utfärdad! vid slutet af 1S72 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKS GÄLDS-KONTORET,

utfärdad! vid slutet af 1S72 års riksdag.

STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1872.

Innehålls-förteckning.

Riksgälds-kontorets föremål § 1.

„ skulder § 2.

fordringar för utbetalda lån § 3.

utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående
riksdagar §§ 4—28.

„ anvisade vid innevarande riksdag §§ 29—43.

Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter
§§ 44—50.

På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 51—54.

Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 55—65.

Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 66 88.

Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 89—96.
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 97—105.

Fullmäktiges sammankomster §§ 106—115.

,, särskilda åligganden och uppdrag §§ 116—126.

Riksgälds-kontorets betjening §§ 127—132.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 133 138.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 139—144.
Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 145—148.

Allmänna bestämmelser §§ 149, 150.

§ 1.

Riksgälds-kontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till handa;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgälds-kontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias; dock har Riksdagen
medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos kommissariatet
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes
hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer,
och räntekuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, soro
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att då s. k. Biksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes,
Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock har vid 1867 års riksdag
den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af
sjöarne Tjurken, Nåfvelsjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag inom Jönköpings
län beviljade lån å 42,000 R:dr blifvit medgifven, att den stadgade ränteinbetalningen
och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först efter fem
års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits;
likasom vid 1868 års riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren för
lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas
och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års början
till och med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas åtta procent å den ursprungliga
lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det efter
hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning derå;
och har vid innevarande riksdag blifvit beslutadt, att annuiteterna för det åt Kukkola
byamän beviljade odlingslån skola från och med år 1873 nedsättas till hälften, eller
till ett sammanlagdt belopp af 7,499 R:dr 26 öre. Dessutom har Riksdagen år
1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag icke har skyldighet att för år 1868
erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds öppnande från Hattefura till Störa
Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och från Riksgälds-kontoret utgifna lån
å 800,000 R:dr.

Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.

l:o. Vid 1872 års början återstående utgifter till följd af extra statsreglenngarne
vid föregående riksdagar.

Å) Under 1856—1858 års riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits.

§ 4.

Återstående beloppet, Två tusen tvåhundratjugo Riksdaler 2 öre, utaf det
till Kongl. Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten
af besluten om beskattning sväsendets förenkling och för påskyndande af
arbetena vid de nya jordéböckernas afslutande och granskning, bör, i mån af
behof, utbetalas på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit.

Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Riks-statens Åttonde
Hufvudtitel, skola fortfarande, i mån af behof, tillhandahållas samt i den ordning
eller ^ på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas,
nemligen:

l:o. Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860
års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning
af arbetet: Svenskt Diplomatarium; börande denna anslagssumma användas
dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och
dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda
kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten
tillhanda;

2:o Två tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda
riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier
och läraren vid pedagogien i Åvcsta samt utvidgning af sådana stadspedagogier,
der undervisningen vunnit en högre grad af utveckling.

B) Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestående statsbidrag,

§ 6.

Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre, utaf den vid förenärunda
riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattnings -

väsendet samt de nya jordeböchernas afslutande och granskning till Kongl. Maj:ts
disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler bör, i mån åt behof, på
det af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas.

§ V.

Återstoden, Sju tusen niohundra Riksdaler 1 öre, utaf det vid ofvaunämnda
riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf
äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för
Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall
fortfarande, i mån af behof, tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af
Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven.

C) Under 1862 och 1863 ars riksdag pa Riksgälds-kontoret anvisade,
ännu icke utbetalda statsutgifter.

§ 8.

Hvad hittills icke utbekommits utaf nedannänmda, under 1862.....1863 års

riksdag beviljade statsbidrag skall, efter iakttagande af de innehålluingar, hvartill
uraktlåtet fullgörande af de för dessa statsbidrag stadgade vilkor föranleder,
utbetalas, i den mån vederbörande, enligt meddelade föreskrifter, äro berättigade
medlen utbekomma:

l:o Tre tusen sjuhundra niotiosex Riksdaler 70 öre utaf den summa 300,000
Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
till understödjande af sådana myr utdikning ar och v attenaftappning ar
inom Norrbottens, Wcsterbotlens, Wester-Norrlands, Jemtlancls, Gefleborgs och
Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals och Jösse härader i Wernilands
län, som företrädesvis afse att förminska frostländiglieten; dock under vilkor att
sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande
enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande
kommuner, föreningar eller enskilda, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver
för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen
underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten,
som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der
sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget
må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

2:o Fem tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som
anvisats til! ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom
mjöl- och säg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas;

3:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren
Carl Sandbergs historiska, och kamerala samlingar beviljade anslag af
500 Riksdaler under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866;

4:o Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning
inom de särskilda afdeluingarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur,
till och med år 1856;

5:o Tjugufyra tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf den för
Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga
kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riksdaler
35 öre.

§ 9.

Sedan Rikets Ständer vid 1.862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit,
att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en tekniskekonomisk
beskrifning öfver de för Statens räkning utförda jernväg sbyggnader och
till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag
af Tio tusen Riksdaler, samt Rikets Ständer vid nästpåföljde riksdag
medgifvit, att hvad utöfver berörda, år 1865 lyftade belopp ytterligare kan finnas
erforderligt för bekostande af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i mån af
behof, lyftas, dock under förutsättning att hvad, som genom framdeles skeende
försäljning af umbärliga exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta, till
Riksgälds-kontoret levereras; så har Riksdagen beslutat, att, så snart kostnaderna
för utgifvande af ifrågavarande beskrifning, i hvad den omfattar vestra och södra
stambanorna, blifvit af detta anslag bestridda, och hvilka kostnader för beskrifningen
öfver sistnämnda bana icke må öfverstiga Femtontusen Riksdaler, berörda förslagsanslag
skall indragas, så att derutöfver någon vidare utbetalning af medel
utaf samma anslag icke må ega rum.

D) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade,
ännu icke bestridda statsutgifter.

§ 10.

Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag
skola följande, ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen:

l:o Två tusen sjuhundra Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler, som
vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, för år 1867
användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana

myrut''dikningar och v attenaf tappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs ocli Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att
förminska frostländigheten-, dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall
får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade
kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller
enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras,
utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och
andra lör ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;
egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,
i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande
utbetalas;

2:o Femhundra Riksdaler för vidare fortsättning och vårdande af Kamereraren
Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för
år 1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t
kan finna för godt föreskrifva;

3:o Ett tusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning
i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna för år 1867;

4:o Ett tusen tvåhundra femtioen Riksdaler 45 öre utaf anslaget, 10,000
Riksdaler, för inköp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid
folkskolelärare-seminarierna;

5:o Ett tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och
andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia
och offentliga förhållanden.

§ 11-

Såsom bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnadeni Christianstad
hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjugu
tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugu tusen Riksdaler, samt deraf
till Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tio tusen Riksdaler
och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör
aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages,
under fem års tid fått utan ränta innehafvas, fem procent å detsammas ursprungliga
belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af
hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna kapitalet samt
det Överskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå,
intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads
landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler,
samt att staden Christianstad tillskjuter hvad, som utöfver sålunda för hela byggnadstiden
till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras.

§ 12.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers
derom fattade beslut, böra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865
och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade iövväganl
äggning ar och vägförbättringar, hr obyggnader, hamnanläggningar, kanaler och
andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags
erhållande och åtnjutande, som uti § 14 af detta reglemente finnas intagna,
så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade
anslags- och lånesummorna särskildt meddelade, vid förekommande frågor rörande
dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock böra de arbetsföretag,
för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade,
vara påbörjade sednast under loppet af år 1867.

E) Under 1867 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke

verkställda utbetalningar.

§ 13.

Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga statslehofven
icke hänförliga anslagssummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den
ordning, som för hvarje särskild anslagssumma blifvit fastställd, nemligen:

l:o Tretusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24,152 Riksdaler,
som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvilka, till
följd af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas
lör uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den
hofrätts-husets tomt omgifvande kaj;

2:o Fem tusen sexhundrasextiosju Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade
anslaget 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kong]. Maj:t finner
medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

3:o Tretton tusen fyrahundranittiofem Riksdaler utaf det anslag å 120,000
Riksdaler, som för år 1868 beviljats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utan återbetalningsskyldighet
utgå till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappning
ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Störa Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländighcten;
dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af
Bih. till Riksd. Prot. 187''2. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets Regi merit e).

den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med
förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde, att icke allenast
tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all
framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att,
i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon
del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

4:o Sexhundra fyratio tre Riksdaler utaf det vid 1867 års riksdag beviljade
anslag å 80,000 Riksdaler, att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt
examinerade folkskolelärare; samt

5:o Ett tusen niohundra Riksdaler af anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning
i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna;

varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen
till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål
disponeras.

# § 14.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende
på de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontoret
anvisade för v äg anläggning ar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar
och andra vattenaftappning sföretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor och
föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af
Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskildt
meddelade, således böra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån,
iakttagas samt lända till efterrättelse:

l:o För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse.

2:o Då arbetslöretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.

3:o Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt bygda broar böra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna
trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig
ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.

4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter arbetsföre -

tagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå
vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig göra. Sålunda fastställda afgifter
få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande
omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen
nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Majrts Befallningshafvande
bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss,
af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag;
och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de afgifter,
som uppbäras, till reparationsfond afsättas.

5:o Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Kongl. Maj:t i nåder godkändt, Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda
arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,
utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande
direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd
tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse
om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten
blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda formulär,
afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap.

6:o För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl.
Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl,
Maj:t anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade.

7:o Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i allmänhet
icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet
anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång
lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskildt blifvit
bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, så vida
icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda
förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess
arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga
handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets
fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för
lånets utbekommande blifvit meddelad.

8:o Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende
beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet,
som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan
större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret
företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller ordres
ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för
vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar,
intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845
och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen
skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på
föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna
skuldförbindelsens uppfyllande.

9:o De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande
til! Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,
till dem på behörig reqvisition utlemnas.

10:o I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett
från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet
anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd
tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget
samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till
Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller
af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer
komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag anses
erfordras. Fullmäktige böra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig
ordning.

ll:o Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt
företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kongl. Maj:t pröfvar
skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant
tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Kongl. Maj:t
att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.

12:o Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten
böra företrädesvis, der sig göra låter, tjenst- och sysslolösa personer användas.

13:o De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under 1867 års
riksdag äro beviljade, böra sednast under loppet af 1868 påbörjas; kommande
hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att
reserveras till Riksdagens disposition.

14:o kör utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar eller
andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder
lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas åtta
procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för
hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende
på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan
åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till
efterrättelse.

15:o För andra, till vissa företags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de
fall, der ej särskildt blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år,
hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman,
hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,
och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig
ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen
intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid,
som åtgar för det erhållna lånets fulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga
sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid,
är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex
procent årlig ränta, intilldess betalning sker.

16:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag
eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller
godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift
derom uti kontraktet införas.

Jemte det ofvanstående stadganden blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om
de terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar
uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas
fortgång kunna varda medgifna.

F) Under 1S68 ars riksdag pa, Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 15.

Utaf de vid 1868 års riksdag beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på
Riksgälds-kontoret anvisade statsbidrag böra nedanstående, vid detta års början innestående,
belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o Återstoden, Elfvatusen tvåhundra Riksdaler, utaf det vid förenämnda
riksdag beviljade anslag å 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga, eller eljest mindre goda vägar;

2:o Tvåtusen Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande af
mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder;

3:o Återstoden, Tjugutretusen niohundrafyratiofyra Riksdaler, af det till
Kongl. Maj:ts disposition beviljade belopp, 120,000 Riksdaler, att utgå såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappning
ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Werrnlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten;
dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel
af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid
med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast
tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för
all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t
att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att
någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

4:o Tvåtusen femhundra Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts disposition
för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr
tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet särskildt anvisade belopp af
200,000 Riksdaler, att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra
kommunikationsanstalter.

§ 16.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,
livilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskildt
meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas,
att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag
blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet åt år 1869.

G) Under 1869 års riksdag på Eiksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ iv Utaf

nedanstående för väganläggningar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader,
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaf''tappningsföretag vid 1869 års

riksdag beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition anvisade statsbidrag skola följande,
vid detta års början innestående, belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o Sjutusen niobundratretio Riksdaler utaf det för anläggning af nya
samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre gocla vägar för år
1870 beviljade anslag af 150,000 R:dr.

2:o Femtusen femhundra Riksdaler af anslaget 20,000 Riksdaler för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder
för år 1870;

3:o Tjugufemtusen tio Riksdaler utaf det för år 1870 utan återbetalningsskyldighet
beviljade anslag å 60,000 Riksdaler till understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gcfleborgs och Stora Kopparbergs län samt JElf dals, Pryl; sdals, Jösse
och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska
frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får
öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade
kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda
länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig
mån befrämja det dermed afsedda ändamål, eller frostländighetens förminskande;
dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde alltid skola hafva förbindelse
att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras
utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afioppsgrafvar och audra
för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;
dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega, att i de fall, der sådant anses vara af beliofvet
påkalladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis till
vederbörande utbetalas.

§ 18.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o,
att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappuiugar
från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent
å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda
kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att
de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit
beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870.

§ 19-

Återstoden Tretusen Riksdaler utaf det vid ofvannämnda riksdag till under -

stöd för de genom 1868 års missväxt nödlidande länen till Kongl. Maj:ts disposition
å Riksgälds-kontoret anvisade belopp af 340,000 Riksdaler skall, uppå skeende
reqvisition, till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t användas,
dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och
mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller
annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalningsskyldighet,
der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande
:

l:o att så beskaffadt understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner,
som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning
och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle;

2:o att de medel, som i afbetalniugar å lån, utgifua från ifrågavarande
anslag, inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel,
särskildt redovisas och bokföras; samt

3:o att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.

§ 20.

Jemte det Riksdagen år 1869 beslutat att i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj:t måtte pröfva, dels hvilka jernvägsanläggningar må anses för utvecklingen
af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af
12—15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas
uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera
enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af
anläggningskostnaden eller på annat sätt, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition
anvisat 25,000 Riksdaler för bestridande af de härmed förenade kostnader;
och bör återstående beloppet häraf, Tolf tusen etthundraåttatio Riksdaler 2 öre, i
vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas.

H) Under 1870 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 21.

Utaf de för väganläggningar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader,
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag af Riksdagen år 1870
beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition anvisade statsbidrag, skola följande vid innevarande
års början innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o Sextionio tusen fyrahundratjugofem Riksdaler utaf anslaget 150,000 R:dr

för

för anläggning af nya samt förbättring ollar omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vägar;

2:o Fem tusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsele och Wilhelmina
kyrkolag i Westerbottens län vid 1865 oeh 1866 års riksdag beviljade ansla°-å 50,000 Riksdaler;

3:o Sjutton tusen sjuhundrafemtio Riksdaler utaf anslaget 20,000 R:dr för
understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af dar och
farleder;

4:o Fyratiotvå tusen fyrahundraattatio Riksdaler utaf det för år 1871, utan
återbetalningsskyldighet, beviljade anslag å 60,000 Riksdaler till understödjande af sådana
myruldikningar och vattenaf''tappningar inom Norbottens, Westerbottens, WesterNorr
lands, Jemt! ands, G-efleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att
förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i
något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd
plan beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning
mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som
anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens
förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda
alltid skola hafva förbindelse, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets
fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de
afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag
blifvit understödda; dels slutligen att Kong], Maj:t må ega att, i de fall,
der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af
anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

5:o Tjugofyra tusen fyrahundra Riksdaler utaf det för år 1871 beviljade
belopp af 50,000 Riksdaler till lån för befrämjande af ut dikning ar och aftappning
ar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets
mellersta och södra län.

§ 22.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omformälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o,
att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar
från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent
å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af
Bih. till BiJcsd. Prof. 1872. 10 Sami. 7 Afd. 2 Rand. 3

(Riksg.-kontorets Reglemente).

obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o,
att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid deuna riksdag blifvit
beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1871.

J) Under 1871 års riksdag på Riksgäld s-kontoret anvisade, statsutgifter.

§ 23.

Utaf de vid regleringen af Riks-statens fjerde Hufvudtitel vid ofvannärande
riksdag på Riksgiilds-kontoret anvisade och till Kongl. Maj:ts nådiga disposition
ställda anslagssummor skola nedannämnde, vid detta års början innestående belopp
i vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:

l:o Femtiofyra tusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 129,300 Riksdaler
för befästningsarbeten vid Carlsborg-,

2:o Etthundratrettiotvå tusen sexhundra Riksdaler utaf anslaget 322,880 Riksdaler
för befästningar uti inloppen till Stockholm; samt
t 3:o Sjuttiofem tusen Riksdaler utaf det för befästningarne vid Carlskrona

hamn och vid Hvita Krog beviljade anslag af 150,000 Riksdaler.

§ 24.

För väganläggningar och vägförbätiringar, bro- och hamnbyggnader samt
sjösänkningar och andra v att enaftappning sf''öretag har Riksdagen år 1871 beviljat och
till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag:

l:o För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar för år 1872 ett anslag af Etthundrafemtio tusen
Riksdaler;

2:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län, Tjugutusen Riksdaler, att under år 1872 utgå i ytterligare afräkning
å det vid 1870 års riksdag för detta vägarbete beviljade anslag af 106,700 R:dr.

3:o För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för 1872 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler;

4:o för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn Sextio tusen Riksdaler,
till utgående under år 1872 utaf det vid 1870 års riksdag anvisade anslag af
130,000 R:dr.

5:o Sextio tusen Riksdaler, att för år 1872 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
till understödjande af sådana myr ut dikning ar och vattenaftappningar
inom Norbottens, Westerbotiens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under

vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af
den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad, dels att anslaget
må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas
till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det, dermed
afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilde alltid skola hafva förbindelse att icke allenast
tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all
framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl.
Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder
medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

6:o Etthundra tusen Riksdaler att för år 1872 utgå såsom lån för befrämjande
af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län.

§ 25.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående paragraf omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan
intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom.
13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag
blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1872, dels i mom.
14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och
vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta
procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af
obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå; hvarförutan Riksdagen
beslutat, att Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader må, der
Styrelsen pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande arbetenas
utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget
utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar,
utvisande huru arbetet blifvit utfördt.

§ 26.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har Riksdagen sistlidet år beviljat
och till Kongl. Maj:ts disposition ställt ett extra anslag af Tio millioner Riksdaler,
att utgå under fem år med Två millioner Riksdaler under hvartdera af
åren 1872, 1873, 1874, 1875 och 1876; å hvilket anslag Kongl. Maj:t eger när
som helst anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst

de här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor
och bestämmelser:

l:o att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o att låneunderstödet ma utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång,
på sätt och å tider Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

o) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter förn för hundra å oguldet
kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år
från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg sednast skall vara
färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t
sa pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af
den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.

§ 27.

Förutom de enligt nästföregående paragraf till låneunderstöd för jernvägsanläggningar
anslagna medel, har Riksdagan likaledes beviljat och ställt till Kongl.
Maj:ts disposition ett särskildt anslag af En million etthundratusen Riksdaler, med
rättighet för Kongl. Maj:t att, utöfver det statsbidrag, som utaf de i samma paragraf
omförmälda medel kunde varda beviljadt, för anläggning af en enskild jernväg

mellan Wexiö och Garlskrona, utaf detta särskilda anslag, i män af behof, anvisa
nödiga medel, att utan återbetalningsskyldighet med en tredjedel årligen utgå
till det bolag, soni förbinder sig att, med det byggnadssätt som Kongl. Maj:t finner
för godt bestämma, anlägga berörda jernväg med 4,83 fots spårvidd.

§ 28.

Jemte det Riksdagen år 1871 beslutat att, derest Kongl. Maj:t så pröfvar
skäligt, Kongl. Maj:t ma ega att, på de å staden Stettins vägnar erbjudna vilkor,
afsluta förlikning uti ett af samma stad mot Kongl. Maj:t och Kronan instämdt
skuldfordringsmål, under förbehåll dels att de originalhandlingar, på hvilka stadens
fordringsanspråk grundas, varda återställda och dels att de öfriga föreskrifter,
som Kongl. Maj:t kan finna för godt meddela, varda vederbörligen iakttagna, har
Riksdagen för ifrågavarande ändamål på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af
Etthundrasexton tusen åttahundratretioåtta Riksdaler; hvarjemte Riksdagen förordnat
att de originalhandlingar, som varda af staden Stettin återställda, skola öfverlemnas
till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för att, sedan de genom Fullmäktiges försorg
blifvit makulerade, bland Kontorets handlingar förvaras.

2.o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade stats-utgifter.

„§ 29.

Till betäckande af svenska statsverkets andel i de förskottsvis bestridda
kostnaderna i anledning af Hennes Maj:t Drottning Lovisas dödliga frånfälle, har
Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af
Tretiofyratusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 13 öre.

§ so.

I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel
har Riksdagen till bestridande af utgifter i följd af förhöjd kr ono skjutslega
anvisat ett extra anslag åt Tretusen etthundra Riksdaler att innevarande år från
Riksgälds-kontoret utgå.

§ 31.

Till Kongl. Maj:ts disposition har Riksdagen för innevarande år å Riksgäldskontoret
anvisat ett extra anslag af Tiotusen Riksdaler att användas såsom reseunderstöd
åt handtverks- och fabriksarbetare i de olika yrkena för besökande af
de i utlandet under detta år anordnade allmänna konst- och industriutställningar.

§ 32.

För genomförande af ny tomtreglering i Strengnäs, efter den staden under
April månad 1871 öfvergångna brand, har Riksdagen beviljat och till utgående
under år 1872 å Riksgälds-kontoret anvisat, dels till gäldande af ersättning för jord,
som i följd af tomtregleringen måste af staden lösas, ett anslag utan återbetalningsskyldighet
i ill belopp af Tjugutusen Riksdaler, dels ock, till gäldande af de med
tomtregleringens genomförande förenade kostnader för utjemnande af nyanlagda
Klostergatan, verkställande af nödiga sänkningar och fyllningar å angränsande tomter,
planering och stensättning, en försträckning af Tretiotusen Riksdaler; hvarjemte i
afseende å försträckningens utbekommande och återbetalning blifvit föreskrifvet:

l:o att stadens röstberättigade innevånare skola, genom dertill utsedda
ombud, å försträckningssumman afgifva sin till Riksgälds-kontoret eller ordres ställda
skuldförbindelse, innefattande de af Riksdagen för försträckningens användande och
återbetalning stadgade vilkor;

2:o att hvad utaf försträckningen icke blifvit hos Riksgälds-kontoret uttaget
före slutet af år 1872 derefter icke må utbekommas;

3:o att det i Riksgälds-kontoret lyftade försträckningsbeloppet får utan ränta
och kapitalafbetalning innehafvas till 1875 års slut, hvarefter, och intilldess försträckningen
blifvit till fullo godtgjord, sex procent å dess ursprungliga belopp
böra till Riksgälds-kontoret årligen återbetalas, deraf först beräknas och afgår ränta
efter fyra för hundra å oguldet kapitalbelopp samt öfverskottet utgör afbetalning
derå; samt

4:o att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas laga ränta från förfallodagen; dervid dock, derest annuiteten före den
16 Januari näst derpå följande år till Riksgälds-kontoret inkommer, samma betalning
må anses vara inom behörig tid verkställd ; hvadan i sådant fall den sedan
nyssnämnda månads början å annuiteten upplupna ränta eftergifves.

§ 33.

För anskaffande af en del utaf den å östra och norra stambanorna erforderliga
materiel, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition, att från Riksgäldskontoret
utgå under innevarande år, anvisat en summa af Sexhundratusen Riksdaler.

§ 34.

Till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i polyteJcniska utställningen
i Moskwa innevarande år har Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande

å Riksgälds-kontoret anvisat ett förslagsanslag af Adertontusen Riksdaler, att under
innevarande år utgå.

§ 35.

På det Kongl. Maj:t måtte sättas i tillfälle att vidtaga de åtgärder, som
kunna finnas lämpliga och nödiga för att befrämja tillgodogörandet af de iuom fäderneslandet
förekommande fosforförande berg- och jordarter, har Riksdagen till
Kongl. Maj:ts förfogande ställt och till utgående under innevarande år å Riksgäldskontoret
anvisat ett förslagsanslag till belopp af Sextusen Riksdaler.

§ 36.

För väg anläggning ar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader samt
sjösänkningar och andra v attenaftappnings företag har Riksdagen beviljat och till
Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag:

A) Väg anläggning ar och v ägförb ättringar.

l:o För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar för år 1873 ett anslag af Etthundrafemtiotusen Riksdaler;

2:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län Tjugutusen Riksdaler, att under år 1873 utgå i ytterligare afräkning å
det vid 1870 års riksdag för detta vägarbete beviljade anslag af 106,700 R:dr;

3:o för anläggning af väg från Kangis eller Gyljens bruk i öfver-Kalix
socken af Norrbottens län, nordvest upp till den punkt, der vägen från Skr äfven
till Gellivara kyrkoplats vidtager, ett anslag af Sextioett tusen trehundratretio Riksdaler,
deraf till utgående från Riksgälds-kontoret under år 1873 Elfvatusen trehundratretio
Riksdaler;

4:o till utförande af väganläggning mellan Norsjö och Malå kyrkobyar i
Westerbottens län ett mot f af beräknade kostnaden ungefärligen svarande anslag
af Femtiotusen Riksdaler, deraf anvisats Femtontusen Riksdaler att från Riksgäldskontoret
utgå under år 1873;

5:o för väganläggning mellan A sele och Dorothea kyrkoby i Westerbottens
län ett anslag af Fyratiotusen sexhundra Riksdaler, deraf till utgående från Riksgälds-kontoret
under år 1873 anvisats Tjugutusen Riksdaler;

B) Bro- och hamnbyggnader.

6:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1873 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler;

7:o för tillökning af vågbrytarm utanför Wisby hamn återstoden Femtiotusen
Riksdaler utaf det derför vid 1870 års riksdag beviljade anslag af 130,000 R:dr ;

0) Sjösänkningar och andra vättenafta,ppningsföretag.

8:o Sextiotusen Riksdaler att för år 1873 utgå såsom anslag utan åter?
betalningsskyldighet, till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattcnaftappning
ar inom Norrbottens, Västerbottens, Vester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wennlunds län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten, dock
under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel
af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att
anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis
anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed
afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilde alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta
hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid
behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda
arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kong].
Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder
medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

9:o Etthundratusen Riksdaler att för år 1873 utgå såsom lån för befrämjande
af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län.

Jemte det Riksdagen i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t behagade
låta genom sakkunnige och tillförlitlige samt med norrländska flottningsförhållandeua
fullt förtrogne personer icke allenast verkställa en på noggranna undersökningar
grundad utredning om lämpligaste sättet att genom upprensning af de
vattendrag inom Norrbottens län, i afseende å hvilka sådant må visa sig för Statens
intresse behöfligt, försätta dem i det skick, att Staten må kunna tillgodogöra
sig sina inom nämnda län befintliga skogstillgångar, utan ock i öfverensstämmelse
dermed uppgöra planer och kostnadsförslag rörande dessa rensningsarbetens
utförande, har Riksdagen för bestridande af kostnaderna för ifrågavarande
undersökningar, planer och kostnadsförslag till Kongl. Maj:ts disposition
på Riksgälds-kontoret för innevarande år anvisat ett anslag af Femtontusen Riksdaler.

§ 38.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående paragraf omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan
intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom.
13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag
blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1873, dels i mom.
14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och
vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta
procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af
obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå; hvarförutan Riksdagen
beslutat, att Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader må, der Styrelsen
pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande arbetenas
utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget
utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvisande
huru arbetet blifvit utfördt.

§ 39.

Till ersättning för åtskilliga af Kongl. Statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, för hvilka statsanslag icke blifvit beviljade, har Riksdagen anvisat en summa
af tretiotusen fyrahundrasjutiofyra Riksdaler 06 öre, att enligt Kongl. Maj:ts nådiga
disposition från Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 40.

I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjunde Hufvudtitel
har Riksdagen beslutat att, för återinlösande till kronan, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, af Wisby f. d. kronokalkugn, å Riksgälds-kontoret anvisa ett extra
anslag af sextiotusen Riksdaler, att under innevarande år utgå.

§ 41.

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa
döfstum ma barn, har Riksdagen å Riksgälds-kontoret till Kongl. Maj:ts disposition
till utgående under innevarande år anvisat ett extra anslag af tiotusen
Riksdaler.

§ 42.

För anskaffande af erforderlig persedelutredning för det nya hospitalet vid
Bih. till Riksd. Prot. 1872. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band, 4

(Iliksg.-kontorets Reglemente.)

Göteborg har Riksdagen för innevarande år å Riksgälds-kontoret anvisat ett extra
anslag af fyratiotusen Riksdaler.

Derjemte har Riksdagen till bestridande af kostnaderna för ännu återstående
arbeten vid och inom nämnda hospital likaledes å Riksgälds-kontoret anvisat ett
extra anslag af tretiotretusen Riksdaler, att under innevarande år i mån af
behof utgå.

§ 43.

Jemte de särskilda efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade föreskrifter, som i föregående paragrafer af detta reglemente
finnas inföida, böra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma
anslags- och lånesummors utbetalning, iakttagas:

l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgäldskontoret
uttaget eller behöft användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild! föreskrifvet,
under ett följande år disponeras och utbekommas; och

2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskildt föremål uppkomma,
få icke i annat fall, än der sådant är uttryckligen medgifvet, till andra behof dis*
poneras, utan böra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras.

3:o. St åt s f y 11 n ad 8su m in an jemte öfWga med statsregleringen gemenskap

egande utgifter.

§ 44.

Den vid sistlidna riksdag för 1872 bestämda statsfyllnadssumma, fem millioner
tvåhundrafyratiofyra tusen åttahuudratretionio Riksdaler 85 öre, skall af Riksgäldskontoret
Kongl. Statskontoret, uppå dess reqvisition, tillhandahållas.

§ 45.

dill fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda
reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1873 uppkommer
och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 8,970,855 R:dr 48 öre,
tiar Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande
statsfyllnadssumma af åtta millioner niohundrasjutiotusen åttahundrafemtiofem Riksdaler
48 öre, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret
förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas.

§ 46.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå tili det

sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade
tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att, sedan
Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess
fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål
finner för godt bestämma: dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess
tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit.

§ 47.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1870, 1871, 1872 och
1873 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för
samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller aunat år befinnas otillräcklig
för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen efter
årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å
dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas; ankommande
på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående § 75
för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag,
eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande
de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar,
från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid
Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäldskontoret
hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag
under nästföregångna år uppkomna besparingar.

§ 48.

Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar lattade
beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag
utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills
åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då
för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning
med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;
så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra
sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma
till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 49.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna

beslut, att de under namn af b egr a fn i, ngs hj e lp s - eller nådår sb esp äring tillförene
föreskrifna innehållningar å embets- och tjensternäns löner borde upphöra, men förut
gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjensternäns
sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter,
som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets
medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 50.

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit
förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under
1850—1851 års riksdag gjorda anhållan.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ Öl Till

följd af stadgandet: i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och
till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv samma af tre millioner
Riksdaler, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Stats-Rådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens ä denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 52.

Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundiagsstadgande, bör å
Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler.

§ 53.

f ör bestridande af ilrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
§§ a Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verks härtill dispo -

nibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga
medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande
Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för
dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än tern
år efter deras utgifningsdag.

§ 54.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att
Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen
Riksdaler.

5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 55.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende
till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl.
Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner
och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret
af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 56.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhäll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontor sexpenser vanligen hänförda
utgifter.

§ 57.

Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,
som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representationens
behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande
skall utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne
till biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

§ 58.

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne
bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgäldskontoret;
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes
för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne
med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret
anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden,
än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden
verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkeus samt de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-kontorets
medel bestridas.

§ 59.

Aflöningen för Justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioeh
vaktbejening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande
riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler,
eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot Justie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär Justitie-ombudsmans-lön
en.

Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitie-ombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler.

För ofvanbemälda kansli- och vakthetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler;

„ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med
två tusen Riksdaler;

„ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
„ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;

börande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen.
Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola,
vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas,
som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lönen vid
enahanda fall.

§ 60.

Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresa)'' bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen Riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra
Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga
embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag jemte dertill
hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 61.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riks -

daler samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa
årligen till och från hemortm uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 62

Aflöningen för 11 iksg äl ds-konto rots tjenstemannap er sonat och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke
får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under föregående
ridsdagar, beviljade löneförhöjning:

1 :o Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som
antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, livilka kunna dem åläggas.

2:o Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens
förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt
särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att
innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1802
och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande
af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar.

4:o De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för
Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arfvode.

5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må mottaga
och bibehålla andra ordinarie tjenster, så vida Fullmäktige icke finna desamma
för tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga ; men de öfrige tjenstemännen
vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning; dock
må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning
utom verket, och, enligt förut gällande stadganden, icke varit skyldig denna
befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den på nya staten

uppförda

uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgäldskontoret
innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringe» derstädes hinderlig,
från endera tjensten afgå, när Fullmäktige sådant äska, och dels att, vid befordran
inom detta verb, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma.

§ 63.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda två tusen
fem hundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets belopp icke behöft
utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega
Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt
bestämda eller medgifna.

§ 64.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusm efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst tvåhundratjugufem Riksdaler.

§ 65.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan
nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn
efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas
utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid
detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-kontoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp,
efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade
årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets Reglemente.,''

Angående Itiksgiilds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskildt anslagna tillgångar.

§ 66.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande afRiksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 67.

Återstoden af den allmänna bevillning och tillägg sb evillning, som enligt sistlidet
års Riksdags beslut, skall utgöras, liksom den allmänna bevillning, hvilken
blifvit fastställd vid innevarande riksdag, bör till Riksgälds-kontoret levereras i den
ordning och på det sätt författningarne föreskrifva; hvarjemte utestående restantier
å de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma
detta verk till godo.

§ 68.

Sedan Riksdagen beslutat att, i stället för den hittills till församlingarne
öfverlåtna follcskoleafgiflen, skall under Åttonde Hufvudtiteln för år 1872 uppföras
ett mot nämnda afgift svarande anslag, så kommer den folkskoleafgift, som för år
1871 blifvit debiterad och hvilken under år 1872 inflyter, att till Riksgälds-kontoret
levereras.

§ 69.

Den för stämpling af spelkort stadgade afgift skall ingå till Riksgäldskontoret,
genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter och manufakturstämpelpapper
anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas; börande Riksgäldskontoret
till allmänna barnhuset i Stockholm samt frimurarebarnhuset och serafimerlasarettet,
i stället för den dessa barmhertighetsinrättningar hittills tillerkända
andel i denna afgift, utbetala följande årliga belopp, nemligen: till allmänna barnhusinrättningen
27,000 R:dr, till frimurarebarnhuset 1,500 R:dr och till serafimerlasarettet
1,500 R:dr, hvarjemte den i äldre författningar fattigvården i landsortsstäder,
der kortfabriker finnas, af kortstämpelafgiften tillagda andel, en skilling
banko eller 3| öre för hvarje kortlek, som i staden tillverkas, fortfarande må utgå

till de städer, der fattigvården nu uppbär en sådan afgift, men icke framdeles medgifvas
för andra städer, inom hvilka kortfabrik möjligen kan uppstå, och icke
heller i städer der den uppbäres, såvida kortfabrikationen derstädes utöfver ett
års tid blifvit afbruten.

§ 70.

Afgiften för stämpling af tidningar, skall, så länge denna stämpling fortfar,
till Riksgälds-kontoret ingå.

§ 71.

Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, liksom hittills, de köpeskillingar,
hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga
disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.

§ 72.

Derest den landshöfdingen i Kopparbergs län på lön anslagna kronolägenheten
Hushagen i Stora Tuna socken af nämnda län varder inom den 14 Mars
1873 till Stora Kopparbergs bergslag försåld mot en köpeskilling af etthundratusen
Riksdaler, skall berörda köpeskilling till Riksgälds-kontoret ingå.

§ 73.

Riksgälds-kontoret eger jemväl att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof
eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 74.

Till Riksgälds-kontorets disposition skola öfverlemnas de medel, hvilka, till
följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna
utskylder, äro eller blifva levererade.

•5 75.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets
inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar
å detta verks utgifter; börande, sedan rikshufvudboken för år 1870 och

hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och
Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 76.

Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgäldskontoret
att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma
års början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna
samt Öfver ståthallar e-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade.

§ 77.

De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag
medgifna lösningsrätt af de å krön o ska ttej or den växande ekar hädanefter
till Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster
bokföras.

§ 78.

Sedan Riksdagen sistlidet år, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda
nådiga framställning, å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskild! anslag för skogsväsendet,
så kommer skogsplanteringskassans återstående behållning att till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas, för att bland dess öfriga tillgångar ingå.

§ 79.

I enlighet med Kongl. Maj:ts Riksdagen delgifna beslut skall behållningen å
fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning till Riksgäldskontoret
öfverlemnas.

§ 80.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 81.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade
dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett

sammanräknad! belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början
till samma dag utgifna lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat,
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgälds-kontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditiv et lyHuåa medel.

§ 82.

Jemlikt sistlidna års Riksdags beslut har Riksbankens under år 1870 upplupna
vinst blifvit för statens allmänna behof med en million trehundrafemtioen
tusen Riksdaler till Riksgälds-kontoret anvisad.

§ 83.

Sedan Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, till bestridande
af redan beviljade anslag till Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att
bereda tillgång dels för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande
af ännu utelöpande obligationer för 1867 och 1869 års för jernvägsbyggnaderna
upptagna lån, mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknadt
nominelt belopp af tjugufyra millioner Riksdaler samt löpande med fyra
procents ränta, som halfårsvis förfaller, ofördröjligen upplägga ett lån, hvilket skall,
efter hvarje år verkställd utlottning, amorteras under loppet af 40 år, äfvensom bemyndigat
1 ullmäktige att icke allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris,
utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast
och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande, samt Kongl. Maj:t
genom nådig kungörelse den l:sta Mars innevarande år gillat och fastställt de i
afseende på detta lån åt Riksdagen meddelade bestämmelser, har Riksdagen beslutat
det Fullmäktige må, utöfver det belopp, som erfordras till fyllande af den utaf
1870 och 1871 års Riksdagar bestämda upplåningssumma af 18,200,000 R:dr, genom
försäljning af obligationer upplåna ytterligare sju millioner femhundratusen Riksdaler,
under iakttagande deraf, att försäljning af 1870 års femprocents obligationer
icke må ega rum, derest icke för dem erhålles en så hög betalning, att den effektiva
ränta, Riksgälds-kontoret för de upplånta penningarne kommer att erlägga,
understiger den effektiva räntan för de fyraprocents obligationer, som samtidigt af
Riksgälds-kontoret försäljas.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende på ofvanberörda fyraprocents
obligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af dessa obligationer inflyta, icke
må användas för andra än de här ofvan omförmälda ändamål;

b) att till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett årligt
anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och

amorterings verkställande; börande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i
stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas; samt

c) att de uti nästföregående moment omförmälda ränte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda
ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och
skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan
och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt
sätt göras fruktbärande.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t numera bifallit Riksdagens
i underdånig skrifvelse framställda begäran derom att utlottningslistorna rörande
såväl 1870 års, som öfriga i svenskt mynt förskrifna siats obligationer, må
såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda
listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda
sätt komma till allmänhetens kännedom.

§ 84.

Då obligationer och räntekuponer för de åt Riksgälds-kontoret upptagna lån
icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och
räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets
öfriga behof kunna användas,

§ 85.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
ikontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma
verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande
genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige anse
innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgilna al städer och menigheter
eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande verk
och inrättningar, eller ock försedda med hypotek al räntebärande obligationer eller
förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag
och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller fastställda
reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje
annan erbjuden säkerhet. Utlånings tiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får

densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans
förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta,
hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må likaledes,
med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans
belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel
uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses
kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 86.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyftas;
börande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade
föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 87.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser, eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 88.

De medel, som inflyta å den s. k. Statslånefondens utestående fordringar
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående bevillnings- m, fl. medel.

§ 89.

Allmänna bcvillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar
är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med
uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stadgan
dem tillerkända arfvoden och traktamenten.

Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redo.

visningen af arfs- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,
som uti derom gällande författningar finnas bestämda.

§ 90.

I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter,
som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande
författningar att tjena till efterrättelse; börande kostnaden för den i Riksgäldskontoret
skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må vedergällningen
för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå
efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes böra de stampar, som vid
den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets
bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för denna stämpling, med det
i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras.

§ 91.

I början af hvarje månad insändas från landtränteri erna till Riksgäldskontor
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning
influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen böra vara af landskontoren till riktigheten
bestyrkta.

§ 92.

De till Riksgälds-kontorets disposition uti landränterierna influtna uppbördsoch
anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen
till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll
författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem
tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret
expedieras.

§ 93.

För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisions-departements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embeteus åtgärder för Riksgälds-kontorets
räkning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga reqvisitioner,
de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden.

§ 94.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels

dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsf‘onder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September
behörigen granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kong],
Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 95.

Under loppet af Juli månad hvarje år böra till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade,
utdrag af detta verits räkenskaper för det nästföregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 96.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 97.

Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, livilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdags-ordningen stadgar.

Bill. till Iliksd. Prot. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit
dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 98.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant, enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 99.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 100.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ ioi.

Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Fullmäktig s-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 102.

Jemte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 103.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvän -

digt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar,
äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga
utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter,
som Fullmäktige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 112 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, böra långifvarne och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra försina
åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna
tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt
allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och
omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma
de arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På
Deputerade ankommer, att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga
nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade göromål,
som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden,
dels till lämpliga arfvoden åt Deputerades biträden använda ett årligt belopp af
Sextusen Riksdaler.

§ 104.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ f05.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 106.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas'' beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 107.

Med undantag af de enligt § 103 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr
och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla
Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.

§ 108.

Åstundan Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 109.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ no.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförrnälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem
Fullmäktige äro närvarande.

§ 111.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 112.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 113.

Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,
så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras;
skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas.
Likaledes böra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden,
i protokollet anföras.

§ 114.

Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges
sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.

§ 115.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på bvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio

dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 116.

Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch
säkerhets- med flera handlingar.

§ UV.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

§ H8.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl.
Maj:t sammankallade och för bvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige, vid

hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 119.

Då Bevisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; börande jemväl särskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till
Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas.

§ 120.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och
Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, livilka handlingar
äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer
och Riksdag öfverlemnas.

§ 121.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoller med dertill hörande bihang under samma riksdag
erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant
afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående
verkställigheten af bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp,
af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens
behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventarii-p er sedlar ne i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och
leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventarie-persedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 122.

Som, enligt de af Kougl. Maj:t för Strömshohns nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses
af Fullmäktige i Riksgäkls-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja
en person att uti berörda revisionsförrättuing deltaga. Jemväl skola Fullmäktige,
i enlighet med de af Kougl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 123.

Då de bolag, som för jernväg sanläggning ars utförande från Riksgäldskontor!
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakter medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 124.

Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och
räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 125.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorcts Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl Maj:t, i
fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall. då fiendens
framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder
göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens
frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut, bevillningens
hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen
deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som
blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fäll
denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man
i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest
han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i
Justitic-ombudsmans-embetet insattes, eller med döden afgår
(98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person, för att såsom
ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda
i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud,
att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas
början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.

§ 126.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 10 Sami. 1 Ajd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Angående b et j eningen vid Biksgälds-kontoret.

§ 127.

Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tj ensteg öromålens besörjande,
ega Fullmäktige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana
förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga kontroller åsidosättas,
den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjensteinännens antal åstadkommas; egande Fullmäktige derjemte
att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden
äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma
för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges i
ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas.

§ 128.

De hos Fullmäktige förefallande kansli-göromål bestridas af
en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt
en Kanslist.

§ 129.

De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af

tre Kommissarier.

Vid kansli-g öromålen biträdas Kommissarierne af
en Notarie och
en Kanslist.

Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassabokhållaren).

Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
B ok sluts-k ont or, hvarest äfven öfriga räkenskapsgöromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta Kontor af
en Kamererare,

två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och

två Kontors skrifvare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.
Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande
granskningsskyldighet, besörjes i Revisionskontor et af

en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.

§ 130.

Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och uts öknings ärenden,
som röra detta verk, bevakas och utföras af
en Ombudsman.

§ 131.

Vaktbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammar drängar och

två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.

§ 132.

I afseende på samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt
vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstg örings ordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller
förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörandet
af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fått sig ålagda, kunna anses erforderliga.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 133.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan

tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 127 och 139 förutsatta
fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad
att bestrida.

Extr a-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extr a-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs-
eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är
i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstcns bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret.

§ 134.

Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda, angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 135.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret,
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock
beror åt Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda
tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 136.

Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare
lyda under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de
sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom
åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges, expedition inkommit; i hvilket afseende
underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag

meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas,
intilldess denna besvärstid tilländagått.

§ 137.

bör att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, såvida
sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan
examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna rättegångs*
eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges
eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som
fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkorligen bör hafva
fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 138.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af
de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteför summelscr

m. in,

§ 139.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar
eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
einbets- och tjenstemän, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför
Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt,
antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust åt hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 140.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom,
eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst
och ’ lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller
varit’ nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva
sin kommissarie-beställning.

§ 141.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller
anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

§ 142.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
befunnits af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt
sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 143.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från tjensten,
bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges
beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen
inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke
återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda,
eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den,
som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade
löneförmåner åtnjuta.

§ 144.

Extr a-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tilllåtelse
eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och,
efter att, på sätt i § 139 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara
från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrigt anses den extra-ordinarie tjensteman
eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 145.

Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ å ordinarie aflöningsstaten
innehafvande löner.

§ 146.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en hela
lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktbetjent, som fyllt sexiiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 147.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om af shed, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande! honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår,
om ett sådant beräkuingssätt finnes för afskedssökanden mera förmårdigt.

§ 148.

Då sådaat för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad
de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa
de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.

Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskedande tilldela honom en ärlig pension, uppgående till högst
två tredjedelar af lönen.

§ 149.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko,
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.

§ 150.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1872.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

G. Lagerbj elite.

n. v. Talman.

A. N. Sundberg.

n. v. Talman.

§ i 1866 års

reglemente.

Bil. A.

Riksgälds-kontorets vid 1871 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid
samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.

Obligationer för 1855 års
statslån till jernvägsanläggningars
bekostande
eller understödjande, primitivt
281,900 R:dr Runt
Dito för 1858 års jernvägslån,
8,190,500 Thlr Pr. C:t
Dito för 1860 års jernvägslån: a)

mot obligationer, ställda
på utlottning, å
8,000,000 Thlr Pr. C:t

b) mot premie-obligationer
å 2,400,000 Thlr
Pr. C:t, bokförda till
fem sjettedelar deraf,
eller 2,000,000 Thlr .

Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St.,
hvaraf dock blifvit föryttrade
obligationer för
endast 555,700 £ St. . .

Dito för 1866 årsjernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr.
C:t..............

Dito för 1861 års statslån,
3,000,000 11:dr R:mt . . .
Bill. till Riksd. Prot. 1872.
(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1855 d. 30|,
1858 d. b,

1860 d.

1864 d.

151

1866 d. *L

1861 d.

Räntefot.

31!, och 4

DL %

41!, *

D|2 %

5 %

Återstående kapitalskuld den 31
December 18T1.

Fonderad skuld» Icke fonderad skuld.

R:mt 198,900
Thlr 6,754,300

Thlr 6,812,100

Thlr 1,427,500

£ St. 531,000

Thlr 9,788,200

R:mt 2,631,400

10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

hj cess
CD _
CTQ M*

O •

B CO
P 05

2 05
p

et- Mo

rr, r

Obligationer, utfärdade för
Statsverkets skuld till
Riksbanken, i anledning af
Bankens förskott till 1.808
och 1809 års krigskostnader,
primitivt 3,872,000
R:dr B:ko, eller i Runt

5,808,000 R:dr.......

Dito, hvilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas eller det s.

k. gamla lånet ....

Dito, utfärdade såsom grundfond
för Allmänna Hypotheksbanken,
bokförda
inom linien med Runt
8,000,000 R:dr.......

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa

5.000 Daler Silfvermynt,
bokförda inom linien med
Runt 1,250 R:dr, jemte
derå upplupen ränta Runt

__ 2,286: 88 ..........

Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . . .

Etänta å II. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s
bemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mt

150.000 R:dr........

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1841 d.

1798

1811

d. “I,

1861 d.

Eäntefot.

5 %

n %

Återstående kapitalskuld den 31
December 1871.

Fonderad skuld. Icke fonderad skuld.

1750 d.

1815 d. 9|,

1778

6 %

R:mt 1,716,000

R:mt 10,125

Innestående fond för Göta
kanals underhållande . .
Dito för Södertelje kanals

dito.............

Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshand lingar).

..........

Dito för Strömholms kanals

dito (dito).........

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) . . . .
Äldre depositionsmedel, levererade
från Kongl. Statskontoret,
b okförda inom linienmedR:mt
146,712: 77
(Detta belopp kommer, enligt
innevarande Riksdags
beslut, att ur räkenskaperna
afskrifvas).

Tiden då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

1833 d.%

5 %

27 Från Kongl. Postverket
emottagna medel, som varit
inneslutna i öfverblifna
bref, bokförda inom linien
med R:mt 4,727: 32 . . .
(Enligt innevarande Riksdags
beslut kommer denna
skuld att ur räkenskaperna
afföras).

29 Uti f. d. Ridderstolpeska
huset intecknad skuld till
Stockholms Borgerskaps
enkhus ...........

4X|. %

Återstående kapitalskuld den 31
December 1871.

Fonderad skuld. Ilcke fonderad skuld.

R:mt 140,889
R:mt 45,000

R:mt 17,400

2 05

C+" Mt

m K

cd _

| c»

5 05

rrh po*
© H

För framlidne Kommerserådet
S. B. Hebbes och
dess frus fideikommissinnehafvares
räkning depo neradt

kapital.....

Till Riksbanken, för derstädes,
emot diskontvilkor
och 2 procent ränta, till
1823 års slut begagnade
förskott, bokförd inom linienmedR.
-mt 6,022,278:51
(Denna skuld kommer, enligt
innevarande Riksdags
beslut, att ur räkenskaperz
na afskrifvas).

Obligationer för 1867 års
inhemska lån, 6,000,000
R:dr, till godtgörande af
en del af de utaf Riksgälds-kontoret
för jernvägsbyggnader
förskjutna
medel............

Obligationer för 1868 års
jernvägslån £ Sterling
1,150,000 .........

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1865

1866

1867 d.

301

1868 d.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31
December 1871.

Fonderad skuld. (Icke fonderad skuld,

5 %

fl St. 1,110,900

R:mt 200,000 —

R:mt 1,501,400

cd OQ a> “ ö CO P crj CD CO a		Tiden, då förbindelserna blifyit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1871.
ert- cao CD p • 05		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
77	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse som § 77 i 1869 års reglemente in-nehåller) ..........
78	Lots- och Fyr-inrättningens reservfond.........					R:mt 200,000 R:mt 4,000,000
85	Obligationer för 1869 års in-hemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr.......	1869 d. “i,	5 %
§ i 1870 års reglemente.
72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf vid 1871 års slut voro utlemnade obliga-tioner åtillhopa 15,192,900 R:dr.............	1870 d. 3019	5 %	R:mt 15,192,900

Bil. B.

Riksgälds-kontorets vid 1871 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda lån.

§ i 1866 å reglemente		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1871 års slut.

	Lån till:
34	Upsala akademis biblioteks-	\| 1824	2 %
	byggnad ..........	jemte	3 %	75,000		15,061	56
3G	Uppförande af ett nytt läro-	l 1825	ränta.
	hus för elementarlärover-ket i Jönköping......	1861	5 %	4 %	120,000		111,098	55

37	Uppförande af byggnader
	för elementar-läroverket i Halmstad ..........	1866			25,000		25,000
W	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Calmar . . . .	1866	V		40,000	—	40,000	—
V	Uppförande af byggnader för
	Umeå läroverk.......	1864			25,000		24,486	S4
»	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Falun.....	1864			40,000		39,183	78
V	Uppförande af byggnader för		V
	läroverket i Sala......	1865			12,000		11,733	91
39	Uppbyggande af ny kyrka i		V
	Christinehamn........	( 1849 \|	2 % jemte ränta.		37,500		23,330	33
40	Lidköpings stad, för ny kyr-	) 1854 j	3 %
	kas uppbyggande......	1851	6 %	4 %	24,000		9,763	89

41	Knäreds församling i Hal-
	lands län, för kyrkobygg-nad ..............	1852			24,000		13,021	1
V	Markaryds församling i Kro-
	nobergs län, för kyrkobygg-nad ..............	1854			10,000		6,027	60

	Transport	—	—	—	—	—	318,707	47

<T> _
00,

S CO

P 05
ct> 05

e- po
(D t-*

Transport

Wallentuna församling
Stockholms län, för kyrka

byggnad ..........

Reparation af Linköpings

domkyrka.........

Reparation af Wexiö dom

kyrka ............

Reparation af Skara domkyrka
..........

kyrka ..........

Reparation af Westerns domkyrka
.............

Carlskrona stads pastorat .
Allmänna barnhusinrättningen
i Stockholm ......

Staden Wenersborg, byggnadslån
............

Staden Wexiös återuppbyggande
efter 1838 års eldsvåda
.............

Staden Wexiös återuppbyggande
efter 1843 års eldsvåda
.............

Staden Åmål, byggnadslån .
Återuppbyggande af den år
1847 nedbrunna del af staden
Christianstad.....

Återuppbyggande af den år
1849 nedbrunna del af staden
Lidköping .......

Transport

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1871 års slut.
	—	—■	—	—	318,707	47
1859	6 %	4 %	20,000	—	16,839	74
1850	11	11	30,000	—	10,566	70
1852		71	30,000	—	13,355	76
1858		11	25,000	—	18,248	11
1858		17	22,500	—	17,183	32
1860	—	—	28,000	—	28,000	__
1842	5 %	3 %	18,000	—•	2,247	35
1851	6 %	4 %	75,000	—	44,518	48
1 1835 i 1 1837 \|	»	11	225,000	—	408	96
1838	V	r	150,000	—	3,911	72
1843	17	3 o. 4 %	360,000		119,367	62
1846	11	4 %	45,000	—	20,108	70
1848-1850	n	n	150,000	—	60,640	56
1852	17	11	63,666	—	33,577	10
-		-	—	—	707,681	59

«!

B “

CD OJ

&p.

CD N

• OD

Transport

Återuppbyggande af staden

Örebro .........

Återuppbyggande af staden

Jönköping .......

Återuppbyggande af staden

Ekesjö.........

Staden Christianstad, för ny
tomtreglering.....

reglering........

Staden Örebro, för ny tomtreglering
........

Staden Jönköping, för ny

tomtreglering.....

Staden Ekesjö, för ny tomtreglering
...........

Staden Malmö, till kasern ock

stallbyggnader.....

Återuppförande af Conrads fors

bruk..........

Staden Ystad, för hamnbyggnad
...........

Staden Ystad, för hamnupp muddring.

......

Staden Warberg, för hamnanläggning
.......

Hamnbyggnad vid Cimbris hamn.

............

Staden Christianstad, för
hamnanläggning vid Åhus

Transport) —

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1871 års slut.
—	—	—	—	—	707,681	59
1854 j	6 %
1855 \|	4 %	375,000	—	274,358	95
1855	11	>5	100,000	—	69,948	38
1857	Q o.l %	4 o. 4l\|ä %	200,000	—	152,037	47
1851	7 %	4 %	20,000	—	3,389	62
1854	6 %	11	20,000	—	12,727	20
11	11	11	37,500	—	25,082	81
1855	11	11	15,000	—	9,490	42
1857	11 2 % j	11	30,000	—	22,847	71
1813-1815	jemte [ ränta, j	11	32,000		8,973	62
1845	6 % t 2 %	3 %	45,000	—	6,355	79
1824	{ jemte \| ränta.	11	30,000		1,810	57
1857	6 %	4 %	60,000	—	40,249	74
1844	5 %	3 %	30,000	—	11,691	17
1849	6 *	4 %	22,500	—	7,107	49
1843	5 %	3 %	37,500	—•	23,660	5
1848	11	11	30,000	—	17,076	75
		—	—	-j	1,394,489\|33

C4K>

aq ■—

Transport

fullbordande m. m. ...
Staden Westerås, för utvidgande
och förbättring a:
stadens hamn.......

hamn

Lnläggr

stena

naden vid Wadstena .

A rb o ga-åns uppmud d rin g
Upprensning och fördjupni

af Köpings å......

Anläggning af en hamnbassin
invid Carlstad samt en ka
nal derifrån till Kanike
näset vid Wenern ....
Hamnbyggnad vid Falkenberg
.......... . . .

Fullbordande af hamnarbetena
vid Strömstad . . . .
Hamnbyggnaden vid Färjestaden
i Thorslunda socken
på Öland........

Byggande af hamn vid staden
Grenna .........

Förbättring och utvidgning
af Helsingborgs hamn. . .

Transport
Bih. till Riksd. Prof. 1872.
(Riksg.-kontorets Reglemente).

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	: Räntefot. \|	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1871 års slut.
—	—	—	—	—	1,394,489	33
1855	6 %	4 %	30,000	—	16,897	8
1849	55	55	30,000		9,512	3
1850	55	55	36,000	—	13,067	71
1850	11	11	48,000	-	17,597	24
1855 1855	11 15	11 11	15,000 15,000	—	8,463 8,444	42
1855	5?	11	20,000	—	11,227	57
1859	n	55	100,000	—	69,941	54
1859	n	55	47,000	—	32,877	45
1858	ii	55	15,000	—	10,576	59
1858	ii	11	12,850	—	8,990	32
1861	ii	11	37,500	—	28,505	6
1862	ii	55	230,000	—	181,526	O
-	- \|	—	—■	~l	1,812,115 36

10 Sand, 1 Afd, 2 Band.

hi vcn>
i 1866 års eglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Eäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1871 års slut.
	Transport	—	—	—	—		1,812,115	36
71	Hamnbyggnad vid staden
	4.mål.............	1861	6 %	4 %	8,000	_	6,404	27
11	Fortsättning af hamn- och
	kanalanläggningen vid Carl-sta. rl.............	1861			70,000		53,188	68
11	Uppmuddring af segelleden
	mellan Piteå och lastage-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnda stad......	1861			K) o b o o		19,748	15
11	Rottne-åns upprensning och
	fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid inloppet till nämnda å . .	18G1	11	11	10,000		7,883	65
72	Sluss anläggningar i Clara eif
	vid Dejefors och Forshaga inom Hedra Ulleruds och
	Grafva socknar i Wermland	1856	11	11	150,000	—	89,929	82
73	Anläggning af jernväg mellan							35
	Christinehamn o. Sjöändan	1849	11	11	100,000	—	31,750
74	Anläggning af jernväg mel-							87
	lan Nora och Ervalla . . .	1854	11	11	150,000	—	78,899
75	Anläggning af jernväg från
	Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmän-	l 1852
	ningen............	5 %	4 %	150,000	—	125,165	1
	Fullbordande af samma jern-	j 1853
	väg.............	1855	3 %	2 %	150,000	—	123,698	2
76	Anläggning af jernvägen	j 1856				74
	Wnssman—"Parken ....	\ 185b	5 %	3 %	200,000	—	137,834
	Fullbordande af sistnämnda	\| 1857
	jernväg ...........	\| 1858	6 %	4 %	200,000		134,152\|36
	Transport] —	1 -	—	1 “	1-	\| 2,G20,770\|28

							i i
i 1866 års eglemente.	k	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1871 års sint. j t
	Transport	—	—	—	—	2,620,7702	18
77	Anläggning af jernväg mellan					1,979,213	41
	städerna Falun och Gefle	1855-1859	4 %	2 %	2,400,000 -
78	Anläggning af jernväg mel-
	lan Hudiksvall och sjöarne	j 1858 \|	5 %	4 %	370,000 -	314,384	6
	Anläggning af jernväg från	) 1859 1

	Söderhamn till sjön Berg-viken m. m........ • •	1858-1800	77	77	500,000 -	432,564	23
79	Anläggning af jernväg mel-					4 1,284,308	78
	lan Borås och Herrljunga	1862, 1863	77	77	1,377,055 2
80	Anläggning af jernväg från
	Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . . .	1864-1866	7?	77	2,450,000 -	- 2,375,096	77
	Anläggning af jernväg mel-					- 1,063,542	38
	lan Helsingborg och Årup	1864, 1865	75	77	1,100,000-
	Anläggning af jernväg mel-
	lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba-	1864-1866	„		1,200,000	- 1,147,336	77
	Anläggning af jernväg mel-
	lan Christianstad och Hess leholms station på Södrt	t . 1864, 1861			720,000	- 678,241	8
	Anläggning af jernväg mel
	lan Wexiö och Alfvestad station på Södra stambanai	3 i 1864	7?	77	434,000	- 413,50-	122
81	Anläggning af jernväg fråi	a
	hamnen vid Köping till Ut tersberg med grenbana ti	1 \| 1864	} 7 %		500,000	- 411,43	3 79
		j 1865			!
82	Anläggning af jernväg frå	n ''			1
	Transport) —	—	! - 1 -	—\| 12,720,396(77

h-i	H *0	i_j U7	U/i	H		''I		------
CD _ CT5 ^	CD _ Oq	CD _ Oq	CD Oq	CD i-i aq	CD ., aq		Tiden, då lånet utbetalts		W
a> £ B g CD O" ö C+ P CD Hj • CO	g£ p C~ CD "O EU CD ^	B 1 CD GC 2 e+ p CD H • CO	Ö 00 B 0 CD CO £- £"> CD H • CO	g 5 B -j CD C 5» CD *-i • en	ga P -S CD >- eu CD *~i • en		Lnnuitet.	p: P ct- CD i-h O et-	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1871 års slut.
						Transporl		—	—	—		12,720,391	3 77
						Herrljunga öfvei Wenersborg till Ud-devalla .......	1865—186?	* O/		3,240,00C		3,172,771	71
								^ 70	—
83	—	—	—	—	—	Uppförande afenjern-
						bro öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . .	1852	6 %		20,000		9,188	8
84	—	—	—	•—	—	Brobyggnad öfver Dal-
						elfven i närheten al Gustafs kyrka. . . .	1853	77	77	6,000		3,377	97
77	—	—	—	—	—	Anläggning af 2:ne
85						flottbroar i närhe-ten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lill-elfven........	1859	77	77	10,000		7,592	98
	—	—	—	—	Ny bro öfver Helge
86						å vid Christianstad	1858	77	77	100,000	_	66,770	26
-*	—	-—	—	—	Brobyggnad öfver Ume
						eif invid staden Umeå........	1861	77	77	55,000		41,796	74
77	—	--	—	—	—	Brobyggnad öfver Ume
						eif invid staden, Umeå.......	<X> 00 T—<	8 %	5 %	20,000		15,106	70
87
—	—	—	—	—	Inlösen af landshöf-
88		41 44				dinge-ackorden . .	1841 j	6 %		226,500		23,993
89	dl	31	27	28	Sjö sänkningar och an-	1842 \	4 %		63
143					dra vattenaftapp-ningar för odlings-företag........			2, 3, 4


								.	0. 5 %	2,360,732 4	2	1,877,731	17
						Transportl	~ 1	j	- 1 - I-	-\|	17,93S,732\|	1

y-i	v-i <SS	y-i	M C/Z5
CD'' kJ oq *	CD M oq	CD _ crq M	CD Ut crq	CD CfQ	CD Oq		Tiden, då lånet utbetalts.		w
B I <D O* 3 <rt- p CD y-i * 03	lbb7 ars lemente.	1868 års lemente.	1869 års lemente.	1870 års lemente.	1871 års\| lemente. ^		3 3 c+- CD c+	p: 3 c+ CD Kb O rt-	Ursprungliga beloppet.	i1 Kapital- återstod vidl871 års slut.
						Transport	—	—	—	—	—	17,938,732	1
90	—	—	—	—	—	Uppförande af bygg-
						nåd åt Farmaceu-tiska institutet . .	1862	5 %	4 %	50,000		44,707	72
91	—	—		—	—	Dito af byggnader å
						häradshöfdinge-bo-stället Mälby i Wester Fernebo socken af Westerås län..........	1864			7,000		4,550
							V	—		—
92	—	—	—	—	—	Grundförbättringar å
						Alnarps egendom .	1864	10 %		30,000	_	21,000	_
93	—	—	—	—	_	Segelleds öppnande
						ifrån Hattefura vid Wenern till sjön
94		33,9 41,11	24,11 31,5			Stora Lee .....	1865, 1867	5 %	3 %	800,000		786,314	71

118	11,9	22,5	—	Utsträckning afKinda
143				båtled medelst ka-nalisering af Stång-ån från sjön Ren-gen till Linköpings hamn........	1865-1870		V	437,500		437,500



95	—	—	—	—	—	Jemtlands kommuni-
						kations aktiebolag	1864, 1865	\| 6 % i j jemte [	5 %	70,000	—	64,096	41
142	—	—	—	—	—	Staden Carlstad, för		'' ränta.J
						reglering af torg, gator och tomter .	1867	6 %	4 %	50,000		49,000
148	16	—	—	—	—	Uppförande af ny
						byggnad åt Upsala elementarläroverk.	1867, 1868	5 %		140,000		140,000
	5J	—	—	—	—	Uppförande af ny
						byggnad åtWester-viks elem.-läroverk	1867, 1668		,	20,000		20,000
						Transport] —	~ 1	~ 1	\|	-\|	19,505,900j85

§ i 1866 års reglemente.	§ i 1867 års reglemente.	§ i 1868 års reglemente.	§ i 1869 års reglemente.	§ i 1870 års reglemente.	§ i 1871 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungligt beloppet.		Kapital-iterstod vid 1871 års slut.
						Transport	—	—	—	—		19,505,900	35
148	16			_	_.	Uppförande af ny bygg-
						nåd åt Wenersborgs elementarläroverk .	1867, 1868	5 %	4 %	40,000		40,000
143	11	—	24,10	—	—	Kanal- och slussan-
						läggning mellan sjö-arne Östra och We-stra Silen på Dals-	1868, 1869	6 %		51,200		48,180	861
148	16		_	—	__	Uppförande af ny
						byggnad för Carls-stads högre elem.-läroverk .......	1868	5 %	V	40,000		40,000	--
	_	_	27	—	—	Förändring och till-
						byggnad af elemen-tarläroverks-bygg-				40,000		40,000
						naden i Skara . .	1868, 1869	V		—	—
__	_	47	26	—	—	Lån till reparation ai
						domkyrkan i Carl-stad.........	1869	6 %		23,500	>-	22,541	20
						Summa		I -	1 -	1	1-	-\| 19,696,622\|91

Bil. C.

Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade ock före den 1 Januari
1872 icke utbetalda anslags- ock lånesummor.

	*-i tfn>
a	CD CIQ			Summa
B CD ►“* ? 3	B 5 CD bO S po CD *-J • a>		Riksmynt.	Riksmynt.
		A) Anslag:
		a) Beviljade under 1856—1858 års riksdag:
5	4	För beskattningsväsendets förenkling samt de nya
		jordeböckernas afslutande och granskning ....	2,220	2
G: 1	5: 1	För fortsatt utgifning af arbetet “Svenskt diplo-
		matarium“........................	2,456	25
6: 2	5: 2	Till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier
		och läraren vid pedagogien i Avesta samt till
		stads-pedagogiernas utvidgning...........	2,594	50	7,270	77
		b) Beviljade under 1859—1860 års riksdag:
7	6	För verkställigheten af den beslutade förenklingen
		af beskattningsväsendet samt de nya jordeböcker-
		nas afslutande och granskning...........	163	4
8	7	Till befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra
		allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för
		Sveriges historia och offentliga förhållanden vig-
		tiga skrifters och handlingars utgifning......	7,900	1	8,063	5
Q. 9	Q. 1	c) Beviljade under 1862—1863 års riksdag:
		Till understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-
		tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och
		Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,
		Transport	15,333 \|82

Hj U/i	Hj U/i	------------------------------------------
CD OQ	CD _ crq^				Summa
B 5	B “		Riksmynt.
CD h-> Ib-? 2	CD tO ® 2				Riksmynt.
		Transport			15,333	82
		och Jösse härader af Wermlands län, som afse
		att förminska frostländigheten...........	3,79G	70
11: 1	8: 2	För ersättande af de förluster, indelnings- och rånte-
		innehafvare komma att vidkännas genom mjöl-
		och sågqvarnsräntans upphörande (förslagsan-
		slag)...........................	5,000	—
11: 2	8: 3	Till vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl
		Sandbergs samlingar.................	500	—
12: 1	8: 4	Till fortsatt utskrifning af riksregistraturet.....	2,000	—
13	8: 5	Till nationalmusei-byggnadens inredning jemte an-
		dra i sammanhang dermed erforderliga kostnader	24,426	59
10	9	För utarbetande och utgifning genom trycket af
		en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens
		jernvägsbyggnader (förslagsanslag).........	15,000	—	50,723	29
		d) Beviljade under 1805—1806 års riksdag:
14: 4	10: 1	Till understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-
		tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och
		Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,
		Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som
		afse att förminska frostländigheten.........	2,700	—
14: 5	10: 2	För fortsättning och vårdande af Kamereraren C.
		Sandbergs historiska och kamerala samlingar . .	500	—
14: 6	10: 3	Till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-
		lärare-seminarierua..................	1,900	—
14: 7	10: 4	Till inköp och tillredning af jord för nämnda än-
		damål..........................	1,251	45
14: 8	10: 5	Till fortsatt utgifvande af handlingar, som äro af
		vigt för fäderneslandets historia..........	1,000	—
15	11	Till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i
		Christianstad......................	10,000	—	17,351	45
		Transport.	j	\|	83,408	56

§ i 1871 regleme	►i ur. CD CTQ H ®		i		Summa	!
		Riksmynt.
1 & £>• 1 * *	? 3	.1	;		Riksmynt.
\|		! Transport		j	83,408	50;
		e) Beviljade vid 1867 års riksdag
17: 1	\| 13: 1	Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hof-
j 17: 6		rätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj..............	3,152
13: 2	„ anläggning af nya samt förbättring eller om-
17: 8		läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar	5,667	—
1 13: 3	■i understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefieborgs och
		Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig-heten................	13,495
17: 9	13: 4	„ löneförbättring utöfver minimilönen åt exami-
		nerade folkskolelärare..............	643	_
17: 10	13: 5	» undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-
		lärare-seminarierna..............	1,900	_	24,857	1

1		f) Beviljade vid 1868 års riksdag:
19: 1 !	15: 1 I	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-
	1	läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar	11,200	—		i
19: 2	15: 2	„ understödjande af mindre hamn- och brobygg-
		nader samt upprensning af åar och farleder. . .	2,000	—«.
19: 4	15: 3	„ understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefieborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig-heten...................	23,944
19: 5	15: 4 J	„ beredande af arbetsförtjenst åt den i följd afl			\|
		Transport!	37,144 \|	1	108,2656\|	—1

Bih. till 1U1;sd. Prof. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

§ i 1871 års reglemente.	§ i 1872 års reglemente.		Riksmynt.	Summa Riksmynt.
		Transport	37,144	—	108,265	56
		missväxt och dyr tid nödställda befolkuingen in-om vissa delar af landet................	2,500	—	39,644
		g) Beviljade vid 1869 års riksdag:
21: 1	17: 1	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-
		läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar	7,930	—
21; 2	17: 2	Till understödjande af mindre hamn- och brobygg-
		nader samt upprensning af åar och farleder. . .	5,500	—
21: 4	17: 3	Till understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län,
		som företrädesvis afse att förminska frostländig-heta ti...........................	25,010
23:	19:	Till undsättande af de genom 1868 års missväxt
			3,000	—
24:	20:	Till undersökningskostnader för jernvägsanlägg-	2	fi90	2
12,180

		h) Beviljade vid 1870 års riksdag:
25: 1	21: 1	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-
		läggning af backiga eller eljest mindre goda väpar..........................	69,425	_
25: 2	21: 2	Till väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina
		kyrkoby i Westerbottens län............	5,000
25: 4	21: 3	Till understödjande af mindre hamn-och brobygg-	17,750
1		nader samt upprensning af åar och farleder. . .	—	1
25: 6	21: 4	Till understödjande af sådana myrutdikningar och			t
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester-j bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs			\| 1	\|
!		Transport	> 92,175	i	201,529 [58

t-i CD	t-J töO CD
cr^	gg, ^				r,
i 5	B 5		Riksmynt.	otimwa
CD	CD fcO 3- P* B 3				Riksmynt.
		Transport	92,175	—	201,529	58
		och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks-
		dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands
		län, som företrädesvis afse att förminska frost-
		ländigheten.......................	42,480	—	134,655	—
		i) Beviljade vid 1871 års riksdag:
27: 4	23: 1	För befästningsarbeten vid Carlsborg........	54,300	_
27: 5	23: 2	„ befästningarne uti inloppet till Stockholm . .	132,600	—
27: 6	23: 3	„ befästningarne vid Carlskrona hamn och Hvita
		Krog...........................	75,000	—
28: 1	24: 1	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-
		läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar	150,000	—
28: 2	24: 2	„ väganläggning mellan Lycksele och Wilhel-
		mina kyrkobyar i Westerbottens län (106,700 R:dr),
		deraf under år 1872 .................	20,000	—
i 28: 3	24: 3	„ understödjande af mindre hamn- och brobygg-
		nader samt upprensning af åar och farleder. . .	20,000
28: 4	24: 3	För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn
1		(130,000 R:dr), deraf under år 1872 ........	60,000	—
! 28: 5	24: 4	Till understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-
		tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
		och Stora Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryks-
		dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands
		län, som företrädesvis afse att förminska frostlän-
		digheteu.........................	60,000	—
32	27	„ jernvägs anläggande mellan Wexiö och Carls-
		krona, 1,100,000 R:dr, deraf för dr 1872 .....	366,666	67
35	28	„ liqviderande af staden Stettins fordran hos
!		Svenska staten.....................	116,838		1,055,404	67
		Summa anslag			1,391,589	25

1 § i 1871 års\| reglemente. \|	§ i 1872 års ! reglemente. 1 -	1 * ''............................. 1 \| 1	1..... Riksmynt.	Summa 1 I Riksmynt. \|
1		B) Lån:			i ! I 1
		a) beviljadt under 1865—1866 års riksdag:				! i
! 15	11	i ill utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad...........			10,000
;		b) beviljadt vid 1870 års riksdag:
i 25: 7 1 1 !	21: 5	För befrämjande af utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande af odlings-företag inom rikets mellersta och södra län			24,400	I
!		c) beviljade vid 1871 års riksdag:
! 28: 6 31	24: 6 26	hör befrämjande af utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande af od-lingsföretag inom rikets mellersta och södra län Till låneunderstöd för enskilda jernvägar 10,000,000 R:dr, deraf för år 1872........	100,000 2,000,000	—	■ 2,100,000	1
				—
		Summa lån	1 1	2,134,400 —

Bil. D.

Under 1872 års Riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

C03 [
O

O I

er 1

• 3 i

|29

|30

36:1

A) Anslag.

Till bestridande af Sveriges andel
i kostnaderna för H. M. Drottning
Lovisas begrafning.....

„ ökade utgifter till följd af förhöjd
kronoskjutslega.......

„ reseunderstöd åt handtverks-och

fabriksidkare..........

„ ny tomtreglering i Strengnäs
„ anskaffande af jernvägsmateriel
„ bestridande af kostnader för Sveriges
deltagande i polytekniska
utställningen i Moskwa (förslagsanslag)
...............

„ befrämjande af tillgodogörandet
af fosforförande lager (förslagsanslag)
................

n anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar .
„ väganläggning mellan Lycksele
och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län, 106,700 R:dr, deraf
under år 1873 .........

Beviljade att utgå

år 1872.

34,456

3,100

10,000

20,000

600,000

18,000 ■

6,ooo,:.

Summa

Riksmynt.

år 1873.

150,000

20,000

Transport 691,556|l3| 170,000

34,456 13

3,100

10,000
20,000
600,000

18,000-6,OOoJ—|
150,000,

20,000

—i 861,556) 13

§ och mom. i det
nya reglementet.]

|36: 3

Transport För

anläggning af väg från Kangis
eller Oyljens bruk i Öfver-Ivalix
socken af Norrbottens län till
den punkt, der vägen från Skröfven
till Gellivara kyrkoplats vidtager,
61,330 R:dr, deraf för år!

1873 ..............

väganläggning mellan Norsjö och
Malå kyrkobyar i Westerbottens
län 50,000 R:dr, deraf för år 1873
„ väganläggning mellan Åsele och
Dorothea kyrkoby i Westerbottens
län 40,600 K,: dr, deraf för år
1873 ..............

Till understödjande af mindre hamnoch
brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder . .

För tillökning af vågbrytaren utanför
Wisby hamn (130,000 R:dr).

Till understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlands, Jemtlands,
Gelleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader
i Wermland, som företrädes
vis afse att förminska frostländigheten.
.............

Beviljade att utgå .......	Summa Riksmynt.
år 1872.	år 1873.
691,556	13	© o o o	861,556	13
		i 1 11,330 —	11,330

—	—	i 15,000 —	15,000

20,000 —

50,000 —

20,000 — 20,000

20,000

50,000

60,000—] 60,000;-

Transport! 601,556 13 3-16,330 — 1,037,886113

Ö j
*< O

*-* p rt>

M I
»3 g
cT o

B 5

o ''
p M*

■ p*

40 j

41 |
42

42 |

Transport

Till undersökning af vattendragen i

Norrbottens län..........

„ ersättning åt K. Statskontoret,
för förskottsvis bestridda utgifter
„ återlösande af Wisby f. d. krono

kalkugn .............

„ understöd för mindre undervisningsanstalter
fördöfstuminabarn
„ persedelutredning för Göteborgs

hospital..............

„ bekostande af återstående arbeten
vid Göteborgs hospital . . .

Beviljade att utgå

år 1872.

år 1873.

Summa

Kiksmynt.

36:9

691,556 13

15,000| —
30,474J66
60,000 —

10,000!—:

! I

40,000j- 1

33,000!-

346,330—’ 1,037,886

15,000

Summa anslag

B) Lån.

Till ny tomtreglering i Strengnäs .

För befrämjande af utdikning och
aftappning af sanka trakter och
sjöar till beredande af odlingsföretag
inom rikets mellersta och
södra län .............

880,030 79

30,000

346,330

30,474

60,000

10,000

40,000

33,000:

1,226,360179

30,000

100,000-

100,000

Summa lån| 30,000!—!

100,000-

130,000,-

Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman

samt vaktbetjening.

	Ordinarie lön.	Arfvode. i	Summa.
Fjerde tjenstegraden:
1 Sekreterare hos Fullmäktige...... . . .	4,400		600	—	5,000
1 Kommissarie.................	4,400	—	600	—	5,000
2 Kommissarier.................	8,800	—	1,200	—	10,000	—
Tredje tjenstegraden:
1 Kamererare i Boksluts-kontoret........	3,000	—	600	—	3,600	—
1 Kamererare i Revisionskontoret........	3,000		450	-—	3,450	—
Andra tjenstegraden:
1 Ombudsman .................	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige . . .	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Notarie hos Kommissariatet.........	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Kassa-bokhållare...............	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret........	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Bokhållare i d:o ........	2,000	_	300		2,300	—
Första tjenstegraden:
1 Kanslist vid Fullmäktiges expedition.....	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kanslist hos Kommissariatet.........	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kammarskrifvare...............	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kontorsskrifvare...............	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kontorsskrifvare............... Lönetillökning för de tre äldste i denna grad å	1,000	—	150	—	1,150	—
500 R:dr för hvardera............	1,500	—	---	—	1,500	—
Vaktbetjening:
1 Vaktmästare.................	675	—	75	—	750	—
1 Kammardräng................	575	—	75		650	—
2 Kammardrängar...............	1,150	—	150		1,300	—
1 Husdräng...................	575	—	50		625	—
1 Husdräng...................	575	—	50		625	—
Summa R:dr R:mt	45,650	—	6,400		52,050

Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenslegraden, som icke innehar
annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:
för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —r

för den, som tjenat i denna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: —

för den, som tjenat i tredje graden 5 år oeh derutöfver „ 3,500: —

och

för den, som tjenat i denna sistnämnda grad 10 år och

derutöfver....... „ 4,000: —

Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret.

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........	1,417	50
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora EhrenStam . .	250
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Öfver-krigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt ....	225
Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn . .	225	—
Summa R:dr R:mt	2,117	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.

Aflöningsstaten
Pensions-staten
äro uppgjorda

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG.

n. v. Talman. n. v Talman.

Förestående två stater, nemligen:

för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: _

Vld d:o ................. 2,117: 50.

och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1872.

Bih. till Biksd. Prof. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontoreta Reglemente.)

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,

välde af 1872 års Riksdag.

Ordförande f. d. Statsrådet, Cniversitets-kanslern, En af de Aderton i Svenska
Akademien, Riddaren och Kommendören af Kongl. Majrts Orden, Riddaren
af Konung Carl XIII:s Orden, Filosofie Doktorn Herr Grefve Henning
Ludvig Hugo Hamilton.

f. d. Statsrådet, Kommendören med Stora Korset af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr
Friherre Curt Gustaf af Ugglas, vice Ordförande.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta.

Expeditionssekretereren och Byråchefen, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren
af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Alfred Henrik Ldvard
Fock.

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg.

Professoren vid Teknologiska Institutet, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.

Tillförordnade Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, vice Häradshöidingen, Herr Per
Samselius.

Suppleanter:

Öfverste-löjtnanten vid Fortifikationen, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden och Kongl.

Norska S:t Olafs-Orden, Herr Erik Gustaf Klingenstjerna.
Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden och Kongl. Norska S:t
Olafs-Orden, Herr August Östergren.

General-majoren, Kommendören af Kongl. Svärds-Orden och Riddaren af Kongl.
Norska S:t Olafs-Orden, Herr Otto Nordensvan.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1872 års revision.

För Första Kammaren:

Gorlsegaren, Herr Nils Eberhard Hjalmar von Hofsten.

Godsegaren, Riddaren af Kong]. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Gustaf Lybecker.
Kaptenen vid Smålands Grenadierbataljou, Herr (Jarl Christofer Ribbing.

Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Grefve Fredrik Carl von
Rosen.

Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnads-korpsen, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden,
Herr Axel Malcolm Lindgren.

Kaptenen, Herr Fredrik Ludvig Salomon Hederstjerna.

Suppleanter:

Ryttmästaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard Wachtmeister.
Direktören, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Isak Gustaf
Clason.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr Grefve Nils Gustaf
Alexander Sparre.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen, Herr Gustaf Heeggström från Westerbottens län.
Telegrafkommissarien, Herr Carl Arvid Gumcelius.

Riksdagsmannen, Herr Ola Bosson Olsson från Christianstads län.
Riksdagsmannen, Herr Jöns Rundbäck från Göteborgs och Bohus län.
Riksdagsmannen, Herr Sven Adolf Hedin från Stockholms stad.
Riksdagsmannen, Herr Johan Fredrik Fredriksson från Upsala län.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr Per Engman från Wester-Norrlands län.
Riksdagsmannen, Herr Johan Erik Johansson från Westerås län.''
Kaptenen vid Wermlands regemente, Herr Julius Manlcell.

öfver

1872 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.

Ackordfor Riksgälds-kontorets fordringar	Sid. 34.	§ 66.
Aflöning för folkskolelärare ..................	D	10.	S 13 mom. 4.
B n Justitie-ombudsmannen m.
fl.....................................	D	30.	§ 59.
b » lediga tjensters bestridande	))	51, 52.	§''§ 133, 134.
» » Riksgälds-kontorets tjenste- manna-personal och vakt-
betjening...........................	»	32.	§ 62.
Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret......	D	80, 81.	—
Afsked med pension ..............................	»	55, 56.	§$ 146—148.
Aktor atsarfvode .......................................	D	40.	§ 93.
Allmänna bevillningen..............................	D	34.	§ 67.
b » uppbörden och re- dovisningen af ...	D	39, 40.	§§ 89, 9L
Allmänna Hypotheksbanken.....................	D	48.	§ 124.
Amortissementsf''onder ..............................	D	38, 41.	§§ 84, 94.
Anmärkning smedel....................................	y>	35, 40.	§§ 74, 92.
Anslag angående lediga tjenster............	D	52.	§ 135.
Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till		14.	§ 15 mom. 4.
Arfvode för Deputerade och deras bi-
träden.............................	D	43.	§ 103.
» » Fullmäktige .....................	5)	31.	§ 61.
» B Riksdagens Revisorer ......	D	30.	''§ 58.
b b Riksgälds-kontorets tjen-
stemän ...........................	)>	32, 33.	§§ 62, 63.
Arkiv-byggnad för Göta Hofrätt ............	))	9.	^ 13 mom. 1.
Arkivet, Riksdags-.................................	»	30.	$ 57.
Auktionsmedel för Kronans hus ............	»	35.	§ 73.
Avesta pedagogi .......................................	))	5.	§ 5 mom. 2.

Riksgälds-kontorets
kreditiv å Sid. 39.

» 37.

§ 86.

§ 82.

Bank, Sveriges Riks-,

Bankens behållna vinst...........................

Befordringsgrunder vid Riksgälds-kon toret

............

Befordringsvilkor ....................................

Befästningsarbeten....................................

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjenter.

.......................

Begrafningshjelps-besparingar..................

Begrafningskostnader, Drottning Lovisas

Belåning af obligationer ........................

Belöning för extra arbeten.....................

Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets.
.............................

b Justitie-ombudsmannens ...

» Riksdagens Revisorers ......

Besigtningar å Riksgälds-kontorets och

Riksdagens hus .........

Beskattningsväsendets förenkling, anslag

till .....................

Beskrifning öfver statens jernvägsbygg nader.

................................

Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag
...........................

» » förslagsanslagen...............

» » statsanslagen i allmänhet

Besvär öfver Fullmäktiges beslut.........

Betjeningen vid Riksgälos-kontoret ......

Bevillningen, allmänna ...........................

» uppbörden och redovisningen
af..............................

B evillnings- för ordning, utfärdande af ...

Bibliothek, Riksdagens ...........................

Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning
af....................................

Boksluts-kontor, Riksgälds-kontorets......

Boställsskogar, fonden förderas indelning

Brister i förslagsanslagen.......................

» » Statsverkets inkomster............

Brobyggnader, anslag och lån till .........

	53.	§ 138.
&	32, 33, 53.	§§ 62 mom. 1—5.
		'' 137.
D	18.	§ 23 mom. 1—3.
»	33.	§ 64.
D	27, 28.	§ 49.
B	21.	§ 29.
»	38.	$ 85.
D	33.	§ 63.
	47.	§ H9.
	31.	§ 60.
	30, 47.	§§ 58, 120.
	46.	§ 117-
	5, 6.	§§ 4, 6.
	7.	§ 9.
»	26.	$ 43.
	27.	§ 47.
D	35.	§ 75.
D	45, 54.	§$ 115, 143.
D	50, 51.	§§ 127—132.
D	34.	§ 67.
D	39, 40.	§§ 89, 91.
J>	49.	5 125 mom. b.
D	28.	§ 46.
D	47.	§ 121-
D	50, 51.	§ 129.
D	36.	§ 79.
D	27.	§ 47.
5)	26.	§ 46.
D	14, 15, 17, 18,	23. §§ 15 mom. 2.

17 inom. 2.
21 mom. 3.
24 mom. 3.
36 mom. 6.
28 mom. 3.

Bdtsmansrotarnes sammanförande .........

Carlsborg, fästningsarbeten vid...............

Carlskrona hamn ....................................

Carlskrona och Wexiö, jernväg emellan
Christianstad, bidrag till läroverksbygg nad.

...............................

Balslands kanalaktiebolag........................

B epositionsmedel.......................................

Beputerade för låneärenden ..................

Biarium, Ombudsmannens .....................

Biplomatarium, Svenskt .......................

Borothea och Asele, väganläggning mellan
Böfstumma barn, uppfostringsanstalten

för ...........................

Ekeskog smedlen ......................................

Embetsresor, Justitie-ombudsmannens ...
Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds kontoret

......

Expedition, Fullmäktiges ........................

» Justitie-ombudsmannens......

Expenser Hör Justitie-ombudsmannenm.fl.
Extra ordinarie tjensteman, deras antagande.
..

» » » »skiljande

från Riksgäldskontor
.........

» » » gratifikationer åt

Fabriksarbetare, reseunderstöd åt .........

Falkenberg, dragvägsanläggning och
muddringsarbeten vid ...
Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen

Folkskoleafgiften.................................

Folkskolelärares aflönande .....................

Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel Fordringar,

Riksgälds-kontorets ............

Forsellön, ersättning till räntetagare för

Fosforförande berg- och jordarter.........

Frostlåndighet, anslag för minskning af

Sid. 28.	§ 50.
»	18.	§ 23 mom. 1.
))	18.	S 23 mom. 3.
))	20, 21.	§ 27.
»	8.	§ 11.
5)	4, 48.	§§ 3, 122.
))	36.	§ 76.
»	42, 43.	§103.
»	46.	§ 116.
))	5.	§ 5 mom. 1.
»	23.	§ 36 mom. 5.
»	25.	§ 41.
»	36.	§ 77.
»	31.	§ 60.
)>	33, 52.	§§ 65, 133.
»	50.	§ 128.
»	30, 31.	§§ 59, 60.
))	31.	§ 60.
»	53.	§ 137.
))	54, 55.	§ 144.
))	33.	§ 63.
))	21.	§ 31.
»	7.	S 10 mom. 1.
»	31.	§ 59.
»	34.	§ 68.
»	9, 10.	§ 13 inom. 4.
	9, 10.	§§ 10 mom. 3, 4 13 mom. 5.
»	4.	§ 3.
»	27.	§ 48.
»	23. 6, 7, 9, 14, 18, 24.	§ 35. 15, 17, §§ 8 mom. 1. 10 mom. 1.

13 mom. 3.
15 mom. 3.
17 mom. 3.
21 mom. 4.
24 mom. 5.
36 mom. 8.

Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman
.................................

» granskning af riksdagsmännens
....................................

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret............

Fullmäktiges ansvarsskyldighet...............

» antal för besluts fattande

» arfvoden och resekostnads ersättningar.

....................

» befattning upphör ............

» berättelser...........................

» besluts Överklagande ......

» Deputerade föriåneärenden

» frånvaro..............................

» föreskrifter ........................

)'' förfall .................................

» kansligöromål.....................

» komplettering.....................

» omröstningar .....................

» Ordförande ........................

» protokoller ........................

» rådfrågningar hos Reviso rerne

..............................

» sammankomster..................

» sammanträden.....................

)'' sessionsdagar .....................

ä ställande till ansvar ........„

» Suppleanter.......................

» » deras inträdande

» särskilda uppdrag ............

a tjenstledighet .....................

» åligganden ........................

Furusjön i Jönköpings län, lån till......

Förfall, Fullmäktiges..............................

Förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta
tillgång....................

Förskott, ersättning till Kongl. Statskontoret
för..............................

Förslag till lediga tjensters återbesättande
.......................................

Förslagsanslag enligt riksstaten ............

Gellivara kyrkoplats, väg till..................

Granskning af Kommissariatets protokoller
och anteckningsböcker.
.............................

Granskning af riksdagsmäns fullmakter
» » Riksgälds-kontorets räkenskaper
..................

Sid. 32.	§ 62 mom. 1
33	49.	§ 126.
))	82.
33	43.	§ 104.
))	44, 49.	§§ HO, 125.
3)	31, 32.	§ 61.
3)	42.	§ 101,
3)	47.	§ 119.
3)	45.	§ H5.
»	42, 43.	§ 103.
)>	44.	§§ 108, 109.
3)	45.	§ 114.
3)	44.	§§ 108, 109.
3)	50.	§ 128.
»	42.	§ ioi.
3)	45.	§ 112.
))	42.	§ 97.
3)	44.	§ 106.
))	43.	§ 105.
»	44—46.	§§ 106—115.
33	44.	§§ 106—107.
)>	44.	§ 106.
3)	43.	§ 104.
3)	82.
33	42.	§§ 98, 99.
3)	46—49.	§§ 116—126.
33	44.	§ 108.
3)	42.	§ 102.
3)	4	§ 3.
3)	44.	§§ 108, 109.
33	38.	§ 85.
33	25.v	§ 39.
»	52.	§ 136.
33	27.	§ 47.
33	23.	§ 36 mom. 3.
»	46.	§ H6.
33	49.	§ 126.
3)	40, 50, 51	§§ 94, 129.

Gratifikationer till betjeningen vid Riks gälds-kontoret.

.................

Gyljens bruk, väganläggning från .........

Göta Hofrätt, arkivbyggnad för ............

Göta kanal-direktion, val till ledamot

af ..................

Göteborgs Hospital, anslag till...............

Hamnanläggningar, föreskrifter rörande
bidragen till ......

Hamnbyggnader .......................................

Handtverksarbetare, reseunderstöd åt......

Hattefura och Stora Lee, segelled emellan.
.........................................

Historia, Sveriges, vigtiga handlingar

för..........................................

Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för............

Honorarier, Fullmäktiges........................

Hospitalet vid Göteborg, anslag till ......

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ............

Hus, kronans i städerna .......................

b Riksdagens.......................................

b Riksgälds-kontorets ........................

Hvita krog, befästningar vid ..................

Hypotheksbanken, allmänna................«...

Indrifnings-arfvoden, ..............................

Inkomster, Statsverkets, brist uti .........

b Riksgälds-kontorets...............

Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman
.................................

Inventarier i Riksgälds-kontorets och

Riksdagens hus..................

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar.

................................

Jernvägar, enskilda, statsbidrag till......

Jernvägsanläggningar, undersöknings kostnader

för ..................

b bolag för utförande af...

Jernvägsbyggnader, Statens, anslag till
rörlig materiel vid
> teknisk-ekonomisk

beskrifning öfver
Jordeböckernaa afslutande och granskning

Sid. 33.	§ 63.
	23.	§ 36 mom. 3.
	9.	§ 13 mom. 1.
	49.	§ 125 mom. d.
	25, 26.	§ 42.
	9, 10, 14, 15, 17,	§§ 12, 14, 16, 18, 22,
	19, 25.	25, 38.
	14, 15, 17, 18, 23,
	24.	15 mom. 2. 17 mom. 2. 21 mom. 3. 24 mom. 3.36 mom. 6, 7.
»	21.	§ 31.
D	4.	§ 3.
»	6, 8.	§§ 7, 10 mom. 5.
b	9.	§ 13 mom. 1.
	31.	§ 61.
	25, 26.	§ 42.
5>	40.	§ 94.
	35.	§ 73.
	29, 46.	§§ 56, 117.
	29, 46.	§§ 56, 117.
	18.	§ 23 mom. 3.
D	48.	§ 124.
X>	40.	§ 93.
»	26, 27.	§§ 44—47.
D	34—39.	§§ 66—88.
D	51.	§ 132.
D	29, 46, 47.	§§ 56, 117, 121.
»	46.	§ 116.
B	19, 20.	§§ 26, 27.
	16.	§ 20.
	48.	§ 123.
»	22.	§ 33.
	7.	§ 9.
	5, 6.	§§ 4, 6.

Justitie-ombudsmannens aflöning ............

» embetsresor..................

» insättande i embetet...

Kameralväsendet, anteckningar rörande

Kangis, väganläggning från.....................

Kansliets, Kongl., registratur.................

Kinda kanalaktiebolag, revision af........

Kommissariat, Riksgälds-kontorets.........

» dess protokoller och anteckningsböcker
......

» » utlåtanden...............

Kontors-expenser.......................................

Konungens ombud ...................................

Kortstämpel-af giften .................................

Kreditiv för infallande krig.....................

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål...............

y> Riksgälds-kontorets, å Banken

KronosJcjutslega, förhöjd..........................

Kuhhola byamän, lån till........................

Köpeskilling för kronohemman ...............

Landtränteriernas depositionsmedel ......

» månadsförslag............

Landträntmästarnes remisslage...............

Ledigheter bland Fullmäktige..................

Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken

» angående förslags-anslagen .........

» » Statsverkets öfverskott

Idqvidations fonder....................................

ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret...
Ijycksele och Wilhelmina, väganläggning

mellan .................................

L är ov er Tesbyggnad, anslag och lån till...

Mala och Norsjö, väg emellan...............

Mindre lcreditivet......................................

Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande
i följd af ...........................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Mjöl- och sågqvarns-räntans upphörande,

ersättning för..................

Moskwa, polyteknislca utställningen derstädes
....................................

Museum, National-, inredning af............

Myntsort, den i reglementet begagnade

Sid. 30.		§ 59.
))	31.		§ 60.
))	49.		§ 125 mom. c.
»	7, 8,	§§ 8 mom. 3.
			10 mom. 2.
»	23.		§ 36 mom. 3.
	7.		§ 8 mom. 4.
»	48.		§ 122.
)>	50.		§ 129.
»	46.		§ H6.
»	45.		§ H3.
))	29.		§ 56.
))	44,	45.	§ 111.
»	34,	40.	§§ 69, 90.
)>	28,	29.	§§ 51, 53.
»	28,	29, 36.	§§ 52, 53, 81.
	39.		§ 86.
»	21.		§ 30.
»	4.		§ 3.
))	35.		§ 71.
	36.		§.76.
»	40.		§ 91.
)>	40.		§ 92.
»	42.		§ 98.
))	41.		§ 96.
))	27.		§ 47.
))	35.		§ 75.
»	38,	40, 41.	§§ 84, 94,
))	32.		§ 62 mom. 3.
»	18,	23.	§ 24 m. 2. 36 m. 2
»	8.		§ 11-
»	23.		§ 36 mom. 4.
»	28,	29, 36.	§§ 52, 53, 81.
))	14,	15, 16.	§§ 15 mom. 4.
			19.
»	15,	16, 36.	§§ 19, 80, 81.
)>	6.		§ 8 mom. 2.
»	22.		§ 34.
))	7.		§ 8 mom. 5.
)>	56.		§ 149.

Bill. till Bihsä. Prot. 1872. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Myrutdikningar för minskande af frost ländighet.

....................... Sid

Månads för slag, Landtränteriernas............ »

National-musei-byggnadens inredning...... »

Norrbottens vattendrag, undersökning af »

Norsjö och Mala, väganläggning mellan »

Näfvelsjön i Jönköpings län, lån till...... b

Nådårsbesparingar.................................... »

Obligationer, belåning af........................ »

» Riksgälds-kontorets............ »

Observations-arfvode, .............................. »

Observationsmedel .................................... »

Odlings företag, anslag och lån för beredande
af ........................ b

» föreskrifter rörande dessa

anslag och lån......... »

Ombud, Konungens ................................. »

Ombudsman, Riksgälds-kontorets............ B

Omröstningar, Fullmäktiges..................... b

Ordförande hos Fullmäktige .................. »

vice, » »

Pedagogik'', anslag till.............................. »

Pensions gr under för Riksgälds-kontorets

tjensteman och vaktbetjening »

Pensio?isstat vid Riksgälds-kontoret ...... b

Polyteknisk utställningen i Moskwa...... B

Protokoller, Fullmäktiges........................ »

» Riksdagens, papper till tryckning
af.............................. )>

Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets
................................. »

Reglementariska stadganden, äldre,......... B

Remisslage................................................ b

Resekostnads-ersättning för Riksdagens

Revisorer ......... »

6, 7, 9, 14,15,17, SS 8 mom. 1.
18, 24.	10 mom. 1.
	13 mom. 3.
	15 mom. 3.
	17 mom. 3.
	21 mom. 4.
	24 mom. 5.
	36 mom. 8.
40.	§ 91.
7.	§ 8 mom. 5.
24.	§ 37.
23.	§ 36 mom. 4.
4.	§ 3.
27, 28.	§ 49.
38.	§ 85.
3, 37, 38, 39.	§§ 2, 83, 84, 87.
40.	§ 93.
35, 40.	§§ 74, 92, 93.
6, 7, 9, 14, 15, 16,
17, 18, 19, 24.	§§ 8 m. 1. 10 m. 1.
	13 m. 3. 15 m. 3.
	17 m. 3. 21 m. 4, 5.
	24 m.5,6. 36 m.8,9.
9, 10, 14, 15, 17,	§§ 12, 14, 16, 18, 22,
19, 25.	25, 29, 38.
45.	§ Hl-
51.	§ 130.
45.	§ 112-
41.	§ 97.
41.	§ 97.
5.	§ 5 mom. 2.
55, 56.	§§ 145—148.
81.
22.	§ 34.
44.	§ 106.
47.	§ 121.
7.	§ 8 mom. 4.
56.	§ 150.
40.	§ 92.
30	§ 58.

Resekostnads-ersättning för Fullmäktige
» » Justitie-om budsmannen Reseunderstöd

åt handtverks- och fabriksarbetare
........................

Restantier å bevillningen........................

Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets......

Revision skostnader....................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1871 års statsrevision
............

» » traktamenten och

resekostnader för

Revisorernes berättelse ...........................

Riksbanken, kreditiv å ...........................

Riksbankens vinst ....................................

Riksdagens hus, upplåtelse af rum uti...

Riksdag s-bibliotheket.................................

Riksdagskostnader ....................................

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet

förstås .................................

Riksgälds-kontorets betjening..................

» Enke- och pupillkassa

» fordringar för medde »

lade lån..................

» Fullmäktige...............

» föremål .....................

» förvaltning ...............

» hufvudbok..................

» hus..............................

» inkomster och särskilda
tillgångar.........

» kreditiv å Banken ...

» obligationer...............

» rättegångs- och utsök nings-ärenden

......

» skulder .....................

» Styrelse .....................

» tjenstemanna-personal

» upplåning ..................

» utgifter .....................

» vaktbetjening............

Riksgäldssedlar, inlösen al .....................

Riksregistraturet, komplettering af.........

Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande

af.....................

Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer

Sid. 31, 32.	§ 61.
»	31.	§ 60.
»	21	§ 31.
»	34.	§ 67.
»	51.	$ 129.
))	30.	§ 58.
))	83.	-----
))	30.	§ 58.
»	30, 47.	§§ 58, 120.
))	39.	§ 86.
	37.	§ 82.
»	46.	§ 118.
»	30.	§ 57.
))	29.	4 55.
»	49.	§ 125 mom.
»	56.	§ 149.
5)	50, 51.	127—132.
))	33, 52.	§§ 65, 133.
))	4.	§ 3.
»	82.
»	3.	§ 1.
»	41, 42.	§§ 97, 100.
»	40, 41.	§ 94.
»	29, 46.	§§ 56, 117.
)>	34—39.	§§ 66-88.
»	39.	§ 86.
»	3	§ 2.
»	51.	§ 130.
»	3.	§ 2.
»	41—43.	$§ 97—105.
»	50, 51.	$§ 127—132.
))	37, 39.	§§ 83, 87.
))	5—33.	§§ 4-65.
»	51.	$ 131.
»	4.	§ 2.
	7.	§ 8 mom. 4.
	28.	§ 50.
it	43.	§ 105.

Räkenskaper, Riksgälds-kontorets............

» » utdrag af

Rånte- och amortissements-fonder .........

Räntebärande pappers belånande............

Räntegifvare» befriande från forsellön...
Rörlig materiel vid statens jernvägar ...

Sammankomster, Fullmäktiges ................

» Fullmäktiges i Banken

och Riksgälds-kontoret gemensamma.
..........................

Sandbergs, G., kameral-samlingar...........

Sessionsdagar, Fullmäktiges ..................

Sjö aftapp ning ar ......................................

» vilkor för statsbidrag till

Skatteköpeskillingar .................................

Skogsplanteringskassan ...........................

Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens
behof .....................

Skröfven, väganläggning till..................

Skulder, Riksgälds-kontorets .................

Spelkort, stämpelafgiften för..................

Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga

statsutgifter.....................

» äldre, rörande Riksgälds kontoret

...........................

Stadspedagogier, anslag till.....................

Stambanor, Östra, och Norra, rörlig materiel
för..............................

Stat-, aflöning»-, för Riksgälds-kontoret
Stat-, pensions-, för Riksgälds-kontoret
Statens jernväg sbyggnader, anslag till rörlig
materiel vid
» » beskrifning öfver

Statsfyllnadssumman ..............................

Statsinkomsterna, brister i .....................

» öfverskott å ...............

Statslån»fonden .......................................

Statslån för jernvägsbyggnader ............

Sid. 40, 41. § 94.

))	41.		$ 95,
»	38, 41.		§§ 84, 94.
»	38.		§ 85.
»	27.		3 48.
))	22.		§ 33.
»	44—46		§§ 106—115.
»	49.		§ 125.
))	7, 8.		§§ 8 mom. 3. 10 mom. 2.
»	44.		§ 106.
»	6, 7, 9,	, 14, 19,	15, 16,
	17, 18,	24. §§ 8 mom. 1. 10 mom. 1. 13 mom. 3. 15 mom. 3. 17 mom. 3. 21 mom. 4, 36 mom. 8,
»	9, 10, 19, 25.	14,	15, 17, §§ 12, 14, 16, 25, 38.
»	35.		§ 71.
))	36.		§ 78.
»	47.		§ 121.
»	23.		S 36 mom. 3.
))	3, 4.		§ 2.
»	34, 40.		§§ 69, 90.
))	26.		§ 43.
»	56.		§ 150.
)>	5.		§ 5 mom. 2.
))	22.		§ 33.
))	80, 81.		—
»	81.		—
»	22.		§ 33.
»	7.		§ 9.
»	26.		§§ 44, 45.
»	26, 27.		\ 46.
»	35.		§ 75.
»	39.		§ 88.
»	37.		§ 83.

Statsobligationer? fonderade..................... Sid. 37. § 83.

Statsreglering en, dermed gemenskap

egande utgifter............... » 26, 28. SS 44—50.

Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade
vid 1856—1858

års riksdag.....................

» dito vid 1859 och 1860

års riksdag....................

» dito vid 1862 och 1863

års riksdag.....................

» dito vid 1865 och 1866

års riksdag.....................

» dito vid 1867 års riksdag

» dito vid 1868 års riksdag

» dito vid 1869 års riksdag

y> dito vid 1870 års riksdag

» dito vid 1871 års riksdag

» dito vid 1872 års riksdag

» allmänna stadganden rörande
..............................

Statsverkets besparingar och öfverskott

» förslagsanslag ....................

» inkomster, brister uti ......

liqvider med Riksgäldskontor.
..........................

Stensjön i Jönköpings län, lån till

Stettins fordringsanspråk........................

Stockholms inlopp, befästningar uti
Stora Lee och Hattefura, segelled mellan

Strengnäs, tomtreglering........................

Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning..................

Stamp elafgifter na för spelkort och tidningar.
.......................

Större kreditivet.....................

Suppleanter för Fullmäktige........

» deras inträdande..................

» för Revisorerne.................

Suspensioner........................

Svenskt diplomatarium

Sveriges historia, vigtiga handlingar för

Sagqvarns-räntans upphörande...............

leknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens
jernvägsbygg nader.

.....................

Telegrafverket, förskott till....................”

Testamentsbevillningen, arfvode för.........

Tiäningsstämpel-afgiften...........................

))	5.	§§	4, 5.
))	5, 6.	§§	6, 7.
»	6—7.	§§	8, 9.
))	7—9.	§§	10—12.
»	9—13.	§§	13, 14.
»	13, 14.	§5	15, 16.
»	14—16.	§§	17—20.
))	16—18.	§§	21, 22.
»	18—21.		23—28.
»	21—26.	§§	29—42.
»	26.		43.
))	35.	§	75.
»	27.	§	47.
»	26, 27.	§	46.
»	27, 35, 36, 41. SS	47, 75, 96.
)>	4.	§	3.
»	21.	§	28.
»	18.	§	23 mom. 3.
))	4.	§	3.
))	22.	§	32.
»	48.	§	122.
»	34, 35, 40.	§§	69, 70, 90.
))	28.	§	51.
»	82.		___
»	42.	§§	98, 99.
»	83.	—
))	53, 54.	§§	139, 140, 142.
»	5.	§	5 mom. 1.
»	6, 8.	§§	7, 10 mom. 5.
»	6.	§	8 mom. 2.
»	7.	§	9.
	29.	§	54.
»	39, 40.	§	89.
»	35, 40.	§§	70, 90.

Tjenste försummelser................................. Sid. 53, 55.

Tjensteman vid Riksgälds-kontoret......... » 50, 51.

j> b » aflöning för » 32.

B » » pensionering af b 55, 56.

Tjensler, lediga, bestridande af............ » 51, 52.

» » återbesättande af......... B 52, 53.

Tjenstgöring »ordning ............................ b 51.

Tjenstgöringspenningar ........................... b 32.

Tjenstledighet för tjensteinännen och

vaktbetjeningen ...... b 52.

b b Fullmäktige ............ b 44.

Tilläggsbe villning .................................... b 34.

Tjurken m. fl. vattendrag i Jönköpings län b 4.

Tomtreglering i Strengnäs ..................... B 22.

Traktamenten, Riksdagens Revisorers ... b 30.

Tryckfrihets-komitéens betjening och expenser.
................ b 31.

Tryckning af bihanget till Riksdagens

Érotokoll ....................... b 47.

evisorernes berättelser B 30, 47.
Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens

berättelser............... B 31.

Trädgårdsskötselns befrämjande ............ b 8, 10.

§§

Understöd för Riksgälds-kontorcts tjen stemäns

sterbhus .................. b

Unåersökningskostnader för jernvägsan läggningar.

..... B

Undsättning smedel vid missväxter ......... b

Uppbörden och redovisningen af Riks gälds-kontorets

medel............ b

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda............ b

Uppfostringsanstalter för döfstumma barn b
Upplåning för Riksgälds-kontorets räkning.
............. B

Upprensning af vattendrag i Norrbotten b
Utbetalningar, allmänna stadganden rörande.
...................................... B

Utdikningar och aftappningar af myrar

i norra länen b

33.

16.

15, 16, 36.

39—41.

46—49.

25.

37, 39.
24.

26.

§§

6, 7, 9, 14, 15, 17,
18, 24. §§

139—144.

128—130.

62.

145—148.

133, 134.

135, 136, 138.
132.

62 mom. 1.

134.

108, 109.

67.

32.

58.

60.

121.

58, 120.

60.

10 mom. 4, 5.
13 mom. 5.

64.

20.

19, 80, 81.

89—96.

116—126.

41.

83, 87.

37.

43.

8 mom. 1.
10 mom. 1.
13 mom. 3.
15 mom. 3.
17 mom. 3.
21 mom. 4.
24 mom. 5.
36 inom. 8.

Utdikning ar och afiappningar i rikets

ö i riga delar......... Sid. 17, 19, 24.

§§ 21 mom. 5.
24 mom. 5.
36 mom. 9.

Utdrag af Riksgälds-kontorets räken -

skaper ....................................... »

Utgifter, Riksgälds-kontorets.................. »

Utlåtanden, Kommissariatets.................. »

Utställning, polyteknisk, i Moskwa......... »

Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens »

» Riksgälds-kontorets......... »

Vaktbetjening ens pensionerande ............ »

» tjensteförsummelser ... »

Varningar för tjensteförsummelser ...... »

Vattenaftappningar, anslag och lån för »

» i norra länen............... »

» i öfriga delar af riket »

allmänna föreskrifter
rörande dertill beviljade
statsbidrag......... »

Vattendragen i Norrbotten, undersökning
af........................ »

Wesan, sjöaftappning, lån till............... »

Wexiö och CarlsJcrona, jernväg mellan »

Wilhelmina och Åsele, väganläggning

mellan............ »

41.

5—33.

45.

22.

30, 31.

51.

55, 56.

54.

53.

6, 7, 9, 14, 15,
17, 18 19, 24.

6, 7, 9, 14, 15,
18, 24.

17, 19, 24.

§ 95.

§§ 4-65.

§ H3.

§ 34.

I 59.

I 131.

§§ 139 -148.

§ 142,

§ 139.

§§ 8 mom. 1.

10 mom. 1.

13 mom. 3.

15 mom. 3.

17 mom. 3.

21 mom. 4, 5.
24 mom. 5, 6.
36 mom. 8, 9.

§§ 8 mom. 1.

10 mom. 1.

13 mom. 3.

15 mom. 3.

17 mom. 3.

21 mom. 4.

24 mom. 5.

36 mom. 8.

§§ 21 mom. 5
24 mom. 6.

36 mom. 9.

9, 10, 14, 15, 17,

19, 25. §§ 12, 14, 16, 18, 22,

25, 38.

24. § 37.

4. § 3.

20, 21. § 27.

17- § 21 mom. 2.

Wilhelmina och Lycksele, väganläggning

mellan ...... Sid. 18, 23. §§ 24 mom. 2.

36 mom. 2.

Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten
........................................ »

5> för lönetillökningen vid Riks gäldskontoret

........................ ))

Vinst, Bankens ...................................... »

Wisby, vågbrytaren vid........................... »

Wisby kronokalkugn, dess inlösande...... >>

Vågbrytaren utanför Wisby.................. »

Väg anlag g ning ar och v äg förbättring ar,

anslag till............... »

i) allmänna föreskrifter

rörande dessa anslag »

Åsele och Wilhelmina, väganläggning

mellan .................................... b

» b Lorothea, väganläggning

mellan ............ b

Öfverskott, Statsverkets........................... b

9, 10, 14, 15,	17,
19, 25.	§§ 12, 14, 16,
	25, 38.
32.	§ 62.
37.	§ 82.
18, 24.	§§ 24 mom. 4.
	36 mom. 7.
25.	§ 40.
18, 24.	§§ 24 mom. 4.

36 mom. 7.

9, 14,15,16,17,18. §§ 13 mom. 2.

15 mom. 1, 4.
17 mom. 1.

21 mom. 1, 2.
24 mom. 1, 2.
36 mom. 1—5.

9, 10, 14, 15, 17,

19, 25. §§ 12, 14, 16, 18, 22,

25, 38.

17. § 21 mom. 2.

23. § 36 mom. 5.

35. § 75.