utfärdad t vid slutet af 1908 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

RIKSGÄLDSKONTORET

utfärdad t vid slutet af 1908 års riksdag.

Bill. till Riksd. Proi. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—8.

» fordringar för utlämnade lån §§ 9—11.

5) återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 12—34.

)) utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 35—53.

Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter § 54.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 55—58.

Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 59—74.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 75—87.

Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 88—91.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 92—100.

Fullmäktiges sammankomster §§ 101—108.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 109—123.
Tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 124—128.

Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 129—134.
Pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 135—137.

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till banda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna alförda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutom har Eiksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta eu statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäld skontorets obligationer af de lån, som fullmäktige
bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Eiksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,388 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 18S8 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5-

Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 6.

Enligt 1905 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet
af 1904 års 31/,, procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med
år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,880,000
kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

Enligt 1907 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af
1906 års BYj % statsräntelån å 43,200,000 kronor från och med år 1907
till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,656,000 kronor,
hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till
amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

§ 8.

Enligt 1908 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af
1907 års statsräntelån å 46,800,000 kronor från och med år 1908 till de
under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna
årligen utbetalas en annuitet af 1,872,000 kronor, hvaraf främst
skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till amortering å
skatsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 9-

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.

§ io.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering
af Vadstena klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån
från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar
verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från
och med år 1918.

§ n.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna
i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,
må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,
efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 12.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefouden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte, de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
eu million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 13.

Riksdagen har år 1903 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 14.

Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas
för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret
att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgälds -

kontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom
berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels
ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade
lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 15.

1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Majrts därom gjorda
framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af
tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling
af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må inga till
fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det
med fonden afsedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i
mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

Vidare har 1907 års Riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att under
år 1908 i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
100,000 kronor att tillföras nämnda fond.

§ 16.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,
som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning
samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å
de från fonden utlämnade lån bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de
till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i män af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.

§ 17.

Under förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget svenska
ostasiatiska kompaniet kommer till stånd samt att aftal mellan detta bolag

och det danska »östasiatiske kompagni» varder träffadt om upprättande af
gemensam regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å
ena, samt Ostasien, å andra sidan, bar 1907 års Eiksdag medgifvit, att
statskontoret må på enahanda villkor och med enahanda återbetalningsskyldighet,
som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens understödjande
äro stadgade, för anskaffande af fartyg till uppehållande af nämnda
förbindelse bevilja" bolaget lån å tillhopa 2,000,000 kronor, samt för sådant
ändamål bemyndigat riksgäldskontoret att, i män af behof, tillhandahålla
statskontoret nämnda belopp, med skyldighet för statskontoret att, i den
mån de utlånade medlen eller därå förfallna räntor varda till statskontoret
inbetalade, leverera hvad sålunda guldris tillbaka till riksgäldskontoret.

§ 18.

1907 års Eiksdag bar dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning
af fonden för torfindustriens befrämjande, i män af behof, tillhandahålla
statskontoret utöfver de af Eiksdagen redan förut anvisade medel en
summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 7 50,000
kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, bvilka enligt gällande
bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,
oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 191B
tilläggas fonden.

§ 19.

1907 års Eiksdag har

a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907 —
1911 på rekvisition af Kung! Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,
i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som
finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år
1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt
omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000
kronor; och

b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 20.

1907 års Riksdag kar dels bemyndigat riksgäldskontoret att under
åren 1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000
kronor för bildande af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på
landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det planlagda området
belägen mark af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris
och särskildt lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas
till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift,
som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas, dels och medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar
och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets
ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens
kapital.

§ 21.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt bos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungi. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldigbet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck -ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half
för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 22.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser
:

1:°) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
och närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, bvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande pa sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet ma utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande

fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos''
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o)

att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 23.

Riksdagen har år 1905 medgift, att å det af Riksdagen enligt skrifvese
den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar
beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7 500 000
ron or ma, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade
villkor, åt Orsa— Harjeadalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den
redan paborjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas
ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under
vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse
,SOm.at Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel
or jarnyagsanlaggnmgens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för
bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsyggnadens
fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahalla
bolaget for detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill
ett belopp af 250,000 kronor, dels ock att, därest från statsverkets sida
payrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del
daraf öppnats for allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvardet
bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning
meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning
skulle senare ifrågakomma.

§ 24.

... ±Til\ ^neunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500 000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500 000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
åt dessa ar anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
isponeras, agande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej paborjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl Maj-t
aom ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utföras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan aterbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande häraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalmngsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres^ ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre ar,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kung! Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjemte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,
upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan
annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i
nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrende Bil.

till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Itiksg.-kontorets reglemente.)

rade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan
annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under
den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att
för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

§ 25.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels och; att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 26‘

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,
samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.

§ 27.

1907 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000
kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret
lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda
belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,
i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att
dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof
af egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000
kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

dels och medgifvit, att för telegrafverkets behof må efter Kungl. Maj:ts
pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter
i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att
köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

§ 28.

Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1907 års Riksdag
för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 1,200,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 29.

Till påbörjandet af en statsbana från Järna station å västra stambanan
öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har
1907 års Riksdag för ar 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 30.

Till påbörjandet af en statsbana från Bastuträsks station å norra stambanan
till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1907 års Riksdag
för år 190S beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 800,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 31.

Till påbörjandet af en statsbana från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1907 års
Riksdag för ar 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Majrts disposition utbetalas.

§ 32.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 184)
har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell
enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt
köpekontrakt förvärfvat egendomen s/8 mantal Sjöboda n:o 1 i Västra
Tunhems socken och Väne härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma
köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade
köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska
lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Yårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet
vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet
bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/3
mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Vane härad af Älfsborgs län afsöndrade
lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för
statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.
Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande
af likviden till majoren Hansen, direktören Erisell och grosshandlaren
Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill
300,000 kronor.

§ 33.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 136)
har 1907 års Riksdag

1) för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den staten
tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande
och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
framlagdt förslag, anvisat ett belopp af 7,750,000 kronor;

2) för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens
anläggning och för två rättegångar rörande vattenrätt m. m. vid Trollhättan
anvisat ett belopp af 80,887 kronor; samt

3) bemyndigat riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla
Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under år
1908 3,000,000 kronor.

§ 84.

1907 års Riksdag har dels för anläggning af ledningar, afsedda att
distribuera elektrisk energi från statens redan befintliga eller blifvande kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten anvisat
ett belopp af 1,500,000 kronor att användas enligt de närmare föreskrifter,
Kung! Maj:t meddelar, dels och bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition,
i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t dessa medel.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 35.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp
för år 1908 af 5,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan
detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen
i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst
afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång,
dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 36.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets
behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor
att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.
Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte
ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets
medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra
en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 37.

Riksdagen har ar 1908 medgifvit, att till odlingslånefonden må under
hvart af aren 1909 1913 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda
medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 38.

1908 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att, i man af behof,
tillhandahålla statskontoret under år 1908 ett belopp af högst 100,000
kronor, utöfver redan förut bestämda högst 100,000 kronor, samt under år
1909 ett belopp af högst 300,000 kronor, att tillföras den under benämning
norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande af uppodling
af jord i Dalarna och Norrland.

§ 39.

I anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 96 har 1908 års Riksdag
dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af
åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar
å från fonden utlämnade lån;

dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,
till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad
Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder,
ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren
1909 1913 medel till sa stort belopp, som finnes erforderligt för att till sammans

med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade
l§n samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den härnedan
omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag,
som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

dels och beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden
för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 40.

1908 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition
tillhandahålla styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk ett lånebelopp
af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kungi.
Maj it utfärdar, användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till
hvilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen
i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde
vid Trollhättan, dels ock beslutat, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den
ränteutgift, som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugufem år från första lyftningsdagen återgäldas medelst af betalningar
i den mån sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola
minst en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 41.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 6,650,000 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 42.

Till fortsättande af erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen
Grellivare—Riksgränsen har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,200,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 43.

Till afstötande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer har 1908 års Riksdag
för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
belopp af 420,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 44.

Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt fullbordande af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har
1908 års .Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 45.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden bar 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 46.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1908 års Riksdag
för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 8,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 47.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Yagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,800,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 48.

I anledning af Kungl. Maj:ts till 1908 års Riksdag därom framställda
proposition, n:o 20, har Riksdagen

dels till anskaffande af två ångfärjor, att insättas i trafik mellan
Sverige och Tyskland, beviljat ett belopp af 4,500,000 kronor, äfvensom
bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Maj:ts

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets reglemente.)

beslut i hvarje särskild! fall, jämväl under år 1908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen
nämnda belopp;

dels till anläggande af ångfärjelägen i Trelleborgs hamn med tillhörande
broklaffar och spårförbindelser, rangerings- och uppställningsbangård samt
stationspaviljong beviljat ett belopp af 900,000 kronor, äfvensom bemyndigat
riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Maj :ts beslut
i hvarje särskildt fall, jämväl under år 1908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen
nämnda belopp;

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att efter ingången af år 1909
på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t 850,504 kronor 5 öre att användas
till godtgörelse åt rederiaktiebolaget Sverige—Tyskland för upphäfvande
af det mellan generalpoststyrelsen och nämnda bolag i oktober
1905 afslutade kontraktet angående uppehållande af sjöpostförbindelse
mellan Trelleborg och Sassnitz.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 24 har 1908 års Riksdag
vidare, under förutsättning att vederbörliga beslut under samma år
fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg och
Sassnitz, beslutat att, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 1 februari 1908 fogade förslagskontraktet
angående förvärfvande för svenska statens räkning af den
järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen mellan Malmö
och Trelleborg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition
af järnvägsstyrelsen utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad
för järnvägen skall kontant till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af
räntelikvider och kapitalafbetalningar å de i järnvägen intecknade obligationslån,
än äfven för år 1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen
84,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 49.

1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande
af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften
i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande
af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget
å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909
anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,

dels ock för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.

Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt
förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000
elektriska hästkrafter.

§ BO.

1908 års Riksdag har för år 1909 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af
ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ Bl.

För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta
området vid I)j urgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen
år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor
skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer,
för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar
af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom
statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar
därför inflyta.

§ 52.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 169 har 1908 års Riksdag
beslutat, bland annat,

att godkänna och antaga tre särskilda vid statsrådsprotokollet öfver
civilärenden den 9 april 1908 fogade köpeaftal, undertecknade ett af Vargöns
aktiebolag den 8 januari, ett af Inlands pappfabriksaktiebolag den 24
februari och ett af Lilla Edets pappersbruksaktiebolag den 29 februari
1908, angående försäljning till Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda
bolag tillhörig egendom, jämte de statsrådsprotokollet jämväl bilagda tilllägg
till de af Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag
undertecknade köpeaftalen;

att medgifva, att Kungl. Maj:t må i aftalen vidtaga de formella ändringar,
som kunna finnas påkallade;

samt att bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition, i mån af
behof tillhandahålla Kungl. Maj:t de medel, som erfordras för fullgörande
af likviderna enligt omförmälda köpeaftal.

§ 53.

I anledning af Kungl. Maj:ts till 1908 års Riksdag aflåtna proposition
n:o 176 har Riksdagen

a) bemyndigat Kungl. Maj:t att angående de fastigheter samt grufvor,
grufveandelar m. m., som omhandlas i det vid statsrådsprotokollet öfver
civilärendenden den 9 april 1908 fogade förslaget till aftal mellan svenska
staten, å ena, samt aktiebolaget Svappavaara malmfält, å andra sidan, med
nämnda bolag för statens räkning afsluta köp på de i berörda förslag till
aftal innefattade villkor, dock med följande ändringar:

att köpeskillingen för fyndigheterna inom Svappavaara, Tansari och
Salmivaara malmfält bestämmes till sammanlagdt 3,475,000 kronor och
för fyndigheterna inom Leveäniemi malmfält till 5,000,000 kronor;

att sistnämnda köpeskillingsbelopp 5,000,000 kronor jämte ränta därå
från den 1 juli 1908 skall erläggas först sedan de af A. G. Rådell gjorda
inmutningarna inom Leveäniemi malmfält genom laga kraft ägande dom
förklarats ogiltiga eller annorledes upphört att vara gällande, eller ock all
på mutsedlarna grundad rätt blifvit å staten öfverlåten;

samt att, om ofvannämnda i fråga om Rådells inmutningar uppställda
villkor icke blifvit uppfyllda före den 1 januari 1913, Kungl. Maj:t och
Riksdagen skola äga bestämma, att köpet i hvad det afser fyndigheterna
inom Leveäniemi malmfält skall återgå;

b) för nämnda ändamål beviljat ett anslag af fem millioner kronor
samt bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof och efter Kungl.
Maj:ts beslut, från och med den 1 juli 1908 tillhandahålla Kungl. Maj:t
nämnda belopp; och

c) under förutsättning, att det i mom. a) omförmälda köpet blifver
afslutadt, bemyndigat Kungl. Maj:t att å statens vägnar med Luossavaara
—Kiirunavaara aktiebolag och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
träffa öfverenskommelse angående ökad brytning och ^fraktning af malm
m. m. i enlighet med statsrådsprotokollet bilagdt förslag till sådan öfverenskommelse.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 54.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontor
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 55.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
bbfvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 56.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 57,

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 58.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af'' traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöning»!’, förvaltningsutgifter m. ni.

§ 59.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikation shandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 60.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda

fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 61.

Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens
hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande
af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.

§ 62.

För år 1908 är till fullmäktiges disposition anvisadt ett särskildt arfvode
af 1,000 kronor, att efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet
tilldelas den person, som under året haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutande däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
äro förenade.

§ 63.

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket
utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och ohfbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket
äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna
aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid
detta verk.

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med ett arfvode, som från och med 1908 års riksdag utgår med 10 kronor
om dagen.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,
vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,
som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket
förekommande göromål.

§ 64.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 65.

Åflöningen för justitieombudsmannen samt den bos honom anställda
kansli- och vaktbetjäningen bör, af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen utgå med 8,000 kronor under år 1908 och med
11,000 kronor under år 1909; hvaremot justitieombudsmannen, därest han
förut innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst
frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställdajaflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

Rör ofvan bemälda kansli- och vaktbetj aning utgår åflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;

j> en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
x> en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; kvarjämte särskildt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 66.

Riksdagen har medgifvit, att för år 1908 extra lönetillägg må till
tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen utgå efter samma grunder,

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Itiksg.-koutorets reglemente.)

som blifvit bestämda för beräknande af det extra lönetillägg, som af Riksdagen
tör nämnda år tillerkänts befattningshafvare vid statens ämbetsverk;
skolande det extra lönetillägget till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen
utbetalas af riksgäldskontoret.

§ 67.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetsko
mmitténs expedition bör årligen ett belopp af 1,000 kronor, emot
behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret till justitieombudsmannen
utbetalas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.

§ 68.

Riksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att
låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en
utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första
seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot
framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande
nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader.

§ 69.

Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1908 års lagtima
Riksdags verksamhet beviljat amanuensen Tore Hedrén ett understöd af

1,000 kronor att af fullmäktige i riksgäldskontoret från förslagsanslaget
till riksdagskostnader utbetalas, under villkor att 400 exemplar af boken
kostnadsfritt öfverlämnas till riksgäldskontoret för utdelning bland Riksdagens
ledamöter.

§ 70.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor
till andre deputeraden.

§ 71.

Allöniugen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt
af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad afiöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas.

§ 72.

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen;
hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under
ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige
icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden
än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller
medgifna.

§ 78.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
eu summa af högst 225 kronor.

§ 74.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna auslagssumma
för ett år ej beliöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 75.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 76.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning'' — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.

§ 77.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om berg ver ksti on dens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under lxvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

§ 78.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalnings villkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 79.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1908 och 1909 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående

från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch
revisionskostnader samt aflöning^, äfvensom till räntor och afbetalningär
å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter framräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 80.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskild! bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, bär 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bref -

vet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Eiksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels och att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj-t
disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta
skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.

'' § 81.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,’
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 82.

Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sadant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i män af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksdagen bär år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
de medel, som för hvart och ett af åren 1907 —1911 erfordras för att
fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift
äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 5,000,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende,

dels 1,280,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för uppförande af
stationsbyggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och i Göteborg,
dels 4,500,000 kronor till anskaffande af två ångfärjor att insättas i
trafik mellan Sverige och Tyskland,

dels 900,000 kronor till anläggande af ångfärjelägen i Trelleborgs
hamn med tillhörande broklaifar och spårförbindelser, rangerings- och
uppställningsbangård samt stationspaviljong,

dels 850,504 kronor 5 öre, godtgörelse åt rederi aktiebolaget Sverige—•
Tyskland för upphäfvande af ett kontrakt angående uppehållande af sjöfartsförbindelse
mellan Trelleborg och Sassnitz,

dels de medel, som enligt kontrakt angående förvärfvande försvenska
statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga
järnvägen mellan Malmö och Trelleborg erfordras för gäldande af hvad för
järnvägen skall kontant till dess ägare utbetalas,

dels 84,000 kronor till kompletteringsarbeten å nämnda järnväg,
dels 2,750,000 kronor för anläggande af en kraftstation för tillgodogörande
af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar m. m.,
dels 2,800,000 kronor till utbyggande af berörda kraftstation för viss
högre leveransförmåga,

dels 1,000,000 kronor till anläggning af ledningar, af sedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m.,

dels 420,000 kronor till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Uppsala och Järfva järnvägsstationer,

dels 6,650,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade järnvägar,

dels 1,200,000 kronor till fortsättande af erforderliga kompletteringsarbeten
å järnvägen Gellivare—Riksgränsen,

dels 1,500,000 kronor till fortsättning af statsbanan Morjärv—Storträsk—Lappträsk
samt fullbordande af landsvägen mellan Morjärv och
Lappträsk,

dels 1,500,000 kronor till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden,

dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,

dels 1,800,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—N
orrköping,

dels 1,500,000 kronor, för år 1909 beviljade medel af 1906 års fond
till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar,

dels för år 1908 högst 100,000 kronor och för år 1909 högst 300,000
kronor, att tillföras norrländska nyodlingsfonden,

dels, för öfverlämnande till egnahemslånefonden, år 1908 högst 800,000
kronor samt hvart och ett af åren 1909—1913 de medel, som erfordras
för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar
å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida
fondens ränteutgift till riksgäldskontoret och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag,
som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor,
dels 400,000 kronor, lån till styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
att användas för utlämnande af byggnadslån,

dels de medel, som erfordras för fullgörande af likviderna enligt vissa
köpeaftal, som Kungl. Maj:t bemyndigats afsluta med Vargöns aktiebolag,
Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag angående
försäljning till staten af viss nämnda bolag tillhörig egendom, och

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 10 saml. 1 Afd. 2 Band. 6

(liiksg.-kontoras reglemente.)

dels 5,000,000 kronor för inköp från aktiebolaget Svappavaara malmfält
af vissa fastigheter samt grufvor, grufveandelar m. m.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande
af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering
inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige
användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning
eller obligatonsinköp tid efter annan.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande
fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna
eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa
obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

§ 83.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, a (töras från likvida
tions- och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets
öfriga behof.

§ 84.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 85.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 86.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år
äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.

§ 87.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hän sikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 88.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

§ 89.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed af -

sedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

§ 90.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.

§ 91.

De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, å bvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 92.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 93.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.

§ 94.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 95.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 96.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 97.

Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 98.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 107 innehåller,
två deputerade, en förste och eu andre, hvilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag ä arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant tinnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 99,

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ ioo.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 101.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas a tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 102.

Med undantag af de enligt § 98 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mal inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 103.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 104.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 105.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda krediti vs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 106.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna,

§ 107.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 108.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 109.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ no.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Biksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ inunder
de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresrätt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anled -

ning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 112.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbanksnus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blifvit af Riksdagen meddelade.

§ US.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ H4.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ H5.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ Hd.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 117.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene hör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revision sförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kung!. Maj it för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ H8.

Då de bolag,, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj -t. och
kronan afslutade kontrakt medgifva staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande, af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.

§ H9.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom höra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 120.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 121.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 122.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvardera verket vara tillstädes.

§ 128.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontor vara tillstädes.

Angående tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret.

§ 124.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom
graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller
däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen
i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såviclt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad
och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blifvit uppfyllda.

Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
af ålderstillägg stigit till det förut innehafva beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare
tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats
till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,
utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Eiksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå
så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,
att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom
godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt
tre kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedel
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges
för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Riksg-kontorets reglemente.)

Bätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

§ 125.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit
i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;
kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,
så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ 126.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 127.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 128.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansva -

righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
m. in.

§ 129.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.

§ 130.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 131.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.

§ 132.

Om någon af vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 133.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 134.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 129 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af tjänsteinnehafyare vid
ritsgäldskontoret.

§ 135.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 186.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjånståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 137.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

§ 138.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 3 juni 1908.

På Riksdagens vägnar:

O O

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre, Axel Swartling,

n. v. talman. n. v. talman.

Aflöningsstat för tj änsteinnehafvare vid riksgäldskontoret att gälla
från och med den 1 juli 1908.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Miss- räk- nings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.
sekreterare och ombudsman...	5,000	2,800		7,800
kamrerare...........................	5,000	2,500	—	7,500
tredje gradens tjänsteman, förste revisor .....................	3,500	1,500		5,000
d:o d:o ..............................	3,500	1,500	—	5,000
andra gradens tjänsteman, kassör.................................	3,000	1,500	1,000	5,500
d:o registrator och kanslist...	3,000	1,500	—	4,500
d:o revisor och bokhållare ...	3,000	1,500	—	4,500
första gradens tjänsteman, kam-marskrifvare ........................	1,800	1,000		2,800
d:o d:0 ..............................	1,800	1,000	—	2,800
förste vaktmästare ...............	1,200	600	—	1,800
vaktmästare ........................	800	600	—	1,400
d:o ....................................	1,600	1,200	—	2,800
Summa	33,200	17,200	1,000	51,400

Ålderstillägg

I Efter 5 år kan lönen höjas
/ med 500 kr.

} Ef ter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

j Efter 3 år kan lönen höjas
> med 500 kr. och efter 6
J år med ytterligare 500 kr.
/Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 200 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas
> med 200 kr. och efter 10
) år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.

Aflöningsstat för tjänsteinnehavare vid Riksdagens bibliotek, att
gälla från och med den 1 juli 1908.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
Riksdagens bibliotekarie .........	4,000	1,600	5,600	6Efter 5 år kan lönen höjas med •j 500 kr. och efter 10 år med { ytterligare 500 kr.
1 vaktmästare .......................	800	600	1,400	(Efter 5 år kan lönen höjas med l 200 kr. och efter 10 år med 1 ytterligare 200 kr.
Summa	4,800	2,200	7,000

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens hus, att gälla
från och med den 1 juli 1908.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
1 öfvervaktmästare..................	1,400	600	2,000	/Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr.
1 öfvermaskinist .....................	1,400	1,000	2,400	/Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr.
Summa	2,800	1,600	4,400

Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.

Pensionsstat vid riksgäldskontor.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............	4,400
» notarien August Neijber ................................................	3,000	—
» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand
Montell ........................................................................	2,500
t> bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin
Stenfelt .......................................................................	4,000	—
» maskinisten vid Riksdagens bus Karl Gustaf öskar
Nilsson...........................................................................	700
Summa kronor	14,600

Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. m. st. k. N. O. l:a kl., K. Y. O. l:a
kl., Stk. P. da C. O., R. Pr. Kr. O. Pa kl., St.-Off. Gr. Fr. O.,
ordförande (vald 1907);

Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. Pa kl.,R. N. O.,
K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald
1906);

Oscar Wilhelm Odelberq, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. V. O. Pa kl.,
R. N. O. (vald 1907);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsegare, K. V. O. Pa kl., R. N. O.,
andre deputerad (vald 1908);

Oart Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, R. N. O.,
R. V. O. (vald 1907);

Victor Ludvig Moll, verkställande direktör i Sveriges allmänna hypoteksbank,
R. N. O. (vald 1908);

Alexis Hammarström, byråchef i kungl. generaltullstyrelsen, K. V. O. 2:a kl.,
R. N. O. (vald 1906).

Suppleanter:

Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsegare, R. V. O.;
grefve Carl Oscar Taube, f. d. distriktschef, K. V. O. Pa kl., R. S. O., R. N. O.,
K. Ö. Fr. J. O., K. S. O. Hv. F. 2:a kl., R. D. D. O., R. P. O. da C.,
R. S. Albr. O. Pa kl.

Per Henrik Santesson, J. K., vice häradshöfding, verkställande direktör i
Nobelstiftelsen, R. N. O.

Revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1908 års revision.

För Första Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare,
friherre J. Gf. Beck-Friis.

O. Björklund,

friherre C. FL. Falkenberg,

J. A. Lilliesköld,

Gr. Ros.

friherre K. A. A. Trolle,

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

P. E. Fahlbeck,

G. Olsén,

C. 11. von Mentzer.

För Andra Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare,

K. G. Karlsson i Göteborg,

T. Zetterstrand,

E. G. H. Åkerlund,

L. J. Jansson i Djursätra,

S. H. Kvarnzelius.

E. Lindvall.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

A. P. Gustafsson i Sjögesta,

L. Eriksson i Bäck,

K. Starbäck.

Riksgäld&kontorets vid 1907 års slut utfoalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1880 38

Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,00 0,
motsvarande £St.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............

1886

1887

1888

1890

Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlämnade obligationer
å tillsammans rmk

72,614,500 ........................

Obligationer för 1887 års
statslåns sex emissioner å
tillsammans kr. 60,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års statslån
å kr. 35,555,555:66,motsvarande
rmk 40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller francs
49,360,000 ........................

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1907.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1880 d. 74	37, X	Kr. 83,417,400 £ St. 4,596,000 Eros 115,819,200 Rmk 93,758,400
1886 d. ‘/e	37, X	fKr. 59,424,888:8 9 \Rmk 66,853,000	——
1887 d. 3718	36Ao %	Kr. 52,551,360
1888 d. 7,	3 x	Kr. 24,666,666:67 Rmk 27,750,000 £ St. 1,359,750 Fras 34,243,500
1890 d. 7,	37, X	Kr. 29,392,888:8 8 Rmk 33,067,000 £ St. 1,620,283 Frcs 40.804.678

Reglemen tets -

Årtal. §.

1894

1899

1900

1904

1906

1907

1866

Obligationer för 1894 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk

40.400.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1899 års statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1900 års statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs

50.400.000 ........................

Obligationerförl904årsstats lån

å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk

40.400.000 ........................

Obligationer för 1906 års statslån
å kr. 43,200,000, motsvarande
francs 60,000,000,
£ st. 2,376,000 eller rmk

48.480.000 ........................

Obligationerförl907 årsstats lån

å kr. 46,800,000, motsvarande
francs 65,000,000.
£ St. 2,574,000 eller Rmk

52.520.000 ........................

Det s. k. gamla lånet, utgörande
ouppsägbara skul der
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i
Stockholm...........................

Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......

liden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1907.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1894 d. »/„	3 X	Er. 18,000,000 . Fras 25,000,000 £ St. 990,000 .Rmk 20,200,000	.
1899 d. «/,	37, X	Kr. 34,586,640 Frcs 48,037,000 £ St. 1,902,265:4 Rmk 38,813,896
1900 d. “/, 1904 d. V8	4 X t. o. m. d- 16/s 1910, därefter .3 7,x 3% X	Kr. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 Kr. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980.000 Rmk. 40,400,000
1906 d. 17/7	3% X	Kr. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000	—
1907 d. %	4 X t. o. m. d- Va 1915, därefter 37, x	Kr. 46,800,000 Frcs 65,000,000 £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000
/1798 d. ’/3 11811 d. *Y„	5 X		Kr. 10,125
1833 d.	5 X	—	Kr. 140,889

Reglemen tets -

Årtal.

§•

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

1906

1895

1902

1907

1890

1866

Af Örebro—Svart! järnvägsaktiebolag
upplagdt obligationslån,
för hvilket staten
i sammanhang med förvärfvandet
af Örebro—Svartå
järnväg öfvertagit betalningsskyldigheten
............

Kommunlån, för hvilka staten
i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvande
öfvertagit betalningsskyldigheten
.....................

Innestående köpeskilling för
fastigheten n:o 1 kvarteret
Lejonet i Stockholm (f. d.

Arffurstens palats) ............

Af statskontoret till riksgäldskontorets
förvaltning öfverlämnade
kassabehållningar
Obligationer å 30,000,000
kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges allmänna
hypoteksbank, bokförda
inom linjen med

nämnda belopp..................

Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 r:dr

(icke kapitaliseradt)............

Ränta å Hertigens af Södermanland,
sedermera Konung
Carl XIII, hemgiftskapital,
bokfördt inom
linjen med r:mt 150,000
r:dr .................................

1890 d. *•/,
1815 d. •/„

1778

4,7 X

4 tf

31/,

5 X

Återstående kapitalskuld den 31 december 1907.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
	Kr. 720,000
	Kr. 531,745:13
	Kr. 99,833:74
	Kr. 2,250,000
	Kr. 5,000,000

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld deu 31 december 1907.
				Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
1866	20	Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......
1866	21	Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ...............
1882	8	Dito för Södertälje kanals dito (dito) ..................
1866	23	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, hokförd inom linjen med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag)
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag)
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller) ..................

			Summa Kr.	464,359,844:ää	8,752,592:87
Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 30,250,777-16

Riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalanserade kapital fordringar för
utlämnade lån till yissa bestämda ändamål.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.	§•
1866	48	s) Byggnadslån. Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation	1860			28,000		28,000
1866	37	Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna-stiklokal m. m. för elemen-tarläroverket därstädes ......	1864	5 X	4 X	25,000		3,452	81
1866	87	Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1864	5 X	4 X	40,000		5,617	44
		Transport	—	—	—		—	37,070	25

Reglementets		liden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1907 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.
Årtal.	§•

		Transport		--	—		_	37,070	25
1866	37	Lån till staden Sala, för npp-
		förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1865	5 X	4 X	12,000	—	1,629	19
1866	37	Lån till staden Halmstad, för uppförande af ett nytt
		läroverkshus därstädes......	1866	5 X	4 X	25,000	—	5,564	21
f 1866	37 )	Lån till Kalmar domkapitel,
\ 1899	7 1	för uppförande af en bygg-nad till inrymmande af gym-nastiklokal m. m. för ele-				1)
		mentarläroverket i Kalmar	1866	47, X	4 X	22,000	—	20,986	43
1866	1482)	Lån till staden Vänersborg,
		för uppförande af ny byggnad för elementarläro-verket därstädes ...............	1867-1868	5 X	4 X	40,000		10,599	99
1866	148“)	Lån till staden "Västervik,
	för uppförande af ny bygg-nad åt elementarläroverket därstädes ...........................	1867-1868	5 X	4 X	20,000		5,631	72

1866	1484)	Lån till Uppsala domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket i Uppsala...........................	1867-1868	5 X	4 X	140,000		39,155	80
1866	1486)	Lån till Karlstads domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för elementarläro-verket i Karlstad...............	1868	5 X	4 X	40,000		12,155	26



		i Transport		—	—		—	132,792	85

*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4‘/a % återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

61 Jfr § 26 mom. 2 i 1867 års reglemente.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belnnnftf..	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.							slut.
§•
		Transport		—	—		—	132,792	85
1866	148 *)	Lån till Skara domkapitel,
		för ändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-huset i Skara..................	1868-1869	5	4 X	40,000		24,306	39
1866	148’)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes .................................	1873-1875	5 X	4 X	20,000		10,044	44


1874	5	Lån till seminarium för
		bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi-nariet .................................	1875	5 X	4 X	59,000		22,212	88

1882	17	Lån till Linköpings dom-
		kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 X	4 X	30,000	—	19,055	54
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-
		pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 X	4 X	30,000		22,308	17

1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	_	32,726	47
		Transport		—	—	j	263,446	74

*) Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Eeglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.
§•
		Transport	_	—	—	—	—	263,446	74
1896	16	Lån till Hernösands dom-
		kapitel, för uppförande af		Lånet
		ny byggnad för allmänna		las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen	—	15,000	—	10,000	—
				under
/1898	17\	Lån till Yadstena och S:t		SO år.
\1908	10/	Pers församlingar, för full-		åter-
	bördande af Vadstena klo-		‘ liebtildä senast		16,000	_	16,000	_
		sterkyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. år 1918
		= 289,446: 74		med minst Vi. årl.
		b) Tomtregleringslån.
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000	_	32,140	37

11877	8\	Lån till staden Söderhamn,
\1878	6/	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878-1879	6 X	5 X	200,000	_	104,545	79
/1880	131	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10/	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .................................	1881-1882	6 X	5 X	200,000		122,989	56
1888	15	Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887		100,000		81,708	11

		års eldsvåda .....................	1889	'' 5 X	4 X	—
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X	4 X	200,000		163,416	17
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............	1897	47,0 X	37,0 X	150,000	—	138,295	46
		Transport		_	—	—		932,542	20 1

) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
		Transport	—	—	—		—	932,542	20
1902	20	Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .......	1903	5 °/	4 X	300,000		300,000
		''=* 943,095: 46	° /°
		c) Lån till kanal- och sluss-anläggningar.
186ö\|	941) 118 143	Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanali-sering af Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping...........................	1865-1870	5 X	3 V	437,500		325,431	77
		= 325,431: 77	U /©
		d) Lån till järnvägsanlägg-ningar.
1866	80	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Helsing-borg och Årup .........	1864-1865	5 X		1,100,000		45,670	94
				* SO
		Transport		—	—			1,603,644	91

*) Se vidare § 184 mom. 14 i 1868 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 möm. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.	§•		utbetalts.			ueioppei.		slut.
		Transport		—	—		_	1,603,644	91
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Eslöf
		till Ystad........................	1864-1866	5 °/	4 X	2,450,000		128,601	21
			v /o	—
1866	80	Lån till Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg mellan Landskrona och Eslöf ......	1864-1866	5 %	4 X	1,200,000		52,693	92
(1866 (1897	821 13/	Lån till Uddevalla—Yäners-

borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Udde-


		valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malspårig.....................	/1865-1867\|			2,600,0007		2,279,206
			\ 1898 (	U /o	/o		40
1871	31	Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Karlskrona och Växjö......	1872—1874	5X!)	47, X	2,600,000		1,445,185	86
1871	31	Lån till Krylbo—Korbergs järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Krylbo och Korberg ........	1872-1873	6 X	5 X	406,000		118,711	15
	1	Transport		—				5,628,043 j	50

ifrågavarande lån, som under åren 1865—1807 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
kr hvilket anersborg till Uddevalla^ återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000

fint) onn w rb .PP Jarr,llkt b®slut a ,1897 och 1898 ars Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspang eller sålunda till 2,600,000 kr.

) oe § 3 af 1886 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1907 års slut.
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—	—	—	5,628,043	50
1871	31	Lån till Uppsala—Margrete-
		hills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi-banor .................................	1873	6 X	1 5 X	500,000		167,805	75
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-1876	5‘AX1)	5 X	5,000,000		3,553,114	65
1876	5	Lån till Yästervik—Åtvida-
		berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-						1,526,529	33
		bana....................................	1877-1879	5 X2)	47, X	1,865,000	—
1876	5	Lån till Hultsfred—Yäster-
		viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny,						1,475,550	16
(1876 \1904		med bibana och sidospår...	1877-1879	5 Xs)	4V,X	1,750,000	—
7}	Lån för anläggning af järn-
	väg från Yislanda till Bol men (numera öfvertaget af Yis-

		landa—Bolmens nya järn-vägsaktiebolag) ..................	1877—1878	*^Vl6 %	472 X	500,0003)		491,177	12
		Transport	--	—	—	—		12,842,220	51

*) Se § 8 af 1883 års reglemente.

Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. „ . , , . , 1n„, . „

3) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 ars
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

Reglementets		liden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.	§■		utbetalts.			ueiuppei.		slut.
1876	5	Transport Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Visby till Hemse ......................	1877—1879	5 X1)	47, X	KAA AAA		12,842,220 381,092	51 02
/1876 \1879	51 13/		ouu?uuu
Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana...	1879—1882	5 X1)	47.X	2,375,000		1,912,473	14
1876	5	Lån till Yarberg—Borås järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Varberg till Borås..........	1879_1881	5 X1)	47, X	2,600,000		2,093,654	76

1881	15	Lån till Siljans järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................	1883—1886	5 X	47.X	950,000		905,444	94

1881	15	Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö.........	1883—1886	5 X	47* X	300,000		256,404	68
1881	15	Lån för anläggning af järn-väg från Finspong till Nors-bolm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järn-vägsaktiebolag'') ..................	1883-1886	5 X	47* X	500,000		421,571	43
			u /o
		Transport	—	—	—		—	18,812,861	48

) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Eeglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1907 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—		—	18,812,861	48
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1888—1887	5 X	47. X	500,000	—	427,341	08
1881	15	Lån till Kinds härads järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg mellan Bo-rås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve-sta järnvägsaktiebolag) ......	1884—1887	5 X	472 X	500,000		432,862	28
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Skara öfver Gös-säter till Tänern (numera öfvertaget af Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bölapa ...........................	1887—1889	5 X	472 X 47, X	324,000		283,918	44
1886	16	Lån till Svartälfs järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Gry thyt tehed jämte si-dospår .................................	1887—1890	5 X	341,000		341,000
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med	1887—1890	5 X	472 X	824,915'')		731,207	37

		Transport	—	—	—	—		21,029,190	65

>) Enligt kungl. bref af d. n/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

Reglementets

Årtal.

1886

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1907 års slut.
Transport	—	—	—		—	21,029,190	65
Lån till Fogelsta—Yadstena —Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning af järn-väg från Yadstena till ödes-bög ....................................	1888-1890	5 X	47. x	300,000		265,921	01
Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och bamnspår	1888-1893	5 X	47. x	1,102,25g1)		977,048	56
Lån till Mora—Yänerns järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora strand till östra Yärmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1893	5 %	47. X	1,000,000		914,200	42
Lån till, Mariestad—Kinne-kulle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mariestad till Gössäter med bispår.................................	1890-1891	5 X	47. X	305,000		287,719	12
Lån för anläggning af järn-väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget af Hesslebolm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 X	47.X	404,000		390,431	87
Transport	—	—	—		—	23,864,511	63

*) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komina att lyfta.
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 11

(Riksg.-kontorets reglemente.)

82 .

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport	—	—	—	—	—	23,864,511	63
1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors	1891—1892	5 X	47. X	90,835		83,041	40
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfver taget af Helsingborg — Hesslekolms järnvägsaktiebolag) ............	1892—1893	5 X	472 X	290,000		265,118	11

1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	472 X	1,300,000		1,229,786	27
1891	18	Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ...................	1892—1896	5 X	472 %	1,800,000		1,781,595

1891	19	Lån . till Hernösand—Sol-lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ...	189 —1895	5 X	472 X	2,350,000		2,187,366	15
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund .........	1893—1895	5 X	472 X	653,000		617,731	10
		Transport	—	—	—	—	—	30,029,149	66

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.	§•
		Transport	—-	—	—			30,029,149	66
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895-1896	5 %	41/, %	1,247,000		1,179,648	82
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Torsås ............	1897-1899	5 %	47» X	537,500		529,069	24
1896	14	Lån till Klintekamn—Korna järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Klintehamn till Roma......	1897-1900	5 X	47* X	213,2501)		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	47* X	563,000’)		561,000
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest-kinde och Tingstäde .........	1899-1902	5 X	47* X	119,0008)		114,535	65
1896	14	Lån till Sala—Gysinge— Galle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga-ström .................................	1899-1901	5 X	47* x	1,545,500		1,521,258	64

		Transport		—	—	—	—	34,147,912	01

*) Enligt kungl. bref af den 1G/U 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
2) Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

f) Enligt kungl. bref af den 7» 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1907 års
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—		—	34,147,912	01
1896	14	Lån till östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Yimmerby ...	1899-1902	5 X	4=7» X	1,710,000		1,710,000
1896	14	Lån till Slite—Rom a järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma till Slite..............................	1900-1902	5 %	47. X 47a %	339,000 *) 4,795,000		339,000
(1900 \1901	19 ) 18/	Lån till Borås—Alfvesta järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............	1901-1903	5 X		4,719,789	82
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts-ljunga till Limmared.........	(1902) \1905J	5 X	47a *	505,000	—	502,475	—
1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Orsa till Sveg ..................	1902	5 %	47a X	1,838,000 ’)		1,654,200
11896 \1901	ii}	Lån till Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Sköfde till Axvall ............	/19021 \|1905/	5 X	47a %	363,5003)		363,500
		Transport -	—	—	—	—	43,436,876	83

*) Enligt kung! bref af den 13/s 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

1.000 kr.

") Enligt kungl. bref af den "/„ 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med

12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 183,800.

3) Enligt kungl. bref den 12/6 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5.500 kr. till 363,500 kr.

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga	Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1907 års
			utbetalts			Deioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport						43,436,876	83
1901	17	Lån till Enköping—Heby—
		Runhällens järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järn-väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker ...	1904-1905	5 %	41/ 2 X	1,028,700		1,028,700
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-''
		köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen...........................	1904	5 X	472 X	591,500		591,500
1901	17	Lån till Landskrona—Kjef-
		linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Kj ed in ge till
		Sjöbo med sidospår till öfvedskloster .....................	1904	5 X	472 X	1,192,00g1)		794,000
1901	17	Lån till Mellersta Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malm-köping till Skeboqvarn......	1905	5 X	472 X	532,5002)		355,000
1901	17	Lån till Tidabolms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm till Yartofta .....................	1905	5 X	472X	510,0003)		340,000
1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka
		—Säby järnvägsaktiebolag,
		för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg	1905	5 %	472 X	290,000	_	290,000	—
		Transport	—	—	—		—	46,836,076	83

'') Hvaraf vid 1907 års slut äterstodo ej lyftade kr. 398,000: —.
J) D:o vid d:o d:o 177,500:—.

*) D:o vid d:o d:o 170,000: —.

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1907 års
Årtal.
§•
		Transport						46,836,076	83
1901	17	Lån till järnvägsaktiebolaget
		Borgholm—Böda, för an-läggning af järnväg från Borgholm till Böda .........	1905	5 X	47, X	419.0001)		377,100
1901	17	Lån till Ruda—Finsjö—Os-
		karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Oskarshamn till Ruda...........................	1906	5 X	472 X	483,300		483,300
/1901	;n	Lån till Orsa—Härjeådalens
\1905	17/	järnvägsaktiebolag, för full-bordande af järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg	1905	5 X	472 X	2,200,0002)		1,980,000
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-
		aktiebolags skuld för ogul-den köpeskillingförLänna— Norrtälje järnväg...............	1905	5 X	472 X	500,000		500,000
		= 48,618,502: 86
		e) Lån för utveckling af
		statens telefonväsende.
1904	20	Lån till telegrafstyrelsen ..	1904	-3)	33AX	1,775,000		1,775,000 2,000,000	—
1905	23	D:0 d:o...............	1905	-3)	33/4 X	2,000,000		—
1906	21	D:o d:o ...	1906	—3)	33/4 X 4 X	3,500,000 5,000,000		3,500,000 5,000,000	_
1907	24	Do d"0	1907	-3)	—
= 12,275,000: —
		Summa		—	—		—	62,451,476	83

*) Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 41,900.

’) D:o vid d:o d:o » 220,000.

s) Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen.

till

1908 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas......................................................... § 75.

Aflöning för justitieombudsmannen m. fl..................................... §§ 65, 66,

» » Riksdagens bibliotekarie äfvensom för en hos honom

anställd vaktmästare............................................. § 63.

* » riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vakt betjäning

............................................................ § 71.

Aflöningar, anslag till.................................................................. § 79.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... Sid. 63.

» för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek och

Riksdagens hus...................................................... Sid. 64.

Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 135—137.

Allmänna hypoteksbanken ........................................................... § 119.

Amortering, extra, af statsskulden ............................................. §§ 3, 5—8.

» af 1894 års lån ...................................................... § 4.

» » statslån utan viss bestämd återbetalningstid......... § 82.

Amortissementsfonder..................................................................... §§ 3__8, 83.

Annuiteter och räntor, anslag till ................................................ §§ 3—8, 89.

Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret § 126.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 99.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 126.

Anteckningsböcker, kassörens och kamrerarens.............................. § 109.

Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............ § 25.

Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 70.

» » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 64.

» » förrättande af tjänst i riksgäldskontoret .................. § 124 mom. 2.

Bastuträsk—Skellefteå—Kallholms fjär den, anslag till påbörjande''af

en statsbana mellan.........................................................

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ....................................

Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ...

Behållningar, statskontorets.........................................................

Belöning för extra arbeten .........................................................

Bergverkstionden, villkor för upphörande af.................................

Berättelser, fullmäktiges...............................................................

s justitieombudsmannens .............................................

» Riksdagens revisorers................................................

Besiktning å Riksdagens hus ......................................................

Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................

Bevillningsförordning, utfärdande af ny .......................................

Bibliotek, Riksdagens..................................................................

Bibliotekarie, » ..................................................................

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus..............................

Byggnadskassor, stiftens, ang. afskrifning af deras skulder till

riksgäldskontoret ............................................................

Deputerade, fullmäktiges ............................................................

Diarium, ombudsmannens...........................................................

Egnahemslånefonden.....................................................................

Elektriska ledningar för distribuering af energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, anslag till ..............................

Enskilda järnvägar, låneunderstöd till..........................................

Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret

Ersättning för bestridande af lediga tjänster ..............................

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expeditioner ............................................................

Extra lönetillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpedi tionen.

............................................................................

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ...
» » » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret...........................

» » » gratifikationer åt ..............................

Fiskerinäringens befrämjande, ang. utbetalning af medel till fonden
för ...........................................................................

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen ....................................

Fordringar, riksgäldskontorets......................................................

s » , förteckning å ..............................

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän ..............................

» granskning af riksdagsmännens .................................

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter..................

» äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden
.................................................................

Fullmäktiges ansvarsskyldighet...................................................

» antal för besluts fattande .......................................

§§ 30, 45.

§ 128.

§ 73.

§ 78.

§ 72.

§ 77.

§ 113.

§ 67.

§§ 64, 115.

§ no.

§ 108.

§ 122.

§§ 63, 121.

§ 63.

§ H2.

§ Ilig
70, 98.

§ 109.

§§ 14, 39.

§§ 34, 50.

§§ 21-24.

§§ 129—134.

§ 124 mom. 2, 8.

§ 67.

§ 66.

§ 127.

§ 134.

§ 72.

§ 19.

§ 65.

§ 9.

Sid. 72—86.
§ 124.

§ 123.

Sid. 66.

§ 100.

§ 99.

§ 105.

Fullmäktiges	arfvoden och resekostnadsersättningar.....................	§	70.
»	befattning upphör...................................................	§	96.
»	berättelser...............................................................	§	113.
»	besluts öfverklagande ............................................	r> Q tf	108.
	deputerade ...........................................................	§§	70, 98.
»	komplettering .........................................................	§§	93, 94.
Fullmäktiges	ombud.....................................................................	§§	98, 117,
	omröstningar .......................................................	§	107.
»	ordförande och vice ordförande ..............................	§	92.
»	protokoll ...............................................................	§	101.
»	sammankomster ......................................................	§§	101—108.
»	sammanträden gemensamt med fullmäktige i riks-banken ..............................................................	§	122.
D	ställande till ansvar...............................................	§	99.
»	suppleanter ...........................................................	Sid. 66.
	» , deras inträdande .................................	§§ 93, 94, 9i

119

» särskilda uppdrag...................................................

» tjänstledighet .........................................................

» öfverläggningar ......................................................

Förfall för fullmäktige ...............................................................

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
.................................................................

» » 1888 års statslån................................................

» » 1894 » » ................................................

» » 1900 » » ................................................

» » 1904 » » ................................................

» » 1906 » » ................................................

» » 1907 » » ...............................................

Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter ..............................

» » kronans hus i städerna ..............................

Gellivare—Riksgränsen, anslag till kompletteringsarbeten å järnvägen
mellan ..................................................................

Generalassislanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ...
Gratifikationer till e. o. tjänstemän och vaktbetjänte vid riks gäldskontoret

...................................................

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses

Göta älf, anslag till inköp af vissa vattenfall i......:....................

Hufvudbok, riksgäldskontorets......................................................

Hus, kronans, i städerna ............................................................

» Riksdagens ........................................................................

» ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m.

Hypoteksbanken, allmänna............................................................

Inkomster, riksgäldskontorets ......................................................

Inlands pappfabriksaktiebolag, anslag till inköp af viss bolaget till -

gå IU9—LZö.

§§ 103, 104.
§§ 106, 107.
§ 104.

§ 84.

§ 3.

§ 4.

§ 5.

§ 6.

§ 7.

§ 8.

§ 80.

§ 76.

§ 42.

§ 73.

hörig egendom.

Bih. till Riksd. Prof. 1908.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 72.

§ 122.

§ 52.

§ 88, 89.

§ 76.

§§ 60, no, in.
§ 112.

§ 119.

§§ 75-87.

§ 52.

10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger .....................

» » s. k. riksgäldssedlar...................................................

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............

Inventarier i Riksdagens bus.....................................................

Inventering af låne- och säkerhetsbandlingar ..............................

Jordförmedlingsfonden..................................................................

Justitieombudsmannen, flyttningsbjälp för.......................................

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings aflöning..........................

» ämbetsberättelse .......................................

» ämbetsresor................................................

» expedition, dess expenser...........................

» insättande i ämbetet ................................

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande af

en historik öfver..........................................

Järfva—Uppsala, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan...................................................

Järna—Norrköping, anslag till påbörjande af eu statsbana mellan

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för.................................

» statens, anslag till ...................................................

Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m.......

Kalmar stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till
rikgäldskontoret.............................................................

Kansli- och vaktbetjaning, justitieombudsmannens ........................

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalan serade

.........................................................

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalanserade

Kassaförstärkning åt statskontoret................................................

Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets .................................

Kinda kanals aktiebolag, revision af...........................................

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänsteman .....................

Konstitutorial för tjänsteinnehafvare.............................................

Kontorsexpenser...........................................................................

Konvertering af äldre statslån......................................................

Kraftstation vid Trollhättan, anslag till anläggning af..................

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.......................................

» riksgäldskontorets, i riksbanken....................................

Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af......

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................

Ledigheter bland fullmäktige ......................................................

Liveäniemi malmfält, anslag till inköp af....................................

Likvid mellan stats- och riksgäldsverken ....................................

Likvidations- och amortissementsfonder.....................................

Lilla Edets pappersbruksaktiebolag, anslag till inköp af viss detsamma
tillhörig egendom ...............................................

§§ 2, 82, 83.

§ 2.

§ 121.

§§ no, 116.

§ 109.

§ 20.

§ 65.

§§ 65, 66.

§ 67.

§ 122.

§ 68.

§ 43.

§§ 29, 47.

§§ 21—24.

§§ 28—31, 41-47.
§ H8.

§ 11.

§ 65.

Sid. 72—86.

Sid. 68—71.

§§ 54, 87.

§ 84.

§ H7.

§ 127.

§ 124.

§ 60.

§ 82.

§ 33, 49.

§§ 55-57.

§ 85.

§ 80.

§§ 2, 82.

§§ 93, 96.

§ 53.

§§ 79, 90.

§§ 3-8, 83.

§ 52.

hane- och säkerhelshandlingar, inventering af..............................

Lånerätt, riksgäldskontorets........................................................

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...................................................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ..........................................

Lönebesparing..............................................................................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af ....................................

Malmö—Trelleborgs järnväg, anslag till inköp af ock komplette ringsarbeten

å..................................................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid ....................................

Morjärv-Lappträsk, anslag till fortsättning af statsbanan mellan m.m.
Naturhistoriska riksmuseum, förskott till uppförande af nya byggnader
för .......................................................................

Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arfvode för...........................

Norrland och Dalarne, fond för uppodling af jord i ..................

Obligationer, riksgäldskontorets ...................................................

Odlingslånefonden ........................................................................

Ombud, Konungens .....................................................................

» , fullmäktiges ..................................................................

Omröstningar, fullmäktiges .........................................................

Ordförande bland fullmäktige......................................................

» , vice, bland fullmäktige .............................................

Orsa-Sveg, låneunderstöd för anläggning af järnväg mellan.........

Ostasiatiska kompaniet, lån till detsamma för anskaffande af fartyg

Papper, upphandling af...............................................................

Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning...
» » Riksdagens bibliotekarie och den hos honom anställde
vaktmästare ..........................................

Pensionsfond, för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret m. fl.

Pension saf gifter, tjänsteinnehafvares i riksgäldskontoret ...............

Pension sstat vid riksgäldskontoret...............................................

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige ......

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder..............................

Protokoll, fullmäktiges ...............................................................

» Riksdagens, tryckning af.............................................

Rederinäringens understödjande, lånefond för ..............................

Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel...............

Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ...........................

» » fullmäktige ..........................................

» » justitieombudsmannen...........................

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ...........................

Revisionskostnader........................................................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1908 års statsrevision och deras

suppleanter......................................................

» » ang. utfärdande af kallelse till deras första

sammanträde................................................

> » ang. inkallande af suppleanter........................

§ 109.

§ 82.

§ 84.

§§ 21—24.

§ 125.

§ 124 mom. 5.

§ 48.

§ 81.

§§ 28, 44.

§ 51.

§ 124 mom. 10.
§§ 15, 38.

§§ 2, 82—84.

§3 12, 13, 37.

§ 106.

§§ 98, 117, 119.
§ 107.

§ 92.

§ 23.

§ 17.

§ 116-

§§ 135—137.

§ 63.

§ 91.

§ 124 mom. 11.
Sid. 65.

§ 120.

§§ 2, 83.

§ ioi.

§ 116.

§ 16.

§§ 88-91.

§ 64.

§ 70.

§ 67.

§ H8.

§§ 64, 79.

Sid. 67.

§ IH.
§ 114.

Revisorer, Riksdagens, råd och yttranden af dem äga fullmäktige

att begära...................................................

» » traktamenten och resekostnader för..................

* utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms

nya m. fl. bolags samt allmänna bypoteksbankens förvaltning
......................................................................

Revisorernas berättelser .............................................................

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammarväxlar till dess förfogande....................

» ang. uppförande af nytt hus för..............................

Riksdag, 1908 års, anslag till en uppslagsbok öfver dess verksamhet

Riksdagens bibliotekarie...............................................................

» bus ...........................................................................

» » , ang. aflöning för öfvervaktmästaren och öfver maskinisten

vid m. m.......................................

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ......

Riksdagsbiblioteket........................................................................

Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för vården af ............

Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för .......................

Riksdagskostnader........................................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ....................................

Riksdagstrycket ...........................................................................

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.......................................

* fordringar för utbetalda lån..............................

» fullmäktige......................................................

» föremål............................................................

» hufvudbok ......................................................

» inkomster och särskilda tillgångar ..................

» kreditiv i riksbanken.......................................

» likvid med statsverket ....................................

» lånerörelse ......................................................

» obligationer......................................................

» räkenskaper............................................■..........

» skulder................................

» styrelse............................................................

» upplåning.........................................................

» utbetalningar ...................................................

» utlåning .........................................................

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ................................................

Räkenskaper, riksgäldskontorets...................................................

Räntekuponger, inlösen af............................................................

Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till

Sammankomster, fullmäktiges......................................................

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af
kallelse till ............................................

§ 100.
§ 64.

§§ H7, 119.

§§ 64, 115.

§ 86.

§ H2.

§ 69.

§ 63.

§§ 60, no, 111.

§ 61.

§ in.

§§ 63, 121,

§ 62.

§ H2.

§§ 59, 79.

§ 122.

§§ 62, 116.

§§ 74, 125.

§§ 9-11.

Sid. 66.

§ 1.

§ 88.

§§ 75-87.

§ 85.

§ 79, 90.

§ 84.

§ 2.

§§ 88, 89.

§§ 2-8.

§§ 92—100.

§§ 57, 82, 87.

§§ 12-74.

§ 84.

§ 2.

§§ 88, 89.

§§ 2, 82.

§ 41.

§§ 101—108.

§ H4.

gemensamma ............................................

Semester för deputerade............................................

» » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................

Skara stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till

riksgäldskontoret .................................................

Skattkammar växlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken
Skiljaktiga meningar bland fullmäktige

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs

expedition .......................................

» för Riksdagens behof..........................................

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för

» riksgäldskontorets, förteckning å ....................................

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret .........................................

» , pensions-, » »

Statskontorets behållningar aflämnas till riksgäldskontoret............

» inkomster, brister i, fyllas ....................................

Statslån, äldre, konvertering af........................................

» 1888 års, ang. förräntning af.......................................

» 1894 års, ang. förräntning och amortering af ...............

» 1900 års, ang. förräntning af.......................................

» 1904 års, ang. förräntning af.......................................

» 1906 års, ang. förräntning af ...................................

» 1907 års, ang. förräntning af.......................................

Statsskuldbok, ang. inrättande af .......................................

Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning

Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................

Suppleanter för fullmäktige ................................................

» , deras inträdande ......................................................

» för Riksdagens revisorer ..........................................

» , ang. inkallande af...................................................

Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning

Svappavaara m. fl. malmfält, anslag till inköp af .....................

Svenska ostasiatiska kompaniet, lån till detsamma för anskaffande

af fartyg .................................................................

Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............

Telegrafverket, förskott till ........................................................

* , lån för anskaffande af lokaler åt ........................

» , lån till uppförande af stationsbyggnader för dess

behof ..................................................................

Tjänsteförsummelser, frågor rörande .............................................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, aflöning för..............................

* » » , afiöningsstat för.......................

* ■ * » , antagande af ...........................

* * » , besvärshänvisning för...............

x » » , entledigande af ........................

§§ 112, 122.
§ 98.

§ 124.

§ 11.

§ 86.

§ 107.

§ 67.

§ H6.

§§ 2, 83.

Sid. 68—86.
Sid. 63.

Sid. 65.

§ 78.

§ 54.

§ 82.

§ 3.

§ 4-§ 5.

§ 6.

§ 7.

§ 8.

§ 2.

§ 117.

§§ 92—100.
Sid. 66.

§§ 93, 94, 96
Sid. 67.

§ H4.

§§ 129—133.
§ 53.

§ 17.

''§ 35.

§ 58.

§ 27.

§ 36.

§§ 129—134.
§ 71.

Sid. 63.

§ 127.

§ 133.

§§ 130, 131.

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, pensionering af........................

» » justitieombudsmannens expedition........................

Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af

Tjänstledighet för fullmäktige ......................................................

» » tjänstemännen och vaktbetjäningfen.....................

Torf industrien, lånefond för understödjande af..............................

Traktamenten, Riksdagens revisorers ..........................................

Trollhättan, anslag till anläggning af en kraftstation vid, m. m.
Trollhätte kanal- och vattenverk, ang. inköp af vissa fastigheter

för dess räkning.....................

» » » » ang. tillhandahållande af medel

åt densamma får utlämnande

af byggnadslån ....................

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ...

> af revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser...

» » Riksdagens revisorers berättelser ............

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus

Undsättningsmedel vid missväxter ................................................

Uniformsheklädnad, vaktmästares ................................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................................

Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ......................................................

Uppsala stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till

riksgäldskontoret ...........................................................

Uppslagsbok öfver 1908 års Riksdags verksamhet .....................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret....................................

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper ....................................

Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer

Utlåning, riksgäldskontorets.........................................................

Vadstena klosterkyrka, ang. återbetalning af lånet till dess restaurering
........................................................................

Vaktbetjäning, justitieombudsmannens ..........................................

» riksgäldskontorets ................................................

* » , aflöningsstat för .....................

Vaktbetjäningens pensionerande......................................................

» tjänsteförsummelser och entledigande..................

Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för ..................

Vargöns aktiebolag, anslag till inköp af viss bolaget tillhörig

egendom .......................................................................

Vattenfall, anslag till inköp af ...................................................

Vice värden i Riksdagens hus ...................................................

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret...........................

» » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret

§§ 135—137.

§ 65.

§§ 124—126.

§§ 103, 104.

§ 124.

§ 18.

§ 64.

§§ 33, 34, 49, 50
§ 32.

§ 40.

§ 67.

§ 116-§ H5.

§ 67.

I 64.

§ 2.

§ 73.

§ 81.

§ 124 mom. 10
§§ 109—123.

§ H6.

§§ 57, 82.

§ 11.

§ 69.

§§ 12-74.

§ 89.

§ 82.

§ 84.

§ io.

§ 65.

§ 124.

Sid. 63.

§§ 135—137.

§§ 132—134.

''§ 63.

§ 52.

§ 26.

§ H6.

§ 124 mom. 5.
§ 127.

Alderstillttgg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. § 124 mom. 5.

Angfärjor för trafik mellan Sverige och Tyskland, anslag till

anskaffande af.................................................................. g 48.

Angfärjelägen i Trelleborgs hamn, anslag till.............................. § 48.

Ärike- och pupillkassan vid riksgäldskontor.............................. §§ 74, 125.

öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ...... § 2.

öfverldggningar, fullmäktiges ...................................................... g§ 106, 107.

öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus......... § 61.

Östersund—Ströms vatiudal, anslag till påbörjande af en statsbana

mellan .................................................................... §§ 31, 46.