utfärda (It vid slutet af 1887 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfärda (It vid slutet af 1887 års riksdag.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

)) skulder § 2.

y> fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 5 — 13.

}) utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§ 14 och 15.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 16.

På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 17—20.

Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöriingar, för
valtningsutgifter m. m. §§ 21—31.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 32_45.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 46_48.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 49—57.

Fullmäktiges sammankomster §§ 58—65.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 66—83.

Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 91—96.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100.

Allmänna bestämmelser § 101.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i -

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till banda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jernlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må trätfa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af ftiksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgillra uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen,, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil-B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse

Innevarande års Riksdag har medgift, att återstoden, 3,914 kronor
öre, jemte 4 % ränta derå från och med den 1 januari 1886, af Riksgaldskontorets
fordran för det till reparationer å Vesterås domkyrka och förändringar uti samma
kyrka år 1858 utbetalda lån å ursprungligen 22,500 rdr rmt ur Riksgaldskontorets
räkenskaper afskrifves.

§4-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den man ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser eif allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl, Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jemvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrift» statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 18/8
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,

än i den män de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; .

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalnmgstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af åi 1893,

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betiyggando
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställa^; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Till arbetena å stambanan mellan Bräde och Sollefteå har sistlidne års
Riksdag for år 1887 anvisat ett anslag af 750,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontor
att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 6.

Sistlidne års Riksdag bär dels beslutat att en stambana af samma spårvidd
och med samma öfverbyggnad som de öfriga stambanorna genom Norrland,
men med iakttagande af vissa förenklingar i byggnadssättet, skaR anläggas från
Sollefteå eller lämplig punkt i dess närhet öfver Skorped till Vännäs, med rätt för
Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter å linien mellan banans utgångspunkt
och Skorped, hvilka jernvägen bör genomgå, samt under vilkor i öfrigt,
att förslag till jernvägens sträckning mellan Skorped och Vännäs varder för en
kommande Riksdag framlagdt, och att landsting, kommuner eller enskilde antingen
kostnadsfritt för staten afstå all för anläggningen erforderlig mark eller ock lemna
staten ersättning för den kostnad, förvärfvandet af full dispositions- och eganderätt
till sådan mark kan medföra,

dels ock för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 beviljat ett anslag
af en million kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat
500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
en ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiébölags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... ,, 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15.
dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Rikslag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag åt 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jeruvägsanläggniugar
anvisa af .Kong], Maj:t beviljade uuderstödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen al dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 al
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter lyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko -

lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

G:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som. står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

Bill. till liihsä. Prof. 1887 B. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg. kontorets reglemente.)

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har sistlidne års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af teeknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande.

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbckommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Mäj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger clet Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ Il Riksdagen

liar år 1884 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som
af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaldiebolag
och utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den män de ännu ej lyftats.

§ 12.

Sistlidne års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands
jernvägsaldiébolag och utgå med ena hälften under år 1887 och
med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för
understödjande af enskilda jernvägsanläggningar blifvit af sistlidne års Riksdag
stadgade samt i § 10 af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det för år 1888
beviljade belopp af 1,034,000 kronor.

§ 13.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 14.

Innevarande års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan norr
om Sollefteå, för år 1888 beviljat ett anslag af 2,000,000 kronor och deraf till utgående
från Riksgäldskontoret anvisat 1,500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 15.

Till betäckande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden
för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i sammanhang stående
arbeten, har innevarande års Riksdag för år 1888 å Riksgäldskontoret anvisat ett
belopp af 30,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas med ränta och
amortering af tillhopa fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman, af
hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det för hvarje år återstående
oguldua kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning; och
åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen utbetala nämnda
lånebelopp; hvaremot, och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1888 uppfördt,
Riksgäldskontoret eger att af Statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp,
sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 16.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda livad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 17.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lcreditivsunima af tre millioner
kronor, för att vid infällande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 18.

Den lcreditivsunima, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 19-

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 20.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktats enliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvalta ngsutgifter, in. in.

§ 21.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast G00 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och ension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontor, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontor anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 25.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaUbetjening bör af Riksgäldskontor under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

Bill. till Rilisä. Rrot. 1887. 11. 10 Sand. 1 Afd. 2 Rand.

(Eiksg.-kontorets reglemente.)

för en kansli t med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
tt, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
g ng inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda elopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktm ''stare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas me 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmäst re innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrig skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillä pliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombud mansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos j stitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, so tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han frat innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbäran et af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalnin en af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 26.''

Till ko tnaäer för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans r qvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
försko tsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För u phandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannen
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra krono emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckni gen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörand bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffa genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsnin en besöijas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostn derna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskonto et godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslå , hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bo handeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Ful mäktige särskildt redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 28.

Aflöningen för RiJcsgäldslwntorets tjenstemannapersonal ocli vaJctbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke iår
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att ataga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå ^
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4-:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenst''
göriugen i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29-

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna,

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afsilande och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de idb dalning ar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver eu femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegation
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och tf fri ga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 32.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 33.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kong! Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 34.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkols verte, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1S78 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för lliddarliylte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hällt af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärg sverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så egen Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, bvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 35.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 36.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1887 och 1888 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revidens
kostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 48 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 37.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i samman -

hårig dermed fattade beslut, återstoden utaf Skog splantering slcas sans behållning
från Kong!. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 38.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af sleogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförhindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret

utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i
underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande de
i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling
— föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande
behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens
kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt
förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer
tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till
1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.

Härjemte har Riksdagen år 1883 bemyndigat Riksgäldskontoret att, för
beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till
odlingslånef^onden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut mä blifva
för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja
obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att
återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med
rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och
uppsägningstid.

Sistlidne ars Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande 1875 eller 1886 års lån, i mån af behof bereda
erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år
1887 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 500,000 kronor till stambanan
Sollefteå—Skorped—Vännäs, å 750,000 kronor till arbetena å stambanan mellan
Bräcke och Sollefteå, å 2,350,300 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall
och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra
stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,000,000 kronor till
låneunderstöd ur 188G års fond för lån åt enskilda jernvägar samt å 1,034,000
kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af fonderade statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång
till utbetalning al de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1888 på Riksgäldskontoret
anvisade anslagsbelopp å 1,500,000 kronor till fortsättning af arbetena
a stambanan norr om Sollefteå, a 273,000 kronor till inköp af jernvägen
mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande
till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,034,000
kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag och å 1.000,000 kronor
till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar.

§ 41.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 42.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 43.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar egen detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på krc ditt veta begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 44.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

Bill. till Rissel. Prof. 18S7. Ji. 10 Sami 1 Afd. 2 Tamd, 4

(Riksg.-kontorets reglemente.)

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemna!-
Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 45.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, •
efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäld skontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifua medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

• § 51.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter. *

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid JRiksgäldslcontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlik! något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 64 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie samman -

träde. lian utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Kiksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af jRiksgäldskontor ets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande,

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 67.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong!. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

Sedan Riksdagen dels år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
dels af de vid statsregleringarne för åren 1885, 188G och 1887 tillgängliga
medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,384,500 kronor och dels åt Riksgäldskontor
uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontor
öfverlemnade, fonden tillhörande medel, har innevarande års Riksdag beslutat
att till fonden afsätta ytterligare 200,000 kronor, som böra under år 1888 af
Statskontoret till Riksgäldskontor öfverlemnas och af Riksgäldskontor för fondens
räkning förräntas.

§ 70.

Riksdagen har sistlidne år åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven Andersson
såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ 71.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 72.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgiftia
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 73.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets reglemente.)

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 74.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strönisholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af livilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1S74 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 75.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars idförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Ivongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, soni skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
do protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, för år 1887 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för

§ 77.

§ 78.

79.

arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda
ytterligare fem tusen kronor.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fäll denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre eu person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
höra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
varat tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fvälmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 83.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda■
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. in., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontor^.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman-,
eu kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en låncbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under auslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs -

verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid lian tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. in.

§ 91.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör lian inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes heror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst,

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vai’a från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 97.

Pensionerna för t jons temännen samt vaMbetjeningen vid Riksgäldskontor bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 93.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman ellert vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

Bik. till Tiilcsd. Prof. 1S87. B. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrift^ lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall -förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
staäganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

§ 101.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 9 Juli 1887.

På Riksdagens vägnar:

För Första K a m m aren

För Andra Kammaren:

G. Lagerlijelke,

Olof Wijk,

n. v. Talman.

Bil. A,

Riksgäldskontorets vid 1886 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld dén 31 December 1886.
	bindelserna biff-	Räntefot.
			vit utfärdade.
Årtal.	§■			Fonderad skuld.	loke fonderad skuld.
1866	5	Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. i/5		Thlr 597,083 Va
1872	83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr	1872 d. 3»/a	4
Er. 19,380,200

1875	35	Obligationer för 1875 års
1876	33	jernvägslån å 56,250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1886 års
1879	15	slut blifvit utlemnade en
1880	38	första emission å 20,250,000
1881	41	Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en tredje emission, å likaledes 18,000,000 Rmk, obligatio-ner å 3,241,800 Rmk	1875 d. 2/8	4 ’/2 %	Rulle 39,692,700

Eeglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1886.
			bindelserna blif-	Bäntefot.
			vit utfärdade.		loke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
1878	39	Obligationer för 1878 års
		jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs	1878 d. >*/a	4 %	£ St. 1,444,290
1880	38	Obligationer för 1880 års		Francs 36,251,679
		jernvägslån tre emissioner, hvardera å 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Kink, eller till-hopa Kr. 119,790,000 mot-svarande £ St. 6,600,000, Francs 166,320,000 eller			Kr. 115,325,100
		Rmk 134,640,000	O 00 00 r—f	4 %	£ St. 6,354,000	fl
1886	42	Obligationer för 1886 års	Francs 160,120,800
		jernvägslån å 72,000,000 Kr. eller 81,000,000 Rmk, deraf till 1886 års slut blifvit utlemnade obliga-tioner å tillhopa 48,000,000 Kr. eller 54,000,000 Rmk	1886 d. Ve	3 Va %	Rmk 129,621,600 Rmk 54,000,000
1866	13	Obligationer, hvilka i an-
		seende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller	jl79S d. (1811 d. 30/i2
1866	14	det s. k. gamla lånet Obligationer, utfärdade så-	5 %	—	Kr. 10,125
		som grundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom limen med Runt 8,000,000 R:dr	1861 d. Vt	4 Va %

Reglem	en-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld 1886.	den 31 December
tets				Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal. \|	§•			Fonderad skuld.
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.
		3,000,000..............................	1881 d. i/n	41/* %	__
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhare slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000
		daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88.....................	1750 d. Va	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 Rall''(icke kapitaliseradt).....................	1815 d. 9/n
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
		af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dc .....................................	1778	5 %
1866	18	Innestående fond för Göta	.
		kanals underhållande.........	1833 d. 31/i	5 %	—	Kr. 140,889
1866	20	Fond för Hjelmare kanals och
		slussverks underhållande
		(utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......	_____	______	__
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito)............................	—	—	—	—
1882	3	D:o för Södertelje kanals d:o

Reglemen tets Årtal.

§.
1866 22

1866 25
1869 77

	Tiden, då för-bindelserna blif-	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1886.
	vit utfärdade.	Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med Lånt 100,777: 16 Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven'')	—	—	—	—
Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller)..	-	*

Bil. B.

Riksgiildskontoréts vid 1886 års slut ntbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-	1			...........
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalaterstod vid 1886 års
Årtal.	§■						slut.
		a) Byggnadslån.
1 8G6	39	Lån till staden . Kristine-hamn och Varnums lands-
		församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	J18491 (1854)	f ,2 % 1 {jemte 1 1 ränta. J		37,500		11,330
»	54	Lån till staden Örebro, för	3 %		33
		återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-störda delen af nämnde	J1854\ \1855J
		stad.............	0 %	4 %	375,000		42,729	03
5»	2>	Län till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnde stad .........	»	»	100,000		50\|
1855	5,831
»	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den under år 1850 nedbrunna				• •
		delen af nämnde stad . . ..	1857	6 o. 7 %	4 o. 41/2 %	200,000	—	21,374	07
»	43	Lån till Skara domkyrka,
		för densammas reparation	1858	0 %	4 %	25,000		2,828	43
		Transport						84,094	G2
''	:

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	K apitalåterstod vid 1886 års''
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	84,094	62
{1866	43*	Lån till Vesterås domkyrka,
{1878	3	för densammas reparation	1858	6 %	4 %	. 22,500	—	3,914	32
1866	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ..	1859	»	»	20,000	_	6,294	18
»	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		80,055	73
1 »	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet ...................	1862	»	»	50,000		30,456	84
»	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för
		Umeå läroverk.................	1864	»	»	25,000	—	19,042	05
»	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes .........	1864	»	»''	40,000		30,518	31
»	»	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes............	1865	»	»	12,000		9,132	43
»	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-
		läroverk derstädes...............	1866	»	»	25,000	—	19,985	77
»	»	Lån till staden Kalmar, föi
		Transport	—	—	—	—-	—	311,494	25

Reglemen-						~
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalaterstod vid 1886 års
								slut.
Årtal.	§
		Transport	—	—	_	—	—	311,494	25
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	5 %	4 %	40,000		31,945	73
18G6	1481)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1867, 1868	»	»	40,000		32,709	97
»	148*)	Lån till staden Yestervik, för
	uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-städes	1867, 1868	»	V	20,000		16,491	57

»	14 83)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes	1867, 1868	»	»	140,000		115,476	56
»	1481)	Lån till Karlstads Domka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes „	1868	»	»	40,000		33,391	56
»	14 85)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes .........	1868, 1869	»	»	40,000		70
33,674
1868	47 6)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration	1869	6 %	»	23,500		12,362	15
1866	1487)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-
		Transport	—	—	—		—	587,546	49

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. i i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

’) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1887. B. jo Sami. 1 Afä. 2 Band. 7

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års

Årtal.	§
		Transport	—	—	—	—	—	587,546	49
		tarläroverksbyggnaden der-städes...............	1873, 1875	5 %	4 %	20,000		18,442	19
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium	1875	»	»	59,000	—	51,043	02
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	»		30,000		29,063	52
		= 686,095: 22
		b) Tomtregleringslån.
1866	57	Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857	6 %	»	30,000		5,059	15
	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda...........	1867	»	»	50,000		28,175	49
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872	»	»	30,000	__	21,908	18
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878	»	5 %	50,000		50,000
j 1877	8	Lån till staden Söderhamn,
11878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda .....	1878, 1879		»	200,000		191,379	75

		Transport	—	—	—	---	—	982,617	79

l) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Reglemen tets -

Årtal. §

(1880

(1881

1866

Transport

Lån till staden Hudiksvall,
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds j

vådor...... ......

= 494,522: 57

c) Län till hamn- och brobyggnader
samt äars
upprensning.

Lån till staden Cimbrishamn,
för hamnbyggnaden derstädes
..............

Lån till staden Kristianstad,
för hamnanläggning vid

Åhus ....................................

Lån till Torsångs församling,
för anläggning af2:ne flottbroar
i närheten af Torsångs
kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra

öfver Lillelfven .................

Lån till staden Karlstad, för
anläggning af en hamnbassin
invid denna stad samt
en kanal derifrån till Ka nikenäset

vid Yenern ......

Lån till staden Falkenberg,
för hamnbyggnad derstädes
Lån till staden Grenna, för
byggande af hamn vid denna
stad ....................................

Transport I —

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års slut.
—	—	—		—	982,617	79
1881, 1882	6 %	5 %	200,000	—	198,000	—
1 1843	5 %	3 %	37,500	_	1,989	24
1848		»	30,000	—	1,639	48
1859	6 %	4 %	10,000	—	1,660	41
1859	»	»	100,000		5,819	24
1859		''	47,000	—	, 2,743	93
1861	»		37,500	—	6,282	91
---	—	— 1--	—	1,200,753

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	1,200,753	-
1866	71	Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	8,000		1,922	04
»	»	Lån till staden Karlstad, för
		fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad ......................	1861	»		70,000		11,690	73
	»	Lån till staden Piteå, för
		uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnde stad	1861		»	26,000		4,328	51!
»	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ......	1861	»	»	55,000	_	9,195	71
»	71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebygguaden vid in-loppet till nämnda å.......	1861	»	»	10,000		1,671	22
»	71	Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg-ning af dess hamn ..........	1862	»	»	230,000		50,592	59
(1877	6	Lån till staden Oskarshamn,
(1878	12	för förbättrande af dess hamn....................................	►—i b—i OO OO CD OO	»	5 %	80,000		72,943	64
		— 172,479: 65
		Transport	—			—		1,353,097	,44

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		1,353,097	44
		d) Län till kanal- och
		slussanläggningar.
1866	931)	Lån till Dalslands kanalak-
	tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid

»	94* *))	Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000	—	598,913	66
»	118 1	Lån till Kinda kanalaktiebo-
	143 j	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-
		ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpingshamn	} 1865 \| \1867-187 Oj	»	»	437,500	—	359,692	05
»	1 48:i)	Lån till Dalslands kanalak-
	tieb olag, för kanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på							55


		Dalsland ............................	1868, 1869 1	6 %	4 %	51,200	—	25,258
		= 983,864: 26.		•
		Transport	—	—	—	—		-2,336,961	70

Se vidare § 134 mom. 13 1 1863 års Reglemente.

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.
a) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

[ Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonnet.	Kapitalåterstod vid 1886 års
									Slut.
Årtal.	§•								.
		Transport	—	—			---	—	2,336,961	70
		e) Län till jernvägs-
		anläggningar.
{1866	75	Lån till Norbergs jernvägs
{1878	3	nya aktiebolag, för anlägg-ning af jernväg fr. Kärrgruf-
		van inom Norbergs bergs-lag till sjön Åmänningen	1852	5 %	4	%	150,000		75,238	20
{1866	75	Lån till dito, för fullbordan-	{18 5 5 { {1856J
{1878	3	de af samma jernväg....	3 %	2	%	150,000	—	88,660	84
1866	77	Lån till Gefle—Dala jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä-derna Falun och Gefle...	1855--1859	6 %l)	2	%	2,400,000		173,600	10
»	76	Lån till Yessman—Barkens
.		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Yessman inom Norrbärkes
		och Grangärdes socknar af Stora Kopparbergs län......	CO l>* xO xO OO OO v—H t—t	5 %	3	%	200,000		28,752	88
»	»	Lån till Vessman—Barkens
		jernvägsaktiebolag, för full-bordande af samma jernväg	1858	6 %	4	%	200,000		1,317	78
»	78	Lån till Hudiksvallsjernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks-vall och sjöarne Dellen ...	{185 8\| {1859/	5 %		»	370,000	—	195,751	54
		Transport	—	—	—	—	—	2,900,283	04

Anm. >) Enligt K. Br. d. 6/a 1872.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonnet.	Kapitalåterstod vid 1886 års
								Slut.
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	—-	—	2,900,283	04
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga	1862, 1863	5 %	4 %	1,377,055	24	934,288	26
»	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktieboiag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station					«
		på Södra stambanan	1864	7 %l)	»	434,000	—	292,213	34
»	81	Lån till Köping—Uttersbergs
		jernvägsaktieboiag, för an-läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut-tei’sberg med grenbana till sjön Lillsvan	\|1864( (1865/	»		500,000		40,143	42
3*	80	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-boiag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup	5 %	»	1,100,000		74
1864, 1865	791,645
»	»	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktieboiag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan ..........	1864, 1865	»	»	720,000		500,626	50

		Transport	—	--	—	—	—	5,459,200	30 i

Amu. ’) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. 11/ia 1885.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års
								Slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	_	—	___	_	5,459,200	30
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad ..	1864—1866	5 %	4 %	2,450,000		1,775,006	62
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866	»	»	1,200,000		864,873	45
»	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla........ ...	1865—1867	»		3,240,000		2,470,172	21
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	11872]
		Vexiö.........	1873	» *)	4Va %	2,600,000	_	2,313,309	32
»	»	Lån till Krylbo—Norbergs	(l 874]
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg	/l872\	6 %	5 %	406,000		354,933	76
»	»	Lån till Upsala—Margrete-	]1873j
		hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ..............	1873	»	»	500,000		444,807	17

		Transport	—	—	—	---	—	13,682,362	83

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	13,682,362	83
1871	31	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-	(18741
		bindelse ....................	OO CFf	5>/a %'')	5 %	5,000,000	•_	4,801,180	36
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-	118 7 G J
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt G,291,000 Kr., efter 90 %..................	1878, 1879		»	6,078,240		5,661,900
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbojernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-	(18771		1
		bana till Storsjön...............	{18781	5 %-)	4I/''-> %	1,865,000	—	1,814,018	23
»	5	Lån till Ilultsfred—Vester-	11S 7 9 J
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Ilultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-spår till Ankarsrum och	(18771
		hamnspår vid Verkebäck...	{1878}	» 2)	»	1,750,000	—	1,712,768	75
»	5	Lån till Vislanda—Bolmens	(1879)
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till	Jl877(	» *)		785,000		772,832	50
		sjön Bolmen.......................	(1878]
		Transport		—		—	—	28,445,057	67

!) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Bill. till MJcsd Prof. 18S7. B. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente,)

Reglemen- tets
Årtal.	§-
1876	5
( »	» \
(1879	13}
1876	5
1881	15
	»

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1886 års
slut.

Transport

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He
demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknai
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsak -

tiebolags jernväg jemte bi-baua till Bispbergs grufve-fält ...................................		1879) 18 8 01
		1881 j
Lån till Varberg—Borås		18 S2 J
jernvägsaktiebolag för an-
läggning af jernväg öfver		18791
Fritsla till Borås...............	j	18801
Lån till Lenna—Norrtelje		118 81J
jernvägsaktiebolag, för an-
läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—		1883)
Lenna jernväg och Norr-		18841
telje		1885 f

Lån till Siljans jernvägs-		1 886}
aktiebolag, för anläggning
Transport	—

(18771

1878

1879

5 % >) 41/

Öl

100,000

2,375,000

2,600,000

750,000

28,445,057

486,330

2,350,656

2,573,350 —

746,197

—134,601,592148

*) So § 3 af 1883 och 1,886 års Reglementen.

a) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	1 Kapitalåterstod vid 1886 års
Årtal.	§•
		Transport		—			—	34,601,592	48
		af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-väg till Insjön i Dalarne...	1883 — 86	5 %	4 Va %	950,000		950,000
1881	15	Lån till Skåne—Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från
		Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ...	1888 — 86		»	1,500,000		1,500,000
		Lån till Ilvetianda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta-tion å statens Södra stam-	(1883)
		bana ....................................	1885		»	300,000		300,000	_
		Lån till Finspong—Nors-	118861
		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana til] Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors-holm—Ristens kominunika-tionsaktiebolags bana......	1883—86		»	500,000		500,000
3>	»	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
I		T ransport		I '' 1		37,851,592 48

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungli beloppet.		Kapitalåterstod vid 1886 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		37,851,592	48
		Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård .....................	1883—85	5 %	4 ''/j %	a) 500,000		333,333
1881	15	Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga	1884	»		b) 500,000		250,000
1884	14	Ytterligare lån till Skåne—
		Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Eugelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-arp och från Kattarp till Åstorp .................................	f1885\ (1886/			795,500		795,500
»	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg ..............................	1885		»	c) 1,550,000		1,033,332
		= 37,926,795: 78
		Summa		—	—		—	40,263,757	48

a) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kr. 166,667: —

b) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kr. 250,000: —

c) Hvaraf vid 1886 års slut ännu återstodo ej lyftade Kr. 516,668: —

e -

AflÖniiigsstat för lliksgiildskontorets tjensteman och yakt betjening.

	—	Lön.	I	Tjenstgörings-	Summa.
		j	penningar.
1	Sekreterare, som tillika är ombudsman	■1,400	''	1,600*	—	6,000	—
l	Kassör ..................................................	4,400	—	1,600	—	6,000	—
j l	Kamrerare..............................................	4,000	—	1,600	—	5,600	—
i 1	Revisor...................................................	2,500		SOO	—	3,300	—
II	Kassabokhållare ....................................	2,500	—	800	—	3,300	—
l	Lånebokhållare......................................	2 000	—	800	—	2,800	—
1	Registrator och Kanslist .....................	1,500	—	900	—	2,400	—
l	Kammarskrifvare..................................	1,500	—	600		2,100	—
l	Förste Vaktmästare .............................	700	—	100	—	800	—
1	Vaktmästare ..........................................	GOD		100	—	700	—
1	Vaktmästare ..........................................	600	I_ \|	100	—	700	—
1	Vaktmästare ..........................................	600		100	j--	\| 700	1-
	Summa kronor	25,4001—	9,100	1—	34,400	!-

Tillägg: För Revisorn, Bokbill]arne, Registrator» och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare...............................................................

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100:

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :
l:o) Do med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast lör den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppct
i dess helhet.

som tjenstfri förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent,. som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringsponningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................	4,400 — 3,000 — 1,500 — 1,500] — 575\| —
Notarien August Neyber ........................................................................
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.....................................
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg . . ..............................
Kammardrängen Per Fredrik Ri/dqvist ......................................

Summa kronor	10,975) —

Pensionsstat vid Riksgäldskontor.

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................	1,500	—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född Koschell .............................................	800	—
Summa kronor	3,717	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af............ 34,400: —

Indragningsstaten vid dito .......................................................................... 10,975: —

Pensionsstaten vid dito ............................................................................... 3,717: 50

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 9 Juli 1887.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kam in a ren:

För Andra Kammaren:

O. Lagerlbj elite,

n. v. Talman.

Olof Wijk,

n. y. Talman.

Fullmäktige i ltiksgäldskoiitoret,

välde af 1887 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kongl.

Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, Herr Friherre Johan
Gustaf Nils Samuel Äkerliielm.

Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem ron StocIcenström,
vice Ordförande.

Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl.

Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzelius.

Generaldirektören, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr
Frans Albert Anderson.

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk.
Justitierådet, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr Anders
Victor Abergsson.

Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Noraskog.

Suppleanter:

Bruksegaren Herr Johan Christian Niklas Biesert.

Öfversten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm Ericson.
Grosshandlaren, Filosofie Doktorn, Herr Otto M. Höglund.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1887 års revision:

För Första Kammaren:

Kaptenen, Riddaren af Ivongl. Maj:ts Nordstjerneorden och af Ivongl. Vasaorden,
Ilerr Carl Gustaf Bredberg.

Häradshöfdingen, Riddaren af Kong!. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor
Rudolf Leopold Königsféldt.

Kaptenen, Herr Claes Richard Wersäll.

f. d. Majoren, Riddaren af Ivongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr John Samy Nisser.
t. f. Rektorn, Riddaren af Ivongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Gustaf Victor
Schotte.

Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Ivongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Carl Hammarhjelm.

Suppleanter:

Rektorn, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Wilhelm Däld.
Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Rosse.
Vice Häradshöfdingen, Juris kandidaten, Herr Robert Montgomery-Cederliielm.

Bill. till Rikscl. Prof. 1887. It. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen,

f. d. »

Herr Anders Hansson i Solberga.

Herr Mårten Dalin.

Herr Anders Deter Daniel son.

Herr Johan Henrik Gotthard Fredholm.
Herr Per Magnus Larsson i Loa.

Herr Nils Olsson i Ättersta.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr
» Herr

» Herr

Huns Andersson i Nöbbelöf.
Anders Göransson.

Carl Persson i Stallerhult.

öfver

1887 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ...............Sid. 21.

Aflöning för Justitieombudsmannen

m. fl......................... » 17.

» » Riksdagens biblioteka rie

äfvensom för en
hos honom anstäld

vaktmästare............... » 15.

» » riksgäldskontorets tjen stemannapersonal

och
vaktbetjening ............ » 19.

Aflöningar, anslag till........................... a 22.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
................................. v Öl.

Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... » 41.

Allmänna hypoteksbanken ..................... i> 35.

Amortissementsfonder .......................... -» 25, 26.

Andersson, So., ang. mottagande af åtskilliga
af honom såsom
gåfva till Riksdagen
erbjudna byster
och medaljonger af
ledamöter af Riks -

dagen ........................ » 33.

Annuiteter och räntor, anslag till ...... » 22.

§ 32.
§ 25.

§ 23.

§ 28.
§ 36.

§§ 99, 100.
§ 76.

§§ 41, 46.

§ 70.
§ 36.

Anslag skall utlärdas angående lediga

tjenstår vid riksgäldskontoret Sid. 38.

Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............ )> 29.

Ansökningstid till lediga tjenster......... » 38.

Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens

.......... » 32.

Arfvode för fullmägtiges deputerade ... j 28.

» » fullmägtige och deras ord''

förande.............................. >j 19.

)> » Riksdagens revisorers kansli
och vaktbetjening...... )j 17.

» » förrättande af tjenst i riks gäldskontoret.

................. » 37.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret
............ )> 39.

Begrafningshjelp efter obemedladc tjensteman
och vakt betjentc

.................... » 20.

Behållning, skogsplanteringskassans ... » 22.

Behållningar, statskontorets.................. » 22.

Belöning för extra arbeten .................. v 20

Berg ver kstionden, vilkor för upphörande
af........................ » 21.

Berättelser, fullmägtiges........................ » 33.

» justitieombudsmannens ... » 18.

» Riksdagens revisorers ...... » 17, 33''.

Besigtning ar å riksgäldskontorets och

Riksdagens hus............... » 32.

Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 31, 40.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 36.

Bibliotek, Riksdagens ........................... » 15, 36.

Bibliotekarie » » 15.

Bilianget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................ v 33.

Brist i statskontorets inkomster lylles » 13.

Broche station, angående norra stambanans
fortsättning från » 6.

B yster och medaljonger af Riksdagens
ledamöter, ang. mottagande
af åtskilliga,
af skulptören Sv.
Andersson såsom gåfva
till Riksdagen er -

§ 88.
$ 56.
§ 88.

§ 66.
§ 55.

§ 27.

§ 24.

§ 86.

§ 90.

§ 30.

§ 37.

§ 35.

§ 29.

§ 34.

§ 71.

§ 26.

§§ 24, 72.
§ 67.

§§ 65, 95.
§ 81.

§§ 23, 80.
§ 23.

§ 73.

§ 16-

§ 5.

bjudna .....................	»	33.	§	70.
Dalslands kanalakticbolag, revision af	))	34.	§	74.
..Deputerade, fullmägtiges .....................	»	28.	§	55.
Diarium, ombudsmannens.....................	))	32.	§	66.

Domkyrka, Linköpings, ang. anvisande

af lån till........................ B Vesterås’, ang. afskrifning	Sid.	13.	§ 15.
af återstoden å dess lån Enke- och pupillkassan vid riksgälds-	D	5.	§ 3.
kontoret......... Entledigande af tjensteman och vakt-betjente vid riksgälds-	))	20, 37.	§§ 31, 86.
kontoret ........................ Ersättning för bestridande af lediga	X)	39, 40.	§§ 92-94.
tjenstcr .............................. Expedition, justitieombudsmannens och tryckfrihetskomi-	»	37.	§ 86.
tens ................................. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs	B	17.	§ 25.
expeditioner ........................ Extra ordinarie tjensteman och vakt-mästare, deras antagande ......... b b bb deras skiljande från riksgälds-	x>	18.	§ 26.
X)	38.	§ 89.
kontoret ............	I)	40.	§ 96.
b b b b gratifikationer åt b b b b åtnjuta ersätt- ning för förrät-tande af ordina-	X)	20.	I 29.
rie tjenst............ Flyttningshjelp för justitieombudsman-	X)	37.	§ 86.
nen.................................	X)	17.	§ 25.
Fond för nytt riksdagshus .................. b för understödjande af odling af	»	33.	§ 69.
sänka trakter...........................	X)	12.	§ 13.
Fordringar, Riksgäldskontorets............ b b förteck-	X)	4, 5.	§§ 3, 4.
ning å	X)	47—60.	_ _
b s. k. statslånefondens...... Fulhnagter för riksgäldskontorets tjcn-	5)	26.	§ 45.
stemän.............................. b granskning af riksdagsmän-	X)	39.	§ 90.
nens.................................	X)	36.	§ 82.
Fulimägtige i riksgäldskontorct............	X)	64.	- -
b deras suppleanter ............ b ega att af Riksdagens re- visorer begära råd och ytt-	X)	64.
randen ..............................	X)	29.	§ 57.
Fullrnägtiges ansvarsskyldighet............	X)	29.	\| 56.
b antal för besluts fattande	X)	SO.	§ 62.

Fullmägtiges arfvoden och resekostnads -

	ersättningar..................	Sid.	19.	S 27.
»	befattning upphör .........	X)	28.	I 53.
X)	berättelser........................	x>	33.	§ 71.
x>	besluts öfverklagande......	X)	31.	§ 65.
X)	deputerade........................	B	28.	§ 55.
X)	komplettering..................	»	27, 28.	§§ 50, 51.
D	ombud..............................	D	28, 35, 36.	55, 76, 81.
»	omröstningar ...................	X)	31.	§ 64.
X)	ordförande och vice ord-
	förande ........................	))	27, 64.	§ 49.
X)	protokoll...........................	X)	30.	§ 58.
X)	sammankomster...............	»	30, 31.	§§ 58—65.
»	sammanträden gemensamt
	med fullmägtige i riks-
	banken...........................	B	36.	5 81.
X)	ställande till ansvar.........	))	29.	§ 56.
X)	suppleanter .....................	X)	64	---
))	» deras inträdande	X)	27, 28.	§$ 50, 51, 53.
X)	särskilda uppdrag............	X)	32—37.	!§ 66—83.
X)	tjenstledighet ..................	X)	30.	$ 60.
X)	åligganden........................	X)	28.	$ 54.
X)	öfverläggningar...............	»	31.	§ 64.
Förfall	för fullmägtige ........................	X)	30.	« 60, 61.
Förräntning af riksgäldskontorcts kon-
	tanta tillgångar och bo-
	hållningar..........................	X)	25.	§ 42.
Försäljning smedel för mindre krono-
	lägenheter ...	X)	23.	§ 38.
	» a kronans hus i
	städerna ......	X)	21.	§ 33.
Garanti	förening, sågverkscgarncs.........	X)	35.	$ 78.
Generalassistanskontoret, f. d., under-
	stöd för storbhusen efter
	obemedlade tjensteman
	m. 11. vid........................	X)	20.	§ 30.
Granskning af kassörens och kamercra-
	rens anteckningsböcker	X)	32.	$ 66.
J>	» ombudsmannens diarium	X)	32.	§ 66.
X)	» riksdagsmäns fullmagter	X)	36.	§ 82.
»	» riksgäldskontorcts räKen-
	skaper...........................	X)	26.	§ 46.
Gratifikationer till e. o. tjensteman och
	vaktbetjente vid riks-
	gäldskontoret ...............	)>	20.	§ 29.
höta kanal, ledamot i styrelsen oeh om-
	bud vid revisionen utses	X)	36.	§ 81.

Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebo lag,

ang. låneunderstöd
åt \
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af
Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af
jernvägen mellan

Hufvudbok, riksgäldskontorets ............

Hus, kronans, i städerna .....................

» Riksdagens....................................

» » lokaler inom, få för vissa

ändamål upplåtas
..............................

» riksgäldskontorets........................

Hypoteksbanken, allmänna.....................

Indragning sstat vid Riksgäldskontoret
Inkomster, statskontorets, brist uti,

fylles..................................

j> riksgäldskontorets ...........

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger..................

» » s. k. riksgäldssedlar .........

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af fullmägtige............

Inventarier i riksgäldskontorets och

Riksdagens hus..................

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

.................................

Jernväg, Göteborgs—Hallands, ang.

låneunderstöd till..............

» Hallsberg—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............

» Hudiksvall—Näsvikens, an slag

till inköp m. m. af...
v Mellersta Hallands, ang. låne -

Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af
» enskilda, revision af

deras förvaltning......

Jernvägsbyggnader, statens, anslag till
Jernvågshypoteksfond, angående bildande
af en ...
Justitieombudsmannen, flyttningshjelp

för...............

Hd.	12.	§ 12.
	6.	§ 7.
	7.	§ 8.
))	26.	§ 46.
))	21.	§ 33.
»	15, 32.	§§ 22 67.
»	32.	§ 68.
))	15, 32.	§§ 22, 67.
)>	35.	§ 76.
3)	62.	—
»	13.	§ 16.
»	21—26.	§§ 32-45
))	4.	§ 2.
))	4.	§ 2.
))	36.	§ BO.
))	32, 33.	§§ 67, 73.
))	32.	§ 66.
»	12.	§ 12.
»	6.	§ 7.
))	7.	§ 8.
)■)	12.	$ 11.
D	8, 10.	§§ 9, 10.
J)	5.	§ 4.
i>	34.	§ 75.
))	6, 13.	§§ 5, 6,
J>	5.	§ 4.
)>	17.	§ 25

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli ochvaktbetjenings
aflöning
.................

» embetsberättelse

» embetsresor......

» expedition och

dess expenser
» insättande i em betet.

.................

Kansli- och vaJdbetjening, justitieombudsmannens »

» riksgälds kontorets.

.....

Kapital fordringar, riksgäldskontorets
vid 1886 års slut

utbalanserade.........

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1886 års slut utbalanserade.
..........................

Kassaförstärkning åt statskontoret......

Kinda kanalaktiebolag, revision af......

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets
tjensteman ...

Konstitutorial för tjensteman...............

K ontorsevpenser.....................................

Konvertering af äldre statslån..............

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret
» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från......

» för infallande krig..................

« » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål ..............

» » telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................

» riksgäldskontorets, i riksbanken
....................................

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af
Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af..............................

ify?’Z’0»mf£s-kostnader, angående bestridande
af......................

Ledigheter bland fullmägtige ..............

Sid.	17.	§ 25.
»	18.	§ 26.
»	18.	§ 26.
>)	18.	§ 26.
	36.	§ 81.
»	17.	§ 25.
T>	37.	§§ 84, 85.
D	47- 60.	—
i>	43-46.
X)	13, 25.	§§ 16, 44
)>	34.	§ 74.
»	38.	§ 89.
i)	39.	§ 90.
»	15.	§ 22.
»	23.	§ 40.
y>	14, 15.	§§ 17-20.
i>	14.	§ 19.
»	14.	§ 17.
	14.	§ 18.
	15.	§ 20.
»	25.	§ 43.
t>	23.	§ 38.
»	33.	§ 73.
x>	4, 24.	§§ 2, 40.
	22. ■	§ 36.
3>	27.	§ 50.

Linköpings domkyrka, ang. anvisande

af lån till......Sid. 13.

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

...................................... » 22, 27.

Liqvidations- och amortissementsfonder » 25, 26.

Lån, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ... » 5.

» till Linköpings domkyrka............ » 13.

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af » 32.

Lånerörelse, riksgäldskontorets ........... » 23, 25.

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar » 8, 10.

» åt Göteborgs-Hallands

jern vägsaktiebolag...... » 12.

» åt Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag...... » 12.

Lönebesparing............ » 37.

Loneförhöjning, vilkor för åtnjutande af » 19.

Löneskilnadsersättning........................... » 37.

Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag,

låneunderstöd till » 12.

ilfe‘.?i’ä,:v''<e»’,behöfvan(les undsättning vid » 23.

Obligationer, belåning af svenska jern -

§ 15.

§§ 36. 48.
§§ 41,'' 46.

§ 66.

§§ 40, 42, 44
§§ 9, 10.

§ 12.

§ 86.
§ 28.
§ 86.

§ 11.

§ 39.

vägsbolags........................ »

» riksgäldskontorets ........... »

» ang. preskriptionstiden för »

» svenska statens, skola till

ett belopp af högst sju
millioner eventuelt tillhandahållas
riksbanken...

Ombud, Konungens...............................

» fullmägtiges ............................

Omröstningar, fullmägtiges ..................

Ordförande bland fullmägtige.............

» vice » » ................

» » fullmägtiges, utses af full mägtige

sjelfve bland sig

Papper, upphandling af.......................

Pensionering af riksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening

.....................

)> af Riksdagens bibliote karie

och den hos honom
anstälde vaktmästare...
Pensionsstat vid riksgäldskontoret......

Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. B.

3, 24.
3, 25.

§ 4.

§§ 2, 40.
§§ 2, 41.

5)	37.	§ 83.
)>	12.	§ 13.
)>	31.	§ 63.
X>	28,	35, 36 §§ 55, 7
»	31.	§ 64.
»	64.	- -
)>	64.	—
)>	27.	§ 49.
»	33.	§ 73.
X>	41,	42. §§ 97-
X)	15.	§ 23.
5)	62.
10 Sami.	1 Afd. 2 Band.

100.

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,

utses af fullmägtige Sid. 35.
Preskriptionstid för riksgäldskontorets

skulder........................ » 3, 25.

Protokoll, fullmägtiges ........................ » 30.

» Riksdagens, tryckning af... » 33.

» Rikets ständers 1809—1866,

ang. upprättande af ett

sakregister till.................. » 35.

Redovisning af de till riksgäldskonto ret

ingående medel....... » 26, 27.

» för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

....... » 26.

* med bihang 1809—1866 ....... » 35.

Resekostnadsersättning för Riksdagens

revisorer ...... » 17.

» för fullmägtige » 19.

» för justitieombudsmannen
» 18.

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

............. » 34.

Revisionskostnader.................................. » 17 22.

Revisorer, Riksdagens, vid 1887 års

statsrevision........ » 65, 66.

» » deras suppleanter » 65, 66.

» » råd och yttranden

af dem ega fullmägtige
att begära » 29.

» » traktamenten och

resekostnader för » 17.

» utses af fullmägtige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt allmänna
hypoteksbankens för -

valtning................................. » 34, 35.

URevisorernes berättelser......................... » 17, 33.

Riksbanken, ang. eventuelt tillhandahållande
af svenska statens
obligationer ............ » 37.

Riksdagens bibliotekarie....................... » 15.

» hus...................................... » 15, 32.

» » lokaler inom, få förvissa
ändamål upplåtas » 32.

Riksdagsbiblioteket................................. » 15, 36.

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

fond för ........................... » 33.

Riks dag skostnader.................................. » 15, 22.

§ 77.

§§ 2, 41.

§ 58.

§ 73.

§ 79.

§§ 46—48.

§ 46.

§ 79.

§ 24.

§ 27.

§ 26.

§ 75.

§ 24, 36.

§ 57.
§ 24.

§§ 74-76, 78.
§ 24, 72.

§ 83.

§ 23.

§§ 22, 67.
§ 68.

§§ 23, SO.
§ 69.

§§ 21, 36.

Riksdags- och revisionskostnader m. m. Sid.

Riksdagsort, fullmägtiges yttrande

derom........................... »

Riksdagstrycket...........................•........... »

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa »

» fordringar för utbetalda
lån ................. )>

» fullmägtige ............... »

» föremål ..................... »

» förvaltning ............... »

D hufvudbok ................ »

» hus ............................ »

» inkomster - och sär skilda

tillgångar .... »

» kapitalfordringar ..... »

» kapitalskulder .......... »

» kreditiv i riksbanken »

» liqvid med statsverket.
........................... »

» lånerörelse.................. »

» obligationer .............. »

» räkenskaper .............. »

s » utdrag ur »

d skulder ..................... »

» styrelse ...!................. »

» tjenstemannapersonal »

» upplåning ................. »

» utbetalningar ............ »

» utlåning .................... »

» vaktbetjening ........... »

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af......... »

Räkenskaper, riksgäldskontorets ........ »

» » utdrag af »

Räntekuponger, inlösen af.................... »

Sakreqister till Rikets ständers protokoll.
................ »

Sammankomster, fullmägtiges ............. »

Sammanträden, » i banken

och riksgäldskontoret

gemensamma............... »

Semester, angående aflöning under...... »

Skog splantering skassans behållning...... »

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition... »
» för Riksdagens behof »

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid
för............................. »

15—20.	§§ 21-31.
36.	§ 81.
33.	§ 73.
20, 37.	§§ 31, 86.
4—6.	§§ 3, 4.
64.	—
3.	§ I-
27, 28, 29.	« 49, 52, 56.
26.	§ 46.
15, 32.	§§ 22, 67.
21—26.	§•§ 32—45.
47—60.	—
43—46.	— —
25.	§ 43.
22, 27.	§§ 36, 48.
23, 25.	§ 40, 42, 44,
3, 24.	§§ 2, 40.
26.	§ 46.
27.	§ 47.
O O.	§ 2-
27—29. ''	§5 49—57.
37.	§ 84.
23, 25.	§§ 40, 44.
6—20.	§§ 5-31-
25.	§ 42.
37.	§ 85.
4.	§ 2.
26.	§ 46.
27.	§ 47.
4.	§ 2.
35.	§§ 79.
30, 31.	§§ 58—65.
36.	§ 81.
61.	—
22.	§ 37.
18.	§ 26.
33.	§ 73.
3, 25.	§§ 2, 41.

Skulder, riksgäldskontorets, förteckning
å.................................Sid. 43—46.

Sollefteå, angående anslag för norra

stambanans framdragande till » 6.

)> ang. norra stambanans fortsättning
från ........................ » 6, 13.

Stambanan, norra, anslag till .............. » 6, 13.

Stat, aflöning»-, för riksgäldskontoret » 61.

» indragnings-, » » » 62.

» pensions-, » » » 62.

Statskontorets behållningar, aflemnas till

riksgäldskontoret » 22.

» inkomster, brister i, fyllas » 13, 25.

Statslån, äldre, konvertering af............ » 23.

Statslånefondens, s. k., utestående fordringar.
...................... » 26.

Statsobligationer...................................... » 37.

Statsverkets liqvid med riksgäldskontoret.
........................................ » 22, 27.

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning......... » 34.

Styrelsen för riksgäldskontoret ........... » 27—29.

Suppleanter för fullmägtige................. » 64.

» deras inträdande............... » 27, 28.

» . för revisorer^....!............ » 65, 66.

Suspension af tjensteman och vaktbe tjening.

............................... » 39, 40.

Sågverksegarnes garantiförening............ » 35.

Telegrafverket, förskott till.................. » 15.

Tjensteförsummelser, frågor rörande.... » 39, 40.

Tjensteman vid riksgäldskontoret ....... » 37.

» » » aflöning för » 19.

» » » aflöningsstat

för............ » 61.

» » » antagande af » 38.

» » )) besvärshänvisning
för... » 40.

» » » entledigande af » 39, 40.

» ■ » » pensionering af » 41.

» vid justitieombudsmannens

expedition........................... » 17.

Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande
af.......................... » 37—39.

Tjenstgöring »penning av.......................... » 15, 19, 61.

Tjenstledighet för fullmägtige ............. » 30.

Tjenstledighet för tjenstemännen och

vaktbetjeningen....... » 38.

§ 5.

§§ 6, 14.

§§ 5, 6, 14.

§ 35.

§ 16, 44.

§ 40.

§ 45.

§ 83.

§§ 36, 48.

§ 74.

§§ 49-57.

§§ 50, 51, 53.

§§ 91, 92, 94, 95.
§ 78.

§ 20.

§§ 91-96.

§ 84.

§ 28.

§ 89.

§ 95.

§§ 92, 93, 95.
§§ 97-100.

§ 25.

§§ 86—90.

§ 23, 28.

§ 60.

§ 87.

Traktamenten, Riksdagens revisorers	Sid.	17.	§	24.
Tryck frihetskomiténs expedition och ex-penser...................	»	18.	§	26.
Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang....	)>	So.	§	73.
» af revisorernes berättelser	»	33.	§	72.
Tryckningskostnader för justitieombuds-mannens berättelser	»	18.	§	26.
» för Riksdagens re- visorers berättelse	))	17.	§	24.
Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obli-gationer.........................	))	4.	§	2.
Understöd för obemediade tjenstemäns sterbhus................................	»	20.	§	30.
Undsättning smedel vid missväxter.......	))	23.	§	39.
Uppdrag, fullmägtiges särskilda .........	))	32—37.	§§	66-	-83.
Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll	»	33.	§	73.
Upplåning för riksgäldskontorets räk-ning......................................	»	23, 25.	§§	40,	44.
Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus ...............	»	32.	§	68.
Utbetalningar, åliggande riksgälds-kontor ......................	»	6—20.	§§	5-	-31.
Utdrag af riksgäldskontorets räken-skaper.......................................	5)	27.	§	47.
Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna stats-obligationer................	»	23.	§	40.
Utlåning, riksgäldskontorets ................	))	25.	§	42.
Väkthetjening, justitieombudsmannens	))	17.	§	25.
» riksgäldskontorets .......	)>	37.	§	85.
» aflöningsstat för............	D	61.	—
Väkthet]eningens pensionerande............	))	41.	§§	97-	-100,
s tjensteförsummelser...	»	40.	§	94,	95.
» entledigande...............		40.	§	94,	95.
Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för..................	)>	15.	§	23.
Varningar för tjensteförsummelser......	)>	39, 40.	§§	91,	94.
V ester ås domkyrkas län, ang. afskrifning af återstoden af..................	D	5.	§	o O.
Vilkor för löneförhöjning vid riksgälds-kontor .................................	»	19.	§	28.
» » att kunna antagas till tjen- steman vid riksgäldskontoret	))	38.	§	89.

Bill. till RiJcsd. Prat. 18S7. B. 10 Sami. 1 Åfd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Vännäs, angående norra stambanans

„ framdragande till............... Sid. 6, 13.

Alderstillägg........................................... » 15, 17, 61.

Öfverlåtelse på viss person af riksgälds kontorets

obligationer...... » 3.

Öfverläggning ar, fullmägtiges ............. » 31.

§§ 6, 14.
H 23, 25.

§ 2.

§ 64.

Stockholm, tryckt hos Å. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1887.