utfärd ad t vid slutet af 1899 års riksdag
Svensk författningssamling
REGLEMENTE
FÖR
RIKSGÄLDS-KONTORET,
utfärd ad t vid slutet af 1899 års riksdag.
Bill. till llikull. Vrot. 189!). 10 Sand. 1 Afä. 2 Band.
(Riktig. kontorets reglemente.)
1
innehålls-förteckning.
Riksgäldskontorets föremål § 1.
» skulder §§ 2—5.
» fordringar för utbetalda lån §§ 6 och 7.
)> återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar
§§ 8-14.
» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 15—18.
Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 19,
På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 20—23.
Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 24—84.
Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 35—47.
Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59.
Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67.
» särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—84.
Riksgäldskontorets betjening §§ 85 och 86.
Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 87—91.
Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 92—97.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 98—101.
Allmänna bestämmelser § 102.
o
o
Reglemente för Riksgäldskontoret.
§ i
Riksgäldskontoret
bär till föremål:
a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos
enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
4
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfvcrlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 3.
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
5
§ 4.
Innevarande års Riksdag har besluta, att under år 1900 skall till den under
Riksgäldskontorets förvaltning stående fonden för extra amortering af statsskulden,
förutom det belopp, som på grund af 1889 års Riksdags beslut bör till
densamma ingå, utbetalas 237,100 kronor.
§ 5.
Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896
årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å
1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå
på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock
att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 6.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 7.
Sedan, jemlikt beslut af Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag, till
allmänna] läroverket i Kalmar, mot förbindelse af domkapitlet i Kalmar stift,
från Riksgäldskontoret utlemnats ett lån å 40,000 kronor såsom bidrag till uppförande
åt ny byggnad för läroverket, har innevarande års Riksdag medgifvit,
att domkapitlet berättigas att, efter inbetalning af det belopp, hvarmed nämnda
statslån vid betalningstiden öfverskjuter 22,000 kronor, i sammanhang dermed
utbyta den för detta lån aflemnade förbindelse mot ny skuldsedel å 22,000
6
kronor, deruti domkapitlet utfäster sig att årligen, intill dess lånet blifvit slutbetaldt,
till riksgäldskontor eller order å sistnämnda summa erlägga 4^2
procent med 990 kronor, hvaraf först skall godtgöras ränta efter 4 procent å
oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning derå.
Angående IliksgiiJdskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 8.
Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande, vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.
§ 9.
Riksdagen har år 1890
dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,
dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.
7
§ 10.
Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kong!. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.
§ 11.
Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.
§ 12.
Riksdagen har år 1898 beslutit, att till odlingslånefonden må under hvart
af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å
odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte de till fonden
ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen,
samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift,
som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för Riksgäldskontoret
förorsakas.
§ 13-
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så,
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägs
-
8
anläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
Indika kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, somjemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller
tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalniugsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna
å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar;
skolande härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med
§ 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för
afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän
trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
9
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Kong!. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;
och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.
§ 14.
Till påbörjande af en statsbana från Gellivare till rilcsgränsen har 1898
års Riksdag för år 1899 beviljat ett anslag af 5,400,000 kronor och deraf till
utgående från Riksgäldskontoret anvisat 4,650,000 kronor att enligt Kongl. Haj:ts
disposition utbetalas.
o
u
Bill. till Biksd. Prat. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(RikBg.-kontorets reglemente).
10
2:o. Under innevarande riksdag på Riksgåldskontoret anvisade utgifter.
§ 15.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgåldskontoret
att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett
lånebelopp af 1,000,000 kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje
gång blifvit af Kong!. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgåldskontoret lyftas
och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande
till telegrafstyrelsen förorsakas Riksgåldskontoret, inom tolf år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets
medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad
förut af telegrafstyrelsen för Riksgåldskontoret tillkännagifvas.
§ 16.
Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har innevarande
års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgåldskontoret anvisat
4.000. 000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 17.
Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har innevarande års
Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgåldskontoret anvisat
2.000. 000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 18.
Innevarande års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskontrakt
angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—
Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om
trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndigat Riksgåldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen
med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse för anläggning
af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven för år 1900 anvisat
till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi kronor 237,500: —
till inköp af rullande materiel för linien Spånga—
Frövi—Örebro ............................................................ » 300,000: —
till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och
Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ................. » 500,000: —
eller tillsammans kronor 1,037,500: —
11
att åtgå af Riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret
att enligt Kong!. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda anvisade
beloppen.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 19.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
Ro. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 20.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner
fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han
Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna
summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarne kungjord.
§ 21.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till sju millioner fem hundra tusen kronor.
§ 22.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derut
-
12
öfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
agande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 23.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra
femtio tusen kronor.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. m.
§ 24.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
§ 25.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen
hänförda utgifter.
13
§ 26.
För komplettering och utvidgande af Biksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af fyra tusen fem
hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens
bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års Riksdagar vidtagna ändringar,
samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagen bar år 1884 beslutat:
a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:
lön ....................................................................................... kronor 2,500: —
och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —
kronor 4,000: —;
att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;
att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniDgarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman angifna;
att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;
b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön .......................................................................................... kronor 600: —
tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —
kronor 700: —
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
14
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och
c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.
Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmäktige i Riksgäldskontoret att
under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af
högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom
hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.
§ 27.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af
Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem faststälda arfvoden till
de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på
Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas af verkstälda resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser
öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af
de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.
§ 28.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
15
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieomhudsmansexpeditionen; hvarjemte särskilt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 29.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomité^ expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftniDgen af justitieombudsmannens embetsberättelscr jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.
lfi
§ 30.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som
utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 57 omförmälda
uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen
kronor till den andre af Deputerade.
§ 31.
Aflöningen för BiksgäldsJcontorets tjenstemannapersonal och valäbetjening utgår,
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning
:
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.
8:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.
17
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innebar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 32.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra or dinar ier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 33.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.
§ 34.''
Derest Enlce- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.
Bih. till Riksd. Prof. 1899. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band.
(Rikflg.-kontorrts roplornente.)
3
18
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 35.
De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 36.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade.
§ 37.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:
a) för Tunäbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
kronan afstår all rätt till Tunäbergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
19
0
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, bvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 38.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 39.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i man af behof, under
åren 1899 och 1900 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskoslnadcr
samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsslcidden efter afdrag
af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalhetalningar; börande i den
liqvid, som skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket
upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de
till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller
öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda
afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 40.
Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenhetcr
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel inbetala.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att do genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning,
20
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgälds-_
kontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens
användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering
till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande
beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden till och med
1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången
af år 1900; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, såsom förut uppå
Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 41.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna shördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 42.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att i utlandet
mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas
riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och vilkor i öfrigt,
hvarom öfverenskommelse mellan fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i
riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala de
erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader, som
genom medlens upplåning åsamkas kontoret för den tid, under hvilken samma
medel af banken disponeras.
21
§ 43.
Riksdagen har åren 1888, 1893 och 1898 bemyndigat Riksgäldskontor
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till oälingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut
må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof
försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men
stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,
med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer,
räntefot och uppsägningstid.
Riksgäldskontoret eger att, till betäckande af dels 1898 års anslag å
1,500,000 kronor till låneunderstöd åt enskilda jernvägar, dels 1899 års anslag å
likaledes 1,500,000 kronor till samma ändamål, dels det lånebelopp å 1,000,000
kronor, som 1898 års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels ock å Riksgäldskontoret
anvisade 4,650,000 kronor af 1899 års anslag för påbörjande af en statsbana
från Géllivare till riksgränsen, försälja statsobligationer till erforderligt belopp.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels
1,500,000 kronor till låneunderstöd för år 1900 ur 1896 års fond för lån till
enskilda jernvägar, dds 1,000,000 kronor, år 1899 beviljadt lån till telelegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels 4,000,000 kronor, anslag för år
1900 till fortsättning af statsbanan mellan Géllivare och riksgränsen, dels 2,000,000
kronor, anslag för samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee,
dels ock de belopp, Riksgäldskontoret på grund af 1899 års Riksdags beslut har
att erlägga för förvärfvande åt staten af bandélen Örebro—Frövi äfvensom till
kompletteringsarbeten å samma handel, till inköp af rullande materiel för linien
Spånga—Frövi—Örebro samt till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och
Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro.
För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranleda
och sådant med fördel för slaten kan ske, ega Fullmäktige att, på sätt och till
belopp, Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering
åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer,
förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering.
För den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas,
skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut, som
rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att Kongl.
Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
22
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontor utfärdade, Fullmäktige
skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, livilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse
lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond
samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer
må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas,
äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i
landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.
§ 44.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta likvidation- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 45.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till
banda och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses -kunnautan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
23
§ 46.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett ''kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 47.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, eg a Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande''af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån
af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige
öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 48.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsjönder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.
24
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 49.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verits räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 50.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
§ 51.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 52.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.
§ 53.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
25
§ 54.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 55.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
ban, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-lefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 56.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor^
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla pa Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.
§ 57.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 66 innehåller, två
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges be
Bih.
till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4
(Kikag.-kontorets reglemente).
26
slut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges
nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 58.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 59.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 60.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 61.
Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
27
§ 62.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 63.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 64.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.
§ 65.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 66.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 67.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
28
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 68.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.
§ 69.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.
§ 70.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begag
-
29
ilande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 71.
Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.
§ 72.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras
för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen
in. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter,
som i särskilda skrifvelsor af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen
meddelade.
30
g 73
Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Rilcsgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 74.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.
Derest Revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan Revisorerne
sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige
ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På
enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 75.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta omtryckning och. utdelning
med allmänna tidningarne af Revisorernes öfver revisionen af statsverket
och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill
hörande förklaringar, hviika handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till
näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.
§ 76.
Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.
31
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
§ 77.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för StrömsTiolms nya kanalbolag den 27 april
1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 april 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.
§ 78.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifva staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 79.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypotekshankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.
32
§ 80.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i post
sparbankens styrelse.
§ 81.
Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne
fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär
och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,
utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt
register till Kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867
samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript
fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader
tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen
år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af
ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom
återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.
Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register till kamrarnes protokoll
med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets bindning m. m.,
af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren 1898—1900 i mån af behof
använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att det fullbordade
registerverket skall utan afgift tillhandahållas de embetsmyndigheter, bibliotek
m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom
efter Fullmäktiges bestämmande personer, som med registrets upprättande haft
befattning, samt att försäljningspriset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor
50 öre för ledamot af Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.
1899 års Riksdag har be slutit, att registret till kamrarnes protokoll med
bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riksdagarna 1897
—1899, äfvensom bemyndigat fullmägtige i riksgäldskontoret att, till bestridande
af kostnaderna för upprättande af återstående delar af det sålunda utvidgade
registerverket samt för detsammas tryckning och bindning m. m., i mån af behof
använda ej mindre den af 1898 års Riksdag för tryckning och bindning m. m.
af förenämnda register anvisade summa af 50,000 kronor än äfven derutöfver
ett belopp af 5,000 kronor att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
skolande de af Riksdagen år 1898 meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning
af registret lända till efterrättelse jemväl med afseende å registerverket
i dess utvidgade omfattning.
33
§ 82.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret;
ock skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den
närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 83.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utförda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.
§ 84.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Bill. till Riksd. Prof. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontoreta reglemente.)
34
Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.
§ 85.
De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande
en sekreterare och ombudsman;
en Jcamrerare;
eu kassör;
en revisor;
en kassabokhållare ;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.
§ 86
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
Angående lediga tjensters bestridande ocli tillsättande.
§ 87.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 92
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blifva
förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
35
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 88.
Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid, tjenstledigheten fortfar.
§ 89.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 90.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.
§ 91.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.
36
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste
försummelser m. m.
§ 92.
Om någon Riksgäldskontor ds tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 93.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.
§ 94.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 95.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.
§ 96.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
37
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 97.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 92 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 98.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.
§ 99.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.
§ 100.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
38
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads* och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.
§ 101.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
§ 102.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.
Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 maj 1899.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren: För Andra Kammaren:
Gustaf Sparre, Robert De la Gardie,
n. v. Talman. n. v. Talman.
39
Reglemen tets -
Årtal. §.
1866 5
1880 38
1886 42
1887 40
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade skulder.
| Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade. | Räntefot. | Återstående kapitalskuld den 31 December | |
| F onderad skuld. | Icke fonderad | ||
Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å | 1860 d. Vä |
| Thlr 4,000 |
|
Obligationer för 1880 års | 1880 d. >/• | 3 Va * | (Er. 8,888: 89) (Er. 100,296,900 Tres 139,255,200 |
|
Obligationer för 1886 års | 1886 d. V» | 3 Va % | Rmk 112,730,400 /Er. 58,428,444: it | f |
Obligationer, ouppsägbara |
|
|
|
|
40
Reglemen- tets |
| Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade. | Räntefot. | Återstående kapitalskuld | den 31 December | |
|
|
|
| Icke fonderad | ||
Årtal. | §• |
|
| Fonderad skuld. | ||
|
| kontoret infrias efter sex | 1887 d. 30/,2 | 3 6/io % | Kr. 48,799,000 |
|
1888 | 40 | ObligationeråRmk30,000,000, |
| |||
|
| ouppsägbara från innehaf-varens sida, men stälda att |
|
| Kr. 25,lll,lll:n |
|
|
| efter minst tre månaders fö- |
|
| Rmk 28,250,000 |
|
|
| regången uppsägning ......... | 1888 d. Vs | 3 % | £ St. 1,384,250 |
|
1890 | 39 | Obligationer för 1890 års | 1890 d. Vs | 3 V‘2 % | Frcs 34,860,500 [Kr. 33,098,666:6? |
|
1894 | 42 | Obligationer för 1894 års francs, 1,980,000 £ St. eller 40.400.000 Rmk., hvaraf 20.200.000 Rmk................... | 3 * | l | ||
1894 d. "/l# | Kr. 18,000,000 | |||||
jFrcs 25,000,000 | ||||||
|
|
|
|
| ||
18G6 | 18 | Obligationer, bvilka i an- |
|
| Rmk 20,200,000 |
|
|
| seende till sin ordalydelse | 11798 d. 9/s 11811 d. 30/i2 | 5 % | — | Kr. 10,125 |
41
Reglemen- tets |
| Tiden, då för-bindelserna blif-va utfärdade. | Räntefot. | Återstående kapitalskuld den 31 December | ||
|
|
|
| Icke fonderad | ||
Årtal. | §• |
|
| Fonderad skuld. | ||
1890 | 14 | Obligationer, ouppsägbara | 1890 d. H | 3 Vs % |
|
|
1866 | 15 | Ännu icke till inlösen före-tedda Trollhätte slussverks | 1750 d. Vs 1815 d. 9/n | 6 % | 1 . . - . . |
|
1866 | 16 | Årliga anslaget till H. M. |
|
| ||
1866 | 17 | Ränta å H. K. H. Hertigens | 1778 | 5 % |
|
|
1866 | 18 | Innestående fond för Göta. | 1833 d. 31/ii | 5 % | _____ | Kr. 140,889 |
|
| Af Kongl. Statskontoret till |
|
|
| Kr. 43,000,000 |
— | — | Ofriga diverse skulder......... | — | — | — | » 6,208,556:90 |
1866 | 20 | Fondför Iljelmarekanals och |
|
|
|
|
Bih. till JRiksd. Prof. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. G
(Riksg.-kontorets reglemente).
42
Reglementets -
Årtal. §.
1866
1882
1866
1866
1869
21
3
22
25
77
Tiden, då för
bindelserna blifvit
utfärdade.
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito)............................
D:o för Södertelje kanals (d:o)
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontor?
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne
-
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1898.
Fonderad skuld.
Inom linien balanserade skulder Kr.
Summa Kr.
30,254,314:04
283,743,011:n.
Icke fonderad
skuld.
43
Bil. B.
Riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen- tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga belonDet. | Kapitalåterstod | |||
|
|
|
|
|
|
|
| Slut. |
|
Årtal. | §■ |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| a) Byggnadslån. |
|
|
|
|
|
|
|
1866 | 39 | Lån till staden Kristine- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn .................................... | O ^ 1-H y—I | f ,2 * 1 v jemte 5 | 3 % | 37,500 |
| 2,250 |
|
|
|
|
|
| |||||
| 43 | Lån till Vesterås domkyrka, |
|
|
|
|
|
| |
|
| för densammas reparation | 1860 | — | — | 28,000 | — | 28,000 |
|
| 36 | Lån till staden Jönköping, | 1861 | 5 % | 4 % |
| 43 | ||
• 120,000 | 38,022 | ||||||||
| 90 | Lån till Apotekare-societe- |
|
| |||||
|
| ten, för uppförande af en | 1862 | » | y> | 50,000 |
| 11,202 | 99 |
|
|
|
|
|
| ||||
|
| Transport | — | — | — | — | — | 79,475 | 42 |
44
Reglemen- tets |
| liden, då lånet | Annuitet. | Räntefot, | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | — | — | — | — | 79,475 | 42 |
1866 | 37 | Lån till staden Umeå, för |
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppförande af byggnader för | 1864 | 5 % | 4 % | 25,000 |
| 11,721 | 35 |
» | » | Lån till staden Falun, för |
|
|
|
| |||
|
| uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes............... | 1864 | » |
| 40,000 |
| 18,808 | 84 |
» | T> | Lån till staden Sala, för upp- |
|
|
|
| |||
1 |
| förande af ett nytt läro-verkshus derstädes............... | 1865 | y> | » | 12,000 |
| 5,605 | 85 |
2> | 7> | Lån till staden Halmstad, för |
|
|
|
|
| ||
|
| uppförande af byggnad för | 1866 | y> |
| 25,000 |
| 13,206 | 14 |
| » | Lån till Kalmar Domkapitel, |
|
|
|
|
| ||
|
| för uppförande af en ny bygg-nad för läroverket i Kalmar | 1866 | » | * | 40,000 | _ | 22,206 | 05 |
» | 1481) | Lån till staden Yenersborg, |
|
|
|
|
|
|
|
| för uppförande af en ny | 1867, 1868 |
| » | 40,000 |
| 22,318 | 09 | |
| |||||||||
| 148s) | Lån till staden Yestervik, för |
|
|
|
|
|
|
|
| uppförande af ny byggnad |
|
|
|
|
|
|
| |
| |||||||||
|
| städes .............................. | 1867, 1868 | y> | » | 20,000 |
| 11,382 | 13 |
| 1483) | Lån till Upsala Domkapitel, |
|
|
|
|
|
| |
| |||||||||
|
| Transport |
| — | — | — |
| 184,723 | 87 |
'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.
») Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
45
Reglemen- tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §. |
|
|
|
|
|
| DIUll |
|
|
| Transport |
| — | — |
| — | 184,723 | 87 |
|
| nåd för högre elementar-läroverket derstädes............ | 1867, 1868 | 5 % | 4 % | 140,000 |
| 79,588 | 42 |
1866 | 1481) | Lån till Karlstads Domka- |
|
| |||||
| pitel, för uppförande af ny | 1868 | » |
| 40,000 |
| 23,410 | 98 | |
| |||||||||
| |||||||||
» | 1482) | Lån till Skara Domkapitel, | 1868, 1869 | y> |
|
| 13 | ||
40,000 | 32,344 | ||||||||
| |||||||||
| |||||||||
1866 | 1483) | Lån till staden Kristianstad, |
|
|
| ||||
| för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes.................................... | 1873, 1875 | » |
| 20,000 |
| 14,492 | 91 | |
| |||||||||
| |||||||||
1874 | 5 | Lån till direktionen för se- |
|
|
|
| |||
|
| minarium för bildande af |
|
|
|
|
|
|
|
|
| narium ................................. | 1875 | » |
| 59,000 | _ | 37,395 | 80 |
1882 | 17 | Lån till föreståndarne för |
|
|
|
|
| ||
|
| Linköpings domkyrka, för | 1883 |
|
| 30,000 |
| 24,050 | 55 |
1887 | 15 | Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | — | — |
| — | 396,006 | 66 |
*) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 Ars Keglemente.
a) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente.
*) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.
46
Reglemen- tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloDnet. | Kapitalåterstod | |||
|
|
|
|
|
|
|
| Slut. |
|
Årtal. | §■ |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Transport |
|
|
|
|
| 396,006 | 66 |
|
| kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka | 1888 | 5 % | 4 % | 30,000 |
| 94 | |
| |||||||||
26,398 | |||||||||
1892 | 17 | Lån till Skara domkyrka, |
|
|
|
|
|
| |
|
| för fullbordande afrestau-rationsarbetet å densamma | 1893 | » |
| 40,000 |
| 37,867 | 97 |
1896 | 16 | Lån till Hernösands dom- |
|
|
|
|
| ||
|
| kapitel för uppförande al |
| Lånet |
|
|
|
|
|
|
| ny byggnad för allmänna |
| betalas |
|
|
|
|
|
|
| läroverket i Östersund...... | 1897 | med | — | 15,000 | — | 14,500 | — |
1898 | 17 | Lån till Vadstena och S:t |
| under |
|
|
|
|
|
|
| Pers församlingar för full- |
|
|
|
|
|
|
|
■ |
| bördande af Vadstena |
| åter- |
|
|
|
|
|
|
| klosterkyrkas restaurering | 1898 | betalas | — | 16,000 | — | 16,000 | — |
|
|
| med |
|
|
|
|
| |
|
| b) Tomtreglering slån. |
| minst |
|
|
|
|
|
1872 | 32 | Lån till staden Strengnäs, |
|
|
|
|
|
|
|
|
| för ny tomtreglering efter | 1872 | 6% | 4 % | 30,000 |
| 8,029 | 26 |
18771) | 7 | Lån till staden Strömstad, |
|
| |||||
|
| för ny tomtreglering efter | 1878 | » | 5 » | 50,000 |
| 42,041 | 44 |
1877 | 8 | Lån till staden Söderhamn, |
|
|
|
|
| ||
1878 | 6 | för ny tomtreglering efter | 1878, 1879 | » |
| 200,000 |
| 152,685 | 02 |
1880 | 13 | Lån till staden Hudiksvall, |
|
|
|
| |||
1881 | 10 | för ny tomtreglering efter |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
| — | — |
| 693,529 | 29 |
L) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente,
47
Reglemen- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloDDet. | Kapitalåfcerstod | |||
|
|
|
|
|
|
|
| slut. |
|
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Transport |
| — | — | — | — | 693,529 | 29 |
|
| 1878 och 1879 årens elds-vådor ............. | 1881, 1882 | R o/. | K 0/ | 200,000 |
| 164,574 | n a |
|
|
|
| O 7o |
|
| |||
1888 | 15 | Lån till staden Luleå, för |
|
|
|
|
| ||
|
| ny reglering efter 1887 | 1889 | 5 % |
| 100,000 |
| 93,367 | 03 |
|
|
| ** A) |
| |||||
1889 | 17 | Lån till staden Umeå, för ny |
|
|
|
| |||
|
| regleringiföljdafden staden | 1890 | » | » | 200,000 |
| 189,167 | 35 |
1896 | 15 | Lån till staden Mariestad |
|
|
|
|
| ||
|
| för ny reglering af viss del | 1897 | 4 6/io % | B 6/io % | 150,000 |
| 150,000 |
|
|
| = 799,864: 14 |
|
|
|
|
| ||
|
| c) Län till kanal- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
| slussanläggningar. |
|
|
|
|
|
|
|
1866 | 93») | Lån till Dalslands kanalak- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid | 1865,1867 | 5 % | 3 % | 800,000 |
| 232,118 | 73 |
| 942)| | Lån till Kinda kanalaktiebo- |
|
|
|
|
| ||
7> | 118} | lag, för utsträckning af Kin- |
|
|
|
|
|
|
|
| 143 J | da båtled medelst kanalise- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | - I — | — h | 1,522,756 44[ |
*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente,
2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
48
Reglemen- tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | — | — | — | — | 1,522,756 | 44 |
|
| ring af Stångån från sjön = 591,810: 78 | \ 1865 \ \1867- | 5 % | 3 % | 437,500 | — | 359,692 | 05 |
|
| d) Lån till jernvägs-anläggningar. |
|
|
|
|
|
|
|
1866 | 79 | Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af | 1862, 1863 |
| 4 % | 1,377,055 | 24 | 288,902 | 07 |
1 | 80 | LåntillHelsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg | 1864, 1865 | 2> |
| 1,100,000 |
| 441,031 | 03 |
» | * | Lån till Kristianstad—Hess-lekolms jernvägsaktiebolag, | 1864, 1865 | » | » | 720,000 |
| 260,590 | 14 |
* | 1 » . | Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg- |
|
|
|
|
|
| |
1 |
| Transport | i__ 1 | — | — | — | — | 2,872,971 | 73 |
49
Reglemen- tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
|
|
|
|
| 2,872,971 | 73 |
|
| ning af jernväg från Eslöfs | 1864—1866 | 5 % | 4 % | 2,450,000 |
| 1,001,181 | 62 |
1866 | 80 | Lån till Landskrona—Eslöfs |
|
|
| ||||
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan | 1864—1866 | » | y> | 1,200,000 |
| 483,141 | 94 |
1 » | 821 | Lån till Uddevalla—Veners- |
|
|
|
|
|
|
|
\1897 | 13/ | borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning | (1865-1867] |
|
| *) |
|
|
|
|
| byggnad till normalspårig | j 1898 j | » | » | 2,600,000 | — | 2,567,933 | 33 |
1871 | 31 | Lån till Karlskrona—Vexiö |
|
|
|
|
|
|
|
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan | 118721 |
|
|
|
|
|
|
|
| städerna Karlskrona och | 11873i |
|
|
|
|
|
|
|
| Vexiö.................................... | 1874] | o\ » '') | 4 V2 % | 2,600,000 | — | 1,917,414 | 72 |
» | * | Lån till Krylbo—Norbergs | fl 8 721 |
|
| ||||
|
|
|
| ||||||
|
| Krylbo och Norberg ......... | {1873/ | 6 % | 5 % | 406,000 | — | 249,668 | 80 |
| » | Lån till Upsala—Margrete-hillsjernvägsaktiebolag, för | 1873 | » |
| 500,000 |
| 321,403 | 73 |
|
| Transport | — | — | — | •* | — | 9,413,715 | 87 |
'') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd 4 600,000
kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
2) Se § 3 af 1886 års Reglemente.
Bih. till Rilcsd. Blot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riktig,-kontorets reglemente.)
7
50
Reglemen- tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | — | — | — | — | 9,413,715 | 87 |
1871 | 31 | Lån till Bergslagernas jern- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-bindelse .............................. | 11874) 1875} (187GJ | 5Vs *‘) | 5 * | 5,000,000 | — | 4,245,020 | 34 |
1878 | 11 | Lån till Bergslagernas jern- |
|
|
|
|
|
| |
|
| vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun | 1878, 1879 |
| » | 2) 6,078,240 |
| 5,389,740 |
|
1891 | 7 | Samma bolags obligationer |
|
|
|
|
| ||
|
| af den 31/i2 1891 för in-lösen af utelöpande oin-friade kuponger tillhörande | 1891 |
| 4 % | 1,707,800 |
| 1,707,800 |
|
1876 | 5 | Lån till Vestervik—Åtvida- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| berg—Bersbojernvägsaktie-bolag, för anläggning af | (1877) |
| 41/* % |
|
| 1,653,186 | 98 |
|
| berg till Bersbo, med bi- | J18 7 8 > | 5 %3) | 1,865,000 | — | |||
|
| bana till Storsjön............... | 1879 |
|
|
|
|
|
|
» |
| Lån till Hultsfred—Vester- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| viks jernvägsaktiebolag, för |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
| — | — | — | — | 22,409,463 | 19 |
*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.
s) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.
8) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
51
Reglemen- tets | |
Årtal. | §• |
1876 | 5 |
» | » |
1 » | » \ |
(1879 | 13/ |
1876 | 5 |
1881 | 15 |
Transport
bibana till sjön Yxern, sidospår
till Ankarsruin och
hamnspår vid Yerkebäck...
Lån till Yislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.......................
Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................
Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsak- |
| 1879 |
tiebolags jernväg jemte bi- |
| 1880 |
bana till JBispbergs grufve- |
| 1881 |
fält ...................................... |
| 1882 |
Lån till Varberg—Borås |
|
|
jernvägsaktiebolag för an- |
| (1879 |
läggning af jernväg öfver |
| 1880 |
Fritsla till Borås............... |
| 1881 |
Lån till Lenna—Norrtelje |
|
|
jernvägsaktiebolag, för an- |
|
|
Transport | — |
Tiden, då lånet
utbetalts.
(1877)
{18781
118 7 91
J1877\
(1878/
(1877)
{187 8 >
|l879j
Annuitet.
5
» *)
'')
*)
Räntefot.
4 ''/2 %
Ursprungliga
beloppet.
1,750,000
785,000
500,000
2,375,000
2,600,000
Kapitalåterstod
vid 1898 års
slut.
22,409,463
1,568,179
768,299
438,158
2,150,080
2,353,772
29,687,953
19
73
12
27
51
33
15
*) So § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
52
Reglemen- tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod | |||||
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
|
|
| — |
| — | — | 29,687,953 | 15 |
|
| läggning af jernväg mellan |
| 1883 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Lenna jernväg och Norr- |
| 1884 |
|
|
| *) |
| 746,197 | 94 |
|
| telje .................................... | 1 | 1885 |
| 5 % | 4 Vs % | 746,197 | 94 | ||
|
|
|
| 1886 |
|
|
|
|
|
|
|
1881 | 15 | Lån till Siljans jernvägs-aktiebolag, för anläggning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| väg till Insjön i Dalarne... | 1883-1886 |
|
| 950,000 | — | 905,444 | 94 | ||
2> | » | Lån till Hvetlanda—Säfsjö |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| tion å statens Södra stam-bana ................................ | [1883] Il 8851 |
|
| 300,000 |
| 283,796 | 83 | ||
|
|
|
| (-1886 |
|
|
|
|
| ||
| » | Lån för anläggning af |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| till Norsholm (numera öf-vertaget af Norra Öster-götlands jernvägsaktiebo- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| lag) .................................... | 1883—1886 | » | 1» | 500,000 |
| 465,397 | 04 | ||
| » | Lån till Stockholm—Rimbo |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
| — |
|
|
| | | 32,088,789 | 90 |
*) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.
63
Reglemen- tets | |
Årtal. | §• |
1881 | 15 |
1886 | 16 |
| » |
» | » |
| » |
» | » |
Transport
Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
.....................
Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg mellan Borås
och Svenljunga.........
Lån till Skara—Kinnekulle
—Yenerns jernvägsaktiebolag
för anläggning af
jernväg från Skara till
Kinnekulle och Yenern
Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehedm.m.
Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till
sjön Södra Unnen .........
Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeshögs jernvägsaktiebolag
för anläggning af
jernväg mellan Fogelsta
och Vadstena till Ödeshög
Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag för jernvägsanläggning
från Karlshamn
till Ronneby och
Gullbärna ...........................
Tiden, då lånet
utbetalts.
/1S83-1885[
[ 1887 /
/1884[
[1887/
fl 887[
[1888/
/1887[
[1888/
/1887[
[1888/
1888
1888
1889
1890
1893
Annuitet.
Transport
Räntefot.
4 !/2 %
Ursprungliga
beloppet.
500,000
500,000
324,000
341,000
l)
824,915
300,000
2)
1,102,250
Kapitalåterstod
vid 1898 års
slut.
32,088,789
469,279
472,994
308,804
341,000
791,839
287,971
1,058,061
35,818,740
90
46
70
38
40
27
51
62
*) Enligt K. Br. af d. ”/b 1888 är statslånets belopp nedsatt mod 85 Kronor.
a) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bar bolaget förklarat sig icke komma att lyfta,
54
Reglemen- tets |
| liden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod | ||||
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — |
| — | — |
| — | 35,818,740 | 62 |
1886 | 16 | Lån till Mora—Yenerns jern- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora | (1889 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Östra Yermlands jernväg | J1892 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| med bibana........................ | 1893 |
| 5 % | 41/, % | 1,000,000 | _ | 978,609 | 04 |
» | » | Lån till Mariestad—Kinne- |
|
|
|
|
|
| ||
|
| kulle jernvägsaktiebolag för | 1890 | V | » | » | 305,000 |
| 296,657 | 16 |
» | » | Lån för anläggning af jern- |
|
|
|
|
|
| ||
|
| väg mellan Vittsjö och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| taget af Hessleholm—Mar- | (1890| |
|
|
|
|
|
| |
|
| karyds jernvägsaktiebolag) | \1892| | » | » | 404,000 | — | 392,949 | 16 | |
» | 2> | Lån till Skymnäs—Munkfors |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Björndalsbron och Munk- | J1891| |
|
|
|
|
|
| |
|
| fors..................................1.... | 118921 | » | >•- | 90,835 | _ | 88,891 | 95 | |
| 2 | Lån för anläggning af jern-väg från Klippan till Röst-ånga (numera öfvertaget |
|
|
|
|
|
| ||
|
| |||||||||
|
| af Helsingborg—Hessle- | J1892( |
|
|
|
|
|
| |
|
| bolms jernvägsaktiebolag... | \189S/ | » |
| 290,000 | — | 285,451 | 31 | |
1891 | 18 | Lån till Malmö—Tomelilla |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | — | — |
| — | 37,861,299 | 24 |
55
B Reglemen- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod | |||
|
|
|
|
|
|
|
| BIUTJ. |
|
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Transport |
| — | — | — | — | 37,861,299 | 24 |
|
| Malmö öfver Staffanstorps | /1892,1893j |
|
|
|
|
|
|
|
| station till Tomelilla | 11894,18961 | 5 % | 4]/2 % | 1,300,000 | _ | 1,300,000 | __ |
1891 | 18 | Lån tillNorra Södermanlands |
|
|
|
| |||
|
|
| |||||||
|
| läggning af jernväg från Ny-by bruk till Södertelje med | * |
|
|
|
|
|
|
|
| bruk, Strengnäs, Mariefred | 1892—1896 |
|
| 1,800,000 |
| 1,791,000 |
|
» | 19 | Lån till Hernösands—Sol- |
|
|
|
| |||
|
| lefteå jernvägsaktiebolag | {1892,18931 |
|
|
|
|
|
|
|
| teå ...... | { 1895 j | » | » | 2,350,000 | . | 2,350,000 |
|
» | 18 | Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping |
|
|
|
| |||
|
|
| |||||||
|
| m. m. | 1893—1895 | » |
| 653,000 | _ | 649,735 |
|
» | » | Lån till Uddevalla—Lelån- |
|
|
|
| |||
|
| gens jernvägsaktiebolag för | 1895—1896 | » |
| 1,247,000 |
| 1,247,000 |
|
1896 | 14 | Lån till Östra Blekinge jern- |
|
|
|
|
| ||
|
| vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Gull- | Jl89 7\ |
|
| *) |
|
|
|
|
| bärna station till Thorsås | » | )) | 537,500 | — | 358,333 | 33 | |
|
| Transport | — | — — | — | — | 45,557,367 | 57 |
'') Hvaråt vid 1898 års slut återstodo ej lyflade kr. 179,16C: 67.
56
Reglemen- tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga beloppet | ....... -■ -■ 1 Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §• | * |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport |
| — | — | — | — | 45,557,367 | 57 |
1896 | 14 | Lån till Klintehamn—Roma | 1897 | K 0/ O /O | 4 Va % | *) 214,000 |
| 140,000 |
|
|
| Lån till Markaryd —Veinge | Jl 89 71 | » | » | 2) 563,000 | — | 375,000 |
|
|
| = 44,189,919: 08 |
|
|
|
|
| ||
|
| Summa | — | — | — |
| — | 46,072,367157 I |
I
*) Hvaraf vid 1898 års slut återstodo ej lyftade kr. 74,000: .
2) D:o vid d:o d:o kr. 188,000: .
51
Ailöningsstat för Riksgiildskontorets tjensteman och
yakthetjening.
|
| Tjänst- görings- | Arfvoden |
|
|
| Lön. | och miss-räknings- | Summa. | Ålders tillägg. | |
|
| penningar. | penningar. |
|
|
1 Sekreterare ..................... | 4,400 | O O v-H *• |
| | 6,400 |
|
och ombudsman |
|
| 400 |
| |
1 Kamrerare....................... | 4,000 | 1,600 | 400 | 6,000 |
|
1 Kassör ......................... | 3,500 | 1,200 | 800 | 5,500 |
|
1 Revisor........................ | 2,500 | 800 | — | 3,300 | 1 Efter fem års tjenstgöring |
1 Kassabokhållare .......... | 2,500 | 800 | — | 3,300 | I inom graden kan lönen höj as 1 med 500 kronor och efter |
1 Lånebokhållare............... | 2,000 | 800 | — | 2,800 | tio års tjenstgöring med |
1 Registrator och Kanslist | 1,500 | 900 | — | 2,400 | ytterligare 500 kronor. |
1 Kammarskrifvare............ |
|
|
|
| Efter fem års tjenstgöring |
1,500 | 600 | — | 2,100 | kan lönen höjas med 500 | |
|
|
| kronor. | ||
1 Förste Vaktmästare ...... | 700 | 100 | — | 800 | Efter fem års tjenstgöring |
1 Vaktmästare ............. | 600 | 100 | — | 700 | kan lönen höjas med 100 |
2 Vaktmästare ................ | 1,200 | 200 | — | 1,400 | (penningarne med 1Ö0 kr. |
Summa] 24,400 | 8,700 jostad n | 1,600 | 34,700 | aed nödig vedbrand. Skulle denna för- |
man komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna ailöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen
tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,
arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.
* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningcbeloppet
i dess helhet.
Bill. till Riksd. Prof. In99. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg. -kontorets reglemente.)
8
ÖB
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg
kronor j l,500j — i
Pensionsstat vid Riksgäldskontor.
Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin | 4,400 |
|
Förre Kamrerare n August Leonard Stuart..... | 4,000 |
|
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman | 1,500 | — |
Förre Notarien August Neijber | 3,000 | — |
Summa kronor | 12,900 — |
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Förestående tre stater, nemligen:
Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af...... Kr. 34.700: ■—
Indragningsstaten vid dito ..................................................................... „ 1,500: _
Pensionsstaten vid dito ......................................................................... 12.900: _
äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 maj 1899.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren:
För Andra Kammaren:
Gustaf Sparre,
n. v. Talman.
Robert De la Gardie,
n. v. Talman.
60
Fullmäktige i RiksgiiMskontoret.
Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson;1)
f. d. Statskommissarien, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af
Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzelius, vice Ordförande;1)
Godsegaren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a ld., Kommendören
af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvard Sederholm;s)
Grosshandlaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden 2:a kl., Riddaren af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Otto Magnus Höglund;2)
Riksdagsmannen Herr Johan Johansson i Noraskog;3)
f. d. Löjtuanten, Fabriksdisponenten, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl.,
Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Wilhelm Odelberg;l)
Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl.
Vasaorden, Herr Gustaf Fredrik ÖstbergJ)
Suppleanter:
Häradshöfdingen, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvin Magnus
Unger;
Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Lilliesköld;
f. d. Riksdagsmannen, Klädeshandlaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr
Reinhold Viktor Ramstedt.
>) Vald år 1898. a) Vald år 1897. 3) Vald år 1899.
61
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälcisverken
vid 1899 års revision.
För Första Kammaren:
Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr C. U. S. Lybeck;
» » » » » Herr Fredrik Emil Pettersson;
Kommendören vid Kongl. Flottans reserv, Herr G. E. Ulff;
Ledamoten af Riksdagens Första Kammare Herr Gustaf Axel Berg;
B b » » » Herr L. Grundberg;
» )> )> » » Herr T. A. Säve.
Suppleanter:
Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr G. E. Hallgren;
»»» b b Herr Carl L. H. Nyström;
bb» »B Herr C. G. S. Ehrenborg.
i
För Andra Kammaren:
Riksdagsmannen
B
»
B
Herr C. Persson i Stallerhult;
Herr J. A. Sjö;
Herr C. G. Bäckgren;
Herr A. Göransson;
Herr C. A. Andersson i Malmö.
Herr Friherre J. A. von Knorring.
Suppleanter:
Riksdagsmannen Herr 1). Persson i Tallberg;
b Herr P. Paulson:
b Herr C. F. Petersson i Dänningelanda.
62
REGISTER
till
1899 års Reglemente för Riksgäldskontorets
Aekord för riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens
samtycke medgifvas ...............Sid. 1, 8.
Aflöning för justitieombudsmannen
m. fl......................... » 14,
» » Riksdagens biblioteka
rie
äfvensom för en
hos honom anstäld
vaktmästare............... » 13.
» » riksgäldskontorets tjen
stemannapersonal
och
vaktbetjening............ » 16.
Äflöningar, anslag till........................... » 19.
Aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
................................. » 57.
Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... » 36, 37.
Allmänna hypoteksbanken ..................... » 31.
Amortering, extra, af statsskulden...... » 4, 5.
» af statslån utan viss bestämd
återbetalningstid.. » 21.
» af 1894 års lån......,.......... » 5.
Amortissementsfonder .......................... » 5, 22, 23.
Annuiteter och räntor, anslag till ...... » 4, 5, 19.
§ 35.
§ 28.
§ 26.
$ 31.
§ 39.
§§ 93—96, 100, 101.
§ 79.
§§ 3, 4.
§ 43.
§ 5.
§§ 5, 44, 48.
§§ 3-5, 39.
Anslag skall utfärdas angående lediga
tjenster vid riksgäldskontoret Sid. 35.
Ansvarsskyldighet, fullmäktiges............ » 26.
Ansökningstid till lediga tjenster......... » 35.
Anteckningsböcker, kassörens och kamererare^
............ » 28.
Arfvode för fullmäktige samt deras
ordförande och två deputerade.
.......................... » 16.
b b Riksdagens revisorers kan -
» b förrättande af tjenst i riksgäldskontoret
.................. b 34.
Befordnngsgrunder vid riksgäldskontoret
............ b 35.
Begrafningshjelp efter obemedlade tjen
stemän
och vaktbetjente b 17.
Behållningar, statskontorets.................. b 19.
Belöning för extra arbeten .................. b 17.
Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................ b 18.
Berättelser, fullmäktiges........................ b 30.
b justitieombudsmannens ... b 15.
B Riksdagens revisorers...... b 14, 30.
Besigtningar å riksgäldskontorets och
Riksdagens hus............... b 28.
Besvär öfver fullmäktiges beslut ...... b 27.
Bevillningsförordning, utfärdande af ny b 33.
Bibliotek, Riksdagens ........................... b 13, 33.
Bibliotekarie b ........................... b 13.
Brist i statskontorets inkomster fy lies b 11.
Byggnadsfond för riksdags- och riks
bankshus.
....................... b 29.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af b 31.
Deputerade, fullmägtiges ..................... b 16, 25.
Diarium, ombudsmannens..................... b 28.
Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret
......... b 17, 35.
Enskilda jemn ägor, ang. inköp för statens
räkning af vissa b 6, 10.
» b låneunderstöd till.... b 7—9, 21.
Entledigande af tjensteman och vaktbetjente
vid riksgäldskontoret
........................ b 36.
Ersättning för bestridande af lediga
tjenster .............................. b 34.
Expenser för justitieombudsmannens
och tryckfrihctskomiténs
expeditioner........................ b 15.
§ 89.
§ 58.
§ 89.
§ 68.
§ 30.
§ 27.
§ 87.
§ 91.
§ 33.
§ 38.
§ 32.
5 37.
§ 73.
§ 29.
§§ 27, 75.
§ 69.
§ 67.
I 83.
§§ 26, 82.
§ 26.
§ 19.
§ 71.
* § 77.
§§ 30, 57.
§ 68.
§§ 34, 87.
§§ 8, 9,18.
§§ 13, 43.
§§ 93—96.
§ 87.
§ 29.
64
Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren Sid.
för deras antagande b
s » » och vaktmästare,
deras skiljande
från riksgälds
kontoret.
........... b
j> »» gratifikationer åt... b
5, sb åtnjuta ersättning
för förrättandeaf
ordinarie
tjenst.................. b
Flyttningshjelp för justitieombudsmannen.
................................ B
Fond för extra amortering af statsskulden
.......................... b
y b nytt riksdagshus .................. b
» b understödjande af odling af
sänka trakter..................... b
Fordringar, riksgäldskontorets ............ b
b b förteck
ning
å b
Fullmakter för riksgäldskontorets tjensteman.
............................. b
b granskning af riksdagsmännens.
................................ b
Fullmäktige i riksgäldskontor och
deras suppleanter......... b
b ega att af Riksdagens revisorer
begära råd och
yttranden..................... b
Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ b
b antal för besluts fattande b
b arfvodenochresekostnads
ersättningar.
............... b
b befattning upphör ......... b
b berättelser........................ J>
b besluta öfverklagande...... i>
b deputerade........................ b
b komplettering.................. b
b ombud.............................. b
b omröstningar................... b
b ordförande och vice ordförande
........................ b
b protokoll........................... b
b sammankomster............... b
b sammanträden gemensamt
med fullmäktige i riksbanken.
.......................... b
35.
§ 90.
37. § 97.
17. § 32.
34. | § 87. |
14. | § 28. |
5. | § 4. |
29. | § 71. |
7, 21. | §§ 10—12, 43 |
5, 6. | §§ 6, 7. |
43—56. | — |
35. | § 91. |
33. | § 84. |
60. | — |
26. | § 59. |
26. | § 58. |
27. | § 64. |
16. | § 30. |
25. | § 55. |
30. | § 73. |
27. | § 67. |
16, 25. | §§ 30, 57. |
24. | § 52. |
26, 31. | §§ 57, 79. |
27. | § 66. |
24. | § 51. |
26. | § 60. |
26-28. | §§ 60-67. |
29, 33. | §§ 72, 83. |
Fullmäktiges ställande till ansvar.........
» suppleanter .....................
» » deras inträdande
...........................
B särskilda uppdrag............
» tjenstledighet ..................
» åligganden.......................
b öfverläggningar...............
Förfall för fullmäktige ........................
Förräntning af riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
....................
b b 1888 års statslån .........
b b 1894 b b .........
För säljning smedel för mindre kronolägenheter
...
B b kronans hus i
städerna ......
Gellivare-riksgränsen, ang. anslag till
en statsbana mellan
Gener assistanskontor et, f. d., understöd
för sterbhusen efter obemedlade
tjensteman m. fl. vid...
Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid riks
gäldskontoret
...............
. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses
Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana
emellan ............
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af
Hufvudbok, riksgäldskontorets ............
Hus, kronans, i städerna.....................
b Riksdagens och Riksgäldskontorets.
......................................
b ang. uppförande af nya för Riksdagen
och Riksbanken m. m....
Hypoteksbanken, allmänna.....................
Indragningsstat vid riksgäldskontor
Inkomster, riksgäldskontorets ..............
Inlösen af förfallna obligationer och
räntekuponger..................
b b s. k. riksgäldssedlar .........
Inspektor öfver Riksdagens bibliotek
utses af fullmäktige............
Inventarier i riksgäldskontorets och
Riksdagens hus..................
Bih. till RiJcsd. Prof. 1899. 10 Sami
(Riksg.-kontorets reglemente.)
Sid. 26. | C" OO | |
3> | 60. | — |
3> | 24, 25. | §§ 52, 53, 55. |
y> | 28—33. | §§ 68—84. |
3> | 27. | § 62. |
3> | 25. | § 56. |
» | 27. | § 66. |
3> | 27. | § 63 |
3> | 22. | § 45. |
» | 4. | § 3. |
D | 5. | § 5. |
3> | 19. | § 40. |
| 18. | § 36. |
» | 9, 10. | §§ 14, 16. |
3> | 17. | § 33. |
3> | 17. | § 32. |
3> | 33. | § 83. |
3) | 10, 21. | §§ 17, 43. |
3) | 6. | § 8. |
3) | 23. | § 48. |
3) | 18. | § 36. |
3) | 12, 28, 29. | §§ 25, 69, 70. |
3) | 29. | § 71. |
3) | 31. | § 79. |
3) | 58. |
|
3) | 18—23. | §§ 35- 47. |
3) | 3, 21, 22. | §§ 2, 43, 44. |
3) | 4. | § 2. |
3) | 33. | § 82. |
3) | 28. | § 69. |
1 A få. 2 Band.
66
Inventering af låne- och säkerhetshand
lingar
................................. Si
Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby,
anslag till inköp af............ »
» Luleå—Norska gränsen, ang.
inköp för statens räkning af »
Jernvägar, enskilda, ang. inköp af vissa »
» b låneunderstöd för »
» statens, anslag till............... »
Jernvägsbolag, enskilda, revision af
deras förvaltning m. m. b
Järnvägsbyggnader, statens, anslag till B
Justitieombudsmannen, flyttningshjelp
för............... »
Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvaktbetjenings
aflö
-
ning ................. »
b embetsberättelse b
» embetsresor...... b
b expedition, dess
expenser......... »
» insättande i em
betet.
................. »
Kalmar, ang. lånet till allmänna läroverket
i.................................... ®
Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens
»
» b riksgälds
-
kontorets...... »
» ds aflöningen för b
Kapitalfordringar, riksgäldskontorets
vid 1898 års slut
utbalanserade......... »
Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1898 års slut utbalanserade.
.......................... »
Kassaförstärkning åt statskontoret...... b
Kinda kanals aktiebolag, revision af... b
Kompetensvilkor för riksgäldskontorets
tjensteman ...... B
Konstitutorial för tjensteman............... »
Kontorsexpenser..................................... 11
Konvertering af äldre statslån.............. »
Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor b
» riksgäldskontorets, i riksbanken
................................. »
28. | § 68. |
6. | § 8. |
6. | § 9. |
6, 10, 21. | §§ 8, 9, 18, 43 |
7-9, 21. | §§ 13, 43. |
9, 10, 21. | §§ 14, 16, 43. |
31. | § 78. |
9, 10. | §§ 14, 16-18. |
14. | § 28 |
14. |
| § | 28. |
15. |
| § | 29. |
15. |
| § | 29. |
15. |
| § | 29. |
33. |
| § | 83. |
5. |
| § | 7. |
14. |
| § | 28. |
34. |
| §§ | 85, 86. |
16. |
| § | 31. |
43- | ■ 56. | — | — |
39- | -42. | _ | ____ |
23. |
| § | 47. |
31. |
| § | 77. |
35. |
| § | 90. |
35. |
| § | 91. |
12. |
| § | 25. |
21. |
| § | 43. |
11, | 12. | §§ | 20, 21, 23. |
23. |
| § | 46. |
Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning- af
Krylbo—Frövi, ang. anslag till statsbana
mellan ...............
Kuponger, tillhörande statsobligationer,
inlösen af..............................
Ledigheter bland fullmäktige ..............
Luleå—Gellivarebanan, anslaget till bestridande
af kostnaderna för
inköpet af ...........................
Lån, ang. bemyndigande att för Riksbankens
räkning i utlandet upptaga
ett ....;..................................
Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af
L,ånerörelse, riksgäldskontorets ...........
Löneskilnadser sättning......................
Missväxter,undsättning
Obligationer, riksgäldskontorets........... »
0 äling slånej''onden .............................
Ombud, Konungens..........................
b fullmäktiges ........................
Omröstningar, fullmäktiges .................. »
Ordförande bland fullmäktige.............
» vice, bland fullmäktige ...
» b fullmäktiges, utses af
fullmäktige sjelfve...
Papper, upphandling af.......................
Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman
och vaktbetjening
b af Riksdagens bibliote
karie
och den hos honom
anstälde vaktmästare...
Pensionsstat vid riksgäldskontor...... »
Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,
utses af fullmäktige b
Preskriptionstid för riksgäldskontorets
skulder........................ b
Protokoll, fullmäktiges ....................
b Riksdagens, tryckning af ... b
b Riksdagens från och med år
1867, ang. upprättande af
register till .....................
Sid. | 19. | § 40. |
3> | 10, 21. | §§ 18, 43. |
3> | 4, 21. | §§ 2, 43. |
3> | 27. | § 62. |
2> | 24. | (j 50. |
» | 5, 22, 23. | §§ 5, 44, |
3) | 6, | § 9. |
3) | 20. | § 41. |
3) | 28. | § 68. |
3) | 11, 21, 23. | §§ 22, 43, |
3> | 7—9, 21. | §§ 13, 43. |
D | 35. | § 87. |
3) | 16. | § 31. |
3) | 34. | § 87. |
3) | 20. | § 41. |
3, 20-22.
7, 21.
§§ 2, 42—44.
§§ 10—12 43
3) | 27. | § 65. |
3) | 26. | § 57. |
3) | 27. | § 66. |
3) | 60. |
|
3) | 60. | — |
3) | 24. | § 51. |
y> | 30. | § 76. |
y> | 37, 38. | §§ 98- |
3) | 13. | § 26. |
3) | 58. |
|
3) | 32. | § 80. |
3) | 3, 22.'' | §§ 2, 4 |
3) | 26. | § 60. |
3) | 30. | § 76. |
)> | 32. | § 81. |
68
Redovisning af de till riksgäldskonto- ret ingående medel....... Sid. | 23, 24. | §§ 48-50. | |
Register till kamrarnes protokoll med | » | 32. | t-H oo |
Resekostnadsersättning för Kiksdagens revisorer ...... | » | 14. | § 27. |
» för fullmäktige | » | 16. | § 30. |
» för justitie- ombudsmannen |
| 15. | § 29. |
Revisionsberättelser från enskilda jern-vägsbolag.............. | 3) | 31. | § 78. |
Revisionskostnader.................................. | D | 14, 19. | §§ 27, 39. |
Revisorer, Riksdagens, vid 1899 års | D | 61. |
|
» » ang. utfärdande af kallelse till deras | 3) | 30. | § 74. |
» » ang. inkallande af suppleanter............... | » | 30. | § 74. |
» » råd och yttranden af dem ega fullmäk-tige att begära ...... | » | 26. | § 59. |
» » traktamenten och resekostnader för..... | » | 14. | § 27. |
Revisorer, utses af fullmäktige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt
allmänna hypoteksbankens
förvaltning ........................ »
Revisorernes berättelser......................... »
Riksbanken, ang. uppförande af nytt
hus för........................... »
» ang. upptagande af ett
lån å 25 millioner kronor
att tillhandahållas »
Riksdagens bibliotekarie....................... »
» hus...................................... »
» » lokaler inom, få för
vissa ändamål upplåtas »
Riksdagsbiblioteket................................. »
Riksdagshus, nytt, angående bildande af
byggnadsfond för......... »
» nytt» ang. uppförande af »
Riksdagskostnader.................................. »
Riksdagsort, fullmäktiges yttrande
derom ........................... »
31.
14, 30.
29.
20.
13.
12.
28.
13, 33.
29.
29.
12, 19.
33.
§§ 77—79.
§§ 27, 75.
§ 72.
§ 42.
| 26.
§ 25.
§ 70.
§§ 26, 82.
§ 71.
§ 72.
§§ 24, 39.
§ 83.
69
Riksdagstrycket....................................... \ | Sid. | 0. | § 76. | |
Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa | X) | 17, 35. | §§ 34, 87. | |
B | fordringar för utbe- |
|
|
|
| talda lån................. | B | 5, 6, 43-56. | §§ 6, 7. |
D | fullmäktige ............... | D | 60. |
|
B | föremål ..................... | X) | 3. | § 1- |
x> | förvaltning ............... | X) | 24—26. | §§ 51-59. |
x> | hufvudbok ................ | B | 23. | § 48. |
X> | hus ............................ | X> | 12. | § 25. |
B | inkomster och sär- |
|
|
|
| skilda tillgångar .... | X) * | 18—23. | §§ 35-47. |
B | kreditiv i riksbanken | X) | 23. | § 46. |
X) | liqvid med statsverket | B | 24. | § 50. |
X) | lånerörelse ............... | D | 11, 21—23. | §§ 22, 43, 45-47. |
B | obligationer .............. | B | 3, 20, 22. | §§ 2, 42-44. |
X) | räkenskaper............... | B | 23, 24. | §§ 48, 49. |
D | skulder ..................... | B | 3—5, 39—42. | §§ 2-5. |
B | styrelse ..................... | X) | 24—26. | §$ 51—59. |
B | tjenstemannapersonal | B | 34. | § 85. |
X) | upplåning.................. | X) | 11, 20—23. | §§ 22, 42, 43, 47. |
B | utbetalningar ............ | B | 6—17. | §§ 8-34. |
B | utlåning .................... | B | 11, 22, 23. | §§ 22, 45, 47. |
X) | vaktbetjening ........... | X) | 34. | § 86. |
Riksgäldssedl | är, s. k., inlösen af......... | X) | 4. | § 2. |
Räkenskaper, riksgäldskontorets ......... | x> | 23, 24. | §§ 48, 49. | |
Räntekuponger, inlösen af.................... | B | 4, 21. | §§ 2, 43. | |
Sakregister till kamrarnes protokoll... | X) | 32. | § 81. | |
Sammankomster, fullmäktiges ............. | X) | 26—28. | §§ 60-67. | |
Sammanträde, första, Riksdagens revi- |
|
|
| |
| sorers, ang. utfärdande |
|
|
|
| af kallelse till............... | D | 30. | § 74. |
Sammanträden, fullmäktiges i riks- |
|
|
| |
| banken och riksgälds- |
|
|
|
| kontoret gemensamma | X) | 29, 33. | §§ 72, 83. |
Semester, anj | fående aflöning under...... | 2> | 58. | - - |
Skrifmaterial | ier för justitieombudsman- |
|
|
|
| nens och tryckfrihets- |
|
|
|
| komiténs expedition... | X) | 15. | § 29. |
B | för Riksdagens behof | B | 30. | § 76. |
Skulder, riksgäldskontorets, preskrip- |
|
|
| |
tionstid för............................. | X) | 3, 22. | §§ 2, 44. | |
Skulder, riksgäldskontorets, förteckning å | B | 39—42. |
| |
Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret | D | 57. | — | |
b indragnings-, b b | X) | 58. | — | |
x> pensions | B B | B | 58. | - - |
Statsbanan Gellivare—riksgränsen, ang. |
|
|
| |
| anslag till ........................ | » | 9, 10, 21. | §§ 14, 16, 43. |
b Göteborg—Slcee, ang. anslag |
|
|
| |
| till .................................... | » | 10, 21. | §§ 17, 43. |
70
Statsbanan Krylbo—Frövi, ang. anslag
till ....................................Sid. 10, 21. § 5 18, 43.
Statskontorets behållningar, aflemnas till
riksgäldskontoret
b inkomster, brister i, fyllas
Statslån, äldre, konvertering af............
b 1888 års, ang. förräntning af
b 1894 års, ang. förräntning och
amortering af.....................
Strömsholms nya kanalbolag, revision
af dess förvaltning.........
Styrelsen för riksgäldskontoret ...........
Suppleanter för fullmäktige.................
b deras inträdande...:...........
b för Riksdagens revisorer.
b ang. inkallande af............
Suspension af tjensteman och vakt
betjening.
............................
Telefonväsende, statens, ang. lån för
fortsatt utveckling af
Telegrafverket, förskott till..................
Tjensteförsummélser, frågor rörande....
Tjenstemän vid riksgäldskontoret.......
B b b aflöning för...
b b b aflöningsstatför
b b b antagande af...
b b b besvärshänvisning
för...........
b b b entledigande af
b b b pensionering af
b b justitieombudsmannens
expedition...........................
Tjenstår i riksgäldskontoret, lediga, bestridande
och återbesättande af
Tjenstledighet för fullmäktige .............
b för tjenstemännen och
vaktbetjeningen.......
Traktamenten, Riksdagens revisorers
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
..................
Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill Rörande bihang....
b af revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för justitieombudsmannens
berättelser
..................
b för Riksdagens re
visorers
berättelse
i) | 19. | § 38. |
5> | 11. | § 19. |
» | 21. | § 43. |
D | 4. | § 3. |
D | 5. | § 5. |
5> | 31. | § 77. |
2> | 24—26. | §§ 51—59. |
D | 60. | - - |
5) | 24, 25. | §§ 52, 53, 55. |
» | 61. | — — |
)> | 30. | § 74. |
y> | 36. | §§ 93, 95. |
| 10, 21. | §§ 15, 43. |
» | 12. | § 23. |
» | 36, 37. | §§ 92-97. |
| 34. | § 85. |
» | 16. | § 31. |
)) | 57. | - - |
y> | 35. | § 90. |
D | 36. | § 96. |
» | 36. | §§ 93—95. |
| 37, 38. | §§ 98—101. |
3> | 14, 15. | § 28. |
| 34, 35. | §§ 87-91. |
| 27. | § 62. |
» | 35. | § 88. |
» | 14. | § 27. |
D | 15. | § 29. |
» | 30. | § 76. |
3) | 30. | § 75. |
3) | 15. | § 29. |
3) | 14. | $ 27 |
71
Underskrifter, antalet egenhändiga å
riksgäldskontorets obligationer
.........................
Understöd för obemedlade tjenstemäns
sterbhus................................
Undsättning smedel vid missväxter.......
Uppdrag, fullmäktiges särskilda .........
Upphandling af papper för tryckning
af Riksdagens protokoll
Upplåning, riksgäldskontorets ............
Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor
......................
Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper.
......................................
Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
................
Utlåning, riksgäldskontorets ................
Vaktbetjening, justitieombudsmannens
» riksgäldskontorets.......
» aflöningsstat för............
Vaktbetjening ens pensionerande............
» « tjensteförsummelser
och entledigande...
Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,
aflöning för..................
Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor.
................................
» » att kunna antagas till tjen
steman
vid riksgäldskontoret
Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets
obligationer......
Ofverläggningar, fullmäktiges .............
Örebro—Frövi, ang. inköp af bandelen
mellan...........................
Sid. | 4. | § 2. |
J> | 17. | § 33. |
D | 20. | § 41. |
D | 28—33. | §§ 68—84. |
D | 30. | § 76. |
» | 11, 20—23. | §§ 22, 42, 43, 47 |
D | 6—17. | §§ 8-34. |
S> | 24. | § 49. |
X> | 22. | § 43. |
J> | 11, 22, 23. | §§ 22, 45, 47. |
)) | 14, 15. | § 28. |
» | 34. | § 86. |
J> | 57. |
|
» | 37, 38. | §§ 98-101. |
» | 36—37. | §§ 95, 96. |
y> | 13. | § 26. |
x> | 16. | § 31. |
x> | 35. | § 90. |
X) | 4. | § 2. |
D | 27. | § 66. |
» | 10, 21. | §§ 18, 43. |