STYRELSE OCH FÖRVALTNING (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSBANKENS

STYRELSE OCH FÖRVALTNING

utfärdat den 27 maj 1931.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 15 sami. 2 haft.

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning, ntfårdat den 27 maj 1931.

Avdelning I.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förbliver under riksdagens garanti samt förvaltas av därtill
förordnade fullmäktige efter av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad
lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta reglemente.

(Jfr regeringsformen § 72.)

§ 2.

Mom. 1. Örn riksbankens grundfond och reservfond är stadgat i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 2 och 26 §§.

Mom. 2. Yad riksbanken äger utöver grundfonden och reservfonden må
vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 3.

Örn riksbankens sedelutgivning och metalliska kassa är stadgat i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, kap. II.

§ 4*)

Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor inlösa
sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt, vadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å

*) Se lag för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, k. förordn. örn rikets mynt den
3 februari 1855, lagarna örn rikets mynt och örn övergången till det nya myntsystemet
den 30 maj 1873 samt lag med vissa bestämmelser örn riksbankens sedelutgivningsrätt, så
ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897.

Avdelning I.

specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller
lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar
uti koppar efter enahanda grund som för inlösen av sedlar, lydande å banko.

§ 5-

Örn förfarandet, i fall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa,
stadgas i lagen med vissa bestämmelser örn riksbankens sedelutgivningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, 2 §.

§ 6.

Örn offentliggörande av uppgifter angående riksbankens ställning stadgas
i 24 och 32 §§ av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

Avdelning II.

Om bankens rörelse.

A. Örn köp och försäljning av guld, silver, utländska växlar och obligationer
samt örn metalliska kassans upprätthållande.

§ 7.

Mom. 1. I riksbankens såväl huvud- som avdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, präglat i enlighet med kungl, förordningen den 31 juli
1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kungl, förordningen den 3 februari 1855
eller äldre författningar präglade svenska silvermynt emottagas av riksbanken
enligt den i § 3 av lagen den 30 maj 1873 örn övergången till det nya
myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I avseende å utländska guld- och silvermyntsorter, vilka icke,
till följd av avslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket,
äga fullmäktige bestämma såväl vilka slag må köpas som pris därå.

Mom. 4. Örn köp och försäljning av guld och silver är stadgat i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 10 §.

Guld eller silver, som är under transport, skall vara på betryggande
sätt försäkrat,

Orri bankens rörelse.

Mom. 5. Fullmäktige äga att i avseende å mottagande av omyntat
guld vid avdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behövliga.

Mom. 6. Fullmäktige äga pröva, örn och till vilket pris silver i plants
samt annat omyntat silver må av riksbanken inköpas.

Mom. 7. I fråga örn utlämnande av svenskt guldmynt, präglat före år
1873, eller av utländskt guld- eller silvermynt, som icke, i följd av avslutad
konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, äga fullmäktige besluta.

Mom. 8. Guld och silver i plants tillhandahållas vid huvudkontoret i
mån av tillgång till pris, som fullmäktige äga bestämma.

§ 8.

Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat avtal
övertaga och att sälja dels utländska valutor, dels ock vissa slag av statspapper
och obligationer, att förmedla köp och försäljning av svenska statspapper
och vissa svenska obligationer samt att förvärva aktier i banken för
internationell betalningsutjämning är stadgat i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897, 11 och 12 §§.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor äga fullmäktige
att hava innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller
handelshus samt att å dessa behållningar utställa växlar eller anvisningar.

Mom. 3. I fråga örn öppnandet av räkning med utländska bankinrättningar
och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897,
20 §, andra stycket, äga fullmäktige rätt att för varje särskilt fall bestämma
villkoren.

§ 9.

Örn metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 8 §, bestämda minsta belopp, böra fullmäktige
i tid vidtaga de åtgärder, som med avseende å förhållandena för
tillfället finnas lämpliga, medelst avyttrande av obligationer eller statspapper,
medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen eller
medelst anlitande av kredit å utrikes ort; ägande fullmäktige att av dessa
utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.

§ 10.

Riksbanken äger begagna utländsk kredit enligt vad därom stadgas i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 20 § första stycket.

Avdelning II.

B. Örn riksbankens sedlar, om växling av mynt och sedlar samt örn andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ 11.

Morn. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 utgiver, skall lyda sålunda:

”Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å OO kronor med
guldmynt enligt lagen örn rikets mynt av den 30 maj 1873.”

Mom. 2. A sedlarna anbringas genom tryck två namnteckningar av
fullmäktige eller tjänstemän.

Mom. 3. Riksbankens buvud- och avdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utväxling mot det i riket gångbara myntet.

Mom. 4. I fråga örn inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
vad som dels är stadgat i kungl, kungörelserna av den 5 mars 1836,
den 4 februari 1859, den 7 november 1873 och den 24 oktober 1890, dels
föreskrives i stadgarna för tjänstgöringen i riksbankens huvudkontor.

Mom. 5. Framställning örn inlösen av sedel, som blivit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke av sedelns granskning, utan på
undersökning och prövning av särskilda skäl och omständigheter, prövas och
avgöres av fullmäktige.

Mom. 6. Sedlar å riksdaler ävensom å en krona, då sådana till riksbanken
ingå, skola på föreskrivet sätt obrukbargöras.

(Jfr 5 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

§ 12.

Riksbanken tillhandahåller svenskt mynt och skiljemynt av alla de
valörer, som utmyntas enligt gällande lag om rikets mynt, och gäller i avseende
å myntväxling vad därom i kungl, kungörelsen den 31 december 1908
är stadgat.

Rörande gångbarheten av mynt och skiljemynt är stadgat i §§ 13 och
14 av lagen örn rikets mynt.

§ 13.

Mom. 1. Vid riksbankens huvud- och avdelningskontor skall mottagas
till inväxling med gångbart mynt vilket som helst belopp av kopparmynt,
präglat efter myntordningar, äldre än 1855 års myntordning, samt av riksgäldskontorets
poletter. Sådant mynt får icke åter utväxlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, präglat enligt 1855 års myntordning, skall
likaledes i riksbanken kvarhållas.

Örn bankens rörelse.

Mom. 3. Fullmäktige äga bestämma, till vilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlämnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 14.

Vid insättningar och likvider i riksbankens huvud- och avdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar samt riksbankens avista
växlar (postremissväxlar), efter fullmäktiges prövning användas av enskilda
penninganstalter utställda, vid uppvisandet betalbara växlar.

Örn förfaringssättet med mottagna enskilda penninganstalters växlar äga
fullmäktige meddela föreskrifter.

§ 15.

Huvud- och avdelningskontorens kassor skola å varje helgfri dag hållas
för allmänheten tillgängliga å tider, som av fullmäktige bestämmas.

C. Örn postremissväxelrörelsen.

§ 16.

Mom. 1. De växlar, som riksbanken enligt 18 § i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 utgiver, skola vara ställda till viss man eller
order och få ej in blanco transporteras.

Mom. 2. I varje av riksbankens kontor må penningar insättas och ett
däremot svarande belopp efter telegram av det kontor, där insättningen ägt
rum, av vilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande i behörig
ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att, örn svårighet
möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma utfärda postremissväxel
att inlösas vid huvudkoUtoret; och äga fullmäktige genom meddelade
särskilda föreskrifter bestämma de avgifter och de villkor i övrigt,
som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna prövas för åtnjutande av
omförmälda rättighet erforderliga.

D. Om depositions-, giro- samt upp- och avskrivning srörelsen.

§ 17.

Enligt lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 16 § a), äger
riksbanken såväl vid huvudkontoret som vid avdelningskontoren på deposition
avgiftsfritt mottaga penningar att utan räntegottgörelse återbetalas vid anfordran
eller å tid, som vid insättningen bestämmes; ävenså må, där oinstän -

° Avdelning II.

digheterna sådant påkalla, räntegottgörelse kunna av fullmäktige medgivas
för sålunda insatta penningar.

Över insättning på deposition meddelas bevis, ställt till viss man;
skolande sådant insättningsbevis återställas, då penningarna lyftas.

§ 18.

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 16 § b)
och 17 §, äger riksbanken

dels vid såväl huvudkontoret som avdelningskontoren utan avgift eller
räntegottgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar, med förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla räkningshavaren vad å räkningen innestår,

dels ock utan räntegottgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar
och av statsverkets tillgodohavande verkställa utbetalningar.

Mom. 2. För denna rörelse gälla följande huvudsakliga bestämmelser:

a) örn öppnande av räkning göres skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttagningar få ske även i brutna talj

c) å insättning meddelas kvitto, vilket ej får å annan överlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen handskriven eller tryckt anvisning
eller till viss nian eller order ställd check, vilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter
räkningshavaren tillhandahållas utan avgift.

I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.

§ 19.

Hava fullmäktige enligt 16 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj
1897 åt firmor, som hava växeldiskontering i riksbanken och ej själva driva
bankrörelse, öppnat upp- och avskrivningsräkning mot räntegottgörelse, skola
för begagnande av sådan räkning gälla följande huvudsakliga bestämmelser:

a) insättningar och uttagningar få ske även i brutna tal;

b) å insättning meddelas kvitto, vilket icke får å annan överlåtas;

c) för uttagning begagnas till viss man eller order ställd check, vilken
icke får in blanco transporteras. Räkningshavaren äger icke begagna andra
checkblanketter än sådana, som av riksbanken honom tillhandahållas. För
dessa checkblanketter, å vilka kvitto skall lämnas, får avgift icke upptagas;

d) å räkningen utställd check är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning
att å räkningen finnes behållning, motsvarande checkens belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tal av behållningen;

f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
ävensom räntefoten, vilken kan vara olika i huvudkontoret och de särskilda
avdelningskontoren.

Orri bankens rörelse.

I övrigt meddela fullmäktige de bestämmelser, som för begagnande av
sådan räkning finnas erforderliga.

E. Orri mottagning i förvar av guld, silver och värdepapper samt av

gods under försegling.

§ 20.

Mom. 1. Då, jämlikt 19 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj
1897, i riksbankens huvudkontor till förvar mottages guld eller silver, myntat
eller i plants, skall bevis därom utfärdas. Detta bevis, som skall vara ställt
till viss man, bör innehålla:

a) för såväl myntat som omyntat guld eller silver vikt och dessutom,
i fråga örn mynt, antal och valör av varje slag samt, beträffande metall i
plants, uppgift å finheten, vilken inlämnaren har att styrka med företeende
av attest från mynt- och justeringsverket;

b) beräknat värde i rikets mynt; och

c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och
betalning av nedan bestämda förvaringsavgift, återställa det till förvar mottagna
eller, örn sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.

Mom. 2. När, jämlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen för
Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens huvudkontor mottagas obligationer,
aktier eller andra värdepapper av de slag, fullmäktige bestämma, skall
likaledes därom utfärdas bevis till viss person, varvid bör iakttagas, att
varje slag av obligationer, aktier eller andra värdepapper anses såsom en
särskild deposition, och att å ett bevis således endast upptagas värdepapper
av samma slag och beskaffenhet. I övrigt bör beviset innehålla:

a) uppgift å värdepapperens antal, utgivningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning jämte å papperen satt värde, detta senare,
så vitt ske kan, upptaget efter gällande pris; och

b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning av nedan bestämda förvaringsavgift, återställa de i förvar mottagna
handlingarna eller lämna andra av samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter det
i beviset bestämda pris, belöper.

Efter vad i lagen örn förmynderskap är stadgat må omyndigs värdehandlingar
nedsättas i öppet förvar hos riksbanken, och skola därvid i avseende
å de nedsatta värdehandlingarnas förvaring och förvaltning gälla de i
lagen örn vård av omyndigs värdehandlingar givna bestämmelser.

Avdelning II.

Oberoende av föreskriften att varje slag av värdepapper skall anses
såsom särskild deposition, skola omyndigs eller, där underåriga syskon kava
gemensam förmyndare, syskonens värdehandlingar sammanföras under en
deposition.

Mom. 3. Avgiften för i förvar lämnat guld, silver eller värdepapper
utgör för år räknat 1/2 o procent av det deponerades i beviset upptagna värde,
varvid del av tusental beräknas som helt. Utan avseende på förvaringstidens
längd skall vid inlämnandet avgift erläggas för minst ett år. Avgiften för
varje särskild deposition må i intet fall understiga en krona för år räknat.

För vård av omyndigs värdehandlingar må riksbanken betinga sig en
årlig avgift, icke överstigande i fråga örn inhemska värdehandlingar en krona
och utländska värdehandlingar 50 öre för varje påbörjat tusental kronor av
handlingarnas värde.

Då insättare till förvar lämnar värdepapper av samma slag och beskaffenhet,
som han å tidigare deposition redan har i riksbanken inneliggande,
må han, mot återställande av det äldre depositionsbeviset, kunna erhålla nytt
bevis, omfattande såväl den tidigare depositionen som de nya till förvar ingivna
värdepapperen, och må i detta fall avgiften för det nya beviset, vilket
utfärdas för den tid, som å det äldre kan återstå, beräknas endast i förhållande
till den återstående tiden och för de nyinlagda värdepapperen; den må dock
icke understiga en krona.

Vad sålunda stadgats skall gälla deposition av omyndigs värdehandlingar
utan avseende på de senare lämnade värdepapperens slag och beskaffenhet.

Därest ej depositionen återtages inom den tid, för vilken avgift erlagts,
anses den såsom på ett år förnyad på då gällande villkor. Uttager insättare
depositionen före utgången av den tid, för vilken avgift blivit erlagd, äger han
likväl ej rätt att återbekomma erlagd avgift; utlottat eller till betalning uppsagt
värdepapper må dock kunna mot annat eller andra av samma slag och beskaffenhet
samt intill samma belopp avgiftsfritt utbytas. Örn utbyte mot annat
värdepapper på nyss antytt sätt icke äger rum, bör nytt förvaringsbevis å återstående
beloppet kostnadsfritt utfärdas för den tid, avgift redan erlagts.

Mom. 4. Hava fullmäktige på grund av sista punkten i 19 § i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897 medgivit mottagande till förvar i huvudkontoret
av paket eller annan flyttbar egendom, skall det till förvar anmälda,
sedan en av fullmäktige därtill utsedd tjänsteman förvissat sig örn, att
innehållets beskaffenhet ej utgör hinder för mottagande, inför samma tjänsteman
inom riksbankens kontor förseglas med deponentens sigill samt
förvaringsbevis utfärdas. Beviset, som skall ställas till viss person, bör i
övrigt innehålla:

a) beskrivning å det till förvar avlämnades yttre skick och rymd; och

b) förbindelse för riksbanken att, mot återställande av beviset och erläggande
av nedan bestämda avgift, återlämna godset med obruten försegling,

örn bankens rörelse. 11,

dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig
olycka.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsavgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för varje månad betalas:

för gods med rymd av högst........ 25 kbdm. kr. 0: b o

» ■>> » » därutöver t. o. m. 50 » » 1: —

» » » » » » 100 » »2: —

skolande, utan avseende å förvaringstiden, avgift alltid erläggas för minst
tre månader.

Huruvida gods av större rymd eller mera än en deposition av samma
inlämnare må till förvar mottagas skall bero på prövning av fullmäktige,
vilka i sådant fall hava att bestämma avgiften för dylikt gods.

Mom. 6. I övrigt iakttages i avseende å till förvar inlämnat guld, silver,
värdepapper eller förseglat gods:

att, örn inlämnaren icke åtnöjes med det av riksbanken beräknade värdet
å guldet, silvret eller värdepapperen eller med uppmätningen av förseglat gods
eller med påförd förvaringsavgift, depositum icke mottages;

varjämte i fråga örn förseglat gods tjänar till efterrättelse:

att vid inlämnandet skall betalas den avgift, som, enligt vad ovan är
stadgat, bör för varje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsavgift påföres såsom för en hel månad; samt

att obetald förvaringsavgift skall för varje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. De för bedrivande av den i mom. 1—6 omförmälda rörelse
vid huvudkontoret i övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.

Mom. 8. Hava fullmäktige på grund av 19 § i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 medgivit, att vid avdelningskontor av riksbanken
må till förvar mottagas guld, silver, värdepapper eller förseglat gods, äga
fullmäktige, med iakttagande av här ovan stadgade grunder, meddela de
närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrivande finnas
erforderliga.

Mom. 9. Med statens verk eller med andra, när särskilda omständigheter
sådant föranleda, äga fullmäktige angående förvaring av värdepapper
eller av gods under försegling träffa särskild överenskommelse, och må därvid
deposition kunna mot nedsatt avgift eller utan avgift mottagas.

Bestämmelser angående förvarande m. m. i riksbanken av handlingar
enligt överenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan, angående viss gruvegendom
m. m., äro meddelade i § 50 här nedan.

Moni. 10. Utan hinder av bestämmelserna i mom. 2 och 3 härovan
angående depositionsbevisens form och innehåll samt angående värdehandlingarnas
återställande äga fullmäktige att därom beträffande större depositioner
meddela de föreskrifter, som de finna lämpliga.

Avdelning II.

F. Örn utlåning srörelsen.

§ 21.

Morn. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drives genom huvudkontoret i
Stockholm och avdelningskontoren i orterna med tillämpning av den indelning
i lånedistrikt, som fastställes av fullmäktige, samt under iakttagande av de
villkor och bestämmelser i övrigt, som fullmäktige äga föreskriva.

Mom. 2. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskriven eller
där driver stadigvarande rörelse; dock att växelutgivare, acceptant eller
endossent likasom hypoteksutgivare eller löftesman må kunna antagas, även
örn han tillhör annat lånedistrikt, än där diskontering, lån, kassakreditiv eller
kredit i löpande räkning sökes.

Utan hinder av distriktsindelningen må lån utan avbetalningsrätt mot
realsäkerhet samt kassakreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid
huvudkontoret kredit i löpande räkning meddelas.

Dessutom må bankanstalter, även örn de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 22*.

I överensstämmelse med vad 13 § i lagen för Sveriges riksbank den
12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen:

a) diskontering av växlar;

b) utlåning mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot panträtt i varor;

d) beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande av lån från avbetalningslånefonden.

a) Diskontering av växlar.

§ 23.

Mom. 1. Växel, som av riksbanken diskonteras, skall vara utställd i
svenskt mynt, accepterad samt betalbar inom sex månader efter diskonteringsdagen
å sådan inrikes ort, som av fullmäktige såsom bankplats godkänts.

Mom. 2. Ar växel ställd att betalas å annan ort, än där acceptanten
bor, skall å växeln uppgivas namnet på en å betalningsorten bosatt person
eller firma, hos vilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

*) Enligt 1931 års riksdags beslut skall vid nämnda riksdag vidtagen ändring i § 22
tillämpas först från oell med den 1 januari 1932.

Örn bankens rörelse.

b) Utlåning mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse.

§ 24.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen å
bestämd tid av högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning
samt mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper. Det
tillkommer fullmäktige att bestämma vilka värdepapper äro i riksbanken
belåningsbara samt den kurs, till vilken de må belånas.

Mom. 2. Kommun och annan därmed jämförlig samfällighet ävensom
stiftelse må på ovan stadgade återbetalningsvillkor kunna erhålla lån utan
annan säkerhet än dess egen förbindelse.

c) Utlåning mot panträtt i varor.

§ 25*.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid av högst sex månader i förening med panträtt, som stiftats genom överlåtelse
av upplagspantbevis eller upplagsbevis, varom stadgas i lagen örn
upplagshus och upplagsbevis, eller upplåtits i varor, liggande å allmän våg
eller satta i förvar hos tredje man, vilken förbundit sig att hålla dem eller
deras värde riksbanken tillhanda, för såvitt den, som utfärdat beviset eller
åtagit sig förbindelsen, prövas därför vederhäftig.

Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl vilka slag av varor må belånas
som även belåningspriset och äga att föreskriva den kontroll med avseende
på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenlig
och för riksbankens säkerhet behövlig.

I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.

d) Beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande räkning.

§ 26.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 14 §, sägs.

Mom. 2. I övrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller,
där sådant särskilt föreskrives, fullmäktiges prövning och bestämmande,
beviljas mot pant av obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebrev eller ock mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld.

Mom. 3. Kassakreditiv må ej beviljas på längre tid än tolv månader.

*) Enligt 1931 års riksdags beslut skola vid nämnda riksdag vidtagna ändringar i § 25
tillämpas först från och med den 1 januari 1932.

Avdelning II.

Mom. 4. Kreditivavgiftens belopp bestämmes av fullmäktige och kan
vara olika för de särskilda kreditivhavarna.

Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas även i brutna
tal. Räntan beräknas å lyftat belopp från och med den dag, då det lyftats.
Örn utestående belopp ej slutar å jämnt tiotal kronor, skall räntan beräknas
å närmast överskjutande jämnt tiotal.

Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd, handskriven
anvisning eller ock på viss man eller order ställd check, vilken icke
får in blanco transporteras. Kreditivhavaren äger icke begagna andra checkblanketter
än sådana, som av riksbanken honom tillhandahållas. För dessa
blanketter, å vilka kvitto skall lämnas, får avgift icke upptagas.

Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången av kreditivtiden erhållit
nytt kassakreditiv att omedelbart därefter begagnas, är berättigad att låta
till det nya kreditivet överföra vid kreditivtidens utgång till äventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke överstiger det nya kreditivets belopp.

Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan av fullmäktige beviljas på
högst tolv månader och mot samma slag av säkerhet, som för kassakreditiv
äro fastställda, samt på de villkor i övrigt, som fullmäktige bestämma, dock
att avgift för dylik kredit ej erlägges.

Mom. 9. Sammanlagda beloppet av de kassakreditiv, som riksbanken
enligt mom. 2 utlämnar, och av beviljade krediter i löpande räkning må, på
sätt i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, 13 § d), är bestämt, ej
överstiga femton miljoner kronor.

e) Beviljande av lån från avbetalning slånefonden.

§ 27.

Mom. 1. Avbetalningslån lämnas mot lånesökandes förbindelse, försedd
antingen med pant av obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebrev eller ock med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande var sjätte månad efter
utlåningsdagen av minst en femtondel utav lånebeloppet jämte upplupen
ränta, vid äventyr, örn sådant försummas, att hela obetalda delen av lånet
varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgivas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgivna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
varje avbetalningstid, örn så fordras, förete intyg örn egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000
kronor.

Örn bankens rörelse.

Mom. 6. Övriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
avseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas av fullmäktige.

Mom. 7. Inlämnas till huvud- eller avdelningskontor ansökningar örn
lån av detta slag å större sammanlagt belopp, än tillgångarna medgiva, prövas
låneansökningama i den ordning de ingått.

Särskilda bestämmelser om utlåning srörelsen.

§ 28.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

l:o) fullmäktig i riksbanken eller ledamot av styrelse vid avdelningskontor;
dock att de kunna erhålla lån och kassakreditiv mot säkerhet av
statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer;

2:o) tjänstinnehavare vid riksbankens huvudkontor eller avdelningskontor;
dock äga bemälda tjänstinnehavare att vid huvudkontoret eller vederbörande
avdelningskontor erhålla lån och kassakreditiv mot säkerhet av obligationer,
utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken, konungariket Sveriges stadshypotekskassa
eller kommun, eller ock obligationer, som i belåningshänseende
av fullmäktige likställas med sistnämnda slag av obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning med borgen
av fullmäktig, styrelseledamot eller tjänstinnehavare i riksbanken må icke
beviljas; ej heller må växel, å vilken fullmäktig, styrelseledamot eller
tjänstinnehavare i riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller
siste endossent, i riksbanken diskonteras.

Mom. 3. Yad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig eller styrelseledamot
gäller ock suppleant för fullmäktig eller styrelseledamot.

(Jfr 15 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

§ 29.

Mom. 1. Förbindelse för lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, därest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen
känd eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med av ämbetsmyndighet, offentlig tjänsteman eller
enskild person, för vilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdat intyg
angående vederhäftigheten.

Men oberoende härav åligger det styrelsen att med avseende å varje
sökt växeldiskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning pröva

Avdelning II.

antagligheten av den därför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse,
att riksbankens säkerhet i varje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att för vinnande av detta ändamål förskaffa sig alla de upplysningar,
som kunna inverka på omdömet örn gäldenärernas ställning och förmåga att
i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas
ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgivare eller löftesmän ej själva
kunna skriva eller icke hava för styrelsen känd namnteckning, skall av två
trovärdiga personer alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.

§ 30.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens huvud- och avdelningskontor med dem omedelbart skriftväxla.
Alla härav i huvud- och avdelningskontoren härflytande bestyr
besörjas avgiftsfritt under de villkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt 35 § i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 är meddelat för fullmäktig i riksbanken och ledamot av
styrelse vid avdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning
med växeldiskontering eller med anskaffande av lån eller kassakreditiv vid
huvud- eller avdelningskontor, skall även gälla beträffande tjänstinnehavare
vid riksbankens huvud- och avdelningskontor.

överträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige
gällande ansvarighetslag.

Överträdes förbudet av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga örn åtals anställande äga förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bryter tjänstinnehavare mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige,
vilka äga att antingen för alltid eller för viss tid av minst sex
månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande
förmåner.

§ 31.

Räntan för lån, kassakreditiv och kredit i löpande räkning samt vid
köp av växlar äga fullmäktige bestämma med avseende å såväl penningställningen
som ntlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas; och kan
denna ränta vara olika i riksbankens huvud-och avdelningskontor.

Örn bankens rörelse.

§ 32.

Utlåning sker vid riksbankens såväl huvud- som avdelningskontor alla
söekendagar i veckan.

§ 33.

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Maj:ts
plakat och påbud till domhavande och exekutorer örn en prompt handräckning
och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681 att av såväl Överståthållarämbetet
i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande
och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de
utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar härröra,
med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrivande, de
influtna medlen ofördröjligen till huvud- eller avdelningskontor insända.

§ 34.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

Avdelning ill.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 35.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen av sju fullmäktige.

Ordföranden, som ej må utöva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter av riksbankens medel årligt arvode till belopp, motsvarande
vad envar av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap äger uppbära enligt
avlöningsstat, fastställd av riksdagen, samt därutöver tvåtusen kronor för år
räknat.

Mom. 2. För fullmäktige skola jämlikt § 72 regeringsformen och § 73
riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad av Konungen och
tre valda av riksdagen.

Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskriver, välja fullmäktige
själva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

Avdelning lil.

Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.

Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 5. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 29 och 30 §§
av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 ej får utöva befattning
såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då inkallas
att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 36.

Vid förvaltningen av riksbanken hava fullmäktige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även de i avseende å riksbanken
särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.

§ 37.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig tre deputerade, en förste och två
andre, vilka det åligger att i överensstämmelse med bankoreglementet och
den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige
bestämd fördelning av göromålen dem emellan föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning av utländska växlar med vad därtill hörer, utöva tillsyn över
göromålen inom riksbanken samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.

Mom. 2. Deputerade äga åtnjuta semesterledighet envar en och en halv
månad årligen.

För tid, varunder deputerad är av sjukdom hindrad att tjänstgöra, skall
han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag, förste deputeraden av 25 kronor
för dag och andre deputerad av 12 kronor för dag.

För tid, varunder deputerad av annan anledning än semester eller
sjukdom är hindrad att tjänstgöra, skall han enligt fullmäktiges bestämmande
av sitt arvode avstå vad i varje särskilt fall prövas skäligt. I sådant beslut
må deputerad icke deltaga.

Mom. 3. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att
enligt meddelade föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk samt
inför fullmäktige föredraga bruket rörande ärenden.

Mom. 4. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk, utgående avlöningsförmåner
äro bestämda i den av riksdagen fastställda avlöningsstaten; dock att,
örn tillsynen vid pappersbruket besörjes av deputerad, till honom icke utgår
särskilt arvode för denna tillsyn.

Mom. 5. När, med begagnande av den i mom. 2 medgivna rätt, deputerad
begagnar ledighet och till följd därav eller med anledning av fullmäktig

Orri riksbankens styrelse och dennas åligganden.

meddelat tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant inkallas
och deltager i riksbankens styrelse, äger denne att för tiden i fråga av
bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmäktig
i staten anvisade arvode.

Mom. 6. Därest deputerad åtnjuter ledighet eller i uppdrag för riksbankens
räkning är från huvudkontoret frånvarande samt fullmäktige finna
erforderligt att förordna särskild vikarierande deputerad, äger denne att för
tiden i fråga av bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för en andre deputerad i staten anvisade arvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den av Konungen förordnade
suppleanten tjänstgjort, utgår till denne ersättning av bankens medel, beräknad
i förhållande till det för ordföranden bestämda arvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagt halvannan månad varje år; häri ej inberäknad den tid,
ordföranden kan hava varit frånvarande med anledning av tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjänst.

§ 38.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i varje vecka eller oftare, örn ärendenas beskaffenhet och oavbrutna
gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av allenast
fyra fullmäktige, därest tre av dem äro örn beslutet ense; men i sammanträden
med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem av fullmäktige
i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra
fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas. I
de fall, då rösterna äro lika, åge ordföranden avgörande röst. Den, som icke
till protokollet sig yttrat, anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig,
som av en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges
beslut övervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de
överläggningar, som vidare i följd av samma beslut kunna uppstå. Endast
i fråga örn val till sådana förrättningar, vartill någon ibland fullmäktige
kan bliva utsedd, får röstning med slutna sedlar äga rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut,
fattat vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Prövning av utlåningsärenden verkställes alla söckendagar av
minst fyra fullmäktige.

§ 39.

Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, ävensom om skyldigheten
för fullmäktige, styrelseledamöter, revisorer och tjänstinnehavare att
dolt och förtegat hålla vad som rör enskilda personers förhållanden till riks -

Avdelning III.

banken och annat, som bör hållas hemligt, är stadgat i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897, 36 och 37 §§.

§ 40.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som mynt- och
justeringsverket för riksbankens räkning till utmyntning eller av annan orsak
mottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess avlämnande till
riksbanken, myntat eller i plants; och bör omyntat guld hos riksbanken bokföras
efter värdet i rikets mynt utan avdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntat silver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna
bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola, när mynt- och justeringsverket för riksbankens
räkning innehar guld och silver, genom delegerade deltaga i den
inventering, som därstädes i januari månad varje år och oftare, där så nödigt
prövas, anställes, på sätt Kungl. Majit finner gott förordna. Skulle därvid
något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kungl. Majit därom göra anmälan.

Mom. 4. Av fullmäktige utses en ledamot i den kommission, som
jämlikt instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat
gulds halt och vikt; och skall nämnda ledamot utses första gången för två
år och därefter för tre år.

§ 41.

Fullmäktige skola minst en gång varje år icke allenast förrätta inventering
av riksbankens huvudkontors alla kassor och övriga förvaringsrum
utan även anställa besiktning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall, lämna riksbankens gäldenärer förlängning
i den föreskrivna tiden för betalande av skuld till riksbanken ävensom bevilja
de riksbankens gäldenärer, vilka avträtt sin egendom till borgenärers förnöjande,
ackord eller eftergift å deras skuld så ock utom konkurs biträda
överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare örn betalning av
gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något av vad enligt givna
föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor
därom underställas nästblivande bankoutskott till avgörande i den ordning,
instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige äga att såväl för huvudkontoret som, på förslag
av vederbörande styrelse, för avdelningskontoren bestämma, vilka såsom osäkra
ansedda fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 43.

över sådana till bankoutskottet ställda besvär eller ansökningar, som
blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige avgiva
utlåtande.

§ 44.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsett
inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid
avdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig i riksbanken, utgår
ej särskilt arvode utan endast resekostnadsersättning i likhet med vad som
gäller för riksdagens medlemmar samt dagtraktamente med 20 kronor örn
dagen. Till annat ombud lämnas gottgörelse efter bestämmande av fullmäktige.

§ 45.

Mom. 1. Åt fullmäktige är överlämnat att, förutom vad avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk jämte särskilda bestämmelser
angående tillämpning av detsamma angiver, låta av riksbankens
medel utbetala

l:o) bidragen till bankostatens änke- och pupillkassa samt änke- och
pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk;

2:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

3:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens
byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning; ävensom

4:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens
tjänstemän.

örn inträffade förändringar rörande de under l:o) och 2:o) omförmälda
anslag skola fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.

Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom
vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att
efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av
brottets förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av
riksbankens medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 46.

Mom. 1. Fullmäktige utöva överinseende över riksbankens pappersbruk
vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med vad därtill hörer; börande alla frågor örn utgifter för

Avdelning III.

bruket, de där icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges prövning och beslut.

-^yhy£gna(l eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de därtill erhållit medgivande
av bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blivit avslutade, samfällt eller genom delegerade, på
stället taga kännedom av föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan även att vid varje förvaltares avgång
och däremellan vart tredje år låta verkställa inventering av förråden vid bruket.

§ 47.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till betäckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning
inropad, må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

§ 48.

Enligt stadgandet i 32 § av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj
1897 skola fullmäktige varje år till riksdagens bankoutskott avgiva berättelse
angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna berättelse
skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hava fullmäktige att till riksdagens revisorer över statsverket,
riksbanken och riksgäldskontoret avgiva berättelse i omförmälda
hänseende.

Jämte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och
revisorerna låta överlämna de berättelser, styrelserna för avdelningskontoren
hava att avgiva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för
avdelningskontoren inkomna utlåtanden, åtföljda av de meddelanden och
förklaringar, vilka må finnas av de i sistnämnda utlåtanden gjorda framställningar
eller anmärkta förhållanden påkallade.

Den berättelse angående verkställd granskning av riksbanken i dess
helhet, som jämlikt gällande instruktion för varje år av riksdagens revisorer
avgives, skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras och till
riksdagen överlämnas jämte de yttranden och förklaringar, till vilka densamma
kan giva anledning.

§ 49.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, varigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må
kunna, örn så fordras, utan tidsutdräkt till säker ort förflyttas; och böra

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden. 23

fullmäktige vid sådant förhållande av Kungl. Maj:t utbedja sig råd och
upplysningar.

§ 50.

Mom. 1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda örn utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller
militieombudsmannen mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans ställe.

Mom. 2. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av
kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje
år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga örn nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i
överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser den
11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade;

c) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke
bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt tall avsta av sin
avlöning.

Mom. 3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden böra, så vitt beslut skall kunna fattas, minst fem av
fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid
verkställas per capita.

Mom. 4. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32
riksdagsordningen granskas av chefen för justitiedepartementet eller den
person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen
valda fullmäktige vara tillstädes.

Mom. 5. På grund av den av 1907 års riksdag godkända överenskommelsen
emellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara

24 Avdelning III.

aktiebolag, aktiebolaget Gällivare malmfält och trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund,
å andra sidan, angående viss gruvegendom m. m., äga fullmäktige
att mottaga och utan avgift förvara samt i enlighet med nämnda överenskommelse
förvalta däri avsedda handlingar.

Enligt bolagsordning för aktiebolaget kreditkassan av år 1922 äga
fullmäktige att utse en ledamot i bolagets styrelse jämte en suppleant för denne.

Avdelning IV.

Om styrelserna vid riksbankens avdelningskontor.

§ 51.

Mom. 1. Styrelsen över vartdera avdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres av fyra ledamöter och över vart och ett av de övriga avdelningskontoren
av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter,
för ett år i sänder, efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige, med
rättighet för fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga en
eller flera ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades
ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny
ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne ledamoten
återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt
utse en att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den dagliga
förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Till sådant uppdrag kan dock icke verkställande styrelseledamot utses.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt
hinder för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, anmäles förhållandet
skyndsammast hos fullmäktige, och äger styrelsen att förordna om göromålens
uppehållande intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Å tid, som fullmäktige på därom gjord framställning bestämma,
och sedan de förordnat örn göromålens skötande, äger verkställande styrelseledamot
åtnjuta semesterledighet enligt vad som i avlöningsreglementet för
befattningshavare vid riksdagens verk stadgas.

Annan styrelseledamot vid avdelningskontor med styrelse, bestående av
tre ledamöter, äger jämväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse och,

Örn avdelning skontoren.

för så vitt ej särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens bekostnad
begagna ledighet under en tid av sammanlagt högst en månad årligen.

§ 52.

Vid förvaltningen av avdelningskontoret bar styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar utan även de föreskrifter, som äro eller varda av
fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

§ 53.

Det åligger verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor att hava
inseende över den vid kontoret anställda tjänstpersonalen, att ordna och
utöva noggrann tillsyn över göromålens handläggning inom kontoret, att göra
erforderliga kontrollanteckningar samt att föredraga låne- och andra ärenden,
allt i överensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda meddelade
av fullmäktige eller deras deputerade.

§ 54.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen
vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i Göteborg och
Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga styrelseledamöter
äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gäfle de flesta rösterna, och, då dessa äro lika, äge ordföranden
avgörande röst.

Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen
alla söckendagar. Örn styrelsens beslutförhet gälle vad i mom. 1 sägs; och
må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren i Göteborg
och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga styrelseledamöter
äro örn beslutet ense.

§ 55.

Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas
av en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt,
som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga örn den nämnd, som
skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola av styrelserna avgivas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande

Avdelning IV.

bevaknings- och utsökningsärenden som ock till riksdagens bankoutskott och
revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken angående avdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlämnas,
den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början och den till
revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 56.

Mom. 1. Till styrelsens ledamöter utgå avlöningsförmåner enligt avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk samt av riksdagen
fastställd avlöningsstat.

Mom. 2. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode,
lämpat efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Avdelning V.

A. Om tjänstpersonaien vid riksbankens huvud- och avdelningskontor,
dess tillsättande, avlöning och åligganden m. m.

§ 57.

Mom. 1. De av riksbankens huvud- och avdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas av de vid varje kontor anställda tjänstemän,
i överensstämmelse med gällande tjänstgöringsstadgar samt de av fullmäktige
eller deras deputerade eller, för avdelningskontor, av dess styrelse eller verkställande
styrelseledamot meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjänstgöringsstadgar äga fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, av fullmäktige beslutade
förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets prövning
och stadfästelse.

Mom. 3. Vaktmästargöromålen vid de särskilda kontoren besörjas av
därför anställd vaktpersonal.

§ 58.

Tjänstinnehavarnas avlönings- och pensionsförhållanden äro angivna i
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk med därvid

Örn tjänstemännen.

fogade tjänsteförteckning samt dels särskilda bestämmelser angående tillämpning
av samma reglemente, dels bestämmelser i fråga om rätt till pension
för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk.

§ 59.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad vid huvudkontoret
samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö är fastställt i den vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckning.

Mom. 2. Det i tjänsteförteckningen för de mindre avdelningskontoren
angivna antalet tjänster i olika lönegrader äga fullmäktige att mellan dessa
avdelningskontor fördela, på sätt fullmäktige, med hänsyn till göromålens
omfattning vid de särskilda kontoren, finna lämpligt.

§ 60.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjänster än den vid
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen
angiver.

Fullmakt meddelas endast åt tjänstemännen i trettionde lönegraden.
Ät övriga tjänstemän meddelas konstitutorial.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behövliga, äga fullmäktige att utöver
stat anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.

Mom. 3. Vaktpersonal anställes vid huvudkontoret av fullmäktige och
vid avdelningskontoren av vederbörande styrelse till det antal, tjänsteförteckningen
angiver.

Vid huvudkontoret äga deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare
ävensom extra biträden för värmeledningens skötande. Med fullmäktiges
medgivande må extra vaktmästare vid avdelningskontor anställas;
sådan vaktmästare antages och entledigas av kontorets styrelse.

§ 61.

Mom. 1. För tillsättning av ordinarie tjänsteman, ej tillhörande vaktpersonalen,
utsättes av fullmäktige medelst anslag å lämpligt ställe inom
vederbörande kontor samt kungörelse i post- och inrikes tidningar ansökningstid
av trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, där så ske kan, avse icke viss tjänst, utan i allmänhet
tjänst inom viss lönegrad vid vederbörande kontor.

Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Avdelning V.

Morn. 3. Innan tillsättning av tjänst vid avdelningskontor äger rum,
skall vederbörande kontorsstyrelse över de sökandes skicklighet och lämplighet
till fullmäktige avgiva yttrande.

Mom. 4. När till verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor
av fullmäktige förordnas någon av riksbankens ordinarie tjänstemän, skall
dennes tjänst i vanlig ordning tillsättas.

§ 62.

Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättningen därav anstå, ävensom, därest fullmäktige anse sådan
tjänst lämpligen kunna med tjänst i lägre lönegrad ersättas, örn tillsättande
av sådan tjänst förordna.

§ 63.

Vid alla tjänstetillsättningar skola fullmäktige till tjänsten nämna den
bland de sökande, som för tjänsten är mest skicklig och passande. Till ombudsman
kan endast den nämnas, som avlagt prov för inträde i rikets
rättegångsverk, vilket även erfordras för anställning till tjänstgöring i ombudsmansexpeditionen
vid huvudkontoret, såvida ej tjänstgöringen är inskränkt
till registrering eller diariiföring eller liknande sysselsättning.

§ 64.

Mom. 1. Tjänstledighet för tjänsteman, ej tillhörande vaktpersonalen,
meddelas vid huvudkontoret av deputerade och vid avdelningskontor av dess
styrelse för en tid av högst 15 dagar i följd. Tjänstledighet av längre
varaktighet meddelas av fullmäktige, för tjänsteman vid avdelningskontor
efter framställning av vederbörande styrelse. Tjänstledighet för vaktpersonalen
meddelas vid huvudkontoret av deputerade, vid avdelningskontor av styrelsen.

Mom. 2. Bliver tjänst ledig och erfordras med anledning härav vikariat,
förordna fullmäktige härom.

Örn vikariat, som av beviljad tjänstledighet föranledes, äger den myndighet
att förordna, som meddelat tjänstledigheten.

Då vikariat jämlikt § 68 eller § 69 för någon tjänsteman fordras i
anseende därtill, att vederbörande blivit ställd under förmyndare eller avträtt
sin egendom åt borgenärer, skola fullmäktige härom förordna.

§ 65.

Till extra ordinarie tjänsteman i riksbanken kan den antagas, som

a) avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt
läroverk för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens, eller

Örn tjänstemännen.

b) avlagt godkänd realskolexamen samt därefter genomgått nöjaktig
kurs i handelsinstitut, handelsskola eller därmed jämförlig bildningsanstalt;
eller ock

c) på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjänst.
Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige och äro skyldiga

att enligt fullmäktiges bestämmelse tjänstgöra vid vilket som helst av
riksbankens kontor.

§ 66.

Den årliga semesterindelningen för tjänstemän fastställes vid huvudkontoret
av deputerade och vid avdelningskontoren av vederbörande kontorsstyrelse.

§ 67.

Mom. 1. Örn tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller
visat vanvördnad eller ohörsamhet mot förman, ej låter sig av deputerads
eller vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser och föreställningar rätta eller
ock gör sig skyldig till större fel eller försummelse i sin befattning eller
beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna levernet, vare vederbörande
deputerad eller kontorsstyrelse skyldig att förhållandet hos fullmäktige anmäla,
och skall tjänstemannen, sedan för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordrats samt tillfälle lämnats honom att sig förklara, inför fullmäktige
tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. I händelse den, som på detta sätt erhållit varning, ej därav
låter sig rätta utan varder förvunnen till ny förseelse, skall, efter anmälan
härom hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring över vad mot honom förekommit
infordras, och äga därefter fullmäktige att med avseende å förekommande
omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under längre eller
kortare tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt 20 § mom. 1 avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom
uppbära något därav.

Mom. 3. Därest tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller
annat i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,
ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter
anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring, med
hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom från
tjänstgöring, dock minst 6 månader med förlust av lönen, eller helt och
hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön.

Mom. 4. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman avhålles från tjänstgöring
eller för alltid skiljes från tjänsten, skall jämte hänvisning till
besvärs anförande honom skriftligen meddelas.

Avdelning V.

Moni. 5. Extra ordinarie tjänsteman, som beträdes med ovärdigt uppförande
i allmänna levernet eller eljest befinnes olämplig för riksbankens
tjänst, läte fullmäktige på anmälan av vederbörande deputerad avföra från
listan över extra ordinarie tjänstpersonalen.

§ 68.

Tjänstinnebavare, som varder under förmynderskap ställd, må det ej
tillåtas att tjänsten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.

Bliver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjänsten, dock att, örn hans omyndighetstillstånd varit föranlett av
sjukdom, fullmäktige må äga att efter omständigheterna förfara.

§ 69.

Mom. 1. Den tjänstinnehavare, som till borgenärers förnöjande sin
egendom avträtt, bör genast från tjänstgöring i riksbanken avhållas och
skall, örn han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen
inträffat, styrker sig vara från borgenärers kräv befriad, skiljas från sin i
riksbanken innehavande tjänstbefattning.

Mom. 2. Örn tjänstinnehavares enskilda ekonomiska förhållanden råkat
i sådant skick, att fullmäktige finna hans fortsatta bestridande av tjänsten
icke böra äga rum, äga fullmäktige avhålla vederbörande från tjänstgöring,
till dess ifrågavarande förhållanden blivit ordnade.

§ 70.

Har tjänstinnehavare genom domstols utslag blivit dömd till påföljd
enligt 2 kap. 19 § strafflagen, bör han genast avhållas från tjänstgöring i
riksbanken och skall, örn utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i
riksbanken innehavande tjänstebefattning.

§ 71.

Örn någon av vaktpersonalen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjänsten eller utom densamma förhåller sig
otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse
att, sedan tjänstinnehavaren lämnats tillfälle att förklara sig, avhålla den
felaktige från tjänstgöring under längre eller kortare tid, med förlust av
större eller mindre del av lönen, eller ock genast skilja honom från tjänsten.

§ 72.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden
utöver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar få endast

Om tjänstemännen.

ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition
inlämnas senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i
annat fall icke varda till prövning upptagna.

Mom. 2. Över sådana av fullmäktige eller styrelse för avdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna avdelning av reglementet
eller i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk
med därtill hörande särskilda bestämmelser dels angående tillämpning av
samma reglemente, dels i fråga örn rätt till pension för ordinarie tjänstemän
vid nämnda verk, kunna besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas bos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga örn tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så
snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

B. Om tjänstemännen och arbetspersonalen vid
Tumba pappersbruk.

§ 73.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörj es på stället av en förvaltare,
som på förordnande tills vidare av fullmäktige tillsättes.

Till förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen en
verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den
övriga förvaltningen en bruksbokhållare och en förrådsbokhållare, vilka alla
på förvaltarens förslag tillsättas på förordnande tills vidare av fullmäktige.

För bruksförvaltaren och övriga tjänstemän vid Tumba bruk gäller till
efterrättelse den av bankoutskottet den 20 februari 1917 fastställda instruktion
och arbetsordning.

§ 74.

Mom. 1. Tumba bruks tjänstemän tillkommande löne- och övriga förmåner
äro bestämda i särskild, av riksdagen fastställd avlöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och avskedas
av förvaltaren, på sätt instruktionen föreskriver. För nämnda personal fastställa
fullmäktige avlöning och övriga förmåner.

Avdelning V.

Jämlikt § 7 i den för bankoutskottet gällande instruktionen bar utskottet,
på grund av under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann
överensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank ävensom i lagen med
vissa bestämmelser örn riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående
forum för riksbanken, båda av den 12 maj 1897, fastställda grunder, upprättat
och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnat, tjäna till ovillkorlig efterlevnad
och iakttagande; kommande dock äldre oförändrade stadgan den, instruktioner
och förordnanden att därjämte iakttagas, såvitt de vid förekommande särskilda
fall, utan stridighet med här utstakade grunder och givna speciella föreskrifter,
må kunna tjäna till efterrättelse; och böra fullmäktige föranstalta,
att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830, de ovanberörda båda
lagarna av den 12 maj 1897, kungl, kungörelserna den 30 maj 1873, innefattande
lagar örn rikets mynt och örn övergången till det nya myntsystemet,
myntkonventionema mellan de tre skandinaviska landen av åren 1873 och
1876 med därtill hörande tilläggsartiklar samt detta reglemente ävensom de
lagar och författningar i övrigt, som anses böra genom fullmäktiges försorg
offentliggöras, efter riksdagens slut i lika format av trycket utgivas och till
salu allmänheten tillhandahållas. Stockholm den 27 maj 1931.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Acke Westling.

Bilaga till Bankoreglementet.

Åvlöningsstat

för Tumba bruks tjänstemän.

Förvaltaren, lön.............................

tjänstgöringspenningar .....................

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen nied 1,000 kr.

20 famnar ved samt trädgårdar, innehållande
49,37 ar, och åkerjord, innehållande 1,45 hektar.

Verkmästaren, lön...........................

tjänstgöringspenningar .....................

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 500 kr.

16 famnar ved samt trädgård, innehållande 23,14
ar, och åkerjord, innehållande 13,88 ar.

Pappersmästaren, lön.........................

tjänstgöringspenningar .....................

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 400 kr

12 famnar ved samt trädgård, innehållande
11,187 ar, och åkerjord, innehållande 16,97 ar.

Bruksbokhållaren, lön........................

tj änstgöringspenningar .....................

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 400 kr.

12 famnar ved samt trädgård, innehållande 9,71
ar, och åkerjord, innehållande 7,09 ar.

Förrådsbokhållaren, lön.......................

tj änstgöringspenningar......................

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes lönen
med 200 kr.

6 famnar ved samt trädgård, innehållande 5 ar,
och åkerjord, innehållande 7,2 5 ar.

kr. 6,000: —

» 3,000:— kr. 9,000: —

kr. 3,000: —

» 1,500: — » 4,500: —

kr. 2,200: —

» 1,000: ~ > 3,200: —

kr. 2,200: —

> 1,000: — » 8,200: —

kr. 1,200: —

> 600: — » 1,800: —

Övergångsbestämmelse.

Så länge nuvarande skolläraren E. E. Castegren kvarstår såsom lärare
vid den folkskola, som av Botkyrka församling hålles inrättad vid Tumba
bruk eller i dess omedelbara närhet, skola till honom utgå följande avlöningsförmåner: lön

................................ kr. 500: —

tj änstgöringspenningar................ » 150: —

arvode för söndagsskolan ............. » 150: — kr. 800: —

jämte 8 famnar ved.

Anm. Veden skall bestå av blandad tall och gran.

Tilläggsbestämmelse.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
i brukets tjänst eller för dess räkning utför arbete och enligt lagen örn
försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 är att anse såsom arbetare,
vara berättigad att, i den mån ban eller bon icke på grund av gällande
stadganden för tjänstpersonal och arbetare vid Tumba bruk kommer i åtnjutande
av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser, av riksbanken
utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i arbetet bestämmelserna
i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

STOCKHOLM. RIKSBANKENS SEDELTRYCKERI 1931.