RIKSGÄLDSKO N T O R E T (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKO N T O R E T,

utfärdad! vid slutet af 1912 ars riksdag.

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 1 afd. 4 käft.

(Riksgäldskonlorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—3.

» fordringar för utlämnade lån §§ 4—5.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 6—42.

» utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 43—71.

Med statsregleriugen gemenskap ägande utgifter § 72.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 73—76.

Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 77—95.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 90—107.

Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 108—111.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 112—120.

Fullmäktiges sammankomster §§ 121—128.

b särskilda åligganden och uppdrag §§ 129—145.
Tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 140—150.

Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser in. in. §§ 151 —156.
Pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 157—159.

Reglemente för riksgäldskontor et.

§ i Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna ahorda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, höra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordna», att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den
tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kung!, Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härtorutom har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namn gifven person öfverlåtas för att end ast i

dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på beböriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäld skontoret inrätta en statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige
bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till eu i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontor medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontor af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
bar Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör öfverstiger 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en
handskrifven namnteckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna
af riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskrifven
namnteckning.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om bvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 3.

Till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och
amortissementsfonderna skola, i anledning af upptagandet af nedannämnda
statslån, årligen utbetalas följande annuitetsanslag, nämligen;

för 1888 års lån

» 1894 » »

» 1900 »

» 1904 » »

» 1900 » »

» 1907 » *

» 1908 » »

» 1911 » »

kronor 885,333: 33

» 672,300: —

» 1,452,800: —

» 1,380,000: —

» 1,656,000: —

» 1,872,000: —

» 2,451,600: —

» 3,240,000: —

samt för 1887 års 3,6 procents lån ett annuitetsanslag beräknadt till 4 ’/2
procent af lånets vid 1909 års början utelöpande belopp, hvilket anslag, i
händelse nya obligationer af lånet komma att försäljas, skall från och med
året näst efter det, hvarunder försäljningen sker, ökas med 4 1/a procent
af det under det sistförfluten året försålda obligationsbeloppet.

Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå ränta å vederbörande
lån samt återstoden öfverföras till fonden för statsskuldens amortering.

Behållningen å fonden för statsskuldens amortering skall af fullmäktige
med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering
af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp eller ock till
minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen erhållit
bemyndigande. Med afseende å statsskuldens amortering skall iakttagas,
att 1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år 1950.

Angående riksgiildskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 4.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti detta och äldre reglementen i tillämpliga delar
tjäna till efterrättelse.

§ 5.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari bvggnadskassorna
i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,
må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,
efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.

Riksdagen har år 1912 medgifvit, att å den skuld, hvari domkyrkan
i Skara den 1 januari 1912 häftar till riksgäldskontoret för lån till fullbordande
af domkyrkans restaurering, mä afskrifvas ett belopp af högst
27,000 kronor, med iakttagande därvid, att annuiteten å den del af lånet,-som återstår efter afskrifningen, utgår med sådant belopp, att lånet blir i
sin helhet återbetaldt senast inom samma tid, som med tillämpning af nu
gällande betalningsvillkor är afsedd, eller år 1935, dock att, om ej det nya
domkapitelshuset med tillhörande uthusbyggnader inom fyra år, räknadt
från den 1 januari 1912, är uppfördt och fullt färdigt i enlighet med åt
Kung!. Maj:t fastställda ritningar, medgifvandet till afskrifningen är förfallet.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l :o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverJämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1909—1918 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kung!. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda
medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

Till kapitalökning för odlingslånefonden har 1911 års Riksdag för år
1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag
af 524,000 kronor. Grenom detta beslut hafva de förut meddelade bestämmelserna
om fyllnadsmedels tillhandahållande från riksgäldskontoret förfallit
i hvad dessa bestämmelser afse tiden efter år 1911.

§ 7-

Till ökning af norrländska ny odlings fondens kapital har 1911 års
Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 210,000 kronor.

§ 8-

1907 års Riksdag bar under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,
som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning
samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapital af betalningar å
de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de
till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.

§ 9.

1907 års Riksdag bär dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning
af fonden för torfindustriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla
statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en
summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000
kronor, dels ock medgifvit, att de kapital af betalningar, hvilka enligt gällande
bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,
oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1918
tilläggas fonden.

§ io.

Till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande har
1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 116,000 kronor.

§ IL

Till kapitalökning för jordförmedlings/onden har 1911 års Riksdag
för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 800,000 kronor.

§ 12.

1911 års Riksdag har till ökning af egnahemslånefondens kapital för
år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 5,000,000 kronor.

§ 13.

Till ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed
jämförlig mindre industri kapital har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af
75,000 kronor.

§ 14.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontroll undersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kung!. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess äfven beloppet af den ränta med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kung!. Majits bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 1 afd. 4 käft. 2

(Riksgäldskontorets reglemente.)

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t prof vas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nänmdt, må, då Kungl.
Maj: t så prof var lämpligt,

under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt
att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

§ 15.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af
dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel
af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i. öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och
besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först
godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl, Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom afl bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den
af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kung! Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång
i nyttj an der ätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden, äfvensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

§ 16.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad; dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 17-

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,

samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kung!. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.

§ 18.

1911 års Riksdag har beslutit, att eu lånefond, benämnd lånefonden
för tjänstemannasamhället vid Mörby, skall bildas, samt för afsättning till
denna fond för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 930,000 kronor.

§ 19.

Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping har 1911 års Riksdag
för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat
ett anslag af 4,000,000 kronor.

§ 20.

Till fullbordande af statsbanan från Morj ärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 21.

Till fullbordande af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och
till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,028,000
kronor.

§ 22.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors)
jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1910 års Riksdag
för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 23.

Till fullbordande af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår bär 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och
till utbetalning från rik-gäldskontoret anvisat ett anslag af 1,400,000
kronor.

§ 24.

Till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee bar 1910 års
Riksdag för år 1911 beviljat ett anslag af 2,038,000 kronor, att emellertid
utgå redan under år i 910; och bar Riksdagen anvisat detta anslag
till utbetalning från riksgäldskontoret.

§ 25.

Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag
af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. F.
Liljewalchs stärblms enligt afgifna. förbindelser, har 1910 års Riksdag
beslutat dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och
Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande i ändrad
sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver Södertälje kanal
norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje, dels och af
ifrågavarande arbeten föranledda stationsanordningars utförande, allt för en
beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och har Riksdagen för påbörjande
af berörda anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 26.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (nr 184)
har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Troll -häfte kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell,
enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt
köpekontrakt förvärfvat egendomen ®/8 mantal Sjöboda nr 1 i Västra
Tunhems socken och Vane härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma
köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 under -

tecknade köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Ilafvenströmska
lyckan ock Fredrikslund med åkerlyckan Yårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i avtalet
vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet
bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/i
mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Vane härad af Älfsborgs län afsöndrade
lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för
statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.
Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande
af likviden till majoren Hansen, direktören Frisel 1 och grosshandlaren
Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill
300,000 kronor.

§ 27.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909
års Riksdag

1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 26 mars
1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels n/64 mantal Starketärr
nr 1 och 1/s mantal Gudmundstorp nr 1 i Vassända-Naglums socken af
Älfsborgs län, dels ett område om 4,3 9 hektar af de till Vänersborgs stads
donationsjord hörande åkerlyckorna nr 231 och 232 och dels ytterligare
ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med nr 65—78, må för
Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade
köpeskillingarna, sammanlagdt 50,800 kronor, och de verificerade kostnaderna
för samma köp af statsmedel gäldas;

2) medgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens
nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt
för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma
att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt
belopp af högst 500,000 kronor; samt

3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 1 af i. 4 höft. 3

(Riksgäldskontorets reglemente.)

omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i
nämnda moment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda
belopp af högst 500,000 kronor.

§ 28.

1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande
af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften
i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande
af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget
å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909
anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,

dels ock för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den man Kungl.
Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt
förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000
elektriska hästkrafter.

§ 29.

1910 års Riksdag har för år 1911 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,
afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 30.

1911 års Riksdag har för år 1912 beviljat och till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,
afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid
Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 31.

Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1911 års
Riksdag för år 1912 till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp
af 5,000,000 kronor.

§ 32.

Af det af Riksdagen för uppförande af en elektrisk kraftstation vid
Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg
mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i
och för införande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen beviljade
anslaget å 21,500,000 kronor har 1911 års Riksdag för år 1912
beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af
4,000,000 kronor.

§ 33.

Pör uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta
området vid Djurgårds-Prescati af nya byggnader för museet har Riksdagen
år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor
skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sått Kungl. Maj:t bestämmer,
för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar
af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom
statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar
därför inflyta.

§ 34.

Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet
upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i
Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset
ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas,
på sätt Kungl. Maj it bestämmer, för att återgäldas i den mån den
allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten nr 8 kvarteret Murmästaren
i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter.

§ 35.

Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet
af bibanor inom västra delarna äf Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län, samt delar af Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
af 5,000,000 kronor att afsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående
under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att. från denna fond

anvisa statslån till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om Indika här är fråga;

dels för afsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 af 1,000,000 kronor;

dels ock föreskrifva följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
af lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behofvet af banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagat.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden bar att fylla, skall vara
uPPej°rc^ edligt tekniska bestämmelser, som af Kungl. Maj:t, godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kung. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. En femtondel af
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och
besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.

7:o) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent
å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres
ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas anstånd
med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anständsränta, genom
fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning
såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anständsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i
sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta,
som icke är att hänföra till anständsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;

samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet af fem procent å uu ifrågavarande del af
försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas,
förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad.

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; h varjämte of vanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor
och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga.

§ 36.

För fortsatt utveckling af statens telefon väsende har 1911 års Riksdag
för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag å 4,000,000 kronor.

§ 37.

Till fortsättande å sträckan mellan Järna och en punkt omkring 1
kilometer söder om Saltskog af arbetet med utläggande af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge och Järna m. m. har 1911 års Riksdag för
år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp
af 250,000 kronor.

§ 38.

1911 års Riksdag har dels beslutat anläggning af en statsbana från
Ströms vattudal (Ulriksfors) till Ångermanälfven (Volgsjön) för en beräknad
kostnad af 9,050,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna
om de orter, järnvägen bör genomgå, dels ock för banans påbörjande
beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag för
år 1912 af 900,000 kronor.

§ 39.

1911 års Riksdag kar beslutat anläggning af statsbana från Yeittijärvi
till Karungi samt från Karungi till Matarengi för en beräknad kostnad
af 2,837,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om
de orter, järnvägarna böra genomgå, och för år 1912 beviljat och till utbetalning
från riksgäldskontoret anvisat, dels till påbörjande af samma anläggningar
ett anslag af 900,000 kronor, dels ock för anordnande af militärstation
vid Keräsjoki båll- och mötesplats å järnvägen Lappträsk—Yeittijärvi
ett anslag af 32,500 kronor.

§ 40.

För utförande af nödiga kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—
Svartön bar 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,070,000 kronor.

§ 41.

Såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs
ångfärjestation bar 1911 års Riksdag för år 1912 anvisat ett belopp af
204,400 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

. § 42.

För anläggande af ett statens kraftverk vid Alfkarleby bar 1911 års
Riksdag beviljat ett anslag af 9,210,000 kronor samt däraf för år 1912
till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 3,450,000
kronor.

3:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

1912 års Riksdag bar för fortsatt utveckling af statens telegraf- och
telefonväsende för år 1918 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag å 4,000,000 kronor.

§ 44.

1912 års Riksdag har för inköp af mark, som erfordras för utvidgning
af vissa järnvägsstationer, för år 1918 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 300,000 kronor.

§ 45.

1912 års Riksdag har för fortsättande af arbetet med utläggning af
ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås och därmed
sammanhängande arbeten för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 1,100,000 kronor.

§ 46.

1912 års Riksdag har för år 1913 till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade järnvägar beviljat ett anslag af 3,000,000
kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af
2,500,000 kronor.

§ 47.

Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping har 1912 års Riksdag
för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett anslag af 8,200,000 kronor.

§ 48.

Till fortsättning af statsbanan Ulriksfors—Volgsjön har 1912 års
Riksdag för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett anslag af 2,000,000 kronor.

§ 49.

För fortsättande af statsbanan Älfsby—Piteå har 1912 års Riksdag
för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 1,200,000 kronor.

§ 50.

1912 års Riksdag har till fortsättning af statsbanan Veittijärvi—
Karungi—Matarengi för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 900,000 kronor.

§ 51.

1912 års Riksdag har med godkännande af de i statsrådsprotokollet
för den 15 mars 1912 omförmälda, af Jämtlands läns landsting och vederbörande
socknar gjorda utfästelser i fråga om kostnadsfri upplåtelse af
mark m. m., beslutit anläggning af normalspårig statsbana mellan Svegs
station å Orsa—Härjedalens järnväg och Brunflo station å tvärbanan genom
Jämtland för en beräknad kostnad af 11,250,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter järnvägen bör genomgå
samt för påbörjande af statsbanan Sveg—Brunflo beviljat ett anslag för år
1918 af 500,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 52.

1912 års Riksdag har under förbehåll af upplåtelse af mark m. m.
enligt viss, i statsrådsprotokollet för den 19 april 1912 närmare omförmäld
utfästelse beslutit dels att fortsätta arbetet med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna och därvid framdraga banan
öfver Södertälje kanal på bro af 26 meters fri böjd med rörlig öppning
(klaff) söder om nuvarande järnvägsöfvergången samt anordna station å
Näset, dels att utlägga bispår till Södertälje stad och ombygga stationen
därstädes allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Södertäljekommissionens
förslag och för en beräknad kostnad af 5,074,200 kronor, däri inberäknadt
viss kostnad för Norra Södermanlands järnvägs anslutning till stationen
å Näset, samt för ändamålet beviljat ett anslag för år 1913 af 2,900,000
kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 53.

1912 års Riksdag har såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar
vid Trälleborgs ångfärjestation för år 1913 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 37,300 kronor.

§ 54.

1912 ars Riksdag har utaf det af Riksdagen för uppförande af en
elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 1 afd. 4 käft. 4

(Kiksgäldskontorets reglemente.)

därmed anläggning af järnväg mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga
erforderliga åtgärder i och för införande af elektrisk drift å bandelen
Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget å 21,500,000 kronor för år 1913
anvisat ett belopp af 800,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 55.

1912 års Riksdag har af det utaf Riksdagen för anläggning af en
ny farled mellan Vänersborg och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000
kronor för år 1918 anvisat ett belopp af 4,500,000 kronor att utgå från
riksgäldskontoret.

§ 56.

1912 års Riksdag bär för år 1913 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,
afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid
Trollhättan, samt för därmed sammanhängande arbeten.

§ 57.

1912 års Riksdag har för anordningar vid Trollhätte kraftstation till
förekommande af driftstöringar på grund af isbildning i Göta älf beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 110,000
kronor.

§ 58.

1912 års Riksdag har för inköp af inventarier för Trollhätte kraftverk
för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 125,000 kronor.

§ 59.

1912 års Riksdag har utaf det af Riksdagen för uppförande af en
elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang
därmed anläggning af järnväg mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga
erforderliga åtgärder i och för införande af elektrisk drift å bandelen

Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget å 21,500,000 kronor för år 1913
anvisat ett belopp af 8,040,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

1912 års Riksdag har af det af Riksdagen för anläggande af ett statens
kraftverk vid Älfkarleby beviljade anslaget å 9,210,000 kronor för
år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp
af 2,150,000 kronor.

1912 års Riksdag har för år 1913 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t ineddelar, användas för anläggning af ledningar,
afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid
Älfkarleby, samt för därmed sammanhängande arbeten.

1912 års Riksdag har medgifvit, dels att Kungl. Maj:t må genom
aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det i statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för den 22 mars 1912 omförmälta köpekontrakt förvärfva
Södertälje kanal- och slussverksaktiebolags däri omförmälta egendom för
en köpeskilling af 1,035,000 kronor, dels och att de obligationer och depositioner,
som sålunda från bolaget förvärfvas, må användas till köpeskillingens
likvidering samt för gäldande af återstående köpeskillingen för
år 1913 anvisat högst 780,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

1912 års Riksdag har till kapitalökning för odlingslånefonden för år
1918 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag
af 485,000 kronor.

1912 års Riksdag har till ökning af egnahemslånefondens kapital för
år 1918 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag
af 7,365,000 kronor.

60.

61.

§ 62.

63.

64.

§ 65.

1912 års Riksdag har till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens
befrämjande för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 116,000 kronor.

§ 66.

1912 års Riksdag har till ökning af norrländska nyodlingsfondens
kapital för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett anslag af 172,000 kronor.

§ 67.

1912 års Riksdag har till kapitalökning för jordförmedlingsfonden för
år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag
af 800,000 kronor.

§ 68.

1912 års Riksdag har till ökning af fondens för befrämjande af handtverk
och därmed jämförlig mindre industri kapital för år 1913 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 25,000 kronor.

§ 69.

1912 års Riksdag har för afsättning till fonden för att underlätta
astadkommande af bibanor inom vissa delar af riket i riksstaten för år
1913 upptagit ett belopp af 1,000,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 70.

1912 års Riksdag har för afsättning till järnvägslånefonden i riksstaten
för ar 1913 upptagit ett belopp af 1,500,000 kronor att utgå från
riksgäldskontoret.

§ 71.

1912 års Riksdag har för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 200,000 kronor.

3:o. Med statsreglering^!! gemenskap ägande utgifter.

§ 72.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat bebofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 73.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 74.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 75.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontor upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 76.

1911 års Riksdag har medgifvit, att postsparbanken må äga att vid
behof af medel för bedrifvande af sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp af högst 5,000,000 kronor mot godtgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att själft utgifva å sålunda försträckta medel,
äfvensom på de villkor i öfrigt, som genom öfverenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltuingsutgifter m. m.

§ 77.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 78.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda

fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 79.

Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens
hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande
af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänstinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.

§ 30.

Beträffande Riksdagens bibliotek gälla för tiden till 1912 års slut
följande bestämmelser:

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket
utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket
äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänstinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna
aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänstinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänstinnehafvare vid
detta verk.

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med arfvode af 10 kronor om dagen.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,
vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,
som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket
förekommande göromål.

§ 81.

Beträffande Riksdagens bibliotek gälla för tiden från och med år 1913
följande bestämmelser:

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 7,000 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästare vid biblioteket
utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna afiöningen för vaktmästaren vid biblioteket
äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänstinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna
aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänstinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som
i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänstinnehafvare vid
detta verk.

Fullmäktige äga att vid Riksdagens bibliotek anställa dels, för tjänstgöring
under hela året, en amanuens med ett årligt arfvode af 3,000
kronor, dels ock, för tjänstgöring under den tid riksdag pågår, ytterligare
en amanuens med ett arfvode af 5 kronor om da^en.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,

vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,
som fullmäktige pröfva skälig.

§ 82.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjaning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 88.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjäniagen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå
med 11,000 kronor årligen; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut
innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst
frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningsbjäip uppbära från riksgäldskontoret 1,500
kronor.

Aflöningen för befattningshafvare vid justitieombudsmansexpeditionen
utgår med följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren 6,000 kronor,
för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,

hvilka två afluningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500
kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt
för vaktmästaren 1,100 kronor, hvilken aflöning kan efter fem års tjänstgöring
höjas med 100 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 sand. 1 afd. 4 käft. 5

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Vidare har Riksdagen till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat
ett årligt anslag af 4,000 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig
redogörelse, användas till befordrande af göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen,
vikariatser sätta ing, renskrifning m. in.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt,
att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén,
samt att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 34.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Riksdagen har till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt
anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig
redogörelse, användas till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskoinmitténs expedition.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor höra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskildt
redovisas.

§ 85.

Riksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att
låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en
utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det för -

sta seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor
att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot
framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande
nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader.

§ 86.

Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1912 års lagtima
Riksdags verksamhet, hvilken bok skall i bokhandeln hållas tillgänglig
för ett pris af en krona, beviljat förste notarien hos Andra kammaren
vid innevarande års riksdag Tore Hedrén ett understöd af ettusensexhundra
kronor, under villkor att fyrahundra exemplar af boken senast
den 15 augusti 1912 kostnadsfritt öfverlämnas till riksgäldskontoret för
omedelbar utdelning bland Riksdagens ledamöter.

§ 87.

1912 års Riksdag har dels uppdragit åt fullmäktige att låta i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det för 1867—1899 års riksdagar upprättade
person- och sakregistret utarbeta och i en upplaga af ett tusen
exemplar till trycket befordra ett fullständigt person- och sakregister till
Riksdagens protokoll med bihang för åren 1900—1910, dels ock bemyndigat
fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader bestrida de
för ändamålet erforderliga kostnaderna.

§ 88.

1912 års Riksdag har dels uppdragit åt fullmäktige att med konstnären
Axel Törneman träffa aftal om utförande i Andra kammarens plenisal
af väggmålningar al fresco i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det
af honom i sådant hänseende uppgjorda förslaget, dels ock bemyndigat fullmäktige
att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån af behof använda
ett belopp af högst 82,000 kronor till bestridande af kostnaden för
ifrågavarande arbeten.

§ 89.

1912 års Riksdag har dels uppdragit åt fullmäktige att låta genom
fackkunnig person på svenska språket i en upplaga af tvåtusen exemplar

utgifva en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar
i främmande länder i öfverensstämmelse med ett af utsedde kommitterade
afgifvit förslag, dels bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget
till riksdagskostnaderna bestrida erforderliga kostnader för ifrågavarande
arbete, som, i den mån de olika häftena utkomma, skall afgiftsfritt
tillställas de Riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran, samt i
öfrigt till det antal exemplar, fullmäktige ega bestämma, hållas till försäljning
till ett pris af en krona för hvarje häfte.

§ 90.

1911 års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskon törel att,
med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader, af den på sin tid
af skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen öfverlämnade
porträttsamlingen låta verkställa afgjutning i brons af porträttmedaljonger
af de tjugu i bankoutskottets utlåtande nr 42 uppräknade f. d. riksdagsmännen
äfvensom efter samråd med skulptören låta i för ändamålet lämpliga
lokaler inom riksdagshuset uppsätta ifrågavarande bronsafgjutningar.

§ 91.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor
till andre deputeraden.

§ 92.

Aflöningen för tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt
af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas.

§ 98.

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 11,000 kronor år -

ligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under
ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrig! äga fullmäktige
icke att tilldela tjänstinnehafvare vid riksgäldskontor! andra arfvoden än
de i afiöningsstaten och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifna.

§ 94.

Såsom begrafningshj älp eller understöd för stärbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 95.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nn gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver eu
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter b vilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfrig» tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 96.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas

eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 97,

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kung!, flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.

§ 98.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

§ 99.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 100*

Hos statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1912 och 1913 lyfta medel å de i h vartdera årets riksstat uppförda
förslagsanslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m., till räntor å
statsskulden m, m. samt till afbetalning å statsskulden.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån tillhörande järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden äfvensom räntor å tillsvidare
förräntade medel skola af riksgäldskontoret godtgöras statskontoret i afräkning
å anslaget till räntor å statsskulden. De kapitalafbetalningar, som
å nämnda lån till riksgäldskontoret erläggas, skola däremot godtgöras statskontoret
i afräkning å anslaget till afbetalning å statsskulden.

§ 101.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 102.

Riksdagen har åren 1898, 1903 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i män af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid

efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksdagen bar år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
de medel, som för hvart och ett af åren 1907 —1911 erfordras för att
fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift
äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för öfverlämnande
till egnahemslånefonden af år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och
ett af åren 1909—1913 de medel, som erfordras för att tillsammans med
till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt
andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret
och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose
ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor.

Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,

dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping,
''

dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,300
kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan,
än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra
fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar
vid Trollhättan m. m.,

dels ock 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års
fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 8,500,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende,

dels de medel, som erfordras, för att norrländska nyodlingsfonden skall
kunna under år 1911 tillgodose ett lånebehof af 800,000 kronor,
dels högst 50,000 kronor, att tillföras handtverkslånefonden,
dels 3,325,000 kronor, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping
—Norrköping,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallho
Imsfj ärden,

dels 1,500,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,

dels 2,038,000 kronor, till fullbordande af statsbanan Göteborg—Skee,
att utgå under år 1910,

dels 700,000 kronor, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. m.,

dels 500,000 kronor, för påbörjande af utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Bönninge och Järna stationer m. in.,

dels 150,000 kronor år 1910 och 893,000 kronor år 1911, för anläggning
af en statsbana Lappträsk—Yeittijärvi m. m.,

dels 250,000 kronor, för fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad
vid Notviken,

dels 2,000,000 kronor, till fortsättning af anläggningen af en ny farled
mellan Vänersborg och Göteborg,

dels 1,000,000 kronor, för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m.,
dels 4,915,000 kronor år 1910 och 2,650,000 kronor år 1911, för
påbörjande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.

dels oclc 1,500,000 kronor, för år 1911 beviljade medel af 1906 års
fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Biksdagen har år 1911 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
följande för år 1912 anvisade anslag, nämligen:

524.000 kronor till kapitalökning för odlingslånefonden,

5.000. 000 kronor till ökning af egnahemslånefondens kapital,

116.000 kronor till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande,

210.000 kronor till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital,

800.000 kronor till kapitalökning för jordförmediingsfonden,

75.000 kronor till ökning af handtverkslånefondens kapital,

1.500.000 kronor för afsättning till järnvägslånefonden,

1.000. 000 kronor för afsättning till lånefonden för bibanor i västra
Sverige.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. lo samt. 1 afd. 4 höft. 6

(Kiksgiildskontorets reglemente.)

980.000 kronor för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby,

4,000,000 kronor till fortsatt utveckling af statens telefonväsende,

3.250.000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade järnvägar,

250.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Rönninge och Järna järnvägsstationer,

1.028.000 kronor till fullbordande af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå
—Kallholmsfjärden,

1.400.000 kronor till fullbordande af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,

4.000. 000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—
Norrköping,

900.000 kronor till anläggning af en statsbana från Ströms vattudal
till Angermanälfven,

932,500 kronor till anläggning af en statsbana från Yeittijärvi till
Karungi samt från Karungi till Matarengi m. in.,

1.070.000 kronor till kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—
Svartön.

650.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Göteborg och Alingsås in. m.,

204,400 kronor tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid
Trälleborgs ångfärjestation,

2.000. 000 kronor till inköp af mark, som erfordras i och för ordnande
af Stockholms bangårdsförhållanden m. m.,

5.000. 000 kronor till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg,

1.500.000 kronor till anläggningar af ledningar för distribuering af
elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. in.,

4.000. 000 kronor till uppförande af eu elektrisk kraftstation vid
Porjusfallen i Stora Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gällivare
och Porjus m. m., och

3.450.000 kronor till anläggning af ett statens kraftverk vid Ålfkarleby.

Eiksdagen har år 1912 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer bereda erforderlig tillgång till utbetalning af följande
för år 1913 anvisade anslag, nämligen

4,000,000 kronor för fortsatt utveckling af statens telegraf- och
telefonväsende,

300.000 kronor för inköp af mark, erforderlig för utvidgning af vissa
järnvägsstationer,

1.100.000 kronor för fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås,

2.500.000 kronor för anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar,

3.200.000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping,

2.000. 000 kronor till fortsättning af statsbanan Ulriksfors—Yolgsjön,

1.200.000 kronor för fortsättande af statsbanan Alfsby—Piteå,

900.000 kronor till fortsättning af statsbanan Veittijärvi—Karungi—
Matarengi,

500.000 kronor för påbörjande af statsbanan Sveg—Brunflo,

2.900.000 kronor för fortsättning af arbetet med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Bönninge och Jama,

37,800 kronor, tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs
ångfärjestation,

4.500.000 kronor för anläggning af ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg,

1.500.000 kronor för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m.,

110.000 kronor för anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande
af driftstöringar på grund af isbildning i Göta älf,

125.000 kronor för inköp af inventarier för Trollhätte kraftverk,

3.840.000 kronor för uppförande af en elektrisk kraftstation vid
Porjusfallen i Stora Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gällivare
och Porjus m. m.,

2.150.000 kronor för anläggande af ett statens kraftverk vid Älfkarleby,

1.500.000 kronor för anläggning af ledningar för distribuering af
elektrisk energi från statens kraftverk vid Älfkarleby,

780.000 kronor för förvärfvande af Södertälje kanal- och slussverk,

485.000 kronor till kapitalökning för odlingslånefonden,

7.365.000 kronor till ökning af egnahemslånefondens kapital,*

116.000 kronor till kapitalökning för fiskerilånefonden,

172.000 kronor till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital,

800.000 kronor till kapitalökning för jordförmedlingsfonden,

25.000 kronor till ökning af handtverkslånefondens kapital,

1.000. 000 kronor för afsättning till lånefonden för bibanor i vissa
delar af riket,

1.500.000 kronor för afsittning till järnvägslånefonden,

200.000 kronor för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamkället
vid Mörby.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna, därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kung!. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfästa, varda af fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för
skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande
dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att användas
på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskildt stadgadt.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.

§ 103.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos, riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-
och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets
öfriga behof.

§ 104.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för

beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

Biksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk* åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 105.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst eu million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande ds
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 106.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
af 40 millioner kronor i utländskt mynt med eu löpetid af högst två år
äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.

§ 107.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaför -

stärkning åt statskontoret, i män af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskon
toret verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontor!

ingående medel.

§ 108.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

§ 109.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

§ no.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt

godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess bufvudbok
biläggas.

§ in.

De tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret, Iiiksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ US.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar,

§ 113.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt ai
Riksdagen bestämd ordning.

§ 114.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ H5.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 116.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att lian, jämlikt något af mom.- a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ H7.

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti .hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ US.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 127 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 119.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 120.

Till ledning vid pröfningen och af görandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 121.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 1 afd. 4- käft. 7

(Riksgäldskontorets reglemente.)

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 122.

Med undantag af de enligt § 118 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden höra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 123.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 124.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 125.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 126.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 127.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, samman -

jämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 128.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att bos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; bvarjämte det,
vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingifva till fullmäktige, af hvilka desamma, jämte utlåtande
däröfver, till bankoutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 129.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ iso.

Fn gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsattes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 131.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för livilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 132.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 133.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till bankoutskottet affinna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 134.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 135.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
af revisorernas öfver revisionen af statsverket och riksgäldskontoret afgifna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
Riksdag och revisorer öfverlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna äfvensom kommun, som utan erläggande
af prenumerationsafgift men mot stadgad postbefordringsafgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån af
tillgång få ett exemplar af ifrågavarande berättelser sig tillsändt.

§ 136.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihanget3 tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckeri gsmed
flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 137.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser aflämnas.

§ 138.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kung! Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse eu revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 189.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kung!.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande af riksgäldskontorets rätt och. säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.

§ HO.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna kypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst..

§ 141.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, hvilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen af nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 142.

.Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 143.

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 144.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i bvartdera verket vara tillstädes.

§ 145.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret.

§ 146.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stad -

gad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannaheställning i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom
graden, där det af behofvet fordras eller han linnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller
däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,
som är med Knngl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen
i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan binder för göromålens
jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad
och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänstinnehafvaren under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blifvit uppfyllda.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 saml. 1 afd. 4 käft. 8

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Därest tjänstinnehaf vare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
deri förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare
tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats
till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnekafvaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,
utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänstinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänstinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänstinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänstinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall ut -

öfver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå
så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,
att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom
godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt
fyra kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifva
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges
för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

§ 147.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit
i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;
kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,
så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ 143.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 149.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva afsigt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ iso.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innebafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänst eförsummelser
in. in.

§ 151.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.

§ 152.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 153.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.

§ 154.

Om någon af vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 155.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir
ledig, får, därest den af satte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
bankoutskottet afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 156.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskaat biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 151 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af tjänstinnehafvare vid
riksgäldskontoret.

§ 157.

Tjänstinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 158.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfver -

skjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 159.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tj än st i n n ehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifva
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

§ 160.

Några tillförne meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gfifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen den 31 maj 1912.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren

För Andra Kammaren

Ivar Afzelios.

Carl Carlson Bonde.

Talman.

v. Talman.

Afiöningsstat för tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret.

sekreterare och ombudsman.,
kamrerare..........................

tredje gradens tjänsteman,

förste revisor ....................

d:o d:o .............................

andra gradens tjänsteman,

kassör................................

d:o registrator och kanslist..
d:o revisor och bokhållare ..
första gradens tjänsteman, kam

marskrifvare.......................

d:o d:o .............................

förste vaktmästare ..............

1 vaktmästare

2 d:o ............

Summa

Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Miss- räk- nings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.
5,000	2,800		7,800
5,000	2,500	—	7,500
3,500	1,500	—	5,000
3,500	1,500	—	5,000
3,000	1,500	1,000	5,500
3,000	1,500	—	4,500
3,000	1,500	—	4,500
1,800	1,000	—	2,800
3,600	2,000	—	5,600
1,200	600	—	1,800
800	600	—	1,400
1,600	1,200	—	2,800
35,000	18,200	1,000	54,200

Ålderstillägg

IEfter 5 år kan lönen höjas
/ med 500 kr.

{Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

} Efter 3 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 6
år med ytterligare 500 kr.

{Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kr.

) Efter 5 år kan lönen höjas
> med 200 kr. och efter 10
J år med ytterligare 200 kr.

Amm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.

Anm. 3. Aflöningen till en af de tre tjänstemännen i första graden utgår fr. o. m. den 1 juli 1912.

Aflöningsstat för tjänstinne nafvar e vid Riksdagens bibliotek.

	Lön Kr.	Tjänst- görings* pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
Riksdagens bibliotekarie .........	4,000	1,600	5,600	[Efter 5 år kan lönen höjas med ! 500 kr. och efter 10 år med t ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare .......................	800	600	1,400	[Efter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med
	1 ytterligare 200 kr.
Summa	4,800	2,200	7,000

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Anm. 2. Från och med år 1913 utgå tjänstgöringspenningarna till bibliotekarien med 1,800
kronor.

Aflöningsstat för tj änstinnehafvare vid Riksdagens bus.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.
1 öfvervaktmästare..................	1,400	600	2,000
1 öfvermaskinist .....................	1,400	1,000	2,400
Summa	2,800	1,600	4,400

Ålderstillägg

/Efter 5 år kan lönen höjas med
\ 200 kr.

Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 1 afd. 4 käft. 9

(Riksgäldskontorets reglemente )

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre notarien August Neijber ............................................................	3,000
» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Mmtell............	2,500	—
» kammarskrifvaren Sven Ludvig Stuart..........................................	2,000	—
» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........	4,000	—
j maskinisten vid Riksdagens hus Karl Gustaf Oskar Nilsson .........	700	—
Summa kronor	12,200	—

Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Biksgäldskontorets vid 1911 års slut utfoalanserade skulder.

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 81 december 1911.
Årtal.	§•
		Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emis-sioner å tillsammans kr. 96,000,000, hvar-af blifvit utlämnade obligationer å kr.	1887 d. so/19) 1904 d. 1909 d. 3%
		85,594,360...................................................	oo o *	Kr. 84,757,920
(1909 d. 30/12J
1880	38	Obligationer för 1880 års statslåns tre emis-
		sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot-svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ..............................	,~u 00 00 o p-	37, X	Er. 73,353,951 £ St. 4,041,540 Eros 101,846,808 Rmk 82,447,416
1886	42	Obligationer för 1886 års statslån å kr.
		72,000,000 eller rmk 81,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å rmk	1886 d. */6	37, X	/Kr. 56,883,111:11 {Rmk 63,993,500
		72,614,500 ................................................
1888	40	Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26.666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000			Er. 24,191,111:11 Rmk 27,215,000 £ St. 1,333,535
		eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000	18S8 d. 7,	3 X
(Frcs 33,583,310
1890	39	Obligationer för 1890 års statslån å kr.
		35,555,555:56, motsvarande rmk40,000,000,			(Er. 27,340,000
		£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...	1S90 d. 7,	37, X	! Rmk 30,757,500
				\| £ St. l,507,117:io
1894	42	Obligationer för 1894 års statslån å kr.			[Frcs 37,954,755
		36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000; hvaraf hälften utlämnats...........................	1894 d. u/10	3 X	Er. 17,503,200 Frcs 24,310,000 £ St. 962,676
		*			Rmk 19,642,480

Reglemen- tets
Årtal.	§■
1899	42
	43

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Obligationer för 1899 års statslån å kr. I
72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,
hvaraf hälften utlämnats...........................

1S89 d. 15/5

1900

Obligationer för 1900 års statslån å kr.
36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

1900 d. 15/8

1904

Obligationer för 1904 års statslån å kr.
36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000......

1904 d. Vs

1906

Obligationer för 1906 års statslån å kr.
43,200,000, motsvarande francs 60,000,000,
£ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000......

1906 d. V8

1907

Obligationer för 1907 års statslån å kr.
46,800,000, motsvarande francs 65,000,000,
£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......

1907 d. Vs

1908

Obligationer för 1908 års statslån å kr.
54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......

1908 d. 2%

1911

Obligationer för 1911 års statslån å kr.
72,000,000,motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

1911 d. Va

1906

Af Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upplagd!
obligationslån, för hvilket staten i
sammanhang med förvärfvandet af Örebro
—Svartå järnväg öfvertagit betalningsskyldigheten
.............................................

Räntefot.

Återstående kapitalskuld
den SI december 1911.

37,

37, %

372 X

4 %
t. o. m.
d. V, 3915,
därefter
. 37, %

4 %
t. o. m.

d.2% 1918,
därefter
. SV, %

4 %
t. o. m.
d. V9 1926,
därefter
. 31/, %

4 %

Kr. 33,266,880
Frcs 46,204,000
£ St. 1,829,678:8
[Rmk 37,332,832

Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
[Fras 50,400,000

Kr. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk. 40,400,000

Kr. 43,200,000
Frcs 60,000,000
£ St. 2,376,000
Rmk 48,480,000

Kr. 46,800,000
Frcs 65,000,000
£ St. 2,574,000
Rmk 52,520,000

Kr. 54,480,000
£ St. 3,000,000
Frcs 75,600,000
Rmk 61,200,000

(Kr. 72,000,000
Frcs 100,000,000
£ St. 3,960,000
Rmk 80,800.000

Kr. 665,000

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1911.
Årtal.
§•
1.908	48	Af järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten
		upplagda två obligationslån, för hvilka sta-ten i sammanhang med förvärfvandet af bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle-borg öfver tagit betalningsskyldigheten, näm-ligen:
		obligationslånet af år 1898........................	---	4 X	Kr. 1,501,000
		» » » 1902 ......................		4 X	Kr. 820,000
1895	16	Kommunlån, för hvilka staten i samman-
		hang med Yästkustbanans förvärfvande öfvertagit betalningsskyldigheten ............	—-—	5 X	Kr. 409,842:93
1895	16	Kommunlån, för hvilka staten i samman-
		hang med Yästkustbanans förvärfvande öfvertagit betalningsskyldigheten..............	—-—	4,7 X	Kr. 76,278:03
1866	18	Innestående fond för Göta kanals underhål-
		lande .........................................................	1833 d. 31/12	5 X	Kr. 140,889
1902	23	Innestående köpeskilling för fastigheten nr
		1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arffurstens palats) ......................		4 X	Kr. 2,250,000
1911	92	Af statskontoret till riksgäldskontorets för-
		vältning öfverlämnade kassabehållningar...			Kr. 15,000,000
1890	14	Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka ut-färdats såsom grundfond för Sveriges all-
		manna hypoteksbank, bokförda inom lin-jen med nämnda belopp ....................	1890 d. J70	37* X
1909	4	Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka ut-färdats såsom grundfond för konungariket

		Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp........................	1909 d. 3%	37* %
1866	16	Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000
		kr. (icke kapitaliseradt)..............................	1815 d. Yu		—
1866	17	Ränta å Hertigens af Södermanland, seder-
		mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linjen med 150,000 kr.......	1778	5 X	__«.

Beglemen- tets
Årtal.	§•
1866 1866	20 21	Fond för Hjälmare kanals och slussverks un-derhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar) ................................. Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........
1882	3	Dito för Södertälje kanals dito (dito) ............
1866	28	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok-förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats-utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag)......................................................
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapitalskulden afskrifven); (statsutskottets utlåtande nr 15 vid 1859— 60 årens riksdag).......................................
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds-kontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års regle-mente innehåller)........................................

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Eäntefot.

Återstående kapitalskuld
den 31 december 1911.

Inom linjen balanserade skulder Er.

Summa Kr.

626,959,183:18

60.250,777:16

Kiksgäldskontorets vid 1911 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade låu till vissa bestämda ändamål.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1911 års
Årtal.	§•	a) Allmänna byggnadslåne-



		fonden.
1866	43	Lån till Västerås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000		28,000
1866	37	Lån till staden Halmstad,
		för uppförande af ett nytt läroverksbus därstädes......	1866	5 X	4 X	25,000	—	1,201	09
1866	1481)	Lån till staden Vänersborg,
	för uppförande af ny byggnad för elementarläro-verket därstädes ...............	1867-1868	5 X	4 X	40.000		3,907	56


1866	148a)	Lån till staden Västervik, för uppförande af ny bygg-

		nåd åt elementarläroverket därstädes ...........................	1867-1868	5 X	4 X	20,000		2,338	44
/1866	1488)1	Lån till Uppsala domkapitel,
(1908	11 \|	för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket i Uppsala...........................	1867-1868	5 X	4 X	140,000		11,000


1		Transport		—	—		—	46,447	09

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

’) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

Reglementets	•	Tiden, då			Ursprungliga	Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1911 års
			utbetalts.			Deioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—	—~~	—	46,447	1 09;
1866	148 *)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbvggnaden där-städes ...............................	1873-1875	5 X	4 X	20,000		7,504	10


1874	5	Lån till seminarium för
		bildande af lärarinnor, för
		inköp af byggnad åt semi-nariet (numera öfvertaget af direktionen öfver Stock-
		holms stads undervisnings-verk) .................................	1875	5 X	4 X	59,000	—■	13,458	80
1882	17	Lån till Linköpings dom-kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 X	4 X	30,000	—	19,055	54
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 X	4 X	30,000		22,308	17
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	—	29,785	67
		Transport		—	—		—	138,559	37

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då				Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.		vid 1911 års
—			utbetalts.			Deioppet.		slut.
Årtal.	§•
		Transport		_	_		_	138.559	37
1896	16	Lån till Härnösands dom-
		kapitel, för uppförande af		Lånet
		ny byggnad för allmänna		las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen	—	15,000	—	8,000	—
				under
				30 år.
{1898	171	Lån till Yadstena och S:t
(1908	10/	Pers församlingar, för full-		åter-
		bördande af Yadstena klo-		betalas senast		16,000		16,000
		sterkyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. år 1918
				med
				minst
				år!.
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000		26,136	45
/1877	81	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6/	för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda ............	1878-1879	6 X	5 X	200,000	—	75,354	56
{1880	13)	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	io)	för ny tomtreglering efter
		1878 och 1879 årens elds-
		vådor..................................	1881-1882	6 X	5.X	200,000		97,773	08
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny tomtreglering efter 1887
		års eldsvåda .....................	1889	5 X	4 X	100,000	—	72,328	79
1		Transport		—	—		—	434,152	25

’) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 1 afd. 4 käft. 10

(Riksgäl (Iskontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod vid 1911 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport	—	—	—		—	434,152	25
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X	4 X	200,000	—	148,709	17
1896 i	15	Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............	1897	4%. X	3SA, X	150,000	—	130,184	95
1902	20	Lån till staden Antal för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .....................	1903	5 X	4 X	300,000	—	287,260	61
lSööJ	941) 118 143	Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanali-sering af Stångån från sjön Sengen till hamnen vid Linköping........................... = 1,325,738; 75	1865-1870	5 X	3 X	437,500		325,431	77
		Transport	—	—	—		—	1,325,738	75

l) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1911 års
Årtal.	§•
		Transport			—		—	1,325,738	75
		b) Järnväg slånej-''onden.	•
(1866 (1897	82) 13/	Lån till Uddevalla—Yäners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Udde-valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malsp&rig...........................	J1865-1867/	5 94	4 X	2,600,0001i)		2,114,308	86
			( 1898 \
1871	31	Lån till Karlskrona—Yäxjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Karlskrona och Yäxjö......	1872—1874	5X2)	47, X	2,600,000	—	1,167,246	17
1871	31	Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg .........	1872-1873	6 X	5 X	406,000		39,299	50
		Transport		—	—		—	4,646,593	28

’) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 af 1886 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1911 års
			utbetalts.			Deioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—	—	—	4,646,593	28
1871	31	Lån till Uppsala—Margrete-
		tills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Galle med bi-banor .....................	1873	6 X	5 X	500,000		74,665	19
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-1876	5 va X	5 X	5,000,000		3,133,548	69
1876	5	Lån till Yästervik—Åtvida-
		berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-
		bana.............................	1877-1879	5 %''2)	47.x	1,865,000	—	1,526,529	33
1876	5	Lån till Hultsfred—Väster-
		viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny,
		med bibana och sidospår...	1877-1879	5 X2)	4V2 X	1,750,000	—	1,475,550	16
/187 6 \1904	?}
Lån för anläggning af järn-
	väg frånV islanda till Bolmen (numera öfvertaget af Karls-

		hamn—Vislanda järnvägs-aktiebolag) ........................	1877—1878	«*Vl6 %	47, X	500,0003)	_	477,446	13
		Transport		—	—			11,334,332	78

lJ Se § 3 af 1883 års reglemente.

Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

3) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

Reglementets		liden, då			Ursprungliga	Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1911 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.
Årtal.
§•
		Transport						11,334,332	78
1876	5	Lån till Gottlands järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tisby till
		Hemse ..............................	1877—1879	5 X‘)	47, X	500,000	—	3 47,504	55
(1876 (1879	51 13/	Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana...	1879—1882	5 X1)	47. x	2,375,000		1,772,624	59
1876	5	Lån till Yarberg—Borås järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Varberg till Borås....................	1879—1881	5 X1)	472 X	2,600,000		1,940,557	39
(1881 (1912	154	Lån för anläggning af järn-
	väg mellan Borlänge och Insjön (numera öfvertaget af Södra Dalarnes järnvägs-aktiebolag) ........................	1883—1886	5 X	47.X	950,000		871,526	61

1881	15	Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö.........	1883—1886	5 X	472 X	300,000		241,594	48
1881	15	Lån för anläggning af järn-
		väg från Finspong till Nors-holm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järn-
		vägsaktiebolag) ..................	1883-1886	5	47s X	500,000		395,776	99

		Transport		—	—		—	16,903,917	39

) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Reglementets
Årtal.	§•
		Transport
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......
1881	15	Lån för anläggning af järn-väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfvesta järn-vägsaktiebolag) ..................
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Skara öfver Gös-säter till Yänern (numera öfvertaget af Väster götland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag) .................................
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår..............................
1886	16	Lån till Fogelsta—Vadstena —Ödesbögs järnvägsaktie-bolag för anläggning af järn-väg från Vadstena till Ödes-hög ....................................
		Transport

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapital återstod
vid 1911 års
slut.

1883—1887

1884—1887

1887—1889

1887—1890

1888—1890

5 %

4-Va X

*72

47,

472

500,000

324,000

824,915*)

300,000

16,903,917

402,657

409,241

269,271

695,521

252,942

18,933,551 74

*) Enligt kungl, bref af d. n/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga bekmnet.	Kapitalåterstod vid 1911 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport	--	—	—		—	18,933,551	74
1886	16	Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och bamnspår	1888-1893	5 X	47* X	1,102,250*)		929,366	78
1886	16	Lån till Mora—Yänerns järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora strand till östra Yärmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1893	0 %	41/,2 X	1,000,000		876,291	45
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera öfvertaget af Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag) ............................	1890-1891	5 X 5 X	472 X 472 X	305,000		264,045	97
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg mellan Yittsjö och Häss-leholm (numera öfvertaget af Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	404,000		390,431	87

1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Björndalsbron till Munk-fors .................................	1891-1892	5 %	472 X	90,835		79,597	93

		Transport	—	—	—	—	—	21,473,285	74

*) Återstoden, 18,000 kr., åt det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1911 års
Årtal.	§■						Slut.
		Transport		—	—	——	—	21,473,285	74
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af Hälsingborg — Hässleholms järnvägsaktiebolag) ............	1892—1893	5 X	*7. X	290,000		254,124	50

1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	472 X	1,300,000		1,188,460	58
1891	18	Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor .....................	1892—1896	5 X	472 X	1,800,000		1,781,595	1 _\|
1 1891	19	Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Härnösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	472 %	2,350,000		2,105,787	37
\| 1891 1	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund .........	1893—1895	5 X	472 X	653,000		591,186	l 66
i 1891 ■	18	Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895—1896	5 X	472 X	1,247,000		1,140,007	95
(		Transport	——	—	—		—	28,534,447	80 1

; Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloimet.	Kapitalåterstod vid 1911 års
Årtal.	§•						slut.
1896	14	Transport Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Torsås ............	1897-1899	5 X	^ /i %	537,500	—	28,534,447 504,475	80 44
1910	7	Lån till Östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, hvithet lån bildats genom kapitalise-ring af förfallna annuitets-och räntebelopp å nästföre-gående lån ........................	1910	X	47, X	108,000		106,920
1896	14	Lån till Klintehamn—Koma järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Klintehamn till Korna ......	1897-1900	5 X	47. X	213,25g1)		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	472 X	563,000*)		561,000	\|
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yäst-kinde och Tingstäde .........	1899, 1902	5 X	472 X	/ 119,0003)		111,130	65
1896	14	Lån till Sala—Gysinge— Galle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga-ström ..............................	1899-1901		472 X	1,545,500		1,521,258	64
			° /o
		Transport		—	—		—	31,552,482	53

Hvarafkv^g''i cm*saf d i ''K11 790? ha-'' statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
) Hvaraf vid 1911 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

3) Enligt kung!, bref af den 2/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr„ blifvit nedsatt med 1,000 kr.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 1 afd. 4 käft. 11

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1911 års

Årtal.	§.
		Transport		—	—		—	31,552,482	53
1896	14	Lån till Östra Centralbanans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Timmerby ...	1899-1902	5 X		1,710,000		1,710,000
1896	14	Lån till Slite—Korna järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma till Slite..............................	1900. 1902	5 X	47. X	339,000 *)		339,000
(1900	19(	Lån till Borås—Alfvesta
(1901	18]	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från						4,602,740	83
		Borås till Alfvesta............	1901-1903	5 X	472 X''	4,795.000	—
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-
	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts-	(1902]

		ljunga till Limmared.........	5 X	41/, X	505,000	—	491,186	46
		(1905 j
1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens
	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från	P°2]		47* X	1,850,000		1,850,000

		Orsa till Sveg ..................	<1907;	5 X	—	—
		(l909j
(1896	14)	Lån till Sköfde—Axvalls
(1901	17]	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från	(1902]	f; o/	rf*-	363 500 *)		363,500
		Sköfde till Axvall ............	(1905]
		Transport 1		—	—	P	40,908,909	82

*) Enligt kung!, bref af den 13/s 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med
1,000 kr.

!) Enligt kungl. bref den ,2/6 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 389,000 kr., blifvit nedsatt med
5,500 kr. till 383,500 kr.''

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprunglig beloppet.	1	Kapitalåterstod vid 1911 års
Årtal.
§•
		Transport				__	_	40,908,909	82
1901	17	Lån för anläggning af järn-
		väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker (nu-mera öfvertaget af Stock-holm-V ästerås -Bergslager-nas nya järnvägsaktiebolag)	1904-1906	5 X	41/» X	1,028,700		1,018,181	54
1901	17	Lån till Norrköping-—Söder-
		köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen...........................	1904, 1907	5 %	47* x	591,500		582,222	25
1901	17	Lån till Landskrona—Kjef-
		Unge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Kjetlinge till
1		Sjöbo med sidospår till Öfvedskloster .....................	fl904\ (1908/	5 %	47* X	1,192,000	—	1,192,000	—
! 1901	17	Lån till Mellersta Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malm-köping till Skeboqvarn......	J19051 (1908/	5 X	47* X	532,500		532,500
1901	17	Lån till Tidakolms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm	(1905)					510,000
		till Vartofta ...................	{1906}	5 X	4 V2 X	510,000	—	—
1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka	Jl909j
		—Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg	1905, 1906	5 %	472 %■	290,000		290,000
		Transport	—	—		—	—	45,033,813	61

Eeglementets		liden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1911 års
			utbetalts.			jjeioppet.		slut.
Årtal.

		Transport		—	—		—	45,033,813	61
1901	17	Lån till järnvägsaktiebolaget
		Borgholm—Böda, för an-läggning af järnväg från	(19051
		Borgholm till Böda .........	f1907 >	5 X	47, X	419,000	—	419,000	—
1901	17	Lån till Ruda—Finsjö—Os-	(1908j
		kar shamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Oskarshamn till Ruda........................	1906, 1907	5 X	47* X	483,300		483,300
f 1901	in	Lån till Orsa—Härjeådalens
(1905	in	järnvägsaktiebolag, för full-bordande af järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg	1905-1907 1909	5 X	472 X	2,200.000		2,200,000
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-
		aktiebolags skuld för ogul-den köpeskilling för Ränna— Norrtälje järnväg...............	1905	5 X	472-X	500,000		489,304	52
1906	22	Lån till Södra Ölands järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Borg-holm till Näsby ...............	1908-1910	5 X	47* X	951,5007		929,850
1906	22	Lån till Lidköping—Kållands
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Lidköping till T un............	J1908( (1910)	5 X	472 %	367,500		367,500
1906	22	Lån till Varberg—Ätrans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Yarberg öfver TJllared till Ätrans station ..................	1908	5 X	472 X	1,185,0002)		790,000
		Transport					50,712,768	13

!) Hvaraf vid 1911 års slut återstodo ej Iyftade kr. 21,650.
2) D:o vid do d:o » 395,000.

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1911 års
Årtal.
§•
		Transport						50,712,768	13
1906	22	Lån till Skara—Timmersdala
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Skara till Timmersdala......	(1908) \1911/	5 X	4 V3 X	352,500		352,500
1906	22	Lån till Mjölby—Hästhol-
		mens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mjölby till Hästholmen......	1908—1910	5 %	47* X	800,0007		799,600
1906	22	Lån till Uppsala-Enköpings
[1906 11910	22\ 42/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Uppsala till Enköping ...... Lån till Kil—Eryksdalens järnvägsaktiebolag, för an-	1909	5 X	47* x	1,040,0002)	—	693,000	—
	22)	läggning af järnväg från Kil till Torsby..................	1911	5 X	41/2 X	2,500,0007		803,500	______
119 0 6	Lån till Lysekils järnvägs-
ll910	42 f	aktiebolag, för anläggning af järnväg från Lysekil till Smedberg...........................	1911		472 X	1,200,0007		450.000

		= 52,485,629: 38
		Summa		—	—	- \|_	53,811,368	13

‘)	Hvaraf vid 1911	års	slut återstodo ej	lvftade kr. 400.
’)	D:o	vid	d:o	d:0	* 347,000.
3)	33:0	vid	d:0	d:0	■> 1,096,500.
4)	D:o	vid	d:o	d:o	» 750,000.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Per Axel Henrik Cavcdli, J. D., K. m. st. k. N. O., K. V. O. l:a kl.,
Stk. P. da C. O., E. Pr. Kr. O. Pa kl. m. br., St.-Off. Pr. H.
L., St.-Off. Gr. Fr. O., ordförande (vald 1910);

Otto Magnus Höglund, Fil. I)., grosshandlare, K. Y. O. l:a kl., E. K. O.,
K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald
1912);

Oscar Wilhelm Odelberg, £. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. 1ST. O. 1 :a kl.,
K. V. O. l:a kl. (vald 1910);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsägare, K. Y. O. l:a kl., E. K O.,
andre deputerad (vald 1931);

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, E. N. O.,
E. V. O. (vald 1910);

Axel Ekman, bruksägare, E. N. O., E. Y. O., R. D. D. O. (vald 1912);
Per Henrik Santesson, J. K., verkställande direktör i Nobelstiftelsen, K. N. O.
2:a kl. (vald 1912).

Suppleanter:

Johan Gustaf Lagerbjelke, grefve, godsägare, B. N. O., E. V. O., E. Anb.
A. Bj. O. l:a kl.

Axel Fredrik Vennersten, fabriksidkrae, K. V. O. 2:a kl. R. Pr. Kr. O.
2:a kl.

Henne Sebastian Tamm, direktör.

Revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1912 års statsrevision.

Utsedda af Riksdagens Första kammare:

Revisorer:

A. Hugo Eablén, ledamot af Första kammaren,

frik. O. H. A. Fleming, » » » »

E. A. Hallin, » » » »

G. S. Neiglick, » » » »

O. Tomling, f. d. ledamot af Första kammaren.

A. Aström, ledamot af Första kammaren.

Suppleanter:

K. E. von Geijer, ledamot af Första kammaren,

G. M. H. Ekelund, » » » »

Anton Halm, » » ;> »

Utsedda af Riksdagens Andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna af Andra kammaren:

J. J. Byström,

J. Ericsson i Vallsta,

J. B. Eriksson i Grängesberg,

P. Nilsson i Bonarp,

Tv. Y. Rydén,

J. Ström.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare:

C. P. Jansson i Edsbäcken,

N. E. Lindberg,

O. N. Olsson i Broberg.

till

1912 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas .........................................................

Afbetalning å statsskulden, anslag till .......................................

Aflöningsstat för tjänsteinnekafvare vid riksgäldskontoret ........

» för d:o vid Riksdagens bibliotek ......

» för d:o vid Riksdagens hus...............

Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning ....................................

Allmänna hypoteksb unken ............................................................

Amortering, fonden för statsskuldens ..........................................

Anslag å riksstaten ..................................................................

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ...................................................

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................

Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens..............................

Arffurstens palats, ang. köpeskillingen för .................................

Arfvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade

» * Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning.........

» » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret

Barnbördshuset, allmänna, i Stockholm, förskott för uppförande af

nya byggnader för .........................................................

Bastuträsk—Skellefteå—Kallliolmsfjärden, anslag till en statsbana

mellan..............................................................................

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ....................................

Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ...

Behållningar, statskontorets.........................................................

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ...........................

Bergverkstionden, villkor för upphörande af.................................

Berättelser, fullmäktiges...............................................................

» justitieombudsmannens .............................................

» Riksdagens revisorers................................................

Besiktning å Riksdagens hus ......................................................

§ 96.

§§ 3, 100.
Sid. 64.

Sid. 65.

§§ 157 — 159.
§ 140.

§§ 3, 102.

§ 100.

§ H9.

§ 148.

§ 129.

§ 16.

§ 91.

§ 82.

§ 93.

§ 34.

§ 21.

§ 150.

§ 94.

§ 99.

§ 93.

§ 98.

§ 133.

§ 84.

§§ 82, 135.

§ 130.

Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................

Bevillningsförordning, utfärdande af ny .......................................

Bibaneldnefonden .....................................................................

Bibliotek, Riksdagens..................................................................

Bibliotekarie, » ..................................................................

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus..............................

Byganadskassor, stiftens, ang. afskrifning af deras skulder till

riksgäldskontoret ............................................................

Dekorering af Andra kammarens plenisal med väggmålningar ...

Deputerade, fullmäktiges ............................................................

Diarium, ombudsmannens............................................................

Egnahemslånefonden .....................................................................

Elektriska ledningar för distribuering af energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, anslag till ..............................

Elektriska ledningar för distribuering af energi från statens kraftverk
vid Älfkarleby, anslag till......................................

Entledigande af tjänstemän och vakthetjänte vid riksgäldskontoret

Ersättning för bestridande af lediga tjänster ..............................

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition ...............................................................

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ...
» i> » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret...........................

» » » arfvoden åt.......................................

Fiskerinäringens befrämjande, fonden för ....................................

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen ....................................

Fonden för statsskuldens amortering ..........................................

Fordringar, riksgäldskontorets......................................................

''■> » , förteckning å ..............................

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän ..............................

» granskning af riksdagsmännens .................................

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter..................

» äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden
.................................................................

Fullmäktiges ansvarsskyldighet...................................................

» antal för besluts fattande .......................................

» arfvoden och resekostnadsersättningar.....................

» befattning upphör...................................................

» berättelser...............................................................

» besluts öfverklagande ............................................

» deputerade ...........................................................

» ombud.....................................................................

» omröstningar .........................................................

» ordförande och vice ordförande ..............................

» protokoll ...............................................................

» sammankomster ......................................................

§§ 128, 155.

§ 144.

§§ 35, 69.

§§ 80, 81, 143
§§ 80, 81.

§ 132.

§ 5.

§ 88.

§§ 91, 118.

§ 129.

§§ 12, 64.

§§ 29, 56

§ 61.

§ 159

§ 146 mom.2,6,8,9

§ 84.

§ 149.

§ 156.

§ 93.

§§ 10, 65.

§ 83.

§§ 3, 102.

§§ 4, 5.

Sid. 71—85.

§ 146. mom. 1
§ 145.

Sid. 86.

§ 120.

§ 119.

§§ 125, 144.

§ 91.

§ 11(3.

§ 133.

§§''128, 155.

§§ 91, 118.

§§ 118, 140.

§ 127.

§ H2.

§ 121.

§§ 121—128.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 sand. 1 afd. 4 käft. 12

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Fullmäktiges sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken.
.............................................................

» ställande till ansvar................................................

» suppleanter ...........................................................

» » , deras inträdande .................................

» särskilda uppdrag...................................................

» tjänstledighet .........................................................

» öfverläggningar ......................................................

Förfall för fullmäktige ...............................................................

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
.................................................................

Försäljtiingsmedel för kronans hus i städerna ..............................

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhnsen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ...

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret ..................

Grundlagar m. m., utgifning af en samling utländska...............

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses
Göteborg—Alingsås, anslag för utläggning af ytterligare ett

järnvägsspår mellan ...................................

Göteborg-Skee, anslag till fullbordande af statsbanan mellan.........

Handtverkslånefonden..................................................................

Hufvudbok, riksgäldskontorets......................................................

Hus, kronans, i städerna ............................................................

» Riksdagens ........................................................................

» ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m.

Hypoteksbank, Sveriges allmänna ................................................

Inkomster, riksgäldskontorets ......................................................

Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger .....................

» » s. k. riksgäldssedlar...................................................

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............

Inventarier i Riksdagens hus...............................;......................

Inventering af låne- och säkerhetshandlingar ...............................

Jordförmedling sf''onden..................................................................

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för.......................................

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings aflöning...........................

» ämbetsberättelse .......................................

» ämbetsresor................................................

» expedition, dess expenser...........................

» insättande i ämbetet .................................

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande af

en historik öfver ..........................................

Järna—Nyköping—Norrköping, anslag till en statsbana mellan

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för.................................

» statens, anslag till ...................................................

§ 144.

§ 119.

Sid. 86.

§§ 113, 114, 116.

§§ 129-145.

§§ 123, 124.

§§ 126, 127.

§ 124.

§ 104.

§ 97.

§ 94.

§ 93.

§ 89.

§ 144.

§ 45.

§ 24.

§§ 13, 68.

§§ 108, no.

§ 97.

§§ 78, 130, 131.

§ 182.

§ 140.

§§ 96—107.

§§ 2, 103.

§ 2.

§ 143.

§§ 130, 136.

§ 129.

§§ U, 67.

§ 83.

§ 84.

§ 144.

§ 85.

§§ 19, 47.

§§ 14, 15,35, 69, 70.
§§ 19—24, 32, 37—
40, 44—52, 59.

Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning in. m.......

Jär nvägslånefonden ....................................................................

Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande af ny rörlig ...............

Järnvägsstationer, anslag till utvidgning af.................................

Kalmar stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till

riksgäldskontoret ............................................................

Kapitalfor driv g ar, riksgäldskontorets vid 1911 års slut utbalan serade

.........................................................

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1911 års slut utbalanserade
Karungi—Matarengi, anslag till anläggning af statsbana mellan

Kassaförstärkning åt statskontoret................................................

Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets .................................

Kinda kanals aktiebolag, revision af............................................

Kiruna—Svartön, kompletteringsarbeten å järnvägslinjen .........

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän .....................

Konstitutorial för tjänsteinnehafvare.............................................

Kontorsexpenser............................................................................

Konvertering af äldre statslån......................................................

Kraftstation vid Porjusfallen, anslag till anläggning af...............

» » Trollhättan, » » » s> ...............

» » Älfkarleby, » » » » ...............

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.......................................

» riksgäldskontorets, i riksbanken....................................

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................

Ledigheter bland fullmäktige ......................................................

Likvid mellan stats- och riksgäldsverken ....................................

Likvidations- och amortissementsfonder na.......................................

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af..............................

Laner ätt, riksgäldskontorets.........................................................

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...................................................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ..........................................

Lönebesparing..............................................................................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af ....................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid ....................................

Morjärv-Lappträsk, anslag till fullbordande af statsbanan mellan, m. m

Mörby, lånefond för tjänstemannasamhället vid .....................

Naturhistoriska riksmuseum, förskott till uppförande af nya byggnader
för .......................................................................

Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arfvode för...........................

Norrländska ny odlings fonden ......................................................

Obligationer, riksgäldskontorets ...................................................

Odlingslånefonden ........................................................................

Ombud, Konungens .....................................................................

» , fullmäktiges ..................................................................

Omröstningar, fullmäktiges .........................................................

Ordförande bland fullmäktige......................................................

§ 139.

§§ 14, 15, 70,
§ 46.

§ 44.

§ 5.

Sid. 71—85.

Sid. 67—70.

§§ 39, 50.

§§ 72. 107.

§ 104.

§ 138.

§ 40.

§ 149.

§ 146 mom. 1.

§ is.

§ 102.

§§ 32, 54, 59.

§ 28.

§§ 42, 60.

§§ 73—76.

§ 105.

§§ 2, 103.

§§ 113, Hö.

8 no.

§§ 3, 103.

§ 129.

§§ 75, 102, 107.

§ 104.

§§ 14, 15,35,69,70
§ 147.

§ 146 mom. 5.

§ 101.

S 20.

§8 18, 71.

§ 146 mom. 10.

§§ 7, 66.

§§ 2, 102—104,107.
§3 6, 63.

§ 126.

§§ US, 140.

§ 127.

§ H2.

Ordförande, vice, bland fullmäktige .............................................

Papper, upphandling af...............................................................

Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning...
Pensionsfond, för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret m. fl.

Pensionsafgifter, tjänsteinnehafvares i riksgäldskontoret ...............

Pension sstat vid riksgäldskontoret................................................

Plenisal Andra kammarens, angående dekorering af ..................

Porjusfallen, anslag för anläggning af en kraftstation vid, m. m.
Porträttmedaljonger, af f. d. riksdagsmän, gjutning i brons af

Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret.................................

» ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige ......

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder..............................

Protokoll, fullmäktiges ...............................................................

» Riksdagens, tryckning af.............................................

» Riksdagens, för åren 1900—1910, ang. utgifvande äf

ett person- och sakregister till .......................................

Rederinäringens understödjande, lånefond för ..............................

Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel...............

1910, angående utgifvande af.......................................

Resekostnadsersäitning för Riksdagens revisorer ...........................

» » fullmäktige ..........................................

» » justitieombudsmannen ...........................

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ...........................

Revisionskostnader........................................................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1912 års statsrevision, och deras

suppleanter......................................................

» » ang. utfärdande af kallelse till deras första

sammanträde................................................

» » ang. inkallande af suppleanter........................

» » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att

begära.........................................................

» » traktamenten och resekostnader för ...............

» utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms
nya kanalbolags, Kind a kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas förvaltning .................................

Revisorernas berättelser ..............................................................

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammar växlar till dess förfogande....................

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret ......

» ang. uppförande af nytt bus för..............................

Riksdag, 1912 års, anslag till en uppslagsbok öfver dess arbeten

Riksdagens bibliotekarie ...............................................................

» hus ...........................................................................

§ H2.

§ 136.

§§ 157-159.

§ in.

§ 146 mom. 11.
Sid. 66.

§ 88.

§§ 32, 54, 59.

8 90.

§ 16.

§ 142.

§§ 2, 103.

§ 121.

§ 136.

§ 87.

^ g

§§ 108-111.

§ 87.

§ 82.

§ 91.

§§ 83, 84.

§ 139.

§§ 82, 100.

Sid. 87.

§ 134.

§ 120.

§ 82.

§§ 138, 140, 141.
§§ 82, 135.

§ 106.

§ 105.

§ 132.

§ 86.

§§ 80, 81.

§§ 78, 130, 131.

Riksdagens hus, ang. aflöning för öfvervaktmästaren och öfver maskinisten

vid m. ra........................................

> » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ......

Riksdagsbiblioteket........................................................................

Riksdagshandlingar, tryckta, ang. vården af ..............................

Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för .......................

Riksdagskostnader........................................................................

» anslag till ......................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ....................................

Riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån ...........................

» fullmäktige......................................................

» föremål............................................................

» hufvudbok ......................................................

» inkomster och särskilda tillgångar ..................

» kreditiv i riksbanken.......................................

» likvid med statsverket ....................................

» lånerörelse ......................................................

» obligationer......................................................

i räkenskaper......................................................

» skulder............................................................

» styrelse............................................................

» upplåning.........................................................

* utbetalningar ...................................................

» utlåning .........................................................

» änke- och pupillkassa.......................................

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ................................................

Räkenskaper, riksgäldskontorets...................................................

Räntekuponger, inlösen af............................................................

Räntor å statsskulden, anslag till................................................

Rönninge—Järna, anslag för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan, m. in....................................................

Rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, anslag till

Sammankomster, fullmäktiges ......................................................

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af

kallelse till .............................................

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamma ......................................................

Semester för deputerade..............................................................

» » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................

Skara domkyrkas statslån, ang. afskrifning af viss del däraf......

Skara stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till

riksgäldskontoret ............................................................

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .......................................

Skrifmaterialier för Riksdagens behof..........................................

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för...........................

§ 79.

§ 131.

§§ SO, 81, 143.

§ 137.

§ 132.

§ 77.

§ 100.

§ 114.

§§4, 5 o. sid. 71—85.
Sid. 86.

§ I §§

los, no.

§§ 96-107.

§ 105.

§ no.

§ 104.

§§ 2, 102-104,107.
§§ 108, 109.

§§ 2, 3 o. sid. 67—70.
§§ 112-120.

§§ 75, 102, 107.

§§ 6—95.

§ 104.

§§ 95, 147.

§ 2.

§§ 108, 109.

§§ 2, 103.

§§ ioo.

§§ 25, 37, 52.

§ 46.

§§ 121—128.

§ 134.

§ 144.

§ HB.

§ 146 mom. 4.

§ 5.

§ 5-§ 106.

§ 127.

§ 136.

§§ 2, 103.

Skulder riksgäldskontorets, förteckning å ....................................

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges .................................

Statskontorets behållningar aflämnas till riksgäldskontoret............

Statskontorets inkomster, brister i, fyllas ....................................

Statslån, äldre, konvertering af ...................................................

Statsskuldbok, ang. inrättande af ................................................

Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............

Ströms vattudal—Ångermanälfven, anslag till statsbana mellan

Styrelsen för riksgäldskontoret......................................................

Suppleanter för fullmäktige .........................................................

s , deras inträdande ......................................................

» för Riksdagens revisorer ..........................................

» , ang. inkallande af ...................................................

Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning .................................

Svep—Brunflo, anslag till anläggning af en statsbana mellan.........

Södertälje kanal, anslag till inköp af..........................................

Telefonväsende, statens, anslag för fortsatt utveckling af ............

Telegrafväsende, statens, anslag till fortsatt utveckling af............

Tjänsteförsummelser, frågor rörande .............................................

Tjänstemannasamhället vid Mörby, lånefond för .......................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, aflöning för..............................

» » » , antagande af ...........................

» » » , besvärshänvisning för...............

» » » , entledigande af ........................

» » » , pensionering af ........................

» » Riksdagens bibliotek.../......................................

» » Riksdagens hus ................................................

» » justitieombudsmannens expedition........................

Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af

Tjänstledighet för fullmäktige ......................................................

» » tjänsteiunehafvare vid riksgäldskontoret............

Torf industrien, lånefond för understödjande af..............................

Traktamenten, Riksdagens revisorers ..........................................

Trollhättan, anslag till anläggning af en kraftstation vid, m. m.
» , anslag till anläggning af elektriska kraftledningar

från ........................................................................

» , anslag till inköp af fastigheter för statens anläggningar
vid...............................................................

» , anslag till förekommande af driftstöringar vid kraftstationen
därstädes...................................................

Trollhätte kraftverk, anslag till inköp af inventarier för...............

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang...

» af revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser...
Trälleborgs ångfärjestation, tilläggsanslag för..............................

Sid. 67—70.

§ 141.

§ 99.

§ 72.

§ 102.

§ 2.

§ 138.

§§ 38 ,48.

§§ 112—120.

Sid. 86.

§§ 113, 114, 116
Sid. 87.

§ 134.

§§ 151—155.

§ 51.

§ 62.

§§ 36, 43.

§ 43.

§§ 151—156.

§§ 18, 71.

§ 92.

§ 149.

§ 155.

§ 159.

§§ 157—159.

§§ SO, 81.

§ 79.

§ 83.

§§ 147, 148.

§§ 123, 124.

§ 146.

§ 9.

§ 82.

§ 28.

§§ 29, 56.

§§ 26, 27.

§ 57.

§ 58.

§ 84.

§ 136.

§§ 82, 135.

§ 84.

§§ 41, 53.

Ulriksfors—Volgsjön, anslag till statsbana mellan....................

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus

Undsättningmedel vid missväxter ................................................

Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................................

Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ......................................................

Uppsala stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till

riksgäldskontoret ............................................................

Uppslagsbok öfver 1912 års Riksdags arbeten ...........................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret....................................

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper....................................

Utlottning slistor rörande i svenskt mynt förskrift^ statsobligationer

Utlåning, riksgäldskontorets.........................................................

Vattenfall, anslag till inköp af ...................................................

Vattenfallsstyrelsen, anslag till inköp af fastigheter för ändamålsenligt
genomförande af de uppdrag som lämnas styrelsen
Veittijärvi—Karungi—Matarengi, anslag till anläggning af statsbana
mellan ..................................................................

Vice värden i Riksdagens hus ...................................................

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret..........................

> » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret

Väggmålningar i Andra kammarens plenisal, anslag till ............

Vänersborg—Göteborg, anläggning af ny farled mellan...............

Ålderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän..............................

Älfkarleby, anslag för anläggning af ett kraftverk vid............

Alfkarléby, anslag till anläggning af elektriska kraftledningar från

Alfsby—Piteå, anslag till anläggning af statsbana mellan .......

Anke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret ..............................

Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ......

öfverläggningar, fullmäktiges ......................................................

Öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus.........

Östersund—Ströms vatludal, anslag till statsbana mellan ...........

§§ 38, 48.

§ 2.

§ 94.

§ 101.

§ 146 mom. 10.
§§ 129—145.

§ 136.

§§ 75, 102, 107.

§ 5.

§ 86.

§§ 6-95.

§ 109.

§ 102.

§ 104.

§ 17-

§ 27.

§§ 39 ,50.

§ 136, sid. 84.

§ 146 mom. 5.

§ 149.

§ 88.

§3 31, 55.

§ 146 mom. 5.

§ 42, 60.

§ 61.

§ 49.

§§ 95, 147,

§ 2.

§§ 126, 127.

§ 79.

§§ 22, 23.

CENT11ALTRYCKER1ET, STOCKHOLM 1912