RIKS GÄLDS-KONTO RE T
Svensk författningssamling
REGLEMENTE
FÖR
RIKS GÄLDS-KONTO RE T,
utlärd ad t vid slutet af 1880 års Riksdag.
STOCKHOLM,
TBTCKT HOS Å. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIE BOLAG,
1880.
Innehålls-förteckning.
Riksgäldskontorets föremål § 1.
» skulder § 2.
» fordringar för utbetalda lån § 3.
» återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid
föregående riksdagar §§ 4—9.
» utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 10—13.
Med statsregleringen gemenskap egaude utgifter § 14.
På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 15—18.
Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, ailöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 19—29.
Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 30—43.
Redovisningen af de till Riksgäldskontor ingående medel §§ 44—46.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 47—55.
Fullmäktiges sammankomster §§ 56—63.
» särskilda åligganden och uppdrag §§ 64—77.
Riksgäldskontorets betjening §§ 78 och 79
Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 80—84.
Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 85—90.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 91—94.
Allmänna bestämmelser § 95.
Reglemente för Riksgäldskontoret.
§ i.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till handa;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontoret» skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontor ets
skidder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordrin
-
4
gar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter
komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej
uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören
öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.
5
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontor åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 4.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar, har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer ds ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
6
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)
att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t sa
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga. Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
7
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte
grustägter, som kunna vara disponibla.
Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af
500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvannämnda extra anslag,
eger Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de för åren 1880 och 1881 återstående,
ännu ej lyftade 2,500,000 kronor.
§ 5-
Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jern vägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga bostadslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:
l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens järnvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå.
2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsujiplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och
3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbor
-
8
dar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga
mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf,
Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, för så vidt de ännu icke
blifvit lyftade, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 6.
Som 1879 års Riksdag, för fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan
genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,
för år 1880 anvisat ett belopp af 7,000,000 kronor; åligger det Riksgäldskontoret att
nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala.
§ 7.
Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar har sistlidne års Riksdag anvisat ett särskildt anslag för
år 1880 af 150,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
9
§ 8.
Sistlidne års Riksdag har till Kong!. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och
i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, såväl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 ellei 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas.
Ofvannämuda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att, för så vidt
det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla.
§ 9.
Sistlidne års Riksdag har beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med''
af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 18/8 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;
b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;
d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt beloppet af
det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de vilja återbetala
det lån, som erhålles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad för viss
tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för
Bill. till Riksd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksg.-kontorets reglemente.)
10
sådan låntagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid lånets
beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;
e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medför;
f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de
närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige
afgifvits, af Kongl. Maj:t fastställas; samt
g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.
2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.
§ 10.
För fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland
än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen har innevarande års
Riksdag för år 1881 anvisat ett belopp af 5,100,000 kronor, som det alltså åligger
Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kong]. Maj:ts disposition utbetala.
§ Il
Till
utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar har innevarande års Riksdag på Riksgäldskontoret anvisat ett
särskildt anslag för år 1881 af 300,000 kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och enligt Kongl. Majrts disposition utbetala.
§ 12-
Utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig
materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000
11
kronor, har innevarande års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för år
1881 det belopp, som deraf återstår oanvisadt, eller 1,400,000 kronor; åliggande det
Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala.
§ 13-
Innevarande års Riksdag har åt Hudiksvalls stad, såsom understöd dels för
inlösen af den jord med derå varande byggnadei’, som enligt faststäld plan erfordras
till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser inom den afbrända
trakten, dels för bestridande af de med regleringen deraf förenade kostnader
i öfrigt beviljat ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i
Riksgäldskontoret med hälften under år 1881 och med andra hälften under år
1882, uppå vilkor:
l:o) att Stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman
afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;
2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet
af år 1882 icke får derefter utbekommas;
3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1885 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit
till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf räntan efter fem för hundra å det oguldna kapitalet
först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt
4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör
vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas sex procent ränta från förfallodagen;
åliggande det Riksgäldskontoret att nämnda lånebelopp vederbörande tillhandahålla
och behörigen utbetala.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 14.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
12
sedan Kong!. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontor sålunda
förskjutit.
4:o. På Riksgäld,skontoret anvisade kreditiv.
§ 15.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en Jcreditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 16.
Den Jcreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till riJcets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar
deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till eu million fem hundra tusen kronor.
§ 1V.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å RUesgäldsTcontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
13
§ is
Till
bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill ieke lemna tillgång,
i Riksgäldskontor utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio
tusen kronor.
0:0. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags» oeh revisionskostnader,
aflöningar, föryaltningsutgifter, m. 111.
§ 19.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontor godtgöras.
Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 1868 års Riksdag angående
bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret
förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas.
§ 20.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen
hänförda utgifter.
14
§ 21.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen
kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens bus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under
biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1807 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 22.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer,
skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de
hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas
från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af
Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft
nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må
Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper,
skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser
rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas
af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst
in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 23.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
15
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
,, en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 24.
Till\ kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
i6
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 25.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 26.
Aflöningen för Riksgäldsjcontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning.
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i. allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig
de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
17
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,
att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 27.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöniugsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 28.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.
§ 29.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
Bih. till Riksd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Riksg.-kontorets reglemente.)
18
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 30.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande afRiksgäldslcontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 31.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.
§ 32.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad uedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:
19
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet,
sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån
berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda
i behörig ordning uppskattad;
c) för Biddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;
d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsvcrk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor
och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 33.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag
eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar
af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
20
§ 34.
Från Kong!. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1880 och 1881 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 46
skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl.
Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande afomförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.
§ 35.
Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
§ 36.
Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af
Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess
Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till
skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 37.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i Råga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt
Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
21
§ 38.
Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal
om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års
statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna
statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fein
procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar
och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse
nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola
underställa Kongl, Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya
upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t
täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl
1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma
till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva
i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger
till 1870 och 1872 års lån eger ruin, i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af obligationer tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års
lån bereda erforderlig tillgång till bestridande af de under innevarande riksdag
beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland, till utförande af nya
byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och till fyllnad
i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan
norr om Storvik.
§ 39.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks
-
22
gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 40.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägshyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåuingstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 41.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 42.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,
upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hän
-
23
sigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 43.
De medel, som inflyta å den s. k. statslånef''onclens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.
Angående redovisningen ai* de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 44.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna npplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande
Juli behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböeker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 45.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
24
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 46.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontor et liqvid med Statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontor
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående styrelsen för Riksgäld skontoret.
47.
Förvaltningen af Biksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en
vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
48.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.
§ 49.
Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
§ 50.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
35
rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt ocb
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 51.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
lian, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fidlmälctigs-befattningen
och suppleant inräda i hans ställe.
§ 52.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
§ 53.
Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 62 innehåller.
En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller
annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom
meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie
sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper
det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem
gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
Dih. till RiJcsd. Frot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
4
26
I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 54.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Biksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan
riksdagar och revisioner, genom Justitieombudsmannen.
• § 55.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 56.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 57.
Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.
27
§ 58.
Astundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 59.
Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 60.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke
afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst
fem Fullmäktige äro närvarande.
§ 61.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 62.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika
antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande.
Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver,
eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses
hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.
28
§ 63.
Öfver Fullmäktiges beslut i mai, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot bos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar,
sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver,
till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 64.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flera handlingar.
§ 65.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor t anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus; hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.
/
§ 66.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för livilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse
föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas
och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 67.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvai’ande Riksdag afgafs.
§ 68.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
30
§ 69.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihang et s tryckning ;
V) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera
berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta
och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.
§ VO.
Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, 1878
års Riksdag, enligt § 71 af samma års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit att
låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar
för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har Riksdagen åt Fullmäktige
uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka kostnaderna för
erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset
eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning
angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus,
äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad
kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till
nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.
§ VI.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
31
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
pefson att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 73.
Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 74.
I enlighet med Kongl. Majrts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående
reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverlcsegarnes garantiförening,
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse
ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond
för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.
§ 75.
Med anledning af väckt motion om utarbetande och offentliggörande af ett
alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden
32
från och med 1809 till och med 1866, har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige
i Riksgäldskontoret uppdragit att låta utreda och till nästa Riksdag inkomma med
utlåtande om lämpligaste sättet för ett dylikt sakregisters utarbetande; om det
omfång detsamma i afseende å de i riksdagshandlingarne förekommande detaljer
och ärenden lämpligen borde erhålla; om den metod, som vid registrets utarbetande
borde följas; samt om de kostnader, som kunde antagas ungefärligen blifva
med ett sådant arbetes utförande förenade, med hvad mera som''kunde böra iakttagas
och på frågans bedömande ega inverkan.
§ 76.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige
:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande''’och råd till Kongl. Maj:t i fråga’om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
},) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven
han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet
insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande
valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.
§ 77.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
33
Angående betj eningen vid Riksgäldskontor.
§ 78.
De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.
§ 79.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
1
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ BO.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 85
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han
blifvit förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
Bill. till Riksd, Prof. 1880. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5
(Riksg.-kontorets reglemente.)
34
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enlce- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing
att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 81.
Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 82.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och
lämplig sökande sig icke anmält.
§ 83.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller
i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i
domarevärf må begagnas.
§ 84.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
35
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och
passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor,
aflöningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. m.
§ 85.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första
varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å
förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 86.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å ny o gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare
bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 87.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
36
§ 88.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.
§ 89.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjenstfri, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorer
ne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 90.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 85 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat,
bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra
ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan
förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
37
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 91.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.
§ 92.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fy It sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
försvagadt tillstånd.
§ 93.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre
fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom
tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt
att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för
den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller
med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt
finnes för afskedssökanden mera förmånligt.
§ 94.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af
ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
38
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan
orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter
och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension,
uppgående till högst två tredjedelar af lönen.
§ 95.
Några tillförene meddelade och mot det nu- utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1880.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren: För Andra Kammaren:
A. N. Sundberg, Olof Wijk,
Talman. Talman.
39
Bil. A.
Riksgiildskontorets vid 1879 års slut utbalanserade kapitalskulder.
Reglemen- tets |
| Tiden, då för-bindelserna blif | Räntefot. | Återstående kapitalskuld den 31 December | ||
Årtal. | §■ |
| vit utfärdade. |
| Fonderad skuld. | Icke fonderad |
1866 | 4 | Obligationer för 1858 års | 1858 d. i/s | 4 Vs % | Thlr 5,429,700 |
|
|
|
|
| |||
1866 | 5 | Dito för 1860 års jernvägslån: |
|
|
| |
|
| a) mot obligationer, stälda |
|
|
|
|
|
| på utlottning, å 8,000,000 | 1860 d. »/a | 4 Va % | Thlr 5,543,900 |
|
|
| b) mot premieobligationer |
| |||
1 |
| å 2,400,000 Tlilr Pr. C:t, | 1860 d. i/ä |
| Thlr 981,250 |
|
1866 | 9 | Dito för 1861 års statslån, |
|
| ||
|
| 3,000,000 R:dr Runt . . . | 1861 d. 30/3 | 4 Va % | Kr. 1,869,000 | __ _ _ |
1866 | 6 | Dito för 1864 års jernvägslån | 1864 d. iä/4 | 4 Va % |
| |
| £ St. 491,700 | ||||||
1866 | 7 | Dito för 1866 års jernvägslån |
| |||
r |
| å 9,932,300 Thlr Pr. C:t . | 1866 d. 2/i | 5 % | Thlr 9,516,100 | _ _ _ |
1868 | 90 | Dito för 1868 års jernvägslån |
|
|
| |
|
| £ St. 1,150,000 ...... | 1868 d. Vt | 5 % | £ St. 1,109,100 |
|
1869 | 85 | Dito för 1869 års inhemska |
| |||
|
| jernvägslån, 4,000,000 R:dr | 1869 d. 30/9 | 5 % | ___ _ | Kr. 3,900 |
*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 JÉL St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock komrner
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.
40
Reglemeii- |
| Tiden, då. för- |
| Återstående kapitalskuld | den 31 December | |
tets |
| i | )indelserna blif- | Räntefot. |
|
|
| — |
| vit utfärdade. |
| Fonderad skuld. |
|
Årtal. | §■ |
|
|
| skuld. | |
k—* OO —a o _ | 72 | Obligationer för 1870 års | 1 |
|
|
|
|
| ner å tillhopa 16,170,000 | 1870 d. 3u/9 | 5 % | Kr. 14,332,900 | _ _ _ |
1872 | 83 | Dito för 1872års jernvägslån |
|
|
| |
|
| å 24,000,000 R:dr, deraf |
|
|
|
|
|
| lemnade obligationer å till-hopa 19,407,300 R:dr . . . | 1872 d. 30/3 | 4 % | Kr. 18,137,600 | ---— |
1875 | 35 | Dito för 1875 års jern vägs- |
|
|
|
|
1876 | 33 | lån å56,250,000Rmk, deraf |
|
|
|
|
1878 | 39 | till 1879 års slut blifvit ut- |
|
|
|
|
1879 | 15 | lemnade en första emission |
|
|
|
|
|
| å 20,250,000 Rmk, en andra |
|
|
|
|
l |
| samt af en tredje emission | 1875 d. "/3 | 4''/2 % | Rmk 40,305,600 |
|
1876 | 33 | Dito för 1876 års jernvägs- |
| £ St. 1,968,500 |
| |
|
| lån å 2,000,000 £ St. . . | 1876 d. lä/fi | 4''/2 % | '' “ | |
1878 | 39 | Dito för 1878 års jernvägs- |
|
|
|
|
! 1879 | 15 | lån å 1,500,000 £ St. eller |
|
|
|
|
|
| lemnade obligationer å till-hopa 1,379,470 € St. eller | I |
| ( £ St. 1,379,470 j |
|
|
| 34,624,697 Francs . . . | 1878 d. lä/6 | 4 % | eller |
|
187S | 46 | Dito för 1879 års tillfälliga |
|
| (Francs 34,624,697] |
|
|
| lån, deraf till samma års | 1 1 879 d. 1/n | j 4 ‘/a % | | Kr. 3,000,000 | — --- - - |
j
41
Reglemen- tets | -—---------1 | Tiden, då för-bindelserna blif- | .. ---- Räntefot. | Återstående kapitalskuld den 31 December | |
Årtal. | §• |
| vit utfärdade. |
| ™ , , , ,, ! Icke fonderad Fonderad skuld. j skuld. |
1866
1866
1879
13
{1798 d. {
{1811 d. 3®/12/
16
1866115
1879 d. lä/8
Obligationer, hvilka i anseendetill
sin ordalydelse icke
kunna uppsägas, eller det
s. k. gamla lånet.....
141 Dito, utfärdade såsom grund1
fond för Allmänna hypoteksbanken,
bokförda inom
linien med R:mt 8,000,000
R:dr............. 1861 d. V?
Dito, utfärdade såsom reservfond
för aktiebolaget
Sågverksegarnes Garantiförening,
bokförda inom
linien med kr. 3,000,000 .
Ännu icke till inlösen före-l
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000|
daler silfvermynt, bokförda;
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88.......
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . . .
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s hemgiftskapital,
bokfördt inom
linien med R:mt 150,000
R:dr.............
lSjlnnestående fond för Göta
! kanals underhållande . . .
1866j 19;Dito för Södertelge dito. .
1866 | 16 |
1866 | 17 |
1866
1750 d. Vs
1815 d. 9/n
1778
1833 d. 31/i2
5 %
Bih, till Biksd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band,
(Puksfr.-kontorets reglemente.)
4V* %
4 Va %
Kr. 10,125
| Kr. 140,889
i Kr. 45,000
6
42
Reglem tets | en- |
Årtal. | §. |
1866 | 20 |
1866 | 21 |
1866 | 22 |
1866 | 25 |
1869 | 77 |
Tiden, då för-bindelserna blif- | Räntefot. |
vit utfärdade. |
|
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito).........
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: 16
Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) . . . .
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..........
Återstående kapitalskuld den 31 December
1879.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
43
Bil. B.
‘ Riksgäldskoutorets vid 1879 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
| Reglemen- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet | Räntefot | Ursprungliga | Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §• |
| utbetalts. | beloppet. | slut. |
| |||
|
| a) Byggnadslån. |
|
|
|
|
|
|
|
1866 | 58 | Lån till staden Malmö, för |
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppförande af kasern- och | 1813-1815 | (2 % ) < jemte > [ ränta. J | 4 % | 32,000 |
| 3,857 | 53 |
» | 34 | Lån till Upsala akademi, |
|
|
|
| |||
|
| för fullbordande af dess | /1824\ {1825/ | <2 < jemte > 1 ränta, j | 3 % | 75,000 |
| 2,994 | 20 |
» | 49 | Lån till staden Yexiö, för |
|
| |||||
|
| dess återuppbyggande efter | 1844, 1845 | 6 % | 3 o.4 % | 360,000 |
| 5,642 | 47 |
| 50 | Län till staden Amål, för |
|
|
|
| |||
|
| dess återuppbyggande efter | 1846 |
| • » A. | 45,000 |
| 2,185 | 47 |
|
|
|
|
|
| ||||
» | 39 | Lån till staden Kristine- |
|
|
|
| |||
|
| hamn och Yarnums lands- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............ | {1849} |l854{ | \? %\ t jemte > i ränta, j | 3 % | 37,500 |
| 16,580 | 33 |
» | 53 | Lån till staden Lidköping, |
|
|
| ||||
|
| för återuppbyggande af den | 1852 | 6 % | 4 % | 63,666 | _! | 10,754 | 24 |
|
| Transport | — | — | — | i |
| 42,014 | 24 |
44
Reglemen- j |
|
|
|
| Ursprunglig |
| Kapitalåterstod | ||
tets |
|
| riden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | 1 | vid 1879 års | ||
|
|
| utbetalts. |
|
| beloppet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| slut. |
| ||
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Transport | — | — | — | — |
| 42,014 | n |
1866 | 43 ] | jån till Yexiö domkyrka, för | 1852 | 6 % |
| qn aöa |
| 1,692 | 67 |
|
| 4 % | oUjUvU |
| |||||
» | 41 | l/ån till Knäreds församling |
|
|
|
|
|
|
|
|
| i Hallands län, för uppfö-rande af en ny kyrka . . . | 1852 | » | * | 24,000 |
| 4,549 | 22 |
» |
| Lån till Markaryds försam- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ling i Kronobergs län, för | 1854 | » | » | 10,000; |
| 2,727 | 25 |
» | 54 | Lån till staden Örebro, för | t |
|
|
|
|
|
|
|
| återuppbyggande af den år | "tf lO 00 00 T—1 t—1 | » |
| 375,000 |
| 167,517 | 24 |
| » | Lån till staden Jönköping, |
|
|
|
|
|
| |
|
| för återuppbyggande af den |
|
|
|
|
|
|
|
|
| sf.a.rl.............. | 1855 | » |
| 100,000 | — | 40,443 | 84 |
| 55 | Lån till staden Eksjö, föi |
|
|
| 1 | |||
|
| återuppbyggande af den un-j der år 1856 nedbrunna de |
|
|
|
|
|
|
|
|
| len af nämnda stad . . . | 1857 | 6 o. 7 % | 4o. 41 % | 200,000 | ~ | 90,804 | 30 |
| 43 | j Lån till Skara domkyrka |
|
|
|
|
|
| 46 |
|
| för densammas reparatior | 1858 | 6 % | 4 % | 25,000 | , | 11,152 | |
) » | » | |Lån till Yesterås domkyrka |
|
|
|
|
|
| 43 |
4187? | 3 | 1 för densammas reparatior | 1858 | » | » | 22,500 | | | 10,170 | |
18 6 C | 42 | Lån till Vallentuna försam | - |
|
|
|
|
|
|
|
| ling i Stockholms län, fö | L* 1859 | » | » | 20,000 | [- | - 11,985 | 65 |
» | 43 | Lån tillVesterås domkyrka | > |
|
|
|
| 28,000 |
|
|
| för densammas reparatior | r 1860 | | | — | 28,000 | - | — | |
> | 36 | Lån till staden Jönköping | , |
|
|
| 1 |
|
|
|
| Transport — — | I | 1 | — |
| xo T—H H "tf 1 | 30 |
45
Reglemen- |
|
|
|
|
|
| Kapitalåterstod | ||
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga | vid 1879 års | |||
|
|
| utbetalts. |
|
| beloppet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| slut. |
| ||
Årtal. | §■ |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Transport | — | — |
| — | — | 411,057 | 30 |
|
| för uppförande derstädes af | ; ; 1861 | 5 % | 4 % | 120,000 |
| 96,783 | 57 |
1866 | 90 | Lån tillApotekare-societeten, | 1862 | » | » | 50,000 |
| 38,172 | 65 |
» | 37 | Lån till staden Umeå, för |
|
|
|
|
|
|
|
|
| uppförande af byggnader | 1864 |
|
| 25,000 | '' | 21,976 | 82 |
| » | Lån till staden Falun, för | . |
|
|
| |||
|
| uppförande af ett nytt lä-roverkshus derstädes. . . . | 1864 |
| \ | i • >> | 40,000 | _ | 35,189 | 03 |
| » | Lån till staden Sala, för upp- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| förande af ett nytt läro-verkshus derstädes..... | 1865 |
|
| 12,000 |
| 10,540 | 26 |
| » | Lån till staden Halmstad, för |
|
|
|
| |||
|
| uppförande af byggnad för | 1866 | » |
| 25,000 |
| 22,693 | 47 |
» |
| Lån till staden Kalmar, för |
|
|
|
| |||
|
| uppförande af en nybygg-nad för läroverket derstädes | 1866 | » | » | 40,000 | ___ | 36,280 | 83 |
* | 1481) | Lån till staden Venersborg, |
|
|
|
|
|
|
|
| för uppförande af en ny | 1867, 1868 | » | » | 40,000 |
| 37,365 | 44 | |
| |||||||||
| |||||||||
» | 148 | Lån till staden Vestervik, för |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 uppförande af ny byggnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | i | — | _ 1__ | — | 710,059)37 |
1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.
46
Reglemen- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga | Kapitalaterstod | |||
Årtal. | §• |
| utbetalts. |
|
| beloppet. |
| slut. |
|
|
| Transport | — | — | — | — |
| 710,059 | 37 |
|
| åt elementarläroverket der-städes ............ | 1867, 1868 | 5 % | 4 % | 20,000 |
| 18,537 | 08 |
1866 | 148'') | Lån till Upsala Domkapitel, |
|
| |||||
|
| för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes . . . . | 1867, 1868 | » |
| 140,000 |
| 129,826 | 23 |
» | 1482) | Lån till Karlstads Domka- |
|
|
|
|
| ||
| pitel, för uppförande af ny | 1868 |
| >> | 40,000 |
| 37,392 | 10 | |
| |||||||||
| |||||||||
» | 1483) | Lån till Skara Domkapitel, |
|
|
|
|
| ||
|
| för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| byggnaden derstädes.... | 1868, 1869 |
| ‘ . >> | 40,000 | — | 37,607 | 66 |
1868 | 474) | Lån till domkyrkan i Karl- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| stad, för densammas repa-ration ............ | 1869 | 6 % |
| 23,500 |
| 17,857 | 12 |
1866 | 1485) | Lån till staden Kristianstad, |
|
| |||||
| för utvidgandeafelementar-läroverksbyggnaden derstä-des .............. | 1873, 1875 | 5 % |
| 20,000 |
| 19,898 | 89 | |
| |||||||||
| |||||||||
1874 | 5 | Lån till Direktionen för se- |
|
|
| ||||
|
| minarium för bildande af lä- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| rarinnor, för inköp af bygg-nad åt nämnda seminarium | 1875 | » | 3> | 59,000 |
| 56,494 | 58 |
|
| = 1,027,673: 03 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — |
|
| —— | — | 1,027,673 | 03 |
1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.
47
Beglemen tets -
Årtal.
1866
57
1872
1877
1866
142
32
45
Transport
b) Tomtregleringslän.
Lån till staden Lidköping
för ny tomtreglering eftei
1849 års eldsvåda .....
års eldsvåda.........
Lan till staden Jönköping,
för ny tomtreglering efter
1854 års eldsvåda .....
Lån till staden Eksjö, för
ny tomtreglering efter 1856
års eldsvåda.........
Lån till staden Karlstad,
för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års
eldsvåda...........|
Lån till staden Strengnäs,
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda . . .
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda . . .
Lån till staden Söderhamn,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda....
= 356,138: 77.
c) Lån till allmänna Barnhusinrättningen
i Stockholm
............
Transport
.......... 1 Tiden, då låne | Annuitet | . Bäntefot | Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod j | ||
| — | - | — |
| 1,027,67c | 03 |
1854 | 6 % | 4 % | , 20,000 | — | 6,360 | 99 |
1854 |
| » | 37,500 | — | 13,536 | 88 |
1855 |
| :• } ( / | 15,000 |
| 4,695 | 49 |
1857 |
| • kr ; • | J - ■jjj.i ■ 30,000 | — | 14,676 | 08 |
1867 | » | » | 50,000 | — | 39,417 | 21 |
1872 | >>Lv | » | 30,000 | — | 27,452 | 12 |
1878 |
| 5 % | 50,000 | — | 50,000 | — |
1878, 1879 |
| » | 200,000 j: , |
| 200,000 |
|
1851 | » | 4 % j | 75,000 |
| 19,462 | 30 |
— | - 1 | | i 1 | — | -—11,403,274 | 10 |
48
I Reglementets -
Årtal.
Tiden, då lånet Annuitet.| Räntefot.
utbetalts. | 1 beloppet.
1866! 62
!
» j 61
» j 63
» S 83
84
63
68
Transport
d) Lån till hamn- och bro
byggnader samt åars upprensning.
Lån till staden Cimbrishamn,
i för hamnbyggnaden derstä
|
des..............
!Lån till staden Yarberg, för
! hamnanläggning......
jLån till staden Kristianstad,
för hamnanläggning vid Åhus
Lån till Hanekinds och Gullbergs
häradsboar, för upp!
förande af en jernbro öfver
j Svartån å landsvägen melJ
lan Linköping och Bergs
j gästgifvaregård.......
jLån till Gustafs församling i
I Stora Kopparbergs län, för
j brobyggnad öfver Dalelfven
i i närheten af Gustafs kyrka
jLån till staden Kristianstad,
j för återstående hamnarbeten
j vid Åhus samt Hernesta kaj
nals fullbordande m. m. . .
Lån till staden Vadstena, för
i fullbordande af hamnbygg
j
naden derstädes ......
Lån till staden Arboga, för
i Arboga-åns uppmuddring
iLån till staden Köping, för
Transport
1843
1844
1848
1852
1853
1855
1855
1855
Kapitalåterstod
vid 1879 års i
slut.
1,403,274
37,500
,r.i i I
30,000j
|
30,000)
20,000:
30,000!
■ vn
15,000 ■
15,000
40
13,299
1,478
8,293
21
33
82
1,517
45
6,000 —| 1,305)86
6,539 21
3,28942
3,263 74
jl ,442,261 i44
49
Reglemen- |
|
|
|
|
|
|
|
| |
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga | Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §. |
| utbetalts. | beloppet. |
| slut. |
| ||
|
| Transport | — | — | — | — | _ | 1,442,261 | 44 |
|
| upprensning och fördjup-ning af Köpings å..... | 1855 | 6 % | 4 | 20,000 |
| 4,308 | 64 |
|
|
|
|
| |||||
1866 | 60 | Lån till staden Ystad, för |
|
|
|
|
|
| |
|
| hamnarm muddring..... | 1857 |
|
| 60,000 |
| 21,913 | 33 |
|
|
|
|
|
| ||||
| 69 | Lån till staden Strömstad, |
|
|
|
|
|
| |
|
| för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad . . | 1858 |
| » | 15,000 |
| 5,529 | 26 |
» | 70 | Lån till Färjestadens hamn-byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i | 1858 | » | » |
| 4,624 | 49 | |
12,850 | |||||||||
» | 85 | Lån till arbetsdirektionen, för |
|
|
|
|
| ||
|
| anläggning af ny bro öfver | 1858 | » | » | 100,000 |
| 36,094 | 34 |
» | 84 | Lån till Torsångs församling, |
|
|
|
|
|
| |
| |||||||||
|
| ångs kyrka, den ena öfver |
|
|
|
|
|
|
|
|
| öfver Lillelfven....... | 1859 |
| » | 10,000 |
| 4,863 | 01 |
» | 69 | Lån till staden Karlstad, för |
|
|
| ||||
|
| anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt | 1859 |
|
| 100,000 |
| 40,434 | 47 |
» | 69 | Lån till staden Falkenberg, |
|
|
|
|
|
| |
|
| för hamnbyggnad derstädes | 1859 |
| » | 47,000 | — | 19,010 | 95 |
» | 71 | Lån till staden Cfrenna, för |
|
|
|
|
|
|
|
|
| byggande af hamn vid denna | 1861 |
|
| 37,500 |
| 18,279 | 12 |
|
|
|
|
|
| ||||
|
| Transport | — | — | — |
|
| 1,597,319 | 05 |
Bih. till Rilcsd. Prot. 1880. 10 Sand. | 1 Afd. 2 | Band. |
|
|
| 7 |
|
(Riksg.-kontorets reglemente).
50
Reglemen- |
|
|
|
|
|
| Kapitalåterstod | ||
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga | vid 1879 års | |||
Årtal. | §■ |
| utbetalts. |
|
| beloppet. |
| slut. |
|
|
| Transport | — | — | — | — | — | 1,597,319 | 05 |
1866 | 71 | Lån till staden Åmål, för | 1861 | 6 % | 4 % | 8,000 |
| 4,341 | 76 |
» |
| Lån till staden Karlstad, för | 1861 | » |
| 70,000 |
| 34,092 | 63 |
» | » | Lån till staden Piteå, för |
|
|
| ||||
|
| uppmuddring af segelleden | 1861 | » |
| 26,000 |
| 12,652 | 52 |
» | 86 | Lån till arbetsdirektionen, |
|
|
|
| |||
|
| för brobyggnad öfver Ume | 1861 | » | » | 55,000 | _ | 26,794 | 77 |
» | 71 | Lån till Ronneby köping, för | 1861 | » |
| 10,000 |
| 4,871 | 23 |
» | » | Lån till staden Helsingborg, | 1862 |
| » | 230,000 |
| 121,274 | 57 |
» | 86 | Lån till Umeå härad, för |
|
|
|
|
|
|
|
|
| brobyggnad öfver Ume eif | 1864 | 8 % | 5 % | 20,000 |
| 7,040 | 89 |
1877 | 6 | Lån till staden Oskarshamn, |
|
|
| ||||
|
| för förbättrande af dess | 1878 | 6 % | » | 40,000 |
| 79,588 | 89 |
|
| = 484,701: 91. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | — | — | — | — | 1,887,976 | 31 |
51
Reglemen- |
|
|
|
|
|
| Kapitalåterstod | ||
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga | vid 1879 års | |||
|
|
| utbetalts. |
|
| beloppet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| slut. |
| ||
Årtal. | §• |
|
|
|
|
|
|
| |
|
| Transport | — | — | — | —■ | — | 1,887,976 | 31 |
|
| e) Lån till kanal-och sluss- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| anläggningar. |
|
|
|
|
|
|
|
1866 | 72 | Lån till Deijefors och Fors-haga slussverksaktiebolag, |
|
|
|
|
|
|
|
|
| eif vid Deijefors och Forsha-ga inom Nedra Ulleruds och | 1856 | 6 % | 4 % | 150,000 |
| 40,147 | 13 |
» | 98 | Lån till Dalslands kanalak- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid | 1865, 1867 | 5 % | 3 % | 800,000 |
| 672,457 | 19 |
| 94'')) | Lån till Kinda kanalaktiebo- |
|
|
|
|
|
|
|
» | 118 J | lag, för utsträckning af Kin- |
|
|
|
|
|
|
|
» | 143 J | da båtled medelst kanalise-ring af Stångån fr. sjön Ren-gen till Linköpings hamn | 1865-1870 | » | » | 437,500 |
| 370,453 | 45 |
» | 143") | Lån till Dalslands kanalak- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| tiebolag, för kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarna | 1868, 1869 | 6 % | 4 % | 51,200 |
| 37,632 | 73 |
|
| = 1,120,690: 50. |
|
|
| ||||
|
| Transport | — | — | — |
|
| 3,008,666 | 81 |
'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom, 10 i 1869 års Reglemente,
52
Reglemen- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | Ursprungliga | Kapitalåtersiod | |||||
Årtal. | §■ |
| utbetalts. | beloppet. |
| slut. |
| ||||
|
| Transport |
| — |
| _ | _ | _ |
| 3,008,666 | 81 |
|
| f) Lån till jernvägs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| anläggningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[1866 | 75 | Lån till Norbergs jernvägs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[1878 | 3 | nya aktiebolag, för anlägg-ning af jernväg fr. Kärrgruf- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| van inom Norbergs bergs-lag till sjön Amänningen . | , | 1852 1853 |
| 5 % | 4 % | 150,000 | — | 102,190 | 25 |
[1866 | 74 | Lån till dito, för fullbordan- |
| 1855 | [ | 3 % | 2 % | 150,000 |
| 106,308 | 58 |
[1878 | 3 | de af samma jernväg . . . |
| 1856 |
|
|
|
| |||
1866 | 74 | Lån till Nora—Ervalla jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan |
| 1854 |
| 6 % | 4 % | 150,000 |
| 25,051 | 88 |
» | 77 | Lån till Gefle—Dala jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä- |
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
| ||||||
|
| derna Ealun och Gefle . . | 1855-1859 | » | 2 % | 2,400,000 | — | 1,083,096 | 05 | ||
» | 76 | Lån till Vessman—Barkens |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| och Grangärdes socknar af |
| [18561 18571 | 5 % | 3 % | 200,000 | — | 92,894 | 73 | |
» | » | Lån till Vessman—Barkens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| jernvägsaktiebolag, för full-bordande af samma jernväg |
| 1858 |
| 6 % | 4 % | 200,000 |
| 81,755 | 83 |
» | 78 | Lån till Hudiksvalls j ernvägs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | -- | — | — | —— |
| 4,499,964 | 13 |
53
Eeglemen- | ----—------- | ------------ |
|
|
| — |
|
| |
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Bäntefot. | Ursprungliga | Kapitalåterstod | |||
Årtal. | §• |
| utbetalts. | beloppet |
| slut. |
| ||
|
| Transport | — | _ | _ | __ | _ | 4,499,964 | 13 |
Jl 866 | 00 CO !>■ | _ af jernväg mellan Hudiks-vall och sjöarne Dellen . | J1858| \1859/ | 5 % | 4 % | 370,000 | — | 259,793 | 10 |
aktiebolag, för anläggning | 1858-1860 | » | » | 500,000 |
| 361,638 | 37 | ||
|
| ||||||||
1866 | 79 | Lån till Borås jern vägsak-tiebolag, för anläggning af | 1862, 1863 |
|
| 24 | 1,123,240 | 33 | |
1,377,055 | |||||||||
|
|
|
|
| |||||
» | 80 | Lån till Vexiö—Alfvestads |
|
|
|
| 1 | ||
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
|
|
|
|
|
|
|
|
| på Södra stambanan . . . . | 1864 | » | » | 434,000 | — | 358,898 | 80 |
| 81 | Lån till Köping—Uttersbergs | (1864) | 7 % |
| 500,000 |
| 62 | |
240,577 | |||||||||
» | 80 | Lån tillHelsingborg—Lands- | /I865/ |
|
|
| |||
|
| krona—Eslöfs (Helsingborg | 1864, 1865 | i 5 % | 4 % | 1,100,000 |
| 931,698 | 70 |
» | 80 | Lån till Kristianstad—Hess- |
|
|
| ||||
|
| leholms jernvägsaktiebolag, |
| \ \ |
|
|
|
|
|
|
| Transport |
| — | — | — | — | 7,775,811 | 05 |
54
Boglem en- |
|
|
|
| Ursprunglig |
| Kapitalåterstod | ||
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot. | a | vid 1879 års | |||
Årtal. |
|
| utbetalts. |
|
| beloppet. |
| slut. |
|
§• |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
| Transport | — | — | — | --- |
| 1 7,775,811 | 05 |
|
| mellan Kristianstad och | 1864, 1865 | 5 % | 4 % | 720,000 |
| 596,508 | 97 |
1866 | 80 | Lån till Ystad—Eslöfs jern- |
|
|
| ||||
|
| vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs | 1864-1866 | » | » | 2,450,000 |
| 2,084,110 | 86 |
» | 3> | Lån till Landskrona—Eslöfs |
|
|
|
| |||
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
|
|
|
|
|
|
|
|
| tion på Södra Stambanan | 1864-1866 | » | » | 1,200,000 | — | 1,017,356 | 02 |
y> | 82 | Lån tillUddevalla—Veners- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| borg—Herr ljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
| 1865-1867 | y> | » | 3,240,000 | — | 2,849,460 | 72 |
1871 | 81 | Lån till Karlskrona—Vexiö |
|
|
|
| |||
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan | (1872) |
|
|
|
|
|
|
|
|
| <1 8 7 3 > | 6 % | 5 % | 2,600,000 | — | 2,546,700 | — |
| » | Lån till Krylbo—Norbergs | |l874j |
|
|
|
| ||
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan | (1872! }1873j | » | » | 406,000 |
| 393,200 | 85 |
» | » | Lån till Sundsvalls jernvägs- |
|
|
|
|
|
| |
|
| aktiebolag, för anläggning |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Transport | — | •— | — |
| 17,263,148 | 47 |
55
Reglemen tets -
Årtal.
1871
1878
1876
81
11
Tiden, då lånet
utbetalts.
Transport
af jernväg från Sundsvall
till Torpshammar.....
Lån till Upsala—Margretehills
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle.....
Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Ludvika
till Kil, mot skuldförbindelse
...........
Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obligationer
å nominelt 6,758,600
Kr., efter 90 % . . . °. . . ,
Lån till Yestervik—Åtvida
b er g—Bersb o j ern vägsakti ebolag,
för anläggning af
jernväg från Yestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida
berg till Bersbo, med bibana
till Storsjön ....
Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel
lanHultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sido
-
1873
(1874)
|l87£
18761
1878,1879
Annuitet.
Räntefot.
Transport!
5,000,000
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
yid 1879 års
slut.
1,494,000
500,000
6,078,240
1,865,000
17,263,148
1,463,373
489,750
1,000,000
6,078,240
1.865,000
47
32,159,511
47
56
Eeglemen- ! |
|
|
|
|
|
|
|
| |
tets |
| Tiden, då lånet | Annuitet. | Räntefot, | Ursprungliga | Kapitalaterstod | |||
i Årtal. | §• |
| utbetalts. |
| beloppet. |
| slut. |
| |
|
| Transport | __ |
| _ |
|
| 32,159,511 | 47 |
|
| spår till Ankarsrum och | (1877) |
|
|
|
|
|
|
|
| hamnspår vid Yerkebäck . | |l878> | 6 % | 5 % | 1,750,000 | — | 1,750,000 | — |
j 1876 | 5 | Lån till Yislanda—Bolmens | |l879J |
|
|
|
|
|
|
|
| jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från | i1!m\ | » | » | 785,000 |
| 785,000 |
|
» | » | Lån till Gotlands jernvägs-aktiebolag, för anläggning | \1878J (1877) jl878> |l879j |
|
|
|
| ||
500,000 | 500,000 | ||||||||
si » 1)1879 | » \ | Lån till Södra Dalarnes jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra | » |
|
|
| |||
1879 | 1,000,000 | 1,000,000 | |||||||
|
| ||||||||
|
| ||||||||
|
| ||||||||
1876 | 5 | Lån till Yarberg—Borås | » | » |
|
| |||
1879 | 600,000 | 600,000 | |||||||
|
| = 33,785,844: 66. |
|
|
|
| |||
|
| Summa | — | — |
| — | — | 36,794,511 | 47 |
57
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och Takt
betjening.
|
|
| Tjenstgörings- | Summa. |
| |
|
|
| penningar |
|
|
|
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman | 4,400 | _ | 1,600* | _ | 6,000 | _ |
1 Kassör .................................................... | 4,400 | — | 1,600 | — | 6,000 | — |
1 Kamrerare ................................................ | 4,000 | — | 1,600 | — | 5,600 | — |
1 Revisor...................................................... | 2,500 | — | 800 | — | 3,300 | — |
1 Kassabokhållare....................................... | 2,000 | — | 800 | — | 2,800 | — |
1 Lånebokhållare ....................................... | 2,000 | — | 800 | — | 2,800 | — |
1 Registrator och Kanslist........................ | 1,500 | — | 900 | — | 2,400 | — |
1 Kammarskrifvare .................................... | 1,500 | — | 600 | — | 2,100 | — |
1 Förste Vaktmästare................................. | 700 | — | 100 | — | 800 | — |
1 Vaktmästare............................................. | 600 | — | 100 | — | 700 | — |
1 Vaktmästare............................................. | 600 | — | 100 |
| 700 | — |
1 Vaktmästare............................................. | 600 | — | 100 | — | 700 | — |
Summa kronor | 24,800 | — | 9,100 | — | 33,900 | — |
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn ock Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstbefattniug, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare .................................................. » 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: —
och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... ,» 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.
Bih. till Riksd. Brok 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8
(Biksg.-kontorets reglemente.)
58
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:q) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter. eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Ittdragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Oscar Arehn | 4,400 |
|
Kommissarien 11. Husberg | 4,400 | t--.. |
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl | 3,000 | _ |
Notarien August Neyber | 3,000 | _ |
Kanslisten Nils Didrik Sillen | 1,500 | _ |
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö | 1,500 | — |
En Kontors- eller Kammarskrifvare | 1,500 | — |
Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist | 575 | — |
Summa kronor | 19,875 | : |
Peiisionsstat vid Riksgäldskontoret. |
|
|
i Förre Kamreraren Herman Thcodor JBenckert | 4,000 |
|
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt | 1,417 | 50 |
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman | 1,500 |
|
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor^, Carl Gustaf Stuarts enka, |
|
|
Maria Lovisa Stuart, född Koschell | 800 | — |
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och lians jemväl aflidna enka, |
|
|
Charlotta Gnpenstjcrnas dotter Hedvig Aurora Ehrenstani | 250 | — |
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, |
|
|
0 fy erkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri |
|
|
Aurora Lindstedt | 225 |
|
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter | 225 | — |
Summa kronor | 8,417 | 50 |
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens | frånfälle | och |
äfven dessförinnan, sfi vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.
59
Förestående tre stater, nemligen:
Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af...,.,.,. 33,900: —
Iudragningsstaten vid dito ...................................................................... 19,875: —
Pensionsstaten vid dito .............................................................................. 8,417: 50,
äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1880.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren:
För Andra Kammaren:
A. N. Sundberg,
Talman.
Olof Wijk,
Talman.
60
Fullmäktige i Riksgäldskontoret
välde af 1880 års Riksdag :
Ordförande Öfverstekammarjunkareu, Kommendören med stora korset af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.
Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr
(Jarl Reinhold Polhem von Stoclcenström, vice ordförande.
Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
och Kongl. Wasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzélius.
Godsegaren Herr Erik Johan Mallmin.
Byråchefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Roherl
Themptander.
Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert
Anderson.
Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre
Johan Nordenfalk.
Suppleanter:
Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders
Victor Abergsson.
Majoren Herr Carl Wilhelm Ericson.
Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Riesert.
61
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken
vid 1880 års revision:
För Första Kammaren:
Ryttmästaren Herr Filip August Boström.
Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Knut Ottonin
Isjungqvist.
Kaptenen, Riddaren af Kong]. Maj:ts Svärdsorden, Grefve August Fredrik Robert
von Rosen.
Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Majrts Svärdsorden,
Herr Fredrik Herman Didron.
Professoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Juris- och Filosofie Doktorn,
Herr Herman Ludvig Rydin.
Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn,
Friherre Reinhold Carl Gabriel Rudbeck.
Suppleanter:
Kammarherren, Friherre Carl Carlson Bonde.
Vice Häradshöfdingen Herr Carl Johan Ljunggren.
Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Axel Magnus Otto
Reuterskiöld,
62
För Andra Kammaren:
Förre Riksdagsfullmäktigen Herr Per Olof Hörnfeldt.
> » Riddaren af Kongl. Wasaorden, Herr Nils Larson i
Tullus.
Riksdagsfullmäktigen Herr Anders Persson i Mörarp.
» Herr Carl Anders Larsson.
F. d. Kaptenen Herr Julius Manlcell.
Rikdagsfullmäktigen Herr Nils Johan Boström.
Suppleanter:
Riksdagsfullmäktigen Herr Per Nilsson i Baby.
» Herr Lasse Jönsson i Sandby.
» Herr Olof Jonsson i Hof.
, ,,,,, n
REGISTER
öfver
1880 års Reglemente för Riksgäldskontoret.
Ackord för Riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens
samtycke medgifvas ...............
Aflöning för Justitieombudsmannen
m. ti............................
» » Riksgäldskontorets tjen
stemannapersonal
och
vaktbetjening ...............
Aflöning sstat för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
.................................
Afsked för tjensteman och vaktbetjening
..........................................
Allmänna liypoteksbanken.....................
Amortissementsfonder...........................
Anslag till anskaffande af rörlig materiel
till norra stambanan
» b fortsättande af arbetena å
d:o m. m............................
» » inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg ......
» » jern vägsanläggningen Karlberg—Lilla
Värtan............
» » låneunderstöd åt enskilda
jernvägar ...........................
» » nya byggnader och anlägg
ningar
vid statens redan
trafikerade jern vägar.........
Sid. | 18. | § 30. |
| 14. | § 23. |
| 10. | § 26. |
» | 57. | —. — |
| 37. | § 93. |
» | 31. | § 73. |
| n, 23. | §§ 39, 44. |
» | 10. | § 12. |
| 8, 10. | §§ 6, 10. |
| 9. | § 8. |
» | 7. | § 5. |
T> | 5—7. | § 4. |
D | 8, 10. | §§ 7, 11. |
64
Annuiteier och räntor ........................
Ansökningstid till lediga tjenster ......
Anteckningsböcker, Kassörens och Ka
mererarens
............
Arfvode för Fullmäktiges deputerade..
» » Fullmäktige och deras ordförande
..............................
b » Riksdagens Revisorers kansli
och vaktbetjening ......
» » förrättande af tjenster i
Riksgäldskontoret ............
Arkiv, Riksdagens.................................
Auktionsmedel för kronans hus .........
Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret
............
Befordringsvilkor .................................
Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe
tjente
........................
Behållning, skogsplanteringskassans ...
Behållningar, Statskontorets ...............
Belöning för extra arbeten..................
Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................
Berättelser, Fullmäktiges.....................
» Justitieombudsmannens...
» Riksdagens Revisorers ...
Besigtningar å Riksgäldskontorets och
Riksdagens hus..............
Besvär öfver Fullmäktiges beslut......
Bevillningsförordning, utfärdande af ny
Bibliotek, Riksdagens...........................
Bihanget, till Riksdagens protokoll,
tryckning af........................
Brist i Statskontorets inkomster fylles
Dalslands kanalaktiebolag, revision af
Depositionsmedel från landtränteri
m. fl.........................
Deputerade, Fullmäktiges.....................
Diarium, Ombudsmannens ..................
Enke- och pupillkassan vid Riksgäldskontoret.
........
Expedition, Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomi
téns.
................................
Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs
expeditioner ........................
Sid. | 20. | § 34. |
| 34. | § 82. |
| 28. | § 64. |
| 26. | § 53. |
x> | 16. | § 25. |
T> | 14. | § 22. |
» | 33, 58. | § 80. |
B | 14. | § 21. |
| 18. | § 31. |
| 34. | § 84. |
| 16, 34. | §§ 26, |
| 17. | § 28. |
| 20. | § 35. |
| 19, 22. | §§ 33, |
| 17. | § 27. |
| 18. | § 32. |
| 29. | § 67. |
» | 16. | § 24. |
| 29. | § 68. |
| 28. | § 65. |
| 28, 36. | §§ 63, |
| 32. | § 76. |
| 14. | § 21. |
i> | 30. | § 69. |
| 11. | § 14. |
| 30. | § 71- |
| ||
| 25. | § 53. |
| 28. | § 64. |
| 17, 34. | §§ 29, |
| 15. | § 23. |
| 15. | § 24. |
Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare,
deras antagande
Sid. 34.
» » » » »skiljande
från Riksgulds
kontoret.
........ » 36.
» » » »gratifikationer åt » 17.
» » » »åtnjuta ersätt
ning
för förrättande
af ordinarie
tjenst............ » 33.
Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen
.............................. » 15.
Fordringar, Riksgäldskontorets ......... » 5.
» s. k. statslånefondens...... » 23.
Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän
................................. » 16.
» granskning af riksdagsmännens
.................................... » 32.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret......... » 60.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » 24, 26.
» antal för besluts fattande » 27.
» arfvodenochresekostnads
ersättningar
..................... » 16.
» befattning upphör............ » 25.
» berättelser ........................ » 29.
» besluts öfverklagande...... » 28.
» deputerade........................ » 25.
» komplettering .................. » 24.
» ombud .............................. » 31.
» omröstningar..................... » 27.
» ordförande och vice ordförande
.............................. » 24.
» protokoll........................... » 26.
» sammankomster ............... » 26—28.
» sammanträden gemensamt
med Fullmäktige i Riksbanken
............................. » 32.
» ställande till ansvar......... » 26.
» suppleanter........................ » 60.
» » deras inträdande » 24.
» särskilda uppdrag............ » 28—32.
» tjenstledighet .................. » 27.
» åligganden........................ » 24, 25.
» öfverläggningar ............... » 27.
Förfall, för Fullmäktige ..................... » 27.
§ 83.
§ 90.
§ 27.
§ 80.
§ 23.
§ 3.
§ 43.
§ 26.
i H
§§ 50, 54.
§ 60.
§ 25.
§ 51.
§ 67.
I 63.
I 53.
§§ 48, 49.
§ 73.
§ 62.
§ 47.
§ 56.
§§ 56—63.
§ 76.
§ 54.
§5 48, 49.
§§ 64-77.
§ 58.
§§ 50, 52.
§ 61.
§ 59.
Bih. till Ritsd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
66
Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
........................ Sid. 22.
Försäljning smedel för mindre kronolägenheter
............ » 20.
Garanti förening, sågverksegarnes......... » 31.
Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman
m. fl. vid........................ » 17.
Granskning af Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker... » 28.
» af Ombudsmannens diarium » 28.
» af Riksdagsmäns fullmakter » 32.
» af Riksgäldskontorets räkenskaper
........................... b 23.
Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid Riksgäldskontor
............... » 17.
Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses... » 32.
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af » 9.
Hudiksvalls stad, understöd för reglering
af afbrända delen af » 11.
Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ » 23.
Hus, kronans, i städerna..................... » 18.
» Riksdagens ................................. » 13,28,29.
b b angående ifrågasatt till
byggnad
till eller om
byggnad
af.................. » 30.
b Riksgäldskontorets ..................... » 13, 28.
Hypoteksbanken, allmänna..................... b 31.
Indragnings stat vid Riksgäldskontor » 58.
Inkomster, Statskontorets, brist uti,
folies ................................. b 11.
b Riksgäldskontorets............ b 18—23.
Inlösen af förfallna obligationer och
räntekuponger.................. b 4, 21.
b b s. k. riksgäldssedel-......... b 4.
Inventarier i Riksgäldskontorets och
Riksdagens hus ........... b 28, 30.
Inventering af låne- och säkerhetshand
lingar.
................................ b 28.
Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby,
anslag till inköp af ............ b 9.
Jernväg, från Karlberg till Lilla Värtan b 7.
§ 40.
§ 36.
§ 74.
§ 28.
§ 64.
§ 64.
§ 77.
§ 44.
§ 27.
§ 76.
§ 8.
S 13.
§ 44.
§ 31.
§§ 20, 65, 66.
§ 70.
§§ 20, 65.
§ 73.
§ 14.
§§ 30—43.
§§ 2, 38.
§ 2.
§§ 65, 69.
§ 64.
Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för Sid. | 5—7. | § 4. | |
gär vid ........................ Jernväg sbolag, svenska, lån mot obli-gationer eller skuldför- | » | 8, 10. | §§ 7, 11. |
bindelser, utfärdade af | » | 9. | § 9- |
deras förvaltning......... |
| 31. | § 72. |
Jernv ägs byggnader, statens, anslag till | » | 7, 8, 10. | §§ 5-7, |
nmg.................. | 1) | 14. | § 23. |
» embetsberättelse | 3> | 16. | § 24. |
» embetsresor ...... » expedition och | » | 15. | § 24. |
dess expenser ... » insättande i em- | )) | 15. | §§ 23, 2- |
betet.................. Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets | )) | 32. | § 76. |
utbalanserade......... Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid | )) | 43-56. |
|
serade........................... | » | 39—42. | - - |
Karlberg, jernväg från, till Lilla Yärtan | » | 7. | § 5. |
Kinda kanalaktiebolag, revision af...... | » | 30. | § 71. |
Konstitutorial för tjensteman............... | » | 34. | § 84. |
Kontorsexpenser.................................... |
| 13. | § 20. |
Konvertering af äldre statslån ............ | » | 21. | § 38. |
Kreditiv, anvisadepåRiksgäldskontoret | » | 12, 13. | §§ 15-1 |
de af utbetalningar från...... | )) | 12. | § 17. |
» för infallande krig ............... » » rikets försvar eller andra | 3) | 12. | § 15. |
vigtiga ändamål ............ » » telegrafverkets oförutsed- | » | 12. | § 16. |
da utgifter ..................... » Riksgäldskontorets, i Riks- | » | 13. | § 18. |
banken.................................... Kronolägenheter, mindre, medelsom in- | D | 22. | § 41. |
flyta för försäljning af | » | 20. | § 36. |
protokollen m. m.......... | D | 30. | § 69. |
68
Kuponger, tillhörande statsobligationer,
inlösen af ...........................
Kyrkomöte, angående bestridande af
kostnaderna för...............
Ledigheter bland Fullmäktige ............
Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg
...............................
Liqvid mellan Stats- och Riksgälds
verken
....................................
Liqvidations- och amortissementsf''onder
Lån utlemnas mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag............
Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af
Lånerörelse, Riksgäldskontorets .........
Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar
» åt Hudiksvalls stad...
Lönebesparing .......................................
Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af
Löneskilnadsersättning...........................
Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Obligationer, belåning af svenska jern
vägsbolags.
.......................
» Riksgäldskontorets .........
Ombud, Konungens..............................
» Fullmäktiges...........................
Omröstningcer, Fullmäktiges..................
Ordförande hos Fullmäktige...............
» vice » » ...............
Papper, upphandling af .....................
Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret ...
Preskriptionstid för Riksgäldskontorets
skulder........................
Protokoll, Fullmäktiges........................
» Riksdagens, tryckning af...
Redovisning af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.........
» för liqvidations- och amor
tissementsfonderna
........
Register, till Rikets Ständers protokoll
med bihang 1809—1866, angående
förberedande åtgärder
för upprättande af.........
Resekostnadsersättning för Riksdagens
Revisorer.........
Sid. | 4, 21. | §§ | 2, 38. |
>) | 13, 20. | §§ | 19, 34. |
» | 24, 27. | §§ | 48, 58. |
» | 7. | § | 5. |
)) | 20, 24. | §§ | 34, 46. |
)) | 21, 23. | §§ | 39, 44. |
» | 9. | § | 9. |
» | 28. | § | 64. |
y> | 22. | § | 40. |
» | 5-7. | § | 4. |
» | 11. | § | 13. |
» | 34. | § | 80. |
| 16. | § | 26. |
» | 33. | § | 80. |
5) | 20. | § | 37. |
» | 9. | § | 9. |
| 3, 4, 21, 22. | §§ | 2, 38, |
| 27. | § | 61. |
x> | 31. | § | 73. |
>) | 27. | § | 62. |
| 60. | — | |
» | 60. | — | — |
X> | 30. | § | 69. |
| 37, 38. | §§ | 91—94 |
» | 58. |
| — |
)) | 3. | § | 2. |
| 26. | § | 56. |
| 30. | § | 69. |
)) | 23, 24. | §§ | 44, 46. |
» | 23. | § | 44. |
» | 31. | § | 75. |
)) | 14. | § | 22. |
69
j> för Justitieom
budsmannen
...
Revisionsberättelser från enskilda jern
vägsbolag
............
Revisionsko stnader.................................
Revisorer, Riksdagens, vid. 1880 års
statsrevision.........
j, » traktamenten och
resekostnader för
» utses af Fullmäktige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt Allmänna
hypoteksbankens
förvaltning ........................
Revisorernes berättelser........................
Riksdagens hus ....................................
^ » angående ifrågasatt till
byggnad
till eller om
byggnad
af ..................
Riksdagsbiblioteket.................................
» föreståndaren för...
Riksdags- och revisionskostnader m. m.
Riksdagskostnader.................................
Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom
....................................
Riksdagstrycket.......................................
Riksgränsen och Torpshammar, tvärbana
emellan ..................
Riksgåldskontorets enke- och pupillkassa
» fordringar för utbetalda
lån..................
» Fullmäktige ............
» föremål.....................
» förvaltning...............
» hufvudbok..............
» hus...........................
» inkomster och särskilda
tillgångar......
» kapitalfordringar ...
)) kapitalskulder.........
» kreditiv i Riksbanken
» liqvid med Statsverket
..........................
» lånerörelse...............
» obligationer ............
» räkenskaper ............
» » utdrag ur
Sid. | 16. | § 25. |
» | 15. | § 24. |
| 31. | § 72. |
| 14, 20. | §§ 22, 34. |
» | 61, 62. | — |
» | 14. | § 22. |
| 30, 31. | §§ 71, 74. |
» | 14. | § 22. |
» | 13, 28, 29. | §§ 20, 65, |
» | 30. | § 70. |
» | 14. | (j 20. |
» | 14. | § 20. |
| 13—18. | 19—29. |
» | 13, 20. | §§ 19, 34. |
» | 32. | § 76. |
» | 14. | § 21. |
| 8. | § 6. |
» | 17, 34. | §§ 29, 80. |
| 5. | § 3. |
» | 60. |
|
» | 3. | § 1- |
» | 24. | §§ 47, 50. |
» | 23. | § 44. |
» | 13, 28. | §§ 20, 65. |
» | 18—23. | §§ 30, 43. |
» | 43—56. | — |
| 39—42. | — |
| 22. | § 41. |
| 20, 24. | §§ 34, 46. |
» | 22. | § 40. |
» | 3, 4, 21, 22. | §§ 2, 38, : |
D | 23. | § 44. |
)) | 23. | § 45. |
Riksgäldskontorets skulder .j..................
» styrelse.....................
» tjenstemannapersonal
» upplåning.................
b utgifter.....................
» utlåning ..................
» vaktbetjening .........
Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af.........
Räkenskaper, Riksgäldskontorets.........
» b utdrag af
Räntekuponger, inlösen af ..................
Sammankomster, Fullmäktiges ............
Sammanträden, » i Banken
och Riksgäldskontoret
gemensamma .............
Semester, angående aflöning under......
Skog splantering skassans behållning......
Skrifmaterialier, för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomité^
expedition...
» för Riksdagens behof
Skulder, Riksgäldskontorets.................
Stambanagi, Norra, anslag till ............
b » anskaffande af rörlig
materiel till.....
Stat, aflönings-, för Riksgäldskontoret
b indragnings-, för Riksgäldskontoret
» pensions-, för Riksgäldskontoret...
Statskontorets behållningar, aflemnas till
Riksgäldskontoret .........
b inkomster, brister i, fyllas
Statslån ................................................
Statslånefondens, s. k., utestående fordringar
.....................
Statsobligationer ....................................
Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret
.................................
Strömsholms nya kanalbolag, revision
af dess förvaltning.........
Suppleanter för Fullmäktige ...............
b deras inträdande...............
» för Revisorerne ...............
Suspension af tjensteman och vaktbetjening
..............................
Sågverksegarnes garantiförening............
Telegrafverket, förskott till..................
Tjensteförsummelser, frågor rörande ...
Sid. | 3. | § 2. |
y> | 24, 26. | §§ 47—55. |
» | 16, 33. | §§ 26, 78. |
» | 21, 22. | §§ 38, 42. |
| 5—18. | §§ 4-29. |
» | 22. | § 40. |
» | 16. | § 26. |
| 4, 33. | §§ 2, 79. |
» | 23. | § 44. |
» | 23. | § 45. |
» | 4, 21. | §§ 2, 38. |
» | 26, 28. | §§ 56, 63. |
| 32. | § 76. |
» | 16,57, 58. | § 26. |
» | 20. | § 35. |
» | 15. | § 24. |
| 30. | § 69. |
» | 3. | § 2. |
» | 8, 10. | §§ 6, 10. |
» | 10. | § 12. |
| 57. |
|
» | 58. | - - |
| 58. | — |
>) | 19. | § 33. |
» | 11. | § 14. |
» | 21. | § 38. |
| 23. | § 43. |
» | 21. | § 38. |
| 20, 24. | §§ 34, 46. |
» | 30. | § 71. |
» | 60. |
|
» | 24. | §§ 48, 49. |
» | 61, 62. |
|
» | 35, 36. | §§ 85, 86, 88. |
y> | 31. | § 74. |
» | 13. | § 18- |
» | 35, 36. | §§ 85—90. |
Tjensteman vid Riksgäldskontor ......
» » » aflöning för
» » » antagande af
i> » » besvärshänvisning
för.........
» » » entledigande af
j> » » pensionering af
» vid Justitieombudsmannens
expedition...........................
Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande
af........................
Tjenstgöring Svenning ar ........................
Tjenstledighet för Fullmäktige............
» » tjenstemännen och
vaktbetjeningen......
Torpshammar och Riksgränsen, tvärbana
emellan ...............
Traktamenten, Riksdagens Revisorers
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
.................
Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang ...
» » Revisorernes berättelser...
Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser
» för Riksdagens Re
visorers
berättelse
Tvärbanan, mellan Torpshammar och
Riksgränsen, anslag till...
Underskrifter, antalet egenhändiga å
Riksgäldskontorets obligationer
........................
Understöd för obemedlade tjenstemäns
sterbhus ..............................
Undsättning smedel vid missväxter......
Uppdrag, Fullmäktiges särskilda.........
Upphandling af papper för tryckning
af Riksdagens protokoll
Upplåning för Riksgäldskontorets räkning
....................................
Utbetalningar, åliggande Riksgäldskontoret
..............................
Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper
.......................................
Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer.
...............
Utlåning, Riksgäldskontorets...............
Sid. | 33. | § | 78. |
» | 16. | § | 26. |
| 34. . | § | 83. |
» | 36. | § | 89. |
)> | 35. | §§ | 86, 87. |
» | 37, 38. | §§ | 91-94. |
» | 14. | § | 23. |
» | 33—35. | §§ | 80—84. |
» | 16, 57. | § | 26. |
» | 27. | § | 58. |
» | 34. | § | 81. |
» | 8. | § | 6. |
» | 14. | § | 22. |
» | 15. | § | 24. |
» | 30. | § | 69. |
» | 29. | § | 68. |
» | 16. | § | 24. |
» | 14. | § | 22. |
» | 8, 10. | §§ | 6, 10. |
X> | 4. | § | 2. |
» | 17. | § | 28. |
» | 20. | § | 37. |
» | 28—32. | §§ | 64-77. |
» | 30. | § | 69. |
» | 21, 22. | §§ | 38, 42. |
| 5—18. | §§ | 4—29. |
» | 23. | § | 45. |
» | 21. | § | 38. |
X) | 22. | § | 40. |
72
Vaktbetjening, Justitieombudsmannens
» Riksgäldskontorets ......
Vaktbetjening ens pensionerande ..........
» tjensteförsummelser..
» entledigande......
Varningar för tj ensteförsumin e 1 ser.
Vilkor för löneförhöjning vid Riks
gäldskontoret
...........................
» för att kunna antagas till tjensteman
vid Riksgäldskontoret
Älderstillägg..........................................
Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets
obligationer ......
Öfverläggning ar, Fullmäktiges ............
Sid. | 14. | § 23. |
| 16, 33. | §§ 26, 7 |
r.fi> | 37, 38. | §§ 91—! |
% | 36. | §‘88. |
>> | 36. | § 88. |
| 35. | § 85. |
» | 16, 57. | § 26. |
| 34. | § 83. |
» | 57. | — |
| 4. | § 2. |
i> | 27. | § 61. |
t