RIKS GÄLDS-KONTO RE T

Svensk författningssamling

REGLEMENTE

\

FÖR

RIKS GÄLDS-KONTO RE T,

utfärdadt vid slutet af 1879 års riksdag.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG)
1879.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder § 2.

» fordringar för utbetalda lån § 3.

» återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid före

gående riksdagar §§ 4—8.

» utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 9—16.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 17.

På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 18—21.

Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, för
valtuingsutgifter m. m. §§ 22—32.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 33—47.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59.

Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—79.

Riksgäldskontorets betjening §§ 80 och 81.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 82—86.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 87—92.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 93—96,

Allmänna bestämmelser § 97.

3

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontor et har till föremål:

a) att ombesörja, liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och
behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

c) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2-

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas,
att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.

4

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåias, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

h) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
koutraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp
Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka en
förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tilllämpliga
delar fortfarande tjena till efterrättelse.

d

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4.

Till låneunderstöd för enskilda jernväyar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvithet
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att
utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med
följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kong]. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbygguadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

6

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras
genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens
erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo
godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte
grustägter, som kunna vara disponibla.

Beträffande särskildt det ur ofvannämnda extra anslag Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag
beviljade lån har Riksdagen innevarande år 1879 fattat det beslut,
som här nedan i § 13 omförmäles.

§ 5.

Som sistlidna års Riksdag, till fortsättande af arbetena ej mindre å norra
stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och Bihsgränsen,
för år 1879 anvisat ett belopp af 6,000,000 kronor, samt medgifvit, att af
detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder, ut -

7

öfver de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid
de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän trafik upplåtas;
åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu icke
blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 6.

Sistlidna års Riksdag har beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva att
ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och
godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och
de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka
böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå.

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms
stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet
af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad
öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid
hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet
å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen
för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld,
Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af
de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet der -

8

invid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga
mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskilt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf,
Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, med afdrag af redan utbetalta
100,000 kronor, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ V.

Sedan 1877 års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande
af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljat ett särskildt
anslag af 5,400,000 kronor, samt sistlidna års Riksdag af detta belopp för år 1879
stält till Kongl. Maj:ts förfogande 1,500,000 kronor att från Riksgäldskontoret utbetalas;
så åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu
icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 8.

Sistlidna års Riksdag har på Riksgäldskontoret anvisat ett anslag för betäckande
af den ökning i statens jernvägars materialförråd och leassaförlag, som
under år 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst
1,000,000 kronor, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna nedlagda
medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit utrönt; börande
Riksgäldskontoret, i följd häraf, nämnda belopp tillhandahålla och enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

9

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 9.

Som innevarande års Riksdag, för fortsättande af arbetena ej mindre å
norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och
Riksgränsen anvisat dels för innevarande år utöfver redan beviljade 6,000,000
kronor ytterligare 1,470,000 kronor, dels ock för år 1880 ett belopp af 7,000,000
kronor; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 10.

Som innevarande års Riksdag, utaf det af 1877 års Riksdag till fyllnad i
förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr
om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor, stält till Kongl. Maj:ts
förfogande för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor; åligger det Riksgäldskontoret
att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ Il Till

utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar har innevarande års Riksdag anvisat ett särskildt anslag
för år 1880 af 150,000 kronor; som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla
och enligt Kongl. Majrts disposition utbetala.

§ 12.

Till gäldande af återstående köpeskilling för tre af statens jernvägstrafik
förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom Klara församling här i hufvudstaden
bär innevarande års Riksdag beviljat ett särskildt anslag af 170,000 kronor,
att utgå under innevarande år; åliggande det Riksgäldskontoret att nämnda belopp
tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 13.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att, med iakttagande
i öfrigt af samtliga de vilkor, som för utbetalningar å det Södra DalarBili.
till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

10

nes jernvägsaktiebolag beviljade statslån å 2,500,000 kronor blifvit bestämda, och så
vida Kongl. Maj:t, uppå jernvägsaktiebolagets underdåniga ansökning, dertill lemnar
Sitt bifall, redan under innevarande år till nämnda bolag utbetala 500,000
kronor af det belopp, som å berörda statslån blifvit af Kongl. Maj:t anvisadt till
utgående år 1881; i följd hvaraf Riksgäldskontoret har att på sålunda föreskrilvet
sätt nämnda belopp tillhandahålla.

§ 14-

Innevarande års Riksdag har till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp
af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, såväl
fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och
vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning,
stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande
vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen,
för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas.

Ofvannämnda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att enligt Kongl.
Maj:ts disposition tillhandahålla.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och
andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda hreditanstalter, mot
pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jemn äg sb olag, som
före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre
än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner
kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrift^ statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägs -

11

aktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt
beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af år 1893,
de vilja återbetala det lån, som erhålles; börande i fråga om återbetalningstiden
iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt
för sådan låntagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för
behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medför;

f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af
Fullmäktige afgifvits, af Kougl. Maj:t fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af
stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till
påskyndande af amorteringen af statens skuld.

§ 16.

Innevarande års Riksdag har beslutat att genom Riksgäldskontoret ställa
till Kongl. Maj:ts förfogande räntebärande obligationer till nominelt belopp af tre
millioner kronor, af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet som de till Allmänna
Hypoteksbanken såsom grundfond öfverlemnade, för att lemnas såsom reservfond
till en Sågverlcsegares garantiförening, byggd på sådana af Kongl. Maj:t godkända
grunder och stäld under sådan offentlig kontroll, att staten icke kan befaras
komma att lida någon förlust på den sålunda lemnade reservfonden, och att föreningen
kan antagas väl uppfylla det med densamma afsedda ändamålet; samt åt
Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att utfärda och enligt Kongl. Maj:ts disposition
tillhandahålla omförmälda statsobligationer.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds -

12

kontoret att, sedan KongL Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat
behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t
för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret
att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret
sålunda förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 18.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontor anvisat en kreditiv summa af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet
in pleuo hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 19.

Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har
Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 20.

För bestridande af ifrågakommande utb dalning ar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

13

§ 21.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
al traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, tiar Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgang,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ■ett hundra femtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostuader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. in.

§ 22.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intill
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sadana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller
beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända
och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationsliandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af don för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda
utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två

14

tusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare
må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstäda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 25.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt
vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret,
hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå.
Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för
inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof
samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader,
som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne
vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens samt
de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de
förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifua, böra äfven afRiksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 26.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

15

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

» en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens bus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven
för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest
han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet
af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen
af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

16

Riksgäld skontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskilt redovisas.

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningeu åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 29.

Aflöning en för Biksgäläskontorets tjenstemannapcrsonal och vaktbetjcning utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke
får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning.

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,
att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.

17

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 30.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en
summa af högst två hundra tjugu fem kronor.

§ 32.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d, General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdeBih.
till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets reglemente.)

18

del af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och ofri ga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 33.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 34.

Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för »sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

4 § 35.

Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och
Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens
utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunahergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

in

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår kopparverkets del af alltnänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre.

d) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för J/8
mantal Landverk N:o 1 i Åhre och ’/* mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken
från och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom
Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få
på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl
må upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala 6,657 kronor 16 öre.

e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till
Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

f) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor
och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så
eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 36.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag
eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar
af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

20

§ 37.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1879 och 1880 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 50 skall för det
sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed
berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från
Riksgäldskontoret utgått.

§ 38.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från
Landtränterierna och Öfverståthållareembetets kansli blilvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner,
tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten
af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles
varda i behörig ordning beviljade.

§ 39.

Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtitelu uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 40.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af
Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess
Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till
skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ända -

21

mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 41.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 42.

Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att,
till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att
bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer
ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller
i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika
bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den
nominella ränta, dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna
skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru
och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen
tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest
öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke
må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer
upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras
för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag,
till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets
medel afsättas; och

c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer
varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstad;
och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så
vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och
ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

22

Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfallande
betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna
Riksdag på Riksgäldskontor^ anvisade anslag till statens jernvägars byggande och
utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag framlagda plan
skulle under åren'' 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning
af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda
jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då
sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp
Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgår,
försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer
af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark
förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en
half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige
ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af
1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan
försäljning förordnar; samt

2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas,
underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda
nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t
täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Vidare har sistlidna års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att — för beredande
af tillgång till betäckande af de 2,190,015 kronor 25 öre, hvilka Riksgäldskontoret
för jernvägsanläggningar af omhänderhafvande medel förskottsvis utgifvit,
till de utaf 1877 års Riksdag beviljade anslag dels å 1,000,000 kronor för utförande
af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar och dels å 5,400,000
kronor för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik,
samt till de utaf innevax^ande Riksdag beviljade anslag dels å 1,350,000 kronor
för anläggning af jernväg från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan, dels
å 600,000 kronor för utförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägar, äfvensom anskaffande af fasta maskiner
till reparationsverkstäder, dels å 2,000,000 kronor för betäckande af ökning i statens
jernvägars materialförråd och kassaförlag, samt dels å 6,078,240 kronor för
inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer å 6,753,600 kronor — genom
försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta förskrifna
obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda, upplåna
ett belopp af aderton millioner sexhundra aderton tusen tvåhundra femtiofem kro -

23

flor 25 öre; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel, samt, för den händelse nya
obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma
att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl
1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma
till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya ^statsobligationer blifva
i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger
till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

Beträffande den upplåning, som kan föranledas af innevarande års Riksdags
i ofvanstående §§ 14 och 15 antecknade beslut angående dels inköp af Hallsberg
—Motala—Mjölby jernväg, dels belåning af obligationer eller skuldförbindelser,
utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af år 1878 undfått koncession,
äfvensom i fråga om utfärdande af de i § 16 omförmälda obligationer å
3,000,000 kronor, att lemnas såsom reservfond till Sågverksegarnes garantiförening,
samt af de i § 46 omförmälda obligationer för betäckande af Statskontorets skuld
till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, äro i ofvannämnda reglementsparagrafer
de af Riksdagen beslutade föreskrifter meddelade.

§ 43.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

24

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 45.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst eu million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 46.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,
upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
råntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

• «

§ 47.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

25

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 48.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplåuta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortisscmentsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli
behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jemväl i riksluifvudboken intagas.

§ 49.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ so.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det hlifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Bill. till Riksd. Prat. 1879. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

4

26

Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret,

§ Öl.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 52.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 53.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 54.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 55.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af inom. a, b, c, d, och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må
såsom riksdagsman godkännas, skalf han genast frånträda fullm äktig s-be fattning en
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 56.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

27

§ 57.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 66 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemäunen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjeustemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 58.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riicsgäldslcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få
icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena
redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan
riksdagar och revisioner, genom Justitieombudsmannen.

§ 59.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorer^ begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 60.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 61.

Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 62.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör lian sådaut förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika
uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 63.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föroskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 64.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

29

§ 65.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 66.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 67.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andre enskilde personer, eger den eller de, på livilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

30

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 68.

Fullmäktige skola minst eu gång kvai’je år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne-och säkerhets-med
fiera handlingar.

§ 69.

Eu gäng hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke .
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 70.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägen
heter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens

31

sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 71.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 72.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och P ullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 73.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning ‘

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare vippköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

32

§ 74.

Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, sistlidna
års Riksdag, enligt § 71 af 1878 års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit
att låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar
för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har innevarande års
Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka
kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden
af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa
utredning angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddaiholmen,
af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis föi en
sådan nybyggnad kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande
ärende och till nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strönisholms nya kanalbolag den 27Mais
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några
åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de
utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

33

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 78.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige
:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet
insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före
desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.

§ 79.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Bill. till Riksd. Prof. 187,9. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Rik sg.-kontorets reglemente.)

34

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ so.

De å Riksgäldskontörets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare:
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 81.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 82.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende
till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i §
87 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

35

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupilllcassan,
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 83.

Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 84.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättcs, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 85.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de
tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 86.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af

36

de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten iunehafver, egen åtnjuta de lönevilkor, aiiöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuniniclscr
m. m.

§ 87.

Om någon Rilcsgäldslcontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 88.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin
egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 89.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

37

§ 90.

Om någon af valctbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 91.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsätta tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 92.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 87 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

38

Angående pensioneringen af Kiksgäldskontorets betjening.

§ 93.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.

§ 94.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
försvagadt tillstånd.

§ 95.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring fyr atio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant
fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt
år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår
och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel
af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen
för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden
mera förmånligt.

§ 96.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

39

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 97.

Nagra tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 21 Maj 1879.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

A. N. Sundberg, Arvid Fr:son Posse,

n. v. Talman. n. v. Talman.

40

Bil. A.

Riksgäl (Iskontorets vid 1878 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglementets -

Årtal.

1866

1866

§•

1866	9
1866	6
1866	7
1868	90
1869	85
*)

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Obligationer för 1858 års
jernvägslån, 8,190,500Thlr

Pr. C:t............

Dito för 1860 års jernvägslån:

a) mot obligationer, stälda

påutlottning, å 8,0 0 0,0 0 0
Thlr Pr. C:t.......

b) mot premieobligationer

å 2,400,000 Thlr Pr. C:t,
bokförda till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000
Thlr............

Dito för 1861 års statslån,
3,000,000 R:dr R:mt . . .
Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St., hvaraf
dock blifvit föryttrade obligationer
för endast 555,700
£ St.*)...........

Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t .
Dito för 1868 års jernvägslån,

£ St. 1,150,000 ......

Dito för 1869 års inhemska
jernvägslån, 4,000,000 R:dr
R:mt.............

1858 d. Vs

1860 d. Vs

1860 d. Vs

1861 d. 3n/3

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1878.

Fonderad skuld.

1864 d. 15/r
1866 d. 2/i

1868 d. Vt

1869 d. 30/9

41/* %

4 Vs %

4Vs %

41/* %

5 %

5 %

Icke fonderad

skuld.

Thlr 5,622,200

Thlr 5,728,200

Thlr 1,037,916,20
Kr. 2,257,800

£ St. 499,800
Thlr 9,556,200
£ St. 1,113,800

Kr. 673,600

tillhopa 1,GG7,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer

> - '' . . •______1______ mrmtnrmo /vVtll CTflt.l HTIS fl.Tlta löt.

41

Reglemen-		1 Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December
		jbindelserna blif vit utfärdade. :	Räntefot.	1878.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
% 1870	72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1878 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000 R:dr.............	1870 d. 3<>/9	5 %	Er. 15,596,500
1872	83	Dito för 1872 års jernvägslån
		å 24,000,000 R:dr, deraf till 1878 års slut blifvit ut-leinnade obligationer å till-hopa 19,407,300 R:dr . .	1872 d. 3n/ä	4 %	Kr. 18,399,200
[1875	35	Dito för 1875 års jernvägslån			|
<1876	33	å 56,250,000 Rmk, deraf
(1878	39	till 1878 års slut blifvit ut-lemnade två emissioner å till-hopa 38,250,000 Riksmark	1875 d. 2/s	41/ 2 %	Rmk 37,903,200
1876	33	Dito för 1876 års jernvägslån
		å 2,000,000 £ St......	1876 d. 15/6	4 V* %	£ St. 1,979,500	—
OO 00	39	Dito för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St., eller 37,650,000 Francs, deraf till 1878 års slut blifvit ut-lemnade obligationer å till-hopa 1,000,000 £ St. eller			(£ St. 1,000,000	1 1
		25,100,000 Francs . . . .	1878 d. 15/e	4 %	eller
1866	13! j	Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k.	(1798 d. 1 11811 d. 30/i 2J		[Francs 25,100,000
1866	14	gamla lånet......... Dito, utfärdade såsom grund-	5 %		Kr. 10,125
	!	fond för Allmänna hypoteks-banken, bokförda inom linien med Runt 8,000,000 R:dr .	1861 d. V?	4 Va %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks	1
Bill. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2	Band.		6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

42

Reglemen- tets		Tiden, dä för-bindelserna blif-	Räntefot.	Återstående kapitalskuld 1878.	den 31 December
			vit utfärdade.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
		lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom limen med Kant 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R-mt 2 286- 88	1750 d. Va	6 %		$
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . , . .	1815 d. V, ,			__
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
		af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hemgifts-kapital, bokfördt inom linien med Runt 150,000 R:dr .	1778	5 %
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande....	1833 d. 31/i2	5 %		Kr. 140,889
1866	19	Dito för Södertelje dito . .	—	5 %		Kr. 45,000
1866 1	20	Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (ut-gör blott ett depositum af fordringshandlingar) ....
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito) .........		—	—	—
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfouds behållning, bokförd inom linien medR:mt 100,777:16
1866	25	Brudgåfvovinster (kapital-skulden afskrifven).....	__		__	___
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öf-riga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente in-nehåller) ...........

43

Bil. B.

Riksgiildskontorets vid 1878 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-					—— —.....
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Urspruneliea	Kapitalåterstod vid 1878 års slut.
Årtal.	b		utbetalts.	beloppet.
		a) Byggnadslån:
1866	58	Lån till staden Malmö, för
		uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för-lagda garnison.......	1813—1815	\ 2 % \ i jemte > | ränta.)	4 %	32,000		4,496	39
»	34	Lån till Upsala akademi, för
		fullbordande af dess biblio-teksbyggnad .........	11824(	12 % \ i jemte !■	3 %	75,000		4,487	47
			}1825|
»	49	Lån till staden Vcxiö, för	| ränta. |
		dess återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda......	1844, 1845	6 %	3 o. 4 %	360,000		12,718	54
	50	Lån till staden Åmål, för
		dess återuppbyggande efter 1846 års eldsvåda.....	1846		4	45,000		4,247
»	52	Lån till staden Kristianstad,				1
		för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden...........	1848—-1850			150,000		8,714	18
»	39	Lån till staden Kristinehamn
		och Varnums landsförsam-
»	.40	ling, för uppbyggande af ny kyrka i Kristinehamn. . . . Lån till staden Lidköping,	I1849| |1854(	f ,8 # | ■j jemte >	3 %	37,500	—	17,330	33
		för ny kyrkas uppbyggande	1851	6 %	4 %	24,000	—	1,475	09
»	53	Lån till staden Lidköping,
		för återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af
		nämnda stad .......	1852		>>	63,666		14,013	69
		Transport	—	—	—		—	67,483	26

44

Reglemen-		—			..................		- ■
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1878 års
					slut.
Årtal.	l
		Transport	—	'' _	—	—	—	67,483	26
1866	43	Lån till Vexiö domkyrka, för
		densammas reparation . . .	1852	6 %	4 %	30,000j—	3,358	34
»	41	Lån till Knäreds församling
		i Hallands län, för uppfö-rande af en ny kyrka . . .	1852	»	»	24,000		5,757	63
»	»	Lån till Markaryds försam-
		ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka	1854	»		10,000		3,194	16
»	54	Lån till staden Örebro, för
		återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-	• (18541 |l855j
»	»	störda delen af nämnda stad Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda stad.............	»		375.000 100.000		182,708 44,657	88 54
1855
»	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den un-der år 1856 nedbrunna de-len af nämnda stad.....	1857	6 o. 7 %	4 o. 44 %	200,000		99,579	27
»	48	Lån till Skara domkyrka, för
		densammas reparation . . .	1858	6 %	4 %	25,000	—	12,165	83
1 »	»	Lån till Vesterås domkyrka,
)l878	3	för densammas reparation .	1858	»	»	22,500		11,077	34
1866	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande . .	1859	»	»	20,000		12,677	15
»	43	Lån till Vesterås komkyrka,
		för densammas reparation .	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping,
		Transport	—		—	—		470,659	40,

45

Reglemen-		— — -------	—		--------L-
tets		Tiden, då land	Annuitet		Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1878 års slut.
Årtal.	§.		utbetalts.		beloppet.
		Transport		—	__•	_	_	470,659	40
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för elemen-tarläroverket .......	1861			120,000		98,830	35
1866	90			4 %
Lån till Apotekare-societeten,
		för uppförande afen byggnad åt Farmaceutiska institutet	1862	»	»	50,000		39,095	79
»	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk......	1864			25,000		22,340
						04.
»	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-verkshus derstädes.....	1864			40,000		35,773
						y i
»	»	Lån till staden Sala, för upp-förande af ett nytt läro-verksbus derstädes.....	1865	»	»		92
12,000	10,704
»	»	Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes.....	1866
25,000	23,057	05
»	»	Lån till staden Kalmar, för
	148'')	uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	»	»	40,000		36,812	43
»	Lån till staden Venersborg,
	148	för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes. . .	1867, 1868	»		40,000		37,863	52
»	Lån till staden Vestervik, för
		uppförande af ny byggnad
! 1		Transport	—	—		—	—	775,138 07

1) Jfr. § 16 i 1867 års Reglemente,

46

Reglemen	-—---	''....... '' ..... ’ "
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapital återstod vid 1878 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—	---	—	775,138	07
		åt elementarläroverket der-städes............	1867, 1868		4 %	20,000		18,784	65
1866	148'')	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes . . . .	1867, 1868	»		140,000		131,619	59
»	148''-)	Lån till Karlstads Doraka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes . . .	1868		»	40,000		37,856	80
»	1483)	Lån till Skara Domkapitel,
		för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-
		byggnaden derstädes . . . .	1868, 1869	»	»	40,000	—	38,070	Öl
1868	47«)	Lån till Domkyrkan i Karl-
■		stad, för densammas repa-ration ...........	. 1869	6 %	»	23,500		18,526	08
1866	148*)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elementar-läroverksbyggnaden derstä-des ..............	1873, 1875	5 %		20,000		20,000
1874	5	Lån till Direktionen för se-
:		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af bygg-nad åt nämnda seminarium	1875		»	59,000	r	; 57,158	25
		= 1,097,153: 45.					l
		Transport	—	—	| -	— —	—	1,097,153 45

1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 187S års Reglemente.

47

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprunelisa	Kapitalåterstod vid 1878 års slut.
Årtal.	§•		utbetalts.	beloppet.
		Transport	—	—		—		1,097,153	45
		b) Tomtregleringslån.
1866	57	Lån till staden Lidköping, för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda.........	1854	6 %		20,000		7,270	18
		Lån till staden Örebro, för
»	»	1854				69
ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.........	37,500	15,179
»	»	Lån till staden Jönköping,
		för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.....	1855			15,000		5,380	28
»	»	Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda...........
1857	30,000	15,835	62
»	142	Lån till staden Karlstad, för
		reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års elds våda............	1867		»	50,000		40,785	78
1872	32	Lån till staden Strengnäs, för
		ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.........	1872		»	30,000		28,127	04
1877	7	Lån till staden Strömstad för
		ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.........	1878		K o/	50,000		50,000
»	8	Lån till staden Söderhamn,
		för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....				100,000		100,000
		= 262,578: 59.
1866	45	c) Lån till Allmänna Barn-
		hus inrättning en i Stock-holm ...........	1851		4 %	75,000		23,040	96
		Transport	__	—	- 1 1	—	_	1,382,773	—

48

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalaterstod vid 1878 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	1,382,773	—
		ä) Lån till hamn- och bro-
		byggnader samt åars upprensning.
1866	62	Lån till staden Cimbrishamn,
		för hamnbyggnaden derstä-des .............	1843	5 %	3 %	37,500		16,127	45
»	61	Lån till staden Varberg, för
		hamnanläggning......	1844			30,000	_	2,809	32
»	63	Lån till staden Kristianstad,
		för hamnanläggning vid Åhus	1848	»	»	30,000	—	9,508	56
»	83	Lån till Hanekinds och Hull-
		bergs häradsboar, för upp-förande af eu jernbro öfver Svartån å landsvägen mel-
*		lan Linköping och Bergs gä st.gi fvftregård.......	1852	6 %	4 %	20,000		2,612	93
»	84	Lån till Gustafs församling i				■			I
		Stora Kopparbergs län, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka	1853	»	»	6,000		1,601	79
»	63	Lån till staden Kristianstad,
		för återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta ka-nals fullbordande m. m. . .	1855	»	»	30,000		8,018	47:
»	68	Lån till staden Vadstena, för
		fullbordande af hamnbygg-naden derstädes......	1855	»	»	15,000		4,028	29
»	*	Lån till staden Arboga, för
		Arboga-åns uppmuddring. .	1855	»	»	15,000	—	4,003	60
*		Lån till staden Köping, för ]
		Transport	—	- i -	—	j 1,431,573 41

49

Reglemen tets -

Årtal. §

1866

69

69

71

60

69

70

85

84

	Tiden, då lånet utbetala.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1878 års slut.
Transport	—	—	_	___	_	1,431,573	41
upprensning och fördjupning af Köpings å........	1855	6 %	4 %	20,000		5,296	77
Lån till staden Ystad, för hainnuppmuddring.....	1857	»	»	60,000		24,532	05
Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad . .	1858	»	»	15,000		6,181	98
Lån till Färjestadens hamn-byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858	»	»	12,850		5,191	82
Lån till arbetsdirektionen, för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad. .	1858	»	»	100,000		44,687	82
Lån till Torsångs församling, för anläggning af 2:ne flott-broar i närheten af Tors-ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven.......	1859	»	»	10,000		5,252	89
Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt eu kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Yenern . . .	1859	»		100,000		44,648	53
Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes	1859		>;>	47,000		20,991	30
Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad.............	1861	»	»	37,500	—	19,739	54
Transport j	—	—		____	—	1,608,096	11
Rihul. Prot. 1879. 10 Sami.	1 A fä. 2 Band.				7

(Rikag.-kontorets reglemente.)

50

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDDet.	Kapitalåterstod vid 1878 års
							Slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—-	1,608,096	11
1866	71	Lån till staden Åraål, för hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	8,000	__	4,636	40
		Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad .............	1861	»	»	70,000		36,819	84
»	»	Lån till staden Piteå, för upp-
		muddring af segelleden mel-lan Piteå och lastningsplat-sen Löfholmen samt anlägg-ning af en lastbrygga vid nämnda stad........	1861	»	»	26,000		13,665	88
»	86	Lån till arbetsdirektionen,för
		brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå.....	1861	»	»	55,000		28,937	28
»	71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å . . . . Lån till staden Helsingborg,		»	_	80
		.
1861	10,000	5,260
		för förbättring och utvidg-ning af dess hamn.....	1862	»		230,000		129,879	39
»	86	Lån till Umeå härad, för bro-
	*	byggnad öfver Ume eif in-vid staden Umeå......	1864	8 %	5 %	20,000		8.229	42
1877	6	Lån till staden Oskarshamn,
		för förbättrande af dess hamn............	1878	6 %	,,	40,000	—	40,000
		= 492,752: 12.
		Transport	—	—	—	—		1,875,525	12

51

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1878 års
Årtal.							slut.
§•
		Transport	—	--	— -	—	--	1,875,525	12
		e) Lån till kanal- och sluss-
		anläggningar.
1866	72	Lån till Deijefors och Fors-haga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Ver mland	1856	6 %	4 %	150,000		47,256	86
»	93	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1865, 1867	5 %	3 %	800,000		681,509	66
»	94.,)	Lån till Kinda kanalaktie-
»	118 >	bolag, för utsträckning af
»	143 )	Kinda båtled medelst kana-		|
		lisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn	1865—1870			437,500	_	370,453	45
	143a)	Lån till Dalslands kanal-
		aktiebolag, för'' kanal- och slussanläggning mellan sjöar-na Östra och Vestra Silen på Dalsland .........	1868, 1869	6 %	4 %	51,200		40,587	65
		= 1,139,807: 62.
		Transport	—	—	—	—		3,015,332	74

'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 åra Eeglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Eeglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Eeglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

5) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

52

Reglemen-
tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1878 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport	__		_	_	__	_	3,015,332	74
		f) Lån till jernvägs-
|		anläggningar.
(1866	75	Lån till Norbergs jernvägs
(1878	3	nya aktiebolag, för anlägg-
		ning af jernväg från Kärr-grufvan inom N orbergs bergs-lag till sjön Åmänningen . .	(18521 (1853		5 %	4 %	150,000		105,471	39
(1866	74	Lån till dito, för fullbordan-	(1855’ (1856						108,635
(1878	3	de af samma jernväg ....		3 %	2 %	150,000		87
1866	74	Lån till Nora—Ervalla jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-
	-	ning af jernväg mellan Nora np.h "förvålla.........	1854		6 %	4 %	150,000		32,742	19
»	77	Lån till Gefle—Dala jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan sta-
		derna Falun och Gefle . . .	1855—1859	»	2 %	2,400,000	—	1,203,035	34
»	76	Lån till Vessman—Barkens
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes
		och Grangärdes socknar af
»	■	Stora Kopparbergs län. . . Lån till Vessman—Barkens	1185 b \1857	1	5 %	3 %	200,000		92,894	73
		jernvägsaktiebolag, för full-bordande af samma jernväg	1858		6 %	4 %	200,000		81,755	83
»	78	Lån till Hudiksvalls jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning
		Transport	— —	—	—	—	—	4,639,868	09

53

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1878 års slut.
					4,639,868 267,589	09 52
(18581 [1859 j	5 %	4 %	370,000	—
1858—1860	»	»	500,000	—	371,767	66
1862, 1863	»	»	1,377,055	24	1,146,243	36
1864	»	»	434,000	—	365,960	38
[18641 (1865)	7 %	''»	500,000	—	264,978	48
1864, 1865	5 %	4 %	1,100,000 *	—	965,143	03
—	—	—	—	—	8,021,550 52

Reglemen tets -

Årtal.

1866

1878

1866

78\

3/

79

80

81

80

80

Transport

af jernväg mellan Hudiksvall
och sjöarne Dellen . .
Lån till Söderhamns jern vägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Söderhamn
till sjön Bergviken m. m. .
Lån till Borås jernvägsaktiebolag,
för anläggning al
jernväg mellan Borås och

Herrljunga..........

Lån till Vexiö—Alfvestads
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station
på Södra stambanan . . . .
Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
hamnen -vid Köping till Uttersberg
med grenbana till

sjön Lillsvan........

Lån till Helsingborg—Landskrona—
Eslöfs (HelsingborgBilleberga
äfven Helsingborg—Årup)
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg

och Årup ..........

Lån till Kristianstad—Hessleholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg

54

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1878 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	8,021,550	52
		mellan Kristianstad och Ilessleholms station på Sö-dra stambanan.......	1864, 1865	5 %	4 %	720,000		608,181	70
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad..........
1864—1866	2,450,000	2,121,741	21
»	y>	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på Södra stambanan .	1864—1866	»	»	1,200,000	—	1,035,910	25
»	82	Lån till Uddevalla—Yeners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Udde-valla .............	1865—1867	»	»	3,240,000		2,895,635	31
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	(18721
		Vexiö............	J1873i	6 %	5 %	2,600,000	_	2,574,000	_
»		Lån till Krylbo—Norbergs	118 7 4J
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg . . . .	J1872( (1873)	»	»	. 406,000		401,940
T>	»	Lån till Sundsvalls jernvägs-		''
		aktiebolag, för anläggning
		Transport	—	—	—	~	—	17,658,967	99

55

Reglemen tets -

Årtal. §,

1871

1878

1 8 7 G

31

11

Transport

af jernväg från Sundsvall

till Torpshammar......

Lån till Upsala—Margretehills
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle......

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Ludvika
till Kil, mot skuldförbindelse
...........

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obligationer
å nominelt 3,329,100

Kr., efter 90 %.......

Lån till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvidaberg
till Bersbo, med bibana
till Storsjön......

Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sido Transport -

Tiden, då lånet
utbetalts.

1873

1874

1878

(18771

|1878J

Annuitet,

G %

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

5 % 1,494,000

» i 500,000

» 15,000,000

2,996,190

1,415,000

Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.

17,658,967

1,479,060

495,000

99

5,000,000

2,996,190

1,415,000

29,044,217 99

56

Reglemen tets -

Årtal.

18761 5

» ! »

Transport

spår till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck. .
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
äf jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.........

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.........

= 28,563,885: 25.

Summa

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	—1-*— Kapitalåterstod vid 1878 års slut.
			_		29,044,217 1,300,000	99
118771 |1878J	6 %	5 % .	1,300,000	—
118771 1187 8j	»	»	785,000	—	785,000	—
fl 877\ \1878J	»	»	450,000	—	450,000	—
—	|	—	j--		31,579,217 99

57

Aflöningsstat för Biksgäldskontorets tjensteman och vakt hetjening.

	Lön.		Tjenstgörings- penningar.	Summa.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400	—	1.600*	—	6,000	_
1 Kassör ..............................................	4,400	—	1,600	—	6,000	—
1 Kamrerare .................................	4,000	—	1,600	—	5,600	—
1 Revisor .................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Kassabokhållare .	2,000	—	800	—	2,800	—
1 Lånebokhållare..........	2,000	—	800	—	2,800	—
1 Registrator och Kanslist	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare.	1,500	—	600	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare ,	700	—	100	—	800	—
1 Vaktmästare ............	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare ......	600	—	100	—	700	_
1 Vaktmästare	600	—	100	—	700	—
Summa kronor	24,800	—	9,100	—	33,900	—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator!) och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare ................................................ „ 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagd!; välförhållande höjas, lönen med „ 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... „ 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så, länge Sekreteraren innehar fri hostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor: dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

Bih, till Riksd. Prof. 1679. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Riksg.-kontorets reglemente.)

58

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester <ega Fullmäktige att anvisa
till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn .....................................................................	4,400
Kommissarien H. Husberg..........................................................	4,400	—
Notaiden och Registrator)! Daniel Magnus Sandahl .........................	3,000	—
Notarien August Neyber ...................................................	3,000	—
Kanslisten Nils Didrik Sillén................... ..............................	1,500	—
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö ......................	1,500	—
En Kontors- eller Kammarskrifvare .. . ..................................	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Pydqvist ................................	575	—
Summa kronor	19,875	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kamereraren Herman Theodor Benclcert ...................................	4,000
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ...............	1,500	—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,
Maria Lovisa S tu ar t, född Iioschell ....................	800	—
Aflidne Krigsrådet S■ G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,
Charlotta Gripenstjernas dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam	250	—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,
Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
Aurora Lindstedt ...... . ...............	225	—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter ......................	225	—
Summa kronor	8,417	50

59

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen-.

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af .

Indragningsstaten vid dito..............

Pensionsstaten vid dito..............

33,900: —
19,875: —
8,417: 50.

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 21 Maj 1879.

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

A. N. Sundberg,

n. y. Talman.

Arvid Fr:son Posse,

n. v. Talman.

60

Fullmäktige i Riksgäldskontoret

välde af 1879 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
lista kl., Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Filosofie Doktorn
Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice ordförande.

Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
och Kongl. ^Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzelius.

Godsegaren Herr Erik Johan Mallmin.

Byråchefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Robert
Themptander.

Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert
Anderson.

Godsegaren, Riddaren åt Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn Friherre
Johan Nordenfalk.

, Suppleanter:

t

Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders
Victor Abcrgsson.

Kaptenen Herr Carl Wilhelm Ericson.

Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert.

\

61

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1879 års revision:

För Första Kammaren:

Ryttmästare!!, Herr Filip August Boström.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Knut Ottonin
Ljungqvist.

Kaptenen, Grefve August Fredrik Robert von Rosen.

Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn
Friherre Reinhold Carl Gabriel Rudbeck.

Kommendören vid Kong]. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts
Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Didron.

Professoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Juris och Filosofie
Doktorn Herr Herman Ludvig Rydin.

Suppleanter:

Länsnotarien, vice Iläradshöfdiugen Herr August Gustaf Alvarez Lindencrona.
Kammarherren, Friherre Carl Carlsson Bonde.

Vice Häradshöfdingen, Herr Carl Johan Ljunggren.

För Andra Kammaren:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Carl Isak Bengtsson.

Riksdagsfullmäktigen, Herr Carl Anders Larsson.

Förre Riksdagsfullmäktigen, Herr Nils Larsson i Tullus.

Förre Kaptenen, Herr Julius Mankell.

Riksdagsfullmäktigen, Herr Anders Persson.

Fabriksidkaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Gustaf Holdo
Stråle.

Suppleanter:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Hans Andersson i Bringåsen.
Riksdagsfullmäktigen, Herr Per Nilsson i Råby.
Riksdagsfullmäktigen, Herr Nils Johan Boström.

v

REGISTER

öfver

1879 års Reglemente för Riksgäldskontor.

Ackord för Riksgäldskontor ets fordringar Sid. 18.
Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl. » 14.

» » lediga tjensters bestridande b 34.

b b Riksgäldskontorets tjenste mannapersonal

och vaktbe -

tjening......... 16.

b b husdrängen vid Riksdagens

hus....................................... » 13.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetje “inS:.

.................................. » 57,58.

Afsked med pension.............................. » 33

Allmänna hypoteksbanken ..................... » 32.

Amortiss em entsfonder.............................. » 25

Anslag angående lediga tjenster......... b 35.

B till anskaffande af rörlig materiel
till norra stambanan... » 8 9.

B b fortsättande af arbetena åd:o

m- m.................................. b 6, 9.

b b gäldande af återstående kö peskilling

för tre af statens
jernvägstrafik förvärfvade

fasta egendomar.................. j, 9

b b inköp af Hallsberg—Motala

—Mjölby jernväg............... b 10.

b b jern vägsanläggningen Karlberg—Killa
värtan............ » 7,

§ 33.
§ 26.
§ 82.

§ 29.
§ 23.

§ 95.

I 77.

§ 48.

§ 84.

§§ 7, 10.

§§ 5, 9.

§ 12.
§ 14.
§ 6.

Anslag till låneunderstöd åt enskilda

jernvägar ........................... Sid. 5.

» » nya anläggningar och bygg nader

vid statens redan trafikerade
jernvägar ............ » 9.

» » ökning i statens jernvägars

materialförråd och kassaförlag
................................. » 8.

Annuiteter och räntor ........................... » 20.

Ansökningstid till lediga tjenster......... » 35.

Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens.

.............. » '' 30.

Arfvode för Fullmäktiges deputerade... b 27.

» » Fullmäktige och deras ordförande
.............................. » ig.

» » Riksdagens Revisorers kansli
och vaktbetjening ...... b 14.

b b förrättande af tjenster i

Riksgäldskontoret ............ b 34*.

Arkiv, Riksdagens ................................. x> 14.

Auktionsmedel för kronans hus ............ b 18.

B b mindre kronolägenheter
...................... » 20.

Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret
............ b 35.

Befordringsvilkor.................................... 3> 16 35.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjente.

.......................... b 17.

Behållningar, Statskontorets.................. b 19.

Belåning af obligationer........................ b 23.

1 b mot pant af obligationer eller
skuldförbindelser, utfärdade af

svenska jernvägsbolag............ b 10.

Belöning för extra arbeten ................. b 17.

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af .................. b 18, 19.

Berättelser, Fullmäktiges ..................... b 31.

b Justitieombudsmannens ... b 15.

b Riksdagens Revisorers...... b 14, 3l.

Besigtningar å Riksgäldskontorets och

- Riksdagens hus ............... b 30.

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... b 29, 37.

Betjeningen vid Riksgäldskontoret ...... b 34.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny b 33.

Bibliotek, Riksdagens ........................... b 13.

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af ........................ B 31.

§ 4.

§ 11.

§ 37.

§ 84.

§ 68.

§ 57.

§ 28.

§ 25.

§ 82.

§ 24.

§ 34.

§ 40.

§ 86.

§§ 29, 85.

§ 31.
§ 36.
§ 44.

§ 15.

§ 30.

§ 35.

§ 71.

§ 27.

§§ 25, 72.
§ 69.

§§ 67, 91.
§§ 80, 81.
§ 78.

§ 24.

§ 73.

64

Brist i Statskontorets inkomster......... Sia. 11. § 17.

Dalslands kanalaktiebolag, revision af
Depositionsmedel från landtränterier

m. fl.........................

Deputerade, Fullmäktiges.....................

Diarium, Ombudsmannens ..................

Embetsresor, Justitieombudsmannens ..
Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret.

........

Expedition, Justitieombudsmannens ...

» Tryckfrihetskomiténs ......

Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs

expeditioner ........................

Extra ordinarie tjensteman och vaktmästare,
deras antagande »

» b b bskiljande

från Riksgälds kontoret

.........

b » » b gratifikationer åt

b b b Båtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............

Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen.
................................

Fordringar, Riksgäldskontorets............

Fullmakter för Riksgäldskontorets tjensteman
.................................

b granskning af riksdagsmännens
....................................

Fullmäktige i Riksgäldskontoret .........

Fullmäktiges ansvarsskyldighet............

b antal för besluts fattande

b arfvodenochresekostnads ersättningar

.....................

b befattning upphör............

b berättelser........................

b besluts öfverklagande.....

b deputerade........................

B komplettering..................

b ombud ..............................

b omröstningar.....................

b ordförande och vice ordförande
..............................

B protokoll..........................

p	32.	§ 75.
p	20.	§ 38.
p	27.	§ 57.
))	30.	§ 68.
p	15.	§ 27.
»	17, 35.	§§ 32, 82
p	15.	§ 26.
p	15.	§ 26.
p	15.	§ 27.
))	35.	§ 85.
p	37.	§ 92.
p	17.	§ 30.

P	34.	§ 82.
P	15.	§ 26.
P	4.	§ 3.
P	16.	§ 29.
P	33.	§ 79.
P	60.	- -
P	27.	§ 58.
P	28.	§ 64.
P	16.	§ 28.
P	26.	§ 55.
P	31.	§ 71.
P	29, 37.	§§ 67, 91.
P	27.	§ 57.
P	26.	§§ 52, 53.
P	27, 33.	§§ 57, 77. 78
P	29.	§ 66.
P	26.	§ 51.
P	28.	§ 60.

Fullmäktiges rådfrågningar hos Reviso rerne

................................. Sid. 27.

b sammankomster ............... b 28, 29.

» sammanträden gemensamt

med Fullmäktige i Riksbanken
.............................. b 33.

» ställande till ansvar......... b 27.

» suppleanter........................ b 60.

» b deras inträdande » 26.

» särskilda uppdrag ............ b 30—33.

» tjenstledighet ................. b 28.

b åligganden ........................ b 26, 27.

Förfall, Fullmäktiges ........................... b 28.

Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och af
Kongl. Statskontorets behållningar
in. m................ b 23.

Garanti/örening, sågverksegarnes, såsom
reservfond åt, lemnas
obligationer ............... B 11.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjenstemän
m. fl. vid .................... b 17.

Granskning af Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker... b 30.

b af Ombudsmannens diarium b 30.

B af Riksdagsmäns fullmakter B 33.

b af Riksgäldskontorets räkenskaper
.............................. b 25.

Gratifikationer till betjeningen vid Riksgäldskontor.
................. b 17.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses., b 33.
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af b 10.

Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ b 25.

Hus, kronans, i städerna ..................... b 18.

b Riksdagens.................................... B 13, 30.

b b angående ifrågasatt till byggnad

till eller ombyggnad
af.................. b 32.

b Riksgäldskontorets........................ b 13, 30.

Husdräng vid Riksdagens hus, aflöning

för.......................................... B 13.

Hypoteksbanken, allmänna ..................... B 32.

Indragning sstat vid Riksgäldskontor b 58.

Dill. till Riksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

§ 59.

§§ 60—67.

§ 78.

§ 58.

$§ 52, 53, 55.
§§ 68-79.

§ 62.

§§ 54, 56, 58.
§ 63.

§ 44.

§ 16.

§ 31.

§ 68.

§ 68.

§ 79.

§ 48.

§ 30.

§ 78.

§ 14.

§ 48.

§ 34.

§§ 23, 69, 70.

§ 74.

§§ 23, 69.

§ 23.

§ 77.

66

Inkomster, Statskontorets, brist uti, fyl les

....................................... Sid. 11.

b Riksgäldskontorets............... b 18—24.

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger..................... » 4, 21—23.

» » s. k. riksgäldssedlar ......... b 4.

Inventarier i Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus.................. b 30, 31.

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

................................. b 30.

Jernväg, Hallsberg—Motala— Mj ölby,

anslag till inköp af............ b 10.

Jernvägar, enskilda, statsbidrag till ... b 5, 6.

B statens, trafikerade, nya byggnader
och anläggningar
vid ..................... b 9.

b b ökning i materialför råd

och kassaförlag b 8.

Jernväg sbyggnader, statens, anslag till B 6—9.

Jernväg strå fik, statens, anslag till gäldande
af återstående köpeskilling
för tre i hufvudstaden
belägna fasta
egendomar, förvärfvade

af.................................... B 9.

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-och vaktbetjenings
aflöning
.................. b 14.

» embetsberättelse b 15.

b embetsresor ...... B 15.

b expedition och

dess expenser... b 15.

b insättande i em betet.

................. b 33.

Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets
vid 1878 års slut
utbalanserade ...... b 43—56.

Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid
1878 års slut utbalan-,,
serade ........................... b 40—42.

Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan b 7.

Kassaförlag och materialförråd, ökning

i statens jernvägars......... B 8.

Kinda kanalaktiebolag, revision af ...... b 32.

Konstitutorial för tjensteman ............... B 36.

Kontor sexpenser....................................... b 13.

§ 17.

§§ 33-47.

§§ 2, 42, 43.
§ 2.

§§ 69, 73.

§ 68.

§ 14.

§ 4.

§ 11.

§ 8.

§§ 5-12.

§ 12.

§ 26.
§ 27.
§ 27.

§ 26.

§ 78.

§ 6.

§ 8.
§ 75.
§ 86.
§ 23.

Konungens ombud.................................

Kreditiv, anvisade på Rikegäldskontoret
» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från ......

» för infallande krig..................

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål ...............

» » telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................

i » Riksgäldskontorets, i Riksbanken
.........................................

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af
Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af.............................

Ledigheter bland Fullmäktige...............

Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg.
................................

Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsver ken

.............................................

Liqvidations- och amortissementsfonder

Lån, upptagande af..............................

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af...

Lånerörelse, Riksgäldskontorets............

Lönebesparing .......................................

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af

Löneskilnadsersättning ...........................

Materiaiför råd och kassaförlag, statens

jernvägars, ökning i......

Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags

........................

» Riksgäldskontorets .........

Ombud, Konungens ..............................

» Fullmäktiges..............................

Omröstningar, Fullmäktiges ..................

Ordförande hos Fullmäktige ...............

» vice » » ...............

Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret......

Preskriptionstid för Riksgäldskontorets

skulder ........................

Protokoll, Fullmäktiges ........................

» Rikdagens, tryckning af......

Sid.	29.	§ 65.
»	12, 13.	§§ 18-21.
3>	12.	$ 20.
3)	12.	§ 18.
3)	12.	§ 19.
3>	13.	§ 21-
3>	24.	§ 45.
»	20.	§ 40.
3)	4, 21—23.	§§ 2, 42,
3)	26, 28.	§§ 52, 62,
))	7.	§ 6.
3)	20, 25.	§§ 37, 50.
3)	25.	§ 48.
3)	21, 24.	§§ 42, 46.
3)	30.	§ 68.
3)	23.	§ 44.
3)	34.	§ 82.
3)	16.	§ 29.
3)	34.	§ 82.
3)	8.	§ 8.
3)	21.	§ 41.
3)	10.	§ 15.
3)	3, 4,10,11,21-	-23, §§ 2, 14,
	24.	43, 46.
3)	29.	§ 65.
3)	27, 33.	§§ 57, 77,
3>	29.	§ 66.
3)	26.	§ 51.
3>	26.	§ 51.
3)	38, 39.	§§ 93—96.
3)	58.	—
3)	3.	§ 2.
3)	28.	§ 60.
3)	31.	§ 73.

68

Redovisning af de till Riksgäldskonto ret

ingående medel ......... Sid. 25.

» för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

........... » 25.

Resekostnadsersättning för Riksdagens

Revisorer......... » 14.

» för Fullmäktige » 16.

» för Justitieombudsmannen
... » 15.

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

.............. » 32.

Revisionskostnader ................................. » 14, 20.

Revisorer, Riksdagens, vid 1879 års

statsrevision......... » 61.

» » traktamenten och

resekostnader för » 14.

B utses af Fullmäktige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. kanalbolags för -

valtning .............................. » 32.

» utses för dito af Allmänna
hypoteksbankens förvaltning
.................................... » 32.

Revisorernes berättelser ........................ » 14, 31.

Riksbanken, kreditiv i........................... » 24.

Riksdagens hus....../................................ » 13, 30.

» » angående ifrågasatt till byggnad

till eller ombyggnad
af .................. » 32.

Riksdagsbiblioteket ................................. » 13.

» föreståndaren för ... » 13.

Riksdags- och revisionskostnader m. m. » 13—18, 20.

Riksdag skostnader ................................. » 13.

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom.
...................................... » 33.

Riksdagstrycket...........................;........... » 13, 31.

Riksgränsen och Torpshammar, tvärbana
emellan .................. » 6, 9.

Riksgäldskontorets betjening.................. » 34.

» enke- och pupillkassa » 17, 35.

» fordringar för utbetalda'';
lån .................. » 4.

» Fullmäktige............... » 60.

» föremål ..................... » 3.

» förvaltning ............... » 26.

» hufvudbok ............... » 25.

» hus .......... » 13, 30,

§§ 48-50.

§ 48.

$ 25.

§ 28.

§ 27.

§ 76.

§§ 25-37.

§ 25.

§ 75.

§ 77.

§§ 25, 72.

§ 45.

§§ 23, 69, 70.

§ 74.

§ 24.

§ 24.

§§ 22—32, 37.
§ 22.

§ 78.

§§ 24, 73.

§§ 5, 9.

§§ 80, 81.

§§ 32, 82.

i h

§ I §

51.

§ 48.

§§ 23, 69,

69

Riksgäldskontorets inkomster och särskilda
tillgångar ......

b kapitalfordringar......

» kapitalskulder .........

b kreditiv i Riksbanken

» liqvid med Statsverket
...........................

b lånerörelse ...............

» obligationer...............

b räkenskaper...............

b b utdrag ur

b skulder .....................

b styrelse .....................

» tjenstemannapersonal

b upplåning..................

b utgifter .....................

b utlåning.....................

b vaktbetjening............

Riksgäldssedel-, inlösen af.....................

Rådfrågning ar, Fullmäktiges, bos Riksdagens
Revisorer.........

Räkenskaper, Riksgäldskontorets.........

» b utdrag af

Sammankomster, Fullmäktiges...............

Sammanträden, b i Banken

och Riksgäldskontoret

gemensamma...............

Sko g splantering skas sans behållning ......

Skrifmaterialier, för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition...
b för Riksdagens och Utskottens
behof ............

Skidder, Riksgäldskontorets..................

Stadganden, äldre, rörande Riksgäldskontoret,
få icke åberopas

Stambanan, Norra, anslag till...............

''b b anskaffande af rörlig

materiel till............

Stat-, aflönings, för Riksgäldskontoret
b indragnings-, för Riksgäldskontoret
b pensions-, för Riksgäldskontoret...
Statskontorets behållningar, aflemnas till

Riksgäldskontoret .........

b inkomster, brister i, fyllas

Statslån för jernvägsbyggnader............

Statslånej''ondens utestående fordringar

Sid. 18-24.
b 43—56.
b 40—42.
b 24.

b 20, 25.
b 23.

b 3,4,10,11,21—

b 25.
b 25.
b 3.
b 26-28.
b 16, 34.
b 10, 21—23, 24.
b 5—18.
b 10, 23.
b 16, 34.

B 4.

b 27.
b 25.

B 25.
b 28, 29.

§§ 33-47.

§ 45.

§§ 37, 50.

§ 44.

24. § § 2, 14, 15, 16, 42,
43, 46.

§ 48.

§ 49.

§ 2.

§§ 51-59.

§§ 29, 80.

§§ 14, 15, 42, 46.

§§ 4—32.

§§ 14, 15, 44.

§§ 29, 81.

§ 2.

§ 59.

§ 48.

5 49.

§§ 60-67.

5)	33.		§	78.
»	20.		§	39.
))	15.		§	27.
»	31.		§	73.
	3.		§	2.
5)	39.		§	97.
»	6,	9.	§§	5,
X>	8,	9.	§§	7,
»	57,	58.
D	58.		__	_
))	58.		~	—
X>	19.		§	36.
»	11.		§	17.
X)	21.		§	42.
»	24,		§	47.

70

Statsobligationer, fonderade................. Sid. 21—23.

Statsverkets liqvid med Riksgälds kontoret.

.......................... » 20, 25.

Strömsholrns nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning ......... » 32.

Suppleanter för Fullmäktige ............... b 60.

b deras inträdande ............... » 26.

b för Revisorerne.................. » 61.

Suspensioner ........................................ b 36, 37.

Sågverksegarnes garantiförening, såsom

reservfond åt lemnas obligationer b 11.
Södra Dalarnes jernväg saktiebolag, förändrad
utbetalningstid

för statslån till............ b 9.

Telegrafverket, förskott till .................. b 13.

Tjensteförsummelser, frågor rörande ... b 36, 37.

Tjenstemän vid Riksgäldskontoret ...... b 34.

b b b aflöning för B 16.

b b b antagande af b 35.

b b b besvärshänvisning
för......... b 29, 37.

b b b entledigande af b 36.

b b b pensionering af b 38, 39.

b vid Justitieombudsmannens

expedition........................... b 14.

Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande
af........................... b 34—36, 37.

Tjenstgöringspenningar........................... b 16.

Tjenstledighet för Fullmäktige ............ B 28.

B b tjenstemännen och vakt betjeningen

.................. b 35.

Torpshammar och Riksgränsen, tvärbana
emellan.................. b 6, 9.

Traktamenten, Riksdagens Revisorers... b 14.

Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser
.................. b 15.

Tryckning af Riksdagens protokoll med

dertill hörande bihang...... b 31.

B b Revisorernes berättelser... b 31.
Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser b 15.

b för Riksdagens Re .

, c- - <

visorers berättelse .. B 14.
Understöd för Riksgäldskontorets tjen -

stemäns sterbhus.................. b 17.

Undsättning smedel vid missväxter ...... B 21.

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda B 30—33,

§§ 42, 43.

§§ 37, 50.

§ 75.

§§ 52, 53, 55.
§§ 87, 88, 90.
§ 16.

§ 13.

§ 21.

§§ 87-92.

§ 80.

§ 29.

§ 85.

§§ 67, 91.

§§ 88, 89.

§§ 93-96.

§ 26.

§§ 82—86, 91.
§ 29.

§ 62.

§ 83.

§§ 5, 9.

§ 25.

§§ 26, 27.

§ 73.

§ 72.

§ 27.

§ 25.

§ 31.

§ 41.

§§ 68-79.

71

Upphandling af papper för tryckning

af Riksdagens protokoll.. Sid. 31.

Upplåning för Riksgäldskontorets räk tt

j °inS .................................... * 10> 21-23, 24.

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenska tt

Per ............................................. » 25.

Utgifter, Riksgäldskontorets.................. » 5—18.

Utlottning slistor rörande de i svenskt

mynt förskrifva stats -

obligationer ............... » 23.

Utlåning, Riksgäldskontorets ............... » 10, 23.

Vaktbetjening, Justitieombudsmannens » 14.

» Riksgäldskontorets ...... » 16, 34.

Vaktbetjeningens pensionerande............ » 38, 39.

» tjensteförsummelser ... » 37.

» entledigande............... » 37.

Varningar för tjensteförsummelser...... » 36, 37.

Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor.
...................................... b 16.

» för att kunna antagas till tjensteman
vid Riksgäldskontoret... » 35.

Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets
obligationer ..... » 4.

§ 73.

§§ 14, 15, 42, 46.
§ 49.

§§ 4-32.

§ 42.

§§ 14, 15, 44.
§ 26.

§§ 29, 81.

§§ 93—96.

§ 90.

§ 90.

§§ 87, 90.

§ 29.

§ 85.

§ 2.