RIKS GÄLDS KONTO RE T (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKS GÄLDS KONTO RE T,

utfärdad! vid slutet af 1875 års riksdag.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,
1875.

innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

„ skulder § 2.

„ fordringar för utbetalda lån § 3.

„ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående

riksdagar § 4.

„ utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag § 5.

Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter
§§ 6-11.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 12—15.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöniugar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 16—26.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 27—40.

Uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§41—43.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 44—52.

Fullmäktiges sammankomster §§ 53—60.

„ särskilda åligganden och uppdrag §§ 61—73.

Riksgäldskontorets betjening §§ 74—76.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 77—81.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 82—87.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 88—91.

Allmänna bestämmelser § 92.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontor^, för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att i

vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och
räntelmponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i låneko
ntrakten höra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige
må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt
skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente, höra i öfrig! de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade
reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande
tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtg,jorda lån.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp
Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen

i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande deraf, att Riksdagen
i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs
bergslag till sjön Åmänningen medgifvit, dels att, derest jern vägen omlägges
med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jern vägs nya aktiebolag
antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de
för jernvägsanläggningen beviljade försträckningar, emot vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas
af Kongl. Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i bolagets styrelse och utse
en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade
bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels och att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen
icke komma att i nya jernbana!! ingå, må upphöra, äfvensom att den
uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter fastställda inteckning må, sedan jernvägen
blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Dessutom har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag
icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds
öppnande ifrån Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och
från Riksgäldskontoret utgifna lån å 800,000 kronor.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

Do. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar,

§ 4.''

Mom. A) Såsom bidrag för bestridande af Statskontorets utgifter för de till
jernvägsbyggnaderna anvisade medel eger Statskontoret att, i mån af behof, under
år 1875 af Riksgäldskontoret utbekomma sju millioner etthundra tiotusen sjuhundranittioåtta
kronor 20 öre.

Mom. B) Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernvägar af Riksdagen år
1871 beviljade och till Kong!. Maj:ts disposition ställda extra anslag af tio millioner
kronor, att utgå med två millioner kronor under hvardera af åren 1872, 1873,
1874, 1875 och 1876, hafva hittills blifvit utbetalda tillhopa 7,000,000 kronor,
motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1874 samt första hälften af år 1875,
och bör återstoden, tre millioner kronor, i föreskrifven ordning från Riksgäldskontor
utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Störa Kopparbergs län
till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag
Kongl. Maj:t anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 kronor, deraf 2,000,000 kronor
blifvit lyftade.

För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna anslagssumma,
10,000,000 kronor, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång,
på sätt och å de tider, Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från
den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig
och för trafik öppnad;

c) att kapitalafhetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.

?):o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontorct anvisade utgifter,

§ 5.

Mom. 1. Riksgäldskontoret åligger att, i mån af behof, för bestridande
af Statskontorets utgifter för de till jernvägsanläggningar samt för anskaffning af
lokomotiv och vägnar och delar deraf för år 1876 anvisade anslag, tillhandahålla
Statskontoret tolf millioner kronor; deraf Statskontoret eger att under innevarande
år, uppå reqvisition, utbekomma fyra millioner kronor.

Mom. 2. Statskontoret eger jemväl att, för bestridande af de utaf Riksdagen
på nämnda kontor anvisade extra statsutgifter för innevarande år, i mån
af behof utaf Riksgäldskontoret utbekomma etthundratretiosex tusen etthundratre
kronor 77 öre.

Mom. 3. Till utgående under innevarande år har Riksdagen på Riksgäldskontoret
anvisat återstoden, tio tusen kronor, af det vid 1865—1866 årens
riksdag beviljade låneunderstöd till uppförande af läroverkshus i Christianstad;
skolande nämnda lånebelopp på förut stadgade vilkor från Riksgäldskontoret utbetalas.

3:o. Statsfyllnadssumman jemte ökriga med statsregleringen gemenskap

egande utgifter.

§ 6.

Såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof i följd af den för år 1876
verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter eger Statskontoret
att efter nästkommande års ingång af Riksgäldskontoret utbekomma tre millioner
sju tusen sex hundra kronor 40 öre.

§ 7.

1 händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kong!,

Statskontoret af Riksgäldskontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande
anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret
att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfva!
behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t
för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret
att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret
sålunda förskjutit.

v § 8.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1873, 1874, 1875 och
1876 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för
samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig
för dermed afsmida ändamål, åligger det Riksgäldskontoret att bristen
efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna
å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgäldskontoret afleinnas;
ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående §
29 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omforma!da anslag,
eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid,
rörande de till eu eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar,
från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna
liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker,
Riksgäldskontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda
anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

§ 9.

Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade
beslut i fråga om beskattningsväsendets. förenkling, innehafvare af indelta anslag
utaf hcmmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills
åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då
för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forsellön, hållas skadeslös på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning
med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;
så bör Riksgäldskontoret vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret
godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af
detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 10

§ io.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af begrafningslijélps- eller nådår sbesparing tillförene
föreskrift^ innehållningar å embets- och tjensteman löner herde upphöra,
men förut gällande . föreskrifter i fråga om utbetalningar till afliden embetsed!
tjensteman sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing
blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse,
— böra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf
Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgäldskontoret genom de gjorda utbetalningarnes
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken
grundade liqvid en mellan Stats- och Riksgäldskontoren.

§ 11-

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen
blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kong]. Maj:t
under 1850—1851 års riksdag gjorda anhållan.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 12.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre
millioner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

§ 13.

Den Jcreditrvsumma, som. enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under liden
Bih. till Riksd Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. q

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar etter andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen kronor.

§ 14.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv höra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke är o tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid
icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 15.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen
kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 16-

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgäldskontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende
till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda

af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna
reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar,
Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontor! godtgöras.

§ 17-

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så val af den för Riksgäldskontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda
utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall, räknadt från den 1
sistlidne November, intill tiden för nästa års riksdags slut utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfriga vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och
utbetalas.

§ 18.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer, räknadt från innevarande
års början, ett ärligt anslag af tvåtusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit,
att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande
rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola. de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 fastställda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år
Fullmäktige meddelade stadgande fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 19-

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-er sättning ar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgäldskontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arvoden, Revi -

sorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgäldsverkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgäldskontoret,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Magt i nåder
bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken hatt nådigt förordnande att
Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontor
anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett
nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds verkens samt de under
Kongl. Kommerskollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgäldskontorets medel
bestridas.

§ 20.

Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda Jcanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontor! under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid sistlidna och
innevarande statsregleringar komma att blifva gällande, utgå med sju tusen
kronor, eller med lika belopp som Justitiekanslerens lön enligt sagda statsregleringar
utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst
på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge
han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor^ ett tusen femhundra kronor.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med tre tusen femhundra kronor;

., en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med två tusen kronor;

„ en kanslist med ett tusen kronor; samt

„ en vaktmästare med sjuhundrafemtio kronor om året, hvilket belopp dock,
så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas,
kommer att minskas med 150 kronor till sexhundra kronor om året.

I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen bör
utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning
iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

För år 1875 bär Riksdagen beviljat ett dyrtidstillägg till Justitieombudsmannen
af ett tusen kronor och för åren 1875 och 1876 åt de vid hans expedition
anställda tjenstemän af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med
skyldighet för dessa tjenstemän att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets
tillgodonjutande, som för Justitiekanslers-expeditionens tjensteman äro föreskrifna,
nemligen att dylikt tillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arvode
för två eller flera befattningar, utbetalas endast för en af dessa, nemligen för flen,
som medför högsta aflöningen, eller, derest donna på mer än ett ställe är lika,
för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget
afdrages hvad tjenstens innehafvare, på grund af särskildt medgifvande, eger att
uppbära såsom personel godtgörelse för upphörda inkomster i tj ensten.

§ 21.

Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komiténs expedition bör ett ärligt belopp af femhundra
kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af Justitie-onibudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande biläger höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrektur
läsningen besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmäktige särskildt redovisas.

22.

Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra kronor,
samt hvar och en af de ofri ge Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor år -

ligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa
årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 23.

Aflöningen för Riksgäl dskontorets tj enstemannap er sonat och vaktbetjening

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidstäcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig
de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas
i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De å aflöningsstaten upptagna tjenstgöringspenningar och arvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för
Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade
tjenstgöringspenningar;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadgande:! innehar tjenst
utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöring^! i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 24.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fyra

tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas,
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda
eller medgifva.

§ 25.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa
af högst tvåhundratjugufem kronor.

§ 26.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen tvåhundrafemtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 27.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Ålit förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af
Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke
medgifvas.

§ 28.

Riksgäldskontor^ eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona
behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel
blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade.

§ 29.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgäldskontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott A
Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade
besparingar å detta verke utgifter, så framt icke dessa öfverskott och besparingar
blifvit af Riksdagen annorlunda disponerade; börande, sedan rikshufvudboken
för år 1873 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid
emellan Stats- och Riksgäld skontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande
öfverskottsmedel.

§ BO.

§ 30.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontor^! att från Kong!. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsniedel, som
från Landtränterierna och Ofversiåthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende
reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad tilläfventyrs kan erfordras
för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit
eller framdeles varda i behörig ordning beviljade.

31.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit
på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

Likaså bör Riksgäldskontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu
icke aflemnade behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning till regelbunden
hushållning.

§ 32.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för
undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma
behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro
för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot
det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke
erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf
mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret
uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 33.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels
af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättBih.
till Ttiksd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(RikKg.-kontorete Reglemente.)

ningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års
början till samma dag utgifna lån, eller 813,934 kronor 98 öre, bär Riksdagen beslutat,
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre- kreditivet lyftade
medel.

§ 34,

Utaf Riksbankens under 1873 upplupna vinst bär Riksdagen till Riksgäldskontor^
för statens allmänna behof anvisat fem hundra tusen kronor, att under
år 1875 från Riksbanken utbetalas, på tider som Bankofullmäktige ega bestämma.

Utaf Riksbankens under år 1874 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontor
för statens allmänna behof anvisat eu million tvåhundrafemtiotusen
kronor, att under år 1876, på den tid, Bankofullmäktige bestämma, utbetalas.

§ 35.

Jemte det Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att, till
bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbygguader, äfvensom för att bereda
tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer
ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller i svenskt
mynt motsvarande femtio millioner kronor, har Riksdagen tillika bemyndigat Fullmäktige
att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den nominela ränta,
dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna skola förskrifvas,
äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken
de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt
de finna lämpligast och me"d det allmännas fördel mest öfverensstämmande; Och
har Riksdagen härjemte beslutat, det Fullmäktige må, genom försäljning af en del
utaf de bär ofvan omförmälda, äfvensom der så lämpligt pröfvas, återstoden af
1872 års obligationer intill 1876 års lagtima riksdags slut upplåna ett belopp af
högst tjuga millioner kronor; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent
obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda nya statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke
må användas för andra än de bär ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna
lån anvisas ett ärligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfor -

dras för sagda liqviders och amorterings verkställande; hörande detta anslag, till
dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets
medel afsättas; och

c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedaa ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda
ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och
skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan
och donna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt
sätt göras fruktbärande.

Dessutom böra Fullmäktige •— sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framställda begäran derom att utlottning slistorna rörande såväl
1870 års, som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang
få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens
kännedom; skolande Fullmäktige, om de nya statsobligationerna blifva i
Svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i Svenskt mynt evalveradt, tillse,
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa
obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till
1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.

§ 36.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 37.

De till Riksgäldskontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de för jernvägsbyggnadernä upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma
verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen Ull banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse

med Fullmäktige i nämnde Bank, eller ock genom desammas utlåning emot skuldförbindelser,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet och
hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af
Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda
med hypotek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana
verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna,
af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet.
Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom
hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden
samt lånesummans förhållande till derför hypotisera^ obligationers kapitalbelopp,
äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret
erläggas, må, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga
penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att
för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid,
eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 38.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
kronor; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 40.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

''iéi

Angående uppbörden cell redovisningen af de till lliksgälds kontoret

ingående medel.

8 41.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
val hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli
behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kongl.
Statskontoret till banda, på det att den Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 42.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsmida ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 43.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontor^
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgäldskontoret.

§ 44.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att fora ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 45.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning. ,

§ 46.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, egen Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 47.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmäktige doldt och
fortegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 49.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kanna omväljas,
på sätt sista punkten af § 59 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkställda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller
annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom
meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie
sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper
det uppdrag, Instruktionen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem
gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst höra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och
de öfråga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 51.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 52.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 53.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 54.

Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden höra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 55.

§ 55-

Åstunda!'' Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva liden för sin frånvaro.

§ 56.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 57-

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 58.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 59.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särs kil dt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Bih. till Tiiksd. Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 00.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derföriiman icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut höra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 61.

Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Lånekommissariens och
Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och ''inventera de under Lånekommissariens, Kassörens och Kamererare!)
s vård befintliga låna- och säkerhets- med flera handlingar.

§ 62.

Fn gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade lins samt detta verke inventarier. Likaledes hör be -

sigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård ock inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller
obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen åbörda, med anteckning
af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit
föryttrade.

§ 63.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige liyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt
dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 64.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges
berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 65.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all -

manna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillställda berättelser jemte, dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar
äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 66.

Jemte det 1873 års Riksdag beslutit uppdraga åt Fullmäktige att genom
lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af Bondeståndets
protokoll vid 1809—1810 års riksdag, har dervid till iakttagande föreskrifvits: a)

att från protokollen skola uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden
och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i Konstitutionsutskottets
tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer;

b) att protokollen förses med register;

c) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens
protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest
närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; samt

d) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör
manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen
originalhandlingarne höra begagnas.

§ 67.

Före nästkommande riksdags början höra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta
upprätta kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets
tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter

vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effeliterna samt ombesörja de
under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer - å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs
slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 68.

Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd af
Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af eu del utaf de Riksgäldskontorets
tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering af
förvaltuingsbestyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, hade 1874 års
Riksdag beslutit, dels att Fullmäktige skulle låta utarbeta och derefter granska
samt, sådant detsamma af Fullmäktige gillades, underställa 1875 års Riksdags pröfning
och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromalen
inom Riksgäldskontoret jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemanuapersonal,
dels att intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda förslag meddelades,
de tjänster vid Riksgäldskontoret, som dessförinnan blefve lediga, endast
finge genom konstitutorial tills vidare återbesättas.

Sedan I ullmäktige i anledning häraf till denna Riksdag öfverlemnat förslag
till Instruktion och Tjenstgöringsordning för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid
Riksgäldskontoret äfvensom aflöningsstat, har Riksdagen, med bibehållande af ofvanberöida
föreskrift derom att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda
förslag meddelas, lediga fenster endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas,
åt I ullmäktige uppdragit att i afseende å regleringen af tjenstegöromål!!
inom Riksgäldskontoret, med begagnande af den erfarenhet, en fortsatt tillämpning
af den utaf dem öfverlemnade och, jemlikt utaf 1874 års Riksdag särskild!
leranadt bemyndigande, från den 1 November 1874 tillämpade Instruktionen kan
gifva vid handen, till nästa års lagtima Riksdag inkomma med förnyad framställning;
hvaremellertid Fullmäktige må ega att fortfarande intill tiden för samma
riksdags slut tillämpa den vid detta reglemente fogade aflöningsstat.

§ 69.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya leanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör
utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revi -

sion välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola
Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag
den 7 April 1865 och för Kinda hanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder
fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa
bolags förvaltning och räkenskaper.

8 70.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och
Kronan afsilande kontrakt medgifva staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t
utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper,
samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas,
böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande,
huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets
rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsätta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna Hypotehsbanhens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor^. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och
räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäld skontorets Fullmäktige
:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om
den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest
eller andra lika vigtiga hinder gorå riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt
eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrar ne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsägei sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan
behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmansembetet
insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

cl) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens
och Riksgäld skontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock
ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud
vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer
kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera
verket vara tillstädes.

§ 73.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsmmistern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående foetjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 74.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en lånekommissarie;
en kassör;

eu kamererare;
eu revisor;
en bokhållare;
en kanslist; samt
två kammarskrifvare.

§ 75.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

§ 76.

I afseende på samtlige bär olvan uppgifne tjenstemäns samt vaktbetjcntes
göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 20 Oktober
1874 beslutade instruktion och tjenstgöringsordning att tjena till efterrättelse,
under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgäldskontoret
anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden,
meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga
handläggning samt fullgörande af de. uppdrag och göromål, Riksgäldskontor!
fått sig ålagda, kunna anses erforderliga.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 77.

Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledigblifven
tjenstebefattning inom Riksgäldskontor!, intill dess beslut om tjenstens
indragning eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattad!, må ega att under
tiden uppbära de med tjensten förenade löneförmåner.

Den

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att, i ansende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anlags tiden
förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i t82
förutsätta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter
omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet afskilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han
blifvit förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning åtnjuter under den tid, donna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuta- jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 78.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstlös förrättande under
den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 79.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige genom konstitutorial tills vidare återbesättes,
skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden,
inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga
ställen inom Riksgäldskontor. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande
fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

Bill. till Riksd. Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand, 5

(Biksg.-kontorets Reglemente.)

§ BO.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken
; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, borthafva
fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf
må begagnas.

§ 81.

Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och
passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsum melser

in. in.

§ 82.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig råtta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig råtta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 83.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom,
må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 84.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom
tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 85.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af stärka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerad erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 86.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte
tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.

87.

Extra ordinarie tjensteman, eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under benne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der lian blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 82 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Kiksgäldskontorets betjening.

§ 88.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner.

§ 89.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år vant i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fyllt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att lian befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 90.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han vant i allmän tjenst omkring fyratio

år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande!) honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tretjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med eu fyrationdedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt fm nes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 91.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,
oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder
för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskollande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst
två tredjedelar af lönen.

§ 92-

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Iliksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 26 Maj 1875=
På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. Lagerbjelke, F. Asket-,

n. v. Talman. n. v. Talman.

I i 1866 års

reglemente.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1874 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Obligationer för 1855 års
statslån till jernvägsanläggningars
bekostande
| eller understödjande, primitivt
281,900 Rall1 R:mt
Dito för 1858 års jernvägslån,
8,190,500 Thlr Pr. Cd
Dito för 1860 års jernvägslån
:

a) mot obligationer, ställda
på .utlottning, å
8,000,000 Thlr Pr. Cd

b) mot premie-obligationer
å 2,400,000 Thlr
Pr. Cd, bokförda till
fem sjette delar deraf
eller 2,000,000 Thlr . .

Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St.,
hvaraf dock blifvit föryttrade
obligationer för
endast 555,700 £ St.*)
Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr.
Cd.............

Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade.	p Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1874.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1855 d. 306	O p	R:mt 179,900
1858 d. 1 [g	A l\| o, 4 \|2 10	Thlr 6,311,900	—	—	—
1860 d. ’j5	4 1\| Öl 4 \|2 /O	Thlr 6,388,500	—	—	—
1860 d. ''(g	—	Thlr 1,256,250	—	-—	—
1864 d. 15\|4	4''\|, 7o	£ St. 518,900	—	—	—
1866 d. %	5 7o	Thlr 9,698,500		—	—

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 X St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock
kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.

<xr>
yq		Tiden, då		Återstående kapitalskuld den 31
1 1 3 Öl		förbindelserna blifvit	Räntefot.	December 1874.
		utfärdade.
55				Fonderad skuld.		Icke fonderad skuld.
9	Obligationer för 1861 års
	statslån, 3,000,000 R:dr R:mt............	1861 d. S0\|3	41!,, °/o	R:mt 2,485,300
13	Dito, hvilka i anseende till
	sin ordalydelse icke kun-na uppsägas, eller det
	s. k. gamla lånet. . . . j	1798 d. 1811 d. 30\|,2	\| 5 7o	—	—	R.-mt 10,125	—
1	Dito, utfärdade såsom grund-
	fond för Allmänna Hy-poteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8 000 000 R-dr	1861 d. å\|7	4‘\|2 7o			•
15	Ännu icke till inlösen före-
	tedda Trollhätte sluss-verks lottsedlar å tillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 ..........	1750 d. Hg	6 7o
16	Årliga anslaget till H. M.
	Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . .	1815 d. 9„	—	—	—	—
17	Ränta å H. K. H. Hertigens
	af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt
	150 000 R-dr	1778	5 °/o
18	Innestående fond för Göta
	kanals underhållande . .	1833 d. m\|12	5 7o	---	—	R:mt 140,889	—
19	Dito för Södertelje kanals					<
	dito........ . . . .		5 7o		_	R:mt 45,000

z z

Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett
depositum af fordrings handlingar)

........

Dito för Ströinsholms kanals

dito (d:o)..........

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) . . . .
Uti f. d. Ridderstolpeska
huset intecknad skuld till
Stockholms Borgerskaps
enkhus ..........

Obligationer för 1868 års
jernvägslån, £ Sterling
1,150,000 ..........

Post-assuransfonden (ingår!
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men!
med den förbindelse som!
§ 77 i 1869 års reglemente

innehåller).........

Lots- och Fyr-inrättningens
reservfond.........

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31
December 1874.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

I 4 11 0/

4 o /o

R:mt 17,400

1868 d.

r, u,

£St. 1,130,400

R.mt 100,000

1 i c		Tiden, då förbindelserna blifvit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1874.
* 1		utfärdade.		Renderad skuld.	Icke fonderad skuld.
85	Obligationer för 1869 års in-hemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr ......	1869 d. ^	Ox			Runt 4,000,000

§ i 1870 års reglemente.
72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1873 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 16,170,000 R:dr......	1870 d. 30\|9	5 °/o	R:mt 16,170,000
j i 1872 års reglemente.
83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1873 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 3,530,000 R:dr ......	1872 d. Mg	4 °/o	Runt 14,978,700

Bill. till Riksd. Prof 1875.
(Riksg.-kontorets Reglemente.)

10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1874 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda län.

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1874 års slut.
fl 8241 \1825J	2 -7o 1 jemte > ränta. )	3 °/0	75,000	—	8,979	63
1861	5 °/0	4 °/0	120,000	—	106,330	55
1866	»	»	25,000	—	24,217	95
1866	»	»	40,000	—	38,723	65
1864	»	»	25,000	—	23,639	29
'' 1864	»	>	40,000	—	37,812	88
1865	»	»	12,000	—	11,336	49
118491 jl 854]	2 °/„ 1 jemte > ränta. J	3 °/0	37,500	—	20,330	33
1851	6 °/0	4 °/0	24,000	—	6,487	95
1852		»	24,000	—	10,148	14
1854	» -	3>	10,000		4,908	53
—	—	\| -	—	—-	292,915	39

Lån till:

Upsala akademis biblioteksbyggnad
.........

Uppförande af ett nytt läro
hus för elementarläroverket
i Jönköping.....

Uppförande af byggnads
för elementarläroverket

Halmstad.........

Uppförande af byggnader fö
läroverket i Calmar . .

Umeå läroverk . .
Uppförande af byggna
läroverket i Falun

läroverket i Sala ....
Uppbyggande af ny kyrka

Christinehamn.....

Lidköpings stad, för ny kyrkas
uppbyggande . .
Knäreds församling i
lands län, för kyrkobygg
nåd..........

byggnad

Transport

§ i 1866 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1874 års slut.
	Transport	—	—	—		—	292,915	39
42	Wallentuna församling i Stockholms län, för kyrko-byggnad ..........	1859	6 °/o	4 °/o	20,000		15,189	22
43	Reparation af Linköpings domkyrka.........	1850	»		30,000		6,267	22
»	Reparation af Wexiö dom-kyrka ............	1852	»		30,000		9,404	53
8	Reparation af Skara dom-kyrka ............	1858	»	»	25,000		15,844	24
»	Reparation afWesterås dom-kyrka ............	1858			22,500		15,114	74
»	Reparation afWesterås dom-kyrka ............	1860			28,000		28,000
45	Allmänna barnhusinrättnin-gen i Stockholm.....	1851	6 °/o	4 7o	75,000		36,030	4
49	Staden Wexiös återuppbyg-gande efter 1843 års elds-våda ............	1843		3 o.4 °/o	360,000		58,040	11
50	Staden Åmål, byggnadslån.	1846		4 7o	45,000	—	11,732	75
52	Återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Christianstad . . .	1848 — 1850	»	»	150,000		40,117	98
53	Återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping.....	1852		r	63,666		25,845	16
54	Återuppbyggande af staden Örebro ...........	( 1854 \	T>	»	375,000		237,852	96
»	Återuppbyggande af staden Jönköping.........	) 1855 \| 1855	»	»	100,000		59,952	82
55	Återuppbyggande af staden Eksjö............	1857	6 o. 7 °/o	4o.4V7o	200,000	—	131,137	35
	Transport	—	—	—	—	—	983,444	51

§ i 1866 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1874 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	983,444	51
57	Staden Lidköping, för ny tomtreglering.......	1854	05		20,000		10,570	45
»	Staden Örebro, för ny tomt-reglering ..........	»	»		37,500		21,142	92
»	Staden Jönköping, för ny tomtreglering.......	1855	»		15,000		7,865	99
»	Staden Eksjö, för ny tomt-reglering ..........	1857	»	»	30,000		20,035	1
58	Staden Malmö, till kasern-och stallbyggnader . . . .	1813-1815	( 2 % 1 < jemte > l ränta J 6 °/0	»	32,000		7,055	42
60	Staden Ystad, för hamn-uppmuddring.......	1857	4 °/o	60,000		34,037	72
61	Staden War berg, för hamn-anläggning .........	1844	5 °/0	3 °/o	30,000		8,135	44
»	Staden Warberg, för hamn-anläggning.........	1849	6 °/0	4 °/o	22,500		3,780	80
62	Hamnbyggnad vid Cimbris-hamn............	1843	5 7o	o 0/ o lo	37,500	_	20,058	54
63	Staden Christianstad, för hamnanläggning vid Åhus	1848	»	»	30,000		14,023	87
>	Återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande in in.	1855	6 7o	4 °/o	30,000		13,388	4
67	Staden Westerås, för utvid-gande och förbättring af stadens hamn.......	1849	y>	»	30,000		5,080	86
	Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Chri-stinehamn.........	1850	Z>	»	36,000		6,108	15
>	Anläggning af hamn vid Wadsteua.........	1850	>		48,000		10,804	30
	Transport	—					1,165,532	2

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1874 års slut.
Transport Fullbordande af hamnbygg-	—	—	—	—	—	1,165,532	2
naden vid Wadstena. . .	1855	6 °/o	4 °/0	15,000		6,710	29
Arboga-åns uppmuddring. . Upprensning och fördjup-	1855	»		15,000	—	6,689	20
ning af Köpings k ... . Anläggning af en hamnbas-sin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Kanike-	1855	»		20,000		8,883	57
näset vid Wenern..... Hamnbyggnad vid Falkon-	1859		»	100,000	—	59,945	12
berg............ Fullbordande af hamnarbe-	1859	»		47,000	—	28,179	75
fena vid Strömstad. . . . Hamnbyggnaden vid Färje-staden i Thorslunda sou-	1858	»		15,000	—	8,551	30
ken på Öland ....... Byggande af hamn vid sta-	1858	»	»	12,850	—	7,243	38
den Grenna ........ Förbättring och utvidgning	1861	»	y>	37,500	—	25,040	71
åt Helsingborgs hamn . . Hamnbyggnad vid staden	1862	»		230,000	—	161,114	—
Åmål............ Fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid	1861		»	8,000	—	5,705	24
Öar! stad.......... Uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastage-platsen Löfholmen samt anläggning af en lastbryg-	1861	»		70,000		46,719	32
ga vid nämnda stad . . .	1861	»		26,000	—	17,344	29
Transport	—	—	—	—	—	1,547,658	19

1 I
p E"

§ i 1866 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1874 års slut.
	Transport		—		—	—	—		1,547,658	19
71	Rottne-åns upprensning och
	fullbordande af den på-började jetéebyggnaden vid inloppet till nämnda å		1861		6 °/o	4 °/o	10,000		6,995	8
72	Slussanläggningar i Clara eif
	vid Dejefors och Forshaga inom Ne dr a Ulleruds och
	Grafva socknar i Wermland		1856		»	»	150,000	—	73,064	41
73	Anläggning af jern väg mellan
	Cbristinehamn o. Sjöändan		1849		»	»	100,000		16,985	23
74	Anläggning af jernväg mel-
	lan Nora och Ervalla . .		1854		»	»	150,000	—	60,657	22
75	Anläggning af jernväg från
	Kärr gr ofvan inom Nor-bergs bergslag till sjön Åmänningen........	1	1852		5 °/0	4 7o	150,000		117,381	61
»	Fullbordande af samma jern-	1	1853
	väg.............		1855		3 °/o	2 °/o	150,000		117,497	53
76	Anläggning af jernvägen		1856	f
	Wessman—Lårben . . . .		1856	1	5 °/o	3 u/o	200,000	—	119,706	75
	Fullbordande af sistnämnda	1	1857	[
	jernväg ...........		1858		6 °/0	4 °/0	200,000		113,443	97
77	Anläggning af jernväg mellan
	städerna Falun och Gefle	1855—1859	4 °/0	2 °/o	2,400,000	—	1,659,731	63
78	Anläggning af jernväg mel-
	lan Hudiksvall och sjöarne \| Dellen...........		’ 1858	l	5 %	4 %	370,000		295,889	71
»	(Anläggning af jernväg från		! 1859	1
	Söderhamn till sjön Berg-
	viken m. m.........	1858—1860	»	»	500,000		408,535	94
79	Anläggning af jernväg mel-
	lan Borås och Herrljunga	1862, 1863	*	»	1,377,055	24	1,229,741	93
	Transport	\| -	\| _	—	—		5,767,289	20

a “*					--------------------		........
o or 5$		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	"Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1874 års slut.
	Transport	—	—		—	—	5,767,289	20
80	Anläggning af jernväg från
	Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . .	1864 — 1866	K Öl o lo	4%	2,450,000		2,258,335	45
»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Helsingborg och Årup	1864,1865	»	»	1,100,000	_	1,024,652	54
»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba-
	nan.............	1864 — 1866			1,200,000		1,103,301	83

»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Christian stad ochHess-leholms station på Södra stambanan.........	1864, 1865			720,000		£ K A K K O	K A
					O O U, O O u	O V
»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Wexiö och Alfvestads station på Södra stambanan	1864	»	»	434,000		391,593	19
81	Anläggning af jernväg från
	hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till sjön Lillsvan.......	1 1864 1	7 °/o		500,000		353,551	6
82	Anläggning af jernväg från	\ 1865 j
	Herrljunga öfver Weners-borg till Uddevalla. . . .	1865 — 1867	5 %	»	3,240,000		3,063,244	22
83	Uppförande af en jernbro
	öfver Svartån å landsvägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . .	1852	6 °/o	»	20,000		6,589	42
84	Brobyggnad öfverDalelfveni
	närheten af Gustafs kyrka	1853	»	»	6,000	—	2,675	98
	Anläggning af 2:ne flottbroar
	i närheten af Thorsångs
	Transport	—	—	—	—	—	14,621,785	39

<2, sf oo		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1874 års
y aa Z Öl F sr		utbetalts.	Deloppet.		slut.
	Transport	—	—	—	—		14,621,785	39
	kyrka, den ena öfver Dal-elfven och den andra öfver
	Lillelfven.........	1859	6 °/0	4 °/o	10,000	—	6,668	11
85	Ny bro öfver Helge å vid
	Christianstad.......	1858	»		100,000	—	56,377	86
86	Brobyggnad öfver linie eif
	invid staden Umeå....	1861	»	»	55,000	—	36,714	36
»	Brobyggnad öfver Ume eif							89
	invid staden Umeå . . . .	1864	8 °/0	5 °/0	20,000	—	12,443
90	Uppförande af byggnad åt		5 °/„				42,486	39
	Farmaceutiska institutet.	1862	4 °/0	50,000	—
91	Uppförande af byggnader å
	häradshöfdingebostället Mälby i Vester Fernebo socken af Vesteråslän. .	1864			7,000		3,500
92	Grundförbättringar å Al-
	na.rps egendom......	1864	10 °/o	—	30,000	—	12,000	—

93	Segelleds öppnande från
	Hattefura vid Venern till	1865, 1867	5 °/o	3 °/o	800,000		745,558	74
94)
118/	Utsträckning af Kinda båt-
143 J	led medelstkanalisering åt Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn . .	1865 — 1870		»	437,500		410,454	62
142	Staden Carlstad, för reglering						45,753	54
af torg, gator och tomtei	1867	6 °/o	4 o/o	50,000
	Transport	—	—	—	—		15,993,742	90

1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 » »

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » V

a
o± i §		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1874 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	15,993,742	90
143"	Kanal- och slussanläggning
	mellan sjö ar ne Ostra och Vestra Silen på Dalsland	1868, 1869	6 °/0	4 7o	51,200		44,607	35
148"	Uppförande af ny byggnad
	åt Upsala slem.-läroverk	1867, 1868	5 °/0	»	140,000	—	137,903	74
148"	Uppförande af ny byggnad
	för Carl stads högre ele-mentarläroverk ......	1868	»	»	40,000		40,000
00 r-H	Uppförande af ny byggnad
	åt Vänersborgs elemen-tarläroverk ........	1867, 1868	»	»	40,000		39,199	37
148"	Utvidgande af elementar-
	läro verldsbyggnaden i Chri-stianstad..........	1873	»		10,000		10,000
148	Uppförande af ny byggnad åt
	Vesterviks elem.-läroverk	1867,1868	»	»	20,000	—	19,691	80
148"	Förändring och tillbyggnad
	af elementar-läro verlds-byggnaden i Skara . . .	1868, 1869	»	»	40,000	—	39,806	66
§ i 1868 års reglemente.
47"	Reparation af domkyrkan i
	Carlstad..........	1869	6 °/o	»	23,500		20,954	33

	Transport	—		—	—	—	16,345,906	15

1) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

6) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente.

6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

Bil. till Rilcsd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

§ i 1872 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1874 års slut. *
	Transport	—	—	—	—	—	16,345,906	15
32	Staden Strengnäs, för ny tomtreglering.......	1872	6 °/0	4 o/o	30,000		30,000
26	Jernvägsanläggning mellan städerna Carlskrona och Vexiö...........	l 1872 I \ 1873 \ \ 1874 ) \| 1872 1 \| 1873 \| f1872 \| 1873 >	»	5 "/o	2,600,000		2,600,000
26 26	Jernvägsanläggning mellan Krylbo och Norberg . . . Jernvägsanläggning från Sundsvall till Torp sb am-mfl.r.............	» »	406,000 1,494,000	—	406,000 1,494,000	—
26	Jernvägsanläggning frånUp-	\| 1874 ) 1873		»	500,000		500,000
26	Jernvägsanläggning från Ludvika till Kihl.....	1874	»	»	1,000,000	—	1,000,000	—
	Summa	—	—	—		—	22,375,906	15

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets Tjensteman och Vakthetjening för
tiden intill slutet af 1876 års lagtima rikdag.

	Lön.	Tjenstgörings- penningar.	Särskilda arvoden.	Summa.
Fn Sekreterare, som tillika är ombuds-
man..................	4,400	—	-*)	—	600	—	5,000	—
Fn Fånekommissarie..........	4,400	—	1,000	—	600	—	6,000	—
Fn Kassör................	4,400	—	1,000	—	600	—	6,000	—
Fn Kamererare.............	4,000	—	1,000	—	600	—	5,600	—
Fn Revisor...............	2,500	—	800	—	—	—	3,300	—
Fn Bokhållare..............	2,000	—	800	—	—	—	2,800	—
Fn Kanslist...............	1,500	—	600	—	300	—	2,400	—
Fn Kammarskrifvare..........	1,500	—	600	—	—	—	2,100	—
Fn Kammarskrifvare..........	1,500	—	600	—	—	—	2,100	—
Fn Förste Vaktmästare........	700	—	100	—	—	—	800	—
Fn Vaktmästare.............	600	—	100	—	—	—	700	—
Fn Vaktmästare.............	600	—	100	—	—	—	700	—
Fn Vaktmästare.............	6)0	—	100	—	—	—	700	—
Summa Kronor	28,700	—	6,800	—	2,700	—	38,200	—

*) Sekreteraren åtnjuter fri bostad.

Tillägg. För Revisorn, Bokhållaren, Kanslisten och Kammarskrifvarne kan,
da de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring

inom graden förhöjas med...............Kr. 500: —

samt för Revisorn och Bokhållaren, efter tio års tjenstgöring inom

graden, med ytterligare . ............ 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagd! välförhållande höjas, lönen med . „ 100: —

och tjenstgöringspengarne med...............100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle donna
förmån åt fri bostad och, för vaktbjeningen, vedbrand, komma att för sekreteraren
eller vaktbetjeningen eller någon af dem upphöra, är o de berättigade att
i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära, sekreteraren 1,000 kronor och
vaktmästarne 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af donna aflöningsstat i akttag es derjemte följande:
l:o Under semestertid åtnjuta tjenstemännen lön och tjenstgöringspenningar,men
icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande.

2:o I (ifrigt åtfölja de i ordinarie staten upptagna tjenstgöringspenningar äfvensom
särskilda i samma stat upptagna arvoden utöfvandet af sjelfva tjenste -

befattningen och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må
Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst
anvisade tjenstgöringspenningar.

3:o För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa
till extra ordinarie tjensteman arvoden, beräknade efter 1,000 kronor för år.

4:o Innehållarmé af lön, enligt förestående stat, äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad; och höra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskoutorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Aréhn.............	4,400
Notarien och Registrator!» Daniel Magnus Sandahl......	3,000	—
Notarien August Neyber................	3,000	—
Kanslisten Nils Didrik Sillen..............	1,500	—
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö..........	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist...........	575	—
Summa kronor	13,975	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kamererare!» Herman Theodor Benckert........	4,000
Forre Registrator»! och Arkivarie»! Claes Otto Vougt......	1,417	50
Färre Ombudsmannen Leontius Hallman..........	1,500
Afliden Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa Stuart, född Koschell..........	800
Afliden Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka Charlotta Gripenst jer nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam . .	250
Afliden t. f. Kommissarien vid Riksgäldskoutorets kreditsedelverk, Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt..............	225
Afliden Notarie»! Fr. Bergmans ogifta dotter.......	225	—
Summa kronor	8,417\|50

Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande eu summa af . . 38,200: —

Indragningsstaten vid d:o ............ 13,975: —

Pensionsstaten vid d:o ............8,417: 50,

äro uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 27 Maj 1875.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:
Gr. LagerbjelJce,

n. v. Talman.

För Andra Kammaren:
F. Asker,

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgäl (Iskontoret,

välde af 1875 års Riksdag.

Ordförande: Godsegaren, Kommendören af Kongl. Nordstjerne-Orden, l:akl., Friherre
Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl
Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.

Kaptenen-Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hjerta.
Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg.
Professorn'' vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden,
Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.

Advokat-fislcalen i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, vice
Häradshöfdingen Herr Per Samzelius.

Verksegaren, Herr Gustaf Hceggström.

Suppleanter:

Revisions-sekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr August Östergren.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Friherre David Theodor von
Schuleenheim.

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr J. A. Bergman.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1875 års revision.

För Första Kammaren:

Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kongl, Nordstjerne-Orden, Herr Grefve
Nils Magnus Gustaf Gyldenstolpe.

Kaptenen, Herr Axel Ferdinand Lind af Hageby.

Domprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Teologie Doktorn Pehr
Sjöbring.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard Wachtmeister.
Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Theodor Svedberg.
Trafikchefen, Riddaren af Kongl. Svärds- och Wasa-Orden, Herr Grefve Arvid
Taube.

Suppleanter:

Bruksegaren, Riddaren af Kongl, Wasa-Orden, Herr Edvard Sederholm.
Direktören, Riddaren af Kongl. Nordstjerna- och Wasa-Orden, Herr Isak Gustaf
Glason.

Kapten-löjtnanten, Herr Grefve Mauritz Emil August Lewenhaupt.

För Andra Kammaren:

Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre.
Riksdagsmannen, Herr Carl Anders Larsson från Östergötlands län.

Kaptenen, Herr Julius Mankön.

Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Efveröd från Christianstads län.
Riksdagsmannen, Herr Anders Andersson i Intagan från Göteborgs och Bohus län.
Riksdagsmannen, Herr Anders Peter Danielsson från Calmar län.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr Leonard Johan Fahlander från Westerbottens län.
Riksdagsmannen, Herr Carl Lsak Bengtsson från Kronobergs län.
Riksdagsmannen, Herr Svante Fredrik Norén från Elfsborgs län.

öfver

1875 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för Rilcsgäldskontorets fordringar Sid.
Aflöning för Justitie-ombudsmannen in. fl. »

» » lediga tjänsters bestridande »

» B Riksgäld skontorets tjenste manna-personal

och vaktbe tjening

................................. b

Aflöning s-stat för Riksgäldskontoret...... »

Afsked med pension .............................. b

Allmänna Hypoteksbanken ..................... B

Amor tis sementsfonder.............................. b

Anslag angående lediga tjenstår............ b

Arfvode för Deputerade och deras biträden
.............................. B

b b Fullmäktige ..................... b

b B Riksdagens Revisorer ...... b

b b Riksgäldskontorets tjensteman
................................... B

Arkivet, Riksdags-.................................... b

Auktionsmedel för Kronans hus ............ b

Bank, Sveriges Riks-, Riksgäldskontor^

kreditiv.................. b

b b andel i dess vinst »

Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret
........................... B

Befordringsvilkor .................................... B

16.	§ 27.
12.	§ 20.
32, 33.	§§ 77, 78.
14.	§ 23.
51.
36, 37.	§§ 88-91
30.	§ 71.
19, 21.	§§ 36, 41.
33.	§ 79.
23.	§ 50.
13.	§ 22.
11.	§ 19.
14.	§§ 23, 24.
11.	§ 18-
16.	§ 28.
20.	§ 38.
18.	§ 34.
34.	§ 81.
14, 34.	§ 23, 80.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjente

...........................

Begrafningshjelps-besparingar.................

Belåning af obligationer ........................

Belöning för extra arbeten.....................

Berättelser, Fullmäktiges........................

» Justitie-ombudsmannens ...

s Riksdagens Revisorers.........

Besigtningar å Riksgäldskontor^ och

Riksdagens hus..................

Besparingar å 7 irslagsanslagen ............

» » sijatsanslagen i allmänhet

Besvär öfver Fullmäktiges beslut.........

Betjeningen vid Riksgäldskontoret.........

Bevillnings-förordning, utfärdande af......

Bibliotek, Riksdagens..............................

Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning
af.......................................

B onde-Ståndets Protokoll vid 1809 och

1810 års riksdag............

Boställsskogar, fonden för deras indelning
..............................

Brister i förslagsanslagen .....................

» » Statsverkets inkomster............

Båtsmansrotarnes sammanförande .........

Ghristianstad, uppförande af läroverks hus

i.................................

Dalslands kanalaktiebolag .....................

Depositionsmedel ....................................

Deputerade för låneärenden ..................

Diarium, Ombudsmannens.....................

Dyrtidstillägg till Justitie-ombudsman nen

in. fl.........................

Embetsresor, Justitie-ombudsmannens...
Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret
.........

Expedition, Fullmäktiges........................

® Justitie-ombudsmannens.....,

Expenser för Justitie-ombudsmannen

m. fl.......................................

Extra ordinarie tjenstemän, deras antagande i>

» » » skiljande

från Riksgäldskontoret
.........

p ® » gratifikationer åt

Bih. till Bilsd. Prof 1875. 10 l

Sid.	15.	§ 25.
»	9.	§ 10.
xx	19.	§ 37.
xx	14.	§ 24.
x>	27.	§ 64.
x>	13.	§ 21.
xx	11, 27.	§§ 19, 65.
xx	26.	§ 62.
X)	8.	§ 8.
X)	16.	§ 29.
x>	26, 35.	§§ 60, 86.
»	31, 32.	§§ 74—76.
»	30.	§ 72, mom.	b.
	11.	§ 18.
X)	28.	§ 67, inom.	a.
X)	28.	§ 66.
X)	17.	§ 31.
X)	8.	§ 8.
X)	7.	§ 7.
X)	9.	§ 11.
X)	7.	§ 5, mom.	3
V	29.	§ 69.
X)	17.	§ 30.
X)	23.	§ 50.
XX	26.	§ 61.
X)	12.	§ 20.
X)	13.	§ 21.
XX	15, 33.	§§ 26, 77.
XX	31.	§ 74.
X)	12, 13.	§§ 20, 21.
X)	13.	§ 21.
X)	34.	OD O
X)	36.	§ 87.
D	14.	§ 24.
funt]	L 1 Afd.	2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Extra statsutgifter, anslag till deras bestridande
.................. Sid.

Flyttningshjelp för Justitie-ombudsman nen.

................................ »

Fordringar, Kiksgäldskontorets............... »

Fors ellon, ersättning till räntetagare för »
Fullmakter för Kiksgäldskontorets tjensteman
................................. »

B granskning af riksdagsmännens
.................................... »

Fullmäktige i Riksgäldskontor............ »

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ............ »

» antal för besluts fattande B

b arvoden och resekostnads -

ersättningar........................ »

B befattning upphör ............ »

b berättelser ........................ »

b besluts Överklagande...... »

b Deputerade för låneärenden b

b frånvaro ......... »

b förfall................................. »

b komplettering .................. »

b omröstningar..................... »

b Ordförande........................ »

b protokoll ..................... »

b rådfrågningar hos Reviso rerne

................................. »

» sammankomster ............... »

b sammanträden ............ »

b sessionsdagar..................... »

b ställande till ansvar......... »

b Suppleanter ..................... »

b b deras inträdande »

B särskilda uppdrag ............ »

b tjenstledighet..................... »

b åligganden........................ »

Förfall, Fullmäktiges.............................. »

Förräntning af Riksgäldskontor^ kon -

För slag sanslag enligt riksstaten............ v

Granskning af Lånekommissariens och
Kassörens anteckningsböcker.
.........-........................... »

b af Riksdagsmäns fullmakter b

b af Riksgäldskontorets räkenskaper
........................... »

Gratifikationer till betjeningen vid Riksgäldskontoret.
.................

7.	§ 5, mom. 2.
12.	§ 20.
4.	§ 3.
8.	§ 9.
14.	§ 23, mom. 1
31.	§ 73.
54. •	—
24.	§ 51.
25, 30.	§§ 57, 72.
13.	§ 22.
23.	§ 48.
27.	§ 64.
26, 35.	§§ 60. 86.
23.	§ 50.
25.	§§ 55, 56.
25.	§§ 55, 56.
23.	§ 48.
25.	§ 59.
22.	§ 44.
24.	§ 53.
24.	§ 52.
24—26.	§§ 53—60.
24.	§§ 53, 54.
24.	§ 53.
24.	§ 51.
54.	—
22, 23.	§§ 45, 46, 48.
26-31.	§§ 61—73.
25.	§ 55.
23.	§ 49.
25.	§§ 55, 56.
19.	§ 37.
8.	§ 8.
26.	§ 61.
31.	§ 73.
21.	§ 41.
14.	§ 24.

Göta kanal-direktion, val till ledamot af

Honorar ier, F ullmäktiges........................

Hufvudbok, Riksgäldskontorets...............

Hus, kronans i städerna ........................

» Riksdagens ...................................

» Riksgäldskontorets ........................

Hypoteksbanken, allmänna .....................

Inkomster, Statsverkets, brist uti .........

» Riksgäldskontorets ...............

Inlösen af förfallna obligationer............

Instruktion för Riksgäldskontorets tjensteman
.................................

Inventarier i Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus..................

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar.

...................................

Jernvägar, enskilda, statsbidrag till......

Jernväg sanläggningar, bolag för utförande
af ..................

Jernvägsbyggnader, statens, anslag till...

Justitie-ombudsmannens aflöning............

» embetsresor............

» insättande i embetet

Kihl och Ludvika, jernväg emellan......

Kinda Kanalaktiebolag, revision af.........

Konstitutions- Utskottets handlingar vid
1809 års riksdag

Konstitutorial för tjenstemännen............

Kontors-expenser.......................................

Konungens ombud....................................

Kreditiv för infallande krig.....................

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål..................

» Riksgäldskontorets, i Riksbanken
Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag
samt sjön Åmänningen,

jernväg emellan...............

Landtränteriernas depositionsmedel......

Ledigheter bland Fullmäktige ...............

Liqvid mellan Stats-och Riksgäldsverken

» angående förslags-anslagen.........

» » Statsverkets öfverskott

Liqvidationsfonder....................................

Ludvika och Kihl, jernväg emellan ......

Mindre kreditivet ....................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid

Norbergs jernväg ....................................

Nådårs besparingar...................................

Sid.	31.		6 72, mom. d.
X)	13.		§ 22.
X)	21.		§ 41.
x>	16.		§ 28.
X)	11,	26, 27.	§§ 17, 62, 63.
»	11,	26.	§§ 17, 62.
x)	30.		§ 71.
X)	7, 8.	§tz 6-8.
))	16-	-20.	§§ 27-40.
X)	3.		§ 2.
X)	32.		§ 76.
X)	11,	26, 28.	§§ 17, 62, 67.
X)	26.		§ 61.
»	5.		§ 4.
X)	30.		§ 70.
X)	7.		S 5, mom. 1.
))	12.		§ 20.
X)	13.		§ 21.
X)	31.		§ 72, mom. c.
»	6.		§ 4.
X)	30.		§ 69.
X)	28.		§ 66.
»	29,	32.	§§ 68, 77.
X)	11.		§ 17-
X)	25.		§ 58.
X)	9.	10.	§§ 12, 14.
))	9,	10.	§§ 13, 14.
X)	20.		§ 38.
X)	4.		§ 3.
X)	17.		<j 30.
X)	22.		§ 45.
XX	21.		§ 43.
XX	8.		§ 8.
XX	16.		§ 29.
X)	19,	21.	§§ 36, 41.
XX	6.		§ 4.
XX	9,	10, 17, 25.	§§ 13, 14, 33, 57.
XX	17.		§§ 32, 33.
D	4.		§ 3.
XX	9.		§ io.

Obligationer, belåning af........................

» Riksgäldskontorets............

Ombud, Konungens.................................

Ombudsman, Riksgäldskontorets............

Omröstningar, Fullmäktiges ..................

Ordförande hos Fullmäktige..................

» vice ..................

Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjcning

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.........

Preskriptionstid för Riksgäldskontorets

skulder ........................

Protokoll, Fullmäktiges...........................

» Riksdagens, papper till och

tryckning af...........................

Reglering af förvaltningsbestyren och
tjenstegöromålen vid Riksgäldskontoret
........................

Reglementariska stadganden, äldre.........

Resekostnadsersättning för Riksdagens

Revisorer .........

i) » för Fullmäktige

$ » » Justitie-om budsmannen Revisionsko

stnader...................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1874 års

statsrevision.........

» i) traktamenten och

resekostnader för

Revisorernes berättelse ...........................

Riksbanken, kreditiv i ...................;.......

Riksbankens vinst, andel deri ...............

Riksdagens hus .......................................

Riksdagsbiblioteket....................................

Riksdagshuset..........................................

Riksdagsko stnader....................................

Risdagsort, Fullmäktiges yttrande derom

Riksgäldskontorets betjening..................

» Enke- och pupillkassa

» fordringar för utbetalda
lån........................

$ Fullmäktige...............

?> föremål .....................

$ förvaltning ...............

b hufvudbok..................

» hus..............................

B inkomster och särskild

da tillgångar ............

Sid. 19.

» 3, 18, 19, 20.

» 25.

» 31.

» 25.

» 22.

» 36, 37.
b 52.

§ 37.

§§ 2, 35, 36, 39.
§ 58.

§ 74.

§ 59.

§ 44.

§§ 88-91.

» 3.

» 24.

§ 2-§ 53.

»	28.	§ 67.
»	29.	§ 68.
1)	37.	§ 92.
»	11.	§ 19.
1)	13.	§ 22.
1)	13.	§ 21.
v	11.	§ 19-
D	55.	—
D	11.	§ 19.
))	11, 27.	?§ 19, 65.
	20.	§ 38.
	18.	§ 34.
»	26, 27.	§§ 62, 63.
»	11.	§ 18-
X)	11, 26, 27.	§§ 17, 62, 63.
»	10.	§ 16-
»	30.	§ 72, inom. a.
D	31, 32.	§§ 74-76.
V	15, 33.	§§ 26, 77.
))	4.	§ 3.
))	54.
))	3.	§ 1.
))	22.	§§ 44, 47.
))	21.	§ 41.
»	11, 26.	§§ 17, 62.
V	16—20.	bO 1 O

Riksgäldskontorels kreditiv i Riksbanken

» obligationer...............

v skulder .....................

» Styrelse .....................

» tjenstemanna-personal

» upplåning ..................

» utgifter .....................

» vaktbetjening ...........

Riksgäldssedel-, inlösen af.....................

Rotar vid båtsmanshåll^, sammanförande

af.....................

Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer

Räkenskaper, Riksgäldskontor^...........

» » utdrag af

Rånte- och amortissements-fonder .........

Räntebärande pappers belånande............

Räntegifvares befriande från forsellön...

Sammankomster, Fullmäktiges...............

v Fullmäktiges i Fanken

och Riksgäldskontor

gemensamma ...............

Sessionsdagar, Fullmäktiges ..................

Skog splantering skassan ...........................

Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens
behof...............

Skulder, Riksgäldskontorets ..................

Stadganden, äldre, rörande Riksgäldskontor
..............................

Stat-, aflönings-, för Riksgäldskontor
Stat-, pensions-, för Riksgäldskontoret

Statsfyllnadssumman ..............................

Statskontorets utgifter, bidrag till deras

bestridande ......

Statsinkomsterna, brister i.....................

» öfverskott å...............

Statslån för jcrnvägsbyggnader ............

Statslånefonden .......................................

Statsobligationer, fonderade ..................

Statsreglering en, dermed gemenskap e gande

utgifter ...........

Statsutgifter, bidrag till deras bestridande.
................................

Statsverkets förslagsanslag.....................

» inkomster, brister uti.........

» liqvid er med Riksgäldskontoret
....................................

v öfverskott och besparingar

Sid.	20.	§ 38.
D	3.	§ 2.
»	3.	? 2-
»	22—24.	§§ 44-52.
))	31, 32.	§§ 74—76.
))	18, 20.	35, 39.
5)	5—15.	§$ 4—26.
»	32.	§ 75.
»	3.	§ 2.
I)	9.	§ 11.
»	24.	§ 52.
))	21.	$ 41.
D	21.	§ 42.
S	19, 21.	§§ 36, 41.
))	19.	$ 37.
»	8.	§ 9.
»	24—26.	§§ 53—60.
D	30.	§ 72.
»	24.	§ 53.
»	17.	§ 31.
y>	28.	$ 67.
»	3.	§ 2.
»	37.	§ 92.
r	51.
»	52.
v	7.	§ 6.
D	5, 6.	§§ 4, 5.
D	7.	§ 7.
D	16.	§ 29.
»	18.	§ 35.
»	20.	$ 40.
»	18.	§ 35.
D	7—9.	§§ 6-11.
))	7.	H 5, mom. 1,
))	8.	§ 8.
»	7.	§ 7.
i-	8, 16, 21.	§§ 8. 29, 43.
»	16.	§ 29.

Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning ...............Sid. 29. § 69.

Större kreditiv^ ................................ » 9. § 12.

Suppleanter för Fullmäktige..................

b deras inträdande..................

» för Revisorer^..................

Suspensioner....................-........................

Telegrafverket, förskott till.....................

Tjenste försummelser.................................

Tjenstegöromålens reglering ..................

Tjensteman vid Riksgäldskontor^.........

»» b aflöning för

bb b antagande af

B b B besvärshänvisning
för.........

bb b entledigande af

bb B pensionering af

Tjänster, lediga, bestridande af ............

b återbesättande af.....................

Tjenstgöringsordning.................................

Tjenstgöring spenningar ...........................

Tjenstledighet för Fullmäktige............

b b tjenstemännen och

vaktbetj eningen......

Traktamenten, Riksdagens Revisorers ...
Tryck fr ihets-komitéens betjening och expenser.
.................

Tryckning af bihanget till Riksdagens

protokoll...........................

b » Bondeståndets protokoll

och Konstitutions-Utskottets
handlingar vid 1809

års riksdag .....................

b b Revisorernes berättelser

Tryckningskostnader för Justitie-ombudsmannens
berättelser
Understöd för Riksgäldskontor^ tjen stemäns

sterbhus..................

Undsättning smedel vid missväxter .........

Upphörden och redovisningen åt Riks gäldskontorets

medel .........

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda............

Upplåning för Riksgäldskontor^ rökning.
...............................-......

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper
.......................................

Utgifter, Riksgäldskontor^ ts ..................

Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens

1)	54.		—
»	22.		§§ 45, 46.
))	55.
D	34,	35.	SS 82, 83, 85.
»	10.		§ 15.
»	34-	-36.	§§ 82—87.
))	29.		§ 68.
»	31.		§ 74.
»	14.		5 23.
))	34.		§ 80.
))	35.		§ 86.
X)	35,	36.	§§ 84. 87.
»	36,	37.	§§ 88-91.
))	32,	33.	§§ 78, 78.
v	33,	34.	§§ 79, 81.
))	32.		§ 76.
v	14.		§ 23, mom. 3
))	25.		§§ 55, 56.
V	33.		§ 78.
»	11.		§ 19.
J>	13.		§ 21.
D	28.		§ 67.

D	28.	§ 66.
»	11, 27.	§§ 19, 65.
»	13.	§ 21.
))	15.	h 25.
»	17.	§§ 32, 33.
1)	21.	^ 41—43.
»	26—31.	§§ 61-73.
1)	18, 20.	§§ 35, 39.
5)	21.	§ 42.
V	5—15.	§§ 4-26.
))	12.	§ 20.

Vaktbetjening, Riksgäldskontorets.........	Sid.	32.	§ 75.
Vaktbetjeningens pensionerande ............	))	36, 37.	§§ 88-91
» tjensteförsummelser ...	))	35.	§ 85.
Varningar för tjensteförsummelser ......	»	34.	§ 82.
Vilkor för lönetillökningen vid Riks-			,
gäldskontoret..............................	»	14.	§ 23.
Vinst, Riksbankens, andel i ..................	»	18.	§ 34.
Amänningen, sjön, samt Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag,
jernväg emellan...............	))	5.	§ 3.
Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds-
kontorets obligationer.........	»	3.	§ 2.
Öfverskott, Statsverkets...........................	»	16.	§ 29.