RIKS GÄLD SKÖNT O RE T (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKS GÄLD SKÖNT O RE T,

utfärdadt vid slutet af 1876 års riksdag.

—©CO§§Ocx=—

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,
1876.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

„ skulder § 2.

„ fordringar för utbetalda lån § 3.

återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid
föregående riksdagar § 4.

„ utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, § 5.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 6 ocb 7.

På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 8—11.

Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,

förvaltningsutgifter m. m. §§ 12—22.
Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 23—38.

Uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 39—41,
Riksgäldskontorets styrelse §§ 42—50.

Fullmäktiges sammankomster §§ 51—58.

„ särskilda åligganden och uppdrag §§ 59—71.

Riksgäldskontorets betjening §§ 72 och 73.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 74—78.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 79—84.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 85—88.

Allmänna bestämmelser § 89.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

l) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla uppkommande till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och

behållningar Riksdagen till banda; ... , v ,

d) att i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga me e)

att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för ofrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afforda obligationer, äfven -

som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande. I * * * * 6

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

aj att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvare^ hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega
föreskrifva; 6

l>) att I ullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i
lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige
må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt
skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgälds-seälar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afsende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffen het

Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka

finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de före s

ritter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret ut färdade

reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda fort farande

tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp
Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Dock har Riksdagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag till sjön Åniänningen år 1874 niedgifvit, dels att,
derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs
jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor
bibehålla de för jernvägs,anläggningen beviljade försträckningar, emot
vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanlägguingen fastställas
af Kongl. Majrt;

2:o) att jernvägsanlägguingen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;

3:o) att Kongl. Majrt skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att
arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckuingar meddelade
bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels ock att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen
icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den uti
nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen
blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Härjemte har innevarande års Riksdag, under förutsättning dels att Westerås
och S:t Ilians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att
det belopp 800 kronor, hvarmed de å kyrkostämma den 25 Oktober 1874 förhöjt
den af dem dittills med likaledes 800 kronor till Westerås domkyrka årligen utgående
bänkhyresersättning, skulle åter minskas i den mån domkyrkan kcmme i besittning
af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar,
hvilka ännu icke till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Westerås samt
räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels ock att domkyrkokommissionen
i Westerås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering å
det år 1858 domlcyrkoJcassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan anspråk
på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar i enlighet
med ett af Professoren E. von Rothsteiu upprättadt förslag, medgifvit, att
domkyrkokassan må från och med början af år 1876 befrias från erläggande af ränta
och amortering å nämnda lån.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§4-

Mom. A) Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernvägar af Riksdagen
år 1871 beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition stälda extra anslag af tio
millioner kronor, att utgå med två millioner kronor under hvartdera af åren 1872,
1873, 1874, 1875 och 1876, hafva hittills blifvit utbetalda tillhopa 9,000,000 kronor
motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1875 samt första hälften af år 1876,
och bör återstoden, en million kronor, i föreskrifven ordning från Riksgäldskontoret
utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Stora Kopparbergs län
till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag
Kongl. Maj:t anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 kronor, deraf 4,000,000 kronor
blifvit lyftade.

För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna
anslagssumma, 10,000,000 kronor, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser: -

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång, på sätt och å de tider, Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år
från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara
färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning
derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.

Mom. B) Riksgäldskontor åligger att, i mån af behof, för bestridande
af Statskontorets utgifter för de till j erm ägs anläggning ar samt för anskaffning af
lokomotiv och vagnar och delar deraf för år 1876 anvisade anslag å tolf millioner
kronor, tillhandahålla Statskontoret återstående, ännu ej i Riksgäldskontoret lyftade
sex millioner kronor.

Mom C) Såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof i följd af den för
år 1876 verkstälda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter eger Statskontoret
att af Riksgäldskontoret utbekomma tre millioner sju tusen sex hundra
kronor 40 öre.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 5.

Mom. 1. Som innevarande Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts
disposition ej mindre^e-tt belopp af 6,000,000 kronor, att till fortsättning af statens
jernvägsbyggnader under år 1877 lyftas i Riksgäldskontor, än ock, för utförande
af föreslagna nybygnader och andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande
af nyare stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors anslutning och ökad
rörelse, äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar deraf jemte
verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, ett belopp af
3,942,000 kronor, att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret, dock med rätt för
Kongl. Maj:t att af sålunda för år 1877 anvisade belopp redan under år 1876 i
afräkning låta Styrelsen för statens jernvägstrafik för det ena eller andra af dessa
ändamål i Riksgäldskontoret lyfta 1,500,000 kronor, åligger det Riksgäldskontoret
att de sålunda beviljade beloppen, till utgående under ofvannämnda år, tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

Mom. 2. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har innevarande Riksdag
beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner
kronor, att utgå under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor
årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp
samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; varande det lånesökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga
besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af
kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslag^ samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kong]. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af'' dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med
§ 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän
trafik, förrättad och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

3:o)

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning och staten tillförsäkras all den
pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den
lemnade försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af
den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte
grustägter, som kunna vara disponibla.

Mom. 3. Såsom bidrag till utförande af föreslagna kajbyggnads- och muddringsarbeten
vid den så kallade koff er dihamnen i Karlskrona har Riksdagen beviljat
staden Kalskrona ett lån af tvåhundratusen kronor att utbetalas af RiksBih.
till Tliksd. Prof. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

iö

gäldskontoret med en femtedel årligen under fem år, räknadt från och med år
1877, å tider, som Kongl. Maj:t må ega att närmare bestämma, och återbetalas
på det sätt, att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet,
till så stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas
sex procent, hvaraf först godtgöres fyra procent ränta å det vid hvarje särskild
förfallotid återstående kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetalning, samt
på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i Karlskrona förbinda staden att inom tid,
Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, hafva hela ofvanberörda hamnarbete
färdigt; skolande nämnda lånebelopp på stadgade vilkor från Riksgäldskontoret
utbetalas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 6.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t,’ uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

§ 7.

Derest någon af de vid statsregleringen för år 1874 i egenskap af förslagsanslag
beviljade och såsom sådana i riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor
skulle befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret
att bristen Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar,
som kunna å dessa anslag uppkomma, böra till Riksgäldskontoret aflemnas; ankommande
på Kongl. Statskontoret att antingen i den för samma år upprättade
öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af
uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera
hufvudtitlar börande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgäldskontoret
reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret
tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäldskontoret hafva
i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästförefångna
år uppkomna besparingar.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 8.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en "kreditivsumma af tre
millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

§ 9. .

Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen faststält till en million femhundra tusen kronor.

§ io.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid
icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 11. f O

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kong]. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen
kronor.

5:o. Från Kiksgäldskontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 12.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom
Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut,
omedelbart från Riksgäldskontor^ till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana
af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl.
Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning
af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontor
godtgöras.

§ 13.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgäldskontorct anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser
vanligen hänförda utgifter.

Afiöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfriga vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ 14-

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af tvåtusen
kionor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmägtige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 15.

De traktamenten och resekostnadser sättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, afRiksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper,
skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser
rörande revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Rikgäldsverkens samt de
under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 16-

Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen utgå med sju tusen kronor
för år 1876 samt med åtta tusen kronor för år 1877, eller med lika belopp som
Justitiekanslerns aflöning för sagda år utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade
löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den Justitie-ombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med tre tusen fem hundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med två tusen kronor;

„ en kanslist med ett tusen kronor, dock med rätt för Justitie-ombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälda kanslist, till befordrande
af göromålens gång inom expeditionen använda nämnda belopp med
derå beviljadt dyrtidstillägg, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

„ en vaktmästare med sjuhundrafemtio kronor om året, hvilket belopp
dock, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare
innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor till sexhundra kronor
om året.

I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen bör
utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på
rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

För åren 1876 och 1877 har Riksdagen beviljat de vid Justitie-ombudsmannens
expedition anstälda tjensteman ett dyrtidstillägg af 20 procent å deras
innehafvande löner; dock med skyldighet för dessa tjenstemän att underkasta sig
de vilkor för dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för Justitiekanslers-expeditionens
tjenstemän äro föreskrifna, nemligen att dylikt tillägg till den, som af statens
medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar, utbetalas endast
för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest
denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit
befordrad; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjenstens innehafvare, på
grund af särskildt medgifvande, eger att uppbära såsom personel godtgörelse för
upphörda inkomster i tjensten.

§ 17.

Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komiténs expedition bör ett årligt belopp af femhundra
kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af Justitie-ombudsmannens embetsberättelser
jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga tryckningsoch
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart
utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers
försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger
foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 18.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från - hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 19-

Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för
tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under
föregående riksdagar beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att
åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden:
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgÖringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgÖringspenningar eller någon del
deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innebar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 20.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som
ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under
ett påförande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeuingen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 21.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterblmsen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa
af högst tvåhundratjugufem kronor.

§ 22.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen tvåhundrafemtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel,
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan uu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäus samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonai
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar,

utom 1 ånefordringarne.

§ 23.

De till ffiJcsyäldsliontoret körande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af
Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke
medgifvas.

g 24.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona
behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel
blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

Bih. till Itik sd. Brok 1870. 10 Sund. 1 A/d. 2 Band. 3

(Biksg.-kontorets Reglemente.)

§ 25.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgäldskontoret erhålla redan uppkomnar
men ännu icke aflemnade öfverskott å statsverkets inkomster, äfvensom behållna
och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter, för år
1874, så framt icke dessa öfverskott och besparingar blifvit af Riksdagen annorlunda.
disponerade; börande, sedan rikshufvudboken för år 1874 blifvit afslutad,
en derpå grundad liqvid emellan Stats- och Riksgäldskontoren uppgöras öfver de
sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 26.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å kommande års anslag eller på de återbetalningsvilkor,
som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl.
Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 27.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
år 1877 utbekomma de i 1877 års riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionsko stnader, aflöning ar,
annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och
kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 41 skall för det sistförfluten
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras
eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter,
efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret
utgått.

§ 28.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmeäel, som
från Landtränteri erna och Oftar ståthåll ar e-embet et s kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende

reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras
för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit
eller framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 29.

Sedan ett särskildt anslag för skogväsendet vid 1869 års riksdag blifvit
på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

Likaså bör Riksgäldskontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu
icke aflemnade behållningen af fonden för bostallsslcogarnes indelning till regelbunden
hushållning.

§ 30.

1 öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för
undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma
behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro
för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot
det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke
erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf
mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret
uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 31-

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels
af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättuingsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års
början till samma dag utgifna lån,eller 813,934 kronor 98 öre, har Riksdagen beslutat,
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade
medel.

32.

Utaf Riksbankens under är 1874 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontoret
för statens allmänna behof anvisat en million tvåhuudrafemtiotusen
krouor, att under år 1876, på den tid, Bankofullmäktige bestämma, utbetalas.

(3 33.

Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskoutoret
att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för
att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade
statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande
eller i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag
tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och
den nominela ränta, dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna
skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet,
huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen
tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel
mest öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta,
icke må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer
upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras
för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag,
till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets
medel afsättas; och

c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskildt redovisad likvidation*- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda
ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstäld : och
skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan
och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt
sätt göras fruktbärande.

Härjemte bar innevarande års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877 —1879 förfallande
betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna
Riksdag på Riksgäldskoutoret anvisade anslag till statens jernvägars byggande och ut -

veckling samt af de belopp, som enligt deri för 1871 års Riksdag framlagda plan skulle
under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning af på
Riksgäldskontoret likaledes utaf innevarande Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda
jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant
med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp Fullmäktige
finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämuda utgifter åtgår, försälja
eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer
af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska
riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och
en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige
ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagåpåsätt
de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning
af 1870 års fem procent obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen
om sådan försäljning förordnar; samt

2: o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda
nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl.
Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom att utlotlningslistorna rörande såväl
1870 års, som öfriga i svensk:, mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang
få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma
till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva
i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt,
tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka,
att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å
kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

I)å obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för. att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 3S -

Do till Riksgäldskontoret influtna medel eller affemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontantu
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma
verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse
med Fullmäktige i nämnde Bank, eller ock genom desammas utlåning emot skuldförbindelser,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet och
hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af
Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda
med hypotek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana
verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna,
af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller faststälda reglementen trädt i verksamhet.
Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom
hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden
samt lönesummans förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp,
äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret
erläggas, må, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga
penningeräntaus belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att
för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid,
eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 36.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
kronor; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 37.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom
upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter,
allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot
tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

De medel, som inflyta å den s. k. statslån ef ondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäklskontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgiilds kontoret

ingående medel.

§ 39.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplåtna och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Iiufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli
behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till handa, på det att den Riksgäklskontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 40.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

''24

§ 41.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kong], Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen

iifver Riksgäldskontoret.

§ 42.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 43.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, in träder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 44.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad -här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter. '' .

§ 45.

§ 45-

Fullmäktige äro'' förbundne att vid Riksgäldskontor et s förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

% 46.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 47.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 48.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 57 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller
annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom
meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie
sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper
det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Bill. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen - bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem
gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och
de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 49.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 50.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisoreme begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 51.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster kallas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 52.

Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid
deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 53.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika
uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 54.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 55.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 56.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 57.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, livilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast
öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 58.

Öfver Fullmäktiges heslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till
Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller StatsUtskottet
öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 59.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granslca Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inven -

tera de under Kassörens och Kamrerarens vård beiintliga låne- och säkerhets- med
flera handlingar.

* § 60.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, livilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller
obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning
af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

g 61.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt
dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens
samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna
nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst,
att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och
fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 62.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges
berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 63.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Bevisorernes angående Stats-, Banko- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 64.

Jemte det 1873 års Riksdag beslutit uppdraga åt Fullmäktige att genom
lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af Bondeståndets
protokoll vid 1809—1810 års riksdag, har dervid till iakttagande föreskrifvits: a)

att från protokollen skola uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden
och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i Konstitutionsutskottets
tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer;

b) att protokollen förses med register;

c) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens
protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest närmar
sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; samt

d) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör
manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen
originalhandlingarne böra begagnas.

§ 65.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige :

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt
iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt
angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets tryckning;

bj upprättar kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfrig a effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens lins.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera
berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 66.

Med tillämpning af den utaf innevarande Riksdag faststälda aflöningsstat för
Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening skola Fullmäktige besluta och till
efterrättelse fastställa tjenstgöringsordning för Riksgäldskontorets tjensteman och
vaktbetjening.

§ 67.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag, den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person
att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet
med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och
för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 68.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt mcdgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i
de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige

efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder
erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna
lånens fortsatta liqviderande.

§ 69.

Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett
ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare
skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 70.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den
händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne
icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet insättes,
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen Öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud
att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande
valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara
tillstädes.

§ 71.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående !)etj eningen vid Riksgäldskontoret.

§ n.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamererare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokhällare;
en registrator och kanslist-, samt
en kammarskrifvare.

§ 73.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Bih. till Biksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Eiksg.-kontorets Reglemente.)

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 74.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i § 79
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad
att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer,
intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit
förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret;
kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart
konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 75.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under
den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 76.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock

beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda
tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke
anmält.

§ 77.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman,
som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen,
som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom
den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne
föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 78.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som
Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda
befattningarna, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock
ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med
konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den
tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkoy, aflöningsstaten för tjensten
bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuin melser

m. m.

§ 79.

Om någon Tiiksg äldskon t örets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt
ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och
varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf
låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med
förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens
förrättande användas.

§ 80.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom,
må vidare bibehålla iioch utöfva sin beställning.

§ 81.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom
tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 82.

Om någon af v aktbetj eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 83.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte
tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 84.

Extra ordinarie tjensteman, eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter

hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Kiksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 79 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontor skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Iliksgäldskontorets betjening.

§ 85.

Pensionerna för tjenstemännen samt v dktbetj eningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner.

§ 86.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fyllt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 87.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio''tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen

för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt

§ 88.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,
oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder
för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 89.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 17 Maj 1876.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. Lagerbjelke, Arv. Fr:son Posse,

n. v. Talman. n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1875 års slut utbalanserade kapitalskulder.

\|m«»
Cfc tKJ M		Tiden, då		Återstående kapitalskuld den 31
o ^ a oo ° 03		förbindelserna blifvit	Räntefot.	December 1876.
		utfärdade.
a 2* * CO				Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
3	Obligationer för 1855 års
	statslån till jernvägsan-läggningars bekostande eller understödjande, pri-mitivt 281,900 R:dr R:mt	1855 d. 3%	37-2 och 4%	Kr. 169,900
4	Dito för 1858 års jernvägs-
	lån, 8,190,500 Tblr Pr. C:t	1858 d. 73	472 %	Thlr 6,150,800
5	Dito för 1860 års jernvägs-
	lån: a) mot obligationer, stål-
	da på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t	1860 d. 75	*7> %	Thlr 6,234,300
	b) mot premie-obligatio-
	ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr . .	1860 d. y6		Thlr 1,201,666	20
6	Dito för 1864 års jernvägs-
	lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit för-yttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*)	1864 d. 15/4	472 %	£ St. 514,600
7	Dito för 1866 års jernvägs-
	lån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t.............	1866 d. 2/x	5 %	Thlr 9,665,500		__

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock
kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.

aq.

B g

CT> 05
0

■■ p.

Obligationer för 1861 års
statslån, 3,000,000 R:dr

R:mt............

Dito, hvilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det

s. k. gamla lånet . . . j

Dito, utfärdade såsom
grundfond för Allmänna
Hypoteksbanken, bokförda
inom linien med R:mt

8,000,000 R:dr......

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa

5.000 Daler Silfvermynt,

bokförda inom linien med
R:mt 1,250 R:dr, jemte
upplupen ränta R:mt
2,286: 88 .........

Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . . .
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mt

150.000 R:dr.......

Innestående fond för Göta

kanals underhållande . .
Dito för Södertelje kanals
dito.............

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1861 d. 3%

1798 d.

1811 d. 30/12

1861 d. l/7

1750 d. Vs
1815 d. 9/n

1778

1833 d. 31/i2

Eäntefot.

4J/2 %

5 %

472 %

6 %

5%
5 %
5 %

Återstående kapitalskuld den 31
December 1875.

Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
Kr. 2,432,100
	Kr. 10,125




		Kr. 140,889 Kr. 45,000

ö 03

B 05

O 05

rf- po

O 1-3

, Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31
December 1875.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett
depositum af fordrings handlingar).

.......

Dito för Strömsholms kanals

dito (d:o) .........

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) . . .
Uti f. d. Ridderstolpeska
huset intecknad skuld till
Stockholms borgerskaps
enkhus ..... ......

472 %

B 05

3 o

Obligationer för 1868 års j
jernvägslån. £ Sterling |
1,150,000 ......... 1868 d.

•r> %

Kr. 17,400 —1

77 Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men
med den förbindelse som
§ 77 i 1869 års reglemente
innehåller).........

78 Lots- och Fyr-inrättningens

reservfond...... . . .

Bih. till ffiksd. Prot. 1876.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

£ St. 1,126,600

10 Sami. I Afd. 2 Band.

Kr. 100,000
6

t i 1869 års o § i 1870 ars M § i 1872 års ce § i 1875 års

reglemente, op reglemente. reglemente. 00 reglemente. |

| Obligationer för 1809 års
inhemska jernva
R:mt 4,000,000 R:dr

Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1875.
Fort de råd skuld.	Icke fonderad skuld.

Obligationer för 1870 års
jernvägslån å 40,000,000 j
R:dr, deraf till 1875 års j
slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa^

1 G,170,000 R;dr...... 1870 d. a%!

Obligationer för 1872 års
jernvägslån å 24,000,000
R:dr, deraf till 1875 års
slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
18,650,000 R:dr......

1872 d. 30/3

Obligationer för 1875 års
jernvägslån å 56,250,000
Riksmark, deraf till 1875
års slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
8,100,000 Riksmark . . .

1875 d. -y8

1869 d. ;i%| 5 %

5% ;Kr. 16,170,000!—!

4 %

4V“ %

Kr. 4,000,000

Kr. 18,364,700-

R:mk8,100,000

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1875 års slut utbalanserade kapital fordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda län.

I H e//s OQ \|_i
a - B s g* ce		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1875 års slut.
	Lån till:
34	Upsala akademis biblioteks-byggnad ..........	118241 jl825/	a «/. 1 jemte >	Q 0/ o lo	75,000		7,480	'' 52
36	Uppförande af ett nytt läro-	ränta. \|
	hus för elementarlärover-ket i Jönköping......	1861	K 0/ ° /o	4 %.	120,000		104,560	14
37	Uppförande af byggnader
	för elementarläroverket i Halmstad..........	1866		»	25,000		23,933	98
»	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Kalmar . . .	1866	»	»	40,000	—	38,272	60
»	Uppförande af byggnader för
	Umeå läroverk ......	1864	»	»	25,000	—	23,332	23
»	Uppförande af byggnader för
	läroverket i P^alun . . . .	1864	»		40,000	___	37,338	—
»	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Sala.....	1865	»	»	12,000	''	11,187	43
39	Uppbyggande af ny kyrka i	118491 11854/	a “/o 1 jemte j ränta. )	3 °/o
40	Kristinehamn....... Lidköpings stad, för ny kyr-	87,500	--	19,580	33
41	kas uppbyggande. ... Knäreds församling i Hal-	1851	<3 %	4 7o	24,000		5,307	47
	lands län, för kyrkobygg-nad ............	1852			24,000		9,115	19
	Markaryds församling i Kro-			ii''t
	nobergs län, för kyrko-byggnad .........	1854		»	10,000	■ i	4,506	51

	Transport	—		—	—		284,614	40

H t//ä j cS	1							....
rt> B g o		Tiden då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapituläterstod vid 1875 års j slut.
	Transport	—	—	—	—	—	284,614	40
42	Wallentuna församling i
	Stockholms län, för kyrko-byggnad ..........	1859	6 %	4 7ö	20,000		14,600	17

43	Reparation af Linköpings
	domkyrka.........	1850			30,000		4,717	91
»	Reparation af Woxiö dom-
	kyrka ............	1852			30,000		7,980	71
»	Reparation af Skara dom-
	kyrka ............	1858			25,000		14,978	01
j »	Reparation afWesterås dom-
	kyrka............	1858	»		22,5.00		14,369	Q Q
! »	Reparation afWesterås dom-
1	kyrka............	1860			28,000		28,000
45	Allmänna barnhusinrättnin-
	gen i Stockholm.....	1851	6 7o	4 °/o	75,000		32,971	24
49	Staden Wexiös återuppbyg-
	gande efter 1843 års elds-våda ............	1843		3 o.4 °/o 4 7«	360,000 45,000		39,146 9,970	40 06
50	Staden Åmål, byggnadslån.	1846	»	_
52	Återuppbyggande af den år
	1847 nedbrunna del af staden Kristianstad . . . .	1848 — 1850	»	»	150,000		32,722	70
\| 53	Återuppbyggande af den år
	1849 nedbrunna del af staden Lidköping.....	1852	»		63,666		23,058	97
54	Återuppbyggande af staden
	i Örebro ...........	j 1854 \	5»		375,000		224,867	08
»	Återuppbyggande af staden	\ 1855 j
	Jönköping.........	1855	»	»	100,000	_	56,350	93
55	Återuppbyggande af staden
	Eksjö............	1857	6 o. 7 %	4o.4i°/o	200,000	_	123,963	90

!.	Transport	! ~	!	—	1	—	912,311	81

1866 års iglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1875 års slut.
: i 1	Transport		—	—	—	—	912,311	81
57	Staden Lidköping, för ny tomtreglering.......	1854	6 7o	4 7o	20,000		9,793	27
»	Staden Örebro, för ny tomt-reglering ..........	»	»	»	37,500		19,738	64
»	Staden Jönköping, för ny tomtreglering.......	1855	»	» ''	15,000		7,280	J
»	Staden Eksjö, för ny tomt-reglering ..........	1857	»	»	30,000		19,078	71
58	Staden Malmö, Till kasern-och stallbyggnader . . . .	1813 — 1815	f.2*l 1 jemte >	»	32,000		6,415	25
60	Staden Ystad, för hamn-uppmuddring.......	1857	1 ränta \| 6 °/0	4 %	60,000		31,799	23
61	Staden Warberg, för hamn-anläggning ........ .	1844	5 %	3 °/o	30,000		6,879	50
»	Staden Warberg, för hamn-anläggning .........	1849	6 7o	4 n/o	22,500		2,582	03
62	Hamnbyggnad vid Cimbris-hamn............	1843	5 %	3 7o	37,500		18,785	30
63	Staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus	1848	»	»	30,000		12,944	59
»	Återstående hamnarbeten vid Åhus samt IJernesta kanals fullbordande m. m.....	1855	- 6 %	4 7«	30,000		12,123	56
67	Staden Westerås, för utvid-gande och förbättring al stadens hamn.......	1849	»	»	30,000		3,484	09
»	Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Kristine-hamn ...........	1850	»	»	36,000		6,108	15
»	Anläggning af hamn vid Wadstena.........	1850	»	»	48,000	—	8,356	47
	Transport		—	—	—	—	1,077,681 23

H «?-•> rt> _ W3 Ii ö cs <T> Cj 3 5+ P* O *~i	■	1 \| Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet. ,	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1875 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	1,077,681	23
68	Fullbordande åt’ hamnbygg-
	nåden vid Wadstena. . . .	1855	6 7o	4 %	15,000	_	6,078	71
»	Arboga-åns uppmuddring . .	1855	»	»	15,000	__	6,056	77
»	Upprensning och fördjup-
	ning af Köpings å.....	1855	»	»	20,000	__	8,038 A moin	91
69	Anläggning af en hamnbas-
	sin invid Karlstad samt en kanal derifrån till Kanikc-näset vid Wenern.....	1859	»	>>	100,000 ‘y£i Vin 15-		56,342	92
»	Hamnbyggnad vid Falken-					,
	berg........, . . .	1859	»	»	47,000	— :	28,179	75
2>	Fullbordande af hamnarbe-
	term vid Strömstad ....	1858			15,000 lits hi g	_	7,993	35 j
70	Hamnbyggnaden vid F''ärje-					\|
	staden i Törslnnda socken på Öland..........	1858	»	y>	12,850		6,762	12
71	Byggande af hamn vid sta-
	den Grenna ........	1861			37,500		23,792	34

»	Förbättring och utvidgning
	af Helsingborgs hamn. . .	1862	»	»	230,000	—	153,758	56
»	Hamnbyggnad vid staden
	Åmål............	1861		«i t! ; -	8,000		5,453 ! ■	79

»	Fortsättning af hamn- och
’	kanalanläggningen vid Karlstad.........	1861			70,000		44,388	09
''	Uppmuddring af segelleden
	mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt anläggning af en lastbryg-ga vid nämnda stad ....	1861	»	» tö	20,000	—	~ • ! lur:? K/4 so 17,344	29
	Transport	—	1	—	—	—	1,441,870	83

§ 00

2 05
O 05

C+- Po

CO f-i

Transport

utbetalts.

Rottne-åns upprensning och
fullbordande af den påbörjade
jetéebyggnaden
vid inloppet till nämnda å
7 2 Slussanläggningar i Klara eif
vid Dejefors och Forshaga
inom Nedra Ulleruds och
Grafva socknar i Wermland

73 Anläggning af jernväg mellan

Kristinehamn o. Sjöändan

74 Anläggning af jernväg mel lan

Nora och Ervalla . .

75 Anläggning af jernväg från

Kärrgrufvan inom Nor|
bergs bergslag till sjön

Åmänningen........

Fullbordande af samma jernväg
.............

76 Anläggning af jernvägen
Wessman—Barken ....

Fullbordande af sistnämnda
jernväg ...........

77 Anläggning af jernväg mellan
städerna Falun och Gefle

78 Anläggning af jernväg mellan
Hudiksvall och sjöarne

j Dellen...........

» .Anläggning af jernväg från
Söderhamn till sjön Berg|
viken m. m.........

79 ^Anläggning af jernväg mel lan

Borås och Ilerrljunga

1861

1856

1849

1854

J 1852 1
| 1853 J
J 1855 1
\ 1856 J
f1856 I
\ 1857 j

1858

855—1859

f 1858 1
\ 1859 j

1858—1860
1862, 1863

Transport!

Annuitet.	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1875 års slut.
—	—	I !• •	I >	1,441,870	83
6 7o	4 7»	10,000	h*	6,341	88;
i »	»	150,000 v . i..	_	66,986	99
	*	100,000		11,664	64''
»	»	150,000	—	54,083	51; j
i 5 %	4 7«	150,000		114,576	1 87
3 7«	2 %	150,000		115,347	48
5 %	3 7o	200,000		113,297	95
6 7»	4 7«	200,000	. -	105,981	73
4 %	2 7b	2,400,000		1,548,926	26
O 1(1	4 7o	370,000		289,225	30
»	»	500,000		399,877	37
»	»	1,377,055	24	1,210,078	85
''....... I	—	— i	1	5,478,259	66

1866 års ''lemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1875 års slut.
:	Transport	_	—			—	5,478,259	66
80	Anläggning af jernväg från
	Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . .	1864 — 1866	c «/ 0 /(>	4 °/c	2,450,000		2,226,168	87
»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Helsingborg och Årup	1864,1865	»	»	1,100,000		996,064	19
y>	Anläggning af jernväg mel-
! k	lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba-
	nan.............	1864 — 1866			1,200,000		1,087,433	90
»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Kristianstad och Hess-
	leholms station på Södra stambanan.........	1864,1865	»	»	• '' ..... 720,000		640,574	60
1 »	Anläggning af jernväg mel-
	lan Wexiö och Alfvestads station på Södra stambanan	1864	»	»	434,000		385,556	92
81	Anläggning af jernväg från				.
	hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till siön Lillsvan.......	J 1864 {	7 «/		500,000 ■		- ■ 332,693	10
82	o Anläggning af jernväg från	\ 1865 )
	Herrljunga öfver Weners-borg till Uddevalla. . . .	1865 — 1867	5 °/0	»	3,240,000		3,023,773	: 99
88	Uppförande af en jernbro
	öfver Svartån ålandsvägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . .	1852	6 °/0	»	20,000		5,653
84	Brobyggnad öfverDalelfveni närheten af Gustafs kyrka	1853			6,000		2,423	02

»	Anläggning af 2:ne flottbroar
	i närheten af Torsångs
	Transport	—	—	—	t	—	14,178,601	25

§ i 1866 års reglemente.		............ ! ....... 1 Tiden, då lånet; . ... ,7 , lAnnuitet. utbetalts. !	Jän tefot.	1 Ursprungliga j beloppet.	Kapitalåterstod vid 1875 års slut.
	Transport		—			-\|	14,178,601	25
	kyrka, den ena öfver Dal-elfven och den andra öfver Lillelfven..........	1859	6 %	4 o/o j	10,000		6,334	84! •
85	Ny bro öfver Helge å vid
	Kristianstad........	1858			100,000	_j	52,632	97
8G	Brobyggnad öfver Ume eif
	invid staden Umeå ....	18G1	»	»	55,000	—	34,882	93
»	Brobyggnad öfver Ume eif		!
	invid staden Umeå....	1864	8 %	5 %	20,000!	—	11,466	08
90 1	Uppförande af byggnad åt
	Farmaceutiska institutet .	1862	5 %	4 o/„	50,000	—	41,685	85
91	Uppförande af byggnader å
.	liäradshöfdingeb ostället Mälby i Vester Feruebo socken af Westerås län . .	1864	»		7,000		3,150
92	Grundförbättringar å Al-		.
		1864	10 %		30,000		9,000

93	Segelleds öppnande från
	Hattefura vid Wenern till							i
		1865, 1867	5 %	3 %	800,000	!_	730,402	75;
94] i)		I
118}	Utsträckning af Ivinda båt-					1
143J	led medelst kanaliseringa: Stångån frän sjön Rengen till Linköpings hamn .	1865 — 1870	»	»	437,500		400,893	261
142	Staden Karlstad,för reglering							l
	af torg, gator och tomtei	1867	6 %	4 %	50,000	—	44.583	68]
	Transport	\|	j —		i __	\|-	15,513,633	61

1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 » »

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » »

Bih. till Riksd. Prof. 1870, 10 Sami, 1 Afä, 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)


CD h-.
2 00 3 cs O 3- g- CD “ . co		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1875 års slut.
	Transport	—	—	—-		—	15,513,633	61
143D	Kanal- och slussanläggning
	mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland	1868, 1869	6 %	4 %	51,200		43.319	64
1482)	Uppförande af ny byggnad
	åt Upsala elem.-läroverk	18671868	5 %	»	140,000	_	136,396	87
148»)	Uppförande af ny byggnad
	för Karlstads högre ele-mentarläroverk ......	1868	»	»	40,000		39,346	22
148D	Uppförande af ny byggnad
	åt Wenersborgs elemen-tarläroverk ........	1867, 1868			40,000		38,767
			"		o 4
1485)	Utvidgande af elementar-
	läroverksbyggnaden i Kri-stianstad .........	1873, 1875			20,000 . ■		20,000

148	Uppförande af ny byggnad åt
	Vesterviks elem.-läroverk	1867, 1868	»	»	20,000	_	19,478	36
1486)	Förändring och tillbyggnad
	af elementar-läroverks-							\|
§ i 1868 års reglemente.	byggnaden i Skara ....	1868, 1869	» -1	»	40,000		39,392	37}
477)	Reparation af domkyrkan i		j
Karlstad..........	1869	6 % \|		23,500		20,382	50

	Transport	—	—	—	—	—	15,870,716	91

1) Jfr § IX mom, 8 i 1867 års samt § 24 mom, 10 i 1S69 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr $ 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom, 3 i 1875 års Reglemente.

6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

<t>	,				!
2 oo \|p !® 3	''? • v • : •.	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Bäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1875 års slut.
	Transport	—		—	—	—	15,870,716	91
32	Staden Strengnäs, för ny
	tomtreglering.......	1872	6 %	4 %	30,000		30,000

26	Jernvägsanläggning mellan
	städerna Karlskrona och	( 1872 \|
	Vexiö............	1 1873	»	5 %	2,600,000	--	2,600,000	—
		\| 1874 1
26	Jernvägsanläggning mellan	( 1872 \ \| 1873 )
26	Krylbo och Norberg . . , Jernvägsanläggning från	»		406,000	—	406,000	—
	Sundsvall till Torpsham-	1 1872 \|
	mar.............	'' 1873 \			1,494,000		1,494,000	_
26	Jernvägsanläggning från Up-	\ 1874 J
	sala till Gefle.......	1873	»	»	500,000	—	500,000	—
26	Jernvägsanläggning från
	Ludvika till Kil......	1874, 1875			3,000,000		3,000,000	_

§ i 1874 års reglemente.				;
5	Inköp af byggnad åt semi-
	narium för bildande af lärarinnor i Stockholm .	1875	5 %	4 P/o	59,000	—	59,000
1 ''0 ■ :	Summa	—•	—	—	—	—	23,959,716	91

Aflöiiingsstat för Riksgäld skontorets tjensteman och vakt

betjening.

1 1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman

1 Kassör..................

: 1 Kamererare...............

; 1 Revisor.................

1 Kassabokhållare......... . . ,

1 Länsbokhållare............ .

1 Registrator och Kanslist........

1 Kammarskrifvare............

1 Förste Vaktmästare..........

1 Vaktmästare...............

I 1 Vaktmästare ...............

! ____

Summa kronor

Lön.	Tjenstgöring penningar.	s-	Summa.
4,400	_	1,600*		6,000
4,400	—	1,600	—	6,000	—
4,000	—	1,600	—	5,600	—
2,500	—	800	—	a, 300	—
2,000	—	800	—	2,800	—
2,000	—	800	—	2,800	—
1,500	—	900	—	2,400	—
1,500	—	600	—	2,100	—
^3 O O	—	100	—	800	—
600	—	100		700	—
600	—	100		700	—
600	—	100		700
24,800	—	9,100	—	33,900	—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam -

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med.........Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden med ytterligare .......... . . 500: _

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med . . ,, 100:

och tjenstgöringspenningarne med............ 5J iQO:

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöniugsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjeustgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som
tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vakt *

Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

betjent, som af sjukdom hindras från bestigande af sin tjenst, att uppbära de för
samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa
till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusenkronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskoutorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragiiingsstat vid Riksgäldskontor.

Kommissarien Oscar Arehn .......................	4,400
Kommissarien II. Husberg........................	4,400	—
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl..........	3,000	—
Notarien August Neyber........................	3,000	—
Kanslisten Nils Didrih Sillen.....,................	1,500	—
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö...............	1,500	—
En Kontors- eller Kammarskrifvare...................	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Pydqvist................	575	—
Summa kronor	19,875	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kamereraren Herman Theodor Bmckert .............	4,000
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.........	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................	1,500	—
1 Aflidne Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka,
Alaria Lovisa Stuart, född Koschéll..............	800	—
Aflidne Krigsrådet S■ G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,
Charlotta Grip enst jer nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstum.	250	—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Kiksgäldskontorets kroditsedelverk, Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
Aurora Lindstedt........................	225	—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter ..............	225	—
Summa kronor	8,417	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehäfvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af..... 33,900: —

Indragningsstaten vid dito .......................... 19,875: _

Pensionsstaten vid dito............................ 8,417: 50,

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 17 Maj 1876.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

(i. LAGEKBJELKE,

n. v. Talman.

För Andra Kammaren:

Alt VID ER:S0N POSSE,

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret,

Välde af 1876 urs Riksdag.

Ordförande: Godsegaren, Kommendören af Kongl, Nordstjerne-Orden, l:a kl., Friherre
Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl
Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Ilierta.
Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg.
Professorn vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr
Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.

Advokatfiskal i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, vice
Häradshöfdingen, Herr Per Samzélius.

Verksegaren, Herr Gustaf Hceggst/röm.

Suppleanter:

Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr August Östergren.

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl, Wasa-Orden, Herr Johan August Bergman.
Godsegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Friherre David Theodor von
Schulzenheim.

5 G

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken.

Vid 1876 års revision.

För Första Kammaren:

Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Grefve
Nils Magnus Gustaf Gyldcnstalpe.

Godsegaren, Herr Grefve Maurits Emil August Lewenhaupt.

Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Johan Magnus Lindgren.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Georg af Trolle.

Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Christoffer Toll.

Disponenten vid Motala verkstad, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden,
Herr Erik Adolf Maurits Unge.

Suppleanter:

F. d. Kaptenen, Herr Grefve Otto Casimir Cronstedt.

Ryttmästaren, Herr Richert Vogt von Kock.

Kaptenen, Herr Petrus Fredrik Gelsing.

För Andra Kammaren:

Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre.
Riksdagsmannen, Herr Anders Andersson i Intagan.

Riksdagsmannen, Herr Pehr Engman.

Riksdagsmannen, Herr Aron Philipsson.

Majoren Robert von Krcemer på Stenhammar.

Riksdagsmannen, Herr Christen Assarsson.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr TI. Hagerman.

Riksdagsmannen, Herr S. F. Norén.

Riksdagsmannen, Herr C. I. Bengtsson.

öfver

1876 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för Riksgäldskontorets fordringar	Sid.	17.		§	23.
Aflöning för Justitie-ombudsmannen ni. fl.	»	13,	18.	§§	16,	27.
» » lediga tjensters bestridande	»	34.		§§	74,	75.
» » Riksgäldskontorets tjenste-
manna-personal och vaktbe-
tjening........	»	15,	18.	§§	19,	27.
Aflönings-stat för Riksgäldskontoret. .	»	52.
Afsked med pension.......	)>	37,	38.	§§	85-	-88.
Allmänna Hypotekshanken.....		32.		§	69.
Amortissementsfonder.......	»	21,	23.		34,	39.
Anslag angående lediga tjenster . . .	»	34.		§	76.
Annuiteter............	»	18.		§	27.
Arfvode för Deputerade......	»	26.		§	48.
» » Fullmäktige......	»	15.		§	18.
» » Riksdagens Revisorer . . .	»	13.		§	15.
Arkivet, Riksdags-........		12.		§	14.
Auktionsmedel för Kronans hus . . .	»	17.		§	24.
Bank, Sveriges Riks-, Riksgäldskontorets
kreditiv ....	))	22.		§	36.
» » andel i dess vinst	»	20.		§	32.
Befordringsgrunder vid Riksgäldskonto-
ret......	»	35.		§	78.
Befordring svilkor........	))	15,	35.	§§	19,	77.
Begrafningshjelp efter obemedlade tjen-
stemän och vaktbe-
tjente......		16.		§	21.
Bill. till Biksd. Prot. 1876. 10 Sami,	1	A fä, 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Belåning af obligationer......

Belöning för extra arbeten . . . .

Berättelser, Fullmäktiges.....

» Justitie-ombudsmannens.

>3 Riksdagens Revisorers

Besigtningar å Riksgäldskontorets och
Riksdagens hus . .

Besparingar å förslagsanslagen . . .

» » statsanslagen i allmänhet

Besvär öfver Fullmäktiges beslut. . .

Betjeningen vid Riksgäldskontor . .

B evillnings-jör ordning, utfärdande af .

Bibliotek, Riksdagens.......

Bilianget till Riksdagens protokoll, tryckning
af........

B onde-Ståndets Protokoll vid 1809 och
1810 års riksdag . .

Bo ställs skog ar, fonden för deras indelning
.......

Brister i förslagsanslagen.....

» » Statsverkets inkomster . . .

Dalslands kanalaktiebolag, revision af .

Depositionsmedel........

Deputerade..........

Diarium, Ombudsmannens.....

Dyrtidstillägg till Justitie-ombudsman nen

m. fl......

Embetsresor, Justie-ombudsmannens .
Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor
. .

Expedition, Justitie-ombudsmannens
Expenser för Justitie-ombudsmannen

m. fl.........

Extra ordinarie tjenstemän, deras antagande »

» » » skiljande

från Riksgäldskontor
. . .

» » » gratifikationer åt

Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen
.......

Fordringar, Riksgäldskontorets . .

Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän
.......

» granskning af riksdagsmännens
..... .

Fullmäktige i Riksgäldskontor . .

Fullmäktiges ansvarsskyldighet . ,

Sid.	22.		§	35.
	16.		§	20.
»	29.		§	62.
»	14.		§	17.
»	13,	30.	§§	15, 63.
»	29.		§	60.
»	10.		§	7.
»	18.		§	25.
»	28,	36.		58, 83.
»	33.		§	73.
»	32.		§	70 mom. b.
»	12.		§	14.
»	30.		§	65 inom. a.
»	30.		§	64.
»	19.		§	29.
»	10.		§	7.
»	10.		'' §	6.
V	31.		§	67.
»	18.		§	28.
»	25.		§	48.
»	28.		§	59.
»	14.		§	16.
»	14.		§	17.
»	16,	34.	§§	22, 74.
»	13,	15.	§§	16, 17.
»	14.		§	17.
))	35.		§	77.
	36.		§	84.
	16.		§	20.
J)	13.		§	16.
»	5.		§	3.
»	15,	35.	§''§	19, 78.
»	3.3.		§	71.
»	55.			—
»	26.		§	49.

Fullmäktiges antal tör besluts lättande Sid. 27, 32. §§ 55, 70.

» arfvoden och resekostnads -

ersättningar .....

» befattning upphör . . .

» berättelser.....

» besluts öfverklagande .

» Deputerade.....

» förfall.......

» komplettering.....

» omröstningar.....

» Ordförande . , . . .

» protokoll......

» rådfrågningar hos Reviso rerne.

......

» sammankomster . . . .

» sammanträden . . .

» sessionsdagar.....

» ställande till ansvar . .

» Suppleanter.....

» » deras inträdande

» särskilda uppdrag . .

» tjenstledighet.....

» åligganden......

Förfall, Fullmäktiges.......

Författn in g s samling.......

Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta
tillgång.....

» af Kongl. Statskontorets

behållningar.....

Förslagsanslag.........

Granskning af Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker . .

» af Ombudsmannens diarium

» af Riksdagsmäns fullmakter

» af Riksgäldskontorets räkenskaper
......

Gratifikationer till betjeningen vid Riksgäldskontor
....

Göta kanal..........

Hufvudbok, Riksgäldskontorets . . .

Hus, kronans i städerna......

» Riksdagens........

» Riksgäldskontorets......

Ilypoteksbunken, allmänna.....

Indragning sstat för Riksgäldskontoret .
Inkomster, Statsverkets, brist uti . .

» Riksgäldskontorets . . . .

Inlösen af förfallna obligationer . .

»	15.	§ 18.
»	25.	§ 46.
»	29.	§ 62.
»	28, 36.	§§ 58, 83.
»	25-.	1 48.
))	27.	§§ 53, 54.
»	25.	§ 46.
»	28.	§ 57.
	24.	§ 42.
»	26.	§ 51.
»	26.	§ 50.
	26—28.	§§ 51—58.
»	26, 27.	§§51, 52.
»	26.	§ 51.
))	26.	§ 49.
»	55.
))	24.	§§ 43, 44,
»	28—33.	§§ 59-71.
»	27.	§ 53.
»	25.	§ 47.
»	27.	§§ 53, 54.
»	21.	§ 33.
))	22.	§ 35.
	18.	§ 26.
	10.	§ 7.
»	28.	§ 59.
»	28.	§ 59.
))	33.	§ 71.
	23.	§ 39.
»	16.	§ 20.
»	32.	§ 70.
»	23.	§ 39.
))	17.	§ 24.
»	12, 29.	§ 13, 60,
»	12, 29.	§§ 13, 60.
»	32.	§ 69.
»	33.
»	10.	§ 6.
))	17—23.	§§ 23—38.
»	4.	§ 2.

Inventarier i Riksgäldskontorets och
Riksdagens hus ....	Sid.	12, 29, 30.	§§ 13, 60, 65
Inventering af låne- och säkerhetshand-
lingar........	»	28.	§ 59.
Jernvägar, enskilda, statsbidrag till . .	»	6, 8.	§§ 4, 5.
Jernvägsanläggningar, bolag för utföran-
de af.....	»	31.	§ 68.
Jernväg sbyggnader, statens, anslag till .	»	7, 8.	§§ 4, 5.
Justitieombudsmannens aflöning . . .	»	13.	§ 16.
» embetsberättelse	))	15.	§ 17.
» embetsresor . .	»	14.	§ 17.
» insättande i embetet	»	32.	§ 70, mom.
Karlskrona, kofferdihanmen i . . .	»	9.	§ 5, mom.
Kild och Ludvika, jernväg emellan .		6.	$ 4.
Kinda kanalaktiebolag, revision af .	»	31.	§ 67.
Konstitutorial för tjenstemännen . .	»	35.	§ 78.
Kontors-expenser........	»	12.	§ 13.
Konungens ombud........	»	27.	§ 66.
Kreditiv för infallande krig.....	»	11.	§§ 8, 10.
» » rikets försvar eller andra
vigtiga ändamål ....	»	11.	§§ 9, 10-
» Riksgäldskontorets iRiksbanken	»	22.	§ 36.
Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag
samt sjön Amänningen,
jernväg emellan . . .	»	5.	§ 3.
Landtr årder ier nas depositionsmedel .	»	18.	§ 28.
Landtränterierna, inlösen af kuponger i	»	21.	§ 33.
Ledigheter bland Fullmäktige ....	))	24.	43, 44.
Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken	»	18, 24.	§$ 27, 41.
» angående förslagsanslagen . . .		10.	§ 7.
» » Statsverkets öfverskott	D	18.	§ 25.
Liqvidations fonder........	»	21, 23.	§§ 34, 39.
jjudvika och Kihl, jernväg emellan .	»	6.	§ 4.
Lån, upptagande af.......	»	20.	§ 33.
Lånerörelse, Riksgäldskontorets	»	22.	§ 35.
Löneskilnadser sättning......	»	34.	§ 74.
Mindre kreditivet........	»	11. 19, 27.	§§ 9, 10, 31,
Missväxter, behöfvandes undsättning vid	))	19.	§§ 30, 31.
Norbergs jernväg........	»	5.	§ 3.
Obligationer, belåning af......		22.	§ 35.
» Riksgäldskontorets . . .	»	3, 20, 21, 22.	§§ 2, 33, 34
Ombud, Konungens.......		27.	§ 56.
Omröstningar, Fullmäktiges ....	»	28.	5 57.
Ordförande hos Fullmäktige ....		24.	§ 42.
vice ....		24.	§ 42.
Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening	»	37, 38.	§§ 85—88.
Pensionsstat vid Riksgäldskontor .	))	53.	,—^

Preskriptionstid för Riksgäldskontorets

skulder ....	Sid.	4, 21.	§§	2, 34.
Protokoll, Fullmäktiges......	»	26.	§	51.
» Riksdagens, tryckning af . .	»	30.	§	65.
Reglementariska stadganden, äldre . .	»	38.	§	89.
Resekostnadser sättning för Riksdagens
Revisorer . .	))	13.	§	15.
» » för Fullmäktige	))	15.	§	18.
» » » Justitie-om-
budsraannen	»	14.	§	17.
Revisionsko stnader........	x>	13, 18.	§§	13, 27.
Revisorer, Riksdagens, vid 1876 års
statsrevision . .	»	56.		—
» » traktamenten och
resekostnader för	»	13.	§	15.
Reoisorernes berättelser......	»	13, 30.	§§	15, 63.
Riksbanken, kreditiv i......	»	22.	§	36.
Riksbankens vinst, andel deri ....	»	20.	§	32.
Riksdagens hus.........	»	12, 29.	§§	13, 60, 61.
Riksdagsbiblioteket........		12.	§	14.
Riksdag skostnader ........		12, 18.	§§	12, 27.
Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom	»	32.	§	70.
Riksgäldskontorets betjening ....	»	33.	$	73.
» Enke- och pupillkassa	»	16, 34.	§§	22, 74.
» fordringar för utbe-
talda lån ....	»	5.	§	3.
» Fullmäktige . . .	))	55.		--—
» föremål.....	»	3.	§	1.
» förvaltning ....	»	24, 25.	§§	42, 45.
» hufvudbok ....		23.	§	39.
» hus......		12, 29.	§§	13, 60.
» inkomster ochsärskil-
da tillgångar . . .	5)	17—23.	§§	23—38.
» kreditiv i Riksbanken	»	22.	§	36.
» obligationer . . .	»	3, 20, 21, 22.	§§	2, 33, 34, 37.
» skulder.....		3.	§	2.
» Styrelse.....	>3	24, 26.	§§	42—50.
» tjenstemannapersonal	»	33.	§	72.
>3 upplåning ....	»	20, 22.	§§	33, 37.
» utgifter.....	»	6-17.	§§	4—22.
» vaktbetjening . . .	»	33.	§	73.
Riksgäldssedlar, inlösen af.....		4.	§	2.
Råd frågning ar hos Riksdagens Revisorer	»	26.	§	50.
Räkenskaper, Riksgäldskontorets . .	»	23.	§	39.
» >3 utdrag af	))	23.	§	40.
Rånte- och amovtissementsfonder .	»	19, 21.	§§	34, 39.
Räntebärande pappers belånande . . .	W	32.	§	35.
Sammankomster, Fullmäktiges ....	»	26-28.		51—58,

Sammankomster, Fullmäktiges i Banken
och Riksgäldskontoret

gemensamma ....	Sid.	32.	§ 70.
Sessionsclagar, Fullmäktiges ....	»	26.	§ 51.
Skogsplanteringskasscin.....	B	19.	§ 29.
Skrifmaterialier för Riksdagens och Ut-
skottens behof	))	30.	§ 65.
Skulder, Riksgäldskontorets ....	))	3.	§ 2.
Stadganden, äldre, rörande Riksgälds-
kontoret......		38.	§ 89.
Stat-, aflönings-, för Riksgäldskontoret	»	52.
» indragnings-, för Riksgäldskontoret	»	53.	—
» pensions-, för Riksgäldskontoret	»	53.	—
Statsfgllnads summan.......	»	7.	§ 4.
Statskontorets utgifter, bidrag till deras
bestridande .	))	7, 8.	jGk ■ysr-, 4- o £7* O O
» behållningar, aflemnande			5 inom. 1.
till Riksgäldskontoret af	»	18.	§ 26.
Statsinkomsterna, brister i .	»	10.	§ 6.
» öfverskott å .	»	18.	§ 25.
Statslån för jernvägsbyggnader	))	20.	§ 33.
Statslåne fonden........	))	23.	§ 38.
Statsobligationer, fonderade.....	))	3, 20, 21, 22.	$§ 2, 33, 34, 37.
Statsreglering en, dermed gemenskap
egande utgifter . . .	»	10.	§§ 6, 7.
Statsutgifter, bidrag till deras bestri-
dande .......	))	7.	§ 4.
Statsverkets förslagsanslag.....	))	10.	§ 7.
b inkomster, brister uti. . .	))	10.	§ 6.
» liqvider med Riksgäldskon-
toret ........	))	10, 18, 24.	§§ 7, 27, 41.
» öfverskott och besparingar	»	18.	§ 25.
» behållningar......	))	18.	§ 26.
StrömsJiolms nya kanalbolag, revision af
dess förvaltning . . . .	S)	31.	§ 67.
Större kreditivet.........	»	11.	§§ 8, 10.
Suppleanter för Fullmäktige ....	))	55.
» deras inträdande ....	»	24.	§§ 43, 44.
» för Revisorerne ....	»	56.
Suspensioner..........	))	35, 36.	§§ 79, 80, 82, 83.
Svensk Författningssamling.....	»	21.	§ 33.
Telegrafverket, förskott till.....	))	11.	§ 11.
Tjensteförsummelser.......	»	35—37.	§§ 79, 84.
Tjensteman vid Riksgäldskontoret . .	»	33.	§ 72.
» » » aflöning för	»	15.	§ 19-
» » » antagande af	))	35.	§ 77.
» » » besvärshänvis-
ning för . .	J)	36.	§ 83.

Tjensteman vid Riksgäldskontoret, entledigande
af

» » » pensionering af

ö vid Justitie-ombudsmannens

expedition.......

Tjenster, lediga, bestridande af . . .

» återbesättande af.....

Tjenstgöringsordning.......

Tjenstgöring spenning ar......

Tjenstledighet för Fullmäktige ....
» » tjenstemännenoch vakt betjeningen

....
Traktamenten, Riksdagens Revisorers .
Tryckfrihets-komitéens betjening och expenser
....
Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang.

» » Bondeståndets protokoll

vid 1809 års riksdag . .

» » Revisorernes berättelser .

Tryckningskostnader för Justitie-ombudsmannens
berättelser
Understöd för Riksgäldskontorets tjenstemäns
sterbhus ....
Undsättning smedel vid missväxter . .

Uppbörden och redovisningen af Riksgäldskontorets
medel .
Uppdrag, Fullmäktiges särskilda . . .

Upplåning för Riksgäldskontorets räk ,

ning.........

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper
.......

Utgifter, Riksgäldskontorets ....
Utlåning, Riksgäldskontorets ....
Vaktbetjening, Justitie- ombudsmannens
» Riksgäldskontorets . .

Vaktbetjening ens pensionerande

» tjensteförsummelser

» entledigande ....

1 arningar för tjensteförsummelser . .

Vesterås domkyrka.......

Vilkor för lönetillökningen vid Riksgäldskontoret
.......

Vinst, Riksbankens andel i.....

Amänningen, sjön, samt Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag,
jernväg emellan . . .

Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets
obligationer . .

Öfverskott, Statsverkets......

Sid. 36.	§§ 80, 81,
»	37, 38.	§§ 85-88.
»	13.	§ 16.
»	34, 35.	§§ 74-78.
))	34, 35.	§§ 76, 78.
	31.	§ 66.
»	15.	§ 19.
»	27.	§§ 53, 54.
»	34.	§§ 74, 75.
	13.	§ 15.
»	14.	§ 17.
»	30.	§ 65 mom
»	30.	§ 64.
»	13, 30.	§§ 15, 63.
»	15.	§ 17-
»	16.	§ 21.
»	19.	§§ 30, 31.
»	23, 24.	§§ 39—41.
»	28 -33.	§§ 59-71.
	20, 22.	§§ 33, 37.
»	23.	§ 40.
»	6 — 17.	§§ 4-22,
)>	22.	§ 35.
»	13.	§ 16.
»	33.	§ 73.
»	37, 38.	§<§ 85—88.
»	36.	§ 82.
»	36.	5 82.
))	35, 36.	§§ 79, 82.
))	6.	§ 3.
))	15.	§ 19.
»	20.	§ 32.
»	5.	§ 3.
»	4.	§ 2.
	18.	§ 25,