RIKS GÄLD S-KONTORET (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

RIKS GÄLD S-KONTORET,

si t färd a (It vid slutet af 18VV års riksdag.

-»o<X2X>M}0OO''€HK>o<-----

STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1870.

Innehålls-förteckning.

Riksgälds-kontorets föremål § 1.

„ skulder § 2.

fordringar för utbetalda lån § 3.

” utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående

riksdagar §§ 4—26.

” » anvisade vid innevarande riksdag §§ 27—31.

Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter

§§ 32—38.

På Eiksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 39_41.

flan Eiksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, a tidningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 42—53.

Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 54—76.

Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 77_85.

Riksgälds-kontorets styrelse §§ 86—94.

Fullmäktiges sammankomster §§. 95—104.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 105—114.

Riksgälds-kontorets betjening §§ 115_120.

Lediga tjänsters bestridande och tillsättande §§ 121_126.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §:$ 127_132.

Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 133—136.

Allmänna bestämmelser §§ 137, 138.

§ 1.

Riksgälds-kontoret bär till föremål:

tf) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgälds-kontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgälds-Jcontoret för upptagna lån utfärdadé och förut icke inlösta
eller eljest, jemlik! behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, höra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias; dock har Riksdagen
medgifvit:

a) att till innehafvare:! ställd obligation må, då derom hos kommissariatet
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes
hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer
och räntelcuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band. 1

(Riksg.-kontorets Reglemente).

i lånekontrakterna böra å deruti angifva utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att då s. k. Riksgäldssedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å
hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de
förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock har vid 1867
års riksdag den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning
af sjöarne Tjurlcen, Näfvelssjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag
inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 R:dr blifvit medgifven, att den stadgade
ränteinbetalningen och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först
efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret
utbekommits; likasom vid 1868 års riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren
för lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas
och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års
början till och med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas åtta procent å
den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det
efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning
derå; och har nuvarande Riksdag förklarat, det Falslands kanalaldiebolag
icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds
öppnande från Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och
från Riksgälds-kontoret utgifna lån å 800,000 R:dr.

Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.

l:o. Tid 1870 års början återstående utgifter till följd af extra statsregle ringarne

vid föregående riksdagar.

A) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljadt och ännu innestående anslag.

§ 4.

Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och
sedermera hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande
och utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen
femhundra Riksdaler, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad, i egenskap
af anslag utan återbetalningsskyldighet anvisade summa 30,000 Riksdaler, till vederbörande
utbetalas; varande nämnde stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor
för det beviljade statsbidragets utbekommande vid 1865—1866 års riksdag föreskrifvit,
ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870.

B) Under 1856—1858 ars riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits.

§ 5.

Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugo Riksdaler 2 öre, utaf det
till Kongl. Maj ds disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten
af besluten om beslcattningsväsendets förenkling och för påskyndande af arbetena
vid de nya jordeböckernas afslutande och granskning, bör i man af behof
utbetalas på det sätt Kongl Maj:t föreskrifvit.

§ 6.

Nedan o införmälda anslag till föremål, hänförliga under Iliks-statens Åttonde
Hufvudtitel, skola fortfarande, i man af behof, tillhandahållas samt i den ordning
eller på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas,
nemligen:

l:o Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860
års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning
af arbetet: Svensk Diplomatarium; hörande donna anslagssumma användas
dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och
dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda
kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten
tillhanda;

2:o Två tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda
riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier
och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der
undervisningen vunnit en hög grad af utveckling.

C) Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestående statsbidrag.

§ 7-

Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre, utaf den vid förenämnda
riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet
samt de nya jordeböckernas afsilande och granskning till Kongl. Maj:ts
disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i mån af behof, på
det af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas.

8 8.

Återstoden, Åttatusen niohundra Riksdaler 1 öre, utaf det vid ofvannämnda
riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf
äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för
Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall
fortfarande i mån af behof tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af
Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven.

D) Under 1862 och 1863 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade,
ännu icke utbetalda statsutgifter.

§ 9.

Återstående beloppet, Femtio tusen Riksdaler, utaf det anslag å-160,000 Riksdaler,
som anvisats till bestridande af kostnaderna dels för anställande af försök
till utrönande af så kallade pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott
samt till bestämmande af lämpligaste konstruktionen af refflade gjutna jernkanoner
för fartygs bestyckning, dels för artilleriförsök med afseende å frågan om införande
af refflade kanoner vid artilleriet, skall i stadgad ordning utbetalas.

§ io.

Hvad hittills icke utbekommits utaf de för väg anläggning ar och vägförbättringar,
bro- och hamnbyggnader, kanaler, strömrensningar och andra vattenkommunikationer
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag under
1862—1863 års riksdag anvisade medel, skall, efter iakttagande af de innehållningar,
hvartill uraktlåtet fullgörande af de för sådana statsbidrag stadgade vilkor
föranleder, utbetalas i don mån vederbörande kommuner eller arbetsdirektioner,

enligt de med hänsigt till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna
understöd meddelade föreskrifter, äro berättigade dessa medel utbekomma.

De för ofvan nämnda föremål anvisade, ännu innestående anslagssummor
äro följande:

Do Tjuguåtta tusen Riksdaler utaf anslaget å 253,000 Riksdaler för verk
ställande af de arbeten å den tillämnade kommunikationsleden mellan Bräcke gästgifvaregård
och Staden Sundsvall, som afse chausséanläggning samt åstadkommande
af lcanalled efter Ljunga-elfvens vattendrag.

2:o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af en
dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan
återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler;

3:o Trehundrafemtiotvå tusen Riksdaler utaf det utan återbetalningsskyldighet
beviljade anslag å 852,000 Riksdaler, som anvisats för verkställande af nödiga
rensningar i Lule. eif samt anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens
och Ede forssar, för att derigenom erhålla oafbruten kommunikation från Luleå
till Storbacken; hörande, förutom de vilkor, som för andra dylika företag blifvit
fastställda, iakttagas: a) att Staten, sedan bolaget på sitt tillskott njutit Sex
procent årlig ränta, skall erhålla den derutöfver uppkommande vinsten, intilldess
Statens bidrag blifvit till fullo guldet; b) att bolaget skall tillskjuta sin andel i
byggnadskostnad^ i samma förhållande som statsbidraget lyftes; samt c) att taxa
för kanalafgifterna bör af Kongl. Maj:t i nåder fastställas;

4:o Tjugo fyra tusen åttahundrasextioen Riksdaler utaf den summa 300,000
Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappning ar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora
Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals och Jösse härader i Wermlands län,
som företrädesvis afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant
understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande
enligt fastställd plan beräknad kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande
kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för
arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla
de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med
statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses
vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis
till vederbörande utbetalas.

§ 11.

Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit,
att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en tekniskekonomisk
beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernväg sbyggnader samt

till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett
förslagsanslag af Tio tusen Riksdaler, att i mån af behof utbetalas, och sistnämnda
summa i slutet af år 1865 blifvit i Riksgälds-kontoret lyftad, hafva Rikets
Ständer medgifvit, att hvad derutöfver ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande
af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i mån af behof, lyftas; dock
under förutsättning att hvad som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga
exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras;
varande utöfver berörda 10,000 R:dr under år 1867 utbetalda 40,000 R:dr.

§ 12-

Utaf de i sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjunde Hufmdtitcl beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret
anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas,
nemligen:

l:o Tio tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som
anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom
mjöl- och såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas;

2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren
Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler
under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866.

§ 13.

Nedannämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel,
utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kongl. Maj:ts disposition
på Riksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp höra af Riksgälds-kontoret fortfarande
tillhandahållas, nemligen:

l:o Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning
inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur, till
och med år 1856;

2:o Etthundra femtioett tusen Riksdaler utaf den för uppförande invid Göteborg
af nytt hospital för sinnessjuke vid 1862 och 1863 årens riksdag för en gång anvisade
summa af Tvåhundra tusen Riksdaler, utöfver de förut för samma ändamål
beviljade medel.

§ 14.

Återstående beloppet, Trettiofem tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre,
utaf den för Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed
erforderliga kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af
540,878 Riksdaler 35 öre, skall i man af behof i föreskrifven ordning utgifvas.

E) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade,
ännu icke bestridda statsutgifter.

§ 15.

Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag skola
följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen:

l:o Tjugu tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i
mån af behof utgå;

2:o Hela anslaget, Trettiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler, till anskaffande
af ett positions- och belägring s-artilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör,
lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867;

3:o Återstoden, Sex tusen sjuhundra Riksdaler, af det vid förenämnda riksdag
för år 1867 beviljade anslag, 150,000 Riksdaler, för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas,
der Kong!, Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

4:o Ett tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag af

20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder;

5:o Sjutton tusen niohundratjugufem Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler,
som vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kong!. Maj:ts disposition,
för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande
af sådana myr utdikning ar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i TVermlands län, som företrädesvis afse
att förminska frostländigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något
fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade
kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar
eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande
eriordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och
andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;
egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,
i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande
utbetalas;

6.o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kamereralen
Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för
år 1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t
kan finna för godt föreskrifva;

7:o Återstoden, Tvåhundra Riksdaler, af det anslag å 30,000 Riksdaler, som
för år 1867 blifvit anvisadt att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt
examineiade folkskolelä) are, pa det sätt att, der församlingar, hvilkas folkskolelärare

redan i lön åtnjuta 400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda sig att höja lönen utöfver
nu utgående belopp, ett statsbidrag till lika belopp med församlingarnes sålunda
lemnade ytterligare tillskott må, efter Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, anvisas;
dock att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga 50 Riksdaler årligen
för hvarje lärare;

8:o Ett tusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning
i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna för år 1867;

9:o Ett tusen tvåhundra femtioen Riksdaler 45 öre utaf anslaget, 10,000 Riksdaler,
för inköp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna
;

10:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och
andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia
och offentliga förhållanden.

§ 16-

Såsom bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad
hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjugu
tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugo tusen Riksdaler, samt deraf
till Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisa! såsom anslag Tio tusen Riksdaler
och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derföre bör
aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages,
under fem års tid fatt utan ränta innehafva^ fem procent å detsamma ursprungliga
belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af
hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna kapitalet samt
det Överskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning a lanesumman afgå,
intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads
landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler,
samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden
till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras.

§ 17.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers derom
fattade beslut, höra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865 och
1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade för väganläggningar
och vägforbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra
vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags
erhållande och åtnjutande, som uti § 19 af detta reglemente finnas intagna, så vidt
icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande:, äro för de beviljade anslagsoch
lånesummorna särskild! meddelade, vid förekommande frågor rörande dessa anslag -

slag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbetsföretag, för
hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade, vara påbörjade
sednast under loppet af år 1867.

F) Under 1867 års riksdag på Riksgäld s-kontor et anvisade, ännu icke

verkställda utbetalningar.

§ 18.

Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga slatsbehofven icke
hänförliga anslags- och Unesummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den
ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd, nemligen:

1:0 Sextusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24,152 Riksdaler,
som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvilka, till följd
af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas för uppförande
af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets
tomt omgifvande kaj;

2:o Tjugu tusen Riksdaler till anställande af skjutförsök;

3:o Trettioåttatusen sjuttiofem Riksdaler till anskaffning af rid- och anspannspersedlar
för fältartilleriet;

4:° Trettiosextusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af positions- och
belägringsartilleri;

5:o till ny sjöhrigs-materiels anskaffande, Tvåhundraniotiotusen åttahundrafyra
Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget
för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäldt med detta användas;

6:° Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler till anskaffande af kanoner af den
modell Kongl. Maj:t, efter frågans utredande, pröfvar lämplig;

7.0 Fyratioåtta tusen Riksdaler till anskaffning af projektiler för nyssberörda
kanoner;

8.0 Trettiosex tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning
af lämplig skjutbana för grafva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom
försök med undervattensminor;

9:° Sexhundrafemtioåtta Riksdaler 19 öre utaf det anslag å 5,000 R:dr, som
vid ofvannämnda riksdag anvisats för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeriafdelningen
vid Skepp sby g g er i-institutet i Carlskrona;

10.0 Tjuguniotusen sjuttiofem Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade anslaget
150,000 R:dr för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kongl. Maj:t finner medlen mest
nödiga för att befordra allmänt gagn;

Bill. till JRiksd. Prot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontoreta Reglemente )

11 :o Ett tusen femhundra Riksdaler utaf det för år 1868 anvisade anslaget
af 20,000 R:dr för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar
af åar och farleder;

12:o Trettiofyratusen fyrahundratrettio Riksdaler utaf det anslag å 120,000
R:dr, som för år 1868 beviljats att, enligt Kong!. Majrts disposition, utan återbetalningsskyldighet
utgå till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wöster-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under
vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets
utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse
för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta
hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid
behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda
arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall,
der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af
anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

13:o Aderton tusen åttahundrafyratiosju Riksdaler 80 öre utaf det vid 1867
års riksdag beviljade anslag å 30,000 R:dr att användas till löneförbättring utöfver
minimilönen åt examinerade folkskolelärare; samt

14:o Ett tusen niohundra Riksdaler af anslaget 3,000 R:dr till undervisning i
trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna;

varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen
till folkskoleväsendet må af Kong!. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål
disponeras.

§ 19.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpa» i afseende på
de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontoret
anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag, hafva bär nedan intagna allmänna vilkor och
föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af
Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadganden är o för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!,
meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån,
iakttaga» samt lända till efterrättelse:

ko För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga
fastställelse.

2:o Då arbetsföretaget afser ^förbättring, väganläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.

3:o Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar böra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna
trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig
ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.

4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå
vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig gorå. Sålunda fastställda utgifter
få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskilt förekommande
omständigheter, pröfva!- skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen
nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss,
af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag;
och skall dessutom eu viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de avgifter,
som uppbäras, till reparationsfond afmattas.

5:o Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde,
bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den
fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,
utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande
direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd
tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse
om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten
blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda formulär,
afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap.

6:o För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl.
Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl.
Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade

7:o Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i allmänhet
icke utbekomma^ förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan
återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fort -

gång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild! blifvit
bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; hörande, så vida
icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda
förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess
arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga
handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets
fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för
lånets utbekommande blifvit meddelad.

8:o Alla statsbidrag, som under donna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende
beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet,
som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande, innan
större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret
företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt inom. 6 erfordras;

c) behörigt intyg att arbete! är börjad!; samt derjemte,

d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgäldskontoret eller ordres
ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd
för vattenaftappning eller annat odlingsförctag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar,
intilldess sådan! lån, jemlik! Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845
och den 3 November 1848, blifvit fördelad! på de hemman, hvilka för återbetalningen
skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på
föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna
skuldförbindelsens uppfyllande.

9:o De Iåns- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till
Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana handlingar,
som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna, till
dem på behörig reqvisition utlemnas.

10:o I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett från
den fastställda arbetsplanen, eller arbete!, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd
med detsamma^ utförande, icke blifvit fullbordad! inom derför bestämd tid, ankommer
på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt
återfordra hvad deraf upp burits, att på en gång eller successivt till Riksgälds-kontoret
inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl, Maj:t eller af Riksdagen,
till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfver -

lena nas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras. Fullmäktige
böra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning.

11-0 Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt,
företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kong!. Maj:t pröfvar
skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant
tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Ivongl. Maj:t
att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.

12:o Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten
böra företrädesvis, der sig gorå låter, tjenst- och sysslolösa personer användas.

13:o De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under 1867 års
riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet af 1868 påbörjas; kommande
hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att
reserveras till Riksdagens disposition.

14:o För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och inyrutdikningar eller
andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder
lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas åtta
procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för
hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende
på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan
åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till
efterrättelse.

15:o För andra, till vissa företags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de
fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år,
hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman,
hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,
och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig
ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen
intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid,
som åtgår för det erhållna lånets tulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga
sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid,
är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex
procent årlig ränta, intilldess betalning sker.

16:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag
eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller godtgöras
utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift
derom uti kontraktet införas.

Jemte det ofvanstående stadgande:! blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om
de tei miner, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sådana förändringar

uti de för statsbidragens lyftning m. in. meddelade bestämmelser, som under arbetenas
fortgång kunna varda medgifna.

G) Under 1868 års riksdag på Riksgäldskontor et anvisade statsutgifter.

§ 20.

Utaf de för väg anläggning av och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader,
kanaler och andra vattmkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattcnaftappningsföretag
vid 1868 års riksdag beviljade och till Kongl. Majrts disposition
på Riksgälds kontoret anvisade statsbidrag höra nedanstående, vid detta års början
innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o Återstoden, Femtiosextusen åttahundratjugufem Riksdaler, utåt det vid förenämnda
riksdag beviljade anslag å 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af bacldga, eller eljest mindre goda vägar;

2:o Sjutusen femhundra Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder,
3:o Till staden Ystad, återstoden, Tretton tusen Riksdaler, utaf det staden
vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag
af 63,000 Riksdaler för utvidgande af hamnen vid nämnda stad;

4:o Återstoden, Sjuttiotretusen etthundraniotioåtta Riksdaler, af det till Kongl.
Maj:ts disposition beviljade belopp 120,000 Riksdaler, att utgå såsom anslag utan
återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och A ordmarks
härader i Wcrmlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten;
dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel
af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid
med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast
tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för
all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj.t
att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon
del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

5:o Trettontusen niohundratjugu Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts disposition
för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och
dyr Hd nödställda befolkningen inom vissa delar af landet för år 1868 särskild!
anvisade belopp af 200,000 Riksdaler, att användas till anläggning och förbättring
af vägar och andra kommunikationsanstalter.

§ 21.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 19 bär ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadgande äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!
meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas,
att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag
blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869.

H) Under 1869 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 22.

För väg anläggning ar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler
och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag
hafva vid sistliden riksdag beviljats och till Kongl. Maj:ts disposition
anvisats följande statsbidrag:

l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar för år 1870, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler;

2:o för väganläggning från Ramsele sockengräns genom Fjällsjö till Bodums
kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands län, återstoden
Elfvatusen tvåhundrafemtio Riksdaler, att under år 1870 utgå af det för detta
vägarbete vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag 76,250 R:dr;

3:o återstoden af det vid 1865—1866 års riksdag för anläggning af väg
mellan sjön Bolmens strand och Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs län beviljade,
mot två tredjedelar af verkliga anläggningskostnaden svarande anslag af
högst 150,000 R:dr, hvilken återstod må på de tider och med de belopp, Kongl.
Maj:t, med afseende å arbetets fortgång, behagar bestämma, från Riksgälds-kontoret
utbetalas med högst Tretusen sexhundrasextiosex Riksdaler 67 öre, under vilkor,
dels att någon del af anslaget, enligt Kongl. Maj:ts hopropande, skall innestå,
intilldess arbete! blifvit fullbordad!, afsynadt och godkänd!, dels att intressenterna,
i den mån anslagssumman utbekomma, af egna medel skola tillskjuta minst hälften
af hvad utaf statsanslaget lyftas;

4:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1870 ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler;

5:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn,
återstoden af det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862—1863 års
riksdag beviljades, och hvilken återstod må under år 1870 från Riksgälds-kontoret
utgå med Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
och Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom lån, eller tillhopa

Sextiofem tusen Riksdaler, att af vederbörande lyftas under de vilkor, som i afseende
på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade;

6:o Sextio tusen Riksdaler, att för år 1870 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora
Kopparbergs län samt Elf''dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands
län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att
sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande,
enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon
viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större
företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål, eller
frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller
enskilda alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver
för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla
de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utfärda arbeten, som
med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega att
i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva att någon
del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

7:o Femtio tusen Riksdaler att för år 1870 utgå såsom lån för befrämjande
af utdilmingar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län;

8:o Återstoden, Tio tusen Riksdaler, af det för Lida-åns sänkning och upprensning
vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 R:dr att
under år 1870 utgå, med iakttagande af de vilkor, som för detta lån redan
blifvit bestämda;

9:o Återstoden af det vid 1865—1866 års riksdag till rensningar för flodvattnets
afledande i en del af Ume-elf utan återbetalningsskyldighet beviljade
anslag af 11,000 R:dr, att under år 1870 utgå med Två tusen Riksdaler.

§ 23.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 19 bär ofvan
intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring dels i mom. 14:o,
att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar
från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent
å den lyftande lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda
kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att
de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag blifvit
beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870.

§ 24.

Likaledes skall från Riksgälds-kontoret i vederbörlig ordning utbetalas återstoden
Tretusen åttahundra Riksdaler utaf det vid sistlidna riksdag till Kongl. Maj:ts
disposition för år 186!) beviljade anslag af 123,300 R:dr, för beredande af tillfällen
till arbetsförtjenst åt den i följd af 1868 års missväxt nödlidande befolkningen
i Kronobergs och Jönköpings län.

Återstoden Tretusen femhundra Riksdaler utaf det vid sistförflutna
riksdag till understöd för de genom 1868 års missväxt nödlidande länen
till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisade belopp af 340,000
R:dr skall uppå skeende reqvisition till Statskontoret utbetalas; och må dessa
medel af Kongl. Maj:t användas, dels till räntefria låneunderstöd med bestämda
återbetalangsterminer och mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma
ansvarighet eller annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet, och dels
till undsättning utan återbetalningsskyldighet, der sådant pröfvas vara oundgängligen
nödigt, dock med iakttagande:

l:o att så beskaffad! understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner,
som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning
och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle;

2:o att de medel, som i afbeta!ningar å lån, utgifna från ifrågavarande anslag,
inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel,
särskild! redovisas och bokföras; samt

3:o att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.

§ 26.

Jemte det Riksdagen sistliden år besluta! att i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj:t måtte pröfva, dels Indika jernvägsanläggningar må anses för utvecklingen
af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden
al 12 15 ar,, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas

uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera
enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af
anläggningskostnaden eller på annat sätt, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts
disposition anvisa! 25,000 R:dr för bestridande af de härmed förenade kostnader;
och bör återstående beloppet häraf, Tjugu tvåtusen femhundra Riksdaler, i vederbörlig
ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas.

Bill. till jRilcsd. Prof. 1870. in Sami 1 Åfd. L Band.

(Riksg.-kontoreis Reglemente).

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 27.

För väg anläggning ar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler
och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag
har Riksdagen beviljat och till Kong!. Maj:ts disposition anvisat följande
statsbidrag:

A). Väg anlägg ning ar och väg/‘örb ätt ring ar.

l:o) för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar för år 1871 ett anslag af Etthundrafemtiotusen Riksdaler
; och har Riksdagen medgifvit, att, derest Kongl. Maj:t af donna fond anvisar

10,000 Riksdaler till fullbordande af omläggningen af allmänna landsvägen mellan
Hvetlanäa och Serarps gästgifvaregårdar inom Östra härad af Jönköpings län, detta
belopp redan under innevarande år får från Riksgälds-kontoret utbetalas.

2:o) återstoden Femtusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsclc
och Wilhelmina kyrkoby i Wcsterboltens län vid 1865 och 1860 års riksdag beviljade
anslag å 50,000 R:dr, hvilken återstod blifvit anvisad att under innevarande
år utgå.

3:o) för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län, ett anslag af Etthundrasextusen sjuhundra Riksdaler, deraf under år
1871 må utgå Femtontusen Riksdaler.

B). Bro- och hamnbyggnader.

4:o) för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1871 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler.

5:o) för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn, i enlighet med uppgjord
och af Kongl. Maj:t i nåder gillad plan, ett anslag af Etthundratretiotusen
Riksdaler, att utgå under förbehåll att Wisby stad förpligtas, att till det djup, som
Kongl. Maj:t katt finna skäligt bestämma, låta uppmuddra och underhålla hamnbassinen,
af hvilket anslag blifvit anvisadt ett belopp af Tjugutusen Riksdaler till
utgående under år 1871.

C). Sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretag.

6:o) Sextiotusen Riksdaler, att för år 1871 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaflappil
ingår inom Norrbottens, Westerbottcns, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs

] 9

och Stora Kopparbergs lön samt El/dals, Fry isdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermlands län, som förträdesvis afse att förminska frostländiglicten; dock
under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel
af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att
anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas
till sådana större företag, som anses i väsendtlig man befrämja det dermed
afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse, att icke allenast tillskjuta
hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all
framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utfärda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kong!.
Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkallad t, i nåder
medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas.

7:o) Femtiotusen Riksdaler att för år 1871 utgå såsom lån för befrämjande
af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag
inom rikets mellersta och södra län.

§ 28.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som bära tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 19 bär ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o,
att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar
från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent
å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af
obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o,
att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag blifvit
beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1871.

§ 29.

Till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan har Riksdagen för innevarande
år anvisat ett belopp af Fn million sexhundra tusen Riksdaler, hvilket
belopp bör, uppå vederbörlig reqvisition, från Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 30.

Till ersättning af åtskilliga utaf Kongl. Statskontoret samt en del länsstyrelser
under för skottstitel bestridda utgifter, har Riksdagen anvisat en summa af
Nittioåttatusen tvåhundraåttatiotvå Riksdaler 37 öre att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
disposition, från Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 31.

Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas
införda, böra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma
anslags- och lånesnmmors utbetalning, iakttagas:

l:o) hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgäldskontoret
uttaget eller behöft användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild!:
föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekom mas; och

2:o) de besparingar, som å anslagen för hvarje särskildt föremål uppkomma,
få icke, i annat fall, än der sådant är uttryckligen medgifvet, till andra behof
disponeras, utan höra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras.

3:o. Statsfyilnadssiiiiiman jemte öiriga med statsregleringen gemenskap
egande utgifter.

§ 32.

Det ännu icke utbetalda beloppet, Sjuhundratretiofyratuseu sjuhundra Rikdaler,
utaf den vid sistlidne riksdag för 1870 bestämda stats fyllnadssumma,
1,634,700 Riksdaler, skall af Riksgälds-kontoret Kong!. Statskontoret, uppå dess
reqvisition, tillhandahållas.

§ 33.

Till fyllande åt den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda
reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1871 uppkommer,
och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 1,527,000 Riksdaler, bär
Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande
statsfyllnadsumma af Eu million femhundratjugusjutusen Riksdaler, hvilket belopp
skall, uppå Kong!. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis
efter nästkommande års ingång utbetalas.

§ 34.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda
belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kong!. Statskontoret
af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade
tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfva!, behofvet, för
dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ända -

mål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart
dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds kontoret sålunda förskjutit.

§ 35.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1868, 1869, 1870 och
1871 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under ett eller
annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret
att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de
besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, börs för hvarje år till''.Riksgäldskontor
aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret, att antingen i den
enligt nedanstående § 61 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga
bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen
granskad särskild liqvid, rörande de till eu eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp,
som enligt donna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan
sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse
för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

Uti den vid 1867 års riksdag fastställda samt för år 1868 gällande Riks-stat
äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen;

under Andra Hufvudtiteln:

till fångars vård och underhåll;

„ mcdiko-legala besigtningar;

„ skrifmaterialier och expenser, ved m. m.;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ ersättning åt domare, vittnen och parter;

„ ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar;

under Fjerde Hufvudtiteln:

till roteringsunderstöd;

„ fourragering af artilleriets och pontonier-bataljonens samt värfvade kavalleriets
hästar;

„ beväringsmanskapets vapenöfning;

„ inqvarteringskostnader i Stockholm;

„ inqvarteringskostnader i landsorterna;

„ salpeter-uppköp;

till rese- och traktamentspenningar;

» skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets kansliexpedition
;

under Femte Hufvudtiteln:

tillskott i de för båtsmansindelningen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmännens beklädnad, högst 138,200 B:dr;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. in. för Sjöförsvars-departementets kansliexpedition
;

„ skrifmaterialier m. m. för Flottans stationer och depot;

under Sjette Hufvudtiteln:

för landsstaterna i länen: landshöfdingen i Wester-Norrlands län;
till utflyttningshjelp efter laga skiften;

., odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;

„ ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar:

,, Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen;

för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgilt
för utförd t bränvin att utgå direkte af inflytande bräuvinstillverkningsmedlen; till

skrifmaterialier och expenser in. in.;

„ rese- och traktamentspenningar;

under Sjunde Hufvudtiteln:

till stämpelpappers-omkostnader;

„ omkostnader för kontrollverket;

„ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;

„ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;

„ ersättning till städerna för mistad tolag;

„ skogsplanteringskassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden m. in.;

„ belöning för rofdjurs dödande;

„ lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;

„ städers friheter;

„ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;

„ observations- och uppbördsprocenter m. m.;

„ mantalsskrifnings-provision;

„ restitutioner;

till uppköp af ved för Wisby kronokalkugc;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m.;

under Åttonde Hufvudtiteln:
till biskopens på Gotland lön;

„ lönetillökuing åt 13 konsistorii-notavier, högst 3,510 Riksdaler;

„ Lappmarks ecklesiastikverk;

„ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti hvilka
spanmål ingår;

„ farsoters och smittosamma sjukdomars botande;

„ fattigvården i allmänhet;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m.;

under Nionde Hufvudtiteln:

till invalidhusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt hela det å
Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp.

Vid uppgörandet af statsregleringen för 1869 hafva följande förändringar i
afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade:

på Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning:
Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå.

Det på samma Hufvudtitel uppförda anslaget till “Konvoj-kommissariatet, att
utgå direkte af tullmedlen,“ har förändrats till: “Handels- och Sjöfartsfonden, att
utgå direkte af tullmedlen;" och

det på Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Postverket har upphört
att vara reservationsanslag.

Vid den för år 1870 uppgjorda statsreglering hafva följande förändringar i
afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna:

Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “Handels- och Sjöfartsfonden,
att utgå direkte af tullmedlen," och äro i stället uppförda tre nya anslag:

“till karantänsinrättningen på Känsö, högst 18,500 R:dr;

„ aflösning af Öresundstullen;

„ aflösning af Scheldetullen." ■

Från Sjunde Hufvudtitcln är uteslutet anslaget till “skogsplanteringskassan,
ersättning för hemmansräntor och arrenden in. m.“; och

från Nionde Uufvudtiteln har uteslutits anslaget till “invalidhusfonden, ersättning
för hemmansräntor och arrenden.11

Vid den under innevarande riksdag för år 1871 uppgjorda statsregleringen
har på Femte Uufvudtiteln blifvit uppförd t ett nytt förslagsanslag under benämning
“Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura-underhåll.11

§ 36.

Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar fattade
beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag
utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af så väl deras
dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten
att, då för räntorna och tionde lösen med penningar eger ruin, af räntegifvarne
uppbära forsellön, hållas skadeslös på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla
ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt
tillgodonjutits; så bör Riksgalds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret,
godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok
är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 37.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af begröfningshjelps- eller nådårsbesparing tillförene föreskrifna
innehållningar å embets- och tjensteman» löner borde upphöra, men förut
gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjenstemäns
sterbhus af de löne-innehållningar, h vil ka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra do
utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets
medel förskjutna, ersättas af Riksgalds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnas
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 38.

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgaldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen

blifvit

blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanhållet indelta rotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under
1850 och 1851 års riksdag gjorda anhållan.

4:o. På Riksgälds-koutoret anvisade kreditiver.

§ 39.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § bär Riksdagen anslagit och
till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat eu kreditiv-summa af tre millioner
Riksdaler, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Stats-Rådet
in piano hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdags-kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 40.

Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grund lagsstadgande, bör
å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, bär
Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler.

§ 41.

För bestridande af ifrågakorinnande utbetalningar utaf de genom nästföregående
två §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv, böra detta verks härtill disponibla
tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplåna^ mot Kontorets obligationer, ställda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
agande Fullmäktige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma rån te vilkor en samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
sednare än fem år efter deras utgifningsdag.

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets Reglemente).

5:o. Från Riksgälcls-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter in. in

§ 42.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdag förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas; hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende
till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda
af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning af .derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 43.

I anledning af de äfven under innevarande riksdag öfverklagade olägenheterna
vid begagnandet af den i Riksdagens hus anbringade uppvärmnings- och
luftvexling sapp ar al har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att genast efter innevarande
riksdags slut låta vidtaga de åtgärder, som finnas mest lämpliga och ändamålsenliga,
för beredande af sådan uppvärmning och luftvexling i Kamrarnes
sessionsrum, antingen genom förändring af de redan befintliga uppvärmnings- och
luftvexlingsanstalterna, eller på annat sätt, att de hittills öfverklagade olägenheterna
må för framtiden undvikas.

§ 44.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll
så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster
afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga
inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets medel
bestridas i likhet med andra till s. k. kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 45.

Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,
som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternas
behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande skall
utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till
biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

§ 46.

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma
Riksdagens Bcvisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arjvoden, Revisorerne
bestämma dels för de i och för Statsverkets revision bos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgälds-kontoret,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder
bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken hatt nådigt förordnande att
Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret
anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett
nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser
angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under Kongl.
Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning
deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas.

§ 47.

Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande
riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler,
eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär Justitieombudsmans-lönen.

Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt,
att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra
Riksdaler.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår ajlöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler;

“ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med
två tusen Riksdaler;

“ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
» en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;

hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen.
Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola,
vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som
äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmanslönen vid enahanda
fall.

§ 48.

Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresar bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen Riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och TryckfrihetsJwmitéens expedition bör ett ärligt belopp af femhundra
Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordna^

Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse
än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill
hörande biläger, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgälds-kontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, Indika inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eget'' foga anstalt,
inför Fullmäktige särskilt redovisas.

§ 49.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter.

§ 50.

Ajiöningen för Ii i ksg aids-kontor e ts tjenstemanna-pcrsonal och våktbeijening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o Innehafvande af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åliggande!!, som
antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för Riksgälds-kontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att
åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens
förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt
särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att
innefattas i den aflöning gällande stat upptager.

3:o De tjenstemän och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862
och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande
af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar.

4:o De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för
Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arfvode.

5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må mottaga
och bibehålla , andra ordinarie fenster, så vida Fullmägtige icke finna
desamma för tjenstgöring^! inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige
tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;
dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning
utom verket, och, enligt förut gällande stadgande!), icke varit skyldig
denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den på nya
staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret
innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen derstädes hinderlig,
från endera tjensten afgå, när Fullmäktige sådant äska, och dels att,
vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom
detsamma.

§ 51.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen
femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega
Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskilt
bestämda eller medgifna.

§ 52.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst tvåhundratjugufem Riksdaler.

§ 53.

Derest Enke- och Pupill-lcassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan
nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn
efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas
utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast
vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistans-kontoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det
lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade
årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskilt anslagna tillgångar.

§ 54.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 55.

Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillnings-stadga,
skall utgöras, bör, liksom den allmänna bevilhiing, hvilken blifvit fastställd vid
innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt,
författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier ä de förflutna årens
bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk till godo.

§ 56.

De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade afgifter ingå likaledes
till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas,
och hvarest stämplingen af papperet för de i hufvudstaden utkommande tidningar
jemte andra, stämpel-afgift underkastade skrifter verkställes; börande Riksgäldskontoret
till allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser utbetala
dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften.

§ 57.

Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, liksom hittills, de köpeskillingar,
hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga
disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.

§ 58.

Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att emottaga de auktionsmedel, hvilka
kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock
undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong!. Flottans
i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej
dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild!, ändamål anvisade.

§ 59.

Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka,
till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående
allmänna utskylder, äro eller blifva levererade.

§ 60.

De till bestridande af Riksgälds-Jcontorets utgifter vid 1867 års riksdag anvisade
bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stat beräknade årliga inkomster
böra, i den män Statskontorets tillgångar det medgifva, i stadgad ordning Riksgäldsko
ntoret tillgodokomma.

§ 61.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets
inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar
å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudbolcen för år 1868 och
hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och
Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel,

§ 62.

I stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufaktur-diskontens
vinstmedel tillförene utgått, men numera är å Riks-statens Sjette
Hufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen
Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till Riksgälds-kontoret
vid innevarande års slut inbetalas.

§ 63.

Med det i § 86 af 1866 års reglemente stadgade vilkor egen Riksgälds-kontoret
att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års
början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna
samt Öfver ståthallar e-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inleverade.

§ 64.

Jemte det Riksdagen bifallit Kongl. Majds nådiga framställning att
af behållningen på reservationsanslaget till sjövapnets öfningar skall till Statsverket,
för användande till andra ändamål, öfverlemuas en summa af Tvåhundratusen
Riksdaler, har Riksdagen, för sin del, beslutat, att den under rubrik
“Influtna medel till uppköp af spanmål11 befintliga tillgång, Fyrahundrasextioåttatusen
Riksdaler, skall, såsom för sitt ursprungliga ändamål icke vidare
behöflig, till Riksgälds-kontoret aflemnas; kommande dessa båda belopp, tillhopa
utgörande Sexhundrasextioåtta tusen Riksdaler, att under loppet af år 1871
till Riksgälds-kontoret inbetalas,

§ 65.

I sammanhang med Riksdagens medgifvande, att anslaget till “gemenskapens
vid sjöförsvaret natura-underhåll“ med ett belopp af 230,000 Riksdaler såsom
förslagsanslag upptages, har Riksdagen, för sin del, beslutat, att den å
nämnda anslag vid 1870 års slut befintliga behållning skall till Riksgälds-kontoret
aflemnas.

§ 66.

De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag
medgifna lösningsrätt af de å Jeronoslcattejorden växande elear hädanefter till
Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster
bokföras.

§ 67.

Sedan Riksdagen, i enlighet med Kong!. Maj:ts derom gjorde nådiga framställning,
å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskildt anslag för skogsväsendet, så komma
så väl skog splantering skas san, som Christian stads läns fly g sandsplantering sfond
och ekplanteringskassan, sådana dessa tre fonder efter afsilande af 1869 års
räkenskaper befinnas, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess
öfriga tillgångar ingå.

§ 68.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 69.

I den mån fordringar för förut meddelade undsättningslån inflyta, skola
dessa användas till godtgörande af det vid 1869 års riksdag, för undsättning i följd
af 1868 års missväxt, å Riksgälds- kontoret anvisade anslag å 500,000 R:dr.

§ 70.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade
dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början
Bill. till RiJcsd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg -kontorets Reglemente).

till samma dag utgifna lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel.

§ 71.

Jemte det En million femhundrafyratusen trehundrafemtiotvå Riksdaler 23
öre utaf den för år 1868 uppkomna banJcovinst skola till Riksgälds-kontoret för
Statens allmänna behof utbetalas under år 1870, å lider som Bankofullmäktige
ega bestämma, har Riksdagen, utaf Riksbankens under år 1869 upplupna vinst,
till Riksgäld s-kontoret för Statens allmänna behof anvisat En million femhundratusen
Riksdaler, att af Riksbanken under år 1871 utbetalas å lider, som Bankofullmäktige
ega bestämma.

§ 72.

a) Till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till Statens
jern vägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång dels för blifvande anslag
till jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande af 1867 och 1869 årens för jernvägsbyggnaderna
upptagna lån, har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att mot
fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknad! nominel! belopp
af högst Fyratio millioner Riksdaler samt löpande med högst 5 procents ränta,
som halfårsvis förfaller, upplägga ett lån, att återbetalas genom årlig amortering
inom loppet af 40 år; egande Fullmäktige att icke allenast bestämma obligationernas
valörer och försäljningspris, utan äfven i öfrig! vid upplåningen tillvägagå på
det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande;
dock må under åren 1870 och 1871 mot förenämnda obligationer icke upplåna
större belopp än Åtta millioner femhundratusen Riksdaler;

b) I afseende å föryttrande! af återstående obligationsbeloppet ega kommande
Riksdagar att för hvarje gång bestämma det belopp, som för året må i
rörelsen utsläppas;

c) Penningar, som genom ifrågavarande upplåning inflyta, må icke användas
för andra än de i mom. a) omförmälda ändamål;

d) Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett årlig! anslag,
motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och
amorterings verkställande; hörande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i
stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsätta^;

e) De uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars
behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen
fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola

de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och
donna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt
sätt göras fruktbärande.

De beslut och stadganden, som af Riksdagen meddelas rörande ifrågavarande
upplåning, skola underställas Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, med underdånig
anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å lånet meddela sin garanti.

§ 73.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de för jern vägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för
samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras
räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter
eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltände
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer
eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra
större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer
eller fastställda reglementen träd! i verksamhet. Vid sådan utlåning skola
Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde
framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas,
dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags
början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp,
äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret
erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet
och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige
jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla
inom viss bestämd tid, eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid inträffande
behof föryttras.

§ 74.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar egen detta
verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyftas;
hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom
meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 75.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser, eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 76.

De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-f''ondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående bevillnings- in. fl. medel.

§ 77.

Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar
är stadgadt; och åtnjuta de tjensteman samt öfrige vederbörande, som med
uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stadgan
dem tillerkända arfvoden och traktamenten.

Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen
af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden, som
uti derom gällande författningar finnas bestämda.

§ 78.

I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter,
som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande
författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgäldskontoret
skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må vedergällningen
för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå
efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid
den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets
bekostnad anskaffas. Men för fiffigt skall kostnaden för denna stämpling, med det
i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras.

§ 79.

Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets
öfriga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren summariska
räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid

författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från
de terra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar aflemnas
äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskildt är bestämd.

§ 80.

I början af hvarje månad insändas från landtränterierna till Riksgäldskontoret
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning
influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till riktigheten
bestyrkta.

§ 81.

De till Riksgälds-kontorets disposition uti landtränterierna influtna uppbördsår
anmärknings- in. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen
till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästare att, under de vilkor och förbehåll
författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem
tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret
expedieras.

§ 82.

För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisions-departements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riksgälds-kontorets
rakning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga rekvisitioner,
de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden.

§ 83.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl
liufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September
behörigen granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till banda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intaga».

§ 84.

Under loppet af Juli månad hvarje år höra till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade,
utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 85.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
t vän ne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 86.

Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit
dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande
att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 87.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant, enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 88.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
bär nedan föreskrifves, egen Fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 89.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ so.

Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Fullmäktigs-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 91.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 92.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt
för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga
underhandlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga
utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter,
som Fullmäktige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, höra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 101 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar a vexla,r jemte öfriga expeditioner, höra långifvarne och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för sina
åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tid.
Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna
lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget
af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de

arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjent^. På Deputerade
ankommer, att, derest göromålens behöriga gång sådant fordran, antaga nödiga biträden;
och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade göromål, som en del
tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till
lämpliga arfvoden åt Deputerades biträden använda ett ärligt belopp af Sextusen
Riksdaler.

§ 93.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgälds-lcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få
icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena
redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållan till ansvar ställas, utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 94.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 95.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 96.

Med undantag af de enligt § 92 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla
Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.

§ 97.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika'' uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 98.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 99.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tala uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen om förmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem
Fullmäktige äro närvarande.

§ 100.

1 ullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 101.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemka^ Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särkildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 102.

Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,
Bih. till Riksd. Prot. 1870. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg.-kontoretg Reglemente.)

så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras;
skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas.
Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden,
i protokollet anföras.

§ 103.

Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges
sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.

§ 104.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 105.

Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch
säkerhets- med flera handlingar.

§ 106.

En gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verka inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktig» anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.

§ 107.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl.
Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige,
vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de
upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla
vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta
i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 108.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till
Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas.

§ 109.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och
Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar
äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer
och Riksdag öfverlemnas.

§ no.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om - upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoller med dertill hörande bihang under samma
riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af
de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp,
af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens
behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och inståndsätta inventarii-p er sedlar ne i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem. som kunna vara hugade att tillhandahålla och
leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och afgifva
fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ in.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses
af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision
välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t för JDalslands kanal-aktiebolag den 7
April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda
bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 112.

Uti Allmänna Hypothelcsbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmäktige i Rikgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och

räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ H3.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmäktige
:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t,
i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder
gorå riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens
frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen) ;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att, vid riksdags slut, bevill ningens
hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen
deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som
blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall
denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man
i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest
han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i
Justitie-ombudsmans-embetet insattes, eller med döden afgår
(98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person, för att såsom
ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda
i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud,
att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas
början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes,

§ 1U.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
heller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§ Hö.

Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens besörjande,
ega Fullmäktige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar,
hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsidosättas,
den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmäktige derjemte
att, under tiden intill nästa riksdag, i den män förut utgående löner och arfvoden
äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma
för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges i
ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verka tjenstemän åläggas.

§ 116.

De hos Fullmäktige förefallande kansli-göromål bestridas af
eu Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt
en Kanslist.

§ H7.

De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af

tre Kommissarier.

Vid kansli-göromålen biträdas Kommissarierna af
en Notarie och
en Kanslist.

Till Kommissariernas biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassabokhållaren).

Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
Boksluts-kontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta kontor af

en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och

två Kontorsskrifvare; af hvilka tvenne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedannämda Kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.
Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrig! förefallande
revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet,
besörjes i Revisionskontor et af

en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.

§ H8.

Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökning särenden,
som röra detta verk, bevakas och utföras af
en Ombudsman.

§ 119.

Vaktbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardrängar och

två Husdrängar, af hvilka den ena bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.

§ 120.

I afseende på samtlige bär ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt
vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna
anses erforderliga.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 121.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan

tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 115 och 137 förutsatta
fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad
att bestrida.

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie valctbetjent, hvilken bestridt kammardrängs-
eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för flen förrättade sysslan är
i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjena tens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förord nåd att förrätta samma tjenst , tillfalla Enlie- och pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret.

§ 123.

Då tjensteman eller valctbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den
tid tjänstledigheten fortfar.

§ 133.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande;
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda
tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig
icke anmält.

§ 124.

Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare lyda
under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande
uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom
åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende
underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag
meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flera sökande sig anmält, uppskjutas,
intilldess denna besvärstid tilländagått.

§ 125.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, såvida
sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid
Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken
; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkorligen
bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf
må begagnas.

§ 126.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de
särskilda befattningarne, finna till den lediga tennsten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteför summelser,

m. m.

§ 127.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar
eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embets- och tjenstemän, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför
Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt,
antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig råtta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

Bih. till EiJcsd. Prot. 1870. 10 Sarnl. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

§ 128.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom,
eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller
vant nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva
sin kommissarie-beställning.

§ 129.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjänster!, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller
anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

§ ISO.

Om någon af vaHbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
befunnits af stärka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt
sig. förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 131.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller slciljd från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjensteman!^
inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke
återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda,
eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den''
som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade
löneförmåner åtnjuta.

§ 132.

Extraordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse
eller anmäld t laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och,
efter att, på sätt i § 127 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara
från Riksgälds-kontoret skiljd. För (ifrigt anses den extra-ordinarie tjensteman eller
vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 133.

Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, å ordinarie aflöningsstaten
innehafvande löner.

§ 134.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio
år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela
lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 135.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår,
om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 136.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt lian sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad
de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa
de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.

Derest åter valctbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans avskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 137.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko,
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.

§ 138.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Oäfvet och utfärdad t vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1870.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För

G. Lagerbjelke.

n. v. Talman.

Andra Kammaren:

Å. N. Sundberg.

n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgäl(ls-kontorets vid 1869 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de
vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.

crq M B

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Obligationer för 1855 års
statslån till jernvägsanläggningars
bekostande eller
understödjande, primitivt
281,900 R:dr R:mt

Dito för 1858 års jernvägslån,
8,190,500 Thlr Pr.
C:t.......................................

Dito för 1860 års jernvägslån: a)

mot obligationer, ställda
på utlottning, å

8.000. 000 Thlr Pr.

C:t.................................

b) mot premie-obligationer
å 2,400,000 Thlr Pr.
C:t, bokförda till fem
sjettedelar deraf, eller

2.000. 000 Thlr.............

Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St.,
hvaraf dock blifvit företräde
obligationer för endast
555,700 £ St..........

Dito för 1866 års jern vägslån
å 9,932,300 Thlr Pr.
C: t.......................................

1855 d. 30!,

1860 d. l\

1864 d. 15|,

1866 d. !|i

Räntefot.

3r2 och 4%

5 %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1869.

Fonderad skuld. Icke fonderad skuld.

R:mt 210,900

Thlr 7,018,100

Thlr 7,064,700

Thlr 1,537,000

£ St. 536,900

Thlr 9,841,100-

4 ro-CD crq M‘		Tiden, då		Återstående kapitalskuld den 31
CD* B $		Förbindelser-na blifvit	Räntefot.	December 1869.
\|\|-		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
9	Obligationer för 1861 års
	statslån, 3,000,000 R:dr R:mt....................................	1861 d. 30\|3	41!, %	Runt 2,718,700	_
11	Dito, utfärdade för Statsver-
	hets skuld till Riksbanken, i anledning af Bankens för-skott till 1808 och 1809 års krigskostnader, primi-tivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i R:mt 5,808,000 R-dr.....................................	1841 d. 3o;9	4 %			R:mt 1,980,000
13	Dito, hvilka i anseende till
	sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k.	1798 d. \| 1811 d.30jl2
	gamla lånet.....................j	J 5 %	—	—	R:mt 10,125
14	Dito, utfärdade såsom grund-
	fond för Allmänna Hy-potheksbanken, bokförda inom Union med R;mt 8 000 000 R-dr... .	1861 d. ''It	4''!r %

15	Ännu icke till inlösen före-
	tedda Trollhätte sluss-
	verks lottsedlar å tillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med
	R:mt 1,250 R:dr, jemte derå upplupen ränta R:mt 2 286- 88 ...... ......	1750 d. %	6 %
16	Årliga anslaget till H. M.
	Lönnligen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt).........	1815 d. “In		__	_	__
17	Ränta å H. K H. Hertigens
	af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII:s			»

I -z k>»

1 CD

CTQ *-•

5.@=

hemgiftskapital, bokfördt
inom limon med R:mt

150,000 R:dr.....................

Innestående fond för Göta

kanals underhållande ......

Dito för Södertelje kanals

dito....................................

Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af ford ringshandlingar)
..............................

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ........................

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) .........

Äldre depositionsmedel, levererade
från Kongl. Statskontoret,
bokförda inom limon
med R:mt 141,457: 48
Från Kongl. Postverket emottaglig.
medel, som varit
inneslutna i öfverblifna
bref, bokförda inom limon

med R:mt 4,727: 32.........

Uti f. d. Ridderstolpeska huset
intecknad skuld till
Stockholms Borgerskap

enkhus ..............................

För framlidne Kommerserådet
8. B. Hebbes och dess
frus fideikommissinnehafvares
rakning deponeradt

kapital

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31
December 1869.

Renderad skuld. Icke fonderad skuld.

1778

1833d.31|i2

1865 d. ^0

1866 d. 19|7

R:mt 140,889
R:mt 45,000

R:mt 17,400

R:mt 200,000

crq

ST l""1

H CD
P 03
CD CD

3-ä°

ÖQ,

CD ''

B §

- P‘

P ,

0Q >-•

g s

B ro

ro oo

g. jo.

ro 2

ro ro

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Till Riksbanken, för derstädes,
emot diskontvilkor och
2 procent ränta, till 1823
års slut begagnade förskott,
bokförd inom luden
med R:mt 6,022,278: 51

Obligationer för 1867 års
inhemska lån, till godtgörande
. af en del af de
utaf Riksgälds-kontoret för
jernvägsbyggnader förskjutna
medel ..................

Obligationer för
jernvägslån,
1,150,000 ......

1868

ars

St.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31
December 1869.

Fonderad skuld. Icke fonderad skuld.

1867 d. so|,

5 L

Obligationer för 1869 års inhemska
jernvägslån R:mt
4,000,000 - R:dr, deraf
vid 1869 års slut voro
utlemnade obligationer å
tillhopa R:mt 3,283,000,
hvarjemte förskottsvis inbetalts
R:mt 36,400 ......

5 %

£ St. 1,147,100

1869 d. 30|9

R:mt 6,000,000

-R:mt 3,319,400

§ i 1869 års
reglemente.

Till Riksbanken för lyftade
medel å Riksgälds-konto-

Tiden, då
förbindelser-na blifvit
utfärdade.

Postassuransfonden (ingår

bland Riksgälds-kontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års '' reglemente
innehåller).

Lots- och yrinrättningens
reservfond

Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1869.
	Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
4 %		—	R:mt 400,000	—
			R:mt 200,000

Bih. till Bihsd. Prof. 1870. 10 Samt.

(Iliksg.-kontorets Reglemente.)

1 Afd. 2 Band.

Bil. B.

Riksgälds-kontorets vid 1869 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda lån.

►i cess CD
aq g5 B cd CD C) B- ® 2		Tiden, då lånet utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1869 års slut.
34	Lån till Upsala akademis bibliotheks-
		1824, 1825	3 A	75,000		18,159	37

35	„ „ utvidgande af läroverket i
		1841		12,000		1,055	12
36	„ „ uppförande af ett nytt läro-			1 j
	hus för elementarläroverket	1861	4 %	120,000		114,009	6

37	„ „ uppförande af byggnader för
	elementarläroverket i Halm-	1866		25,000		25,000
	„ „ uppförande af byggnader för
		1866		40,000	_	40,000	—
	„ „ uppförande af byggnader för
		1864		25,000		25,000	—
	„ „ uppförande af byggnader för
		1864		40,000		40,000	—
	„ „ uppförande af byggnader för
	lÄ.rnvArkp.t, i Ra,la...................	1865		12,000		12,000	—
38	„ „ Hernösands stad och Hernö
	landsförsamling, för fullbor-dande af nya stiftskyrkan ...	1845		60,000	—	3,000	—
39	„ ,, uppbyggande af ny kyrka i					24,080	33
		1849, 1854	3 %	37,500	—
40	„ „ Lidköpings stad, för ny kyr-		11,745	36
	kas uppbyggande..................	1851	4 A	24,000	—
41	„ „ Knäreds församling i Hal-						83
	lands län, för kyrkobyggnad	1852	„	24,000		14,755
	Transport	—	— i	—	_! !	328,805	7

, *1 C05 1 <T>
i 1866 års glemente.			Tiden, då lånet utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1869 års slut.
		Transport					328,805	7
41	Lån till Markaryds församling i Kro-
		nobergs län, för kyrkobygg-	1854	4 %	10,000		6,707	42
42	11	„ Wallentuna församling i Stock-
		holins län, för kyrkobyggnad	1859	„	20,000	—	17,830	82
43	11	„ reparation af Linköpings dom-
		kyrka ...............	1850	„	30,000	—	13,164	47
))	11	„ „ af Wexiö d:o ......	1852	» q»	30,000		15,743	12
		„ „ af Skara d:o ......	1858	ii	25,000	—	19,700	55
„		„ „ af Westerås d:o	1858	ii	22,500	—	17,820	50
		)) ii ^ ii ^''0 •••	1860	—	28,000	—	28,000	—
44	1)	„ Carlskrona städs pastorat ...	1842	. 3 %	18,000	—	3,854	50
45	„	„ allmänna barnhus-inrättnin-
		gen i Stockholm..................	1851	4 %	75,000	—	49,647	26
47		„ staden Wenersborg, bygg-
		nadslån .................................	1835, 1837	11	225,000	—	1,937	19
48	))	„ staden Wexiös återuppbyg-
		gande efter 1838 års elds-	1838		150,000		7,525	67
49	11	„ staden Wexiös återuppbyg-
		gande efter 1843 års elds-	1843 1846	3 och 4 % 4 %	360,000 45,000		152,329 23,730	16
50	11	„ staden Åmål, byggnadslån	—	4
52	11	„ återuppbyggande af den år
		1849 nedbrunna del af sta-den Christianstad ...............	1848—1850	4 %	150,000		73,040	46
53	11	„ återuppbyggande af den år
		1849 nedbrunna del af sta-den Lidköping .....................	1852	11	63,666		38,248	80
54	11	„ återuppbyggande af staden
		Örebro ...	1854, 1855	11	375,000	—	295,629	3
	11	„ „ af staden
		Jönköping	1855	H	100,000		75,987	78
		Transport	_.	—	—	—	1,169,701	84

§ i 1866 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1869 års slut.
		Transport	—	—	—	—	1,169,701	84
55	Lån till återuppbyggande af staden
		Ekesjö ...	1857	4 o. 41\|2 %	200,000	—	164,442	20
56		„ staden Christianstad, för ny
			1851	4 %	20,000		5,774	42

57		„ staden Lidköping, för d:o	1854		20,000		14,030	33
W		„ „ Örebro, för d:o ...	n		37,500		27,391	6
»	))	„ „ Jönköping, för d:o	1855		15,000	—	10,471	91
n	n	„ B Ekesjö, för d:o......	1857		30,000	—	24,519	57
58	a	„ „ Malmö, till kasern-
			1813 1815		q o, om		10,251	37
				n
59	n	„ återuppförande af Conrads-
			1845	3 %	45,000		15,468	69
60	n	„ staden Ystad, för hamnby gg-
			1824		30,000		2,994	60
			„
„	»	„ „ „ för hamnupp-
		muddring ......	1857	4 %	60,000	—	44,003	9
61	»	„ „ Warberg, för hamnan-
		läggning ...	1844	3 %	30,000	—	13,888	13
n	»	>> » » för d:o ......	1849	4 %	22,500		9,117	50
62	w	„ hamnbyggnad vid Cimbris-
			1843 1845	3 %	37,500 7,500		25,889 918	62 7
»	»i	» « vid d:o.........	2 %
63	T)	„ staden Christianstad, för
		hamnanläggning vid Åhus	1848	3 X	30,000		18,956	88
	n	„ återstående hamnarbeten vid				■
		Åhus samt Hernesta kanals	1855 1848—1857	4 % 2 %	30,000 210,000		19,017 19,724	27 7
65	»	„ Göteborgs hamnbyggnad......	—
66		„ hamnbyggnad vid Linköping	1841	3 %	30,000	—	3,769	9
67	w	„ staden Westerås för utvid-
		gande och förbättring af sta-	1849	4 %	30,000		12,189	37

		Transport	—	— 1 —	1,612,519	8

jä i 1866 års
reglemente.

		Tiden, då lånet utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1869 års slut.
	Transport					1,612,519	8
Lån till uppmuddring af hamnen och
	segelrännan vid Christine-hamn ....................................	1850	4 %	36,000		16,155	79
)1	„ anläggning af hamn vid Wad-						1
	stena ....................................	1850		48,000	—	21,701	60
))	„ fullbordande af hamnbjggna-
	den vid Wadstena ...............	1855	„	15,000	—	9,522	1
»	„ Arboga-åns uppmuddring ...	1855		15,000	—	9,504	83
	„ upprensning och fördjupning
	A.f Köpings å.........................	1855		20,000		12,643	84

11	„ anläggning af en hamnbassin
	invid Carlstad samt en kanal derifrån till Kanikenäset vid Wenern .................................	1859		100,000		75,981	45
	„ hamnbyggnad vid Falkenberg	1859		47,000	—	35,715	84
»1	„ fullbordande af hamnarbe-
	fena vid Strömstad ............	1858		15,000		11,476	13
	„ hamnbyggnaden vid Färjesta-
	den i Thorslunda socken på Öland ....................................	1858		12,850		9,766	23
))	„ byggande af hamn vid sta-
	den Grenna...........................	1861		37,500	_	31,584	85
»	„ förbättring och utvidgning af
	Helsingborgs hamn...............	1862		230,000	___	199,672	23
»	„ hamnbyggnad vid staden Å-
		1861		8,000		6,826	43

11	„ fortsättning af hamn- och ka-
	nalanläggningen vid Carlstad	1861	11	70,000	—	57,097	52
11	„ uppmuddring af segelleden
	mellan Piteå och lastageplat-sen Löfholmen samt anlägg-ning af en lastbrygga vid nämnda stad ........................	1861	11	26,000		21,885	18
	Transport	—	—	—	_	2,132,053	1

;0Q

P os
CD 05

C+- S-°
CD 3

Lån till

	Tiden, då lånet utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1869 års slut.
Transport	—	—	—	—	2,132,053	1
Rottne-åns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å ......... slussanläggningar i Clara eif vid Dejefors och Fors-haga inom nedra Ulleruds	1861	4 %	10,000	—	8,420	54
och Grafva socknar i Werm-	1856		150,000		100,120	3
anläggning af jernväg mel-lan Christinehamn och Sjö-

	1849		100,000		40,671	56
dito af dito mellan Nora
och Ervalla...........................	1854	,,	150,000	—	89,922	22
dito af dito från Kärrgruf-van inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ......... fullbordande af samma jern-	1852, 1853	>.	150,000	—	129,867	80
it K rf	1855, 1856	2 %	150,000	_	127,631	69
Vd,5 ....................................... anläggning af jernvägen
	1856, 1857	3 %	200,000		149,057	16
fullbordande af sistnämnda	4 %
1858	200,000	146,664	53

anläggning af jernväg mel-lan städerna Falun och Gefle	1855—1859	2 %	2,400,000		2,088,748
anläggning af jernväg mel-lan Hudiksvall och sjöarne Dellen...................................	1858, 1859	4 %	370,000		325,558	49
dito af dito från Söderhamn till sjön Bergviken m. m. dito af dito mellan Borås	1858—1860	3 3	500,000	—	447,082	32
och Herrljunga.....................	1862, 1863	33	1,436,000	—	1,317,278	49
Transport	—	—	—		7,103,075	84

g i 1866 års
reglemente.

™SS” i

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1869 års
slut.

Transport —

80 Lån till anläggning af jernväg från

Eslöfs station på södra stambanan
till Ystad..................

,, ,, dito af dito mellan Helsingborg
och Årup...............

,, ,, dito af dito mellan Lands krona

och Eslöfs station på

södra stambanan.................••

„ ,, dito af dito mellan Chri stianstad

och Hessleholms
station på södra stambanan
,, ,, dito af dito mellan Wexiö

och Alfvestads station på
södra stambanan..................

81 ,, ,, dito af dito från hamnen

vid Köping till Uttersberg
med grenbana till sjön Lillsvan
.......:...............................

82 ,, ,, dito af dito från Herrljunga

öfver Wenersborg till Udde ■

valla.......................................

83 ,, ,, uppförande af en jernbro

öfver Svartån å landsvägen
mellan Linköping och Bergs
gästgifvaregård .....................

84 ,, ,, brobyggnad öfver Dalelfven

i närheten af Gustafs kyrka

,, ,, anläggning af 2:ne flottbroar

i närheten af Thorsångs
kyrka, den ena öfver Dalelfven
och den andra öfver
Lillelfven ..............................

1864—1866
1864, 1865

1864—1866

1864, 1865

1864

1864, 1865

1865, 1867

1852

1853

1859

% \ 2,450,000

f /»■}{! {d I

„ I 1,100,000

1,200,000

720.000

434.000

500.000

3,240,000

20,000

6,000

10,000

7,103,075

2,426,762

1,075,521

1,173,943

694,972

418,465

446,406

3,230,793

10,758

3,802

8,151

Transport I

16,592,653 24

h* C«l Hj C<CS5

tv ! cv
OQ Hvcrq M*
(jT M H1

3$ 3$

CD 03 CD -<r

S- $53»'' S- Y3°
O >~t ; CD *1

CD *2*
3Q M''

! CO

1 -cd ce

5- 9="

CD -i

88
89

143

	Tiden, då lånet utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1869 års slut.
Transport	—	—	—	—	16,592,653	24
ny bro öfver Hel-ge å vid Christian-stad ........................	1858	4 %	100,000		73,049	42
brobyggnad öfver Ume eif invid sta-den Umeå...............	1861	n	55,000		44,867	55
dito dito..................	1864	5 %	20,000	—	16,677	28
inlösen af lands-höfdinge-ackor-derna ..................	1841, 1842	4 %	226,500		35,679	1
sjösänkningar och andra vattenaftapp-ningar för odlings-företag.....................		2, 3. 4 och 5 % 4 %	j		1,927,980	65
uppförande af byggnad åt Far-maceutiska insti-tutet ........................	1862	50,000		46,040	20
dito af byggna-der å häradshöf-dinge bostället Mälby i Wester-Fernebo socken af Westerås län .........	1864		7,000		5,250
grundförbättringar å Alnarps egen-	1864 1865, 1867		30,000 800,000		27,000 800,000
segelleds öppnan-de från Hatte-fura vid Wenern till sjön Stora Lee ........................	3 %
Transport	—	__	—	—	19,569,197'' 35

1 m ****	TO ^	-j ‘År-	4 cCO
i 1866 års glemente.	crq 3 K ro	crq H oo 3 Sd ro cd g-^c	cro^- 2 oo 3 ai ro ^				Tiden, då lånet utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1869 års slut.
						Transport			_	_	19,569,197	35
94	11	33,9	24.11	Lån	till	utsträckning af Kinda båtled medelst kanali-sering af Stång-ån från sjön Rengen till Linköpings	1865—1869	3 %	405,000		405,000
95	—			55		Jemtlands korn-
						munikations-aktiebolag ......	1864, 1865	5 %	70,000		64,096	41
142	—		—	55	”	staden Carl-stad, för re-
						glering af torg, gator och torn-
						ter ..................	1867	4 %	50,000	—	50,000	—
148	16			55		uppförande af ny byggnad åt Upsala elemen-tarläroverk ......	1867, 1868	55	140,000		140,000
”			—	"	"	dito af dito åt Westerviks dito	1867, 1868	55	20,000		20,000
"				”	"	dito af dito åt Wenersborgs	1867, 1868		40,000		40,000
143	11	—	24,10		55	kanal- o. sluss-
						anläggning
						mellan sjöarne Östra och Ve-
						strå Silen på Dalsland .........	1868, 1869	55	51,200	_	50,340
148	16	—	—	55	55	uppförande af ny byggnad för
						Transport	—	—	—	—	20,338,633	76

Bill. till Riksd. Prot. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 9

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

3 ^	n ur»	h ten	H C02
crqjHl M 5 B er 5- k°'' ? 2	Cfc 3 ^ 3 er CD <f 3-g* P CO	CfQ o'' — 3 S CD 00 II	<w M- g s g 03 S 50		Tiden, då lånet utbetalts.	, Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1869 års slut.
				Transport		_			20,338,633	76
				Carlstads högre elementarläro-verk ...............	1868	4 %	40,000

40,000
148	—	—	27	Lån till förändring och
				tillbyggnad af elementarläro-
				verldsbyggnaden i Skara .........	1868, 1869	))	40,000		40,000
—	—	47	26	„ „ reparation af
				domkyrkan i					«*
				Carlstad .........	1869	1	23,500		23,500	—
				Summa	! _	\| _	—	''	120,442,133] 76

Bil. C.

Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den
1 Januari 1870 icke utbetalda anslags- och lånesummor.

M -JOr.	H K»
cv OQ	cS
Z oo B 08	<x> g B <1		Riksmynt.		Summa
o> eg»	CD O			Riksmynt.
g- »0 p 3	5- ko° CD Z
		A) Anslag.
		a) Beviljadt under 1853—1854 års riksdag:
6	4	För uppmuddring af hamnen vid Ystad ... b) Beviljade under 1856—1858 års riksdag:			7,500
7	5	För beskattningsväsendets förenkling samt
		de nya jordeböckernas’ afslutande och granskning.............................................	2,820	02
9: 1	6: 1	,, fortsatt utgifning af arbetet: “Svenskt
		diplomatarium11 .....................................	2,456	25
9: 3	6: 2	Till löneförbättring åt lärare vid städs-
		pedagogik och läråreb vid pedagogien i Avesta samt till stadspedagogiernas
		utvidgning.............................................	2,594	50	7,870	77
		c) Beviljade under 1859—1860 års riksdag:
10	7	För verkställigheten af den beslutade för-
		enklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afslutande och granskning.............................................	163	04
! 12	8	Till befordrande af äldre, i Riksarkivet och
1 !		andra allmänna eller enskilda sam-lingar befintliga, för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifters och handlingars utgifning ...	8,900	Öl	9,063	\| 1 05
■		Transport		24,433	\|82

q? M B

O CD

5- k°-

o 3

^ zor.
ro _
crq

ro" fct

B I

p Z

14: 2 10: 1
14: 3 10: 2

14: 4

14: 5

15 ill

16: 1

12: 1

16: 2 12: 2

10: 3

10: 4

Transport

d) Beviljade under 1S62—1863 års riksdag:

Till försök för utrönande af dels s. k.
pansarplåtars af Svenskt jern förmåga
att motstå skott, dels ock lämpligaste
konstruktionen af refflade, gjutna jernkanouer
till fartygs bestyckning m. m.
„ kommunikationsled mellan Bräcke
gästgifvaregård och staden Sundsvall
,, anläggande af en dragväg vid samt
verkställande af muddringsarbeten ofvanför
Falkenbergs hamn ..................

,, verkställande af rensningar i Lule eif
samt anläggande af kanaler förbi Hedens
och Fide förnär ........................

,, understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och
Störa Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals och Jösse härader af Wermlands
län, som afse att förminska frost ländigheten

..........................................

,, utarbetande och utgifning genom trycket
af en teknisk-ekonomisk beskrifning
öfver Statens jernvägsbvggnader

(förslagsanslag) ....................................

,, ersättande af de förluster, indelningsoch
ränte-innehafvare komma att vidkännas
genom mjöl- och sågqvarnräntans
upphörande (förslagsanslag)
,, vårdandet och förökandet af Kaméreraren
Carl Sandbergs samlingar ...

Riksmynt.

Summa

Riksmynt.

50,000

28.000

2,000

352,000

24,861 —

500

Transport I 457,361

24,433 82

H CZZ3 © _ CfQ	Hj CZZ5 © crq
B $	B §
tZ	IT.
cv g	© g
		Transport
17: 1	13: 1	Till fortsatt utskrifning af riksregistraturet
17: 2	13: 2	,, nya hospitalsbygguaden vid Göteborg
18	14	,, nationalmusei-byggnadens inredning
		jemte andra i sammanhang dermed
		erforderliga kostnader ........................

Riksmynt.

457,361

2,000

151,000

Summa

Riksmynt.

24,433

35,426

645,787

e) Beviljade under 1865-—1866 års riksdag:

19: 1 15: 1
19: 2 45: 2

19: 4 15: 3

19: 5 15: 4

19: 6 15: 5

19: 7 15: 6

19: 8 15: 7

Till

anställande af skjuiförsök..................

anskaffande af ett positions- och belägringsartilleri
om 15 refflade tackjernskanoner
med tillbehör, lavetter,

föreställare och spetsprojektiler.........

anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller

eljest mindre göda vägar ..................

understödjande af mindre hamn- och
brobyggnader samt upprensning af åar

och farleder..........................................

understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefieborgs och
Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermland, som afse att förminska
frostländigheten .....................

fortsättning, och vårdande af Kamereraren
C. Sandbergs historiska och

kamerala samlingar..............................

löneförbättring, utöfver minimilönen
400 R:dr om året, åt examinerade

folkskolelärare.......................................

Transport

20,000

36,750

6,700

1,500

17,925

500

200

83,575

670,221 [41

	H LM	1		1	j
	fn
K CO	H 03		Riksmynt.
1 2 8-^°	1 5 3-s° ® 2				Riksmynt.
		Transport ■	83,575 \|	\|	670,221	41
19: 9	15: 8	Till undervisning i trädgårdsskötsel vid		j	j
		folkskolelärare-seminarierna ............... j	1,900	—
19: 10	15: 9	„ inköp och tillredning af jord för
		nämnda ändamål.................................	1,251	45
19: 12	15: 10	„ fortsatt utgifvande af handlingar som
		äro af vigt för fäderneslandets historia	3,000	—
20	16	„ utvidgande af elementarläroverksbygg-
		naden i Christianstad .......................	10,000	—	99,726	45
		f) Beviljade vid 1867 års riksdag:
22: 1	18: 1	Till uppförande af ny arkivbyggnad för
		Göta Hofrätt och ombyggande af den
		hofrättshusets tomt omgifvande kaj	6,152	—
22: 2	18: 2	„ anställande af skjutförsök ..................	20,000	—
22: 3	18: 3	„ anskaffning af rid- och anspanns-per-
		sedlar för fältartilleriet ...	38,075	—
22: 4	18: 4	„ dito af positions- och belä-
		gringsartilleri ..................	36,750	—
22: 8	18: 5	„ ny sjökrigsmateriels anskaffande ......	290,804	—
22: 9	18: 6	„ anskaffande af kanoner .....................	144,000	—
22: 10	18: 7	„ anskaffande af projektiler för nyss-
		berörda kanoner....................................	48,000	—
22: 11	18: 8	„ bestridande af kostnaderna för dels
		anskaffning af lämplig skjutbana för
		grufva kanoner och dels artilleriför-
		sök äfvensom försök med undervat-
		tensminor .............................................	36,000	—
22: 14	18: 9	„ uppehållande af undervisningen å			I
		skeppsbyggeri-afdelningen vid skepps-
		byggeriinstitutet i Carlskrona ............	658 \|19,
		Transport	620,439	jis	j 769,947	86

§ i 1869 års reglemente.	1 § i 1870 års j reglemente.
22: 16	18: 10
22: 17	18: 11
22: 18	18: 12
K) O	18: 13
22: 22	18: 14
24: 1	20: 1
24: 6	20: 2
24: 7	20: 3
24: 12	20: 4

Transport

Till anläggning af nya samt förbättring;
eller omläggning af backiga eller;

eljest mindre göda vägar ..................

„ understödjande af mindre hamn- och
brobyggnader samt upprensning af

åar och farleder .................................

„ understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar Inom
Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och
Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostlän digheten.

...............................................

„ löneförbättring utöfver minimilönen

åt examinerade folkskolelärare .........

„ undervisning i trädgårdsskötsel vid
folkskolelärare-seminarierna ...............

g) Beviljade vid 1868 års riksdag:

Till anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest

mindre göda vägar ..............................

„ understödjande af mindre hamn- och
brobyggnader samt upprensning af

åar och farleder .................................

„ utvidgande af hamnen vid Ystad......

„ understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och

Transport

Riksmynt.

620,439

29,075

1,500

34,430 —

18,847

1,900

56,825

7,500

3,000

Summa

Riksmynt.

769,947 .86

706,191

67,325 —! 1,476,139 !85

W £

B Z

CD CD
P

c+- Pa
CD •"*

t-j DOO
CD

OQ M’

24: 16 20: 5

31: 1

31: 2

31: 3

31: 4

31: 5
31: 6

22: 1

22: 2

22: 3

22: 4

22: 5
22: 6

Transport

Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostlän digheten.

...............................................

Till beredande af arbetsförtjenst åt den i
följd af missväxt och dyr tid nödställda
befolkningen inom vissa delar
af landet................................................

h) Beviljade vid 1869 års riksdag:

Till anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre
göda vägar....................................

,, väganiäggning från Ramsele sockengräns
genom Fjellsjö till Bodums kyrka
samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i

Wester-Norrlands län...........................

,, anläggning af väg mellan sjön Bolmens
strand och Wieslanda jernvägs station

i Kronobergs län ..................

,, understödjande af mindre hamn- och
brobyggnader samt upprensning af åar

och farleder..........................................

,, utsträckning af Kinda båtled från sjön

Rengen till Linköpings hamn............

,, understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom
Norbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och
Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks hä Transport -

Riksmynt.	Summa Riksmynt.
67,325		1,476,139	85
73,198
13,920	_	154,443
150,000	—
11,250
3,666	67
20,000
32,500
217,416	67	1,630,582	85

2 ^	3 ^
09 b i	1 %			Riksmynt.		Summa
O CD	P ..					Riksmynt.
g- P°	ci- P-> CD £1
			Transport	217,416	67	1,630,582	85
			rader i Wermlands län, som företrä-desvis afse att förminska frostländig-heten......................................................	60,000
31: 9	22: 9	Till	rensningar för flodvattnets afledande i en del af Diné eif...........................	2,000
34	24	"	kanal- och väganläggningar samt väg-förbättringar inom Kronobergs och Jönköpings län ....................................	3,800
35	25	n	undsättande af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen..................	3,500	—
37	26	ii	undersökningskostnader för jern vägs-anläggningar .......................................	22,500	—	309,216	67
			Summa anslag			1,939,799	52

			B) Län.
		a) Beviljad! under 1865—1866 års riksdag.
20	16	Till	utvidgande af elementar-läroverksbygg-naden i Christianstad .........................	—	—	10,000	*—
		b) Beviljade vid 1869 års riksdag.
31: 5	22: 5	För	utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn............	■ ‘ 32,500
31: 7	22: 7	>>	befrämjande af utdikning och aftapp-ning af sänka traktör och sjöar till beredande af odlingsföretag inom ri-kets mellersta och södra län ............	50,000
31: 8	oo c4 c*	>)	sänkning och upprensning af Lida-ån	10,000		92,500	—
			Summa lån	—I"	102,500

Bill. till Riksd. Prof. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Bil. D.

Under 1870 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

och
moment
i
det
nya
reglementet -

8
" 8

A) Anslag.

Till

anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af
backiga eller eljest mindre

göda vägar..............................

,, väganläggning mellan Åsele
och Wilhelmina kyrkoby i

Westerbottens län..................

,, väganläggning mellan Lycksele
och Wilhelmina kyrkobyar
i Westerbottens län
106,700 R:dr, deraf under

år 1871 ...............

,, understödjande af mindre
hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och

farleder....................................

För tillökning af vågbrytaren utanför
Wisby hamn 130,000 R:dr,
att utgå under år 1871 med
Till understödjande af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens,
Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs
och störa Kopparbergs

Transport

Beviljade att utgå

är 1870.

år 1871.

5,000

150,000

15.000

30.000

30,000

305,000 >—

summa

Riksmynt.

150,000

5,000

15.000

30.000
30,000

310,000

j) och mo-ment i det nya
	Beviljade	att utgå		Summa
	år 1870.	I	år 1871.		Riksmynt.
regie-
—	3
1	3	Transport	5,000		205,000		210,000
		län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks hära-der i Wermlands län, som företrädesvis afse att förmin-ska frostländigheten...............			60,000		60,000
29	—	Till fortsättning af arbetena å
		Nordvestra stambanan .........	1,600,000		—	—	1,600,000	—
30		För godtgörande af åtskilliga utaf						1
		Kongl. Statskontoret bestrid-da förskotter ........................	98,282	37		—	98,282	37
		Summa anslag	1,703,282	37	265,000	—	1,968,282	37
		B) Lån.
27	7	För befrämjande af utdikning och
		aftappning af sänka traktör och sjöar till beredande af od-lingsföretag inom rikets mel-lersta och södra län ............			50,000		50,000	1
					1 I 1

Aflöniiigsstat för Riksgälds-konlorcts erabets- och tjensteman samt

vakt betjening.

	Ordinarie lön.	Arfvode.	Summa.
Fjerde tjenstegraden 1 Sekreterare hos Fullmäktige......
4,400		600		5,000
1 Kommissarie...........	4,400	—	600		5,000
2 Kommissarier.........	8,800	—	1,200	—	10,000	—
Tredje tjenstegraden:
1 Kamererare i Boksluts-kontoret.....	3,000		600		3,600
1 Kamererare i Revisions-kontoret .	3,000	—	450	—	3,450	—
Andra tjenstegraden:
1 Ombudsman..........	2,000		300		2,300	__
1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige . .	2,000	—	300		2,300
1 Notarie hos Kommissariatet . . , , .	2,000	—	300		2,300
1 Kassa-bokhållare.......	2,000	—	300		2,300
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret...... 1 Bokhållare i d:o ......	2,000 2,000	—	300 300		2,300 2,300
Första tjenstegraden:
1 Kanslist vid Fullmäktiges expedition .	1,000	—	150		1,150
1 Kanslist hos Kommissariatet......	1,000	—	150		1,150
1 Kammarskrifvare . ......	1,000		150		1,150
1 Kontorsskrifvare..........	1,000		150		1,150
1 Kontorsskrifvare........	1,000		150		1,150
Lönetillökning för de tre äldste i denna grad å
500 R:dr för hvardera........	1,500	—		—	1,500	—
Vaktbetjening:
1 Vaktmästare...........	675	_	75		750
1 Kammardräng..........	575	—	75	_	650
2 Kammardrängar.........	1,150	—	150	-_	1,300
1 Husdräng...........	575	_	so		625
1 Husdräng...........	575		so!		625
Summa R:dr R:mt	45,650	—	6,400	—	52,050	J_

Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar

annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:
för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —
för den, som tjenat i denna grad 10 år och derutöfver » 3,000: —

för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver » 3,500: —

och

för den som tjenat i denna sistnämnda grad 10 år och

derutöfver.............» 4,000: —

Pension s-stat vid Kiksgälds-kontoret.

Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vougt.....	1,417	50
Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg .........	660	66
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam .	250
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk,
Öfver-krigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
, Aurora Lindstedt..............	225	—
Aflidne Notarien Er. Bergmans omyndiga barn......	225	—
Summa R:dr R:mt	2,778 16

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innebafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.

Förestående två stater, nemligen:

Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . 52,050: —

Pensions-staten vid d:o ....... 2,778: 16.

uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1870.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

G. LAGERBJELKE.

n. v. Talman.

För Andra Kammaren:

A. N. SUNDBERG.

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,

välde af 1870 års Riksdag:

Ordföranden, f. d. Statsrådet, en af de aderton i Svenska Akademien, Riddaren
och Kommendören af Kongl. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s
Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton.

Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden och af Kongl, Nordstjerneorden,
Herr Carl Leonard Kinmanson.

Kapitenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta.

Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden,
Herr Friherre Alfred Henrik Edvard'' Fock.

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktoren Anders
Alexander Berger.

Professoren, Herr Hjalmar Holmgren.

Suppleanter:

Grosshandlaren, Herr Gustaf Rooth.

Öfverste-löjtnanten, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden och Kongl. Norska S:t OlafsOrden,
Herr Erik Gustaf Klingenstjerna.

Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Filosofie
Doktorn Johan Arrhenius.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds verken,

vid 1870 års revision.

För Första Kammaren:

Majoren, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Herman Otto Falk.

Domprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktoren
Carl Wilhelm Linder.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Fredrik Wilhelm
von Otter.

Godsegaren, vice Häradshöfdingen, duris Utriusque Kandidaten, Herr Grefve Axel
Edvard Knut Mörner.

Godsegaren, Filosofie Doktoren, Herr Friherre Johan Nordenfalk.

Löjtnanten, Herr Erik Sandell.

Suppleanter :

Bruksegaren, Herr Hjalmar Groneborg.
Grosshandlaren, Herr Henning Friséll.
Kammarherren, Herr Thomas Grote von Kock.

För Andra Kammaren:

Fabriksidkare^ Herr Joran Snäf.

Godsegaren, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Ålcerhjelm.

F. d. Talmannen, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Nils Larson.
Kapten-Löjtnanten, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Gustaf Carl Witt.
Godsegaren, Herr Olof Gabriel Hedengren.

Riksdagsfullmäktigen, Herr Sven Nilsson från Christianstads län.

Suppleanter:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Johan Fredrik Fredricson från Upsala län.
Vice Häradshöfdingen, Herr Alfred Wilhelm Hufva.

Kaptenen, Herr John Philip Ericson.

öfver

1870 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.

Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar Sid.
Aflöning för Folkskolelärare .................... »

» » Jnstitie-ombudsmannen in. fl. »

» » lediga tjänsters bestridande »

» » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal

och vakt betjening

................ »

Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret....... »

Afsked med pension ............... »

Akto rötsår/vode ........................................... «

Allmänna hevillningen ................... »

» » uppbörden och redovisningen
af ....... >:

Allmänna Hypotheksbanken....................... »

Amortissementsfonder ................................ »

Anmärkning smedel ............................... »

Anslag angående lediga tjänster................ »

Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till »
Arfvode för Deputerade och deras biträden »

» » Fullmäktige ............................ »

» » Riksdagens Revisorer ........... »

» » Riksg:s-kontorets tjensteman »

Arkivbyggnad för Göta Hofrätt ......... »

Arkivet, Riksdags- .................................. »

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 10 Sand.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

30.	§ 54.
7, 8, 10.	§§ 15 inom. 7, 8. 18 mom. 13.
27, 28.	§ 47.
47, 48.	§§ 121, 122.
29, 30.	§ 50.
76, 77.
51, 52.	§§ 134—136.
37.	§ 82.
31.	§ 55.
36, 37.	§§ 77, 79, 80.
44.	§ 112.
37.	§ 83.
31, 37.	§§ 59, 81.
48.	§ 123.
14, 17.	S 20 inom. 5, $
39.	§ 92.
28.	§ 49.
27.	§ 46.
29, 30.	§§ 50. 51.
9.	$ 18 inom. 1.
26.	§ 45.
1 Afd.	2 Band. 11

Artilleriet, kanoner samt rid- och anspannsm.
fl. persedlar för ................

Artilleri-försök med kanoner ....................

Auktionsmedel för Kronans hus ................

Avesta pedagogi............................................

Bank, Sveriges Riks-, Riksgäld s-kontorets

kreditiv å ............

Bankens behållna vinst ................................

Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret

Befordringsvilkor .......................................

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbetjenter

Begrafningshjelps-besparingar...................

Belåning af obligationer ...........................

Belågrings-artilleri, anskaffning af............

Belöning för extra arbeten........................

Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets
....................................

» Justitie-ombudsmannens ........

» Riksdagens Revisorers............

Besigtning av å Riksgäl ds-kontorets och

Riksdagens hus ................

Beskattningsväsendets förenkling, anslag till
Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg nader

....................................

Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag
..............................

» » förslagsanslagen ................

» » statsanslagen i allmänhet

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ............

Betjeningen vid Riksgälds-kontoret............

Bevillningen, allmänna...............................

» uppbörden och redovisningen

af ........................................

Bevillning s-för ordning, utfärdande af ....

Bibliotek, Riksdagens ................................

Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kon torets

utgifter............................

Bilianget till Riksdagens protokoller, tryckning
af.......................................

Bodum och Ramsele, väganiäggning mellan
» och Tåsjö, dito dito

Boksluts-kontor, Riksgälds-kontorets ........

Bolmen och Wieslanda, väganläggning mellan
....................

Sid.	7, 9.	§§ 15 mom. 2. 18 inom. 3, 4.
»	4, 9.	§§ 9. 15 inom. 2. 18 mom. 2, 8.
»)	31.	§ 58.
»	4.	§ 6 inom. 2.
»	35.	§ 74.
))	34.	§ 71.
))	49.	§ 126.
»	29, 49.	§§ 50 mom. 1 —5. 125.
»	30.	§ 52.
»	24.	§ 37.
X»	35.	§ 73.
»	7, 9.	§§ 15 inom. 2. 18 mom. 4,
»	30.	§ 51.
»	43.	§ 108.
x »	28.	§ 48.
))	27, 43.	§§ 46, 109.
))	43.	§ 106.
»	3, 4.	§§ 5, 7.
))	5.	§ 11.
,)	20.	§ 31.
»	21—24.	§ 35.
»	32.	§ 61.
»	42, 50.	§§ 104, 131.
))	46, 47.	§§ 115—120.
»	31.	§ 55.
»	36, 37.	§§ 77, 79, 80.
))	45.	§ 113 inom. b.
»	26, 27.	§ 45.
»	32.	§ 60.
))	44.	§ no.
»	15.	§ 22 mom. 2.
»	15.	§ 22 mom. 2.
))	46, 47.	§ H7.
))	15.	§ 22 inom. 3.

Brister i förslagsanslagen.......................... Sid.

" » Statsverkets inkomster ............ »

Brobyggnader, anslag och lån till ............ »

Bräcke och Sttrtdsraif/, vägomläggningmellan »

Båtsmansrotarnes sammanförande ............ »

Carlskrona skeppsbyggeri-institut ............ »

Cliristianstad, bidrag till läroverksbyggnad »

Cliristianstads låns flyg sands-plantering s fond.

.................. »

Dalslands kanalaktiebolag ........................ »

Depositionsmedel ........................................ »

Deputerade för låneärenden................ »

Diarium, Ombudsmannens ........ »

Diplomatarium, Svenskt ........................... »

Edeforssen, kanal förbi ............................ »

Ekeplantering skassan.................................... »-

Ekesko g smedlen ............................................ »

Embetsresor, Justitie-ombudsmannens - »

Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret.

...... »

Expedition, Fullmäktiges................... »

» Justitie-ombudsmannens .... »

Expenser för Justitieombudsmannen m. fl. »

Extra ordinarie tjensteman, deras antagande
»

» » x> j> skiljande

från Riksgälds kontoret

........ »

» » » gratifikationer åt »

Falkenberg, dragvägsanläggning och mudd ringsarbeten

vid.................. »

Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen »

Folkskolelärares aflönande ........................ »

Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel
»

21-24.	§ 35.
20.	§ 34.
3, 7, 10, 14,	15, 18. §§ 4. 10 mom. 2.
	15 inom.	4.
	18 mom.	11.
	20 inom.	2, 3.
	22 mom.	4.
	27 mom.	4.
5.	§ 10 inom.	1.
24, 25.	§ 38.
9.	H 18 mom.	9.
8.	§ 16.
33.	§ 67.
2, 44.	§§ 3, in.
32.	§ 63.
39.	§ 92.
42.	§ 105.
3.	§ 6 mom. 1.
5.	§ 10 inom.	3.
33.	§ 67.
33.	§ 66.
28.	§ 48.
30, 48.	§§ 53, 121.
46.	§ 116.
27, 28.	§§ 47, 48.
28.	§ 48.
49.	§ 125.
50.	§ 132.
30.	§ 51.
5.	5 10 inom.	2.
27.	§ 47.
7, 10.	§§ 15 inom.	7.
	18 inom.	13.
8, 10.	§§ 15 inom.	8, 9.
	18 inom.	14.

Fordringar, Riksgälds-kontorets................

Forsellön, ersättning till räntetagare för
Frostländighet, anslag för minskning af....

lö mom. 5.
18 inom. 12
20 inom. 4.
22 mom. 6.
27 mom. 6.

» 2. § 3.

» 24. § 36.

» 5, 7,10, 14,16,18. §§ 10 inom. 4.

Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman
........................................

» granskning af Riksdagsmännens

Fullmäktige i Riksgälds- kontoret ............

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ........;......

» antal för besluts fattande

» arfvoden och resekostnads ersättningar

........................

« befattning upphör ...............

» berättelser v...........................

» besluts Överklagande

» Deputerade för låneärenden

» frånvaro ...............................

» föreskrifter ...........................

» förfall ....................................

» kansligöromål.....................

» komplettering........................

» omröstningar ..................-.....

» Ordförande............................

u protokoller ...........................

» rådfrågningarhosRevisorerne

» sammankomster...................

u sammanträden......................

» sessionsdagar ......................

» ställande till ansvar ............

» Suppleanter ........................

» » deras inträdande

» särskilda uppdrag ................

» tjenstledighet........................

» åligganden ...........................

Furusjön, i Jönköpings län, lån till ........

Förfall, Fullmäktiges ...............................

Förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta
tillgång ....................

Förskott, ersättning till Kongl. Statskontoret
för ............................

Förslag till lediga tjensters återbesättande

Förslagsanslag enligt riksstaten ................

Försvarsverket till lands, anslag för ........

» » sjös, anslag för’...........

Granskning af Kommissariatets protokoller
och anteckningsböcker ....
» » Riksdagsmäns fullmakter....

» » Riksgälds-kontorets räkenskaper
...............................

Gratifikationer till betjeningen vid Riks gälds-kontoret.

...................

Göta Hofrätt, arkivbyggnad för...............

Sid.	29.	§	50 mom. i.
»	45.	§	114,
»	79.	—
))	40	§	93.
»	41, 45.	§§	99, 113.
»	28.	§	49.
))	39.	§	90.
»	43.	§ 8	108.
	42.	104.
»	39.	§	92.
))	41.	§§	97, 98.
)J	42.	§	103.
»	41.	88	97, 98
»	46.	8	116.
J)	39.	§	90.
»	41.	§	101.
»	38.	8	86.
u	40.	8	95.
»	40.	§	94.
»	40—42.	§§	95-104.
»	40.	§	95.
	40.	§	95.
0 »	40. 79.	§	93.
»	38.	88	87, 88.
»	42—45.	88	105-114.
»	41.	8	97.
»	39.	8	91.
))	2.	8	3.
»	38, 41.	88	88, 97. 98.
»	35.	8	73.
))	19.	8	30.
»	48.	8	124.
»	21—24.	8	35.
»	9.	8	18 mom. 2—4
i)	9.	8	18 inom. 5—8
))	42.	8	105.
))	45.	8	114.
»	37, 47.	88	83, 117.
>,	30.	§	51.
»	9.	8	18 mom. 1.

Göta Kanal-direktion, val till ledamot af Sid. 45. 8 113 mom. cl.

Göteborgs hospitals utvidgning...................

Hamnanläggningar, föreskrifter rörande

bidragen till ........

Hamnbyggnad vid Ystad............................

HamnbyggnaAer...........................................

Hattefura och Stora Lee, segelled emellan

Hedens forssar, kanal förbi.......................

Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för

Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för................

Honoraria, Fullmäktiges ...........................

Hospital vid Göteborg, uppförande af ....

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ...............

Hus, kronans, i städerna............................

» Riksdagens .......................................

» Riksgälds-kontorets..........................

llvetlanda och Serarp, vägomläggning

mellan ................................

Hypotheksbanken, allmänna ........................

Indrifning s-arfvoden.................................-

Inkomster, Statsverkets, brist uti ............

» Riksgälds-kontorets ................

Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman
................................

Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens
hus ........................

Inventering af Inne-och säkerhetshandlingar
Jernväg »anläggning av, undersökningskost nader

för............................

Jernväg sbyggnader, Statens, anslag till....

» teknisk-ekonomisk beskrifning
öfver........

J''or deb ocker nas afsilande och granskning

Justitie-ombudsmannens aflöning................

» embetsresor ................

-> insättande i embete!

Kameralväsendet, anteckningar rörande . .

Kanaler, statsbidrag till ...........................

Kanoner, anskaffning af ............................

» försök med...................................

i) 6. § 13 mom. 2.

»	8, 10, 15. 16, 19.	§§ 17, 19, 21, 23,
»	3, 14.	§§ 4. 20 inom. 3.
»	3, 7, 10,14, 15,18.	§§ 4. 10 mom. 2. 15 inom. 4. 18 inom. 11. 20 mom. 2, 3. 22 mom. 4.
»	2.	8 3-
V	5.	§ 10 inom. 3.
)>	4, 8.	§§ 8. 15 mom. 10.
»	9.	8 18 mom. 1.
))	28.	§ 49.
))	6.	§ 13 inom. 2.
»	37.	§ 83.
»	31.	§ 58.
	26, 43.	§§ 44, 106, 107.
»	26, 43.	§§ 44, 106.
)i	18.	8 27 inom. 1.
>,	44.	§ 112.
)>	37.	§ 82.
))	20—24.	88 32-35.
	30—36.	§§ 54-76.
»	47.	§ 120.
»	26, 43, 44.	88 44, 106, no.
))	42.	§ 103.
»	17.	§ 26.
))	19.	§ 29.
))	5, 6.	8 il-
N	3, 4.	88 5, 7.
))	27.	8 47.
))	28.	§ 48.
»	45.	§ 113 mom. c.
»	6, 7.	§§ 12 inom. 2. 15 mom. 6.
»	5, 15.	§§ 10 inom. 1, 3. 22 mom. 5.
»	7.	§§ 15 mom. 2. 18 inom. 6.
>>	4, 7, 9.	§§ 9. 15 mom. 1.

18 inom. 2, 8.

Kanoner, skjutbana för................................

Kansliets, Konglregistratur ....................

Kinda båtleds utsträckning till Linköping

Kinda kanalaktiebolag, revision ................

Kommissariat, Riksgälds-kontorets..........

» dess protokoller och an teckningsböcker.

...

» » utlåtanden ................

Kontors-expenser ........................................

Konungens ombud .......................................

Kortstämpel-af giften....................................

Kreditiv för infallande krig........................

» » rikets försvar eller andra vigtiga
ändamål .............-. ....

» Riksgälds-kontorets, å Banken ...

Köpeskilling för kronohemman...................

Landtförsvaret, extra anslag till................

Landtränteriernas depositionsmedel............

» månadsförslag................

Landtråntmåstarnes remisslage ................

Lavetter, anskaffning af ............................

Ledigheter bland Fullmäktige ....................

Lida-ån, sänkning af ................................

Linköpings hamn och Rengen,båtled mellan
Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken

« angående förslags-anslagen ............

» » Statsverkets öfverskott

Liqvidationsfonder......................................

Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret ....
Luftvexling s-apparat i Riksdagshuset ....

Luleelf, rensning och kanalisering af ........

Ljuleå och Storbacken, kommunikation mellan
Lycksele och Wilhelmina, väganläggning

mellan................................

Läroverksbyggnader, anslag och lån till..

Manufaktur-diskontens vinstmedel ............

Mindre kreditivet ........................................

Minor, undervattens- ................................

Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande, i
följd af................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Mjöl- och sågqvarns-råntans upphörande,

ersättning för ....................

Museum, National-, inredning af................

Myntsort, den i reglementet begagnade ....

Sid.	9.	§	18 inom. 8.
»	6.	§	13 mom. 1.
»	15.	§	22 mom. 5.
»	44.	§	in.
»	46,	§	117.
»	42.	§	105.
>>	41.	§	102.
»	26.	§	44.
»	41.	§	100.
»	31, 36.	§§	56, 78.
»	25.	§§	39, 41.
»	25, 37.	§§	40, 41, 83.
»	35.	§	74.
	31.	§	57.
»	9.	§	18 inom. 2—4.
»	32.	§	63.
)>	37.	§	80.
»	37.	§	81.
	7.	§	15 inom. 2.
	38.	§	87.
»	16.	§	22 inom. 8.
)>	15.	§	22 mom. 5.
»	38.	§	85.
	21.	§	35.
»	32.	§	61.
»	37.	§	83.
»	29.	§	50 mom. 3.
»	26.	§	43.
»	5.	§	10 inom. 3.
»	5.	§	10 mom. 3.
»	18.	§	27 inom. 3.
»	8.	§	16.
»	32.	§	62.
»	25, 37.	§§	40, 41, 83.
»	9.	§	18 mom. 8.
»	14, 17.	§§	20 mom. 5.
			24, 25.
»	17, 33.	§§	24, 25, 68, 69.
»	6.	§	12 inom. 1.
»	6.	§14.
»	52.	§ 137.

My vilt. dikning ar för minskande af frost ländighet.

.......................... Sid. 5, 7, 10, 14, 16, 18. §8 10 mom. 3.

Månads för »lag, Landtränteriernas ............

National-musei-byggnadens inredning........

Natur a-underhåll för gemenskapen vid sjöförsvaret
......................

Nordvestra stambanan, anslag till ............

Näfvelsjön i Jönköpings län, lån till........

Nådårsbesparingar.......................................

Obligationer, belåning af ............................

» Riksgälds-kontorets ............

Observations-arfvode ....................................

Observationsmedel .........................................

Oälingsf''öretag, anslag och lån för beredande
af ........................

	15 inom. 5. 18 inom. 12. 20 mom. 4. 22 inom. 6. 27 mom. 6.
37.	§ 80.
6	§ 14.
33.	8 65.
19.	8 29.
2.	§ 3.
24.	§ 37.
35.	§ 73.
1, 34, 36.	§§ 2, 72, 75.
37.	§ 82.
31, 37.	§§ 59, 81, 82.

» 5,7,10,14,16,18,19. §§ 10 m. 4. 15 in. 5.

18 in. 16. 20 in. 4.
22 in. 6—9.

27 m. 6, 4.

» föreskrifter rörande dessa

anslag och lån ........

Ombud, Konungens -...................................

Ombudsman, Riksgälds-kontorets ..............

Omröstningar, Fullmäktiges........................

Ordförande hos Fullmäktige.......................

» vice, dito ........................

Pansarplåtar, försök med deras motstånds förmåga.

.............................

Pedagogier, anslag till ................................

Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets
tjensteman och vaktbetjening

Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret ........

Positions-artilleri, anskaffning af ............

Projektiler till kanoner................................

Protokoller, Fullmäktiges............................

» Riksdagens, papper till tryckning
af...............................

Ramsele och Bodum, väganläggning mellan
Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets

Reglementariska stadganden, äldre............

Remisslage ..................................................

Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan

8, 10, 15,	16, 19. §§ 17, 19, 21, 23, 28.
41.	8 loo.
47.	§ 118.
41.	.8 101.
38.	8 86.
38.	8 86.
4.	8 9.
4.	§ 6 inom. 2.
51, 52.	§§ 133—136.
78.	—
7, 9.	§ 15 mom.2.§ 18m. 4.
9.	§ 18 mom. 7.
40.	§ 95.
44.	§ no.
15.	8 22 inom. 2.
6.	§ 13 inom. 1.
52.	8 138.
37.	§ 81.
15.	22 inom. 5.

Resekostnads-ersåttning för Riksdagens

Revisorer ........... Sid. 27. § 46.

,, för Fullmäktige.... » 28. 8 49.

» » Justitie-om budsmannen Restantier

å allmänna bevillningen ..........

Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets.......

Revisionsko stnader ...................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1869 års statsrevision »

>, traktamenten och

resekostnader för

Revisorern.es

Rid- och anspannspersedlar åt fältartilleriet

Riksbanken, kreditiv å..........-....................

Riksbankens vinst ........................................

Riksdagens hus, upplåtelse af ruin uti ....

Riksdag s-bibliotheket....................................

Riksdag skostnader....................................•—

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås
............................................

Riksgälds-kontorets betjening ....................

» Enke- och pupillkassa

» fordringar för meddelade
lån ...............

» Fullmäktige................

» föremål ....................-

» förvaltning ................

» hufvudbok...................

» hus ............................

» inkomster och särskilda
tillgångar............

» kreditiv å Banken ....

» obligationer ................

» rättegångs- och utsök nings-ärenden

........

„ skulder........................

» Styrelse......................

» tjenst emanna-personal

» upplåning ....................

» utgifter .......................

» vaktbetjening ............

Riksgälds-sedlar, inlösen af.......................

Riksregistraturet, komplettering af............

Riks-statens inkomster, Riksgälds-kontoret
deraf tillkommande belopp ....
Rotar vid båtsmanshåll^,sammanförande af

»	28.	§ 48.
»	31.	§ 55.
))	47.	^ 117.
»	27.	§ 46.
»	79, 80.	—__
»	27.	ij 46.
»	27, 43.	§§ 46, 109.
»	9.	8 18 mom. 3.
„	35.	§ 74.
))	34.	8 71.
„	43.	8 107.
))	26.	8 45.
»	26.	§ 42.
»	45.	§ 113 inom. a.
»	52.	8 137.
»	46, 47.	8§ 115 120.
»	30, 48.	§§ 53, 121.
»	2.	§ 3.
	79.	---
))	1.	8 i.
»	38. 39.	88 86, 89.
»	37.	8 83.
»	26, 43.	§8 44, 106.
))	30 36.	88 54—76.
))	35.	8 74.
»	1.	8 2.
»	47.	8 118.
»	1.	S 2.
»	38—40.	88 86—94.
))	46, 47.	88 115 — 120.
»	34, 35.	88 72, 75.
»	3—30.	88 4-53.
»	47.	8 119.
))	2.	S 2.
))	6.	8 13 inom. 1.
»	33.	§ 60.
»	24, 25.	8 38.

jRäkenskaper, Riksgälds-kontorets ............

» » utdrag af

Rånte- och amortissements-fonder ............

Räntebärande pappers belånande ............

Räntegifvares befriande från forsellön ....

Sammankomster, Fullmäktiges....................

» Fullmäktiges i Banken och

Riksgälds-kontoret gemensamma
Sandbergs, C., kameral-samlingar ............

Serarp och Uvetlanda, vägomläggning

mellan ........................................

Sessionsdagar, Fullmäktiges........................

Sjöaf''tappning ar............................................

Sid. 40.	§ 94.
» 37.	§ 83.
» 38.	§ 84.
» 37.	§ 83.
» 35.	§ 73.
» 24.	§ 36.
» 40—42.	§§ 95-104.
» 45.	§ 113.
» 6, 7.	§§ 12 mom. 1.
	15 mom. 6.
» 18.	§ 27 mom. 1.
» 40.	§ 95.

5,7,10,14,16,18,19.:

» vilkor för statsbidrag till » 8, 10, 15, 16, 19. §§

Sjöförsvaret, anslag till.............................. » 4, 9. §§

Sjöförsvarets gemenskaps natur aunderhåll « 33. §

Sjökrigsmateriel, ny ................................... » 9. §

Sjövapnets öfningar, reservationsanslag till » 32. §

Skatteköpeskillingar ................................... » 31. §

Skepp sby g g er i-institutet i Carlskrona, anslag
till........................................ » 9. §

Skjutbana för grofva kanoner ................... » 9. §

Skjutförsök, anställande af ........................ » 7, 9. §§

Skog splantering skassan ................................ » 33. §

Skrifmaterialier, för Riksdagens och Utskottens
behof......................... » 44. §

Skulder, Riksgälds-kontorets...................... » 1, 2. §

Spanmålsuppköp, influtna medel till ........ » 32. §

Spelkort, stämpelafgiften för .................... » 31, 36. §§

Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga

statsutgifter........................ » 20.

» äldre, rörande Riksgälds kontoret.

................ » 52. §

Stadspedagogier, anslag till ..................,..... » 4. §

Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret.... » 76, 77.

Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret .... » 78.

Statens jernvägsbyggnader.......................... » 19. §

» » beskrifning öfver » 5. §

Statsfyllnadssumman.................................... » 20. §§

Bih. till Riksd, Prof. 1870. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band,

(Riksg.- kontorets Reglemente.)

10 mom. 4.

15 mom. 5.

18 inom. 12.

20 mom. 4.

22 mom. 6—8.

27 mom. 6, 7.

17, 19, 21, 23,28.
13. 18 mom. 5.

65.

18 inom. 5.

64.

57.

18 inom. 9.

22 mom. 8.

15 mom. 1.

18 mom. 2.

67.

no.

64.

56, 78.

§ 31.

138.

6 mom. 2.

29.

11.

32, 33.

Statsinkomsterna, brister i ................... • - Sid. 20. § 34.

„ öfverskott å ...............

Statskontoret, ersättning till ..........vr~

Statslånefonden ..............................-"••••

Statslån för jernvägsbyggnader .........

Statsobligationer, fonderade ........................

Statsregleringen, dermed gemenskap egande

utgifter ...................

Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade
vid 1853 och 1854 års

riksdag .......................

» dito vid 1856,1857 och 1858

års- riksdag ...................... ...

» dito vid 1859 och 1860 års
riksdag . v , ^r . ...

» dito, vid 1862 och 1863 års

riksdag ..........

» dito vid 1865 och 1866 års

riksdag ...........................

» dito vid 1867 års riksdag....

» dito vid 1868 års riksdag...-

i dito vid 1869 års riksdag...

« dito vid 1870 års riksdag ...

» allmänna stadganden rörande

Statsverkets besparingar och öfverskott ....

» förslagsanslag .....................

» inkomster, hilster uti ............

» >: Riksgälds-kontorets

andel af ...........

» liqvider med Riksgälds-kon toret

.........................

Stensjön i Jönköpings län, lån till .......

Stora Lee och Hattefura, segelled mellan
Storbacken och Luleå, kommunikation

mellan .....,......

Strömrensningar, anslag till ...............

Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning .....

Stångåns kanalisering, statsbidrag till ...
iStämpelafgifterna för spelkort och tidningar
......................

Större kreditivet ...............................

Summariska räkningarne............tm- ;>•*.

Sundsvall och Bråcke, kommunikationsled

mellan ...................................

Suppleanter för Fullmäktige ..................

» deras inträdande ......

» för Revisorer^ ...............

»	32.
»	19.	§ 30.
,)	36.	§ 76.
\)	34.	§ 72.
	34.	§ 72.
»	20—25.	§§ 32-38.
))	3.	§ 4.
*>	3, 4.	§§ 5, 6.
))	4.	§§ 7, 8.
»	4—6.	§§ 9—14.
»	7—9.	§§ 15—17.
))	9 14.	§§ 18, 19.
))	14, 15.	§§ 20, 21.
»	15-17.	§§ 22- 26.
»	18, 19.	*§ 27-30.
))	20.	§ 31.
»	32.	§ 61.
»	21—24.	§ 35.
"...	20.	§ 34.
X)	32.	§ 60.
»	21, 32, 38.	§§ 35, 73, 85.
»	2.	§ 3.
))	2.	§ 3.
w	5.	§ 10 inom. 3.
»	5.	§ 10 mom. 3.
))	44.	§ in.
))	15.	§ 22 mom. 5.
))	31, 36.	§§ 56, 78.
»	25.	§ 39.
))	36.	§ 79.
	5.	§ 10 mom. 1.
»	79.	----
»	38.	§§ 87, 88.
»	80.	---

Suspensioner ................................................

Svenska kameralväsendet, anteckningar om

Svenskt diplomatarium ................................

Sveriges historia, vigtiga handlingar för

Sågqvarns-räntans upphörande ................

Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens
jernvägsbyggnader

Testamentsbevillningen, arfvode för ........

Tidningsståmpel-afgiften ......................,

Tjensteförsummelser ................................

Tjenstemän vid Riksgälds-kontoret .......

» » » aflöning för

» » » pensionering af

Tjenster, lediga, bestridande af ...............

» » återbesättande af ............

Tjenstgöring s-ordning ................................

Tjenstgöring »-penning ar .......•..................

Tjenstledighet för embetsmännen och vakt betjeningen

....................

» » Fullmäktige ....................

Tjurken m. fl. vattendrag i Jönköpings län
Traktamenten, Riksdagens Revisorers ....
Try c kfrikets-komitéens betjening och expenser
............

Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoller
.............................

» » Revisorernas berättelser.......

Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mapnens

berättelser .....,,,________

Trädgårdsskötselns befrämjande ................

Tåsjö och 13odum, väganläggning mellan

TJme eif, rensningar i .... .. ......... ......

Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste mäns

sterbhus .....................

Under sökning »-kostnader för jern vägsanläggningar
............

Under vattens-minor, försök med...............

Undsättning smedel vid missväxter ............

Uppbörden och redovisningen af Riksgälds kontorets

medel ..................

Uppdrag, Fullmäktiges, särskilda ............

Uppköp af spanrnål, influtna medel till
Upplåning för Riksgälds-kontorets rökning
Uppvårmningsapparat i Riksdagshuset ...
Utbetalningar, allmänna stadganden rörande
........................

Sid.	, 49, 50.	§§ 127, 128, 130.
	6, 7.	§§ 12 mom. 1. 15 mom. 6.
»	3.	§ 6 inom. 1.
»	4. 8.	§§ 8. 15 mom 10.
»	6.	§ 12 mom. 1.
».	5, 6.	§. 11.
v	36.	§ 77.
»	31, 36.	§§ 56, 78.
»	49—51.	§§ 127—132''
V	46, 47.	§§ 116—118.
»	29.	§ 50.
»	51, 52.	§§ 133—136.
))	47, 48.	§§ 121, 122.
»<	48, 49, 50.	§§ 123,124,139, 1
»	47.	§ 120.
»	29.	§ 50 mom. 1.
))	48.	§ 122.
»	41.	§§ 97, 98.
»	2.	§ 3.
»	27.	§ 46.
»	28.	§ 48.
»	44.	§ no.
»	27, 43.	§§ 46, 109.
	28.	§ 48.
»	8. 10.	§§ 15 inom. 8, 9. 18 mom. 14.
»	15.	§ 22 mom. 2.
»	16.	§ 22 mom. 9.
»	30.	§ 52.
»	17.	§ 26.
»	9.	§ 18 mom. 8.
»	17, 33.	§§ 24, 25, 68, 69.
»	36—38.	§§ 77-85.
J)	42—45.	§§ 108—114.
»	32.	§ 64.
))	34, 35.	§§ 72, 75.
»	26.	§ 43.
»	20.	§ 31.

Utdikningar och aftappning av af myrer i

norra länen Sid. 5, 7,10,14,16,18.

b » i rikets öfriga delar » 16, 19.

Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper » 38.

Utgifter, Riksgälds-kontorets ................... » 3 — 30.

Utlåtanden, Kommissariatets ................... » 41.

Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens .... » 27.

» Riksgälds-kontorets ............ » 47.

Vaktbetjening ene pensionerande ............... » 51, 52.

» tjensteförsummelser........ » 50.

Varningar för tjensteförsummelser ............ » 49.

Vattenaftappning ar, anslag och lån för .... » 5, 7. 10, 14, 16,

18, 19.

i norra länen

5, 7,10,14,16,18.

» i öfriga delar af riket »

» allmänna föreskrifter

rörande dertill beviljade
statsbidrag »

Ventilations apparat i Riksdagshuset ........ »

Wesan, sjöaftappning, lån till ................... »

Wieslanda och Solmen ...................... »

Wilhelmina och Asele, väganläggningmellan »
Wilhelmina och Lycksele, väganläggning

mellan . . »

Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten »
» för lönetillökningen vid Riksgäldskontor
.......... »

Vinst, Bankens .......................................... »

Vinstmedel, Manufaktur-diskontens ........ »

Wisby, vågbrytaren vid.................... «

Vågbrytaren utanför Wisby ................... >-.

16, 19.

§§ 10 mom 4.

15 inom. 5.

18 mom. 12.

20 mom. 4.

22 mom. 6.

27 mom. 6.

§§ 22 inom. 7.

27 mom. 7.

§ 84.

§§ 4-53.

§ 102.

§ 47.

§ 119.

§§ 133—136.

§ 130.

§ 127.

§§ 10 mom. 4.

15 inom. 5.

18 inom. 12.

20 inom. 4.

22 mom. 6—9.
27 mom. 6, 7.
§§ 10 mom. 4.

15 mom. 5.

18 mom. 12.

20 mom. 4.

22 mom. 6.

27 mom. 6.

§§ 22 mom. 7.

27 mom. 7.

8, 10, 15, 16, 19.
26.

15.

18.

8, 10, 15,16, 19.

29.

34.

32.

18.

17, 19, 21, 23, 28.
§ 43.

§ 3.

§ 22 mom 3.

§ 27 mom 2.

§ 17 mom. 3.

§§ 17, 19, 21, 23, 28.

8 50.

1 71.

§ 62.

§ 27 mom. 5.

§ 27 inom. 5.

Väganläggningar och väg förbättring ar, anslag
till .................. Sid. 5, 7, 9, 14,15,18. §§ 10 inom. 1.

15 mom. 3.

18 inom. 10.

20 inom. 1, 5.

22 inom. 1— 3.

27 inom. 1 — 3.

„ allmänna föreskrifter, rörande
dessa anslag » 8,10,15, 16,j 19. §§ 17, 19, 21, 23, 28.

Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för » 3, 14. § 20 inom. 3.

A sele och Wilhelmina, väganläggning mellan » 18. § 27 mom. 2.

Öfverskott, Statsverkets ............... » 32. g 61.

Bih. till Biksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)