RIKS G Ä LDS-Tv O N T () RE T (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKS G Ä LDS-Tv O N T () RE T,

ut tärda dt vid slutet af 1885 års riksdag.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder § 2.

)'' fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 5—13.

_ utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§ 14 och 15.
Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 16.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 17—20.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, för,
valtningsutgifter m. m. §§ 21—31.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 32_45.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 46_48.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 49—57.

Fullmäktiges sammankomster §§ 58—65.

)> särskilda åligganden och uppdrag §§ 66—83.

Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 91—96.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100.

Allmänna bestämmelser § 101.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i -

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqvidan af Svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontor^» skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvare!) stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter & Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgiga uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilkaj

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl fiunes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Riksdagen bär 1883 medgifvit, att de enskilda jernvägs-aktiebolag, Indika
erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag å tillhopa
20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före utgången af år 1883
derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret gjorde anmälan, återbetala sin skuld
till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att aunuiteten skall, utan rubbning af öfriga
bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande inträdt
före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och, beträffande
de bolag, för hvilka full annuitets erläggande icke före 1884 års ingång inträdt,
för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets erläggande tager
sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga lånebeloppet, af
hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapitalbelopp, och
återstoden utgör kapitalafbetalning derå.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, hanker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstaller, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, idfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor^ verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor^
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har
sistlidna års Riksdag för år 1885 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, som det
åligger Riksgäldskontoret att, i den mån det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetala.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 7.

Riksdagen har 1883 dels medgifva, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag
tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må
för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett
kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid
jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån,
beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af
bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors
till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön
Bergviken emellan Bergviks jernvägsstation, Kihlafors och Landa;

dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstäda vilkor
för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af
Styrelsen för statens järnvägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December
1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan
af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet
skola iakttagas;

dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn fäst
vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till
staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för
statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras,
med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet,
som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L. M. Nordenfelts plankarta med
fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser
för kol och materialier;

dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och
utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan
och å den andra från Söderhamn till Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och
med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras;

dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för
mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads-och nybyggnadsarbetena
jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner
åttahundrafyratiosju tusen kronor;

dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående:
uuder år 1883

. Kr. 500,000
. „ 1,500,000

under år 1885 .......................................................................... Kr. 1,600,000 och

„ „ 1886 återstående...................................................... „ 247,000;

och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kong]. Maj:ts dis position

behörigen utbetala de sålunda beviljade belopp, i den mån de ännu ej
lyftats.

§ 8.

Sistlidna års Riksdag har

dels medgifva, att Sundsvalls jernvägsaktiebolags,?''m?«% emellan Sundsvall och
Torpshammar med all dertill hörande materiel till den myckenhet, som förefans
vid 1882 års utgång, må för statens räkning inköpas att tillträdas den 1 Januari
1885 mot eu köpeskilling af tre millioner sexhundrafemtiotusen kronor, hvilken erlägges
sålunda, att staten

1 ro) eftergifven hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet
af det bolaget beviljade statslån, hvilken återstod beräknats att vid 1884 års slut
lltgöra...................................................................................................... Kr. 1,396,884:60;

2:o) den 2 Januari 1885, mot erhållande af de utaf bolaget
utstälda och i jernvägen intecknade obligationer å tillhopa
600,000 kronor, erlägger till bolaget deremot svarande belopp ... „ 600,000: —

och 3:o) den 2 Januari 1886 till bolaget utgifver återstoden med „ 1,653,115: 40.

Summa Kr. 3,650,000: —;

dels godhänt jernvägsaktiebolagets vilkor om dess personals öfvergång i statens
tjenst under de af Styrelsen för statens jernvägstrafik i skrifvelse af den 29 Februari
1884 föreslagna förbehåll;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med jernvägsaktiebolaget, och Sundsvalls
stad kunna finnas erforderliga;

dels beviljat de till gäldande af den kontanta köpeskillingen erforderliga belopp,
tillsammans kronor 2,253,115: 40;

dels och ytterligare, för jernvägens ombyggnad till bredspårig och anskaffande
af rörlig materiel, beviljat ett anslag å 1,500,884 kronor 60 öre;

dels och slutligen af förenämnda, för inköp af jernvägen samt dess ombyggnad
och förseende med rörlig materiel, äskade anslag, tillhopa 3,754,000 kronor, anvisat
till utgående

under år 1885 ........................................................................ kronor 1,600,000 —

och under år 1886.................................................................. „ 2,154,000 — ;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom eu mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

Bill. till Riksd. Rrot. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kong].
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontor eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,
ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolag.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1S81 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Majrts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvagsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, Indika kunna åt kostuadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 åt
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skvldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öf ver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på satt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst sa stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetald
t aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas.

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå,

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad,

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill börande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den afstå -

ten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars^ anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindie, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos. bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6.0) att Kong!. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag.
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7.0) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:0) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jeinvägsamäggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

§ 11.

Riksdagen har sistlidna år beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 795,500 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser,
som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag
och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1S86;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 12.

Sistlidna års Riksdag bär beviljat och ställ till Kong!. Maj:ts disposition
ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som
af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Majit anvisas såsom lan åt Mellersta Hallands jernväg saktiebolag
och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Majits disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 13.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att eu särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslåu
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrift, att under åren 18S4 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Majit, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämuda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 14.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har
innevarande års Riksdag för år 1886 anvisat ett anslag åt 2,000,000 kronor,
som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kong!. Majits disposition utbetala.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari 1885 omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillköriglieter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar, enligt bok vid
tiden lör öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot eu köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

1:°) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra Kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande åt bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15.
dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

samt

under år 1886
„ » 1887

„ 1888

Kronor 2,000,000: —
„ 2,350,300: —

„ 273,000: —

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda, för år 1886 anvisade belopp af 2,000.000 kronor.

3:o. Med statsreglering©!! gemenskap egamle utgifter.

§ 16.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ IV.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 03 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lereditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyltas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 18.

Den lereditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 19.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 20.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
åt traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- ock revisionskostnader,
aflöning»^ förraltningsutgifter, in. in.

§ 21.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kominer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola

de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Sistlidne års Riksdag har beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

1 dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

Bill. till Rilcsd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 3

(Eiksg.-kontorets reglemente.)

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontoiets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
pappei, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemäld» kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

§ 24.

25.

för en kanslist, som tillika bär skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna böjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättuing, renskrifning in. m. använda
nämnda bolopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 26.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningon af justitieombudsmannens cnibetsbcrättclser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 28.

Aflönmgen för Riksgäldskmtorets tjenstemannapersonal och valctbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjeuing beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som åt sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon de!
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29,

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, oga Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda
eller medgifna.

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter afiidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera eu summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afskräde och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de idb dalning ar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontor medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den afiidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 32.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med livad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra bebo! än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontor
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifva
s.

Riksgäldskontor egen att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedleu
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets [ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

§ 34.

Sedan 18// års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgölande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tumbergs lag,parverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till lunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Riddarhytte eller Skild kopparverkatt all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskatte -

bergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda ;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 35.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 36.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1885 och 1886 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision
skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 48 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 37.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 38.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägeriheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skoghär ande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Riksdagen har år 1870 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års femprocent-obligationer
icke att ega rum förr, än Riksdagen om sådan försäljning förordnar;
och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse
nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola
underställa Kongl. Majds nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya
upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl, Majd täcktes
å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i
underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande så
väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till
allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i
svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å
kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

Härjemte har Riksdagen år 1883 bemyndigat Riksgäldskontor att, för
beredande af den tillgång till Riksgäldskontor åliggande försträckningar till
odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva
för sådant ändamål till Riksgäldskontor öfverlemnadt, i mån af behof försälja
obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från låugifvarens sida, men stälda att
återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med
rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och
uppsägningstid.

Sistlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof
bereda erforderlig tillgång dels till de till utgående under samma år af Riksdagen
anvisade tillhopa 781,832 kronor till lån åt Skåne—Hallands och Mellersta
Hallands jernvägsaktiebolag, dels ock till de af Riksdagen beviljade och till utgående
år 1885 anvisade anslag å 2,000,000 kronor till norra stambanan mellan
Bräcke och Sollefteå, å 1,600,000 kronor till Söderhamns jernvägs inköp och ombyggnad,
å 1,600,000 kronor till Sundsvall—Torpshammars jernvägs inköp och ombyggnad,
å 781,832 kronor till låneunderstöd åt Skåne—Hallands och Mellersta
Hallands jernvägsaktiebolag samt å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881
års fond för lån åt enskilda jernvägar.

Innevarande- års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
i försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af

behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade
och till utgående år 1886 anvisade anslagsbelopp å 2,000,000 kronor till fortsättning
af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 247,000 kronor till
inköp af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand samt
denna jernvägs ombyggnad till bredspårig och utsträckning å ena sidan från Bergviks
station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn
till Stugsundet, jemte anskaffande af rörlig materiel dertill, å 2,154,000 kronor
för inköp af jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt dess ombyggnad

Rik till Riksd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets reglemente.)

till bredspårig och förseende med rörlig materiel, å 2,000,000 kronor till inköp
af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggande till bredspårig,
utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig
materiel, å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881 års fond för lån åt enskilda
jernvägar samt å tillhopa 781,836 kronor till lån åt Skåne-—Hallands och
Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag.

§ 41.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissemeutsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 42.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desåmmas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställnin»
gen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 43.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglernentet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 44.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige ätt anskaffa dertill erfoiderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Iullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter töregåugen, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationei.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 45.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola,
efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret åflemnas.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jeruvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring deusamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kong!. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kong]. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 51.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Iiiksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådaut afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 64 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskoutorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas ; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgöraudet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorcrnc begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der af göras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i Däst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, do i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverlägguingar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontor tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhallen del al det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
aligger honom att senast en manad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemuas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga Inne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 67.

Fn gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt -

ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, livilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndiglieter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vardande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

Sedan sistlidna års Riksdag beslutat att dels bilda en fond för nytt riksdagshus,
dels af de vid statsregleringen för år 1885 tillgängliga medel till denna
fond afsätta ett belopp af 900,000 kronor, som borde under år 1885 af Statskontoret
till Riksgäldskontoret öfverlemnas, dels ock åt Riksgäldskontoret uppdraga att för
fondens räkning förränta de till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhörande
medel, har innevarande års Riksdag beslutat att till fonden afsätta ytterligare
584,500 kronor, som böra under år 1886 af Statskontoret till Riksgäldskontoret
öfverlemnas och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.

Bth. till Riksd. Prof. 1885. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

§ 70.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 71.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifua
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hviska
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af'' Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 73.

Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kong!. Maj:ts och
Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret
RiddarMmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratrot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan
belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratrot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratrot, och dels af 6,020
qvadratrot utaf Barnhusträdgårdsgatan, Indika af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga ds åtgärder, som för verkställighet af den sålunda me
gifna öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige
ankomma.

§ 74.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af h vilka den ene bor utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 75.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böla
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 76.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör eu ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 77.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

§ 78.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
föinyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sägverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse eu revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva eu af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 79.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
åt de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1S66,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandhngarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverleinnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, för år 1885 af förslagsanslaget till riksdagskostuader använda

fem tusen kronor, liar innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för
arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda
ytterligare fem tusen kronor.

§ SO.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för bvilket stadgar bli i vit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets tullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i Iråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

e) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen ölver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre eu person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 83.

För den händelse att Kong!. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på
det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontor.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aiiöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
eu revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokhållare;
en registrator och kanslist; samt
eu kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tj sisters bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordna*:! att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman. som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen*

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor!; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkäunagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor!.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock höra
de tjenstemäu, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanuasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenstår
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. in.

§ 91.

Om någon Hiksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller lör alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Ilevisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne etter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 10 Sand. 1 Afä. 2 Band. 6

(Rikag.-kontoretg reglemente).

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 97.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaJctbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla eu
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjen
steman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af'' pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare,
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med eu
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt tinnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som åt ohjelp -

Hot sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter ''omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda. . ,

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 101.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontor förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1885

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

G. Lagerbj elite,

n. v. Talman.

Olof Wijk,

n. v. Talman.

(

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1884 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1884-.
			bindelserna blif-	Räntefot.
Årtal.	§.		vit utfärdade.			Icke fonderad skuld.
		Fonderad skuld.

1866	5	Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. Vs		Thlr 702,500
1870	72	Obligationer för 1870 års
		jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1884 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000 R:dr	1870 d. so/#		Kr. 13,199,200
1872	83	Obligationer för 1872 års	o %

		jernvägslån å 24,000,000 R:dr	1872 d. 30/3	4 %	Kr. 20,205,000
1875	35	Obligationer för 1875 års	———
1876	33	jernvägslån å 56,-250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1884 års
1879	15	slut blifvit utlemnade en
1880	38	första emission å 20,250,000
1881	41	Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en

Reglementets -

Årtal. §.

1876

1878

1879

1880
1880

1866

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

tredje emission, å likaledes

18.000. 000 Rmk, obligationer
å 3,236,700 Rmk......

Obligationer för 1876 års
jernvägslån å 2,000,000 £

St......................................

Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
Obligationer för 1880 års
statslån, deraf till 1884 års
slut blifvit utlemnade en
första och en andra emission
hvardera å 39,930,000
Er., motsvarande 2,200,000
Jg St., 55,440,000 Francs
eller 44,880,000 Rmk, samt
af en tredje emission, å likaledes
39,930,000 Er., motsvarande
2,200,000 £ St.,

55.440.000 Francs eller

44.880.000 Rmk, obligationer
å 19,965,000 Eronor
eller 1,100,000 £ St. eller

27.720.000 Francs eller

22.440.000 Rmk...................

Obligationer, hvilka i an seende

till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller
det s. k. gamla lånet...,

Obligationer, utfärdade såsom
grundfond för Allmänna
hypoteksbanken, bokförda
inom linien med R:mt

8.000. 000 R:dr................

Räntefot.

1875 d. 2/8

1876 d. 55/„

1878 d. lä/6

1880 d.

V«

j 179 8 d.

(1811 d. 30/i2

1861 d. »/?

Återstående kapitalskuld den 31 December
1884.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Rmk 40,110,600

£ St. 1,905,700

£ St. 1,467,890
Francs 36,844,039

4 lli %

Er. 98,010,000
£ St. 5,400,000
Francs 136,080,000
Rmk 110,160,000

Er. 10,125

Reglemen		Tiden, dä för-		Återstående kapitalskuld den 31 December
tets			1884.
			bindelserna blif	Räntefot.
			vit utfärdade.
Årtal.	§■			Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.
		3,000,000......	1881 d. Vn	4 Va %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88.....	1750 d. Vs	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)	1815 d.;»/n
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr .	5 %
1778
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande	1833 d. «/n	5 %	—	Kr. 140,889
1866	20	Fond för Hjelmare kanals och
		slussverks underhållande
		(utgör blott ett depositum af fordringshandlingar).
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito'')	__
1882	3	D:o för Södertelje kanals d;o

				Återstående kapitalskuld den 31 December
Reglemen-		Tiden, då för-	1884.
tets
		vit utfärdade.	F onderad skuld.	Icke fonderad

Årtal.	§•			skuld.
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven).............			.... ,,
1869	77	Post-assuransfonden (ingår
		bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men mec den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller).................................

Bil. B.

Riksgäldskontorets Tid 1884 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen tets -

Årtal.

1866

a) Byggnadslån.

Lån till staden Malmö, för
uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der förlagda
garnison.......

Lån till staden Kristinehamn
och Varnums lands
församling, för uppbygga!!
de af ny kyrka i Kristine
hamn...........

Lån till staden Örebro, för
återuppbyggande af den år
1854 genom eldsvåda förstörda
delen af nämnde

stad.............

Lån till staden Jönköping,
för återuppbyggande af den
år 1854 genom eldsvåda

Tiden, då lånet
utbetalts.

1813—1815

18491

1854/

/1854\

{1855/

Annuitet.

Räntefot.

/ .2 % 1
< jemte >
[ ränta, j

[ 2 %

K jemte
\ ränta.

Transport

3 %

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1884 års
slut.

32,000

37,500

375,000

661

12,830

81,943

95,434 79

1 Reglemen-tets i	j j»	! i ’iden, då lånet; utbetalts. /	j : ^nullitet. \|	j Räntefot, j	\| Ursprungliga ! beloppet. \|	. Kapitalåterstod vid 1884 års slut.
Årtal. ;	S- !	i		l	1		I
1				1		I		1
I 1		Transport	—	: J	1		—	1 95.434	79\|
j		förstörda delen af nämnde			,	\|
		stad ..............................i	1855	6 %	4 % \	100,000,	—i	16,7 OSjl 7
18C6 j	55	Lån till staden Eksjö, för					i
	återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna!				1 200,000!	i	i 40,469\|

i		delen af nämnde stad ......1	1857	6 o. 7 %	4 o. 4Va %	— j	55
1	43	Lån till Skara domkyrka,			4 %	25,000'' i		:	.1
	för densammas reparation	1858	6 %	—.	a.444iJ.ö\|
\ » ^187 8 1866	O »J	Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation	1858	,		22,500	—	5,0611	85! 1
42	Lån till Vallentuna försam-
	lin g i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ...	1859	»		20,000	_	8,082	51

	43	Lån till Vesterås domkyrka,				28,000		28.000
	1 för densammas reparation	1860	—	—	—	""
	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af 1 ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1801	5 %	4 %	i 120,000		85,332	59
»	90	Lån till Apotekare-societe-
		'' ten, för uppförande af eu I byggnad åt Farmaceutiska institutet ........................	1862		»	i ! 50,000		32,877	56
	37	Lån till staden Umeå, för							!
		uppförande af byggnader föi ! Umeå läroverk...................	1864			25,000	—	19,962	55
		Lån till staden Falun, föi							j
		: uppförande af ett nytt läro verkshus derstädes..............	1864	i i »		40,000	—	31,991	29
		Transport		1 ''	1 ____	—	1—	! 369,365	04!

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-koatorets reglemente.)

Reglemen-		i	\|
tets	Tiden, då land utbetalts.	(Annuitet.	Räntefot. Ursprungliga beloppet. 1	j Kapitalåterstod I vid 1884 nr«
j Årtal, i §	\|	slut.
	Transport	—			i--	369,365	04
1866	j 37 Lån till staden Sala, för upp-			'' I
	i förande af ett nytt läro-1 verkshus derstädes -	1865	5 %	1 4 % 12,000	:	9,575	11
	» ;Lån till staden Halmstad, för
»
	uppförande af byggnad för \| ett fullständigt elementar-! läroverk derstädes	1866		i \| » 25,000		20,842	13
	» Lån till staden Kalmar, för
	j uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	»	» i 40,000		33,307	82
y>	148‘tLån till staden Venersborg,	•
	: för uppförande af eu ny byggnad för högre elemen-			1			\|
	tarläroverket derstädes	1867, 1868	»	» 40,000		34,014	39
»	148 :Lån till staden Vestervik, för
	uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-						i 1
	I städes	1867, 1868		> I 20,000		17,135	86
»	14S-)\|Lån till Upsala Domkapitel,
	\| för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes	1867, 1868 :	»	■ ; » j 140,000]	j 1	119,941	62
»	1483)Lån till Karlstads Domka-
	j pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1868		» 4 0.000		34,644	56
	1484) Lån till Skara Domkapitel,
	för förändring och tillbygg-]			j
. ! . . : 1	Transport	—		]		638,826	53

1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
8) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

1 Reglemen- tets	1	riden, då lånet utbetalts.	Annuitet j	.läntefot. 1	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1884 års slut.
Årtal.	§			\|
\| 1 1		! Transport 1	—	—	i	--		638,826	53
	\|	nåd af elementarläroverks-byggnaden derstädes............	1868, 1869	5 %	4 %	40,000		34,904	10
1868	47 >)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration....................................	1869	6 %		23,500		14,088	89
1866	148-)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes....................................	'' 1873, 1875	5 %	»	20,000		18,937	04
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande al lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda serni-							13
		narium .................................	1875	»	»	59,000	—	52,756
1882	17	Lån till föreståndarne för							\|
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	»	2>	30,000		29,700
		= 789,212: 69 \|							1 i
		j b) Tomtregleringslån.							I
1866	57	Lån till staden Lidköping,							i
		för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda .....	1854	6 %	»	20,000	—	1,239	j
v		jLån till staden Örebro, för							i
		ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.........	1854	''f>	»	37,500	—	4,282	96
*	»	Lån till staden Jönköping,				1
		Transport	1	1	I j ;	j	I	794,735	18

*) Jfr § 26 1 1869 års Reglemente.

3) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

1 1 K6glem«n-		.....— -			!		j
tets		Tiden, då lille utbetalts.	j 1 Annuitet	Räntefot	! Ursprungliga \ beloppet.	\| Kapitalåterstod 1 i vid 1884 års
i Årtal. !	§•	''	1 \|		slut.	i
!	1	Transport	___	—	—	\|	—	794,735	18
1866	i ■ 57	för ny tomtreglering eftei 1854 års eldsvåda......	i 1855	6 %	4 %	15,000		838	j i 09
Lån till staden Eksjö, för				\|
		ny tomtregleriug efter 1856 års eldsvåda......	1857			30,000	i	8,072	j ;44
	142	Lån till staden Karlstad,			—
; '')> 1
	för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års
1		eldsvåda..........	1867			50,000		31,708	ll1
1 1872	32				~—
Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter

18771)	7	1871 års eldsvåda..... Lån till staden Strömstad.	1872	»	>	30.000		23,650	32
I >		för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda .....	1878	»	5 %	50.000		50,000	1
8	Lån till staden Söderhamn,
11878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda .....	1878, 1879			200 000		198,000	I
if1880
13	Lån till staden Hudiksvall.
jl881 1	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .............	1881, 1882			200,000		200,000	1
		= 517,791: 45
		c) Lån till hamn- och bro-				1
		byggnader samt dars upprensning.			■
1866	62	Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä-des ..............	1843		3 ^	37,500		5,462	1 q i i
			° 70			51
>	63	Lån till staden Kristianstad,						1
		Transport	—	I !	—	—i	1,312,466)95

'') Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Reglemen- tets i	1 p	''iden, då lånet utbetalts.	Annuitet.!	i Räntefot.; i	1 Ursprungliga j beloppet. \|	Kapitalåterstod , rid 18SA års slut.
Årtal. \|	i !	1			.		i
I 1 i \| [	\|	j Transport		i ■	__	—	l	1,312,460	35
	= i ''■	för hamnanläggning vid Åhus ....................................\|	1848	5 % 1	o %	30,000	i _\|	1,639	48
1866 !	60 J	Lån till staden Ystad, för!			i				15
	1	hamnuppmuddring...............i	1857	* i	>:> !	60,000	—1	7,162
! s>	69 1	Lån till staden Strömstad,		:	i				1
		för fullbordande af hamn-1 arbetena vid denna stad.	1858		i	15,000	1	1,851	92:
i * 1	70 \|	Lån till Färjestadens hamn-
1		byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858		3>	12,850		; 1,428	75
*	85	Lån till arbetsdirektionen, för
		anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad...	1858	>		100,000	.	11,416	34
»	84	Lån till Torsångs församling.
		för anläggning af 2:ue flott-broar i närheten af Tors-
		ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra							80
		öfver Lillelfven .................	1859	1 »	>	10,000	.—	2,666
	69	i Lån till staden Karlstad, för
	i	anläggning af en hamnbas-i sin invid denna stad samt
	;	i en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Yenern ......	1859	l >	A>	100,000	—	16,696	78
	j 69	Lån till staden Falkenberg,				47,000	■		70
	!	\| för hamnbyggnad derstädes	1859	>		-	7,855
»	71	Lån till staden Grenna, för
		; byggande af hamn vid deuna \| stad ...................................	1861		>	3 7,50 C 1 __	!—	! 10,052	62
1		Transport	1 ~ __ _ j _	1	1 1	1-	-j 1,373,237 49

! Beglemen-	I '' '' '' --- i				—
tets \|	j \|	Tiden, då lånel utbetalts.	Annuite	fc. Käntefo	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod rid 1884 år«
\| Årtal					slut.
i §■		\|		/
!		Transport	—	—	—	\|		1,373,231	49
! 1866	71	i Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	1 8,000	i-	2,682	;36 \|
1 * i : 1 1	’	Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vidKarl-; stad	1861	»	1 *	;
! 70,000	18,730	34
>	; ''J>	Lån till staden Piteå, för	1		1
:	86	uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af eu lastbrygga vid nämnde stad	! 1861	i>		26,000		6,944	\| 1 26;
! »	Lån till arbetsdirektionen, \|
! 1	71 \|	för brobyggnad öfver linie \| eif invid staden Umeå i	1861		»	55,000		14,726	i 07:
> j \|	Län till Ronneby köping, för! Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- j jade jetéebyggnaden vid in-; loppet till nämnda å	1861	1	»
	10,000	2,676	1 ! i \| 80
l * 1 1 i/1877	> 1 ö i	Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg-ning af dess hamn	1862		» j	1
230,000	72,803	80
Lån till staden Oskarshamn,
J1 878 i	1.2 \|	för förbättrande af dess hamn	1878	6 %	5 %	80,000-	i	75,058	j 32,1
	!	— 259,855: —	!				1	i 1
	:	Transport	1	~ 1	1	--L	—\|	1,566,859 ]	4! 1

Reglernen- ! tets I !		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppe.t.	Kapitalåterstod \| vid 1884 års i
Årtal.	§•
	.	Transport		—	—			1,566,859	14‘
		d) Län till kanal- och
!		slussanläggningar.
i 1860	93l)	Lån till Dalslands kanalak-
	tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid

	94-))	Ve liera till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	• fl at	800,000	—	640,632	53
	118 J	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	143)	lag, för utsträckning aflin-da båtled medelst kanalise-
! i		ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn	1865—1870	»	»	437,500	—	370,453	451
»	1433)	Lån till Dalslands kanalak-
i	tiebolag,förkanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på							!


		Dalsland............................	11868,1860 6 %	4 %	j 51,200		30,970	84
		= 1,042,065: 82.		I			1
		Transport	\|__	1	—	1 1		2,608,924 \|	I9G

») Se vidare § 143 mom. 13 i 1863 års Reglemente.
a) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente:

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 inom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

«) Jfr § 11 mom. 8 i 186" års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Reglemen tets -

Årtal.

§•

jl866 75

(1878: 3

/1866 75

}1 878; 3

1866 77

» i 70

» i »

» i 78

}1866j 78
|l87 8 3

	! \| Tiden, då låue i utbetalts.	I '' Annuitet	Räntefot	\| Ursprungliga ‘j beloppet.	i ! Kapitalåterstod ] vid 1884 års slut.
Transport t) Län till jernvägs-nnläggningar. Lån till Norbergs jernvägs nya aktiebolag, för anlägg-ning af jernväg fr. Kärrgruf-van inom Norbergs bergs-	\| : 11852} (1853}	l 1				2,608,924 I 1	96 ! i
lag till sjön Åmänningen Lån till dito, för fullbordan-	5 %	4 %	150,000	—	83,707	65
de af samma jernväg Lån till Gede—Dala jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä-	(1855} }l856}	3 %	2 %	150,000		93,955	061 }
derna Falun och Gefle Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af	1855—1859	6 %	2 %	2,400,000		446,443	77
Stora Kopparbergs län Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för full-	J1856} }1857}	5 %	3 %	200,000,	_	46,237	04
bördande af samma jernväg Lån till Hudiksvallsjernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks-	1858 } 1858) }l859}	6 %	4 %	200,000	I	23,851	50
vall och sjöarne Dellen ... Lån till Söderhamusjernvägs-aktiebolag, för anläggning	5 % i	4 % ^	370,000 1	i	215,876 1	06 1
Transport	1	1	.—	— \|		3,518,996 04j

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1884 års slut.
Årtal.	§.
		Transport	—	—	—	—		3,518,996	04
		af järnväg från Söderhamn till sjön Bergviken in. in.	1858—1860	5 %	4 %	500,000	—	304,580	29
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga .........................	1862, 1863		»	1,377,055	24	993,664	84
	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktieboiag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan .........	1864	» *	»	434,000		319,121	06
»	81	Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktieboiag, för an-läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till sjön Lillsvan........................	J1864} \1865J 1864, 1865	7 %	»	500,000		103,128	16
	80	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-boiag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	\| i 5 %	4 %	1,100,000		835,656	19
»	»	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktieboiag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865	»	»	720,000		530,756	75

		Transport	—	—	—		—	6,605,903	33

Bill. till Rilcsä. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Åfä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen-		-
tets		Tiden, då lånel utbetalts.	Annuitet	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1884 års
Årtal.	§•				slut.

		Transport	—	_	_			6,605,903	33
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad	1864—1866	F* o/„	A o/	2,450,000		1,872,140
	»	Lån till Landskrona—Eslöfs		Tv
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866	»		1,200,000		912,789	80
	82	Län till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla...	18G5—1867			3,240,000		2,589,360	40
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	11872)	1
1		Vexiö	{18 7 3 >	0 *•)	5 %	2,600,000		2,388,307	77
	»	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan	118741

»	»	Krylbo och Norberg Lån till Sundsvalls jernvägs-aktiebolag, för anläggning	/1872\ jl873\|	» *)	»	406,000	—	367,230	62
		af jernväg från Sundsvall	[18721
		till Torpshammar . .	Jl873[	» •)	»	1,494,000		1,379,828	39
			118 7 4 j
		Transport		1	—	—	1	16,115,560	31

'') Se § 3 af detta Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1884 års slut.
Årtal.	§•

		Transport	—	—	—		—	16,115,560	31
1871	31	Lån till Upsala—Margrete-
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873	6 % J)	5 %	500,000		459,289	95
*	»	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skulder-	118741
		bindelse ..............................	-1875/	» ’)	>	5,000,000	—	4,866,149	99
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-	\|l87oJ
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,753,600 Kr., efter 90 %..................	1878, 1879		y>	6,078,240		5,804,460
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg-Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning al jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-	(18771
		bana till Storsjön...............	J18781	6 %l)		1,865,000	—	1,836,092	50
	5	Lån till Hultsfred—Vester-	118 7 9 J
		viks jernvägsaktiebolag, föi anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-	(18771					1,722,875
		spår till Ankarsrum och	{18781	» i)		1,750,000		■-
		hamnspår vid Verkebäck..	[l 879 J
		Transport	—	—	—	—	—	30,804,427	75

) Se § 3 af detta Reglemente.

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1876	5 \|
	i > !
f »	» \
\1879	13/
1876	5
1881	15

Transport	—
Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen .	/1877/
Lån till Gotlands jernvägs-	jl878/
aktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till	11877)
Hemse kyrka...	jl878>
Lån till Södra Dalarnes jern-	118 79J

vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Kryl
bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He
demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs gruffält
(beviljadt till belopp
af 2,500,000 Kr., hvaraf
125,000 Kr. ännu ej blifvit
lyftade)

LAn till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Kritslå till Borås...............

jån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

* 1

'')

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

785,000

500,000

(1879

J1880

18811

1882]

118791

<J1880>

|l88lj

Transport

Kapitalåterstod
vid 1884 års
slut.

80,804,427

2,375,000

2,600,000

777,150

492,250

2,375,000

2,600,000

37,048,827

*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

Reglemen- tets		riden, då lånet utbetalts:	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	1 Kapitalåteretod vid 1884 års
Årtal.	§•
		Transport		—	—	—		37,048,827	75
		Lenna station på Upsala— Lonna jernväg och Norr-telie ....................................	1883	5 %	4 Vi %	750,000		500,000
1881	15	Lån till Siljans jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-väg till Insjön i Dalarne...				950,000		600,000	_l
		Lån till Skåne—Hallands
!		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från
		Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ...	»		»	1,500,000	—	900,000	—
		Lån till Hvetlanda—Säfsjö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta-tion å statens Södra stam-
		bana ............................		»	»	300,000		150,000	—
		Lån till Finspong—Nors-
		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Tålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana til Norsholms station å statens Östra stambana och Nors-
		Transport		—	\| -		1-	39,198,827 75

G 2

Reglcmen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1884 års
Årtal.								Slut.
§•
		Transport	——	—	—	—	—	39,198,827	75
		holm—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana	1883	5 %	4]/2 %	500,000		250,000
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiobolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård	»			500,000		250,000
»		Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga	1884	»		500,000		250,000
		= 37,339,902: 79
		Summa		—	—		—	39,948,827	75

Åttöiiingsstsit för liiksgäldskontorets tjensteman ocli vakt betjening.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

1 Kassör ..................................................

1 Kamrerare...............................................

1 Revisor...................................................

1 Kassabokhållare ....................................

1 Lånebokhållare.......................................

1 Registrator och Kanslist .....................

I Kammarskrifvare..................................

1 Förste Vaktmästare .............................

1 Vaktmästare ..........................................

I Vaktmästare ..........................................

1 Vaktmästare ..........................................

Summa kronor

Lön.	Tjenstgörings- penningar.	Summa.
4,400		1,600*	_	6,000	_
4,400	—	1,600	—	6,000	—
4,000	—	1,600	—	5,600	—
2,500	—	800	—	3,300	—
2,500	—	800	—	3,300	—
2.000	—	800	—	2,800	—
1,500	—	900	—	2,400	—
1,500	—	600	—	2,100	—
700	—	100	—	800	—
G00	—	100	—	700	—
600	—	100	—	700	—
600	—-	100	—	700	—
25,300	—	9,100	—	34,400

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam -

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... * 500: —

För vaktbetjeniugen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande böjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeniugen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktan ästar ne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenriingar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från afiöningsbeloppet
i dess helhet.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Itiksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg	rf*» O o
Notarien August Neyber	3,000''--
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö	l,50o\|—
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg	1,500 —
Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist	575\| —
Summa kronor	10,975! —

Pensionsstat Aid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn .	4,400
Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman	1,500	_
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stiiart, född Koschell	800	—
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam	250	—
j Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets lu-editsedelverk,
Ofverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
Aurora Lindstedt	225	_
Aflidne Notarien Er. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman	225	—
Summa kronor	8,817	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af............ 34,400:

Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 10,975:

Pensions8taten vid dito ................................................................................. 8,817: 50

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1885.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. Lagerfojelke, Olof Wijk,

n. v. Talman. n. v. Talman.

Bill. till Biksd. Prof, 1880. 10 Samt, 1 Afd. 2 Band. 9

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Fullmäktige i Riksgäldskoutoret,

välde af 1885 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekaramarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kongl.

Majrts Nordstjerneorden, Ilerr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr
Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.

Statskommissarien, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden,
Herr Per Samzdius,

Kammarrådet, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert
Anderson.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr
Friherre Johan Nordenfalk.

Justitierådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor
Aberg sson.

Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Noraskog.

Suppleanter:

Bruksegaren Herr Johan Christian Niklas Biesert.

Grosshandlaren Herr Carl Emil Dahl.

Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm
Ericson.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds verken

vid 1885 års revision:

För Första Kammaren:

Vice Häradshöfdingen, Herr Cad Johan Ljunggren.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Gustaf JAlbedyhll.
Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor
Buäolf Leopold Königsfeldt.

Förste Landtmätaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Carl Olof Widmark
Kammarherren, Herr Friherre Cad Carlsson Bonde.

Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Kommendören af Kongl. Maj:ts
Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Dulron.

Suppleanter:

F. d. Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Oscar Vilhelm Odelherg.
Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Bosse.
Bandirektören, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr August Theodor Lindencrona.

För Andra Kammaren:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Folke Andersson i Helgesta.

F. cl.

Herr Johan Fredrik Carlsson i Fågelhem.
Herr Karl Arvid Gumcelius.

Herr Hans Johnsson i Broby.

Herr Carl Johansson i Hansjö.
f. d. Kaptenen, Herr Julius Mankell.

Suppleanter:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Axel Vilhelm Ljungman.
y> Herr Nils Olsson i Ättersta.

» Herr Anders Hansson i Solberga.

öfver

1885 års Reglemente för Riksgältlskontoret.

Ackord för Riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens
samtycke medgifvas ...............Sid. 22.

Aflöning för Justitieombudsmannen

m. fl......................... )) 18.

» » Riksdagens biblioteka rie

äfvensom för en
hos honom anstäld

vaktmästare............... » 17.

» » Riksgäldskontorets tjen stemannapersonal

och
vaktbetjening............ » 20.

Aflöning sstat för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
................................. » 63.

Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... » 42.

Allmänna hypoteksbanken ..................... » 36.

Amortissementsfonder .......................... » 26, 27.

Annuiteter å lån till enskilda jernvägs bolag.

............................... » 4.

» och räntor........................... » 23.

Anslag till bildande af en odlingslåne fond

............. » 13.

» » fortsättande af arbetena å

stambanan Bräcke—Sollefteå
...................... » 6, 13.

§ 32.
§ 25.

§ 23.
§ 28.

§§ 98, 99.
§ 76.

§§ 41, 46.

§ 3.

§ 36.

§ 13-

§§ 5, 14.

Anslag till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg......Sid. 6.

» » inköp af jern vägen Hudiksvall—Näsviken.
.............. » 13.

» » inköp af jernvägen Sundsvall—Torpshammar.
........ » 8.

» » inköp af jernvägen Söderhamn—Bergviken
......... » 7.

» » komplettering af Riksdagens
bibliotek ............ » 16.

» » låneunderstöd åt enskilda

§ 6.
§ 15.
§ 8.
§ 7.
§ 23.

jern vägar ........................	»	9,	10.	§§	9,
Anslag skall utfärdas angående lediga
fenster vid Riksgäldskontoret		39.		§	88.
Ansvarsskyldighet, Fullmäktiges............	»	30.			56.
Ansökningstid till lediga fenster.........	»	39.		§	88.
Anteckningsböcker, Kassörens och Ka-
mererarens ............	»	32.		$	66.
Arfvode för Fullmäktiges deputerade ...	*	29.		§	55.
» » Fullmäktige och deras ord-
förande..............................	)>	20.		§	27.
b » Riksdagens revisorers kan-
sli och vaktbetjening......	»	18.		§	24.
» » förrättande af tjenst i Riks-
gäldskontoret..................	»	38.		§	86.
Befordringsgrunder vid Riksgälds-
kontoret ............	))	40.		§	90.
Begrafningshjelp efter obemedlade tjen-
stemän och vakt-
betjente ....................	»	21.		§	SO.
Behållning, skogsplanteringskassans ...	»	23.		§	37.
Behållningar, Statskontorets.................. Belöning för extra arbeten ..................	h	23.		§	35.
»	21		§	29.
Bergverkstionden, vilkor för upphöran-
de af........................	))	22.		§	34.
Berättelser, Fullmäktiges ....................	»	34.		§	30.
» Justitieombudsmannens ..	))	19.		§	26.
» Riksdagens revisorers......	»	18,	34.	§§	24,
Besigtningar å Riksgäldskontorets och
Riksdagens hus ...............	»	32.		§	67.
Besvär öfver Fullmäktiges beslut ......	»	32,	41.		65,
Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens ..........................	» »	38. 16,	37.	§ §§	81. 23,
Bibliotekarie » ...................	»	17.		§	23.
Bihanget till Riksdagens protokoll,
tryckning af........................	»	34.		§	72.
Brist i Statskontorets inkomster fylles	»	14.		§	16.

Bräde station, angående norra stambanans
fortsättning från Sid. 6, 13.

Balslands kanalaktiebolag, revision af » 35.

Debuterade, Fullmäktiges..................... » 29.

Diarium, Ombudsmannens ............. » 32.

Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret.

........ » 21, 39.

Entledigande af tjensteman och vaktbetjente
vid Riksgälds kontoret

........................ 41.

Ersättning för bestridande af lediga

tjenster .............................. » 38.

Expedition, Justitieombudsmannens _
och Tryckfrihetskomi téns

................................. » 18.

Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs

expeditioner ........................ » 19.

Ex.tr
mästare, deras

antagande ......... » 39.

yi » » » deras skiljande

från Riksgäldskontor
et ............ » 41.

)> » » »gratifikationer åt » 21.

» » » » åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............ » 38.

Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen.
................................ » 18.

Fond för nytt riksdagshus .................. » 34.

Fordringar, Riksgäldskontorets............ » 4—6.

» » förteckning
å )> 48—62.

» s. k. statslånefondens...... » 27.

Fullmakter för Riksgäldskontorets tjensteman.
............................. » 40.

» granskning af riksdagsmännens.
................................ » 37.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret ......... » 66.

» deras suppleanter ............ » 66.

» ega att af Riksdagens re visorer

begära råd och yttranden
.............................. » 30.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » 30.

» antal för besluts fattande » 31.

§§ 5, 14.

8 74.

§ 55.

§ 66.

§§31, 85.

§§ 91, 92.
§ 86.

§ 25.

§ 26.

§ 89.

§ 96.
§ 29.

§ 86.

§ 25.

§ 69.
§§ 3, 4.

§ 45.
§ 90.
§ 82.

§ 57.
§ 56.
§ 62.

Fullmäktiges arfvoden ochresekostnads -

ersättningar.................. Sid. 20.

» befattning upphör ......... » 29.

» berättelser........................ » 34.

)> besluts Överklagande...... » 32.

b deputerade........................ » 29.

b komplettering.................. » 28, 29.

b ombud.............................. b 29.

b omröstningar................... b 31.

b ordförande och vice ord- ,

förande ........................ b 28.

» protokoll........................... » 30.

b sammankomster............... » 30—32.

» sammanträden gemensamt

med Fullmäktige i Riksbanken.
.......................... b 37.

» ställande till ansvar......... » 30

b suppleanter ..................... b 66

» b deras inträdande » 28, 29.

b särskilda uppdrag............ » 32—38.

b tjenstledighet .................. » 31.

» åligganden........................ b 29.

b öfverläggningar............... b 31.

Förfall för Fullmäktige........................ » 31.

Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
.......................... b 26.

Försäljning smedel för mindre kronolägenheter
... b 24.

» b kronans hus i

städerna ...... » 22.

Garantiförening, sågverksegarnes......... » 36.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman
m. fl. vid........................ b 21.

Granskning af Kassörens och Kamerera rens

anteckningsböcker » 32.

» b Ombudsmannens diarium » 32.

b b riksdagsmäns fullmakter » 37.

b b Riksgäldskontorets räken -

skaper........................... b 27.

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid Riksgäldskontor
............... b 21.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses b 37.

§ 27.

5 53.

§ 70.

§ 65.

§ 55.

§§ 50, 51.
§ 55.

§ 64.

§ 49.

§ 58.

§§ 58-65.

§ 81.

§ 56.

§§ 50, 51, 53.
§§ 66—83.

§ 60.

§ 54.

§ 64.

§§ 60, 61.

§ 42.

§ 38.

§ 33.
§ 78.

§ 30.

§ 66.
§ 66.
§ 82.

§ 46.

§ 29.
§ 81.

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af Sid.
Hebbeska fideikommisstomten, angående
öfverlåtelse af vissa
delar af till Stockholms
stad ............... »

Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ »

Hus, kronans, i städerna ..................... »

■ b Riksdagens.................................... )y

» » lokaler inom, få för vissa

ändamål upplå -

tas .............................. »

» Riksgäldskontorets........................ »

Hypoteksbanken, allmänna..................... »

Indragning sstat vid Riksgäldskontor^ »

Inkomster, Statskontorets, brist uti,

fylles.................................. »

» Riksgäldskontorets........... »

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger.................. »

b » s. k. riksgäld ssedlar ......... »

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af Fullmäktige............ »

Inventarier i Riksgäldskontorets och

Riksdagens bus.................. »

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

................................. »

Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............ »

B Hudiksvall—Näsvikens, an slag

till inköp m. m. af... »
B Sundsvall—Torpshammars,

angående inköp af ............ »

b Södra Dalarnes, låneunderstöd
till.............................. »

B Söderhamn—Bergvikens, angående
inköp af............... »

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för »
Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldför -

bindelser, utfärdade af »
» enskilda, revision af

deras förvaltning...... ))

» b angående för ändradt

sätt för amortering
af dem beviljade
statslån ........................ »

35.

27.

22.

16, 32.

33.

16, 32.
36.

64,

14.

22-27.

37.

32, 34.
32.

13.

10.

9, 10.
5.

35.

§ 6.

§ 73.

§ 46.

§ 33.

§§ 22, 67.

§ 68.

§§ 22, 67.
_§ 76.

§ 16.

§§ 32-45.

§ 2.

§ 80.

§§ 67, 72.

§ 66.

§ 6.

§ 15.

§ 8.

§ 9.

5 7-

§§ 9, 10.

§ 4.

§ 75.

§ 3.

Bih. till Biksd. Prof, 1885. 10 Smil. 1 Afd, 2 Band,

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Jernväg sbyggnader, statens, anslag till Sid. 6, 13.
Jernvägsliypoteksfond, angående bildande
af en ... »

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvaktbetjenings
aflöning
.................

« embetsberättelse

» embetsresor......

» expedition och

dess expenser
» insättande i em betet.

.................

Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens »

» Riksgälds kontorets.

.....

Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets
vid 1884 års slut

utbalanserade.........

Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid
1884 års slut utbalanserade.
..........................

Kassaförstärkning åt Statskontoret......

Kihlafors station å norra stambanan,
angående Söderhamn
—Bergvikens jernvägs
utsträckande till

Kinda kanalaktiebolag, revision af......

Konstitutorial för tjensteman...............

Kontorsexpenser..................................

Konvertering af äldre statslån..............

Kreditiv, anvisade på Riksgäldskontor
» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från......

» för infallande krig..................

» rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål...............

» » telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................

» Riksgäldskontorets, i Riksbanken
..................................

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af
Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............

»	18.	§ 25.
»	19.	§ 26.
»	19.	§ 26.
5>	19.	§ 26.
»	38.	§ 81.
))	18.	§ 25.
»	38.	§§ 84,
	48- 62.	—
»	44—47.
	14, 27.	§§ 16,
»	7.	§ 7.
»	35.	§ 74.
	40.	§ 90.
)>	16.	§ 22.
»	24.	§ 40.
»	15, 16.	§§ 17-
»	15.	§ 19.
	15.	§ 17-
)>	15.	§ 18.
»	16.	§ 20.
»	26.	§ 43.
D	24.	§ 38.
»	34.	§ 72.

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af..............................

Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande
af......................

Ledigheter bland Fullmäktige..............

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

......................................

Liqvidations- och amortissementsfonder
Lån, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ...
Låne- och säkerlietshandlingar, inventering
af

Lånerörelse, Riksgäldskontorets...........

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar
» åt Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag......

» åt Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag ...

lönebesparing........................_.............._

löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af

Löneskilnadser sättning...........................

Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag,
låneunderstöd till
Ms.suöj‘ter,behöfvandes undsättning vid
Obligationer, belåning af svenskajern vägsbolags.

.......................

» Riksgäldskontorets...........

» svenska statens, skola till

ett belopp af högst sju
millioner eventuelt tillhandahållas
Riksbanken

Odling slånefond; ang. bildande al ......

Ombud, Konungens...............................

» Fullmäktiges............................

Omröstningar, Fullmäktiges..................

Ordförande bland Fullmäktige.............

» vice » » ................

» » Fullmäktiges, utses af Full mäktige

sjelfve bland sig

Papper, upphandling af.......................

Pensionering af Riksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening

.....................

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret......

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,
utses af Fullmäktige

Sid.	4, 24.	§§ 2, 40.
j>	2''.	5 36.
»	28.	§ 50.
»	23, 28.	§5 36. 48
	26, 27.	§ 41, 46
»	5.	§ 4-
	37.	§ 66.
»	25, 26.	40, 42
»	9, 10.	§§ 9, 10.
»	13.	§ 12.
»	12.	§ 11.
»	38.	§ 86.
»	20.	§ 28.
»	38.	§ 86.
»	13.	§ 12.
	24.	§ 39.
»	5.	§ 4-
>>	3, 24.	§§ 2, 40.

	38.		§	83.
»	13.		§	13.
»	31.		§§	63.
»	29,	36.	§§	55,	76.
5>	31.		§	64,
))	66.			—
s>	66.		—	—
»	28.		§	49.
»	34.		§	72.
»	42,	43.	§§	97-	-100.
	64,		--	—
	36.		§	77.

Preskriptionstid för Riksgäldskontorets

skulder........................Sid. 3, 26.

Protokoll, Fullmäktiges........................ » 30.

» Riksdagens, tryckning af... b 34.

Redovisning af de till Riksgäldskonto ret

ingående medel....... » 27, 28.

» för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

....... » 27.

med bihang 1809—1866 ....... b 17, 36.

Resekostnadsersättning för Riksdagens

revisorer ...... » 18.

» för Fullmäktige » 20.

i> för Justitieombudsmannen
b 19.

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

............. » 35.

Revisionsko stnader.................................. » 23.

Revisorer, Riksdagens, vid 1884 års

statsrevision........ » 67, 68.

» » deras suppleanter b 67, 68.

B b råd och yttranden

af dem ega Fullmäktige
att begära » 30.

» b traktamenten och

resekostnader för » 18.

» utses af Fullmäktige för

granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt Allmänna
hypoteksbankens förvaltning.
............................... » 35.

Revisorernes berättelser......................... » 18.

Riksbanken, ang. eventuel tillhandahållande
af svenska statens
obligationer .......... b 38.

Riksdagens bibliotekarie....................... » 16,

» hus...................................... » 16, 32.

» b lokaler inom, få förvissa
ändamål upplåtas b 33.

Riksdagsbiblioteket................................. » ig 37,

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

fond för ........................... » 33.

Riks dag sko stnader.................................. » 16 23.

Riksdags- och revisionskostnader m. m. » 16_21.

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande

derom............................. » 37.

Riksdagstrycket....................................... b 34.

§§ 2, 41.
§ 58.

« 72.

§§ 46—48.
§ 46.

§§ 23, 79.

« 24.

§ 27.

§ 26.

§ 75.
§ 36.

§ 57.
§ 24.

§ 74.
§ 24.

§ 33.

§ 23.

§§ 22, 67.
§ 68.

§§ 23, 80.
§ 69.

§§ 21, 36.
§§ 21-31.

§ 81.

§ 72.

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa Sid.
D fordringar för utbetalda
lån ................. »

Fullmäktige .............

föremål ............

förvaltning ......

hufvudbok .......

hus ...................

inkomster och särskilda
tillgångar .... »

kapitalfordringar ..... »

kapitalskulder .......... ))

kreditiv i Riksbanken »
liqvid med statsverket.
...........................

lånerörelse..................

obligationer ..............

räkenskaper ..............

j> utdrag ur

skulder .....................

styrelse .....................

tjenstemannapersonal »
tomt, angående öfverlåtelse
till Stockholms
stad af vissa delar af »

upplåning ................. »

utbetalningar ............ »

utlåning .................... »

vaktbetjening ........... »

Riksgäldssedel'', s. k., inlösen af......... »

Räkenskaper, Riksgäldskontorets......... »

» » utdrag af »

Räntekuponger, inlösen af.................... »

Sakreaister till Rikets Ständers protokoll.
.................. »

Sammankomster, Fullmäktiges............. »

Sammanträden, » i Banken

och Riksgäldskontor^

gemensamma............... ®

Semester, angående aflöning under...... »

» åtnjutes äfven af Riksdagens

bibliotekarie.......................... »

Sko g splantering skas sans behållning...... »

Skrifmaterialieriör Justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition... »
b för Riksdagens behof »

21, 39.	§§ 31, 86.
4—fl.	§§ 3, 4.
66.	—
3.	§ 1.
28.	5 49.
27.	\| 46.
16, 32, 35.	§§ 22, 67,
22—27.	§§ 32-45.
48—62.	—
44 47.	—
26.	§ 43.
23, 28.	§§ 36, 48.
24.	§ 40.
3, 24.	§§ 2, 40.
27.	§ 46.
28.	§ 47.
3.	§ 2.
28—30.	§§ 49—57.
38.	§ 84.
35.	§ 73.
24, 27.	§§ 40, 44.
fl—21.	§§ 5-31-
26.	$ 42.
38.	§ 85.
4.	§ 2.
27.	§ 46.
28.	S 47.
4.	§ 2.
16, 36.	§§ 23, 79.
30—32.	§§ 58—65
37.	§ 81.
64.	- -
16.	{ 23.
23.	§ 37.
19.	§ 26.
34.	§ 72.

Skulder, Riksgäldskontorets, preskriptionstid
för............................. Sid.

Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag,

låneunderstöd åt... »
Sollefteå, angående anslag för norra

stambanans framdragande till »

Stambanan, norra, anslag till .............. »

Stat, aflöning^-, för Riksgäldskontoret »

» indragnings-, » » »

» pensions-, » » »

Statskontorets behållningar, aflemnas till

Riksgäldskontoret »

» inkomster, brister i, fyllas »

Statslån, äldre, konvertering af............ »

Statslånefondens, s. k., utestående fordringar.
...................... »

Statsobligationer...................................... »

Statsverkets liqvid med Riksgäldskonto -

ret........................................ »

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning......... »

Styrelsen för Riksgäldskontoret........... »

Sundsvall—''Torpshammar, ang. inköp

af jernväg

emellan...... »

Suppleanter för Fullmäktige................ j>

» deras inträdande............... »

» för Revisorerne................. »

Suspension af tjensteman och vaktbe tjening.

............................... »

Sågverksegarnes garantiförening............ »

Söderhamn-Bergviken, jernväg emellan »
Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag, låneunderstöd
åt .................. »

Telegrafverket, förskott till.................. »

Tjensteförsummelser, frågor rörande.... »

Tjensteman vid Riksgäldskontoret....... »

” » » aflöning för »

® » » aflöningsstat

för............ »

» » » antagande af »

5 » » besvärshän -

3, 26.

12.

6, 13.
6, 13.

63.

64.

23.

14.

27.

38^

23, 28.
35.

28—30.

66.

28, 29.
67, 68.

40, 41.
36.

16.

40—42.

38.

20.

63.

39.

visning för... » 41.

» » » entledigande af » 40, 41.

» » » pensionering af » 42, 43.

» vid Justitieombudsmannens

expedition........................... » 18.

§ 2 41.

§ 11-

§§ 5. 14.
§§ 5, 14.

§ 35.

§ 16.

§ 40.

§ 45.

§ 83.

§§ 36, 48.
§ 74.

§§ 49-57.

§ 8.

§§ 50, 51, 53.

§§ 91, 92.
§ 78.

§ 7.

§ 9.

§ 20.

§§ 91—96.
''§ 84.

§ 28.

§ 89.

§ 95.

§§ 92, 93.
§§97—100.

§ 25.

Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande
af.......................... Sid. 88, 40. §§ 86—90.

Tjenstgöringspenningar..........................

Tjenstledighet för Fullmäktige.............

Tjenstledighet för tjenstemännen och

vaktbetjeningen.......

Traktamenten, Riksdagens revisorers
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
..................

Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang....
» af Revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser
» för Riksdagens re visorers

berättelse
Underskrifter, antalet egenhändiga å
Riksgäldskontorets obligationer.
........................

Understöd för obemedlade tjenstemäns

sterbhus................................

Undsättning smedel vid missväxter.......

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda.........

Upphandling af papper för tryckning
af Riksdagens protokoll
Upplåning för Riksgäldskontorets räk ning-;.

...................................

Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus...............

U tbetalningar, åliggande Riksgäldskontor
......................

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper.
......................................

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
................

Utlåning, Riksgäldskontorets................

Väkthetjening, Justitieombudsmannens

» Riksgäldskontorets.......

» aflöningsstat för............

Väkthet jening ens pensionerande............

» tjensteförsummelser...

» entledigande...............

Varningar för tjensteförsummelser......

Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor.
................................

» » att kunna antagas till tjen steman

vid Riksgäldskontor

	16,	63.	§ 23.
»	31.		§ 60.
J>	39.		§ 87.
»	18.		§ 24.
))	19.		§ 26.
))	34.		§ 72.
»	34.		§ 71.
»	19.		§ 26.
»	18.		§ 24.
))	4.		§ 2.
5>	21.		§ 30.
»	24.		§ 39.
)>	32-	-38.	§§ 66—83.
»	34.		§ 72.
»	24,	27.	§§ 40, 44.
»	33.		<4^ C5 00
»	6-	-21.	§§ 5-31,
))	28.		§ 47.
»	25.		§ 40.
))	27.		§ 42.
»	18.		§ 25.
»	38.		§ 85.
»	63.		— —
S>	42,	43.	97—100,
))	41.		''§ 94.
»	41.		§ 94.
	40,	41.	§§ 91, 94.
»	20.		§ 28.
x>	39.		ce

Ålderstillägg...........................................Sid. 17, 63.

Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds kontorets

obligationer .... » 4.

» till Stockholms stad af vissa
delar af riksdagshusets och
Riksgäldskontorets tomter » 35.

Öfverläggningar, Fullmäktiges............. » 31.

§ 23.
§ 2.

§ 73.
§ 64.

Stockholm, tryckt tios A. L. Normans Boktryckeri-Aktieholag, 1885.