RIK S G Ä L D S-KONTO It E T (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIK S G Ä L D S-KONTO It E T,

utfärd allt vid slutet af 1874 ftrs riksdag.

—.....-

S TOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCK ERI''AKTIE BOLAG,
1874.

Innehålls-förteckning,

Riksgälds-koutovets föremål § 1.

„ skulder § 2.

„ fordringar för utbetalda lån § 3.

„ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående

riksdagar § 4.

„ utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag § 5.

Statsfyllnadssuroman jemte öfrig» med statsregleringen gemenskap agande utgifter
§§ 6—11.

På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 12—15.

Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöniugar, förvaltningsutgifter
in. m. §§ 16—26.

Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 27—40.

Uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående medel §§ 41 — 43.
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 44—52.

Fullmäktiges sammankomster §§ 53—62.

„ särskilda åligganden och uppdrag §§ 63 — 75.

Riksgälds-kontorets betjening §§ 76—79.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 80 — 85.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. in. §§ 86 — 91
Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 92—95.

Allmänna bestämmelser §§ 96— 97.

Reglemente för Riksgälds-kontoret.

Riks g aids-kon törel bär till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar tillhanda.

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig!
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgälds-kontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifva, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgälds-kontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att i
vederbörlig ordning liqyideras, utan afseende a den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kong!. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Bill. till Riksd. Brok 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

Härförutan har Riksdagen medgifvit: .

<x) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos Kommissariatet göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelf va obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen ''i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer och
räntelcuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten
höra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige
må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt
skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att då s. k. Riksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgälds-kontorets
medel infria.

I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgiga uti bil. A. vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret utfärdade
reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande
tjena till efterrättelse.

Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp
Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande deraf att Riksdagen
i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs
bergslag till sjön Åmänningen medgifvit, dels att derest jernvägen omlägges
med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jernvägs nya aktie-bolag
antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de
för jern vägsan läggningen beviljade försträckningar, emot vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och,, arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas
af Kongl. Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse
en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade
bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels ock att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen
icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den
uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter fastställda inteckning må, sedan jernvägen
blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Dessutom har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag
icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds
öppnande ifrån Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och
från Riksgälds-kontoret utgifna lån å 800,000 R:dr.

Angående Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar.

Ro. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4.

Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernväg ar af Riksdagen år 1871
beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition ställda extra anslag af Tio millioner
riksdaler att Utgå med Två millioner riksdaler under hvardera af åren 1872, 1873,
1874, 1875 och 1876 hafva hittills blifvit utbetaldte tillhopa 6,000,000 R:dr, motsvarande
anslagsbeloppet för åren 1872—1874, och bör återstoden, Fyra millioner riksdaler
eller kronor i föreskrifven ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas för anläggning
af jernväg från Ludvika i Stora Kopparbergs län till Kihls station å
nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag Kongl. Maj:t anvisat ett
lånebelopp af 5,000,000 R:dr, deraf 1,000,000 R:dr vid innevarande års början blifvit
lyftade.

För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna
anslagssumma, 10,000,000 R:dr, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser: Ro)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång, på sätt och å tider, Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å o guldet
kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år
från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara
färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitala!"!)etsning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje
jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti
granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda
utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontrollör, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sadana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter.

§ 5.

Ro) Såsom bidrag för bestridande af Statskontorets utgifter för de till jernväg
sbyggnaderna anvisade medel egen Statskontoret att, i män af behof, af Riks -

gälds-kontoret utbekomma under innevarande år Sju millioner tvåhundrafyratiofemLen
riksdaler och under år 1875 Sju millioner etthundratiotusen sjuhundra

nittio åtta kronor 20 öre. , , . ...__

2:o) Derjemte åligger det Riksgälds-kontoret att, uppå skeende reqvisition,

tillhandahålla Statskontoret En million etthundrafemtiotretusen etthundranio
riksdaler 40 öre för bestridande af de utaf Riksdagen på sistnämnde Kontor anvisade
extra statsutgifter för innevarande år. ,, ,

3-o) För inköp af en åt seminarium för bildande af larannnor har i!Stockholm

upplåten byggnad har Riksdagen beviljat ett lån å 59,000 kronor att under ar 1875
från Riksgälds-kontoret utgå, under vilkor att Direktionen öfver namnda seminarium
till Riksgälds-kontoret afgifver förbindelse att hvarje ar till Riksgalds-kontoret
inbetala fem procent af lånets ursprungliga belopp, af hvilken inbetalning
skall beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna lanekapitalet och e o -verskjutande beloppet såsom kapitala!!)etsning af lånesumman afgå, intilldess
donna blifvit till fullo gulden, med rättighet dock för Direktionen att da läroverkets
tillgångar sådant medgifva, för lånets skyndsammare amorterande inbetala
större belopp än det sålunda föreskrifna.

3:o. Statsfyllnadssummau jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande

utgifter.

§ 6.

Såsom bidrag till fyllande af Statsverkets behof har Riksdagen, vid den
för år 1874 verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter, ti
utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en summa af Två millioner etthundra
femtiotusen riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition,
af Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 7-

1 händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstat^ beräknats, bor Kong .
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestn an
anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, aligger det Riksgäl
kontoret att, sedan Kongl. Näjd, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, prof -

vat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl.
Mapt för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för
Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret
sålunda förskjutit.

§ 8.

1Qry_ • Derest nåS°n af de vid statsregleringarne för åren 1872, 1873, 1874 och
18/5 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstat^ för
samma ar uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillrackhg
för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen
efter arets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna
a dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnasankommande
pa Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående 8
29 för samma ar upprattade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag,
eller ock, pa grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid,
rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar,
från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt
denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition
sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å
enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

§ 9.

Som, enligt de under 1850-1851 samt 1853-1854 års riksdagar fattade
beslut i fråga om beskattnmgsvasendets förenkling, innehafvare af indelta anslag
utaf hemmansränta och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills
atnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då
för rån torna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forseUon, hållas skadeslös på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning
med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjuta;
sa bor Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret,
godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok
ar af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 10.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut att de under namn af begrafningshjelps- eller nådår sbesparing tillförene
föreskrift^ innehållning^ å embete och tjensteman löner bonde upp -

höra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embetsed!
tjenstemäns sterbhus af de löne-iunehållningar, hvilka såsom dylik besparing
blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse,
— höra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit
utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de
gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år före skralna och på rikshufvudboken
grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ lilltå
ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen
blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t
under 1850—1851 års riksdag gjorda anhållan.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ 12.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en hreditivsumma af Tre
millioner riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han
Stats-Rådet in pleno bort och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna
summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvud stadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

§ 13.

Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen fastställt till En million femhundra tusen riksdaler.

§ 14.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
paragrafer å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verke härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid
icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 15.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, bär Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af högst Etthundrafemtiotusen
riksdaler.

5:o. Frän Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.

§ 16.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till
deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl.
Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 17.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så val af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens

sammankomster

sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda
utgifter.

§ 18-

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer det af Riksdagen åt samma bibliotek
anvisade årliga anslag af niohundra riksdaler att fortfarande utgå; och har
Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo t vän ne till biblioteket
angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståudarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 fastställda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-er sättningar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arvoden, Revisorerna
bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgälds-kontoret,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder
bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att
Revisorerna med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerna på Riksgäldskontor
anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernas
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisionstiden verkställda resor, som Revisorerna vid sammankomst in piano ansett
nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftning en och utdelningen af Remsor ernes
berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente). 2

som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-koniorets medel
bestridas.

§ 20.

Aflöningen för Justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitieombudsmannen under den tid sistlidna och
innevarande Riksdags statsreglering^ komma att blifva gällande, utgå med sju tusen
riksdaler eller med lika belopp som Justitiekanslerens lön enligt sagda statsreglering^
utgör; hvaremot Justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på
rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han
uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret Ett tusen femhundra riksdaler.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med Tre tusen femhundra riksdaler;

,, en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med Två tusen riksdaler;

,, en kanslist med Ett tusen riksdaler; samt

,, en vaktmästare med sexhundra riksdaler, hvilket belopp från och med nästa
års början förhöjes med 150 kronor eller till Sjuhundrafemtio kronor om
året; dock med vilkor att, derest boställsrum i Riksdagens hus framdeles
kan åt nämnde vaktmästare beredas, den beviljade förhöjningen kommer
att upphöra.

I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitieombudsmannen bör
utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning
iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

För år 1875 har Riksdagen beviljat ett dyrtidstillägg till Justitieombudsmannen
af Ett tusen kronor och för de vid hans expedition anställda tjenstemän
af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med skyldighet för dessa tjenstemän
att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för
Justitiekanslers-expeditionens tjenstemän äro föreskrifna, nemligen att dylikt tillägg

till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arvode för två eller flera befattningar,
utbetalas endast för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta aflöningen
eller, derest donna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till
hvilken flan först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjenstens
innehafvare, på grund af särskilt medgifvande, eger att uppbära såsom personel
godtgörelse för upphörda inkomster i tennsten.

§ 21.

Till kostnader för Justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala eu summa af Två tusen riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komiténs expedition bör ett ärligt belopp af hemhundra
riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af Justitie-ombudsmannens enibetsberättelser jemte
dertill hörande biläger höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmäktige särskild!, redovisas.

§ 22.

Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande Tre tusen tvåhundra riksdaler,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige Ett tusen sexhundra riksdaler
årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en H

resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter
samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnad sersättningen åt Andra
Kammarens ledamöter.

§ 23.

Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för till -

godonjutande af deri för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kon törel äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig
de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas
i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgörilöspenningar, upptagna
arvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfvis tjenstebefattningarne; dock med rättighet
för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arvode;

4:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må
mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenstår, så vida Fullmäktige icke finna desamma
för tjenstgöring^ inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfriga tjenstemännen
vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.

§ 24.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda Två tusen
femhundra riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas,
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För (ifrigt ega
Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild!,
bestämda eller medgifna.

§ 25.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst Tvåhundratjugufem riksdaler.

§ 26.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Biksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för liden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst Två tusen tvåhundrafemtio riksdaler för året, af Riksgäld s-kontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för
ett år ej behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och
under vilkor att delegarnes bidrag under liden utgå utan förändring af deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna
för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontor!
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne
delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes
vid f. d. General-assistans-kontoret efterlemna»^ enkor och barn icke
utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors
tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 27.

De till Biksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 28.

Riksgälds-kontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions -

medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong!. Flottans i Carlskrona behof
eller för allmänna magasins-inrättningens rakning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

§ 29.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnande, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets
inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar
å detta verks utgifter, så framt icke dessa öfverskott och besparingar
blifvit af Riksdagen annorlunda disponerade; hörande, sedan rikshufvudboken för
år 1872 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid emellan
Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande
öfverskottsmedel.

§ 30.

Vid början af hvarje år egen Riksgälds-kontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes då befintliga behållning utaf de depositionsniedel, som
från Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att, uppå skeende
reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad tilläfventyrs kan erfordras
för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller
framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 31.

Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit
på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplanteringskassans behållning från
Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

Likaså bör Riksgälds-kontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu
icke aflemnande behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning till regelbunden
hushållning.

32.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del
de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att sådana mottagna medel, så
vidt de icke erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års
missväxt utaf mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl.
Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 33.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels
af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års
början till samma dag utgifna lån, eller 818,368 riksdaler 69 öre, har Riksdagen
beslutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret
till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet
lyftade medel.

§ 34.

Utaf Riksbankens under år 1873 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgälds-kontoret
för statens allmänna behof anvisat Fem hundra tusen riksdaler
att under år 1875 från Riksbanken utbetalas, på tider som Bankofullmäktige ega
bestämma.

§ 35.

Jemte det Fullmäktige må låta försälja så stort belopp af 1872 års fyraprocents-obligationer,
som erfordras för anskaffande af den summa af 9,437,000
Riksdaler, som Fullmäktige enligt föregående Riksdagars beslut må upplåna, har
Riksdagen beslutat att Fullmäktige må, för anskaffande af en del utaf de medel,
hvilka erfordras i följd af de utaf Riksdagen beviljade statsbidrag till jernvägsanläggningar,
försälja återstoden af 1872 års obligationer; hvaremot någon försäljning
af 1-70 års femprocents-obligationer icke må ega rum förr än Riksdagen
om sådan försäljning förordnar.

För befrämjande af svenska statsobligationers spridning inom landet och
i ändamål att för inhemska obligationsinnehafvare bereda lättad t tillfälle att erhålla
kännedom om numren å utlottade dylika obligationer, har Kongl. Näjd i
nåder medgifvit, att utlottningslistorna å såväl 1870 års, som öfriga i svenskt
mynt förskrifna obligationer må såsom bihang åtfölja Svensk Författningssamling;
och höra Fullmäktige föranstalta att berörda listor varda till vederbörande behörigen
aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.

§ 36.

Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgälds-kontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 37.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks
öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och
göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och
menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Näjd oktrojerade penningeförvältande
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek af räntebärande
obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt
andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Näjd meddelade
oktroj er eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning
skola Riksgälds -kontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde
framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden samt lånesummans
förhållande till derför hypotisera»^ obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta,
hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må, med afseende
å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp,
af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa
antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna
utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 38.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst Fn million femhundratusen
riksdaler mot fyra procent årlig ränta å hvad som å kreditivet lyftes;
hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom
meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt pa vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upnlåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 40.

De medel, som inflyta a den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret afiemnas,

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds kontoret

ingående medel.

§ 41.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna uppslita och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras eu särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudbok611
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets börBik
till Riksd. Prot. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand,

(Riksg.-kontorets Reglemente).

jan och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvud boken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 15 Juni året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 15 derpåföljande Augusti behörigen
granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kongl.
Statskontoret till banda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 42.

Under loppet af Juli månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 43.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförfluten året. Af donna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om
liqvidens godkännande af Kong!. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 44.

Förvaltningen af Riksgäld s-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att fora ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 45.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 46.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 47.

Fullmäktige äro förbundne att vid Jiihsgälds-l ont örets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Fikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara hör.

§ 48.

Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-h efattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 49.

Jemte noggrann!) iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
varda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt tör (ifrigt vidtaga
alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant
afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gittra uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt
för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga under -

handlingar, äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets rakning erforderlig
utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, höra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 59 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra lån gifvare e och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för
sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna
tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt
allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och
omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige
bestämma de arvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente.
På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar,
antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade
göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden,
dels till lämpliga arvoden åt Deputerades biträden använda ett ärligt belopp
af Sextusen riksdaler.

§ 51.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena ledo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 52.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke någre, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 53.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 54.

Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånen för statens jernvägsbyggnader m. m., höra alla
Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.

§ 55.

Åstundan Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 56.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 57.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de är o
om" besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem
Fullmäktige äro närvarande.

fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens omljud, i tall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra
samtligen närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfäller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskild! afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutlig! afgörande
företagas, böra Riksgäld s-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så
vida sådan! för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande
hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas.
Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förva 1 tningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet
anföras.

Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattad! vid Fullmäktiges
sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.

§ 58.

§ 59.

§ 60.

61.

§ 62.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 63.

Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoll jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch
säkerhets- med flera handlingar.

§ 64.

Fn gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige, att genom sakkunnige

personer låta värdera de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
samt att låta tillse, det icke allenast detta värde uti inventarieförteckningen
upptages, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter
anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum,
äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier,
desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris,
hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 65.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyres/ritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna emh^myndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt
dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 66.

Då Revisorerne Öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Rullmäktige till dem afgifva berättelse om Rilcsgälds-Jcontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
höra vid samma tillfälle särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas
och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas.

§ 67.

§ er

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, pa sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsveiken afgitna
och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar
äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 68.

Jemte det sistlidna års Riksdag be slutit uppdraga åt Fullmäktige att genom
lämplig person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af ej
mindre Bondeståndets protokoll vid 1809-1810 års riksdag, än ock samma Riksdags
Konstitutions-Utskotts protokoll, betänkande^ utlåtanden och memorial
jemte öfriga dithörande handlingar, har dervid till iakttagande foreskrifvits:

a) att, vid tryckning af Bondeståndets protokoll, skola derifrån uteslutas
Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden in. m. och deremot blott hänvisas
till det ställe i Konstitutions-Utskottets tryckta handlingar, der betänkandet
m. m. förekommer;

b) att vid tryckningen af Konstitutions-Utskottets handlingar noga tillses,
dels att alla i de särskilda Ståndens protokoll intagna handlingar från nämnda
Utskott blifva tryckta, dels att den i dessa protokoll intagna ordalydelsen af
Konstitutions-Utskottets memorial m. in. följes, när dessa handlingar i samtliga
Ståndens protokoll äro lika;

c) att så väl Bondeståndets protokoll som Konstitutions-Utskotts-handlingarne
förses med register;

d) att, innan upplagans storlek definitivt bestämmes, inbjudning till subskription
utfärdas särskilt å Bondeståndets protokoll och särskilt å Konstitutionsutskottet
handlingar, dervid priset bestämmes efter samma grunder, som äro gällande
vid prenumeration å Riksdagens protokoll;

e) att upplagans storlek icke må understiga 500 exemplar af Bondeståndets
protokoll och 500 exemplar af Konstitutions-Utskotts-handlingarne, med rättighet
för Fullmäktige att derutöfver öka upplagan, om subskriptionen anses dertill föranleda; f)

att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens
protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest
närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda;

Biii. till Riksd. Prot. 1874. 10 Sand, 1 Afd. 2 Band.

(Eiksg.-kontoreta Reglemente).

g) att anbud i vanlig ordning infordras af dem, som vilja åtaga sig tryckningens
verkställande; samt

h) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör
manuskriptet i man al tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen
originalhandlingarne höra begagnas.

Härförutan har innevarande års Riksdag besluta, .att utaf den genom
Fullmäktiges försorg numera tryckta upplagan utaf Konstitutions-Utskottets ofvanberörda
handlingar må kostnadsfritt utdelas ett exemplar så val till Riksarkivet,
som till hvarje offentligt bibliotek samt med bibliotek försedt allmänt läroverk
eller vetenskapligt samfund.

§ 69.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta
upprätta kontrakt angående verkställigheten af bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.

För (ifrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter
vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de
under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs
slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 70.

Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd
af Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af eu del utaf de Riks -

gälds-kontorets tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering
af förvaltnings!)estyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, har
Riksdagen besluta, dels att Fullmäktige skola låta utarbeta och derefter granska
samt, sådant detsamma varder af Fullmäktige gilladt, underställa nästkommande
Riksdags pröfning och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren
och tjenstegöromålen inom Riksgäldskontor et jemte aflöningsstat för dervarande
tjenstemannapersonal, dels att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda
förslag varder meddeladt, de tjänster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan
blifva lediga, endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas.

§ 71.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya Jcanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses
af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja
en person att uti berörda re vision sförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 72.

Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsätta liqviderande.

§ 73.

Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Full -

mäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och
räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 74.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets
Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om
den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest
eller andra lika vigtiga hinder gorå Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt
eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan
behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmansembetet
insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett
ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud
vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer
kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäld s-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 75.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§ 76.

Oberoende af den reglering af göromålen inom Riksgälds-kontoret, som framdeles
kali varda af Riksdagen beslutad, ega Fullmäktige, i den mån de finna sådant
för tjenstegöromålens ändamålsenliga ordnande lämpligt, förflytta tjensteman inom
Riksgälds-kontoret på in dragning sstat, med rättighet för sådan tjensteman att fortfarande
uppbära den enligt gällande aflöningsstat honom tillkommande lön, och
med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla, åter inträda i tjenstgöring, mot
erhållande af deri, enligt då gällande aflöningsstat, bestämda lön och arvode; och
må Fullmäktige, utan hinder af de uti Riksgälds-kontorets reglemente och hittills
gällande tjenstgöring sordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen
för tjenstegöromålens besörjande, deruti besluta och till verkställighet befordra sådana
förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå låer, utan att nödiga kontroller
åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjensternännens antal åstadkommas, med rättighet för Fullmäktige
att från och med innevarande år och intill tiden för nästkommande riksdags slut,
i den mån genom redan under år 1873 verkställda eller framdeles skeende tjensteindragningar,
löner och arvoden blifvit eller blifva besparade, använda desamma,
der Fullmäktige finna sådant erforderligt, till godtgörande af de nya eller förändrade
göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges beslut i ofvanberörda hänseenden,
komma att Riksgälds-kontorets tjensteman, åläggas.

§ 77.

De å Riksgälds-kontorets aflöningsstat uppförda tjeristemän äro följande:

a) anställde hos Fullmäktige:

en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt
en Kanslist,

b) för bestridande af de med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning
förenade göromål och åligganden, hvilka skola besörjas under Fullmäktiges
öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem:

tre Kommissarier;
en Bokslutskamererare;

en Rcvisionslcamererare;
en Ombudsman;

en Notarie hos Kommissarierne;
eu Kassabokhållare;
två Bokhållare i bokslutskontoret;
en Kanslist hos Kommissarierne;
eu Kammarskrifvare och
två Kontors skrifvare.

§ 78.

Vaktbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardrängar och

två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de donna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.

§ 79.

I afseende på samtlige bär ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt
vaktbetjentes göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöringsordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörande af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna
anses erforderliga; hörande Fullmäktige, i sammanhang med fullgörandet af det uti
§ 70 åt Fullmäktige lemnade uppdrag, jemväl uppgöra och underställa nästkommande
Riksdags pröfning förslag till ny instruktion och tjenstgöringsordning.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 80.

Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledigblifven
tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intill dess beslut om tjenstens indragning
eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under tiden
uppbära de med tjenstår! förenade löneförmåner.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att, i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst, än den lian sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 76
och 86 förutsätta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!) deraf ett efter
omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förord nåd att bestrida.

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjensteande!) bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs-
eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan
är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassau
vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 81.

Da tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, hör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under
den tid tjenstledighet^!) fortfar.

§ 82.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige genom konstitutorial tills vidare återbesäties,
skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden,
inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga
ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton (lagar
från anslagets utfärdande; dock heror af fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig
och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 83.

Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare
lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de
sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom
åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende
underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag
meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas,
intill dess donna besvärstid tilländagå»;.

§ 84.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i. allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid
Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, ovilkorligen
bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf
må begagnas.

§ 85.

Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af
de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.

Angående

Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefdrsum melser

m. in

§ 86.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar
eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefverne!; ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför
Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen
inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej
deraf låter sig råtta, ega I ullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst,
med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för
tjenstens förrättande användas.

§ 87.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom
eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst
och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad
till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin
kommissarie-beställning.

§ 88.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller
anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

Bill. till Riksd. Prot. 1874. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente). 5

I 89.

Om någon af vaktbetj eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla
föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 90.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från tjenstetid
bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tennsten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen
inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas
förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afbörda, eller
den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som
emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 91.

Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och efter att, på sätt i § 86 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgälds-kontoret skild. För öfrigt anses den extra-ordinarie
tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets Tbetjening.

§ 92.

Pensionerna för einbets- och tjenstemännen samt vaktb egentligen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande!, å ordinarie afiöningsstaten
innehafvande löner.

§ 93.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjuklig! eller försvagad!
tillstånd.

§ 94.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjenstår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådan! fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylik! år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådan! beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 95.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,
oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter
omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de
föieskiifna lefnads- och tjenstearen äro uppnadda eller icke, eller ock tillämpa de
grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.

Deiest åter vaktbetjent förr, än lian uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blilva oförmögen att sina tjenateskyldfgheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans alskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst
två tredjedelar af lönen.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko
törstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt, samt efter nästkommande
års ingång Kronor.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadgandeti, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap agande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm deri 22 Maj 1874.

§ 96.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

O. Lngerbjelite,

F. Asker,

n. v. Talman.

Bil. Å.

Riksgälds-kontorets vid 1873 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid
samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.

CD TO		Tiden, då		Återstående kapitalskuld den 31
1-1		förbindelserna blifvit	Räntefot.	December 1873.
g. o		utfärdade.
			~ Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
3	Obligationer för 1855 års					i
	statslån till jern vägsan-läggningars bekostande eller understödjande,pri-mitivt 281,900 R:dr R:mt	1855 d. 30\|6	312 och 4°/0	R:mt 185,900			:
4	Dito för 1858 års jernvägs-
	lån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t	1858 d. hg	41!, °/o	Thlr 6,465,900	—	—	—
5	Dito för 1860 års jernvägs-
	lån: a) mot obligationer, ställ-
	da på utlottning å 8,000,000 Thlr Pr. C:t	1860 d. %	4h2 °/o	Thlr 6,536,100
	b) mot premie-obligatio-
	ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjette delar deraf eller 2,000,000 Thlr .	1860 d. hz		Thlr 1,313,333	10
6	Dito för 1864 års jernvägs-
i	lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit för-
	yttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*)	1864 d. 16\|4	41, °/o	£ St. 524,300
i 7	Dito för 1866 års jernvägs-
	lån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t............	1866 d. 2\|x	i 5 °/o	Thlr 9,729,900	_	—	_!

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667.300 L. St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.

H LM
00, "" 2 or		Tiden, då förbindelserna blifvit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1873.

		H 1/13,1 Cl mit}»
•* “				Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
9	Obligationer för 1861 års
	statslån, 3,000,000 R:dr Rmt........	1861 d. 30\|3	41, °/o	Bunt 2,536,100
13	Dito, hvilka i anseende till
	sin ordalydelse icke kun-na uppsägas, eller det
	s. k. gamla lånet . . j	1798 d. 1811 d. 3"\|12	\| 5 °/o	—	—	Bunt 10,125	—
14	Dito, utfärdade såsom grund-
	fond för Allmänna Hy-poteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr.....	1861 d. !\|7	41!, °/«
15	Ännu icke till inlösen före-
1	tedda Trollkätte sluss-verks lottsedlar åtillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med Rmt 1,250 Rdr, jemte upplupen ränta
	Bunt 2,286: 88 .....	1750 d. \	6 °/o	____
16	Årliga anslaget till H. M.
	Konungen 300,000 Rdr (icke kapitaliseradt) . .	1815 d. 8\|u
17	Ränta å H. K. H. Hertigens
	af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med Bunt
	150,000 R:dr......	1778	5 °/o		_	__
18	Innestående fond för Göta
	kanals underhållande . .	1833 d. 3112	5 "/o	—		Rmt 140,889
19	Dito för Södertelje kanals
	dito...........		5 °/o			Rmt 45,000

§ *

ro oo
3

n- p ro

-i

3 .

ro 55"

Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett
depositum af fordrings h

an dl in gar).......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) .......

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
anskrifven) . . .
Uti f. d. Ridderstolpeska
huset intecknad skuld
till Stockholms Borgerskaps
enkhus ......

Obligationer för 1868 års
jernvägslån £ Sterling
1,150,000 ........

Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgälds-kontorets
ö friga tillgångar,
men med den förbindelse
som § 77 i 1869 års
reglemente innehåller) .

Lots- och Fyr-inrättningens
reservfond .......

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1868 d.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31
December 1873.

Fonderad skuld. Icke fonderad skuld.

Öl

£St. 1,134,100

R:mt 17,400

R:mt 200,000

§ i 1869 reglt mer		Tiden, då förbindelserna blifvit	Bäntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1873.
rf 88» tv N		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
85	Obligationer för 1869 års inhemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr . .	1869 d. S0[9	5 °/o			R:mt 4,000,000
[§ i 1870 års j ,>i 1 reglemente. 9	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1873 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 16,170,000 Ridt-.....	1870 d. 80 9	5 °/o	R:mt 16,170,000			1
§ i 1872 års reglemente.
83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1873 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 3.530,000 R:dr .....	1872 d. 30!2	4 °/0	R:mt 3,487,900

Bil. B.

Riksgälds-kontorets vid 1873 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda lån.

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1873 års slut.
f 1824 1	2 "/„ )	3 •/«	75,000
\ 1825 j	jemte > ränta J		10,483	61
1861	5 -y„	4 %	120,000	—	107,975	54
1866	V	->	25,000		24,491	3
1866		Y)	40,000	—	39,165	72
1864	"	V	25,000	—	23,924	34
1864	"		40,000	—	38,384	14
1865	»		12,000	—	11,461	47
j 1849 1	2 °/o I
\ 1854 j	jemte > ränta	3 %	37,500	—	O 00 o	33
1851	6 %	4 %	24,000	—	7,623	3
1852		"	24,000	—	11,141	25
1854		„	10,000		5,301	20
10 Sami.	1 A/d. 2 Band.			301,031\|66

CE.
g 00

B oi
ce oi

3- p.

Lån till:

Upsala akademis biblioteksbyggnad
..........

Uppförande af ett nytt lärohus
för elementarläroverket
i Jönköping . . . .
Uppförande af byggnader
för elementarläroverket i

Halmstad .........

Uppförande af byggnader för
läroverket i Calmar . . .
Uppförande af byggnader för

Umeå läroverk......

Uppförande af byggnader för
läroverket i Falun . . . .
Uppförande af byggnader för

läroverket i Sala.....

Uppbyggande af ny kyrka i

Christinehamn.......

Lidköpings stad, för ny kyrkas
uppbyggande .....

Knäreds församling i Hallands
län, för kyrkobyggnad
............

Markaryds församling i Kronobergs
län, för kyrkobyggnad
..........

Transport
Bill. till Rissel. Prof. 1874.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

§ i 1866 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1873 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	301,031	66
42	Wallentuna församling i
	Stockholms län, för kyrko-byggnad ..........	1859	6 o/o	4 O/o	20,000		15,763	92

43	Reparation af Linköpings
	domkyrka.........	1850			30,000		7,756	94

„	Reparation af Wexiö dom-
	kyrka ..........	1852			30,000	_	10,773	59
n	Reparation af Skara dom-
	kyrka . . .........	1858	„	„	25,000	—	16,677	15
„	Reparation af Westerås dom-
	kyrka ........ . . .	1858	„	„	22,500	—	15,114	74
„	Reparation af Westerås dom-
	kyrka........... .	1860	_		28,000		28,000	_

44	Carlskrona städs pastorat .	1842	5 o/o	3 o/o	18,000	—	557	56
45	Allmänna barnhusinrättnin-
	gen i Stockholm.....	1851	6 o/o	4 O/o	75,000		38,971	19
48	Staden Wexiös återuppbyg-
	gande efter 1838 års elds-våda ............	1838			150,000		415	69
49	Staden Wexiös återuppbyg-
	gande efter 1843 års elds-våda ............	1843		3 o. 4 °/o	360,000 45,000		77,644 13,427	20
50	Staden Åmål, byggnadslån .	1846		4 o/o	—	65
52	Återuppbyggande af den år
	1847 nedbrunna del af sta-den Christianstad ....	1848-1850			150,000		47,228	83
53	Återuppbyggande af den år
	1849 nedbrunna del af sta-don Tiidköping......	1852			63,666		28,524	19

	Transport	—	— —	—	—	601,88731

i y-i	----!-B--
i 1866 års eglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	; Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1873 års slut.
	Transport	—	—	I __	—		601,887	31
54	Återuppbyggande af staden	\| 1854 1
	Örebro ..........	6 7°	4 7 „	375,000		250,339	38
„	Återuppbyggande af staden	\| 1855 \|
	Jönköping........	1855			100,000		63,416	17
55	Återuppbyggande af staden
	Eksjö ..........	1857	6 o. 7 7°	4 o. 4 12 %	200,000		138,297	6
56	Staden Christian stad, för ny
	tomtreglering ......	1851	7 7o	4 7-	20,000		810	21
57	Staden Lidköping, för ny
	tomtreglering . ......	1854	6 7o		20,000		11,317	74

„	Staden Örebro, för ny tomt-
	reglering.........	..)	„	„	37,500		22,493	19
,1	Staden Jönköping, för ny
	tomtreglering...... .	1855			15,000		8,428	84
„	Staden Eksjö, för ny tomt-
	reglering.........	1857	„		30,000		20,995	20
58	Staden Mai mö, till kasern-		f ,2 °/o \ 1 jemte 1
	och stallbyggnader....	1813-1815		32,000		7,693	92
59	Återuppförande af Conrads-		( ränta J
	fors bruk.........	1845	6 7«	0 Öl	45,000	_	1,113	26
60	Staden Ystad, för hamn-		[ 2 7- 1 ■! jemte 1
	byggnad .........	1824		30,000		610	36
„	Staden Ystad, för hamn-		\| ränta j
	uppmuddring.......	1857	6 7-	4 7-	60,000	__	36,190	12
61	Staden Warberg, för hamn-
	anläggning........	1844	5 7°	3 °/0	30,000	_	9,353	28
„	Staden Warberg, för hamn-
	anläggning........	1849	6 7-	4 7-	22,500		4,933	46
62	Hamnbyggnad vid Cimbris-
	hamn...........	1843	5 7o	3 7-	37,500		21,294	7Q
63	Staden Christianstad, för
	hamnanläggning vid Åhus	1848		„	30,000	—	15,071	72
	Transport]	—	—	- I	—	-\|	1,214,245	92j

§ i 1866 års reglemente.		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Bäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstodvid 1873 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	1,214,245	92
63	Återstående hamnarbeten						.
	vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande m. m.	1855	6 °/»	4 °/„	30,000		14,603	88
67	Staden Westerås, för utvid-
	gande och förbättring af stadens hamn.......	1849			30,000		6,616	21
„	Uppmuddring af hamnen
	och segelrännan vid Chri-stine hamn .........	1850			36,000		7,950	14
M	Anläggning af hamn vid
	Wadstena..........	1850			48,000		13,157	98
68	Fullbordande af hamnbygg-
	nåd en vid Wadstena . . .	1855	„		15,000		7,317	58
»	Arboga-åns uppmuddring .	1855	„		15,000	—	7,297	31
n	Upprensning och fördjup-
	ning af Köpings å . . . .	1855	„	„	20,000	—	9,695	74
69	Anläggning af en hamnbas-
	sin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Ivanike-näset vid Wenern . . . , .	1859			100,000		63,408	77
	Hamnbyggnad vid Falkon-
	berg............	1859			47,000		29,807	45
„	Fullbordande af hamnarbe-
	lena vid Strömstad ....	1858	„	„	15,000	—	9,603	64
70	Hamnbyggnaden vid Färje-
	staden i Thorsluuda soc-ken på Oland .......	1858			12,850		8,151	9
71	Ryggande af hamn vid sta-
	den Grenna ........	1861			37,500		26,241	7
„	Förbättring och utvidgning
	af Helsingborgs hamn . .	1862	11	„	230,000	—	168,186	54
	Transport	—	—	—	—	—	1,586,383(33

Transport

Hamnbyggnad vid staden

Åmål...........

Fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid

Carlstad.........

Uppmuddring af segelleden
mellan Piteå och lastageplatsen
Löfholmen samt
anläggning af en lastbrygga
vid nämnda stad . . .
Rottne-åns upprensning och
fullbordande af den påbörjade
jetéebyggnaden vid
inloppet till nämnda å. .
Slussanläggningar i (Tara eif
vid Dejefors och Försiggå
inom Hedra Ulleruds och
Grafva socknar i Wermland
Anläggning af jernvägmellan
Christinehamn o. Sjöändan
Anläggning af jernväg mellan
Hora och Urvälla . .
Anläggning af jernväg från
Kärrgrufvan inom Horbergs
bergslag till sjön

Åmänningen........

Fullbordande af samma jernväg
............,

Anläggning af jern vägen
Wessman—Barken . . . .
Fullbordande af sistnämnda

jernväg ...........

Transport

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Bäntefot.	Ursprungliga beloppet.	j Kapital- , återstod vid 1873 års slut.
—	—	—	—	—	1,586,283	32
1861	6 "/„	4 Vo	8,000	—	5,947	66
1861	"	"	70,000	—	48,960	88
1861	77	''''	26,000	—	18,177	20
1861	11	"	10,000	—	6,995	8
1856	11	11	150,000		78,908	9
1849	17	17	100,000	—	22,101	19
1854	"	11	150,000	—	66,978	10
\| 1852 1 \ 1853 J	5 «/«	4 °/o	150,000		120,078	47
\| 1855 \ \ 1856 j	3 •/.	2 Vo	150,000	—	119,605	42
\| 1856 l \| 1857 J	5 °lo	3 Vo	200,000	—	125,928	88
1858	6 Vo	4 Vo	200,000	—	120,619	20
-	-	—	—	—	2,320,583149

§ i 1866 års reglemente.		Tiden då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1873 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	2,320,583	! 49
77	Anläggning af jernväg mellan
	städerna Falun och Gefle	1855-1859	4 °/«	2 °/o	2,400,000	—	1,768,364	34
78	Anläggning af jernväg mel-
	lan Hudiksvall och sjöarne Delleu...........	f 1858 1 { 1859 j	5 °/0	4 o/o	370,000		302,297	80
	Anläggning af jernväg från
	Söderhamn till sjön Berg-viken m. m.........	1858-1860			500,000		416,861	48
79	Anläggning af jernväg mel-
	lan Borås och Herrljunga*	1862, 1863	„	„	1,377,055	24	1,248,648	74
80	Anläggning af jernväg från
	Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . .	1864-1866			2,450,000	_	2,289,264	86
n	Anläggning af jernväg mel-
	lan Helsingborg och Årup	1864, 1865	„	„	1,100,000	—	1,024,652	54
„	Anläggning af jernväg mel-
	lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba-
	nan.............	1864-1866	„	„	1,200,000	-	1,118,559	45
„	Anläggning af jernväg mel-
1	lanChristianstad och Hess-leholms station på Södra stambanan.........	1864, 1865			720,000		660,146	63
1 ”	Anläggning af jernväg mel-
	lan Wexiö och Alfvestads station på Södra stambanan	1864			434,000		402,978	17
81	Anläggning af jernväg från
	hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till	f 1864 \| i\| 1865 \|
8:2	sjön Lillsvan ...... Anläggning af jernväg från	7 <•/„	"	500,000		373,606	79
	Transport	\| —	\| —	1 —	— !—	11,925,964	29


i 1866 års eglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	'' Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet. 1	Kapital-återstod vidl873 års slut.
	Transport	—		—	—	—	11,925,964	29
	Herrljnnga öfver Weners-borg till Uddevalla . . . .	1865 1867	5 °/„	4 °/„	3,240,000		3,101,196	37
83	Uppförande af en jernbro
	öfver Svartån å landsvägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . .	1852	6 «/.		20,000		7,489	83
84	Brobyggnad öfver Dalelfven i
	närheten af Gustafs kyrka	1853	,,		6,000		2,919	21
»•	Anläggning af 2:ne flottbroar
	i närheten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dal-elfven och den andra öfver Lillelfven .........	1859			10,000		6,988	57
85
Ny bro öfver Helge å vid
	Christianstad .......	1858			100,000		59,978	71
86		5)
Brobyggnad öfver Ume eif in-
	vid staden Umeå.....	1861			55,000		38,475	35

„	Brobyggnad öfver Ume eif in-		K
	vid staden Umeå.....	1864	8 "/„	5 Vo	20,000		13,375	13
87
Inlösen af landshöfdinge-	J 1841 1
	ackorden ..........	6 °/°	4 Vo	226,500		** 23,205	44
88*\|		\ 1842 j
Sjösänkningar och andra vat-
891 143	tenaftappningar för od-lingsföretag........			2, 3, 4			“1,762,703
90				o. 5 Vo			84
Uppförande af byggnad åt
	Farmaceutiska institutet .	1862	5 "/„	4 %	50,000	-	43,260	76
	Transport	—	— 1 —	—		16,985,557	50\|

*) Se vidare § 11 mom. 11,
§ 41 mom. 13,
§ 31 mom. 7,
§ 27 mom. 7
§ 28 mom. 6
§ 36 mom. 9
“) Riksgälds-kontorets

12 i 1867 års Reglemente.
14 i 1868 » »

8 i 1869 » »

i 1870 $ »

i 1871 » »

i 1872 » b

**) Riksgälds-kontorets fordringar för dessa lån hafva, jemlik! föreskriften i 8 3 af det för Rikseäldskontoret
ar 1873 utfärdade reglemente, blifvit i början af år 1874 på Kongl. Statskontoret öfverlåtna. g

\|J§ i 1866 års It reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprunglig beloppet.	a	Kapit al-återstod vid 1873 års slut.
	Transport	—	—-	—	—		16,985,557	50
91	Uppförande af byggnader å
	häradshöfdingebostället Mälby i Wester Fernebo socken af Wester ås län .	1864	5 •/.		7,000		3,500
92	Grundförbättringar å Al-
	narps egendom .....	1864	10 %	—	30,000	—	15,000	—
93	Segelleds öppnande från
	Hattefura vid Wenern till
	sjön Störa Lee.....	1865, 1867	5 °/0	3 %	800,000	—	753,555	77
94V»
118}	Utsträckning af Kinda båt-
143)	led medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn . .	1865-1870			437,500	—	419,737	50
95	Jemtlands kommunikations-aktiebolag........	1864, 1865	1 6 0/° l 1 jemte > 1 ränta j	5 %	70,000	—	58,021	45
142	Staden Carlstad, för reglering
	af torg, gator och tomter	1867	6 %	4 %	50,000	—	46,878 40
ce -tf	Kanal- och slussanläggning
	mellan sjöarne Ostra och Westra Silen på Dalsland	1868, 1869	6 °/0	"	51,200		45,845	53
	Transport	—	—	1 1	—	_	18,328,096 15

1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 )) )>

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » , ))

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

1 ro ^
CD g cd oa 0		Tiden, då lånet utbetalts.	0 0 B.	N- 0 CD O*	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1873 års slut.
rt- g* ? 3				l
	Transport	—	—	—	—	—	18,328,096	15
148"	Uppförande af ny byggnad åt
	Upsala elementarläroverk . .	1867, 1868	5 %	4 “/„	140.000		139,315	56
1482''	Uppförande af ny byggnad för
	Carlstads högre elementar-läroverk ...........	1868	))		40,000		40,000
148S)	Uppförande af ny byggnad åt
	Wenersborgs elementarläro-verk ............	1867, 1868			40,000		39,811	66
148"	Utvidgande af elementarläro-
	verldsbyggnaden i Christian-stad...........	1873			10,000		10,000
148	Uppförande af ny byggnad åt
	Westerviks elem.-läroverk. .	1867, 1868	„	„	20,000	—	19,927	78
148"	Förändring och tillbyggnad af
	elementarläroverks-byggna-den i Skara ........	1868, 1869			40,000		40,000
\ i 1868 års reglemente)
47"	Reparation af domkyrkan i
	Carlstad...........	1869	6 %	V	23,500	—	21,504	16
§ i 1872 års reglemente.
32	Staden Strengnäs, för ny tomt-
	reglering..........	1872	»	„	30,000	—	30,000	—
	Transport	—-	—	- \| ~	—	18,668,655	31

1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente.

5) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 11 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

§ i 1872 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga . beloppet.	Kapital-återstod vid 1873 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	18,668,655	31
26	Jernvägsanläggning mellan stä-derna Carlskrona och Wexiö	\| 1872 1 \| 1873 J	6 •/.	5 •/•	1,733,333	33	1,733,333	33
26	Jernvägsanläggning mellan Krylbo och Norberg . . . .	f 1872 1 \| 1873 \|			406,000	—	406,000	—
26	Jernvägsanläggning från Sunds-vall till Torpshammar . .	Oi ce iO t— ce ce		„	996,000	—	996,000	—
26	Jernvägsanläggning från hop-sala till Getie.......	1873			500,000	—	500,000	—
	Summa	—	—	—	—	—	22,303,988	64
	Om härifrån afdragas Eiksgälds-kontorets ofvan upptagna, numera på Statskontoret öfverlåtna fordringar, dels för lånet till inlösen af landshöfdinge-ackorden . . . 23,205: 44 dels för lån till sjösänkningar och andra vattenaftappnin- gar för beredande af odlingsföretag......... 1,762,703: 84	1,785,909	i 28
					Återstå	20,518,079	36

Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets erabets- och tjensteman samt

vaktbetjening.

Fjerde tjenstegraden:

1 Sekreterare hos Fullmäktige.....................

1 Kommissarie ............................................

2 Kommissarier .............................................

Tredje tjenstegraden:

1 Kamererare i Boksluts-kontoret ..............

1 Kamererare i Revisions-kontoret..............

Andra tjenstegraden:

1 Ombudsman ................................................

Notarie och Registrator hos Fullmäktige

1 Notarie hos Kommissariatet

1 Kassa-bokhållare...................................

1 Bokhållare i Boksluts-kontoret...........

1 Bokhållare i d:o

Första tjenstegraden:

1 Kanslist vid fullmäktiges expedition

1 Kanslist hos Kommissariatet..............

1 Kammarskrifvare ................................

1 Kontorsskrifvare.

Kontorsskrifvare
Lönetillökning för de tre äldste
R:dr för hvardera.................

i denna grad ä 500

1 Vaktmästare ......

1 Kammardräng ...

2 Kammardrängar

1 Husdräng .........

1 Husdräng ........

Vaktbetjening:

Summa R:dr R:mt

Ordinarie lön.		Arfvode.		Summa.
4,400		600		5,000	—
4,400		600	—	5,000	—
8,800		1,200	—	10,000	—
3,000		600		3,600
3,000	—	450	—	3,450	—
2,000		300		2,300
2,000	—	300	—	2,300
2,000	—	300	—	2,300
2,000	—	300	—	2,300
2,000	—	300	—	2,300
2,000		300	—	2,300	—
1,000		150		1,150
1,000	—	150	—	1,150
1.000	—	150	—	1,150
1,000	—	150	—	1,150
1,000	—	150	—	1,150	—
1,500 675		75	—	1,500 750	_
575	—	75	-1	650	_
1,150		150	—	1,300	-''
575	—	50	—	625	;
575		50		625
45,650	—	6,400	1	52,050

Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie

tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:
för den, som tjenst i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —

för den, som tjenst i donna grad 10 år och derutöfver v 3,000: —

för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver » 3,500: —

och

för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år och

derutöfver ........................................................................... „ 4^00: —

Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret.

Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vougt.........	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman..............	1,500
Aflidne Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa	800

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka Charlotta	250
Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam..........
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedel verk, Öl vei krigskom-	225
missarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt ....
Aflidne Notarien Er. Bergmans omyndiga barn............	225
Summa R:dr Rmt	4,417	50

Anmärkning: Ofvanståendc pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dess

förinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra.

Förestående två stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: —

Pensionsstaten vid d:o ............... ■ ^

äro uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1874.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

G. LAGERBJELKE,

n. v. Talman.

För Andra Kammaren:

F. ASKER,

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,

välde af 1874 års Riksdag.

Ordförande, f. d. Statsrådet, en af de Aderton i Svenska Akademien, Kommendören
med Störa Korset af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn
Fredrik Ferdinand Carlson.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl
Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta.

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warhurg.

Professoren vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr
Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.

Advokat-fiskalen i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, vice Häradshöfdingen
Herr Per Samzelius.

Verksegaren, Herr Gustaf Hceggström.

Suppleanter :

Revisions-sekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr August Östergren.
Kaptenen, Herr Fredrik Ludvig Salomon Hederstjerna.

Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1874 års revision.

För Första Kammaren:

Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kong]. Nordstjerne-Orden, Herr Grefve Nils
Magnus Gustaf Gyldenstolpe.

Kaptenen, Herr Axel Ferdinand Lind af Hageby.

Domprosten, Ledamoten af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Teologie Doktorn Pehr
Sjöbring.

Bruksegaren, Herr Hugo Petrus Percival Tamm.

Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnads-korpsen, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden,
Herr Axel Malcolm Lindgren.

Godsegaren, Riddaren af Kong]. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard Wachlmeister.

Suppleanter:

Kapten-löjtnanten, Herr Grefve Maurits Emil August Lewenhaupt.

Direktören, Riddaren af Kong!. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr IsaJc Gustaf
Glason.

Bruksegaren, Riddaren af Kong]. Wasa-Orden, Herr Edvard Sederholm.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen, Herr Carl Anders Larsson från Östergötlands län.

Kommendören, Riddaren af Kong!. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre.
Riksdagsmannen, Herr Johan Erik Johansson från Westmanlands län.

Boktryckaren, Herr Filosofie Doktorn Sven Adolf Hedlund.

Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Efveröd från Christianstads län.

Kaptenen, Herr Julius Mankell.

Suppleanter:

Riksdagsmannen,

Herr Sven Andreasson från Elfsborgs län.

Herr Anders Peter Danielsson från Calmar län.

Herr Leonard Johan Fahlander från Westerbottens län.

öfver

1874 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.

AckordiörRiksgälds-kontoretsfordringar Sid. 13.
Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl. b 10.
» » lediga tjensters bestridande » 31.

» » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal

och vaktbe -

tjening ................................. » 11, 12.

Aflöning s-stat för Riksgälds-kontoret... » 51.

» b uppgörande afny sådan >: 26, 27.

Afsked med pension............................. $ 35, 36.

Allmänna Hypoteksbanken ..................... » 27.

Amortissementsfonder.............................. » 10 17

Anslag angående lediga fenster............ » 32.’

Arfvode för Deputerade och deras biträden.
............................... » 19

b b Fullmäktige ..................... » H.

b b Riksdagens Revisorer...... b 9.

b b Riksgälds-kontorets tjensteman
.................... b 11 12.

Arkivet, Riksdags- ................................. » 9''

Auktionsmedel för Kronans hus............ b 13.

Bank, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets
kreditiv...... b 17.

® _ B andel i dess vinst b 15.

Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret.
.................... b 32.

befordringsvilkor.................................... » n 12, 32.

§ 27.

§ 20.

§§ 80, 81.

§ 23.

§ 70.

§§ 92—95.
§ 73.

§§ 36, 41.
§ 82.

§ 50.

§ 22.

§ 19.

§§ 23, 24.
§ 18.

§ 28.

§ 38.

§ 34.

§ 85.

§§ 23, 84.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjente

........................ Sid. 12. § 25.

Begrafningshjelps-besparingar.............. »6. § 10.

Belåning af obligationer........................ » 16. § 37.

Belöning för extra arbeten .................. » 12. § 24.

Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets.
............................. » 24. § 66.

» Justitie-ombudsmannens ...

» Riksdagens Revisorers ......

Besigtningar å Riksgälds-kontorets och

Riksdagens hus..................

Besparingar å förslagsanslagen ............

» » statsanslagen i allmänhet

Besvär öfver Fullmäktiges beslut.........

Betjeningen vid Riksgälds-kontoret ......

Bevillnings-foordning, utfärdande af...

Bibliotek, Riksdagens ..........................

Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning
af...................................

Boksluts-kamererare, Riksgälds-kontorets
Bonde-Ståndets Protokoll vid 1809 och

1810 års riksdag .........

Bo ställs sko g ar, fonden för deras indelning
..............................

Brister i förslagsanslagen.....................

» » Statsverkets inkomster .........

Båtsmansrotarnes sammanförande.........

Dalslands kanalaktiebolag .....................

Depositionsmedél....................................

Deputerade för låneärenden.................

Diarium, Ombud smannens.....................

Dyrtidstillägg till Justitie-ombudsman nen

m. 6......................

Embetsresor, Justitie-ombudsmannens...
Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds kontoret

.........

Expedition, Fullmäktiges ....................

» Justitie-ombudsmannens ...

Expenser för Justitieombudsmannen

m. 6.....................................

Extra ordinarie tjenstemän, deras antagande »

» » »skiljande

från Rikgälds kontoret.

........

»» v gratifikationer åt

»	ii.	§ 21.
»	9, 25.	§§ 19, 67.
))	23.	§ 64.
)>	6.	§ 8.
»	14.	§ 29.
»	23, 32, 34.	§§ 62, 83, 90.
))	29, 30.	§§ 76—79.
))	28.	§ 74 mom. b
))	9.	§ 18.
))	26.	§ 69.
K	29.	§ 77.
»	25.	§ 68.
»	14.	§ 31.
v	6.	§ 8.
))	5.	§ 7.
»	7.	§ 11.
))	27.	§ 71.
»	14.	§ 30.
))	19, 20.	§ 50.
)>	23.	§ 63.
))	10.	§ 20.
))	11.	§ 21.
»	13, 31.	§§ 26. 80.
))	29.	§ 77.
))	10, 11.	§§ 20, 21.
))	11.	§ 21.
»	32.	§ 84.
D	34.	§ 91.
r>	12.	§ 24.

Extra statsutgifter, anslag till deras bestridande
............ Sid. 5.

Flyttningshjelp för Justitie-ombudsman ncn.

................................ » 10.

Fordringar, Riksgälds-kontorets............ » 2, o.

Forsellön, ersättning till räntetagare för » 6.

Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman
................................. » 11, 12.

« granskning af riksdagsmännens
....................................... » 28.

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ......... » 58.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ............ » 20.

» antal för besluts fattande » 21, 28.

» arvoden och resekostnads ersättningar

..................... » 11.

» befattning upphör............ » 19.

» berättelser ........................ » 24.

» besluts öfverklagande ...... » 23.

n Deputerade för låneärenden r> 19.

» frånvaro.............................. » 21.

v föreskrifter........................ » 22.

» förfall....................... » 21.

» komplettering .................. v 19.

» omröstningar..................... » 22.

» Ordförande........................ » 18.

» protokoll ........................... » 21.

» rådfrågningar hos Reviso rernc

................................. » 20.

» sammankomster.................. » 21 — 23.

» sammanträden .................. » 21.

» sessionsdagar..................... » 21.

» ställande till ansvar ......... » 20.

» Suppleanter........................ » 53.

» » deras inträdande » 19.

» särskilda uppdrag ............ » 23—28.

» tjenstledighet..................... » 21.

» åligganden ........................ » 19.

Förfall, Fullmäktiges.............................. » 21.

Förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta
tillgång ..................... » 16.

Förslag till lediga tjensters återbesättande
....................................... » 32.

Förslagsanslag enligt riksstaten............ » 6.

Granskning af Kommissariatets protokoll
och anteckningsböcker
.................................... D 23.

Granskning af Riksdagsmäns fullmakter v 28.

§ 5, inom. 2

§ 23, inom.

§ 75.

§ 51.

§§ 57, 74.

§ 22.

§ 48.

§ 66.

§ 62.

§ 50.

§§ 55, 56.

§ 61.

§§ 55, 56.

§ 48.

| 59.

§ 44.

§ 53.

§ 52.

§§ 53—62.

§§ 53, 54.

§ 53.

§ 51.

§§ 45, 46, 48.
§§ 63-75.

§ 55.

§ 49.

§§ 55, 56.

§ 37.

§ 83.

§ 8.

§ 63.
§ 75.

F>ih. till liilisd. Prof. 7874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Biksg.-kontorets Reglemente).

Granskning af Riksgälds-kontorets rä-kenskaper ...........................	Sid.	17,	18.	§ 41.
gratifikationer till betjcnmgen vid Kiks-gäldskontoret..................	))	12.		§ 24.
Göta kanal-direktion, val till ledamot af	»	28.		S 74 inom. d.
Il anor ar ier, Fullmäktiges ..................... Hufvudbok, Riksgälds-kontorets............	))	11.		§ 22.
»	17.		§ 41.
Hus, kronans i städerna........................	))	13.		§ 28.
» Riksdagens ....................................	»	8,	9, 23, 24.	§§ 17, 64. 65.
» Riksgälds-kontorets........................	»	8,	9, 23, 24.	§§ 17, 64.
Hypoteksbanken, allmänna ..................... Inkomster, Statsverkets, brist uti .........	»	27.		§ 73.
V	5,	6.	§§ 6-8.
» Riksgälds-kontorets..............	»	13-	-17.	§§ 27-40.
Inlösen af förfallna obligationer............	))	2.		§ 2.
Instruktion för Riksgälds-kontorets tjen-steman .................................	))	30.		§ 79.
Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus...............	))	8,	9, 23, 24, 26. SS 17, 64, 69.
Inventering af larm- och säkerhetshand-lingar....................................	x>	23.		§ 63.
Jernväg ar, enskilda, statsbidrag till......	»	o-	-5.	§ 4-
Jernvägsanlåggningar, bolag för utföran-de af........................		27.		§ 72.
Jernväg sbyggnader, statens anslag till...	»	4,	5.	§ 5 inom. 1.
Justitie-ornbudsmannens aflöning............	))	10,	11.	§ 20.
)) embetsresor............	))	11.		§ 21.
)> insättande i embete!	»	28.		§ 74 inom. c.
Kild och Ludvika, jernväg emellan......	»	3.		§ 4.
Kinda Kanalaktiebolag, revision af ......	»	27.		§ 71.
Kommissariat, Riksgälds-kontorets.........	))	29.		§ 77.
» dess protokoll och an- teckningsböcker ...	))	23.		§ 63.
» » utlåtanden ............	»	22.		§ 60.
Konstitutions- Utskottets handlingar vid 1809 års riksdag	»	25.		§ 68.
Konstitutorial för tjenstemännen .........	»	26,	27, 31.	§§ 70, 80.
Kontors-expenser ...................................	»	8,	9.	§ 17.
Konungens ombud ..................''...............		22.		§ 58.
Kreditiv för infallande krig..................	»	7,	8.	§§ 12, 14.
» » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål...............	»	7,	8.	§§ 13, 14. § 38.
Kreditiv, Riksgälds-kontorets, å Fanken	»	17.
Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag samt sjön Åmänningen, jernväg emellan...............	v	2.		§ 3.
Landtränteriernas depositionsmedel......	))	14.		§ 30.
Ledigheter bland Fullmäktige...............	))	19.		§ 45.
Liqvid mellan Stats- och liiksgäldsverken	))	18.		§ 43.

Liqvid angående förslags-anslagen ......

b » Statsverkets öfverskott

Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Myntsort, den i reglementet begagnade

» Riksgälds-kontorets............

Ombud, Konungens................................

Ombudsman, Riksgälds-kontorets .........

Omröstningar, Fullmäktiges..................

Ordförande hos Fullmäktige..................

» vice, » ..................

Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets
tjensteman och vaktbetjening

Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret......

Preskriptionstid för Riksgälds-kontorets

» Riksdagens, papper till tryckning
af .............,...................

Reglering af förvaltningsbestyron och
tjenstegöromålen vid Riks gäldskontoret

.....................

Reglementarisk a stadganden, äldre, ......

Resekostnadsersättning för Riksdagens

Revisorer .........

» » för Fullmäktige

» » » Justitie-om budsmannen Re

visions-kamererare Riksgäld skontorets

Revisionskostnader .................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1874 års

statsrevision.........

» » traktamenten och

resekostnader för

Sid.	6.	§ 8.
y>	14.	§ 29.
X)	1(1, 17.	§§ 36, 41.
D	3.	§ 4.
v	5.	§ 5.
»	7, 8, 15, 21.	§$ 13, 14, 33, 57.
D	14, 15.	§§ 32. 33.
))	36.	§ 96.
))	2.	§ 3.
»	6, 7.	§ io.
$	16.	§ 37.
))	1, 16, 17.	§§ 2, 35, 36, 39.
))	22.	§ 58.
))	29.	§ 77.
»	22.	§ 59.
»	18.	§ 44.
X>	18.	§ 44.
))	35, 36.	§§ 92-95.
»	52.	—-----
»	1.	§ 2-
»	21.	§ 53.
))	26,	§ 69.
))	26, 27.	§ 70.
))	36.	§ 97.
))	9.	§ 19.
»	11.	§ 22.
))	11.	§ 21.
»	30.	§ 77.
»	9.	§ 19.
))	54.	—
))	9.	§ 19.
»	9, 25.	§§ 19, 67.
»	17.	§ 38.
))	15.	* § 34.
))	23, 24.	§§ 64, 65.
))	9.	§ 18.
»	8, 9, 23, 24.	§§ 17, 64, 65.
»	8.	§ 16.

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande

derom ..............................

Riksdaler, hvad dermed i Reglementet

förstås....................................

Riksgålds-kontorets betjening ...............

» Enke- och pupillkassa

» fordringar för meddelade
lån.....................

» Fullmäktige...............

» föremål .....................

» förvaltning ...............

» hufvudbok..................

» hus ...........................

» inkomster och särskilda
tillgångar ............

» kreditiv å Fanken......

» obligationer ..............

» skulder........................

d Styrelse .....................

» tjenstemanna-personal

» upplåning ..................

» utgifter........................

» vaktbetjening ............

Riksgäldssedlar, inlösen af.....................

Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande

af .....................

Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer

Räkenskaper, Riksgålds-kontorets .........

b » utdrag af

Rånte- och amortissements-fonder.........

Räntebärande pappers belånande .........

Räntegifvares befriande från forsellön...

Sammankomster, Fullmäktiges...............

» Fullmäktiges i Fanken

och Riksgälds-kontoret

gemensamma ..............

Seminarium för bildande af lärarinnor

Sessionsdagar, Fullmäktiges ..................

Skogsplanteringskassan ...........................

Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens
behof............

Skulder, Riksgålds-kontorets..................

Stadganden, äldre, rörande Riksgäldskontoret
..............................

Stat-, aflönings-, för Riksgälds-kontoret
Stat-, pensions-, för Riksgälds-kontoret
Statsfyllnadssumman ..............................

Sid.	28.	§ 74, inom.
»	36.	§ 96.
»	29, 30.	§§ 76-79.
»	13, 31.	§§ 26, 80.
x>	2, 3. KO	§ 3.
» V	DO. i.	§ 1-
»	18, 19.	§§ 44, 47.
))	17.	§ 41.
))	8, 23.	§§ 17, 64.
))	13-17.	§§ 27-40.
»	17.	§ 38.
))	1, 2.	§ 2-
»	1.	§ 2.
))	18—20.	§§ 44-52.
))	29, 30.	§§ 76-79.
))	15, 17.	§§ 35, 39.
»	3—13.	§§ 4-26.
))	30.	§ 78.
»	2.	§ 2.
))	7.	§ 11.
))	20.	§ 52.
))	17.	§ 41.
»	18.	§ 42.
))	16, 17.	§§ 36, 41.
))	16.	§ 37.
)>	6.	§ 9.
»	21—23.	§§ 53—62.
»	28.	§ 74.
))	5.	§ 5.
))	21.	§ 53.
))	14.	§ 31.
v	26.	§ 69.
V	1, 2.	§ 2-
))	36.	§ 97.
»	51.	—
	52.	—
))	5.	§ 6.

Statskontorets utgifter, bidrag till deras
bestridande

Statsinkomsterna, brister i .....................

» öfverskott å ...............

Statslånefonden .......................................

Statslån för jernvägsbyggnader ............

Statsobligationer, fonderade.....................

Statsreglering en, dermed gemenskap

egande utgifter.........

Statsutgifter, bidrag till deras bestridande
.................................

Statsverkets besparingar och öfverskott

» förslagsanslag....................

» inkomster, brister uti.........

t> liqvider med Riksgälds-kon toret.

....................... v

Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning.................. »

Större kreditivet....................................... *

Suppleanter för Fullmäktige.................. »

» deras inträdande ............... 51

» < för Revisorerne.................. »

Suspensioner............................................ ”

Telegrafverket, förskott till.....................

Tjensteförsummelser.................................

Tjenstegöromålens reglering ..................

Tjenstemån vid Riksgälds-kontoret.........

» » » aflöning för

» » »pensionering af »

Tjenster, lediga, bestridande af ...........

» återbesättande af.....................

Tjenstgöringsordning ..............................

Tjenstgöring spenningar ...........................

Tjenstledighet för tjenstemännen och

vaktbctjcningen......

» v Fullmäktige............

Traktamenten, Riksdagens Revisorers...
Tryckfrihets-komitéens betjening och expenser.
.................

Tryckning af bihanget till Riksdagens

protokoll ........................

» » Bondeståndets protokoll

och Konstitutions-Utskot -

tets handlingar vid 1809
års riksdag

» » Revisorernes berättelser

Tryckningskostnader för Justitie-ombudsmannens
berättelser
Bih. till Bil''ad. Prof, 1874. 10 Sami. 1 Afd

(Riksg.-kontorets Reglemente).

4, 5.	§ 5-
5.	§ 7.
14.	§ 29.
17.	§ 40.
15.	§ 35.
15.	§ 35.
5—7.	§§ 6-11.
4, 5.	§ 5. mom. 1, 2
14.	§ 29.
6.	§ 8.
5.	§ 7.
14, i''8.	§§ 8, 29, 43.
27.	§ 71.
7.	§ 12.
53.	—
19.	§§ 45, 46.
54.	—
33, 34.	(X Öb j-i oc
8.	§ 15.
33, 34.	§§ 86-91.
26, 27.	. § 70.
29, 30.	§ 77.
11, 12.	§ 23.
35, 36.	§§ 92—95.
31, 32.	§§ 80, 81.
32.	§§ 82, 83, 85.
30.	§ 79.
11, 12.	§ 23, mom. 1.
31.	§ 81.
21.	§§ 55, 56.
9.	§ 19.
11.	§ 21.
26.	§ 69.
25.	§ 68.
9, 25.	§§ 19, 67.
11.	§ 21.

2 Band.

Understöd för Riksgälds-kontorets tjen

stemäns sterbhus ..................	Sid.	12.	§ 25.
Undsättningsmedel vid missväxter......... Uppbörden och redovisningen af Riks-	))	14, 15.	§§ 32, 33.
gälds-kontorets medel.........	))	17, 18.	§§ 41-43.
Uppdrag, fullmäktiges särskilda ......... Upplåning för Riksgälds-kontorets räk-	)>	23—28.	§§ 63-75.
ning....................................... Utdrag af Riksgälds-kontorets räken-	)>	15, 17.	§§ 35, 39.
skaper .......................................	))	18.	§ 42.
Utgifter, Riksgälds-kontorets.................. Utlåtanden, Kommissariatets..................	»	3—13.	§§ 4-26.
»	22.	§ 60.
Väkthetjening, Justitie-ombudsmannens	))	10.	§ 20.
» Riksgälds-kontorets ......	v	30.	§ 78.
Väkthet)eningens pensionerande ...........	»	33—36.	§§ 86—1-95.
» tjensteförsummelser ...	))	34.	§ 89.
Varningar för tjensteförsummelser ...... Vilkor för lönetillökningen vid Riks-	»	33.	§ 86.
gäldskontoret..............................	»	11.	§ 23.
Vinst, Riksbankens, andel i .................. Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds-	)>	15.	§ 34.
kontorets obligationer.........	))	2.	§ 2.
Öfverskott, Statsverkets...........................	»	14.	§ 29. ''