RIK S G Ä L D S - K 0 N T 0 R E T (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIK S G Ä L D S - K 0 N T 0 R E T,

utfärdadt vid slutet åt* 1886 års riksdag.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,
1886.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder § 2.

» fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 3—13.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§ 14—17.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 18.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 19—22.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltningsutgifter
in. m. §§ 23—33.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 34—47.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59.

Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—86.

Riksgäldskontorets betjening §§ 87 och 88.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 89—93.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 94—99.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 100—103.

Allmänna bestämmelser § 104.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontor^ skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afbörda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskoutoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskoutoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen: samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontor till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändig a underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontor
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut tinuas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ a.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag har medgifvit, att de enskilda jernvägs-aUiébolag,
hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag till
låneunderstöd för enskilda jernvägar, må, om de sådant önska och före utgången
af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret göra anmälan, återbetala
sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att anuuiteten, utan rubbning
af öfriga för lånet gällande bestämmelser, för tiden från och med nästkommande
år beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken
annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu half för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; dock under vilkor att de
jernvägsaktiebolag, hvilka häraf sig begagna, skola vara underkastade de jemkningar
i erhållna koncessionsvilkor eller andra af Kongl. Maj:t för dem gifna bestämmelser,
hvilka Kongl. Maj:t, ur statens och det allmännas synpunkt samt för
åstadkommande af närmare öfverensstämmelse med de under senare tid gifna
koncessioner, må finna skäl att föreskrifva och före den 1 nästkommande December
delgifva bolagens styrelser; och har Riksdagen hos Kongl. Maj:t anmält
ofvanberörda beslut, med anhållan tillika att Kongl. Maj:t täcktes i de fall, då
med anledning af detsamma jemkning i ofvan antydt hänseende af Kongl. Maj:t
beslötes, och för den händelse att något bolag skulle hafva vägrat underkasta sig
dylik jemkning och i följd deraf ej ega åtnjuta den medgifna annuitetsnedsättningen,
före innevarande års slut gifva sådant Fullmäktige i Riksgäldskontoret till känna.

§ 4''

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade, af svenska jermägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt do
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komine att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Brädet och Sollefteå hat
sistlidna års Riksdag för år 1886 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, som det
åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill börer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
,ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgälds -

kontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kong!. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 7-

Riksdagen har 1883 dels medyifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag
tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må
för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett
kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid
jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån,
beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af
bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors
till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön
Bergviken emellan Bergviks järnvägsstation, Kihlafors och Landa;

dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstälda vilkor
för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott,, att de af
Styrelsen för statens jern vägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December
1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan
af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet
skola iakttagas;

dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn last
vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till
staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för
statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras,
med iakttagande endast att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet,
som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L. M. Nordenfelts plankarta med
fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser
för kol och materialier;

dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och
utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan
och å den andra från Söderhamn till Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit;

dels öfverlåta åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och
med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras;

dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för

mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads-och nybyggnadsarbetena
jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner
åttahundrafyratiosju tusen kronor;

dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående:

under år 1883 ........................................................................... Kr. 500,000

„ „ 1884 ......................................................................... „ 1,500,000

„ „ 1885 .......................................................................... „ 1,600,000 och

„ „ 1886 återstående...................................................... .. 247,000;

och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition
behörigen utbetala de sålunda beviljade belopp, i den män de ännu ej
lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1884

dels medgifva, att Sundsvalls jernvägsaktiebolags jernväg emellan Sundsvall och
Torpshammar med all dertill hörande materiel till den myckenhet, som förefans
vid 1882 års utgång, finge för statens räkning inköpas att tillträdas den 1 Januari
1885 mot en köpeskilling af tre millioner sexhundrafemtiotusen kronor, hvilken
skulle erläggas sålunda, att staten

l:o) eftergåfve hvad vid jernvägens afträdande till staten återstode oguldet
af det bolaget beviljade statslån, hvilken återstod beräknats att vid 1884 års slut

utgöra...................................................................................................... Kr. 1,396,884: 60;

2:o) den 2 Januari 1885, mot erhållande af de utaf bolaget
utstälda och i jernvägen intecknade obligationer å tillhopa

600,000 kronor, erlade till bolaget deremot svarande belopp......... „ 600,000: —

och 3:o) den 2 Januari 1886 till bolaget utgåfve återstoden med „ 1,653,115: 40.

Summa Kr. 3,650,000: —;

dels godkänt jernvägsaktiebolagets vilkor om dess personals öfvergång i statens
tjenst under de af Styrelsen för statens jern vägstrafik i skrifvelse af den 29 Februari
1884 föreslagna förbehåll;

dels öfverlåta åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med jernvägsaktiebolaget och Sundsvalls
stad kunde finnas erforderliga;

dels heviljat de till gäldande af den kontanta köpeskillingen erforderliga belopp,
tillsammans kronor 2,253,115: 40;

dels ock ytterligare, för jernvägens ombyggnad till bredspårig och anskaffande
af rörlig materiel, beviljat ett anslag å 1,500,884 kronor 60 öre;

dels ock slutligen af förenämnda, för inköp af jernvägen samt dess ombyggnad

och förseende med rörlig materiel, äskade anslag, tillhopa 3,754,000 kronor, anvisat
till utgående

under år 1885 ........................................................................ kronor 1,600,000: —

och under år 1886.................................................................. „ 2,154,000: —;

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 9.

Sistlidne års Riksdag har, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari 1885 omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att HudiJcsvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... » 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15.

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf

anvisat till utgående

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. » 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda, för åren 1886 och 1887 anvisade belopp, i den mån de ännu ej
lyftats.

Bill. till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami 1 Afd. 2 Band, 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och
stält till Kong!. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för. möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, livilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kong],
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko -

lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kong!. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

Riksdagen har år 1884 beviljat och stält till Kong], Maj:ts disposition
ett anslag af 795,500 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser,
som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag
och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 12.

Riksdagen har år 1884 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som
af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag
och utgå med eu tredjedel under hvardera åt åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 13.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 14.

Till arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har innevarande års
Riksdag för år 1887 anvisat ett anslag af 750,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret
att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har dels beslutat att en stambana af samma spårvidd
och med samma öfverbyggnad som de öfriga stambanorna genom Norrland,
men med iakttagande af vissa förenklingar i byggnadssättet, skall anläggas från
Sollefteå eller lämplig punkt i dess närhet öfver Skorped till Vännäs, med rätt för
Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter å linien mellan banans utgångspunkt
och Skorped, hvilka jernvägen bör genomgå, samt under vilkor i öfngt,
att förslag till jernvägens sträckning mellan Skorped och Vännäs varder för en
kommande Riksdag framlagdt, och att landsting, kommuner eller enskilde antingen
kostnadsfritt för staten afstå all för anläggningen erforderlig mark eller ock lemna
staten ersättning för den kostnad, förvärfvandet af full dispositions- och eganderätt
till sådan mark kan medföra,

dels ock för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 beviljat ett anslag
af en million kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat
500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 16.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har innevarande års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanlägguingar,
»anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående orduin -

gen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande.

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträekningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu half för hundx-a
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande med gifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko lande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslic| vid erna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af

staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbe kommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel åt det beviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti gransk -

ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall hekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 17.

Innevarande års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands
jernvägsaktiébolag och utgå med ena hälften under år 1887 och
med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för
understödjande af enskilda jernvägsanläggningar blifvit af innevarande Riksdag
stadgade, samt i § 16 af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för
år 1887 beviljade belopp af 1,034,000 kronor.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egaude utgifter.

§ 18.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 1«.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 20.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 21.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 22.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontor utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. in.

§ 23.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen föl-ordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 24.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Ttiksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 25.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

de af lb82 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: _

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa eu vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
lem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 26.

De traktamenten och resekostnads er sättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
''berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 27.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas: skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen krono!'',
eller lika belopp som justitiekansler^ aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

för en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m, använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ eu vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 28.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 29.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 30.

Aflöningen för Riksgäld skontorets tjenstemannapersonal och vaktbeljening utgar
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjeuing beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
ulgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjenstealigganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
alt innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar fa uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadgauden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 31.

I ill belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela hetjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvode!], än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild t bestämda
eller medgifva.

§ 32.

Såsom begrafningshjelp eller understöd f ör sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 33.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
grauskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för -året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft anväudas icke får för ett annat af kassan tillgodoujutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af don ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 34.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifva
s.

§ 35.

Riksgäldskontoret egen att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 36.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedanuämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/iu mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparvei’ket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverJe, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 37.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 38.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1886 och 1887 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision
skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 50 skall för det sistförfiutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknände af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

39.

Sedan ett särskildt anslag för s ogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln u pfördt, bör, enligt Riksdagens i samman -

hang dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering sims sans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 40.

Som Riksdagen år 1877 medgift, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 41.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 42.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fidlmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen

Bill. till EU,sä. Frat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets reglemente.)

föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontor
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i
underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande de
i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling
— föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande
behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens
kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt
förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer
tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till
1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.

Härjemte har Riksdagen år 1883 bemyndigat Riksgäldskontoret att, för
beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till
odlingslånej''onden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva
för sådaDt ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja
obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att
återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med
rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och
uppsägningstid.

Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af
behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade
och till utgående år 1886 anvisade anslag sbelopp å 2,000,000 kronor till fortsättning
af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 247,000 kronor till
inköp af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand samt
denna jernvägs ombyggnad till bredspårig och utsträckning å ena sidan från Bergviks
station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn
tdl Stugsundet, jemte anskaffande af rörlig materiel dertill, å 2,154,000 kronor
för inköp af jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt dess ombyggnad
till bredspårig och förseende med rörlig materiel, å 2,000,000 kronor till inköp
af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggande till bredspårig,
utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig
materiel, a 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881 års fond för lån åt enskilda
jernvägar samt å tillhopa 781,836 kronor till lån åt Skåne-—Hallands och
Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande 1875 eller 1886 års lån, i mån af behof bereda

erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år
1887 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 500,000 kronor till stambanan
Sollefteå—Skorped—Vännäs, å 750,000 kronor till arbetena å stambanan mellan
Bräcke och Sollefteå, å 2,350,300 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall
och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra
stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,000,000 kronor till
låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar samt å 1,034,000
kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag.

§ 43.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 45.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp åt högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 46.

Derest sådant för verkställigheten af Eiksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 47.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola,
efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 48.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras eu särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amor tis sementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements -

fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Eiksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Eiksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 49.

Under loppet af Juni månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten
om Eiksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst lösgående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 50.

I April månad hvarje år upprättas uti Eiksgäklskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Eiksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Eiksgäldskontoret.

§ 51.

Förvaltningen af Eiksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Eiksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Eiksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 52.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 53.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 54.

kullmäktige äro förbundne att vid 1liksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 55.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmaktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 56.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 57.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 66 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat

laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 58.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas ; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 59.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 60.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 61.

Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 62.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 63.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 64.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 65.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 66.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 67.

öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontor tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorerues
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Bill. till Rihsd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Rikskg.-kontorets reglemente.)

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 68.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 69.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde a de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afföida,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ ro.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj;t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna einbetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 71.

Sedan Riksdagen dels år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
dels af de vid statsregleringarne för åren 1885 och 1886 tillgängliga medel till
denna fond afsatt sammanlagdt 1,484,500 kronor och dels åt Riksgäldskontoret uppdragit
att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret öfverlemnade,
fonden tillhörande medel, har innevarande års Riksdag beslutat att till fonden
afsätta ytterligare 900,000 kronor, som böra under år 1887 af Statskontoret till
Riksgäldskontoret öfverlemnas och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.

§ 72.

Riksdagen har innevarande år åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af Skulptören Sven Andersson
såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ 73.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 74.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningar^ af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 75.

Före nästkommande riksdags början böra Fnllmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningar^, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontor^ tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
rekvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 76.

Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och
kronans tomter Näs 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret
Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan
belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
kronan dels af områden inom qvarteron Röda Berget under N:is 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna
öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige
ankomma.

§ 77.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse eu revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 78.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 79.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra ],''ullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ BO.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

§ 81.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse eu revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige

skola utse ett ombud att innehafva eu af nyoklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 82.

Riksdagen bär år 1881 åt Fullmäktige i Iiiksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1800,
bölande dels detta register, sa vidt sadant med hänsyn till anordningen af de tryckta
liksdagshandlingarne later sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, för år 188G af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för
arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda
ytterligare fem tusen kronor.

§ 83.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
hullmäktige bland sig utse eu inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 84.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta hanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar, deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
höra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.

§ 85.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

86.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. in., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 87.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
eu revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare ;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 88.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjänsters bestridande oeli tillsättande.

§ 89.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 93
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 90.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 91.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 92.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmaunasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domareväri må
begagnas.

§ 93.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

Bih. Ull Riksd. Prof. 1886. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuinmelser
m. in.

§ 94.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöiing, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 95.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må-vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 96.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 97-

Om någon åt'' vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må lian, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 98.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjenslen bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 99.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 100.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 101.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 102.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utåt hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare,
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages eu fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 103.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
etter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemännen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den lör pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller åt annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje tall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 104.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 18 Maj 1886.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

O. Lagerfojelke,

Olof Wijk,

n. v. Talman.

Bil. Å.

Riksgäldskontorets vid 1885 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December
tets			1885.
			bindelserna blif-	Räntefot.
Årtal.	§.		vit utfärdade.		Fonderad skuld.	loke fonderad skuld.

1866	5	Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. Va		Thlr 650,000
1870	72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1885 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000 R:dr	1870 d. 3»/9	5 %
Kr. 12,966,700 *)
1872	83	Obligationer för 1872 års	A9
		jernvägslån å 24,000,000 R:dr	1872 d. 3»/3	4 %	Kr. 19,800,700
1875	35	Obligationer för 1875 års
1876	33	jernvägslån å 56,250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1885 års
1879	15	slut blifvit utlemnade en
1880	38	första emission å 20,250,000
1881	41	Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en

*) Samtliga utelöpande obligationer a£ detta lån äro uppsagda att infrias den 1 April innevarande år.

Återstående kapitalskuld den 31 December 1885.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
Rmk 39,902,700
£ St. 1,891,400*)
j£ St. 1,456,320
(Francs 36,553,632

Reglementets -

Årtal. §.

1876

1878

1879

1880
1880

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1866

tredje emission, å likaledes

18.000. 000 Rmk, obligationer
å 3,236,700 Rmk.........

Obligationer för 1876 års
jernvägslån å 2,000,000 £

St......................................

Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
Obligationer för 1880 års
statslån, tre emissioner,
hvardera å 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller
44,880,000 Rmk, eller till
hopa Kr. 119,790,000 motsvarande
£ St. 6,600,000
Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...........

Obligationer, bvilka i anseende
till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet.......

Obligationer, utfärdade såsomgrundfond
för Allmänna
hypoteksbauken, bokförda
inom liuien med R:mt

8.000. 000 R:dr....................

1876 d.

1878 d. 15

1880 d.

jl 798 d.

} 1811 d. 30/:

1861 d.

Räntefot.

4 Vs %

4 %

Kr. 116,305,200
£ St. 6,408,000
Francs 161,481,600
Rmk 130,723,200

Kr. 10,125

‘) Samtliga utelöpande obligationer af detta lån äro utlottade till inlösen den 15 Juni innevarande år.

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1885.
				Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.
		3,000,000 .	1881 d. >/,i	4 Va %	__
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88.....	1750 d. Vs	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt).....	1815 d. »/„
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
		af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mtl50,000 R:dr ...........	1778	5 %
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande	r» eo CO CO 00 r—l	5 %	—	Kr. 140,889
1866	20	Fondför Hjelmarekanals och
		slussverks underhållande
		(utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......	_ . _		___^_	-
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito)	—	—	—
1882	3	D:o för Södertelje kanals d:o

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld 1885.	den 31 December
				loke fond erad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
1866 1866	22 25	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien medR:mt 100,777: 16 Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven).............	—	—		—
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller)..................................

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Bil. B.

Riksgäidskontorets Tid 1885 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1885 års

Årtal.	§-
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Varnums lands-
		församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	j 184 9\ \ 1854 J	( 2 % l < jemte > l ränta. J		37,500		12,080	33
	54	Lån till staden Örebro, för	3 %
		återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-störda delen af nämnde	J1854\
		stad.............			375,000		62,720	80
>		Lån till staden Jönköping,	^1855j
		för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnde stad ........... .....	1855	6 %	4 %	100,000		11,376	50
»	55	Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna

		delen af nämnde stad ......	1857	6 o. 7 %	4 o. 4x/2 %	200,000	—	29,108	87
	43	Lån till Skara domkyrka,
		för densammas reparation	1858	6 %	4 %	25,000	—	4,161	95
		Transport	—	—	—	—	—	119,448	45

Reglemen- tets		"iden, då lånet utbetalts.	Annuitet. ’	läntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1885 års slut.
Årtal.	§•

		Transport	——	—	—	—		119,448	45
(1866 \1878 1866	43	Lån till Vesterås domkyrka,				22,500		3,914	32
3	för densammas reparation	1858	6 %	4 %
42	Lån till Vallentuna försam-
	ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ..	1859	»	»	20,000	—	7,206	71

	43	Lån till Vesterås domkyrka,						28,000
	för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	—
»	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		82,745	89
	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af eu byggnad åt Farmaceutiska institutet ............................	1862	»	»	50,000		31,692	66
»	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	»	»	25,000	—	19,519	93
	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864	»	»	40,000	—	31,270	94
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes..............	1865	»		12,000		9,358	11
»		Lån till staden Halmstad, föi
		uppförande af byggnad föi ett fullständigt elementar-läroverk derstädes..............	1866		»	25,000	—	20,421	19
	»	Lån till staden Kalmar, föi
		Transport		I -	—	—	h	353,57£	20

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1885 års
Årtal.	§				slut.
		Transport		—	—		—	353,578	20
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	5, %	4 %	40,000		32,640	13
1866	1481)	Län till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny-byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1867, 1868	»		40,000		33,374	97
»	148	Lån till staden Vestervik, för
		uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-
		städes .	1867, 1868			20,000		16,825	10
»	148''2)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes	1867, 1868			140,000		117,765	93
»	1483)	Lån till Karlstads Domka-
	1484)	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1868	»	»	40,000		34,030	34
	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes	1868, 1869	»			09
	40,000	34,308
1868	47 5)	Lån till domkyrkan’ i Karl-
		stad, för densammas repa-ration	1869	6 %		23,500		13,242	45
1866	1486)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-
		Transport	—	—	—		—	635,765	21

*) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

5) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 6 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1885 års
Årtal.	§
		Transport	—	—	—	—	—	635,765	21
		tarläroverksbyggnaden der-städes....................................	1873, 1875	5 %	4 %	20,000		18,692	41
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande al
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium .................................	1875	»		59,000	_	51,916	37
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883			30,000		29,388
		= 735,761: 99
		b) Tomtregleringslån.
1866	57	Lån till staden Örebro, för
		ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.........	1854	6 %	»	37,500		2.204	28
»	»	Lån till staden Eksjö, för
		ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857			30,000		6,595	34
>	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års
		eldsvåda,...........	1867	»	»	50,000	_	29,976	43
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda,.....	1872		»	30,000		22,796	33
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878	»	5 %	50,000	—	50,000	—

		Transport	—	—	—	—	—	847,334	37

1) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Eeglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonpet.	Kapitalåterstod vid 1885 års
								slut;.
Årtal.	§•
		Transport		—	—	4	—	847,334	37
J1877	8	Lån till staden Söderhamn,
11878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1S78, 1879	6 %	5 %	200 000		193,695
(1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .............	1881, 1882			200,000		200,000
		= 505,267: 38
		c) Lån till hamn- och bro-
		byggnader samt åars upprensning.
1866	62	Lån till staden Cimbrishamn,
		för hamnbyggnaden derstä-des ..............	1843	5 %	3 %	37,500		3,751	69
»	63	Lån till staden Kristianstad,
		för hamnanläggning vid Ålius ...	1848			30,000		1 639	48
»	69	Lån till staden Strömstad,
		för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad...	1858	»		15,000		1,026
»	70	Lån till Färjestadens hamn-
		byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858	»	»	12,850		710	90
»	85	Lån till arbetsdirektionen,för
		anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad...	1858		»	100,000		5,872	99
»	84	Lån till Torsångs församling, för anläggning af 2:ne flott-broar i närheten af Tors-
		Transport	•--\|	-	— \|--	—\|	1,254,030 43

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1885 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—		—■	1,254,030	43
		ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra
		öfver Lillelfven .................	1859	5 %	3 %	10,000	—	2,173	47
1866	69	Lån till staden Karlstad, för
		anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Venern ......	1859			100,000		11,364	65
*		Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes	1859			47,000		5,349	93
»	71	Lån till staden Grenna, för
		byggande af hamn vid denna stad ....................................	1861	»		37,500		• 8,204	72
»	»	Lån till staden Åmål, för
		hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	8,000	—	2,309	65
»	»	Lån till staden Karlstad, för
		fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad ....................................	1861	»	»	70,000		15,279	55
	»	Lån till staden Piteå, för
		uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings-platsen Löfbolmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnde stad ...............	1861	»		26,000		5,662	03
	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ......	1861		»	55,000	—	12,015	11
	71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-				*
		Transport	1 ---- \| —	\| -	—	1“	1,316,389	54

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1886 års
								siut.
Årtal.	§•
		Transport	---	—			—	—	1,316,389	54
		jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å.....	1861	6 %	4	%	10,000		2,183	87
1866	71	Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg-ning af dess hamn	1862					61,915	95
230,000
J1877	6	Lån till staden Oskarshamn,
\1878	12	för förbättrande af dess hamn	1878	»	5	%	80,000		74,031	77
		= 213,491: 76
		d) Lån till kanal- och
		slussanläggning ar.
1866	931)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
»	942))	Yenern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3	%	800,000	—	621,773	93
»	118 >	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	143 J	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-
		ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn	1865—1870	»		»	437,500	_	370,453	45
»	1433)	Lån till Dalslands kanalak-tiebolag,för kanal-och sluss-
		Transport	—	—			—	—	2,446,748	51

*) Se vidare § 143 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

2) Se vidare § 134''mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

3) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Reglemen tets -

Årtal.

J1866

\1878

(1866

(1878

1866

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1884 års slut.
Transport anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på	—	—	—	—	—	2,446,748	51
Dalsland.............................. = 1,019,468: 29. e) Lån till jernvägs-anläggningar. Lån till Norbergs jernvägs nya aktiebolag, föranlägg-ning af jernväg fr. Kärrgruf-van inom Norbergs bergs-	1868, 1869 /1852\ (1853/ (1855( \1856j	6 %	4 %	51,200		27,240	91
lag till sjön Åmänningen Lån till dito, för fullbordan-	5 %	4 %	150,000		79,555	96
de af samma jernväg......... Lån till Gefle—Dala jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä-	3 %	2 %	150,000		91,334	16
derna Falun och Gefle...... Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af	1855—1859 (18561 (1857J	6 %	2 %	2,400,000		311,372	6b
Stora Kopparbergs län...... Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för full-	5 %	3 %	200,000		37,624	16
bördande af samma jernväg Lån till Hudiksvallsjernvägs-aktiebolag, för anläggning	1858	6 %	4 %	200,000	.	12,805	56
Transport	--_	—	—	—	—	3,006,681	91

Bill. till Riicsd. Prof. 1886. 10 Samt. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års
								Slut.
Årtal.	§•
		Transport	— —	—	—	—	—	3,006,681	91
		af jernväg mellan Hudiks-vall och sjöarne Dellen ...	/1858\ \|1859J	5 %	4 %	370,000		206,011	10
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga.			24	67
1862, 1863	1,377,055	964,558
J>	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan .........	1864	»		434,000		310,185	90
	81	Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till sjön Lillsvan..................	}1864\ {1865/	7 %		500,000		72,253	29
	80	Lån tillHelsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga,äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup . ............	5 %	»		19
1864, 1865	1,100,000	835,656
		Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan....................	1864, 1865	Tf		720,000		515,987	02
		Transport	—	—	—		—	5,911,334	08

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	5,911,334	08
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad.....................	1864—1866	5 %	4 %	2,450,000		1,824,525	60
y>	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866	»		1,200,000		889,301	39
»	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Vener sborg till Ud-
		de valla.................................	1865—1867		»	3,240,000	—	2,530,934	82
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	(18721
		Vexiö....................................	i1873V	6 %])	5 %	2,600,000	—	2,351,723	16
>	»	Lån till Krylbo—Norbergs	118 74J
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg .........	/1872\	» l)		406,000		361,232	15
		Lån till Upsala—Margrete-	\1873
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873	» l)		500,000		452,254	45

		Transport		\| -	—	—	—	14,321,305	65

i) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

Reglemen tets -

Årtal. §

1871

1878

1876

Transport

Lån till Bergslagernas jernvägsakhiebolag,
för anläggning
af jernväg från Ludvika
till Kil, mot skuldför

bindelse .............................

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga
tioner å nominel 6,399,000

Kr., efter 90 %...............

Lån till Vestervik—Åtvidaberg-Bersbo
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvidaberg
till Bersbo, med bibana
till Storsjön...............

Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sidospår
till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck...
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.......................

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

(1874)

<18751

1876

1878, 1879

Transport

J1877\

\1878/

6 %V

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

5,000,000

6 *»)

» '')

6,078,240

1,865,000

1,750,000

785,000

Kapitalåterstod
vid 1885 års
slut.

14,321,305

4,834,457 49

5,759,100

1,825,322

1,722,875

777,150

29,240,210

*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1876	5 1
\ » \1879	» \ 13/ F
1 1876	5
1881	15
2>	»

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

___till Gotlands jern vägs aktiebolag,

för anläggning
af jernväg från Yisby till
Hemse kyrka.......................

vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, II edemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bi
bana till Bispbergs grufvefält
......................................

jån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver
Fritsla till Borås............

jån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på TJpsalaLenna
jernväg och Norrtelje
................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning

Transport

Annuitet.

(18771

1878

1879

6 % '')

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapital återstod
vid 1885 års
slut.

5 %

1879

1880
1881
(1882

(1879)

(l880

1881

'')

1883

500,000

29,240,210

489,362

2,375,000

2,600,000 —

750,000

2,363,125

2,587,000

740,139

35,419,836

*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

Reglemen-								\|
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1885 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—		—	35,419,836	78
		af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-väg till Insjön i Dalarne...	1883	5 %	41/, %	950,000		800,000
1881	15	Lån till Skåne—Hallands
1		jern vägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-kolm till Halmstad, från
		Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ...	»			1,500,000		1,000,000
		Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta-tion å statens Södra stam-

		bana ...............................	»			300,000		200,000
»	y>	Lån till Finspong—Nors-
		liolms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors-holm—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.......	»			500,000		400,000
»	»	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
		Transport }		-	- 1			37,819,836	78

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1886 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—			37,819,836	78
		Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	1883	5 %	41/* %	500,000		333,333
1881	15	Lån till Kinds härads jern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenliunga............	1884	»	»	500,000		250,000
1884	14	Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-arp och från Kattarp till Åstorp .................................	1885	7>	»	795,500		530,332
	15	Lån till Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Yarberg ..............................	*			1,550,000		1,033,332
		= 87,492,844: 36
		Summa		—	\|	—	39,966,833	78

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och rätthet
jening.

.....	Lön.		Tjenstgörings-	Summa.
		penningar
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400	_	1,600*	_	6,000	_
1 Kassör ...................................................	4,400	—	1,600	—	6,000	—
1 Kamrerare...............................................	4,000	—	1,600	—	5,600	—
1 Revisor...................................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Kassabokhållare ....................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Lånebokhållare.......................................	2,000	—	800	—	2,800	—
1 Registrator och Kanslist .....................	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare.................................	1,500	—	600	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare ..............................	700	—	100	—	800	—
1 Vaktmästare ..........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare .........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare ..........................................	600	—	100	—	700	—
Summa kronor	25,300		9,100	—	34,400	—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Karnmarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... * 500:

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... * 100:

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande åt sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,. som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

	4,400
Nnt.nvipn Aurmsf, Neilher ....................................................	3,000	—
	1,500	—
	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ................................................	575	—
Summa kronor	10,975	—

Pensionsstat Tid Riksgäldskontoret.

Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt .........................	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hattman .............................................	1,500	—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stiiart, född Koschell .............................................	800	—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......	225	—
Summa kronor\| 3,942	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Bih. till Riksd. Brok 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af............ 34,400: —

Indragningsstaten vid dito ............................................................ ......... 10975- —

Pensionsstaten vid dito ......................................... '' 3 g^.

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 18 Maj 188G.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

O. Lagerbjelke,

Olof Wijk,

n. v. Talman.

Fullmäktige i lliks gäld sk ont or et,

välde af 1886 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kongl.

Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, Herr Friherre Johan
Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.

Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kong]. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem von Stockenström,
vice Ordförande.

Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl.

Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzélius.

Generaldirektören, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr
Frans Albert Anderson.

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk.
Justitierådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor
Abergsson.

Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Noraskog.

Suppleanter:

Bruksegaren Herr Johan Christian Niklas Biesert.

Grosshandlaren, Filosofie Doktorn, Herr Otto M. Höglund.

Öfversten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm Ericson.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds verken

vid 1886 års revision:

För Första Kammaren:

Majoren Riddaren af Kong]. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Gustaf d’Albedyhll.
Kaptenen, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Carl Gustaf Bredberg.

Konsuln, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Carl Justus Hasselqvist.
Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor
Rudolf Leopold Königsfeldt.

f. d. Majoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr John Samy Nisser.
Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Carl Hammarhjelm.

Suppleanter:

Kaptenen, Herr Claes Richard Wersäll.

Vice Häradshöfdingen, Juris kandidaten, Herr Robert Montgomery-Cederhielm.
Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Posse,

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen, Herr Karl Arvid &umcélius.

» Herr Axel Vilhelm Ljungman.

» Herr Anders Peter Danielson.

» Herr Anders Hansson i Solhetta.

)) Herr Nils Olsson i Ättersta.

» Herr Folke Andersson.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr Adolf Fredrik Petersson i Ugglekull.
» Herr Sven Andersson i Plöninge.

j> Herr Lars Börjesson i Vråen.

öfver

1886 års Reglemente för Riksgäldskontor^.

Ackord för Riksgäldskontorets fordrin -

samtycke medgifvas ...........	Sid. 23.	§ 34.
Aflöning för Justitieombudsmannen
m. fl..................... » » Riksdagens biblioteka- rie äfvensom för en hos honom anstäld	B 19.	§ 27.
vaktmästare............	B 17.	§ 25.
b b Riksgäldskontorets tjen- stemannapersonal och
vaktbetjeninn.........	» 21.	§ 30.
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetje-

mng................................. » 64_

Afsked för tjensteman och vaktbetje ning.

......................................... 44

Allmänna hypoteksbanken ..................... » 37.

Amortissementsfonder .......................... » 27 28.

Andersson, Sv., ang. mottagande af åtskilliga
af honom såsom
gåfva till Riksdagen
erbjudna byster
och medaljonger af
ledamöter af Riks .

. dagen........................ b 35,

Annmteter å lån till enskilda jernvägs bolag.

................................ b 5.

x> och räntor, anslag till......... » 24.

§§ 101, 102.
§ 79.

§§ 43, 48.

§ 72.

§ 3.

§ 38.

Anslag skall utfärdas angående lediga

tjenstervidRiksgäldskontoret Sid. 41. § 91.

Ansvarsskyldighet, Fullmäktiges............ » 31. § 58.

Ansökningstid till lediga tjenster......... » 41. § 91.

Anteckningsböcker, Kassörens och Ka -

mererarens ............

Arfvode för Fullmäktiges deputerade ...
» » Fullmäktige och deras ordförande.
.............................

» » Riksdagens revisorers kansli
och vaktbetjening......

» » förrättande af tjenst i Riks gäldskontoret.

.................

Befordringsgrunder vid Riksgäldskontor
............

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vakt betjente

....................

Behållning, skogsplanteringskassans ...

Behållningar, Statskontorets..................

Belöning för extra arbeten ..................

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................

Berättelser, Fullmäktiges ....................

» Justitieombudsmannens ...

» Riksdagens revisorers......

Besigtningar å Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus ...............

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ......

Bevillningsförordning, utfärdande af ny

Bibliotek, Riksdagens ...........................

Bibliotekarie » ...........................

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................

Brist i Statskontorets inkomster fylles
Bräcke station, angående norra stambanans
fortsättning från
Byster och medaljonger af Riksdagens
ledamöter, ang. mottagande
af åtskilliga,
af skulptören Sv.
Andersson såsom gåfva
till Riksdagen erbjudna
.....................

Dalslands kanalaktiebolag, revision af

Deputerade, Fullmäktiges.....................

Diarium, Ombudsmannens ..................

»	34.	§	68.
	30.	§	57.
X)	21.	§	29.
»	19.	§	26.
X>	40.	§	89.
X>	41.	§	cd CJ
X>	22.	§	32.
X)	24.	§	39.
D	24.	§	37.
X)	22	§	31.
X)	23.	§	36.
X)	35.	§	73.
)>	20.	§	28.
X)	19, 35.	§§	26, 74.
X)	34.	§	69.
X)	33, 43.	§§	67, 98,
X)	39.	§	84.
X)	17, 38.	§§	25, 83,
X)	18.	§	25.
X)	36.	§	75.
X)	15.	§	18.
»	6, 12.	§§	5, 14.

X)	35.	§	72.
X)	37.	§	77.
X)	30.	§	57.
X)	34.	§	68.

Enke- och pupillkassan vid Riksgälds-kontor .........	Sid.	22, 41.	§§ 33, 89.
Entledigande af tjensteman och vakt-betjente vid Riksgälds-kontoret ........................	B	42, 43.	§§ 94—97.
Ersättning för bestridande af lediga tjenster ..............................	3>	40.	§ 89.
Expedition, Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomi-téns .................................	3>	19.	§ 27.
Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................	3)	20.	§ 28.
Extra ordinarie tjenstemän och vakt-mästare, deras antagande .........	»	41.	§ 92.
b »bb deras skiljande från Riksgälds-kontoret ............	»	43.	§ 99.
s »bb gratifikationer åt	»	22.	§ 31.
» » » »åtnjuta ersätt- ning för förrät-tande af ordina-rie tjenst............	)>	40.	§ 89.
Flyttningshjelp för Justitieombudsman-nen.................................	»	19.	§ 27.
Fond för nytt riksdagshus ..................	3>	35.	§ 71.
» för understödjande af odling af sänka trakter...........................	)>	12.	§ 13.
Fordringar, Riksgäldskontorets............	»	4—6.	§§ 3, 4.
» » förteck- ning å	3>	50—63.	_ _
» s. k. statslånefondens ......	»	28.	§ 47.
Fullmakter för Riksgäldskontorets tjen-stemän..............................	3)	41.	§ 93.
3> granskning af riksdagsmän-nens .................................	3)	39.	§ 85.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret .........	)>	67.	---
» deras suppleanter ............	3)	67.	—- “
» ega att af Riksdagens re- visorer begära råd och ytt-randen ..............................	))	31.	§ 59.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet............	»	31.	§ 58.
» antal för besluts fattande	)>	32.	§ 64.
» arfvoden ochresekostnads- ersättningar..................	3)	21.	§ 29.
» befattning upphör .........	3>	30.	§ 55.
» berättelser........................	»	35.	§ 73.

Fullmäktiges besluts Överklagande......

» deputerade........................

B komplettering..................

b ombud..............................

B omröstningar...................

B ordförande och vice ordförande
........................

B protokoll...........................

B sammankomster...............

B sammanträden gemensamt

med Fullmäktige i Riksbanken.
..........................

B ställande till ansvar.........

B suppleanter .....................

b b deras inträdande

B särskilda uppdrag............

b tjenstledighet ..................

b åligganden........................

b öfverläggningar...............

Förfall för Fullmäktige........................

Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
..........................

Försäljning smedel för mindre krono lägenheter

...

B b kronans hus i

städerna ......

Garantiförening, sågverksegarnes.........

Generalassistanskontoret, f. cl, understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman

m. fl. vid........................

Granskning af Kassörens och Kamererarens
anteckningsböcker
b b Ombudsmannens diarium

b b riksdagsmäns fullmakter

B » Riksgäldskontorets räkenskap
er...........................

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid Riks gäldskontoret

...............

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses
Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebo lag,

ang. låneunderstöd
åt

Sid.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1886. 10 Sami.

(Riksg.-lcoiitorets reglemente.)

33.	§ 67.
30.	§ 57.
30.	§§ 52, 53.
31, 37.	§§ 57, 79.
33.	§ 66.
29.	§ 51.
32.	§ 60.
32, 33.	§§ 60-67.
38.	§ 84.
31.	§ 58.
67	—
30.	§§ 52, 53,
34—39.	S§ 68—86
32.	§ 62.
30.	§ 56.
33.	ij 66.
32.	62, 63.
27.	§ 44.
25.	§ 40. ■
23.	$ 35.
37.	§ 81.

22.	§ 32.
34.	§ 68.
34.	§ 68.
39.	§ 85.
28.	<X>
22.	§ 31.
39.	§ 84,
15.	§ V-

1 Afä, 2 Band.

Hallsberg —Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af Sid. 6.

Hebbeska fideikommisstomten, angående
öfverlåtelse af vissa
delar af till Stockholms
stad ............... » 36.

Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af

jernvägen mellan » 9.

Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ » 28.

Plus, kronans, i städerna ..................... » 23.

» Riksdagens.................................... » 17, 34.

» » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas
.............................. » 34.

» Riksgäldskontorets........................ » 17, 34.

Ilypoteksbanken, allmänna..................... » 37.

Indragning sstat vid Riksgäldskontor » 65.

Inkomster, Statskontorets, brist uti,

fylles.................................. » 15.

» Riksgäldskontorets........... » 23—28.

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger.................. » 4.

» » s. k. riksgäldssedlar ......... » 4.

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af Fullmäktige............ » 38.

Inventarier i Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus.................. » 34, 36.

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

................................. » 34.

Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............ » 6.

» Hudiksvall—Näsvikens, anslag
till inköp m. m. af... » 9.

» Sundsvall-—Torpshammars,

angående inköp af ............ » 8.

® Söderhamn—Bergvikens, angående
inköp af............... » 7.

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för x> 10, 13.

Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af j> 5.

» enskilda, revision af

deras förvaltning...... » 37.

» » angående för ändradt

sätt för amortering
af dem beviljade
statslån ........................ » 5.

Jemn äg sby ggnader, statens, anslag till » 6, 12, 13.

§ 6.

§ 76.

§ 9.

48.

§ 35.

24 69.

§ 70.

§§ 24, 69.
§ 79.

§ 18.

§§ 34— 47.

§ 2.

§ 83.

§§ 69, 75.
§ 68.

§ 6.

§ 9.

§ 8.

5 7.

§§ 10, 16.

§ 4-

§ 78.

§ 3.

§§ 5, 14, 15.

Jernvägshypoteksfond, angående bildande
af en ... Sid. 5.

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvaktbetjenings
aflöning
................. b 19.

» embetsberättelse » 20.

b embetsresor...... » 20.

b expedition och

dess expenser » 20.

B insättande i em -

betet.................. b 39.

Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens
» 19.

» » Riksgälds kontorets.

..... » 40.

Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets
vid 1885 års slut

utbalanserade......... b 50— 63.

Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid
1885 års slut utbalanserade.
.......................... » 46—49.

Kassa/or stärkning åt Statskontoret...... » 15, 28.

Kihlafors station å norra stambanan,
angående|Söderhamn
—Bergvikens jernvägs
utsträckande till B 7.

Kinda kanalaktiebolag, revision af...... » 36.

Kompetensvilkor, för Riksgäldskontorets
tjensteman ... » 41.

Konstitutorial för tjensteman............... » 41.

Kontorsexpenser..................................... » i < •

Konvertering af äldre statslån.............. » 25.

Kreditiv, anvisade påRiksgäldskontoret b 16, 17.
B angående sättet för bestridande
af utbetalningar från...... b 16.

» för infallande krig.................. » 16.

» b rikets försvar eller andra

b b telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................ b 17.

» Riksgäldskontorets, i Riksbanken.
................................... » 27.

nolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af b 25.

Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............ b 36.

§ 4.

§ 27.

S 28.

§ 28.

§ 84.

§ 27.

§§ 87, 88.

§§ 18, 46.

§ 7.

§ 77.

§ 92.

§ 93.

§ 24.

§ 42.

§§ 19-22.

§ 20.
§ 22.
§ 45.
§ 40.

§ 75.

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af.............................. Sid. 4, 25.

Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande
af...................... » 24.

Ledigheter bland Fullmäktige.............. » 30.

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

...................................... » 24, 29.

Liqvidations- och amortissementsfonder » 27, 28.

Lån, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ... » 5.

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af » 34.

Lånerörelse, Riksgäldskontorets........... » 25, 27.

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar » 10, 13.

» åt Göteborgs-Hallands

jern vägsaktiebolag...... » 15.

» åt Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag...... » 12.

» åt Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag ... » 12.

Lönebesparing........................ » 4()_

Löneförliöjning, vilkor för åtnjutande af » 21.

Löneskilnadsersättning........................... » 40.

Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag,

låneunderstöd till » 12.
3fe«y«.?4e»’,behöfvandes undsättning vid » 25.
Obligationer, belåning af svenska jern -

vägsbolags........................ » 5.

b Riksgäldskontorets........... » 3, 25.

B svenska statens, skola till
ett belopp af högst sju
millioner eventuelt tillhandahållas
Riksbanken » 39.

Odling slånefond; ang. bildande af...... » 12.

Ombud, Konungens............................... » 33,

b Fullmäktiges............................ » 31, 37.

Omröstningar, Fullmäktiges.................. » 33.

Ordförande bland Fullmäktige............. » 67.

b vice b b ................ » 67.

» b Fullmäktiges, utses af Fullmäktige
sjelfve bland sig b 29.

Papper, upphandling af....................... » 36.

Pensionering af Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
..................... » 44, 45.

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret...... b 65.

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,

utses af Fullmäktige b 37.

§§ 2, 42.

§ 38.

§ 52.

§§ 38, 50.
§§ 43, 48.

§ 4.

§ 68.

§§ 42, 44.
§§ 10, 16.

§ 17.

§ 12.

§ 11.

§ 89.

SS SO.

§ 89.

§ 12.

§ 41.

§ 4.

§§ 2, 42.

§ 86.

I 13,

§ 65.

§§ 57, 79.
§ 66.

§ 51.

§ 75.

§§ 100—103.

§ 80.

Preskriptionstid för Eiksgäldskontorets

skulder........................ Sid. 3, il.

Protokoll, Fullmäktiges ........................ » 32.

» Riksdagens, tryckning af... » 36.

Redovisning af de till Riksgäldskonto ret

ingående medel....... b 28, 29.

» för liqvidations- och ainor tissementsfonderna.

....... » 28.

med bihang 1809—1866 ....... » 18, 38.

Resekostnadsersättning för Riksdagens

revisorer ...... » 19.

» för Fullmäktige » 21.

» för Justitieombudsmannen
» 20.

Revisionsberättelser frän enskilda jern -

vägsbolag.............. » 37.

Revisionsko stnader............._■.................... » 24.

Revisorer, Riksdagens, vid 1886 års

statsrevision........ » 68, 69.

» » deras suppleanter » 68, 69.

» » råd och yttranden

af dem ega Fullmäktige
att begära » 31.

» » traktamenten och

resekostnader för » 19.

» utses af Fullmäktige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt Allmänna
bypoteksbankens för -

valtning................................. » 36, 37.

Revisorernes berättelser......................... » 19.

Riksbanken, ang. eventuel! tillhandahållande
af svenska statens
obligationer ............ » 39.

Riksdagens bibliotekarie....................... )> 17.

» hus...................................... » 17, 34.

» » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas » 34.

Riksdagsbiblioteket................................. » 17, 38.

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

fond för ........................... » 35.

Riksdagskostnader.................................. » 17, 24.

Riksdags- och revisionskostnader in. in. » 17—22

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande

derom............................. » 38.

Riksdagstrycket....................................... » 36.

§§ 2, 43.

§ 60.

§ 75-

§§ 48-50.
§ 48.

§§ 25, 82.

S 26.

§ 29.

§ 28.

§ 78.

§ 38.

§ 59.
§ 26.

§§ 77, 79.
1 26.

§ 86.

§ 25.

§§ 24, 69.

§ 70.

§§ 25, 83.

§ 71.

§§ 23, 38.
§§ 23—33.

§ 84.

§ 75.

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa
)) fordringar för utbetalda
lån .................

» Fullmäktige .............

» föremål .....................

B förvaltning ...............

» hufvudbok ................

v hus .........................

» inkomster och sär skilda

tillgångar ....

» kapitalfordringar .....

» kapitalskulder ..........

» kreditiv i Riksbanken

» liqvid med statsverket.
...........................

» lånerörelse..................

» obligationer ..............

» räkenskaper ..............

» » utdrag ur

b skulder .....................

» styrelse .....................

» tjenstemannapersonal

» tomt, angående öfver låtelse

till Stockholms
stad af vissa delar af

» upplåning .................

» utbetalningar ............

B utlåning ....................

» vaktbetjening ...........

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af.........

Räkenskaper, Riksgäldskontorets.........

b b utdrag af

Räntekuponger, inlösen af....................

Sakregister till Rikets Ständers protokoll.
.....................................

Sammankomster, Fullmäktiges.............

Sammanträden, » i Banken

och Riksgäldskontor^

gemensamma...............

Semester, angående aflöning under......

Skogsplanteringskassans behållning......

Skrifmaterialier för Justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition...
b för Riksdagens behof
Skulder, Riksgäldskontorets, preskriptionstid
för.............................

Sid	1. 22, 40.		33, 89.
»	4—6.	§§	3, 4.
	67.
))	3.	§	1.
5)	29.	§	51.
)>	28.	§	48.
»	17, 34, 36.		24, 69, 76.
))	23—28.	§§	34—47.
»	50—63.		-•''
»	46—49.	—	-.
))	27.	§	45.
»	24, 29.	§§	38, 50.
»	25.	§	42.
))	3, 25.	§§	2, 42.
»	28.	§	48.
)>	28.	§	49.
»	3.	§	2.
))	29—31.	§§	51—59.
»	40.	§	87.
»	36.	§	76.
))	25, 28.	§§	42, 46.
»	6—22.	§§	5—33.
))	27.	§	44.
»	40.	§	88.
»	4.	§	2.
)>	28.	§	48.
»	29.	§	49.
D	4.	§	2.
)>	18, 38.	§§	25, ■ 2.
»	32—33.	§§	60—67.
	38.	§	84.
»	64.		—
»	24.	§	39.
»	20.	§	28.
»	36.	§	75.
»	3, 27.		2, 43.

Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag,

låneunderstöd åt ... Sid. 12. § 11.

Sollefteå, angående anslag för norra
stambanans framdragande till
» ang. norra stambanans fortsättning
från ........................

Stambanan, norra, anslag till ..............

Stat, aflönings-, för Kiksgäldskontoret
» indragnings-, » »

» pensions-, » »

Statskontorets behållningar, aflemnas till
Riksgäldskontoret
» inkomster, brister i, fyllas

Statslån, äldre, konvertering af............

Statslånefondens, s. k., utestående fordringar.
......................

Statsobligationer......................................

Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret.
.......................................

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning.........

Styrelsen för Riksgäldskontoret...........

Sundsvall—Torpshammar, ang. inköp

af jernväg
emellan......

Suppleanter för Fullmäktige................

» deras inträdande...............

» för Revisorerne.................

Suspension af tjensteman och vaktbe tjening.

...............................

Sågverksegarn es garantiförening............

Söderhamn-Bergviken, angående inköp
m. m. af jernväg
emellan ...

Telegrafverket, förskott till..................

Tjensteförsummelser, frågor rörande....

Tjenstemån vid Riksgäldskontoret.......

» » » aflöning för

» » » aflöningsstat

» » » antagande af

» » » besvärshän visning

för...
» » » entledigande af

» » » pensionering af

» vid Justitieombudsmannens
expedition...........................

»	6, 12.	§§ 5, 14.
))	13.	§ 15.
»	6, 12, 13.	§§ 5, 14, 15.
J)	64.	— —
))	65.	—
»	65.	—
))	24.	§ 37.
»	15.	§ 18.
»	25.	§ 42.
3>	28.	§ 47.
»	39.	§ 86.
))	24, 29.	§§ 38, 50.
»	36.	§ 77.
))	29—31.	§§ 51-59.
»	8.	§ 8.
»	67.
»	30.	§§ 52, 53, 55.
»	68, 69.	- -
)>	42, 43.	§§ 94, 95, 97.
))	37.	§ 81.
»	7.	§ 7.
»	17.	§ 22.
))	42—43.	§§ 94—99.
	40.	§ 87.
»	21.	§ 30.
»	64.	_ _
»	41.	§ 92.
»	43.	§ 98.
))	42.	§§ 95, 96.
3>	44.	§§100—103.
»	19.	§ 27.

Tjänster, lediga, bestridande ocli återbesättande
af..........................

Tjenstgöring spenningar..........................

Tjenstledighet för Fullmäktige.............

Tjenstledighet för tjenstemännen och

vaktbetjeningen.......

Traktamenten, Riksdagens revisorers
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
..................

Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang....
» af Revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för Justitieombudsmannen
s berättelser
» för Riksdagens re visorers

berättelse
Underskrifter, antalet egenhändiga å
Riksgäldskontorets obligationer
.........................

Understöd för obemedlade tjenstemäns

sterbhus................................

Undsättning smedel vid missväxter.......

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda.........

Upphandling af papper för tryckning
. af Riksdagens protokoll
Upplåning för Riksgäldskontorets räkning.
.....................................

Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus...............

Utbetalningar, åliggande Riksgäldskontor
......................

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper.
......................................

Ublottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrift^ statsobligationer
................

Utlåning, Riksgäldskontorets................

FäkthetRening, Justitieombudsmannens

» Riksgäldskontorets.......

» aflöningsstat för............

Väkthetjeningens pensionerande............

j> tjensteförsummelser...

» entledigande...............

Varningar för tjensteförsummelser......

Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor.
................................

» » att kunna antagas till tjen steman

vid Riksgäldskontor

Sid. 40-	-42.	$§ 89—93.
	17,	21, 64.	25, SO.
»	32.		§ 62.
»	41.		$ 90.
»	19.		■ § 26.
))	20.	*	c© CM VT»
»	36.		§ 75.
))	35.		§ 74,
»	20.		§ 28.
»	19.		§ 26.
))	4.		§ 2.
))	22.		§ 32.
»	25.		§ 41.
))	34-	-39.	§§ 68—86.
))	36.		§ 75.
)>	-5,	28.	§§ 42, 46.
))	34.		§ 70.
))	6-	-22.	§§ 5— 33.
))	29.		§ 49.
))	26.		§ 42.
))	27.		§ 44.
))	19.		§ 27.
y>	40.		§ 88.
))	64.		— —
»	44.		§§ 100—103.
	43.		§ 97, 98.
»	43.		§ 97, 98.
))	42,	43.	§§ 94, 97.
»	21.		§ 30.
»	41.		§ 92.

Vännäs, angående norra stambanans

framdragande till............... Sid. 13.

Ålderstillägg........................................... » 18, 19, 64.

Öfverlåtelse på viss person af Eiksgälds kontorets

obligationer .... » 3.

b till Stockholms stad af vissa
delar af riksdagshusets och
Eiksgäldskontorets tomter » 36.

Ofverläggningar, Fullmäktiges............. » 33.

§ 15.

§§ 25, 27.

§ 2.

§ 76.

§ 66.

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)