RIK 8 G Å L D S - K 0 N T 0 R E1 (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIK 8 G Å L D S - K 0 N T 0 R E1

ut färdad t vid slutet af 1888 års riksdag.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

)) skulder § 2.

» fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 5-13.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 14 och 16,

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 17.

På Riksgäldskoutoret anvisade kreditiv §§ 18—ill.

Från Riksgäldskoutoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. in. §§ 22—32.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 33—44
Redovisningen af de till Riksgäldskoutoret ingående medel §§ 45—47.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 48—56.

Fullmäktiges sammankomster §§ 57—64.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 65—83.

Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 91—96.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100.

Allmänna bestämmelser § 101.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ !•

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqvideu af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Itiksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutau har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåias, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjolfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontor^ obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemuas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst eu, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar,

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgiga uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ s.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil-B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontor att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kredit ans tcdter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 18712 års i riksdaler riksmynt
förskona statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i ofrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast Indika jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökaudes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

1) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 3.

Sistlidne års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan norr
om Sollefteå, för år 1888 beviljat ett anslag af 2,000,000 kronor och deraf till utgående
från Riksgäldskontoret anvisat 1,500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaHiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... » 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15.
dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stam -

banan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,30 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. » 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kong!. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 7-

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 8.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostuadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolags -

männens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den It December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt ai-betsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock eu tredjedel af det beviljade statslånet innestå till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jer väg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista redjedel ej må utbekommas,
- förr än inteckning för dess belopp med förmåns ätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen eddelad;

6:o) att Kong!. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att eltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfv de till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Ko gl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, v rande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjli eu erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hv lira kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

2: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande.

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemuade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens

fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för sam a fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det eviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bol gets jernväg meddelats
för förut lyftade audelar af lånet; hvarjemte ofvan bero de sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kong! Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 10.

Riksdagen har år 1884 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som
af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta- Hallands jernvägsaläiebolag
och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ Il Riksdagen

har år 1886 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göte -

borgs—Hallands jernvägsaletiebdlag och utgå med ena hälften under år 1887 och
med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för
understödjande af enskilda jernvägsanläggningar blifvit af samma Riksdag stadgade
samt i § 8 af detta reglemente finnas^ angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det för år 1888
beviljade belopp af 1,034,000 kronor.

§ 12.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, bar Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom ber.örda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 13.

Till betäckande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden
för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i sammanhang stående
arbeten, har sistlidne års Riksdag för år 1888 å Riksgäldskontoret anvisat ett
belopp af 30,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas med ränta och
amortering af tillhopa fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman, af
hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det för hvarje år återstående
oguldna kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning; och
åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen utbetala nämnda
lånebelopp; hvaremot, och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1888 uppfördt,
Riksgäldskontoret egen att af Statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp,
sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 14.

Innevarande års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan
genom öfre Norrland, för år 1889 beviljat ett anslag af 2,500,000 kronor och deraf
till utgående från riksgäldskontoret anvisat 500,000 kronor, att enligt Kongl. Majrts
disposition utbetalas,

I sammanhang härmed har Riksdagen beslutat, att stambanan genom öfre
Norrland skall mellan Skorped i Yesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens
län framdragas öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för
Kongl. Maj:t att närmare bestämma de orter, banan skall genomgå.

§ 15.

Innevarande års Riksdag bar, för ny reglering af Luleå stad i följd af den
staden år 1887 öfvergångna brand, åt nämnda stad beviljat såsom bidrag till inlösen
af mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna
platser, samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande
i öfrigt förenade kostnader, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af femtiotusen kronor, dels ock ett lån af etthundratusen kronor, att
lyftas under år 1889, anslaget i statskontoret och lånet i riksgäldskontoret, mot
vilkor i afseende å lånet,

att stadsfullmäktige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman
afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före slutet af år
1889 icke får derefter utbekommas;

att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapital
afbetalning innehafvas till 1892 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till
fullo godtgjordt fem procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först
beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetaining, samt

att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör
vid hvarje års slut verkställas vid påföljd för underlåtenhet deraf, att å annuiteten

beräknas fem procent ränta från förfallodagen; och åligger det riksgäldskontor
att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp; hvaremot, och enär
detsamma blifvit i riksstaten för år 1889 uppfördt, riksgäldskontoret eger att af
statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp, sedan det af riksgäldskontoret
utbetalts.

§ 16.

Innevarande års Riksdag har beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor,
årligen; samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för riksgäldskontoret
förorsakas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 17-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 18.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsu ima af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denn summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullm ''ktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbö igen kungjord.

§ 19-

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundi gsstadgaude, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då onungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, seda hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgänglig n nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 20.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf d genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro ti räckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Ko torets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter före ången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt f stställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas för allotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 21.

Till bestridande af sådana Telegraf verkets oförutsedda u ifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har iksdageu medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöning»!'', förvaltningsutgifter, ni. m.

§ 22.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

g 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri hostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontor kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bfi
hang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid görom:u
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Bill. till Rikscl. Prof. 1888. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

§ 25.

De traktamenten och resekostnadsersätlningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontor^, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kong!. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
halt nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
ma Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kuuna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

, § 20.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Icanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro -

målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskri ing m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för edlens användning
redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till kostnader för justitieombudsmannens cmbctsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderua för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa år -

ligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 29.

Aflöningen för RiksgäldsJcontorets tjenstemannapersonat och valdbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 30.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tu~

sen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp i ke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarke ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusm ef er aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. . Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disp liera eu summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 32.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret fslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det °r, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understi it de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna brist n, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksg ''ldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslags limma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjuta , och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pe sionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vi Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilk n den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns sa t vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn ic e utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Ko tors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit berä nåd och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öf iga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 33.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna m del må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller använ -

das till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 34.

Riksgäldskontor^ egen att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

§ 35.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i (ifrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 30.

Om Kong!. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 37.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1888 och 1889 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision
skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 47 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 38.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskild! bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan innevarande års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning

inflytande medel skola användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, skola äfven dessa medel inlevereras till Riksgäldskontoret och der
bokföras på sätt nu är stadgadt angående köpeskillingarne för de krouoegendornar,
som säljas enligt Kong], brefvet den 29 Maj 1874.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kong].
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i
underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande de
i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling
— föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande
behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens
kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt
förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer
tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till
1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.

Härjemte har Riksdagen, dels år 1883, dels innevarande år, bemyndigat
Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande
försträckningar till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt
• särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt,
i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens
sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstad
uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksdagen har år 1886 bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande 1875 eller 1886 års lån, i mån af behof bereda
erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Bilsdagen beviljade och till utgående år
1887 på Rilcsgäldskontorct anvisade anslagsbelopp å 500,000 kronor till stambanan
Sollefteå—Skorped—Vännäs, å 750,000 kronor till arbetena å stambanan mellan
Bräcke och Sollefteå, å 2,350,300 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall
och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra
stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,000,000 kronor till
låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar samt å 1,034,000
kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag.

Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af fonderade statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång
till utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1888 på Riksgäldskontoret
anvisade anslagsbelopp å 1,500,000 kronor till fortsättning af arbetena
å stambanan norr om Sollefteå, å 273,000 kronor till inköp af jernvägen
mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande
till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,034,000
kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag och å 1,000,000 kronor
till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af svenska statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till
utbetalning af de till utgående år 1889 på riksgäldskontoret anvisade dels 500,000
kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan genom öfre Norrland
och dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda
jernvägar.

§ 41.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amorBih.
till Bilsd. Prot. 1888. 10 Sami 1 Åfd. 2 Band. 4

(Eiksg.-kontorets reglemente.)

tissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 42.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställuingen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 43.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 44.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 45.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 46.

■Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 47.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 48.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 49.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 50.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 51.

Fullmäktige äro förbundne att vid RiJcsgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 52.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmälctigs-lefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 53.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 54.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, Indika väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 63 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemäDnen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 55.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 56.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 57.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 58.

Med undantag af de enligt § 54 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
• vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 59.

Åstunda!- Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 60.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 61.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 62.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 63.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, höra de sins emellan
närmast öfvei’ensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 64.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa,
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär;

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

jBesvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 65.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 66.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 68.

Sedan Riksdagen dels år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
dels af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888 tillgängliga
medel till denna fond afsatt. sammanlagdt 2,584,500 kronor och dels åt Riksgäldskontoret
uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade, fonden tillhörande medel, åligger det Riksgäldskontoret att fortfarande
förränta berörda medel i den mån de icke enligt Riksdagens beslut från
fonden uttagas.

§ 69.

Som innevarande års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i Kong], slottets
närhet eu summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordBih.
till Rilcsd. Prof. 188S. 10 Sand. 1 Afd. il Band. n

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

ilande i (ifrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med.genom bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 70.

Riksdagen har år 1886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de hysta- och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, Indika blifvit af skulptören Sven Andersson
såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ 71.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Rilesgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 72.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 73.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar n i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För ofri g t ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 74.

Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige''för hvarje revision välja eu
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 75.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 76.

Uti Allmänna hypoteJcsbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor!. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delägare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 77.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

§ 78.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse eu revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 79.

Riksdagen bar år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma;. och har sistlidne års Riksdag
bemyndigat Fullmäktige att, för nämnda arbetes fortsättande, af förslagsanslaget
till riksdagskostnader för år 1888 använda femtusen kronor.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansenibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsägelse
det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justit.ieombudsmansembetet insattes
eller med döden »fgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks ägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 83.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. in., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i uld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betjeningen vid Kiksgäldskoniorel.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman är o följande:
en ,sekreterare och ombudsman;
eu kassör;
en hamn er are;
en revisor;
eu icassabokhållarc;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste valdmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga- tjänsters bestridande ocli tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning’, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande ''mast utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnader för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88,

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 89

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid lian tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. in.

§ 91.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94,

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjmsten hör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 9G.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontor skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Bill. till Riksd. Prof. 1S88. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorels reglemente.)

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 97.

Pensionerna för i[jerntemännen samt vakthetjeningen vid Riksgäldskontoret, bestämmas
efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare,/som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om. afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjeröedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerd-edelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt lian sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen he a lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller, icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar.af lönen. , , , ,

§ 101.

Några, tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Iliksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

rifål gaHj
8-J Oj

LlsdiÅ :
it 081

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1888.

.-•Jk ''- ■ ! ’ivt s-mör,j,-i:dO|£8 ST81

På Riksdagens vägnar:

: ti O!’ ]; 0. )< * }\ ] . *-*i: [. V''.:'' .1 ............L ............... Sila j i

:rik c?«i| ryni.:i gildO M8jö78i

För Andra Kammaren:™! ]8.8 9V81

;:":h fes i lik’ tcr.h ..''rall |08I8T8I
i Jula iof;GT8I

nr* föl jas osa i

n. v. Talman. H i t* 188 !

... i-, >1,- ! c l j

.''k. ; i..i.D jbaiJ j

''■ a /. -0,000,81 |

rV.i''. >. ro o j

••v. •Jom)itn§iIdO|08 8?3f
: ''i'',t & nåisa^vaiej; \

i 000 • tf. i»Ifo .18, j

För Första Kammaren

GL Lager*),]elite,

n. v. Talman.

Olof Wijk,

Bil. A

Riksgäldskoutorets vid 1887 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen- tets		Tiden, då för--		Återstående kapitalskuld den 31 December 1887.
	bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.

Årtal.	§■			Fonderad skuld.	loke fonderad skuld.
1866	5	Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjettedel'' deraf, eller 2,000,000 Tblr	1860 d. ''U		Thlr 544,583 Va
1872	83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr .....	1872 d. /,	4
Kr. 18,942,800

1875	35	Obligationer för 1875 års
1876	33	jernvägslån å 56,250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1887 års
1879	15	slut blifvit utlemuade en
1880	38	första emission å 20,250,000
1881	41	Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af eu tredje emission, å likaledes 18,000,000 Rmk, obligatio-ner å 3.241,800 Rmk	1875 d. 2/8	4 Va %	Rmk 39,469,500
1878	39	Obligationer för 1878 års
		jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs	1878 d. )5/e	4 %	)£ St. 1,431,780
				(Francs 35,937,678

Reglementets -

Årtal. §.

1880

1886

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

38 Obligationer för 1880 års
jernvägslån tre emissioner,
hvardera å 39,930,000 Kr.
motsvarande 2,200,000 £

St., 55,440,000 Francs eller
44,880,000 Rrnk, eller tillhopa
Kr. 119,790,000 motsvarande
£ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Kink 134,640,000 ............... 1880 d.

42 Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rrnk,
deraf till 1887 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 48,000,000;

Kr. eller 54,000,000 Rrnk 1886 d.
11 887 40 Obligationer, ouppsägbaraj
från inuehafvarens sida.
men stälda att afRiksgälds-j
kontoret infrias efter sex
månaders föregången upp!
sägning.................................

13 j Obligationer, hvilka i an seende

till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller
det s. k. gamla lånet .......

14 Obligationer, utfärdade så somgrundfond

för Allmänna
hypoteksbanken, bokförda
inom linien med R:mt
8,000,000 R:dr..................... 1861 d.

1866

1 887 cl. 30/,2

|l798 d.
11811 cl. 3"/n

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1887.

Fondera skuld.

Icke fonderad
skuld.

Ivr. 1 14,345,000
£ St. 6,300,000
Francs 158,760,000
Rrnk 128,520,000

3 Va %

3 «/ic

4 Va %

Rrnk 53,837,500

Kr. 2,287,000

Kr. 10,125

Reglemen-		Tiden, då för-	1	Återstående kapitalskuld den 31 December
			1887.	pm remika
			bindelserna blif-	Räntefot.
			rit utfärdade.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.
		3,000,000..............	1881 (1. ’/ii	4 1 n %
1866	15	''Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med Kant 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88	1750 cl. Va	6 %		■.udeO V: 1-i 1 *88 41
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)... .	1815 d. D/ii
1866	17	Ränta å H. K. IT. Hertigens ■af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr ............	5 %
1778
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande	1833 d. *>/i2	5 %	—	Kr. 140,889
1866	20	Fond för Iljelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar).

1866	21	Dito för Strömsholms kanals			/
		dito (dito) .	____	______	. _V,
1882	3	D:o för Södertelje kanals (d:o) i

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1887.
				-r i e i
Årtal.	§•			Fonderad skuld.	skuld.
1866 fi to 1866	22 25	Lappmarks e eklesiastik fonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 Brudgåfvo vinsten (kapital-skulden afskrifven).		''Hll iHHfti	* ** 11 ; ~ i r, i y > f-Pj! n! In
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller)........

Bil. B.

Uiksgäldskontorets vid 1887 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

i \| Reglemen-tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1887 års slut.
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
i 1866	39	Lån till staden Kiistine-
1 1		hamn och Värn luns lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	(18491 i 1854)	f 2 1 < jemte > t ränta. J	3 %	37,500		10,580	33
»	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna delen af nämnde stad ......	1857	6 o. 7 %	4 o. 41l-> %	200,000		16,397	66
»	43	Lån till Skara domkyrka,
		för densammas reparation	1858	6 %	4 %	25,000	—	1,441	57
»	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ..	1859	»		20,000	—	5,345	95
»	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—		28,000	—	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		77,257	96
		Transport		—	—		—	139,023	47

	i		—						:
Reglemen- tets		liden, då lånet	Annuitet.	täntefot. i	Ursprungliga	Kapitalåterstod ! vid 1887 åra !
			utbetalts.	beloppet.		slut.	-
Årtal. !	§.	1
		Transport!	— —	— , j	—	—	—-	139,023 ''	47
1866	90	Lån till Apotekare-societe-							i
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862	] 5 % !	4 %	50,000		29,178	. 50;
	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	»	»	25,000		18,562	19
2,	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864	»	>;>	40,000		29,735	65
	»	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes...............	1865	»	»	12,000	—	8,897	73
	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866	»		25,000		1 19,528	54
	»	Lån till staden Kalmar, för
j		uppförande af en ny bygg-				40,000		31,223	56
	**	nåd för läroverket derstädes	1866	i	»
! »	148'')	Lån till staden Venersborg,
		; för uppförande af en >13 j byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes .....	1867, 1868	»		40,000		32,018	36
»	jl48''r)Lån till staden Vestervik, föi			1	■		j
		uppförande af ny byggnac		i	1		i		1
	1 1	Transpor		1	!	1	—	; 308,168	!_

>) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 16 mom. 4 1 1867 års Reglemente.

JliJi. till Riksd. Prof. 1888. 10 Sand. 1 Afd.

(Rikäg.-kontorets reglemente.)

2 Rand.

Regi	3men-					..... - 1 ''	—	—
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot..	Ursprungliga beloppet.	Kapitalaterstod vid 1887 års
	i				slut.
Årtal.	§
		Transport	—	—	— .			308,168	-
		åt elementarläroverket der-städes	1867. 1868	5 %	4 %	20,000		16,153	07
1866	1481)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes	1867, 1868	»	»	140,000		113,082	80
»	148''-)	Lån till Karlstads Domka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1868		•»	40,000		32,723	52
»	14 8:!)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes	1868, 1869				95
40,000	33,017
1868	47 ")	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration	1869	6 %	>/	23,500		11,446	64
1866	148ä)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes . .	187;L 1875	5 %	»	20,000		18,175	77
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium	1875	»	»	59,000	_	50,134	74

		Transport	—	—		1	582,90249\| i

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i, 1867 års Reglemente.

8) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1S69 års Reglemente.

5) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1887 års slut.
Årtal.	§
		Transport	—	—	—	—	—	582,902	49
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för
		fullbordande af tornbygg-
		naden å domkyrkan .........	1883	5 %	4 %	30,000	—	28,726	06
		= 611,628: 55
		b) Tomtreglering slån.			-
1866	7)7	Lån till staden Eksjö, för
		ny tomtreglering efter 1856
		års eldsvåda.........	1857	6 %	»	30,000	—	3,461	52
	14 2	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator
		och tomter efter 1865 års
		eldsvåda...........	1867	»	»	50,000	—	26,302	51!
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter
		1871 års eldsvåda.....	1872	»	»	30 000	—	20,984	51
1 877'')	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda.....	1878	»	5 %	50,000	—	49 500	—
(1877	8	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6	för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda .....	1878, 1879	»	»	200,000	—	188,948	74
(1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10	för *ny tomtreglering efter
		1878 och 1879 årens elds-
		vådor............	1881, 1882	»	»	200000	—	195,900	—
		= 485,097: 28							1
		Transport	__		—	—		1,096,725	83

M Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Reglemen- '' tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1887 års
Årta].
		Transport	---	—		----		1,096,725	83
		c) Lån till hamn- och bro-
		byggnader samt åars upprensning.
1866	62	Lån till staden Cimbrishamn,
		för hamnbyggnaden derstä-des ..............	1843	5 %	3 %	37,500		173	92
	63	Lån till staden Kristianstad,
		för hamnanläggning vid Åhus ...................	1848		»	30,000		1,639	48
	84	Lån till Torsångs församling,
		för anläggning af2:ne flott-broar i närheten af Tors-ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven......	1859	6 %	4 %	10,000		1,126	83
»	71	Lån till staden Grenna, för
		byggande af hamn vid denna stad .............	1861	»	»	37,500		4,284	23
		Lån till staden Åmål, för
		hamnbyggnad vid denna stad	1861	5	»	8,000	—	1,518	92
»	»	Lån till staden Karlstad, för
		fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad ................................	1861	»		70,000		7,958	36
*		Lån till staden Piteå, för
		j uppmuddring af segelleden
		Transport	—	—	—	—	—	1,113,427	57

Reglemeu- j tets		l’ideu, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1887 års slut.
j Årtal, j §.
	Transport	—	— ;	—	I	—	1,113,427	57
	mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnde stad ........	1861	6 %	4 %	26,000		2,941	65
1866 i 86	Lån till arbetsdirektionen,
	för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ..	1861			55,000	_	6,263	54
» ! 71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och							1
1	fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å .	1861	»	»	10,000		1,138	07
» \| 71	Lån till staden Helsingborg,
	för förbättring och utvidg-ning af dess hamn ............	1862	»	»	230,000		38,816	29
OO *<T O	Lån till staden Oskarshamn,
\|l 878i 12 i i	för förbättrande af dess hamn.................................... — 137,672: 37	J18 7 8\| 118 7 9 J	»	5 %	80,000		71,811	08
	d) Lån till kanal- och
	slussanläggningar.
1866 931)	Lån till Dalslands kanalak-			■			!
	tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid			!
	Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	i 800,000		574,953	:07
	Transport	—	'' —	1__\|__	j	1,809,351 27

'') So ridare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

Regleraen-				_	—
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1887 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport			—	—	—	1,809,351	27
1866	94l)j
V	118	Lån till Linda kanalaktiebo-
»	143]	lag, för utsträckning af Lin-da båtled medelst kanalise-
		ring af Stångån från sjön Bengen till Linköpings hamn	/ 1865 } \|l867-1870j	6 %	3 %	437,500		359,692	05
»	1432)	Lån till Dalslands kanalak-
	tiebolag,för kanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland	1868, 1 86!)	6 %	4 %	51,200		23,196	89



		= 957.842: ÖL
		e) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
/18 6 6	75	Lån till Norbergs jernvägs
jl878	3	nya aktiebolag, för anlägg-ning af jernväg fr. Lärrgruf-
		van inom Norbergs bergs-lag till sjön Åmänningen	1852	5 %	»	150,000	_	70,747	73
		Transport	—		—	—	—	2,262,987;	94

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 ars Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) .Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Reglemen- tets
Årtal.	§■
{1866	75
{1878	3
1866	77
»	76
»	79
»	O 00
	81

''Tiden, då lånet
j utbetalts.

Transport

Annuitet.

RäntefotJ Ursprungliga
beloppet.

Lån till dito, för fullbordande
af samma jernväg.........

Lån till Gefle—Dala jern-]
vägsaktiebolag, föranläggning
af jernväg mellan stä-j

derna Falun och Gefle......

Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, förän-!
läggning af jernväg mellan j
sjöarne Norra Barken och J
Vessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af j

Stora Kopparbergs län......

Lån till Borås jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Borås och

Herrljunga...........................

Lån till Vexiö—Alfvestads
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan .........

Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
hamnen vid Köping till Uttersberg
med grenbana till
sjön Lillsvan........................

{1855}

\1856J

1 8 5 5 - ----1859

{1856}

{1857/

1862, 1863

1864

{1864}

{1865/

Transport

6 %’)

5 %

7 %-)

2 % 1 150.000

» 2.400.000

200.000

1,377.055 24

434,000

500,000

Kapitalåterstod
vid 1887 års
slut.

2,262,98 7;94
85,934 06

33,072 10

19,615 47

902.807 03

273,521 87

6,749 16
3,584,687 63!

Amu. ’) Enligt K. Er. d. c/0 1872.

Anm. 2) Enligt Kong], Maj:ts resolution af d. 11 /,-2 1885.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1S87 års
Arta!.	§•	■
		Transport			-—	—	—	3,584,087	63
1 8GG	80	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsiugborg och Årup ......................	18G4, 18C5	5 %	4 %	1,100,000		701,645	74
»		Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1804, 1805		»	720,000		484,051	50
3»	»	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad	1804—1800		'' »	2,450,000		1,723,506	88
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på Södra stambanan	1864—1800	»		1,200,000	—	839,408	39,
3>	82	Lån till Uddevalla—Yeners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla...... ...............	1805—1867	»	»	3,240,000		2,406,979	i 10

		Transport				—	—	9.830,939	30 /

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod vid 1887 års
								Slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	_	_	__ \|	—	9,830,939	30
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö	v '' 1
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	(1872)
		Vexiö....................................	• 1873 ■	5 % »)	4»fe %	2,600,000		2,290,267	74
»	»	Lån till Krylbo—Norbergs	11874)
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ......... Lån till Upsala—Margrete-	\|1872\| \|1873{	6 %	5 %	406,000	—	348,320	45
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle	1873		»	500,000		437,110	53
»	»	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-	118741
		bindelse ............................	H—i OO	5 »fe %-)	»	5,000,000	—	4,766,239	38
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-	118 7 6 J
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,291,000 Kr., efter 90 % ................	1878, 1879			!6,078,240	_	5,661,900
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbo jern vägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-
		Transport	—	1 1	1	!-	23,334,777 40

’) Se § 3 af 1886 års Reglemente.
2) Se § 3 af 1883 års Eeglemente.

Bill till Riksd. Prof. 1888. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen tets -

Årtal.

1876

Transport	—
berg till Bersbo, med bi-	(18771
bana till Storsjön...............	>1878
Lån till Hultsfred—Vester-viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-	(1879)
spår till Ankarsrum och	(18771
hamnspår vid Verkebäck...	1878
Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till	\|l879J
sjön Bolmen ........	(1877)
Lån till Gotlands jernvägs-aktiebolag, för anläggning	(1878)
af jernväg från Visby till	11 8771
Hemse kyrka...............	1878 (1879)

(1879 ! 13j

vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He
demora och Säter genom
Gustafs och Tima socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bi -

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

%l)

'')

’)

41/,

1,865,000

» 1,7,50,000

785,000

500,000

Kapitalåterstod
vid 1887 års
slut.

23,834,777 40

1,802,393

1,702,157

— | 772,832

483,215 50

— 1--- —|28,095,376 42 *)

*) Se § 3 åt 1883 och 1886 års Reglementen.

Reglemen tets -

Årtal.

1876

1881

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

bana till Bispbergs gruffält
......................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås...............

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—
Lenna jernväg och Norrtelje
....................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...
Lån till Skåne—Hallands
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernvägar från
Helsingborg öfver Engelkolm
till Halmstad, från
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp ...
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö sta -

Annuitet.

1879

1880
11881
(1882

11879)

n880j

|l881j

1883)

1884)

1885

1886

1883 — 1886

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

5 % >) 4 Va %

1883—1886

2,375,000

2,600,000

750, OOO!

Kapitalåterstod
vid 1887 års
slut.

28,095,376

2,337,685

2,559,150 75

746,197 94

950,000 -- 950,000

1,500,000

Transport

— 136,188,410 89

'') So § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

a) Hvaraf vid 1887 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06.

Reglemen tets -

Årtal.

§•

Transport

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

italåterstod
vid 1887 års
slut.

36,188,410

1881

1884

tion å statens Södra stambana
....................................

Lån till Finspong—Norsholms
jernvägsaktiebolag.
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jernj
vägsaktiebolags bana till
J Norsholms station å statens
J Östra stambana och Norsliolm—Ristens
kommunika ;

tionsaktiebolags bana.........

Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
........................

Lån till Kinds härads jern;
vägsaktiebolag för anläggning
af jernväg mellan Borås
och Svenljunga............

Ytterligare lån till Skåne—
Hallands jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernvägar
från Helsingborg öfver
Engelholm till Halmstad,
från Höganäs till Kattarp
och från Kattarp till
Åstorp .................................

Transport

5 %

1883—1886

/1883-1885}

| 1887 }

jl 884}
}1887}

Jl885}
} 18 8 6 J

4 >/

/ -

300,000

500,000

795,500

300,000

500,000

795,500

38,783,910,8

Reglemen-		liden, då lånet utbetalts.				[
tets		Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	vid 1887 års slut.
Årtal.	§•						1
		Transport	—	—	—	—		38,783,910	89
1884	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och	i			a)
		Varberg .............................	1885	5 %	4Va *	1,550,000	—	1,033,332	—
1886	16	Lån till Skara—Kinnekulle —Ven ems jernvägsaktie-bolag för anläggning åt jernväg från Skara till				. b)
		Kinnekulle och Venern .	1887	»	»	324,000	—	165,000	—
»	»	Lån till Svartelfs jernvägs-
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-dahl och Grythyttehed				c)
		in. m................................	1887	»	»	341,000	—	170,000	—
»	»	Lån till Halmstad—Bolmens
	''	jernvägsaktiebolag för af-läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen ..........	1887	»	»	d) 825,000		415,000
»	17	Lån till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag ; för anläggning af jernväg mellan Varberg och Göte-borg ...................................	1887	»		e) 2,068,000 1		1.034,000
		= 39,409,002: 68
		Summa	\|	1 __	'' \|	_	41,601,242	89

a) Hvaraf	vid 1887	års slut	ännu ej	lyftats Kr.	616,668: —
b)	D:o	vid	d:o	d:o	Kr.	169,000: —
o)	D:0	vid	d:o	d:o	Kr.	171,000: —
d)	D:o	vid	d:o	d:o	Kr.	410,000: —
e)	D:o	vid	d:o	d:o	Kr.	1,034,000: -

Aflöningsstat för Biksgäldskontorets tjenstemiin och vakt hetjening.

	Lön.		Tjenstgörings-	Summa.
			penningar.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400		1,600*		6,000
1 Kassör ...............................	4,400	_	1,600		6,000
1 Kamrerare............................................	4,000		1,600		5,600
1 Revisor...................................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Kassabokhållare ...............................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Lånebokhållare......................................	2,000	—	800	—	2,800	—
1 Registrator och Kanslist ..............	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare.............................	1,500	—	600	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare ............................	700	—	100	—	800	—
1 Vaktmästare .........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare ..........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare .........	6(10	—	100	—	700	—-
Summa kronor	25,300	—	9,100		34,400 —

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam -

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: ■—

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsboloppet
i dess helhet.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskorrtorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.''

Indragningsstat vid Riksgäldskontor.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................	O o
Notarien August Neyber ..................................................................	3,000
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.....................................	1,500	—
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg . ............................	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist .........................................	575
Summa kronor	10,975	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontor.

i Förre Registrator^ och Arkivarien Claes Otto Vougt .........................	1,417	50
i Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................	1,500
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor^ Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stil art, född Koschell .......................................	800	—
Summa kronor	3,717	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af............ 34,400: —

Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 10,975: —

Pensionsstaten vid dito ............................................................................... 3,717: SO

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1S8S.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

(1. Lagerbjelite,

n. v. Talman.

Olof Wijk,

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgäld skontoret,

välde eif 1888 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kong],
Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, Herr Friherre Johan
Gustaf Nils Samuel Äkerhielm.

Generaldirektören, Kommendören af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr
Frans Albert Anderson, vice Ordförande.

Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samsélius.

Godsegaren, Kommendören af Kong!. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk.

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Erik Gustaf Boström.

Godsegaren, Kommendören af Kong]. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kong]. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm.

Kaptenen vid Kongl. Svea Artilleriregemente, Herr Claes Richard Wersäll.

Suppleanter:

Grosshandlaren, Filosofie Doktorn, Herr Otto M. Höglund.
f. d. Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Ättersta.

Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Liljesköld.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Revisorer af Stats-, Banko- och RiksgäMsverken

vid 1888 ars revision:

För Första Kammaren:

Häradshöfdingen, Riddaren af Kougl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor
Rudolf Leopold Königsféldt.

Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Posse.
Landskamererare^ Herr Per Axel Henrik Gavelin.

Ryttmästare^ Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Filip August Boström.
Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Harald Maurits Ericsson.
Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Johan Anders Sandberg.

Suppleanter:

Kaptenen vid Kongl. Flottan Herr Gerhard Dyrssen.
f. d. Ryttmästaren Herr Knut Eugéne Bohnstedt.
Häradshöfdingen Herr Gustaf Maurits Ulrik Rudébeck.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen Herr Anders Svensson i Lösen.

» Herr Johan Anderson i Tenhult.

» Herr Ivar Månsson i Träa.

» Filosofie Doktorn Herr Cad Ludvig Hippolit Nyström

y> Herr Nils Petersson i Runtorp.

)> Godsegaren Herr Gustaf Fredrik Östberg.

Suppleanter:

Riksdagsmannen Herr Cad Persson i Stallerhult.

Herr Olof Andersson i Lyckorna.

Herr Frans Gustaf Janson i Carlshed.

öfver

1888 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ...............Sid. 21.

Aflöning för Justitieombudsmannen

m. fl......................... » 18.

» » Riksdagens biblioteka rie

äfvensom för en
hos honom anstäld

vaktmästare............... » 16.

» » riksgäldskontorets tjen stemannapersonal

och
vaktbetjening............ » 20.

Aflöningar, anslag till........................... » 23.

Aflöning sstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening.
................................ » 62.

Afsked för tjensteman och vaktbetje ning.

......................................... » 42.

Allmänna liypoteksbanken ..................... » 35.

Amortissementsfonder .......................... » 25, 27.

Andersson, Sv., ang. mottagande af åtskilliga
af honom såsom
gåfva till Riksdagen
erbjudna byster
och medaljonger af
ledamöter af Riksdagen
........................ » 34.

§ 33.

§ 26.

§ 24.

§ 29.
§ 37.

§§ 99, 100.
§ 76,

§§ 41, 45.

§ 70.

Annuiteter och räntor, anslag till ......Sid. 2o.

Anslag skall utfärdas angående lediga

tjänster vid riksgäldskontoret » 39.

Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............ » 29.

Ansökningstid till lediga tjenstår......... » 39.

Anteckning sböcker, kassörens och ka mererarens

............ » 32.

Arfvode för fullmägtiges deputerade ... * 29.

» » fullmägtige och deras ordförande.
............................. » 19.

» » Riksdagens revisorers kansli
och vaktbetjening...... » 18.

» » förrättande af tjenst i riksgäldskontoret
.................. » 38.

Befordring sgrunder vid riksgäldskontoret
............ » 39.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vakt betjente

.................... » 21.

Behållningar, statskontorets.................. a 23.

Belöning för extra arbeten .................. J> 20

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................ » 22.

Berättelser, fullmägtiges........................ » 34.

» justitieombudsmannens ... a 18.

» Riksdagens revisorers...... » 18, 34.

Besigtningar å riksgäldskontorets och

Riksdagens hus............... a 32.

Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 31, 41.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 37.

Bibliotek, Riksdagens ........................... a 16, 36.

Bibliotekarie » » 16.

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................ » 34.

Brist i statskontorets inkomster fylles » 14.

Byster och medaljonger af Riksdagens
ledamöter, ang. mottagande
af åtskilliga,
af skulptören Sv.

Andersson såsom gåf -

§ 37.

§ 88.
S 55.

§ 65.
§ 54.

§ 28.

§ 25.

§ 86.

§ 90.

§ 31.

§ 36.

§ 30.

§ 35.

§ 71.

§ 26.

§§ 25, 72.
§ 66.

§§ 64, 95.
§ 81.

§§ 24, 80.
§ 24.

S 73.

§ 17-

M. VA*» bjudna .....................	»	34.	§ 70.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af	»	35.	§ 74.
Deputerade, fullmägtiges .....................	»	29.	§ 54.
Diarium, ombudsmannens..................... Domkyrka, Linköpings, ang. anvisande	»	32.	§ 65.
af lån till........................	).)	12.	§ 13.

Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontor
.........

Entledigande af tjensteman och vaktbctjente
vid riksgälds kontoret

........................

Ersättning för bestridande af lediga

tjenster ..............................

Expedition, justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomi téns

.................................

Expenser för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs

expeditioner ........................

Extra ordinarie tjensteman och vaktmästare,
deras

antagande .........

» » » » deras skiljande

från riksgälds kontoret

............

» » » »gratifikationer åt

» » » »åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............

Flyttningshjelp för justitieombudsmannen.
................................

Fond för nytt riksdagshus ..................

» för understödjande af'' odling af

sänka trakter ...........................

Fordringar, Riksgäldskontorets............

» » förteck ning

Fullmagter för riksgäldskontorets tjensteman.
.............................

» granskning af riksdagsmännens.
................................

Fullmägtige i riksgäldskontor............

» deras suppleanter .........

» cga att af Riksdagens re visorer

begära råd och yttranden
..............................

Fullmägtiges ansvarsskyldighet............

» antal för besluts fattande

Fullmägtiges arfvoden ochresekostnads ersättningar.

.................

» befattning upphör .........

» berättelser........................

Sid.	21, 38.	§§ 32,	86.
»	40, 41.	§§ 92-	-94.
D	38.	§ -so.
»	18.	§ 26.
»	10.	§ 27.
»	89.	§ 89.
D	41.	§ 96.
))	20.	§ 30.

))	38.	§ 86.
)>	18.	§ 26.
»	38.	§ 68.
»	12, 14.	§§ 12, 16
)>	4, 5.	§§ 3, 4.
))	48—61.	—
	39.	§ 90.
»	87.	§ 82.
»	65.
))	65.	— —
»	30.	§ 56.
J)	29.	ij 55.
»	31.	§ 61.
))	19.	§ 28.
»	28.	§ 52.
)>	34.	§ 71.

Fullmägtiges besluts Överklagande......

» deputerade........................

» komplettering..................

» ombud..............................

» omröstningar...................

» ordförande och vice ordförande
........................

» protokoll...........................

» sammankomster...............

» sammanträden gemensamt

med fullmägtige i riksbanken.
..........................

» ställande till ansvar.........

» suppleanter .....................

» » deras inträdande

» särskilda uppdrag............

» tjenstledighet ..................

» åligganden........................

» öfverläggningar ...............

Förfall för fullmägtige ........................

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
..........................

Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter
...
» » kronans hus i

städerna ......

Garanti förening, sågverksegarnes.........

Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman

m. fl. vid........................

Granskning af kassörens och kamererarens
anteckningsböcker
» » ombudsmannens diarium

» » riksdagsmäns fullmagter

» » riksgäldskontorets räkenskaper.
..........................

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid riksgäldskontor^
...............

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses
Göteborgs—Hallands jern vägsaktiebolag,
ang. låneunderstöd
åt...
Hallsberg - Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af

Sid. 31.	§ «4.
»	29.	§ 54.
))	28.	§§ 49, 50.
)>	29, 35, 37.	§§ 54, 76,
J>	91 Öl.	§ 63.
»	28, 65.	§ 48.
»	30.	§ 57.
»	30, 31.	§§ 57—64.
»	37.	§ 81.
	29	§ 55.
))	65	— —
»	28.	§§ 49, 50,
»	32—37.	§§ 65-83.
»	30.	59.
»	29.	§ 53.
»	31.	fj 63.
»	30, 31.	§’§ 59, 60.
»	26.	§ 42.
))	23.	§ 38.
»	22.	§ 34.
)>	36.	§ 78.

	21.	§ 31.
»	32.	§ 65.
»	32.	§ 65.
))	37.	§ 82,
X>	27.	§ 45.
X)	20.	Ö ce
	37.	§ 81.
X)	11.	§ 11.
yi	7.	§ 7.

Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af

nya hus för Riksdagen,
Riksbanken

m. m...................... Sid.

Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af

jernvägen mellan »

Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ »

Hus, kronans, i städerna ..................... »

» Riksdagens.................................... »

» » lokaler inom, få för vissa

ändamål upplåtas
.............................. »

» riksgäldskontorets........................ »

» ang. uppförande af nya för Riksdagen
och Riksbanken m. m....... »

Hypoteksbunken, allmänna..................... »

Indragning sstat vid Riksgäldskontor »
Inkomster, statskontorets, brist uti,

fylles.................................. »

» riksgäldskontorets ........... »

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger.................. »

» » s. k. riksgäldssedlar ......... »

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af fullmägtige............ »

Inventarier i riksgäldskontorets och

Riksdagens hus.................. »

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

................................. »

Jernväg, Göteborgs—Hallands, ang.

låneunderstöd till.............. »

» Hallsberg—Motala—Mjölby,

anslag till inköp af............ »

» Hudiksvall—Näsvikens, anslag
till inköp m. m. af... »

» Mellersta Hallands, ang. låneunderstöd
till..................... »

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för »
Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af »

» enskilda, revision af

deras förvaltning...... »

Jemn äg sbyggnader, statens, anslag till »
Jernvägshypoteksfond, angående bildande
af en ... »

Justitieombadsmannen, flyttningshjelp

för............... »

33.	§ 69.
G.	§ 6
27.	§ 45.
22.	$ 34.
IG, 32.	§§ 23.
33.	§ 67.
16, 32.	§§ 23,
33.	§ 69.
35.	§ 76.
63.
14.	§ 17.
21—2G.	§§ 33-
4.	§ 2.
4.	§ 2.
36.	§ 80
32, 34.	§§ 66,
32.	§ 65.
11.	§ 11.
7.	§ 7.
G.	§ 6.
11.	« 10.
7, 9.	8,
5.	§ 4.
35.	§ 75.
G, 13.	§§ 5,
5.	§ 4.
18.	§ 26.

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-och vaktbetjenings
aflöning.
................ Sid. 18. § 26.

» embetsberättelse

» embetsresor......

» expedition och

dess expenser
» insättande i era betet.

.................

Kandi- och vaktbetjening, justitieombudsmannens »

» riksgälds kontorets.

.....

Kapital för äring ar, riksgäldskontorets
vid 1887 års slut

utbalanserade.........

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1887 års slut utbalanserade.
..........................

Kassaförstärkning åt statskontoret......

Kinda kanalaktiebolag, revision af......

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets
tjensteman ...

Konstitutorial för tjensteman...............

Kontorsexpenser.....................................

Konvertering af äldre statslån..............

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor
» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från......

» för infallande krig..................

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål ...............

» » telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................

» riksgäldskontorets, i riksbanken
....................................

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af
Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af..............................

Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande
af......................

Bill. till Bilcsd. Prof. 1888. 10 f

))	19.	§ 27.
»	19.	§ 27.
»	19.	§ 27.
	37.	§ 81.
	18.	§ 26.
»	38.	§§ 84, 85.
»	48-61.	—
»	44—47. ’
J)	14, 26.	§§ 17, 44
»	35.	§ 74.
»	39.	§ 89.
J>	39.	§ 90.
»	16.	§ 23.
»	24.	§ 40.
»	15.	§§ 18-21,
»	15.	§ 20.
»	15.	§ 18.
»	15.	§ 19.
))	15.	§ 21.
))	26.	§ 43.
»	23.	§ 38.
))	34.	§ 73.
»	4, 25.	§§ 2, 41.
»	23.	§ 37.
ani>	1. 1 Afd.	2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Lediqlieter bland fullmägtige .............. Sid. 28. 8 49.

Linköpings domkyrka, ang. anvisande

af lån till......

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

......................................

Liqvidations- och amortissernentsfonder
Luleå stad, ang:e beviljande af anslag
och lån för ny reglering af
T,ån, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ...
Läns- och säkerhetshandlingar, inventering
af

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...........

Liåneunderstöd åt enskilda jernvägar
» åt Göteborgs-Ballands

jernvägsaktiebolag......

» åt Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag______

Lönebesparing........................ ................

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af

.Löneskilnadser sättning.........................

Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag,
låneunderstöd till
.Ms.?0ä,a!te»\beh<>fvandes undsättning vid
Obligationer, belåning af svenska jern vägsb

olags........................

» riksgäldskontorets...........

ii ang. preskriptionstiden för

» svenska statens, skola till

ett belopp af'' högst sju
millioner eventuel tillhandahållas
riksbanken...

Odling slånefonden .................................

Ombud, Konungens...............................

» fullmägtiges ............................

Omröstningar, fullmägtiges ..................

Ordförande bland fullmägtige .............

» vice » » ................

i> » fullmägtiges, utses af fullmägtige
sjelfve bland sig

Papper, upphandling af.......................

Pensionering af riksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening

.....................

» af Riksdagens bibliote karie

och den hos honom
anstälde vaktmästare...

))	12.	§	13.
»	23, 27.	§§	37, 47
»	25, 27.		41, 45.
))	i;>.	§	15.
))	5.	§	4.
))	32.	§	05.
))	24, 20.	§§	40, 42,
))	7, 9.	§§	«, Si-
»	11.	§	ll.
»	11.	§	It).
J)	38.	§	8(5.
))	20.	§	29.
»	38.	§ <Sf).
»	11.	§	10.
	24,	§	39.
))	5.	§	4.
»	3, 24.	i ti	2, 40.
	3. 25.	§§	2, 41.

))	87.	$ 83.
»	12. 14.	§§ 12. 1(1
»	31.	sS 02.
))	29, 35, 37.	54. 70
5)	31.	'' § 03.
)>	(15.	— —
))	(55.	—
)>	28.	sS 48.
))	31.	§ 73.

» 42, 43.	§§ 97 - 100.
» 10.	§ 24.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret......

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,
utses af fullmägtige
Preskriptionstid för riksgäldskontorets

skulder........................

Protokoll, fullmägtiges ........................

» Riksdagens, tryckning af ...

» Rikets ständers 1809—1866,

ang. upprättande af ett

sakregister till..................

Redovisning af de till riksgäldskontoret
ingående medel.......

» för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

.......

med bihang 1809—1866 .......

Resekostnadsersättning för Riksdagens

revisorer ......

» för fullmägtige

» för justitie ombudsmannen

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

.............

Revision skostnader..................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1887 års

statsrevision........

» » deras suppleanter

i> » råd och yttranden

af dem ega fullmägtige
att begära
» » traktamenten och

resekostnader för
» utses af fullmägtige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt allmänna
hypoteksbankens förvaltning.
...............................

Revisorer nes berättelser.........................

Riksbanken, ang. eventuelt tillhandahållande
af svenska statens
obligationer ............

» ang. uppförande af nytt

hus för..............................

Riksdagens bibliotekarie.......................

» hus......................................

» » lokaler inom, få för vissa

ändamål upplåtas

Sid.	63.	— —
»	36.	§ 77.
	3, 25.	§§ 2, 41.
))	30.	57.
»	34,	§ -73
))	35.	§ 79.
D	-6, 37.	§§ 46—18,
»	26.	§ 46.
»	36	§ 79.
))	18.	§ 25.
»	19.	§ 28.
»	19.	§ 27.
»	35.	§ 75.
»	18, 23.	§§ 25, 37.
))	06, 67.	_ _
»	66, 67.	---
»	30.	§ 56.
»	18.	§ 25.

»	35,	36.	^ 74— 76
>1	18,	31.	§§ 25, 72.
»	37.		ce ps
))	33.		§ 69.
))	16.		§ 24.
»	16,	32.	§§ 23, 66.
i)	33.		§ 37.

Riksdagsbiblioteket.................................Sid. 16, 36. §§ 24, SO.

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

fond för...........................

» ang. uppförande af nytt

Riksdag skostnader..................................

Riksdags- och rcvisionskostnader.........

Riksdagsort, fullmägtiges yttrande

derom.............................

Riksdagstrycket.......................................

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa
» fordringar för utbetalda
lån .................

» fullmägtige ...............

» föremål .....................

5> förvaltning ...............

» hufvudbok ...............

» hus .........................

» inkomster och sär skilda

tillgångar ....

» kapitalfordringar .....

» kapitalskulder ..........

» kreditiv i riksbanken

» liqvid med statsverket.
...........................

» lånerörelse..................

» obligationer ..............

» räkenskaper ..............

» ’ » utdrag ur

b skulder .....................

» styrelse ...................

>■> tjenstemannapersonal

» upplåning .................

» utbetalningar ............

» utlåning ....................

» vaktbetjening ...........

Riksgäldssedel'', s. k., inlösen af.........

Räkenskaper, riksgäldskontorets .........

® » utdrag

Räntekuponger, inlösen af....................

Sakregister till Rikets ständers protokoll.
..................................

Sammankomster, fullmägtiges
Sammanträden, » i banken

och riksgäldskontoret

gemensamma...............

Semester, angående aflöning under......

»	33.	§ 68.
»	33.	§ 69.
)>	16, 23.	§§ 22, 37.
»	16, 18.	§§ 22, 24, 25.
»	37.	§ 80.
»	34.	§ 73.
))	21, 38.	§§ 32, 86.
»	4, 5.	§§ 3, 4.
»	65.	- -
))	3.	§ 1.
))	28—30.	§§ 48-56.
»	27.	§ 45.
»	16, 32.	§§ 23, 66.
X)	21—26.	§§ 33—44.
»	48—61.	- -
))	44—47.	- -
»	26.	§ 43.
))	23, 27.	$§ 37, 47.
))	24, 26.	§§ 40, 42, 44.
))	3, 24.	§§ 2, 40.
»	27.	§ 45.
))	27.	§ 46.
))	3.	§ 2.
»	28—30.	§$ 48—56.
))	38.	5 84.
»	24, 26.	§4 40, 44.
)>	6—21.	§§ 5—32.
»	26.	§ 42.
»	38.	§ 85.
»	4.	§ 2.
»	27.	§ 45.
»	27.	§ 46.
J>	4.	§ 2.
»	35.	$ 79.
))	30, 32.	§§ 57-64.
D	37.	§ 81.
x>	62.

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition... Sid.
b för Riksdagens behof »

Skulder, riksgäldskontorets, preskrip -

tionstid för............................. b

Skulder, riksgäldskontorets, förteckning
å................................. »

Sollefteå, angående anslag för norra

stambanans fortsättning från »

Stambanan, norra, anslag till .............. »

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret »
b indragnings-, B b b

» pensions-, » b b

Statskontorets behållningar, aflemnas till

riksgäldskontoret b
b inkomster, brister i, fyllas b

Statslån, äldre, konvertering af............ b

Statsobligationer...................................... b

Strörnsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning......... b

Styrelsen för riksgäldskontoret ........... b

Suppleanter för fullmägtige................. b

b deras inträdande............... »

b för revisorerne................. b

Suspension af tjensteman och vaktbe tjening.

............................... »

Sågverksegarnes garantiförening............ b

Telegrafverket, förskott till.................. »

Tjensteförsummelser, frågor rörande.... b

Tjenstemän vid riksgäldskontoret ....... b

» b b aflöning för b

b b » , aflöningsstat

för............ b

b b b antagande af b

» » b besvärshänvisning
för... b

b b b entledigande

af .....>......... b

b b » pensionering

af ............... b

b vid justitieombudsmannens

expedition........................... b

1''''fenster, lediga, bestridande och återbesättande
af.......................... »

Tjenstgöring spenning av.......................... b

Tjenstledighet för fullmägtige ............. »

19.	§ 27.
34.	§ 73.
3, 25.	§§ 2, 41.
44—47.	— —
6, 13.	§§ 5, H.
6, 13.	§§ 5, 14.
62.
63.	_ _
63.	—
23.	§ 36.
14, 26.	§§17, 44.
24.	§ 40.
37.	§ 83.
35.	§ 74.
28—30.	§§ 48-56.
65.
28.	§§ 49, 50, 52.
66, 67.
40, 41.	§§ 91, 92, 94, 95
36.	§ 78.
15.	§ 21.
40, 41.	§§ 91—96.
38.	§ 84.
20.	§ 29.
62.
39.	§ 89.
41.	§ 95.
40, 41.	§§ 92, 93, 95.
42.	§§ 97—100.
18.	§ 26.
38—40.	§§ 86—90.
16, 20, 62.	§§ 24, 29.
30.	§ 59.

Tjenstledighet för tjenstemännen och

vaktbetjeningen.......

Traktamenten, Riksdagens revisorers
Tryck frihetskomiténs expedition och expenser.
..................

Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang....
» af revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för justitieombudsmannens
berättelser
........................

» för Riksdagens re visorers

berättelse
Underskrifter, antalet egenhändiga å
riksgäldskontorets obligationer.
........................

Understöd för obemedlade tjenstemäns

sterbhus................................

Undsättning smedel vid missväxter.......

Uppdrag, fullmägtiges särskilda .........

Upphandling af papper för tryckning
af Riksdagens protokoll
Upplåning för riksgäldskontorets räkning.
.....................................

Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus..............''.

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor
......................

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper.
......................................

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
................

Utlåning, riksgäldskontorets ................

Vaktbetjening, justitieombudsmannens

» riksgäldskontorets .......

» aflöningsstat för............

Vaktbetjening ens pensionerande............

» tjensteförsummelser...

» entledigande...............

Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,

aflöning för ..................

Varningar för tjensteförsummelser......

Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor
.................................

» » att kunna antagas till tjen steman

vid riksgäldskontor

Sid.	31).	§ 87.
2)	17.	§ 25.
»	19.	§ 27.
»	34.	5 73.
»	34.	§ 72.
»	19.	§ 27.
»	17.	§ 25.
»	4.	§ 2.
»	21.	$ 31.
	24,	$ 39.
»	32—37.	§§ (55—83.
»	34.	§ 73.
»	4, 26.	§§ 40, 44.
»	33.	§ 37.
	(1—21.	§§ 5-32.
»	27.	§ 4(1.
»	24.	5 40.
>)	2(1.	$ 42.
»	18.	ij 2(1.
» v»	38. /:•>	§ 85.
V »	42.	^ 97—100.
2>	41.	§§ 34, 96.
»	41.	§§ 94, 9(1.
»	15.	si 23.
»	40, 41.	§§ 91, 94.
»	20.	§ 29.
	39.	§ 89.

Vännäs, angående norra stambanans

framdragande till............... Sid. 13.

Ålderstillägg........................................... » 16, 18, l!2.

Öfverlåtelse på viss person af riksgälds kontorets

obligationer...... » 3.

Öfverlag ilning av, fullmägtiges ............. )> 31.

§ 14.

§§ 24, 2(5.

§ 2.

§ 63.