Reglemente för Riksgäldskontoret (Svensk författningssamling )

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ l.

Kiksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontor levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i
afseende på behöriga anteckningar å sj elfva obligationen samt i Kontorets
räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontor^ medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes,
Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med
Riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente,
böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar
för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter
ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering derå på tider och sätt, som Eullmäktige i Riksgäldskontor
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5.

Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under Riksgäldskontorets
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta

reglemente bifogad {bil. 13), skola de förbindelser, å livilka fordringarna sig
grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kong!. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas
till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill
hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att
tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning
för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,
Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jern vägen mellan Luleå och gränsen mot
Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof
utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,
som, vid en af maskiningeniören Y. L. Klemming i september månad år
1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish
and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande
anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande
af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000
kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen
användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000
kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta
beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 9-

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst eu million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ io.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfvejlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ Il Riksdagen

har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
eu million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jern vägar har 1896 års Riksdag beviljat
och stält tilKKongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro -

nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt bos Kongl. Maj.:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må-utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning
af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och Vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,
jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

5: o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen
meddelad;

G:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 13.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar bar 1901 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande;

8-''o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning
af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,
jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o)* att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:

o) att Köngl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, bvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t prof vas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor
belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 14.

.Riksdagen har år 1900 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—
Alfvesta jernvägsaktiebolag för utförande af jern vägsanläggning mellan
Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra
hälften under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande
medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar blifvit uti Riksdagens
skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda;
och bar berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å Riksgäldskontoret
anvisadt, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 15-

1899 års Riksdag bar, under godkännande, till bufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svärta jernväg, bemyndigat Riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 16.

Till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har
1901 års Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 10,407,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 17.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1901 års
Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat
2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 18.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att tillhandahålla Telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens
telefonväsende ett lånebelopp af 1,500,000 kronor att, i mån af behof och
sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af Telegrafstyrelsen
i Riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta, motsvarande den
ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till Telegrafstyrelsen
förorsakas Riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna
tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af Telegrafstyrelsen
för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 19.

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt
framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa angifna grunder, bemyndigat Riksgäldskontoret att för ändamålet
i mån af behof tillhandahålla Statskontoret ett belopp af högst
1,500,000 kronor.

§ 20.

För ny reglering af viss del af Åmål i följd af den staden år 1901
öfvergångna brand, har 1902 års Riksdag åt nämnda stad beviljat såsom
bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning, enligt af Kong!.
Maj:t den 20 december 1901 faststäld regleringsplan, af gator, torg och
andra allmänna platser samt till bestridande af de med regleringens genomförande
i öfrigt förenade kostnader dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af 75,000 kronor, dels ock ett lån å 300,000 kronor,
att lyftas under år 1903, anslaget i Statskontoret och lånet i Riksgäldskontoret,
mot vilkor i afseende å lånet:

l:o) att stadsfullmäktige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman
afgifva sin till Riksgäldskontoret eller order stälda skuldförbindelse,
innefattande de för lånets användande och återbetalning stadgade
vilkor;

2: o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före
slutet af år 1903 icke får derefter utbekommas;

3:o) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas
till 1907 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt,
5 procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf ränta efter 4 för hundra å det oguldna kapitalet
först skall beräknas och afgå samt öfverskottet utgöra kapitalafbetalning;
samt

4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet
deraf, att å annuiteten beräknas 473 procent ränta från förfallodagen.

Till följd häraf åligger det Fullmäktige att till vederbörande behörigen
utbetala nämnda lånebelopp 300,000 kronor; hvaremot, och enär
detsamma blifvit i riksstaten för år 1903 uppfördt, Riksgäldskontoret eger
att af Statskontoret utbekomma ersättning för beloppet, sedan det från
Riksgäldskontoret utbetalts.

§ 21.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1902 års
Riksdag för år 1903 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat
2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 22.

Innevarande års Riksdag har för år 1903 beviljat:
till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra

stationen i Stockholm .................................... kronor 1,368,000: —

till påbörjande af permanent godsbangård vid Norrtulls
station...................................................... » 411,000: —

och till påbörjande af en rangeringsbangård vid

Tomteboda........................................................ » 390,000: —

eller tillsammans kronor 2,172,000: —

att utgå från Riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf Fullmäktige
att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala de sålunda beviljade
beloppen.

§ 23.

Innevarande års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icice möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Lejonet i
Stockholm under vilkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskoinmelsen emellan Konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i Riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlemnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara dertill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt
fall inhemtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stif -

telses räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat Riksgäldskontoret att, derest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 24.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret
att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det
belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 25.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 26.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 27.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets
obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 28.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel
dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst ett hundra femtio tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förva 1 tningsutgifter m. m.

§ 29.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
Bill. titt Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets reglemente.)

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade,
må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade
verifikationshandlingar, Statskontoret af Eiksgäldskontoret godtgöras.

§ 30.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn såväl af den för Eiksgäldskontoret anvisade som
af de för Eiksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf Eiksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Eiksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid Eiksgäldskontoret finnas upptagna i Eiksgäldskontorets aflöningsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Eiksdagens hus i den tjenstgöringstid,
som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jemväl
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjentbefattning
vid Eiksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare
skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Eiksdagens hus.

§ 31.

Eiksdagen har till Fullmäktiges i Eiksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som derunder haft sig af Fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till Eiksgäldskontoret aflemnade och finnas i kontorets
förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas
; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet deraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Eiksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till Eiksgäldskontoret vederbörligen af -

lemnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt derom meddelade föreskrifter varda
förenade.

§ 32.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af
fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda
stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års
riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjenstgöringspenningar................................. )) 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjenstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjenstemän angifna;

att bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma
;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontor ega att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjenstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilken aflöning

må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne
med 100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Eiksdagens bibliotek anstälde vaktmästare,
som i Eiksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Eiksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och

d) att Fullmäktige i Eiksgäldskontoret ega att under riksdag vid
Eiksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Eiksdagen är samlad.

§ 38-

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Eiksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af Eiksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem
faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjening, på Eiksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af Statsverket, Eiksbanken och Eiksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Eiksgäldskontorets medel bestridas.

§ 34.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af Eiksgäldskontoret under sista månaden af
hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under
den tid innevarande Eiksdags statsreglering kommer att blifva gällande,
utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning
enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den der -

med förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställa aflöningen eger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen
fem hundra kronor.

Rör ofvan bemälda kansli- .och vaktbetjening utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;

» en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

)) en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af om förmäl de kanslist, till befordrande
af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,
renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å
hans sida att för medlens användning redovisa; samt
» en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem
år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens
hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150
kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsman sexpeditionen; hvarjemte särskilt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 35.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1902 anvisat 850 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med
tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 500 kronor; och äro från åtnjutande
af dyrtidstillägg undantagna:

a) de tjensteman, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;

b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner för innevarande år uppgå
till högre belopp än 7,000 kronor; samt

c) de tjensteman, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknadt, år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 7,000 kronor.

§ 36.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp
af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets
medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser
jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den
dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskilt
redovisas.

§ 37.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra
kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra
kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,
eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,
beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen
åt Andra Kammarens ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §
64 omförmälda uppdrag, livilket skall af en af Deputerade bestridas, och
med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.

§ 38.

Aflöningen för Eiksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas.

§ 39.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie!’,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda
åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 40.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera
en summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 41.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,
af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad
utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett
annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under
tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande

reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter
embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få
höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes
vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke
utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda
kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa
blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 42.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förord
nande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och
må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 43.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.

§ 44.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om berg ver kstion dens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut
till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

• c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de
ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret
inbetalas.

§ 45.

Om Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 46.

Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1902 och 1903 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående
från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch
revisionskostnader samt afiöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
Bill. till JRiJcsd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Kiisg.*kontorets reglemente.)

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret
utgått.

§ 47.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att
der särskild! bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,
som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den
18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,
af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet
den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; ålig -

gande det i följd häraf Biksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition,
samma medel utbetala.

Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden
till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908; och åligger det i följd häraf Biksgäldskontoret att,
såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 48.

I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas
till Biksgäldskontoret; hvaremot det åligger Biksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Statskontoret uppå dess
reqvisitioner tillhandahålla.

§ 49.

Riksdagen har år 1899 bemyndigat Biksgäldskontoret att i utlandet
mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor
att tillhandahållas Riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och
vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken
och Fullmäktige i Biksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgäldskontor
återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de
utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för
den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.

§ 50.

Riksdagen har åren 1888, 1898 och 1898 bemyndigat Riksgäldskontor,
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande
försträckningar till odlingslånefonden, 6om kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret
öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida men stälda att återbetalas viss kortare tid

efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksgäldskontoret eger att till betäckande af 1902 års anslag å
10,407,000 kronor till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare och
riksgränsen försälja statsobligationer till erforderligt belopp.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning
af dels 2,000,000 kronor, anslag för år 1903 till fortsättning af statsbanan
från Göteborg till Skee, dels 2,172,000 kronor, anslag för samma år till
utförande af provisoriska anordningar vid Stockholms centralstation m. m.,
dels 1,500,000 kronor, för år 1903 beviljade medel af 1901 års fond till
låneunderstöd för enskilda jern vägar, dels 1,500,000 kronor, år 1902 beviljadt
lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende,
dels ock 1,500,000 kronor, af innevarande års Riksdag anvisadt
belopp för bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, ega Fullmäktige att, på
sätt och till belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret
utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande
af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering
inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige
användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning
eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling —

föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande
Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna
eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa
obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

§ Bl.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäld skontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, h vil ka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 52.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller
hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning
på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet;
egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och
kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför
hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande
till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret
erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som
säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 53.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande jetalningar egen detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 54.

Derest sådant för verkställigheten af Eiksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga
medel genom upplåning mot Eiksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande
Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt Statskontoret i mån af behof upplåna medel mot vare sig
Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen
antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Eiksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med
hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lemnar Eiksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 55.

Öfver Eiksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och
nmortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för liqvidations- och emortissementsfonderna skola inom den
1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.

Eiksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Statskontoret
till hända, på det att Eiksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 56.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda
ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna
utdelas.

§ 57.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontor liqvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Statskontoret, bör
till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 58.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig
välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 59.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.

§ 60.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 61.

Fullmäktige äro förbundne att vid Eiksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande Eiksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 62.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Eiksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 63.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
Eiksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige
gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till Eiksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest
tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Eiksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att Eiksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 64. •

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 78 innehåller,
två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Eiksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,
anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan

närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst
böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att
under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande
intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl
beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade ega att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland Fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida Deputerads befattning, utgår
af de till Riksgäldskontor anslagna medel särskild ersättning med
belopp motsvarande den ledige Deputeradens arfvode för ifrågavande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 65.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer
allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 66.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne
begära råd och yttranden.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 67.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 68.

Med undantag af de enligt § 64 åt vissa Deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 69.

° • ,

Astundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller bos Ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 70.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opassbghet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 71.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vigt få icke’ afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så
vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.

§ 72.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 73.

Tppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 74.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på bvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att bos Revisorerne eller Statsutskottet
anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje deremot bos Fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige,
af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 75.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och
Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 76.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal
för Riksgäldskontor anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jemväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 77.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna
varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som
Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 78.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontor
att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya bygg -

nader för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

Riksdagen har år 1902 uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader låta ombesörja
erforderlig möblering af lägenheterna i det nya riksdagshuset.

§ 79.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 80.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens bus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revisorerne
sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 81.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af
statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser
jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 82.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Eiksdagens behof kunde
erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Eiksdagens
hus.

Yid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Eiksgäldskontorets
tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 83.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af Fullmäktige i Eiksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands
kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september
1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse eu revisor att
granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 84.

Då de bolag, som för jern vägsanläggningars utförande från Eiksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och
kronan afskräde kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Civil -

departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för
bevarande af Eiksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta liqviderande.

§ 85.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Eiksgäldskontoret. Likaså
utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 86.

Fullmäktige i Eiksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 87.

Eiksdagen har år 1900 uppdragit åt Fullmäktige i Eiksgäldskontoret
att låta genom lämplig person på Eiksgäldskontorets bekostnad ombesörja
tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister försedd samling
af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års urtima
riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill hörande
handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris
för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och låta verkställa
den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ske.

§ 88.

Öfverinseendet öfver Eiksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i
Eiksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 89.

Gemensamt med Fullmäktige i Eiksbanken skola Eiksgäldskontorets
Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga
om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §
Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 §
Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens
och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige
i hvardera verket vara tillstädes.

§ 90.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående foetjeningen vid Kiksgiildskontoret.

§91.

De å Riksgäldskontor aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.

§ 92.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.

§ 93.

För tillgodonjutande af de för Riksgäldskontorets tjensteman och
vaktbetjening i staten faststälda aflöningsförmåner gälla följande vilkor och
bestämmelser:

l:o) Tjensteinnebafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller den jemkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjensteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles
kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjenstemän ega, så vidt sådant utan hinder
för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjenstemännen under en månad hvarje år.

3:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar eller
raissräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, kan
eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat,
dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som
af sjukdom bindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma
tjenst anvisade tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del deraf, och ega Fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjenstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjenst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjenst anslagna tjenstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

4:o) Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens
förrättande under den tid, tjenstledigheten fortfar.

5:o) Tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande
af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar
eller deremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Der förhöjning af a llo n ingen efter viss tids tjenstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda
efter fem år, under vilkor att tjensteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjenst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter
ytterligare fem år under samma vilkor.

7:o) Tjensteman vid Eiksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Eiksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Eiksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda.

§ 94.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande
bestrider vaktmästaresyssla, eger derför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslagen.

§ 95.

Vid inträffad ledighet af tjenst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan
stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla
enke- och pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 96.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de
med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 97.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 98.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest
skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,
eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande Ijcnsteförsummelser
in. in.

§ 99.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande
användas.

§ 100.

Berest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ ioi.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

§ 102.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos
Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 103.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 104.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäl dt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin
rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 99 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 105.

Tjensteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjenst, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från tjensten afgå, Fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna Riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjensten qvarstå.

§ 106.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, så vida han fylt sextio år och varit i allmän tjenst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjenstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjenstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjensteåren allena medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjensteår.

Öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjensteår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 107.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna Riksgäldskontor, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjensteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

§ 108.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed
gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Glifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 21 Maj 1002.
På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre, Robert De la Gardie,

Talman. Talman.

Bil. A.

Riksglildskontorets vid 1901 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1880 38

Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammansKr.il
motsvarande£St.6,600,000,
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000 ........

1886

1887

1888

1890

Obligationer för 1886 års
statslån å Kr. 72,000,000
eller Rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlemnade obligationer
å tillsammans Kr.

60,673,333:33.....................

Obligationer för 1887 års
statslåns fem emissioner å
tillsammans Kr. 50,000,000,
hvaraf blifvit utlemnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års
statslån åKr.26,666,666:67,
motsvarandeRmk30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller

Francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års statslån
åKr.35,555,555:66.mot -

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1901.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1880 d.	37* X	Kr. 95,287,500 £ St. 5,250,000 Frcs 132,300,000 Rmk 107,100,000
1886 d. Ve	37* X	J Kr. 57,625,777:7 7 \ Rmk 64,829,000: —
1887 d. 371S	36Ae *	Kr. 48,799,500
1888 d. 7ä	3 X	(Kr. 25,111,111:11 Rmk 28,250,000 £ St. 1,384,250 (Fi-qs 34,860,500	—

Reglemen tets -

Årtal. §.

1894

1899

1900

186G

1866

1895

svarande Rmk 40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller Francs

49.360.000 ........................

Obligationer för 1894 års statslån
å Er. 36,000,000, motsvarande
Francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller Bank

40.400.000, hvaraf hälften

utlemna ts...........................

Obligationer för 1899 års statslån
å Kr. 72,000,000, motsvarandeFrancslOO,
000,000,
£ St. 3,960,000 eller Rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlemnats...........................

Obligationer för 1900 års statslån
å Kr. 36,320,000, motsvarande
£ St. 2,000,000,
Rmk 40,800,000 eller Francs

50.400.000 ........................

Det s. k. gamla lånet, utgörande
ouppsägbara skulder
till Södertelge stads kyrka
och Skepparesocieteten i
Stockholm...........................

Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......

Af Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag
upplagdt obligationslån,
för h vilket staten
i sammanhang medYestkustbanans
förvärfvande öfverlagd
betalningsskyldigheten
.................................

Kommunlån, för hvilka staten
i sammanhang med

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

1890 d. V,

1894 d.

1899 d. ,6/6

1900

15/

/1798 d. %

11811 d. sv„
1833 d. 37,2

3''A X

3 °/

''J /O

■1 Va X

4 X
t. o. m.

d 1»/

u- IS

1910,

derefter

37, X

5 X
5 X

4 X

Återstående kapitalskuld den 31 December
1901.

Fonderad skuld.

Kr. 31,988,444:14
Rmk 35,987,000
£ St. 1,763,363
Fras 44,407,958

Kr. 18,000,000
Fras 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000

Kr. 36,000,000
Fras 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk 40,400,000

Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Fras 50,400,000

Icke fonderad
skuld.

Kr. 10,125

Kr. 140,889

Kr. 1,201,000

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1901.
	bindelserna blif-	Räntefot.
				Icke fonderad
vit utfärdade.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
			skuld.
		Vestkustbanans förvärfvan-
		de öfvertagit betalnings-skyldigheten ...................		5 %		Kr. 675,299:03 Kr. 127,966:77
1895	16	.Dito dito..............................		4,7 X
1899	18	Enligt kontraktet om för-
		värfYande åt staten af ban-delen Örebro—Frövi inne-stående andel af köpeskil-
		lingen för nämnda handel	—	4 %	—	Kr. 3,000,000
—	_	Af Statskontoret till Riks-
		gäldskontorets förvaltning öfverlemnade kassabehåll-
		ningar ..............................	—	—		Kr. 26,000,000
—	—	Öfriga diverse skulder.........				Kr. 2,683,466:59
1890	14	Obligationer å 30,000,000
		Kr., Indika utfärdats såsom
		grundfond för Sveriges all-männa hypoteksbank, bok-förda inom linien med				»
		nämnda belopp..................	1890 d. 16/6	37, X
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks
		lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250
		R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286:8 8 ..................	1750 d. 7,	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt)............	1815 d. •/„
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
		af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hem-giftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 R:dr .................................	1778	5 %

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Riksg.-kontorets reglemente).

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-va utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 81 December 1901.
			Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•
1866	20	Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......
1866	21	Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ........................		—
1882	3	Dito för Södertelge kanals dito (dito) .................................
1866	23	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linienmed R:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag)
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag)
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller) ..............................
			Summa Kr.	349,132,333:32	33,838,746:99
Inom limen balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04

Bil. B.

Riksgäldskoutorets vid 1901 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1901 års sint
Årtal.	§■
		a) Byggnadslån.
1866	43	Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
1866	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för elemen-ta.rl äxovfvrkot, .....................	1861	5 X	4 X 4 X 4 X	120,000		24,040	46
1866	90	Lån till Apotekare-societe-ten, för uppförande af en byggnad åt Fannaceutiska institutet...........................	1862	5 X	50,000		4,797	83
1866	37	Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk..................	1864	5 X	25,000		9,282	21
		Transport		—	—		—	66,120	50

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga	Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1901 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.

Årtal.	§■
		Transport		_	_		_	66,120	50
1866	37	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-verkshus derstädes ............	1864	5 X	4 X	40,000		14,910	34
1866	37	Lån till staden Sala, för upp-förande af ett nytt läro-
		verkshus derstädes ............	1865	5 X	4 X''	12,000	—	4,432	85
1866	37	Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad

		för ett fullständigt elemen-tarläroverk derstädes.........	1866	5 X	4 %	25,000		10,951	25
(1866	37 \|	Lån till Kalmar Domkapitel,
(1899	7 (	för uppförande af en ny byggnad för läroverket i				n
		Kalmar ..............................	1866	4 7, X	4 X	22,000	—	21,775	60
1866	1482)	Lån till staden Yenersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes......	1867, 1868	5 X	4 X	40,000		18,861	61
1866	14 83)	Lån till staden Vestervik,
		för uppförande af ny bygg-nad åt elementarläroverket derstädes ...........................	1867, 1868	5 X	4 X	20,000		9,681	93
1866	14S4)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes .........	1867, 1868	5 X	4 X	140,000		67,657	39
1866	1485)	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1868	5 X	4 X	40,000		20,090	75

		Transport		—	—		—	234,482	22

*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 ''/2 % återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

6) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga	Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1901 års
			utbetalts.			Dröppel.		slut.

Årtal.	§•
		Transport		—	—		—	234,482	22
1866	1481)	Lån till Skara Domkapitel,
	för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes .........	1868, 1869	5 X	4 X	40,000		32,344	13

1866	1482)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes .................................	1873, 1875	5 X	4 X	20,000		13,179	20


1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda sena!-
		narium ..............................	1875	5 °/o	4 X	59,000		34,000	29
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-
		nåden å domkyrkan .........	1883	5 X	4 X''	30,000	—	22,344	74
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-
		pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som
		uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-
		den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........	1888	5 %	4 X	30,000		25,012	82
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	—	36,414	11
		Transport		—	—		—	397,777	51

'') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Reglementets

Årtal. §.

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.

		Transport	_	_				397,777	51
1896	16	Lån till Hernösands Dom-
		kapitel, för uppförande af		Lånet
		ny byggnad för allmänna		återbeta-las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr.	_	15,000		13,000
1898	17	Lån till Yadstena och S:t		under
		Pers församlingar, för full-		30 år. Lånet
		bördande af Yadstena klo-		åter-
		sfer kyrkas restaurering ...	1898	fr. 0. m.	_	16,000		16,000
		= 426,777: 51		med
		b) Tomtreglering slån.		minst V10 åri. .					\|
1872	32	Län till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter
		1871 års eldsvåda ............	1872	6 X	4 o/''	30,000	_	5,017	54
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 x	50,000		39,210	72
/l 877	8)	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6/	för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda ............	1878, 1879	6 %	5 X	200,000		138,921	99
(1880	131	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10/	för ny tomtreglering efter
		1878 och 1879 årens elds-
		vådor ........................	1881, 1882	6 X	5 X	200,000		152,685	02
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887 års
		eldsvåda .................	1889	5 X	4 x	100,000		89,417	21
1889	17	Lån till staden U med, för ny
		reglering i följd af den staden
		år 1888 öfvergångna brand	1890	5 X''	4 X	200,000		181,571	54
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny reglering af viss del
		deraf i följd af den staden
		år 1895 öfvergångna brand	1897	46A„ X	36A„X	150,000	_	148,500	_
		= 755,324: 02
		Transport		—	—		—	1,182,101	53

) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1901 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.

Årtal.	§•
		Transport		—	—		—	1,182,101	53
		c) Lån till hanal- och sluss-
		'' anläggningar.
1860	93‘)	Lån till Dalslands kanal-
	942)	aktiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Yenern. till sjön Stora Lee	1865, 1867	5 %	3 X	800,000		106,556	40
1	Lån till Kinda kanalaktie-
18661	118	bolag, för utsträckning af
1	143	Kinda båtled medelst kanali-
		sering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn .................................	J 1865 j jl867—70/	5 X	3 X	437,500	_	337,191	04
		= 443,747: a
		d) Lån till jernvägsanlägg-
		ningar.
1866	79	Lån till Borås jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga ........................	1862, 1863	-3)	4 %	1,377,055	24	191,027	68
1866	80	Lån till Helsingborg—Lands-
		krona—Eslöfs (Helsingborg
		—Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup ...........................	« 1864, 1865	5 X	4 %	1,100,000		324,411	93

		Transport		—	—		—	2,141,288	58

’) Se vidare § 134 mom. 18 i 1863 års Reglemente.

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
O Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.

Reglementets		1 Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1901 års
Årtal.
§■
		Transport	—	—			—	2,141,288	58
1866	80	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på So-
		dra stambanan ..................	1864, 1865	5 Va	4 %	720,000	_	180,750	87
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan
		till Ystad ..........................	CO O GO cji	5 X	4 X	2,450,000	—	743,797	16
1866	80	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på Södra stambanan...	1864-1866	5 X	4 X	1,200,000	—	356,172	97
/1866	82\	Lån till Uddevalla—Yeners-
(1897	13J	borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Yenersborg till Udde-valla samt jernvägens om-byggnad till normalspårig	(1865-18671 1 1898 (	5 °/a	4 X	2,600,0007		2,482,767	76
1871	31	Lån till Karlskrona—Yexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan	(1872]
		städerna Karlskrona och Vexiö.................................	<1873; [1874J	5X2)	47, X	2,600,000	—	1,780,275	48
		Transport			—		—	7,685,052	82

'') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Biksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

2) Se § 3 af 1886 års Reglemente.

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1901 års
Årtal.	§•

		Transport		_	_		—	7,685,052	82
1871	31	Lån till Kr ylbo—Norbergs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krvlbo och Norberg .........	/1872\ (187 3\|	6 %	5 X	406,000	—	212,227	94
1871	31	Lån till Upsala—Margrete-
		hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873	6 X	5 X	500,000	—	277,490	1
1871	31	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-	(18741					4,047,204
		ning af jernväg från Lnd-	1875	57a X'')	5 X -	5,000,000	—	18
		vika till Kil........................	11876)
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg frånYestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-	118771
		berg till Bersbo, med bi-	1878	5 X2)	47x	1,865.000	—	1,594,033	40
		bana till Storsjön...............	\|l879j

1876	5	Lån till Hultsfred—Tester-
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana till sjön Yxern,	(18771
		sidospår till Ankarsrum och	{1878}	5 X2)	472 X	1,750,000	—	1,568,179	73
		hamnspår vid Yerkebäck...	(1879)
		Transport		—	—		—	15,384,188	07

'') Se § 3 af 1883 års Reglemente.

J) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Bih. till Biksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets

Årtal.

1876

(1876

(1879

1876

1881

13(

Transport

Lån till Yislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen .....................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Yisby till
Hemse kyrka.....................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tana socknar
till Borlänge station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufvefält ...

Lån tillYarberg—Borås jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg öfver kritslå
till Borås ...........................

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—

Transport

Tiden, då
lånet
utbetalts.

/1877(

[1878J

118771
^1878 >
187 9J

1879

1880
1881
1882

[18791

U880^

1881

Annuitet.

5 X1)

5 X'')

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

*72

472 X

5 X1)

472 X

785,000

500,000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.

15,384,188

768,299

421,585

2,081,077 33

2,278,231

20,933,382

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1901 års
			utbetalts.			Deioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport								20,933,382	26
		Lenna jernväg och Norr-telje .................................		1883 1884 1885		5 X	47a X	746,197l)	94	746,197	94
1881	15	Lån till Siljans jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernasjern-vägsaktiebolags jernväg till		1886J
		Insjön i Dalarne ...............	1883-1886	5 X	47a X	950,000	—	905,444	94
1881	15	Lån till Hvetlanda—Säfsjö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö station å statens Södra stambana ...		1883 1885		5 X	47a X	300,000		274,260	14
1881	15	Lån för anläggning af jern-		1886	f
		väg från ffinspong till Nors-holm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands jern-
1		vägsaktiebolagl ..................	1883-1886	5 X	47a X	500,000	—	452,669	72
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
		Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	j1883-1885) 1 1887 1	5 X	47a X	500,000	—	457,100	21
1881	15	Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga (numera
		öfvertaget af Borås—Alfve-sta jernvägsaktiebolag) ......		(1884) 118871	5 X	47a X	500,000	—	461,339	91
1886	16	Lån till Skara—-Kinnekulle
		—Venerns jernvägsaktiebo-lag, för anläggning af jern-		(1887
		väg från Skara till Kinne-		1888	l
		kulle och Yenern ............		(1889	(	5 X	47a X	324,000		301,577	30
		Transport		—	—	—	—	24,531,972	42

J) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Reglementets

Årtal. §.

1886

Transport

Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Carlsdahl
och GrytliytteIred in. in. ...
Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Halmstad till By holma och
Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen...............

Lån till Fogelsta—Yadstena
—Ödeshögs jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernväg
mellan Fogelsta och

Vadstena till Ödeshög ......

Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag, för jernvägsanläggning
från Karlshamn
till Ronneby och Gull härna

.................................

Lån till Mora—Venerns jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Östra Vermlands jernväg

med bibana ........................

Lån till Mariestad—Kinnekulle
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Mariestads jernvägsstation
till Gössäters jernvägsstation
med bispår ...............

Tiden, då
lånet
utbetalts.

(1887)

1888}

U890''

(1887|
1888}
118901

(1888i

11880

''18901

1888

1889

1890
1893

Transport

1889-1893

11890)
(1891/

Annuitet.

5 %

5 .%

5 %

Räntefot.

4‘A X

4 Vä X

Ursprungliga

beloppet.

4 Vä %

4 Vä X

341,000

824,915 *)

300,000

1,102,250!)

Kapitalåterstod
vid 1901 års
slut.

1,000,000

305,000

24,531,972

341,000

774,231

281,567

1,034,534

959,904

294,756 j78

28,217,967

151

'') Enligt Kong!, bref af d. 11/f> 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

7 Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bär bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1901 års
			utbetalts.			ueioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport						28,217,967	15
1886	16	Lån för anläggning af jern-
		väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget af Hessleholm—Markaryds jernvägsaktiebolag) ............	1890 -1892	5 X	4VS X	404,000		390,431	87
1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munkfors	(1891) \|1892/	5 X	47» X	90,835	—	87,192	91
1886	16	Lån för anläggning af jern-
		väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholm s jernvägsaktiebolag) ............	(1892/ (1893/	5 X	47» %	290,000	_	278,372	23
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Malmö öfver Staffanstorps station till Tomelilla .........	(1892,1893/ (1894,1896/	5 X	472 X	1,300,000		1,279,609	34
1891	18	Lån till Morra Söderman-
		lands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Ny by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers
		styckebruk, Strengnäs, Ma-riefred och Igelstaviken......	1892—1896	5 X	47* x	1,800,000		1,781,595
1891	19	Lån till Hernösands—Sol-
		lefteå jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	4Å/* X	2,350,000		2,350,000
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Norr-köping till Söderköping
		m. m..................................	1893—1895	5 X	472 X	653,000	—	639,031	70
		Transport		—	—		—	O <N rf SM o" ce	20

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belouDet.	Kapitalåterstod vid 1901 års
Årtal.							slut.
§•
		Transport		—	—		—	35,024,200	20
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-
		gens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Uddevalla och sjön Le-lången ..............................	1895-1896	5 X	4 7, %	1,247,000		1,227,440	64
1896	14	Lån till Östra Blekinge jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-	rl897t
		ning af jernväg från Gull-	^18981		47, X
		bärna station till Thorsås	U8991	5 .%	537,500	T—	537,500	—
1896	14	Lån till Klintehamn—Roma
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Klintehamn till Roma sta-tion ....................................	f1897, {18991 U90(r	5 X	472 X	214,000		213,250

1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Markaryds station till Ye-inge station........................	,1897, 18981 m900	5 X	472 X	563,0007		561,000
1896	14	Lån till Gotlands jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Yest-kinde och Tingstäde .........	1899	5 X	472 X	120,0007	_	80,000	_
1896	14	Lån till Sala—Gy singe— Gefle jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från	(18991
		Sala öfver Gysinge tillHaga-	<1900>	5 X	472 X	1,545,500	—	1,545,500	—
		ström .................................	\|l90lj
		Transport		—	—		—	39,188,890	84

!) Hvaraf vid!|1901 års slut återstodo ej lyftade kr. 2,000: —.

2) Af detta lån, som enligt Kong! bref af den 2/n 1900 nedsatts till 119,000 kr., återstodo vid 1901 års slut ej
lyftade 39,000 kr.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1901 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.
Årtal.
§•
		Transport			—		—	39,188,890	84
1896	14	Lån till Östra Centralbanans jern vägsaktiebolag, för an-
		läggning af jernväg från Linköping öfver Rimforsa	118991
		och Kisa till Yimmerby ...	<1900;	5 X	47* X	1,710,000 x)	—	1,539,000	—
			[1901j
1896	14	Lån till Slite—Roma jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Roma
		jern vägs station å Gotlands jernvägsaktiebolags jernväg till Slite lastage- och hamn-plats i Othems socken......	1900	5 X	47* X	340,000 2)		226,600
(1900 \1901	191 18/	Lån till Borås—Alfvesta
jernvägsaktiebolag, för an-
		läggning af jernväg mellan Borås och Alfvesta............	1901	5 X	472 %	4,795,0003)	—	2,397,500	—
		= 41,726,141: 87
		Summa		—	—	—	—	43,351,990	84

2) Hvaraf vid 1901 års slut återstodo ej lyftade kr. 171,000: —.

’) D:o vid d:o d:o kr. 113,400:—.

3) D:o vid d:o d:o kr. 2,397,500:—.

Aflöniiigsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

vaktfoetjening.

		Tjenstgö-	Missräk-
	Lön	ringspett-	nings-	Summa	Alderstillägg.
		ningar	penningar
	kr.	kr.	kr.	kr.
1 sekreterare och ombuds-
man ..............................	4,400	2,000	_	6,400	j Efter fem års tjenstgöring
	4,000	2,000			> inom graden kan lönen
1 kamrerare .....................		6,000	J höjas med 600 kronor. 1 Efter fem års tjenstgöring > kan lönen höjas med 500

1 kassör ...........................	3,000	1,500	500	5,000
				J kronor.
1 revisor ........................	2,500	1,500	—	4,000	Efter fem års tjenstgöring inom graden kan lönen . höjas med 500 kronor och
1 kassabokhållare ............	2,500	1,500	—	4,000
1 lånebokhållare...............	2,000	1,000	—	3,000	efter tio års tjenstgöring
1 registrator och kanslist	2,000	1,000	--	3,000	med ytterligare 500 kr.
1 kammarskrifvare .........	1,500	1,000	—	2,500	j Efter fem års tjenstgöring ! kan lönen höjas med 500 ) kronor-
1 kammarskrifvare .........	1,500	1,000	—	2,500
1 förste vaktmästare ......	700	200	—	900	Efter fem års tjenstgöring kan lönen höjas med 100 kronor och tjenstgörings-
1 vaktmästare..................	600	200	—	800
2 vaktmästare..................	1,200	400	—	1,600	penningarne med 100 kronor.
Summa	25,900	13,300	500	39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjenstgöringspenningar med 200
kronor.

Pensionsst.it

Förre Kassören, Kommissarien Fr ems Christer Bolin.........	4,400
Förre Kamreraren August Leonard Stuart ...........................	4,000	—
Förre Revisorn Per Genser Jk Skanner ....................................	3,500
Förre Notarien August Neijber ................................................	8,000	—
Förre Registratorn och Kanslisten Jakob Peter Ferdinand
Montell .............................................................................	2,500
Förre Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ..................	1,500
Summa kronor	18,900	—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innekafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.

Förestående två stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af Kr. 39,700: —

Pensionsstaten vid dito...........................................................» 18,900: —-

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 21
maj 1902.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre, Robert De la Gardie,

Talman. Talman.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Frans Albert Anderson, Generaldirektör, K. m. st. k. N. O., Ordförande
(vald 1901);

Edward Sederholm, Godsegare, K. N. O. l:a kl., K. Y. O. l:a kl., vice
Ordförande (vald 1900);

Otto Magnus Höglund, Fil. JO., Grosshandlare, K. V. O. 2:a kl., It. OST. O.
(vald 1900);

Johan Johansson, Bergsbruksidkare, B. N. O. (vald 1902);

Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. Löjtnant, Fabriksdisponent, K. V. O. l:a kl.,
R. N. O. (vald 1901);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., Godsegare, K. V. O. 2:a kl., R. N. O.
(vald 1902);

Edvin Magnus Unger, f. d. Häradshöfding, K. V. O. l:a kl., R. N. O.
(vald 1901).

Suppleanter:

Erik Wilhelm Lilliesköld, Kamererare, R. C. XIII:s O., R. N. O.,
R. Y. O.;

Reinhold Yiktor Ramstedt, Grosshandlare, R. Y. O.;

Knut Fredrik Gerhard Almqvist, Godsegare.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1902 års revision.

För Första Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare,

Herrar L. Grundberg,

F. E. Pettersson,

Grefve K. A. Posse,

P. Sörensson,

Gustaf B. Berg och
S. J. Bandqvist.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

Herrar F. G. M. Ridderbjelke,

J. F. Wester och
P. Paulson.

För Andra Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare,

Herrar H. F. A. E. Pantzarhielm,

J. Bromée i Bilista,

D. Persson i Tallberg,

G. Odqvist,

C. Persson i Stallerbult och
P. O. Lundell.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

Herrar E. Hammarlund,

A. Wiklund och
A. P. Gustafsson.

till

1902 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får
icke utan Riksdagens samtycke med -

gifvas .............................................	Sid.	24.	§	42.
Aflöning för justitieombudsmannen m. fl.......	»	20.	§	34.
» » Riksdagens bibliotekarie äfven- som för en bos honom anstäld
vaktmästare...........................	»	19.	§	32.
» » riksgäldskontorets tjenstemanna-
personal och vaktbetjening ...	»	23, 41.	§§	38, 93.
Aflöningar, anslag till....................................	»	25.		42, 46.
Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman
och vaktbetjening .....................	»	64.	—	—
Afsked för tjensteman och vaktbetjening ......	»	45, 46.	§§	105—107.
Allmänna hypoteksbanken ..............................	»	39.	§	85.
Amortering, extra, af statsskulden ...............	»	4, 5.	§§	3—5.
» af statslån utan viss bestämd åter-
betalningstid........................	»	28.	§	50.
» » 1894 års lån ........................	»	5.	§	4.
Amortissementsfonder.......................................	»	4, 5, 29, 30.	§§	3, 4, 5,	51, 55
Annuiteter och räntor, anslag till ..................	»	4, 5, 25.		3, 4, 5,	46.
Anslag skall utfärdas angående lediga tjenstår
vid riksgäldskontoret ........................	»	43.	§	96.
Ansvarsskyldighet, fullmäktiges .....................	»	33.	§	65.
Ansökningstid till lediga tjenster ..................	»	43.	§	96.
Anteckningsböcker, kassörens och kamererarens	»	35.	§	75.
Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets
räkning af........................		15.	§	23.
Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande
och två deputerade..................		22.	§	37.
» » Riksdagens revisorers kansli och
vaktbetjening ........................	»	20.	§	33.
» » förrättande af tjenst i riksgälds-
kontoret .................................	»	41, 42.	§§	93, 94.

Bangårdsanordningar i Stockholm,, anslag till Sid.	15.	§	22.
Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ...... Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman	»	43.	§	98.
och vaktbetjente...............	»	23.	.......§	40.
Behållningar, statskontorets...........................	»	25.	§	45.
Belöning för extra arbeten ...........................	»	23.	§	39.
Bergverkstionden, vilkor för upphörande af ...	»	24.	§	44.
Berättelser, fullmäktiges.................................	»	37.	§	79.
» justitieombudsmannens ...............		22.	§	36.
» Riksdagens revisorers.................. Besigtningar å riksgäldskontorets och Riks-		20, 37.	§§	33, 81.
dagens hus ..............................		36.	§	76.
Besvär öfver fullmäktiges beslut ..................	»	35.	§	74.
Bevillningsförordning, utfärdande af ny.........	>>	39.	§	89.
Bibliotek, Riksdagens....................................	»	19, 39.	§§	32, 88.
Bibliotekarie, » .................................... Borås—Alfvesta, lån till jern vägsanläggning	»	19.	§	32.
mellan ...........................		12.	§	14.
Brist i statskontorets inkomster fylles .........	»	16.	§	24.
Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus Centralstation, Stockholms, anslag till provi-soriska anordningar vid .........	»	36.	§	78.
»	15.	§	22.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af............	»	38.	§	83.
Deputerade, fullmäktiges ..............................	»	22, 32.	§§	37, 64.
Diarium, ombudsmannens..............:............... Dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid justitie-	»	35.	§	75.
ombudsmansexpeditionen .........	»	21.	§	35.
Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret Enskilda jernvägar, ang. inköp för statens räk-	. »	23, 43.	§§	41, 95.
ning af vissa.............	»	6.	§§	7, 8.
» » låneunderstöd till ............ Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid		7—12.	§§	12, 13, 14.
riksgäldskontoret........................	»	44, 45.	§§	100—104.
Ersättning för bestridande af lediga tjenstår Expenser för justitieombudsmannens och tryck-	»	41.	§	93.
frihetskomiténs expeditioner ...... Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren för		22.	§	36.
deras antagande » » ■ » och vaktmästare, deras skiljande från riksgälds-	»	43.	§	97.
kontoret .........		45.	§	104.
» » » gratifikationer åt » » » åtnjuta ersättning för förrättande af	»	23.	§	39.
ordinarie tjenst		41.	§	93.

Flyttningshjelp för justitieombudsmannen........	Sid.	20.		§ 34.
Fond för nytt riksdagshus ...........................		36.		§ 78.
» »	understödjande af odling af sänka
	trakter .......................................	»	7.		§§ 9-11.
Fordringar, riksgäldskontorets .....................	»	5.		§ 6.
>	» förteckning å...	>	51-	-63.	—
Fullmakter för riksgäldskontorets tjensteman...	»	41.		§ 93.
»	granskning af riksdagsmännens ...		40.		§ 90.
Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras
	suppleanter ...........................	»	66.		— —
»	ega att af Riksdagens revisorer
	begära råd och yttranden......	»	33.		§ 66.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet .....................	»	33.		§ 65.
»	antal för besluts fattande .........	»	34.		§ 71.
»	arfvoden och reSekostnadsersätt-
	ningar....................................	»	22.		§ 37.
»	befattning upphör.....................	»	32.		§ 62.
»	berättelser.................................	»	37.		§ 79.
»	besluts öfverklagande ...............	»	35.		§ 74.
»	deputerade.................................		22,	32.	§§ 37, 64.
»	komplettering ...........................		31.		§§ 59, 60.
	ombud.......................................	»	32,	38, 39.	§§ 64, 83, 85.
»	omröstningar ...........................	»	35.		§ 73.
»	ordförande och vice ordförande	»	31.		§ 58.
»	protokoll....................................		34.		§ 67.
»	sammankomster ........................	»	34,	35.	§§ 67-74.
»	sammanträden gemensamt med
	fullmäktige i riksbanken ......	»	39.		§ 89.
»	ställande till ansvar..................	»	30,	33.	§ 65.
»	suppleanter ..............................	2>	66.		— ■—
»	» deras inträdande ...	»	31,	32.	§§ 59, 60, 62.
»	särskilda uppdrag.....................	»	35-	-40.	§§ 75-90.
»	tjenstledighet ...........................		34.		§ 69.
»	åligganden.................................	»	32.		§ 63.
	öfverläggningar ........................	»	34,	35.	§§ 72, 73.
Förfall för fullmäktige .................................	»	34.		§ 70.
Förräntning af riksgäldskontorets kontanta till-
	gångar och behållningar.........	»	29.		§ 52.
»	» 1888 års statslån ..................		4.		§ 3.
»	» 1894 » » ..................	»	5.		§ 4.
»	» 1900 » » ..................	»	5.		§ 5.
Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter	»	26.		§ 47.
»	» kronans hus i städerna	»	24.		§ 43.
Gellivare-	—riksgränsen, ang. anslag till eu stats-
	bana mellan..................		13.		§ 16-

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för
sterbhusen efter obemedlade

tjensteman m. fl. vid.........

Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente
vid riksgäldskontoret
Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud

vid revisionen utses ............

Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till

inköp af.........

Hufvudbok, riksgäldskontorets........................

Hus, kronans, i städerna ..............................

» Riksdagens och riksgäldskontorets ......

» ang. uppförande af nya för Riksdagen

och riksbanken m. m......................

Hypoteksbanken, allmänna..............................

Inkomster, riksgäldskontorets ........................

Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger
.................................

» » s. k. riksgäldssedlar ..................

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af

fullmäktige ....................................

Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens

hus .............................................

Inventering af låne- och säkerhetshandlingar...
Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag

till inköp af ..............................

» Luleå—Norska gränsen, ang. inköp

för statens räkning af ...............

Jernvägar, enskilda, ang. inköp af vissa.........

» » låneunderstöd för............

» statens, anslag till ........................

Jernvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning
m. m.........................

Jernvägsbyggnader, statens, anslag till............

Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för.........

Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjenings
aflöning ...

» embetsberättelse .........

» embetsresor..................

» expedition, dess expenser
...........................

» insättande i embetet ...

Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens
» » riksgäldskontorets......

Sid.	23.	§	40.
»	23.	§	39.
»	39.	§	89.
»	13, 15.	§§	17, 21.
»	6.	§	7.
»	30.	§	55.
»	24.	§	43.
»	18, 36.	§§	30, 76, 77.
2>	36.	§	78.
»	39.	§	85.
»	24—30.	§§	42—54.
»	3, 27.	§§	2, 50, 51.
»	4.	§	2.
J»	39.	§	88.
»	36, 37.	§§	76, 82.
»	35.	§	75.
»	6.	§	7.
»	6.	§	8.
»	6.	§§	7, 8.
»	7—12.	§§	12 — 14.
»	13, 15.	§§	16, 17, 21, 22.
»	38.	§	84.
»	13, 15.	§§	16, 17, 21, 22.
»	20.	§	34.
	20—21.	§§	34—35.
»	22.	§	36.
»	22.	§	36.
»	22.	§	36.
»	39.	§	89.
»	20.	§	34.
»	41.	§§	91, 92.

Kansli- och vaktbetjening, aflönmgen för......... Sid. 23. § 38.

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1900

års slut utbalanserade ......

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1900

års slut utbalanserade .........

Kassaförstärkning åt statskontoret..................

Kinda kanals aktiebolag, revision af...............

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman
....................................

Konstitutionsutskottets vid 1810, 1812 och 1815
års urtima riksdagar afgifna memorial,

ang. tryckning af ...........................

Konstitutorial för tjensteman .....................

Kontorsexpenser .............................................

Konvertering af äldre statslån.....................

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.........

» riksgäldskontorets, i riksbanken......

Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för

försäljning af........................

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af

Ledigheter bland fullmäktige ........................

Liqvid mellan stats- och riksgäldsverken ......

Liqvidations- och amortissementsfonder............

Luleå—Gellivarebanan, anslaget för inköp af
Lån, ang. ett för Riksbankens räkning i utlandet
upptaget....................................

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af

Låner ätt, riksgäldskontorets...........................

Lånerörelse, riksgäldskontorets .....................

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar...............

Lönebesparing ................................................

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af.........

Missväxter, behöfvandes undsättning vid ......

Obligationer, riksgäldskontorets .....................

Odlingslån ef onden ..........................................

Ombud, Konungens .......................................

» fullmäktiges ....................................

Omröstningar, fullmäktiges ...........................

Ordförande bland fullmäktige........................

» vice, bland fullmäktige ...............

» » fullmäktiges, utses af fullmäktige
sjelfva ...............

Tapper, upphandling af.................................

Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman
och vaktbetjening...............

>>	51—63.	—	—
»	47—50.	_	_
»	30.	§	54.
»	38.	§	83.
»	43.	§	97.

	39.	§	r—* 00
»	41.	§	93.
»	18.	§	30.
»	28.	§	50.
»	16, 17.	§§	25—27.
	29.	§	53.
»	26.	§	47.
	4, 29.	§§	2, 50.
»	31, 32.	§§	59, 62.
»	25, 31.	§§	46, 57.
»	4, 5, 29, 30.	§§	3, 4, 5, 51, 55
	6.	§	8.
»	27.	§	49.
	35.	§	75.
»	27.	§	50.
»	29.	§	52.
»	7—12.	§§	12, 13, 14.
»	43.	§	95.
»	41.	§	93.
»	27.	§	48.
»	3, 27—29.	§§	2, 49—52.
»	7, 27.	§§	9—11, 50.
»	34.	§	72.
»	32, 38, 39.	§§	64, 83, 85.
»	35.	§	73.
»	66.		—
»	66.	—	—
»	31.	§	58.
	37.	§	82.
	45, 46.	§§	105—107.

Pensionering af Riksdagens bibliotekarie och
den bos honom anstälde vakt -

mästare..............................	Sid.	19.	§	32.
Pensionsstat vid riksgäldskontoret..................		65.		—
Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses
af fullmäktige.....................	»	39.	§	86.
Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder		3, 29. .	§§	2, !	51.
Protokoll, fullmäktiges ..........................	» !	34.	§	67.
» Riksdagens, tryckning af...............	»	37.	§	82.
Redovisning af de till riksgäldskontoret in-
gående medel ........................	»	30, 31.	§§	55-	-57.
Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer	»	20.	§	33.
» » fullmäktige...............	»	22.	§	37.
» » justitieombudsmannen	7>	22.	§	36.
Revisionsberättelser från enskilda jernvägsbolag	»	38.	§	84.
Revisionskostnader..........................................	»	20, 25.		33,	46.
Revisorer, Riksdagens, vid 1902 års stats-
revision och deras suppleanter	»	67.	—	—
» » ang. utfärdande af kallelse till
deras första sammanträde...	»	37.	§	80.
» » ang. inkallande af suppleanter	»	37.	§	80.
» » råd och yttranden af dem ega
fullmäktige att begära.....	»	33.	§	66.
» » traktamenten och resekostna-
der för..............................	»	20.	§	33.
Revisorer, utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens för-
vältning ..........................	»	38, 39.	§§	83,	85.
Revisorernes berättelser .................................	»	20, 37.	§§	33,	81.
Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för	»	36.	§	78.
* ang. lån å 25 millioner kronor
till..........................................	»	27.	§	49.
Riksdagens bibliotekarie.....................	»	19.	32.
» hus .............................................	»	18, 36.	§8	30,	76,
» » ang. aflöning för vaktmästaren
vid m. m...........................	»	18.	§	30.
» » lokaler inom, få för vissa ända-
mål upplåtas .....................		36.	§	77.
Riksdagsbiblioteket................................		19, 39.	§8	32,	88.
Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för
vården af .....................	»	18.	8	31.
Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfond
för......................................		36.	§	78.
» nytt, ang. möblering af .........	»	36.	§	78.
Riksdagskostnader.............................	»	17, 25.	§§	29,	45.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande derom ......	Sid.	39.
Riksdagstrycket		»	18.
Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa.........	»	23, 43.
	fordringar för utbetalda lån	»	5, 51—63.
»	fullmäktige........................	»	66.
»	föremål..............................	»	3.
»	förvaltning ........................	»	31—33.
»	hufvudbok ........................	»	30.
»	hus....................................	»	18, 36.
	inkomster och särskilda till-
	gångar............................	»	24—30.
»	kreditiv i riksbanken.........	»	29.
»	liqvid med statsverket .......		31.
»	lånerörelse ........................		29.
»	obligationer........................	»	4.
»	räkenskaper........................	»	30, 31.
	skulder..............................	»	3—5, 47—
	styrelse..............................	»	31—33.
»	tjenstemannapersonal .........	»	41.
»	upplåning...........................	»	27, 30.
»	utbetalningar .....................	»	6—24.
»	utlåning ...........................	»	29.
»	vaktbetjening.....................	»	41.
Riksgäldssedlar,	s. k., inlösen af ..................	5>	4.
Räkenskaper, riksgäldskontorets.., ................	»	30, 31.
Räntekuponger,	inlösen af..............................	»	4, 29.
Sammankomster, fullmäktiges ........................	»	34—35.

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang.

utfärdande af kallelse till » 37.

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och

riksgäldskontoret gemensamma » 36, 39.

Semester för deputerade................................. » 32.

» » tjenstemännen vid riksgäldskontoret
.................................... * 41.

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .......... » 35.

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och

trydkfrihetskomiténs expedition » 22.

» för Riksdagens behof............ » 37.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för » 3,29.

» riksgäldskontorets, förteckning å...... » 47—50.

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret ............ » 64.

» pensions-, » » * 65.

Statsbanan Gellivare—riks gränsen, ang. anslag till » 13.

» Göteborg— Skee, ang. anslag till ... » 13, 15.

Statskontorets behållningar, aflemnas till riksgäldskontoret.
..... » 25.

§ 89.

§ 31.

§§ 41, 95.

_§ &

§ 1.

§§ 58—66.

§ 55.

§§ 30, 76.

§§ 42-54.

§ 53.

§ 57.

§ 52.

§ 2.

§§ 55, 56.

§§ 2-5.

§§ 58-66.

§ 91.

§§ 50, 54.

§§ 7-41.

§ 52.

§ 92.

§ 2.

§§ 55, 56.

§§ 2, 50, 51.
§§ 67-74.

§ 80.

§§ 78, 89.

§ 64.

§ 93.

§ 73.

§ 36.

§ 82.

§§ 2, 51.

§ 16-

§§ 17, 21.
§ 45.

Statskontorets inkomster, brister i, fyllas ......	Sid.	16.	§	24.
Statslån, äldre, konvertering af...................	»	27.	§	50.
Statslån, 1888 års, ang. förräntning af.........	»	4.	8	3.
» 1894 års, ang. förräntning och amor-
tering af ........................	»	5.	§	4.
» 1900 års, ang. förräntning af.....	»	5.	§	5.
Stockholms centralstation, anslag till proviso-
riska anordningar vid	»	15.	§	22.
Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess
förvaltning........................	»	38.	§	83.
Styrelsen för riksgäldskontoret.............	»	31—33.	§§	58—66.
Suppleanter för fullmäktige ..................	»	66,	—
» deras inträdande ..................		31.	§§	60, 62.
» för Riksdagens revisorer ........	»	67.		--
» ang. inkallande af ..................	»	37.	§	80.
Suspension af tjensteman och vaktbetjening ... Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt ut-	»	.44, 45.	§	99 o. ff.
vecklin g af ...........	»	13.	§	18.
Telegrafverket, förskott till ...........................	»	17.	§	28.
Tjensteförsummelser, frågor rörande ...............	»	44, 45.	§§	99—104.
Tjenstemän vid riksgäldskontoret ..............	»	41.	§	Öl.
» » » aflöning för ............	»	23.	§	38.
» » » aflöningsstat för ......	»	64.		—
» » » antagande af............	»	43.	§	97.
» » » besvärshänvisning för	»	44.	§	103.
» » » entledigande af.........	»	44.	§§	100, 101.
» » » pensionering af.........	»	46.	§§	105—107.
» » justitieombudsmannens expedition	»	20.	§	34.
Tjenster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande
och återbesättande af.............	»	41, 43.	§§	95, 96, 98.
Tjenstledighet för fullmäktige ..................	»	34.	§	69.
» för tjenstemännen och vaktbetje-
ningen.................................	»	41.	. §	93.
Tomtregleringslån till staden Åmål ...........	»	14.	8	20.
Torf industrien, ang. bildande af en lånefond
för understödjande af............	»	14.	§	19.
Traktamenten, Riksdagens revisorers ............ Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser...	»	20.	§	33.
	22.	§	36.
Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill
hörande bihang ........................	»	37.	§	82.
» af revisorernes berättelser ............	»	37.	8	81.
» af konstitutionsutskottets vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riks-
dagar afgifna memorial .........	»	39.	§	87.
Tryckningskostnader för justitieombudsmannens
berättelser..................	»	22.	§	36.

Tryckningskostnader för Riksdagens revisorers

berättelse ..................	Sid.	20.	§ 33.
Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgälds-
kontorets obligationer...............	»	4.	§ 2.
Understöd för obemedlade tjenstemäns sterb-
hus .............................................	»	23.	§ 40.
Undsättningsmedel vid missväxter ..................	»	27.	§ 48.
Uppdrag, fullmäktiges särskilda.....................		35—40.	§§ 75—90.
Upphandling af papper för tryckning af Riks-
dagens protokoll ........................	»	37.	§ 82.
Upplåning, riksgäldskontorets ........................	»	17, 27, 30.	§§ 27, 50, 54.
Utbetalningar, åliggande riksgäld skontoret......	»	6—24.	§§ 7-41.
Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper......	»	31.	§ 56.
Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt
förskrifna statsobligationer ...	J>	28.	§ 50.
Utlåning, riksgäldskontorets...........................	»	29.	§ 52.
Vaktbetjeninq, justitieombudsmannens...............	»	20.	§ 34.
» riksgäldskontorets.....................	»	41, 42.	§§ 92-94.
» aflöningsstat för........................		64.	—
Vaktbetjeningens pensionerande........................		45, 46.	§§ 105—107.
» tjensteförsummelser och ent-
ledigande...........................	»	44, 45.	§§ 102—104.
Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för
m. in........................................	»	18.	§ 30.
» vid Riksdagens bibliotek, aflöning
för ..........................................	»	19.	§ 32.
Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret	»	41.	§ 93.
» » att kunna antagas till tjensteman
vid riksgäldskontoret..................	»	43.	§ 97.
Ålder stillägg för riksgäldskontorets tjensteman	»	41.	§ 93.
Amål, anslag och lån för tomtreglering af ...	»	14.	§ 20.
Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets
obligationer .................................	»	4.	§ 2.
Öfverläggningar, fullmäktiges ........................		35.	§ 73.
Örebro—Frövi, ang. liqvid af köpeskillingen
för bandelen mellan.........	»	12.	§ 14.

Centraltryckeriet, Stockholm, 1902.