KSif. ram-! ; »itUOO ‘‘i 11T'! ; ■ ! I * (Svensk författningssamling )

KSif. ram-! ; »it
UOO ‘‘i 11T''! ; ■ ! I *

i; j.tl/ti . j-).u‘f *» A i*. ^ sii'',-rb)i,wji:it)il>. in! )i,'',

i/!<V''i‘)b /,''fihmilrtA :H>,

> Tf; ix ,in Ijbf i■,[>: i jiti i I i! |l''n i.!; : Ui.-,''<''!Oj«U: 1 »t 7

•*l:t t il . I: n : • i ij; I)

• M ilnllHnl ; ,b i
;<!''>! (■.''norr ,!,!((•(

''ii »:■**>!

tnti -i ,!

■ ii>

.111'';) ! .bni

•,f .uh-n,!

i bi / b .*ii

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 19 Maj 1892

-no , / < ;:fl\i: 1f> f; | - i) ''m j ^»mun

cniiilf''li;^ ii'')''; f W * M;;;/ fi;i

'' '' '' •'' !‘i

,''I-Ii ''Å - . -ij

Afdelning I.

it -

n In.-; t •uliiit

! ’ u;

Allmänna föreskrifter.

? C

/* i i in

» v v:

§ l.

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så
att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, katnrarne dertill förordna,
efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro
eller vidare af Riksdagen göras kunna.

(Jfr regeringsformen § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges Rikets Ständers beslut och förordning om banken
af den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin
verksamhet:

A. i egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt
hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga
stegrande;

(Jemfiir ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

Bill.''till Riksd Prof. 1892. 10 Sami. 1 Afil. 2 Band ''■’} 1 : '' 1

(Banlcoreglementet.)

B. i egenskap af depositionsbank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sådant åstundan deröfver föra räkning och dem
vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må
underlättas genom de derå utfärdade asignationers och invisningars
kredit, kraft och giltighet, samt att derförutan jemväl, till säkert förvar
mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och
vårda såväl kontanta penningar som annan» flyttbar egendom;

(Jemför ingressen till ofVäh*rtämnda Rili^ts Étiåi^ets beslut och förordning.)

fl Hl

noll

C. i egenskap af lånebank >''»VIt- ‘.ftOlUuilizMH ''if/l

att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor, emot
fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och sålunda,
till befordrande af handelnp oph pila qyttiga näringars uppkomst och
förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde
emellan;

(Jfr § 44 och följande i ofv»!| nämnda Rikets Stääde&s beslut och förordning.)

D. i egenskap af allmän statsanstalt:

att uti den genom låneoperationer inflytande och besparda vinst en
tillgång må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Majts
och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål
disponera. . • ,:•.'' .., -,u,\

(Jfr § 74 i ofvau nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta
egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra fyratiofem
millioner kronor.

T • ,!-,il. .... . . /

§ 4.

• il» ■\»i t . ■‘m # ... !'' i j.■ i |;i| I i• \ .11»,

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst
ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande de fullmäktige att,
i händelse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans
förstärkning eller annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår

under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter, ånyo uppbringa
densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden
eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

t» r it • ...” • >gnr.>.<rn / ■ . n u

'' • W Mi''X/1 fh(JMTg ;i''«h ij:if» ;uu.->

o »-nob-u -i >**!•. nrfur-oir i <■;•,!> h'' ilo»» j; ri

§ 5. u <j. rtH-i o/im.d ioli ) ‘t’

■!■>''■ M f: •u.lb^ ''U.in- .in / ro •/< i «- i . i •mlr.ba/lr u>» t.4i''

Mom. 1. Riksbanken ege att utgifva sedlar till det belopp, som
motsvaras af följande tillgångar: .<,A. * i {■ -ii- •■1,»

metallisk kassa, så beräknad som i § 6 sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld; och

c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande
räkning innestående medel.

Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp vare riksbanken
'' berättigad till en sedelutgifning af högst fyratiofem millioner
kronor under vilkor, att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras
af följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras; och

c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.

” Ji. -! ■ '' Åt/ i '' .• I »?!. ‘II :

§ 6

j J < >; • ’.! * : • i'' » •••''!;. i ■ . i r. /’ ; >

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt inom landet
befintligt, banken tillhörigt svenskt och utländsk guldmynt, omyntadt
guld, samt i Sverige, Norge eller Danmark i öfverenstäinmelse med
konventionen den 27 maj 1873 pregladt silfvermynt.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än femton
millioner kronor. — Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2
utgifna sedlar öfverstiga tretiofem millioner kronor, riksbanken hålla i
metallisk kassa minst tretio procent af det belopp, hvarmed de på sådan
grund utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

Den del af metalliska kassan, som utgöres af guld, må ej bibehållas
vid mindre belopp än som svarar mot fyra femtedelar af den
metalliska kassan i dess helhet.

VI'')- il (1-

UOl •

ol bil

§ 7.

''JO?

i ut j.

i t * a ^ i _ . . , j . i . *} i '' 1 £.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa
sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar
å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banco
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och
10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen af sedlar
lydande å banko.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830. Kongl. maj:ts nådiga förordning om
rikets mynt af dep 3 februari 1856 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet
af den 30 maj 1873.)

obmtqöl i cm *''»!: i;tf -folio it- ‘''in -r,,l

§ 8.

• •"/In *‘u; / .iqofvi f ■■■ ■.■.< .-ffho r •iuv‘för.1

Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet
efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom
göra skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830.)

• c§ 9. .

Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med
allmänna tidningarna utdelas:

för hvarje månad, utvisande riksbankens tillgångar och skulder
vid månadens slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i 5 § af lagen för Rikets
Ständers bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt
för hvarje år fullständig öfversigt.

H in f j«: •;''’*! :'';^j i; l i)\ / ull ) i • r,?)f T,>i , • •'' !"l, .1 ‘ *! *

t . i (: : (• £ ’li. i-mu: ,i:< ull Hi;.!,; • / i;, T * ,1 :;: r

»it!

i (■(■, I ;•»>!) t i i • I: ;■> , i! j .! _ (I >:J i r -j

.''ii ''JifÄl * ; I-; /i .M.J /''! it; V»7llf? j f % i - ] i1 /i;-:*.* ii< U’; tUli ■ ''; t ,''ij i

Afdelning II.

r ?

'' '' 1 Om bankens rörelse.

It :l!t- ,''.!/! i :■■■/{ I 1- .. m; ,-i! Vi'' fs f

; ‘ -ijv i Ii;;!, ikrit- /"M„

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och
silfver, utländska växlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl; förordningen
af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart
mynt. ■■■•• ■ >-■■■..• c. m.vv >;''v, ,i Mom.

2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar präglade svenska silfvermynt komma att
af riksbanken emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873
om öfvergången till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter,
hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart
mynt i riket, ega fullmäktige bestämma, såväl hvilka slag må köpas
som pris derå. ‘ m d. .''dv !'' • •• ■ ;;

Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens
räkning aflemna», inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets
värde i svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter
afdrag derifrån af en fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de
afgifter för smidbargöring och skedning, som kunna ifrågakomma; börande
fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd
af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas
omedelbart efter det guldet aflomnats och dess värde i mynt blilvit
behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för
hvarje fall, när do finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare
af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behöfliga. ,<r

Mom. 5. Fullmäktige eg a pröfva, om och till livilket pris silfver
i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

ii ..(in • ■ ''

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnandet af svenskt guldmynt, pregladt
före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd
af afslutad konvention skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega
fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12.

■ * ■ * i i * • • '' ‘ f;1 > f, "•**!::«• \ ] > t.. - , ;il V t TJ i A »J. 7 i.» v : * • /i • • f .* { \ j . [

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja
vexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare
tid, äfvensom att genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och
densamma åter aflåta.

Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes
köpa och sälja äfvensom att förmedla köp och försäljning af in- och
utländska obligationer och statspapper.

Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar
eller anvisningar eller ock använda dem till förstärkning af guldoch
silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes införes,
skall mot sjöfara försäkras. • , m .!./ .

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och
handelshus ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker
på vilkor, som af fullmäktige lör hvarje särskildt fall bestämmas, samt
att, när fullmäktige finna sådant Renligt, å dylik räkning äfven lemna
tillfälliga förskott.

• • ’’ «i '' : '' 1 i ; , i i I '' '' i * > . ''? ..i • » rf • ’'' ; '' ’ 1 . '' f * •

§ 13.

Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den stadgade
tillgången af guld benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan
bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra i ullmäktige i
tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället
finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,

medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen,
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmäktige ätt
af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst
leda till ändamålet.

'' bär/;!

g 14. i riliU-idvi t i• .!/ ,;•«■> I

1.?»7*r,i: '' ■ s ji? • .*• jti uti !*r, ■ %

Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp
af högst sjutton millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende
hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl, Maj:t uppå fullmäktiges
anmälan i ämnet täcktes låta bemedla det af fullmäktige för
riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den ferm, som för
ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela sin
nådiga garanti.

''i. ; < 1 =. J; ‘ J u: /ill AV ii!.'' •■-bcdiih; >;ilf!i fff. => . i. b; . -.b rili:

B. Om rili sbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra

betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

. i i • rr i! ■_ t! :■> ■ .iur.i.-! <>’;<!•*; - ,* l

§ 15/

3 -• ’{i_■ r : v .n- : . •■ - ar.n

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra
och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda:
Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor
med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvare^
önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse
eller med guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det
nya myntsystemet bestämda grund,- att en krona räknas lika med en
riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjenstemän. Å sedlarne af fem och tio kronors valörerna anbringas
båda namnteckningarna genom tryck, men å de öfriga valörerna
skola desamma handskrifvas.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid
vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket
gångbara mynt. i

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem
riksdaler eller kronor och derunder eg a fullmäktige att vidtaga nödiga
åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar
iakttages, hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5
mars 1836, den 4 februari 1859 och den 7 november 1873 samt dels i
stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning,
utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter,
pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom å en krona skola, då sådana
till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

<■’ i ;''*!:}< h:* .ii ‘ !{;. ;-G! i■• i. ;< > i '' • !''»! ('' •»: i.< • r

§ 16°)-

I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af
alla do valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande
fullmäktige tillse, att, såvidt ske kan, nödigt förråd af hvarje
slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den
30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för
vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt
betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt
samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst
med 10 kronor delbart belopp.

I öfrig! utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i mån af tillgång.

§ 17.

Vid riksbankens hufvud- och afdelningskont.or skall mottagas till
invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af
riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.

Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall

*) Rörande gångbarhet®» af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt''af den SO maj 1873,
§ 13 och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

likaledes i riksbanken qvarhållas, i den mån detsamma kan med nytt
mynt, pregladt efter 1873 års myntlag, ersättas.

Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 18.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas
hufvud- och afdelningskontorens anvisningar, assignationer och
vexlar; sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der
insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af
dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och hvilka i öfrigt af fullmäktige
pröfvas böra till emottagande godkännas, samt vid uppvisandet betalbara,
af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar, som efter vederbörande
styrelses bepröfvande anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ege
fullmäktige meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är forlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens,
ega fullmäktige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens
beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar,
som dertill af fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas, men
böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda,
så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 3. I afdelningskont.oren mottagna afdelningskontors-assignationer
och vexlar äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara
vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret
insändas; börande förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen
i afdelningskontoren makuleras. Enskilda penningeanstalters
på annan ort än Stockholm betalbara vexlar inkasseras, så fort
sig göra låter.

!••.,’ • . i ; -•••''< / j . » i * . i I; ''; S ■ ! i i < • , i '' •

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri
dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

Bih. till Riksd. Viol. 1802. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglemente*.)

C. Om folioråknings- och postvexelrörelsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag,
som drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skola i riksbankens
så väl hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottagas och å
räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid anfordran
tillhandahålla räkningshafvaren, hvad å räkningen innestår.

För sålunda emottagna penningar erlägger riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller
tryckt anvisning eller assignation eller till viss man eller order stöld
vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade
och numrerade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola eg a att utställa anvisningar
på statsverkets folioräkning vid hufvudkontoret och få dessa
anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige att
sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige
finna för riksbanken behöfliga.

§ 21.

Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna
särskilda orter emellan ege en hvar att i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor insätta penningar mot erhållande af vexel å Sveriges
riksbank i Stockholm, stöld till viss man eller order och betalbar vid
uppvisandet; och gäller för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvudoch
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-,
låne- eller kreditivrörelse användas.

c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till
högre belopp, än som för vexlare infriande anses erforderligt, åligger
det fullmäktige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra,
med fullmäktige lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta
vederbörande afdelningskontors styrelse att, vid afsändning af riksbankens
sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta
ord: »Inlöst i afdelningskontoret i N. N.»

d) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å
större belopp, än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår,
ege afdelningskontoret att för liqvidens verkställande utgifva assignation
å hufvudkontoret; gällande härvid till efterrättelse hvad som i afseende
å afdelningskontorens assignering i öfrigt är eller varder stadgadt.

e) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid
något tillfälle vara otillräckliga för infriande af vexlar eller sådana
assignationer, som enligt punkten dj kunna af afdelningskontoren utfärdas,
må fullmäktige begagna förskott, hvilket genast, då tillgången
det medgifver, återbetalas.

Mom. 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens kontor penningar
kunna insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det
kontor, der insättningen egt rum, utaf hvilket som helst annat riksbankens
kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas; egande fullmäktige
genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter
och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna
pröfvas för åtnjutande af oförmälda rättighet erforderliga.

I). Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt

samt förseglade paket.

§ 22.

Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal,
utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning
för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som
ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar

emottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet
och belopp, eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande
papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så
vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. 1 hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt

guldmynt af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt
å viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje
slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt,
titan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande
och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar
emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas i
beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme
dertill inom kontoret gifves, jemväl emottagas paket eller annan flyttbar
egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet,
emot bevis, som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning
å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för
riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan
bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å
riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt
utgör för år räknadt en tiondedels procent af papperens eller myntens
i beviset upptagna värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast
högre hundratal kronor; dock ega fullmäktige i afseende å värdepapper
att i fråga om större belopp, som utgöras af ett jemförelsevis
mindre antal papper, medgifva nedsättning i nämnda afgift; börande
utan afseende på förvaringstidens längd, afgift städse erläggas för minst
tre månader äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften
efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad
betalas:

för gods med rymd af högst 25 kubikdecimeter 50 öre,

» deröfver t. o. m. 50 »

5» » » 75 »

» » » 100 »

» » » 125 »

» » » 150 »

75
1 krona,

1 » 25 öre,

1 » 40 »

1 » 55 )>

ö. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden,
afgift alltid erläggas för minst tre månader,

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemmade
värdepapper, guldmynt eller försegladt gods:

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värde å handlingar eller guldmynt eller uppmätning af försegladt gods
eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottages;

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan
är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad;
samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade
grunder, ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och
föreskrifter, som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om upp- och utlåningsrördsen.

1. Om upp- och afskrifnings- och (lepositionsrörelsen.

-fil!! t, ^I,nj lUi i - .jo; ■ ■ . i 1‘>-U5 >v!i; ?. i s < >.i >

§ 23.

irMlrioiiCjfiiotlf t .1

Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas,
efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning,
dock att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva
bankrörelse, eller för staten, dess allmänna verk och kassor, med undantag
af postsparbanken.

För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nemligen
:

a) insättningar och uttagningar få ''ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfver låtas; c)

för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Käkningshafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa vexelbanketter, å hvilka qvitto skall lemnas,
får afgift icke upptagas;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å
räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria
dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt
ränta å densamma blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma, huruvida ränta å uppoch
afskrifningsräkning må af riksbanken erläggas. Finnes ränta böra
utfästas, bestämma fullmäktige icke allenast räntefoten utan äfven inom
ett maximum af 400,000 kronor det belopp, hvarå ränta på hvarje räkning
godtgöres. Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret och de
särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter
vederbörande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att
återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss,
på förhand bestämd uppsägning, under följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna talj

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då
penningarna lyftas;

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret i Stockholm
för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands, Östergötlands,
Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs och Gefleborgs län samt den del
af Kalmar län, som omfattar dess norra landstingsområde eller Norra
och Södra Tjusts, Aspelands, Sevede och Tunaläns härad; genom afdela
ningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom
för Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad samt för Skaraborgs
län med undantag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret
i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontor
et i Hernösand för Vesternorrlands län; genom afdelningskontoret i
Jönkqping för Jönköpings län jemte ofvannämnda härad af Skaraborgs
och Elfsborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra

landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds
härad jemte Oland; genom afdelning skontor et i Karlstad för Vermlands
län; genom afdelningskontoret i Luleå för Vesterbottens och Norrbottens
län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge
län; genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret
i Östersund för Jemtlands län;—under iakttagande i afseende å
kontoren i Kalmar, Karlstad och Hernösand af de vilkor och bestämmelser
beträffande lånerörelsen, hvilka fullmäktige, enligt vid dessa
kontors inrättande lemnadt, särskildt bemyndigande af 1887, 1889 och
1890 årens Riksdagar, ega föreskrifva.

Lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot
enahanda slags säkerhet meddelas dock utan hinder af här ofvan bestämda
distriktsindelning *).

"i;. ''I n-Vi t>:D i i .m-U,

§ 26. _v;,

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika
papper eller annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv; och

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån må användas högst 12 millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillätes endast å vexel, som, stäld i svenskt
mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen
på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet
med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen accepterad.

*) Förestående distriktsindelning kopmier i och med öppnandet af det utaf 1891 års Riksdag
beslutade aldelningskontoret i Falun att undergå den förändring, Horn af stadgandena i slutet af detta
reglemente förauledes.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i
Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan
bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten
eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person,
hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

,i,,,,.:;t.. . , (,i:i ^bniihnv.*l. tö‘i V.w v>v*o \

-ntiiJaoJ f{-»ii -n.iilli''/, <>b "in biii-aötmll uoo brstehn/i /umiht/l i !t-nolii<>>s

l.| j : .fi .1 i i'' n A ; V r • M I f »! ; . ■ ^ ! J 1; i

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

i. ,,, I 7ifilf 1.f il^ .j-»|h-)ylji>siim Ji >!I» )t i:''iin!(; iir.til „ lfL.l

§ 29.

. : Å: : n i I i \»j > ?! ! >, » A !*n >: i i ■ i -J i ffi i:} <

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af
antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande
minst hela det sökta lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader
eller ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre
månader. :• . j.j■!•''.• !>: i<;: • j u,n<

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30. ‘ : i

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant
af tackjern, smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, stål, koppar, messing,
alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller eljest
under sådana kontroller med afseende på de upplagda effekternas behöriga
förvarande, som fullmäktige finna ändamålsenliga och för riksbankens
säkerhet behöfliga.

Panten skall i vågattest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten
å riksbankens liufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas
och beskrifvas till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre
fjerdedelar af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader.

Mom; 4. Med så val återbetalning af dessa lån som den derför
lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande
är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors
styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och
på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet; nödigt finnes, låta
anställa besigtning^!’ å och inventeringar af de på vågar eller andra
upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta effekter.

■ j : , ? . • J . ^ ^ ‘ | f * £ f> ft A- * ’ '' { > < *< 1 • , j

. 1 '' -!i. /(t. ,.>j i I i: ri ■ å- "• i

d) Beviljande af kassakreditiv. ;

M H , V-I , /: I ,| . . i;.- ■ i l A .i §

31. ^ : • ■ :

‘l'';V i >:l ö.| Ili'',;: j ;> ;•»}. i i j M ;j\:ij <<,tlOv; • i‘ ■ / i-I i! i < i i. /•: li I Mlr;

Mom* 1.. Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontor;, . -t i, ,1; / . : .;.r.{''•>.: ;uh-,>Å

b) jernkontoret;

c) postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda med
stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet;

dj bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den
G oktober 1848, eller delvis eller till det hela solidariska, och således
ej allenast bankaktiebolag, bildade i enlighet med den för dessa gällande
lag af den 19 november 1886,. utan äfven sådana bolag, som
drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer
det ensamt på fullmäktige att bestämma, icke allenast huruvida
och till hvilket belopp, bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv,
utan äfven de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet. får
begagnas; i,--, ä ;■ :.p.:f;M i . - -.gn ''o..! .<■

e) kommuner; samt ,,;i

f) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som
af vederbörande styrelse god kännes, n i i

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontor, postsparbanken
och jernkontoret befriade.

Mom. 2., Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af
fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivliafvarne. Sådan
afgift påföres icke riksgäldskontor. .>... <

Mom. 3. Riksgäldskontor eger att vid hufvudkontoret begagna
ett kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det ve -

Bih. till TliJcsd. Prof. 1892. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 3

(Bankoreglemente!).

derbörande styrelse att i hvarje fall bestämma, huru stort kreditiv må *
sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående,
dock att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan
beräknas å närmast Överskjutande fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning* begagnas antingen på viss man stäld
handskrifven invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får
afgift icke upptagas.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att
låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs
befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya
kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

i''. J.ijV ■! i >’*;■: 1 !*f,;t »>? : ir,'' . ''.*!

e) Beviljande af afbetalning slån i

■ ’ i''f> • t«• tf* : i\-‘ • r ».♦;!» i; - * ; . * >*</; i i •>»)?• '' . - * ^

§ 32.

" • • * "-•/ ‘-n it- - '' ■ . I A V ‘ .V • : j.. : .

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse,
åtföljd såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som
pröfvas innefatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd
med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad
efter utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen
ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalta delen af
lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att
vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och
löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet,
som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet
anses förfallet.

Mom. 5. öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet
kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af
fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar
om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna
medgifva, pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.

m»,

Allmänna bestämmelser angående utlåningsrörelsen.

i:.. i;■■ : -! si''-'' •. i f»*».; ;n-: ’• •''!!•• ••• *;<: r

i,:

> § 33.

..,;< »r. ''Öl 4: / i;. i j i ,''!/!.-• iiliiHiji .f.vifij Mom.

1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:
i l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver
afdelningskontoren; samt

3:o tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid
afdelningskontoren; dock eg a bemälda fullmäktige och ledamöter samt
tjenstemän och betjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor
erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper,
äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas
annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att
denna inskränkning ej gäller ,i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt,
så framt derför ställes säkerhet i fast egendom, vågförda
effekter, aktier eller obligationer.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisniugsutgifvare, acceptant,
endossent eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör
annat lånedistrikt, än der diskontering, lån eller kreditiv sökes.

Mom. 4. De i paragraferna 29, 30 och 32 omförmälda lån utgifvas
endast å jemna tiotal kronor.

Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med
afbetalningsrätt än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares
eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen känd, eller den erbjudna
panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara

försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person,
för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående
vederhäftigheten. i--b : ; . : ,/•

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje
sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den
derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens
säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att,
för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att
i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej
sjelfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning,
skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de,
vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det
senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom
ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart
skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande
bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmäktige
bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna
för afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens
hufvud- och afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom
kommissionärer taga någon befattning med vexeldiskontering eller med
anskaffande af lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan
hos fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande
ansvarighetslag, öfverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors
styrelse eller af tjensteman, anmäles förhållandet i förra fallet
hos fullmäktige, som från uppdraget genast entlediga den felaktige ledamoten
och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig domstol,
och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, livilka
ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja
den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner.

.n;

§ 36.

yfimkwl (

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega
fullmäktige bestämma med afseende å såväl penningeställningen som
utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta
vara olika i riksbankens hufvudkontor och vid hvardera afdelningskontoret.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt,
der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall
denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.

§37. ‘

Diskontering och utlåning sker vid såväl riksbankens hufvud- som
afdelningskontor alla söckendagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna undergått granskning,
och kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom
kontrakt bestämmes.

§ 38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståthållareembetet
i Stockholm som samtliga konungens befallningshafvande
och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter
skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller
afdelningskontor insända.

§ 39,

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånado före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran
sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens
uttagning.

Afdelning III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§40.

Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige,
hvilka vid hvarje lagtima Riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen
stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. 3. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande
erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i
styrelsen deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;

b) om han ställes under förmynderskap;

c) om han till borgenärer all sin egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande
brott;

e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig
att inför rätta föra andras talan;

f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåfvor sökt värfva röster, eller mot vedergällning afgifvit
sin röst, eller genom våld och hot stört valfriheten.

Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig
inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på
riksbanken särskilt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen;
och åligger det fullmäktige att doldt och förlegad t hålla hvad
som rörer enskilda personers förhållanden till riksbanken eller i öfrigt
vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt
Riksdagens beslut, tyst vara bör.

§ 42. ;

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det
åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion,
som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige
bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa
köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva
tillsyn öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande
förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie
deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af
deputerade, fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en
och en half månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för
att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och
tryckeriet rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri,
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda
aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning
af fullmäktig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter
suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att
för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp,
motsvarande det för fullmäktig i staten anvisade arfvode.

§ 43. .''.i r ä '' •

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige
vara tillstädes; dock må ärenden, som höra skyndsnmt hand -

läggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem
äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret
skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges öfver läggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, Indika per
capita beräknas. I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande
röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat
pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning
varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på
sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare
i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till
sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd,
får röstning med slutna sedlar eg a rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af
beslut, fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar
verkställes alla söckendagar af minst fyra fullmäktige,
nemligen de två deputerade samt minst två bland öfriga fullmäktige.

Dylik ansökan må ej anses beviljad, med mindre flertalet bland
närvarande fullmäktige sig om bifall dertill förenat.

! '' '' '' " ^ § 44.

Till sådana ärenden hos riksbanken, livilka böra hållas hemliga,
räknas, utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges
öfverläggningar och beslut rörande köp och försäljning af vexlar å
utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder till vidmakthållande af
metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af banksedlar,
så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskildt
protokoll, ej får yppas förr än banko-utskottet., Riksdagens revisorer
eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken.

§ 45.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken,
emottaga befallningar af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott,
i de fall detta sistnämnda eger att föreskrifter å Riksdagens
vägnar meddela; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap
Riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga

ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller,
mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitieombudsman.

•ioi1 rrvR-rö! c. i''j :> i 1 ii * bn fi\ !(i k-;_s\r b) oam * t 15 •»f ■ r>gii>bim

* i■>! 1-• ■ ''Iii ji; f ‘ t,iir. •: • J.< < :.<H& 4g

ii> ii--i- f -L-1 iiii . • - r;;.: oimeviiidim <: -imu lira

Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad
embetsman till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem
derom underhandla, vare det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans
närvaro om beslutet öfverlägga och detsamma fatta.

§ 47.

.'';b >;

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl.
myntverket för: riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak
emottag^, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande
till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld
hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för
myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
Omständigheterna bestämma. ... i-r.-od a, >■>.:

Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och
oftare, der så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt
förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra,
må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta
inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier
i Stockholm. Iv sm ;

§49. ,‘r''"t''" J

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter nogrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskilt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer
förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder
till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till

Bih. till Riksd. Prof, 1802. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Bankoreglemente!.)

borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af
deras skulder till riksbanken, I annat än sistomförmälda fall må fullmäktige
deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter
och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift
underställas nästblifvande banko-utskott till afgörande i den ordning,
instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret som, på
förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka
såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 50.

öfver sådana till banko-utskott eller revisorer stälda besvär eller
hos banko-utskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till
fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 5i.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud,
utsedt inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning
vid afdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken,
utgår ej särskildt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning,
beräknad enligt 3:dje klassen af gällande resereglemente. Till annat
ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.

§ 52.

Mom, 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande
deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilda personerfaststälda
årliga anslag; och

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver
riksbankens handlingar.

Mom. 2.
fullmäktige hos

Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
banko-utskottet göra anmälan.

''sfi -'' l*n ••£*!,i:h-''•v.l tr-tsoh otc.ro-f.

§ 53. b nu : mvcvmai

~ v /11 . i51. * i > i *1 ’ * i " : ■ ■ ■ ■ J''-i''-''1 ,''. : • 14 -‘ r # • 1.'' i > i! >"v :■: i G /''

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk
Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om
utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda
eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges
pröfning och beslut. /, : .ifii f

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej,
utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit
medgifvande af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, ''samfält eller genom delegerade,
på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt
tillse byggnaders och maskiners tillstånd, med mera, utan äfven att vid
hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering
af förråden vid bruket. :-\-

§ 54. yr.

— J r-/!" I'' i 1 A l;; 11 ; ;\ • -1 ■:'';; f j j : G \‘*! i ’’■ • J. • I i • i *-i

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett
eller annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet,
men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslut derom ej
af fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig med banko-utskottet.

§ 55.

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till
betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess
räkning-inropad, må icke af fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas,
utan skall fråga derom underställas banko-utskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning i dess helhet till såväl banko-utskottet

som Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontor.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till banko-utskottet och
revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna
för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden
och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser
gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter
må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom
riket förflyttas; och böra fullmäktige vid slikt förhållande af Kongl.
Maj''t utbedja sig råd och upplysningar; varande å Karlsborgs fästning
för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större
eller mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof
förvaras.

t'': ''i:''.''.''-;- • r■: ■ r-V’'' ; - 1: I; .• • /:■

§ 58.

Åt fullmäktige är uppdragett

enligt regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgäldskontor,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort,
då, i anseende till vigtiga hinder, Riksdag ej kan hållas i hufvud staden;

enligt regeringsformens 98 § att, om justitieombudsmannen dör
eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare
utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas
eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger,
genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita välja
en anöan;

enligt regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämt
bevillningens hela belopp, men icke före Riksdagens slut om bevillningens
fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan
grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade
artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillnings -

summans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad
;

enligt riksdagsordningens 32 §, att vid riksdagens början genom
tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed
riksdagsmännen skola styrka sin behörighet;

enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af riksbanken, § 7,
att, när för ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan
lagtima riksdag är afslutad, och innan revisionen sammanträdt, hinder
uppkommer att uppdraget utföra, uppå anmälan derom inkalla närmast
i ordningen varande suppleant att i revisionen deltaga; u, •

enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket,
att inom sig utse eu fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens
styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de
postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot
den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt att
på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp,
styrelsen finner nödigt.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige
i riksbanken dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver
Göta kanals vidmakthållande utse och välja en person att, å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar,1: såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen;
skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid
dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. — Bemälde fullmäktige
må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga i revisionerna af kaualverkets räkenskaper.

Derjemte och i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag
bildade, till riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente
närmare omförmälda »byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus»
åligger det fullmäktige i riksbanken att jemte fullmäktige i riksgäldskontoret
förränta de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i
följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas;

hvarförutan — och som 1888 års Riksdag beslutit., dels att för
inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras
å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas
en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte
andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden,
dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall
å artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall

i kong!, slottets närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande
af det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet
vid artilleri planen och för inlösen af byggnaderna å egendomen
n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen af bazarbyggnaden
å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000 kronor,
dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens
ordnande i öfrigt ej ma öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan
sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa
5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras i enlighet
med genom bankofullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg
upprättade och af dem gillade ritningar — det åligger fullmäktige
att utföra det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta ärende
meddelade beslut innefattas.

Afdelning IV.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg
och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera i de öfriga
afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal
suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige,
med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de
dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter i
dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller
andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot
återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvardera styrelsen skola fullmäktige
särskildt utse eu att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen
väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom, 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för
ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen, öfvertager annan ledamot den förres göromål, intill dess
fullmäktige derom förordnat.

Mom. 4. Å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning,
bestämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot,
som handhafver den dagliga förvaltningen vid riksbankens afdelningskontor
i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en och en half samt sådan ledamot
vid hvardera af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet
årligen.

öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren,
med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter
anmälan hos vederbörande styrelse, och för såvidt ej särskild! hinder
derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar
och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen. . .-it

Mom 5. För den tid styrelseledamot för den dagliga förvaltningen
på grund af medgifvande i mom. 4 begagnar ledighet, ega fullmäktige
bestämma godtgörelse till vikarie med tillämpning dervid af
de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna
för dylik ledamot.

§ 60.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret bär styrelsen att ställa
sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar,
ordningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som
äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade; och
har styrelsen att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers
förhållanden till afdelningskontoret.

§61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva nogrann tillsyn öfver
göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra
ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och
hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

Mom 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning
af vexlar vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i
berörda göromål.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter
vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll
skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och då dessa
äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar
sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej
fattas, med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning
om försträckning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro
om bifall ense.

§63.

Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande
finnes nödigt, å riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar
å tusen kronor hvardera, dock under vilkor, att anvisningarna utfärdas
endast å tryckta blanketter, hvilka med utsatt nummer och belopp,
från fullmäktige utlemnas; att anvisningarna underskrifvas af ledamoten
för den dagliga förvaltningen jemte en annan styrelseledamot samt
kontrasigneras af kamreraren; att anvisningar icke få på förhand utskrifvas
till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas endast
i den mån, som de för afdelningskontorets rörelse erfordras, samt att
med första efter anvisningarnas underskrifvande afgående post anmälan
om utfärdandet, med uppgift å nummer, utgifningsdag och namnteckningar
å anvisningarna, till hufvudkontoret insändes.

§ 64.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning
granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare
utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälda
revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låneoch
kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings- och ntsökningsärenden,
söm till Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, bankör och
riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande
sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den till bankoutskottet
senast å dagen föi’e riksdagens början och den till revisorerna
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 65;

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2.J Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandel!),
äfvensom ersättningen till deras biträden, ega fullmäktige att,
efter göromålens omfång och'' beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda
arfvode, lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning
deltager, dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 59 mom.
4, begagnar ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen,
till denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande
det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.

Afdelning V.

A. Om tjenstemännen och vaktletjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelning skontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordnvngsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.

§ 66.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdclningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvartdera anstälda
tjenstemän, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt

Hill. till Biksd. Prof. 1892. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5

(Bankoreglementet).

de af fullmäktige eller deras deputerade eller* för afdelnihgskoutor, af
dess styrelse eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen meddelade
föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjehstgöriugöstadgar ega fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och loke Öro mot
föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af
fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag undersställas
banko-utskottets pröfning och stadfästelse.

§ 67.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator
och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid
hufvudkontoret;

Fjerde graden: kommissarier och bankosekrefteraren.-

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontöret
och afdeiningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på
tjenstemännen vid de öfrig» afdeiningskontoren och ej heller på ombudsmannen
vid kontoret i Malmö.

§ 68.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjensteman vid
hvardera kontoret, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oUtidgängllgen behöfliga, ega fullmäktige
att utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt
dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Vaktbetjenitig anställes i hufvudkontotet äf fullmäktige
till erforderligt antal och vid öfrig» kotttor af vedetböfande styrelse
till det antal, aflöningsstaten angifver.

§ 69.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af
Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmäktige att
tilldela lämpliga arfvoden åt de i Staten icke upptagna biträden inom
kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid
hufvudköfitttrét äfvensom åt de tjensteman Vid äfdeittifigäkontörfen, hvilka,
utom den ordinarie tjenetemåhnéh för koinmissionsgöröiiiål i Göteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, horn härflyta af stadgandet
i § 85 inom. 1 här ofvan.

Likaledes ega fullmäktige att Vid hufvudkbntoröt Utöfver stat till
vaktmästare i och för tjenstgöring vid brändänstälterna och nåttbeVåkningcn
meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

§ 70.

Mom. 1. För tillsättning äf ordinarie tjensteman fitsätteS Vid
hufvudkontoret af fullmäktige Oeh vid öfrigä kontor äf Védei-börafide
styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse
i post- och inrikes tidningar; ansökningstid af tretid dågär frän kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren
må fullmäktige, då Så ähses lämpligt, låta Med åtgärder för tillsättning
å ordinarie stat af sådan befattning anstå och i eldighet dérhied bestämma,
att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Sökande till annan än första grädehs tjenst skäll skriftligen
förbinda sig att för de medel, Söm'' kunna honom i tjensfén ån-,
förtros, ställa vederhäftig borgen eller annan Säkerhet, till det belopp),
fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna komfria ätt bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag ieke någon fullt lämplig ö''ch
skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas
ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige,
hvilka hafva att tillsätta tjeUstew samt Utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke Uppförda
behöfliga biträden inom kontöret för riksbankens Utrikes1 affäfef;
börande deputerades åtgärder härvid hos fullrhäktige åWmälaS,

§ 71. j .!-•»[! f it

'' ■! : ''! i;;-:,.; • _ _ • : • I , I! i! '' j i i j . i A, T i,'' : ■ • \

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa
tillsättningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna
medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning
af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor
om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för
tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 72.

• . ■ * l /

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna
den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande.
Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring
i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 73. .T;,,.;

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i
andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som
till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig
att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst
utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är
för tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.

,''i J -

*. i f i i • t ri • t i;0i i u \ A •>

. : 1 i; ii’\ 1 »ii-ji i* {f Gg* j j ;•!•>* ;•! • --h • ,hit t >'' •• j i !•''>«''!

Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med
mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteinannen
hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande
duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå
protokollsutdrag.

§ 74.

§ 75.

* .. . ■.....j. , ■ r > fi ?r

Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga
att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller
jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken
eller eljest kan varda stadgad.

De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller
befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas
till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda
kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning
af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen
för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslita
sedlar. _ -

§ 76.

• ; i* • , !,!i ( !!*,.)*• ''»*■''•» «

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat,
ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna
och för dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp,
motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda
lägsta lön, vid afdelningskontoret i Visby högst åttahundra
kronor för år räknadt samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
högst niohundra kronor för år räknadt, dock under iakttagande härvid,
att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma att öfverstiga
dennes ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag
helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsfall, eller för enskilda angelägenheter,
eller i ock för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden
för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende
dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld
under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet
i dylika fall enligt nedanstående §§ 81 och 82 kan komma att

fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som
fullmäktige pröfva för ändamålet nödig.

.Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, kamreraren vid afdelningskontoret i Visby samt kamrerare och
bokhållare vid de öfriga afdelningskontoren ega, så vidt sådant utaö
hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin
ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde graderna
vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren i
Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan
omförmälda tjensteman en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i
lägsta graden vid hufvudkontoret ej ega att erhålla semester förr, än
de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på
ordinarie stat i minst fem år.

Semesterindelningen för h-varje år fastställes vid hufvudkontoret
af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 77.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af
riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen
från högre elementarläroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga
kunskaper för riksbankens tjenst.

.Y'' /Y''7;YdYY §78.

Mom. 1. Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie
vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst
förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra
vaktmästare.

Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas
af styrelsen, ordinarie till det antal, aflöningsstaten bestämmer.

§ 79.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen.
År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af
deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att tjensten förrätta, af riksbankens
medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vakt -

mästarelön och vid afdelningskontor högst den sjukes lön, men sökes eljest
ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, ätt han tillborge*
närers förnöjande sin egendom afträda förordnas vikarie på den tjenstlediges
bekostnad.

§ 80. '' ;'' '' ] .

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensteh inhehar
fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af
förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ook beträdes med större
fel i tjenstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefverne^
vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen
anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör
till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle
att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel
af förenämnda beskaffenhet, skall häh efter fullmäktiges pröfning er*-hålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring
afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre
del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse försvunnen, afhålles
lian från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han ifrån innehafvande tjenst.

Mom. $. Åf de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor egä
fullmäktige att, sedan vederhörandé tjensteman fått tillfälle sig förklara,
från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den,
med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i
afseende på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på
anmälan af vederbörande kontorsstyrelsBi

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i inom. 1 omnämda påföljder,
ega de att sådana tillämpa.

f ■ ■ ■ . ; ! ; ■ ■ . ! i ■!; t

§ 81.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej
tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom två år fVåh förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd vant föranledt
af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att

ställa sådan säkerhet, som i § 70 mom. 2 omformäles, värde han likaledes
från tjensten skild.

§ 82.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas
och ■ * skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen
i konkursen inträffat, styrker sig! vara från borgenärers kraf befriad,
skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.

-''hd ramis in! Ib i i^ibtisvu tiy barn -mil-.* st->gi irrigt -it-■.! :

-d-O § 83. •>: M

. .. ... r,i><• ■; s !;

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse
i allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens
trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve
gjprt sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjénst.

‘ u''nhylHiM?r ib; it -t.di*» -t* : afl1;'''' • a i ■-•yr.ir. aa } !» t--,''ha ;

i, § 84. . , .1; ,

j-v % å # | , f . y -i » ..

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller
anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest
visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt, deltagande i
göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor,
af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från listan* öfver

extra ordinarie tjensteman afföras.

i;pu t canot • • t-fn'';h O; UfiTi/m-uM». ''<■ > * , - j, ■ ■ ? tij M ! .<:•! .

: ! b’;''.;,. '' rgi:tb> '' ''>'' it f! C : O r >! .■:;; i ■ V :!fn-; C ,: ; ,;!| *.!-.*;**

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller
sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande
kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock genast skilja honom från tjensten.

-.V.;;-^7..tv-■ -.‘.d-§86- ;!l ..

Beräknandet af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas
på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal
de användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller

annan statens tjenst.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder
eller tjenat femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med
åtnjutande i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.

•••!!•:*! i 1 till I»''»**»ii 11 t: II,-'' I o/;;.-! .bil ; t j.ftlfr. lö!

§ 88.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder
och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af
hela lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkos, att
han befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt helsotillstånd.

-liur Hi* ro er sjiob •«> . mim,jr-:!;-■. ■ ; i ■;Ki-ii <,>b: iVt

§ 89.

- j !!• . h''i ''•! : - v'' »i i hd . - ■:< i r . ■■ ■; ]i- . * > i , ,

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han
fylt sextio år och tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för
lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda
sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan afskedssökande
endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension
erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena,
medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande
tjensteår. -Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren
sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för
hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare utfall^.

§ oo.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman
eller vaktbetjent, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet
är förhindrad att vidare gagna riksbanken, oaktadt han
sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, efter
omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i
pension, ehvad do föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda

Bih. till Itiksd. Brot. 1893. JO Sami. 1 Afä. 2 Band. G

(Bnnkoreglemoutet.)

,''nh''i ''tid!

eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som
i nästföregående paragraf äro faststälda -

§ 91.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende
för alltid eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare
uppbära.

§ 92.

Mom 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande
arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar
få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges
expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder,
vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning
af reglementet kunna besvär anföras hos näst sammanträdande
bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken,
dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden
blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af
sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet
blifvit justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det
klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före
klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition
inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag
Riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken,
sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt
senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda
tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart
ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga
blifvit justerad, eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.

* i- .. * i4 i'' *; j/A-ui'') . * v.‘\ :i ,1''

>i> [•]''>!.*n J1o l!f 1 »ri

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

thJ/ti -f. Sx.jv r&buf.im r.:n .‘Jo! •( nnii >fyH‘> u!> ii; jr: »nio>!>* •

§ 93. : . ■ Oi

. ''I t i i - ■ ‘ '' ■, , ■ VJ- ■ ■ ■ ■ i i , 1 ! I -:■*<, < ■ •! I

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,
ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige
bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen
en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen
och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens
förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse
den af banko-utskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion,
med den ändring, som af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning
följer.

•into;:i-;f»ol i. ■ Tf-ji< .-Öl !" : - :! . '' • il i = f .. S o

§ 94.

Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas
af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda
personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

Vilkorligt stadgande.

För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af
de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor,
ega fullmäktige:

dels att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelso,
återbetalningsskyldighet m. m-, som med fullmäktige i riks -

gäld skontoret aftalas, uti riksgäldskontor lyfta svenska statens obligationer
eller deremot svarande valuta i guld intill ett
sju millioner kronor;

dels ock att på de vilkor, fullmäktige må bestämma, i riksbanken
^diskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska vexlar intill
belopp, motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885
års slut befinnes hafva haft i egna tiokronesedlar utelöpande.

* Vj 1 . t» t• >‘ ij ■: •: ♦*] ? *jj> •''*}<»« 4’.f!'' i-i Ju ni I

• i • • i i n: .n''..,(od i< /1* t * 4 ,-jrjöd''ton M''d> *h*i . mvmllev iö''l

Riksdagen har år 1891 besluta :

a) att under loppet af 1892 skall för Kopparbergs län i staden
Falun inrättas ett afdelningskontor af riksbanken, under de vilkor och
bestämmelser i afseende å kontorets verksamhet och rörelse, som bankofullmäktige
ega föreskrifva;

b) att det må ankomma på fullmäktige att till bedrifvande af
kontorets lånerörelse anvisa de belopp, fullmäktige må finna lämpliga;
och

c) att fullmäktige, tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda
besluter, må ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter
styrelsen för afdelningskontoret i Falun skall utgöras, än äfven utse
dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas
utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelsen, äfvensom besluta
om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga
alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande.

:• • •; : ‘ w MänNm r->,h / ,ci:! .V !

ijg;.. ii-,''..'' giUitOfia t ■: malt/l nliataiaiil i...: ••• m

belopp af högst

tf"

af, \r

• ■ V

t.h

‘Mit

■ 10

Jemlik^ § 8 i den för banko-utskottet, gällande instruktion, har
utskottet, på grund af under Riksdagens lopp vidtagna beslut samt i
noggrann öfverenstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers bank
den 1 mars 1830 faststälda grunder, upprättat och sammanfattat förestående
reglemente att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig
ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande;
kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och
förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda
fall, utan stridighet med här utstakade, grunder och gifna speciella
föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige
besörja att lagarna angående myntbestämningen och för Rikets
Ständers bank af den 1 mars 1830,-''kongl; ''kungörelserna af den 30 maj
1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet,
myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren
1873 och 1876 samt detta reglemente efter Riksdagens slut i lika format
af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

.Stockholm den 10 maj 1892», ,! /

G. S. ÅKERHIELM. ’ !,

•. i. !■! i O. i;: n * i. ''I ■ ■ ;• >1. bni

Arvid Gumselius. Harald Ericsson. 1 J. A. Sandberg.

Carl H. Nordenfelt. Wilh. Ang. Söderlijelm. A. E. 0. Cederberg.
W. Falk. G. H. Spens. A. Hansson i Solberga.

Ivar Månsson. Olof Melin.,, J. P. Nilsson.

J. August Sjö*.41 '' '' A. Göransson. ij Nils Persson.

ÖJtusjssnoi.T C. F. Kölmodin.

t.ijtoaöl L

Bbt. hnmvk^ö-ibin ''Å"oh f
kh >kno*i b’v ,-,•!> .ilvv „*:? ,***''•iH.t.i;l»;i] r>,h* j

Aflöningsstat

för Sveriges Riksbank:

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera...... kronor 4,000: —

hvarförutom två deputerade åtnjuta, hvardera .......... » 8,000: —

och en vikarierande deputerad.......................... » 3,000: —

samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen

vid riksbankens pappersbruk och tryckeri.............. » 1,000: —

*) . » -i t ..it , > !..• .-ii t ..lii-»» .''s hi; I

B. Hufvudkontoret i Stockholm:

Tjenstemännen: *)

Å lönestat:

tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassa -

skrifvare, kanslister, hvarje .......................................... kronor 1,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ » 2,000: —

tjugutvå i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer,

kassörer, notarie, registrator, hvarje ....................... •» 2,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................... ); 2,500: —

efter tio års till........................................................................... » 3,000: —

’) Staten för tjenstemännen tillämpas frän och med den X Juli 1892,

tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste

revisor, hvarje.........................................kronor 3,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till..................... » >j 3,500: —

efter tio års tjenst i graden till ........ » 4,000: —

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,
hvarje.................... » 4,000: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden

kan förhöjas till.......... » 4,500: —

i’! i i'''': ;■ !!i -:! rf? < -jj :•:! ni; ;-r/''l un eg tm

Å arfvodestat:

•.!•<• ht/:-: b

Tjenstgöringspenningar:

till tjensteman i l:a tjenstegraden, hvarje ..................... » 800: —

till tjensteman i 2:a tjenstegraden, hvarje ..................... » 1,000: —

till tjensteman i 3:e tjenstegraden, hvarje ..................... » 1,200: —

till de tjensteman i 4:e graden, hvilka uppbära 4,000

kronor i lön, hvarje ........................................................ » 1,450: —

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje...... » 1,750: —

. i Ii. : ) .1- • "•,i , i

Missräkningspenningar:

till kassörerne samt till den tjensteman, som inom
kontoret för riksbankens utrikes affärer bestrider

kassörsgöromål .................................................................. » 1,500: —

till den första gradens tjensteman, som förordnas att

förestå bronsmyntkassan .............................................. » 600: —

i;* . i: ; :! f.! • * i t iv

Arj''voden:

l:o) för vård om riksbankens förvaringskassor, låne-,
säkerhets- och värdehandlingar samt kontanta medel
och andra behållningar, äfvensom för kontroll

och revision af kommissionsanstaltens verksamhet,

tillsammans 22 arfvoden å kronor 750: — ............ kronor 16,500 —

nemligen till:

fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare,
ombudsmannen, den särskild! förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning, bokhållaren vid
kontoret å Norrmalm, en tjensteman vid konkret
för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid
kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret
samt fyra andra tjensteman, hvilka till ifrågavarande
slags uppdrag förordnas.

2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till

flitpenningar åt extra ordinarie .tjensteman ............ » 24,000: —

3:o) till brandchefen .................................................................. » 600: —

4:o) » vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling.
............................■. ................ » 500: —

t ... j i n: i

:«»>•<''.f •[''''!(■>/tf .iiMbjncui-af >(! a:*

- \ - . • ,i . :

o- ;•<.} Väkthetjening en:*)

o. i-, i 7 J

öfvervaktmästaren och brandmästaren, lön........................

tjenstgöringspenningar......................................................

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön..................kronor 700: —

tjenstgöringspenningar................i.... » 300: —

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kunna höjas till
sammanlagdt 1,200 kronor, nemligen:

lön.............................r„4V................... kronor 800: —

och tjenstgöringspenningar ....... » 400: —

samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
kunna ytterligare höjas till sammanlagdt
kronor 1,400, nemligen:

lön ............................................................ kronor 900: —

och tjenstgöringspenningar....... » 500: —

l i <: i’ i

juli!

il,.''.. i

|.t flit

1,400: —
600: —

1,000: —

1,200: —

1,400: —

*) Staten för vaktbetjeuingén tillämpas från och med den 1 Juli 1892.

C. Afdelningskontoret i Göteborg:

I. Styrelsen: '':!lj/ ’i<,{ tJ m?

— ''«»,'') •»>»tf.n:•? i?i*■ t!mi;■ j :i ■ iVteii»: ff;i?ii;iIji;j• tr--1 *jii

fyra styrelseledamöter, hvardera .......................................... kronor 2,400: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen......................................................... » 4,600: —

jemte fri bostad.

111

II. Tjenstemännen:

— h fiol ,‘ysr:}Hj;n!bti’.7 no

- i Å lönestat:

liv; in l*oJ i A -din- i

tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera » 1,000: —-

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie <h

tjenst i graden till ....... » 1,300: —

sex i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassörer,

registrator, hvardera......................................................... » 2,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till4..A...l.b.Xf/j.iJ.(^i.b;.i..a.li..d.:.t/;.......b » 2,500: —

efter tio års till ........................................................................... » 3,000: —

en i tredje graden, kamrerare.u;.’;w.v.X$!&.d........................ » 3,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till ...............................» 3,500: —

efter tio års till .......i......d.:x..i....................... » • *1 4,000: —

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första gradenf hvardera .................. » 600: —•

» » i andra » » .................. » 800: —

» tjenstemännen i tredje » » » 1,000: —

* i i'' \ i. i! t} .■; • j i. v.» liv - i i!’lt»1 l! i: • !*.’•>•i • V;;

Missräkningspenningar:

till kassörerna, hvardera.................... » , 1,500: —

» föreståndaren för kommissionsgöromålen .................. » 500: —

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 10 Sand. 1 Afd. 2 Rand. 7

(Bankoregleinentet.)

Arfvode: : < ,h;

till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker hetshandlingar

samt andra behållningar .................. kronor 600: —

» extra arbeten, semestervikariat och flitpenniugar

för ordinarie och extra ordinarie tjensteman ......... » 7,500: —

■ :<«*•''»,! * infnjintii. / it»} .-.ijilvj.i*

600: —
125: —

600: —

• j-i !i>t --liv-;-»

■! *:<> i"u: 11: .‘il q ;• >f* J - 1 !f *.!

D. Afdelningskontoret i Malmö:

- ... -!l.i oit loft )

I. Styrelsen:

• *'' \ i j i i!! •) -''jr; (-.»‘,1 *i •: • * f v », » L > ‘ *‘11/1 .!-?/»I'' ri\

fyra styrelseledamöter, hvardera .......................................... kronor 1,800: —

samt derförutom den ledamot, som handhafva- den

dagliga förvaltningen......................................................... » 5,200: —

III. Vaktbetjeningen:

■ nennlimeisfrejT II

en vaktmästare, lön..................................................................... y>

tjenstgöringspenningar............................................. »

jemte fri bostad och vedbrand;

en husdräng, lön La...........»

jemte fri bostad och vedbrand.

. . h; MmUmi M i

II. Tjenstemännen:

Å lönestat:

två i första tjenstegraden, hvardera..................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till .................................................

två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till ......................................................

1,000: —

1,500: -2,000: —

2,500: —

.''V\

Öl

efter tio års till .......................................................................... kronor

en i tredje tjenstegraden, kamrerare ................................. »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden »

efter tio års till ........................................................................... »

ombudsmannen,.,.................................................. » ,[

A arfrodesstat:

<!(><!.. !•!/;: ;i,; I s ,, v • ;

Tjenstgöringspenningar:

3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: —
1,500: —

moll

I T t\" “f

. ''\U: yt''.: 1 - j 1 j (ii-, {

till tjenstemännen i, första graden, hvardera ......v...;.......

» » i andra » » ..........

» tjenstemännen .i tredje graden ...;.,....,..,n,;Vf,;.,...,..

» ombudsmannen ..................................................................*.

Missräkningspenningar:

till kassören......................................................

'' • • . . ...

f . t;T.! j;

i ;?•: i ■ • f (:•»<■* t '' \

i, ,i(I . Arfvoden:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
för ordinarie och extra ordinarie tjensteman.........

» 600: —

» 800: —

» 1,000: —

» 500: —

ii-, .iUiijrioiiHd

» 800: —

•- * ( U > l. i '' ''«

III. Vaktbetj eningen:

eu vaktmästare, lön..................................

tjenstgöringspenningar............................

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng, lön .....................................

jemte fri bostad och vedbrand.

» 600: —

» 100: —

)> 400: —

!'' ift< • !’ , ''it . i t, < >t! -t ■ *! .

..... ''-it!.'' v ;»•»»>''(•.« iiil»''. vi .imbi. i;: m-m! >! r i j J t ’> i * t ■! t

-i>\ j. i'' ’ i '' till tfft/i ;i[

E. Afdelningskontoret i Hernösand:*) '' ■

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjenstenian, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvithet
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter

tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter 10 års med ytterligare
500 kronor, , ,,

samt tjenstgöringspenningar.............................. » 800: —

och missräkningspenningar............................................. » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter 10 års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.............» 600: —

ombudsmannen, lön.......:.t.:..V.''.......‘................................ » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat.
................................................................................... » 1,200: —

vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400: —

tjenstgöringspenningar........................,..,r...... » 100: —

jemte fri bostad och ''vedbrand.

*) De för afdelningskoutoren i Hernösand, Jönköping Kalmar, Karlstad, Luleå, Vexiö och
Östersund faststiilda staterna tillämpas hvad angår styrelseledamöterna från och med den 1 Juli 1802.

. ■ (tf • • \ f j i ‘ f j

imi ijj

• H '' i

F. Afdelningskontoret i Jönköping:*)

tre styrelseledamöter, hvardera............................... kronor 1,200: —•

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ........................................;.....;.u...O''''<■ » >. 2,400: —

dock att, derest sistnämda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till ho -

»1»

nom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,- -run-i!.

-it.:

in ;•!

iti‘

tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..................jL

bokhållaren, tillika registrator, lön.............iL...

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...........................:.;;+.........

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

ombudsmannen, lön .........................................................;......

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
.................................................................................

vaktbetjenten, lön .....................................................................


iili>! ,ii	1,600:	-t-4
oj OM JL
i •• * in
A 005	jiiijiil
» >1	i 800:	—
»	600:	—
illa»	1,200:	''—4
: >[ Vi;	f, . . .
f OOr»	ruva .
	600:	—
, » !	900:	—
<{>i;i i [ tf.	;> 11 / • >
»	400:	*
i» i -	800:	—
»	1,700:	—
»	•* 400:	—
»	100:	—

jemte fri bostad och vedbrand.

'') So noten till E, A/dclningskontoret i Hernövand,

G, Afdelnmgskontorefc i Kalmar:0)

tre styrelseledamöter, hvardera.............................t.kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...............................................

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

och missräkningspenningar...............„:.u.

bokhållaren, tillika registrator, lön .............i.........

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor, ,r

samt tjenstgöringspenningar.....................

ombudsmannen, lön ......................................j....;....................

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat.
...................................................................:

1,200:

IT-.b'' i!

» 2,400:

tjenstgöringspenningar.............

jemte fri bostad och vedbrand.

11 it

1)	1,600:
	! •* A ! f i 11 » **f
I V ( »	• J i 800
»	dm 600
» i 1	1,200 <1 <• ; . . .
''Ku »	J ‘MjO it t>600:
»	800: ; ii- i
»	»1 .• ?? ''it 1,200
»	400
»	100

i ''i

*) Se noten till E. AfdeliUngskontoret i Hernösand.

■•ti i -

''''.O 1

H, Afdelningskontoret i Karlstad:*)

tre styrelseledamöter, hvardera...................kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafva- den

dagliga förvaltningen ..............................................uu.U ,< » in

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgörings- i . .
penningar och 3,000 kronor såsom lön hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter
tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön..................................w.....,..., J]\ »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar........................................,v. » jj

och missräkningspenningar.....................................j........ t»’,;»

bokhållaren, tillika registrator, lön ..... » ,;:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................ »

kontors- och kassaskrifvaren, lön ........i.....................;........ »

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... > »

ombudsmannen, lön .................................................................. »

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat.
................................................................................... )) j,,

vaktbetjenten, lön........................................................................ » ,i,

tjenstgöringspenningar.............................................. »

jemte fri hostad och vedbrand.

1,200: •

ml.'' tan

2,400: -

i 110 rf

1,600:

.rfliv.S

.1H11* J i t

YUVtt

t 800
. 600
1,200

600:

900:

400:

800:

1,200

400

100

'') Se uoten till R. Afilehiimjshoutorrt i Hernöstnul.

I. Afdelningskontoret i Luleå:*)

tre styrélseledamöter, hvai-dera..............................„.....i kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

‘dagliga förvaltningen ..............................................v...;.., » 2,400:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af • . t <
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöriugspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda s
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter

tio års med ytterligare 500 kronor,-'' - '' i'''', byn»

kamreraren, tillika kassör, lön............................i...,............... » v 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

— samt tjenstgöringspenningar.........................................;; 4 » 800:

och missräkningspenningar...................................v.....uu • » 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön ....»;.....» 1,200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..................... » 600:

kontors- och kassaskrifvare^ lön ........... » 900:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................... » 400:

ombudsmannen, lön..................................................................» 800:

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat.
........................ ® 1,700:

vaktbetjenten, lön.................................................................;...... » 4:00:

tjenstgöringspenningar........................................ » 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

’) Se noten till E. Afdelningskontoret i HernUsand.

, .rcaiT i J^iojnoia^aialablA ...

K. Afdelningskontoret i Vexiö:0)

tre styrelseledamöter, hvardera

kronor 1,200:

samt derfönitom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen....^^.:.,...:;.....,.,.....;.-:;.....:;i » 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides a£ r< n

någon riksbankens tjensteman, aflöningen till ho- bars ;a ...

nom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 tu ri;:-

kronor för år räknadt, deraf 800. kronor anses så«v •<•»( . _

som arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringsr.ui:'': ,

penningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket jo!

lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda h-.a

egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter.

tio års med ytterligare 500 kronor, gn;1nran?.gnhö^iiOft’ t

kamreraren, tillika kassör, lön....................1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie uUit

tjenst med 500 kronor och efter tio års med m-J liv ( ,

ytterligare 500 kronor, /lou nk c d

samt tjenstgöringspenningar............; 800: —

och missräkningspenningar.................... ... ’..uöl , » -600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön.....i...i-, do 1,200: —

''hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst • , ,

med 300 kronor och efter tio års med ytterligare ,

300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.............» 600: —

kontors- och kassaskrifvaren, lön ....................................... » 900: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med. .3.00- kronor,

samt- tjenstgöringspenningar.......................................... » 400: —

•ombudsmannen,, lön...................................................iöa-f800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen. och semester- :i •

vikariat...................................................................v g 1,200: —

vaktbetjenten, lön.....ii.uta..u^v>u >>•-./;{ 400: —

tjenstgöringspenningar100: —
jemte fri bostad Och vedbrand. *)

*) So noten till E. Afdelningskontoret i Hernösand.

Bill. till Rttsd. Prof. 1891. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglemente!.)

L. Afdelningskontoret i Visby:0)

‘oiXB T i Jsio./i

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 750: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen..................................» 1,250: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i andra
graden vid riksbankens hufvudkontor,

kamreraren, tillika kassör, lön..........r.v......L.........^....v.,.:t.,..... » 1,300: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 400 kronor och efter tio års tjenst
med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar........................ » 700: —

och missräkningspenningar................................ » 400: —

bokhållaren, tillika registrator, lön............... » 1,000: —

, hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.............. » 500: —

ombudsmannen, lön.............................................. » 500: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat.
...................................... » 500: —

vaktbetjenten, lön........................... » 400: —

tjenstgöringspenningar...................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

M. Afdelningskontoret i Östersund:00)

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen......................................................... » 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 * **)

och med den 1 juli 1892.

**) Se noten till E Afdelningskontoret i Berncsand.

kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda
egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter

tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön................................................ kronor 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .......................................... » 800: —

och missräkningspenningar............................................ )> 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön.......................''....-v........'' » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................r..................... » 600: —

kontors- och kassaskrifvaren, lön.......................................... » 900: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 400: —

ombudsmannen, lön............................................................... » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat.
................. i> 1,700: —

vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400: —

tjenstgöringspenningar...................................................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:
l:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje
tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden
näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie
stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad.

Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat
uppdrag i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess
den tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti
han sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda
kunna, efter den i § 74 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas

i den tid, som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock
under vilkor att ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit
minst ett år.

Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven
i afseende å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver
stat, som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie
efter honom.

2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad,
anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter
vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande
fenster i graden, som honom anvisas.

3:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder
såväl lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar som ock särskilda
arfvoden. ,

4:o. I öfrigt åtfölja de, å arfvodesstat upptagna tjenstgöringsocli
missräkningspenningar samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten
och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige
eller vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under
högst eu månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester, ega fullmäktige
sämt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra
ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö till belopp, motsvarande den
vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön,
vid afdelningskontoret i Visby efter åttahundra kronor för år samt vid
livartdera af de öfriga afdelningskontoren efter niohundra kronor för år,
hvarjemte till vikarie för kassör eller tjensteman, som innehar särskildt
arfvode, må utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar eller
arfvode svarande belopp för tiden i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten
för ändamålet anslagna medel.

6:o. Om de till extra arbeten m, m. eller extra biträden anvisade
medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmäktige eller vederbörande
styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder
vara till förfogande. /;

— :OOOfSl loaöfi hofjern T ''

- :00g *1orion? ... nöl uvuiö>V.,v$,

- :Oöi ..... mgniniioqa^nriögtantjft

- :031 , -t .....nalo/lasgRbflöa iö! ofeovlt»;

t- ;0* >0,1 < ■ — • :*)*>» .• i , obovhe Igiinoatöq

Jj jv ''rnnnihl 8

_l22i*______qiqi.« vhr , •

- :Ö0C, ! IOU- -i i .M :i- ÖUaD )

för Tumba bruks tjensteman och vaktmästare:""

eu be fn deagdno i •rertiiflrtöl ftgrnö xleo ^fliuoni: hem w*>«n?.v<KOÅit I

.leai-j umBtse 1 obiifilbig iei<)?fioif>D7)trrf bry ecrteteiicatdsr nit

Förvaltaren: lön........................ kronor 3 000: «-•

tjenstgöringspenningar................. » 1,000: — kronor 4i000; _

20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,37 ar,
åkerjord, » - 1,45 hektar.

Bokhållaren: lön.......................................... kronor 1,500: —

tjenstgöringspenningar................ » 700: — » o 200: —

12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 9,ti ar,
åkerjord, » 7,09 »

Kontorsbiträde åt förvaltaren, högst....................................... » 1,000: _

Verkmästaren: lön....................................... kronor 2,000: —

tjenstgöringspenningar................. » 800: — » 2 800: —

16 famnar ved samt
trädgård, innehållande 23,14 ar,
åkerjord, )> 13,88 »

Pappersmästaren: lön................................. kronor 1,400: —

tjenstgöringspenningar.................. » 600: — „ 2.000: _

12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 11,187 ar,
åkerjord, )> 16,97 »

-—- Transport kronor 12,000: —

*) Staten för Tumba bruka tjensteman och vaktmästare skall enligt Riksdagens beslut år 1892

tillämpas från och med den 1 januari 1893.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9

(Bankoreglementet.)

Transport kronor 12,000:

...................... kror

tjenstgöringspenningar
arfvode för söndagssk<

personligt arfvode.......................... » 200: — » 1,000

8 famnar ved.

Läkaren: arfvode............................................^............................ » 900

.... kronor	500: -
	150: -
j>	150: —
»	200: -

Summa kronor 13,900: —

hvartill kommer: ^ ^

Vaktmästaren med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de
för vaktmästarne vid hufvudkontoret gällande bestämmelser.

Anmärkning: Veden skall bestå af blandad tall och gran.

•00.! ioxiOTii

[ <

t" t,i

p,];., j

! O ja C

00g.I -ioito-id -

, i

!gö;i ,110''fi

.. iiöi . vy■tnVfluV.VtX
l ii n o gf sno \i

jv -luninjsl ti
ni J/icgbä-it

,} <r, ;-''.Av,o\u.''Vv

;< :t l{l.
, •'' !>

. ,, i U>''l '' I

.1 i

rtg Mii

! > ! t: 1

: 1 -Jrit

o .o‘.i

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1892.

/• . - . av. I • A OOi