för riksbankens styrelse och förvaltning(Bankoreglementet) (Svensk författningssamling )

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning
(Bankoreglementet)

utfärdat den 15 december 1943.

§ I Utöver

vad i lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 stadgas, skola
för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter lända
till efterrättelse.

AVD. I.

Örn sedelutgivningen och bankrörelsen.

§ 2.

Mom. 1. Å de sedlar, som riksbanken utgiver, anbringas genom tryck
namnteckningar av fullmäktig, den av fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden eller tjänsteman, två i förening.

Mom. 2. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

Mom. 3. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för
helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande
skäl och omständigheter.

§ 3.

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg,
Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Norrköping, Nyköping,
Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, örebro,
Östersund.

\ .

§ 4.

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång
till pris, som av fullmäktige bestämmes.

§ 5.

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen
örn rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i
gångbart mynt.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 15 samt. 1 avd. Nr 3.

§ 6.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges
medgivande beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande
rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje
kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas
lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom må bankinrättningar, även örn de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 7.

Från de medel å femtio miljoner kronor, som avsatts till riksbankens avbetalningslånefond,
äger riksbanken att driva utlåning enligt nedan angivna
grunder.

Från denna lånefond kunna mot säkerhet av borgen såsom för egen
skuld eller med pant av värdepapper utlämnas avbetalningslån och lån utan
amortering. Ränta erlägges var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skola återbetalas
genom erläggande var sjätte månad av minst en sextondedel av det
ursprungliga lånebeloppet.

Å avbetalningslån må, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden
icke överskrider åtta år, medgivas frihet från amortering under högst fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Lån må ej utlämnas å lägre belopp än 300 kronor, och såsom låntagare
må icke någon häfta i skuld för högre belopp än 10 000 kronor.

§ 8.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, dock att fullmäktig må erhålla lån och kredit
i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbanken* eller
konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, dock att tjänsteman må erhålla dels vid
huvudkontoret avbetalningslån, varom i § 7 sägs, dels ock vid huvudkontoret
eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock obligationer,
som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda
slag av obligationer.

Mom. 2. Styrelseledamot vid avdelningskontor äger att vid huvudkontoret
erhålla avbetalningslån, varom i § 7 sägs. Åt sådan styrelseledamot

må i övrigt lån eller kredit i checkräkning beviljas endast mot pant, som
prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan
styrelseledamot än direktör är acceptant, trassent eller endossent, må ej
diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är grundad å verklig
handelsaffär eller siste endossenten är av Kungl. Majit oktrojerad bankinrättning.

Mom. 3. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen av
fullmäktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot
säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot
vid avdelningskontor och tjänsteman, vilka på sätt här ovan i mom. 1 och
2 sägs må kunna beviljas avbetalningslån, äga dock teckna borgen för
dylika vid huvudkontoret utlämnade lån. Växel, å vilken fullmäktig eller
tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent, må ej diskonteras i riksbanken.

Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller ock suppleant
för fullmäktig ävensom direktionsledamot, som ej är fullmäktig. För
suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna pragraf stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna
paragraf, såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
gäller vad om sådan person stadgas.

§ 9.

Fullmäktig i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt tjänsteman
i riksbanken må icke såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering
eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken.

Därest fullmäktig överträder detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman. Överträdes förbudet av den av fullmäktige utsedde
suppleanten för förste deputeraden, där han icke är fullmäktig, eller
av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmäktige.
överträder tjänsteman detta förbud, gäller vad i § 40 stadgas.

§ 10.

Vid ansökan örn växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall
den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

§ Il Räntan

för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar
äga fullmäktige alt bestämma med avseende å såväl penningställningen

sorti utlånings tiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga 1 ullmäktige
att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva
befrielse från sådan avgift.

§ 12.

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Maj:ts
plakat och påbud till domhavande och exekutorer örn en prompt handräckning
och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681 att av
såväl Överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande
och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar
härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrivande, ofördröjligen insända de influtna medlen till riksbanken.

§ 13.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 14.

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,
som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma
förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

AVD. II.

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen.

§ 15-

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
meddela erforderliga bestämmelser.

AVD. III.

Om styrelsen och förvaltningen in. m.

A. Fullmäktige.

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig riksbankschef samt inom eller utom
sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande
förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig en deputerad för tid till dess nästa
fullmäktigeval försiggått. Är deputeraden under längre tid förhindrad att
tjänstgöra, äga fullmäktige utse annan fullmäktig att under tiden vara deputerad.

Instruktion för deputeraden utfärdas av fullmäktige.

Mom. 2. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av Konungen
förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig än ordföranden eller riksbankschefen
inkallas av riksdagen utsedd suppleant, om styrelsen eljest ej är beslutför
eller förekommande ärendes vikt det föranleder.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är
förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna annan av riksdagen
vald fullmäktig eller sektionschef att uppehålla befattningen såsom
riksbankschef.

Mom. 4. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§
av lagen för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall
han genast frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället
inträda såsom fullmäktig.

Mom. 5. Envar av fullmäktige äger uppbära ett årligt arvode av 7 000
kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 1 500
kronor för år och till deputeraden, efter fullmäktiges bestämmande, med
högst 6 000 kronor för år. Envar av dem äger åtnjuta ledighet med bibehållet
arvode 45 dagar årligen men har att för tid därutöver avstå, ordföranden
arvodet såsom fullmäktig och deputeraden honom enligt detta moment tillkommande
arvoden. I sådan ledighet inräknas ej tid, varunder ordföranden
eller deputeraden är frånvarande med anledning av tillfälligt uppdrag i riksbankens
tjänst.

Beträffande den avlöning, som — utöver i förekommande fall utgående
arvode såsom fullmäktig — tillkommer riksbankschefen och vice riksbankschefen,
stadgas i avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära resekostnadsersättning
efter samma grunder som ledamot av riksdagen för varje resa, som han
i och för fullgörande av uppdraget såsom fullmäktig företager från hemorten
och åter.

Till annan vikarie för riksbankschefen än vice riksbankschefen utgår ersättning
med belopp, som fullmäktige bestämma.

Mom. 6. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger
att under tid, då han tjänstgör såsom fullmäktig, åtnjuta ersättning med
7 000 kronor för år räknat.

Suppleant, som här avses, äger att vid resa för inträde i tjänstgöring såsom
fullmäktig samt vid återresa efter slutad tjänstgöring åtnjuta, förutom

resekostnadsersättning efter samma grunder som ledamot av riksdagen, traktamente
enligt traktamentsklass A i allmänna resereglemente!.

Morn. 7. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden äger fullmäktig
eller suppleant för fullmäktig åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning: a)

vid resa inom riket med belopp, som enligt grunderna i allmänna resereglementet
tillkommer förrättningsman, vilken är hänförd till rese- och
traktamentsklass I A; samt

b) vid resa utom riket enligt grunder, som av fullmäktige bestämmas.

§ 17.

Mom. 1. Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion att enligt fullmäktiges
bestämmande förbereda ärenden, som skola handläggas av fullmäktige, tillse
utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över göromålen inom banken,
verkställa köp och försäljning av utländska valutor, pröva utlåningsärenden
samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.

Direktionen skall bestå av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden,
en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig)
samt den sektionschef, till vars verksamhetsområde det ärende hör,
som föreligger till bedömande, fullmäktige obetaget föreskriva, att vid behandlingen
av visst ärende eller viss grupp av ärenden samtliga sektionschefer
skola deltaga.

Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
skola alternera såsom jourhavande fullmäktig enligt turordning,
som bestämmes av fullmäktige.

Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, skall
vara ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, när minst tre ledamöter,
bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, äro närvarande.
Vid lika röstetal gäller den mening, som biträdes av ordföranden.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till
fullmäktige, örn någon av de närvarande ledamöterna det yrkar.

Lån från avbetalningslånefonden till eller med borgen av tjänsteman i riksbanken
eller styrelseledamot vid avdelningskontor må beviljas endast av f ullmäktige.

Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en styrelse (induslristyrelsen), bestående
av en fullmäktig, ordförande, en sektionschef samt en utom riksbanken
utsedd industrisakkunnig ledamot, att i enlighet med instruktion, som
av fullmäktige fastställes, i stället för direktionen handlägga ärenden, som
angå sedeltryckeriet och pappersbruket, samt utöva tillsyn över verksamheten
därstädes. För envar ledamot av industristyrelsen utse fullmäktige en
suppleant. Därvid skall iakttagas, att suppleanten för ordföranden skall vara
fullmäktig.

Ledamot av industristyrelsen äger påfordra, att ärende, som eljest må avgöras
av styrelsen, skall hänskjuta^ till fullmäktige.

Ärenden, som angå sedeltryckeriet och pappersbruket, skola inför fullmäktige
föredragas av industristyrelsens ordförande eller den han därtill
utser.

Till industristyrelsens ordförande utgår särskilt arvode av 1 500 kronor
för år, dock att, om deputerad utses till ordförande, särskilt arvode härför
icke skall tillkomma honom. Annan ledamot, vilken icke är tjänsteman i
riksbanken, må av fullmäktige tillerkännas arvode av högst 1 500 kronor
för år jämte resekostnadsersättning enligt reseklass I i allmänna resereglementet.

Fullmäktige äga besluta angående ersättning till styrelsesuppleant, som ej
är tjänsteman i riksbanken.

§ 18.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i varje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna
gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av allenast
fyra fullmäktige, därest tre av dem äro örn beslutet ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola
samtliga närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig till protokollet,
anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en
eller annan anledning varit hindrad att övervara något fullmäktiges beslut,
får ej på sådan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som
vidare kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning,
vartill någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning
ske och skall i sådant fall äga rum, när yrkande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammanträden böra vice riksbankschefen och övriga sektionschefer
närvara. I ärende, vari sektionschef är föredragande, är han skyldig
att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna icke överensstämmer
med fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat
vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Fullmäktig, direktionsledamot eller ledamot av industristyrelsen,
så ock tjänsteman, som har att meddela beslut å riksbankens vägnar, äger
ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken.
Ej heller må han deltaga i behandling av fråga örn avtal mellan riksbanken
och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara
stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat angående avtal skall äga
motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom
eller tredje man.

Mom. 3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av
fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid
verkställas per capita.

§ 19.

Fullmäktige åligger att låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens
kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri
och pappersbruk ävensom att låta utföra erforderliga besiktningar av riksbankens
fastigheter och inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång årligen
skall inspekteras av fullmäktig, direktionsledamot eller annan, som fullmäktige
därtill utse.

§ 20.

Styrelse för avdelningskontor skall till riksdagens bankoutskott och riksdagens
revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken avgiva berättelser
angående avdelningskontorets rörelse i sin helhet. Berättelserna böra till
fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens
början och den till revisorerna senast fjorton dagar före deras sammanträde.
Berättelserna skola av fullmäktige överlämnas till bankoutskottet
respektive revisorerna.

§ 21.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,
må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader
må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de
därtill erhållit medgivande av riksdagen.

§ 22.

Mom. 1. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

1 :o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

2:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens
byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

3:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom
vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att
efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets
förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens
medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 23.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts
i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar
tillgång och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras
skuld så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka
något av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas,
utan skola alla frågor därom underställas bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning
av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och
styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

Mom. 2. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda fordringar
skola föras inom linjen i räkenskaperna.

§ 24.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom bankens
tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper
må kunna, örn så fordras, utan tidsutdräkt flyttas till annan såsom säker
ansedd ort.

§ 25.

Mom 1. Fullmäktige skola utse en ledamot i den kommission, som jämlikt
instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat gulds
halt och vikt.

Mom. 2. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,
Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda
fullmäktige vara tillstädes.

Mom. 3. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i
hans ställe.

Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ilga fullmäktige
i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen av
kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje
år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige.

B. Avdelningskontorens styrelser.

§ 26.

Mom. 1. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå, förutom av direktören
vid kontoret, av minst tre och högst fyra ledamöter.

Ordförande ävensom övriga styrelseledamöter jämte suppleanter för dem,
i den mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år
i sänder, fullmäktige obetaget att, när de därtill finna anledning, entlediga
styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Till ordförande eller vice ordförande må direktören vid kontoret icke
utses.

Mom. 2. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäles förhållandet skyndsamt
hos direktionen; och äger styrelsen, intill dess beslut i anledning därav
meddelats, förordna örn göromålens uppehållande.

Mom. 3. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära
arvode för år med följande belopp, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande 2 500 kronor
och envar av övriga styrelseledamöter 2 000 kronor; samt

vid övriga kontor: styrelsens ordförande 2 000 kronor och envar av övriga
styrelseledamöter 1 500 kronor.

Mom. 4. Suppleant äger att för tid, under vilken han uppehåller befattning
såsom styrelseledamot, uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för annan ledamot än ordföranden bestämda arvodet.

§ 27.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång det fordrar, dock minst
två gånger i veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande. Låneansökan må ej anses bifallen,
såvida ej minst tre ledamöter äro örn beslutet ense.

Mom. 2. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga örn
avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat
åge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot
styrelseledamot eller tredje man.

§ 28.

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank
och i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade
föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhaves av direktören. Det åligger denne
att hava inseende över den vid kontoret anställda personalen, att ordna
göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt
att föredraga låne- och andra ärenden, allt i överensstämmelse med av fullmäktige
eller direktionen meddelade föreskrifter.

C. Tjänstemännen.

§ 29.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad bestämmes av riksdagen.
Fullmäktige äga att fördela dessa tjänster mellan kontoren på sätt
fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finna lämpligt.

Mom. 2. Har förordnande, vilket meddelats på viss tid å tjänst med lön
enligt löneplan RC, upphört, äga fullmäktige på framställning av tjänstemannen
medgiva denne att återgå till befattning i den lönegrad å löneplanen RA,
som han omedelbart före förordnandet tillhörde. Den tillfälliga ökning av antalet
ordinarie tjänster, som kan föranledas härav, äga fullmäktige besluta
utan hinder av vad i mom. 1 stadgas.

Mom. 8. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättning därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse
tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna örn
tillsättande av sådan tjänst.

§ 30.

Mom. 1. För erhållande av ordinarie tjänst med lön enligt den i avlöningsreglementet
för riksdagens verk intagna löneplanen RA gälla följande
kompetensvillkor, nämligen

1 :o) beträffande tjänst, tillhörande någon av 16:e—34:e lönegraderna:

a) studentexamen eller

b) avgångsexamen från statsunderstött eller under skolöverstyrelsens inseende
ställt handelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt; dock
att till bankombudsman endast den kan antagas, som fullgjort vad författningarna
föreskriva i avseende å dem, som i domarevärv må begagnas;

2:o) beträffande tjänst i lägre lönegrad än den 16:e, vilken icke avses
under 3:o):

a) realexamen eller

b) avgångsbetyg från kommunal flickskola eller högre läroanstalt för
flickor medförande s. k. normalskolekompetens;

3:o) beträffande vaktmästartjänst samt tjänst såsom maskinist, eldare
eller chaufför:

avgångsbetyg från folkskola enligt § 47 folkskolestadgan samt intyg örn
för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper.

Mom. 2. I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda
må fullmäktige medgiva dispens från ovan i l:o) eller 2:o) meddelade
bestämmelser, dock ej beträffande tjänst, för vilken föreskrivits juridisk
kompetens.

§ 31.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst, varmed är förenad lön enligt löneplanen
RA, tillsättes, skall tjänsten till ansökan kungöras ledig genom anslag inom
bankens samtliga kontor samt dessutom, beträffande tjänst inom 16:e—34 :e
lönegraderna, genom tillkännagivande i Post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden
må ej understiga fjorton dagar. Kungörelse skall avse tjänst
i allmänhet i viss lönegrad.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny
ansökningstid utsättas.

§ 32.

Till ledig tjänst skall den sökande utses, som är för tjänsten mest lämplig
och skicklig.

§ 33.

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige.

För ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan RA utfärdas konstitutorial.

Ordinarie tjänstemän med lön i någon av lönegraderna RC 1—13 förordnas
på viss tid, högst tre år i sänder. Tjänstemän med lön i lägre lönegrad
å löneplanen RC förordnas tillsvidare.

§ 34.

Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige. Andra icke-ordinarie
tjänstemän anställas av direktionen.

§ 35.

Göromålen vid riksbankens kontor samt vid sedeltryckeriet och pappersbruket
skola handläggas i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda
tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar samt med iakttagande
av de föreskrifter i övrigt, som meddelats av fullmäktige, direktionen
eller beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket av industristyrelsen.

§ 36.

Beträffande tjänstemännens avlönings- och pensionsförhållanden är särskilt
stadgat.

§ 37.

Fullmäktige äga uppdraga åt direktionen, industristyrelsen, styrelse vid
avdelningskontor samt direktören vid sedeltryckeriet eller pappersbruket att
besluta om tjänstledighet för dem underordnad personal ävensom att förordna
om uppehållande av ledigbliven tjänst.

§ 38.

Tjänsteman, som förklaras omyndig, skall avhållas från tjänstgöring så
länge omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen icke hävd inom två år, skall han från
tjänsten skiljas; dock äga fullmäktige, örn omyndighetstillståndet föranletts
av sjukdom, att efter omständigheterna förfara.

§ 39.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts i konkurs, skall genast avhållas från
tjänstgöring och skall från tjänsten skiljas, om han icke senast ett år efter
det tiden för bevakning av fordran i konkursen gått till ända, eller, där
konkursen blivit avskriven jämlikt 185 § konkurslagen, från det beslut örn
avskrivning meddelades, styrker sig vara befriad från borgenärernas krav.

Mom. 2. Örn tjänstemans ekonomiska ställning blivit sådan, att fullmäktige
finna hans fortsatta bestridande av tjänsten icke böra äga rum,
äga fullmäktige avhålla honom från tjänstgöring, till dess hans ställning
blivit ordnad.

§ 40.

Morn. 1. Örn ordinarie tjänsteman begått mindre förseelse i tjänsten
eller visat vanvördnad eller ohörsamhet mot förman och ej later sig rätta

av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsslyrelses tillsägelser
och föreställningar, eller om sådan tjänsteman gör sig skyldig till större fel
eller försummelse i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i
allmänna levernet, skall detta anmälas för fullmäktige. Sedan för sakens
bedömande erforderliga upplysningar infordrats samt tjänstemannen beretts
tillfälle att sig förklara, skall han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. Därest tjänsteman, som sålunda erhållit varning, ej därav låter
sig rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse, skall, efter anmälan härom
hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring infordras, och äga därefter fullmäktige
att med hänsyn till förekommande omständigheter avhålla honom
från tjänstgöring under viss tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt
18 § 1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk finnes skäligt låta honom uppbära någon del därav.

Morn. 3. Skulle tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat
i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring, ånyo
göra sig skyldig till dylik förseelse, ankommer det på fullmäktige att efter
anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring,
med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom
från tjänstgöring, dock under minst sex månader med förlust av lönen eller,
i fråga om tjänsteman tillsatt medelst konstitutorial, förflytta honom till
tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna i 10 § 1 mom. tredje stycket
avlöningsreglementet skola äga tillämpning, eller ock skilja tjänstemannen
från tjänsten.

Mom. 4. Extra ordinarie tjänsteman, som gjort sig skyldig till fel eller
försummelse i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till last
och ej låter sig av ledamots av direktionen, vederbörande kontorsstyrelses
eller direktörs vid sedeltryckeriet eller pappersbruket tillsägelser och föreställningar
rätta, må, där förseelsens art så anses påkalla, omedelbart skiljas
från riksbankens tjänst, ändock att viss uppsägningstid kan hava blivit bestämd.

Mom. 5. Örn tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav
anmälan sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang härmed
avhålla vederbörande tjänsteman från tjänstgöring.

Mom. 6. Beslut, varigenom tjänsteman enligt denna paragraf avhålles
från tjänstgöring, förflyttas till tjänst i lägre lönegrad eller skiljes från
tjänsten, skall jämte besvärshänvisning honom skriftligen meddelas.

§ 41.

Över beslut av fullmäktige, vilka grunda sig på stadgandena i §§ 29—32
eller 37—40 i detta reglemente eller avse tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser
för tjänstemän vid riksbanken eller pensionsbestämmelser för

sådana tjänstemän eller deras efterlevande eller vilka innefatta vägran att
utlämna allmän handling, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige.

Besvär, som inom behörig tid inkommit, skola så snart ske kan av fullmäktige
med utlåtande överlämnas till bankoutskottet.

D. Arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket.

§ 42.

Mom. 1. För arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
att fastställa lön och övriga förmåner.

Mom. 2. Arbetarnas pensionsförhållanden äro angivna i reglementet angående
tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk
ävensom i reglementet angående familjepension för efterlevande
till sådana arbetare.

Över beslut av fullmäktige i ärenden, som avse tillämpning av förenämnda
pensionsreglementen, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Beträffande anmälan örn missnöje med sådant beslut samt tiden för besvärs
ingivande till fullmäktige ävensom rörande yttrande över besvären
skola bestämmelserna i § 41 äga motsvarande tillämpning.

Jämlikt § 7 i instruktionen för bankoutskottet har utskottet på grund
av riksdagens beslut upprättat förestående reglemente att tjäna till efterrättelse
från och med den 1 januari 1944, intill dess annorlunda förordnas.
Äldre oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden skola därjämte
iakttagas, såvitt de icke strida mot bär lämnade föreskrifter.

Fullmäktige böra föranstalta, att lagen angående myntbestämningen den
1 mars 1830, lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934, lagen med
vissa bestämmelser örn riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående
forum för riksbanken den 12 maj 1897, kungl, kungörelserna den 30 maj
1873, innefattande lagar örn rikets mynt och örn övergången till det nya
myntsystemet, myntkonventionen mellan de tre skandinaviska länderna av

åren 1873 och 1875 med därtill hörande tilläggsartiklar samt detta reglemente
ävensom de lagar och författningar i övrigt, som anses böra genom
fullmäktiges försorg offentliggöras, efter riksdagens slut i lika format av
trycket utgivas och tillhandahållas allmänheten.

Stockholm den 15 december 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

/ Sten Widlund.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1943
345207