för riksbankens styrelse och förvaltning(Bankoreglementet) (Svensk författningssamling )

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning
(Bankoreglementet)

utfärdat den 13 juni 1939.

§ 1.

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 stadgas, skola
för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter lända
till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen.

§ 2.

Mom. 1. Å de sedlar, som riksbanken utgiver, anbringas genom tryck
namnteckningar av fullmäktig, den av fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden eller tjänsteman, två i förening.

Mom. 2. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

Mom. 3. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för
helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande
skäl och omständigheter.

§ 3.

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg,
Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Norrköping, Nyköping,
Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, örebro,
Östersund.

§ 4.

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång
till pris, som av fullmäktige bestämmes.

§ 5.

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen
örn rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i
gångbart mynt.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 15 sami. 1 avd. Nr 2.

§ 6.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges
medgivande beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande
rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje
kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas
lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom må bankinrättningar, även om de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 7.

Från de medel å femtio miljoner kronor, som avsatts till riksbankens avhetalningslånefond,
äger riksbanken att driva utlåning enligt nedan angivna
grunder.

Från denna lånefond kunna mot säkerhet av borgen såsom för egen
skuld eller med pant av värdepapper utlämnas avbetalningslån och lån utan
amortering. Ränta erlägges var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skola återbetalas
genom erläggande var sjätte månad av minst en sextondedel av det
ursprungliga lånebeloppet.

Å avbefalningslån må, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden
icke överskrider åtta år, medgivas frihet från amortering under högst fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Lån må ej utlämnas å lägre belopp än 300 kronor, och såsom låntagare
må icke någon häfta i skuld för högre belopp än 10 000 kronor.

§ 8.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, dock att fullmäktig må erhålla lån och kredit
i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller
konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, dock att tjänsteman må erhålla dels vid
huvudkontoret avbetalningslån, varom i § 7 sägs, dels ock vid huvudkontoret
eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock obligationer,
som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda
slag av obligationer.

Mom. 2. Styrelseledamot vid avdelningskontor äger att vid huvudkontoret
erhålla avbetalningslån, varom i § 7 sägs. Åt sådan styrelseledamot

må i övrigt lån eller kredit i checkräkning beviljas endast mot pant, som
prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan
styrelseledamot än direktör är acceptant, trassent eller endossent, må ej
diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är grundad å verklig
handelsaffär eller siste endossenten är av Kungl. Maj:t oktrojerud bankinrättning.

Mom. 3. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen av
fullmäktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot
säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot
vid avdelningskontor och tjänsteman, vilka på sätt här ovan i mom. 1 och
2 sägs må kunna beviljas avbetalningslån, äga dock teckna borgen för
dylika vid huvudkontoret utlämnade lån. Växel, å vilken fullmäktig eller
tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent, må ej diskonteras i riksbanken.

Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller ock suppleant
för fullmäktig ävensom direktionsledamot, som ej är fullmäktig. För
suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas örn styrelseledamot.

Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna
paragraf, såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
gäller vad örn sådan person stadgas.

§ 9.

Fullmäktig i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt tjänsteman
i riksbanken må icke såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering
eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken.

Därest fullmäktig överträder detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman. Överträdes förbudet av den av fullmäktige utsedde
suppleanten för förste deputeraden, där han icke är fullmäktig, eller
av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmäktige.
Överträder tjänsteman detta förbud, gäller vad i § 40 stadgas.

§ 10.

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall
den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

§ Il Räntan

för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar
äga fullmäktige alt bestämma med avseende å såväl penningställningen

som utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige
att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva
befrielse från sådan avgift.

§ 12-

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Maj:ts
plakat och påbud till domhavande och exekutorer örn en promt handräckning
och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681 att av
såväl Överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande
och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar
härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrivande, ofördröjligen insända de influtna medlen till riksbanken.

§ 13.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 14-

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,
som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma
förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

AVD. II.

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen.

§ 15.

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
meddela erforderliga bestämmelser.

AVD. III.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

A. Fullmäktige.

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad alt vara chef för
riksbanken (riksbankschef) samt inom eller utom sig en suppleant för honom
att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe
(vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig två andre deputerade.

Mom. 2. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.

Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är
förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna andre deputerad
att uppehålla riksbankschefens befattning.

Fullmäktige äga vid behov förordna vikarie för andre deputerad.

Mom. 4. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§
av lagen för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall
han genast frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället
inträda såsom fullmäktig.

Mom. 5. Envar av fullmäktige äger uppbära ett årligt arvode av 7 000
kronor.

Till fullmäktiges ordförande utgår därutöver jämlikt 29 § lagen för Sveriges
riksbank arvode, för år räknat, med 1 500 kronor. Han äger åtnjuta
ledighet med bibehållet arvode 45 dagar årligen men har att för tid därutöver
avstå arvodet såsom fullmäktig. I sådan ledighet inräknas ej tid,
varunder ordföranden är frånvarande med anledning av tillfälligt uppdrag i
riksbankens tjänst.

Beträffande den avlöning, som •— utöver i förekommande fall utgående
arvode såsom fullmäktig -— tillkommer riksbankschefen, vice riksbankschefen
samt andre deputerad, så ock beträffande ersättning till vikarie i
fall, som avses i mom. 3, stadgas i avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Mom. 6. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger
att under tid, då han tjänstgör såsom fullmäktig, åtnjuta ersättning med
7 000 kronor för år räknat.

Mom. 7. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden äger fullmäktig
åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

a) vid resa inom riket med belopp, som enligt grunderna i allmänna resereglementet
tillkommer förrättningsman, vilken är hänförd till rese- och
traktamentsklass I A; samt

b) vid resa utom riket enligt grunder, som av fullmäktige bestämmas.

Suppleant äger att vid resa för inträde i tjänstgöring såsom fullmäktig

samt vid återresa efter slutad tjänstgöring, så ock vid resa såsom fullmäktig
i riksbankens ärenden åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt
vad ovan i detta moment stadgats beträffande fullmäktig.

§ iv.

Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion, bestående av riksbankschefen,
vice riksbankschefen samt de två andre deputerade att i överensstämmelse
med den instruktion, som av fullmäktige faställes, samt i övrigt efter av

fullmäktige bestämd fördelning av göromålen mellan direktionens ledamöter
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut,
utöva tillsyn över göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av
utländska valutor, pröva utlåningsärenden, som ej kunna uppskjutas till
handläggning av den i § 18 mom. 2 omförmälda delegationen, samt handhava
den löpande förvaltningen i övrigt.

Fullmäktige äga vidare att inom eller utom sig utse en inspektör att
i stället för direktionen utöva tillsynen över riksbankens sedeltryckeri och
inför fullmäktige föredraga tryckeriet rörande ärenden samt att på samma
sätt utse en inspektör med motsvarande uppdrag beträffande pappersbruket.

Till inspektör för sedeltryckeriet eller pappersbruket, vilken icke är ledamot
av riksbankens direktion, utgår särskilt arvode av 1 500 kronor för år.

§ 18.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i varje vecka eller oftare, örn ärendenas beskaffenhet och oavbrutna
gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av allenast
fyra fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola
samtliga närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig till protokollet,
anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en
eller annan anledning varit hindrad att övervara något fullmäktiges beslut,
får ej på sådan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som
vidare kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning,
vartill någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning
ske och skall i sådant fall äga rum, när yrkande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammankomster skall vice riksbankschefen närvara. Han
äger, även örn han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. I ärende, vari
han är föredragande, är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin
mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat
vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige
fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden. Delegationen
skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre fullmäktige
jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig; dock att
frågor örn beviljande av lån från avbetalningslånefonden, spannmålskreditfonden
och statens bosättningslånefond må, med här nedan angivna undantag,
avgöras av antingen minst tre fullmäktige eller minst två fullmäktige
jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig. I delegationen
skall alltid finnas en fullmäktig, som ej tillhör den i § 17 omför -

mälda direktionen. Lånedelegationen skall sammanträda varje söckendag,
där ej fullmäktige med hänsyn till särskilda omständigheter för viss dag
annorlunda besluta. Vid dylikt sammanträde förekommande ärende skall
hänskjutas till fullmäktige, därest någon av de närvarande så yrkar. Vid
sammanträdet skola anmälas de krediter, som jämlikt § 17 sedan nästföregående
sammanträde beviljats av direktionen.

Lån från avbetalningslånefonden till eller med borgen av tjänsteman i
riksbanken eller styrelseledamot vid avdelningskontor, varom i § 8 sägs, må
beviljas endast av fullmäktige.

Mom. 3. Fullmäktig eller vice riksbankschef äger ej deltaga i behandling
av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga
i behandling av fråga örn avtal mellan riksbanken och tredje man, där
han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens.
Vad sålunda är stadgat åge motsvarande tillämpning beträffande
rättegång eller annan talan mot fullmäktig, vice riksbankschef eller
tredje man.

Mom. 4. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av
fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid
verkställas per capita.

§ 19-

Fullmäktige åligger att verkställa eller genom ombud, utsett inom eller
utom fullmäktige, låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens
kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri och
pappersbruk ävensom erforderliga besiktningar av riksbankens fastigheter
och inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång varje
år skall såväl inspekteras av fullmäktig eller vice riksbankschefen eller suppleant
för fullmäktige som ock undersökas av för detta ändamål av fullmäktige
utsedda tjänstemän.

För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig eller vice riksbankschefen
eller av suppleant för fullmäktig, utgår ej särskilt arvode utan endast
ersättning för därav föranledd resekostnad samt traktamente enligt vad
härom är särskilt stadgat. Till annat ombud lämnas gottgörelse efter fullmäktiges
bestämmande.

§ 20.

Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas av
en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt, som
i § 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga örn den nämnd, som skall
välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Morn. 2. Berättelser skola av styrelserna för avdelningskontoren avgivas
såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen
samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till riksdagens
bankoutskott och revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken
angående avdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser
till fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen
före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar
före deras sammanträde. Berättelserna skola av fullmäktige överlämnas till
bankoutskottet respektive revisorerna. Härjämte skola fullmäktige till revisorerna
överlämna de från revisorerna för avdelningskontoren inkomna
utlåtandena, åtföljda av de meddelanden och förklaringar, vilka må finnas
av de i sistnämnda utlåtanden gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden
påkallade.

§ 21.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,
må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader
må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de
därtill erhållit medgivande av riksdagen.

§ 22.

Mom. 1. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

l:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

2:o) vad som erfordras för överinseendet över brand väsendet inom riksbankens
byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

3:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom
vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad segel äga fullmäktige att
efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets
förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens
medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 23.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts
i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar
tillgång och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras
skuld så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka

något av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas,
utan skola alla frågor därom underställas bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning
av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och
styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

Mom. 2. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda fordringar
skola föras inom linjen i räkenskaperna.

§ 24.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom bankens
tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper
må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt flyttas till annan såsom säker
ansedd ort.

§ 25.

Mom. 1. Fullmäktige skola utse en ledamot i den kommission, som jämlikt
instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat gulds
halt och vikt.

Mom. 2. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,
Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda
fullmäktige vara tillstädes.

Mom. 3. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i
hans ställe.

Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten oell kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen av
kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje
år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige.

B. Avdelningskontorens styrelser.

§ 26.

Mom. 1. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå, förutom av direktören
vid kontoret, vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö av tre
ledamöter samt vid vart och ett av övriga kontor av två ledamöter.

Direktör ävensom övriga styrelseledamöter jämte erforderligt antal suppleanter
för dem utses av fullmäktige för högst tre år i sänder, med rätt för
fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller flera av
dessa ledamöter. Avgår, avlider eller entledigas styrelseledamot, utses ny
ledamot i hans ställe.

Mom. 2. Styrelse väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Till
sådant uppdrag må direktören vid kontoret icke utses.

Mom. 3. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäles förhållandet
skyndsamt hos direktionen; och äger styrelsen, intill dess beslut i anledning
därav meddelats, förordna om göromålens uppehållande.

Vid hinder eller ledighet för annan styrelseledamot skall suppleant inkallas,
om styrelsen eljest icke är beslutför eller ärende av särskild vikt skall
avgöras.

Morn. 4. Angående avlöningsförmåner till direktör vid avdelningskontor
är särskilt stadgat.

Annan ledamot i styrelsen vid något av kontoren i Göteborg och Malmö
äger uppbära arvode av 2 500 kronor för år.

Vid övriga kontor äger annan styrelseledamot än direktör uppbära ett
årligt arvode av 1 800 kronor. Därest hinder härför icke möter, må styrelseledamot,
som här avses, efter anmälan hos styrelsen åtnjuta ledighet med
bibehållet arvode under högst 30 dagar årligen.

Morn. 5. Suppleant äger att för tid, under vilken han uppehåller befattning
såsom styrelseledamot, uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för ledamot bestämda arvodet.

§ 27.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så
ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen
vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i Göteborg och
Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga ledamöter
äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande.

Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen alla
söckendagar, där ej för viss dag med hänsyn till särskilda omständigheter
av fullmäktige annorlunda bestämmes. Örn styrelsens beslutförhet gäller
vad i mom. 1 sägs; och må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor
samtliga ledamöter äro om beslutet ense.

Mom. 3. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga om
avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat
åge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot
styrelseledamot eller tredje man.

§ 28.

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank
och i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade
föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhaves av direktören. Det åligger denne
att hava inseende över den vid kontoret anställda personalen, att ordna
göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt
att föredraga låne- och andra ärenden, allt i överensstämmelse med av fullmäktige
eller direktionen meddelade föreskrifter.

C. Tjänstemännen.

§ 29.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad är bestämt i den av
riksdagen för riksbanken fastställda personalförteckningen, och äga fullmäktige
att mellan kontoren fördela dessa tjänster på sätt fullmäktige med
hänsyn till göromålens omfattning finna lämpligt.

Mom. 2. När ordinarie tjänsteman utses till direktionsledamot, bankråd
eller direktör vid avdelningskontor, skall hans tjänst i vanlig ordning återbesättas.
Upphör sådant uppdrag eller förordnande, äger tjänstemannen
återgå till befattning i den lönegrad, som han före uppdraget eller förordnandet
tillhörde eller därunder kommit att tillhöra. Den tillfälliga ökning
av antalet ordinarie tjänster, som härav kan föranledas, äga fullmäktige
besluta utan hinder av vad i mom. 1 stadgas.

Mom. 3. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättningen därav anstå ävensom, därest fullmäktige
anse tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna
örn tillsättande av sådan tjänst.

§ 30.

Mom. 1. För erhållande av ordinarie tjänst med lön enligt den i avlöningsreglementet
för riksdagens verk intagna löneplanen RA gälla följande
kompetensvillkor, nämligen

l:o) beträffande tjänst, tillhörande någon av 16:e—34:e lönegraderna:

a) studentexamen eller

b) avgångsexamen från statsunderstött eller under skolöverstyrelsens inseende
ställt handelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt;

dock att till ombudsman eller biträdande ombudsman endast den kan
antagas, som fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende å dem, som
i domarevärv må begagnas;

2:o) beträffande tjänst i lägre lönegrad än den 16 :e, vilken icke avses
under 3:o):

a) realexamen eller

b) avgångsbetyg från kommunal flickskola eller högre läroanstalt för
flickor medförande s. k. normalskolekompetens;

3:o) beträffande vaktmästartjänst samt tjänst såsom maskinist, eldare
eller chaufför:

avgångsbetyg från folkskola enligt § 47 folkskolestadgan samt intyg om
för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper.

Mom. 2. I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda
må fullmäktige medgiva dispens från ovan i l:o) eller 2:o) meddelade
bestämmelser, dock ej beträffande tjänst, för vilken föreskrivits juridisk
kompetens.

§ 31.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst, varmed är förenad lön enligt löneplanen
RA, tillsättes, skall tjänsten till ansökan kungöras ledig genom anslag inom
bankens samtliga kontor samt dessutom, beträffande tjänst inom 16 :e—34 :e
lönegraderna, genom tillkännagivande i Post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden
må ej understiga fjorton dagar. Kungörelse skall avse tjänst
i allmänhet i viss lönegrad.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny
ansökningstid utsättas.

§ 32.

Till ledig tjänst skall den sökande utses, som är för tjänsten mest lämplig
och skicklig.

§ 33.

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige.

Fullmakt meddelas därvid åt den, som erhållit tjänst inom 30 :e—34 :e
lönegraderna i löneplanen RA.

För övriga ordinarie tjänstemän med lön enligt nämnda löneplan utfärdas
konstitutorial.

Bankråd samt föreståndare för sedeltryckeriet och förvaltare vid pappersbruket
förordnas på viss tid, högst tre år i sänder. Beträffande förordnande
för direktör vid avdelningskontor stadgas i § 26 mom. 1.

§ 34.

Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige. Andra icke-ordinarie
tjänstemän anställas av direktionen.

§ 35.

Göromålen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor samt vid sedeltryckeriet
och pappersbruket skola handläggas i överensstämmelse med av
fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar
samt de föreskrifter härutöver, som meddelats av fullmäktige, direktionen
eller beträffande sedeltryckeriet eller pappersbruket av inspektör, som i
fråga örn dessa institutioner utsetts av fullmäktige.

§ 36.

Beträffande tjänstemännens avlönings- och pensionsförhållanden är särskilt
stadgat.

§ 37.

Fullmäktige äga uppdraga åt direktionen, av fullmäktige utsedd inspektör
för sedeltryckeriet eller pappersbruket, styrelse vid avdelningskontor samt
föreståndare för sedeltryckeriet och förvaltaren vid pappersbruket att besluta
om tjänstledighet för dem underordnad personal ävensom att förordna om
uppehållande av ledigbliven tjänst.

§ 38.

Tjänsteman, som förklaras omyndig, skall avhållas från tjänstgöring så
länge omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen icke hävd inom två år, skall han från
tjänsten skiljas; dock äga fullmäktige, om omyndighetstillståndet föranletts
av sjukdom, att efter omständigheterna förfara.

§ 39.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts i konkurs, skall genast avhållas från
Ijänstgöring och skall från tjänsten skiljas, örn han icke senast ett år efter
det tiden för bevakning av fordran i konkursen gått lill ända, eller, där
konkursen blivit avskriven jämlikt 185 § konkurslagen, från det beslut örn
avskrivning meddelades, styrker sig vara befriad från borgenärernas krav.

Mom. 2. Om tjänstemans ekonomiska ställning blivit sådan, att fullmäktige
finna hans fortsatta bestridande av tjänsten icke böra äga rum,
äga fullmäktige avhålla honom från tjänstgöring, till dess hans ställning
blivit ordnad.

§ 40.

Mom. 1. Örn ordinarie tjänsteman begått mindre förseelse i tjänsten
eller, visat vanvördnad eller ohörsamhet mot förman och ej låter sig rätta
av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser
och föreställningar, eller örn sådan tjänsteman gör sig skyldig till större fel
eller försummelse i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i
allmänna levernet, skall detta anmälas för fullmäktige. Sedan för sakens
bedömande erforderliga upplysningar infordrats samt tjänstemannen beretts
tillfälle att sig förklara, skall han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. Därest tjänsteman, som sålunda erhållit varning, ej därav låter
sig rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse, skall, efter anmälan härom
hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring infordras, och äga därefter fullmäktige
att med hänsyn till förekommande omständigheter avhålla honom
från tjänstgöring under viss tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt
18 § 1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän vid riksdagens
verk finnes skäligt låta honom uppbära någon del därav.

Mom. 3. Skulle tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller
annat i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,
ånyo göra sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter
anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring,
med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom
från tjänstgöring, dock under minst 6 månader med förlust av lönen, eller
förflytta honom till tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna i 10 §
1 mom. tredje stycket avlöningsreglementet skola äga tillämpning, eller ock
skilja honom från tjänsten.

Mom. 4. Extra ordinarie tjänsteman, som gjort sig skyldig till fel eller
försummelse i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till
last och ej låter sig av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsstyrelses
tillsägelser och föreställningar rälta, må, där förseelsens art så anses
påkalla, omedelbart skiljas från riksbankens tjänst, ändock att viss
uppsägningstid kan hava blivit bestämd.

Mom. 5. Om tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav
anmälan sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang härmed
avhålla vederbörande tjänsteman från tjänstgöring.

Mom. 6. Beslut, varigenom tjänsteman enligt denna paragraf avhålles
från tjänstgöring, förflyttas till tjänst i lägre lönegrad eller skiljes från
tjänsten, skall jämte besvärshänvisning honom skriftligen meddelas.

§ 41.

Över beslut av fullmäktige, vilka grunda sig på stadgandena i §§ 29—32
eller 37—40 i detta reglemente eller avse tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser
för tjänstemän vid riksbanken eller pensionsbestämmelser för
sådana tjänstemän eller deras efterlevande eller vilka innefatta vägran att
utlämna allmän handling, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga örn tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige.

Besvär, som inom behörig tid inkommit, skola så snart ske kan av fullmäktige
med utlåtande överlämnas till bankoutskottet.

D. Arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket.

§ 42.

Mom. 1. För arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
att fastställa lön och övriga förmåner.

Mom. 2, Arbetarnas pensionsförhållanden äro angivna i reglementet angående
tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk
ävensom i reglementet angående familjepension för efterlevande
till sådana arbetare.

Över beslut av fullmäktige i ärenden, som avse tillämpning av förenämnda
pensionsreglementen, må besvär anföras hos'' bankoutskottet.

Beträffande anmälan om missnöje med sådant beslut samt tiden för besvärs
ingivande till fullmäktige ävensom rörande yttrande över besvären
skola bestämmelserna i § 41 äga motsvarande tillämpning.

Jämlikt § 7 i instruktionen för bankoutskottet har utskottet på grund
av riksdagens beslut upprättat förestående reglemente att tjäna till efterrättelse
från och med den 1 juli 1939, intill dess annorlunda förordnas.
Äldre oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden skola därjämte
iakttagas, såvitt de icke strida mot här lämnade föreskrifter.

Fullmäktige böra föranstalta, alt lagen angående myntbestämningen den
1 mars 1830, lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934, lagen med
vissa bestämmelser örn riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående
forum för riksbanken den 12 maj 1897, kungl, kungörelserna den 30 maj
1873, innefattande lagar örn rikets mynt och örn övergången till det nya

myntsystemet, myntkonventionen mellan de tre skandinaviska länderna av
åren 1873 och 1875 med därtill hörande tilläggsartiklar samt detta reglemente
ävensom de lagar och författningar i övrigt, som anses böra genom
fullmäktiges försorg offentliggöras, efter riksdagens slut i lika format av
trycket utgivas och tillhandahållas allmänheten.

Stockholm den 13 juni 1939.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

/ Sten Widlund.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1939
943118