för riksbankens styrelse och förvaltning(Bankoreglementet) (Svensk författningssamling )

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning
(Bankoreglementet)

utfärdat den 15 juni 1938.

§ 1.

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 stadgas, skola
för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter lända
till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen.

§ 2.

Mom. 1. Å de sedlar, som riksbanken utgiver, anbringas genom tryck
namnteckningar av fullmäktig, den av fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden eller tjänsteman, två i förening.

Mom. 2. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

Mom. 3. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för
helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande
skäl och omständigheter.

§ 3.

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg,
Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Norrköping, Nyköping,
Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, örebro,
Östersund.

§ 4.

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång
till pris, som av fullmäktige bestämmes.

§ 5.

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen
örn rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i
gångbart mynt.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 15 sami. 1 avd. Nr 2.

§ 6.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges
medgivande beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande
rörelse inom det lånedistrikt, som ''fullmäktige bestämt för varje
kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas
lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom må bankinrättningar, även om de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ v.

Från de medel å femtio miljoner kronor, som avsatts till riksbankens avbetalningslånefond,
äger riksbanken att driva utlåning enligt nedan angivna
grunder.

Från denna lånefond kunna mot säkerhet av borgen såsom för egen
skuld eller med pant av värdepapper utlämnas avbetalningslån och lån utan
amortering. Ränta erlägges var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skola återbetalas
genom erläggande var sjätte månad av minst en sextondedel av det
ursprungliga lånebeloppet.

Å avbetalningslån må, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden
icke överskrider åtta år, medgivas frihet från amortering under högst fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Lån må ej utlämnas å lägre belopp än 300 kronor, och såsom låntagare
må icke någon häfta i skuld för högre belopp än 10 000 kronor.

§ 8.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, dock att fullmäktig må erhålla lån och kredit
i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller
konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, dock att tjänsteman må erhålla dels vid
huvudkontoret avbetalningslån, varom i § 7 sägs, dels ock vid huvudkontoret
eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock obligationer,
som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda
slag av obligationer.

Mom. 2. Styrelseledamot vid avdelningskontor äger att vid huvudkontoret
erhålla avbetalningslån, varom i § 7 sägs. Åt sådan styrelseledamot

må i övrigt lån eller kredit i checkräkning beviljas endast mot pant, som
prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan
styrelseledamot än verkställande ledamot är acceptant, trassent eller endossent,
må ej diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är grundad
å verklig handelsaffär eller siste endossenten är av Kungl. Majit oktrojerad
bankinrättning.

Mom. 3. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen av
fullmäktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot
säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot
vid avdelningskontor och tjänsteman, vilka på sätt här ovan i mom. 1 och
2 sägs må kunna beviljas avbetalningslån, äga dock teckna borgen för
dylika vid huvudkontoret utlämnade lån. Växel, å vilken fullmäktig, verkställande
styrelseledamot eller tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent,
må ej i riksbanken diskonteras.

Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller ock suppleant
för fullmäktig ävensom direktionsledamot, som ej är fullmäktig. För
suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna
paragraf, såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
gäller vad om sådan person stadgas.

§ 9.

Fullmäktig i riksbanken, den av ''fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt tjänsteman
i riksbanken må icke såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering
eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken.

Därest fullmäktig överträder detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman. Överträdes förbudet av den av fullmäktige utsedde
suppleanten för förste deputeraden, där han icke är fullmäktig, eller
av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmäktige.
I fråga om åtals anställande i nu angivna fall stadgas i gällande ansvarighetslagar.

Överträder tjänsteman detta förbud, gäller vad i § 40 stadgas.

§ 10.

Vid ansökan örn växeldiskonlering, lån eller kredit i checkräkning skall
den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

§ 11.

Räntan för lån oell kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar
äga ''fullmäktige att bestämma med avseende å såväl penningställningen

som utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige
att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva
befrielse från sådan avgift.

§ 12.

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Maj:ts
plakat och påbud till domhavande och exekutorer om en prompt handräckning
och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681 att av
såväl Överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande
och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar
härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrivande, ofördröjligen insända de influtna medlen till riksbanken.

§ 13.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 14.

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,
som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma
förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

AVD. II.

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen.

§ 15.

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
meddela erforderliga bestämmelser.

AVD. III.

Om styrelsen och förvaltningen m. in.

A. Fullmäktige.

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för
riksbanken (riksbankschef) samt inom eller utom sig en suppleant för honom
att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe
(vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig två andre deputerade.

Mom. 2. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.

Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är
förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna andre deputerad
att uppehålla riksbankschefens befattning.

Fullmäktige äga vid behov förordna vikarie för andre deputerad.

Mom. 4. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§
av lagen för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall
han genast frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället
inträda såsom fullmäktig.

Mom. 5. Angående ersättning åt fullmäktige och den av fullmäktige
utsedde suppleanten för förste deputeraden samt åt vikarier för fullmäktige
gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 17.

Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion, bestående av riksbankschefen,
vice riksbankschefen samt de två andre deputerade att i överensstämmelse
med den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av
fullmäktige bestämd fördelning av göromålen mellan direktionens ledamöter
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut,
utöva tillsyn över göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av
utländska valutor, pröva utlåningsärenden, som ej kunna uppskjutas till
handläggning av den i § 18 mom. 2 omförmälda delegationen, samt handhava
den löpande förvaltningen i övrigt.

Fullmäktige äga vidare att inom eller utom sig utse en inspektör att
i stället för direktionen utöva tillsynen över riksbankens sedeltryckeri och
inför fullmäktige föredraga tryckeriet rörande ärenden samt att på samma
sätt utse en inspektör med motsvarande uppdrag beträffande pappersbruket.

§ 18.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i varje vecka eller oftare, örn ärendenas beskaffenhet och oavbrutna
gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av
allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro örn beslutet ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola
samtliga närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig till protokollet,
anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en

eller annan anledning varit hindrad att övervara något fullmäktiges beslut,
får ej på sådan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som
vidare kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning,
vartill någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning
ske och skall i sådant fall äga rum, när yrkande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammankomster skall vice riksbankschefen närvara. Han
äger, även örn han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. I ärende, vari
han är föredragande, är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin
mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat
vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige
fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden. Delegationen
skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre fullmäktige
jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig; dock att
frågor örn beviljande av lån från avbetalningslånefonden må, med här nedan
angivna undantag, avgöras av antingen minst tre fullmäktige eller minst
två fullmäktige jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig. I
delegationen skall alltid finnas en fullmäktig, som ej tillhör den i § 17 omförmälda
direktionen. Lånedelegationen skall sammanträda varje söckendag,
där ej fullmäktige med hänsyn till särskilda omständigheter för viss dag
annorlunda besluta. Vid dylikt sammanträde förekommande ärende skall
hänskjutas till fullmäktige, därest någon av de närvarande så yrkar. Vid
sammanträdet skola anmälas de krediter, som jämlikt § 17 sedan nästföregående
sammanträde beviljats av direktionen.

Lån från avbetalningslånefonden till eller med borgen av tjänsteman i
riksbanken eller styrelseledamot vid avdelningskontor, varom i § 8 sägs, må
beviljas endast av fullmäktige.

Mom. 3. Fullmäktig eller vice riksbankschef äger ej deltaga i behandling
av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga
i behandling av fråga om avtal mellan riksbanken och tredje man, där
han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens.
Vad sålunda är stadgat åge motsvarande tillämpning beträffande
rättegång eller annan talan mot fullmäktig, vice riksbankschef eller
tredje man.

Mom. 4. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av
fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid
verkställas per capita.

§ 19.

Fullmäktige åligger att verkställa eller genom ombud, utsett inom eller
utom fullmäktige, låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens

kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri och
pappersbruk ävensom erforderliga besiktningar av riksbankens fastigheter
och inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång varje
år skall såväl inspekteras av fullmäktig eller vice riksbankschefen eller suppleant
för fullmäktige som ock undersökas av för detta ändamål av fullmäktige
utsedda tjänstemän.

För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig eller vice riksbankschefen
eller av suppleant för fullmäktig, utgår ej särskilt arvode utan endast
ersättning för därav föranledd resekostnad samt traktamente enligt vad
härom är särskilt stadgat. Till annat ombud lämnas gottgörelse efter fullmäktiges
bestämmande.

§ 20.

Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas av
en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt, som
i § 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga om den nämnd, som skall
välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola av styrelserna för avdelningskontoren avgivas
såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen
samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till riksdagens
bankoutskott och revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken
angående avdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser
till fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före
riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras
sammanträde. Berättelserna skola av fullmäktige överlämnas till bankoutskottet
respektive revisorerna. Härjämte skola fullmäktige till revisorerna
överlämna de från revisorerna för avdelningskontoren inkomna utlåtandena,
åtföljda av de meddelanden och förklaringar, vilka må finnas av de i sistnämnda
utlåtanden gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 21.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,
må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader
må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de
därtill erhållit medgivande av riksdagen.

§ 22.

Mom. 1. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

l:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

2:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens
byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

3:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom
vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att
efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets
förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens
medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 23.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts
i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar
tillgång och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras
skuld så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
örn betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka
något av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas,
utan skola alla frågor därom underställas bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning
av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och
styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

Mom. 2. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda fordringar
skola föras inom linjen i räkenskaperna.

§ 24.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom bankens
tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper
må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt flyttas till annan såsom säker
ansedd ort.

§ 25.

Mom. 1. Enligt bolagsordningen för aktiebolaget kreditkassan av år 1922
skola fullmäktige utse en ledamot i bolagets styrelse jämte suppleant
för denne.

Mom. 2. Fullmäktige skola utse en ledamot i den kommission, som jämlikt
instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat gulds
halt och vikt.

Mom. 3. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,
Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda
fullmäktige vara tillstädes.

Mom. 4. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i
hans ställe.

Mom. 5. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen av
kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje
år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige; c)

att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke
bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin avlöning.

B. Avdelningskontorens styrelser.

§ 26.

Mom. 1. Styrelsen vid vartdera avdelningskontoret i Göteborg och Malmö
utgöres av fyra ledamöter och vid vart och ett av de övriga avdelningskontoren
av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för ett år
i sänder, efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige, med rättighet för
fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller flera ledamöter
i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan
eller andra ledamöter genast inväljas.

Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny ledamot
att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne ledamoten
återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt utse
en att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den dagliga
förvaltningen. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Till
sådant uppdrag kan icke verkställande styrelseledamot utses.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt hinder
för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, anmäles förhållandet
skyndsammast hos fullmäktige, och äger styrelsen att förordna om göromålens
uppehållande intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Angående avlöningsförmåner till ledamot av styrelse vid avdelningskontor
är särskilt stadgat.

Suppleant för styrelseledamot äger att under den tid, då han bestrider
ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjuta ersättning med belopp,
motsvarande det för den senare bestämda arvodet.

Mom. 5. Angående semesterledighet för verkställande styrelseledamot är
särskilt stadgat.

Annan styrelseledamot vid avdelningskontor med styrelse, bestående av
tre ledamöter, äger efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för så vitt
ej särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna
ledighet under en tid av sammanlagt högst 30 dagar årligen.

§ 27.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så
ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen
vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i Göteborg och
Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga ledamöter
äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande.

Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen alla
söckendagar, där ej för viss dag med hänsyn till särskilda omständigheter
av fullmäktige annorlunda bestämmes. Om styrelsens beslutförhet gäller
vad i mom. 1 sägs; och må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor
samtliga ledamöter äro om beslutet ense.

Mom. 3. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal hellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga om
avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat
åge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot
styrelseledamot eller tredje man.

§ 28.

Mom. 1. Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa
sig till efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank

och i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade
föreskrifter.

Det åligger verkställande styrelseledamoten att hava inseende över den
vid kontoret anställda personalen, att ordna göromålens handläggning inom
kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt att föredraga låne- och andra
ärenden, allt i överensstämmelse med av fullmäktige eller direktionen meddelade
föreskrifter.

Mom. 2. Om ansvarighet för styrelseledamot vid avdelningskontor är särskilt
stadgat.

C. Tjänstemännen.

§ 29.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad är fastställt i den vid
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk fogade
tjänsteförteckningen, och äga fullmäktige att mellan kontoren fördela dessa
tjänster på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finna
lämpligt.

Mom. 2. Därest ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen
behövliga för göromålens obehindrade gång, äga fullmäktige att utöver stat
anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.

Mom. 3. När ordinarie tjänsteman utses till direktionsledamot, föreståndare
för direktionsavdelning eller verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor,
skall hans tjänst i vanlig ordning återbesättas. Upphör sådant
uppdrag eller förordnande, äger tjänstemannen återgå till befattning i den
lönegrad, som han före uppdraget eller förordnandet tillhörde eller därunder
kommit att tillhöra. Den tillfälliga ökning av antalet ordinarie tjänster, som
härav kan föranledas, äga fullmäktige besluta utan hinder av vad i mom. 1
stadgas.

Mom. 4. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättningen därav anstå ävensom, därest fullmäktige
anse tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna
om tillsättande av sådan tjänst.

§ 30.

Ordinarie tjänster skola tillsättas av fullmäktige.

Fullmakt meddelas därvid åt tjänstemännen i trettionde lönegraden. Åt
tjänstemän i övriga lönegrader meddelas konstitutorial.

§ 31.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst inom lia—30:e lönegraderna tillsättes,
skall tjänsten till ansökan kungöras ledig medelst anslag inom bankens

samtliga kontor samt dessutom, beträffande tjänst inom 16:e—30:e lönegraderna,
medelst tillkännagivande i Post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden
må ej understiga fjorton dagar. Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet
i viss lönegrad i riksbanken.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall
ny ansökningstid utsättas.

§ 32.

För erhållande av ordinarie tjänst i riksbanken gälla följande kompetensbestämmelser: a)

beträffande tjänst i 16:e—30:e lönegraderna:

studentexamen eller avgångsexamen från statsunderstött eller under skolöverstyrelsens
inseende ställt handelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt;
till ombudsman eller biträdande ombudsman kan dock
endast den antagas, som fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende
å dem, som i domarevärv må begagnas;

b) beträffande tjänst såsom kameralbiträde och kontorsskrivare i 7 :e respektive
ll:e lönegraderna:

realexamen (realskoleexamen), avgångsbetyg från kommunal flickskola
eller avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom medförande
normalskolekompetens.

Utan hinder härav äga fullmäktige, då omständigheterna därtill föranleda,
att till ordinarie tjänstemän i ovannämnda lönegrader antaga sökande, som
på annat sätt ådagalagt erforderlig kompetens; dock må dispens ej medgivas
beträffande tjänst, för vilken ovan föreskrives juridisk kompetens.

§ 33.

Vid alla tjänstetillsättningar skall till tjänsten antagas den, som för tjänsten
är mest skicklig och passande.

Vid tillsättande av ordinarie tjänst inom l:a—30 :e lönegraderna må icke
antagas annan än den, som anmält sig såsom sökande till tjänsten.

§ 34.

Göromålen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor samt vid sedeltryckeriet
och pappersbruket skola handläggas i överensstämmelse med av
fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar
samt de föreskrifter härutöver, som meddelats av fullmäktige, direktionen
eller beträffande sedeltryckeriet eller pappersbruket av inspektör, som i
fråga örn dessa institutioner utsetts av fullmäktige.

§ 35.

Tjänstemännens avlönings- och pensionsförhållanden äro angivna i

l:o) avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk med
därvid fogade tjänsteförteckning samt tillämpningsbestämmelser;

2:o) reglementet angående tjänstepension för tjänstemän vid riksdagens
verk samt

3:o) reglementet angående familjepension för efterlevande till befattningshavare
vid riksdagens verk och i anslutning därtill utfärdade bestämmelser.

§ 36.

Fullmäktige äga uppdraga åt direktionen, av fullmäktige utsedd inspektör
för sedeltryckeriet eller pappersbruket, styrelse vid avdelningskontor samt
föreståndare för sedeltryckeriet och förvaltaren vid pappersbruket att besluta
örn tjänstledighet för dem underordnad personal ävensom att förordna om
uppehållande av ledigbliven tjänst.

§ 37.

Tjänsteman, som förklaras omyndig, skall avhållas från tjänstgöring så
länge omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen icke hävd inom två år, skall han från
tjänsten skiljas; dock äga fullmäktige, om omyndighetstillståndet föranletts
av sjukdom, att efter omständigheterna förfara.

§38.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts i konkurs, skall genast avhållas från
tjänstgöring och skall från tjänsten skiljas, om han icke senast ett år efter
det tiden för bevakning av fordran i konkursen gått till ända, eller, där
konkursen blivit avskriven jämlikt 185 § konkurslagen, från det beslut örn
avskrivning meddelades, styrker sig vara befriad från borgenärernas krav.

Mom. 2. Om tjänstemans ekonomiska ställning blivit sådan, att fullmäktige
finna hans fortsatta bestridande av tjänsten icke böra äga rum,
äga fullmäktige avhålla honom från tjänstgöring, till dess hans ställning
blivit ordnad.

§ 39.

Har tjänsteman genom domstols utslag blivit dömd till påföljd enligt
2 kap. 19 § strafflagen, skall han genast avhållas från tjänstgöring i riksbanken
och skall, örn utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin tjänst.

§ 40.

Mom. 1. Om ordinarie tjänsteman begått mindre förseelse i tjänsten
eller visat vanvördnad eller ohörsamhet mot förman och ej låter sig rätta
av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser
och föreställningar, eller örn sådan tjänsteman gör sig skyldig till större fel
eller försummelse i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i

allmänna levernet, skall detta anmälas för fullmäktige. Sedan för sakens
bedömande erforderliga upplysningar infordrats samt tjänstemannen bereus
tillfälle att sig förklara, skall han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. Därest tjänsteman, som sålunda erhållit varning, ej därav låter
sig rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse, skall, efter anmälan härom
hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring infordras, och äga därefter fullmäktige
att med hänsyn till förekommande omständigheter avhålla honom
från tjänstgöring under viss tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt
20 § mom. 1 avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk
finnes skäligt låta honom uppbära någon del därav.

Mom. 3. Skulle tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller
annat i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,
ånyo göra sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter
anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring,
med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom
från tjänstgöring, dock under minst 6 månader med förlust av lönen, eller
förflytta honom till tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna i 13 §
mom. 3 andra stycket avlöningsreglementet skola äga tillämpning, eller ock
skilja honom från tjänsten.

Mom. 4. Extra ordinarie tjänsteman, som gjort sig skyldig till fel eller
försummelse i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till
last och ej låter sig av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsstyrelses
tillsägelser och föreställningar rätta, må, där förseelsens art så anses
påkalla, omedelbart skiljas från riksbankens tjänst, ändock att viss
uppsägningstid kan hava blivit bestämd.

Mom. 5. Om tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav
anmälan sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang härmed
avhålla vederbörande tjänsteman från tjänstgöring.

Mom. 6. Beslut, varigenom tjänsteman enligt denna paragraf avhålles
från tjänstgöring, förflyttas till tjänst i lägre lönegrad eller skiljes från
tjänsten, skall jämte besvärshänvisning honom skriftligen meddelas.

§ 41.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden
utöver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar få ske
endast hos bankoutskottet; och skola ansökningarna inlämnas till fullmäktiges
expedition senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att
de i annat fall icke varda till prövning upptagna.

Mom. 2. Över sådana av fullmäktige fattade beslut, som grunda sig på
stadgandena i §§ 29—33, §§ 36—38 och § 40 i detta reglemente eller i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk med därtill
hörande särskilda bestämmelser dels angående tillämpning av samma reg -

lemente, dels i fråga om rätt till tjänste- eller familjepension för befattningshavare
eller efterlevande till befattningshavare vid nämnda verk, kunna
besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att så snart ske kan överlämna
besvären till bankoutskottet.

Mom. 3. över sådana i mom. 1 och 2 omförmälda ansökningar och besvär,
som blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige
samtidigt med överlämnandet till bankoutskottet avgiva utlåtande.

D. Arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket.

§ 42.

Mom. 1. För arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
att fastställa lön och övriga förmåner.

Mom. 2. Arbetarnas pensionsförhållanden äro angivna i reglementet angående
tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk
ävensom i reglementet angående familjepension för efterlevande
till sådana arbetare.

över beslut av fullmäktige i ärenden, som avse tillämpning av förenämnda
pensionsreglementen, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Beträffande anmälan om missnöje med sådant beslut samt tiden för besvärs
ingivande till fullmäktige ävensom rörande yttrande över besvären
skola bestämmelserna i § 41 mom. 2 och 3 äga motsvarande tillämpning.

Jämlikt § 7 i instruktionen för bankoutskottet har utskottet på grund
av riksdagens beslut upprättat förestående reglemente att tjäna till efterrättelse
från och med den 1 juli 1938, intill dess annorlunda förordnas,
dock att § 2 skall intill den 1 januari 1939 bibehållas vid nuvarande
lydelse. Äldre oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden
skola därjämte iakttagas, såvitt de icke strida mot här lämnade föreskrifter.

Fullmäktige böra föranstalta, att lagen angående myntbestämningen den
1 mars 1830, lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934, lagen med
vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående
forum för riksbanken den 12 maj 1897, kungl, kungörelserna den 30 maj
1873, innefattande lagar örn rikets mynt och örn övergången till det nya

myntsystemet, myntkonventionen mellan de tre skandinaviska länderna av
åren 1873 och 1875 med därtill hörande tilläggsartiklar samt detta reglemente
ävensom de lagar och författningar i övrigt, som anses böra genom
fullmäktiges försorg offentliggöras, efter riksdagens slut i lika format av
trycket utgivas och tillhandahållas allmänheten.

Stockholm den 15 juni 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

/ Sten Widlund.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1938

84SS82