för riksbankens styrelse och förvaltning (Svensk författningssamling )

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning,

utfärdat den 20 juni 1921.

AVDELNING I.

Allmänna föreskrifter.

§ l.

Riksbanken förbliver under riksdagens garanti samt förvaltas av därtill
förordnade fullmäktige efter av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.

(Jfr regeringsformen § 72.)

§ 2.

Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgat i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, §§ 2 och 26.

Mom. 2. Vad riksbanken äger utöver grundfonden och reservfonden
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 3.

Om riksbankens sedelutgivning och metalliska kassa är stadgat i lager
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, kap. II.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 saml. 1 avd. 2 käft. , 1

(Om bankoreglementet.)

§ 4-

Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt, vadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10
skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen av sedlar,
lydande å banko.

Se 1) lag för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, kungl. förordningen om rikets mynt den
3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om övergången till det nya myntsystemet den 30 maj
1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum
för riksbanken den 12 maj 1897.

§ 5.

Om förfarandet, ifall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa,
stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2.

§ 6.

Om offentliggörande av uppgifter angående riksbankens ställning staögas
i §§ 23 och 24 av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

AVDELNING! II.

Om bankens rörelse.

A. Om köp och försäljning av guld, silver, utländska växlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.

§ 7.

Mom. 1. I riksbankens såväl huvud- som avdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, präglat i enlighet med kungl. förordningen den 81 juli
1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kungl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar präglade svenska silvermynt emottagas av
riksbanken enligt den i § 3 av lagen den 30 maj 1873 om övergåugen
till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I avseende å utländska guld- och silvermyntsorter, vilka
icke, till följd av avslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i
riket, äga fullmäktige bestämma såväl vilka slag må köpas som pris därå.

Mom. 4. Om köp och försäljning av guld och silver är stadgat i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 10.

Guld och silver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.

Mom. 5. Fullmäktige äga att i avseende å mottagande av omyntat
guld vid avdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behövliga.

Mom. 6. Fullmäktige äga pröva, om och till vilket pris silver i
plants samt annat omyntat silver må av riksbanken inköpas.

Mom. 7. I fråga om utlämnande av svenskt guldmynt, präglat före
år 1873, eller av utländskt guld- eller silvermynt, som icke, i följd av
avslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, äga fullmäktige
besluta.

Mom. 8. Guld och silver i plants tillhandahållas vid huvudkontoret
i mån av tillgång till pris, som fullmäktige äga bestämma.

§ 8.

Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat avtal
övertaga och att sälja dels utländska valutor dels vissa slag av obligationer
samt att förmedla köp och försäljning av in- och utländska obligationer
är stadgat i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, §§ 11
och 12.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor äga fullmäktige
att hava innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa växlar eller anvisningar.

Mom. 3. I fråga om öppnandet av räkning med utländska bankinrättningar
och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897, § 20, 2:dra stycket, äga fullmäktige rätt att för varje särskilt
fall bestämma villkoren.

§ 9

Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra
fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, som med avseende å förhållandena
för tillfället finnas lämpliga, medelst avyttrande av obligationer eller statspapper,
medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen
eller medelst anlitande av kredit å utrikes ort; ägande fullmäktige att av
dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.

§ io.

Beloppet av den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, äger begagna,
må ej överstiga tjugu miljoner kronor.

B. Om riksbankens sedlar, om växling av mynt och sedlar samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ 11.

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 utgiver, skall lyda sålunda: Sveriges riksbank
inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt
lagen om rikets mynt av den 30 maj 1878.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning av två riksbankens
tjänstemän. Å sedlar av 1,000 kronors valör handskrivas namnteckningarna,
men å övriga sedlar anbringas desamma genom tryck.

Mom. 3. Riksbankens huvud- och avdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utväxling mot det i riket gångbara myntet.

Mom. 4. I fråga om inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
vad som dels är stadgat i kungl. kungörelserna av den 5 mars
1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober
1890, dels föreskrives i stadgarna för tjänstgöringen i riksbankens huvudkontor.

Mom. 5. Framställning om inlösen av sedel, som blivit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke av sedelns granskning, utan på

undersökning ock prövning av särskilda skäl och omständigheter, prövas
och avgöres av fullmäktige.

Mom. 6. Sedlar å riksdaler ävensom å en krona, då sådana till
riksbanken ingå, skola på föreskrivet sätt obrukbargöras.

(Jfr § 5 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

§ 12-

Riksbanken tillhandahåller svenskt mynt och skiljemynt av alla de
valörer, som utmyntas enligt gällande lag om rikets mynt, och gäller i avseende
å myntväxling vad därom i kungl. kungörelsen den 31 december
1908 är stadgat.

Korande gångbarheten av mynt och skiljemynt är stadgat i §§ 18
och 14 av lagen om rikets mynt.

§ 13.

Mom. 1. Vid riksbankens huvud- och avdelningskontor skall mottagas
till inväxling med gångbart mynt vilket som helst belopp av kopparmynt,
präglat efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt
av riksgäldskontorets polletter. Sådant mynt får icke åter utväxlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, präglat enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken kvarhållas.

Mom. 3. Fullmäktige äga bestämma, till vilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlämnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 14.

Vid insättningar och likvider i riksbankens huvud- och avdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar samt riksbankens
avista växlar (postremissväxlar), efter fullmäktiges prövning användas
av enskilda penninganstalter utställda, vid uppvisandet betalbara växlar.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda penninganstalters växlar
äga fullmäktige meddela föreskrifter.

§ 15.

Huvud- och avdelningskontorens kassor skola å varje helgfri dag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som av fullmäktige bestämmas

C. Om postremissväxelrörelsen.

§ 16.

Mom. 1. De växlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 utgiver, skola vara ställda till viss man eller
order och få ej in blanco transporteras.

Mom. 2. I varje av riksbankens kontor må penningar insättas och
ett däremot svarande belopp efter telegram av det kontor, där insättningen
ägt rum, av vilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma
utfärda postremissväxel att inlösas vid huvudkontoret; och äga fullmäktige
genom meddelande särskilda föreskrifter bestämma de avgifter och de villkor
i övrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna prövas för åtnjutande
av omförmälda rättighet erforderliga.

D. Om depositions-, giro- samt upp- och avskrivningsrörelsen.

§ 17.

Enligt lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 16 a), äger
riksbanken såväl vid huvudkontoret som vid avdelningskontoren på deposition
avgiftsfritt mottaga penningar att utan räntegottgörelse återbetalas vid
anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes; ävenså må, där
omständigheterna sådant påkalla, räntegottgörelse kunna av fullmäktige medgivas
för sålunda insatta penningar.

Över insättning på deposition meddelas bevis, ställt till viss man; skolande
sådant insättningsbevis återställas, då penningarna lyftas.

§ 18.

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 16 b)
och § 17, äger riksbanken

dels vid såväl huvudkontoret som avdelningskontoren utan avgift eller

räntegottgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar, med förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla räkningshavaren vad å räkningen innestår,

dels ock utan räntegottgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar
och av statsverkets tillgodohavande verkställa utbetalningar.

Mom. 2. För denna rörelse gälla följande huvudsakliga bestämmelser:

a) om öppnande av räkning göres skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttagningar få ske även i brutna tal;

c) å insättning meddelas kvitto, vilket ej får å annan överlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen handskriven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order ställd check, vilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter
räkningshavaren tillhandahållas utan avgift.

I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.

§ 19.

Hava fullmäktige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank den
12 maj 1897 åt firmor, som hava växeldiskontering i riksbanken och ej
själva driva bankrörelse, öppnat upp- och avskrivningsräkning mot räntegottgörelse,
skola för begagnande av sådan räkning gälla följande huvudsakliga
bestämmelser:

a) insättningar och uttagningar få ske även i brutna tal;

b) å insättning meddelas kvitto, vilket icke får å annan överlåtas;

c) för uttagning begagnas till viss man eller order ställd check, vilken
icke får in blanco transporteras. Eäkningshavaren äger icke begagna
andra checkblanketter än sådana, som av riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa checkblanketter, å vilka kvitto skall lämnas, får avgift icke upptagas
;

d) å räkningen utställd check är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning
att å räkningen finnes behållning, motsvarande checkens belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tal av behållningen;

f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
ävensom räntefoten, vilken kan vara olika i huvudkontoret och de särskilda
avdelningskontoren.

I övrigt meddela fullmäktige de bestämmelser, som för begagnande
av sådan räkning finnas erforderliga.

E. Om mottagning i förvar av guld, silver och värdepapper samt av

gods under försegling.

§ 20.

Mom. 1. Då, jämlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1S97, i riksbankens huvudkontor till förvar mottages guld eller silver,
myntat eller i plants, skall bevis därom utfärdas. Detta bevis, som skall
vara ställt till viss man, bör innehålla:

a) för såväl myntat som omyntat guld eller silver vikt och dessutom,
i fråga om mynt, antal och valör av varje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, vilken inlämnaren har att styrka med
företeende av attest från mynt- och justerings verket;

b) beräknat värde i rikets mynt; och

c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och
betalning av nedan bestämda förvaringsavgift, återställa det till förvar mottagna
eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.

Mom. 2. När, jämlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen
för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens huvudkontor mottagas obligationer,
aktier eller andra värdepapper av de slag, fullmäktige bestämma,
skall likaledes därom utfärdas bevis till viss person, varvid bör iakttagas,
att varje slag av obligationer, aktier eller andra värdepapper anses såsom
en särskild deposition, och att å ett bevis således endast upptagas värdepapper
av samma slag och beskaffenhet. I övrigt bör beviset innehålla:

a) uppgift å värdepapperens antal, utgivningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning jämte å papperen satt värde, detta senare,
såvitt ske kan, upptaget efter gällande pris; och

b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning av nedan bestämda förvaringsavgift, återställa de i förvar mottagna
handlingarna eller lämna andra av samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter
det i beviset bestämda pris, belöper.

Mom. 3. Avgiften för i förvar lämnat guld, silver eller värdepapper
utgör för år räknat 1/.J0 procent av det deponerades i beviset upptagna
värde, varvid del av tusental beräknas som helt. Utan avseende på förvaringstidens
längd skall vid inlämnandet avgift erläggas för minst ett år.
Avgiften för varje särskild deposition må i intet fall understiga en krona
för år räknat.

Då insaltare till förvar lämnar värdepapper av samma slag och beskaffenhet,
som han å tidigare deposition redan har i riksbanken inneliggande,
må han, mot återställande av det äldre depositionsbeviset, kunna
erhålla nytt bevis, omfattande såväl den tidigare depositionen som de nya
till förvar ingivna värdepapperen, och må i detta fall avgiften för det nya
beviset, vilket utfärdas för den tid, som å det äldre kan återstå, beräknas
endast i förhållande till den återstående tiden och för de nyinlagda värdepapperen;
den må dock icke understiga en krona.

Därest ej depositionen återtages inom den tid, för vilken avgift erlagts,
anses den såsom på ett år förnyad på då gällande villkor. Uttager insättare
depositionen före utgången av den tid, för vilken avgift blivit erlagd, äger
han likväl ej rätt att återbekomma erlagd avgift; utlottat eller till betalning
uppsagt värdepapper må dock kunna mot annat eller andra av samma slag
och beskaffenhet samt intill samma belopp avgiftsfritt utbytas. Om utbyte
mot annat värdepapper på nyss antytt sätt icke äger rum, bör nytt förvaringsbevis
å återstående beloppet kostnadsfritt utfärdas för den tid, avgift
redan erlagts.

Mom. 4. Hava fullmäktige på grund av sista punkten i § 19 i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 medgivit mottagande
till förvar i huvudkontoret av paket eller annan flyttbar egendom, skall
det till förvar anmälda, sedan en av fullmäktige därtill utsedd tjänsteman
förvissat sig om, att innehållets beskaffenhet ej utgör hinder för mottagande,
inför samma tjänsteman inom riksbankens kontor förseglas med deponentens
sigill, samt förvaringsbevis utfärdas. Beviset, som skall ställas till viss
person, bör i övrigt innehålla:

a) beskrivning å det till förvar avlämnades yttre skick och rymd; och

b) förbindelse för riksbanken att, mot återställande av beviset och erläggande
av nedan bestämda avgift, återlämna godset med obruten försegling;
dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller
tillfällig olycka.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsavgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för varje månad betalas:

för gods med rymd av högst 25 kub.-decim. kr. 0:50

)> » » » därutöver t. o. m. 50 » » » 1:—

» » » » » »100» » » 2:—

skolande, utan avseende å förvaringstiden, avgift alltid erläggas för minst
tre månader.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 sand. 1 avd. 2 haft.

Huruvida gods av större rymd eller mera än en deposition av samma
inlämnare må till förvar mottagas skall bero på prövning av fullmäktige,
vilka i sådant fall hava att bestämma avgiften för dylikt gods.

Mom. 6. I övrigt iakttages i avseende å till förvar inlämnat guld,
silver, värdepapper eller förseglat gods:

att, om inlämnaren icke åtnöjes med det av riksbanken beräknade
värdet å guldet, silvret eller värdepapperen eller med uppmätningen av förseglat
gods eller med påförd förvaringsavgift, depositum icke mottages;
varjämte i fråga om förseglat gods tjänar till efterrättelse:
att vid inlämnandet skall betalas den avgift, som, enligt vad ovan
är stadgat, bör för varje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsa vgift påföres såsom för en hel
månad; samt

att obetald förvaringsavgift skall för varje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. De för bedrivande av den i mom. 1 — 6 omförmälda rörelse
vid huvudkontoret i övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.

Mom. 8. Hava fullmäktige på grund av § 19 i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 medgivit, att vid avdelningskontor av riksbanken
må till förvar mottagas guld, silver, värdepapper eller förseglat
gods, äga fullmäktige, med iakttagande av här ovan stadgade grunder,
meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrivande
finnas erforderliga.

Mom. 9. Med statens verk eller med andra, när särskilda omständigheter
sådant föranleda, äga fullmäktige angående förvaring av värdepapper
eller av gods under försegling träffa särskild överenskommelse, och
må därvid deposition kunna mot nedsatt avgift eller utan avgift mottagas.

Bestämmelser angående förvarande i riksbanken av postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper samt om förvarande m. m. av handlingar
enligt överenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan, angående viss gruvegendom
m. m. äro meddelade i § 50 här nedan.

Mom. 10. Utan hinder av bestämmelserna i mom. 2 och 3 härovan
angående depositionsbevisens form och innehåll samt angående värdehandlingarnas
återställande äga fullmäktige att därom beträffande större depositioner
meddela de föreskrifter, som de finna lämpliga.

F. Om utlåningsrörelsen.

§ 21.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drives genom huvudkontoret i
Stockholm för Stockholms stad, för Stockholms län med undantag av de
delar av Erlingliundra, Närdinghundra, Frösåkers och Långhundra härad,
som tillhöra Uppsala-kontoret, för Asunda härad med Enköpings stad, Trögds
och Bro härad samt Håbo härad utom Skoklosters socken av Uppsala län
samt för Åkers och Selebo härad av Södermanlands län; genom avdelningskontoret
i Göteborg för Göteborgs och Bohus län, Vätte, Ale, Vedens, Bollebygds,
Marks och Kinds härad samt Alingsås landsfiskalsdeptorter utom
Skogsbygdens socken av Kullings härad inom Älvsborgs län ävensom för
Fjäre härad av Hallands län; genom avdelningskontoret i Malmö för
Malmöhus län; genom avdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom
avdelningskontoret i Gävle för Gävleborgs län, Null a härad av Västmanlands
län samt Älvkarleby socken av Örbyhus härad och Hållnäs socken
av Olands härad inom Uppsala län; genom avdelningskontoret i Halmstad
för Hallands län med undantag av Fjäre härad, för Bjäre härad av Kristianstads
län, för Långaryds, Unnaryds och Gislaveds landsfiskalsdistrikt av
Västbo härad inom Jönköpings län ävensom för Markaryds landsfiskalsdistrikt
med undantag av Hallaryds socken samt Lidhults landsfiskalsdistrikt med
undantag av Angelstads socken inom Kronobergs län; genom avdelningskontoret
i Härnösand för Västernorrlands län med undantag av provinsen
Medelpad; genom avdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län med
undantag av förenämnda tre landsfiskalsdistrikt av Västbo härad, för Redvägs
härad av Älvsborgs län samt för Leaby och Slättängs tingslag av
Vartofta och Frökinds härad av Skaraborgs län; genom avdelningskontoret
i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra
Möre samt Stranda och Handbörds härad jämte Öland, ävensom för Aspelands
härad av Kalmar läns norra landstingsområde; genom avdelningskontoret
i Karlskrona för Blekinge län; genom avdelningskontoret i Karlstad
för Värmlands län; genom avdelningskontoret i Kristianstad för Kristianstads
län med undantag av Bjäre härad; genom avdelningskontoret i Linköping
för Östergötlands län med undantag av de delar därav, vilka tillhöra avdelningskontoret
i Norrköping, för norra Tjusts härad av Kalmar läns norra
landstingsområde med undantag av de socknar, som tillhöra Norrköpingskontoret,
samt för Södra Tjusts, Sevede och Tunaläns härad av Kalmar
läns norra landstingsområde; genom avdelningskontoret i Luleå för Norr -

bottens län; genom avdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med
undantag av dels nyssnämnda båda tingslag av Vartofta och Frökinds härad,
dels ock Åse, Viste, Laske och Barne härad; genom avdelningskontoret
i Norrköping för Norrköping och Söderköping samt Finspånga läns, Bråbo,
Memmings, Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkekinds och Hammarkinds
härad med Valdemarsviks köping av Östergötlands län ävensom Tryserums
och Östra Eds socknar av Norra Tjusts härad av Kalmar läns norra landstingsområde
; genom o avdelningskontoret i Nyköping för Södermanlands län
med undantag av Åkers och Selebo härad; genom avdelningskontoret i
Sundsvall för provinsen Medelpad; genom avdelningskontoret i Umeå för
Västerbottens län; genom avdelningskontoret i Uppsala för Uppsala stad,
för Lagunda, Hagunda, Ulleråkers, Vaksala, Basbo, Bälinge och Norunda
härad samt Örbyhus härad utom Älvkarleby socken, Olands härad utom
Hållnäs socken och av Håbo härad Skoklosters socken av Uppsala län, för
Erlinghundra härad utom Norrsunda socken, Närdinghundra härad utom
Ununge och Edsbro socknar, Frösåkers härad utom Edebo socken, med
städerna Östhammar och Öregrund, samt Östuna, Lagga och Husby-Långhundra
socknar av Långhundra härad inom Stockholms län ävensom för
1 orstuna härad av Västmanlands län; genom avdelningskontoret i Visky för
Gottlands län; genom avdelningskontoret i Vänersborg för Älvsborgs län med
undantag av Vätte, Ale, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Bedvägs
härad samt Alingsås landsfiskalsdistrikt utom Skogsbygdens socken av Kullings
härad, ävensom för Åse, \ iste, Laske och Barne härad av Skaraborgs
län; genom avdelningskontoret i Västerås för Västmanlands län, med undantag
av Våla och Torstuna härad; genom avdelningskontoret i Växjö för
Kronobergs län med undantag av Markaryds landsfiskalsdistrikt utom Hallaryds
socken samt Lidhults landsfiskalsdistrikt utom Angelstads socken; genom
avdelningskontoret i Örebro för Örebro län samt genom avdelningskontoret
i Östersund för Jämtlands län, under iakttagande i avseende å samtliga
avdelningskontoren av de villkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen,
vilka fullmäktige äga föreskriva.

Mom. 2. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskriven
eller där driver stadigvarande rörelse; dock att växelutgivare, acceptant
eller endossent likasom hypoteksutgivare eller löftesman må kunna antagas,
även om han tillhör annat lånedistrikt, än där diskontering, lån,
kassakreditiv eller kredit i löpande räkning sökes.

Ltan hinder av distriktsindelningen må lån utan avbetalningsrätt mot

realsäkerhet samt kassakreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid huvudkontoret
kredit i löpande räkning meddelas.

Dessutom må bankanstalter, även om de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 22.

I överensstämmelse med vad § 13 i lagen för Sveriges riksbank den
12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen:

a) diskontering av växlar;

b) utlåning mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot pant av varor;

d) beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande av lån från avbetalningslånefonden.

a) Diskontering: av växlar.

§ 28.

Mom. 1. Växel, som av riksbanken diskonteras, skall vara utställd i
svenskt mynt, accepterad samt betalbar inom sex månader efter diskonteringsdagen
å sådan inrikes ort, som av fullmäktige såsom bankplats godkänts.

Mom. 2. År växel ställd att betalas å annan ort, än där acceptanten
bor, skall å växeln uppgivas namnet på en å betalningsorten bosatt person
eller firma, hos vilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning: mot pant av oblig;ationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagnrens förbindelse.

§ 24.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid av högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper.
Det tillkommer fullmäktige att bestämma vilka värdepapper äro i riksbanken
belåningsbara samt den kurs, till vilken de må belånas.

Mom. 2. Kommun och annan därmed jämförlig samfällighet ävensom
stiftelse må på ovan stadgade återbetalningsvillkor kunna erhålla lån
utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.

c) Utlåning: mot pant av varor.

§ 25.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid av högst sex månader samt mot pant av varor, liggande å allmän väg
eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller
deras värde riksbanken till hända, samt prövas för en sådan förbindelse
vederhäftig.

Panten skall i attest, som bör vara utställd till eller överlåten å riksbankens
huvudkontor eller vederbörande avdelningskontor, upptagas och
beskrivas.

Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl vilka slag av varor må belånas
som även belåningspriset, och aga att föreskriva de kontroller med
avseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga
och för riksbankens säkerhet behövliga.

Mom. 3. Med frigivning av den för dessa lån lämnade panten eller
en del därav förhålles i enlighet med vad för närvarande är stadgat eller
framdeles kan av fullmäktige föreskrivet varda.

Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande avdelningskontors styrelser,
de sistnämnda var för sitt lånedistrikt, äga att, så ofta och på sätt
lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besiktningar
å och inventeringar av de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,
hos riksbanken pantsatta varor.

d) Beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande räkning1.

§ 26.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 14, sägs.

Mom. 2. I övrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller,
där sådant särskilt föreskrives, fullmäktiges prövning och bestämmande
beviljas mot pant av obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebrev eller ock mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld.

Mom. 3. Kassakreditiv må ej beviljas på längre tid än tolv månader.

Mom. 4. Krediti vavgiftens belopp bestämmes av fullmäktige och kan
vara olika för de särskilda kreditivhavarne.

Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas även i brutna

tal. Räntan beräknas å lyftat belopp från och med den dag, då det lyftats.
Om utestående belopp ej slutar å jämnt tiotal kronor, skall räntan
beräknas å närmast överskjutande jämnt tiotal.

Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd, bandskriven
anvisning eller ock på viss man eller order ställd check, vilken
icke får in blanco transporteras. ICreditivhavaren äger icke begagna andra
checkblanketter än sådana, som av riksbanken honom tillhandahållas. För
dessa blanketter, å vilka kvitto skall lämnas, får avgift icke upptagas.

Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången av kreditivtiden erhållit
nytt kassakreditiv att omedelbart därefter begagnas, är berättigad att låta till
det nya kreditivet överföra vid kreditivtidens utgång till äventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke överstiger det nya kreditivets belopp.

Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan av fullmäktige beviljas på
högst tolv manader och mot samma slag av säkerhet, som för kassakreditiv
äro fastställda, samt på de villkor i övrigt, som fullmäktige bestämma, dock
att avgift för dylik kredit ej erlägges.

Mom. 9. Sammanlagda beloppet av de kassakreditiv, som riksbanken
enligt mom. 2 utlämnar, och av beviljade krediter i löpande räkning må,
på sätt i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 13 d), är bestämt,
ej överstiga femton miljoner kronor.

e) Beviljande av lån från avbetalningslånefonden.

§ 27.

Mom. 1. Avbetalningslån lämnas mot lånesökandes förbindelse, försedd
antingen med pant av obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebrev eller ock med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande var sjätte månad efter
utlåningsdagen av minst en tiondedel utav lånebeloppet jämte upplupen ränta,
vid äventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen av lånet varder
till betalning förfallen.

Mom. 8. Lån utgivas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgivna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
varje avbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000
kronor.

Mom. 6. Övriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
avseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas av fullmäktige.

Mom. 7. Inlämnas till huvud- eller avdelningskontor ansökningar om
lån av detta slag å större sammanlagt belopp, än tillgångarna medgiva,
prövas låneansökningarna i den ordning de ingått.

Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen.

§ 28.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser: Mom.

1. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

l:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna över avdelningskontoren,
dock att de kunna erhålla dels lån mot pant av varor, liggande
å allmän våg, eller av statens, allmänna hypoteksbankens eller liypoteksföreningars
obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet av nämnda obligationer; 2:o)

tjänstinnehavare i riksbankens huvudkontor eller avdelningskontor;
dock äga bemälde tjänstinnehavare att vid huvudkontoret eller vederbörande
avdelningskontor erhålla lån eller kassakreditiv mot säkerhet av statens, allmänna
hypoteksbankens, konungariket Sveriges stadshypotekskassas, hypoteksföreningars
eller kommuners obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning med borgen
av fullmäktig eller styrelseledamot eller tjänstinnehavare i riksbanken
må icke beviljas samt ej heller växel, å vilken fullmäktig eller styrelseledamot
eller tjänstinnehavare hos riksbanken är tecknad såsom acceptant,
trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.

(Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgivas endast å
jämna tiotal kronor.

29.

Mom. 1. Förbindelse för lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, därest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen

känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med av ämbetsmyndighet, offentlig tjänsteman eller
enskild person, för vilken styrelsen liyser fullt förtroende, utfärdat intyg
angående vederhäftigheten.

Men oberoende härav åligger det styrelsen att med avseende å varje
sökt växeldiskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning pröva
antagligheten av den därför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att
riksbankens säkerhet i varje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att för vinnande av detta ändamål förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas
ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgivare eller löftesmän ej själva
kunna skriva eller icke hava för styrelsen känd namnteckning, skall av
två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.

§ 30.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens huvud- och avdelningskontor med dem omedelbart skriftväxla.
Alla härav i huvud- och avdelningskontoren härflytande bestyr besörjas
avgiftsfritt under de villkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 är meddelat för fullmäktig i riksbanken och ledamot
av styrelse vid avdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning
med växeldiskontering eller med anskaffande av lån eller kassakreditiv
vid huvud- eller avdelningskontor, skall även gälla beträffande tjänstinnehavare
vid riksbankens huvud- och avdelningskontor.

Överträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige
gällande ansvarighetslag.

Överträdes förbudet av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande äga förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 saml. 1 avd. 2 käft. 3

Bryter. tjänstinnehavare mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige,
vilka äga att antingen för alltid eller för viss tid av minst sex
månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande
förmåner.

§ 31.

Mom 1. Bäntan för lån, kassakreditiv och kredit i löpande räkning samt
vid köp av växlar äga fullmäktige bestämma med avseende å såväl penningställningen
som utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas; och kan
denna ränta vara olika i riksbankens huvud- och avdelningskontor.

Mom. 2. Bör låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodageu
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknat, där ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i vilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.

§ 32.

Utlåning sker vid riksbankens såväl huvud- som avdelningskontor alla
söckendagar i veckan.

§ 33.

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl.
Maj:ts plakat och påbud till dombavande och exekutorer om en prompt
handräckning och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681
att av såväl överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshavande och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrivande, de influtna medlen ofördröjligen till huvud- eller avdelningskontor
insända.

§ 34.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1880,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

AVDELNING III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 35.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt §72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen av sju fullmäktige.

Ordföranden, som ej må utöva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter av riksbankens medel årligt arvode till belopp, motsvarande
vad envar av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap äger uppbära
enligt avlöningsstat, fastställd av riksdagen, samt därutöver tvåtusen
kronor för år räknat.

Mom. 2. För fullmäktige skola jämlikt § 72 regeringsformen och
§ 78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad av Konungen
och tre valda av riksdagen.

Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskriver, välja fullmäktige
själva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.

Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 5. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i §§ 29 och 30
av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 ej får utöva befattning
såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 36.

Vid förvaltningen av riksbanken hava fullmäktige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även de i avseende å riksbanken
särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.

§ 37.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig tre deputerade, en förste och två
andre, vilka det åligger att, i överensstämmelse med bankoreglementet och
den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige
bestämd fördelning av göromålen dem emellan, föredraga ärenden
iuför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning av utländska växlar med vad därtill hörer, utöva tillsyn över
göromålen inom riksbanken samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.

Mom. 2. Deputerade äga åtnjuta ledighet envar en och en halv
månad årligen.

Mom. 3. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, eu fullmäktig för att
enligt meddelade föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk
samt inför fullmäktige föredraga bruket rörande ärenden.

Mom. 4. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk, utgående av
löningsförmåner äro bestämda i den av riksdagen fastställda avlöningsstat;
dock att, om tillsynen vid pappersbruket besörjes av deputerad, till honom
icke utgår särskilt arvode för denna tillsyn.

Mom. 5. När, med begagnande av den i mom. 2 medgivna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd därav eller''med anledning av fullmäktig
meddelat tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, äger denne att för tiden i fråga
av bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmäktig
i staten anvisade arvode.

Mom. 6. Därest deputerad åtnjuter ledighet eller i uppdrag för riksbankens
räkning är från huvudkontoret frånvarande samt fullmäktige finna
erforderligt att förordna särskild vikarierande deputerad, äger denne att för
tiden i fråga av hankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för en andre deputerad i staten anvisade arvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den av Konungen förordnade
suppleanten tjänstgjort, utgår till denne ersättning av bankens medel, beräknad
i förhållande till det för ordföranden bestämda arvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagt halvannan månad varje år; häri ej inberäknad den tid,

ordföranden kan hava varit frånvarande med anledning av tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjänst.

§ 38.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i varje vecka eller oftare om ärendenas beskaffenhet och
oavbrutna gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara
tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras
av allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense; men
i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem av
fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas.
I de fall, då rösterna äro lika, äge ordföranden avgörande röst. Den,
som icke till protokollet sig yttrat, anses hava bejakat pluralitetens beslut,
och fullmäktig, som av en eller annan anledning varit hindrad att något
fullmäktiges beslut övervara, får ej på sådan grund sig undandraga att
deltaga i de överläggningar, som vidare i följd av samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, vartill någon
ibland fullmäktige kan bliva utsedd, får röstning med slutna sedlar äga rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut,
fattat vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Prövning av utlåningsärenden verkställes alla söckendagar av
minst fyra fullmäktige.

§ 39.

Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, ävensom om skyldigheten
för fullmäktige, styrelseledamöter, revisorer och tjänstinnehavare att
dolt och förtegat hålla vad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken
och annat, som bör hållas hemligt, är stadgat i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897, §§ 36 och 37.

§ 40.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som mynt- och
justeringsverket för riksbankens räkning till utmyntning eller av annan

orsak mottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess avlämnande
till riksbanken, myntat eller i plants; och bör omyntat guld bos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan avdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntat silver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola, när mynt- och justeringsverket för riksbankens
räkning innehar guld och . silver, genom delegerade deltaga i den
inventering, som därstädes i januari månad varje år och oftare, där så
nödigt prövas, anställes, på sätt Kungl. Maj:t finner gott förordna. Skulle
därvid något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kungl. Maj:t därom
göra anmälan.

Mom. 4. Av fullmäktige utses en ledamot i den kommission, som
jämlikt instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat
gulds halt och vikt; och skall nämnda ledamot utses första gången
för två år och därefter för tre år.

§ 41.

Fullmäktige skola minst en gång varje år icke allenast förrätta inventering
av riksbankens huvudkontors alla kassor och övriga förvaringsrum,
utan även anställa besiktning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall, lämna riksbankens gäldenärer förlängning
i den föreskrivna tiden för betalande av skuld till riksbanken ävensom
bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka avträtt sin egendom till borgenärers
förnöjande, ackord eller eftergift å deras skuld så ock utom konkurs
biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något av
vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan
skola alla frågor därom underställas nästblivande bankoutskott till avgörande
i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige äga att såväl för huvudkontoret som, på förslag
av vederbörande styrelse, för avdelningskontoren bestämma, vilka såsom
osäkra ansedda fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.

§ 43.

Över sadana till bankoutskotfet ställda besvär eller ansökningar, som
blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige avgiva
utlåtande.

§ 44.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsett
inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid
avdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig i riksbanken, utgår
ej särskilt arvode, utan endast resekostnadsersättning i likhet med vad som
gäller för riksdagens medlemmar samt dagtraktamente med 20 kronor om
dagen. Till annat ombud lämnas gottgörelse efter bestämmande av fullmäktige.

§ 45.

Mom. 1. Åt fullmäktige är överlämnat att, förutom vad som avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk jämte särskilda
bestämmelser angående tillämpning av detsamma angiver, låta av riksbankens
medel utbetala

l:o de åtskilliga barnbusinrättningar i liket anvisade anslag;

2:o bidragen till bankostatens änke- och pupillkassa samt änke- och
pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk;

3:o de av rikets ständer eller riksdagen till ännu kvarlevande enskilda
personer fastställda årliga anslag;

4:o ersättning för utarbetande av fortsättning av registret över riksbankens
handlingar;

5:o vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens
byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning; ävensom 6:o

bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstepersonal.

Om inträffade förändringar rörande de under mom. 1—3 omförmälda
anslag skola fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.

Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom
vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige
att efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt
av brottets förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar
av riksbankens medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 46.

Mom. 1. Fallmäktige utöva överinseende över riksbankens pappersbruk
vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med vad därtill hörer; börande alla frågor om utgifter för
bruket, de där icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges prövning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de därtill erhållit medgivande
av bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blivit avslutade, samfält eller genom delegerade, på
stället taga kännedom av föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan även att vid varje förvaltares
avgång och däremellan vart tredje år låta verkställa inventering av förråden
vid bruket.

§ 47.

.Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till betäckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning
inropad, må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

§ 48.

Enligt stadgandet i § 82 av lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897 skola fullmäktige varje år till riksdagens bankoutskott avgiva
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna
berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hava fullmäktige att till riksdagens revisorer över statsverket,
riksbanken och riksgäldskontoret avgiva berättelse i omförmälda hänseende.

Jämte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna
låta överlämna de berättelser, styrelserna för avdelningskontoren
hava att avgiva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för avdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda av de meddelanden och förklaringar,
vilka må finnas av de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar
eller anmärkta förhållanden påkallade.

Den berättelse angående verkställd granskning av riksbanken i dess

helhet, som jämlikt gällande instruktion för värjo år av riksdagens revisorer
avgives, skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras
och till riksdagen överlämnas jämte de yttranden och förklaringar, till
vilka densamma kan giva anledning.

§ 49.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, varigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,
om så fordras, utan tidsutdräkt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige
vid sådant förhållande av Kungl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.

§ 50.

Mom. 1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige är uppdraget:
enligt § 50 regeringsformen att, jämte fullmäktige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande av annan riksdagsort, då, i anseende
till viktiga hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
insätta i ämbetet den person, riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden avgår
eller rättigheten till efterträdandet sig avsäger, genast samfällt med riksgäldskontorets
fullmäktige per capita välja en annan;

enligt § 109 regeringsformen att, därest riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning
blivit ense, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den
förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jämlikt ökas eller
minskas efter den fastställda bevillningssummans förhållande till den, som
vid föregående riksdag blivit fördelad;

enligt § 32 riksdagsordningen att, vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning av de fullmakter, varmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.

Mom. 2. Enligt kungl. förordningen angående en postsparbank för riket
äga fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens
styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara
de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den
ersättning till riksbanken, som av fullmäktige bestämmes, samt att på framBihang
till riksdagens protokoll 1921. 15 saml. 1 avd. 2 käft. 4

ställning av postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller pantsättning
av postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen finner nödigt.

På grund av den av 1907 års riksdag godkända överenskommelsen
emellan svenska staten, å ena, samt Lnossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grrängesberg-Oxelösund,
å andra sidan, angående viss gruvegendom m. m., äga fullmäktige
att mottaga och utan avgift förvara samt i enlighet med nämnda överenskommelse
förvalta däri avsedda handlingar.

Enligt bestämmelse i stiftelseurkund för Svenska kronkreditaktiebolaget
äga fullmäktige att tillsätta en ledamot i nämnda bolags styrelse jämte en
suppleant för denne.

Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja en person att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt val därtill
varje år anställas, varvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas,

b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerna av kanalverkets räkenskaper,

c) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser
av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen
meddelade, och

d) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmaDnen för
sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av den del
av avlöningen, som ej utgör tjänstgöringspenningar.

AVDELNING IV.

Om styrelserna vid riksbankens avdelningskontor.

§ 51.

Mom. 1. Styrelsen över vartdera avdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres av fyra ledamöter och över vart och ett av de övriga avdelningskontoren
av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter,

för ett år i sänder, efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige, med
rättighet för fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga en
eller flera ledamöter i dessa styrelser, och skola i den eller de entledigades
ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny
ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne ledamoten
återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt
utse en att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den dagliga
förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Till sådant uppdrag kan dock icke verkställande styrelseledamot
utses.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt
hinder för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, anmäles förhållandet
skyndsammast hos fullmäktige, och äger styrelsen att förordna om göromålens
uppehållande intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. A tid, som fullmäktige på därom gjord framställning bestämma,
och sedan de förordnat om göromålens skötande, äger verkställande
styrelseledamot åtnjuta semesterledighet enligt vad som i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk stadgas.

Annan styrelseledamot vid avdelningskontor med styrelse, bestående av
tre ledamöter, äge jämväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse och,
för så vitt ej särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens bekostnad
begagna ledighet under en tid av sammanlagt högst en månad årligen.

§ 52.

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar, utan även de föreskrifter, som äro eller varda av
fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

§ 53.

Det åligger verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor att hava
inseende över den vid kontoret anställda tjänstpersonalen, att ordna och
utöva noggrann tillsyn över göromålens handläggning inom kontoret, att
göra erforderliga kontrollanteckningar samt att föredraga låne- och andra

ärenden, allt i överensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda
meddelade av fullmäktige eller deras deputerade.

§ 54.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen
vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i Göteborg
och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga
styrelseledamöter äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gälle de flesta rösterna, och då dessa äro lika, äge ordföranden
avgörande röst.

Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen
alla söckendagar. Om styrelsens beslutförhet gälle vad i mom. 1 sägs;
och må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren i
Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga
styrelseledamöter äro om beslutet ense.

§ 55.

Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas av en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda
sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga om den nämnd,
som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola av styrelserDa avgivas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande
bevaknings- och utsökningsärenden som ock till riksdagens bankoutskott
och revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken angående avdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige
inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början
och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 56.

Mom. 1. Till styrelsens ledamöter utgå avlöningsförmåner enligt
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk samt av riksdagen
fastställd avlön ingsstat.

Mom. 2. Så långe inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode,
lämpat efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

AVDELNING V.

A. Om tjänstpersonalen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor,
dess tillsättande, avlöning och åligganden m. m.

§ 57.

Mom. 1. De av riksbankens huvud- och avdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas av de vid varje kontor anställda tjänstemän
i överensstämmelse med gällande tjänstgöringsstadgar samt de av
fullmäktige eller deras deputerade eller, för avdelningskontor, av dess styrelse
eller verkställande styrelseledamot meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjänstgöringsstadgar äga fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i.detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, av fullmäktige
beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets
prövning och stadfästelse.

Mom. 8. Vaktmästargöromålen vid de särskilda kontoren besörjas
av därför anställd vaktpersonal.

§ 58.

Tjänstinnehavarnas avlönings- och pensionsförhållanden äro angivna
i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk med därvid
fogade tjänsteförteckning samt dels särskilda bestämmelser angående
tillämpning av samma reglemente, dels bestämmelser i fråga om rätt till
pension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk.

§ 59.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad vid huvudkontoret
samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö är fastställt i den vid
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckning.

Mom. 2. Det i tjänsteförteckningen för de mindre avdelningskontoren
angivna antalet tjänster i olika lönegrader äga fullmäktige att mellan dessa
avdelningskontor fördela, på sätt fullmäktige, med hänsyn till göromålens
omfattning vid de särskilda kontoren, finna lämpligt.

§ 60.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjänster än den vid
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen
angiver.

Fullmakt meddelas endast åt tjänstemännen i tjugonde lönegraden.
Åt övriga tjänstemän meddelas konstitutorial.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behövliga, äga fullmäktige att utöver
stat anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.

Mom. B. Vaktpersonal anställes vid huvudkontoret av fullmäktige
och vid avdelningskontoren av vederbörande styrelse till det antal, tjänsteförteckningen
angiver.

Vid huvudkontoret äga deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare
ävensom extra biträden för värmeledningens skötande. Med fullmäktiges
medgivande må extra vaktmästare vid avdelningskontor anställas;
sådan vaktmästare antages och entledigas av kontorets styrelse.

§ 61.

Mom. 1. För tillsättning av ordinarie manlig tjänsteman i nionde
eller högre lönegrad eller ordinarie kvinnlig tjänsteman utsättes av fullmäktige
medelst anslag å lämpligt ställe inom vederbörande kontor samt
kungörelse i post- och inrikes tidningar ansökningstid av trettio dagar från
kungörandet.

Anslaget skall, där så ske kan, avse icke viss tjänst, utan i allmänhet
tjänst inom viss lönegrad vid vederbörande kontor.

Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och
skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 8. Innan tillsättning av tjänst vid avdelningskontor äger rum,
skall vederbörande kontorsstyrelse över de sökandes skicklighet och lämplighet
till fullmäktige avgiva yttrande.

Mom. 4. När till verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor
av fullmäktige förordnas någon av riksbankens ordinarie tjänstemän, skall
dennes tjänst i vanlig ordning tillsättas.

§ 62.

Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättningen därav anstå, ävensom, därest fullmäktige anse sådan
tjänst lämpligen kunna med tjänst i lägre lönegrad ersättas, om tillsättande
av sådan tjänst förordna. Därjämte äga fullmäktige att, om ledigbliven
manlig tjänst i nionde eller tionde lönegraden anses lämpligen kunna ert
såttas med kvinnlig tjänstebefattning, i stället för sådan ledigbliven tjänst
förordna om tillsättning av kvinnlig tjänstebefattning i någon av de lönegrader,
som den vid avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk fogade tjänsteförteckning angående riksbanken upptager.

§ 63.

Vid alla tjänstetillsättningar skola fullmäktige till tjänsten nämna den
bland de sökande, som för tjänsten är mest skicklig och passande. Till
ombudsman kan endast den nämnas, som avlagt prov för inträde i rikets
rättegångsverk, vilket även erfordras för anställning till tjänstgöring i
ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret, såvida ej tjänstgöringen är
inskränkt till registrerings- eller diariiföring eller liknande sysselsättning.

§ 64.

Mom. 1. Tjänstledighet för manlig tjänsteman, tillhörande nionde eller
högre lönegrad, och kvinnlig tjänsteman meddelas vid huvudkontoret av
deputerade och vid avdelningskontor av dess styrelse för en tid av högst
15 dagar i följd. Tjänstledighet av längre varaktighet meddelas av fullmäktige
för tjänsteman vid avdelningskontor efter framställning av vederbörande
styrelse. Tjänstledighet för vaktpersonalen meddelas vid huvudkontoret
av deputerade, vid avdelningskontor av styrelsen.

Mom. 2. Bliver tjänst ledig och erfordras med anledning härav
vikariat, förordna fullmäktige härom.

Om vikariat, som av beviljad tjänstledighet föranledes,. äger den myndighet
att förordna, som meddelat tjänstledigheten.

Då vikariat, jämlikt § 68 eller § 69 för någon tjänsteman fordras i
anseende därtill, att vederbörande blivit ställd under förmyndare eller avträtt
sin egendom åt borgenärer, skola fullmäktige härom förordna,

3-2

§ 65.

Till extra ordinarie tjänsteman i riksbanken kan den antagas, som

a) avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt
läroverk för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens, eller

b) avlagt godkänd realskolexamen samt därefter genomgått nöjaktig kurs
i handelsinstitut, handelsskola eller därmed jämförlig bildningsanstalt; eller
oek

c) på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjänst.

Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige och äro skyldiga att

enligt fullmäktiges bestämmelse tjänstgöra vid vilket som helst av riksbankens
kontor.

§ 66.

Den årliga semesterindelningen för tjänstemän fastställes vid huvudkontoret
av deputerade och vid avdelningskontoren av vederbörande kontorsstyrelse.

§ 67. .

Mom. 1. Om tjänsteman vid huvudkontoret eller avdelningskontoren
antingen vid mindre förseelser i tjänsten ej låter sig av deputerades eller
vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser och varningar rätta eller ock beträdes
med större fel i tjänstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i
allmänna levernet, vare vederbörande deputerad eller kontorsstyrelse skyldig
att förhållandet hos fullmäktige anmäla, och skola för sakens bedömande
erforderliga upplysningar infordras samt befattningshavaren lämnas
tillfälle att förklara sig. Nu avsedd befattningshavare, som beträdes med
större eller mindre fel av förenämnda beskaffenhet, skall efter fullmäktiges
prövning erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjänstgöring
avhållas på längre eller kortare tid med förlust av större eller
mindre del av lönen. Befattningshavare, som sedermera varder förvunnen
till ny förseelse, skall avhållas från tjänstgöring på längre eller kortare tid
med förlust av större eller mindre del av lönen, eller ock skiljas från innehavande
tjänst.

Mom. 2. Extra ordinarie tjänsteman, som beträdes med ovärdigt uppförande
i allmänna levernet eller eljest befinnes olämplig för riksbankens
tjänst, läte fullmäktige på anmälan av vederbörande deputerad avföra från
listan över extra ordinarie tjänstpersonalen.

Tjänstinnehavare, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas
att tjänsten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.

Bliver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
lian från tjänsten, dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranlett
av sjukdom, fullmäktige må äga att efter omständigheterna förfara.

§ 09.

Mom. 1. Den tjänstinnehavare, som till borgenärers förnöjande sin egendom
avträtt, hör genast från tjänstgöring i riksbanken avhållas och skall, om
han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers krav befriad, skiljas från sin i riksbanken innehavande
tjänstbefattning.

Mom. 2. Om tjänstinnehavares enskilda ekonomiska förhållanden råkat
i sådant skick, att fullmäktige finna hans fortsatta bestridande av tjänsten
icke böra äga rum, äga fullmäktige avhålla vederbörande från tjänstgöring
till dess ifrågavarande förhållanden blivit ordnade.

§ 70.

Har tjänstinnehavare genom domstols utslag blivit dömd till påföljd
enligt 2 kap. 19 § strafflagen, hör han genast avhållas från tjänstgöring i
riksbanken och , skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i
riksbanken inuehavande tjänstebefattning.

§ 71.

Om någon av vaktpersonalen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjänsten eller utom densamma förhåller sig
otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse
att, sedan tjänstinnehavaren lämnats tillfälle att förklara sig, avhålla den felaktige
från tjänstgöring under längre eller kortare tid, med förlust av större
eller mindre del av lönen, eller ock genast skilja honom från tjänsten.

§ 72.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden
utöver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar få endast
ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd. 2 höft.

inlämnas senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i
annat fall icke varda till prövning upptagna.

Mom. 2. Över sådana av fullmäktige eller styrelse för avdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna avdelning av
reglementet eller i avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk med därtill hörande särskilda bestämmelser dels angående tilllämpning
av samma reglemente, dels i fråga om rätt till pension för ordinarie
tjänstemän vid nämnda verk, kunna besvär anföras hos bankoutskottet,
om detta är samlat, eller hos näst sammanträdande bankoutskott, dock
vad angår beslut i ordningsmål endast i det fall, att klaganden blivit från
tjänsten skild eller förklarats skyldig avstå någon del av sina löneinkomster.

Besvären skola vid äventyr av talans förlust anmälas hos fullmäktige, i
frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blivit justerat
och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden av beslutet bevisligen
erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolv på dagen, varefter
besvären böra till fullmäktiges expedition inlämnas sist å den dag riksdag
sammanträder, dock att, där beslutet är meddelat senare än fjorton dagar
före utgången av den sålunda bestämda tiden, besvären böra till bankoutskottet
omedelbart ingivas innan klockan tolv å fjortonde dagen efter den,
då befordringsfråga blivit justerad eller beslut i annat mål blivit klaganden
delgivet.

B. Om tjänstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 73.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället av en förvaltare,
som på förordnande tills vidare av fullmäktige tillsättes.

Till förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den övriga
förvaltningen en bruksbokhållare och en förrådsbokhållare, vilka alla på
förvaltarens förslag tillsättas på förordnande tills vidare av fullmäktige.

För bruksförvaltaren och övriga tjänstemän vid Tumba bruk gäller till
efterrättelse den av bankoutskottet den 20 februari 1917 fastställda instruktion
och arbetsordning.

§ 74.

Mom. 1. Tumba bruks tjänstemän tillkommande löne- och övriga
förmåner äro bestämda i särskild, av riksdagen fastställd avlöningsstat.

:i5

Mora. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och avskedas
av förvaltaren, på sätt instruktionen föreskriver. För nämnda personal fastställa
fullmäktige avlöning och övriga förmåner.

Jämlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet,
på grund av under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann
överensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank ävensom i
lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken, båda av den 12 maj 1897, fastställda grunder,
upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, från och med år 1922,
intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnat, tjäna till ovillkorlig
efterlevnad och iakttagande; kommande dock äldre oförändrade stadgande^
instruktioner och förordnanden att därjämte iakttagas, såvitt de vid
förekommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och
givna speciella föreskrifter, må kunna tjäna till efterrättelse; och böra fullmäktige
besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830,
de ovanberörda båda lagarna av den 12 maj 1897, kungl. kungörelsen
den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om övergången till det
nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen
av åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika
format av trycket utgivas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 20 juni 1921.

På bankoutskotetts vägnar:

EMIL KKISTENSSON.

Carl Törnebladli.

Avlöningsstat

för Tumba bruks tjänstemän.

Förvaltaren, lön .................................... kronor 6,000: —

tjänstgöringspenningar................ » 3,000: — kronor 9,000:

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring köjes
lönen med 1,000 kronor.

20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,3 7 ar,
och åkerjord, » 1,45 hektar.

Verkmästaren, lön ................................ kronor 8,000: —

tjänstgöringspenningar .................. » 1,500: — » 4,500:

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 500 kronor.

16 famnar ved samt
trädgård, innehållande 23,14 ar,
och åkerjord, » 13,88 »

Pappersmästaren, lön............................. kronor 2,200: —

tjänstgöringspenningar.................. » 1,000: — , 3,200:

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 400 kronor.

12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 11,18 7 ar,
och åkerjord, » 16,97 »

Bruksbokhållaren, lön............................. kronor 2,200: —

tjänstgöringspenningar .................. > 1,000: — » 3,200:

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 400 kronor.

12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 9,71 ar,
och åkerjord, » 7,09 »

Förrådsbokhållaren, lön ....................... kronor 1,200: —

tjänstgöringspenningar .................. » 000: — kronor 1,800: —

Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 200 kronor.

6 famnar ved samt
trädgård, innehållande 5 ar,
och åkerjord, » 7,2 5 ar.

Läkaren, arvode...................................................................... > 1,200: —

Övergångsbestämmelse.

Så länge nuvarande skolläraren E. R. Castegren kvarstår såsom lärare
vid den folkskola, som av Botkyrka församling hålles inrättad vid Tumba
bruk eller dess omedelbara närhet, skola till honom utgå följande avlöningsförmåner
:

lön ..............................................	....... kronor 500: —
tjänstgöringspenningar.............	150: —
arvode för söndagsskolan .......	....... 8 150; — kronor 800

jämte 8 famnar ved.

Anmärkning 1. Veden skall bestå av blandad tall och gran.

Anmärkning 2. Till förvaltaren vid Tumba bruk civilingenjören Johannes
Westergren utgår enligt 1918 års riksdags beslut ett personligt
lönetillägg å tre tusen kronor årligen, räknat från och med den 1 juni
1918, under villkor att han förbinder sig att icke uppsäga sin befattning
inom fem år från nämnda dag.

Tilläggsbestämmelse.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
i brukets tjänst eller för dess räkning utför arbete och enligt lagen om
försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 är att anse såsom arbetare,
vara berättigad att, i den mån han eller hon icke på grund av
gällande stadgande^ för tjänstpersonal och arbetare vid Tumba bruk kommer
i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser, av
riksbanken utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i arbetet
bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1921.