för riksbankens styrelse och förvaltning
Svensk författningssamling
1
Reglemente
för riksbankens styrelse och förvaltning,
utfärdat den 19 juni 1920.
AVDELNING I.
Allmänna föreskrifter.
§ l.
Riksbanken förbliver under riksdagens garanti samt förvaltas av därtill
förordnade fullmäktige efter av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.
(Jfr regeringsformen § 72.)
§ 2.
Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgat i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, §§ 2 och 26.
Mom. 2. Vad riksbanken äger utöver grundfonden och reservfonden
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.
§ 3.
Om riksbankens sedelutgivning och metalliska kassa är stadgat i lager,
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, kap. II.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 saml. 1 avd. 2 käft. 1
(Om bankoreglemente!.)
2
§ 4.
Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt, vadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10
skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen av sedlar,
lydande å banko.
Se 1) lag för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, kung!, förordningen om rikets mynt den
3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om övergången till det nya myntsystemet den 30 maj
1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum
för riksbanken den 12 maj 1897.
§ 5.
Om förfarandet, ifall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa,
stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2.
§ 6.
Om offentliggörande av uppgifter angående riksbankens ställning stadgas
i §§ 23 och 24 av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.
AVDELNING II.
Om bankens rörelse.
Å. Om köp och försäljning av guld, silver, utländska växlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.
§ 7.
Mom. 1. I riksbankens såväl huvud- som avdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, präglat i enlighet med kungl. förordningen den 81 juli
1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.
3
Mom. 2. De i enlighet med kungl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar präglade svenska silvermynt emottagas av
riksbanken enligt den i § 3 av lagen den 30 maj 1873 om övergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.
Mom. 3. I avseende å utländska guld- och silvermyntsorter, vilka
icke, till följd av avslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i
riket, äga fullmäktige bestämma såväl vilka slag må köpas som pris därå.
Mom. 4. Om köp och försäljning av guld och silver är stadgat i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 10.
Guld och silver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.
Mom. 5. Fullmäktige äga att i avseende å mottagande av omyntat
guld vid avdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behövliga.
Mom. 6. Fullmäktige äga pröva, om och till vilket pris silver i
plants samt annat omyntat silver må av riksbanken inköpas.
Mom. 7. I fråga om utlämnande av svenskt guldmynt, präglat före
år 1873, eller av utländskt guld- eller silvermynt, som icke, i följd av
avslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, äga fullmäktige
besluta.
Mom. 8. Guld och silver i plants tillhandahållas vid huvudkontoret
i mån av tillgång till pris, som fullmäktige äga bestämma.
§ 8.
Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat avtal
övertaga och att sälja dels utländska valutor dels vissa slag av obligationer
samt att förmedla köp och försäljning av in- och utländska obligationer
är stadgat i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, §§ 11
och 12.
Mom. 2. Kiksbankens behållning i utländska valutor äga fullmäktige
att hava innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa växlar eller anvisningar.
Mom. 3. I fråga om öppnandet av räkning med utländska bankinrättningar
och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897, § 20, 2:dra stycket, äga fullmäktige rätt att för varje särskilt
fall bestämma villkoren.
4
§ ».
Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för
Sveriges. riksbank den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra
fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, som med avseende å förhållandena
för tillfället finnas lämpliga, medelst avyttrande av obligationer eller statsmedelst
sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen
eller medelst anlitande av kredit å utrikes ort; ägande fullmäktige att av
dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.
§ 10.
Beloppet av den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, äger begagna,
må ej överstiga tjugu miljoner kronor.
B. Om riksbankens sedlar, om växling av mynt och sedlar samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.
§ 11.
Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 utgiver, skall lyda sålunda: Sveriges riksbank
inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt
lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873.
Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning av två riksbankens
tjänstemän. A sedlar av 1,000 kronors valör handskrivas namnteckningarna,
men å övriga sedlar anbringas desamma genom tryck.
Mom. 8. Riksbankens huvud- och avdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utväxling mot det i riket gångbara myntet.
Mom. 4. I fråga om inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
vad som dels är stadgat i kungl. kungörelserna av den 5 mara
1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober
1890, dels föreskrives i stadgarna för tjänstgöringen i riksbankens huvudkontor.
Mom. 5. Framställning om inlösen av sedel, som blivit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke av sedelns granskning, utan på
5
undersökning och prövning av särskilda skäl och omständigheter, prövas
och avgöres av fullmäktige.
Mom. 6. Sedlar å riksdaler ävensom å en krona, då sådana till
riksbanken ingå, skola på föreskrivet sätt obrukbargöras.
(Jfr § 5 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)
§ 12-
Riksbanken tillhandahåller svenskt mynt och skiljemynt av alla de
valörer, som utmyntas enligt gällande lag om rikets mynt, och gäller i avseende
å myntväxling vad därom i kungl. kungörelsen den 31 december
1908 är stadgat.
Rörande gångbarbeten av mynt och skiljemynt är stadgat i §§ 18
och 14 av lagen om rikets mynt.
§ 13-
Mom. 1. Vid riksbankens huvud- och avdelningskontor skall mottagas
till inväxling med gångbart mynt vilket som helst belopp av kopparmynt,
präglat efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt
av riksgäldskontorets polletter. Sådant mynt får icke åter utväxlas.
Mom. 2. Kopparskiljemynt, präglat enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken kvarhållas.
Mom. 3. Fullmäktige äga bestämma, till vilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlämnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.
§ 14.
Vid insättningar och likvider i riksbankens huvud- och avdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar samt riksbankens
avista växlar (postremissväxlar), efter fullmäktiges prövning användas
av enskilda pcnninganstalter utställda, vid uppvisandet betalbara växlar.
Om förfaringssättet med mottagna enskilda penninganstalters växlar
äga fullmäktige meddela föreskrifter.
§ 15.
Huvud- och avdelningskontorens kassor skola å varje helgfri dag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som av fullmäktige bestämmas.
6
C. Om postremissväxelrörelsen.
§ 16-
Mom. 1. De växlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 utgiver, skola vara ställda till viss man eller
order och få ej in blanco transporteras.
Mom. 2. I varje av riksbankens kontor må penningar insättas och
ett däremot svarande belopp efter telegram av det kontor, där insättningen
ägt rum, av vilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma
utfärda postremissväxel att inlösas vid huvudkontoret; och äga fullmäktige
genom meddelande särskilda föreskrifter bestämma de avgifter och de villkor
i övrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna prövas för åtnjutande
av omförmälda rättighet erforderliga.
D. Om depositions-, giro- samt upp- och avskrivningsrörelsen.
§ 17.
Enligt lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 16 a), äger
riksbanken såväl vid huvudkontoret som vid avdelningskontoren på deposition
avgiftsfritt mottaga penningar att utan räntegottgörelse återbetalas vid
anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes; ävenså må, där
omständigheterna sådant påkalla, räntegottgörelse kunna av fullmäktige medgivas
för sålunda insatta penningar.
Över insättning på deposition meddelas bevis, ställt till viss man; skolande
sådant insättningsbevis återställas, då penningarna lyftas.
§ 18.
Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 16 b)
och § 17, äger riksbanken
dels vid såväl huvudkontoret som avdelningskontoren utan avgift eller
7
räntegottgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar, med förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla räkningshavaren vad å räkningen innestår,
dels ock utan räntegottgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar
och av statsverkets tillgodohavande verkställa utbetalningar.
Mom. 2. För denna rörelse gälla följande huvudsakliga bestämmelser:
a) om öppnande av räkning göres skriftlig anmälan;
b) insättningar och uttagningar få ske även i brutna tal;
c) å insättning meddelas kvitto, vilket ej får å annan överlåtas;
d) för uttagning kan begagnas antingen handskriven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order ställd check, vilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter
räkningshavaren tillhandahållas utan avgift.
I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.
§ 19.
Hava fullmäktige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank den
12 maj 1897 åt firmor, som hava växeldiskontering i riksbanken och ej
själva driva bankrörelse, öppnat upp- och avskrivningsräkning mot räntegottgörelse,
skola för begagnande av sådan räkning gälla följande huvudsakliga
bestämmelser:
a) insättningar och uttagningar få ske även i brutna tal;
b) å insättning meddelas kvitto, vilket icke får å annan överlåtas;
c) för uttagning begagnas till viss man eller order ställd check, vilken
icke får in blanco transporteras. Räkningshavaren äger icke begagna
andra checkblanketter än sådana, som av riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa checkblanketter, å vilka kvitto skall lämnas, får avgift icke upptagas
;
d) å räkningen utställd check är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning
att å räkningen finnes behållning, motsvarande checkens belopp;
e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tal av behållningen;
f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
ävensom räntefoten, vilken kan vara olika i huvudkontoret och de särskilda
avdelningskontoren.
I övrigt meddela fullmäktige de bestämmelser, som för begagnande
av sådan räkning finnas erforderliga.
8
E. Om mottagning i förvar av guld, silver och värdepapper samt av
gods under försegling.
§ 20.
Mom. 1. Då, jämlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1S97, i riksbankens huvudkontor till förvar mottages guld eller silver,
myntat eller i plants, skall bevis därom utfärdas. Detta bevis, som skall
vara ställt till viss man, bör innehålla:
a) för såväl myntat som omyntat guld eller silver vikt och dessutom,
i fråga om mynt, antal och valör av varje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, vilken inlämnaren bär att styrka med
företeende av attest från mynt- och justerings ver ket;
b) beräknat värde i rikets mynt; och
c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och
betalning av nedan bestämda förvaringsavgift, återställa det till förvar mottagna
eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.
Mom. 2. När, jämlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen
för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens huvudkontor mottagas obligationer,
aktier eller andra värdepapper av de slag, fullmäktige bestämma,
skall likaledes därom utfärdas bevis till viss person, varvid bör iakttagas,
att varje slag av obligationer, aktier eller andra värdepapper anses såsom
en särskild deposition, och att å ett bevis således endast upptagas värdepapper
av samma slag och beskaffenhet. I övrigt bör beviset innehålla:
a) uppgift å värdepapperens antal, utgivningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning jämte å papperen satt värde, detta senare,
såvitt ske kan, upptaget efter gällande pris; och
b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning av nedan bestämda förvaringsavgift, återställa de i förvar mottagna
handlingarna eller lämna andra av samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter
det i beviset bestämda pris, belöper.
Mom. 3. Avgiften för i förvar lämnat guld, silver eller värdepapper
utgör för år räknat Vao procent av det deponerades i beviset upptagna
värde, varvid del av tusental beräknas som helt. Utan avseende på förvaringstidens
längd skall vid inlämnandet avgift erläggas för minst ett år.
Avgiften för varje särskild deposition må i intet fall understiga en krona
för år räknat.
9
Då insaltare till förvar lämnar värdepapper av samma slag och beskaffenhet,
som han å tidigare deposition redan har i riksbanken inneliggande,
må han, mot återställande av det äldre depositionsbeviset, kunna
erhålla nytt bevis, omfattande såväl den tidigare depositionen som de nya
till förvar ingivna värdepapperen, och må i detta fall avgiften för det nya
beviset, vilket utfärdas för den tid, som å det äldre kan återstå, beräknas
endast i förhållande till den återstående tiden och för de nyinlagda värdepapperen;
den må dock icke understiga eu krona.
Därest ej depositionen återtages inom den tid, för vilken avgift erlagts,
anses den såsom på ett år förnyad på då gällande villkor. Uttager insättare
depositionen före utgången av den tid, för vilken avgift blivit erlagd, äger
han likväl ej rätt att återbekomma erlagd avgift; utlottat eller till betalning
uppsagt värdepapper må dock kunna mot annat eller andra av samma slag
och beskaffenhet samt intill samma belopp avgiftsfritt utbytas. Om utbyte
mot annat värdepapper på nyss antytt sätt icke äger ruin, bör nytt förvaringsbevis
å återstående beloppet kostnadsfritt utfärdas för den tid, avgift
redan erlagts.
Mom. 4. Hava fullmäktige på grund av sista punkten i § 19 i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 medgivit mottagande
till förvar i huvudkontoret av paket eller annan flyttbar egendom, skall
det till förvar anmälda, sedan eu av fullmäktige därtill utsedd tjänsteman
förvissat sig om, att innehållets beskaffenhet ej utgör hinder för mottagande,
inför samma tjänsteman inom riksbankens kontor förseglas med deponentens
sigill, samt förvaringsbevis utfärdas. Beviset, som skall ställas till viss
person, bör i övrigt innehålla:
a) beskrivning å det till förvar avlämnades yttre skick och rymd; och
b) förbindelse för riksbanken att, mot återställande av beviset och erläggande
av nedan bestämda avgift, återlämna godset med obruten försegling;
dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller
tillfällig olycka.
Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsavgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för varje månad betalas:
för gods med rymd av högst 25 kub.-decim. kr. 0:50
» » » » därutöver t. o. m. 50 » » » 1:—
» r » » » » 100 » y> )> 2: —
skolande, utan avseende å förvaringstiden, avgift alltid erläggas för minst
tre månader.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 sand. 1 Avd. 2 käft. 2
10
Huruvida gods av större rymd eller mera än en deposition av samma
inlämnare må till förvar mottagas skall bero på prövning av fullmäktige,
vilka i sådant fall hava att bestämma avgiften för dylikt gods.
Mom. 6. I övrigt iakttages i avseende å till förvar inlämnat guld,
silver, värdepapper eller förseglat gods:
att, om inlämnaren icke åtnöjes med det av riksbanken beräknade
värdet å guldet, silvret eller värdepapperen eller med uppmätningen av förseglat
gods eller med påförd förvaringsavgift, depositum icke mottages;
varjämte i fråga om förseglat gods tjänar till efterrättelse:
att vid inlämnandet skall betalas den avgift, som, enligt vad ovan
är stadgat, bör för varje fall minst erläggas;
att för börjad månad förvaringsavgift påföres såsom för en hel
månad; samt
att obetald förvaringsavgift skall för varje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. De för bedrivande av den i mom. 1 — 6 omförmälda rörelse
vid huvudkontoret i övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige.
Mom. 8. Hava fullmäktige på grund av § 19 i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 medgivit, att vid avdelningskontor av riksbanken
må till förvar mottagas guld, silver, värdepapper eller förseglat
gods, äga fullmäktige, med iakttagande av här ovan stadgade grunder,
meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrivande
finnas erforderliga.
Mom. 9. Med statens verk eller med andra, när särskilda omständigheter
sådant föranleda, äga fullmäktige angående förvaring av värdepapper
eller av gods under försegling träffa särskild överenskommelse, och
må därvid deposition kunna mot nedsatt avgift eller utan avgift mottagas.
Bestämmelser angående förvarande i riksbanken av postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper samt om förvarande m. m. av handlingar
enligt överenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan, angående viss gruvegendom
m. m. äro meddelade i § 50 här nedan.
Mom. 10. Utan hinder av bestämmelserna i mom. 2 och 3 härovan
angående depositionsbevisens form och innehåll samt angående värdehandlingarnas
återställande äga fullmäktige att därom beträffande större depositioner
-meddela de föreskrifter, som de finna lämpliga.
11
F. Om utlåningsrörelsen.
§ 21.
Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drives genom huvudkontoret i
Stockholm för Stockholms stad, för Stockholms län med undantag av de
delar av Erlinghnndra, Närdinghundra, Frösåkers och Långhundra härad,
som tillhöra Uppsala-kontoret, för Åsunda härad med Enköpings stad, Trögds
och Bro härad samt Håbo härad utom Skoklosters socken av Uppsala län
samt för Åkers och Selebo härad av Södermanlands län; genom avdelningskontoret
i Göteborg för Göteborgs och Bohus län, Vätte, Ale, Vedens, Bollebygds,
Marks och Kinds härad samt Alingsås landsfiskalsdeptorter utom
Skogsbygdens socken av Kullings härad inom Älvsborgs län ävensom för
Fjäre härad av Hallands län; genom avdelningskontoret i Malmö för
Malmöhus län; genom avdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom
avdelningskontoret i Gävle för Gävleborgs län, Våla härad av Västmanlands
län samt Älvkarleby socken av Örbyhus härad och Hållnäs socken
av Olands härad inom Uppsala län; genom avdelningskontoret i Halmstad
för Hallands län med undantag av Fjäre härad, för Bjäre härad av Kristianstads
län, för Långaryds, Unnaryds och Gislaveds landsfiskalsdistrikt av
Västbo härad inom Jönköpings län ävensom för Markaryds landsfiskalsdistrikt
med undantag av Hallaryds socken samt Lidhults landsfiskalsdistrikt med
undantag av Angelstads socken inom Kronobergs län; genom avdelningskontoret
i Härnösand för Västernorrlands län med undantag av provinsen
Medelpad; genom avdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län med
undantag av förenämnda tre landsfiskalsdistrikt av Västbo härad, för Redvägs
härad av Älvsborgs län samt för Leaby och Slättängs tingslag av
Vartofta och Frökinds härad av Skaraborgs län; genom avdelningskontoret
i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra
Möre samt'' Stranda och Handbörds härad jämte Öland, ävensom för Aspelands
härad av Kalmar läns norra landstingsområde; genom avdelningskontoret
i Karlskrona för Blekinge län; genom avdelningskontoret i Karlstad
för Värmlands län; genom avdelningskontoret i Kristianstad för Kristianstads
län med undantag av Bjäre härad; genom avdelningskontoret i Linköping
för Östergötlands län med undantag av de delar därav, vilka tillhöra avdelningskontoret
i Norrköping, för norra Tjusts härad av Kalmar läns norra
landstingsområde med undantag av de socknar, som tillhöra Norrköpingskontoret,
samt för Södra Tjusts, Sevede och Tunaläns härad av Kalmar
läns norra landstingsområde; genom avdelningskontoret i Ltdeå för Norr
-
12
bottens län; genom avdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med
undantag av dels nyssnämnda båda tingslag av Vartofta och Frökinds härad,
dels ock Ase, Viste, Laske och Barne härad; genom avdelningskontoret
i Norrköping för Norrköping och Söderköping samt Finspånga läns, Bråbo,
Memmings, Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkekinds och Hammarkinds
härad med Valdemarsviks köping av Östergötlands län ävensom Tryserums
och Östra Eds socknar av Norra Tjusts härad av Kalmar läns norra landstingsområde;
genom avdelningskontoret i Nyköping för Södermanlands län
med undantag av Åkers och Selebo härad; genom avdelningskontoret i
Sundsvall för provinsen Medelpad; genom avdelningskontoret i Umeå för
Västerbottens län; genom avdelningskontoret i Uppsala för Uppsala stad,
för Lagunda, Hagunda, Ulleråkers, Vaksala, Basbo, Bälinge och Norunda
härad samt Örbyhus härad utom Älvkarleby socken, Olands härad utom
Hållnäs socken och av Håbo härad Skoklosters socken av Uppsala län, för
Erlinghundra härad utom Norrsunda socken, Närdinghundra härad utom
Ununge och Edsbro socknar, Frösåkers härad utom Edebo socken, med
städerna Östhammar och Öregrund, samt Östuna, Lagga och Husby-Långhundra
socknar av Långhundra härad inom Stockholms län ävensom för
Torstuna härad av Västmanlands län; genom avdelningskontoret i Visby för
Gottlands län; genom avdelningskontoret i Vänersborg för Älvsborgs län med
undantag av Vätte, Ale, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Bedvägs
härad samt Alingsås landsfiskalsdistrikt utom Skogsbygdens socken av Kullings
härad, ävensom för Åse, Viste, Laske och Barne härad av Skaraborgs
län; genom avdelningskontoret i Västerås för Västmanlands län, med undantag
av Våla och Torstuna härad; genom avdelningskontoret i Växjö för
Kronobergs län med undantag av Markaryds landsfiskalsdistrikt utom Hallaryds
socken samt Lidhults landsfiskalsdistrikt utom Angelstads socken; genom
avdelningskontoret i Örebro för Örebro län samt genom avdelningskontoret
i Östersund för Jämtlands län, under iakttagande i avseende å samtliga
avdelningskontoren av de villkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen,
vilka fullmäktige äga föreskriva.
Mom. 2. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskriven
eller där driver stadigvarande rörelse; dock att växelutgivare, acceptant
eller endossent likasom hypoteksutgivare eller löftesman må kunna antagas,
även om han tillhör annat lånedistrikt, än där diskontering, lån,
kassakreditiv eller kredit i löpande räkning sökes.
Titan hinder av distriktsindelningen må lån utan avbetalningsrätt mot
13
realsäkerhet samt kassakreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid huvudkontoret
kredit i löpande räkning meddelas.
Dessutom må bankanstalter, även om de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.
§ 22.
I överensstämmelse med vad § 13 i lagen för Sveriges riksbank den
12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen:
a) diskontering av växlar;
b) utlåning mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;
c) utlåning mot pant av varor;
d) beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande räkning;
e) beviljande av lån från avbetalningslånefonden.
a) Diskontering av växlar.
§ 23.
Mom. 1. Växel, som av riksbanken diskonteras, skall vara utställd i
svenskt mynt, accepterad samt betalbar inom sex månader efter diskonteringsdagen
å sådan inrikes ort, som av fullmäktige såsom bankplats godkänts.
Mom. 2. Är växel ställd att betalas å annan ort, än där acceptanten
bor, skall å växeln uppgivas namnet på en å betalningsorten bosatt person
eller firma, bos vilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.
b) Utlåning mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse.
§ 24.
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid av högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper.
Det tillkommer fullmäktige att bestämma vilka värdepapper äro i riksbanken
belåningsbara samt den kurs, till vilken de må belånas.
Mom. 2. Kommun och annan därmed jämförlig samfällighet ävensom
stiftelse må på ovan stadgade återbetalningsvillkor kunna erhålla lån
utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.
14
e) Utlåning mot pant av varor.
§ 25.
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid av högst sex månader samt mot pant av varor, liggande å allmän våg
eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller
deras värde riksbanken • till hända, samt prövas för en sådan förbindelse
vederhäftig.
Panten skall i attest, som bör vara utställd till eller överlåten å riksbankens
huvudkontor eller vederbörande avdelningskontor, upptagas och
beskrivas.
Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl vilka slag av varor må belånas
som även belåningspriset, och äga att föreskriva de kontroller med
avseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga
och för riksbankens säkerhet behövliga.
Mom. 3. Med frigivning av den för dessa lån lämnade panten eller
en del därav förhålles i enlighet med vad för närvarande är stadgat eller
framdeles kan av fullmäktige föreskrivet varda.
Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande avdelningskontors styrelser,
de sistnämnda var för sitt lånedistrikt, äga att, så ofta och på sätt
lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besiktningar
å och inventeringar av de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,
hos riksbanken pantsatta varor.
d) Beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande räkning1.
§ 26.
Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 14, sägs.
Mom. 2. I övrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller,
där sådant särskilt föreskrives, fullmäktiges prövning och bestämmande
beviljas mot pant av obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebrev eller ock mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld.
Mom. 3. Kassakreditiv må ej beviljas på längre tid än tolv månader.
Mom. 4. Kreditivavgiftens belopp bestämmes av fullmäktige och kan
vara olika för de särskilda kreditivhavarne.
Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas även i brutna
15
tal. Räntan beräknas å lyftat belopp från och med den dag, då det lyftats.
Om utestående belopp ej slutar å jämnt tiotal kronor, skall räntan
beräknas å närmast överskjutande jämnt tiotal.
Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd, bandskriven
anvisning eller ock på viss man eller order ställd check, vilken
icke får in blanco transporteras. Kreditivhavaren äger icke begagna andra
checkblanketter än sådana, som av riksbanken honom tillhandahållas. För
dessa blanketter, å vilka kvitto skall lämnas, får avgift icke upptagas.
Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången av krediti vtiden erhållit
nytt kassakreditiv att omedelbart därefter begagnas, är berättigad att låta till
det nya kreditivet överföra vid kreditivtidens utgång till äventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke överstiger det nya kreditivets belopp.
Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan av fullmäktige beviljas på
högst tolv månader och mot samma slag av säkerhet, som för kassakreditiv
äro fastställda, samt på de villkor i övrigt, som fullmäktige bestämma, dock
att avgift för dylik kredit ej erlägges.
Mom. 9. Sammanlagda beloppet av de kassakreditiv, som riksbanken
enligt mom. 2 utlämnar, och av beviljade krediter i löpande räkning må,
på sätt i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1S97, § 13 d), är bestämt,
ej överstiga femton miljoner kronor.
e) Beviljande av lån från avbetalningelånefonden.
§ 27.
Mom. 1. Avbetalningslån lämnas mot lånesökandes förbindelse, försedd
antingen med pant av obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebrev eller ock med borgen såsom för egen skuld.
Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande var sjätte månad efter
utlåningsdagen av minst eu tiondedel utav lånebeloppet jämte upplupen ränta,
vid äventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen av lånet varder
till betalning förfallen.
Mom. 3. Lån utgivas ej å mindre belopp än 300 kronor.
Mom. 4. För lån, utgivna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
varje avbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.
Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000
kronor.
16
Mom. 6. Övriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
avseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas av fullmäktige.
Mom. 7. Inlämnas till huvud- eller avdelningskontor ansökningar om
lån av detta slag å större sammanlagt belopp, än tillgångarna medgiva,
prövas låneansökningarna i den ordning de ingått.
Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen.
§ 28.
För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser:
Mom.
1. Diskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:
l:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna över avdelningskontoren,
dock att de kunna erhålla dels lån mot pant av varor, liggande
å allmän våg, eller av statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars
obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet av nämnda obligationer;
2:o)
tjänstinnehavare i riksbankens huvudkontor eller avdelningskontor;
dock äga bemälde tjänstinnehavare att vid huvudkontoret eller vederbörande
avdelningskontor erhålla lån eller kassakreditiv mot säkerhet av statens, allmänna
hypoteksbankens, konungariket Sveriges stadshypotekskassas, hypoteksföreningars
eller kommuners obligationer.
Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning med borgen
av fullmäktig eller styrelseledamot eller tjänstinnehavare i riksbanken
må icke beviljas samt ej heller växel, å vilken fullmäktig eller styrelseledamot
eller tjänstinnehavare hos riksbanken är tecknad såsom acceptant,
trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.
(Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)
Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgivas endast å
jämna tiotal kronor.
§ 29.
Mom. 1. Förbindelse för lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, därest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen
17
känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med av ämbetsmyndighet, offentlig tjänsteman eller
enskild person, för vilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdat intyg
angående vederhäftigheten.
Men oberoende härav åligger det styrelsen att med avseende å varje
sökt växeldiskontering, lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning pröva
antagligheten av den därför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att
riksbankens säkerhet i varje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att för vinnande av detta ändamål förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.
Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas
ursprung.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgivare eller löftesmän ej själva
kunna skriva eller icke hava för styrelsen känd namnteckning, skall av
två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.
§ so.
Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens huvud- och avdelningskontor med dem omedelbart skriftväxla.
Adla härav i huvud- och avdelningskontoren härflytande bestyr besörjas
avgiftsfritt under de villkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.
Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 är meddelat för fullmäktig i riksbanken och ledamot
av styrelse vid avdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning
med växeldiskontering eller med anskaffande av lån eller kassakreditiv
vid huvud- eller avdelningskontor, skall även gälla beträffande tjänstinnehavare
vid riksbankens huvud- och avdelningskontor.
Överträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige
gällande ansvarighetslag.
överträdes förbudet av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande äga förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 sand. 1 avd. 2 käft. 3
18
Bryter tjänstinnehavare mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige,
vilka äga att antingen för alltid eller för viss tid av minst sex
månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande
förmåner.
§ 31.
Mom 1. Räntan för lån, kassakreditiv och kredit i löpande räkning samt
vid köp av växlar äga fullmäktige bestämma med avseende å såväl penningställningen
som utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas; och kan
denna ränta vara olika i riksbankens huvud- och avdelningskontor.
Mom. 2. För fåne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknat, där ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i vilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.
§ 32.
Utlåning sker vid riksbankens såväl huvud- som avdelningskontor alla
söckendagar i veckan.
§ 33.
Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungi.
Maj:ts plakat och påbud till domhavande och exekutorer om en prompt
handräckning och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681
att av såväl överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshavande och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrivande, de influtna medlen ofördröjligen till huvud- eller avdelningskontor
insända.
§ 34.
Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1880,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.
«
19
AVDELNING III.
Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.
§ 35.
Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen av sju fullmäktige.
Ordföranden, som ej må utöva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter av riksbankens medel årligt arvode till belopp, motsvarande
vad envar av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap äger uppbära
enligt avlöningsstat, fastställd av riksdagen, samt. därutöver tvåtusen
kronor för år räknat.
Mom. 2. Eör fullmäktige skola jämlikt § 72 regeringsformen och
§78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad av Konungen
och tre valda av riksdagen.
Mom. 8. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskriver, välja fullmäktige
själva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.
Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.
Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.
Mom. 5. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i §§ 29 och 30
av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 ej får utöva befattning
såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.
§ 36.
Vid förvaltningen av riksbanken hava fullmäktige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även de i avseende å riksbanken
särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.
20
§ 37.
Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig tre deputerade, en förste och två
andre, vilka det åligger att, i överensstämmelse med bankoreglementet och
den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige
bestämd fördelning av göromålen dem emellan, föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning av utländska växlar med vad därtill hörer, utöva tillsyn över
göromålen inom riksbanken samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.
Mom. 2. Deputerade äga åtnjuta ledighet envar en och en halv
månad årligen.
Mom. 3. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att
enligt meddelade föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk
samt inför fullmäktige föredraga bruket rörande ärenden.
Mom. 4. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk, utgående avlöningsförmåner
äro bestämda i den av riksdagen fastställda avlöningsstat;
dock att, om tillsynen vid pappersbruket besörjes av deputerad, till honom
icke utgår särskilt arvode för denna tillsyn.
Mom. 5. När, med begagnande av den i mom. 2 medgivna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd därav eller med anledning av fullmäktig
meddelat tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, äger denne att för tiden i fråga
av bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmäktig
i staten anvisade arvode.
Mom. 6. Därest deputerad åtnjuter ledighet eller i uppdrag för riksbankens
räkning är från huvudkontoret frånvarande samt fullmäktige finna
erforderligt att förordna särskild vikarierande deputerad, äger denne att för
tiden i fråga av bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för en andre deputerad i staten anvisade arvode.
Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den av Konungen förordnade
suppleanten tjänstgjort, utgår till denne ersättning av bankens medel, beräknad
i förhållande till det för ordföranden bestämda arvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagt halvannan månad varje år; häri ej inberäknad den tid.
21
ordföranden kan hava varit frånvarande med anledning av tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjänst.
§ 38.
Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i varje vecka eller oftare om ärendenas beskaffenhet och
oavbrutna gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara
tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras
av allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense; men
i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem av
fullmäktige i riksbanken deltaga.
Uppstår vid fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas.
I de fall, då rösterna äro lika, äge ordföranden avgörande röst. Den,
som icke till protokollet sig yttrat, anses hava bejakat pluralitetens beslut,
och fullmäktig, som av en eller annan anledning varit hindrad att något
fullmäktiges beslut övervara, får ej på sådan grund sig undandraga att
deltaga i de överläggningar, som vidare i följd av samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, vartill någon
ibland fullmäktige kan bliva utsedd, får röstning med slutna sedlar äga rum.
Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut,
fattat vid fullmäktiges sammankomst.
Mom. 2. Prövning av utlåningsärenden verkställes alla socken dagar av
minst fyra fullmäktige.
§ 39.
Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, ävensom om skyldigheten
för fullmäktige, styrelseledamöter, revisorer och tjänstinnehavare att
dolt och förtegat hålla vad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken
och annat, som bör hållas hemligt, är stadgat i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897, §§ 36 och 37.
§ 40.
Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som mynt- och
justeringsverket för riksbankens räkning till utmyntning eller av annan
22
orsak mottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess avlämnande
till riksbanken, myntat eller i plants; och bör omvntat guld hos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan avdrag för myntningskostnaden.
Mom. 2. Omyntat silver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.
Mom. 8. Fullmäktige skola, när mynt- och justerings verket för riksbankens
räkning innehar guld och silver, genom delegerade deltaga i den
inventering, som därstädes i januari månad varje år och oftare, där så
nödigt prövas, anställes, på sätt Kungl. Maj:t finner gott förordna. Skulle
därvid något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kungl. Maj:t därom
göra anmälan.
Mom. 4. Av fullmäktige utses en ledamot i den kommission, som
jämlikt instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat
gulds halt och vikt; och skall nämnda ledamot utses första gången
för två år och därefter för tre år.
§ 41.
Fullmäktige skola minst en gång varje år icke allenast förrätta inventering
av riksbankens huvudkontors alla kassor och övriga förvaringsrum,
utan även anställa besiktning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.
§ 42.
Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall, lämna riksbankens gäldenärer förlängning
i den föreskrivna tiden för betalande av skuld till riksbanken ävensom
bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka avträtt sin egendom till borgenärers
förnöjande, ackord eller eftergift å deras skuld så ock utom konkurs
biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något av
vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan
skola alla frågor därom underställas nästblivande bankoutskott till avgörande
i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar.
Mom. 2. Fullmäktige äga att såväl för huvudkontoret som, på förslag
av vederbörande styrelse, för avdelningskontoren bestämma, vilka såsom
osäkra ansedda fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.
*23
§ 43.
Över sådana till bankoutskottet ställda besvär eller ansökningar, som
blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige avgiva
utlåtande.
§ 44.
Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsett
inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid
avdelningskontoren.
För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig i riksbanken, utgår
ej särskilt arvode, utan endast resekostnadsefsättning i likhet med vad som
gäller för riksdagens medlemmar samt dagtraktamente med 20 kronor om
dagen. Till annat ombud lämnas gottgörelse efter bestämmande av fullmäktige.
§ 45.
Mom. 1. Åt fullmäktige är överlämnat att, förutom vad som föranledes
av de vid detta reglemente fogade tilläggsbestämmelser angående
särskilda förmåner och ersättningar m. m., låta av riksbankens medel utbetala
;
l:o) de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;
2ro) bidragen till bankostatens änke- och pupillkassa samt änke- och
pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk;
8:o) de av rikets ständer eller riksdagen till ännu kvarlevande enskilda
personer fastställda årliga anslag; och
4:o) ersättning för utarbetande av fortsättning av registret över riksbankens
handlingar.
Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos bankoutskottet gorå anmälan.
Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom
vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige
att efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall utfästa eller tilldela
de belöningar av riksbankens medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.
§ 46.
Mom. 1. Fullmäktige utöva överinseende över riksbankens pappersbruk
vid Tumba.
24
Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med vad därtill hörer; börande alla frågor om utgifter för
bruket, de där icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges prövning och beslut.
Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de därtill erhållit medgivande
av bankoutskottet.
Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blivit avslutade, samfält eller genom delegerade, på
stället taga kännedom av föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan även att vid varje förvaltares
avgang och däremellan vart tredje år låta verkställa inventering av förråden
vid bruket.
§ 47.
.Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till betäckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning
inropad, må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.
§ 48.
Enligt stadgandet i § 82 av lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897 skola fullmäktige varje år till riksdagens bankoutskott avgiva
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna
berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.
Härförutom hava fullmäktige att till riksdagens revisorer över statsverket,
riksbanken och riksgäldskontoret avgiva berättelse i omförmälda hänseende.
Jämte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna
låta överlämna de berättelser, styrelserna för avdelningskontoren
hava att avgiva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för avdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda av de meddelanden och förklaringar,
vilka må finnas av de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar
eller anmärkta förhållanden påkallade.
Den berättelse angående verkställd granskning av riksbanken i dess
helhet, som jämlikt gällande instruktion för varje år av riksdagens revisorer
avgives, skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras
och till riksdagen överlämnas jämte de yttranden och förklaringar, till
vilka densamma kan giva anledning.
25
§ 49.
Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, varigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,
om så fordras, utan tidsutdräkt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige
vid sådant förhållande av Kungl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.
§ 50.
Mom. 1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige är uppdraget:
enligt § 50 regeringsformen att, jämte fullmäktige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande av annan riksdagsort, då, i anseende
till viktiga hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden;
enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
insätta i ämbetet den person, riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden avgår
eller rättigheten till efterträdandet sig avsäger, genast samfällt med riksgäldskontorets
fullmäktige per capita välja en annan;
enligt § 109 regeringsformen att, därest riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning
blivit ense, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den
förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jämlikt ökas eller
minskas efter den fastställda bevillningssummans förhållande till den, som
vid föregående riksdag blivit fördelad;
enligt § 82 riksdagsordningen att, vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning av de fullmakter, varmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.
Mom. 2. Enligt kungl. förordningen angående en postsparbank för riket
äga fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens
styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara
de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den
ersättning till riksbanken, som av fullmäktige bestämmes, samt att på framställning
av postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller pantsättning
av postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen finner nödigt.
På grund av den av 1907 års riksdag godkända överenskommelsen
emellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget G rängesberg-OxelöBihang
till riksdagens protokoll 1920. 15 sand. I avd. 2 käft. 4
*
26
sund, å andra sidan, angående viss gruvegendom m. m., äga fullmäktige
att mottaga och utan avgift förvara samt i enlighet med nämnda överenskommelse
förvalta däri avsedda handlingar.
Enligt bestämmelse i stiftelseurkund för Svenska kronkreditaktiebolaget
äga fullmäktige att tillsätta en ledamot i nämnda bolags styrelse jämte en
suppleant för denne.
Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom
a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja en person att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt val därtill
varje år anställas, varvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas,
b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerna av kanalverkets räkenskaper,
c) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser
av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen
meddelade, och
d) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen för
sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av den del
av avlöningen, som ej utgör tjänstgöringspenningar.
AVDELNING IV.
Om styrelserna vid riksbankens avdelningskontor.
§ 51.
Mom. 1. Styrelsen över vartdera avdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres av fyra ledamöter och över vart och ett av de övriga avdelningskontoren
enligt fullmäktiges bestämmande av tre eller två ledamöter,
vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår
räknat, utses av fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att, när
de därtill finna anledning, entlediga en eller flera ledamöter i dessa styrelser;
och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter
genast inväljas.
?7
Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny ledamot
att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne ledamoten
återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas.
Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt
utse en att i egenskap av verkställande styrelseledamot eller, där styrelsen
består av endast två ledamöter, kontorsföreståndare, handhava den dagliga
förvaltningen.
Vid kontor med liera än två styrelseledamöter väljer styrelsen inom
sig ordförande och vice ordförande. Till sådant uppdrag kan dock icke
verkställande styrelseledamot utses.
Vid övriga kontor benämnes den andre ledamoten kontrollant.
Mom. B. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt
hinder för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.
Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare,
anmäles förhållandet skyndsammast hos fullmäktige, och äger styrelsen,
vid kontor med blott två styrelseledamöter kontrollanten och dennes
suppleant, att förordna om göromålens uppehållande intill dess fullmäktige
i ärendet beslutat.
Mom. 4. Å tid, som fullmäktige på därom gjord framställning bestämma,
och sedan de förordnat om göromålens skötande, äger verkställande
styrelseledamot eller kontorsföreståndare åtnjuta semesterledighet enligt de
vid avlöningsstaten fogade villkor och bestämmelser.
Annan styrelseledamot vid avdelningskontor med styrelse, bestående av
tre eller två ledamöter, äger jämväl att efter anmälan hos vederbörande
styrelse och, för så vitt ej särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens
bekostnad begagna ledighet under en tid av sammanlagt högst en
månad årligen.
§ 52.
Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar, utan även de föreskrifter, som äro eller varda av
fullmäktige eller deras deputerade meddelade.
§ 58.
Det åligger verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare vid
avdelningskontor att hava inseende över den vid kontoret anställda tjänstpersonalen,
”att ordna och utöva noggrann tillsyn över göromålens handläggning
28
inom kontoret, att göra erforderliga kontrollanteckningar samt att föredraga
låne- och andra ärenden, allt i överensstämmelse med de föreskrifter, som
äro eller varda meddelade av fullmäktige eller deras deputerade.
§ 54.
Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra.
Styrelsen vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i
Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga
styrelseledamöter äro tillstädes.
Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gälle i styrelse med flera än två ledamöter de flesta rösterna, och,
då dessa äro lika, äge ordföranden avgörande röst. Äro vid avdelningskontor
med blott tva styrelseledamöter dessa i någon fråga av skiljaktiga meningar,
hänskjutes ärendet till fullmäktige.
Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen
alla söckendagar. Om styrelsens beslutförhet gälle vad i mom. 1 sägs;
och må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren i
Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga
styrelseledamöter äro om beslutet ense.
§ 55.
Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas av en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda
sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga om den nämnd,
som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.
Mom. 2. Berättelser skola av styrelserna avgivas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande
bevaknings- och utsökningsärenden som ock till riksdagens bankoutskott
och revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken angående avdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige
inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början
och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.
§ 56.
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående avlöningsförmåner upptagas
i särskild, av riksdagen fastställd avlöningsstat.
29
Mom. 2. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode, lämpat
efter den tid, lian i kontorets styrelse och förvaltning deltager.
AVDELNING V.
A. Om tjänstpersonalen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor,
dess tillsättande, avlöning och åligganden m. m.
§ 57.
Mom. 1. De av riksbankens huvud- och avdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas av de vid varje kontor anställda tjänstemän
och kvinnliga biträden, i överensstämmelse med gällande tjänstgöringsstadgar
samt de av fullmäktige eller deras deputerade eller, för avdelningskontor, av
dess styrelse, verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare meddelade
föreskrifter.
Mom. 2. I nämnda tjänstgöringsstadgar äga fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, av fullmäktige
beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets
prövning och stadfästelse.
Mom. 3. Vaktmästargöromålen vid de särskilda kontoren besörjas av
därför anställd vaktpersonal.
§ 58.
Tjänstinnehavarnas avlönings- och pensionsförhållanden äro angivna i
särskild avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser.
§ 59.
Mom. 1. De ordinarie tjänstemännen i riksbanken äro indelade i
tjänstegrader, särskilt för tjänstemännen vid huvudkontoret samt vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö och särskilt för tjänstemännen
vid de mindre avdelningskontoren.
30
Tjänstegraderna äro:
a) för tjänstemännen vid huvudkontoret samt vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö:
första tjänstegraden eller kontors- och kassaskrivargraden,
andra tjänstegraden eller bokhållar- och kassörsgraden,
tredje tjänstegraden eller kamrersgraden, samt
fjärde tjänstegraden eller kommissariegraden;
b) för tjänstemännen vid de mindre avdelningskontoren:
registrators- och bokhållargraden,
kassörsgraden, samt
kamrersgraden.
Mom. 2. Antalet tjänster i varje grad vid huvudkontoret samt avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö är fastställt i den särskilda avlöningsstaten,
men äga fullmäktige närmare bestämma, vilka tjänstebefattningar
skola till varje grad hänföras, dock att bankosekreteraren, vilken tillika
är ombudsman, skall vara tjänsteman i fjärde graden och ombudsmannen
vid avdelningskontoret i Göteborg tjänsteman i andra graden.
Mom. 3. Det i avlöningsstaten för de mindre avdelningskontoren angivna
antalet tjänster i olika grader äga fullmäktige att mellan dessa avdelningj-kontor
fördela, pa sätt fullmäktige, med hänsyn till göromålens
omfattning vid de särskilda kontoren, finna lämpligt.
§ 60.
Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjänster, än avlöningsstaten
upptager.
Fullmakt meddelas endast åt tjänstemännen av fjärde graden vid huvudkontoret.
Åt övriga tjänstemän ävensom kvinnliga biträden meddelas konstitutorial.
Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behövliga, äga fullmäktige att utöver
stat anställa den eller de tjänstemän eller kvinnliga biträden, som erfordras.
Mom. 3. Vaktpersonal anställes vid huvudkontoret till erforderligt
antal av fullmäktige och vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö av
vederbörande styrelse till det antal, avlöningsstaten angiver. Vid vart och
ett av Övriga avdelningskontor äger vederbörande styrelse anställa en vaktmästare.
Vid huvudkontoret äga deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare
ävensom extra biträden för värmeledningens skötande. Med full
-
31
mäktiges medgivande må extra vaktmästare vid avdelningskontor anställas;
sådan vaktmästare antages och entledigas av kontorets styrelse.
Extra polisbevakning vid huvud- eller avdelningskontor må anordnas
enligt bestämmande av fullmäktige.
§ 61.
Mom. 1. För tillsättning av ordinarie tjänsteman eller ordinarie kvinnligt
biträde utsattes av fullmäktige medelst anslag å lämpligt ställe inom
vederbörande kontor samt kungörelse i post- och inrikes tidningar ansökningstid
av trettio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, där så ske kan, avse icke viss tjänst, utan i allmänhet
tjänst inom viss tjänstegrad vid vederbörande kontor.
Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas.
Mom. 8. Innan tillsättning av tjänst vid avdelningskontor äger rum,
skall vederbörande kontorsstyrelse över de sökandes skicklighet och lämplighet
till fullmäktige avgiva yttrande.
Mom. 4. När till verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare
vid avdelningskontor av fullmäktige förordnas någon av riksbankens
ordinarie tjänstemän, skall dennes tjänst i vanlig ordning tillsättas. År ifrågavarande
tjänst en befattning i fjärde tjänstegrad en, skall den, som till tjänsten
utnämnes, när förre innehavaren återtager utövningen av densamma,
vara skyldig att, med bibehållande av samma tjänst åtföljande lön och tjänstgöringspenningar,
förrätta den tjänst vid något av riksbankens kontor, som
fullmäktige, med hänsyn tagen såväl till vederbörandes förtjänst och skicklighet
som till i övrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma,
intill dess han kan i laga ordning bliva befordrad till stadigvarande tjänst,
varom allt särskilt förbehåll bör intagas i den fullmakt, som för honom
utfärdas.
§ 62.
Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättningen därav anstå, ävensom, därest fullmäktige anse sådan
tjänst lämpligen kunna med tjänst i lägre grad ersättas, om tillsättande av
sådan tjänst förordna. Därjämte äga fullmäktige att, om ledigbliven tjänst
av första graden vid huvudkontoret eller något av avdelningskontoren i
Göteborg och Malmö eller ledigbliven tjänst i registrator»- och bokhållar
-
32
grad vid mindre avdelningskontor anses lämpligen kunna ersättas med kvinnlig
biträdesbefattning, i stället för sådan ledigbliven tjänst förordna om tillsättning
av kvinnlig biträdesbefattning av den ena eller andra i avlöningsstaten
för dylik biträdesbefattning angivna lönegraden.
§ 63.
Vid alla tjänstetillsättningar skola fullmäktige till tjänsten nämna den
bland de sökande, som för tjänsten är mest skicklig och passande. Till
ombudsman kan endast den nämnas, som avlagt prov för inträde i rikets
rättegångsverk, vilket även erfordras för anställning till tjänstgöring i
ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret, såvida ej tjänstgöringen är
inskränkt till registrerings- eller diariiföring eller liknande sysselsättning.
§ 64.
Mom. 1. Tjänstledighet för tjänsteman och kvinnligt biträde meddelas
vid huvudkontoret av deputerade och vid avdelningskontor av dess
styrelse för en tid av högst 15 dagar i följd. Tjänstledighet av längre
varaktighet meddelas av fullmäktige, för tjänsteman och kvinnligt biträde
vid avdelningskontor efter framställning av vederbörande styrelse. Tjänstledighet
för övervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid huvudkontoret
av deputerade, vid avdelningskontor av styrelsen.
Mom. 2. Bliver tjänst ledig och erfordras med anledning härav vikariat,
förordna fullmäktige härom.
Om vikariat, som av beviljad tjänstledighet föranledes, äger den myndighet
att förordna, som meddelat tjänstledigheten.
Då vikariat, jämlikt § 68 eller § 69, för någon tjänsteman eller kvinnligt
biträde fordras i anseende därtill, att vederbörande blivit ställd under
förmyndare eller avträtt sin egendom åt borgenärer, skola fullmäktige härom
förordna.
Förordnande om vikariat för vaktpersonalen meddelas vid huvudkontoret
av deputerade och vid avdelningskontor av styrelsen.
§ 65.
Till extra ordinarie tjänsteman eller extra ordinarie kvinnligt biträde
i riksbanken kan den antagas, som
a) avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk
för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens eller
33
b) avlagt godkänd realskolexamen samt därefter genomgått nöjaktig
kurs i handelsinstitut, handelsskola eller därmed jämförlig bildningsanstalt;
eller ock
c) på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjänst.
Extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie kvinnliga biträden antagas
av fullmäktige och äro skyldiga att enligt fullmäktiges bestämmelse
tjänstgöra vid vilket som helst av riksbankens kontor.
§ 66.
Den årliga semesterindelningen för tjänstemän och kvinnliga biträden
fastställes av deputerade.
§ 67.
Mom. 1. Om tjänsteman eller kvinnligt biträde vid huvudkontoret
eller avdelningskontoren antingen vid mindre förseelser i tjänsten ej låter
sig av deputerades eller vederbörande kontor sstyrelses tillsägelser och varningar
rätta eller ock beträdes med större fel i tjänstgöringen eller med ett
ovärdigt uppförande i allmänna levernet, vare vederbörande deputerad eller
kontorsstyrelse skyldig att förhållandet hos fullmäktige anmäla, och skola
för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras samt befattningshavaren
lämnas tillfälle att förklara sig. Nu avsedd befattningshavare, som
beträdes med större eller mindre fel av förenämnda beskaffenhet, skall
efter fullmäktiges prövning erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning
eller från tjänstgöring avhållas på längre eller kortare tid med förlust
av större eller mindre del av lönen. Befattningshavare, som sedermera
varder förvunnen till ny förseelse, skall avhållas från tjänstgöring pa längre
eller kortare tid med förlust av större eller mindre del av lönen eller ock
skiljas från innehavande tjänst.
Mom. 2. Extra ordinarie tjänsteman eller extra ordinarie kvinnligt
biträde, som beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna levernet eller eljest
befinnes olämplig för riksbankens tjänst, läte fullmäktige på anmälan av
vederbörande deputerad avföra från listan över extra ordinarie tjänstpersonalen.
§ 08.
Tjänstinnehavare, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas
att tjänsten förriitta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 saml. 1 avd. 2 käft. r>
34
Bliver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjänsten, dock att, om hans omyndighetstiUstånd varit föranlett
av sjukdom, fullmäktige må äga att efter omständigheterna förfara.
§ 69.
Mom. 1. Den tjänstinnehavare, som till borgenärers förnöjande sin egendom
avträtt, bör genast från tjänstgöring i riksbanken avhållas och skall, om
han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers krav befriad, skiljas från sin i riksbanken innehavande
tjänstbefattning.
Mom. 2. Om tjänstinnehavares enskilda ekonomiska förhållanden råkat
i sådant skick, att fullmäktige finna hans fortsatta bestridande av tjänsten
icke böra äga rum, äga fullmäktige avhålla vederbörande från tjänstgöring
till dess ifrågavarande förhållanden blivit ordnade.
§ 70.
Har tjänstinnehavare genom domstols utslag blivit dömd till påföljd
enligt 2 kap. 19 § strafflagen, hör han genast avhållas från tjänstgöring i
riksbanken och skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i
riksbanken innehavande tjänstebefattning.
§ 71.
Om någon av vaktpersonalen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjänsten eller utom densamma förhåller sig
otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse
att, sedan tjänstinnehavaren lämnats tillfälle att förklara sig, avhålla den felaktige
från tjänstgöring under längre eller kortare tid, med förlust av större
eller mindre del av lönen, eller ock genast skilja honom från tjänsten.
§ 72.
Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden
utöver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar få endast
ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition
inlämnas senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i
annat fall icke varda till prövning upptagna.
Mom. 2. Över sådana av fullmäktige eller styrelse för avdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna avdelning av regie
-
mentet eller i de vid avlöningsstaten fogade bestämmelser angående statens
tillämpning, kunna besvär anföras hos bankoutskottet, om detta är samlat,
eller hos näst sammanträdande bankoutskott, dock vad angår beslut i ordningsmål
endast i det fall, att klaganden blivit från tjänsten skild eller förklarats
skyldig avstå någon del av sina löneinkomster.
Besvären skola vid äventyr av talans förlust anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blivit
justerat och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden av
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolv på dagen,
varefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlämnas sist å den
dag riksdag sammanträder, dock att, där beslutet är meddelat senare än
fjorton dagar före utgången av den sålunda bestämda tiden, besvären böra
till bankoutskottet omedelbart ingivas innan klockan tolv å fjortonde dagen
efter den, då befordringsfråga blivit justerad eller beslut i annat mål
blivit klaganden delgivet.
B. Om tjänstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.
§ 73.
Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället av en förvaltare,
som pa förordnande tills vidare av fullmäktige tillsättes.
Till förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen eu verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den övriga
förvaltningen en bruksbokhållare och en förrådsbokhållare, vilka alla på
förvaltarens förslag tillsättas på förordnande tills vidare av fullmäktige.
För bruksförvaltaren och övriga tjänstemän vid Tumba bruk gäller till
efterrättelse den av bankoutskottet den 20 februari 1917 fastställda instruktion
och arbetsordning.
§ 74.
Mom. 1. Tumba bruks tjänstemän tillkommande löne- och övriga
förmåner äro bestämda i särskild, av riksdagen fastställd avlöningsstat.
Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och avskedas
av förvaltaren, på sätt instruktionen föreskriver. För nämnda personal fastställa
fullmäktige avlöning och övriga förmåner.
36
Jämlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet,
på grund av under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann
överensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank ävensom i
lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken, båda av den 12 maj 1897, fastställda grunder,
upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnat, tjäna till ovillkorlig
efterlevnad och iakttagande; kommande dock äldre oförändrade stadganden,
instruktioner och förordnanden att därjämte iakttagas, såvitt de vid förekommande
särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och
givna speciella föreskrifter, må kunna tjäna till efterrättelse; och böra fullmäktige
besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830,
de ovanberörda båda lagarna av den 12 maj 1897, kungl. kungörelsen
den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om övergången till det
nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen
av åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika
format av trycket utgivas och till salu allmänheten tillhandahållas.
Stockholm den 19 juni 1920.
På bankoutskotetts vägnar:
EMIL KRISTENSSON.
Carl Törnehladh.
37
Avlöningsstat
för Sveriges riksbank.
a) Fullmäktige:
sju fullmäktige uppbära i årligt arvode, varje .................. kronor 8,000: —
varför utom ordföranden åtnjuter .......................................... » 2,000: —
förste deputeraden.................................................................... » 86,000: —
och två andre deputerade, vardera....................................... » 14,000: —
samt därförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen
vid riksbankens pappersbruk ....................................... » 2,000: —
b) Tjänstpersonalen:
| Lön | Tjänst- görings- pennin- gar | Summa | Ålderstillägg till lön | Pen-sions-under-'' |
Huvudkontoret. | Kr. | Kr. | Kr. |
| Kr. |
1 tjänsteman i fjärde''tjänstegraden | 5,400 | 2,700 | 8,100 | 1600 kr. efter 5 år. | |ö,600 |
8 tjänstemän » » » | 43,200 | 21,600 | 64,800 | ||
1 tjänsteman * tredje > 10 tjänstemän » > » | 4,300 43,000 | 2,100 21,000 | 6,400 64,000 | 1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | jö,000 |
1 tjänsteman » andra > 39 tjänstemän » » > | 3,200 124,800 | 1,600 62,400 | 4,800 187,200 | 1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | jå.OOO |
Missräkningspenningar å 2,000 kro-nor åt en var av tio tjänstemän |
|
| 20,000 |
|
|
1 tjänsteman i första tjänstegraden | 2,100 111,300 | 1,100 58,300 | 3,200 169,600 | 1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | |2,800 |
Missräkningspenningar ä 600 kro-| nor åt en första gradens tjänste- man, vilken förordnas att förestå |
|
| 600 |
| _ |
38
'' | Lön |
| Kr. |
| 1 kvinnligt biträde av högre grad | 1,700 |
I I 7 kvinnliga biträden » » » | 11,900 |
j 1 kvinnligt biträde av lägre grad... | 1,500 |
5 kvinnliga biträden » » > | 7,500 |
1 vetenskapligt biträde för vården |
|
j 1 övervaktmästare, tillika brand-mästare, jämte fri bostad med | 1,900 |
1 vaktmästare, tillika vice brand-mästare, jämte fri bostad med förbrukning av högst 200 kilo-j watt om året........................... | 1,500 |
1 vaktmästare ........................... 20 vaktmästare ........................... j 1 maskinist, jämte fri bostad med förbrukning av högst 200 kilo-watt om året........................... | 1,500 30,000 1,900 | |
Anm. Av maskinistens tjänstgörings-penningar utgöra 300 kronor ar-vode för tillsyn av körporten. |
|
1 biträdande maskinist............... | 1,500 |
1 eldare.................................... | 1,500 |
1 förste chaufför....................... | 1,500 |
1 andre chaufför........................ | 1,500 |
Tjänst- görings- pennin- gar | Summa | Ålderstillägg till lön | Pen- . sions- under- lag |
Kr. | Kr. | 200 kr. efter 5 år, 200 kr. efter | Kr. |
700 | 2,400 | ytterligare 5 år och 200 kr. efter | 1,800 |
4,900 | 16,800 | ålderstillägget 100 kr. tillhöra lön |
|
500 | 2,000 | ytterligare 5 år och 200 kr. efter | 1,600 |
2,500 | 10,000 | ålderstillägget 100 kr. tillhöra lön | |
| 500 | I 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | — |
1,050 | 2,950 | | ytterligare 3 år och 100 kr. efter 1 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | J2,000 |
850 700 14,000 | 2,350 2,200 44,000 | [ ytterligare 3 år och 100 kr. efter 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | jl,700 | |
ytterligare 3 år och 100 kr. efter | |l,600j | ||
1,050 | 2,950 | 1 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter |
|
ytterligare 3 år och 100 kr. efter 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | 2,000 '' | ||
850 | 2,350 | ytterligare 3 år och 100 kr. efter 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | 1,700 |
700 | 2,200 | ytterligare 3 år och 100 kr. efter 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | 1,600 |
850 | 2,350 | ytterligare 3 år och 100 kr. efter 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | 1,700 |
700 | 2,200 | ytterligare 3 år och 100 kr. efter | 1,600 |
39
|
| Tjänst- |
|
| Lön | görings- pennin- gar | Summa |
Avdelningskontoret i Göteborg.1 | Kr. | Kr. | Kr. |
1 verkställande styrelseledamot ... Anm. I händelse verkställande sty-relseledamoten åtnjuter fri bo-stad, avdragas härför 1,000 kro-nor å lönen. | 6,000 | 3,500 | 9,500 |
1 styrelseledamot, arvode............ | — | — | 3,600 |
2 styrelseledamöter, arvoden ...... | — | — | 7,200 |
1 tjänsteman i tredje tjänstegraden | 4,300 | 2,100 | 6,400 |
1 > » andra ► | 3,200 | 1,000 | 4,800 |
8 tjänstemän » j > Missräkningspenningar k 2,000 kro-nor åt en var av tre tjänstemän | 25,600 | 12,800 | 38,400 |
ordnas att utföra kassörsgöromål | — | — | 6,000 |
1 tjänsteman i första tjänstegraden | 2,100 | 1,100 | 3,200 |
10 tjänstemän i » » Missräkningspenningar ä 600 kronor | 21,000 | 11,000 | 32,000 |
inbetalningar från allmänheten... 1 vaktmästare, jämte fri bostad |
|
| 1,200 |
för nämnda förmåner 300 kronor | 1,000 | 750 | 1,750 |
1 d:0, jämte d:o d:o .................. 1 gårdskarl, jämte fri bostad med | 1,000 | 750 | 1,750 |
nämnda förmåner 300 kronor ... | 700 | 600 | i ,300; |
1 <l:n, jämte d:o (bo .................. | 700 | 600 | 1,300 ; |
Alderstillägg till lön | Pen- sions under- lag |
| Kr. |
500 kr. efter 5 år. | 5,600 |
500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | [5,000 [4,000 |
500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | [2,800 |
100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | Jl ,400 |
lOO kr. efter 3 år, 100 kr. efter | 1,100 |
Di*t för annan styrelseledamot un verkställande styrelseledamot bestämda arvode utgår från och med den 1 juli 1920.
40
|
| Tjänst- |
|
| Pen- |
| Lön | görings- | Summa | Alderstillägg till lön | sions- |
| pennin- |
| under- | ||
|
| gar |
|
| lag |
. | Kr. | Kr. | Kr. |
| Kr. |
Avdelningskontoret i Malmö.1 1 verkställande styrelseledamot ... | G,000 | 3,500 | 9,500 | 500 kr. efter 5 år. | 5,600 |
Anm. I händelse verkställande styrel* |
|
|
|
|
|
seledamoten åtnjuter fri bostad, |
|
|
|
|
|
1 styrelseledamot, arvode............ | _ | _ | 3,600 7,200 | — | — |
2 styrelseledamöter, arvoden ...... | _ | _ | — |
| |
1 tjänsteman i tredje tjänstegraden | 4,300 | 2,100 | 6,400 | | 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | js,000 |
1 > i andra > | 3,200 | 1,600 | 4,800 | 1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | jl,000 |
4 tjänstemän i » » Missräkningspenningar ä 2,000 kro- | 12,800 | 6,400 | 19,200 | ytterligare 5 år. | |
| |||||
nor åt vardera av två tjänstemän |
|
| 4,000 |
|
|
1 tjänsteman i första tjänstegraden | 2,100 | 1,100 | 3,200 | 1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | j2,800 |
8 tjänstemän i » » | 1G.800 | 8,800 | 25,600 | ytterligare 5 år. | |
1 ombudsman, arvode ............... 1 vaktmästare, jämte fri bostad | — | — | 2,000 | — | — |
med bränsle ävensom elektrisk | 1,000 | 750 | 1,750 | j 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | 1,400 |
[ ytterligare 3 år och 100 kr. efter | |||||
1 d:o, jämte d:o d:o .................. | 1,000 | 750 | 1,750 | än ytterligare 3 år. | |
|
|
| |||
|
|
| 1,300 | 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter | 1 |
| 700 | 600 | j ytterligare 3 år och 100 kr. efter | 1,100 | |
| |||||
|
|
|
| än ytterligare 3 år. | 1 |
Övriga avdelningskontor.2 |
|
|
|
|
|
1 verkställande styrelseledamot ... | 4,700 | 2,400 | 7,100 |
|
|
13 > styrelseledamöter | 61,100 | 31,200 | 92,300 | 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | ,5,200 1 |
1 kontorsföreståndare, tillika kamrer | 4,700 | 2,400 | 7,100 | ytterligare 5 år. | |
8 t » kamrerare | 37,600 | 19,200 | 56,800 |
|
|
Anm. I händelse verkställande sty- |
|
|
|
|
|
relseledamot eller kontorsföre-ståndare åtnjuter fri bostad, |
|
|
|
|
|
1 Det för annan styrelseledamot 8n verkställande styrelseledamot bestämda arvode utgår från och med den 1 juli 1920.
7 2 Det för styrelseledamot, som icke är verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare, bestämda arvode
utgår från och med den 1 juli 1920.
41
--—----- |
| Tjänst- |
|
| Pen- |
| Lön | görings- pennin- | Summa | Ålderstillägg till lön | sions- under- |
|
| gar |
|
| lag |
| Kr. | Kr. | Kr. |
| Kr. |
1 styrelseledamot, arvode............ | — | — | 2,000 | - | — |
27 styrelseledamöter, arvoden ...... | — | — | 54,000 | — | — |
1 kontrollant, arvode.................. | — | — | 2,000 | — | — |
8 kontrollanter, arvoden ............ | — | — | 16,000 | — | — |
1 kamrer ................................. | 3,400 | 1,600 | 5,000 | 1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter | ji non |
13 kamrerare ............................. | 44,200 | 20,800 | 65,000 | ytterligare 5 år. |
|
1 kassör.................................... | 2,600 | 1,200 | 3,800 | 1 400 kr. efter 5 år, 400 kr. efter | |3,000 |
22 kassörer................................. | 57,200 | 26,400 | 83,600 | ytterligare 5 år. |
|
Missräkningspenningar ä 1,000 kro- |
|
|
|
|
|
nor åt en var av 23 kassörer | — | - '' | 23,000 | — |
|
1 registrator eller bokhållare ...... | 1,900 | 1,000 | 2,900 | 1 400 kr. efter 5 år, 400 kr. efter | |2,600 |
78 registratorer och bokhållare...... | 148,200 | 78,000 | 226,200 | ytterligare 5 år. |
|
Arvoden å 700 kronor till en var av |
|
|
|
|
|
nio bokhållare, som deltaga i |
|
|
|
|
|
kassavård .............................. | — | — | 6,300 | — | — |
1 Arvoden ä 600 kronor åt vardera av |
|
|
|
|
|
två ombudsmän ..................... | — | — | 1,200 | — | — |
1 vaktmästare, jämte fri bostad med |
|
|
|
|
|
bränsle ävensom elektrisk ström- |
|
|
|
|
|
förbrukning av högst 100 kilo |
|
|
|
|
|
watt om året eller ersättning för |
|
|
|
|
|
nämnda förmåner 300 kronor ... | 900 | 700 | 1,600 | | 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter |
|
|
|
|
| | ytterligare 3 år och 100 kr. efter | 1,200 |
22 d:o, jämte d:o d:o .................. | 19,800 | 15,400 | 35,200 | än ytterligare 3 år. |
|
Gemensamt för samtliga kontoren. |
|
|
|
|
|
Till arvoden åt extra personal samt |
|
|
|
|
|
för extra arbeten och vikariats- |
|
|
|
|
|
ersättningar, förslagsanslag ...... |
| — | 120,000 | — |
|
Anm. Därest fullmäktige finna skäligt att vid avdelningskontor ersätta ledigbliven |
| ||||
tiänst i lägsta lönegraden med kvinnlig biträdesbefaltning, utgår avlöningen tdl sådant |
| ||||
biträde efter enahanda grunder, | som äro | bestämda för kvinnliga biträden vid huvud- |
| ||
kontoret, dock att i fråga om annat avdelningskontor än i Göteborg och Malmö lönen |
| ||||
skall minskas med 200 kronor. |
|
|
|
|
|
| Övergångsstat. |
|
| Kr. | |
1 ombudsman vid avdelningskontoret i Visby, fyllnad i avlöning ............................. | 200 | ||||
Personligt tillägg till tjänstgöringspenningai | na för vaktmästaren vid avdelningskontoret i |
| |||
Göteborg Gustaf Alfred Hansson ........ |
|
|
| 100 | |
|
|
|
| Summa | 300 |
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 samt. 1 avd. 2 käft. 6
42
Riksdagen har för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som i avlöningsstaten
äro upptagna för innehavare av ordinarie befattningar, fastställt
följande
Villkor och bestämmelser:
l:o) Tjänstinnehavare vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga
att underkasta sig icke allenast de i gällande reglemente för riksbanken,
stadgar för tjänstgöringen därstädes eller eljest i vederbörlig ordning givna
bestämmelser, utan ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en förändrad organisation av riksbanken eller
eljest kan varda stadgad.
2:o) Tjänstinnehavare vid riksbankens huvud- eller avdelningskontor,
med undantag av tjänstemän i fjärde graden vid huvudkontoret, kunna av
fullmäktige förflyttas till tjänstgöring vid annat av riksbankens kontor mot
åtnjutande av lön och tjänstgöringspenningar, ej understigande de för innehavande
tjänst bestämda; ägande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade
ersättning för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen
för honom kan medföra.
3:o) Med befattning i riksbanken må icke förenas annan tjänst å
rikets eller riksdagens stat.
Med befattning vid riksbankens huvudkontor eller vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö eller med befattning såsom verkställande
styrelseledamot eller kontorsföreståndare vid annat avdelningskontor må icke
heller förenas tjänst å kommuns stat.
Ej heller må med befattning i riksbanken förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan befattning
av vad slag som helst, så framt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller befattning ej
må anses inverka hinderlig^ för tjänstgöringen i riksbanken eller vara av
beskaffenhet att icke lämpligen böra innehavas av befattningshavare i
riksbanken, finna uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas.
4:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar
eller arvode för deltagande i kassavård få uppbäras endast
för den tid, befattningens innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt de till
tjänsten hörande göromålen, utgå till den, som uppehållit befattningen.
43
5:o) Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen; men den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,
eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar och
i förekommande fall missräkningspenningar eller arvode för deltagande i
kassavård avstå så mycket av lönen, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt.
6:o) Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall.
7:o) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, skall den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav.
8:o) Då innehavare av tjänst i högre grad åtnjuter semester eller
hindras från tjänstgöring av sjukdom eller annat förfall, åligger det innehavare
av tjänst i lägre grad — dock ej ombudsman — att efter förordnande
tjänstgöra i högre grad mot åtnjutande i stället för egna tjänstgöringspenningar
och i förekommande fall missräkningspenningar eller arvode
för deltagande i kassavård, vid semester av belopp motsvarande de för den
högre tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och i förekommande fall missräkningspenningar
eller arvode för deltagande i kassavård, men eljest av ersättning
enligt de i mom. 4:o) och 5:o) här ovan meddelade bestämmelser.
9:o) I fråga om medgiven förhöjning av lönen efter i staten angiven
tids fortsatta innehavande av befattning i samma tjänstegrad gäller för första
förhöjningen, att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid han åtnjuter semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,
och för ytterligare förhöjning, om sådan äger rum, samma villkor;
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänstealdern blivit
uppnådd.
Utöver dessa föreskrifter medgivcs,
44
att för erhållande av förhöjning av lönen vid en befattning befattningshavaren
må tillgodoräknas den tid, han inom riksbanken eller eljest i
statens tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt med eller av högre
värde än det, han har att å befattningen utföra; dock att, därest nämnda
tid icke varit sammanhängande eller befattningshavaren under samma tid
för arbetet åtnjutit vederlag, som varit mindre än i allmänhet för detsamma
utgående ersättning, på fullmäktige skall ankomma att, efter särskild prövning
i varje fall, avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren
till godo; samt
att, om en befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser
skulle i avseende å rätt till löneförhöjning hava kommit i en
förmånligare ställning, därest han befordrats till befattningen senare än som
skett, befattningshavaren må tillgodoföras den eller de löneförhöjningar vid
befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.
10:o) Däre3t kvinnligt biträde, som vid den tidpunkt, då staten
träder i kraft, är anställt i riksbanken och befordras till ordinarie biträde
i banken från samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran mot fast
arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet därstädes,
skall biträdet äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo
den tid, biträdet utfört sådant arbete i riksbanken.
Där kvinnligt biträde med avlöning efter lägre grad, som redan intjänat
andra ålderstillägget, befordras till biträdesbefattning, för vilken
avlöning utgår efter högre grad, äger nämnda biträde att omedelbart komma
i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda grad.
11:°) Tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, må icke tillträda samma förhöjning.
12:o Därest under något kalenderår tjänstinnehavare, som från förut
gällande stat övergått till den nya staten, enligt sistnämnda stat i avlöning
— däri inberäknade i förekommande fall missräkningspenningar eller arvode
för deltagande i kassavård — uppburit lägre belopp än det, som skulle
tillkommit honom, därest han kvarstått på den äldre staten, skall han äga
att enligt fullmäktiges bestämmande åtnjuta sådan fyllnad i avlöningen, att
densamma kommer att uppgå till sistnämnda belopp.
13:o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas
av tjänstemännen i fjärde graden vid huvudkontoret samt i tredje
graden vid huvudkontoret och avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
45
ävensom av verkställande styrelseledamöter och kontorsföreståndare vid avdelningskontor
under en och en halv månad;
av tjänstemännen i andra och första graderna vid huvudkontoret samt
avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, av de vid övriga avdelningskontor
anställda tjänstemännen ävensom av de kvinnliga biträdena under
en månad; samt
av befattningshavare tillhörande vaktpersonalen under femton dagar.
Kassörer och andra tjänstemän, som hava sig anförtrodd kassavård,
äro pliktiga att årligen begagna sig av medgiven semester.
14:o) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall utgår själva lönen till månadens slut.
15:o) Där kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig
att av sådan anledning avgå från befattningen, därest icke fullmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga uppehållande finna det nödigt.
16:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent
å det för honom gällande pensionsunderlag.
Avgiftsprocenten utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal,
kronor av pensionsunderlaget, dock icke i något fall mindre än tre procent.
Avgiften erlägges genom avdrag å lönen för varje månad, för vilken lön
åtnjutes, och genom kontant inbetalning till riksbanken för månad, under
vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten
för viss tid, lön ej uppbäres.
Pensionsavgifterna ingå till en särskild fond.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej
till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.
17:o) Beräknande av pension åt tjänstinnehavare grundas på dels det
för honom gällande pensionsunderlag, dels levnadsåldern och dels det antal
år, han varit anställd såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens
eller annan statens tjänst.
Vid sådan tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid, under vilken
ledighet från tjänsten ägt rum av annan anledning än semester, sjukdom,
offentligt uppdrag eller resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till
egen utbildning.
18:o) Skyldighet att från tjänsten avgå med pension till samma belopp
som det för tjänsten gällande pensionsunderlag inträder för manlig
46
tjänstinnehavare vid uppnådda sextiofem levnadsår och trettiofem tjänstår
samt för kvinnlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextio levnadsår och trettio
tjänstår, fullmäktige obetaget att, på framställning av tjänstinnehavaren,
låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas
kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, dock icke
i något fall längre än till fyllda sjuttio år.
Verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare vid avdelningskontor,
vilken är tjänsteman i riksbanken, vare, om han vid ovan för manlig
tjänstinnehavare angivna levnads- och tjänstålder frånträder befattningen
såsom verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare, berättigad att
åtnjuta pension till samma belopp som det för honom i sådan egenskap
gällande pensionsunderlag.
19:o) Manlig tjänstinnehavare, som fyllt sextio år och uppnått trettiofem
tjänstår, vare, därest han efter ådagalagt välförhållande anhåller om
avsked, berättigad att åtnjuta pension till belopp motsvarande tre fjärdedelar
av det för tjänsten gällande pensionsunderlag. Under enahanda förutsättning
vare kvinnlig tjänstinnehavare, som fyllt femtiofem år och uppnått
trettio tjänstår, berättigad att åtnjuta pension med motsvarande andel av
det för hennes tjänst gällande pensionsunderlaget.
Endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring
kan pension erhållas av manlig avskedssökande, som icke uppnått sextio
levnadsår och trettiofem tjänstår, eller av kvinnlig avskedssökande, som
icke uppnått femtiofem levnadsår och trettio tjänstår. Pensionsbeloppet
bestämmes då efter tjänståren allena medelst avdrag å det i första stycket
av detta moment omförmälda pensionsbeloppet för varje bristande tjänstår
av en trettiofemtedel för manlig och en trettiondedel för kvinnlig befattningshavare.
Överstiga däremot tjänståren trettiofem för manlig och trettio för
kvinnlig befattningshavare eller åldersåren sextio för manlig och femtiofem
för kvinnlig befattningshavare, ökas det i första stycket av detta moment
bestämda pensionsbeloppet antingen för varje överskjutande tjänstår med
en trettiofemtedel för manlig och en trettiondedel för kvinnlig befattningshavare
eller ock för varje överstigande åldersår med en sextiondedel för
manlig och en femtiofemtedel för kvinnlig befattningshavare. Därest bådadera
beräkningssätten kunna vinna tillämpning, användes det beräkningssätt,
som utfaller förmånligast för avskedssökanden.
Pensionsbeloppet må dock icke i något fall överstiga beloppet av det
för tjänsten gällande pensionsunderlaget.
47
20:o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare,
som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på
ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktat han ej anmält sig om avsked.
I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
den, som avskedas, i pension ett belopp, antingen motsvarande hela det för
honom gällande pensionsunderlaget,evad de föreskrivna levnads-och tjänsteåren
äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock ej mindre
än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående moment belöper.
Finna fullmäktige erforderligt att tidigare än i mom. 18:o) angives
på pensionsstat överflytta verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare
vid avdelningskontor, vilken tillika är tjänsteman i riksbanken, äga
fullmäktige att, såvida han under minst tio år tjänstgjort såsom verkställande
styrelseledamot eller kontorsföreståndare, enligt de i mom. 19:o) och
detta moment angivna grunder beräkna pensionsbeloppet efter det pensionsunderlag,
som för dylik ledamot eller kontorsföreståndare är bestämt.
21 :o) Sätt till pension tillkommer ej den, som blivit från tjänsten avsatt
eller för fel eller försumlighet skild från tjänsten.
Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd, vilken utestänger från
behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller,
i stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, skola, efter det
sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar av pensionen anses förverkade,
och pension alltså utgå med endast en tredjedel av det ursprungliga beloppet.
22:o) Pension utgår från och med månaden näst efter den, under vilken
avgång från tjänsten ägt rum, till och med den månad, under vilken pensionstagare
avlider eller pensionsrätten eljest upphör.
23:o) Häftar pensionstagare vid tillträde av pension för oguldna pensionsavgifter,
skola dessa avgifters sammanlagda belopp uttagas genom avdrag
å pensionen, intilldess beloppet till fullo guldits.
24:o) Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det till
betalning förfallit, vare förverkat och tillfälle pensionsfonden, dock med rätt
för fullmäktige att, efter prövning av anledningen till försummelsen, medgiva
beloppets utbetalning, om framställning göres därom.
Riksdagen har förklarat,
att den, som från och med eller efter den tid, då den nya staten
träder i kraft, tillträder ordinarie befattning vid riksbanken, skall vara
pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
48
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid riksbanken,
vilka icke inom en månad efter det den nya avlöningsstaten trätt i
kraft, anmäla, att de vilja övergå till den nya staten samt underkasta sig
de för avlöningens åtnjutande stadgade bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills
gällande bestämmelser tillkommande avlönings- och pensionsförmåner.
Riksdagen har dessutom för avlöningsstaten antagit följande
Tilläggsbestämmelser
angående särskilda förmåner och ersättningar m. in.
l:o) För bestridande av tjänstgöring under semester, som åtnjutes av
verkställande styrelseledamot, kontorsföreståndare eller tjänsteman vid något
av bankens kontor, samt för bestridande av vikariat vid sjukdomsfall för
sådan befattningshavare, äga fullmäktige samt styrelserna för vederbörande
avdelningskontor att anvisa till extra ordinarie tjänstemän arvoden, uppgående
för år räknat antingen till 2,100 kronor för manliga tjänstemän och
1,050 kronor för kvinnliga biträden vid huvudkontoret samt avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö samt till 1,900 kronor för manliga tjänstemän
och 900 kronor för kvinnliga biträden vid övriga avdelningskontor
eller ock, därest den förordnade skulle i sin egenskap av extra ordinarie
tjänsteman komma i åtnjutande av högre arvode, till beloppet av detta arvode
; dock att om extra ordinarie tjänsteman, som erhållit förordnande att
uppehålla ordinarie befattning, får uppbära med denna befattning förenade
tjänstgöringspenningar, vikariatsersättningen utöver tjänstgöringspenningarna
icke må överstiga för manliga tjänstemän vid huvudkontoret samt avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö 2,100 kronor, för kvinnliga biträden
vid dessa kontor 1,050 kronor, för manliga tjänstemän vid övriga avdeldelningskontor
1,900 kronor och för kvinnliga biträden vid sistnämnda
kontor 900 kronor.
Till extra ordinarie tjänsteman, som vikarierar för kassör under dennes
semester, må dessutom utbetalas mot kassörens missräkningspenningar svarande
belopp för tiden i fråga samt till extra ordinarie tjänsteman, som i
egenskap av vikarie för ordinarie bokhållare vid mindre avdelningskontor
under dennes semester deltager i kassavård, det belopp, som motsvarar det
härför anvisade arvodet.
2:o)1 För den tid verkställande styrelseledamot eller kontorsföreståndare
vid avdelningskontor åtnjuter semester eller är av sjukdom hindrad att
1 Detta moment i dess förändrade lydelse enligt beslut av 1920 års riksdag äger tillämpning
från och med den 1 juli 1920.
49
tjänstgöra samt till vikarie för befattningens uppehållande förordnas befattningshavare
vid annat kontor, äga fullmäktige bestämma gottgörelse till vikarien
med belopp, motsvarande dennes avlöning å egen tjänst med tillägg
av vad verkställande styrelseledamotens eller kontorsföreståndarens tjänstgöringspenningar
överskjuta vikariens egna tjänstgöringspenningar samt därutöver
dagtraktamente enligt tredje klassen av gällande resereglemente.
3: o) Då vare sig annan styrelseledamot vid avdelningskontor än verkställande
styrelseledamot eller kontrollant vid sådant kontor åtnjuter i reglementet
medgiven kostnadsfri ledighet samt suppleant till följd därav inträder,
må till denne utgå ersättning med belopp, motsvarande det för
ordinarie styrelseledamot eller kontrollant i staten anvisade arvode.
4: o)1 Då ordinarie befattningshavare tillhörande vaktpersonalen erhåller
semester eller av sjukdom hindras att förrätta sin tjänst samt vikarie erfordras
för tjänstens bestridande, äga fullmäktige att till den person, som
därtill förordnas, bestämma lämpligt arvode.
5:o) Då enligt medgivande i reglementet tjänstemän över stat eller
extra vaktmästare anställas, äga fullmäktige att åt dem för tjänstgöringstiden
anslå lämplig avlöning, dock ej till högre belopp än begynnelseavlöningen
enligt stat för jämförlig ordinarie befattningshavare, minskad med
belopp, motsvarande avgift för sådan befattningshavares egen pensionering.
Utöver vad staten upptager, äga fullmäktige därjämte att, där de finna
särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga arvoden åt biträden
inom avdelningen för riksbankens utrikes affärer.
Likaledes äga fullmäktige att anvisa nödiga medel för överinseendet
över brandväsendet inom riksbankens byggnad i Stockholm, för polis- och
annan bevakning, för bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens
tjänstpersonal, för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig
uniformsbeklädnad vid tjänstgöring och åt chaufför av erforderliga uniformsoch
arbetspersedlar samt för biträde vid värmelednings skötande ävensom
att dels till vaktmästare vid huvudkontoret anvisa de särskilda arvoden
för postbefordran och inkasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna,
som fullmäktige finna skäliga, dels ock, när fullmäktige därtill
finna skäl, tilldela chaufförerna lämpliga premier för sparsamhet med förbrukningsartiklar
och god skötsel av materielen.
G:o) Vid förflyttning av extra ordinarie tjänsteman från ett kontor
till annat äga fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning för
1 Detta moment i dess förändrade lydelse enligt beslut av 1920 års riksdag äger tillämpning
från och med den 1 juli 1920.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 samt. 1 avd. 2 käft.
7
50
resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen kan medföra för den
transporterade.
7:o) Såsom bidrag till utländska studieresor för riksbankens tjänstemän
äga fullmäktige att av förslagsanslaget till extra personal m. m. årligen
använda ett belopp av högst 2,000 kronor.
8:o) Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är
anställd i riksbankens tjänst eller för dess räkning utför arbete och enligt
lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 är att anse
såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han eller hon icke på grund
av gällande stadganden för riksbankens personal kommer i åtnjutande av
förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser, av riksbanken utfå det
felande; och skola vid inträffande olycksfall i arbetet bestämmelserna i
samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.
Stat
för Tumba bruks tjänstemän.
Förvaltaren, lön .................................... kronor 6,000: —
tjänstgöringspenningar................ 3,000: — kronor 9,000: —
Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 1,000 kronor.
20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,37 ar,
och åkerjord, » 1,45 hektar.
Verkmästaren, lön ................................ kronor 8,000: —
tjänstgöringspenningar .................. » 1,500: — » 4,500: _
Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 500 kronor.
16 famnar ved samt
trädgård, innehållande 23,14 ar,
och åkerjord, » 13,88 »
Pappersmästaren, lön............................. kronor 2,200: —
tjänstgöringspenningar.................. » 1,000: — , 3,200''
Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 400 kronor.
51
12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 11,18 7 ar,
och åkerjord, » 16,97 »
Bruksbokhållaren, lön.............................. kronor 2,200: —
tjänstgöringspenningar ................ > 1,000: — kronor 3,200: —
Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 400 kronor.
12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 9,71 ar,
och åkerjord, » 7,09 »
Eörrådsbokhållaren, lön ........................ kronor 1,200:
tjänstgöringspenningar.................. » 600: — » 1,800: —
Efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring höjes
lönen med 200 kronor.
6 famnar ved samt
trädgård, innehållande 5 ar,
och åkerjord, » 7,2 5 ar.
Skolläraren, lön.................................. | ....... kronor 500: — |
|
tjänstgöringspenningar............. | 150: — |
|
arvode för söndagsskolan ....... | 150: — | 800 |
jämte 8 famnar ved.
Läkaren, arvode...................................................................... » 1,200: —
Anmärkning 1. Yeden skall bestå av blandad tall och gran.
Anmärkning 2. Till förvaltaren vid Tumba bruk civilingenjören Johannes
Westergren utgår enligt 1918 års riksdags beslut ett personligt
lönetillägg å tre tusen kronor årligen, räknat från och med den 1 juni
1918, under villkor att han förbinder sig att icke uppsäga sin befattning
inom fem år från nämnda dag.
52
Tilläggsbestämmelse.
Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
i brukets tjänst eller för dess räkning utför arbete och enligt lagen om
försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 är att anse såsom arbetare,
vara berättigad att, i den mån lian eller hon icke på grund av
gällande stadganden för tjänstpersonal och arbetare vid Tumba bruk kommer
i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser, av
riksbanken utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i arbetet
bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 192 0.