för riksbankens styrelse och förvaltning

Svensk författningssamling

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning,

utfärdadt den 21 maj 1912.

AFDELNING I.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af därtill
förordnade fullmäktige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.

(Jfr regeringsformen § 72.)

§ 2.

Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26.

Mom. 2. Hvad riksbanken äger utöfver grundfonden och reservfonden
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 3.

Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt i lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 3 käft. 1

(Bankoreglemente!.)

§ 4.

Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt kufvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag fastställt, hvadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10
skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar,
lydande å banko.

Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kungl. förordningen om rikets mynt af den
3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den 30 maj
1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum
för riksbanken af den 12 maj 1897.

§ 5-i

Om förfarandet, ifall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa,
stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2.

§ 6.

Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning stadgas
i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897.

ARDELKINGr II.

Om bankens rörelse.

Å. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska växlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande,

§ 7.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, prägladt i enlighet med kungl. förordningen af den 81
juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kungl. förordningen den B februari
1855 eller äldre författningar präglade svenska silfvermynt emottagas af
riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka
icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i
riket, äga fullmäktige bestämma såväl hvilka slag må köpas som pris
därå.

Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10.

Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.

Mom. 5. Fullmäktige äga att i afseende å mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behöfliga.

Mom. 6. Fullmäktige äga pröfva, om och till hvilket pris silfver i
plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

Mom. 7. I fråga om utlämnande af svenskt guldmynt, prägladt före
år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af
afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, äga fullmäktige
besluta.

Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid bufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmäktige äga bestämma.

§ 8.

Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat aftal
öfvertaga och att sälja dels utländska valutor dels vissa slag af obligationer
samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer
är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 11
och 12.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor äga fullmäktige
att hafva innestående bos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa växlar eller anvisningar.

Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar
och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, § 20, 2:dra stycket, äga fullmäktige rätt att för hvarje särskild!
fall bestämma villkoren.

§ 9

Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra
fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende påförhållandena
för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,
medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; ägande fullmäktige att af
dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.

§ io.

Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, äger begagna,
må ej öfverstiga 20 millioner kronor.

B. Om riksbankens sedlar, om växling af mynt och sedlar samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ 11-

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda: Sveriges
riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt
enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1878.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjänstemän. Å sedlar af 1,000 kronors valör handskrifvas namnteckningarna,
men å öfriga sedlar anbringas desamma genom tryck.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utväxling mot det i riket gångbara myntet.

Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som dels är stadgadt i kungl. kungörelserna af den 5 mars
1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober
1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjänstgöringen i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på

undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas
och afgöres af fullmäktige.

Mom. 6. Sedlar å riksdaler äfvensom å en krona, då sådana till
riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 12.

Riksbanken tillhandahåller svenskt mynt och skiljemynt af alla de
valörer, som utmyntas enligt gällande lag om rikets mynt, och gäller i afseende
å myntväxling hvad därom i kungl. kungörelsen den 31 december
1908 är stadgadt.

Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt är stadgadt i §§ 13
och 14 af lagen om rikets mynt.

§ 13-

Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas
till inväxling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
prägladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt
af riksgäldskontorets polletter. Sådant mynt får icke åter utväxlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, prägladt enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken kvarhållas.

Mom. 3. Fullmäktige äga bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlämnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 14.

Vid insättningar och likvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas dels
hufvud- och afdelningskontorens växlar, dels af enskilda banker utgifna
sedlar, hvilka af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, dels
ock, efter fullmäktiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda
penninganstalter utställda växlar.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda penninganstalters sedlar
och växlar äga fullmäktige meddela föreskrifter.

§ 15.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

G. Om postväxelrörelsen.

§ 16.

Mom. 1. De växlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skola vara ställda till viss man
eller order och få ej in blanco transporteras.

Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och
ett däremot svarande belopp efter telegram af det kontor, där insättningen
ägt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma
utfärda postväxel att inlösas vid hufvudkontoret; och äga fullmäktige
genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de avgifter och de villkor
i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande
af omförmälda rättighet erforderliga.

D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen.

§ 17.

Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1S97, §16 a), äger
riksbanken såväl vid hufvudkontoret som vid afdelningskontoren på deposition
afgiftsfritt mottaga penningar att utan räntegodtgörelse återbetalas vid
anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver
sålunda insatta penningar ställas till viss man.

Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarna lyftas.

§ 18-

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897,
§ 16 b) och § 17, äger riksbanken

dels vid såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren utan afgift eller
räntegodtgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar, med förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår,
dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar
och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar.

Mom. 2. För denna rörelse gälla följande hufvudsakliga bestämmelser:

a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

c) å insättning meddelas kvitto, hvilket ej får å annan öfverlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order ställd check, hvilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter
räkningshafvaren tillhandahållas utan afgift.

I öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmäktige.

§ 19.

Hafva fullmäktige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj 1897 åt firmor, som hafva väseldiskontering i riksbanken och ej
själfva drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse,
skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsakliga
bestämmelser:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas kvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas till viss man eller order ställd check, hvilken
icke får in blanco transporteras. Eäkningshafvaren äger icke begagna
andra checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa checkblanketter, å hvilka kvitto skall lämnas, får afgift icke upptagas; d)

å räkningen utställd check är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning
att å räkningen finnes behållning, motsvarande checkens belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen;

f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda
afdelningskontoren.

I öfrigt meddela fullmäktige de bestämmelser, som för begagnande
af sådan räkning finnas erforderliga.

E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af

gods under försegling.

§ 20.

Mom. 1. Då, jämlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, i riksbankens hufvudkontor till förvar mottages guld eller silfver,
myntadt eller i plants, skall bevis därom utfärdas. Detta bevis, som skall
vara ställ dt till viss man, bör innehålla:

a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vikt och dessutom,
i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlämnaren har att styrka med
företeende af attest från kontrollverket;

b) beräknadt värde i rikets mynt; och

c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar mottagna
eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.

Mom. 2. När, jämlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen
för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens hufvudkontor mottagas obligationer,
aktier eller andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
skall likaledes därom utfärdas bevis till viss person, hvarvid bör iakttagas,
att hvarje slag af obligationer, aktier eller andra värdepapper anses såsom
en särskild deposition, och att å ett bevis således endast upptagas värdepapper
af samma slag och beskaffenhet. I öfrigt bör beviset innehålla:

a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning jämte å papperen satt värde, detta senare,
så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris; och

b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna
handlingarna eller lämna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter
det i beviset bestämda pris, belöper.

Mom. 3. Afgiften för i förvar lämnadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för år räknade 1/i0 procent af det deponerades i beviset upptagna
värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens
längd skall vid inlämnandet afgift erläggas för minst ett år.
Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga en krona
för år räknadt.

Då insaltare till förvar lämnar värdepapper af samma slag och beskaffenhet,
som han å tidigare deposition redan har i riksbanken inneliggande,
må han, mot återställande af det äldre depositionsbeviset, kunna
erhålla nytt bevis, omfattande såväl den tidigare depositionen som de nya
till förvar ingifna värdepapperen, och må i detta fall afgiften för det nya
beviset, hvilket utfärdas för den tid, som å det äldre kan återstå, beräknas
endast i förhållande till den återstående tiden och för de nyinlagda värdepapperen;
den må dock icke understiga en krona.

Därest ej depositionen återtages inom den tid, för hvilken afgift erlagts,
anses den såsom på ett år förnyad på då gällande villkor. Uttager insättare
depositionen före utgången af den tid, för hvilken afgift blifvit erlagd, äger
han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift; utlottadt eller till betalning
uppsagdt värdepapper må dock kunna mot annat eller andra af samma slag
och beskaffenhet samt intill samma belopp afgiftsfritt utbytas. Om utbyte
mot annat värdepapper på nyss antydt sätt icke äger rum, bör nytt förvaringsbevis
å återstående beloppet kostnadsfritt utfärdas för den tid, afgift
redan erlagts.

Mom. 4. Hafva fullmäktige på grund af sista punkten i § 19 i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit mottagande
till förvar i hufvudkontoret af paket eller annan flyttbar egendom, skall
det till förvar anmälda, sedan en af fullmäktige därtill utsedd tjänsteman
förvissat sig om, att innehållets beskaffenhet ej utgör hinder för mottagande,
inför samma tjänsteman inom riksbankens kontor förseglas med deponentens
sigill, samt förvaringsbevis utfärdas. Beviset, som skall ställas till viss
person, bör i öfrig! innehålla:

a) beskrifning å det till förvar aflämnades yttre skick och rymd; och

b) förbindelse för riksbanken att, mot återställande af beviset och erläggande
af nedan bestämda afgift, återlämna godset med obruten försegling;
dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller
tillfällig olycka.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods med	rymd af högst	25	kub.-decim.	kr.	0:50
b b	b	b	därutöfver t. o.	m. 50	b	B	B	0:75
» b	5)	))	b b	75	B	B	B	1:—
B b	B	b	b b	100	B	B	B	1:25
b b	b	B	» x>	125	B	B	B	1:40
» b	5)	b	b b	150	B	B	B	1:55

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. B käft.

(Bankoreglementet.)

o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-decimeter eller del däraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift
alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlämnadt guld,
silfver, värdepapper eller försegladt gods:

att, om inlämnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt
gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;
b varjämte i fråga om försegladt gods tjänar till efterrättelse:
att vid inlämnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan
är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1—6 omförmälda rörelse
vid hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmäktige.

Mom. 8. Hafva fullmäktige på grund af § 19 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit, att vid afdelningskontor af riksbanken
må till förvar mottagas guld, silfver, värdepapper eller försegladt
gods, äga fullmäktige, med iakttagande af här ofvan stadgade grunder,
meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande
finnas erforderliga.

Mom. 9. Med statens verk eller med andra, när särskilda omständigheter
sådant föranleda, äga fullmäktige angående förvaring af värdepapper
eller af gods under försegling träffa särskild öfverenskommelse, och
må därvid deposition kunna mot nedsatt afgift eller utan afgift mottagas.

Bestämmelser angående förvarande i riksbanken af postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper samt om förvarande m. m. af handlingar
enligt öfverenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan, angående viss grufegendom
m. m. äro meddelade i § 51 här nedan.

Mom. 10. Utan binder af bestämmelserna i mom. 2 och 3 härofvan
angående depositionsbevisens form och innehåll samt angående värdehandlingarnas
återställande äga fullmäktige att därom beträffande större depositioner
meddela de föreskrifter, som de finna lämpliga.

F. Om utlåningsrörelsen.

§ 21.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad, för Stockholms län med undantag af de
delar af Erlinghundra, Närdinghundra, Frösåkers och Långhundra härad,
som tillhöra Uppsala-kontoret, för Asunda härad med Enköpings stad, Trögds
och Bro härad samt Håbo härad utom Skoklosters socken af Uppsala län
samt för Åkers och Selebo härad af Södermanlands län; genom afdelningskontoret
i Göteborg för Göteborgs och Bohus län, Vätte, Ale, Yedens, Bollebygds,
Marks och Kinds härad samt västra länsmansdistriktet af Kullings
härad inom Älfsborgs län äfvensom för Fjäre härad af Hallands län; genom
afdelning skontor et i Malmö för Malmöhus län; genom afdelning skontor et i Falun
för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret i Gifte för Gäfleborgs län, Tåla
härad af Västmanlands län samt Älfkarleby socken af Örby hus härad och
Hållnäs socken af Olands härad inom Uppsala län; genom afdelningskontoret
i Halmstad för Hallands län med undantag af Fjäre härad, för Bjäre härad
af Kristianstads län, för första (sydvästra), andra (sydöstra) och tredje (nordvästra)
länsmansdistrikten af Yästbo härad inom Jönköpings län äfvensom
för södra och sydvästra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad af Kronobergs
län; genom afdelningskontoret i Härnösand för Västernorrlands län
med undantag af provinsen Medelpad; genom afdelningskontoret i Jönköping
för Jönköpings län med undantag af förenämnda tre länsmansdistrikt af
Yästbo härad, för Redvägs härad af Älfsborgs län samt för Leaby och
Slättängs tingslag af Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom
afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra
och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jämte Öland, äfvensom
för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret
i Karlskrona för Blekinge län; genom afdelningskontoret i
Karlstad för Värmlands län; genom afdelningskontoret i Kristianstad för
Kristianstads län med undantag af Bjäre härad; genom afdelningskontoret i
Linköping för Östergötlands län med undantag af de delar däraf, hvilka
tillhöra afdelningskontoret i Norrköping för Norra Tjusts härad af Kalmar
läns norra landstingsområde med undantag af de socknar, som tillhöra
Norrköpingskontoret, samt för Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af
Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för

Norrbottens län; genom afdelningsJcontoret i Mariestad för Skaraborgs län
med undantag af dels nyssnämnda båda tingslag af Yartofta och Frökinds
härad, dels ock Ase, Viste, Laske och Barne härad; genom afdelningskontoret i
Norrköping för Norrköping och Söderköping samt Finspånga läns, Bråbo,
Memmings, Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkekinds och Hammarkinds härad
med Valdemarsviks köping af Östergötlands län äfvensom Tryserums och Östra
Eds socknar af Norra Tjusts härad af Kalmar läns norra landstingsområde;
genom afdelningskontoret i Nyköping för Södermanlands län med undantag af Åkers
och Selebo härad; genom afdelningskontoret i Sundsvall för provinsen Medelpad;
genom afdelning skontoret i Umeå för Västerbottens län; genom afdelningskontoret
i Uppsala för Uppsala stad, förLagunda, Hagunda, Ulleråkers, Vaksala,
Rasbo, Bälinge och Norunda härad samt Örbyhus härad utom Älfkarleby
socken, Olands härad utom Hållnäs socken och af Håbo härad Skoklosters
socken af Uppsala län, för Erlinghundra härad utom Norrsunda socken,
Närdinghundra härad utom Ununge och Edsbro socknar, Frösåkers härad
utom Edebo socken, med städerna Östhammar och Öregrund, samt Östuna,
Lagga och Husby-Långhundra socknar af Långhundra härad inom Stockholms
län äfvensom för Torstuna härad af Västmanlands län; genom afdelningskontoret
i Visby för Gottlands län; genom afdelningskontoret i Vänersborg
för Älfsborgs län med undantag af Vätte, Ale, Vedens, Bollebygds, Marks,
Kinds och Redvägs härad samt västra länsmansdistriktet af Kullings härad,
äfvensom för Åse, Viste, Laske och Barne härad af Skaraborgs län; genom
afdelningskontoret i Västerås för Västmanlands län, med undantag af Våla
och Torstuna härad; genom afdelningskontoret i Växjö för Kronobergs län
med undantag af södra och sydvästra länsmansdistrikten inom Sunnerbo
härad; genom afdelningskontoret i Örebro för Örebro län, samt genom afdelningskontoret
i Östersund för Jämtlands län, under iakttagande i afseende
å samtliga afdelningslcontoren af de villkor och bestämmelser beträffande
lånerörelsen, hvilka fullmäktige äga föreskrifva.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven
eller där drifver stadigvarande rörelse; dock att växelutgifvare, acceptant
eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna antagas,
äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än där diskontering, lån, kreditiv
eller kredit i löpande räkning sökes.

Utan hinder af distriktsindelningen må lån utan afbetalningsrätt mot
realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret
kredit i löpande räkning meddelas.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 22.

I öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen:

a) diskontering af växlar;

h) utlåning, mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot pant af varor;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af lån från afbetalningslånefonden.

a) Diskontering: af -växlar.

§ 28.

Mom. 1. Växel, som af riksbanken diskonteras, skall vara utställd i
svenskt mynt, accepterad samt betalbar inom sex månader efter diskonteringsdagen
å sådan inrikes ort, som af fullmäktige såsom bankplats godkänts.

Mom. 2. År växel ställd att betalas å annan ort, än där acceptanten
bor, skall å växeln uppgifvas namnet på en å betalningsorten bosatt person
eller firma, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning: mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse.

§ 24.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper.
Det tillkommer fullmäktige att bestämma hvilka värdepapper äro i riksbanken
belåningsbara samt den kurs, till hvilken de må belånas.

Mom. 2. Kommun och annan därmed jämförlig samfällighet äfvensom
stiftelse må på ofvan stadgade återbetalningsvillkor kunna erhålla lån
utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.

e) Utlåning: mot pant af varor.

§ 25.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid af högst sex månader samt möt pant af varor, liggande å allmän våg
eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller
deras värde riksbanken till banda, samt pröfvas för en sådan förbindelse
vederhäftig.

Panten skall i attest, som bör vara utställd till eller öfverlåten å riksbankens
hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och
beskrifvas.

Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas
som äfven belåningspriset, och äga att föreskrifva de kontroller med
afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga
och för riksbankens säkerhet behöfliga.

Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lämnade panten eller
en del däraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors styrelser,
de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, äga att, så ofta och på sätt
lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besiktningar
å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,
hos riksbanken pantsatta varor.

d) Beviljande af kassakreditiv cell kredit i löpande räkning.

§ 26.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges.

Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller,
där sådant särskildt föreskrifves, fullmäktiges pröfning och bestämmande
beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld.

Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.

Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan
vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.

Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna

tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats.
Om utestående belopp ej slutar å jämnt tiotal kronor, skall räntan
beräknas å närmast Överskjutande jämnt tiotal.

Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd, handskrifven
anvisning eller ock på viss man eller order ställd check, hvilken
icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren äger icke begagna andra
checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För
dessa blanketter, å hvilka kvitto skall lämnas, får afgift icke upptagas.

Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart därefter begagnas, är berättigad att låta till
det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp.

Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmäktige beviljas på
högst tolf månader och mot samma släg af säkerhet, som för kreditiv äro
fastställda, samt på de villkor i öfrigt, som fullmäktige bestämma, dock att
afgift för dylik kredit ej erlägges.

Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt
inom. 2 utlämnar, och af beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt
i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 d), är bestämdt,
ej öfverstiga femton millioner kronor.

e) Beviljande af lån från afbetalningslånefonden.

§ 27.

Mom. 1. Afbetalningslån lämnas mot lånesökandes förbindelse, försedd
antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjätte månad efter
utlåningsdagen af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jämte upplupen ränta,
vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder
till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000
kronor.

Mom. 6. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Mom. 7. Inlämnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om
lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna medgifva,
pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.

Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen.

§ 28.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser: Mom.

1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

l:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren,
dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor, liggande
å allmän våg, eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars
obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer; 2:o)

tjänstemän och betjänte i riksbankens hufvudkontor eller afdelningskontor;
dock äga bemälde tjänstemän och betjänte att vid hufvudkontoret
eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet
af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners
obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen
af fullmäktig eller styrelseledamot eller tjänstemän eller betjänte i riksbanken
må icke beviljas samt ej heller växel, å hvilken fullmäktig eller
styrelseledamot eller tjänsteman eller betjänte hos riksbanken är tecknad såsom
acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.

(Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast å
jämna tiotal kronor.

§ 29.

Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, därest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen

känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med af ämbetsmyndighet, offentlig tjänsteman eller
enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg
angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å hvarje
sökt växeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva
antagligheten af den därför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att
riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att för vinnande af detta ändamål förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.

Särskild! bör vid diskontering af växlar hänsyn tagas till växlarnas
ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej själfva
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af
två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.

§ 30.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor med dem omedelbart skriftväxla.
Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas
afgiftsfritt under de villkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmäktig i riksbanken och ledamot
af stjrrelse vid afdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning
med växeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid
hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande tjänstemännen
vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Öfverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan därom hos Riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige
gällande ansvarighetslag.

Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande äga förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 3 käft. 3

(Bankoreglemente!)

Bryter tjänsteman mot berörda förbud, anmäles sådant bos fullmäktige
eller vederbörande styrelse, hvilka äga att antingen för alltid eller för viss
tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma
åtföljande förmåner.

§ 31.

Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt
vid köp af växlar äga fullmäktige bestämma med afseende å såväl penningställningen
som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan
denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, där ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.

§ 32.

Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla
söckendagar i veckan.

§ 33.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor äga med stöd af Kungl.
Maj:ts plakat och påbud till domhafvande och exekutorer om en prompt
handräckning och exekution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681
att af såväl öfverståthållareämbetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor
insända.

§ 34.

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1880,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 35.

Om särskild rediskonteringsrätt samt om beviljande af särskilda låneoch
kreditivförmåner åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges
riksbank, öfvergångsstadganden, § 41.

AFDELNING III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 36.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen af sju fullmäktige.

Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter af riksbankens medel årligt arfvode till belopp, motsvarande
hvad enhvar af de öfriga fullmäktige i denna sin egenskap äger uppbära
enligt ailöningsstat, fastställd af Riksdagen, samt därutöfver tvåtusen
kronor för år räknadt.

Mom. 2. För fullmäktige skola jämlikt § 72 regeringsformen och
§78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen
och tre valde af Riksdagen.

Mom. 8. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmäktige
själfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 5. När fullmäktig på grund af bestämmelserna i §§ 29 och 30
af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva befattning
såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 37.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på riksbanken
särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.

§ 38.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig tre deputerade, en förste och två
andre, Indika det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och
den instruktion, som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige
bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning af utländska växlar med hvad därtill hörer, utöfva tillsyn öfver
göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Deputerade äga åtnjuta ledighet enhvar en och en half
månad årligen. \

Mom. 3. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, eu fullmäktig för att
enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande
ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af deputerad.

Mom. 4. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående
aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen fastställda aflöningsstat.

Mom. 5. När, med begagnande af den i mom. 2 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd däraf eller med anledning af fullmäktig
meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, äger denne att för tiden i fråga
af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmäktig
i staten anvisade arfvode.

BBi»,

Mom. 6. Därest deputerad åtnjuter ledighet eller i uppdrag för riksbankens
räkning är från hufvudkontoret frånvarande samt fullmäktige finna
erforderligt att förordna särskild vikarierande deputerad, äger denne att för
tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande
det för en andre deputerad i staten anvisade arfvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjänstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad
i förbållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid,
ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjänst.

§ 39.

Mom. 1. Dör behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i hvarje vecka eller oftare om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara
tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras
af allenast fyra fullmäktige, därest tre af dem äro om beslutet ense; men
i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem af
fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas.
I de fall, då rösterna äro lika, äge ordföranden afgörande röst. Den,
som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut,
och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något
fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att
deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon
ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar äga rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af
minst fyra fullmäktige.

§ 40.

Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om skyldigheten
för fullmäktige, styrelseledamöter, revisorer och tjänstemän att doldt
och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken
och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897, §§ 36 och 37.

§ 41.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som mynt- och
justeringsverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan
orsak mottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflämnande
till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omynta dt guld bos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola, när mynt- och justeringsverket för riksbankens
räkning innebar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den
inventering, som därstädes i januari månad hvarje år och oftare, där så
nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kungi. Maj:t finner godt förordna. Skulle
därvid något finnas att erinra, må fullmäktige bos Kung! Maj:t därom
göra anmälan.

Mom. 4. Af fullmäktige utses en ledamot i den kommission, som
jämlikt instruktionen för mynt- och justeringsverket bar att pröfva myntadt
gulds halt och vikt; och skall nämnda ledamot utses''första gången
för två år och därefter för tre år.

§ 42.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besiktning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 43.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, lämna riksbankens gäldenärer förlängning
i den föreskrifna tiden för betalande af skuld till riksbanken äfvensom
bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka afträdt sin egendom till borgenärers
förnöjande, ackord eller eftergift å deras skuld så ock utom konkurs
biträda öfverenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning af gäld. I öfrigt äga fullmäktige icke efterskänka något af
hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan
skola alla frågor därom underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande
i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige äga att såväl för hufvudkontoret som, på förslag
af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom
osäkra ansedda fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.

Öfver sådana till bankoutskottet ställda besvär eller ansökningar, som
blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige afgifva
utlåtande.

§ 45.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid
af delningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår
ej särskildt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad
enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lämnas
godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.

§ 46.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlämnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:

l:o) de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o) bidragen till änke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o) åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande däraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o) de af Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu kvarlefvande enskilda
personer fastställda årliga anslag; och

5ro) ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens
handlingar.

Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos bankoutskottet göra anmälan.

Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning af riksbankssedel äfvensom
vid utprångling af sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige
att efter sig företeende omständigheter i hvarje särskildt fall utfästa eller tilldela
de belöningar af riksbankens medel, hvilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 47.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk
vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med livad därtill hörer; börande alla frågor om utgifter för
bruket, de där icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de därtill erhållit medgifvande
af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på
stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares
afgång och däremellan hvart tredje år låta verkställa inventering af förråden
vid bruket.

§ 48.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af riksbankens däruti intecknade fordran blifvit för dess räkning
inropad, må icke af fullmäktige utan Riksdagens medgifvande afyttras.

§ 49.

Enligt stadgandet i § 32 af lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897 skola fullmäktige hvarje år till Riksdagens bankoutskott''afgifva
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna
berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket,
riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende.

Jämte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna
låta öfverlämna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar,
hvilka ma finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar
eller anmärkta förhållanden påkallade.

Den berättelse angående verkställd granskning af riksbanken i dess
helhet, som jämlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens revisorer
afgifves, skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras
och till Riksdagen öfverlämnas jämte de yttranden och förklaringar, till
hvilka densamma kan gifva anledning.

§ 50.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,
om så fordras, utan tiasutdräkt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige
vid sådant förhållande af Kungl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.

§ 51.

Mom. 1. Åt de af Rilcsdageti valde fullmäktige är uppdraget:
enligt regeringsformens § 50 att, jämte fullmäktige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende
till viktiga binder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
insätta i ämbetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår
eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast samfäldt med riksgäldskon
to rets fullmäktige per capita välja en annan;

enligt regeringsformens § 109 att, därest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning
blifvit ense, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den
förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jämlikt ökas eller
minskas efter den fastställda bevillningssummans förhållande till den, som
vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens § 82, att vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.

Mom. 2. Enligt kungl. förordningen angående en postsparbank för
riket äga fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i
postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar
mot den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt
att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen
finner nödigt.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 3 käft. 4

(Bankoreglementet.)

På grund af den af 1907 års Riksdag godkända öfverenskommelsen
emellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,
aktiebolaget Gellivare malmfält och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund,
å andra sidan, angående viss grufegendom m. m., äga fullmäktige
att mottaga och utan afgift förvara samt i enlighet med nämnda öfverenskommelse
förvalta däri afsedda handlingar.

Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja en person att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt val
därtill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan
åter inväljas,

b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och

c) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser
af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blifvit af Riksdagen
meddelade.

AFDELNING IV.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 52.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren
af tre ledamöter, hvilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för
ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet
för fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller
flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe
annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne

ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot
återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i . hvarje styrelse skola fullmäktige särskildt
utse eu att i egenskap af verkställande styrelseledamot handhafva den dagliga
förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund af tillfälligt
hinder för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, äger styrelsen att
förordna om göromålens uppehållande intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Å den tid, som fullmäktige på därom gjord framställning bestämma,
och sedan de förordnat om göromålens skötande, äger verkställande
styrelseledamot årligen åtnjuta ledighet

vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö en och en
half månad

samt vid annat afdelningskontor en månad, men från och med sjätte
året efter det, hvarunder han förordnats till verkställande styrelseledamot,
en och en half månad.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid afdelningskontor med styrelse,
bestående af blott tre ledamöter, äga jämväl att efter anmälan hos vederbörande
styrelse och, för så vidt ej särskildt hinder därför skulle möta, på
riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af sam- ^

manlagdt högst en månad årligen.

§ 53.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af
fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

§ 54.

Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor att
hafva inseende öfver de vid kontoret anställda tjänstemän, att ordna och
utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att
göra erforderliga kontrollanteckningar samt att föredraga låne- och andra
ärenden, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda
meddelade af fullmäktige eller deras deputerade.

55.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
så ofta ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra.
Styrelsen vare ej beslutför, med mindre tre ledamöter äro tillstädes. Uppstå
vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar,
gälle flesta rösterna och, då dessa äro lika, äge ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna
alla söckendagar. Om styrelsens beslutförhet gälle hvad i mom. 1 sägs;
och må låneansökning ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter äro därom ense.

§ 56.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, hvilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas af en nämnd, bestående af fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda
sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrifvet i fråga om den nämnd,
som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande
bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott
och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige
inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början
och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 57.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af Riksdagen fastställd aflöningsstat.

Mom. 2. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt
efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

AFDELNING V.

A. Om tjänstemännen och vaktbetj aningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden;
ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.

§ 58.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anställde tjänstemän,
i öfverensstämmelse med gällande tjänstgöringsstadgar samt de af fullmäktige
eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse
eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjänstgöringsstadgar äga fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige
beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets
pröfning och stadfästelse.

§ 59.

Mom. 1. De ordinarie tjänstemännen i riksbanken äro indelade i
tjånstegrader, särskildt för tjänstemännen vid hufvudkontoret samt vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö och särskildt för tjänstemännen
vid de i grupper indelade afdelningskontoren, dock att beträffande ombudsmännen
gradindelning tillämpas endast på ombudsmännen vid hufvudkontoret
och vid afdelningskontoret i Göteborg.

Tjänstegraderna äro:

a) för tjänstemännen vid hufvudkontoret samt vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö:

första tjänstegraden eller kontors- och kassaskrifvaregraden,
andra tjänstegraden eller bokhållare- och kassörsgraden,
tredje tjänstegraden eller kamreraregraden, samt
fjärde tjänstegraden eller kommissariegraden;

b) för tjänstemännen vid de i grupper iodelade afdelningskontoren:
registrators- och bokhållaregraden,

kassörsgraden, samt
kamreraregraden.

Mom. 2. Antalet tjänster i hvarje grad vid hvarje kontor fastställes
i särskild aflöningsstat, men äga fullmäktige närmare bestämma, hvilka
tjänstebefattningar skola till hvarje grad hänföras, dock att bankosekreteraren,
hvilken tillika är ombudsman, skall vara tjänsteman i fjärde graden
och ombudsmannen vid afdelningskontoret i Göteborg tjänsteman i
andra graden.

§ 60.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjänstemän vid hvarje
kontor, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjänstemännen af fjärde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen beböfliga, äga fullmäktige att utöfver
stat anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.

Mom. 3. Yaktbetjäning anställes vid hufvudkontoret till erforderligt
antal af fullmäktige och vid afdelningskontor af vederbörande styrelse till det
antal, aflöningsstaten angifver.

Vid hufvudkontoret äga deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare
äfvensom extra biträden för värmeledningens skötande. Med fullmäktiges
medgifvande må extra vaktmästare vid afdelningskontor anställas;
sådan vaktmästare antages och entledigas af kontorets styrelse.

Extra polisbevakning vid hufvud- eller afdelningskontor må anordnas
enligt bestämmande af fullmäktige.

§ 61.

Mom. 1. De till tjänstinnehafvare vid riksbankens kontor utgående
aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Eiksdagen fastställd aflöningsstat
med därtill hörande bestämmelser.

Mom. 2. Tjänstinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänstegrad
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges
för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad, under
hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning af tjänsten
för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Pensionsafgifterna ingå till en särskild fond.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

§ 62.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjänsteman utsattes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst
anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, där så ske kan, afse icke viss tjänst, utan i allmänhet
tjänst inom viss tjänstegrad vid vederbörande kontor.

I afseende å ombudsmansbefattningen vid afdelningskontoren må fullmäktige,
då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie
stat af sådan befattning anstå och i enlighet därmed bestämma, att dylik
tjänst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 8. För tillsättning af tjänst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jämte yttrande om tjänstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva
att tillsätta tjänsten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 4. I händelse till styrelseledamot i afdelningskontor, med uppdrag
att handhafva den dagliga förvaltningen, af fullmäktige är eller blifver
förordnad någon person, som innehafva- ordinarie tjänst inom riksbanken,
skall denna tjänst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som till innehafvande
af sådan tjänst efter honom förordna?, skall, när förre innehafvaren
återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att, med bibehållande
af samma tjänst åtföljande lön och tjänstgöringspenningar, förrätta den tjänst
vid något af riksbankens kontor, som fullmäktige, med hänsyn tagen såväl
till den ifrågavarande personens förtjänst och skicklighet som till i
öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess han
kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjänst, hvarom allt
särskildt förbehåll bör intagas i det förordnande eller den fullmakt, som
för honom utfärdas.

§ 68.

Pröfvas ledigblifven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige låta med
tillsättningen anstå, äfvensom, därest tjänsten anses lämpligen kunna medelst

tjänst i lägre grad ersättas, fullmäktige äga att om tillsättning af sistnämnda
tjänst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor om dylika förhållanden
hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig
tjänst utaf styrelsen vidtages.

§ 64.

Vid alla tjänstetillsättningar skola fullmäktige till tjänsten nämna den
bland de sökande, som för tjänsten är mest skicklig och passande. Till
ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets
rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjänstgöring i
ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret, såvida ej tjänstgöringen är
inskränkt till registrerings- eller diariiföring eller liknande sysselsättning.

§ 65.

Tjänsteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjänsteman i andra
eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke
annan tjänstebefattning utom riksbanken mottaga. Den, som till sådan
tjänst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes
innehafvande tjänstebefattning genast frånträda. Tjänsteman, som
till följd af förut gällande stadganden innehar tjänst utom riksbanken, må
dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjänstgöringen i riksbanken
hinderlig.

§ 66.

Uppflyttning till högre löneförmåner å innehafvande tjänst må icke ske
med mindre fullmäktige pröfva tjänstinnebafvaren hafva genom sin föregående
tjänstgöring och fortfarande duglighet gjort sig förtjänt af en dylik löneförbättring.

Beträffande tjänstinnehafvare vid afdelningskontoren sker sådan uppflyttning
efter hemställan af vederbörande kontors styrelse.

Tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af
löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som jämlikt §
78 berättigar honom till pension, må icke tilldelas förhöjning i löneförmånerna.

§ 67.

Tjänstinnehafvare vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga att
underkasta sig den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest
kan varda stadgad.

De tjänstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjänstgöring
i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; ägande
fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens
medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom
kan medföra.

§ 68.

Mom. 1. Tjänstledighet för tjänstemän meddelas vid hufvudkontoret
af deputerade för en tid af högst femton dagar i följd, vid afdelningskontor
af dess styrelse för en tid af högst trettio dagar i följd. Tjänstledighet
af längre varaktighet meddelas af fullmäktige, för tjänstemän vid afdelningskontor
efter vederbörande styrelses hörande. Tjänstledighet för öfvervaktmästare
eller ordinarie vaktmästare meddelas vid hufvudkontoret af
deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen.

Mom. 2. Blifver tjänst ledig och erfordras med anledning häraf
vikariat, förordna härom vid hufvudkontoret fullmäktige, vid afdelningskontor
styrelsen.

Om vikariat, som af beviljad tjänstledighet föranledes, äger den myndighet
att förordna, som meddelat tjänstledigheten.

Då vikariat, jämlikt nedanstående §§72 eller 73, för någon tjänsteman
fordras i anseende därtill, att han blifvit ställd under förmyndare
eller afträdt sin egendom åt borgenärer, skola fullmäktige härom förordna,
beträffande tjänst vid afdelningskontor efter styrelsens hörande.

Förordnande om vikariat för vaktbetjänt meddelas vid hufvudkontoret
af deputerade och vid afdelningskontor af styrelsen.

§ 69.

Till extra ordinarie tjänsteman i riksbanken kan den antagas, som

a) undergått godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk; eller

b) aflagt godkänd realskolexamen samt därefter genomgått nöjaktig
kurs i handelsinstitut, handelsskola eller därmed jämförlig bildningsanstalt;
eller ock

c) på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjänst,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 sand. 3 käft. 5

(Bankoreglementet.)

Extra ordinarie tjänstemän antagas af fullmäktige och äro skyldiga att
enligt fullmäktiges bestämmelse tjänstgöra vid hvithet som helst af riksbankens
kontor.

§ 70.

Tjänstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor äga att
på tider, då sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång
kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester

vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö:
tjänstemännen i 3:dje och 4:de graderna under en och en half månad
samt tjänstemännen i lista och 2:dra graderna under en månad;
vid öfriga afdelningskontor:

tjänstemännen i kamrerare- och kassörsgraderna under en månad, och
tjänstemännen i registrator- och bokhållaregraden under en half månad,
men från och med fjärde året efter det, hvarunder de vunnit ordinarie anställning
i riksbanken, en månad, allt hvarje år.

Kassörer och andra tjänstemän, som hafva sig anförtrodd kassavård,
äro pliktiga att årligen begagna sig af medgifven semester.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontor af styrelsen.

§ 71.

Mom. 1. Om tjänsteman vid hufvudkontoret, hvilken å tjänsten innehar
fullmakt, antingen vid mindre förseelser i tjänsten ej låter sig af deputerades
tillsägelser och varningar rätta eller ock beträdes med större fel
i tjänstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefverne!, vare
vederbörande deputerad skyldig att förhållandet hos fullmäktige anmäla,
och skola för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras samt
tjänstemannen lämnas tillfälle att sig förklara. Finnes tjänstemannen beträdd
med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han
efter fullmäktiges pröfning erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning
eller från tjänstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust
af större eller mindre del af lönen. Yarder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han från tjänstgöring på längre eller kortare tid med
förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande
tjänst.

Mom. 2. Af de tjänstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjänsten erhållit fullmakt, samt tjänstemännen vid afdelningskontor äga full -

mäktige att, sedan vederbörande tjänsteman fått tillfälle sig förklara, från
tjänsten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken
kontoret finnes icke vara belåtet; ägande fullmäktige att i afseende på
tjänsteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande
kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjänsteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, äga de
att sådana tillämpa.

§ 72.

Tjänsteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas
att tjänsten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.

Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjänsten, dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt
af sjukdom, fullmäktige må äga att efter omständigheterna förfara.

§ 73.

Den tjänstinnehafvare, som till borgenärers förnöjande sin egendom
afträdt, bör genast från tjänstgöring i riksbanken afbållas och skall, om han
icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande
tjänstebefattning.

§ 74.

Har tjänstinnehafvare genom domstols utslag förklarats förlustig medborgerligt
förtroende, bör han genast af hållas från tjänstgöring i riksbanken
och skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i riksbanken
innehafvande tjänstebefattning.

§ 75.

Den extra ordinarie tjänsteman, som beträdes med ovärdigt uppförande
i allmänna lefvernet eller eljest visar sig olämplig för riksbankens tjänst,
skall på anmälan af deputerade från listan öfver extra ordinarie tjänstemän
afföras.

§ 76.

Om någon af vaktbetjäningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjänsten eller utom densamma förhåller sig

otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse
att afhålla den felaktige från tjänstgöring under längre eller kortare tid,
med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom
från tjänsten.

§ 77.

Beräknande af pension åt tjänstinnehafvare grundas på dels den lön,
han vid afgång från tjänsten innehar, dels lefnadsåldern och dels det antal
år, han varit anställd såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller
annan statens tjänst.

§ 78.

Mom. 1. Tjänstinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår
och räknar trettiofem tjänstår, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom
pension från tjänsten afgå, fullmäktige obetaget att, på framställning af
tjänstinnehafvaren, låta med afsked anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna
riksbanken, dock icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år.

Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken
är tjänsteman i riksbanken, vare, om han vid ofvan angifna lefnads- och
tjänstålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta
sin lön såsom sådan ledamot oafkortad.

§ 79.

Den tjänstinnehafvare, som efter ådagalagdt välförhållande anmäler sig
om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och räknar trettiofem tjänstår,
berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar af innehafvande
lön.

Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med trettiofem tjänstår kan
afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring
pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst
afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
förmånligare utfalla.

§ 80.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehafvare, som af
sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande
sätt gagna riksbanken, oaktadt han ej anmält sig om afsked.
I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga den, som
af skedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och
tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre
än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

Finna fullmäktige erforderligt att tidigare än i § 78 angifves på pensionsstat
öfverflytta verkställande styrelseledamot, hvilken tillika är tjänsteman
i riksbanken, äga fullmäktige att, såvida han under minst tio år tjänstgjort
såsom verkställande styrelseledamot, enligt de i § 79 och denna paragraf
angifna grunder beräkna pensionsbeloppet efter den lön, som för
dylik ledamot är bestämd.

§ 81.

Rätt till pension tillkommer ej den, som blifvit från tjänsten afsatt
eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild.

Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende
eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 § strafflagen,
skola, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar af
pensionen anses förverkade, och pensionen alltså utgå med allenast en tredjedel
af det ursprungliga beloppet.

§ 82.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden
utöfver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast
ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition
inlämnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i
annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet
eller i de vid aflöningsstaten fogade bestämmelser angående statens
tillämpning, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott,
dock hvad angår beslut i ordningsmål endast i- det fall, att klaganden blifvit
från tjänsten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola vid äfventyr af talans förlust anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit
justeradt och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen,
hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlämnas sist å den
dag riksdag sammanträder, dock att, där beslutet är meddeladt senare än
fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, besvären böra
till bankoutskottet omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen
efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål
blifvit klaganden delgifvet.

B. Om tjänstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 83.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Till förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla uppå förvaltarens förslag tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmäktige.

För bruksförvaltaren och öfrige tjänstemän vid Tumba bruk gäller till
efterrättelse den af bankoutskottet den 9 mars 1903 fastställda instruktion
och arbetsordning.

§ 84.

Mom. 1. Tumba bruks tjänstemän tillkommande löne- och öfriga
förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen fastställd aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och af skedas
af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal
fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

Jämlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet,
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann
öfverensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank äfvensom i

lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken, båda af den 12 maj 1897, fastställda grunder,
upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjäna till ovillkorlig
efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre oförändrade stadganden,
instruktioner och förordnanden att därjämte iakttagas, såvidt de vid förekommande
särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och
gifna speciella föreskrifter, må kunna tjäna till efterrättelse; och böra fullmäktige
besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830,
de ofvanberörda båda lagarna af den 12 maj 1897, kungl. kungörelsen af
den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen
af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika
format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 21 maj 1912.

I. von STAPELM O HR.

HJALMAR WIJK.
K. A. WALLENBERG.

F. HOLMQUIST.
ERNST SÖDERBERG.
EMIL KRISTENSSON.

CARL SWARTZ.
JOHAN E. EKMAN.
ERNST HEDEN STJERN A.
IVAN SVENSSON.
CONRAD VAHLQUIST.

SIXTEN NEIGLICK.
P. M. CARLBERG.
AUG. HENRICSON.

J. M. JUHLIN.
ULRIK KLANDER.

G. Törnebladh.

Aflöningsstat

för Sveriges riksbank.

Fullmäktige i riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvarje...............

hvarförutom ordföranden åtnjuter..........................................

förste deputeraden.....................................................................

och två andre deputerade, hvardera ....................................

samt därförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen
vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ...............

Hufvud kontoret i Stockholm.

Tjänstemännen:

Å lönestat:

fyrtiofyra i första tj än stegraden, hvarje..............................

hvilket belopp kan förhöjas efter tre års ordinarie

tjänst i graden till .........................................................

efter sex års tjänst i graden till ..................................

trettiotre i andra tjänstegraden, hvarje ..............................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjänst i graden till .........................................................

efter tio års tjänst i graden till....................................

kronor 4,000:
)> 2,000:
» 86,000:
» 14,000:

» 2,000:

kronor 1,800:

b 2,300:
» 2,800:
» 3,000:

» 8,500:

b 4.000:

tio i tredje tjänstegraden, hvarje.......................................... kronor 4,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjänst i graden till ......................................................... » 4,500: —

efter tio års tjänst i graden till ................................. » 5,000: —

åtta i fjärde tjänstegraden, hvarje .................................... » 5,000: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden

kan förhöjas till............................................................... » 5,500: —

Å arfvodesstat:

Tjänstgöring spenning ar:

till tjänstemän i första tjänstegraden, hvarje....................	kronor	1,000: —
till tjänstemän i andra tjänstegraden, hvarje....................	D	1,500: —
till tjänstemän i tredje tjänstegraden, hvarje....................	D	2,000: —
till tjänstemän i fjärde tjänstegraden, hvarje....................	T)	2,800: —
Missrälcningspenningar:
till kassörerna, hvarje ........................................................... till den första gradens tjänsteman, som förordnas att före	kronor	1,000: —
stå bronsmyntkassan .....................................................	D	600: —
Årfvoden:
till hrandchefen .....................................................................	kronor	600: —
till vetenskapligt biträde för vården af riksbankens mynt-
och medaljsamling ......................................................		500: —

Vaktbetjäningen:

öfvervaktmästaren, tillika brandmästare, lön..................... kronor 1,200: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och

därunder ådagalagdt välförhållande kan förhöjas till » 1,500: —

tjänstgöringspenningar................................................... )) 1,000: —

jämte fria husrum och vedbrand;

Bihang till Riksdagens protokoll. 1912. 15 samt. 3 käft. 6

(Bankoreglemontet.)

vice brandmästaren, lön......................................................... kronor

tjänstgöringspenningar................................................... »

jämte fria husrum och vedbrand;

efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådaga lagdt

välförhållande kan lönen höjas till ............... »

samt efter tio års ordinarie tjänst under fortsatt

välförhållande till ......................................................... »

öfrige vaktmästare, hvarje, lön ......................................... »

tjänstgöringspenningar ................................................ »

efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådaga lagdt

välförhållande kan lönen höjas till ............... »

samt efter tio års ordinarie tjänst under fortsatt

välförhållande till......................................................... »

maskinisten, lön..................................................................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst hos
banken och därunder ådagalagat välförhållande

kan förhöjas till............................................................ »

tjänstgöringspenningar................................................... »

hvaraf kronor 400 utgöra arfvode för tillsyn af
körporten

jämte fria husrum och vedbrand;
biträdande maskinisten, arfvode.......................................... ))

Afdelningskontoret i Göteborg.

Styrelser):

verkställande styrelseledamoten, lön ................................. kronor

hvilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom
verkställande styrelseledamot vid kontoret i Göteborg
eller kontoret i Malmö kan höjas till............ »

tjänstgöringspenningar ............................................... »

i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri bostad,
af dragés härför 500 kronor å lönen;
tre andra styrelseledamöter, hvarje, i arfvode.................. »

800: —
700: —

1,000: —

1,200: —
800: —
600: —

1,000: —

1,200: —
1,200: —

1,500: —

1,000: —

1,800: —

5,000: —

5,500: —
4,000: —

2,400: —

Tjänstemännen:

åtta i första tjänstegraden,
åtta i andra tjänstegraden
och en i tredje tjänstegraden,

en hvar med aflöning enligt de i staten för hufvudkontoret för tjänsteman
i samma grad angifna grunder.

Vaktbetjäningen:

två vaktmästare, hvardera, lön................................................ kronor 800: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och

därunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... D 1,000: —

efter tio års till............................................................... » 1,200: —

samt tjänstgöringspenningar*) ....................................... » 300: —

två husdrängar, hvardera, lön................................................ )) 900: —

hvarjämte såväl desse som vaktmästarne äga att
åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmån ett belopp för hvarje af
800 kronor om året.

ÅfdeSningskontoret i Malmö.

Styrelsen:

verkställande styrelseledamoten, lön.................................... kronor 5,000: —

hvilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom
verkställande styrelseledamot vid kontoret i Göteborg
eller kontoret i Malmö kan höjas till............ » 5,500: —

tjänstgöringspenningar ................................................ » 4,000: —

i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri
bostad, afdrages härför 500 kronor å lönen;

tre andra styrelseledamöter, hvarje, i arfvode.................. » 2,400: —

*) 1904 års Riksdag har medgift, att hvardera af vaktmästarne vid riksbankens afdelningskontor
i Göteborg Lars Gustaf Olsson och Gustaf Alfred Hansson må erhålla en personlig tillökning
af dem tillkommande tjänstgöringspenningar med 100 kronor om året att utgå från 1904 års början.

Tjänstemännen:

fem i första tjänstegraden,
fem i andra tjänstegraden
och en i tredje tjänstegraden,

en hvar med aflöning enligt de i staten för hufvudkontoret för
i samma grad angifna grunder.

Arfvode:

till ombudsmannen ............................................................... kronor

Vaktbetjäningen:

två vaktmästare, hvardera, lön .......................................... kronor

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och
därunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till d

efter tio års till............................................................ »

samt tjänstgöringspenningar ....................................... »

äfvensom för den ene vaktmästaren fri bostad och
vedbrand och till den andre såsom ersättning därför
300 kronor om året.

en husdräng, lön .................................................................. »

jämte fri bostad och vedbrand.

Öfriga afdelningskontor.

Styrelsen:

verkställande styrelseledamöter, en vid hvarje kontor, lön kronor
hvilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom
verkställande styrelseledamot vid något riksbankens

kontor kan höjas till................................................... »

och efter tio års till ................................................. »

tjänstgöringspenningar................................................... »

i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri bostad,
af dragés härför 500 kronor å lönen;
två andra styrelseledamöter vid ett hvart af kontoren i
Kalmar, Nyköping, Visby, Vänersborg, Västerås

och Växjö, hvarje, i arfvode....................................... »

två styrelseledamöter vid ett hvart af öfriga afdelningskontor,
hvarje, i arfvode............................................. »

tjänsteman

2,000: —

800: —

1,000: —
1,200: —
300: —

900: —

4,000: —

4,500: —
5,000: —
2,800: —

1,200: —
1,500: —

Tjänstemännen:
Å lönestat:

registrator och bokhållare ................................................... kronor

hvilket belopp kan förhöjas efter tre års ordinarie

tjänst i graden till ...................................................... »

efter sex års tjänst i graden till .............................. »

kassör ....................................................................................... »

hvilket belopp kan förhöjas efter tre års ordinarie

tjänst i graden till......................................................... »

efter sex års tjänst i graden till .............................. »

kamrerare................................................................................. »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjänst i graden till ...................................................... »

efter tio års tjänst i graden till .............................. »

Å arfvodesstat:

Tjänstgöringspenningar:

till tjänsteman i registrator- och bokhållaregraden ...... kronor

till kassör................................................................................ »

till kamrerare ........................................................................ »

Missrähiingspenningar:

till kassör vid något af kontoren i Kalmar, Nyköping,

Yisby, Vänersborg, Västerås eller Växjö ............... kronor

till kassör vid annat kontor................................................ »

Årfvoden:

till ombudsman, vid hvarje kontor ...........

kronor

1,800: —

2,200: —
2,600: —
2,200: —

2,600: —
3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: —

800: —
1,000: —
1,700: —

600: —
800: —

1,000: —

Antal tjänstemän å stat må utgöra:

vid ett hvart af kontoren i Gräfle, Härnösand, Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Luleå, Sundsvall och Örebro: 1 kamrer, 1 kassör, samt 8 i
registrators- och bokhållaregraden;

vid ett hvart af kontoren i Latun, Halmstad, Jönköping, Karlskrona,
Uppsala och Östersund: 1 kamrer, 1 kassör samt 2 i registrators- och
bokhållaregraden;

vid ett hvart af kontoren i Kalmar, Mariestad, Norrköping, Umeå och
Visby: 1 kamrer, 1 kassör samt 1 i registrators-och bokhållaregraden;

vid ett hvart af kontoren i Nyköping, Vänersborg och Västerås: 1 kassör
och 2 i registrators- och bokhållaregraden;

samt vid kontoret i Växjö: 1 kassör och 1 i registrators- och bokhållaregraden.

Vaktbetjäning:

Åt en vaktbetjänt vid hvarje kontor: lön........................... kronor 700: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och

därunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... » 800: —

och efter tio års till ...................................................... )) 900: —

tjänstgöringspenningar ................................................... » 300: —

jämte fri bostad och vedbrand.

På gemensam stat för riksbankens hufvudkontor och samtliga

afdelningskontor.

Arfvode:

till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten

och semestervikariat, förslagsanslag........................ kronor 230,000: —

Kiksdagen har dessutom anvisat nedan upptagna belopp samt med afseende
å tillämpningen af denna stat därjämte fastställt följande:

l:o) Därest annan än tjänsteman i banken förordnas till verkställande
styrelseledamot vid afdelningskontor, äger denne att i arfvode tillgodonjuta
ersättning med samma belopp, som i staten finnes anvisadt till aflöning åt
verkställande styrelseledamoten vid kontoret utan ålderstillägg. Under semester
samt vid tjänstledighet för sjukdom eller af annan orsak äger han
att af arfvodet behålla hvad af aflöningen skulle tillkomma sådan innehafvare
af befattningen, hvilken är tjänsteman i riksbanken, dock utan ålderstillägg.

2:o) Vid förflyttning af extra ordinarie tjänsteman från ett kontor till
annat äga fullmäktige att af riksbankens medel bevilja den sålunda förflyttade
ersättning för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen kan
medföra för den transporterade.

3:o) Då enligt medgifvande i § 60 af reglementet tjänstemän öfver
stat eller extra vaktmästare anställas, äga fullmäktige åt dem för tjänstgöringstiden
anslå lämplig aflöning.

Utöfver hvad staten upptager, äga fullmäktige därjämte att, där de
finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga arfvoden åt
biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer.

Likaledes äga fullmäktige att anvisa nödiga medel för polis- och annan
bevakning, för tillhandahållande åt vaktmästare af lämplig unifonnsbeklädnad
vid tjänstgöring och för biträde vid värmelednings skötande äfvensom
att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare för postbefordran
och inkasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna meddela
de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

4:o) Den förhöjning i aflöningen, som efter viss tids tjänstgöring kan
medgifvas, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, ej beviljas,
förrän tjänstinnehafvaren under minst fyra femtedelar af samma tid med
godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester; och må, då förhöjning i
aflöningen beviljas, den förhöjda aflöningen åtnjutas från och med månaden
näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade villkoren
blifvit uppfyllda.

Förordnande, som oafbrutet fortfarit, till dess den tillförordnade befordrats
till ordinarie tjänst i samma grad, hvaruti han sålunda tjänstgjort,
må dock såsom ordinarie tjänstetid anses och sålunda kunna, efter den i

§ 66 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid, som erfordras
för erhållande af stadgadt lönetillägg.

Vaktbetjänt äger att i den för erhållande af tillägg å aflöningen stadgade
tid inräkna sådant af honom tidigare innehafdt, med nattjänstgöring
förenadt förordnande i riksbankens tjänst, som oafbrutet fortfarit, till dess
han befordrats till ordinarie.

5:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjänstinnehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt 7:o) här nedan berättigad, men
skola för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den,
som uppehållit befattningen.

Till kassör anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han i sådan egenskap verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest kassörsgöromålen icke bestrida
utgå till den, som i hans ställe varit därtill förordnad.

6: o) För den tid, verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor
på grund af medgifvande i § 52 mom. 4 åtnjuter semester, äga fullmäktige
bestämma godtgörelse till vikarie att utgå af kontorets medel, med tillämpning
därvid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna
för dylik ledamot; och då annan styrelseledamot vid afdelningskontor
enligt ofvan åberopade stadgande åtnjuter semester samt suppleant
till följd däraf inträder i styrelsen, må till denne, likaledes af kontorets
medel, utgå ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie ledamot
i staten anvisade arfvode.

För bestridande af tjänstgöring under semester, som åtnjutes af tjänsteman
vid något af bankens kontor, äga fullmäktige samt styrelserna för afdelningskontoren
att anvisa till extra ordinarie tjänstemän arfvoden efter
1,800 kronor för år räknadt eller, därest den förordnade skulle i sin egenskap
af extra ordinarie tjänsteman komma i åtnjutande af högre arfvode,
detta högre arfvode. Härjämte må till vikarie för kassör, som åtnjuter
semester, utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar svarande belopp
för tiden i fråga.

7:o) Blifver tjänsteman eller verkställande styrelseledamot, som tillika
är tjänsteman i banken, af sjukdom hindrad att förrätta sin syssla, äger
han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges
eller vederbörande styrelses pröfning, under högst en månad hvarje
år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar.

För bestridande af vikariat vid sjukdomsfall äga fullmäktige eller vederbörande
styrelse att i hvarje särskilt fall af riksbankens medel använda
1,800 kronor för år räknadt eller, därest den förordnade skulle i egenskap
af extra ordinarie tjänsteman åtnjuta högre arfvode, ett belopp motsvarande
detta högre arfvode. Härvid skall dock iakttagas, att, om e. o.
tjänsteman, som erhållit förordnande att uppehålla ordinarie befattning, får
uppbära med denna befattning förenade tjänstgöringspenningar, vikariatsersättningen
utöfver tjänstgöringspenningarna icke må öfverstiga 1,800 kr.
för år räknadt.

8:o) Erhåller tjänstinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos Riksdagen
eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras
vikariat för tjänstinnehafvare på den grund, att han i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin
tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar till sin vikarie afstå så mycket
af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande nödigt.

• 9:o) Fullmäktige eller vederbörande styrelse må kunna dels medgifva
vaktbetjänt, som af sjukdom hindras från tjänstens bestridande, att under
högst en månad hvarje år uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar,
dels på framställning af vaktbetjänt, efter pröfning af förekommande
omständigheter, medgifva honom ledighet under högst 15 dagar
hvarje år med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten
förenade aflöningsförmåner. Då vaktbetjänt af sjukdom hindras att sin
tjänst förrätta eller erhåller ledighet i den ordning, som här ofvan är sagdt,
må, där annan person behöfver förordnas för göromålens uppehållande,
den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida tjänsten,
af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande högst 4 kronor om dagen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 samt. 3 käft.

(Bankoreglomentet.)

Stat

för Tumba bruks tjänstemän.

Förvaltaren, lön....................................... kronor 5,000: —

tjänstgöringspenningar.................. » 1,500: — kronor 6,500: —

20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,37 ar,
och åkerjord » 1,45 hektar.

Nuvarande förvaltaren, J. Th. Fiebelkorn, är berättigad till pension i
likhet med kamrerare vid hufvudkontoret och betalar pensionsbidrag såsom
sådan.

Bokhållaren, lön .................................... kronor 1,600: —

tjänstgöringspenningar............... » 800: — kronor 2,400: —

12 famnar ved samt trädgård, innehållande	9,71 ar,	•
och åkerjord »	7,09 D
Kontorsbiträde åt förvaltaren	arfvode.................................	» 1,200: —
Verkmästaren, lön .................	................ kronor 2,400: —
tjänstgöringspenningar ..	................ » 1,200: —	» 3,600: —
16 famnar ved samt trädgård, innehållande	23,14 ar,
och åkerjord »	13,88 »
Pappersmästaren, lön ...........
tjänstgöringspenningar ..	................ » 800: —	» 2,400: —

12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 11,187 ar,
och åkerjord » 16,97 »

Skolläraren, lön...................................	....... kronor	500: —
tjänstgöringspenningar ..............	....... »	150: —
arfvode för söndagsskolan .......	....... D	150: —

jämte 8 famnar ved.

Läkaren, arfvode ..................................................................... )) 1,200: —

Anmärkning: Yeden skall bestå af blandad tall och gran.

Gentraltryckeriet, Stockholm, 1912.