för Riksbankens styrelse och förvaltning (Svensk författningssamling )

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning,

. utfärdadt den 20 maj 1902.

AFDELNING I.

A! I män na föreskrifter.

§ i.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill
förordnade fullmäktige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

§ 2.

Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26.

Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver grundfonden och reservfonden
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 3.

Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt i lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglemente!.)

§ 4.

Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt hufvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10
skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar,
lydande å banko.

Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kongl. förordningen om rikets mynt af den
3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den 30 maj
1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum
för riksbanken af den 12 maj 1897.

Om förfarandet, i fall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa,
stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken af den 12 maj 1897, § 2.

§ 6.

Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning stadgas
i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897.

AFDELNING II.

Om bankens rörelse.

A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.

§ 7.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af den 81
juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas af
riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, bvilka
icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i
riket, ega fullmäktige bestämma, såväl hvilka slag må köpas som pris
derpå.

Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10.

Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.

Mom. 5. Fullmäktige ega att i afseende å mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse beböfliga.

Mom. 6. Fullmäktige ega pröfva, om och till bvilket pris silfver i
plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

Mom. 7. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före
år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af
afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige
besluta.

Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma,

§ 8-

Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat aftal
öfvertaga och att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag af obligationer
samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer
är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 11
och 12.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar.

Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar
och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, § 20, 2:dra stycket, ega fullmäktige rätt att för hvarje särskildt
fall bestämma vilkoren.

§ 9.

Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra
fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena
för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,
medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmägtige att af
dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.

§ io.

Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, eger begagna,
må ej öfverstiga 20 millioner kronor.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ 11.

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda: Sveriges
riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt
enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.

Mom. 2.^ Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjenstemän. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna
genom tryck, och sedlarne å 50 och 100 kronor förses med
en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören
handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara myntet.

Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna af den 5 mars
1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober
1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på
undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas
och afgöres af fullmäktige.

Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å eu krona, då sådana till
riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 12.

I riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas svenskt mynt och
skiljemynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas;
hörande fullmäktige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af
hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den
30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling
af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel,
mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande
af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor
delbart belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i mån af tillgång.

Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt stadgas i lagen om
rikets mynt af den 30 maj 1873, §§ 13 och 14, den senare sådan den
lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

§ 13.

Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas
till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt
af riksgäldskontorets polletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken qvarhållas.

Mom. 3. Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 14.

Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas dels
hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels af enskilda banker utgifna
sedlar, hvilka af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, dels
ock, efter fullmäktiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda
penningeanstalter utstälda vexlar.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda penningeanstalters sedlar
och vexlar ega fullmägtige meddela föreskrifter.

§ 15.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag
hallas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

C. Om postvexelrörelsen.

§ 16.

Mom. 1. De vexlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skola vara stälda till viss man
eller order och få ej in blanco transporteras.

Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och
ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen
egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma
utfärda postvexel att inlösas vid hufvudkontoret; och ega fullmäktige
genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de avgifter och de vilkor
i ifrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande
af omförmälda rättighet erforderliga.

D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen.

§ 17.

Af en hvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1S97, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret som

vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan
riintegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen
bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar ställas till viss man.

Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarna lyftas.

§ 18.

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897,
§ 16 b) och § 17, skall riksbanken

dels af en hvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret som
afdelningskontoren utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga och å giroräkning
föra penningar, med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren hvad å räkningen innestår,

dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar
och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar enligt
aftal mellan fullmäktige och vederbörande myndighet.

För denna rörelse gälla följande bestämmelser:

a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får å annan öfverlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order stöld check, hvilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter
räkningshafvaren tillhandahållas utan afgift.

Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att efter vederbörligt
förordnande särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar
på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar vid
anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva
under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige finna för riksbanken
behöfliga.

§ 19.

Hafva fullmäktige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj 1897 åt firmor, som hafva vexeldiskontering i riksbanken och ej
sjelfva drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse,
skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsakliga
bestämmelser:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas till viss man eller order stöld check, hvilken
icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna
andra checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa checkblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas
;

d) å räkningen utstäld check är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning
att å räkningen finnes behållning, motsvarande checkens belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen;

f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda
afdelningskontoren.

E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af

gods under försegling.

§ 20.

Mom. 1. Då, jemlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, i riksbankens hufvudkontor till förvar mottages guld eller silfver,
myntadt eller i plants, skall bevis derom utfärdas. Detta bevis, som skall
vara stäldt till viss man, bör innehålla:

a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom,
i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren har att styrka med
företeende af attest från kontroll verket;

b) beräknadt värde i rikets mynt; och

c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar ernottagna
eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.

Mom. 2. När, jemlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen
för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens hufvudkontor mottagas obligationer,
aktier eller andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
skall likaledes derom utfärdas bevis till viss person, hvarvid bör iakttagas,
att hvarje slag af obligationer, aktier eller andra värdepapper anses såsom

eu särskild deposition, och att å ett bevis således endast upptagas värdepapper
af samma slag och beskaffenhet. I öfrigt bör beviset innehålla:

a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning jemte å papperen satt värde, detta senare,
så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris; och

b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna
handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter
de i beviset bestämda pris, belöper.

Mom. 3. Afgiften för i förvar lemnadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för år räknadt lj.i0 procent af det deponerades i beviset upptagna
värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens
längd skall vid inlemnande! afgift erläggas för minst ett år.
Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga eu krona
för år räknadt.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den
såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken
afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift;
utlottadt eller till betalning uppsagdt värdepapper må dock kunna mot
annat eller andra af samma slag och beskaffenhet samt intill samma belopp
afgiftsfritt utbytas. Om utbyte mot annat värdepapper på nyss antydt sätt
icke eger rum, bör'' nytt förvaringsbevis å återstående beloppet kostnadsfritt
utfärdas för den tid, afgift redan erlagts.

Mom. 4. Hafva fullmäktige på grund af sista punkten i § 19 i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit mottagande
till förvar i hufvudkontoret af paket eller annan flyttbar egendom, skall
det till förvar anmälda, sedan en af fullmäktige dertill utsedd tjensteman
förvissat sig om, att innehållets beskaffenhet ej utgör hinder för mottagande,
inför samma tjensteman inom riksbankens kontor förseglas med deponentens
sigill, samt förvaringsbevis utfärdas. Beviset, som skall ställas till viss
person, bör i öfrigt innehålla:

a) beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd; och

b) förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande
af nedan bestämda afgift, återlemna godset med obruten försegling;
dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller
tillfällig olycka.

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Bank oreglementet.)

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods med rymd af högst 25

» )) » » derutöfver t. o. m. 50

» » » » » )> 7 5

» » » » » »100

» » » » » » 125

» » » » » » 150

kub.-decim. Kr

» » »

0:50

0:75

1:—

1:25

1:40

1:55

o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift
alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlemnadt guld,
silfver, värdepapper eller försegladt gods:

att, om inlemnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt
gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;

hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan
är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1 — 6 omförmälda rörelse
vid hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmäktige.

Mom. 8. Hafva fullmäktige på grund af § 19 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit, att vid afdelningskontor af riksbanken
må till förvar mottagas guld, silfver, värdepapper eller försegladt
gods, ega fullmäktige, med iakttagande af här ofvan stadgade grunder,
meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande
finnas erforderliga.

Mom. 9. Bestämmelser angående förvarande i riksbanken af postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade i § 51
här nedan.

F. Om utlåningsrörelsen.

§ 21.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hwfmdkontoret
i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala län, Torstuna härad af Vestmanlands
län samt Åkers och Selebo härad af Södermanlands län; genom
afdelningsko?itoret i Göteborg för Göteborgs och Bohus län, Yätle, Ale, Yedens,
Bollebygds, Marks och Kinds härad samt vestra länsmansdistriktet af Kullings
härad inom Elfsborgs län äfvensom för Ejäre härad af Hallands län; genom
afdelningskontoret i Malmö för Malmöhus län; genom afdelning skontor et i Falun
för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret i Gefle för Gefleborgs län och
Våla härad af Yestmanlands län; genom afdelningskontoret i Halmstad för
Hallands län med undantag af Fjäre härad, för Bjäre härad af Kristianstads
län, för första (sydvestra), andra (sydöstra) och tredje (nordvestra) länsmansdistrikten
af Vestbo härad inom Jönköpings län äfvensom för södra och
sydvestra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad af Kronobergs län; genom
afdelningskontoret i Hernösand för Yesternorrlands län; genom afdelningskontoret
i Jönköping för Jönköpings län med undantag af förenämnda tre
länsmansdistrikt af Vestbo härad, för Redvägs härad af Elfsborgs län samt
för Leaby och Slättängs tingslag af Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs
län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde
eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte
Oland, äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde;
genom afdelningskontoret i Karlskrona för Blekinge län; genom
afdelningskontoret i Karlstad för Vermlands län; genom afdelningskontoret i
Kristianstad för Kristianstads län med undantag af Bjäre härad; genom
afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands län samt för Norra och
Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra landstingsområde;
genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af dels nyssnämnda
båda tingslag af Vartofta och Frökinds härad, dels ock Åse, Viste,
Laske och Barne härad; genom afdelningskontoret i Nyköping för Södermanlands
län med undantag af Åkers och Selebo härad; genom afdelningskontoret
i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret i Vener sborg*)

*) Kontoret kommer att öppnas under innevarande år, och gäller, tills sådant skett, förut varande

distriktsindelning.

för Elfsborgs län med undantag af Vätte, Ale, Vedens, Bollebvgds, Marks,
Kinds och Redvägs härad samt vestra länsmansdistriktet af Kullings härad,
äfvensom för Åse, Viste, Laske och Barne härad af Skaraborgs län; genom
afdelning skön törel i Vester ås*) för Vestmanlands län med undantag af Våla
och Torstuna härad; genom afdelningslcontoret i Vexiö för Kronobergs län
med undantag af södra och sydvestra länsmansdistrikten inom Sunnerbo
härad, genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom af delningskontoret
i Örebro för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund
för Jemtlands län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren
af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmäktige
ega föreskrifva.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven
eller der drifver stadigvarande rörelse; dock att vexelutgifvare, acceptant
eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna antagas,
äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv
eller kredit i löpande räkning sökes.

Utan hinder af distriktsindelningen må lån utan afbetalningsrätt mot
realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret
kredit i löpande räkning meddelas.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 22.

I öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot pant af varor;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af af betalningslån.

*) Kontoret kommer att öppnas under innevarande år, och gäller, tills sådant skett, förut varande

distriktsindelning.

a) Diskontering'' af växlar.

§ 28.

Mom. 1. Vexel, som af riksbanken diskonteras, skall vara utstäld i
svenskt mynt, accepterad samt betalbar inom sex månader efter diskonteringsdagen
å sådan inrikes ort, som af fullmäktige såsom bankplats godkänts.

Mom. 2. År vexel stäld att betalas å annan ort, än der acceptanten
bor, skall å vexeln uppgifvas namnet på eu å betalningsorten bosatt person
eller firma, bos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse.

§ 24.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper.
Det tillkommer fullmäktige att bestämma hvilka värdepapper äro i riksbanken
belåningsbara samt den kurs, till hvilken de må belånas.

Mom. 2. Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet äfvensom
stiftelse må, på ofvan stadgade återbetalningsvilkor, kunna erhålla lån
utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.

e) Utlåning mot pant af varor.

§ 25.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid af högst sex månader samt mot pant af varor, liggande å allmän väg
eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller
deras värde riksbanken till hända samt pröfvas för en sådan förbindelse
vederhäftig.

Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens
hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och
beskrifvas.

Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas
som äfven belåningspriset, och ega att föreskrifva de kontroller med
afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga
och för riksbankens säkerhet behöfliga.

Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lemnade panten eller
en del deraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 4. Såväl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors styrelser,
de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt
lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besigtningar
å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,
hos riksbanken pantsatta varor.

d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.

§ 26.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges.

Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller,
der sådant särskildt föreskrifves, fullmäktiges pröfning och bestämmande,
beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld.

Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.

Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan
vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.

Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats.
Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor, skall räntan
beräknas å närmast Överskjutande jemnt tiotal.

Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven
anvisning eller ock på viss man eller order stäld check, hvilken
icke får in blanco transporteras. Kredithafvaren eger icke begagna andra
checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För
dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas.

Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till

det nja kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig
kapitalskuld, i män som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp.

Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmäktige beviljas på
högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro
faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmäktige bestämma, dock att
afgift för dylik kredit ej erlägges.

Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt
mom. 2 utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt
i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj ISO7, § 13 d), är bestämdt,
ej öfverstiga femton millioner kronor.

e) Beviljande af afbetalning-slån.

§ 27.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, försedd
antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af minst en tiondedel ittaf lånebeloppet jemte upplupen ränta,
vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder
till betalning förfallen.

Mom. 8. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000
kronor.

Mom. 6. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Mom. 7. Afbetalningslånen må, enligt lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897, § 18 sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt
belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller tolf millioner
femhundra tusen kronor.

Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om
lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva,
pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.

Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen.

§ 28.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

l:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren,
dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor, liggande
å allmän våg, eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars
obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer; 2:o)

tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdelningskontor;
dock eg a bemälde tjenstemän och betjente att vid hufvudkontoret
eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet
af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners
obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen
af fullmäktig eller styrelseledamot eller tjenstemän eller betjente i riksbanken
må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmäktig eller
styrelseledamot eller tjensteman eller betjente hos riksbanken är tecknad såsom
acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.

(Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast å
jemna tiotal kronor.

§ 29.

Mom. 1, Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen
känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller
enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg
angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å hvarje
sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva
antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att
riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att för vinnande af detta ändamål förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.

Särskildt bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlarnes
ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af
två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.

§ 30.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor med dem omedelbart skriftvexla.
Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas
afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmäktig i riksbanken och ledamot
af styrelse vid afdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning
med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid
hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande tjenstemännen
vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Öfverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige
gällande ansvarighetslag.

Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande ega förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige
eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss
tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma
åtföljande förmåner.

Bill. Ull Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Bankoreglementet.)

§ 31.

Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt
vid köp af vexlar ega fullmäktige bestämma med afseende å såväl penningeställningen
som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan
denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.

§ 32.

Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla
söckendagar i veckan.

§ 33.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega med stöd af Kong],
Majrts plakat och påbud till domhafvande och exekutorer om en prompt
handräckning och exekution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681
att af såväl öfverståthållareembetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor
insända.

§ 34.

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1880,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 35.

Om särskild rediskonteringsrätt samt om beviljande af särskilda kreditivförmåner
åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank, öfvergångsstadganden,
§ 41.

AFDELNING III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 36.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen af sju fullmäktige.

Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika
med det en hvar af öfriga fullmäktige i denna sin egenskap eger uppbära
enligt af Riksdagen faststäld atlöningsstat.

Mom. 2. För fullmäktige skola jemlikt § 72 regeringsformen och
§78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen
och tre valde af Riksdagen.

Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmäktige
sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 5. När fullmäktig på grund af bestämmelserna i §§ 29 och 30
af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva befattning
såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 37.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på riksbanken
särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.

§ 38.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, en förste och en
andre, hvilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och
den instruktion, som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige
bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning af utländska vexlar med hvad dertill körer, utöfva tillsyn öfver
göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger dels att under den tid, då ordinarie deputerad
åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade,
inträda såsom deputerad, dels ock att utföra de uppdrag, hvilka kunna
honom af fullmäktige anförtros.

Mom. 8. Ordinarie deputerade och vikarierande deputerad ega åtnjuta
ledighet en hvar en och en half månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, eu fullmäktig för att
enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande
ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående
aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af fullmäktig
meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden i fråga
af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmäktig
i staten anvisade arfvode.

Mom. 7. Derest vikarierande deputerad tjenstgör såsom ordinarie eller
åtnjuter ledighet och fullmäktige finna erforderligt att förordna särskild
vikarierande deputerad, eger denne att för tiden i fråga af bankens medel
uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för vikarierande deputerad
i staten anvisade arfvode.

Mom. 8. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad
i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagdt half annan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid,
ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjenst.

§ 39.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara
tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras
af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men
i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem af
fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas.
I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den,
som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut,
och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något
fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att
deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon
ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af
minst fyra fullmäktige.

§ 40.

Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om skyldigheten
för fullmäktige, styrelseledamöter, revisorer och tjensteman att doldt
och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken
och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897, §§ 36 och 37.

§ 41.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit,
så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken,
myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola, när kongl. myntverket för riksbankens
räkning innehar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den inventering,
som derstädes i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid
något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom göra
anmälan.

§ 42.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 43.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer
förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken
som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers
förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till
riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmäktige deremot icke
efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar
bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande
bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag
af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom
osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 44.

Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos
bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige
inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 45.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid
afdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår
ej särskilt arfvode, utan endast rese- ocli traktamentsersättning, beräknad
enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas
godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.

§ 46.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:

T.o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de af Kikets Ständer eller Riksdagen till ännu qvarlefvande enskilda
personer faststälda årliga anslag; och

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens
handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.

§ 47.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk
vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter
för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller till -

hörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och
beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande
af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäidt eller genom delegerade, på
stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares
afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid
bruket.

§ 48.

Eiksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning
inropad, må icke af fullmäktige utan Riksdagens medgifvande afyttras.

§ 49.

Enligt stadgandet i § 82 af lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897 skola fullmäktige hvarje år till Riksdagens bankoutskott afgifva
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna
berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket,
riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna
låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar,
hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar
eller anmärkta förhållanden påkallade.

Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i dess
helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens revisorer
afgifves, skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras
och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och förklaringar, till
hvilka densamma kan gifva anledning.

§ 50.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,
om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige
vid sådant förhållande af Kong! Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.

§ 51.

Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmäktige är uppdraget:
enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende
till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår,
eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets
fullmäktige, per capita välja en annan;

enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt be vill -ningens hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning
blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den
förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller
minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som
vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens § 82 att vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.

Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för
riket ega fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i
postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar
mot den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt
att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen
finner nödigt.

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Bank oreglementet.)

Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige
i riksbanken dessutom

a) att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja eu person att, å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta-kanal-direktionen; skolande nytt val
dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan
åter inväljas,

b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och

c) att förvalta den jeinlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya
byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse
med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12
maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

AFDELNING IV.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 52.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren
af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för
ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet
för fullmäktige att, när de dertill finna anledning, entlediga en eller
flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe
annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot
återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskild t
utse en att i egenskap af verkställande styrelseledamot handhafva den dagliga
förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för
ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, eger styrelsen att
förordna om göromålens uppehållande, intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Å den tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning, bestämma,
och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger verkställande
styrelseledamoten vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö
åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
en månads ledighet årligen.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med
undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos
vederbörande styrelse och, för så vidt ej särskildt hinder derför skulle möta,
på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af
sammanlagdt högst en månad årligen.

Mom. 5. För den tid, verkställande styrelseledamot, på grund af
medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmäktige bestämma godtgörelse
till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade
föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot.

§ &3.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af
fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

§ 54.

Mom. 1. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor
att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom
kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja hrefveslingen
emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade
meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot samt eu af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af
vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.

§ 55.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
eu gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara
närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras,
skiljaktiga meningar, galle flesta rösterna, och då dessa äro lika, ege ordföranden
afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna
alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter
äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter
äro derom ense.

§ 56.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter
väljas af eu nämnd, bestående af fyratioåtta valmän, utsedda på enahanda
sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrifvet i fråga om den nämnd,
som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande
bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott
och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige
inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början
och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 57.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt
efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock
att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 52 mom. 4, begagnar le -

dighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets
medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie
ledamot i staten anvisade arfvode.

AFDELNING V.

Å. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden;
ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.

§ 58.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälde tjenstemän,
i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige
eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse
eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige
beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets
pröfning och stadfästelse.

§ 59.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och
ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisorer och ombudsmannen vid hufvudkontoret; Fjerde

graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid kufvudkontoret
och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen

vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen vid kontoret
i Malmö.

§ 60.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvarje
kontor, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver
stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden
anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Yaktbetjening anställes vid hufvudkontoret till erforderligt
antal af fullmäktige och vid afdelningskontor af vederbörande styrelse till det
antal, aflöningsstaten angifver.

Vid hufvudkontoret ega deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare.

§ 61.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Eiksdagen
faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret
äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Giöteborg och Malmö,
hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Gröteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet
i § 29 mom. 1 här ofvan.

Mom. 8. Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver
stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

§ 62.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, me -

deist anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren må fullmäktige,
då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie
stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik
tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 8. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva
att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 4. I händelse till styrelseledamot i afdelningskontor, med uppdrag
att handhafva den dagliga förvaltningen, af fullmäktige är eller blifver
förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjenst inom riksbanken,
skall denna tjenst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som till innehafvande
af sådan tjenst efter honom förordnas, skall, när förre innehafvaren
återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att, med bibehållande
af samma tjenst åtföljande lön och tjenstgöringspenningar, förrätta den tjenst
vid något af riksbankens kontor, som fullmäktige, med hänsyn tagen såväl
till den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet som till i
öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess han
kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjenst, hvarom allt
särskildt förbehåll bör intagas i det förordnande eller den fullmakt, som
för honom utfärdas.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande
deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 68.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige låta med
tillsättningen anstå, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst
tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda

tjenst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor om dylika förhållanden
hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig
tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 64.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den
bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till
ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets
rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i
ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 65.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra
eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke
annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan
tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes
innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som
till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksbanken, må
dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken
hinderlig.

§ 66.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre
fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteman hafva genom sin
föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig
förtjent af en dylik löneförbättring.

§ 67.

Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga
att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning
i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest
kan varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenst -

göling i summa eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande
fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens
medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom
kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid bufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhålla uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 68.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmäktige
eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för
dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret samt
afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande den vid
vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid
hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor
för år räknadt; dock under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie
för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas
förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter,
eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,
vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill,
att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare,
bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall
enligt nedanstående §§ 72 och 73 kan komma att fortfara, användas utom
tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmäktige pröfva för ändamålet
nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega,
så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan
ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde
graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Bankoreglementet.)

i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälde
tjensteman en månad hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 69.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från
högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper
för riksbankens tjenst.

§ 70.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen.
År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af
deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens
medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret högst 2
kronor 50 öre om dagen och vid afdelningskontor högst 2 kronor om
dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas
derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas
vikarie på den tjenstlediges bekostnad.

§ 71.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns
tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen,
eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande
förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige,
som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket
fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och de för sakens
bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd
med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han,
efter fullmäktiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning
eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust

af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med
förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande
tjenst.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige
att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken
kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på
tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande
kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de
att sådana tillämpa.

§ 72.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stöld, må det ej tillåtas
att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.

Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt
af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara.

§ 73.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin
egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afbållas och
skall, om han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat,
styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken
innehafvande tjenstebefattning.

§ 74.

Har tjensteman genom domstols utslag förklarats förlustig medborgerligt
förtroende, bör han genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas
och skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i riksbanken
innehafvande tjenstebefattning.

§ 75.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar
märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen,
skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af verkställande
styrelseledamoten, från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras.

§ 76.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig
otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse
att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid,
med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom
från tjensten.

§ 77.

Beräknande af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas på
dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de
varit anstälde såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan
statens tjenst.

§ 78.

Mom. 1. Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår
och tjenat 35 år, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från
tjensten afgå, fullmäktige dock obetaget att låta med afsked anstå, derest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten
qvarstå.

Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken
är tjensteman i riksbanken, vare, om han vid ofvan angifna lefnads- och
tjensteålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta
sin lön såsom sådan ledamot oafkortad.

§ 79.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande,
sig om afsked anmäler, är, så vida han fy]t sextio år och tjenat trettio -

fem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening
med trettiofem tjenstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig
oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes
då efter tjenståren allena medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af
en trettiofemtedel för hvarje bristande tjenstår.

Öfverstiga deremot tjenståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med eu trettiofemtedel för hvarje öfverskjutande
tjenstår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
förmånligare utfalla.

§ 80.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält.
I sådant fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna, tillägga den, som
afskedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och
tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre
än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

§ 81.

Pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande utslag förklarats
förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, hafve
förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 82.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden
utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast
ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition
inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i
annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,
kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller,
mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i

ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller
förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit
justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen,
hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlemnas, när de äro
stälda till bankoutskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när
de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens
början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af
den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen
omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då
befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 83.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörj es på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetj eningen gäller till efterrättelse den
af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med den
ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning följer.

§ 84.

Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas
af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal
fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

Vid 1899 års riksdag har beslutits,

l:o att nya afdelningskontor af riksbanken skola inrättas:

i Venersborg för Elfsborgs län under år 1901 eller år 1902,
i Yesterås för Vestmanlands län under år 1902,
i Upsala för Upsala län under år 1908,

allt under de vilkor och bestämmelser med afseende å kontorens verksamhet
och rörelse, som bankofullmäktige ega föreskrifva; och har Biksdagen
åt fullmäktige uppdragit dels att till bedrifvande af dessa kontors
lånerörelse anvisa de belopp, som finnas lämpliga, och dels att tills vidare
och intill dess Biksdagen annorlunda besluter ej mindre bestämma, af huru
stort antal ledamöter styrelserna för nämnda afdelningskontor skola utgöras,
än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet
för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelserna, äfvensom besluta
om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga
alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande;

2:o att bemyndiga riksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer
upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas riksbanken,
som å sin sida har att å tid samt på sätt och vilkor i öfrigt,
hvarom öfverenskommelse mellan fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala
de erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader,
som genom medlens upplåning åsamkas kontoret för den tid, under hvilken
samma medel af banken disponeras.

Jemlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet,
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann
öfverensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank äfvensom i
lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken, båda af den 12 maj 1897, faststälda grunder,
upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig
efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden,
instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid före -

kommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och
gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige
besörja, att lagen angående myntbestänmingen den 1 mars 1830,
de ofvanberörda båda lagarne af den 12 maj 1897, kongl. kungörelserna
af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen
af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika
format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 20 maj 1902.

EE. GlUST. BOSTRÖM.

J. JOHANSSON.

J. M. EKSTRÖMER.
JOH. P. DAHLBEG.

P. O. LUNDELL.
L. P. MALLMIN.

OLOF BJÖRKLUND.
JOHN RETTIG.

O. NILSSON.

ROBERT EKLUNDH
OLOF PERSSON.

A. ASKER.

TH. NYSTRÖM.

A. HANSSON
i Solberga.

AUG. IiENRICSON,
W. BENGTSSON.

E. Langborg.

Aflöningsstat

för Sveriges Riksbank;.

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode hvarje ............... kronor 4,000:

hvarförutom förste deputeraden åtnjuter.............................. » 16,000:

andre deputeraden..................................................................... » 11,000:

och en vikarierande deputerad ............................................. » 8,000:

samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen

vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ............... » 2,000:

B. Hufvudkontoret i Stockholm:

Tjenstemännen:

A lönestat:

tjugu i första tjenstegraden (kontorsskrifvare, kassaskrifvare,
kanslister), hvarje................................................... kronor 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 2,100:

tjugufyra i andra tjenstegraden (bokhållare, revisorer,

kassörer, notarie, registrator), hvarje........................... » 2,500:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ........................................................................ » 8,000:

efter tio års till........................................................................ » 8,500:

Bih. till Riksd. Proi. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglemente!;.)

tio i tredje tjenstegraden (kamrerare, ombudsman), hvarje kronor 3,500: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 4,000: —

efter tio års tjenst i graden till .......................................... » 4,500: —

sex i fjerde tjenstegraden (kommissarier, bankosekreteraren),
hvarje .................................................................. » 4,500: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden

kan förhöjas till............................................................... y> 5,000: —

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjensteman i första tjenstegraden, hvarje................ kronor 1,000: —

till tjensteman i andra tjenstegraden, hvarje..................... » 1,500: —

till tjensteman i tredje tjenstegraden, hvarje..................... » 1,800: —

till 5 tjensteman i fjerde graden (kommissarier), hvarje » 2,000: —

till 1 tjensteman i fjerde graden (bankosekreterare) ...... » 1,500: —

Missräkningspenningar:

till kassörerna, hvarje ............................................................ kronor 1,000: —

till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå
bronsmjntkassan ............. » 600: —

Årfvoden:

l:o) till extra ordinarie tjensteman samt för extra arbeten
och semestervikariat.......................................... kronor 44,000: —

2:o) till brandchefen ......... j> 600: —

3:o) till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling
............. » 500: —

4:o) till de s. k. postvaktmästarne för postbefordran och

inkasseringsuppdrag ...................................................... » 3,000: —

VaMbetjeningen:

öfvervaktmästaren, tillika brandmästare, lön..................... kronor

tjenstgöringspenningar................................................... ))

jemte fria husrum och vedbrand;

vice brandmästaren, lön........................... kronor 700: —

tjenstgöringspenningar..................... » 600: —

jemte fria husrum och vedbrand:
och kan nämnda belopp efter fem års ordinarie tjenst
och derunder ådagalagdt välförhållande höjas till
sammanlagdt 1,500 kronor, nemligen:

lön...................................................... kronor 900: —

tjenstgöringspenningar .................. )) 600: —

samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
ytterligare höjas till sammanlagdt
1,700 kronor, nemligen:

lön...............................................	.... kronor	1,100: —
tjenstgöringspenningar ...........		600: —	3>
öfrige vaktmästare, hvarje, lön .....	»	700: —
tjenstgöringspenningar ...........		500: —	»

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas till sammanlagdt
1,400 kronor, nemligen:

lön................................................... kronor 900: —

och tjenstgöringspenningar......... » 500: —

samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
kunna ytterligare höjas till sammanlagdt
1,600 kronor, nemligen:

lön ................................................ kronor 1,100: —

och tjenstgöringspenningar......... » 500: —

1,500: —
700: —

1,800: —

1,500: —

1,700: —
1,200: —

1,400: —

1,600: —

Aflöningsstat

för Sverig-es Riksbanks af delning-sko ntor.

Afdelningskontoret i Göteborg:

I. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvarje................................................ kronor 2,400:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ » 5,100:

jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning
bestrides af någon riksbankens tjensteman,
aflöningen till honom under tiden utgår med 7,500
kronor för år räknadt, deraf 3,000 kronor anses
såsom tjenstgöringspenningar och 4,500 kronor såsom
lön, hvilket belopp efter fem års tjenstgöring kan
böjas till 5,000 kronor.

II. Tjenstemännen:

Å lönestat:

fem i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvarje......... kronor 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... » 2,100:

sex i andra tjenstegraden (ombudsman, bokhållare, kassörer,
registrator), hvarje................................................... » 2,500:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 3,000:

efter tio års till........................................................................ » 8,500:

en i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... » 3,500:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... » 4,000:

efter tio års till........................................................................ » 4,500:

A arfvodesstat:

Tjenstgöring spenning ar:

till tjenstemännen i första graden, hvarje ........................ kronor 1,000: —

» )> i andra » » ........................ » 1,500: —

y> tjenstemännen i tredje graden ....................................... » 1,800: —

Missräkn ingspenningar:

till kassörerna, hvardera ......................................................... kronor 1,000: —

Arfvoden:

till extra ordinarie tjensteman samt för extra arbeten och

semestervikariat ............................................................... kronor 8,000: —

III. Vaktbetjeningen:

två vaktmästare, hvardera, lön................................................ kronor 600: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och

derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... » 700: —

efter tio års till............................................................... » 800: —

samt tjenstgöringspenningar .......................................... » 300: —

en husdräng, lön ..................................................................... » 700: —

hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att
åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmåner ett belopp för hvarje
af 800 kronor om året.

Afdelningskontoret i Malmö:

I. Styrelser!:

fyra styrelseledamöter, hvarje................................................ kronor 2,400: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ » 5,100: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom

under tiden utgår med 7,500 kronor för år räknadt,
deraf 3,000 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar
och 4,500 kronor såsom lön, hvilket
beloppp efter fem års tjenstgöring kan höjas till
5,000 kronor.

II. Tjenstemännen:

Å lönestat:

tre i första tjenstegraden, hvarje......................................... kronor 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 2,100: —

tre i andra graden (bokhållare, kassörer), hvarje............... » 2,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 3,000: —

efter tio års till........................................................................ » 3,500: —

en i tredje graden (kamrerare) ............................................. » 3,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... » 4,000: —

efter tio års till................................ » 4,500: —

ombudsmannen........................................................................... » 1,500: —

A arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvarje........................... kronor 1,000: —

)) )) i andra » » ..................... » 1,500: —

» tjenstemännen i tredje graden ....................................... » 1,800: —

» ombudsmannen ............ » 500: —

Missräkning spenningar:

till kassörerna, hvardera ......................................................... kronor 1,000: —

Arfvoden:

till extra ordinarie tjensteman samt för extra arbeten och

semestervikariat ............................................................... kronor 7,000: —

47 .

ill. Vaktbetjeningen:

två vaktmästare, hvardera, lön ............................................. kronor 600: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas till......... » 700: —

efter tio års till ............................................................ )) 800: —

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 300: —-

äfvensom för den ene vaktmästaren fri bostad och vedbrand

och till den andre såsom ersättning härför.................... D 300: —

en husdräng, lön ..................................................................... » 700: —

jemte fri hostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Gefle och Hernösand,

hvart för sig, (Grupp 1):

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 6,000
kronor för år räknadt, deraf 2,500 kronor anses såsom
tjenstgöringspenningar och 3,500 kronor såsom
lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i
nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och
efter tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

kassören, lön ............................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

kronor 1,500:
» 4,500:

kronor 2,400:

» 1,800:

» 1,600:

x> 1,000:

och missräknagspenuingar...................................................... kronor

registrator^ tillika bokhållare, lön....................................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... »

ombudsmannen, lön ............................................................... »

vaktbetjenten, lön .................................................................. j>

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan böjas med
100 kronor och efter tio års med ytterligare 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ »

jemte fri bostad och vedbrand.

Åfdelningskontoret i Örebro, (Grupp 1):

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ »

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 6,000 kronor
för år räknadt, deraf 2,500 kronor anses såsom
tjenstgöringspenningar och 8,500 kronor såsom lön,
hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i
nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor
och efter tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................ »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytter -

ligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... y>

kassören, lön.............................................................................. »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhö -

600: —
1,400: —

800: —
800: —
500: —

200: —

1,500: —
4,500: —

2,400: —

1,800: —
1,600: —

jas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

och missräkningspenningar......................................................

registratorn och bokhållaren, hvardera, lön........................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
registrator eller bokhållare vid riksbankens afdelningskontor
kan förhöjas med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

ombudsmannen, lön..................................................................

vaktbetjenten, lön.....................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

kronor 1,000: —
» 600: —
» 1,400: —

)> 800: —

» 800: —

» 500: —

j> 200: —

Afdelningskontoren i Falun, Halmstad, Jönköping, Karls
krona, Karlstad, Linköping, Luleå och Östersund,

hvart för sig, (Grupp 2):

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen .........................................................

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor
för år räknadt, deraf 2,000 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar
och 3,500 kronor såsom lön, hvilket
lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap
kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års
med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet.)

kronor 1,200: —
» 4,300: —

» 2,400: —

samt tjenstgöringspenningar................................................... kronor 1,600:

kassören, lön.............................................................................. » 1,600:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytter -

ligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 800

och missräkningspenningar...................................................... » 600

registratorn, tillika bokhållare, lön....................................... » 1,400

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.....................,............................. » 600:

ombudsmannen, lön.................................................................. » 800:

vaktbetjenten, lön..................................................................... » 500:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor,

tjenstgöringspenningar ................................................ » 200:

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdeiningskontoren i Kalmar, Kristianstad, Umeå och
Visby, hvart för sig, (Grupp 3):

tre styrelseledamöter, hvarje.................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ............................................................ » 4,800:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor
för år räknadt, deraf 2,000 kronor anses såsom
tjenstgöringspenningar och 8,500 kronor såsom lön,
hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i
nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och
efter tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, lön........................................................................ » 2,400:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan för -

höjas med 500 kronor och efter tio års med ytter -

ligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... kronor 1,600:

kassören, lön .......................................................................... » 1,600:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare

400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800

och missräkningspenningar...................................................... » 600

ombudsmannen, lön ............................................................ » 800

vaktbetjenten, lön..................................................................... » 500

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor och efter tio års med ytterligare 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200:

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Nyköping, Mariestad och Vexiö,

hvart för sig, (Grupp i):

tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen, tillika kamrerare ........................... » 4,800:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor
för år räknadt, deraf 2,000 kronor anses såsom
tjenstgöringspenningar och 3,500 kronor såsom lön,
hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i
nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och
efter tio års med ytterligare 500 kronor,

kassören, lön.............................................................................. » 1,600:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... kronor 800: —

och missräkningspenningar...................................................... )) 400: —

bokhållaren, lön........................................................................ » 1,400 —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
bokhållare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................................... )> 600: —

ombudsmannen, lön.................................................................. » 600: —

vaktbetjenten, lön..................................................................... )) 500: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor och efter tio års med ytterligare 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Riksdagen anvisat:
a) å gemensam stat från år 1902 och till den fördelning, som fullmäktige
ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med
undantag af kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen
och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal 3,000
kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt

5) å öfvergångsstat till fullmäktiges disposition, för bestridande af ersättning
vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad under
år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i grupper, förlorats,
eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr åt de tjenstemän,
som pröfvats deraf böra komma i åtnjutande, 1,600 kronor.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:
l:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst
efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst
inom graden förordnad eller befordrad.

Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat uppdrag
i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess den
tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti han
sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda kunna,
efter den i § 66 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid,
som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock under vilkor, att
ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit minst ett år.

Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven i afseende
å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver stat,
som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie efter honom.

2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad,
anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes
godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i
graden, som honom anvisas.

8:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder såväl
lön som tjenstgörings- och missräkningspenningar.

4:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodesstat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar
utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas under
tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna medgifva
den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från
tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för
tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige
samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjensteman
arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö till belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för
första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga
afdelningskontoren efter 1,400 kronor för år räknadt, hvarjemte till vikarie
för kassör må utbetalas mot vederbörande» missräkningspenningar svarande
belopp för tiden i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet
anslagna medel.

6:o. Om de till extra ordinarie tjenstemän samt för extra arbeten och
semestervikariat anvisade medel skulle något år icke till fullo utgå, ega
fullmäktige eller vederbörande styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra
för att derunder vara till förfogande.

Stat

för Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare.

Förvaltaren, lön....................................... kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar.................. » 1,000: —

personligt lönetillägg (för J. Th.

Fiebelkorn)....................................... j> 1,000: —

20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,37 ar,
och åkerjord » 1,45 hektar,

bokhållaren, lön....................................... kronor 1,500: —

kronor 5,000:

tjenstgöringspenningar.................. » 700: — kronor 2,200: 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 9,71 ar, och åkerjord » 7,09 » kontorsbiträde åt förvaltaren, hö^st ................................... -o 1 000-
verkmästaren, lön.................................... kronor 2,000 tjenstgöringspenningar.................. » 800 personligt lönetillägg (för J. E. Nor- ström) ............................................. » 400	— » 3,200:
16 famnar ved samt trädgård, innehållande 23,14 ar, och åkerjord )> 13,88 )) pappersmästaren, lön.............................. kronor 1,400 tjenstgöringspenningar .................. » 600 personligt lönetillägg (för P. G. Öberg) » 400	— » 2,400:
12 famnar ved samt trädgård, innehållande 11,187 ar, och åkerjord » 16,97 » skolläraren, lön .......................................... kronor 500 tjenstgöringspenningar ..................... » 150 arfvode för söndagsskolan............... » 150 personligt arfvode (för P. Lagerblad) » 200	— » 1,000:
jemte 8 famnar ved;

läkaren, arfvode........................................................................ kronor 900: —

hvartill kommer:

vaktmästaren, med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de för
vaktmästarne vid hufvndkontoret gällande bestämmelser.

Anmärkning: Yeden skall bestå af blandad tall och gran.

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORE T

utfärdadt vid slutet af 1902 års riksdag.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—5.

)) fordringar för utbetalda lån § 6.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 7—17.

)> utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§

18—23.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 24.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 25—28.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 29—41.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 42—54.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 5 5—57.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 58—66.

Fullmäktiges sammankomster §§ 67—74.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 75—90.

Betj eningen vid Riksgäldskontoret §§ 91—98.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 99—104.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 105—107.

Allmänna bestämmelser § 108.