för Riksbankens styrelse och förvaltning* (Svensk författningssamling )

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning*,

utfärdadt den 8 maj 1899.

AFDELNING I.

Allmänna föreskrifter.

§ l.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill
förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.

(Jfr Eegeringsformen § 72.)

§ 2.

Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, §§ 2 och 20.

Mom. 2. Livad riksbanken eger utöfver grundfonden och reservfonden
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 3.

Om riksbankens sedel utgifning och metalliska kassa är stadgadt i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, kap. IT.

Bill. till Riksd. Prot. ISO!). 10 Rami. 1 Afd. 2 Band.

( B an koregiom eu te t.)

§ 4.

Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt kufvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10
skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar,
lydande å banko.

Se 1) lag för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, kongl. förordningen om rikets mynt den
3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet den 30 maj
1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum
för riksbanken den 12 maj 1897.

§ B.

Om förfarandet, i fall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa,
stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2.

§ 6.

Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning stadgas
i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

AFDELNING II.

Om bankens rörelse.

A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.

§ 7.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen den 31
juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas af
riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka
icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i
riket, ega fullmägtige bestämma, såväl hvilka slag må köpas som pris
derpå.

Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 10.

Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.

Mom. 5. Fullmägtige ega att i afseende på mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmägtige
anse behöfliga.

Mom. 6. Fullmägtige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i
plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

Mom. 7. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före
år 1S73, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af
afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmägtige
besluta.

Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmägtige ega bestämma.

§ 8.

Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat aftal
öfvertaga och att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag af obligationer
samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer
är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, §§ 11
och 12. •

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmägtige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar.

Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar
och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank den 12
maj 1897, § 20, 2:dra stycket, ega fullmägtige rätt att för hvarje särskildt
fall bestämma vilkoren.

-t

§ 9.

Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra
fullmägtige i tid vidtaga de åtgärder, kvilka med afseende på förhållandena
för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,
medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmägtige att af
dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.

§ io.

Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, eger begagna,
må ej öfverstiga 20 millioner kronor.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ 11-

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda: Sveriges
riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt
enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjenstemän. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna
genom tryck, och sedlarne å 50 och 100 kronor förses med
en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören
handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara myntet.

Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna af den 5 mars
1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1873 och den 24 oktober
1S90, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
ocli skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på
undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas
och afgöres af fullmägtige.

Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona, då sådana till
riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 12.

I riksbankens hufvudkoutor skola tillhandahållas svenskt mynt och
skiljemynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas;
börande fullmägtige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af
hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den
BO maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling
af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel,
mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande
af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor
delbart belopp.

I Öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i mån af tillgång.

Hörande gångbarbeten af mynt och skiljemynt stadgas i lagen om
rikets mynt af den BO maj 1873, §§ 13 och 14, den senare sådan den
lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

§ 13.

Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdeluingskontor skall mottagas
till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt
af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken qvarhållas.

Mom. 3. Fullmägtige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ H.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas
dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels sedlar, utgifna af sådana
enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna
dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och
hvilka i öfrigt af fullmägtige pröfvas böra till emottagande godkännas, dels
ock, efter fullmägtiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda
penningeanstalter utstälda vexlar.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmägtige
meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmägtige,
när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret
behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af
fullmägtige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga,
att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske
kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstalters i
Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret
insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan ort,
inkasseras, så fort sig göra låter.

§ 15.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmägtige bestämmas.

C. Om postvexelrörelsen.

§ 16-

Mom. 1. De vexlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skola vara stälda till viss man
eller order och få ej in blanco transporteras.

Mom. 2.- I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och
ett deremot svarande belopp efter telegram af de kontor, der insättningen
egt ram, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma
utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret; och ega fullmägtige
genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor
i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande
af omförmälda rättighet erforderliga.

D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifning srörelsen.

§ 17.

Af en hvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret som
vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan
räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen
bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar ställas till viss man.

Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarne lyftas.

§ 18.

Mom. 1. * Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897,
§ 16 b) och § 17, skall riksbanken

dels af en hvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret som
afdelningskontoren, utan afgift eller räntegodtgörelse, mottaga och å giroräkning
föra penningar, med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren hvad å räkningen innestår,

dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar
och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar enligt
aftal mellan fullmägtige och vederbörande myndighet.

För denna rörelse gälla följande bestämmelser:

a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttaguingar få ske äfven i brutna tal;

c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får å annan öfverlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order stöld check, hvilken icke får in blanco

transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter
räkningshafvaren tillhandahållas utan afgift.

Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasattes, att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar
på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar vid
anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmägtige att sådant medgifva under
de vilkor och bestämmelser, som fullmägtige finna för riksbanken behöfliga.

§ 19.

Hafva fullmägtige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj 1897 åt firmor, som hafva vexeldiskontering i riksbanken och ej
sjelf va drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse,
skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsakliga
bestämmelser:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas till viss man eller order stäld check, hvilken
icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna
andra cÅec&blanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa c/i<?c&blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas
;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen;

f) fullmägtige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda
afdelningskontoren.

E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af

gods under försegling.

§ 20.

Mom. 1. Då, jemlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, i riksbankens hufvudkontor till förvar mottages guld eller silfver,
myntadt eller i plants, skall bevis derom utfärdas. Detta bevis, som skall
vara stäldt till viss man, bör innehålla:

a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom,
i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren har att styrka med
företeende af attest från kontrollverket;

h) heräknadt värde i rikets mynt; och

c) förbindelse för riksbanken att emot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar emottagna
eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.

Mom. 2. När, jemlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen
för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens bufvudkontor mottagas obligationer,
aktier eller andra värdepapper, af de slag, fullmägtige bestämma,
skall likaledes derom utfärdas bevis till viss person och af följande innehåll
i öfrigt:

a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper jemte derå
satt värde, detta senare, så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris å
papperen, och

b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna
handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter
de i beviset bestämda pris, belöper.

Mom. 3. Afgiften för i förvar lemnadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för* år räknadt V20 procent af det deponerades i beviset upptagna
värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens
längd skall vid inlemnande! afgift erläggas för minst ett år.
Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga två kronor
för år räknadt.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den
såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken
afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift;
men om från honom före samma tids utgång åter mottagas värdepapper i
öppet förvar, beräknas för den nya depositionen, för hvad dess värde ej öfverstiger
den uttagnas, icke afgift förr än från utgången af den tid, för hvilken
betalning erlagts för den äldre.

Mom. 4. Hafva fullmägtige på grund af sista punkten i § 19 i
Bih. till Rilcsd. Pr oi. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Bankoreglemente!.)

lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit mottagande
till förvar i hufvudkontoret af paket eller annan flyttbar egendom under
försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, skall bevis om mottagandet
utfärdas till viss person och i öfrigt innehålla:

a) beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd, och

b) förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande
af nedan bestämda afgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet
å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:
för gods med rymd af högst 25 kub.-decim. Kr. 0:50

» » » » derutöfver t. o. m. 50 » » » 0:75

» i> y> » » » 75 » » » 1:—

» » » » » » 100 » » » 1:25

» » )) » » » 125 » » 5> 1:40

» » » )) » » 150 » » » 1:55

o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift
alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlemnadt guld,
silfver, värdepapper eller försegladt gods:

att, om inlemnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt
gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;

hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan
är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1 — 6 omförmälda rörelse
vid hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmägtige.

Mom. 8. Hafva fullmägtige på grund af § 19 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit, att vid afdelningskontor af riksbanken
må till förvar mottagas guld, silfver, värdepapper eller försegladt
gods, ega fullmägtige, med iakttagande af här ofvan stadgade grunder,
meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande
finnas erforderliga.

Mom. 9. Bestämmelser angående förvarandet i riksbanken af postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade i § 51
här nedan.

F. Om utlåningsrörelsen.

§ 21.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands och Vestmanlands
län; genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs
och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af Redvägs
härad; genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads och Malmöhus
län; genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret
i Gefle för Gefleborgs län; genom afdelningskontoret i Hernösand
för Vesternorrlands län; genom afdelningskontoret i Jönköping för
Jönköpings län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs län samt Vartofta
och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar
för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt
Stranda och Handbörds härad jemte Öland, äfvensom för Aspelands härad
af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlskrona
för Blekinge län; genom afdelningskontoret i Karlstad för Vermlands
län; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands län samt för
Norra och Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra
landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län;
genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af
Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens
län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs län; genom
afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i
Örebro för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands
län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren af de
vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmägtige ega föreskrifva.
*)

*) Distriktsindelningen kommer att framdeles undergå den förändring, som föranledes af stadgandena
i slutet af detta reglemente om öppnande af riksbankskontor i Halmstad, Kristianstad,
Venersborg, Nyköping, Vesterås och Upsala.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven
eller der drifver stadigvarande rörelse; dock att vexelutgifvare, acceptant,
eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna antagas,
äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv
eller kredit i löpande räkning sökes.

Utan hinder af distriktsindelningen, må lån utan afbetalningsrätt mot
realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret
kredit i löpande räkning meddelas.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar, anlita detta kontor.

§ 22.

I öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot pant af varor;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af af betalningslån.

a) Diskontering'' af vexlar.

§ 23.

Mom. 1. Vexel, som af riksbanken diskonteras, skall vara stäld i
svenskt mynt, accepterad och betalbar å inrikes ort inom sex månader efter
diskonteringsdagen samt dragen på svensk undersåte, bosatt inom riket.

Mom. 2. Är acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm
eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes,
skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort,
der bankanstalt är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden
tillhandahålles.

b) Utlåning- mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse.

§ 24.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper.

Mom. 2. Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet äfvensom
stiftelse må, på ofvan stadgade återbetalningsvilkor, kunna erhålla lån
utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.

e) Utlåning mot pant af varor.

§ 25.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid af högst sex månader, samt mot pant af varor, liggande å allmän våg
eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller
deras värde riksbanken till hända samt pröfvas för en sådan förbindelse
vederhäftig.

Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens
hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och
beskrifvas.

Mom. 2. Fullmägtige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas
som äfven belåningspriset, och ega att föreskrifva de kontroller med
afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga
och för riksbankens säkerhet behöfliga.

Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lemnade panten eller
en del deraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmägtige föreskrifvet varda.

Mom. 4. Såväl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors styrelser,
de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt
lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besigt -

ningar å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,
hos riksbanken pantsatta varor.

d) Beviljande af kassakreditiv oeli kredit i löpande räkning’.

§ 26.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges.

Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller,
der sådant särskildt föreskrifves, fullmägtiges pröfning och bestämmande,
beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld.

Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.

Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmägtige och kan
vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.

Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats.
Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor, skall räntan
beräknas å närmast Överskjutande jemnt tiotal.

Mom. 6. Kör uttagning begagnas antingen på viss man stöld, handskrifven
anvisning eller ock på viss man eller order stöld check, hvilken
icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra
cÅec/rblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. Kör
dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas.

Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af krediti vtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till
det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp.
För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmägtige beviljas på
högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro
faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmägtige bestämma, dock att
afgift för dylik kredit ej erlägges.

Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt
mom. 2 utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt

i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 d), är bestämdt,
ej öfverstiga femton millioner kronor.

e) Beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, försedd
antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta,
vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder
till betalning förfallen.

Mom. 8. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000
kronor.

Mom. 6. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmägtige.

Mom. 7. Afbetalningslånen må, enligt lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897, § 13 sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt
belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller tolf millioner
femhundra tusen kronor.

Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om
lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva,
pröfvas låneansökningarne i den ordning de ingått.

Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen.

§ 28.

.För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser
:

Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:

l:o) fullmägtige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren,
dock att de kunna erhålla dels lan mot pant af varor liggande
å allmän våg eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars
obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer; 2:o)

tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdelningskontor;
dock ega bemälde tjensteman och betjente att vid hufvudkontoret
eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet
af statens, allmänna hypoteksbankens, bypoteksföreningars eller kommuners
obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen
af fullmägtig eller styrelseledamot eller tjenstemän eller betjente i riksbanken
må icke beviljas samt ej heller vexel, a hvilken fullmägtig eller
styrelseledamot eller tjensteman eller betjente bos riksbanken är tecknad såsom
acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.

(Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast å
jemna tiotal kronor.

§ 29.

Mom. 1. Förbindelse för rån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen
känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller
enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg
angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å hvarje
sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva
antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att
riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga5 att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.

Särskilt bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlarnes
ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af
två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.

§ 30.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor med dem omedelbart skriftvexla.
Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas
afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmägtige bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmägtig i riksbanken och ledamot
af styrelse vid afdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning
med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid
hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande tjenstemännen
vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Öfverträder fullmägtig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens
justitieombudsman, som anställer atal i enlighet med den för fullmägtige
gällande ansvarighetslag.

Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles
förbållandet hos fullmägtige, som i fråga om åtals anställande ega förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmägtige
eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss
tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma
åtföljande förmåner.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Bankoreglemente!.)

§ 31.

Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt
vid köp af vexlar ega fullmägtige bestämma med afseende å såväl penningställningen
som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan
denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.

§ 32.

Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla
söckendagar i veckan.

§ 33.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega med stöd af Kongl.
Maj:ts plakat och påbud till domhafvande och exekutorer om en promt
handräckning och exekution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681
att af såväl öfverståthållareembetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor
insända.

§ 34.

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1880,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 35.

Om särskild rediskonteringsrätt samt om beviljande af särskilda kreditivförmåner
åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank, öfvergångsstadganden,
§ 41.

AFDELNING III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 36.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen af sju fullmägtige.

Ordförande, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika
med det en hvar af öfriga fullmägtige i denna sin egenskap eger uppbära
enligt af Riksdagen faststäld allöningsstat.

Mom. 2. För fullmägtige skola jemlikt § 72 regeringsformen och
§ 78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen
och tre valde af Riksdagen.

Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmägtige
sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.

Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 5. När fullmägtig på grund af bestämmelserna i §§ 29 och 30
af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva befattning
såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmägtig inträda.

• -t

§ 37.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmägtige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på riksbanken
särskiidt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.

Mom. 1. Fullmägtige utse inom sig två deputerade, Indika det åligger
att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af
fullmägtige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmägtige bestämd fördelning
af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmägtige, tillse ut- •
förandet af fullmägtiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska
vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken
samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmägtige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad
åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade,
fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och
en half månad årligen.

Mom. 4. Fullmägtige utse, likaledes inom sig, en fullmägtig för att
enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmägtige föredraga bruket och tryckeriet rörande
ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.

Mom. 5. De till fullmägtige och deras deputerade samt den fullmägtig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående
aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af
fullmägtig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden
i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det
för fullmägtig i staten anvisade arfvode.

Mom. 7. Da vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad
i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tjd,
ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjenst.

§ 89.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmägtige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmägtige vara
tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras
af allenast fyra fullmägtige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men
i sammanträden med fullmägtige i riksgäldskontoret skola minst fem af
fullmägtige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas.
I de fall, da rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den,
som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut’
och fullmägtig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något
fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att
deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon
ibland fullmägtige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmägtiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmägtiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af utlaningsärenden verkställes alla söckendagar af
minst fyra fullmägtige, nemligen de två deputerade samt minst två bland
öfriga fullmägtige.

Angående de ärenden, som böra hallas hemliga, äfvensom om skyldigheten
för fullmägtige, styrelseledamöter, revisorer och tjenstemän att doldt
och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken
och annat, som bör hallas hemligt, är stadgadt i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897, §§ 30 och 37.

Mom. 1. Det åligger fullmägtige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit,
så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken,
myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

40.

§ 41.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmägtige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 8. Fullmägtige skola, när kongl. myntverket för riksbankens
räkning innebar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den inventering,
som derstädes i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid
något finnas att erinra, må fullmägtige hos Kongl. Maj:t derom göra
anmälan.

§ 42.

Fullmägtige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 48.

Mom. 1. Fullmägtige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer
förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken
som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers
förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till
riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmägtige deremot icke
efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar
bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande
bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmägtige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag
af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom
osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 44.

Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos
bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmägtige
inlemnade, skola fullmägtige afgifva utlåtande.

§ 45.

Fullmägtige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom fullmägtige, anställa inventering och undersökning vid
afdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmägtig i riksbanken, utgår
ej särskilt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad
enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas
godtgörelse efter bestämmande af fullmägtige.

§ 46.

Mom. 1. Åt fullmägtige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, h vilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de af Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu qvarlefvande enskilda
personer faststälda årliga anslag; och •

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens
handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmägtige bos bankoutskottet göra anmälan.

§ 47.

Mom. 1. Fullmägtige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk
vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter
för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmägtiges pröfning och
beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behof, af fullmägtige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande
af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmägtige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på
stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares
afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid
bruket.

§ 48.

Eiksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning
inropad, må icke af fullmägtige utan Riksdagens medgifvande afyttras.

§ 49.

Enligt stadgandet i § 82 af lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897 skola fullmägtige hvarje år till Riksdagens bankoutskott afgifva
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna
berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hafva fullmägtige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket,
riksbanken och Jfiksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende.

Jemte dessa berättelser skola fullmägtige till bankoutskottet och revisorerna
låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar,
hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar
eller anmärkta förhållanden påkallade.

Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i dess
helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens revisorer
afgifves, skall på fullmägtiges föranstaltande tryckas, offentliggöras
och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och förklaringar, till
hvilka densamma kan gifva anledning.

§ 50.

Fullmägtige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,

om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort förflyttas; och böra fullmägtige
vid sådant förhållande af Kong!. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.

§ 51.

Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmägtige är uppdraget:
enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmägtige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende
till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

• enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller

sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår,
eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets
fullmägtige, per capita välja en annan;

enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning
blifvit ense, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den
förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller
minskas efter den faststälda bevillningssummans förbållande till den, som
vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens § 32 att vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmagter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.

Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för
riket ega fullmägtige att inom sig utse en fullmägtig att vara ledamot i
postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar
mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige bestämmes, samt
att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen
finner nödigt.

Mom. 8. Gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret ega fullmägtige
i riksbanken dessutom

a) att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande
utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets
Bih. till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Bankoreglementet.)

vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta-kanal-direktionen; skolande nytt val
dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan
åter inväljas,

b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och

c) att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya
byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse
med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12
maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

AFDELNING IV.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 52.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren
af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för
ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmägtige, med rättighet
för fullmägtige att, när de dertill finna anledning, entlediga en eller
flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe
annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot
återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmägtige särskildt
utse en att i egenskap af verkställande styrelseledamot handhafva den dagliga
förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 8. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för
ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, eger styrelsen att
förordna om göromålens uppehållande, intill dess fullmägtige i ärendet beslutat.

o m

Mom. 4. A tid, som fullmägtige, på derom gjord framställning, bestämma,
och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger verkställande
styrelseledamoten vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö
åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
en månads ledighet årligen.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med
undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos
vederbörande styrelse och, för så vidt ej särskildt hinder derför skulle möta,
på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af
sammanlagdt högst en månad årligen.

Mom. 5. För den tid, verkställande styrelseledamot, på grund af
medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmägtige bestämma godtgörelse
till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade
föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot.

§ 53.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af
fullmägtige eller deras deputerade meddelade.

§ 54.

Mom. 1. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor
att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom
kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen
emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade
meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot samt en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmägtige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af
vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.

§ 55.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara
närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras,
skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då dessa äro lika, ege ordföranden
afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna
alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter
äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter
äro derom ense.

§ 56.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter
väljas af en nämnd, bestående af fyratioåtta valmän, utsedda på enahanda
sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrifvet i fråga om den nämnd,
som skall välja fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälda
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande
bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott
och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmägtige
inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början
och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 57.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja handeln med
vexlar på utlandet, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmägtige
att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt
efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock
att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 52 mom. 4, begagnar ledighet
och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets
medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie
ledamot i staten anvisade arfvode.

AFDELNING V.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden;
ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.

§ 58.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda tjenstemän,
i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmägtige
eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse
eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmägtige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmägtige
beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets
pröfning och stadfästelse.

§ 59.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och
ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret; Fjerde

graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret
och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen
vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen vid kontoret
i Malmö.

§ 60.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjenstemän vid hvarje
kontor, än aflöningsstaten upptager.

Fullmagt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmägtige att utöfver
stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden
anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Yaktbetjening anställes vid hufvudkontoret till erforderligt
antal af fullmägtige och vid afdelningskontor af vederbörande styrelse till det
antal, aflöningsstaten angifver.

Vid hufvudkontoret ega deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare.

§ 61.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen
faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmägtige att tilldela
lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret
äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet
i § 29 mom. 1 här ofvan.

Mom. 8. Likaledes ega fullmägtige att vid hufvudkontoret utöfver
stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmägtige finna skäliga.

§ 62.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid hufvudkontoret
af fullmägtige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst
anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren må fullmägtige,
då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie
stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik
tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningtid utsättas.

Mom. 8. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmägtige, hvilka hafva
att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 4. I händelse till styrelseledamot i afdelningskontor, med uppdrag
att handhafva den dagliga förvaltningen, af fullmägtige är eller blifver
förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjenst inom riksbanken,
skall denna tjenst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som till innehafvande
af sådan tjenst efter honom förordnas, skall, när förre innehafvaren
återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att, med bibehållande
af samma tjenst åtföljande lön och tjenstgöringspenningar, förrätta den tjenst
vid något af riksbankens kontor, som fullmägtige, med hänsyn tagen så
väl till den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet som till i
öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess han
kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjenst, hvarom allt
särskildt förbehåll bör intagas i det förordnande eller den fullmagt, som
för honom utfärdas.

Mom. 5. Deputerade eg a antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande
deputerades åtgärder härvid hos fullmägtige anmälas.

§ 63.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige låta med
tillsättningen anstå, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst

tjenst i lägre grad ersättas, fullmägtige ega att om tillsättning af sistnämnda
tjenst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor om dylika förhållanden
hos fullmägtige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig
tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 64.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmägtige till tjensten nämna den
bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till
ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets
rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i
ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 65.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra
eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke
annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan
tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes
innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som
till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksbanken, må
dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken
hinderlig.

§ 66.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre
fullmägtige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteman hafva genom sin
föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig
förtjent af en dylik löneförbättring.

§ 67.

Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga
att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning
i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest
kan varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,.

kunna af fullmägtige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring
i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande
fullmägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens
medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom
kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmägtige erhålla uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 68.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmägtige
eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för
dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret samt
afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande den vid
vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid
hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor
för år räknadt; dock under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie
för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas
förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter,
eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,
vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 8. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill,
att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare,
bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall
enligt nedanstående §§72 och 78 kan komma att fortfara, användas utom
tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmägtige pröfva för ändamålet
nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjenstemän
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega,
så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan
ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde
graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omBih.
till Rilisd. Frot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Bankoreglem entet.)

-i-.il

förmälda tjensteman en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i lägsta
graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
ej, ega att erhålla semester förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg
eller i graden innehaft tjenst på ordinarie stat i minst fem år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 69.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från
högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper
för riksbankens tjenst.

§ 70.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen.
År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af
deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens
medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön
och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men sökes
eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till
borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges
bekostnad.

§ 71.

Mora. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmagt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns
tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen,
eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande
förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmägtige,
som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket
fall tjenstemännen skall lemnas tillfälle att sig förklara, och de för sakens
bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemännen beträdd
med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han,
efter fullmägtiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning
eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust

af större eller mindre del af lönen. Yarder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med
förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande
tjenst.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmagt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmägtige
att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken
kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmägtige att i afseende på
tjensteman vid afdelningskontoret vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande
kontorsstyrelse.

Anse åter fullmägtige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de
att sådana tillämpa.

§ 72.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må. det ej tillåtas
att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.

Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt
af sjukdom, fullmägtige må ega att efter omständigheterna förfara.

§ 73.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin
egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och
skall, om han icke senast ett år efter det inställelsedagen i konkursen inträffat,
styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken
innehafvande tjenstebefattning.

§ 74.

Har tjensteman genom domstols utslag förklarats förlustig medborgerligt
förtroende, bör han genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas
och skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i riksbanken
innehafvande tjenstebefattning.

§ 75.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar
märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen,
skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af verkställande
styrelseledamoten, från listan öfver extra ordinarie tjenstemän afföras.

§ 76.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjen sten eller utom densamma förhåller sig
otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelse
att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid,
med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom
från tjensten.

§ 77.

Beräknande af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas på
dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de
varit anstälda såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan
statens tjenst.

§ 78.

Mom. 1. Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår
och tjenat 35 år, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från
tjensten afgå, fullmägtige dock obetaget att låta med afsked anstå, derest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten
qvarstå.

Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken
är tjensteman i riksbanken, vare, om han vid ofvan angifna lefnads- och
tjensteålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta
sin lön såsom sådan ledamot oafkortad.

§ 79.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande,
sig om afsked anmäler, är, såvida han fylt sextio år och tjenat trettio -

fem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening
med trettiofem tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig
oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes
då efter tjensteåren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af
en trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår.

Öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
förmånligare utfalla.

§ 80.

J)å sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmägtige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält.
I sådant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna, tillägga den, som
afskedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och
tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre
än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

§ 81.

Pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande utslag förklarats
förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, bafve
förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 82.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden
utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast
ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmägtiges expedition
inlemnas senast å den dag, Eiksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i
annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmägtige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,
kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller,
mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i

ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller
förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmägtige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit
justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen,
hvarefter besvären böra till fullmägtiges expedition inlemnas, när de äro
stälda till bankoutskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när
de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens
början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af
den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen
omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då
befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 83.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörj es på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmägtige tillsättes.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, på förvaltarens förslag, tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmägtige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den
af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med den
ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning följer.

§ 84.

Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Kiksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas
af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal
fastställa fullmägtige aflöning och öfriga förmåner.

Vid 1899 års riksdag har beslutits,

l:o att nya afdelningskontor af riksbanken skola inrättas:

i Halmstad för Hallands län under år 1900 eller början af år 1901,
i Kristianstad för Kristianstads län under år 1900 eller förra hälften af
år 1901,

i Venersborg för Elfsborgs län under år 1901 eller år 1902,
i Nyköping för Södermanlands län under år 1901,
i Vesterås för Vestmanlands län under år 1902,
i Upsala för Upsala län under år 1908,

allt under de vilkor och bestämmelser med afseende å kontorens verksamhet
och rörelse, som bankofullmägtige ega föreskrifva; och har Riksdagen
åt fullmägtige uppdragit dels att till bedrifvande af dessa kontors
lånerörelse anvisa de belopp, som finnas lämpliga, och dels att tills vidare
och intill dess Riksdagen annorlunda besluter ej mindre bestämma, af huru
stort antal ledamöter styrelserna för nämnda afdelningskontor skall utgöras,
än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet
för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelserna, äfvensom besluta
om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga
alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande; samt

2:o, att bemyndiga riksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer
upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas riksbanken,
som å sin sida har att å tid samt att på sätt och vilkor i öfrigt,
hvarom öfverenskommelse mellan fullmägtige i riksbanken och fullmägtige
i riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala
de erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader,
som genom medlens upplåning åsamkas kontoret för den tid, under hvilken
samma medel af banken disponeras.

Jemlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet,
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann
öfverensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank äfvensom i
lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken, båda af den 12 maj 1897, faststälda gran -

der upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig
efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden,
instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande
särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och
gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmägtige
besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830,
de ofvanberörda båda lagarne af den 12 maj 1897, kongl. kungörelserna
af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen
af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika
format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 8 maj 1899.

F. A. BOSTEÖM.

J. JOHANSSON. JOH. P. DAHLBERG.
G. F. ÖSTBERG. CARL MOBERG.

OLOF BJÖRKLUND. O. NILSSON.

A. ASKER.

AUG. HENRICSON.
ROBERT EKLUNDH.

O. H. STRÖM.
L. P. MALLMIN.

J. N. SANNE.

A. HANSSON
i Solberga.

J. P. JANSSON.

J. P. NILSSON.

C. B. Troilius.

Aflöningsstat

för Sverige» Riksbank:.

A. Fullmägtige i Riksbanken:

sju fullmägtige uppbära i årligt arfvode hvardera............ kronor 4,000: —

hvarförutom två deputerade åtnjuta hvardera .......... » 8,000: —

och en vikarierande deputerad ............................................. » 8,000: —

samt derförutom den fullmägtig, som besörjer tillsynen

vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ............... » 1,000: —

B. Hufvud kontoret i Stockholm:

Tjenstemännen:

Å lönestat:

tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare,
kanslister, hvarje................................................... kronor 1,500: —

hvilket belopp kan förböjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ........................................................................ » 2,000: —

tjugutvå i andra tj enstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer,
notarie, registrator, hvarje ................................. » 2,000: —

hvilket belopp kan förböjas efter 5 års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 2,500: —

efter tio års till........................................................................ » 8,000: —

Bill. till Rilcsd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(Bankoreglementet.)

tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste

revisor, hvarje.................................................................. kronor 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 3,500:

efter tio års tjenst i graden till .......................................... » 4,000:

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,
hvarje.................................................................... » 4,000:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden

kan förhöjas till............................................................... » 4,500:

Å arfvodesstat:

Tjenstgöring spenning ar:

till tjensteman i första tjenstegraden, hvarje..................... » 800:

till tjensteman i andra tjenstegraden, hvarje..................... » 1,000:

till tjensteman i tredje tjenstegraden, hvarje..................... » 1,200:

till de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000

kronor i lön, hvarje ...................................................... » 1,450:

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje...... » 1,750:

Missräkningspenningar:

till kassörerna samt till den tjensteman, som inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer bestrider kassa göromål.

............................................................................. » 1,500:

till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå
bronsmyntkassan ...................................*.................. » 600:

Årfvoden:

l:o) för vård om riksbankens förvaringskassor, låne-, säkerhets-
och värdehandlingar samt kontanta medel och

andra behållningar, äfvensom för kontroll och revision
af kommissionsanstaltens verksamhet, tillsammans
22 arfvoden å kronor 750: — ..................... kronor 16,500: —

nemligen till:

fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare,
ombudsmannen, den särskild! förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning, bokhållaren vid
kontoret å Norrmalm, en tjensteman vid kontoret
för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid
kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret
samt fyra andra tjensteman, hvilka till ifråga -

varande slags uppdrag förordnas;

2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till flitpenningar
åt extra ordinarie tjenstemän .................. » 30,000: —

3:o) till brandchefen ............................................................ » 600: —

4:o) till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling
....................................................................... » 500: —

Vakfbetjeningen:

öfvervaktmästaren och brandmästaren, lön.......................

tjenstgöringspenningar...................................................

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön........................ kronor 700: —

tjenstgöringspenningar..................... » 300: —

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kunna höjas till sammanlagdt
1,200 kronor, nemligen:

lön...................................................... kronor 800: —

och tjenstgöringspenningar............ » 400: —

samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
kunna ytterligare höjas till sammanlagdt
1,400 kronor, nemligen:

lön...................................................... kronor 900: —

och tjenstgöringspenningar............ » 500: —

1,400: —
600: —

1,000: —

V -

1,200: —

1,400: —

Aflöningsstat

för Sverigfes I^ikstoariks af delning-skon tor.

Afdelningskontoret i Göteborg:

I. Styrelser!:

fyra styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 2,400:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ » 4,600:

jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning
bestrides af någon riksbankens tjensteman,
aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda
grunder och bestämmelser, som gälla för tjensteman
i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor,
eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf
750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom
tjenstgöringspenningar, bvilka efter fem års
tjenstgöring kunna höjas till 1,750 kronor, och
4,000 kronor såsom lön, bvilket belopp efter fem
års tjenstgöring kan höjas till 4,500 kronor.

II. Tjenstemännen:

Å lönestat:

tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera ...... » 1,500:

bvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... » 2,000:

sex i andra tj enstegraden, ombudsman, bokhållare, kassörer,
registrator, hvardera................................................ » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... » 2,500:

efter tio års till........................................................................ » 8,000:

en i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... j> 3,500:

efter tio års till........................................................................ » 4,000:

A arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... kronor

» » i andra x> ..................... »

» tjenstemännen i tredje graden ....................................... j>

Missräkningspenningar:

till kassörerna, hvardera ......................................................... »

Arfvoden:

till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker hetshandlingar

samt andra behållningar..................... »

)> föreståndaren för kommissionsgöromålen ..................... »

» extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för

extra ordinarie tjensteman............................................. »

III. Vaktbetjeningen:

två vaktmästare, hvardera, lön................................................ »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... »

samt tjenstgöringspenningar .......................................... »

en husdräng, lön ..................................................................... »

hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att
åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmåner ett belopp för hvardera
af 300 kronor om året.

Afdelningskontoret i Malmö:

I. Styrelser!:

fyra styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dag liga

förvaltningen............................................................ »

800: -1,000: —
1,200: —

1,500: —

750: —
750: —

7,500: —

600: —

700: —
200: —
600: -

1,800: —
5,200: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser,
som gälla för tjenstemän i fjerde graden
vid riksbankens hufvudkontor, eller med 6,200 kronor
för år räknadt, deraf 750 kronor anses såsom
arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
hvilka efter fem års tjenstgöring kunna höjas till
1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, hvilket
belopp efter fem års tjenstgöring kan höjas till
4,500 kronor.

il. Tjenstemännen:

Å lönestat:

två i första tjenstegraden, hvardera .................................... kronor 1,500:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 2,000:

tre i andra graden, bokhållare, kassörer, hvardera............... » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 2,500:

efter tio års till........................................................................ » 3,000:

eu i tredje graden, kamrerare................................................ » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... » 3,500:

efter tio års till........................................................................ » 4,000:

ombudsmannen........................................................................... » 1,500:

A arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... » 800:

» )) i andra » J> ..................... )> 1,000:

)> tjenstemännen i tredje graden ....................................... y> 1,200:

> ombudsmannen .................................................................. » 500:

Missr åkningspenningar:

till kassören .............................................................................. kronor 1,500:

Arfvoden:

till kamreraren för vård af kontorets låne- och säkerhets handlingar

samt andra behållningar........................... » 750:

till en tjensteman i andra graden för vården af kommis sionsanstaltens

kontanta medel och värdehandlingar » 500:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till

extra ordinarie tjensteman............................................. » 3,500:

III. Vaktbetjeningen:

en vaktmästare, lön.................................................................. » 600:

som efter fem års ordinarie tjenst och derunder

ådagalagdt välförhållande kan höjas till..................... » 700:

och tjenstgöringspenningar...................................................... » 200:

jemte fri bostad och vedbrand,

en husdräng, lön ..................................................................... » 400:

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Jönköping, Karlstad och
Örebro, hvart för sig, (Grupp 1):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ » 3,800:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp
efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap
kan förhöjas med 500 kronor och efter tio
års med ytterligare 500 kronor,

kamrerare!!, lön ........................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

och kassavårdarearfvode .........................................................

kassören, lön ...........................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förböjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................................

och missräkningspenningar......................................................

registratorn, tillika bokhållare, lön.......................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

ombudsmannen, lön ...............................................................

vaktbetjenten, lön ..................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan böjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

kronor 2,000: —

» 1,250: —

» 750: —

» 1,600: —

» 800: —

» 600: —

» 1,300: —

» 700: —

j> 800: —

» 400: —

» 200: —

Afdelningskontoren i Falun, Hernösand, Luleå och
Östersund, hvart för sig, (Grupp 2):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ ® 3,800:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor

för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode,
1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................ kronor 2,000: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... x> 1,200: —

och kassavårdarearfvode .................................................... » 600: —

kassören, lön.............................................................................. » 1,500: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterli400
kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 700: —

och missräkningspenningar.................. » 600: —

registrator^ tillika bokhållare, lön....................................... x> 1,200: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
’ registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... j> 600: —

ombudsmannen, lön.................... ■» 800: —

vaktbetjenten, lön..................................................................... x> 400: —-

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Kalmar och Vexiö, hvart för sig, (Grupp 3):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ......................................................... » 3,800: —

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Bankoreglementet.)

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor
för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode,
1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och
3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förtöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tj enstgöringspennin gar...................................................

och kassavårdarearfvode .........................................................

kassören, lön..............................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................................

och missräkningspenningar......................................................

ombudsmannen, lön..................................................................

vaktbetjenten, lön.....................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

kronor 2,000: —

b 1,200: —

» 600: —

b 1,500: —

b 700: —

b 600: —

b 800: —

b 400: —

» 200: —

Afdelningskontoren i Linköping, Mariestad och Umeå,

hvart för sig, (Grupp 4):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dag liga

förvaltningen............................................................ B 3,800: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöning till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor
för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode,
1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp
efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan
förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön........................................................................ kronor

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytter -

ligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... »

och kassavårdarearfvode ......................................................... »

kassören, lön .......................................................................... ■»

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare

400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... »

och missräkningspenningar...................................................... »

ombudsmannen, lön ............................................................... »

vaktbetjenten, lön..................................................................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ »

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoret i Visby (Grupp 4):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor

samt derutöfver den ledamot, som handhafver den dag liga

förvaltningen............................................................ »

1,800: —

800: —
600: —
1,400: —

700: —
500: —
600: —
400: —

200: —

1,200: —

8,800: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 4,000 kronor
för år räknadt, deraf 600 kronor anses såsom arfvode,
1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar och
2,400 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................ kronor 1,800: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytter -

ligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 800: —

och kassavårdarearfvode............................................................ » 600: —

kassören, lön.............................................................................. » 1,400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 700: —

och missräkningspenningar............................................. » 500: —

ombudsmannen, lön.................................................................. » 600: —

vaktbetjenten, lön..................................................................... » 400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Riksdagen anvisat:
a) å gemensam stat från år 1898 och till den fördelning, som fullmägtige
ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med

undantag af kontoren i Gröteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen
och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal 2,000
kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt

i) å öfver gång sstat från år 1898 till fullmägtiges disposition, för bestridande
af ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat,
tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i
grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr
åt de tjenstemän, som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande, 4,000 kronor.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:

l:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst
efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst
inom graden förordnad eller befordrad.

Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat uppdrag
i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess den
tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti han
sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda kunna,
efter den i § 66 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid,
som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock under vilkor, att
ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit minst ett år.

Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven i afseende
å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver stat,
som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie efter honom.

2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad,
anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes
godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i
graden, som honom anvisas.

3:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder så väl
lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar som ock särskilda arfvoden.

4:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodesstat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar
samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså
icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmägtige eller vederbörande
styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom

hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära
de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmägtige
samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjensteman
arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö till belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för
första tjenstegraden bestämda lägsta lön samt vid hvarje af de öfriga afdelning
shontor en efter tolfhundra kronor för år räknadt, hvarjemte till vikarie
för kassör eller tjensteman, som innebar särskildt arfvode, må utbetalas mot
vederbörandes missräkningspenningar eller arfvode svarande belopp för tiden
i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet anslagna medel.

6:o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade
medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmägtige eller vederbörande
styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till
förfogande; samt

Öfvergångsstadgande:

7:o. I afseende å de tjensteförflyttningar eller tjenstetillsättningar, som
kunna föranledas af Eiksdagens beslut angående åtskiljande af kamrerareoch
kassörstjensterna vid de s. k. mindre afdelningskontoren och tillämpningen
från och med den 1 januari 1898 af nya aflöningsstater för desamma,
ega fullmägtige att — der saken kan ordnas genom tjensteförflyttningar inom
vederbörande kontor — efter omständigheterna besluta utan binder af de i
bankoreglementet eljest för tillsättande af tjenstemän meddelade föreskrifter
om utfärdande af anslag och kungörelse samt bestämmande af viss ansökningstid.

Stat

för Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare.

Förvaltaren, lön....................................... kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar.................. » 1,000: —

personligt lönetillägg (för J. Th.

Fiebelkorn).................................... » 1,000: — kronor 5,000: —

20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,37 ar,
och åkerjord » 1,45 hektar,

bokhållaren, lön....................................... kronor 1,500: —

tjenstgöringspenningar................ j> 700: — kronor 2,200:

12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 9,71 ar,
och åkerjord » 7,09 »

kontorsbiträde åt förvaltaren, högst .................................... » 1,000:

verkmästaren lön.................................... kronor 2,000: —

tjenstgöringspenningar.................. » 800: —

personligt lönetillägg (för J. E. Nor ström)

.......................................... » 400: — 9 8,200:

16 famnar ved samt
trädgård, innehållande 23,14 ar,
och åkerjord » 13,88 »

pappersmästaren, lön.............................. kronor 1,400: —

tjenstgöringspenningar.................. » 600: —

12 famnar ved samt

» 2,000: —

trädgård, innehållande 11,187 ar,
och åkerjord » 16,97 d

skolläraren, lön .......................................... kronor 500

tjenstgöringspenningar ..................... » 150

arfvode för söndagsskolan............... » 150

personligt arfvode (för P. Lagerblad) » 200

jemte 8 famnar ved;

läkaren, arfvode.................................................................

hvartill kommer:

vaktmästaren, med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de för
vaktmästare vid hufvudkontoret gällande bestämmelser.

Anmärkning: Yeden skall bestå af blandad tall och gran.

1,000: —

900: —