för Riksbankens styrelse och förvaltning

Svensk författningssamling

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning,

utfärdadt den 12 Maj 1898, att gälla för tiden
intill början af år 1899.

AFDELNING I.

Allmänna föreskrifter.

§ l.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af
dertill förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken af
den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin verksamhet: A.

i egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör
samt hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmägtiga
stegrande;

(Jfr ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

Bih. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Bankoreglementet I.)

B. i egenskap af depositionsbank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sådant åstundar, deröfver föra räkning och dem
vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas
genom de derå utfärdade assignationers och invisningars kredit, kraft
och giltighet, samt att derförutan jemväl, till säkert förvar mot vådliga
händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och vårda så väl kontanta
penningar som annan flyttbar egendom;

(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

C. i egenskap af lånebank:

\ att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor,
emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och sålunda,
till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran,
förebygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan;

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

B. i egenskap af allmän statsanstalt:

att uti den genom laneoperationerna inflytande och besparda vinst en
tillgång må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Maj:ts
och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga* ändamål disponera.

.(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta
egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra femtio millioner
kronor.

§ 4.

»t f.,- . ■» 11 , 1 ‘ *t ■ : ’ J j '' ! > * l 1 • 4 .. > , . i * '' . ‘i. • * 1 1 1

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst ett
belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmägtige att, i hän -

delse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning
eller annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår under
hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter, ånyo uppbringa densamma
till det belopp, att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden
eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 5.

Mom. 1. Riksbanken ege att utgifva sedlar till det belopp, som motsvaras
af följande tillgångar:

a) metallisk kassa, så beräknad som i § 6 sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande, mot
sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld; och

c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande räkning
innestående medel.

Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp vare riksbanken
berättigad till en sedelutgifning af högst fyratiofem millioner kronor,
under vilkor att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras af följande
tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras; och

c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.

§ 6.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt inom landet
befintligt, banken tillhörigt svenskt och utländskt guldmynt, omyntadt
guld samt i Sverige, Norge eller Danmark i öfverensstämmelse med konventionen
den 27 maj 1873 pregladt silfvermynt.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än femton millioner
kronor. — Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2 utgifna
sedlar öfverstiga trettiofem millioner kronor, riksbanken hålla i metallisk
kassa minst trettio procent af det belopp, hvarmed de på sådan grund
utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

Den del af metalliska kassan, som utgöres af guld, må ej bibehållas
vid mindre belopp än som svarar mot fyra femtedelar af den metalliska
kassan i dess helhet.

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina
sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å
kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie
eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller
lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skilolingar
uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar, lydande
å banko.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning om
rikets mynt af den 3 februari 1855 samt lagame om rikets mynt och om öfvergången till det nva
myntsystemet af den 30 maj 1873.) y

§ 8.

Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet
efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra
skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830.)

§ 9.

Uppg ifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med alh
männa tidningarna utdelas:

för hvarje månad, utvisande riksbankens tillgångar och skulder vid
månadens slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i § 5 af lagen för Rikets
Ständer8 bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt
för hvarje år fullständig öfversigt.

AFDELNING II.

Om bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af
guld och silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10..

Mom. 1. I riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af
den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt komma att
af riksbanken emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873
om öfvergången till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka
icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i
riket, ega fullmägtige bestämma, så väl hvilka slag må köpas, som pris
derå.

Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens
räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i
svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag
derifrån af en fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de afgifter
för smidbargöring och skedning, som kunna ifrågakomma; börande fullmägtige,
så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd af mynt
alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas omedelbart
efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behörigen
styrkt.

På fullmägtige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje
fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld
från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmägtige att i afseende på mottagande af omyntadt guld
vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmägtige anse
behöfliga.

Mom. 5. Fullmägtige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i
plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före
år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af
afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmägtige
att besluta.

o Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmägtige ega bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Fullmägtige bemyndigas att köpa och återförsälja vexlar,
dragna å person eller firma, bosatt i utlandet, betalbara utom eller inom
landet, och förfallande inom längst sex månader, äfvensom att genom
annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Fullmägtige bemyndigas likaledes att in-eller utrikes köpa
och sälja äfvensom att förmedla köp och försäljning af in- och utländska
obligationer och statspapper.

Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmägtige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller
anvisningar eller ock använda dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet
i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot
sjöfara försäkras. g| ;

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmägtige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på
vilkor, som af fullmägtige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt att,
när. fullmägtige finna sådant Renligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga
förskott.

§ 13.

Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den stadgade
tillgången af guld benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan bestämda
minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmägtige i tid

vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället
finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst
sedelstockens förminskning genom indragning å lönerörelsen, eller
medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmägtige att af dessa
utvägar välja dem eller den, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.

§ U.

Fullmägtige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp af
högst sjutton millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t uppå fullmägtiges
anmälan i ämnet täcktes låta bemedla det af fullmägtige för riksbankens
säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för ändamålet
kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela sin nådiga
garanti.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om

andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ 15.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra
och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda:
Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med
guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens
önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med
guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet
bestämda grund, att en krona räknas lika med en riksdaler
riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjensteman. Å sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna
genom tryck, och sedlarna å 50 och 100 kronor försesmed
en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören
handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara
mynt.

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler
eller kronor och derunder ega fullmägtige att vidtaga nödiga

o o O o CO

åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836,
den 4 februari 1859, den 7 november 1873 och den 24 oktober 1890
samt dels i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan
på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas
och afgöres af fullmägtige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom å en krona skola, då sådana
till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 16*).

I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af
alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande
fullmägtige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den 30
maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så
stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af
sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel,
mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande
af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor delbart
belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i mån af tillgång.

§ 17.

Vid riksbankens hufvud* och afdelningskontor skall mottagas till invexling
med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,

*) Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den 30 maj
1873, § 13 och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets
poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.

Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes
i riksbanken qvarhållas, i den mån detsamma kan med nytt mynt,
pregladt efter 1873 års myntlag, ersättas.

Fullmägtige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras.

§ 18.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, använvändas
hufvud- och afdelningskontorens vexlar, sedlar, utgifna af sådana
enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna
dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och
hvilka i öfrigt af fullmägtige pröfvas böra till emottagande godkänrjas,
samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda
vexlar, som efter vederbörande styrelses bepröfvande anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ege fullmägtige
meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega
fullmägtige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med
kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill
af fullmägtige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så
förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen
ske kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningearistalters
i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret
insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan ort,
inkasseras, så fort sig göra låter.

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmägtige bestämmas.
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 2

(Bankoreglementet I.)

C. Om folioräknings- och postvexelrörelsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag,
som drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skola i riksbankens
så väl hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottagas och å räkning
föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren hvad å räkningen innestår.

För sålunda emottagna penningar erlägger riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller
tryckt anvisning eller assignation eller till viss man eller order stäld
vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade
och numrerade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan
afgift.

Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar
på statsverkets folioräkning vid hufvudkontoret och få.dessa anvisningar
vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmägtige att
sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmägtige finna
för riksbanken behöfliga. .

§ 21.

Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna
särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
insätta penningar mot erhållande af vexel å Sveriges riksbank
i Stockholm, stäld till viss man eller order och betalbar vid uppvisandet;
och gäller för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvudoch
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låneeller
kreditivrörelse användas.

c) Om vid något afdelningskontor penningar insättas till högre belopp,
än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligger det full -

mägtige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmägtige
lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande
afdelningskontors styrelse att vid afsändning af riksbankens sedlar desamma
makulera i enlighet med de föreskrifter, fullmägtige derom
meddela.

d) I händelse de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något
tillfälle vara otillräckliga för infriande af postvexlar, må fullmägtige begagna
förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

Mom. 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens kontor penningar
kunna insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det
kontor, der insättningen egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens
kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet
för det senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets utbetalande
i reda penningar, å detsamma utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret;
och ega fullmägtige genom meddelade särskilda föreskrifter
bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens
säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet
erforderliga.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt

förseglade paket.

§ 22.

Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmägtige bestämma,
emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag
och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för
hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse
för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan
bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna handlingarna
eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala
det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset
bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas
efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt
guldmynt af de slag, fullmägtige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å

viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag
samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan
ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning
af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar emottagna
myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas i beviset
upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme dertill
inom kontoret gifves, jemväl emottagas paket eller annan flyttbar
egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet,
emot bevis, som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning å det
till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för riksbanken
att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda
förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens
sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Vid inlemnandet af värdepapper och utländskt mynt uppbär
banken en förvaringsafgift för depositionens åsätta värde, hvilken
beräknas för tolf månader från insättningsdagen. Denna afgift utgör,
för år räknadt, femtio öre för hvarje tusental kronor af papperens eller
myntens i beviset upptagna värde i rikets mynt, hvarvid de! af tusental
beräknas såsom helt. Dock må afgiften för hvarje särskild deposition i
intet fall understiga två kronor för år räknadt.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses
den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare före betalningstidens utgång depositionen, eger han
likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift.

I fråga om större depositioner, som utgöras af ett jemförelsevis mindre
antal värdepapper, ega fullmägtige medgifva nedsättning i ofvannämnda
afgift.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter

godsets	rymd och förvaringstiden sålunda,	att för hvarje månad betalas:
för gods med	rymd af högst	25	kub.-decim.	Kr. 0: 50
x>	x> x>	x>	derutöfver t. o. m.	50	x> »	» 0: 75
»	x> x>	x>	» »	75	» »	x> 1: —
x>	x> x>	x>	x> x>	100	x> x>	» 1: 25
x>	x> »	x>	X) ))	125	X> »	X) 1: 40
x>	x> »	»	» x>	150	» »	X) 1: 55
0. s. v.	med 15	öres	förhöjning för hvarje	ytterligare rymd	af 25 kub.-

decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift
alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper,
guldmynt eller försegladt gods:

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods
eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottages;

hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:
att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan
är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel månad;
samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder,
ega fullmägtige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter,
som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om upp- och utlåningsrörelsen.

1. Om upp- och afskrifnings- och depositionsrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter
vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning,
dock att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva bankrörelse,
eller för staten, dess allmänna verk och kassor, med undantag
af postsparbanken.

För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna
andra vexelblanketter än sadana, som af riksbanken honom till -

handahallas. För dessa vexelblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får
afgift icke upptagas;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

é) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, så vidt ränta å
densamma blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmägtige ega att bestämma, huruvida ränta å upp- och
afskrifningsräkning må af riksbanken erläggas. Finnes ränta böra utfästas,
bestämma fullmägtige icke allenast räntefoten, utan äfven inom ett maximum
af 400,000 kronor det belopp, hvarå ränta på hvarje räkning godtgöres.
Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas
antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand
bestämd uppsägning, under följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne
lyftas;

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmägtige.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25. *

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands, Vestmanlands
och Gefleborgs län; genom afdelning skontoret i Göteborg för Hallands,
Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af
Redvägs härad; genom afdelning skontor et i Malmö för Kristianstads och
Malmöhus län; genom af delning skontor et i Falun för Kopparbergs län; genom
afdelning skontor et i Hernösand för Vesternorrlands län; genom af del -

ningskontoret i Jönköping för Jönköpings län jemte ofvannämnda härad af
Elfsborgs län samt Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom
afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde
eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte
Öland äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde;
genom afdelningskontoret i Karlstad för Vermlands län; genom afdelningskontoret
i Linköping för Östergötlands län samt för Norra och Södra
Tjusts, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra landstingsområde;
genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af Vartofta
och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens
län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län;
genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret
i Örebro för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund för
Jemtlands län, under iakttagande i afseende å kontoren i Kalmar, Karlstad,
Hernösand, Falun, Örebro, Umeå, Linköping och Mariestad af de
vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmägtige, enligt
vid dessa kontors inrättande lemnadt särskildt bemyndigande af 1887,
1889, 1890, 1891, 1893, 1895 och 1896 årens riksdagar, ega föreskrifva.*)

Mom. 2. Utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning må
dock meddelas lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet och kreditiv mot
enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar, om de så önska, anlita detta kontor.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika
papper eller annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af afbetalningslån.

*) Förestående distriktsindelning kommer i och med öppnandet af det utaf 1897 års Riksdag
beslutade afdelningskontoret i Gefle att undergå den förändring, som af stadgandena i slutet af detta
reglemente föranledes.

§ 27.

Till afbetalningslan må användas högst 12 millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar:

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillåtes endast af vexel, som, stäld i svenskt
mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är
dragen pa inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet
med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i
Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan
bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten
eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person,
hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen
löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst
hela det sökta lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet

Såsom säkerhet för försträckning, hvilken lemnas till kommun eller
med sådan jemförlig samfällighet, kan dock efter fullmägtiges eller vederbörande
styrelses pröfning godkännas låntagarens egen förbindelse utan
sådant hypotek, som här ofvan stadgas.

Mom. 2. Lan meddelas a bestämd tid af högst sex månader eller
ock att återbe talas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af väg för da effekter.

'' ''? •* .[{;! ■ f Kf*?;{iji;#! i'' i.

§ 30. ;,t:i

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant af
tackjern, smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, stål, koppar, messing,
alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller eljest under
sådana kontroller med afseende på de upplagda effekternas behöriga förvarande,
som fullmägtige finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet
behöfliga.

Panten skall i vågattest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å
riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas
och beskrifvas till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmägtige till högst tre
fjerdedelar af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader.

Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför
lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande
är stadgadt eller framdeles kan af fullmägtige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Så väl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors
styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på
sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa
besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser
förvarade, hos riksbanken pantsatta effekter.

d) Beviljande af Icassakreditiv och kredit i löpande räkning.

§ 31.

Mom. ]. Kassakreditiv beviljas: !
a) riksgäldskontor;
l>) jernkontor;

c) postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda, med
stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet;

Bill. till Rilcsd. Blot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Bankoreglementet I.)

d) bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den 6
oktober 1848, eller delvis eller till det hela solidariska, och således ej
allenast bankaktiebolag, bildade i enlighet med den för dessa gällande
lag af den 19 november 1886, utan äfven sådana bolag, som drifva
bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer det
ensamt på fullmägtige att bestämma, icke allenast huruvida och till
hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven
de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder krediti vet får begagnas;

e) kommuner; samt

f) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af
vederbörande styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret, postsparbanken
och jernkontoret befriade.

I fråga om kreditiv åt kommun eller dermed jemförlig samfällighet
galle hvad i § 29 mom. 1 är stadgadt.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmägtige
och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift
påföres icke riksgäldskontoret.

Mom. B. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna ett
kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det vederbörande
styrelse att i hvarje fall bestämma, huru stort kreditiv må sökande
beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock
att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas
å närmast Överskjutande fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven
invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra
vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till
det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp.
För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Mom. 7. Kredit i löpande räkning kan af fullmägtige beviljas mot den
säkerhet och på de vilkor, som af fullmägtige bestämmas. För sådan kredit
erlägges icke inträdesafgift.

e) Beviljande af afbetalningslån.

§ 32.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom
pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta full
säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom för egen skuld.

I afseende å lån till kommun eller dermed jemförlig samfällighet gälle
hvad i § 29 mom. 1 är stadgadt.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr,
om sådant försummas, att hela obetalta delen af lanet varder till betalning
förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande
vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd,
att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende
å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmägtige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån
af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna medgifva, pröfvas
låneansökningarna i den ordning de ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlåningsrörelsen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning ma ej
beviljas:

1 :o svenske medborgare, som äro bosatta å utrikes ort;

2:o fullmägtige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren;
samt

3:o tjensteman och betjente i riksbankens liufvudkontor och vid afdelningskontoren;
dock ega bemälda fullmägtige och ledamöter samt tjensteman och be -

tjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelaingskontor erhålla lån eller
kreditiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej
heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven; dock
med de undantag, som i § 25 mom. 2 sägas.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, älven om han tillhör annat lånedistrikt,
än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes.

Mom. 4. De i §§ 29, 30 och 32 omförinälda lån utgifvas endast å jemna
tiotal kronor.

Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt
än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller
löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen känd, eller den erbjudna panten
icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet,
offentlig tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen
hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt
vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna
säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas;
och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål,
förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas
ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva kunna
skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdiga
män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande
närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos
riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra
sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud-
och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de
vilkor och förbehåll, fullmägtige bestämma.

Mom. 2. Så väl fullmägtige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för
afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelnings -

kontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionär taga någon befattning
med vexeldiskontering eller med anskaffande af lan eller kreditiv i
riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Öfverträder fullmägtig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmägtige gällande
ansvarighetslag.

öfverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet
hos fullmägtige, som i fråga om åtals anställande ega förfara på
sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sadant hos fullmägtige eller
vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst
6 månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmaner.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmägtige
bestämma med afseende å så väl penningeställningen som utlaningstiden
och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i
riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnde dag sex procent ränta för ar räknadt, der ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker vid så väl riksbankens hufvud- som afdelningskontor
alla söckendagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna undergått granskning, och kreditiven
räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes.

§ 38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af sa väl öfverstathallareembetet
i Stockholm som samtliga Konungens befallningshafvande och öfriga
exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål,
som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för
bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen
till hufvud- eller afdelningskontor insända.

§ 39.

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1830,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

AFDELNING III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 40.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen af sju fullmägtige.

Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse,
åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika med det en
hvar af öfriga fullmägtige i denna sin egenskap eger uppbära enligt af Riksdagen
faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. För fullmägtige skola jemlikt § 72 regeringsformen och § 73
riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen och tre
valde af Riksdagen.

Mom. 3. På sätt § 7 1 riksdagsordningen föreskrifver välja fullmägtige sjelfva
bland sig en vice ordförande att föra ordet, när binder för ordföranden inträffar.

Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när föiffall för ordföranden
anmälts.

Mom. 5. Ledamot af statsrådet eller fullmägtig i riksgäldskontoret må
ej vara fullmägtig i riksbanken.

Mom. 6. Fullmägtig i riksbanken må ej den vara, som icke är svensk
medborgare, ej den, som står under förmynderskap, ej den, som till borgenärer
all sin egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han från
deras kraf befriad är; ej den, som är förlustig medborgerligt förtroende eller
genom utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af
medborgerligt förtroende, eller den, som är stäld under framtiden för brott,
hvilket medför nämnda påföljd; ej den, som är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan eller att i rikets tjenst vidare nyttjas.

Fullmägtig må ej vara ledamot af styrelse i annan bank än sparbank
eller postsparbanken.

Och skall, när fullmägtig på grund af bestämmelserna i mom. 5
eller 6 ej får utöfva befattning såsom sådan, han genast frånträda densamma
samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmägtig inträda.

§ 41.

Mom. 1. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmägtige att
ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende
på riksbanken särskilt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och
reglementen.

Mom. 2. Riksbankens fullmägtige och revisorer, ledamöterna af
afdelningskont.orens styrelser, alla vid riksbanken anstälde tjenstemän samt
de personer, som vid granskningen af riksbankens styrelse och förvaltning
biträda Riksdagens revisorer, skola doldt och förtegadt hålla hvad som
rörer enskilda personers förhållanden till riksbanken eller hvad i öfrigt
vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det enligt lag
och reglementet för riksbanken hemligt hållas bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmägtige utse inom sig två deputerade, hvilka det
åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion,
som af fullmägtige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmägtige bestämd
fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmägtige,
tillse utförandet af fullmägtiges beslut, verkställa köp och försäljning af
utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen
inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmägtige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad
åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af
deputerade, fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och
en half månad årligen.

Mom. 4. Fullmägtige utse, likaledes inom sig, en fullmägtig för
att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmägtige föredraga bruket och tryckeriet
rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.

Mom. 5. De till fullmägtige och deras deputerade samt den fullmägtig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri,
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda
aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt, deputerad
begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af
fullmägtig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden
i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det
för fullmägtig i staten anvisade arfvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel,
beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock
ej för längre tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad
den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning
af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmägtige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmägtige
vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas,
kunna afgöras af allenast fyra fullmägtige, derest tre af dem äro om beslutet
ense; men i sammanträden med fullmägtige i riksgäldskontoret skola
minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas.
I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst.
Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens
beslut, och fullmägtig, som af en eller annan anledning vant hindrad att
något fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga
att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon
ibland fullmägtige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar
ega rum.

Expeditioner i fullmägtiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmägtiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar
verkställes alla söckendagar af minst fyra fullmägtige, nämligen de
två deputerade samt minst två bland öfriga fullmägtige.

Dylik ansökning må ej anses beviljad, med mindre flertalet bland
närvarande fullmägtige sig om bifall dertill förenat.

§ 44.

Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hemliga hållas, räknas,
utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden samt andra ärenden,
som röra kunders förhållanden till riksbanken, fullmägtiges öfverläggningar
och beslut angående dels köp och försäljning af vexlar, dragna å firma
eller person i utlandet, samt öfvertagande af annan utländsk valuta, dels
köp och försäljning samt öfvertagande genom annat aftal af svenska obligationer
och utländska statspapper, åtgärder till vidmakthållande af metalliska
kassan samt frågor om sättet för tillverkning af banksedlar.

öfverläggningar och beslut i sådana frågor skola upptagas i särskild!
protokoll, hvars innehåll ej må yppas, förr än Riksdagens bankoutskott,
dess revisorer eller fullmägtige i riksbanken anse sådant kunna ske utan
skada för riksbanken.

§ 45.

Fullmägtige kunna ej i och för sin befattning med riksbanken emottaga
föreskrifter af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott i
de fall, nämnda utskott eger att sådana å Riksdagens vägnar meddela;
och äro fullmägtige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller
dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldige.

§ 46.

Har Konungen på framställning af fullmägtige i riksbanken eller,
der Konungen eljest så pröfva! nödigt, förordnat ombud att med fullmägtige
i något särskild! ärende förhandla, må fullmägtige med Konungens
ombud öfverlägga, men är det fullmägtige förbjudet att i ombudets
närvaro fatta beslut.

Bih. till Itiksd. Prat. 1898. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 4

(Bankoreglementet I.)

§ 47.

Mom. 1. Det aligger fullmägtige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit,
så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till
riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmägtige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmägtige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och oftare,
der så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må
fullmägtige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmägtige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i
Stockholm.

§ 49.

Mom. 1. Fullmägtige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, så väl lemna riksbankens gäldenärer
förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken,
som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers
förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder
till riksbanken. I annat än sist omförinälda fall må fullmägtige deremot
icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar
bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas
nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för
detta utskott stadgar.

Mom 2. Fullmägtige ega att så väl för hufvudkontoret som, på
förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka
såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 50.

öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos
bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmägtige
inlemnade, skola fullmägtige afgifva utlåtande.

. . . . ; , j, • ■ . ,,''j . i i ,. , ,( ! "

§ 51.

Fullmägtige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom fullmägtige, anställa inventering och undersökning vid
afdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmägtig i riksbanken, utgår
ej särskildt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad
enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas
godtgörelse efter bestämmande af fullmägtige.

§52. •

Mom. 1. Åt fullmägtige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande
deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilda personer
faststälda årliga anslag; och

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens
handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmägtige hos bankoutskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmägtige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk
vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter

för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmägtiges pröfning och
beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt
behof, af fullmägtige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande
af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmägtige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på
stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje
förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering
af förråden vid bruket.

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller
annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men
hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af fullmägtige
fattas, innan de först rådfört sig med bankoutskottet.

§ 55.

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning
inropad, må icke af fullmägtige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan
skall fråga derom underställas bankoutskottet.

§ 56.

Efter hvarje års slut skola fullmägtige till Riksdagens bankoutskott
afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning.
Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten
tillgänglig.

Härförutom hafva fullmägtige att till Riksdagens revisor öfver statsverket,
riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda
hänseende.

Jemte dessa berättelser skola fullmägtige till bankoutskottet och
revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna

för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden
och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda
framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 57.

Fullmägtige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må
kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas;
och böra fullmägtige vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig
råd och upplysningar; varande å Carlsborgs fästning för riksbankens räkning
tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större eller mindre del af
rikbankens redbarheter kan i händelse af behof förvaras.

§ 58.

Åt de af Riksdagens valde fullmägtige är uppdraget:
enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmägtige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende
till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt Regeringsformen § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår,
eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med
riksgäldskontorets fullmägtige, per capita välja en annan;

enligt Regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningen»
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning
blifvit ense, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i
den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas
eller minskas efter den faststälda bevillningssuminans förhållande till den,
som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt Riksdagsordningens § 32, att vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.

Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket ega
lullmägtige att inom sig utse en fullmägtig att vara ledamot i postsparbankens
styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara
de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar,
mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige bestämmes, samt
att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp,
styrelsen finner nödigt.

Gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret ega fullmägtige i
riksbanken dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta
kanals vidmakthållande utse och välja en person att, å riksbankens och
riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen;
skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda
ombudet kan åter inväljas.

Bemäldc fullmägtige må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets
räkenskaper.

Derjemte och i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag
bildade, till riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente närmare
omförmälda byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus åligger det fullmägtige
i riksbanken att jemte fullmägtige i riksgäldskontoret förränta de
denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens
beslut från fonden uttagas;

hvarförutom — och som 1888 års Riksdag besluta, dels att för inrymmande
af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
samt af riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra
delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den
för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af denna
byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen
och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet
en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för
inlösen af byggnaderna å egendomen n:r 6 i qvarteret Bodarne 55,000
kronor och till inlösen af bazarbyggnaderna å Norrbro och tvättinrättningen
i Norrström högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden
för båda byggnaderna å Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig
byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande i öfrigt ej må öfver -

stiga, hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån
afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna
skola uppföras i enlighet med genom bankofullmägtiges och fullmägtiges
i riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar
— det åligger fullmägtige att utföra det dem gifna uppdrag, som i
Riksdagens i detta ärende meddelade beslut innefattas.

i. • .''u.iUifnr.., f• !»it •fii-mi

AFDELNING IV.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§50. ^

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren
af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter,
för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmägtige, med
rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill finna anledning,
entlediga en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser; och
skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter
genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgåhgne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmägtige särskilt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen
väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för
ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
öfvertager annan ledamot den förras göromål, intill dess fullmägtige
derom förordnat.

Moln. 4. Å tid, som fullmägtige, på derom gjord framställning, bestämma,
och sedan de förordnat, om göromålens skötande, eger ledamot,
som handhafver den dagliga förvaltningen, vid riksbankeriR afdelnings -

kontor i Göteborg eller Malmö, åtnjuta eu och en half samt sådan ledamot
vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtlige afdelningskontoren,
med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan
hos vederbörande styrelse, och för så vidt ej särskildt hinder derför
skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en
under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen.

Mom. 5. För den tid styrelseledamot för den dagliga förvaltningen,
på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmägtige
bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten
meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik
ledamot.

§ 60.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig
till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, ordningar,
stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda
af fullmägtige eller deras deputerade meddelade.

§ 61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens
handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden
och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret,
allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige
eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmägtige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af
vexlar vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.

§ 62.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna
gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande.
Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras,

skiljaktiga meningar, galle flesta rösterna, och, då dessa äro lika, ege
ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar
sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej fattas,
med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning om
försträckning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro om bifall ense.

§ 63.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse
hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas så väl till bemälda
revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen
samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden som till Riksdagens
bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken
angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser
till fullmägtige inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen
före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar
före deras sammanträde.

§ 64.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandeln,
äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmägtige att, efter göromålens
omfång och beskaffenhet, bestämma till så väl beloppet som detsammas
fördelning ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode,
lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager,
dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i§ 59 mom. 4, begagnar
ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af
kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie
ledamot i staten anvisade arfvode.

Bih. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet 1.)

AFDELNING V.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden;

ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.

§ 65.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda
tjensteman, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de
af fullmägtige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess
styrelse eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen meddelade
föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmägtige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmägtige
beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets
pröfning och stadfästelse.

§ 66.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor är fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och
ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid
hufvudkontoret;

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret
och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen
vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen vid
kontoret i Malmö.

§ 67.

• ! .i *

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjensteman vid
hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager.

Fullmagt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmägtige att utöfver
stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för
tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmägtige
till erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till
det antal, aflöningsstaten angifver.

§ 68.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen
faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmägtige att
tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom
kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret
äfvensom åt de tjensteman vid afdelningskontoren, hvilka,
utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla
uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i
§ 35 mom. 1 här ofvan.

Likaledes ege fullmägtige att vid hufvudkontoret utöfver stat till
vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmägtige finna skäliga.

t; -. ■ f i |, , >; j . 11 , * ■■; * ■ ; - '' / ! ‘ > i *1

§ 69.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret
af fullmägtige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse,
medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Postoch
inrikes tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren må

fullmägtige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å
ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma,
att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och
skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 8. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmägtige, hvilka hafva
att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 4. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer;
börande deputerades åtgärder härvid hos fullmägtige anmälas.

§ 70.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige inställa
tillsättningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst
tjenst i lägre grad ersättas, fullmägtige ega att om tillsättning af sistnämnda
tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika
förhållanden hos fullmägtige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning
af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 71.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmägtige till tjensten nämna
den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande.
Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring
i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 72.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i
andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få
icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till
sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att
annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman,
som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksban -

ken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i riksbanken hinderlig.

§73. .• •• ''

Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med
mindre fullrnägtige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva
genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet
gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag.

§ 74.

Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga
att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller
jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken
eller eljest kan varda stadgad.

De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
kunna af fullrnägtige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring
i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande
fullrnägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens
medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom
kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullrnägtige erhålla uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat,
ega fullrnägtige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna
och för dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp motsvarande
den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda
lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af
högst tolfhundra kronor för år räknadt, dock under iakttagande härvid,

att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma att öfverstiga
dennes ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas
förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter,
eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,
vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens
bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill,
att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under
förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika
fall enligt nedanstående §§ SO och 81 kan komma att fortfara, användas
utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmägtige pröfva för
ändamålet nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega,
så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan
ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje, och fjerde
graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan
omförmälda tjensteman en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i
lägsta graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö ej ega att erhålla semester förr, än de kommit i åtnjutande af
lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie stat i minst fem år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af
deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af
riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen
från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga
kunskaper för riksbankens tjenst.

§ 77.

Mom. 1. öfverväktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie
vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmägtige medelst för -

ordnande.

/J g i do L>ni; .tfjj

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra

vaktmästare. / - , - < * < <

Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas
af styrelsen, ordinarie till det antal, afföningsstaten bestämmer.

it?!''.»** ? •: * l ; j r • ■ f ; -.(> ; <: ? • * i f * f / 4 j f >-*•«*; r ’• . • { ;• l!i A I *1

§ 78. "i1'' " i: ;!

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen.
Är vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som
af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af
riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta
vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men
sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att
han till borgenärers förnöjande sin egendom afträda förordnas vikarie på
den tjenstlediges bekostnad.

'' § 79.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmagt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns
tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen,
eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare
vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmägtige,
som bestämma huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda,
i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och de
för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen
beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet,
skall han, efter fullmägtiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam
föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare
tid med förlust af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera
till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre
eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock skiljes han från innehafvande tjenst.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten
erhållit fullmagt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmägtige
att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från tjensten
och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret

finnes icke vara belåtet; egande fullmägtige att i afseende'' på tjensteman
vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande
kontorsstyrelse.

Anse åter fullmägtige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega
de att sådana tillämpa.

§ BO.

'' l i. ■ / . • J !■ ] ’>i '' ! J; i I ! 1: ■ • ; '' I i I ■'' ■ ; ii y

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tilllåtas
att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt
af sjukdom, fullmägtige må ega att efter omständigheterna förfara.

§ 81.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin
egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och
skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen
inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från
sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.

■>’!!/ , ; . ''■ '' - ! ’ , : , ,i .;■■■!.• I / : | ;i i i'' .i ,

§ 82.

. 1 ;»■>»}•;.Tull ,4: ili ;. .1 , • 7 li*( h • f?li,

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse
i allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet
eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, kåfve gjort sig förlustig
sin i riksbanken innehafvande tjenst.

§ 83.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar
märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i görömålen,
skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af
styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från listan öfver extra
ordinarie tjensteman afföras.

§ 84.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller
sig otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelse
att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare
tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast
skilja honom från tjensten.

;Mli; §85.

Beräknande af pension åt tjensteman och vaktbetjening 0grundas på
dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år,
de användt som extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan
statens tjenst.

—I1;; ; • § se.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnatt sjuttio ars ålder eller
tjenat fyratiofem år, skall flyttas pa pensionsstat, med åtnjutande i sin
öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.

§ 87.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder
och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela
lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han
befinnes uti ett sjukligt och försvagadt helsotillstånd.

§ 88.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt, välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han fylt sextio år
och tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre
fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening
med fyratio tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig
Bill. till Riksd. Blot. 1898. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 6

(Bankoreglementet I.)

oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet
bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars
lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot
tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet
med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller
ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda
beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 89.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmägtige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom eller annan oförmögenhet är förhindrad att vidare
på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om
afsked anmält. I sadant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa
de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro faststälda.

§ 90.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende
för alltid eller för viss tid, kåfve förlorat rättigheten att pension vidare
uppbära.

§ 91.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden
utöfver faststähl stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar
få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmägtiges
expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd,
att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. öfver sådana af fullmägtige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning
af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott
eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår
beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten
skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fulhnägtige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit
justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på
dagen, hvarefter besvären böra till fullmägtiges expedition inlemnas, när
de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag Riksdag sammanträder,
och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före
revisionens början, men är beslutet ineddeladt senare än fjorton dagar
före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet
eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde
dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat
mål blifvit klaganden delgifvet.

C. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 92.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmägtige tillsättes.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en
verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den
öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag,
tillsättas på förordnande tills vidare af fullmägtige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse
den af banko utskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med
den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning
följer.

§ 93.

Mom. 1. Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskeda^
af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal
fastställa fullmägtige aflöning och öfriga förmåner.

Vilkorligt stadgande.

För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de
enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega
fullmägtige:

dels att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse,
återbetalningsskyldighet in. in., som med fullmägtige i riksgäldskontoret
aftalas, uti riksgäldskontoret lyfta svenska statens obligationer eller deremot
svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor;

dels och att på de vilkor, fullmägtige må bestämma, i riksbanken
rediskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska vexlar intill belopp,
motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885 års
slut befinnes hafva haft i egna tiokronorssedlar utelöpande.

Vid 1897 års riksdag har tillika beslutits:

a) att under loppet af år 1898 skall inrättas i Gefle för Gefleborgs
län ett afdelningskontor af riksbanken under de vilkor och bestämmelser
med afseende å kontorets rörelse och förvaltning, som bankofullmägtige
ega föreskrifva;

V) att det ma ankomma pa fullmägtige att till bedrifvande af kontorets
lånerörelse anvisa de belopp, fullmägtige må finna lämpliga; och
c) att fullmägtige tills vidare, och intill dess Riksdagen annorlunda
besluter, ma ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter styrelsen
för afdelningskontoret i Gefle skall utgöras, än äfven utse dessa ledamöter,
förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas utöfvande samt
bestämma arfvoden för styrelsen, äfvensom besluta om tjenstemännens
antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga
åtgärder för kontorets öppnande.

Jemlik! § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet,
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann
öfverensstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers bank den 1
mars 1830 och i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 faststälda
grunder, för så vidt denna senare lag genast skall träda i kraft, upprättat
och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda kan
varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och
iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner
och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande
särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella
föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmägtige besörja,
att lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Ständers bank af
den 1 mars 1880 samt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897,
kongl. kungörelserna af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om
öfvergången till det nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre
skandinaviska landen af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter
riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten
tillhandahållas. '' '' , •

Stockholm den 12 maj 1898.

itUi 1 ii- finol ib

119

J. Johansson.
Carl Moberg.
G. F. Östberg.
K. E. Holmgren.
E. P. Mallmin,

G. H. SPENS.

n. ■jJrv/''**j illa >{irivi ''■£

C. Jehander.
Oscar Almgren.

O. Nilsson.

J. P. Jansson.

J. P. Nilsson.

rvn tu/

John Rettig.

Joh. Dahlberg.

A. Hansson i Solberga.
Aug. Henricson.
Robert Eklundh.

C. B. Troilius,

i>it

1 M

.il. it i it i t

Aflöningsstat

- . >■ V» .. i::.! ■ : ;

för Sverige» Riksbank:.

A. Fullmägtige i Riksbanken:

sju fullmägtige uppbära i årligt arfvode hvardera............ kronor 4,000: —

hvarförutom två deputerade åtnjuta hvardera .................. > 8,000: —

och en vikarierande deputerad ..................... » 3,000: —

samt derförutom den fullmägtig, som besörjer tillsynen

vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ............... » 1,000: —

» '' bil ,1»(•)(. / : ''i* ? v

B. Hufvud kontoret i Stockholm:

Tjenstemännen:

Å lönestat:

tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare,
kanslister, hvarje................................................... kronor 1,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ........................................................................ » 2,000: —

tjugutvå i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer,
notarie, registrator, hvarje ................................. » 2,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst

i graden till .............................................................. » 2,500: —

efter tio års till........................................................................ » 3,000: _

tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste

revisor, hvarje.................................................................. kronor

livilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till .............„..................................j................... »

efter tio års tjenst i graden till .......................................... »

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,
hvarje.................................................................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden

kan förhöjas till............................................-.v.i................ »

rf i >1j .< n ... .j■> i.-.i;_; i *.,*? • • j, ,; /*•

Å arfvodesstat:

■ M ) . . . _ f;

Tjenstgöring spenningar:

:(< ■,

till tjensteman i första tjenstegraden, hvarje.....................

till tjenstemän i andra tjenstegraden, hvarje.....................

till tjenstemän i tredje tjenstegraden, hvarje.....................

till de tjenstemän i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000

kronor i lön, hvarje .................................*

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje...... »

•''/.i•*)# n‘Ki niilir1 imj .(,•

;UO\ .•..... .....iti>X ,*>r*#/rvji

„ Missräkningspenningar:

,:‘l ;in> t i.l-l :.f. j-.-f. , f,; ,:<>/*

till kassörerna samt till den tjensteman, som inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer bestrider kassa -

göromål....................i:........................................................ »

till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå
bronsmyntkassan ...........«................................. »

-UjiöUH.n.''» if»! -fl j.''ni I.V(UJl4 ''»b.

Arfvoden:

j ■ ;<>>).* '' .. , !I\: I : - • I !

l:o) för vård om riksbankens föi’varingskassor, låne-, säkerhets-
och värdehandlingar samt kontanta medel och
andra behållningar, äfvensom för kontroll och revi -

3,000: —

3,500: —
4,000: —

4,000: —

4,500: —

800: —
1,000: —
1,200: —

1,450: —
1,750: —

TtflEf.....

4... f; t

A''** vJjivi!

1,500: —
600: —

sion af kommissionsanstaltens verksamhet, tillsammans
22 arfvoden å kronor 750: — ..................... kronor 16,500:

nemligen till:

fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare,
ombudsmannen, den särskilt förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning, bokhållaren vid
kontoret å Norrmalm, en tjensteman vid kontoret
för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid
kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret
samt fyra andra tjensteman, hvilka till ifrågavarande
slags uppdrag förordnas;

2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till flitpenningar
åt extra ordinarie tjensteman .................. »

3:o) till brandchefen ............................................................ »

4:o) till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling
............................................................................ »

Öl .ii

V : r. u">( ut

Vaktbetjeningen:

*30,000: —
600: —

500: —

1,400:

600:

1,000: -

öfvervaktmästaren och brandmästaren, lön........................ »

tjenstgöringspenningar ......,.tf,............................... »

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön........................ kronor 700: —

tjenstgöringspenningar....V,,.v . > .300: — »

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kunna höjas till sammanlagdt
1,200 kronor, nemligen:

lön .,........ kronor 800: —

och tjenstgöringspenningar.....i...... » 400: — »

samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
kunna ytterligare höjas till sammanlagdt
1,400 kronor, nemligen:

lön............................................. kronor 900: —

och tjenstgöringspenningar............ » 500: — »

_ . ir" . k, rintiif»f.fiwli*i ■

* Den i detta anslag ingående, af 1898 års Riksdag beslutade förhöjning med 6,000 kronor
får enligt Riksdagens medgifvande beräknas från 1898 års början.

1,200: —

1,400:

iSéi&toyS K A

C. Afdelningskontoret i Göteborg:

I. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera.............................................. kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen..........................:.......i.;.;..................... »

jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning
bestrides af någon riksbankens tjensteman,
aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda
grunder och bestämmelser, som gälla för tjensteman
i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor,
eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf
750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom
tjenstgöringspenningar, hvilka efter fem års
tjenstgöring kunna höjas till 1,750 kronor, och

4,000 kronor såsom lön, hvilket belopp efter fem
års tjenstgöring kan höjas till 4,500 kronor.

''■JO!) „ UOj ...J,.,!,. Wii

i ''• t II. Tjenstemännen:

, , M • f .• ,'' ( ; . j

Å lönestat:

tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera ...... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till........................................................... »

sex i andra tjenstegraden, ombudsman, bokhållare, kassörer,
registrator, hvardera................................................ »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ...........,........................................................ »

efter tio års till.........................''....!.......................................... »

en i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... »

efter tio års till........................................................................ »

Bill. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet I.)

2,400: —

4,600: —

.■V''.»;.'' Hit

r : ! it;t

mt/e

1,500: —

2,000: —

2,500: —
3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: —

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar

till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... kronor 800: —

» » i andra » » ..................... )) 1,000: —

» tjenstemännen i tredje graden ........................................ < » 1,200: —

MissräJcn löspenningar:

till kassörerna, hvardera ...................................................''...... » 1,500: —

Arfvoden:

till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker -

hetshandlingar samt andra behållningar..........750: —

» föreståndaren för kommissionsgöromålen ..................... » 750: —

)) extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för

extra ordinarie tjensteman.........i...........................;....... )> v 7,500: —

III. Vaktbetjeningen:

två vaktmästare, hvardera, lön................................................ » 600: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och

derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... » 700: —

samt tjenstgöringspenningar .......................................... )) 200: —

en husdräng, lön ................ » 600: —

hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att

åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmåner ett belopp för hvardera
af 300 kronor om året.

D. Afdelningskontoret i Malmö:

I. Styrelser!:

fyra styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,800: —

samt derförutom den ledamot, som handhafva- den dagliga
förvaltningen .............................................................

» 5,200: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser,
som gälla för tjensteman i fjerde graden
vid riksbankens bufvudkontor, eller med 6,200 kronor
för år räknadt, deraf 750 kronor anses såsom
arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
bvilka efter fem års tjenstgöring kunna höjas till
: 1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, hvilket
belopp efter fem års tjenstgöring kan böjas till
4,500 kronor.

II. Tjenstemännen:
Å lönestat:

två i första tjenstegraden, hvardera .................................... kronor

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ...................................................■''■■■..............v »

två i andra graden, bokhållare, kassör, ''hvardera............... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... »

efter tio års till........................................................................ »

en i tredje graden, kamrerare....................;........................... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... »

efter tio års till......................................................................... »

ombudsmannen.................................................................••......... »

Å arfvodesstat:

Tjenstgöring spengar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... »

» » i andra » » J>

j> tjenstemännen i tredje graden ........... »

» ombudsmannen .................................,................................ »

1,500: —

2,000: —
2,000: —

2,500: —
3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: —
1,500: —

800: —
1,000: —
1,200: —
500: —

Missräkning spenningar :

till kassören ............................................................... kronor 1,500: —

Arfvoden:

'' . • /, f ''■ .. . 4 i •» < t- • '')• t ,j » 1 . . .1 ■ ■ ’ .

till kamreraren för vård af kontorets låne- och säkerhets handlingar

samt andra behållningar ...................» 750: —

till en tjensteman i andra graden för vården af kommission
san staltens kontanta medel och värdehandlingar » 500: —

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till , < ''

extra ordinarie tjensteman............................................. » 3,500: _

lil. Vaktbetjeningen:

en vaktmästare, lön.................................................................. » 600: _

som efter fem års ordinarie tjenst och derunder

ådagalagdt välförhållande kan höjas till....,..... » 700: —

och tjenstgöringspenningar.............................................■............ » 200: _

jemte fri bostad och vedbrand,

en husdräng, lön ............................... » , 400: _

jemte fri bostad och vedbrand..

Afdelningskontoren i Jönköping, Karlstad och
Örebro, hvart för sig, (Grupp 1):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ » 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000
kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp
efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap
kan förhöjas med 500 kronor och efter tio
års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, lön ................i.u.;.''.U:l...a....U>’

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
ined 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

och kassavårdarearfvode .........................................................

kassören, lön ..............................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................................

och missräkningspenningar..................................................

registrator^ tillika bokhållare, lön.....i.....i...............

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan för- ‘M
höjas med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................... »

ombudsmannen, lön ....................................................''.j...;...... >

vaktbetjenten, lön ...................................................i.uUil.mi.. »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ................................................i........... »

jemte fri bostad och vedbrand.

önor	2,000:
1, , B	1,250
»	750
B	1,600 ÖL)
00 c B	800
B	600
B	1,300

700

800

400

200:

Afdelningskontoren i Falun, Hernösand, Luleå och
Östersund, hvart för sig, (Grupp 2):

■ :■’ > / i» '' •''« ■ ■ ).

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ » 2,400:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor

för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode,
1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön .....................................................................kronor 2,000: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 1,200

och kassavårdarearfvode .................................. » 600

kassören, lön.......................................................... » 1,500

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterli400
kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................... j>

och missräkningspenningar........................... j>

registrator^ tillika bokhållare, lön....................................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................... »

ombudsmannen, lön....................................»

vaktbetjenten, lön..................................................................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ..... » 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

700

600

1,200

600

800

400

Afdelningskontoren i Kalmar och Vexiö, hvart för sig, (Grupp 3):

tre styrelseledamöter, hvardera ...................................... kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dag liga

förvaltningen .,......................... » 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af , r''« >

någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor
för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode,
1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och
3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön ...............................................-..............■...... kronor 2,000: ——

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytter- ->;n •ui-yd

ligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..............................................i...... T>

och kassavårdarearfvode ....................-...............................»

kassören, lön...................................................................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .................................................... *

och missräkningspenningar.............................................\........ ''K » !

ombudsmannen, lön.................................................................. 1 •*

vaktbetjenten, lön.............................................. »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ »

jemte fri bostad och vedbrand.

1,200: ej—«
600: —
1,500: —

700: —
600: —
800: —
400: —

200:

Afdelningskontoren i Linköping, Mariestad och Umeå,

hvart för sig, (Grupp i):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................ kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dag liga

förvaltningen .........................................................» 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöning till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor
för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode,
1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp
efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan
förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön........................................................................... kronor 1,800:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytter -

ligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................... » 800

och kassavårdarearfvode ......................................................... » 600

kassören, lön ........................................................................... » ,1,400

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar..................................................

och missräkningspenningar......................................................

ombudsmannen, lön ...............................................................

vaktbetjenten, lön.....................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoret i Visby ,(Grupp 4):

tre styrelseledamöter, hvardera ..........................v,................... kronor 1 200:

samt derutöfver den ledamot, som handhafver den dag liga

förvaltningen.......................................................„... » 2,400:

700:

500:

600:

400:

200:

'' > i.

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 4,000 kronor
för år räknadt, deraf 600 kronor anses såsom arfvode,
1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar och
2,400 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................ kronor 1,800: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor, och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... )) 800: —

och kassavårdarearfvode.................................................. » 600: —

kassören, lön........................i..........i:......................................... » 1,400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
J 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 700: —

och missräkningspenningar...................................................... )) 500: —

ombudsmannen, lön.............................................................. )> 600: —

vaktbetjenten, lön..................................................................... 400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............. » 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Riksdagen anvisat:

a) å gemensam stat från år 1898 och till den fördelning, som fullmägtige
ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med
Bih. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Bankoreglemente! 1.)

undantag af kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen
och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal 2,000
kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt

i) å öfvergångsstat från år 1898 till fullmägtiges disposition, för bestridande
af ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat,
tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i
grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr
åt de tjenstemän, som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande, 4,000 kronor.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:

1 ro. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst
efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst
inom graden förordnad eller befordrad.

Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat uppdrag
i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess den
tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti han
sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda kunna,
efter den i § 73 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid,
som erfordi-as för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock under vilkor att
ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit minst ett år.

Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven i afseende
å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver stat,
som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie efter honom.

2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad,
anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes
godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i
graden, som honom anvisas.

8:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder så väl
lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar som ock särskilda arfvoden.

4:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar
samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså
icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmägtige eller vederbörande
styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom

(.i .. ta- ■■-■•''.o-i.;. K)

hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära
de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmägtige
samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjenste*
män arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö tiH belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för
första tjenstegraden bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret i Yisby
efter åttahundra kronor för år samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
efter niohundra kronor för år, hvarjemte till vikarie för kassör eller
tjensteman, som innebar särskildt arfvode, må utbetalas mot vederbörandes
missräkningspenningar eller arfvode svarande belopp för tiden i fråga, allt
likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet anslagna medel. (

6:o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade
medel skulle något-år icke till fullo utgå, ega fullmägtige eller vederbörande
styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till
förfogande; samt

__:0( Öfvergångsstadgande: ■

— : 7:o. - I afseende å de tjensteförflyttningar eller tjenstetillsättningar, som
kunna föranledas af Riksdagens beslut angående åtskiljande af kamrerareocb
kassörstjensterna vid de s. k. mindre afdelningskontoren och tillämpningen
från och med den 1 januari 1898 af nya aflöningsstater för desamma,
ega fullmägtige att — der saken kan ordnas genom tjensteförflyttningar inom
vederbörande kontor — efter omständigheterna besluta utan hinder af de i
bankoreglementet eljest för tillsättande af tjenstemän meddelade föreskrifter
om : utfärdande af “anslag och kungörelse samt bestämmande af viss ansökningstid.

— « ............. ... .......■

Stat

! ■>; 1-n>dff < >1 ur; v J <■ . ..,7 orw;k-rm.lHi;7

för Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare:

Förvaltaren, lön....................................... kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar.................. » 1,000: —

personligt lönetillägg (för J. Th.

FiébeTkorn)..................................... » 1,000: — kronor 5,000: —

20 famnar ved samt
trädgårdar, innehållande 49,37 ar,
och åkerjord » 1,45 hektar,

bokhållaren, lön....................................... kronor

tjenstgöringspenningar.................. »

12 famnar ved samt

och åkerjord » 7,09

kontorsbiträde åt förvaltaren, högst

verkmästaren lön................,..............

tjenstgöringspenningar..............

rilumJ

1,500: —

ström) .......

16 famnar

ved samt

13,88

ar, »
))	2,000: — 800-
or-	400: —
ar,
»
	1,400: —
»	600: —

» 1,000: —

3,200:

och åkerjord »

pappersmästaren, lön............

tjenstgöringspenningar
12 famnar ved samt
trädgård, innehållande 11,187 ar,
och åkerjord » 16,97 »

skolläraren, lön .............................. kronor

tjenstgöringspenningar ..................... »

arfvode för söndagsskolan............... »

personligt arfvode (för P. Lagerblad) »
jemte 8 famnar ved;

x» 2,000: —

500: —
150: —
150: —
200: —

1,000: —

läkaren, arfvode........................................................................ » 900: _

hvartill kommer:

vaktmästaren, med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de för
vaktmästarne vid hufvudkontoret gällande bestämmelser.

Anmärkning: Veden skall bestå af blandad tall och gran.

ii t'' • f „

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRALTRYCKERIET 1898.

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning,

gällande från den 1 januari 1899.

Öl U

AFDELNING I.

Allmänna föreskrifter.

: § 1.

\ i . : m / '' /• ; J , . \ « • , ■

Eiksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill
förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

§ 2.

Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26.

Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver grundfonden och reservfonden
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 3.

Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt i lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II.

Bill. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet II.)

§ 4.

Biksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt hufvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Biksdag faststält, hvadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10
skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar,
lydande å banko.

Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kong! förordningen om rikets mynt af
den 3 februari 1855, lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den
30 maj 1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående
forum för riksbanken af den 12 maj 1897.

§ 5.

Om förfarandet, i fall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa,
stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2.

Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning stadgas
i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897.

AFDELNING II.

Om bankens rörelse.

A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.

§ 7.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af den 81
juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas af
riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka
icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom ^gångbart mynt i
riket, ega fullmägtige bestämma, såväl bvilka slag må köpas som pris

derpå. ''

Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt i

lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10.

druid och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.
Mom. 5. Fullmägtige ega att i afseende på mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmägtige

anse beböfliga. # .

Mom. 6. Fullmägtige ega pröfva, om och till bvilket pris silfver i

plants samt annat omyntadt silfver ma af riksbanken inköpas.

Mom. 7. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före
år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af
afslutad konvention, skall gälla såsom gangbart mynt i riket, ega fullmägtige
besluta.

Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmägtige ega bestämma.

§ 8.

Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat aftal
öfvertaga och att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag af obligationer
samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer
är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 11
och 12.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmägtige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar.

Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar
och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, § 20, 2:dra stycket, ega fullmägtige rätt att för hvarje särskilt
fall bestämma vilkoren.

§ 9.

Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra
fullmägtige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende påförhållandena
för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,
medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmägtige att af

dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till
ändamålet.

§ io.

Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, eger begagna,
må ej öfverstiga 20 millioner kronor.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt ochK sedlar ^samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ II.

'' r '' '' " ''.'' f ‘. ■ • s ’'' i : ■ •’ , ■ ;, ■ ‘ '' i ''j‘ ] i. i < i yr

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda: Sveriges
riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt
enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1878.

Mom. 2.o Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankeus
tjenstemän. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna
genom tryck, och sedlarne å 50 och 100 kronor förses med
en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören
handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara myntet.

Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna af den 5 mars
1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober
1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på
undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas
och afgöres af fullmägtige.

Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona, då sådana till
riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

• § 12.

I riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas svenskt mynt och
skiljemynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas;
börande fullmägtige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af
hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den
30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling
af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel,
mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande
af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor
delbart belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i mån af tillgång.

Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt stadgas i lagen om
rikets mynt af den 30 maj 1873, §§ 13 och 14, den senare sådan den
lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

§ 13.

Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas
till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt
af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken qvarhållas.

Mom. 3. Fullmägtige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 14.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas
dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels sedlar, utgifna af sådana
enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna
dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och
hvilka i öfrigt af fullmägtige pröfvas böra. till emottagande godkännas, dels
ock, efter fullmägtiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda
penningeanstalter utstälda vexlar.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmägtige
meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmägtige,
när sådant pröfvas för lättnad allmänhetens beröring med kontoret
behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af
fullmägtige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga,
att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske
kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 8. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstalters i
Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret
insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan ort,
inkasseras, så fort sig göra låter.

§ 15.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmägtige bestämmas.

C. Om postvexelrörelsen.

§ 16.

Mom. 1. De vexlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 utgifter, skola vara stälda till viss man
eller order och få ej in blanco transporteras.

Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och
ett deremot svarande belopp efter telegram af de kontor, der insättningen
egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma
utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret; och ega fullmägtige
genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor
i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande
af omförmälda rättighet erforderliga.

D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen.

§ 17-

Af en hvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret
som vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga penningar
att utan räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som
vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar
ställas till viss man.

Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarne lyftas.

§ 18.

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897,
§ 16 b) och § 17, skall riksbanken

dels af en hvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret som
afdelningskontoren, utan afgift eller räntegodtgörelse, mottaga och å giroräkning
föra penningar med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren hvad å räkningen innestår,

dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar
och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar enligt
aftal mellan fullmägtige och vederbörande myndighet.

För denna rörelse gälla följande bestämmelser:

a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får år å annan öfverlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order stöld vexel, hvilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade vexelblanketter
räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.

Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasattes, att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar
på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar
vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmägtige att sådant medgifva
under de vilkor och bestämmelser, som fullmägtige finna för riksbanken
behöfliga.

§ 19. <•*'' '' . '' 0.

Hafva fullmägtige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj 1897 åt firmor, som hafva vexeldiskontering i riksbanken och ej
sjelf va drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse,
skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsakliga
bestämmelser:

'' a) insättningar, och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c^ för uttagning begagnas å viss man eller order stöld vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras,, Eäkningshaf,varen eger icke begagna
andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa vexelblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas; d)

vexel, är betalbar, vid; uppvisandet, under, förutsättning att. å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) a insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta, fulla 100-tal af behållningen;

f) ■ fullmägtige'' bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda
afdelningskontoren.

E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af

gods under försegling.

uJiivd -fol .;,|j ’ t;! T. 1;: ■ „y* j-i llk-.i; i

§ 20.

Mom. 1. Då, jemlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, i riksbankens hufvudkontor till förvar mottages guld eller silfver,
myntadt eller i plants, skall bevis derom utfärdas. Detta bevis, som skall
vara stäldt till viss man, bör innehålla:

a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom,
i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren har att styrka med
företeende af attest från kontrollverket;

b) beräknadt värde i rikets mynt; och

c) förbindelse för riksbanken att emot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar mottagna
eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.

Mom. 2. När, jemlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen
för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens hufvudkontor mottagas obligationer,
aktier eller andra värdepapper, af de slag, fullmägtige bestämma,
skall likaledes derom utfärdas bevis till viss person och af följande innehåll
i öfrigt:

a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper jemte derå
satt värde, detta senare, så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris å
papperen, och

b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna
handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter
de i beviset bestämda pris, belöper.

Mom. 3. Afgiften för i förvar lemnadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för år riiknadt ''/20 procent af det deponerades i beviset upptagna
värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens
längd skall vid inlemnandet afgift erläggas för minst ett år.

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Bankoreglemente! II.)

Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga två kronor
för år räknadt.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den
såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken
afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift.

Mom. 4. Hafva fullmägtige på grund af sista punkten i § 19 i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit mottagande
till förvar i hufvudkontoret af paket eller annan flyttbar egendom under
försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, skall bevis om mottagandet
utfärdas till viss person och i öfrigt innehålla:

a) beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd, och

b) förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande
af nedan bestämda afgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet
å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods med rymd af högst 25 kub.-decim. Kr.

3> » 3> » derutöfver t. o. m. 50 )) 3> »

3> 3> 3> )) »

3) 3> 3> 3> 3)

3) 3) 3) 3) 3>

3> 3) 3> 3) 3)

3) 75 3) 3)

3) 100 3) 3)

3) 125 3) 3)

3) 150 3) 3)

0:50

0:75

1:—

1:25

1:40

1:55

o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift
alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlemnadt guld,
silfver, värdepapper eller försegladt gods:

att om inlemnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt
gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;
hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:
att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan
är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1—6 omförmälda rörelse
vid hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmägtige.

Mom. 8. Hafva fullmägtige på grund af § 19 i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit, att vid afdelningskontor af riksbanken
må till förvar mottagas guld, silfver, värdepapper eller försegladt
gods, ega fullmägtige, med iakttagande af bär ofvan stadgade grunder,
meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande
finnas erforderliga.

Mom. 9. Bestämmelser angående förvarandet i riksbanken af postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade i § 51
här nedan.

F. Om utlåningsrörelsen.

§ 21.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands och Vestmanlands
län; genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs
och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af Redvägs
härad; genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads och Malmöhus
län; genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret
i Gefle för Gefleborgs län; genom afdelningskontoret i Hernösand
för Yesternorrlands län; genom afdelningskontoret i Jönköping för
Jönköpings län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs län samt Vartofta
och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar
för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt
Stranda och Handbörds härad jemte Öland äfvensom för Aspelands härad
af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlstad
för Vermlands län; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands
län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad
af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå
för Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs
län med undantag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret
i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret i Vexiö för
Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands
län; genom afdelningskontoret i Örebro för Örebro län samt genom

afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands län, under iakttagande i afseende
å samtliga afdelningskontoren af de vilkor och bestämmelser beträffande
lånerörelsen, hvilka fullmägtige ega föreskrifva.*)

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven
eller der drifver stadigvarande rörelse; dock att vexelutgifvare, acceptant,
eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna antagas,
äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv
eller kredit i löpande räkning sökes.

Utan hinder af distriktsindelningen, må lån utan afbetalningsrätt mot
realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret
kredit i löpande räkning meddelas.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar, anlita detta kontor.

§ 22.

I öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897 stadgar omfattar utlåningsrörelsen:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot pant af varor;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af af betalningslån.

a) Diskontering: af vexlar.

§ 23.

Mom. 1. Vexel, som af riksbanken diskonteras, skall vara stäld i
svenskt mynt, accepterad och betalbar å inrikes ort inom sex månader efter
diskonteringsdagen samt dragen på svensk undersåte, bosatt inom riket.

*) Distriktsindelningen kommer att under år 1899 undergå den förändring, som föranledes af
stadgandena i slutet af detta reglemente om inrättande af nya afdelningskontor i Halmstad och
Karlskrona.

Mom. 2. Är acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm
eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes,
skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort,
der bankanstalt är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden
tillbandahålles. -

.i ! .ii : •T,»’. i.-; TCg/rmJu-jv ni n • • >, a

b) Utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper.

Mom. 2. Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet äfvensom
stiftelse må, på ofvan stadgade återbetalningsvilkör, kunna erhålla lån
utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.

. ■ . . , i 11 , i > ■''.; !'' '' . • : j i ;''j ; '' ,. ,t O IH :I i : '' T ('''' i t I V.

e) Utlåning mot pant af varor.

§ 25.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid af högst sex månader, samt mot pant af varor, liggande å allmän våg
eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller
deras värde riksbanken tillhanda samt pröfvas för en sådan förbindelse
vederhäftig.

Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens
hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och
beskrifvas.

Mom. 2. Fullmägtige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas
som äfven belåningspriset, och ega att föreskrifva de kontroller med
afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga
och för riksbankens säkerhet behöfliga.

Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lemnade panten eller
en del deraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmägtige föreskrifvet varda.

Mom. 4. Såväl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors styrelser,
de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt
lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besigtningar
å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,
hos riksbanken pantsatta varor.

d) Beviljande af kassakreditiv och kredit 1 löpande räkning1.

§ 26.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges.

Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller,
der sådant särskildt föreskrifves, fullmägtiges pröfning och bestämmande,
beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld.

Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.

Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmägtige och kan
vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.

Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats.
Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor, skall räntan
beräknas å närmast öfverskjutande jemnt tiotal.

Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven
anvisning eller ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra
vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För
dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas.

Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till
det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp.
För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmägtige beviljas på
högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro
faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmägtige bestämma, dock att
afgift för dylik kredit ej erlägges.

Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt
mom. 2 utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt
i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 d), är bestämdt,
ej öfverstiga femton millioner kronor.

e) Beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, försedd

antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade
skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
uilåningsdagen af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta,
vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder
till betalning förfallen.

Mom. 3. Tiå.n utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000
kronor.

Mom. 6. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmägtige.

Mom. 7. Afbetalningslånen må, enligt lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897, § 13 sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt
belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller tolf millioner
femhundra tusen kronor.

Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om
lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångar^ medgifva,
pröfvas låneansökningarne i den ordning de ingått.

Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen.

; *i '' • 5* * • ’ . «. • '' ii’- ■ j \ ; ’) , ,• 7;» -

!r. i''j :•.i P :-r *•''

§ 28.

J ■ ■ . i [ j • . ■ _ •'''' f 1 * '' • i j i • ., • .... ■ t i .

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser
:

Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas

l:o) fullmägtige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren,
dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor liggande
å allmän våg eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars
obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer;
''■''It . .i/

2:o) tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdelningskontor;
dock ega bemälde tjensteman och betjente att vid hufvudkontoret
eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet
af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners
obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen
af fullmägtig eller styrelseledamot eller tjensteman eller betjente i riksbanken
må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmägtig eller
styrelseledamot eller tjensteman eller betjent hos riksbanken är tecknad såsom
acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.

* • I. .

(Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast å
jemna tiotal kronor.

''• § 29.

Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen
känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller
enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg
angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å hvarje
sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva
antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att
riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.

Särskildt bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlarnes
ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af
två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.

§ 30.

Möm. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåuingsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor med dem omedelbart skriftvexla.
Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas
afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmägtige bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmägtig i riksbanken och ledamot
af styrelse vid afdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning
med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid
hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande tjenstemännen
vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Öfverträder fullmägtig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmägtige
gällande ansvarighetslag.

Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmägtige, som i fråga om åtals anställande ega förfara
på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmägtige
eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss
tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma
åtföljande förmåner.

Bill. Ull Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. ?,

(Bankoreglementet II.)

§ 81.

Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt
vid köp af vexlar ega fullmägtige bestämma med afseende å såväl penningställningen
som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan
denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i livilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.

§ 32.

Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla
söckendagar i veckan.

§ 33.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega med stöd af Kong].
Mapts plakat och påbud till domhafvande och executorer om en promt
handräckning och execution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681
att af såväl öf versfall) ål lareembetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens
indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor
insända.

§ 34.

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1S80,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 35.

Om särskild rediskouteringsrätt samt om beviljande af särskilda kreditivförmåner
åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank, öfvergångsstadganden,
§ 41.

AFDELNING III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

i . /f , :i , ;•* ill;-; '' .!/

§ 36.

Moll). 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen af sju fullmägtige.

Ordförande, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika
med det en hvar af öfriga fullmägtige i denna sin egenskap eger uppbära
enligt af Riksdagen faststäld allöningsstat.

Mom. 2. För fullmägtige skola jemlikt § 72 regeringsformen och
§ 78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen
och tre valde af Riksdagen.

Mom, 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmägtige
sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträfEar.

Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 5. När fullmägtig på grund af bestämmelserna i §§ 29 och 30
af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva befattning
såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då
inkallas att i stället såsom fullmägtig inträda.

§ 37.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmägtige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på riksbanken
särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.

§ 38.

Mom. 1. Fullmägtige utse inom sig två deputerade, kvilka det åligger
att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af
fullmägtige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmägtige bestämd fördelning
af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmägtige, tillse utförandet
af fullmägtiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska
vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken
samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och
en half månad årligen.

Mom. 4. Fullmägtige utse, likaledes inom sig, en fullmägtig för att
enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmägtige föredraga bruket och tryckeriet rörande
ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, iunehafvas af ordinarie
deputerad.

Mom. 5. De till fullmägtige och deras deputerade samt den fullmägtig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående
aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda afiöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af
fullmägtig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden
i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det
för fullmägtig i staten anvisade arfvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad
i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid,
ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjenst.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmägtige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmägtige vara
tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras
af allenast fyra fullmägtige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men
i sammanträden med fullmägtige i riksgäldskontoret skola minst fem af
fullmägtige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas.
I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den,
som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut,
och fullmägtig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något
fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att
deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon
ibland fullmägtige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmägtiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmägtiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af
minst fyra fullmägtige, nemligen de två deputerade samt minst två bland
öfriga fullmägtige.

§ 40.

Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om skyldigheten
för fullmägtige, styrelseledamöter, revisorer och tjenstemän att doldt
och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken
och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt i lagen för Sveriges
riksbank af den 12 maj 1897, §§ -SO och 37.

§ 41.

Mom. 1. Det åligger fullmägtige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit,
så fort lämpligen ske kan, i-edovisas genom dess aflemnande till riksbanken,
myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmägtige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmägtige skola, när kongl. myntverket för riksbankens
räkning innebar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den inventering,
som derstädes i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid
något finnas att erinra, må fullmägtige hos Kongl. Maj:t derom göra
anmälan.

i '' 1 /,1 H s'' " : . : 1: :

: :r § 42.• ''

Fullmägtige skola minst eu gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors allä kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

•••• H •; >» * '' f--'' ; :.v .• •j#< s . :.

§ 43.

''■nvi i.i>''• '' .f )* ( ^ 1»'' HT f Tf; r j|l ‘ - f. • : ''• ■; V; '' . ''■ •

Mom. 1. Fullmägtige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer
förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken
som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers
förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till
riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmägtige deremot icke
efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar
bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande
bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmägtige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag
af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom
osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 44.

Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer strida besvär eller hos
bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmägtige
inlemnade, skola fullmägtige afgifva utlåtande.

§ 45.

Fullmägtige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom fullmägtige, anställa inventering och undersökning vid
afdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmägtig i riksbanken, utgår
ej särskilt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad
enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas
godtgörelse efter bestämmande af fullmägtige.

§ 46. .■ i ; •. ,• >i< i * ;"I''U

Mom. 1. Åt fullmägtige är öfverlemnadt att låta af riksbankens

medel utbetala: “i ,*

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor samt pappersbruk; 1'' ''

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgafva och fortfarande deraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp; >'' 1

4:o de af Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu qvarlefvande enskilda
personer faststälda årliga anslag; och

5;o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens
handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmägtige hos bankoutskottet göra anmälan.

§47-

Mom. 1. Fullmägtige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk
vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter
för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmägtiges pröfning och
beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behof, af fullmägtige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande
af baukoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmägtige icke allenast att, sedan årsräkens
''aperna vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på
stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares
afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid
bruket.

§ 48.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning
mropad, må icke af fullmägtige utan Riksdagens medgifvande afyttras.

§ 49.

Enligt stadgandet i § 82 af lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897 skola fullmägtige hvarje år till Riksdagens bankoutskott afgifva
berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna
berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hafva fullmägtige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket,
liksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende.

Jemte dessa berättelser skola fullmägtige till bankoutskottet och revisoierna
låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar,
hvilka ma finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar
eller anmärkta förhållanden påkallade.

Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i dess
helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens revisorer
afgifves, skall på fullmägtiges föranstaltande tryckas, offentliggöras
och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och förklarin o-ar, till
hvilka densamma kan gifva anledning.

§ 50.

Fullmägtige skola alltid'' vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,

om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort förflyttas; och böra fullmägtige
vid sådant förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.

§ 51.

Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmägtige är uppdraget:
enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmägtige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende
till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår,
eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets
fullmägtige, per capita välja eu annan;

enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning
blifvit ense, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den
förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller
minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som
vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens § 32 att vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmagter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.

Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för
riket ega fullmägtige att inom sig utse en fullmägtig att vara ledamot i
postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar
mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige bestämmes, samt
att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens Värdehandlingar till det belopp, styrelsen
finner nödigt.

Mom. 3. Gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret ega fullmägtige
i riksbanken dessutom

a) att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande
utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets
Bill. till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Baud. 4

(Bankoreglpmcntet. II.)

vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta-kan al-direktion en; skolande nytt val
dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan
åter inväljas,

b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och

c) att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya
byggnader för Riksdagen in. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse
med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12
maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

AFDELNING IV.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 52.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren
af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för
ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullrnägtige, med rättighet
för fullrnägtige att, när de dertill finna anledning, entlediga en eller
flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe
annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot
återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullrnägtige särskilt
utse en att i egenskap af verkställande styrelseledamot handhafva den dagliga
förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för
ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, eger styrelsen att
förordna om göromålens uppehållande, intill dess fullmägtige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Å tid, som fullmägtige, på derom gjord framställning, bestämma,
och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger verkställande
styrelseledamoten vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö
åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
en månads ledighet årligen.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med
undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos
vederbörande styrelse och, för sa vidt ej särskildt hinder derför skulle möta,
på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af
sammanlagdt högst en månad årligen.

Mom. 5. För den tid, verkställande styrelseledamot, på grund af
medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmägtige bestämma godtgörelse
till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade
föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot.

§ 53.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af
fullmägtige eller deras deputerade meddelade.

§ 54.

Mom. 1. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor
att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom
kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen
emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade
meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot samt en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmägtige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af
vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.

§ 55.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara
närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras,
skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då dessa äro lika, ege ordföranden
afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna
alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter
äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter
äro derom ense.

§ 56.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse hvardera
två jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälda
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande
bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott
och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmägtige
inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början
och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 57.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af Riksdagen faststäld aflönifagsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja handeln med
vexlar på utlandet, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmägtige
att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, Järn -

padt efter den tid, lian i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock
att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 52 mom. 4, begagnar ledighet
och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets
medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie
ledamot i staten anvisade arfvode.

AFDELNING V.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden;
ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.

§ 58.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda tjenstemän,
i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmägtige
eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse
eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter.

§ 59.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och
ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret; Fjerde

graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid kufvudkontoret
oek afdelningskontoren i Göteborg ock Malmö, men icke på tjenstemännen
vid de öfriga afdelningskontoren ock ej keller på ombudsmannen vid kontoret
i Malmö.

§ 60.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas derå tjenstemän vid hvarje
kontor, än aflöningsstaten upptager.

Fullmagt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen beköfliga, ega fullmägtige att utöfver
stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden
anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes vid hufvudkontoret till erforderligt
antal af fullmägtige ock vid afdelningskontor af vederbörande styrelse till det
antal, aflöningsstaten angifver.

Vid kufvudkontoret ega deputerade antaga ock entlediga extra vaktmästare.

§ 61.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeniugen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen
faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmägtige att tilldela
lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer ock kommissionsanstalten vid hufvudkontoret
äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Göteborg ock Malmö,
kvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet
i § 29 mom. 1 kär ofvan.

Mom. 8. Likaledes ega fullmägtige att vid hufvudkontoret utöfver
stat till vaktmästare i ock för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmägtige finna skäliga.

§ 62.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid Imfvudkontoret
af fullmägtige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst
anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren må fullmägtige,
då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie
stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik
tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningtid utsättas.

Mom. 4. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; böljande
deputerades åtgärder härvid hos fullmägtige anmälas.

§ 63.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige låta med
tillsättningen anstå, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst
tjenst i lägre grad ersättas, fullmägtige ega att om tillsättning af sistnämnda
tjenst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor om dylika förhållanden
hos fullmägtige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig
tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 64.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmiigtige till tjensten nämna den
bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till
ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets
rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i
ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 65.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra
eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke
annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan
tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes
innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som
till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksbanken, må
dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken
hinderlig.

§ 66.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre
fullmägtige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteman hafva genom sin
föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig
förtjent af en dylik löneförbättring.

§ 67.

Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga
att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning
i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest
kan varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
kunna af fullmägtige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring
i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda'' kontor; egande
fullmägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens
medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom
kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmägtige erhålla uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

; 1 i 1 i t J 1 i ; ) /• * f ■ • I f | '' • ;j • : . J

I •'' • § 68.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega full -

mägtige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöriugen förordna och för
dess bestridande af riksbankens medel använda: vid kufvudkontoret samt
afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande den vid
vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid
hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor
för år räknadt; dock under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie
för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön.

Mom. 8. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill,
att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stöld under förmyndare,
bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall
enligt nedanstående §§72 och 78 kan komma att fortfara, användas utom
tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmägtige pröfva för ändamålet
nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjenstemän
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega,
så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan
ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde
graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälda
tjenstemän en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i lägsta
graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
ej ega att erhålla semester förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg
eller i graden innehaft tjenst på ordinarie stat i minst fem år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 69.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från
högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper
för riksbankens tjenst.

Bih. till llilcsd. Prot. 189S. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Bankoreglementet II).

§ 70.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen.
År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af
deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens
medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön
och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men sökes
eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till
borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges
bekostnad.

§ 71.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmagt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns
tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen,
eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande
förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmägtige,
som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket
tall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara, och de för sakens
bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd
med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han,
efter fullmägtiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning
eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust
af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med
förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande
tjenst.

Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmagt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmägtige
att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken
kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmägtige att i afseende på
tjensteman vid afdelningskontoret vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande
kontorsstyrelse.

Anse åter fullmägtige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de
att sådana tillämpa.

§ 72.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tillåtas
att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver
han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från
tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af sjukdom,
fullmägtige må ega att efter omständigheterna förfara.

§ 73. '' ,,

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin
egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och
skall, om han icke senast ett år efter det inställelsedagen i konkursen inträffat,
styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken
innehafvande tjenstebefattning.

§ 74.

Har tjensteman genom domstols utslag, som vunnit laga kraft, förklarats
förlustig medborgerligt förtroende, skall han från sin tjenst i riksbanken
entledigas.

§ 75.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar
märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen,
skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af verkställande
styrelseledamoten, från listan öfver extra ordinarie tjenstemän afföras.

§ 76.

Om någon åt vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmiins befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig
otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelse
att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid,
med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom
från tjensten.

§ 77.

Beräknande af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på
dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de
varit anstälda såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan
statens tjenst.

§ 78.

Mom. 1. Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår
och tjenat 35 år, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från
tjensten afgå, fullmägtige dock obetaget att låta med afsked anstå, derest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten
qvarstå.

Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken
är tjensteman i riksbanken, vare, om han vid ofvan angifna lefnads- och
tjensteålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta
sin lön såsom sådan ledamot oafkortad.

§ 79.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande,
sig om afsked anmäler, är, såvida han fylt sextio år och tjenat trettiofem
år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening
med trettiofem tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig
oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes
då efter tjensteåren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af
en trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren
trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionbeloppet
med en trettiofemtedel för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller ock med en
sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 80.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmägtige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent,

som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält.
I sådant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna, tillägga den som
afskedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och
tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre
än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

Pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande utslag förklarats
förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, hafve
förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden
utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast
ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmägtiges expedition
inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i
annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmägtige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,
kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller,
mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i
ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller
förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmägtige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit
justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen,
hvarefter besvären böra till fullmägtiges expedition inlemnas, när de äro
stälda till bankoutskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när
de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens
början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af
den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen
omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då
befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 83.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmägtige tillsättes.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga
förvaltningen en bokhållare, livilka alla, på förvaltarens förslag, tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmägtige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den
af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med den
ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning följer.

§ 84.

Mom. 1. Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas
af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal
fastställa fullmägtige aflöning och öfriga förmåner.

Vid 1898 års riksdag har beslutits, att under loppet af år 1899 skola
inrättas i Halmstad för Hallands län och i Karlskrona för Blekinge län
afdelningskontor af riksbanken under de vilkor och bestämmelser med afseende
å kontorens verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige ega föreskrifva;
och har Riksdagen åt fullmägtige uppdragit dels att till bedrifvande
af dessa kontors lånerörelse anvisa de belopp, som finnas lämpliga, och dels
att tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda besluter ej mindre bestämma,
af huru stort antal ledamöter styrelserna för nämnda afdelnings -

kontor skall utgöras, än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens
verksamhet och sättet för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för
styrelserna, äfvensom besluta om tjenstemännens antagande, göromål och
aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande.

Jemlik t § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet,
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann
öfverensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank äfvensom i
lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken, båda af den 12 maj 1897, faststälda grunder
upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig
efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden,
instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande
särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och
gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmägtige
besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830,
de ofvanberörda båda lagarne af den 12 maj 1897, kongl. kungörelserna
af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen
af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika
format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 12 maj 1898.

J. JOHANSSON.
CARL MOBERG.

G. F. ÖSTBERG.

K. E. HOLMGREN

L. P. MALLMIN.

G. H. SPENS.

C. JEHANDER.
OSCAR ALMGREN.
O. NILSSON.

J. P. JANSSON.

J. P. NILSSON.

JOHN RETTIG.
JOH. DAHLBERG.
A. HANSSON.

Solberga.

AUG. HENRICSON.
ROBERT EKLUNDH

C. R. Troilius.

Aflöningsstat

h> >. - i j . * *■ • i*.;.’ /

för Sveriges Riksbank.

A. Fullmägtige i Riksbanken:

sju fullmägtige uppbära i årligt arfvode hvardera............. kronor 4,000:

hvarförutom två deputerade åtnjuta hvardera .................. » 8,000:

och en vikarierande deputerad ............................................. » 8,000:

samt derförutom den fullmägtig, som besörjer tillsynen

vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ........ » 1,000:

‘ ! j 11J l:.; -.»v fr)J ■■■■’ ’ V *u^f.r> ''V.. ■ {■ ■ t? ’ '' ii > O . • ■ i./ •’[..

B. Hufvud kontoret i Stockholm:

Tjenstemännen:

Å lönestat:

tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrif -

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

. i graden till ..................................................................... » 2,000:

tjugutvå i andra tj enstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer,
notarie^ registrator, hvarje ....................... » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... > 2,500:

efter tio års till................................................ » 8.000-

tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste

revisor, hvarje.................................................................. kronor

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... »

efter tio års tjenst i graden till .......................................... »

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,
hvarje....................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden

kan förhöjas till............................................................... »

Å arfvodesstat

Tjenstgöringspenningar:

till tjensteman i första tjenstegraden, hvarje..................... »

till tjensteman i andra tjenstegraden, hvarje..................... »

till tjensteman i tredje tjenstegraden, hvarje..................... »

till de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000

kronor i lön, hvarje ...................................................... »

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje...... »''

Missr åkning spenningar:

till kassörerna samt till den tjensteman, som inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer bestrider kassa gör

om ål .............................................................................. »

till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå
bronsmyntkassan ...................................................... »

ArJvoden :

l:o) för vård om riksbankens förvaringslcassor, låne-, säkerhets-
och värdehandlingar samt kontanta medel och
Bih. till Rilcsd. Prol. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet II.)

3,000: —

3,500: —
4,000: —

4,000: —

4,500: —

800: —
1,000: —
1,200: —

1,450: —
1,750: —

1,500: —
600: —

andra behållningar, äfvensom för kontroll och revision
af kommissionsanstaltens verksamhet, tillsammans
22 arfvoden å kronor 750: — ..................... kronor 16,500:

nemligen till:

fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare,
ombudsmannen, den särskildt förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning, bokhållaren vid
kontoret å Norrmalm, en tjensteman vid kontoret
för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid
kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret
samt fyra andra tjenstemän, hvilka till ifrågavarande
slags uppdrag förordnas;

2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till flit -

penningar åt extra ordinarie tjenstemän .................. » 30,000:

3:o) till brandchefen ............................................................ » 600:

4:o) till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling
........................................................................... » 500:

Vaktbetjeningen:

öfvervaktmästaren och brandmästaren, lön........................ » 1,400:

tjenstgöringspenningar................................................... » 600:

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön........................ kronor 700: —

tjenstgöringspenningar..................... » 800: — » j qqq.

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kunna höjas till sammanlagdt
1,200 kronor, nemligen:

lön...................................................... kronor 800: —

och tjenstgöringspenningar............ » 400: — ,, j 200-

samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
kunna ytterligare höjas till sammanlagdt
1,400 kronor, nemligen:

lön...................................................... kronor 900: —

och tjenstgöringspenningar............ » 500: — ? 1 400''

-— i 5

Aflöningsstat

för Sverig-es Riksbanks afdelningfskontor,
gällande från 1898 års början.

Afdelningskontoret i Göteborg:

I. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 2,400:

samt derförutom den ledamot, som kandkafver den dagliga
förvaltningen ............................................................ » 4,600:

jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning
bestrides af någon riksbankens tjensteman,
aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda
grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän
i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor,
eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf
750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom
tjenstgöringspenningar, bvilka efter fem års
tjenstgöring kunna böjas till 1,750 kronor, och

4,000 kronor såsom lön, b vilket belopp efter fem
års tjenstgöring kan höjas till 4,500 kronor.

II. Tjenstemännen:

Å lönestat:

tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera ...... »

b vilket belopp kan förböjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till.....................................................................

sex i andra tjenstegraden, ombudsman, bokhållare, kassörer,
registrator, hvardera................................................ »

b vilket belopp kan förböjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till .....................................................................

efter tio års till........................................................................ ^

eu i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... »

b vil ket belopp kan förböjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till..................................................................... ):>

efter tio års till........................................................................

1,500:

2,000:

2,500:

3,000:

3,500:

4,000:

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... kronor

» » i andra )) » •»

» tjenstemännen i tredje graden ....................................... j>

MissräJcningspenningar:
till kassörerna, hvardera ...........................................

Arfvoden:

till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker hetshandlingar

samt andra behållningar..................... »

)> föreståndaren för kornmissionsgöromålen ..................... »

» extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för

extra ordinarie tjensteman............................................. »

III. Vaktbetjeningen:

två vaktmästare, hvardera, lön................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till

samt tjenstgöringspenningar ..........................................

en husdräng, lön .....................................................................

hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att
åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning
för nämnda förmåner ett belopp för hvardera
af 300 kronor om året.

Afdelningskontoret i Malmö:

I. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafva1 den dagliga
förvaltningen............................................................ x>

800: -1,000: —
1,200: —

1,500: —

750: —
750: —

7,500: —

600: —

700: —
200: —
600: -

1,800: —
5,200: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser,
som gälla för tjenstemän i fjerde graden
vid riksbankens hufvudkontor, eller med 6,200 kronor
för år räknad t, deraf 750 kronor anses såsom
arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
hvilka efter fem års tjenstgöring kunna höjas till
1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, livilket
belopp efter fem års tjenstgöring kan höjas till
4,500 kronor.

II. Tjenstemännen:

Ä lönestat:

två i första tj en stegraden, hvardera .................................... kronor 1,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 2,000: —

två i andra graden, bokhållare, kassör, hvardera............... » 2,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 2,500: —

efter tio års till........................................................................ » 3,000: —

en i tredje graden, kamrerare................................................ » . 3,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ..................................................................... » 3,500: —

efter tio års till........................................................................ » 4,000: —

ombudsmannen........................................................................... » 1,500: —

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspengar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... » 800: —

» » i andra )) » » 1,000: —

» tjenstemännen i tredje graden ....................................... )> 1,200: —

» ombudsmannen ................................................. » 500: —

Missr åkning spenningar:

till kassören .............................................................................. kronor 1,500:

Arfvoden:

till kanireraren för vård af kontorets låne- och säkerhets handlingar

samt andra behållningar ........................... » 750:

till en tjensteman i andra graden för vården af kommis sionsanstaltens

kontanta medel och värdehandlingar » 500:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till

extra ordinarie tjensteman............................................. » 3,500:

III. Vaktbetjeningen:

en vaktmästare, lön.................................................................. » 600:

som efter fem års ordinarie tjenst och derunder

ådagalagdt välförhållande kan höjas till..................... » 700:

och tjenstgöringspenningar...................................................... » 200:

jemte fri hostad och vedbrand,

en husdräng, lön ..................................................................... » 400:

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Jönköping, Karlstad och
Örebro, hvart, för sig, [Grupp 1):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ » 2,400:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagd t 5,000
krouor för år räkuadt, deraf 800 kronor anses såsom
arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenniugar
och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp
efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap
kan förhöjas med 500 kronor och efter tio
års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

och kassavårdarearfvode .........................................................

kassören, lön ...........................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ...................................................

och missräkningspenningar......................................................

registratorn, tillika bokhållare, lön.......................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...................................................

ombudsmannen, lön ...............................................................

vaktbetjenten, lön ..................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

kronor 2,000:

» 1,250

5> 750

» 1,600

» 800

» 000

» 1,300

» 700

» 800

y> 400

» 200:

Afdelningskontoren i Falun, Hernösand, Luleå och
Östersund, hvart för sig, (Grupp 2):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................................ )> 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, allöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor

för år räknad t, deraf 800 kronor anses såsom arfvode,
1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar
och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................ kronor 2,000: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... j> 1,200: —

och kassavårdarearfvode ........ j> 600: —

kassören, lön.............................................................................. » 1,500: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterli400
kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 700: —

och missräkningspenningar...................................................... » 600: —

registrator!!, tillika bokhållare, lön....................................... j> 1,200: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... j> 600: —

ombudsmannen, lön................................................................... » S00: —

vaktbetjenten, lön..................................................................... j> 400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: —

jemte fri hostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Kalmar och Vexiö, hvart för sig, (Grupp 3):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: ''—

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ................................. j> 2,400: —

3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön ...................................................................... kronor 2,000: r-r hvilket

belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förböjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.............................................t:.... » “ 1,200: •—

och kassavårdarearfvode ........... » 600: —

kassören, lön...................................... » 1,500: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 700: -—

och missräkningspenningar.............................. » 600: —

ombudsmannen, lön.................................................................. » 800: —

vaktbetjenten, lön..................................................................... » 400: — -

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100
kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontoren i Linköping, Mariestad och Umeå,

hvart för sig, (Grupp 4):

tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen ....................................i....................... D 2,400: —

Bih. till Riksd. Fiol. 1898. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 7

(Bankoreglementet II.)

kamreraren, lön ........................................................................ kronor 1,800

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................. » 800

och kassavårdarearfvode ................................ » 600

kassören, lön .....................,..................................................... » 1,400

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter tio års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar......................... » 700

och missräkningspenningar.................................................. » 500

ombudsmannen, lön ....................................... » 600

vaktbetjenten, lön..................................................................... » 400

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200

jemte fri bostad och vedbrand.

*\‘* : t - J. \ \ C'' '' . ’ "* * } \ rf ** ''■ ’ . / „■> f Å, t f ..v . V *

Afdelningskontoret i Visby (Grupp 4):

tre styrelseledamöter, hvardera ..............................-.vhu....... kronor 1,200

samt derutöfver den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen..................................................... » 2,400

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår med sammanlagdt 4,000 kronor
för år räknadt, deraf 600 kronor anses såsom arfvode,
1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar och
2,400 kronor såsom lön, hyilket lönebelopp efter
fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

kamreraren, lön ........................................................................ kronor 1,800: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 500 kronor, och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .................. » 800: —

och kassavårdarearfvode................ » 600: —

kassören, lön.........;............................v....................................... )) 1,400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom
kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas
med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................ » 700: —

och missräkningspenningar...................................................... » 500: —

ombudsmannen, lön......................................,............................ » 600: —

vaktbetjenten, lön...................................................... » 400: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med
100 kronor,

tjenstgöringspenningar ............;............................................... )> 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Riksdagen anvisat:
a) å gemensam stat från år 1898 och till den fördelning, som fullmägtige
ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med

V) å öfvergångsstat från år 1898 till fullmägtiges disposition, för bestridande
af ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat,
tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i
grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr
åt de tjensteman, som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande, 4,000 kronor.

...... ■■ i..- i r.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:

1:6. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst
efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst
inom graden förordnad eller befordrad.

Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat uppdrag
i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess den
tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti han
sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda kunna,
efter den i § 73 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid,
som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock under vilkor att
ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit minst ett år.

8:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder så väl
lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar som ock särskilda arfvoden.

4:o. 1 öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och miss räkningspenningar

samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså
icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmägtige eller vederbörande
styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom

hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära
de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

5:o. För bestridande af tjenstgoringen under semester ega fullmägtige
samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjensteman
arfvoden, beräknade vid bufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö till belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för
första tjenstegraden bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret i Yisby
efter åttahundra kronor för år samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
efter niohundra kronor för år, hvarjemte till vikarie för kassör eller
tjensteman, som innehar särskilt arfvode, må utbetalas mot vederbörandes
missräkningspenningar eller arfvode svarande belopp för tiden i fråga, allt
likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet anslagna medel.

6:o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade
medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmägtige eller vederbörande
styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till
förfogande; samt

Öfvergångsstadgande:

7:o. I afseende å de tjensteför flytta in gar eller tjenstetillsättningar, som
kunna föranledas af Riksdagens beslut angående åtskiljande af kamrerareoch
kassörstjensterna vid de s. k. mindre afdelningskontoren och tillämpningen
från och med den 1 januari 1898 af nya aflöningsstater för desamma,
ega fullmägtige att — der saken kan ordnas genom tjensteförflyttningar inom
vederbörande kontor — efter omständigheterna besluta utan hinder af de i
bankoreglementet eljest för tillsättande af tjenstemän meddelade föreskrifter
om utfärdande af anslag och kungörelse samt bestämmande af viss ansökningstid.

Stat

för Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare:

i''.

Förvaltaren, lön....................................... kronor 3,000: —

tjenstgöringspenningar.................. » 1,000: —

personligt lönetillägg (för J. Th.

Fiébelkorn)....................................... » 1,000: — kronor 5,000: —

Bill. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglemente! II.)

54.

20 famnar ved samt

trädgårdar, innehållande 49,3.71	ar,
ock åkerjord. »	1,45	hektar,
bokhållaren,, lön......................		kronor	1,500: —
tjenstgöringspenningar ..		fri	700: —
12 famnar ved samt
trädgård, innehållande	9,71 ar,
och åkerjord y>>	7,09 »
kontorsbiträde åt förvaltaren,	högst ..
verkmästaren lön....................		kronor	2,000: —
tjenstgöringspenningar ..		»	800: —
personligt lönetillägg (för J.	E. Nor-
ström) .............................		»>	400: —
16 famnar ved samt
trädgård, innehållande	23,14 ar,
och åkerjord »	13,88 »
pappersmästaren, lön.............		kronor	1,400: —
tjenstgöringspenningar ..		»	600: —
12 famnar ved samt
trädgård, innehållande	11,187	ar,
och åkerjord x>	16,97	».
skolläraren, lön ..................
tjenstgöringspenningar .			150: —
arfvode för söndagsskolan...........	»	150: —
personligt arfvode (för P. Lagerblad) »	200: —

— kronor 2,200: —

» 1,000;

» 8,200: —

» 2,000: —

» 1,000: —

jemte 8 famnar ved;

läkaren, arfvode........................................................................ » 900: —-

hvartill kommer:

vaktmästaren, med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de för
vaktmästarne vid hufvudkontoret gällande bestämmelser.

Anmärkning: Veden skall bestå af blandad tall och gran.

STOCKHOLM, TRYCKT 1 CENTRALTRYCKERIET 1898.