för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 4 Juli 1887 (Svensk författningssamling )

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 4 Juli 1887.

Afdelning I.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti oc:h vård, så
att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, kamrarne, dertill förordna,
efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro
eller vidare af Riksdagen göras kunna.

(Jfr regeringsformen, § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken
af den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin
verksamhet:

A. i egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör
samt hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga
stegrande;

(Jfr ingressen till nämnda rikets Ständers beslut och förordning.)

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 1

(Bankoreglemente^)

B. i egenskap af depositionsbank:

att föi allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sådant astundar, deröfver föra räkning och dem
vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må
underlättas genom de derå utfärdade assignationers och invisningars
kredit, ^ kraft och giltighet, samt att derförutan jemväl, till säkert förvar
mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och
vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom;^

(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

C. i egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor,
emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och sålunda,
till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst
och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde
emellan;

, (Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

D. i egenskap af allmän

att uti den genom laneoperatiouerna inflytande och besparda vinst en
tillgång må beredas, hvaröfver rikets ständer eg a att till Kongl. Maj:ts
och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål
disponera.

(Jfr § /4 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta
egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra fyratio
millioner kronor.

§ 4.

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst
ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige, att
i händelse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans
förstärkning eller annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår
under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter ånyo uppbringa
densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden
eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel, dock att
af dessa medel, uppgående till 4,066,072 kronor 36 öre ett belopp af
intill en million kronor må användas i och för uppförande af nybyggnad
för riksbankens hufvudkontor.

§ 5.

Mom. 1. Riksbanken ege att utgifva sedlar till det belopp, som
motsvaras af följande tillgångar:

a) metallisk kassa så beräknad som i § 6 sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld; och

c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande
räkning innestående medel.

Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp vare riksbanken
berättigad till en sedelutgifning af högst fyratiofem millioner
kronor under vilkor att de på grund häraf utgifva sedlar motsvaras af
följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras; och

c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.

§ 6.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt inom landet
befintligt, banken tillhörigt svenskt och utländskt guldmynt, omyntadt

guld samt i Sverige, Norge eller Danmark i öfverensstämmelse med
konventionen den 27 Maj 1873 pregladt silfvermynt.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än femton
millioner kronor. Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2
utgifna sedlar öfverstiga trettiofem millioner kronor, riksbanken hålla i
metallisk kassa minst tretio procent åt det belopp, hvarmed de på
sådan grund utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

Den del af metalliska kassan, som utgöres af guld, må ej bibehållas
. vid mindre, belopp än som svarar mot fyra femtedelar af den
metalliska kassan i dess helhet.

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig, att, när så påfordras, inlösa
sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar
å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å
specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med eu riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och
och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen af
sedlar, lydande å banko.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, Kong], Majds nådiga förordning
om rikets mynt af den 3 februari 1855 samt lagarne om rikets mynt och om öfvereången till det
nya myntsystemet af den 30 maj 1873.)

§ 8.

Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet
efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom
göra skriftlig anmälan hos Kongl. Majrts och Rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830.)

§ 9.

Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med
allmänna tidningarna utdelas:

för hvarje månad utvisande riksbankens tillgånger och skulder
vid månadens slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i 5 § af lagen för Rikets
Ständers bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt

för hvarje år fullständig öfversigt.

Afdelning II.
Om bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld
och silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor
emottages svenskt guldmynt, p regi ad t i enlighet med kongl. förordningen
af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i
gångbart mynt.

Mom. 2. De'' i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt komma att
af riksbanken emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873,
om öfvergången till det nya myntsystemet, stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter,
hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart
mynt i riket, eg a fullmäktige bestämma såväl hvilka slag må köpas
som pris derå.

Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens
räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets
värde i svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld,
efter afdrag derifrån af eu fjerdedels procent i myntningskostnad samt
af de afgifter för smidbärgöring och skedning, som kunna ifrågakomma;
börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd
af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna
erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt
blifvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för
hvarje fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare
af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf.

Och eg a fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige
anse behöfliga.

Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver
i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt
före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i
följd af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket,
ega fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i män af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja
vexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare
tid, äfvensom att genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma
åter aflåta.

Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes
köpa och sälja in- och utländska obligationer och statspapper.

Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa
vexlar eller anvisningar, eller ock använda dem till förstärkning af
guld- och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes
införes, skall mot sjöfara försäkras.

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och
handelshus ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker
på vilkor, som af fullmäktige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt
att, när fullmäktige finna sådant tjenlig^ å dylik räkning äfven lemna
tillfälliga förskott.

§ 13.

Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den stadgade
tillgången af guld benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan
bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i
tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället
finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,
medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen,
eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; eggande fullmäktige
att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må
finnas bäst leda till ändamålet.

§ 14.

Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp
af högst sjutton millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende
hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges
anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla det af fullmäktige för
riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för
ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela sin
nådiga garanti.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottagas.

§ 15.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra
och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda:
Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor
med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens
önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse
eller med guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det

nya myntsystemet bestämda grund, att en krona räknas lika med en
riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjenstemän. Å sedlar af fem och tio kronors valör anbringas
en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å de öfriga valörerna
handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid
vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket
gångbara mynt.

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem
riksdaler eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga
åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar
iakttages hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5
mars 1836, den 4 februari 1859 och den 7 november 1873 samt dels i
stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan
på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter,
pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom å eu krona skola, då sådana
till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 16 °).

I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af
alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas;
börande fullmäktige tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje
slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den
30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Gröteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för
vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt
betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt
samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst
med 10 kronor delbart belopp.

#) Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den 30 maj
1873, § 13 och § 14, den senare sådan den lyder enligt, kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

I öfrigt utvexla^ vid afdelningskontoren gadd-, silfver och bronsmynt
endast i män af tillgång.

§ 17.

Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till
invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
p regi ad t efter myntordningar, äldre än 1855 års myntordning, samt af
riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexla^.

Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall
likaledes i riksbanken qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt
mynt, pregladt efter 1873 års myntlag, ersättas.

Fullmäktige eg a bestämma till hvilket väi’de sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.

§ 18.

Mom. 1. Ahd insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas:
hufvud- och afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar,
assignationer och vexlar; sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som
å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle
till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar och hvilka i öfrigt
af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, samt vid uppvisandet
betalbara, af enskilda penninganstalter utstälda vexlar, som
efter vederbörande styrelses hoproffande anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega
fullmäktige meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens,
ega fullmäktige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring
med kontoret bedröfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som
dertill af fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra
derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så
fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt
filialbanks-assignationer och vexlar äfvensom enskilda penningeanstalters
i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 10 Sund. 1 Afd. 2 Band. 2

(Bankoreglemente!;.)

till hufvudkontoret insändas; börande förstnämnda assignationer och.
vexlar före afsändningen i afdelningskontoren makuleras. Enskilda
penningeanstalters på annan ort än Stockholm betalbara vexlar inkasseras
så fort sig göra låter.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri
dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag,
som drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skall i riksbankens
så väl hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottagas och å räkning
föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid anfordran
tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår.

För sålunda emottagna penningar, erlägger riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal,

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller
tryckt anvisning eller assignation, eller till viss man eller order stäld
vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade
och numererade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasättes att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar
på statsverkets folioräkning vid hufvudkontoret och få dessa
anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige att
sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige
finna för riksbanken behöfliga.

O. Om foliorältnings- och postvexelrörelsen.

20.

§ 21.

Mom. 1. Till undvikande af penniugeförsändningar med posterna
särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdolningskontor
insätta penningar, mot erhållande af till viss man eller
order stäld vexel, att vid uppvisandet inlösas antingen i hufvudkontoret
eller någotdera afdelningskontoret eller ock i hufvudkontoret eller i
uppgilvet afdelningskonter; och gäller i afseende å denna rörelse för
öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) A^exel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud-
och afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-,
låne- eller kreditivrörelse användas.

c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till
högre belopp, än som för vexlars infriande anses erforderlig!, åligger
det fullmäktige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra,
med fullmäktige hunnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande
afdelningskontors styrelse att, vid utsändning af riksbankens
sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta
ord: »Inlöst i afdelningskontoret i N. N.»

d) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å
större belopp, än hvartill den lins kontoret varande behållning uppgår,
ege afdelningskontoret att för liqvidens verkställande utgifva assignation
å hufvudkontoret; gällande härvid till efterrättelse hvad som i afseende
å afdelningskontorens assignering i öfrigt är eller varder stadgadt.

c) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid
något tillfälle vara otillräckliga för infriande af växlar eller sådana
assignationer, som enligt punkten d) kunna åt afdelningskontoren utfärdas,
ma fullmäktige begagna förskott, hvilket genast, då tillgången
det medgifvor, återbetalas.

Mom. 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens kontor penningar
kunna insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram åt det
kontor, der insättningen egt rum, utaf hvilkot som helst annat riksbankens
kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas; egande
fullmäktige genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter
och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet
kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet erforderliga.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt

samt förseglade paket.

§ 22.

Mom. 1. I riksbankens huiVudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal,
utgifning^dag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning
lör hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse
för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning
åt nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna
handlingarna eller lemna andra åt samma slag, beskaffenhet och belopp,
eller ock. utbetala det värde, som för det eller de felande papperen,
efter .de i.beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske
kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. 1 hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt

guldmynt af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt
å viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje
slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt,
utan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande
och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar.
emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas i
beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme
dertill inom kontoret gifves, jemväl emottagas paket eller annan flyttbar
egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet,
emot bevis, som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning
a det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för
riksbanken . att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan
bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å
riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt
utgör, för år räknadt en tiondedels procent af papperens eller myntens
i beviset upptagna värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast
högre hundratal kronor; dock ega fullmäktige i afseende å värdepapper
att i fråga om större belopp, som utgöras af ett jemförelsevis
mindre antal papper, medgifva nedsättning i nämnda afgift; börande,

utan afseende på förvaringstidens längd, afgift städse erläggas för minst
tre månader äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften
efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad

betalas:

för gods af en kubikfots rymd ........................... 50 öre,

» )> » två » » ........................... 80 »

)> » » tre » » 1 kr. 5 »

» » » fyra » » 1 » SO »

» » » fem » » 1 )> 50 »

och för hvarje kubikfot öfver fem ................................. 15 »

dervid godset alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad
utöfver hel kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half
kubikfot eller mera anses för hel; skolande, utan afseende å förvaringstiden,
afgift alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. 1 öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade

värdepapper, guldmynt eller försegladt gods:

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods
eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottagos;

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad
ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföros såsom för hel månad
; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade
grunder, ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och
föreskrifter, som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om upp- och utlåning sr öreisen.

1. Om upp- och afskrifning^- ocli despositionsrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas,
efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning,
dock att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva

bankrörelse, eller för staten, dess allmänna verk och kassor, med undantag
af postsparbanken.

För dessa räkningar gälla följande linfvudsakliga vilkor, nemligen:

a) Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) A insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) För uttagning begagnas å viss man eller order stöld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter, än sådana som af Riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å Indika qvitto skall lemnas,
får afgift icke upptagas;

d) Vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å
räkningeno finnes behållning motsvarande vexelns belopp;

c) A insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria
dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt
ränta å densamma blifvit utfäst.

Monn 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta,
uran äfven, inom ett maximum af 400,000 kronor, det belopp, hvarå
sådan på hvarje räkning godtgöres; och hvilken ränta för öfrigt kan
vara olika i hufvudkontoret och de särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter
vederbörande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att
återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss,
på förhand bestämd uppsägning, under följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;
_ b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då
penningarne lyftas;

_ <■'') ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet,- bestämmes af fullmäktige.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom afdelningskontoret i
Göteborg för Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs

län med undantag af Redvägs härad samt för Skaraborgs län med undantag
af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i
Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret
i Luleå för Vesterbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Östersund
för Jemtlands län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs
och Blekinge län, genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings
län jemte ofvannämnda härad af Skaraborgs och Elfsborgs län, samt
genom riksbankens hufvudkontor för öfriga delar af riket; dock att
hinder icke möter mot meddelande af lån utan afbet-alningsrätt mot
realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet, utan afseende
på den här ofvan bestämda distriktsindelning *).

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika
papper eller annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv; och

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån må användas högst 12 millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillåtes endast af vexel, som, stöld i svenskt
mynt och betalbar inom höst sex månader efter diskonteringsdagen, är

*) Förestående distriktsindelning kommer i och med öppnande al'' det utaf 1887 års Riksdag
beslutade afdelningskontoret i Kalmar att undergå den förändring, som af stadgandena i slutet
af detta reglemente och fullmäktiges i anledning deraf fattade beslut om detta kontors verksamhetsområde
föranledes.

dragen på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet
med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i
Stockholm, eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan
bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten
eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person,
hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af
antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning motsvarande
minst hela det sökta lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller
ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant
enligt medföljande, på riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor
öfverlåtet upplagsbevis å smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur,
tackjern, stål, koppar, messing, alun och bly af svensk
tillverkning, liggande å våg eller eljest under sådana kontroller med
afseende å de upplagda effekternas behöriga förvarande, som fullmäktige
finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet beliöfliga; börande
i upplagsbevis panten upptagas till ämne, sort och vigt, med sådana
kännetecken, att den kan från andra upplag å platsen skiljas:

dock att uti upplagsbevis från Göteborgs väg panten, så vidt den icke
består af tackjern, endast upptages till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre
fjerdedelar af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller
ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför
lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande
är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt,
så ofta och på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för riksbankens
säkerhet nödigt, låta anställa inventeringar å de på vågar eller
andra upplagsplatser för riksbankens räkning pantsatta effekter.

d) Beviljande af kreditiv.

§ 31.

Mom: 1. Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontor!;

b) jernkontor et;

c) postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda med
stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet;

d) bolag,- ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den
G oktober 1848 angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska,
och således äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med
rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer det ensamt på fullmäktige
att bestämma icke allenast huruvida och till hvilket belopp
bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda
vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas; samt

e) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som
af vederbörande styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret, postsparbanken
och jernkontoret befriade.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af
fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan
afgift påföres icke riksgäldskontoret.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. B. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglemente^)

Moln. 3. Riksgäldskontor! eger att vid hufvudkontoret begagna
ett kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det
vederbörande styrelse att i hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må
sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående,
dock att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan
beräknas å närmast öfver skjutande fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld
handskrifven invisning, eller ock på viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa blanketter, å livilka qvitto skall lemnas, får
afgift icke upptagas.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att
låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyra
befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya
kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

e) Beviljande af afbetaIningslån.

§ 32.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse,
åtföljd såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper,
som pröfvas innefatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd
med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad
efter utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen
ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalta delen af
lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 400 kronor eller å
helt tiotal kronor derutöfver.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att
vid hvarje afbetalningstid om så fordras, förete intyg om egen och
löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet,

som godkännes, vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet
anses förfallet.

Mom. 5. Ofriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet
kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga meddelas af fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar
om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna medgifva,
pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlåning sr öreisen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:

l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:o fullmäktige i riksbanken och ledamötcrne i styrelserna öfver
afdelningskontoren; samt

3:o tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid
afdelningskontoren; dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt
tjenstemän och betjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor
erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper,
äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas
annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att denna
inskränkning ej gäller i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt,
så framt derför ställes säkerhet i fast egendom, vågförda effekter,
aktier eller obligationer.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant,
endossent eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat
lånedistrikt, än der diskontering, lån eller kreditiv sökes.

Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med
afbetalningsrätt än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares
eller löftesmäns vederhäftighet ej är af styrelsen känd eller den erbjudna

panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd
med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person, för
hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å
hvarje sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af
den derför erbjudna säkerhet samt med noggranhet tillse att riksbankens
säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att,
för vinnande af detta ändamål förskaffa sig alla do upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärens ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej
sjelfve kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning,
skall af två trovärdige män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de,
vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det
senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller
genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart
skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande
bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmäktige
bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna
för afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer
taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande
af lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan
hos fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande
ansvarighetslag. Ofverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors
styrelse eller af tjensteman, anmäles förhållandet i förra fallet
hos fullmäktige, som från uppdraget genast entlediga den felaktige
ledamoten och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig domstol
och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse,
hvilka eg a att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader
skilja deri felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp åt vexlai ega
fullmäktige bestämma med afseende å såväl penningestallningen som
utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta
vara olika i riksbankens hufvudkontor och vid hvardera aldelnmgs k°nt°

Mom 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast & förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt,
der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna
högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker i riksbankens hufvudkontor samt
vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedag^, vid atdelningskontoren
i Luleå, Östersund,_ Vexiö och Jönköping minst lyra
och vid afdelningskontoret i Visby minst tre dagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarna undergått granskning,
och kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom
kontrakt bestämmes.

§ 38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverst,
åthållareembetet i Stockholm som samtlige Konungens befallningshafvande
och öfrige exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning
i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelnmgskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemäld^ myndigheter att etter
skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hulvud e ei
afdelningskontor insända.

Om fortsatt utredning af upphörda lanerörelsegrenar.

§ 39.

Mom. 1. Obligationer, utfärdade af riksbanken a medel, upplånade
före år 1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid

anfordran sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot
medlens uttagning.

Monn 2. För indrifning af återstående obetalta lån mot inteckning
i hus och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad
derom i äldre bankoreglementen och gällande tjenstnörinnsordninnar är
stadgadt. ö

Mom. 3.. De af allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af denna
banks obligationer, från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af
inteckning i fastighet på landet och återbetalning i sedlar, till belopp
samma fordringar vid 1864 års slut utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56
öre, liqvideras i öfverensstämmelse med uppgjordt aftal och antagen
amorteringsplan.

Mom. 4. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående
fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter,
till riksgäldskontoret aflemnas vid slutet af hvar tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande
af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda
kontors förvaltning.

Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar,
skola fullmäktige till Kongl. Maj:t i underdånighet insända sammanfattad
redogörelse öfver inkomster samt utgifter och förluster i och för
statslånefonden.

Afdelning III.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 40.

Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige,
hvilka vid hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen
stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig eu vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. 3. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande
erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i
styrelsen deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande

fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;

b) om han ställes under förmynderskap;

c) om han till borgenär all sin egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande

brott;

e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig
att inför rätta föra andras talan;

f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåfvor sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit
sin röst, eller genom våld och hot stört valfriheten;

Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig
inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven i de afseende på
riksbanken särskilt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen;
och åligger det fullmäktige att doldt och förtegat hålla hvad som rörer
enskilda personers förhållanden till riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen
kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt Riksdagens
beslut, tyst vara bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, livilka det
åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion,
som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige
bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför
fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hör er, utöfva tillsyn

öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen
i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie
deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af
deputerade, fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera eu
och eu half månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för
att enligt meddelade föreskifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet
rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri,
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda
aflöningsstat.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
eu gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige
vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas,
kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem
äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret
skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstå vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita
beräknas. I de fall då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande
röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens
beslut, och fullmäktig, som af eu eller annan anledning varit
hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund
sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af
samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar,
hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning
med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af
beslut, fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar
verkställes alla söckendagar af minst fyra fullmäktige nemligen
de två deputerade samt minst två bland de öfrige fullmäktige.

Dylik ansökning må ej anses beviljad med mindre flertalet bland
närvarande fullmäktige sig om bifall dertill förenat.

§ 44,

Till sådana ärenden hos riksbanken, Indika böra hållas hemliga,
räknas, utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges
öfverläggningar och beslut rörande köp och försäljning af vexlar å
utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder till vidmakthållande af
metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af banksedlar,
så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskilt
protokoll, ej får yppas förr än bankoutskottet, Riksdagens revisorer
eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken.

§ 45.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken,
emottaga befallningar af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott,
i de fall detta sistnämnda eger att föreskrifter å Riksdagens
vägnar meddela; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap
Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller mellan
Riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitieombudsman.

§ 46.

Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad
embetsman till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem
derom underhandla, vare det fullmäktige förbjudet att i denne embets''-mans närvaro om beslutet öfverlägga och detsamma fatta.

Bill. till Riksd. Prot. 1887. B. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Bankoreglementet.)

§ 47.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl.
myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak
emottagit, sa fort lämpligen ske kan redovisas genom dess aflemnande.
till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld
hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för
myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i Januari månad hvarje år och oftare,
der så nödigt pröfvas, anställes på sätt Kongl. Maj:t finner godt
förordna.

Skulle, dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra,
må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48/

Fullmäktige skola minst eu gång hvarje år icke allenast förrätta
inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier
i Stockholm.

§ 49.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskilt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer.
förlängning i den föreskrift^ tiden för betalande af deras skulder
till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka
till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden
af deras skulder till riksbanken. I annat än i sist omförmälda fall må
fullmäktige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter
och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor
om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i
den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret, som,
på förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma,

hvilka som osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 50.

Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller
hos bankoutskott gjorda ansökningar, som blifvit- inom behörig tid till
fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 51.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst, genom ombud,
utsedt inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning
vid afdelningskontoren.

§ 52.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande
deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de af rikets ständer till ännu qvarlefvande enskilda personer
faststälda årliga anslag; och

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver
riksbankens handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver riksbankens
pappersbruk Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om

utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda
eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges
pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej,
utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit
medgifvande af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom
delegerade, på stället taga kännedom af föregående års förvaltning samt
tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid
hvarje. förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering
af förråden vid bruket. t

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett
eller annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet,
men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej
af fullmäktige fattas, innan do först rådföra sig med bankoutskottet.

§ 55.

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till
betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess
räkning inropad, må icke af fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas,
utan skall fråga derom underställas bankoutskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning i dess helhet till såväl bankoutskottet
som Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och
revisorerne öfverlemna de berättelser, styrelserna för avdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerne dessutom de från revisorerne
för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och

förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda
framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 57.

Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter
må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom
riket förflyttas; och böra fullmäktige vid slikt förhållande af Kongl.
Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å Karlsborgs fästning
för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större
eller mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof
förvaras.

§ 58.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgäldskontor^
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort,
då, i anseende till vigtiga hinder, Riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformen 98 § att, om justitieombudsmannen dör
eller sin befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare
utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller
genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger,
genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige per capita välja en
annan;

enligt regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före Riksdagens slut ony bevillningens
fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan
grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar
jemlikt ökas eller minskas efter den fastälda beyillningssummans
förhållande till deri, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens 32 §, att vid Riksdagens början genom
tre delegerade tillstädesvara vid granskningen af de fullmakter, hvarmed
riksdagsmännen skola styrka sin behörighet;

enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af riksbanken, § 7,
att, när för ordinarie revisorer eller i hans ställe inkallad suppleant,
sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisionen sammanträdt,
hinder uppkommer att uppdraget utföra, uppå anmälan derom inkalla
närmast i ordningen varande suppleant att i revisionen deltaga;

enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket,
att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens styrelse;
att besörja att för de medel, som af denna styrelse anvisas, obligationer
inköpas af den beskaffenhet, sagda förordning bestämmer; att
låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de postsparbanken
tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den ersättning
till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt att på framställning
af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller
pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelen
finner nödigt.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige
i riksbanken dessutom att för framtiden uppsigten och kontrollen öfver
Göta kanals vidmakthållande utse och välja eu person att, å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen;
skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock
det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. — Bemälde fullmäktige
må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper.

Afdelning IV.

Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå,
Visby, Östersund, Vexiö och Jönköping0).

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera afdelningskontoret i Göteborg
och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera af afdelnings *)

afseende å det af 1887 ars Riksdag beslutade afdelningskontoret i Kalmar hänvisas
till de i slutet af detta reglemente omförmälda stadganden.

kontoren i Luleå, Visby, Östersund, Vexiö och Jönköping af tre ledamöter,
hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sender,
efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige
att derförinnan, om och när de dertill finna anledning, entlediga
en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser; och skola i
den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast
inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot
återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvardera styrelsen skola fullmäktige
särskilt utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen
väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för
ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess
fullmäktige derom förordnat.

Mom. 4. Å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning,
bestämma och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot,
som handhafver den dagliga förvaltningen vid riksbankens afdelningskontor
i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en och en half samt sådan
ledamot vid hvardera af de öfriga afdelningskontoren en månads
ledighet årligen.

§ 60.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har stj^relsen att ställa
sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar,
ordningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som
äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade; och
har styrelsen att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers
förhållanden till afdelningskontoret.

§ 61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver

göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra
ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och
hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte de af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning
af vexlar vid kontoret förenade göromål.

Desse ledamöter eg a att antaga och entlediga nödigt biträde i
berörda göromål.

§ 62.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oal brutna gång sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter
vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll
skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och då desse
äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne-,och kreditivansökningar
sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö alla söckendagar, styrelserna öfver afdelningskontoren
i Luleå, Östersund, Yexiö och Jönköping minst fyra samt styrelsen öfver
afdelningskontoret i Visby minst tre dagar i hvarje vecka. Beslut
må ej fattas med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må
ansökning om försträckning ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter
äro om bifall ense.

§ 63.

Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande
finnes nödigt, å riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar
å tusen kronor hvardera, dock under vilkor att anvisningarna
utfärdas endast å tryckta blanketter, hvilka, med utsatt nummer och belopp,
från fullmäktige utlemnas; att anvisningarna underskrifvas af ledamoten
för den dagliga förvaltningen jemte en annan styrelseledamot
samt kontrasigneras af kamreraren; att anvisningar icke få på förhand
utskrifvas till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas endast
i den mån, som de för afdelningskontorets rörelse erfordras; samt

att med första efter anvisningarnas underskrifvande afgående post anmälan
om utfärdandet, med uppgift å nummer, utgifningsdag och namnteckningar
å anvisningarna, till hufvudkontoret insändes. .

Öfverflyttning af medel från en till en annan räkning i riksbankens
hufvudkontor eller omedelbart uttag från afdelningskontorets_ räkning
derstädes verkställer styrelsen medelst utfärdande af handskrifven
anvisning.

§ 64.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning
granskas årligen genom fyra personer, af hvillca Riksdagens kammare
utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låneoch
kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden,
som till Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko
och riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela;
börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den till bankoutskottet
senast å dagen före Riksdagens början och den till revisorerne
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 65.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild, af Riksdagen fastäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandeln,
äfvensom ersättningen till deras biträden, ega fullmäktige att,
efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till saväl beloppet
som detsamma^ fördelning ledamöterne emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode,
lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Bill. till Biksä. Prat. 1887. B. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet.)

Afdelning V.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud-
och afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning,
åligganden, ordningsstadganden samt grunderna
för pensions erhållande.

§ 66.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid livartdera anstälde
tjensteman, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt
de af fullmäktige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af
dess styrelse eller styrelseledamoten för den daglista förvaltningen meddelade
föreskrifter. ö

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot
föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af
fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas
bankoutskottets pröfning och stadfästelse.

§ 67.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator
och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid
hufvudkontoret;

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid
afdelningskontoren i Luleå, Visby, Östersund, Vexiö och Jönköping eller
på ombudsmannen vid kontoret i Malmö.

§ 68.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid
hvardera kontoret, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige
att utöfver stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt
dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige
till erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse
till det antal, aflöningsstaten angifver.

§ 69.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen
faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat.upptager ega fullmäktige att
tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom
kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid
hufvudkontoret äfvensom åt de tjenstemän vid afdelningskontoren, hvilka,
utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet
i § 35 mom. 1 här ofvan.

Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till
vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

§ 70.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse,
medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse
i Post- och Inrikes Tidningar, ansökningstid af tretio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

Mora. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen
förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros,
stalla vederhäftig borgen eller annan säkerhet, till det belopp,
fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och
skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas
ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige,
hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den
utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer;
börande deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 71.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa
tillsättningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst
tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda
tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika
förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning
af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 72.

\ id alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna
den bland de sökande, som för tjensten är mest. skicklig och passande.
Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring
i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 73.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i
andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som

till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig
att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman,
som till följd af förut gällande stadgande!! innehar tjenst utom
riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.

§ 74.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med
mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen
hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande
duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå
protokollsutdrag.

§ 75.

Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor åro
skyldige att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgönngskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken
eller eljest kan varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller
befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, kunna af fullmäktige för eu tid af högst sex månader förflyttas
till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda
kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning
af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen
för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar åt tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna
sedlar.

§ 76.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad af sin syssla
förrätta och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat,
ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen
förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda vid

hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp,
motsvarande lägsta lönen i törsta tjenstegraden samt vid afdelningskontoi
en i Luleå, Visby, Östersund, Vexiö och Jönköping hö^st
femhundra kronor för år räknadt.

Mom. 2. Er hålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag
helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsfall, eller för enskilda angelägenheter,
eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller
revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden
lör tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende
deltill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under
förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid vikariatet
i dylika fall enligt nedanstående §§81 och 82 kan komma att fortfara,
användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmäktige
pröfva för ändamålet nödig.

.Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, kamrerare och bokhållare vid afdelningskontoren i Luleå, Östersund,
Vexiö och. Jönköping samt kamreraren vid afdelningskontoret i
Visby ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbruten
gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen
i tredje och fjerde graderna vid hufvudkontoret under en och
eu half månad samt öfrige ofvan omförmälde tjenstemän eu månad
hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret
åt deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 77.

f(,r att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af
riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen
från högre elementarläroverk eller på annat sätt ådagalagdt erforderliga
kunskaper för riksbankens tjenst.

§ 78.

Mom. 1. Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga
oichnarie vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst
förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra
vaktmästare.

Mom- 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas
af styrelsen, ordinarie till det antal aflöningsstaten bestämmer.

§ 79.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare
meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af
styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta,
må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att tjensten
förrätta, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret
lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst den sjukes
lön, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas
derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas
vikarie på den tjenstlediges bekostnad.

§ 80.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af
förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större
fel i tjenstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna.lefverne!,
vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen
anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huru vida sådan anmälan bör
till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall l.emnas tillfälle
att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre
fel af förenämnda beskaffenhet, skall lian, efter fullmäktiges pröfning,
erhålla inför protokollet eu allvarsam föreställning eller från tjenstgöring
afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller
mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen,
afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust
af större'' eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han ifrån innehafvande
tjenst.

Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega
fullmäktige att från tjensten och densamma åtföljande förmåner ent -

lediga den, med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige
att i afseende på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan
åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder,
ega de att sådana tillämpa.

§ 81.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej
tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt
af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa
sådan säkerhet, som i § 70 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes
från tjensten skild.

§ 82.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas
och skall, om han icke senast sex månader efter det inställelsedagen
i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad,
skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.

§ 83.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse
i allmänna lefverne! af den svåra beskaffenhet, att riksbankens
trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, trafve
gjort, sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst.

§ 84.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller
anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest

visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i
o-öromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor,
af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från listan öfver
extra ordinarie tjensteman afföra^.

§ 85.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller
sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande
kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock genast skilja honom från tjensten.

§ 86.

Beräknandet af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas
på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal
år, de användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller
annan statens tjenst.

§ 87.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder
eller tjenat femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande
i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.

§ 88.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder
och tjenat ''fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela
lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han
befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt helsotillstånd.

§ 89.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt. välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 40 Sand. 1 Afd. 2 Band. 6

(Bankoreglemente!; )

fylt sextio år och tjenat fyrtio år, berättigad att såsom pension för lifegen
åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio
lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan afskedssökande endast i
händelse af. bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla.
Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst
afdrag^ å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande
tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio,
ökas. det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för
hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje
öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle
för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 90.

Då. sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller
vaktbetjent,.som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet
är förhindrad att vidare gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om
afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga den, som afskeda^, hela lönen i pension, ehvad de
föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående
paragraf äro faststälda.

§ 91.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende
för alltid eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare
uppbära.

§ 92.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande
ait voden utöfver faststald stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifning
ar få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till
••j expedition inlemnas senast å den dag Riksdagen samman träder,

vid påföljd att de i annat fall icke varda till pröfning upptågna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning
af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande
bankoutskott eller, mellan Riksdagarne, hos revisorerne af riksbanken,
dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall att klaganden
blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af
sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet
blifvit justeradt och i andra mål senast fjorton dagar efter det
klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före
klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition
inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag
Riksdag sammanträder, ock när de anföras hos revisorerne af riksbanken,
sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt
senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda
tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart
ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga
blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 93.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,
ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige
bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anstälde för papperstillverkningen en
verkmästare och eu pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och
den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens
förslag, tillsättas på förordnande tillsvidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse
den af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion,
med den ändring, som af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning
följer.

§ 94.

Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare
tillkommande löne- och öfriga förmåner kommer den af bankoutskottet,
på grund af rikets ständers beslut den 11 oktober 1860, utfärdade
aflöningsstat att tjena till iakttagande med den ändring, som
följer dels af andre bokhållaretjenstens indragning, dels af 1874 års
Riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjenstemäns löneförmåner;
egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande
af ett biträde vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp
af högst 1,000 kronor årligen, i enlighet med 1874 års Riksdags beslut.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och
afskedas af förvaltaren på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda
personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

Vilkorligt stadgande.

För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af
de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor,
eg a fullmäktige:

dels att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse,
återbetalningsskyldighet m. in., som med fullmäktige i riksgäldskontoret
aftalas, uti riksgäldskontoret lyfta svenska statens obligationer
eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst
sju millioner kronor;

dels ock att på de vilkor, fullmäktige må bestämma, i riksbanken
^diskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska vexlar intill
belopp, motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885
års slut befinnes hafva haft i egna tiokronesedlar utelöpande.

Riksdagen har jemte ofvanstående reglemente beslutat:

a) att i staden Kalmar skall inrättas ett afdelningskontor af riksbanken
för Kalmar län, eller det område deraf, som fullmäktige ega
rätt bestämma samt under de vilkor och bestämmelser i afseende på
lånerörelsen, som fullmäktige jemväl ega föreskrifva;

b) att det må ankomma på fullmäktige att till bedrifvande af kontorets
lånerörelse anvisa de belopp, fullmäktige må finna lämpliga; och

c) att fullmäktige tills vidare, och intilldess Riksdagen annorlunda
beslutar, må ej mindre bestämma af huru stort antal ledamöter styrelsen
för afdelningskontoret i Kalmar skall utgöras, än äfven utse desse
ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas
utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelsen ätvensom besluta om
tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga
alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande så fort ske kan.

Jemlikt § 8 i den för banko-utskottet gällande instruktion, har
utskottet på grund af under Riksdagens lopp vidtagna beslut samt i
noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers bank
den 1 mars 1830 faststälda grunder, upprättat och sammanfattat förestående
reglemente att, intilldess annorlunda kan varda i. vederbörlig
ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande;
kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden
att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda
fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella
föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse: och böra fullmäktige
besörja, att lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Ständers
bank af den 1 mars 1830, kongl. kungörelserna af den 30 maj
1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet,
myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren 1873
och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format af
trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 4 juli 1887.

J. Lyttkens.

G. S. ÅKERHIELM.
Adolf Peyron.

VV. Falk.

J. A. Sandberg.

H. M. Ericsson.
Wilh. Aug. Söderhjelm.

J. N. Biesert.
A. Göransson.
0. Melin.

Per Nilsson.

M. Dalin.

Carl Aug. Andersson.

Joll. Johansson.
Ockar Erickson.

E. A. Hernblom.

Aflöningsstat

för Sveriges Riksbank:

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera...... kronor 4,000:

hvarförutom två deputerade åtnjuta, hvardera ............... » 8,000:

och en vikarierande deputerad............................................. » 3 000:

samt dessförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen
vid riksbankens pappersbruk och tryckeri...... » 1,000:

B. Hufvudkontoret i Stockholm:
Tjenstemännen:

Å lönestat:

nitton i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare,
kanslister, hvarje .......................................... kronor 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till ............................................................ » 1 500:

tjuguen i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer,

kassörer, notarie, registrator, hvarje ........................ » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ » 2 500:

efter tio års till.......................................................................... -» 3’ooO:

åtta i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman,

förste revisor, hvarje........................................................ » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ kronor

efter tio års tjenst i graden till .......................................... »

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,
hvarje..................................................................... »

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden

kan förhöjas till.................................................................. »

Å arvodestat:

Tjenstgöring spenningar:

till tjenstemän i l:a tjenstegraden, hvarje........................ »

» » » 2:a » » ........................ »

x> » » 3:e » » ........................ »

» de tjenstemän i fjerde graden, hvilka uppbära

4,000 kronor i lön, hvarje............................................. »

» dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje... »

Missräkning spenning ar:

till kassörerne samt till de tjenstemän, som inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer och kommis sionsanstalten

bestrida kassörsgöromål, hvarje...... )>

till den första gradens tjensteman, som förordnats att

förestå bronsmyntkassan ................................................ »

Årfvoden:

för vård om riksbankens förvaringskassor, låne- och
säkerhetshandlingar samt andra behållningar:
åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra
tjenstemän, hvilka af fullmäktige till vårdare af
förvaringskassorna förordnas, hvarje 1,000 kronor,
eller tillsammans............................................................... »

3,500: —
4,000: —

4,000: —

4,500: —

600: —
800: -1,000: —

1,200: —

1,500: —

1,500: —
500: —

7,000: —

åt två kamrerare i bankkontoret, den särskilt förordnade
vårdaren af dagkassans fasta behållning samt
bokhållaren i sedelkontoret, hvardera 600 kronor,

eller tillsammans .............................................................. kronor 2,400:

med hvilka arfvoden följer skyldighet att verkställa
granskning och uppräkning af förslitna sedlar å
de lägre valörerna;

åt kamreraren i sedelkontoret................................................ » 600:

åt den tjensteman vid kontoret för riksbankens utrikes
affärer, som jemte kamreraren vid samma
kontor har att deltaga i vården af de till kontoret
ingångna medel och värdehandlingar............ » 600:

åt ombudsmannen ..................................................................... » 600:

åt bokhållaren vid kommissionsanstalten........................... » 600:

åt kamreraren och bokhållaren vid kontoret å norrmalm,
såsom vårdare af dagkassans norra afdelning,
hvardera 600 kronor, eller tillsammans ...... » 1,200:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar

till ordinarie och extra ordinarie tjenstemän......... » 24,000:

till förbättrande af aflöningsförmånerna åt dem bland
de svagast aflönade tjenstemännen, hvilka enligt
fullmäktiges bepröfvande genom sitt arbete gjort

sig af löneförbättring mest förtjente ........................ » 5,200:

till registratorn ........................d................:................................ » 300:

» brandchefen........................................................................... » 600:

» vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling » 500:

Vaktbetjeningen:

öfvervaktmästaren och brandmästaren lön ....................

tjenstgöringspenningar...............................................................

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön .............................. kr. 700: —

tjenstgöringspenningar.............................. » 100: —

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kunna höjas till:

lön .................................................................. kr. 800: —

tjenstgöringspenningar ........................... » 200: —

» 1,400:

» 600:

» 800:

» 1,000:

och efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande
till sammanlagdt............................................. kronor

nemligen lön................................................ kr. 800: —

tjenstgöringspenningar.............................. » 400: —

kronor 1,200: —

G. Afdelningskontoret i Göteborg:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera .......................................... kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen......................................................... »

jemte fri bostad.

2. Tjenstemännen.

Å löiiestat:

tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera »
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till........................................................... »

fem i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassör,

registrator, hvardera......................................................... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till............................................................ »

efter tio års till........................................................................... »

eu i tredje tjenstegraden, kamrerare................................. »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till ............................................................ »

efter tio års till.......................................................................... »

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera .................. r

» » )i andra » » .................. »

» tjenstemännen » tredje » .................................... »

Bill. till Bil sd. Prof. 1S87. B. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet.)

1,200: —

2,400: -4,600: —

1,000: —

1,500: —

2,000: —

2,500: —
3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: -

600: —
800: —
1,000: —

Missräkning spenningar:

till kassören ................................................................................. kronor 1,500:

» föreståndaren för kommissionsgörornålen .................. » 500:

Arfvode:

till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker hetshandlingar

samt andra behållningar.................. » 600:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar

för ordinarie och extra ordinarie tjensteman......... » 5,000:

III. Vaktbetj eningen:

en vaktmästare, lön .................................................................. » 600:

tjenstgöringspenningar.......................... b> 125:

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng, lön ........................................................................ » 600:

jemte fri bostad och vedbrand.

D. Afdelningskontoret i Malmö:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera.......................................... kronor 1,800:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... >. 4,000:

jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid
behof upplåta rum för styrelsens sammanträden.

IT. Tjenstemännen:

Å lönestat:

två i första tjenstegraden, hvardera..................................... » 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till......................................................... » 1,500:

två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera kronor
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till ............................................................

efter tio års till...........................................................................

en i tredje tjenstegraden, kamrerare ..............................•••

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie

tjenst i graden till ............................................................

efter tio års till...........................................................................

ombudsmannen .........................................................................

Å arfvodesstal:

Tjenstg örings penning ar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera .....

» tjenstemännen i andra graden, hvardera .....

» tjenstemännen i tredje graden..........................

» ombudsmannen ........................................................

Missräkn ing sparning ar:
till kassören......................................................................

Arfvode»:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
för ordinarie och extra ordinarie tjenstemän.........

III. Vaktbetjeningen.

en vaktmästare, lön ..............................

tjenstgöringspenningar..................

jemte fri bostad och vedbrand.

eu husdräng, lön ....................................

jemte fri bostad och vedbrand.

2,000: —

2,500: —
3,000: —
3,000: —

3,500: -4,000: -1,500: -

600: —
800: -1,000: —
500: -

800: —

3,000: —

600: —
100: —

400: —

E. Afdelningskontoret i Luleå.

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1 200:

samt derförutom deri ledamot, som handhafver deri

dagliga förvaltningen ...................................................... » o 400;

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, allöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och . bestämmelser, som gälla för tjenstemän i
tredje graden vid riksbankens hufvudkontor.

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » ] gQO hvilket

belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » g()0:

och missräkningspenningar............................................. » 000:

bokhållaren, tillika registrator-, lön....................................... » l 200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 600:

kontors- och kassaskrifvare, lön ......................................... » 900:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 4()Q:

ombudsmannen ........................................................................... » gpQ.

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester vikariat

................................................................................. » 1,200:

vaktbetjenten................................................................................. }) 4qq.

jemte fri bostad och vedbrand.

F. Afdelningskontoret i Visby.

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 750:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen, arfvode .................................... y> 1,250:

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman aflöningen till honom

under tiden utgår etter enahanda grunder och
bestämmelser, som gälla för tjenstemän i andra
graden vid riksbankens hufvudkontor.

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. kronor 1,000: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 400 kronor och efter tio års tjenst
med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.................................................. » 600: —

och missräkningspenningar............................................. » 300: —

bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... » 800: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor

samt tjenstgöringspenningar.................................................. » 400:

ombudsmannen ........................................................................... » 500: -

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
.......... )} 300:

vaktbetjenten................................................................................. 400:

G. Afdelningskontoret i Östersund.

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafva’ den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: ;

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i
tredje graden vid riksbankens hufvudkontor.

kamreraren, tillika kassör, lön ...... » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800:

och missräkningspenningar............................................ 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.................................................. » 600: —

kontors- och kassaskrifvare, lön .......................................... kronor 900: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar.................................................. » 400: —

ombudsmannen ........................................................................... » §qq; _

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat
................................................................................. >, 1,700: —

vaktbetjenten................................................................................ » 400: _

jemte fri bostad och vedbrand.

H. Afdelningskontoret i Vexiö.

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800: —

och missräkningspenningar...................................................... » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... v 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinäre tjenst
med 300 kronor och efter tio års med ytterligare
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................ » 000: —

kontors- och kassaskrifvare, lön ......................................... ■» 900: —•

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 30Ö kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................. » 400: —

ombudsmannen.............................................................................. » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat.
................................................................................... ), 1,200: —

vaktbetjenten.............................................................................. >., 400: —

jemte fri bostad och vedbrand.

I. Afdelningskontoret i Jönköping.

tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af
någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom
under tiden utgår efter enahanda grunder och
bestämmelser, som gälla för tjensteman i tredje
graden vid riksbankens hufvudkontor.

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................ » 1,600: —

livilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare
500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800: —

och missräkningspenningaf............................................. » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
300 kronor.

samt tjenstgöringspenningar................................................... » 600: —

ombudsmannen ........ » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester vikariat.

................................................................................... » 1,200: —

vaktbetjenten.............................................................................. » 400: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:
l:o. Tjensteman vid hufvudkontoret eller vid kontoren i Göteborg
och Malmö, som innehar tjenstbefattning utom riksbanken, bibehålies
vid förutvarande inkomster och kan således icke tillträda här ofvan
bestämda aflöningsförmåner, innan han sådan tjenstebefattning frånträda
dock att detta icke gäller för ombudsmannen vid Malmö afdelningskontor,

2:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje
tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden

näst. efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat
till tjenst inom graden förordnad eller befordrad.

•bo. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i vdss tjenstegrad,
anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter
vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande
tjenster i graden, som honom anvisas.

4:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön,
tjenstgörings- och missräkningspenningar, men icke särskilda arfvoden,
livilka utgå till de tjensteförrättande.

5:o; I öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och
missräkningspenningar samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och
få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller
vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under högst eu
månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

6:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige
samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra
ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade vid lmfvudkontoret samt afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö efter tusen kronor för år, vid
hvart åt afdelningskontoren i Luleå, Österstund, Vexiö och Jönköping
efter niohundra kronor för år samt vid afdelningskontoret i Visb}7 efter
åttahundra kronor för år, äfvensom för kassörstjensterna missräkningspenningar,
allt likväl inom de i aflöningsstaten dertill anslagna medel.

7:o. Om de till extra arbeten in. m. eller extra biträden anvisade
medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmäktige eller vederbörande
styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder
vara till förfogande.

8:o. Fullmäktige ega, när så kan varda erforderligt, till biträde
vid handhafvandet af den i § 22 mom. 1 af reglementet omhandlade
rörelse anställa någon bland riksbankens pensionerade tjenstemän emot
ärligt arfvode af högst 2,000 kronor och att åt honom uppdraga den
kassavård, som för ändamålet erfordras.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1887.