för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdaclt den 13 Maj 1884 (Svensk författningssamling )

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdaclt den 13 Maj 1884.

Afdelning 1.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den
ostörd må förvaltas af de fullmäktige, Kamrarne dertill förordna, efter de ordningar,
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen
göras kanna.

(.Tfr Regeringsformen, § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges Rikets Ständers beslut och förordning om banken af den
22 September 1668, har Sveriges Riksbank till föremål för sin verksamhet:

A. i egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra
och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande;

(Jfr ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

Bih. till Riksel. Prof. 1884 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 1

(Bankoreglementet.)

B. i egenskap af depositionsbanh:

att föi* allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en
hvar, som sådant åstundan, deröfver föra räkning och dem vid anfordran insättaren
tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå
utfärdade assignationers och invigningars kredit, kraft och giltighet, samt att
derförutan jemväl, till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under
försegling emottaga och vårda så väl kontanta penningar som annan flyttbar
egendom;

(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

C. i egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor, emot fullgod
säkerhet, biträda lånebehofvande med understöd, och sålunda, till befordrande af
handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker
och obilliga intressens beräknande enskilde emellan;

(Jfr l 44- och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

D. i egenskap af allmän staisanstalt:

att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång må
beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Majits och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.

(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af Riksbankens fasta egendom,
inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra trettiofem millioner
kronor.

§ 4.

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör Riksbanken innehafva minst ett belopp,
som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, i händelse dy -

lika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller
annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt,
så fort sig göra låter å nyo uppbringa densamma till det belopp, att den
motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, Riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden
eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. *)

§ 5.

Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt Riksbanken tillhörigt, inom
landet befintligt svenskt och utländskt guld- och silfvermynt samt omyntadt
guld och silfver; dock att härvid det efter lagen om rikets mynt af den 30 Maj
1873 preglade silfvermynt icke beräknas till högre värde än nittio procent af
pregelvärdet.

§ 6.

Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som
nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlikt 72 § Regeringsformen, för mynt
i riket må erkännas.

Mom. 2. Såsom Riksbankens sedelstock anses och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

b) på folioräkningar innestående medel, hvilka skola vid anfordran tillhandahållas;
och

c) beloppet af utelöpande postvexlar.

De Riksbankens sedlar, hvilka, jemlikt § 31 mom. 7, blifvit såsom vexlingsförskott
till enskild bank utlemnade, beräknas icke såsom utelöpande annat
än i den mån desamma blifvit af enskild bank i rörelsen utsläppta eller mot
räntegodtgörelse öfvertagna.

Mom. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än
högst trettiofem millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande Riksbankens
tillgångar, nemligen:

a) metalliska kassan enligt nästföregående §;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld och
silfver i myntad eller omyntad form; och

c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående

medel.

*) De reserverade medlen uppgå, utan beräkning af behållna vinsten för innevarande år,
till 3,718,738 kronor 32 öre.

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina sedlar
efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och
riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter
den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio
öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda
grund, som för inlösen af sedlar, lydande å banko.

(Se lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning
om rikets mynt af den 3 Februari 1865 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet af den 30 Maj 1873.)

§ 8.

Vägrar banken, under hvad sken det vara mä, att sedel vid uppvisandet
efter faststäld grund inlösa, egen sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig anmälan
hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830.)

§ 9.

Uppgifter rörande Riksbanken skola upprättas, tryckas och med allmänna
tidningarna utdelas:

för hvarje månad utvisande Riksbankens tillgångar och skulder vid månadens
slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i 5 §:n af lagen för Rikets Ständers
Bank af den 1 Mars 1830 bestämmes; samt

för hvarje år fullständig öfversigt.

Afdelning 2.

Om Bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och silfver,
utländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom, 1. I Riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med Kongl. förordningen af den 31 Juli
1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med Kongl. förordningen den 3 Februari 1855
eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt komma att af Riksbanken
emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 Maj 1873, om öfvergången till det
nya myntsystemet, stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke,
till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega
fullmäktige bestämma så väl hvilka slag må köpas som pris derå.

Mom. 4. Guld i plants, som till Kongl. Myntverket för Riksbankens ''
räkning aflemnas, inlöses, enligt Myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt
mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af en
fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och
skedning, som kunna ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer,
tillse, att så stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i
allmänhet må kunna erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess
värde i mynt blifvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje fall,
när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden
eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att, i afseende på mottagande af omyutadt guld vid
afdelningskontoren, meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfliga.

Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver i plants
samt annat omyntadt silfver må af Riksbanken inköpas.

§ H

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före år
1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad
konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i
mån af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betalbara
å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att
genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och
sälja in- och utländska obligationer och statspapper.

Mom. d. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att
hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus
samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock
använda dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i Riksbanken. Guld
och silfver, som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras.

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning i Riksbankens böcker på vilkor, som
af fullmäktige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt att, när fullmäktige
finna sådant tjenligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott.

§ 13.

Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa må icke bibehållas vid lägre belopp
än femton millioner kronor, deraf minst tio millioner kronor skola utgöras
af guld.

Mom. 2. Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den
stadgade tillgången af guld benägenhet att nedgå till det här ofvan bestämda
minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder,
hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst
afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning
genom indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes
ort; egande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället
må finnas bäst leda till ändamålet.

§ 14.

Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för Riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp af högst sjutton

millioner kronor; och har Riksdagen i sådant hänseende hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhållit, det Kongl, Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet,
täcktes låta bemedla det af fullmäktige för Riksbankens säkerhet nödigt ansedda
lånet under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant
lån meddela sin nådiga garanti.

R. Om Riksbankens sedlar, om vexling af mynt samt om andra betalningsmedel
som i Riksbankens kassor emottagas.

§ lo.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och
ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges
Riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt
lagen om rikets mynt af den 30 Maj .1873.

De af Riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens
önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt
enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda
grund, att eu krona räknas lika med en riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två Riksbankens tjensteman.
A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas en tryckt och en handskrifven
namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda
med Riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.

Mom. 4, För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler
eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som är stadgadt dels i Kongl. kungörelsen af den 5 Mars 1836, den 4 Februari
1859 och den 7 November 1873 samt dels i stadgarne för tjenstgöringen i
Riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och
skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning
och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom & en krona skola, då sädana till
Riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 16 *).

I Riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de
valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige
tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med l<i § af lagen om rikets mynt den 30 Maj
1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd
af guld-, silfver- ocli bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt,
hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp
samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt
till hvilket som helst med 10 kronor delbart belopp.

I öfrigt utvexla» vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast
i mån af tillgång.

§ 17.

Vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till invexling
med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, pregladt
efter myntordningar, äldre än 1855 års myntordning, samt af Riksgäldskontorets
poletter. Sådant mynt får icke åter utvexias.

Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes
i Riksbanken qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt mynt, pregladt efter
1873 års myntlag, ersättas.

Fullmäktige ega bestämma till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i Riksbankens räkenskaper bokföras.

§ IB.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och Riksbankens sedlar, användas: hufvudoch
afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignationer och vexlar;

*) Rörande gångbarheten aC mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den 30 Maj
1873, § 13 och § 14. den senare sådan den lyder enligt Kong!, kungörelsen af den 25 Juni 1881,

sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller
liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot Riksbankens
sedlar ocb hvilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas,
samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda
vexlar, som efter vederbörande styrelses bepröfvande anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige
meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af Riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot Riksbankens, ega fullmäktige,
när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret
behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmäktige
godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga, att till kontoret
inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske kan, emot Riksbankens
utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filialbanks-assignationer
och vexlar äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm
betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret
insändas; börande förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen i afdelningskontoren
makuleras. Enskilda penningeanstalters på annan ort än Stockholm
betalbara vexlar inkasseras så fort sig göra låter.

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas
för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

C. Om folioräkningar och postvexélrörélsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag, som
drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skall i Riksbankens så väl
hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottagas och å räkning föras penningar,
under förbindelse för Riksbanken att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren
hvad å räkningen innestår.

Bih. till EiJcsd. Prof, 1884. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 2

(Bankoreglemente^)

För sålunda emottagna penningar erlägger Riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt
anvisning eller assignation, eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.

Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasattes att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar på statsverkets
folioräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar vid anfordran
i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva under de vilkor
och bestämmelser, som fullmäktige finna för Riksbanken behöfliga.

§ 21.

Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda
orter emellan, ege en hvar att i Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
insätta penningar, mot erhållande af till viss man eller order stäld vexel,
att vid uppvisandet inlösas antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret
eller ock i hufvudkontoret eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller
i afseende å denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditivrörelse
användas.

c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre belopp,
än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligger det fullmäktige att
sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt
att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse
att, vid afsändning af Riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med
trycksvärta anbragta ord: »inlöst i afdelningskontoret i N. N.»

d) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större
belopp, än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret
att för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret;
gällande härvid till efterrättelse hvad som i afseende å afdelningskontor ens
assignering i öfrigt är eller varder stadgadt.

e) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något tillfälle
vara otillräckliga för infriande af vexlar eller sådana assignationer, som
enligt punkten d) kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna
förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

Mom. 2. Likaledes må i hvarje af Riksbankens kontor penningar kunna
insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen
egt rum, utaf hvilket som helst annat Riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas; egande fullmäktige genom meddelade särskilda
föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn
till Riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet
erforderliga.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt

förseglade paketer.

§ 22.

Mom. 1. I Riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som,
utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag och belopp
samt serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte
derå satt värde, som ock förbindelse för Riksbanken att, mot bevisets återbekommande
och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar
emottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp,
eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i
beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas
efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt
af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall
innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter
vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för Riksbanken att,
mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift,
återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala
detsammas i beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme dertill
inom kontoret gifves, jemväl emottagas paketer eller annan flyttbar egendom
under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som,
stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre
skick och rymd samt förbindelse för Riksbanken att, emot återställande af be -

viset och erläggande af nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock
utan ansvarighet å Riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör
för år räknädt en tiondedels procent af papperens eller myntens i beviset upptagna
värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre hundratal
kronor; dock ega fullmäktige i afseende å värdepapper att i fråga om större
belopp, som utgöras af ett jemförelsevis mindre antal papper, medgifva nedsättning
i nämnda afgift; börande, utan afseende på förvaringstidens längd, afgift
städse erläggas för minst tre månader äfvensom lägre afgift än tio kronor icke
beräknas.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets
rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods af en kubikfots rymd ............................................. 50 öre.

» » » två » > ............................................. 80 »

» » » tre » » 1 kr. 5 »

» » » fyra » » 1 » 30 »

» » » fem » » 1 » 50 ;>

och för hvarje kubikfot öfver fem ....................................... 15 »

dervid godset alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad utöfver hel
kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half kubikfot eller mera
anses för hel; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas
för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper,
guldmynt eller..försegladt gods:

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af Riksbanken beräknade värde å
handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd
förvaringsafgift, depositum icke emottages;

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt,
bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt
att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder,
ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för
ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om upp- och utlåningsrörelsen.

1. Om upp- och afskrifning^- ocli depositionsrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I Riksbankens hufvud- och avdelningskontor emottagas, efter
vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning, dock
att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva bankrörelse, eller för staten,
dess allmänna verk och kassor, med undantag af Postsparbanken.

För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) k insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare emot qvitto tillhandahållas utan afgift;

cl) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
linnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter
insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, så vidt ränta å densamma
blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan
äfven, inom ett maximum af 400,000 kronor, det belcf^p, hvarå sådan på hvarje
räkning godtgöres; och hvilken ränta för öfrigt kan vara, olika i hufvudkontoret
och de särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I Riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas
antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd
uppsägning, under följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne
lyftas;

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom afdelningskontoret i Göteborg
för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom afdelningskontoret
i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret
i Luleå för Vesterbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Yisby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands
län; genom afdelningskontoret i Yexiö för Kronobergs och Blekinge län, samt
genom Riksbankens hufvudkontor för rikets öfriga län; dock att hinder icke
möter mot meddelande af lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv
mot enahanda slags säkerhet, utan afseende på den här ofvan bestämda distriktsindelning.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering, af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller
annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv och vexlingsförskott; och

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån må användas högst tolf millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillätes endast af vexel, som, stäld i svenskt mynt
och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på inom

riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexellag
stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. Ar acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm,
eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte,
skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos
hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen
löpande förskrifning eller accepterad invisning motsvarande minst hela det sökta
lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandens förbindelse och pant enligt
medföljande, på Riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor
öfverlåtet upplagsbevis å smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, tackjern, stål,
koppar, messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller annan
plats under tillsyn och ansvarighet af stadsmyndighet eller ock af samfund eller
bolag, hvars åtagande i nämnda afseende fullmäktige pröfvat vara för Riksbanken
betryggande; börande i upplagsbevis panten upptagas till ämne, sort och vigt,
med sådana kännetecken, att den kan från andra upplag å platsen skiljas; dock
att uti upplagsbevis från Stockholms och Göteborgs vågar panten, så vidt den
icke består af tackjern, endast upptages till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar
af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller oek att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade
pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta
och på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för Riksbankens säkerhet nödigt,
låta anställa inventeringar å de på vågarne för Riksbankens räkning pantsatta
effekter.

d) Beviljande af kreditiv och vexlingsförsTcott.

§ 31-

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:

a) Riksgäldskontoret;

b) Jernkontoret;

c) Postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda med stadgar,
stadfästade af vederbörlig myndighet;

d) bolag, ehvad de äro grundade på Kongl. förordningen af den 6 oktober
1848 angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska, och således
äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egua banksedlar;
dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huru vida
och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven
de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder krediti vet får begagnas; samt

e) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af vederbörande
styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro Riksgäldskontoret, Postsparbanken
och Jernkontoret befriade.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige
och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres icke
Riksgäldskontoret.

Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv
af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det vederbörande styrelse
att i hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal.
Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om
denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast
öfverskj utande fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld invisning,
å hvilken summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock
på viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras;
skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter kreditivhafvare emot
qvitto tillhandahållas utan afgift.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt
kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya
kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig kapitalskuld,
i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring
erlägges ej afgift.

Mom. 7. Enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar berättigas
att, så vida de åtaga sig att vid sina hufvud- och afdelningskontor invexla Riksbankens
förslitna sedlar å fem kronor och lägre valörer, från och med ingången
af år 1880 och intill slutet af år 1884 i Riksbanken mot säkerhet, som af fullmäktige
godkännes, undfå vexlingsförskott i riksbankssedlar, lydande å fem
kronor, intill ett belopp för hvarqe enskild bank, motsvarande hvad, enligt från
Kongl. Finansdepartementet meddelad uppgift, banken under de sist förflutna
tolf månaderna före indragningen haft i medeltal af egna femkronesedlar utelöpande.

Räntan å detta förskott får för de banker, som derom göra framställning,
beräknas allenast å den del deraf, som enligt den enskilda bankens räkenskaper
är för hvarje dag utelöpande, samt utgår under år 1880 med två procent och
under följande år intill utgången af år 1884 med tre procent för år samt erlägges
af de enskilda bankerna qvartalsvis inom en half månad efter qvartalets
utgång.

Enskild bank, som önskar erlägga ränta allenast å den utelöpande delen
af vexlingsförskottet, skall, i enlighet med hvad beträffande uppgiften om Riksbankens
ställning är bestämdt, för hvarje vecka eller, när månad ej slutar å
lördag eller söndag, för sista hela veckan, jemte återstående dagar i månaden
samt för den månad börjande veckodel jemte första hela vecka i månaden till
Riksbanken insända af det vid enskilda banken anstälda ombud attesterad uppgift
å den del af vexlingsförskottet, som för hvarje dag i veckan varit utelöpande;
om hvilka uppgifters afgifvande, äfvensom i fråga om kontrollen öfver
de enskilda bankernas räkning med Riksbanken samt öfver femkronesedlarnes
indragning, Kongl. Maj:t må, efter fullmäktiges i Riksbanken hörande, meddela
erforderliga bestämmelser.

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet.)

e) Beviljande af af betalningslån.

§ 32.

Mom. 1. Af betalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd
såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta
full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom
för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr,
om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning
förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 400 kronor eller å helt tiotal
kronor derutöfver.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande
vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd
att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Ofriga bestämmelser, som för Riksbankens säkerhet kunna i afseende
å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån
af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva, pröfvas
låneansökningarna i den ordning de ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlåningsrörelsen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:

l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:o fullmäktige i Riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdelningskontoren;
samt

3:o tjenstemän och betjente i Riksbankens hufvudkontor och vid afdelningskontoren;
dock ega bemälda fullmäktige och ledamöter samt tjenstemän och betjente
att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån

eller kreditiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda
effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än
den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att denna inskränkning ej
gäller i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt, så framt derför ställes
säkerhet i fast egendom, vågförda effekter, aktier eller obligationer.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt,
än der diskontering, lån eller kreditiv sökes.

Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt
än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller
löftesmäns vederhäftighet ej är af styrelsen känd eller den erbjudna panten icke
ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet,
offentlig tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser
fullt förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt
vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna
säkerhet samt med noggrannhet tillse, att Riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas;
och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa
sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernes
ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige
män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande
närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra
sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i
hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de
vilkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Så väl fullmäktige i Riksbanken och ledamöter af styrelserna
för afdelningskontoren som tjenstemännen vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning
med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i Riksbankens
hufvud- och afdelningskontor.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos
fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag.
Ofverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse eller af tjensteman,
anmäles förhållandet i förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget
genast entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande
inför vederbörlig domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande
styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex
månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmäktige
bestämma med afseende å så väl penningeställningen som utlåningstiden
och de säkerheter, hvilka erbjudas ; och kan denna ränta vara olika i Riksbankens
hufvudkontor och vid hvartdera afdelningskontoret.

Mom. 2. För låne- och krediti vbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas,
påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre
ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill
dess full betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker i Riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren
i Gröteborg och Malmö alla söknedagar, vid afdelningskontoren
i Luleå, Östersund och Yexiö minst fyra och vid afdelningskontoret i Visby minst
tre dagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarna undergått granskning, och
kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes.

38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af så väl öfverståthållareembetet
i Stockholm som samtlige konungens befallningshafvande och öfrige exe -

kutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som
af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda
myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till
hufvud- eller afdeiningskontor insända.

Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar.

% 39.

Mom. 1. Obligationer, utfärdade af Riksbanken å medel, upplåriade före
år 1830, få icke i Riksbanken belånas, men Riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i bus
och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre
bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.

Mom. 3. De af allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af denna banks
obligationer, från Riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i.
fastighet på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid
1864 års slut utgjorde, eller ti,280,832 kronor 56 öre, liqvidera» i öfverensstämmelse
med uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan.

Mom. 4. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående
fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontor
aflemnas vid slutet af hvar tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande
af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda kontors förvaltning.

Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar,
skola fullmäktige till Kong]. Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse
öfver inkomster samt utgifter och förluster i och för statslånefonden.

Afdelning 3.

Om Riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 40.

Mom. 1. Styrelsen öfver Riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid
hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande att föra
ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. o. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;

b) om han ställes under förmynderskap;

c) om han till borgenärer all sin egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott;

e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att inför
rätta föra andras talan;

f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåfvor sökt värfva röster, eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller
genom våld och hot stört valfriheten;

Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af Riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efterrättelse
ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på Riksbanken särskildt
utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger det fullmäktige
att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållanden
till Riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan
beskaffenhet, att det enligt Riksdagens beslut tyst vara bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka. det åligger
att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af full -

mäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen
dem emellan, föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges
beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad
dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom Riksbanken samt handhafva
den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter
ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes
åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en
half månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att enligt
meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver Riksbankens pappersbruk och tryckeri
samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie deputerad.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid Riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflöningsförmåner
äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna
gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra
fullmäktige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men i sammanträden med
fullmäktige i Riksgäldskontoret skola minst fem af fullmäktige i Riksbanken
deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra
fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de
fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till
protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig,
som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut
öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar,
som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till
sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får
röstning med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar
verkställes alla söcknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade
samt minst två bland öfrige fullmäktige.

Dylik ansökning må ej anses beviljad med mindre flertalet bland närvarande
fullmäktige sig om bifall dertill förenat.

§ 44.

Till sådana ärenden hos Riksbanken, hvilka böra hållas hemliga, räknas,
utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och
beslut rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor,
åtgärder till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning
af banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer
upptages i särskildt protokoll, ej får yppas förr än Banko-Utskottet, Riksdagens
revisorer eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för Riksbanken.

§ 45.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med Riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än Riksdagen och dess Banko-Utskott, i de
fall detta sistnämnda eget'' att föreskrifter å Riksdagens vägnar meddela; varande
fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess Bankoutskott
och revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande
till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitieombudsman.

§ 46.

Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman
till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla,
vare det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga
och detsamma fatta.

§ 47.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som Kongl. Myntverket
för Riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort
lämpligen ske kan redovisas genom dess aflemnande till Riksbanken, myntadt
eller i plants; och bör omyntadt guld hos Riksbanken bokföras efter värdet i
rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna
bestämma.

Mom. 8. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å Kongl. Myntverket, som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad Riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige
hos Kongl, Maj: t derom göra underdånig anmälan.

ii 48.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af Riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan
äfven anställa besigtning å Riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 49.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, så väl lemna Riksbankens gäldenärer förlängning
i den föreskrifna tiden för'' betalande af deras skulder till Riksbanken, som ock
bevilja de Riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom
afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till Riksbanken. I annat än
sistomförmälda fall må fullmäktige deremot icke efterskänka något af hvad enligt
gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla
frågor om eftergift underställas nästblifvande Banko-Utskott till afgörande i den
ordning, instruktionen för detta Utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret som, på förslag
af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra
ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

IBih, till Biksd. Prot. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet.)

§ 50.

Öfver sådana till Banko-Utskott eller revisorer stälda besvär eller kos
Banko-Utskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige
inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 51.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst, genom ombud, utsedt inom
eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren.

§ 52.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af Riksbankens medel
utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid Riksbankens hufvud- och
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilda personer faststälda
årliga anslag; och

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver Riksbankens
handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos Banko-Utskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver Riksbankens pappersbruk
Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för
brukets drift med hvad. dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket,
de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhöra den löpande
bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt
behof, af fullmäktige företagas, innan''de dertill erhållit medgifvande
af Banko-Utskottet

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga
kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners
tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan
hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket.

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat
afseende hafva inflytande på Riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver
bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af fullmäktige lättas, innan
de först rådfört sig med Banko-Utskottet.

§ 55.

Någon Riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af Riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må
icke af fullmäktige afyttras eller Riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom
underställas Banko-Utskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående Riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning i dess helhet till så väl Banko-Utskottet som Riksdagens
revisorer öfver statsverket, Riksbanken och Riksgäldskontoret.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till Banko-Utskottet och revisorerne
öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva
att afgifva, samt till revisorerne dessutom de från revisorerne för afdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka
må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta
förhållanden påkallade.

§ 57.

i ullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom
Riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,
om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas; och. böra
fullmäktige vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar
; varande å Carlsborgs fästning för Riksbankens räkning tillgänglig en
särskild lägenhet, hvarest större eller mindre del af Riksbankens redbarheter
kan i händelse af behof förvaras.

§ 58.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt Regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i Riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till
vigtiga hinder, Riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt Regeringsformens 98 § att, om Justitieombudsmannen dör eller sin
befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontoret, insätta
i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då
den person, som Riksdagen utsett att Justitieombudsmannen efterträda, till verklig
Justitieombudsman förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till
efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med Riksgäldskontorets fullmäktige,
per capita välja en annan;

enligt Regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före Riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit
ense, då, gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda
ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen
stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda
bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit
fördelad;

enligt Riksdagsordningens 32 §, att vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet;

enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af Riksbanken, § 7, att, när
för ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima Riksdag
är afslutad och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget
utföra, uppå anmälan derom inkalla närmast i ordningen varande suppleant
att i revisionen deltaga;

enligt Kongl. förordningen angående en postsparbank för riket, att inom
sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens styrelse.

Gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontor^ ega fullmäktige i Riksbanken
dessutom att för framtida uppsigten ock kontrollen öfver Göta kanals
vidmakthållande utse och välja en person att, å Riksbankens och Riksgäldskontorets
vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt
val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter
inväljas. — Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse ett ombud att å Riksbankens
och Riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets
räkenskaper.

Afdelning 4.

Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå,
Visby, Östersund och Vexiö.

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera af afdelningskontoren i
Luleå, Visby, Östersund och Vexiö af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt
antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige,
med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill
finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser;
och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast
inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny
ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten
återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskildt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig
ordförande och vice ordförande.

Mom. 8. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie
ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess fullmäktige derom
förordnat.

Mom. 4. Ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid Göteborgs
eller Malmö afdelningskontor, eger att å tid, som fullmäktige, på derom
gjord framställning, bestämma och sedan de förordnat om göromålens skötande,
åtnjuta en och en half månads ledighet årligen.

§ 60.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för Riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar
och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige
eller deras deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt hålla
hvad som rör er enskilda personers förhållanden till afdelningskontoret.

§ 61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning
inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja
brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras
deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken
fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid
kontoret förenade göromål.

Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.

§ 62.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna
gång sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter vara närvarande. Uppstå

vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, galle
flesta rösterna, ock då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar
sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
alla söckendagar, styrelserna öfver afdelningskontoren i Luleå, Östersund och
Yexiö minst fyra samt styrelsen öfver afdelningskontoret i Yishy minst tre
dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas med mindre än att tre ledamöter äro
tillstädes; och må ansökning om försträckning ej anses bifallen, såvida ej tre
ledamöter äro om bifall ense.

§ 63.

Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande
finnes nödigt, å Riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar å tusen kronor
hvardera, dock under vilkor att anvisningarna utfärdas endast å tryckta blanketter,
hvilka, med utsatt nummer och belopp, från fullmäktige utlemnas; att
anvisningarna underskrifvas af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte en
annan styrelseledamot samt kontrasigneras af kamreraren; att anvisningar icke
få på förhand utskrifvas till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas
endast i den mån, som de för afdelningskontorets rörelse erfordras; samt att
med första efter anvisningarnas underskrifvande afgående post anmälan om utfärdandet,
med uppgift å nummer, utgifningsdag och namnteckningar å anvisningarna,
till hufvudkontoret insändes.

Öfverflyttning af medel från en till en annan räkning i Riksbankens hufvudkontor
eller omedelbart uttag från afdelningskontorets räkning derstädes
verkställer styrelsen medelst utfärdande af handskrifven anvisning.

§ 64.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens Kammare utse hvardera två
jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas så väl till bemälde revisorer,
när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen
samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som till Riksdagens Bankoutskott
och revisorer öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäk -

tige inlemnas, den till Banko-Utskottet senast å dagen före Riksdagens början
och den till revisorerne åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 65.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandel!!,
äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens
omfång och beskaffenhet, bestämma till så väl beloppet som detsammas fördelning
ledamöterne emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt
efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Afdelning 5.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksbankens hufvudoch
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.

§ 66.

Mom. 1. De af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvartdera anstälde tjenstemän, i öfverensstämmelse
med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller
deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten
för den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana
förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i
detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade

förändringar vid nästkommande riksdag underställas Banko-Utskottets pröfning
ooli stadfästelse.

§ 67.

Tj en stegraderna inom Riksbankens kontor äro fyra, nemligen :

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och
ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid lmfvudkontoret; Fjerde

graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid afdelningskontoren
i Luleå, Visby, Östersund och Vexiö eller på ombudsmannen vid kontoret
i Malmö.

§ 68.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvartdera
kontoret, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa
den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden
anslå lämpliga arfvoden.

Mom. ?>. Vaktbetjening anställes i lmfvudkontoret af fullmäktige till erforderligt
antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal,
aflöningsstaten angifver.

§ 69.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för Riksbankens
utrikes affärer och kommissionsanstalten vid lmfvudkontoret äfvensom
Bih. till PM. Prof 1884. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band. 5

(Bankoreglemente.)

åt de tjensteman vid afdelningskontoren, hvilka, utom den ordinarie tjenstemannen
för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla nppdrag att handhafva de göromål,
som härflyta af stadgandet i § 35 mom. 1 här ofvan.

Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare
i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela
de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

§ 70.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst
anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar,
ansökningstid af tretio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen
förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa
vederhäftig borgen eller annan säkerhet, till det belopp, fullmäktige eller vederbörande
styrelse kunna komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningtid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de
sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta
tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga
biträden inom kontoret för Riksbankens utrikes affärer; börande deputerades
åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 71.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,
äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i
lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst
förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos
fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf
styrelsen vidtages.

§ 72.

Vid alla tjeustetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den
bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman
kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk,
hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmansexpeditionen
vid hufvudkontoret.

§ 73.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra
eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan
tjenstebefattning utom Riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom
Riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande
tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande
stadganden innehar tjenst utom Riksbanken, må dock densamma bibehålla, så
länge den icke är för tjenstgöringen i Riksbanken hinderlig.

§ 74.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med mindre fullmäktige
eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående
tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af
en dydik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag.

§ 75.

Tjenstemän och betjente vid Riksbankens samtliga kontor äro skyldige att
underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldigliet eller jemkning i åligganden,
som vid en förändrad organisation af Riksbanken eller eljest kan varda
stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af

fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma
eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egände fullmäktige att bevilja
den sålunda förflyttade ersättning af Riksbankens medel för resekostnaden och
annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya
samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 76.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och göromålens behöriga gäng fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmäktige
eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande
af Riksbankens medel använda vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö ett belopp, motsvarande lägsta lönen i första tjenstegraden, samt
vid afdelningskontoren i Luleå, Visby, Östersund och Vexiö högst femhundra
kronor för år räknadt.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande,
utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller
i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess Utskott eller revisorer, vare den tjenstledige
pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Dä vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill,
att han sin egendom åt borgenärer afträdt eller ock blifvit för skuld i häkte
inmanad eller under förmyndare stäld, bör hälften af hans lön användas till
tjenstens bestridande under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående
§§ 81 och 82, kan komma att fortfara.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjenstemän
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan
ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under
en månad och de öfriga en och en half månad hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år ''fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö af styrelsen.

§ 77.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af Riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre

elementarläroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för Riksbankens
tjenst.

§ 78.

Mom. 1. Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfrige ordinarie
vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.

Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas af
styrelsen, ordinarie till det antal allöningsstaten bestämmer.

§ 79.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. Ar vaktbetjent
af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller
kontorsstyrelse förordnas att tjensten förrätta, af Riksbankens medel erhålla
arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelönen och vid afdelningskontor
högst den sjukes lön, men sökes eljest ledighet, eller måste någon
från tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt,
förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad.

§ 80.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt,
antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser
och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen
eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefverne!, vare vederbörande förman
skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huru
vida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i b vilket fall tjenstemannen skall
lemnas tillfälle att sig förklara, och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel
af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges pröfning, erhålla inför
protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre
eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen. Varder han
sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre

eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller oek skiljes
han ifrån innehafvande tjenst.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten
erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att
från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret
finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på tjensteman
vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel
kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana
tillämpa.

§ 81.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tillåtas att
tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke
inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock
att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af sjukdom, fullmäktige må
ega att efter omständigheterna förfara.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan
säkerhet, som i § 70 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes från tjensten skild.

§ 32.

Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i Riksbanken afhållas och skall,
om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat,
styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i Riksbanken
innehafvande tjenstebefattning.

Mom. 2. '' Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i Riksbanken
förlustig.

§ 33.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna
lefvernet af den svåra beskaffenhet, att Riksbankens trygghet eller an -

seende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i
Riksbanken innehafvande tjenst.

§ 84.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig
försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromälen, skall, på anmälan
af deputerade eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten för den
dagliga förvaltningen, från listan öfver extra ordinarie tjensfemän afföras.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt,
ankommer def på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den
felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.

§ 86.

Beräknandet af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas på dels
den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de användt
såsom extra ordinarie eller ordinarie i Riksbankens eller annan statens tjenst.

§ 87.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder eller tjenat
femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande i sin öfriga
lifstid af hela lönen såsom pension.

§ 88.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och
tjenat fyiatio ar, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom

pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett sjukligt
eller försvagadt helsotillstånd.

§ 89.

Pen tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande i
och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han fylt sextio år och
tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med fyratio
tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet
till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjensteåren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för
hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren
sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje
Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare
utfalla.

§ 90.

På sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af
ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet är förhindrad att vidare
gagna Riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega
fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas,
hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda
eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående
paragraf äro faststälda.

§ 91.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 92.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom Riksbanken rörande arfvoden
utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske
hos Banko-Utskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlemnas
senast å den dag Riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat
fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,
kunna besvär anföras hos näst sammanträdande Banko-Utskott eller, mellan
riksdagarne, hos revisorerne af Riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål,
endast i det fall att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats
skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt
och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen
erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen, hvarefter besvären
böra till fullmäktiges expedition inlemnas, när de äro stälda till Banko-Utskottet,
sist å den dag Riksdag sammanträder, och, när de anföras hos revisorerne af Riksbanken,
sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt
senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären
till Banko-Utskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan
tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut
i annat mål blifvit klaganden delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 93.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa
godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma,

Bih. till Riksä. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. G

(Bankoreglemente!..)

Till förvaltarens biträde äro anstälde för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersfnästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af
Banko-Utskottet den 15 December 1857 faststälda instruktion, med den ändring,
som af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning följer.

§ 94.

Mom, 1. I afseende å de Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner kommer den af Banko-Utskottet, på grund
af Rikets Ständers beslut den 11 Oktober 1860, ■ utfärdade aflöningsstat att tjena
till iakttagande med den ändring, som följer dels af andre bokhållare-tjenstens
indragning, dels af 1874 års Riksdags beslut om personel förhöjning af vissa
tjenstemäns löneförmåner; egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för
aflönande af ett biträde vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp
af högst 1,000 kronor årligen, i enlighet med 1874 års Riksdags beslut.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af
förvaltaren på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa
fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

Jemlikt § 8 i den för Banko-Utskottet gällande instruktion, har Utskottet
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse
med de i lagen för Rikets Ständers bank den 1 Mars 1830 faststälda
grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad
och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadgande]!, instruktioner
och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande
särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella
föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige besörja, att
lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Ständers bank af den 1
Mars 1830, Kongl. kungörelserna af den 30 Maj 1873 angående rikets mynt och

om öfvergången till det 113m myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre
skandinaviska landen af åren 1873 ock 1876 samt detta reglemente efter Riksdagens
slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 13 Maj 1884.

I. Lyttkeus.
Gilbert Hamilton.
C hr. Huldi.

G. Jonsson.

J. Andersson.

G. S. Åkerhielm.
Adolph Peyron.
Albert Robson.
Wilh. Ang. Söderhjolm.

C. I. Bengtsson.
Gunnar Eriksson.

Thor Ekeninan.

W. Falk.
Arvid Gumaelius.
Ola Månsson.
Ivar Koskull.

E. A. Hemblom.

Afiöningsstat

för Sveriges Riksbank.

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera ..................... kronor 4,000:

hvarförutom två deputerade åtnjuta, hvardera.............................. » 8,000:

och en vikarierande deputerad............................................................ » 3,000:

samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid

Riksbankens pappersbruk och tryckeri ............................. » 1,000:

B. Hufvudkontoret i Stockholm:

Tjenstemännen:

Å lönestat:

- nitton i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare,

kanslister, hvarje.............................................................................. kronor 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till................................................................................................ » 1,500:

tjuguen i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer,

notarie, registrator, hvarje ............................................................ 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
1 iil......:......................................................................................... » 2,500:

efter tio års till.................................................................................... » 3,000:

åtta i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor,
hvarje........................... » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till............................................................................................... kronor

efter tio års tjenst i graden till...................................................... »

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,

hvarje ................................................................................................ *

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas
till............................................................................................ »

• Å arfroilesstat.

Tjenstgörinyspenningar:

till tjensteman i l:a''tjenstegraden, hvarje

* i 2:a » » .................................... , » ...

» » i 3:e » » .................................... »

» de tjensteman i 4:de graden, hvilka uppbära 4,000 kronor i

lön, hvarje.......................................................................................... >

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje..................... *

MissräJmmgspehmngar :

till kassörerne samt till de tjensteman, som inom kontoret för
Riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten bestrida

kassörsgöromål, hvarje.............................................................• -.»■

till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå
bronsmyntkassan .............................................................................. »

Arfvoden:

för vård om Riksbankens förvaringskassor, låne- och säkerhetshandlingar
samt andra behållningar:
åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra tjensteman,
hvilka af fullmäktige till vårdare af förvaringskassorna förordnas,
hvarje 1,000 kronor, eller tillsammans...........................

åt två kamrerare i bankkontoret, den särskildt förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning samt bokhållaren i sedelkontoret,
hvardera 600 krono]’, eller tillsammans
med hvilka arfvoden följer skyldighet att verkställa granskning
och uppräkning af förslitna sedlar å de lägre valörerna;

3; 500: —
4,000: --

4,000: —

4,500: —

600: —
800: —
1,000: —

1,200: —
1,500: —

1,500: —
500: —

7,000: —
2,400: —

åt kamreraren i sedelkontoret.,.,........................................................

åt den tjensteman vid kontoret för Riksbankens utrikes affärer,
som jemte kamreraren vid samma kontor liar att deltaga i
vården af de till kontoret ingångna medel och värdehandlingar

åt ombudsmannen................................................................................

åt bokhållaren vid kommissionsanstalten .......................................

åt kamreraren och bokhållaren vid kontoret å Norrmalm, såsom
vårdare af dagkassans norra afdelning, hvardera 600 kronor,

eller tillsammans ..............................................................................

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie
och extra ordinarie tjensteman.............................................

till förbättrande af aflöningsförmånerna åt dem bland de svagast
aflönade tjenstemännen, hvilka, enligt fullmäktiges bepröfvande
genom sitt arbete gjort sig af löneförbättring mest förtjente

till registratorn................................................................................•■•••

» brandchefen ....................................................................................

» vårdaren af Riksbankens mynt- och medaljsamling..............

kronor 600:

600

» 1,200:
» 24,000:

>, 5,200

300

» 600

» 500

Vaktbetjeningen:

öfvervaktmästaren och brandmästaren : lön .........

tjenstgöringspenningar....................................................................

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön...................................... kronor 700:

tjenstgöringspenningar........................................ » 10b:

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt
välförhållande kunna höjas till:

lön.................................. kronor 800: —

tjenstgöringspenningar ...................................... » 200: —

och efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande

tillsammanlagdt .......................................................................

nemligen lön .............................................. kronor 800:

tjenstgöringspenningar................ » 400: —

kronor 1,200: —

1,400:
» 600:

800:

» 1,000:
1,200:

0. Afdelningskontoret i Göteborg:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera................................................... kronor 2,400:

samt derförutom den ledamot, som lxandhafver den dagliga

förvaltningen................................................................................. * 4,600:

jemte fri bostad.

2. Tjenstemännen:

Å lönestat:

två i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera ............ » 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till .................................................................................... » 1,;)00:

fem i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassör, registrator,
hvardera................................................................................. 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till .................................. » 2,f>00:

efter tio års till ............................................................................. » 0,000:

en i tredje tjenstegraden, kamrerare............................................ » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst

i graden till ................................................................................. * 3,500:

efter tio års till .............................................................................. 4,000:

Å arfvodestat :

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera.............................. » 600:

» tjenstemännen i andra graden, hvardera ......................... » 800:

» tjenstemännen i tredje graden ................................................ » 1,000:

Missrähiingspenningar:

till kassören...................................................................(................... » 1,500:

» föreståndaren för kommissionsgöromålen ............................... » 500:

Arf voden:

till kamreraren för vård om kontorets låne- och säkerhets handlingar

samt andra behållningar......................................... kronor 600:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie
och extra ordinarie tjensteman ....................................... s 5,000:

3. Vaktbetj eningen:

en vaktmästare: lön ....................................................................... 600:

tjenstgöringspenningar.............................................................. » 125:

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön................... ........................................................ * (300:

jemte fri bostad och vedbrand.

T> Afdelningskontoret i Malmö.

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera................................................... kronor 1,800:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen................................................................................. » 4,000:

jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid behof

upplåta rum för styrelsens sammanträden.

2. Tjensteman nen:

Å lönestat:

en i första tj en stegraden, registrator .......................................... : 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till ................................................................................... 1,500:

två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera ......... » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till ........,........................................................................... » 2,500:

efter tio års till .............................................................................. » 3,000:

en i tredje tjenstegraden, kamrerare.....................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till ........................................

efter tio års till
ombudsmannen

kronor

Å arfvodestat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemannen i första graden

» tjenstemännen i andra graden, hvarje

» tjenstemannen i tredje graden

» ombndsmannen

Missräkningspenningar:

till kassören........................

Arfvoden:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie
och extra ordinarie tjensteman
till biträden bland exti’a ordinarie tjensteman...................

3. Vaktbetj eningen:

en vaktmästare: lön

tjenstgöringspenningar..........................................

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön.......................................

jemte fri bostad och vedbrand.

E. Afdelningskontoret i Luleå:,

tre styrelseledamöter, hvardera ................................................... kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen............................................. „

Bill. till Riksd. Prot. 1884. 10 Smil. 1 Afä. 2 Band.
(Bankoreglementet.)

3,000: —

3,500: —
4,000: —
1,000: —

600: —
800: —
1,000: —
500: —

800: —

1,800: —
1,200: —

600: —
100: —

400: —

1,200: —

2,400: —
7

kamreraren, tillika kassör, lön...................................................... kronor

kvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500
kronor,

samt tjenstgöringspenningar........................................................... »

och missräkningspenningar......................................................... »

bokhållaren, tillika registrator, lön ............................................. »

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300
kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................................ »

kontors- och kassaskrifvare, lön ................................................... »

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
med 300 kronor

samt tjenstgöringspenningar .................................................,....... »

ombudsmannen ................................................................................. s

till extra biträde vid kontorsgöromålen...................................... »

vaktbetjenten ...................... »

jemte fri bostad och vedbrand.

1,600:

800:

600:

1,200:

600:

900:

400

800

1,000

400:

F. Afdelningskontoret i Visby:

tre styrelseledamöter, hvardera ................................................... kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen, arfvode...''............................................................... »

kamreraren, tillika kassör, lön...................................................... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 400
kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................................ »

och missräkningspenningar ......................................................... »

bokhållaren, tillika registrator, lön ............................................. »

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 400
kronor,

samt tjenstgöringspenningar.................................... ■»

ombudsmannen ................................................................................. »

till extra biträden vid kontorsgöromålen .................................... »

vaktbetjenten ............................................... »

750:

1,250:

1,000:

600:

300:

800:

400:

500:

200:

400:

G. Afdelningskontoret i Östersund:

tre styrelseledamöter, hvardera......................................................

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen.................................................................................

kamreraren, tillika kassör, lön......................................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500
kronor,

samt tjensgöringspenningar............................................................

och missräkningspenningar.........................................................

bokhållaren, tillika registrator, lön .............................................

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300
kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .........................................................

kontors- och kassaskrifvare, lön ...................................................

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................................

ombudsmannen..................................................................................

till extra biträde vid kontorsgöromålen.......................................

vaktbetjenten ....................................................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

kronor 1,200:

» 2.400:

» 1,600:

800.

600

1,200:

600:

900:

400:

800:

1,000:

400:

H. Afdelningskontoret i Vexiö:

tre styrelseledamöter, hvardera .........	.......................................... kronor .1,200:
samt derförutom den ledamot, som	handhafver den dagliga
förvaltningen.......................................	.......................................... , 2,400:
kamreraren, tillika kassör, lön............	........................................... , 1,600:
hvilket belopp kan förhöjas efter	fem års ordinarie tjenst
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500
kronor,
samt tjenstgöringspenningar ...............	800:
och missräkningspenningar .................	600:
bokhållaren, tillika registrator, lön ...	1,200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300
kronor och efter tio års med ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar	kronor	600: —
kontors- och kassaskrifvare, lön		D00: —
hvilken kan förhöjas efter fem ars ordinarie tjenst i graden med 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar....	5*	400: —
ombudsmannen	S	800: —
till extra biträde vid kontorsgöromålen...	2>	1,000: —
vaktbetjenten jemte fri bostad och vedbrand.		400: —

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:

1.0. Tjensteman vid hufvudkontoret eller vid kontoren i Göteborg och
Malmö, som innehar tjenstebefattning utom Riksbanken, bibehålies vid förutvarande
inkomster och kan således icke tillträda här ofvan bestämda aflöningsförmåner,
innan han sådan tjenstebefattning frånträdt, dock att detta icke gäller
lör ombudsmannen vid Malmö afdelningskontor.

2.0. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den,
under hvilken tjenstemannen blifvit pa ordinarie stat till tjenst inom graden
förordnad eller befordrad.

3:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses
endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande,
bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom
anvisas.

4:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön, tjenstgörings-
och missräkningspenningar, men icke särskilda arfvoden, hvilka utgå
till de tjensteförrättande.

5: o. I öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar
samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke
åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från
tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten
anslagna tjenstgöringspenningar.

6:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige
samt styrelserna för kontoren i Göteborg och Malmö att anvisa till extra ordinarie
tjensteman arfvoden, beräknade efter tusen kronor för år, äfvensom för
kassörstjensterna missräkningspenningar, allt likväl inom de i aflöningsstaten
dertill anslagna medel.

7:o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade medel
skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse
att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till förfogande.

8:o. Fullmäktige ega, när så kan varda erforderligt, till biträde vid
handhafvandet af den i § 22 mom. 1 af reglementet omhandlade rörelse anställa
någon bland Riksbankens pensionerade tjenstemän emot årligt arfvode af högst
2,000 kronor och att åt honom uppdraga den kassavård, som för ändamålet erfordras.

9:o. Nuvarande ombudsmannen vid afdelningskontoret i Malmö bibehålies
vid förutvarande fördelning af inkomsterna i lön 1,200 kronor och tjenstgöringspenningar
300 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afcl. 2 Band.

(Bankoreglemente!).