för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 19 maj 1882 (Svensk författningssamling )

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 19 maj 1882.

Afdelning 1.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den
ostörd må förvaltas af de fullmäktige, Ivamrarne dertill förordna, efter de ordningar,
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen
göras kunna.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges Rikets Ständers beslut och förordning om banken af den
22 September 1668, har Sveriges Riksbank till föremål för sin verksamhet:

A. i egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra
och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande;

(Jfr ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

Bill. till Riksd, Vrot. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Vand,

(Bankoreglementet.) ,

B. i egenskap af depositionsbank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af
en hvar, som sådant åstundan, deröfver föra räkning och dem vid anfordran insättaren
tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå
utfärdande assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att
derförutan jemväl, till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under
försegling emottaga och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar
egendom;

(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

C. i egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor, emot fullgod
säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och sålunda, till befordrande
af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker
och obilliga intressens beräknande enskilde emellan;

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

D. i egenskap af allmän statsanslag:

att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång
må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.

(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af Riksbankens fasta egendom,
inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra trettio millioner kronor. *)

§ 4.

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

*) Om och när Kongl. Maj:t bifaller den utaf Riksdagen för dess del beslutade ändring i
lagen för Rikets Ständers. Bank den 1 mars 1830, kommer ifrågavarande § 3 att erhålla följande
lydelse:

Riksbankens grundfond, skall, utan beräkning af Riksbankens fasta egendom, inventarier samt
mynt- och medaljkabinett, utgöra trettiofem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör Riksbanken innehafva minst ett belopp,
som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, i händelse
dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller
annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt,
så fort sig göra låter ånyo uppbringa densamma till det belopp, att
den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, Riksbanken utöfver grundfonden och- reservfonden
eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. *)

§ 5.

Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt Riksbanken tillhörigt,
inom landet befintligt svenskt och utländskt guld- och silfvermynt samt omyntadt
guld och silfver; dock att härvid det efter lagen om rikets mynt af den 30
maj 1873 präglade silfvermynt icke beräknas till högre värde än nittio procent
af prägelvärdet.

§ 6.

Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som
nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlikt 72 § Regeringsformen, för mynt
i riket må erkännas.

Mom. 2. Såsom Riksbankens sedelstock anses och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

b) på folioräkningar innestående medel, hvilka skola vid anfordran tillhandahållas;
och

c) beloppet af utelöpande postvexlar.

De Riksbankens sedlar, hvilka, jemlikt § 31 mom. 7, blifvit såsom vexlingsförskott
till enskild bank utlemnade, beräknas icke såsom utelöpande annat än

*) De reserverade medlen utgöras för närvarande af 6,04,9,385 kronor 43 öre, af hvilka
enligt 1878—1880 årens Riksdagars beslut 3,119,484 kronor 52 öre skola, då fullmäktige i Riksbanken
finna sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska statspapper,
hvilka vid behof kunna användas för att stärka Riksbankens metalliska kassa.

För den händelse åter att Riksdagens beslut om ändring i § 4 af lagen för Rikets Ständers
Bank blifver af Kongl. Maj:t godkändt, skall förestående not erhålla följande lydelse:

De reserverade medlen uppgå utan teräkning af tekanna vinsten för innevarande år till
1,049,385 kronor 43 öre.

i den mån desamma blifvit af enskild bank i rörelsen utsläppta eller mot räntegodtgörelse
öfvertagna.

Mom. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än
högst trettiofem millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande Riksbankens
tillgångar, nemligen:

a) metalliska.kassan enligt nästföregående §;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld
och silfver i myntad eller omyntad form; och

c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående

medel.

§7-

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina
sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor
och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko
efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler
femtio, öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda
grund, som för inlösen af sedlar, lydande å banko.

(Se lagen lör Rikets Ständers Bank al den 1 mars 1830, Kong]. Maj:ts nådiga förordning
om rikets mynt af den 3 Februari 1855 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet af den 30 maj 1873.)

§ 8.

Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet
efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig
anmälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830.)

§ 9.

Uppgifter rörande Riksbanken skola upprättas, tryckas och med allmänna
tidningarne utdelas:

för hvarje månad utvisande Riksbankens tillgångar och skulder vid månadens
slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i 5 §:n af lagen för Rikets Ständers
Bank af den 1 Mars 1830 bestämmes; samt

för hvarje år fullständig öfversigt.

Afdelning 2.

Om Bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och silfver,
utländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom. 1. I Riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, prägladt i enlighet med Kongl. förordningen af den 31 Juli
1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med Kongl förordningen den 3 Februari 1855
eller äldre författningar präglade svenska silfvermynt komma att af Riksbanken
emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 Maj 1873, om öfvergången till det
nya myntsystemet, stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke,
till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega
fullmäktige bestämma såväl hvilka slag må köpas som pris derå.

Mom. ''4. Guld i plants, som till Kongl. myntverket för Riksbankens
räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt
mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af en
fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och
skedning, som kunna ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer,
tillse, att så stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i
allmänhet må kunna erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess
värde i mynt blifvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje fall,
när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden
eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att, i afseende på mottagande af omyntadt guld vid
afdelningskontoren, meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfliga.

Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver i plants
samt annat omyntadt silfver må af Riksbanken inköpas.

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, prägladt före år
1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad
konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i
mån af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betalbara
å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att
genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Fpllmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa
och sälja in- och utländska obligationer och statspapper.

Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller
handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller
ock använda dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i Riksbanken.
Guld och silfver, som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras.

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning i Riksbankens böcker på vilkor,
som af fullmäktige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt att, när fullmäktige
finna sådant tj enligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott.

§ 13.

Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa må icke bibehållas vid lägre belopp
än femton millioner kronor.

Mom. 2. Yisar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det här ofvan
bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga
de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas
lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens
förminskning genom indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitande
af kredit å utrikes ort; egande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller
dem, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet.

§ 14.

Fullmäktige eg a att, när de finna sådant erforderligt, för Riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp af högst sjutton
millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet,

täcktes låta bemedla det af fullmäktige för Riksbankens säkerhet nödigt ansedda
lånet under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å
ett sådant lån meddela sin nådiga garanti.

B. Om Riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra betalningsmedel,
som i Riksbankens kassor emottag as.

§ 15.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och
ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges
Riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt
lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873.

De af Riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens
önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt
enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda
grund, att en krona räknas lika med en riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två Riksbankens tjensteman.
A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas en tryckt och en
handskrifven namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda
med Riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler
eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som är stadgadt dels i Kong! kungörelserna af den 5 Mars 1836, den 4
Februari 1859 och den 7 November 1873 samt dels i stadgarne för tjenstgöringen
i Riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och
skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning
och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af
fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler få hädanefter icke utlemnas i rörelsen; och
skola sådana till Riksbanken ingående sedlar på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 16*).

I Riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de
valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige
tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den 30 Maj
1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd
af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt,
hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp
samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt
till hvilket som helst med 10 kronor delbart belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast
i mån af tillgång.

§ 17.

Vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till invexling
med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, prägladt efter
myntordningar, äldre än 1855 års myntordning, samt af Riksgäldskontorets poletter.
Sådant mynt får icke åter utvexlas.

Kopparskiljemynt, prägladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes
i Riksbanken qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt mynt, prägladt efter
1873 års myntlag, ersättas.

Fullmäktige ega bestämma till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i Riksbankens räkenskaper bokföras.

*) Korande gångbarheten af mynt, prägladt i enlighet med lagen om rikets mynt den 30
Maj 1873, äro genom nämnda lag följande stadganden meddelade:

»Myntstycke af guld, silfver eller brons, som blifvit vanstäldt eller genom skafning, filning,
borrning, tillödning eller annan olaglig åverkan af hvad slag som helst skadadt, skall hafva förlorat
sin egenskap af lagligt betalningsmedel.»

»Guldmynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när
det genom nötning förlorat mer än två procent, men till alla andra när det förlorat mer än en
half procent af den vigt, som det enligt nämnda lag skall ega, nemligen 10-kronstycke 4,4803 gram
och 20-kronstycke 8,9606 gram.»

»Skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när
det är så nött, att det ej med säkerhet kan skönjas, huruvida det för rikets räkning är prägladt,
men till alla andra, när prägeln genom nötning blifvit otydlig.»

§ IB.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och Riksbankens sedlar, användas: hufvud-
och afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignationer och
vexlar; sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen
eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot
Riksbankens sedlar, och hvilka i (ifrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande
godkännas, samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter
utstälda vexlar, som efter vederbörande styrelsers bepröfvande anses kunna
mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige
meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af Riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot Riksbankens, ega fullmäktige,
när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret
behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmäktige
godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga, att till kontoret
inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske kan, emot Riksbankens
utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filialbanks-assignationer
och vexlar, äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm
betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvndkontoret
insändas; börande förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen i afdelningskontoren
makuleras. Enskilda penningeanstalters på annan ort än Stockholm
betalbara vexlar inkasseras så fort sig göra låter.

§ 19-

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas
för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

C. Om folior åkning ar och postvexelrörelsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag, som drifva
bankrörelse, och andra, som sådant önska, skall i Riksbankens såväl hufvud Bih.

till Bilcsd. Prof. 1882. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band, 2

(Bankoreglementet.)

som afdelningskontor emottagas och å räkning föras penningar, under förbindelse
för Riksbanken att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å
räkningen innestår; och skola, med undantag af staten samt dess allmänna verk
och kassor, öfriga räkningshafvare erlägga den afgift för räkningens hållande,
som af fullmäktige bestämmes.

För medel, som å dessa räkningar innestå, erlägger Riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt
anvisning eller assignation, eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade
vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.

Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasättes att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar på statsverkets
folioräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar vid anfordran
i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva under de vilkor
och bestämmelser, som fullmäktige finna för Riksbanken behöfliga.

§ 21.

Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda
orter emellan, ege en hvar att i Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
insätta penningar, mot erhållande af till viss man eller ordres stäld vexel, att
vid uppvisandet inlösas antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret
eller ock i hufvudkontoret eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller
i afseende å denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditivrörelse
användas.

c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre be lopp,

än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligger det fullmäktige
att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad
rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse
att, vid afsändning af Riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå
med trycksvärta anbragta ord: »Inlöst i afdelningskontoret i N. N.»

ä) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större
belopp, än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret
att för lievidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret;

gällande härvid till efterrättelse hvad som i afseende å afdelningskontorens assignering
i öfrigt är eller varder stadgadt.

e) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något tillfälle
vara otillräckliga för infriande af vexlar eller af sådana assignationer, som
enligt punkten d) kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna
förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

Mom. 2. Likaledes må i hvarje af Riksbankens kontor penningar kunna
insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen
egt rum, utaf hvilket som helst annat Riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas; egande fullmäktige genom meddelade särskilda
föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn
till Riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda
rättighet erforderliga.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt förseglade paketer.

§ 22.

Mom. 1. I Riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som,
utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag och belopp
samt serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte
derå satt värde, som ock förbindelse för Riksbanken att, mot bevisets återbekommande
och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar
emottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och
belopp, eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter
de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset
upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt
af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person,
skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och
efter vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för Riksbanken
att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift,
återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske,
betala detsammas i beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme dertill
inom kontoret gifves, jemväl emottagas paketer eller annan flyttbar egendom
under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som,
stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre

skick och rymd samt förbindelse för Riksbanken att, emot återställande af beviset
och erläggande af nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock
utan ansvarighet å Riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör
för år räknadt en tiondedels procent af papperens eller myntens i beviset upptagna
värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre hundratal
kronor; dock ega fullmäktige i afseende å värdepapper att i fråga om större
belopp, som utgöras af ett jemförelsevis mindre antal papper, medgifva nedsättning
i nämnda afgift; börande, utan afseende på förvaringstidens längd, afgift
städse erläggas för minst tre månader äfvensom lägre afgift än tio kronor icke
beräknas.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets
rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods af en kubikfots rymd..............*............................................... 50 öre.

» » » två » » ........................................................... 80 »

» » > tre » » 1 kr. 5 *

» » » fyra » » 1 » 30 »

» » » fem » » 1 » 50 »

och för hvarje kubikfot öfver fem........................................................ 15 »

dervid godset alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad utöfver hel
kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half kubikfot eller mera
anses för hel; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas
för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper,
guldmynt eller försegladt gods:

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af Riksbanken beräknade värde
å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd
förvaringsafgift, depositum icke emottages;

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är
stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt
att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas

Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder,
ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för
ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om upp- och utlåningsrörelsen.

1. Om upp- och afskrifning*- och depositiousrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I Riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning, dock
att sådan räkning icke öppnas för staten, dess allmänna verk och kassor, eller
bolag, som drifva bankrörelse.

För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare emot qvitto tillhandahållas utan afgift;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexel«s belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter
insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt ränta å densamma
biff vit utfäst.

Mom. 2. Fiillmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan
äfven, inom ett maximum af 400,000 kronor, det belopp, hvarå sådan på hvarje
räkning godtgöres; och hvilken ränta för öfrigt kan vara olika i hufvudkontoret
och de särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I Riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas antingen
å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd
uppsägning, under följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne
lyftas;

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom afdelningskontoret i Göteborg
för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom afdelningskontoret
i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret
i Luleå för Yesterbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Yisby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands
län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län,
samt genom Riksbankens hufvudkontor för rikets öfriga län; dock att hinder
icke möter mot meddelande af lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt
kreditiv mot enahanda slags säkerhet, utan afseende pa den här ofvan bestämda
distriktsindelning.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

i) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper
eller annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv och vexlingsförskott; och

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån må användas högst tolf millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillätes endast af vexel, som, stäld i svenskt
mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen
på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande
vexellag stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm,
eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte,

skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos
hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

h) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen
löpande förskrifning eller accepterad invisning motsvarande minst hela det sökta
lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock
att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandens förbindelse och pant enligt
medföljande, på Riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor
öfverlåtet upplagsbevis å smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, tackjern,
stål, koppar, messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller
annan plats under tillsyn och ansvarighet af statsmyndighet eller ock af samfund
eller bolag, hvars åtagande i nämnda afseende fullmäktige pröfvat vara
för Riksbanken betryggande; börande i upplagsbevis panten upptagas till ämne,
sort och vigt, med sådana kännetecken, att den kan från andra upplag å platsen
skiljas; dock att uti upplagsbevis från Stockholms och Göteborgs vågar
panten, så vidt den icke består af tackjern, endast upptages till ämne, sort
och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar
af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock
att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

Mom. 4. Med såväl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade
pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt
eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta
och på det sätt Styrelsen finner lämpligast samt för Riksbankens säkerhet
nödigt, låta anställa inventeringar å de på vågarne för Riksbankens räkning
pantsatta effekter.

d) Beviljande af kreditiv och vexlingsförskott.

§ 31.

■ .. , ; ■ ; P; .! -fjrM : "T

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:

a) Riksgäldskontoret;

b) Jernkontor;

c) Sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig
myndighet;

d) Bolag, ehvad de äro grundade på Kongl. förordningen af den 6 Oktober
1848 angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska, och
således äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna
banksedlar; dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast
huruvida och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla
kreditiv, utan äfven de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får
begagnas; samt

e) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af
vederbörande Styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro Riksgäldskontoret och Jernkontoret
befriade.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige
och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres
icke Riksgäldskontoret.

Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna ett
kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det vederbörande
styrelse att i hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal.
Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om
denna slutar å annat belopp än jemt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast
öfverskjutande fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld invisning,
å hvilken summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på
viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras;

skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter kreditivhafvare
emot qvitto tillhandahållas utan afgift.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt
kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya
kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld,
i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring
erlägges ej afgift.

Mom. 7. Enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar berättigas
att, såvida de åtaga sig att vid sina hufvud- och afdelningskontor invexla Riksbankens
förslitna sedlar å fem kronor och lägre valörer, från och med ingången
af år 1880 och intill slutet af år 1884, i Riksbanken mot säkerhet, som af fullmäktige
godkännes, undfå vexlingsförskott i riksbankssedlar, lydande å fem
kronor, intill ett belopp för hvarje enskild bank, motsvarande hvad, enligt från
Kong! Finansdepartementet meddelad uppgift, Banken under de sist förflutna
tolf månaderna före indragningen haft i medeltal af egna femkronesedlar utelöpande.

Räntan å detta förskott får för de banker, som derom göra framställning,
beräknas allenast å den del deraf, som enligt den enskilda bankens räkenskaper
är för hvarje dag utelöpande, samt utgår under år 1880 med två procent och
under följande år intill utgången af år 1884 med tre procent för år samt erlägges
af de enskilda bankerna qvartalsvis inom en half månad efter qvartalets utgång.

Enskild bank, som önskar erlägga ränta allenast å den utelöpande delen
af vexlingsförskottet, skall, i enlighet med hvad beträffande uppgiften om Riksbankens
ställning är bestämdt, för hvarje vecka eller, när månad ej slutar å
lördag eller söndag, för sista hela vecken jemte återstående dagar i månaden
samt för den månad börjande veckodel jemte första hela vecka i månaden till
Riksbanken insända af det vid enskilda banken anstälda ombud attesterad uppgift
å den del af vexlingsförskottet, som för hvarje dag i veckan varit utelöpande;
om hvilka uppgifters afgifvande, äfvensom i fråga om kontrollen öfver
de enskilda bankernas räkning med Riksbanken samt öfver femkronesedlarnas
indragning, Kongl. Maj:t må, efter fullmäktiges i Riksbanken hörande, meddela
erforderliga bestämmelser.

e) Beviljande af af betalningslån.

§ 32.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd
såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas inne -

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet.)

fatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom
för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid
äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning
förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 400 kronor eller å helt
tiotal kronor derutöfver.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete bevis om egen och löftesmäns fortfarande
vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd
att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för Riksbankens säkerhet kunna i afseende
å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om
lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva, pröfvas
låneansökningarna i den ordning de ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlåning srör elsen.

• i-iii O ''i > i; f.CTiflit ''.o ;r: tf "Mr-, : ■■ r. , ■

§ 33-

Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:

l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:o fullmäktige i Riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdelningskontoren;
samt

3:o tjenstemän och betjente i Riksbankens hufvudkontor och vid afdelningskontoren;
dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjenstemän och
betjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån
eller kreditiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda
effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än
den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att denna inskränkning
ej gäller i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt, så framt derför
ställes säkerhet i fast egendom, vågförda effekter, aktier eller obligationer.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt,
än der diskontering, lån eller kreditiv sökes.

Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt
än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller
löftesmäns vederhäftighet ej är af Styrelsen känd eller den erbjudna panten
icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med embetsintyg
af länsstyrelse, magistrat, borgmästare eller domhafvande, eller ock med
af enskild man, för hvilken Styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis
angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det Styrelsen att, med afseende å hvarje
sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför
erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att Riksbankens säkerhet i
hvarje fall betryggas; och må Styrelsen icke underlåta att, för vinnande af
detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet
om gäldenärernes ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna
förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve
kunna skrifva eller icke hafva för Styrelsen känd namnteckning, skall af två
trovärdige män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande
närvarande, erkänt förbindelsen, och det senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra
sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i
hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de
vilkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i Riksbanken och ledamöter af Styrelserna
för afdelningskontoren, som tjenstemännen vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga
någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv
i Riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos
fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag.

Öfverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors Styrelser eller af
tjensteman, anmäles förbållandet i förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget
genast entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans
åtalande inför vederbörlig domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller
vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af
minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande
förmåner.

• ''ii.f-;b- t v v. v : . v ;;i •!" .■ muma&finl

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmäktige
bestämma med afseende å såväl penningeställningen som utlåningstiden
och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i Riksbankens
hufvudkontor och vid hvartdera afdelningskontoret.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas,
påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre
ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill
dess full betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker i Riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö alla söcknedagar, vid afdelningskontoren
i Luleå, Östersund och Yexiö minst fyra och vid afdelningskontoret i Visby
minst tre dagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna undergått granskning, och
kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt
bestämmes.

: ‘C v /; avvin;;vinv: .vnv vivvhibLv d-i i -JummI

§ 38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl Öfverståthållare-Embetet
i Stockholm som samtlige Konungens Befallningshafvande och
öfrige exsekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål,
som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande
för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna
medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända.

Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar.

§ 39.

Mom. 1. Obligationer, utfärdade af Riksbanken å medel, upplånade före
år 1830, få icke ,;i Riksbanken belånas, men Riksbanken infriar vid anfordran
sådana äf dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus
och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre
bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.

Mom. 3. De af allmänna Hypoteksbanken, mot säkerhet af denna banks
obligationer, från Riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i
fastighet pa landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid
1864 års slut utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56 öre, liqvideras i öfverensstämmelse
med uppgjord t aftal och antagen amorteringsplan.

Mom. 4. Ingående afbetalningar å Riksbankens inom linien förda fordran
hos Södertelje kanalbolag hänföras till vinsten för året; och kommer den för
nämnda fordran af vederbörande afgifna förbindelse att fortfarande hos Riksbanken
förvaras*).

Mom. 5. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående
fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret
aflemnas vid slutet af hvar tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande
af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda kontors förvaltning.

Sedan slutlig utredning skett af Statslånefondens återstående fordringar,
skola fullmäktige till Kongl. Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse
öfver inkomster samt utgifter och förluster i och för statslå nefonden.

*) I händelse Södertelje Kanal-Bolag antager de vid innevarande Riksdag erbjudna vilkor
i fråga om ordnande af affärsförhållandena mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret, å ena sidan,
samt nämnda bolag, å den andra, kommer detta stadgande icke att vidare tjena till efterrättelse.

Afdelning 3.

Om Riksbankens Styrelse och dennas åligganden.

§ 40.

.V-[sH iTiOtlt» !;!•'') 1HUO[ * XÄ ! JO lrv4ll Ti UV-.b- i it .>•*>

Mom. 1. Styrelsen öfver Riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka
vid hvarje lagtima Riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen
stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande att föra
ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. 3. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i Styrelsen
deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträda genast denna befattning i följande fall:

a) om han blifver ledamot af Statsrådet;

b) om han ställes under förmynderskap; r.<■■

c) om han till borgenärer all sin egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott;

é) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att

inför rätta föra andras talan;

f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåfvor sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit sin röst,
eller genom våld och hot stört valfriheten;

Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af Riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på Riksbanken
särskilt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger
det fullmäktige att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers
förhållanden till Riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af
sådan beskalfenhet, att det, enligt Riksdagens beslut, tyst vara bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, kvilka det åligger
att, i öfverensstämmelse med Bankoreglementet och den instruktion, som af
fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af
göromålen dem emellan, föredraga ärendena inför fullmäktige, tillse utförandet
af fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med
hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom Riksbanken och Riksbankens
tryckeri samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger, att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter
ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra
dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en
half månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, och bland dem, hvilka ej
bestrida deputeradegöromål, en fullmäktig för att enligt meddelade föreskrifter
utöfva tillsyn öfver Riksbankens pappersbruk samt inför fullmäktige föredraga
bruket rörande ärenden.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid Riksbankens pappersbruk, utgående aflöningsförmåner
äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna
gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast
fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men i sammanträden
med fullmäktige i Riksgäldskontoret skola minst fem af fullmäktige i Riksbanken
deltaga.

Uppstå vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra
fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I
de fall då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke
till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig,
som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges
beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar,
som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga

om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva
utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar
verkställes alla söcknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade
samt minst två bland öfrige fullmäktige.

Dylik ansökning må ej anses beviljad med mindre flertalet bland närvarande
fullmäktige sig om bifall dertill förenat.

§ 44.

Till sådana ärenden hos Riksbanken, hvilka böra hållas hemliga, räknas,
utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och
beslut rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor,
åtgärder till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet
för tillverkning af banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill
hörer upptages i särskildt protokoll, ej får yppas förr än Banko-Utskottet,
Riksdagens revisorer eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för
Riksbanken.

§ 45.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med Riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än Riksdagen och dess Banko-Utskott, i de
fall detta sistnämnda eger att föreskrifter å Riksdagens vägnar meddela; varande
fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess
Banko-Utskott och revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande
till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens
eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens
justitie-ombudsman.

§ 46.

Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman
till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla,
vare det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet
öfverlägga och detsamma fatta.

§ 47.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som Kong! Myntverket
för Riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så
fort lämpligen ske kan redovisas genom dess aflemnande till Riksbanken, myntadt
eller i plants; och bör omyntadt guld hos Riksbanken bokföras efter värdet
i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna
bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å Kongl. Myntverket, som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad Riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige
hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af Riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan
äfven anställa besigtning å Riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 49.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, såväl lemna Riksbankens gäldenärer förlängning
i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till Riksbanken, som
ock bevilja de Riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin
egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till Riksbanken. I annat
än sistomförmälda fall må fullmäktige deremot icke efterskänka något af
hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan
skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande Banko-Utskott till af
görande i den ordning, instruktionen för detta Utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret, som, på förslag
af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra
ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

Bih. till Biksd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(B ankoreglementet.)

§ 50.

Öfver sådana till Banko-Utskott eller revisorer stälda besvär eller hos
Banko-Utskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige
inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 51.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst, genom ombud, utsedt inom
eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren.

§ 52.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af Riksbankens medel
utbetala :

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid Riksbankens hufvud- och
afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de från fullmäktiges s. k. dispositionsräkning nu utgående årliga anslag.

Och ega fullmäktige att af de på anslaget till berörda dispositionsräkning
uppkomna besparingar dels utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning
intill närvarande tid af det register öfver Riksbankens handlingar, som till och
med år 1825 blifvit upprättadt, och dels att meddela understöd åt sådana i
torftiga omständigheter stadda enkor och barn efter tjenstemän och betjente vid
Riksbanken och Diskontverken, som icke äro berättigade till erhållande af pension
från dessa inrättningars pensionskassor.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos Banko-Utskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver Riksbankens pappersbruk
Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för
brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bru -

ket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhöra den löpande
bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt
behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande
af Banko-Utskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället
taga kännedom af föregåbnde årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners
tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och
deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket.

§ 54.

Förekomma under pågående Riksdag sådana frågor, som i ett eller annat
afseende hafva inflytande på Riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver
bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af fullmäktige fattas, innan
de först rådfört sig med Banko-Utskottet.

§ 55.

Någon Riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af Riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må
icke af fullmäktige afyttras eller Riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom
underställas Banko-Utskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående Riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning i dess helhet till såväl Banko-Utskottet som Riksdagens
revisorer öfver Statsverket, Riksbanken och Riksgäldskontoret.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till Banko-Utskottet och revisorerne
öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att
afgifva, samt till revisorerne dessutom de från revisorerne för afdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas
af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden
påkallade.

§ 57.

Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom
Riksbankens redbarbeter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,
om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas; och böra
fullmäktige vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar;
varande å Carlsborgs fästning för Riksbankens räkning tillgänglig en
särskild lägenhet, hvarest större eller mindre del af Riksbankens redbarheter
kan i händelse af behof förvaras.

§ 58.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt Regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i Riksgäldskontoret,
med konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till
vigtiga hinder, Riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt Regeringsformens 98 § att, om Justitie-ombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att,
då den person, som Riksdagen utsett att Justitie-ombudsmannen efterträda, till
verklig Justitie-ombudsman förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten
till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med Riksgäldskontorets fullmäktige,
per capita välja en annan;

enligt Regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före Riksdagens slut om bevillningens fördelning
blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontoret, uppsätta och
utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande
bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den
faststälda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående Riksdag
blifvit fördelad;

enligt Riksdagsordningens 32 §, att vid Riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet;

enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af Riksbanken § 7, att, när
för ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima Riksdag
är afslutad och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget
utföra, uppå anmälan derom inkalla närmast i ordningen varande suppleant
att i revisionen deltaga.

Derjemte ega fullmäktige utse ett ombud att å Riksbankens vägnar deltaga
i granskning af Södertelje kanalbolags räkenskaper *).

Gemensamt med fullmäktige i Riksgäldskontoret ega fullmäktige i Riksbanken
dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals
vidmakthållande utse och välja en person att, å Riksbankens och Riksgäldskontorets
vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt
val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan
åter inväljas. — Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse ett ombud att å
Riksbankens och Riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerne af kanalverkets
räkenskaper.

Afdelning 4.

Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå,
Wisby, Östersund och Wexiö.

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera af afdelningskontoren i
Luleå, Wisby, Östersund och Wexiö af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt
antal suppleanter, för ett år i sender, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige,
med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill
finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser;
och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast
inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny
ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten
återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöterne i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskilt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer
inom sig ordförande och vice ordförande.

*) I händelse Södertelje kanalbolag antager de vid innevarande Riksdag erbjudna vilkor i
fråga om ordnande af affärsförhållandena mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret, å ena sidan,
samt nämnda bolag, å den andra, kommer detta stadgande icke att vidare tjena till efterrättelse.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie
ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess fullmäktige derom
förordnat.

Mom 4. Ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid Göteborgs
eller Malmö afdelningskontor, eger att å tid, som fullmäktige, på derom
gjord framställning, bestämma och sedan de förordnat om göromålens skötande,
åtnjuta en och en half månads ledighet årligen.

§ 60.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för Riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar
och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige
eller deras deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt hålla
hvad som rörer enskilda personers förhållande till afdelningskontoret.

§ 61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning
inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja
brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras
deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken
fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar
vid kontoret förenade göromål.

Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.

§ 62.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna
gång sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter vara närvarande. Uppstå
vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar,
gälle flesta rösterna, och då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar
sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
alla söcknedagar, styrelserna öfver afdelningskontoren i Luleå, Östersund och
Wexiö minst fyra samt styrelsen öfver afdelningskontoret i Wisby minst tre
dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas med mindre än att tre ledamöter
äro tillstädes; och ma ansökning om försträckning ej anses bifallen, såvida
ej tre ledamöter äro om bifall ense.

§ 63.

Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande
finnes nödigt, å Riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar å tusen kronor
hvardera, dock under vilkor att anvisningarna utfärdas endast å tryckta blanketter,
hvilka, med utsatt nummer och belopp, från fullmäktige utlemnas; att
anvisningarna underskrifvas af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte
en annan styrelseledamot samt kontrasigneras af kamreraren; att anvisningar
icke få på förhand utskrifvas till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas
endast i den mån, som de för afdelningskontorets rörelse erfordras;
samt att med första efter anvisningarnas underskrifvande afgående post anmälan
om utfärdandet, med uppgift å nummer, utgifningsdag och namnteckningar
å anvisningarna, till hufvudkontoret insändes.

Öfverflyttning af medel från en till en annan räkning i Riksbankens hufvudkontor
eller omedelbart uttag från afdelningskontorets räkning derstädes
verkställer styrelsen medelst utfärdande af handskrifven anvisning.

§ 64.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens Kammare utse hvardera två
jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen
samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som till Riksdagens
Banko-Utskott och revisorer öfver Stats-, Banko- och Riksgälds-verken angående
afdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige
inlemnas, den till Banko-Utskottet senast å dagen före Riksdagens början
och den till revisorerne åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 65.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandel^ äfvensom
ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens
omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet som detsammas fördelning
ledamöterne emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt efter
den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Afdelning 5.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksbankens hufvudoch
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.

. §66.

Mom. 1. De af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvartdera anstälde tjenstemän, .i öfverensstämmelse
med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller
deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten
för den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana
förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i
detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade föiändringar
vid nästkommande Riksdag underställas Banko-Utskottets pröfning och
stadfästelse.

§ 67.

Tjenstegraderna inom Riksbankens kontor äro fyra, nemligen:
Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och
ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret; Fjerde

graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid afdelningskontoren
i Luleå, Wisby, Östersund och Wexiö eller på ombudsmannen vid kontoret
i Malmö.

§ 68.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjenstemän vid hvartdera
kontoret, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa
den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå
lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Yaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till erforderligt
antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal,
aflöningsstaten angifver

§ 69.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksbankens kontor
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för Riksbankens
utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret äfvensom
åt de tjenstemän vid afdelningskontoren, hvilka, utom den ordinarie tjenstemannen
för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål,
som härflyta af stadgandet i § 35 mom. 1 här ofvan.

Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare
i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela
de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

§ 70.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anBih.
till Riksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Bankoreglemente!.)

slag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar,
ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen
förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa vederhäftig
borgen eller annan säkerhet, till det belopp, fullmäktige eller vederbörande
styrelse kunna komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de
sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta
tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga
biträden inom kontoret för Riksbankens utrikes affärer; hörande deputerades
åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 71.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,
äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i
lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst
förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige
göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen
vidtages.

§ 72.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den
bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman
kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk,
hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmansexpeditionen
vid hufvudkontoret.

§ 73.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra
eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan

tjenstebefattning utom Riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom
Riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande
tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande
stadganden innehar tjenst utom Riksbanken, må dock densamma bibehålla, så
länge den icke är för tjenstgöringen i Riksbanken hinderlig.

§ 74.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med mindre fullmäktige
eller vedeiRörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående
tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik
löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag.

§ 75.

Tjenstemän och betjente vid Riksbankens samtliga kontor äro skyldige
att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i
åligganden, som vid en förändrad organisation af Riksbanken eller eljest kan
varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af
fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma
eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja
den sålunda förflyttade ersättning af Riksbankens medel för resekostnaden
och annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva
nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 76.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta
och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmäktige
eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande
af Riksbankens medel använda vid hufvudkontoret och afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande lägsta lönen i första tjenste -

graden samt vid afdelningskontoren i Luleå, Visby, Östersund och Vexiö högst
femhundra kronor för år räknadt.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas
förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter,
eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess Utskott eller revisorer, vare den
tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill,
att han sin egendom åt borgenärer afträdt eller ock blifvit för skuld i häkte
inmanad eller under förmyndare stäld, bör hälften af hans lön användas till
tjenstens bestridande under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående
§§ 81 och 82, kan komma att fortfara.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan
ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under
en månad och de öfriga en och en half månad hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö af styrelsen.

§ 77.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af Riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre
elementarläroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för Riksbankens
tjenst.

§ 78.

Mom. 1. Ofvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfrige ordinarie
vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.

Mom. 2. Vaktbetjening vid afdelningskontor antages och entledigas af
styrelsen, ordinarie till det antal aflöningsstaten bestämmer.

§ 79.

Tjenstledighet för ofvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. År vakt -

betjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad
eller kontorsstyrelse förordnas att tjensten förrätta, af Riksbankens medel erhålla
arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelönen och vid
afdelningskontor högst den sjukes lön, men sökes eljest ledighet, eller måste
någon från tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom
afträda förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad.

§ 80.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt,
antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser
och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen
eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefverne!, vare vederbörande förman
skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma,
huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen
skall lemnas tillfälle att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga
upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre
fel af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges pröfning, erhålla
inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas på
längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen. Varder
han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på
längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock skiljes han ifrån innehafvande tjenst.

Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten
erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att
från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret
finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på tjensteman
vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel
kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana
tillämpa.

§ 81.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tillåtas
att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han
icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten;

dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af sjukdom, fullmäktige
må ega att efter omständigheterna förfara.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan
säkerhet, som i § 70 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes från tjensten
skild.

§ 82.

Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträda bör genast från tjenstgöring i Riksbanken afhållas och
skall, om han icke senast sex månader efter det inställelsedagen i konkursen
inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i Riksbanken
innehafvande tjenstebefattning.

Mom. 2. Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i Riksbanken
förlustig.

§ 83.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt ''brott eller annan förseelse i allmänna
lefvernet af den svåra beskaffenhet, att Riksbankens trygghet eller anseende
ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i
Riksbanken innehafvande tjenst.

§ 84.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig
försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på
anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten för den
dagliga förvaltningen, från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras.

§ 85.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt,
ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla
den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af
större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.

§ 86.

Beräknandet af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på dels
den lön, de vid afgång från^ tj ensten innehafva, dels det antal år, de användt
såsom extra ordinarie eller ordinarie i Riksbankens eller annan statens tjenst.

§ 87.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder eller tjenat
femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande i sin
öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och
tjenat fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom
pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinhes uti ett sjukligt
eller försvagadt helsotillstånd.

§ 89.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande i
och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han fylt sextio år och
tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar
af innehafvande lön. Döre uppnådda sextio lefnadsår i förening med fyratio
tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren
allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje
bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio,
ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje
Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare
utfalla.

§ 90.

Da sadant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af

ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet är förhindrad att vidare
gagna Riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige
att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela
lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och, tjensteåren äro uppnådda eller
icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående
paragraf äro faststälda.

§ 91.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 92.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom Riksbanken rörande arfvoden
utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast
ske hos Banko-Utskottet; och skola ansökningarne till fullmäktiges expedition
inlemnas senast å den dag Riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat
fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,
kunna besvär anföras hos näst sammanträdande Banko-Ut%kott eller, mellan
Riksdagarne, hos revisorerne af Riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål,
endast i det fall att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats
skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt
och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen
erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären
höra till fullmäktiges expedition inlemnas, när de äro stälda, till Banko Utskottet,
sist å den dag Riksdag sammanträder, och, när de anföras hos revisorerne af
Riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt
senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, höra
besvären till Banko-Utskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan
tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut
i annat mål blifvit klaganden delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 93.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,
ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anstälde för papperstillverkningen en verkmästare
och eu pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den
af Banko-Utskottet den 15 December 1857 fastställda instruktion, med den ändring,
som af andre eller material-bokbållaretjenstens indragning följer.

§ 94.

Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner kommer den af Banko-Utskottet, på grund
af Rikets Ständers beslut den 11 Oktober 1860, utfärdade aflöningsstat att
tjena till iakttagande med den ändring, som följer dels af andre bokhållaretjenstens
indragning, dels af 1874 års Riksdags "beslut om personel förhöjning
af vissa tjenstemäns löneförmåner; egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren,
för aflönande af ett biträde vid kontorsgöromålen, af brukets medel
anvisa ett belopp af högst 1,000 kronor årligen, i enlighet med 1874 års Riksdags
beslut.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas
af förvaltaren på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa
fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

Jemlikt § 8 i den för Banko-Utskottet gällande instruktion, har Utskottet
på grund af under Riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse
med de i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 faststälda
grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intilldess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad
och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruk,
tioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande
Bih. till Riksd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(Bankoreglementet.)

särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella
föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse: och böra fullmäktige besörja, att
lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Ständers Bank af den 1
Mars 1830, Kong! kungörelserna af den 30 Maj 1873 angående rikets mynt och
om öfvergången till det nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre
skandinaviska landen af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter Riksdagens
slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 19 Maj 1882.

1. Lyttkens.

P. Olsson.

W. Falk.
Arvid Gunnel ius.
Ivar Koskull.

J. J. Ekman.
Adolpli Peyron.
J. E. Nyström.
Gill) ert Hamilton.
C. I. Bengtsson.
Ola Månsson.

Wilh. Aug. Södcrlijelm

(Just. Jonsson.
Gunnar Eriksson.
Olof Andersson.

Bengt Rääf.

E. A. Hernblom.

Aflöningsstat

för Sveriges Riksbank.

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arvode, hvardera ..................... kronor 4,000:

hvarförutom två deputerade åtnjuta hvardera .............................. » 8,000:

och en vikarierande deputerad ......................................................... » 3,000:

samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid
Riksbankens pappersbruk............................................................... » 500:

B. Hufvudkontoret i Stockholm:

Tjenstemännen:

Å lönestat:

nitton i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare,

kanslister, hvarje............................................................................. kronor 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

_ graden till ...............................................................................■...... » 1,500:

tjuguen i andra tj enstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer,

notarie, registrator, hvarje ............................................................ » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till ....................................................................................... > 2,500:

efter tio års till ................................................................... » 3,000:

åtta i tredje tj en stegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor,
hvarje ....................................................................................... » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till .......................................................................................

efter tio. års tjenst i graden till ....................................................

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren,

hvarje...............................................................................................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas
till ..................''........................................................................

kronor 3,500:
» 4,000:

> 4,000:

» 4,500:

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjensteman i l:a tjenstegraden, hvarje ........................... kronor

» » i 2:a » » *

> » i 3:e » » *

» de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor

i lön, hvarje .................................................................................... *

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje .................. s

600

800

1,000:

1,200:

1,500:

Missrakningspenningar:

till kassörerne samt till de tjensteman, som inom kontoret för
Riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten bestrida

kassörsgöromål, hvarje ................................................................y

till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå
bronsmyntkassan .............................................................................

1,500:

500:

Arfvoäen:

för vård om Riksbankens förvaringskassor, låne- och säkerhetshandlingar
samt andra behållningar:
åt fyra kommissarier i Bankkontoret samt tre andra tjensteman,
hvilka af fullmäktige till vårdare af förvaringskassorna

förordnas, hvarje 1,000 kronor, eller tillsammans.....................

åt två kamrerare i Bankkontoret, den särskildt förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning samt bokhållaren i

sedelkontoret, hvardera 600 kronor, eller tillsammans ............

med hvilka arfvoden följer skyldighet att verkställa granskning
och uppräkning af förslitna sedlar å de lägre valörerna;
åt kamreraren i sedelkontoret .........................................................

7,000:

2,400:

600:

åt ombudsmannen.................................................................................

åt bokhållaren vid kommissionsanstalten .......................................

åt kamreraren och bokhållaren vid kontoret å Norrmalm, såsom
vårdare af dagkassans norra afdelning, hvardera 600 kronor,

eller tillsammans..............................................................................

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie
och extra ordinarie tjensteman ..........................................

till registratorn....................................................................................

» brandchefen....................................................................................

> vårdaren af Riksbankens mynt- och medaljsamling..............

kronor 600:
» 600:

» 1,200:

» 24,000

» 300

> 600

» 500

VaJdbetjeningen:

öfvervaktmästaren och brandmästaren: lön.................................... »

tjenstgöringspenningar................... *

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön....................................... kronor 700:

tjenstgöringspenningar ....................................... » 100: — »

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt
välförhållande kunna höjas till:

lön ................................................................... kronor 800: —

tjenstgöringspenningar ....................................... » 200: >

och efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande

till sammanlagdt.............................................................................. *

nemligen lön ......................................................... kronor 800:

tjenstgöringspenningar ....................................... » 400: —

kronor 1,200: —

1,400:

600:

800:

1,000:

1,200:

C. Afdelningskontoret i Göteborg:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera...................................................... kronor 2,400:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
.......................................................................................... * 4,600:

jemte fri bostad.

2. Tjenstemännen:

Å löncstat:

två i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera ............ kronor 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till .................................................................................... » 1,500:

fem i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassör, registrator,
hvardera.................................................................................. » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till............................................................... , 2,500:

efter tio års till................................................................................ » 3,000:

en i tredje tjenstegraden, kamrerare............................................ » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till ................................................................................... » 3,500:

efter tio års till .......................................................................... » 4,000:

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera............................. > 600:

» tjenstemännen i andra graden, hvardera............................. » 800:

» tjenstemännen i tredje graden................................................ »'' 1,000:

Missräkning simning ar:

till kassören .................................................................................... » 800:

» föreståndaren för kommissionsgöromålen ........................... » 500:

Arfvode:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie
och extra ordinarie tjenstemän ...................................... » 5,000:

3. Vaktbetjeningen:

en vaktmästare, lön ........................................................................ » 600:

tjenstgöringspenningar ............................................................... » 125:

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön.............................................................................. » 600:

jemte fri bostad och vedbrand.

D. Afdelningskontoret i Malmö:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera ...................................... kronor

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen ................................................................................ »

jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid behof
upplåta rum för styrelsens sammanträden.

:<s9ii?ti i JöiojnoH3''gnifll9i>lÅ 3

2. Tjenstemännen:

Å lönestat:

en i första tjenstegraden, registrator .............................. »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till ........................................ »

två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera ......... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till .................................................................................... »

efter tio års till ....................................... »

en i tredje tjenstegraden, kamrerare .......................................... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i

graden till ......................................... »

efter tio års till ...... »

ombudsmannen ................................................................................. »

i arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar :

till tjenstemännen i första graden............... »

» tjenstemännen i andra graden, hvarje ......... »

» tjenstemännen i tredje graden ............................................. »

» ombudsmannen ................................ n 4 ........... ,

Missräkningspenningar:

till kassören ..................... s

Arfvode:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie
och extra ordinarie tjensteman

1,800: —
4,000: —

1,000: —

1,500: —
2,000: —

2,500: —
3,000: -3,000: —

3,500: —
4,000: —
1,000: —

600: —
800: -1,000: —
500: —

800: —

1,800: —

3. Vaktbetj eningen:

en vaktmästare, lön ........................................................................ kronor 600:

tjenstgöringspenningar .................................................... » 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön.............................................................................. » 400:

jemte fri bostad och vedbrand.

E. Afdelningskontoret i Luleå:

tre styrelseledamöter, hvardera ................................................... kronor 1,200:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen ...... » 2,400:

kamreraren, tillika kassör, lön.................................................... » 1,600:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500
kronor,

samt tjenstgöringspenningar ................................ » 800:

och missräkningspenningar ......................................................... » 600:

bokhållaren, tillika registrator, lön ............................................. » 1,200:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300
kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar........................................................... » 600:

kontors- och kassaskrifvare, lön ................................................... » 960:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ......................................................... » 400:

ombudsmannen ................................................................................. » 800:

till extra biträde vid kontorsgöromålen...................................... » 1,000:

vaktbetjenten .................................................................................... » 400:

jemte fri bostad och vedbrand.

F. Afdelningskontoret i Visby:

tre styrelseledamöter, hvardera .................................................... kronor 750:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen, arfvode........................................................... » 1,250:

kamreraren, tillika kassör, lön...................................................... » 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ........................................................ kronor 600:

och missräkningspenningar ......................................................... » 800:

bokhållaren, tillika registrator, lön ........................................... » 800: —

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 400
kronor,

samt tjenstgöringspenningar ......................................................... » 400:

ombudsmannen ............................................................................... * 500:

till extra biträden vid kontorsgöromålen .................................... » 200:

vaktbetjenten .................................................................................... * 400:

G. Afdelningskontoret i Östersund:

tre styrelseledamöter, hvardera...................................................... kronor 900:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen ................... * 1,500:

kamreraren, tillika kassör, lön...................................................... * 1,200: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ........................................................... » 800: —

och missräkningspenningar ...................... * ■ 500:

bokhållaren, tillika registrator, lön ............................................. » 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ......................................................... » 600:

ombudsmannen................................................................................... * 600:

till extra biträden vid kontorsgöromålen .................................... » ?50: —

vaktbetjenten ................................................................................... * 400:

jemte bostad och vedbrand.

Provisorisk stat

för Afdelningskontoret i Vexiö:

tre styrelseledamöter, hvardera...................................................... kronor 1,200.

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen .............................................................................* 2,400:

kamreraren, tillika kassör, arfvode................................................ » 1,600:

samt tjenstgöringspenningar ......................................................... * 800:

Bill. till Bihsd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bankoreglementet.)

och'' missräkningspenningar ..............................!.......................... kronor 600: —

bokhållaren, tillika registrator, arfvode....................................... » 1,200: —

samt tjenstgöringspenningar ............................*............................. » 600: —

ombudsmannen, arfvode .................................................................. » 800: —

till extra biträde vid kontorsgöromålen ................ s 1,000: —

vaktbetjenten ................................................................ » 400: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:

l:o. Tjensteman vid hufvudkontoret eller vid kontoren i Göteborg och
Malmö, som innehar tjenstebefattning utom Riksbanken, bibebålles vid förutvarande
inkomster och kan således icke tillträda här ofvan bestämda aflöningsförmåner,
innan han sådan tjenstebefattning frånträdt, dock att detta icke gäller
för ombudsmannen vid Malmö afdelningskontor.

2:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter
den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden
förordnad eller befordrad.

3:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses
endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes
godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som
honom anvisas.

4:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön, tjenstgörings-
och missräkningspenningar, men icke särskilda arfvoden, hvilka utgå
till de tjenstförrättande.

5:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar
samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke
åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse
kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från
tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten
anslagna tjenstgöringspenningar.

6:o. Rör bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige
samt styrelserna för kontoren i Göteborg och Malmö att anvisa till extra ordinarie
tjenstemän arfvoden, beräknade efter tusen kronor för år, äfvensom för
kassörstjensterna missräkningspenningar, allt likväl inom de i aflöningsstaten
dertill anslagna medel.

7:o- Om de. till extra arbeten in. m. eller extra biträden anvisade medel
skulle något ar icke till fullo utgå, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse
att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till förfogande.

8:o. Fullmäktige ega, när så kan varda erforderligt, till biträde vid
handhafvandet af den i § 22 mom. 1 af reglementet omhandlade rörelse anställa
någon bland Riksbankens pensionerade tjensteman emot årligt arfvode af högst
2,000 kronor och att åt honom uppdraga den kassavård, som för ändamålet
erfordras.

9:o. Nuvarande ombudsmannen vid afdelningskontoret i Malmö bibehålies
vid förutvarande fördelning af inkomsterna i lön 1,200 kronor och tjenstgöringspenningar
300 kronor.