för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfårdadt den 19 maj 1879 (Svensk författningssamling )

Reglemente

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfårdadt den 19 maj 1879,

Afdelning 1.

Allmänna föreskrifter.

§ 1-

Riksbanken förblLfver under riksdagens egen garanti och vård, så att den
ostörd må förvaltas af de fullmäktige, kamrarne dertill förordna, efter de ordningar,
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af riksdagen
göras kunna.

(Jfr regeringsformen § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges rikes ständers beslut och förordning om banken af den 22
september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin verksamhet:

A. I egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra
och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande.

(Jfr ingressen till nämnda rikets ständers beslut och förordning).

Bill. till Riksd. Prof. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band.

(Banko-reglementet.)

B. I egenskap af depositionsbank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en
hvar, som sådant åstundan deröfver föra räkning och dem vid anfordran insättaren
tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfärdande
assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att dessförutan jemväl,
till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga
och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom.

(Jfr ingressen till ofvan nämnda rikets ständers beslut och förordning).

C. I egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels • på drägliga vilkor, emot fullgod
säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och sålunda till befordrande af
handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker och
obilliga intressens beräknande enskilde emellan.

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda rikets ständers beslut och förordning).

D. I egenskap af allmän statsanstalt:

att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång må
beredas, hvaröfver rikets ständer ega att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.

(Jfr § 74 i ofvannämnda rikets ständers beslut och förordning).

§ 3*).

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom,
inventarier samt mynt- och medalj kabinett, utgöra tjugufem millioner kronor.

(Jfr § 4 i lagen för rikets ständers bank af den 1 mars 1830, sådan denna § lyder i
kongl. kungörelsen den 25 sept. 1874).

§ 4.

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst ett belopp,
som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, i händelse dylika stats *)

Se motsvarande § i de vid slutet af reglementet införda vilkorligt), stadgande-!).

papper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller annat ändamål
afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra
låter ånyo uppbringa densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden eger,
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.*)

§ 5.

Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt riksbanken tillhörigt, inom
landet befintligt svenskt och utländskt guld- och silfvermynt samt omyntadt guld
och silfver; dock att härvid det efter lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873
präglade silfvermynt icke beräknas till högre värde än nittio procent af prägelvärdet.

§ 6**).

Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som
nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlikt 72 § regeringsformen, för mynt i
riket må erkännas.

Mom. 2. Såsom riksbankens sedelstock anses och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

b) på folioräkningar innestående medel, hvilka skola vid anfordran tillhandahållas;

c) beloppet af utelöpande postvexlar.

Mom. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än högst
tretio millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande riksbankens tillgångar,
nemligen:

a) metalliska kassan enligt nästföregående §.

*) De reserverade medlen utgöras för närvarande af:

a) 742,045 kronor 97 öre, återstående behållning af riksbankens vinstmedel för åren 1866—1873
och af riksdagen reserverade »till framtida förfogande».

b) 1,251,534 kronor 96 öre, hvilka enligt 1875 års riksdags beslut skola begagnas till inköp
af utländska statspapper, att vid behof användas för att stärka riksbankens metalliska kassa;

c) 1,302,827 kronor 39 öre, hvilka enligt 1876 års riksdags beslut skola, då fullmäktige i
riksbanken finna sådant lämpligen kunna ske, för enahanda ändamål, som nyss blifvit nämndt,
begagnas till inköp af goda statspapper i utländskt mynt; och

d) 3,636,990 kronor 6 öre, hvilka enligt 1877, 1878 och 1879 årens riksdagars beslut skola,
då fullmäktige i Riksbanken finna sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska
statspapper, hvilka vid behof kunna användas för att stärka riksbankens metalliska kassa. (Se
noten till § 4 i vilhorliga stadganden här nedan).

**) Se motsvarande § i de vid slutet af reglementet införda vilhorliga stadganden.

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld och
silfver i myntad eller omyntad form; och

c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående medel.

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina sedlar
efter den grund, konung och riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riksdaler
riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund,
att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt,
samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen
af sedlar, lydande & banko.

(Se lagen för rikets ständers bank af den 1 mars 1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning
om rikets mynt af den 3 februari 1855 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet af den 30 maj 1873).

§ 8.

Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet efter
faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig anmälan hos
kongl. majts och rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för rikets ständers bank af den 1 mars 1830).

§ 9.

Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med allmänna tidningarna
utdelas:

för hvarje månad, utvisande riksbankens tillgångar och skulder vid månadens
slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i 5 § af lagen för rikets ständers
bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt

för hvarje år fullständig öfversigt.

Afdelning 2.

Om bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och
silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor ernottages svenskt
guldmynt, prägladt i enlighet med kongl. förordningen af den 31 juli 1868 och äldre
författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari 1855 eller
äldre författningar präglade svenska silfvermynt komma att af riksbanken emottagas
enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873, om öfvergången till det nya myntsystemet,
stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke,
till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige
bestämma såväl hvilka slag må köpas som pris derå.

Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens räkning
allemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt mynt, eller
2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af en fjerdedels procent
i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och skedning, som
kunna ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så
stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas
omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje fall,
när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden
eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt guld vid
afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfliga.

Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver i plants
samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, prägladt före år 1873,
eller af utländskt guld eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention,
skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta.

- Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i mån
af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12*).

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betalbara
å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom
annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att
hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus
samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock använda
dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver,
som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras.

Mom. 3. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på vilkor, som af fullmäktige
för hvarje särskilt fäll bestämmas, samt att, när fullmäktige finna sådant
tjenligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott.

§ 13**).

Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och sälja in- och
utländska obligationer och statspapper.

§ 14***).

Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa får icke bibehållas vid lägre belopp,
än tio millioner kronor.

Mom. 2. Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det här ofvan
bestämda minsta belopp af tio millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga de

*) Se motsvarande § i de vid slutet af reglementet införda vilkorligti stadganden,

**) Se § 12 mom. 2 i de vid slutet af reglementet införda vilkorliga stadganden.

***) Se §§ 13 och 14 i de vid slutet af reglementet införda vilkorliga stadganden.

åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst
afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom
indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande
fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas
bäst leda till ändamålet.

Mom. 3. Utländsk kredit i form af lån eller kreditiv må begagnas till
belopp af högst tolf millioner kronor; och har riksdagen i sådant afseende hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet,
täcktes" låta bemedla det af fullmäktige för riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet
under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån
meddela dess nådiga garanti.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottagas.

§ 15*).

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett
tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank
inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om
rikets mynt af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens önskan,
inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt enligt den
i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund, att en
krona räknas lika med en riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjensteman.
A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas en tryckt och en handskrifven
namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda
med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem rikdaler eller
kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4
februari 1859 och den 7 november 1873 samt dels i stadgarne för tjenstgöringen
i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och

*) Se motsvarande § i de vid slutet af reglementet införda vilkorliga stadganden.

skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och
pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler få hädanefter icke utlemnas i rörelsen; och
skola sådana till riksbanken ingående sedlar på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 16*)-

I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de
valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige
tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den 30 maj
1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd
af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka
endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma
slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket
som helst med 10 kronor delbart belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver och bronsmynt endast
i mån af tillgång.

§ 17-

Vid riksbankens hufvud- och afdelnings-kontor skall mottagas till invexling
med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, prägladt efter myntordningar
äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant
mynt får icke åter utvexlas.

Kopparskiljemynt, prägladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken
qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt mynt, prägladt efter 1873
års myntlag, ersättas.

*) Körande gångbarheten af mynt, prägladt i enlighet med lagen om rikets mynt den 30
maj 1873, äro genom nämnda lag följande stadganden meddelade:

»Myntstycke af guld, silfver eller brons, som blifvit vanstäldt eller genom skafning, filning,
borrning, tillödning eller annan olaglig åverkan af hvad slag som helst skadadt, skall hafva förlorat
sin egenskap af lagligt betalningsmedel.»

»Guldmynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när
det genom nötning förlorat mer än två procent, men till alla andra när det förlorat mer än en
half procent af den vigt, som det enligt nämnde lag skall ega, nemligen 10-lcronstycke 4,4803
gram och 20-kronstycke 8,9ooe gram.»

»Skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när
det är så nött, att det ej med säkerhet kan skönjas, huruvida det för rikets räkning är prägladt,
men till alla andra, när prägeln genom nötning blifvit otydlig.»

Fullmäktige ega bestämma till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej
vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras.

§ 18.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas: hufvud- och
afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignationer och vexlar; sedlar,
utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden
sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och
hvilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, samt vid
uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar, som efter vederbörande
styrelsers bepröfvande anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige
meddela föreskrifter.

Mom. 2. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filialbanksassignationer
och vexlar, äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara
vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas; börande
förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen i afdelningskontoren makuleras.
Enskilda penningeanstalters på annan ort än Stockholm betalbara vexlar
inkasseras så fort sig göra låter.

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas
för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

C. Om folior ältning ar och postvexelrörelsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag, som drifva
bankrörelse, och andra, som sådant önska, skall i riksbankens såväl hufvud- som
afdelningskontor emottagas och å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken
att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår;

Bill. till Rilcsd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet.) 2

och skola, med undantag af staten samt dess allmänna verk och kassor, öfriga räkningshafvare
erlägga den afgift för räkningens hållande, som af fullmäktige bestämmes.

För medel, som å dessa räkningar innestå, erlägger riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt
anvisning eller assignation, eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.

§ 21.

Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emellan,
ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta penningar,
mot erhållande af till viss man eller ordres stäld vexel, att vid uppvisandet inlösas
antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret eller ock i hufvudkontoret
eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å denna rörelse
för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditivrörelse
användas.

c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre belopp,
än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligge det fullmäktige att sådana
medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt att kunna,
der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse att, vid afsändning
af riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta
ord: »Inlöst i afdelningskontoret i N. N.»

ä) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större belopp,
än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret att
för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret; gällande härvid
till efterrättelse hvad som i afseende å afdelningskontorens assignering i öfrigt är
eller varder stadgadt.

e) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något tillfälle
vara otillräckliga för infriande af vexlar eller af sådana assignationer, som
enligt punkten cl) kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna
förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt

förseglade paketer.

§ 22.

Mom. 1. I riksbankens bufvudkontor emottagas till förvar obligationer, aktier
och andra värdepapper af de slag fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt
å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde,
som ock förbindelse för riksbanken att mot bevisets återbekommande och betalning
af nedan bestämda förvaringsafgift återställa de i förvar emottagna handlingarna eller
lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp, eller ock utbetala det värde,
som för det. eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper;
skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt
af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall
innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter
vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för riksbanken att,
mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift,
återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas
i beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret, må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom
kontoret gifves, jemväl emottagas paketer eller annan flyttbar egendom under försegling
och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stäldt till viss
man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre [skick och rymd
samt förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af
nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riks"
bankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4- Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör för
år räknadt en tiondedels procent af papperens eller myntens i beviset upptagna
värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre hundratal kronor,
dock ega fullmäktige i afseende å värdepapper att i fråga om större belopp, som
utgöras af ett jemförelsevis mindre antal papper, medgifva nedsättning i nämnda
afgift; börande, utan afseende på förvaringstidens längd, afgift städse erläggas för
minst tre månader äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets
rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods af en kubikfots rymd ............................................................ 50 öre.

» » » två » b ............................................................... 80 »

b » b tre b b ............................................................. 1 kr. 5 b

för gods af fyra kubikfots rymd ........................................................... 1 » 30 »

» » » fem » » ........................................................... 1 » 50 »

och för hvarje kubikfot öfver fem........................................................... 15 » ,

dervid godset alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad utöfver hel
kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half kubikfot eller mera anses
för hel; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst
tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper,
guldmynt eller försegladt gods:

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värde å
handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd
förvaringsafgift, depositum icke emottages;

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt,
bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt att
obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder, ega
fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för ifrågavarande
rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

B. Om upp- och utlåning sr öreisen.

1. Om upp- och afskrifning*- och depositionsrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning, dock att
sådan räkning icke öppnas för staten, dess allmänna verk och kassor, eller bolag,
som drifva bankrörelse.

För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får
in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare tillhandahållas utan afgift;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen
å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt ränta å densamma blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan äfven,
inom ett maximum af 400,000 kronor, det belopp, hvarå sådan på hvarje räkning
godtgöres; och hvilken ränta för öfrigt kan vara olika i hufvudkontoret och de
särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas antingen å bestämd
dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd uppsägning, under
följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne
lyftas:

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom afdelningskontoret i Göteborg
för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom afdelningskontoret
i Malmö för Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret
i Luleå för Westerbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Wisby för Gotlands län, samt genom riksbankens hufvudkontor för rikets alla
öfriga län; dock att hinder icke möter mot meddelande af lån utan afbetalningsrätt
mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet, utan afseende
på den här ofvan bestämda distriktsindelning.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller
annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv; och

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån må användas högst tolf millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillätes endast af vexel, som, stäld i svenskt mynt
och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på inom
riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexellag
stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm,
eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte, skall å
vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken
betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker’ mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen
löpande förskrifning eller accepterad invisning motsvarande minst hela det sökta
lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypoteker, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandens förbindelse och pant enligt medföljande,
på riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor öfverlåtet
upplagsbevis å smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, tackjern, stål, koppar,
messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller annan plats under
tillsyn och ansvarighet af stadsmyndighet eller ock af samfund eller bolag, hvars
åtagande i nämnda afseende fullmäktige pröfvat vara för riksbanken betryggande;
börande i upplagsbevis panten upptagas till ämne, sort och vigt, med sådana kännetecken,
att den kan från andra upplag å platsen skiljas; dock att uti upplagsbevis
från Stockholms och Göteborgs vågar panten, så vidt den icke består af tackjern,
endast upptages till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar
af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

Mom. 4. Med såväl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade
pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta och
på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt, låta
anställa inventeringar å de på vågarne för riksbankens räkning pantsatta effekter.

d) Beviljande af kreditiv.
§ 31.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontoret;

b) jernkontoret;

c) sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig
myndighet;

d) bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den 6 oktober
1848 angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska, och således

äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar;
dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida och
till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda
vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas; samt

e) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af vederbörande
styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret och jernkontoret
befriade.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige
och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres icke
riksgäldskontoret.

Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv
af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det vederbörande styrelse att i
hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal.
Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om denna
slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast Överskjutande
fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld invisning, å
hvilken summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss
man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande
behörigen folierade och numererade vexelblanketter kreditivhafvare tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt
kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet
öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån
som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring
erlägges ej afgift.

e) Beviljande af afbetalningslån.

§ 32.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom
pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta full
säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr,
om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 400 kronor eller å helt tiotal
kronor derutöfver.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje
afbetalningstid, om så fordras, förete bevis om egen och löftesmäns fortfarande
vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest
hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende
å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Mom. 6. lnlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån
af detta slag å större sammanlagdt belopp än tillgångarne medgifva, pröfvas låneansökningarna
i den ordning de ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlåning srörelsen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:

> Lo svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdelnin^skontoren;
samt

3:o tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid afdelningskontoren;
dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjensteman och betjente
att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv
mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än
den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att denna inskränkning ej
gäller i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt, så framt derför ställes
säkerhet i fast egendom, vågförda effekter, aktier eller obligationer.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare,'' acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der
diskontering, lån eller kreditiv sökes.

Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt
än sex tusen kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet.) 3

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller löftesmäns
vederhäftighet ej är af styrelsen känd eller den erbjudna panten icke ensam
för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med embetsmtyg af länsstyrelse,
magistrat, borgmästare eller domhafvande, eller ock med af enskild man, för
hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt
vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna
säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas;
och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla
de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernes ställning och
förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve kunna
skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige
män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande,
erkänt förbindelsen, och i det sednare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos
riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra sina
angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvudoch
afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt, under de vilkor och
förbehåll fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för
afdelningskontoren, som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor
vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning med
vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i riksbankens hufvudoch
afdelningskontor.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos fullmäktige,
som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag.
Öfverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelser eller af tjensteman,
anmäles förhållandet i förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget genast
entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig
domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka
ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige
från befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmäktige
bestämma med afseende å såväl penningeställningen som utlåningstiden och de
säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvudkontor
och vid hvartdera afdelningskontoret.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas,
påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är
å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår intill dess full
betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker i riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö alla söcknedagar, vid afdelningskontoret i Luleå minst
tre och vid afdelningskontoret i Wisby minst två dagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarna undergått granskning, och kreditiven
räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes.

§ 38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståthållareembetet
i Stockholm som samtlige Konungens befallningshafvande och öfrige exsekutorer
skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af
hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda
myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till
hufvud- eller afdelningskontor insända.

Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar.

§ 39.

Mom. 1. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus
och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre
bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.

Mom. 3. De af allmänna hjpoteksbanken, mot säkerhet af denna banks
obligationer, från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet
på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864 års slut
utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56 öre, liqvideras i öfverensstämmelse med uppgjordt
aftal och antagen amorteringsplan.

Mom. 4. Ingående afbetalningar å riksbankens inom linien förda fordran hos
Södertelje kanalbolag hänföras till vinsten för året; och kommer den för nämnda
fordran af vederbörande afgifna förbindelse att fortfarande hos riksbanken förvaras.

Mom. 5. De medel, som inflyta å den S'' k. statslånefondens utestående
fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till riksgäldskontoret
afiemnas vid slutet af hvarje tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande
af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda kontors förvaltning.

Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar, skola
fullmäktige till kongl. maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öfver
inkomster samt utgifter och förluster i och för statslånefonden.

Afdelning 3.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 40.

Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid
hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande, att föra
ordet när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. 3. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;

b) om han ställes under förmynderskap;

e) om han till borgenärer all sin egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott;

e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att
inför rätta föra andras talan;

f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåfvor sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom
våld och hot stört valfriheten.

Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efterrättelse
ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på riksbanken särskildt
utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger det fullmäktige
att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållanden till

riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att
det, enligt riksdagens beslut, tyst vara bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, Indika det åligger att,
i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige
fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem
emellan, föredraga ärendena inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut,
verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva
tillsyn öfver göromålen inom riksbanken och riksbankens tryckeri samt handhafva
den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad,
hvilken det åligger, att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter
ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon al deputerade, fullgöra dennes
åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera eu och en half
månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, och bland dem, hvilka ej
bestrida deputeradegöromål, en fullmäktig för att enligt meddelade föreskrifter utöfva
tillsyn öfver riksbankens pappersbruk samt inför fullmäktige föredraga bruket
rörande ärenden.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig, som
besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk, utgående aflöningsförmåner äro bestämda
i den af riksdagen faststälda aflöningsstat.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en
gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes, dock må ärenden,
som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige,
derest tre af dem äro om beslutet ense, men i sammanträden med fullmäktige i
riksgäldskontoret skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstå vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra
fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall,
då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet
sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en

eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej
på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd
af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar,
hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar
ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut,
fattadt i fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och krediti vans ökningar verkställes
alla söcknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt
minst två bland öfrige fullmäktige.

Dylik ansökning må ej anses beviljad med mindre flertalet bland närvarande
fullmäktige sig om bifall dertill förenat.

§ 44.

Till sådana ärenden hos riksbanken, bvilka böra hållas hemliga, räknas, utom
''diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och beslut
rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder
till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af
banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskildt
protokoll, ej får yppas förr än banko-utskottet, riksdagens revisorer eller fullmäktige
anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken.

§ 45.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än riksdagen och dess banko-utslcott, i de fall detta
sistnämnda eger att föreskrifter å riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer
allena redo skyldige, samt kunna icke lör sitt förhållande till ansvar ställas utan
i laga ordning och till följd af riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan
riksdagar och revisioner, genom riksdagens justitie-ombudsman.

§ 46.

Skulle i något fall kongl. maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman
till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare
det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga
och detsamma fatta.

§ 47.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort
lämpligen ske kan redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller
i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt
utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna
bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes på sätt kongl. -maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige
hos kongl. maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa
besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 49.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer förlängning i den
föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken, som ock bevilja de
riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt,
ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken. I annat än sistomförmälda fall
må fullmäktige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och
gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas
nästblifvande banko-utskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret, som, på förslag af
vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda
fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ so.

öfver sådana till banko-utskott eller revisorer stälda. besvär eller hos bankoutskott
gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade,
skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 51.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst, genom ombud, utsedt inom
eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren.

§ 52.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel
utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor
samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro
i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de från fullmäktiges s. k. dispositionsräkning nu utgående årliga anslag.

Och ega 1 ullmäktige att af de på anslaget till berörda dispositionsräkning
uppkomna besparingar dels utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill närvarande
tid af det register öfver riksbankens handlingar, som till och med år 1825
blifvit upprättadt, och dels att meddela understöd åt sådana i torftiga omständigheter
stadda enkor och barn efter tjensteman och betjente vid riksbanken och
diskontverken, som icke äro berättigade till erhållande af pension från dessa inrättningars
pensionskassor.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos banko-utskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver riksbankens pappersbruk
Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för
brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de
der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhöra den löpande bruksdriften,
underställas fullmäktiges pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt
behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af
banko-utskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga känne Bih.

till Riksd. Vrot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet.) 4.

dom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd
med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje
år verkställa inventering af förråden vid bruket.

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat
afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda
föreskrifter saknas, må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de först
rådfört sig med banko-utskottet.

§ 55.

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke
af fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom underställas
banko-utskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens tillstånd, rörelse
och förvaltning i dess helhet till såväl banko-utskottet som riksdagens revisorer öfver
statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till banko-utskottet och revisorerne
öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att afgifva, samt till
revisorerne dessutom de från revisorerne för afdelningskontoren inkomna berättelser,
åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda
berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 57.

Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens
redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så
fordras, utan tidsutdrägt, till säker ort inom riket förflyttas; och böra fullmäktige
vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å
Carlsborgs fästning för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest
större eller mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof förvaras.

§ 58.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgäldskontor^, med
konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga
hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens 98 § att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning
nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i embetet
den person, riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som
riksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman
förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger,
genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita välja en annan;

enligt regeringsformens 109 § att, derest riksdagen bestämt bevillningens hela
belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning
på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen
stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssummans
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens 32 §, att vid riksdagens början genom tre delegerade
tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka
sin behörighet;

enligt instruktionen för riksdagens revisorer af riksbanken § 7,. att, när för
ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima riksdag är
afslutad och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget utföra,
uppå anmälan derom inkalla närmast i ordningen varande suppleant att i revisionen
deltaga.

Derjemte ega fullmäktige utse ett ombud att å riksbankens vägnar deltaga
i granskning af Södertelje kanalbolags räkenskaper.

•Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige i riksbanken
dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar,
såsom ledamot deltaga i Göta kanaldirektion; skolande nytt val dertill hvarje år
anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. — Bemälde fullmäktige
må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper.

Afdelning 4.

Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå och
Wisby och deras åligganden.

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö
utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera af afdelningskontoret i Luleå och
Wisby af tre ledamöter, Indika alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i
sender, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige
att derförinnan, om och när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller
alla ledamöter i dessa styrelser: och skola i den eller de entledigades ställe annan
eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot
att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått.
Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöterne i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskildt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig
ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie
ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess fullmäktige derom förordnat.

Mom. 4. Ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid Göteborgs
eller Malmö afdelningskontor, eger att å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning,
bestämma och sedan de förordnat om göromålens skötande, åtnjuta en
och en half månads ledighet årligen.

§ 60.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse
icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och regie -

menten, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras
deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt hålla hvad som
rörer enskilda personers förhållande till afdelningskontoret.

§ 61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning
inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen
emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter,
som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfrige ledamöter, hvilken
fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kontoret
förenade göromål.

Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål.

5 62.

3 •»

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en
gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter vara närvarande. Uppstå vid
dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta
rösterna, och då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditiv-ansökningar
sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söcknedagar
och styrelsen öfver afdelningskontoret i Luleå minst tre och styrelsen öfver
afdelningskontoret i Wisby minst två dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas
med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning om försträckning
ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter äro om bifall ense.

§ 63.

Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande finnes
nödigt, å riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar å tusen kronor hvardera,
dock under vilkor att anvisningarna utfärdas endast å tryckta blanketter, hvilka, med
utsatt nummer och belopp, från fullmäktige utlemnas; att anvisningarna underskrifvas
af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte en annan styrelseledamot

samt kontrasigneras af kamreraren; att anvisningar icke få på förhand utskrifvas
till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas endast i den mån, som de
för afdelningskontorets rörelse erfordras; samt att med första efter anvisningarnas
underskrifvande afgående post anmälan om utfärdandet, med uppgift å nummer,
utgifningsdag och namnteckningar å anvisningarna, till hufvudkontoret insändes.

Öfverflyttning af medel från en till annan räkning i riksbankens hufvudkontor
eller omedelbart uttag fyån afdelningskontorets räkning derstädes verkställer styrelsen
medelst utfärdande af handskrifven anvisning.

§ 64.

Mom. 1. Afdelningskontorens räkenskaper och förvaltning granskas årligen
genom fyra personer, af hvilka riksdagens kammare utse hvardera två.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde revisorer,
när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen samt hithörande
bevaknings- och utsökningsärenden, som till riksdagens banko-utskott och
revisorer öfver stats-, banko- och riksgälds-verken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den
till banko-utskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerne
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 65.

Mom. 1. De til} styrelsens ledamöter rrtgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandeln, äfvensom
ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens omfång
och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet som detsammas fördelning ledamöterne
emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode, lämpadt efter den tid,
han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Afdelning 5.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.

§ 66.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande
göromål handläggas af de vid hvartdera anstälde tjensteman, i öfverensstämmelse
med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller deras
deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för
den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.

Mom. 2. 1 nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana

förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente
stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid
nästkommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse.

§ 67.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister:

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator;

Tredje graden: kamrerare, ombudsman och förste revisor;

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid afdelningskontoren
i Luleå och Wisby eller på ombudsmannen och kanslisten vid kontoret
i Göteborg eller ombudsmannen vid kontoret i Malmö.

§ 68.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvartdera
kontoret än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa

den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå
lämpliga arvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till erforderligt
antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal aflöningsstaten
angifver.

dno ~bu''/''imf sfisMhnuksdi. n;v > ; <a:v Jod r.?»nftnrr,ad tf! o i tfa*

§ «9.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor
utgående allöningsförmåner äro bestämda i särskild, af riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för riksbankens
utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret äfvensom åt de
tjensteman vid afdelningskontoren, hvilka, utom den ordinarie tjenstemaniien för kommissionsgöromål
i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta
af stadgandet i § 35 mom. 1 här ofvan/

Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare
i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och uattbevakuingen meddela de arvoden,
fullmäktige finna skäliga.

§ 70.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å
lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i post- och inrikes tidningar, ansökningstid
af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet tjenst
inom viss tjenstegrad.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen förbinda
sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa vederhäftig
borgen eller annan säkerhet, till det belopp, fullmäktige eller vederbörande
styrelse kunna komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes
skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt
utfärda förordnande för der/ utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande deputerades
åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 71.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,
äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad
ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande
styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan,
innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 72.

Vid alla tjcnstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland
de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan
endast den nämnas, som aftåg t prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven
erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 73.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller
första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning
utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken
förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar
tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.

§ 74.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med mindre fullmäktige
eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående
tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en
dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag.

Bih. till Riksd, Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet.)

§ 75.

Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldige att
underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad.

De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullmäktige
för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller
högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den
sålunda förflyttade ersättning af riksbankens medel för resekostnaden och annan
utgift, som förflyttningen för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya,
samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 76.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och
göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ege fullmäktige eller
vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af
riksbankens medel använda vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö ett belopp, motsvarande lägsta lönen i första tjenstegraden, samt vid
afdelningskontoren i Luleå och Wisby högst femhundra kronor för år räknadt.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande,
utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i
och för tjenstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige
pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill, att
han sin egendom åt borgenärer afträdt eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad
eller under förmyndare stäld, bör hälften af hans lön användas till tjenstens bestridande
under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§ 81 och 82, kan
komma att fortfara.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ega, så
vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i
sin ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under en månad och
de öfriga en och en half månad hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö af styrelsen.

§ 77.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk
eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst.

§ 78.

Mom. 1. Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfrige ordinarie vaktmästare
tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.

Mom. 2. Yaktbetjening vid afdelningskontor antages och entledigas af styrelsen,
ordinarie till det antal aflöningsstaten bestämmer.

§ 79.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid
hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. År vaktbetjent
af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse
förordnas att tjensten förrätta, af riksbankens medel erhålla arvode, motsvarande
vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelönen och vid afdelningskontor högst
den sjukes lön, men sökes eljest ledighet eller måste någon från tjensten afhållas,
derföre att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på
den tjenstlediges bekostnad.

§ BO.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt,
antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och
varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen eller med ett
ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att
förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma huruvida sådan anmälan
bör till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att
sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes
tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet,
skall han efter fullmäktiges pröfning erhålla inför protokollet eu allvarsam föreställning
eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen,

3(5

afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större eller
mindre del af lönen, eller ock skiljes han ifrån innehafvande tjenst.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten
erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret
finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på tjensteman vid afdelningskontor
vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel
kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda, påföljder, ega de att sådana
tillämpa.

§ 81.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tillåtas att
tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom
två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan
säkerhet, som i § 70 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes från tjensten skild.

§ 82.

Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om
han icke senast sex månader efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande
tjenstebefattning.

Mom. 2. Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i riksbanken
förlustig.

§ 83.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna
lefverne! af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende
ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i riksbanken
innehafvande tjenst.

§ 84.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga
förfall uteblifver från tjenstgöring, tre månader, eller eljest visar märklig försummelse

eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade
eller lör afdelningskontor af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen,
från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras.

§ 85.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tj ensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt,
ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den
felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.

§ 86.

Beräknandet af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på dels
den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de användt såsom
extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst.

§ 87.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder eller tjenat
femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande i sin öfriga lifstid
af hela lönen såsom pension.

§ 88.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och tjenat
fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom pension,
då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett sjukligt eller
försvagadt helsotillstånd.

§ 89.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande i och
utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han fylt sextio år och tjenat
fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande
lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan
afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring
pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst

afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår.
öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda
pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock
med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 90.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af
ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige
att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa
de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf äro faststälda.

§ 91.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 92.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden utöfver
faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet;
och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlemnas senast å
den dag riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till
pröfning upptagna.

Mom. 2. öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor fattade
beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet, kunna
besvär anföras hos näst sammanträdande banko-utskott eller, mellan riksdagarne,
hos revisorerne af riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i
det fall att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå
någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i
frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt och
i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit
del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären böra till
fullmäktiges expedition inlemnas, när de äro stälda till banko-utskottet, sist å den

. 39

dag riksdag sammanträder, och, när de anföras hos revisorerne af riksbanken, sist
fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt senare än fjorton
dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet
eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen
efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk,

§ 93.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som
på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa
godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anstälde för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen
en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande
tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af
banko-utskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med den ändring, som
af andre eller material-bokhållaretj enstens indragning följer.

§ 94.

Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner kommer den af banko-utskottet, på grund af rikets
ständers beslut den 11 oktober 1860, utfärdade aflöningsstat att tjena till iakttagande
med den ändring, som följer dels af andre bokhållaretjenstens indragning, dels af
1874 års riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjenstemäns löneförmåner;
egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde vid
kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 1,000 kronor årligen,
i enlighet med 1874 års riksdags beslut.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af
förvaltaren'' på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige
aflöning och öfriga förmåner.

Vilkorliga stadganden

att, i stället för motsvarande paragrafer af detta reglemente, tillämpas,
derest enskilda bankernas rätt till utgifvande af sedlar å fem kronor
med utgången af år 1879 upphör samt den utaf Riksdagen för
dess del beslutade ändring i lagen för Rikets Ständers Bank
af den 1 Mars 1830 varder af Kongl. Maj:t faststäld.

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom,
inventarier samt mynt- och medalj kabinett, utgöra tretio millioner kronor.

§ 4.

(noten.)

De reserverade medlen utgöras för närvarande af 1,933,398 kronor 38 öre,
Indika enligt 1878 och 1879 årens riksdagars beslut skola, då fullmäktige i riksbanken
finna sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska
statspapper, hvilka vid behof kunna användas för att stärka riksbankens metalliska
kassa.

§ 6.

Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som
nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlikt 72 § regeringsformen, för mynt
i riket må erkännas.

Mom. 2. Såsom riksbankens sedelstock anses och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

b) på folioräkningar innestående medel, hvilka skola vid anfordran tillhandahållas;
och

c) beloppet af utelöpande postvexlar.

De riksbankens sedlar, hvilka, jemlikt § 15 mom. 4, blifvit såsom vexlingsförskott
till enskild bank utlemnade, beräknas icke såsom utelöpande annat än i
den mån desamma blifvit af enskild bank i rörelsen utsläppta eller mot räntegodtgörelse
öfvertagna.

Mom. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än högst
tretiofem millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande riksbankens
tillgångar, nemligen:

a) metalliska kassan enligt nästföregående §;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld och
silfver i myntad eller omyntad form; och

c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående medel.

§ 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betalbara
å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom annat
aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och
sälja in- och utländska obligationer och statspapper.

Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att
hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus
samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock använda
dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver,
som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras.

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på vilkor, som af
fullmäktige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt att, när fullmäktige finna
sådant tjenlig^ å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott.

§ 13.

Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa, hvars lägsta belopp varit bestämdt
till tio millioner kronor, höjes till femton millioner kronor och får derefter icke
vid lägre belopp bibehållas.

Mom. 2. Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det här ofvan
bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga
de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga,
medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning
genom indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort;
egande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må
finnas bäst leda till ändamålet.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Af cl. 2 Band.

(Banko-reglementet.)

§ 14.

Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken begagna
utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp af högst sjutton millioner
kronor; och har riksdagen i sådant afseende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla
det af fullmäktige för riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som
för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela dess nådiga garanti.

§ 15.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens önskan,
inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt enligt
den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund, att
eu krona räknas lika med en riksdaler riksmynt.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda
med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslita^ sedlar å fem riksdaler eller
kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder.

Enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar berättigas att, såvida
de åtaga, sig att vid sina hufvud- och afdelningskontor invexla riksbankens förslitna
sedlar & fem kronor och lägre valörer, från och med ingången af år 1880 och intill
slutet af år 1884 i riksbanken mot säkerhet, som af fullmäktige godkännes, undfå
vexlingsförskott i riksbankssedlar, lydande å fem kronor, intill ett belopp för
hvarje enskild bank, motsvarande hvad, enligt från kongl. finansdepartementet meddelad
uppgift, banken, under de sist förflutna tolf månaderna före indragningen haft
i medeltal af egna femkronesedlar utelöpande.

Räntan å detta förskott får för de banker, som derom göra framställning,
beräknas allenast å den del deraf, som enligt den enskilda bankens räkenskaper
är för hvarje dag utelöpande, samt utgår under år 1880 med två procent och
under följande år intill utgången af år 1884 med tre procent för år samt erlägges
af de enskilda bankerna qvartalsvis inom en half månad efter qvartalets utgång.

Enskild bank, som önskar erlägga ränta allenast å den utelöpande delen af
vexlingsförskottet, skall, i enlighet med hvad beträffande uppgiften om riksbankens
ställning är bestämdt, för hvarje vecka eller, när månad ej slutar å lördag eller
söndag, för sista hela veckan jemte återstående dagar i månaden samt för den
månad börjande veckodel jemte första hela vecka i månaden till riksbanken insända
af det vid enskilda banken anstälda ombud attesterad uppgift å den del af vexlingsförskottet,
som för hvarje dag i veckan varit utelöpande; om hvilka uppgifters
afgifvande äfvensom i fråga om kontrollen öfver de enskilda bankernas räkning
med riksbanken samt öfver femkronesedlarnas indragning Kongl. Maj:t må, efter
fullmäktiges i riksbanken hörande, meddela erforderliga bestämmelser.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
livad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4
februari 18o9 och den 7 november 1873 samt dels i stadgarne för tjenstgöringen
i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och
skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och
pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler få hädanefter icke utlemnas i rörelsen; och
skola sådana till riksbanken ingående sedlar på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

Jemlikt § 8 i den för banko-utskottet gällande instruktion, har utskottet, på
grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse
med de i lagen för rikets ständers bank den 1 mars 1830 faststälda grunder, upprättat
och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda kan varda
i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande;
kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden att
derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med
här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse;
och böra fullmäktige besörja, att lagarne angående myntbestämningen och
för rikets ständers bank af den 1 mars 1830, kungl. kungörelserna af den 30 maj
1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet samt detta
reglemente efter riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten
tillhandahållas. Stockholm den 19 maj 1879.

J. J. Ekman.

I. Lyttkens. Adolpli Peyron. (1. F. ikerhielm. tf. H. Spens.

John Lenning. K. O. Ljungkvist. Tli. Wijkander. Robert Retlig.

Er. (lust. Boström. Ola Månsson. J. Rundbäck. Åke Andersson.

C. T. Bengtsson. Lars Ersson. Rust. Jonsson.

E. A. Hernblom.

Aflöningsstat

för Sveriges Riksbank.

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera............... kronor 4,000:

hvarförutan två deputerade åtnjuta hvardera................................... » 8,000:

och en vikarierande deputerad ........................................................ » 3,000:

samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens
pappersbruk,................................................................ » 500:

B. Hufvudkontoret i Stockholm:

Tjenstemännen:

Å lönestat:

nitton i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare, kanslister,
hvarje.................................................................................... kronor 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till......................................................................................... » 1,500:

tjugoen i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer,

notarie, registrator, hvarje......................................................... » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till ........................................................................................ » 2,500:

efter tio års......................................................................................... » 3,000:

åtta i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor,

hvarje............................................................................................ » 3,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till....................... » 3,500:

efter tio års tjenst i graden .............................................................. » 4,000:

fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje » 4,000:

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas
till ...................................................................................... » 4,500:

Å arfvodesstat:

Tjen st g öringsp enn ing a r :

till tjensteman! l:atjenstegraden, hvarje ............................................. kronor 600:

» » i 2:a » » ............................................ » 800:

» » i3:e » » ........................................... » 1,000:

» de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor i

lön, hvarje ................................................................................... » 1,200:

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje........................ » 1,500:

Missräkning spenningar:

till kassörerne samt till de tjensteman, som inom kontoret för
riksbankens utrikes affarer och kommissionsanstalten bestrider

kassörsgöromål, hvarje................................................................. » 1,500:

» den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå bronsmyntkassan
..................................................................... » 500:

Arfvoden

för vård om riksbankens förvaringskassor, låne- och säkerhetshandlingar
samt andra behållningar:

åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra tjensteman,
hvilka af fullmäktige till vårdare af förvaringskassorna förordnas,
hvarje 1,000 kronor, eller tillsammans ............... » 7,000:

åt två kamrerare i bankkontoret, den särskildt förordnade vårdaren
af dagkassans fästa behållning samt bokhållaren i sedelkontoret,

hvardera 600 kronor, eller tillsammans....................................... » ''2,400:

med hvilka arfvoden följer skyldighet att verkställa granskning och
uppräkning af förslitna sedlar å de lägre valörerne;

åt kamreraren i sedelkontoret........................................................... » 600:

åt ombudsmannen................................................................................ » 600:

åt kamreraren och bokhållaren vid kontoret å Norrmalm, såsom
vårdare af ''dagkassans norra afdelning, hvardera 600 kronor,

eller .tillsammans..................................................... » 1,200:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie

och extra ordinarie tjensteman......................................... )> 20,000:

till registratorn .................................................................................. » 300:

» brandchefen................................................................................... » 600:

» vårdaren af riksbankens mynt och medaljsamling ..................... » 500:

Vaktbetj eningen:

öfvervaktmästaren och brandmästaren: lön....................................... kronor 1,400:

tjenstgöringspenningar................................................................ » 600:

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön............................................... kr. 700: —

tjenstgöringspenningar ................................................ » 100: — » 800:

hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagagalagdt
välförhållande kunna höias till:

lön .......................................................................... kr. 800: —

tjenstgöringspenningar ........................................... » 200: — » 1,000:

0. Afdelningskontoret i Göteborg:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera....................................................... » 2,400:

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
.................................................................................... » 4,600:

jemte fri bostad.

2. Tjenstemännen:

Å lönestat:

två i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera ..................... s> 1,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till........................................................................................ » 1,500:

fyra i andra graden, bokhållare, kassör, registrator, hvardera......... » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till......................................................................................... » 2,500:

efter tio års........................................................................................ ■ » 3,000:

en i tredje tj enstegraden, kamrerare ................................................ » 3,000:

hvilket belojap kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till....................................................................... » 3,500:

efter tio års till.................................................................................... » 4,000:

ombudsmannen .................................................................... » 1,600:

kanslisten ........................................................................................... » 800:

Å arfvodesstat:

Tjenstg öring spenningar:

till tjenstemännen i första graden, hvardera.................................... kronor 600:

till tjenstemännen i andra graden, hvardera ................................... » 800:

till tjenstemännen i tredje graden.................................................... » 1,000:

till ombudsmannen ............................................................................ » 900:

Missräkning sp våning ar:

till kassören...................................................................................... » 800:

» föreståndaren för kommissionsgöromålen................................... » 500:

Arfvode:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie

och extra ordinarie tjensteman............ » 5,000:

3. Vaktbetjeningen:

en vaktmästare: lön............................................................................. » 600:

tjenstgöringspenningar................................................................. » 125:

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön ............................................................................. » 600:

jemte fri bostad och vedbrand.

1). Afdelningskontoret i Malmö:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera......................................................... » 1,800:

samt derförutan den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
.................................................................................... » 4,000:

jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid behof
upplåta rum för styrelsens sammanträden.

2. Tjenstemännen:
Å lönestat:

två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera..................... kronor

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till ..................... ®

efter tio års....................................................................................... »

en i tredje tjenstegraden, kamrerare ................................................ »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till.......................................................................................... ):>

efter tio års.......................................................................................... »

ombudsmannen ................................................................................... ®

2,000:

2,500:

3,000:

3,500:

4,000:

1,000:

Å arfvodesstat:

Tjenstgöring spenningar:

till tjenstemännen i andra graden, hvarje......................

till tjenstemännen i tredje graden...............................

» ombudsmannen...........................................................

800:

1,000:

500:

Missräkning spenning ar:

till kassören

800:

Arfvode:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie
och extra ordinarie tjensteman.................................................

1,800:

3. Vaktbetj eningen:

en vaktmästare: lön..........................

tjenstgöringspenningar.............

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön ...........................

jemte fri bostad och vedbrand,

» (100:

» 100:

» 400:

E. Afdelningskontoret i Luleå:

två styrelseledamöter, hvardera .........................................................

den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen,
arfvode..............................................................................

kamreraren, tillika kassör, lön...........................................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar .............................................................

och missräkningspenningar .........................................................

bokhållaren, tillika registrator, lön ................................................

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ..............................................................

ombudsmannen, arfvode.......................................................................

till extra biträde vid kontorsgöromålcn.............................................

vaktbetjenten, arfvode .......................................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

kronor

F. Afdelningskontoret i Visby:

två styrelseledamöter, hvardera .......... ..............................................

den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen,
arfvode........................................................................

kamreraren, lön........................................................... kr. 1,000.

missräkningspenningar.............

bokhållaren, tillika registrator, lön,

ombudsmannen, lön..........................

vaktbetjenten ..................................

200:

900: —

2,400: —

1,200: —

800: —
500: —
900: —

600: —
500: —
1,000: —
300: —

600: —

1,000: —

1,200: —
800: —
300: —
200: —

Bih, till Biksä. Prot. 187!). 10 Sami. 1 Afa. 2 Bana.

(Banko-reglementet.)

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:

. 1:°‘ Tjensteman vld hufvudkontoret eller vid kontoren i Göteborg och Malmö
som mnehar tjenstebefattning utom riksbanken, bibehålies vid förutvarande inkomster
oc i kan således icke tillträda här ofvan bestämda aflöningsförmåner, innan han sådan
tjenstebefattning frånträdt, dock att detta icke gäller för ombudsmännen vid Göteborgs
och Malmö kontor eller kanslisten vid förstnämnda kontor.

• ,2:0;.. ,TKlen f°r tlllträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad

anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den under

elhIkTefoJrdrldmannen Pä °rdinarie Stat tiH tJenst inom g™den förordnad

3:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses
endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande,
bestrida den af nuvarande eller blifvande fenster i graden, som honom anvisas

_4:o .tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön, tjenstgörings rättardeSrakninS8PennmSar’

““ ^ särskilda arfvod^> hvilka utgå till de tjenstför 5:o;

I öfrigt åtfölja de å arfvodesstat upptagna tjenstgörings- och missräknmgspenningar
samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas
under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna medgifva
den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande,
att under högst eu månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenst goringspennmgar.

° J

6:o. För bestridande af tjenstgöring^! under semester ega fullmäktige samt
styrelserna för kontoren i Göteborg och Malmö att anvisa till extra ordinarie

tjensteman arfvoden, beräknade efter tusen kronor för år, äfvensom för kassörs rrrId:SS1''aknmgSPenning-

aUt HkVäl in°m de 1 aflöningsstate» dertill an .

7:0'' Nuvaraude ombudsmannen vid afdelningskontoret i Malmö bibehålies vid

förutvarande fördelning af inkomsterna i lön 1,200 kronor och tjenstgöringspenmngar
300 kronor. J ^

STOCKHOLM. />. a. NYMAKS TRYCKERI, 1879.