för riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 14 maj 1878 (Svensk författningssamling )

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 14 maj 1878.

Afdelning 1.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förblifver under riksdagens egen garanti och vård, så att den
ostörd må förvaltas af de fullmäktige, kamrarne dertill förordna, efter de ordningar,
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af riksdagen
göras kunna.

(Jfr regeringsformen § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges rikes ständers beslut och förordning om banken af den 22
september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin verksamhet:

A. I egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra
och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande.

(Jfr ingressen till nämnda rikets ständers beslut och förordning).

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand.

(Banko-reglementet.)

B. 1 egenskap af depositionslank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en
hvar, som sådant åstundar, deröfver föra räkning och dem vid anfordran insättaren
tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfärdande
assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att dessförutan jemväl,
till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga
och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom.

(Jfr ingressen till ofvan nämnda rikets ständers beslut och förordning).

C. I egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels på drägliga vilkor, emot fullgod
säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda, till befordrande af
handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker och
obilliga intressens beräknande enskilde emellan.

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda rikets ständers beslut och förordning).

D. I egenskap af allmän statsanstalt:

att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång må
beredas, hvaröfver rikets ständer ega att till kongl. maj:ts och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.

(Jfr § 74 i ofvan nämnda rikets ständers beslut och förordning).

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom,
inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra tjugufem millioner kronor.

(Jfr § 4 i lagen för rikets ständers bank af den 1 mars 1830, sådan denna § lyder i
kongl. kungörelsen den 25 sept. 1874).

§ 4.

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst ett belopp,
som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, i händelse dylika stats -

papper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller annat ändamål
afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra
låter ånyo uppbringa densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden eger,
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. *)

§ 5.

Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt riksbanken tillhörigt, inom
landet befintligt svenskt och utländskt guld- och silfvermynt samt omyntadt guld
och silfver; dock att härvid det efter lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873
präglade silfvermynt icke beräknas till högre värde än nitio procent af prägelvärdet.

§ 6.

Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som
nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlikt 72 § regeringsformen, för mynt i
riket må erkännas.

Mom. 2. Såsom riksbankens sedelstock anses och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

b) på folioräkningar innestående medel, hvilka skola vid anfordran tillhandahållas;

c) beloppet af utelöpande postvexlar.

Mom. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än högst
tretio millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande riksbankens tillgångar,
nemligen:

a) metalliska kassan enligt nästföregående §:

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld och
silfver i myntad eller omyntad form; och

c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående medel.

*) De reserverade medlen utgöras för närvarande af:

a) 742,045 kronor 97 öre, återstående behållning af riksbankens vinstmedel för åren 1866 -1873
och af riksdagen reserverade »till framtida förfogande».

b) 1,251,534 kronor 96 öre, hvilka enligt 1875 års riksdags beslut skola begagnas till inköp
af utländska statspapper, att vid behof användas för att stärka riksbankens metalliska kassa; och

c) 1,302,827 kronor 39 öre, hvilka enligt 1876 års riksdags beslut skola, då fullmäktige i
riksbanken finna sådant lämpligen kunna ske, för enahanda ändamål, som nyss blifvit nämndt,
begagnas till inköp af goda statspapper i utländskt mynt; och

d) 2,314,156 kronor 81 öre, hvilka enligt 1877 och 1878 årens riksdagars beslut skola, då
fullmäktige i riksbanken finna sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska
statspapper, hvilka vid behof knnna användas för att stärka riksbankens metalliska kassa.

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina sedlar
efter den grund, konung och riksdag fastställt, hvadan sedlar å kronor och riksdaler
riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund,
att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt,
samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen
af sedlar, lydande å banko.

(Se lagen för rikets ständers bank af den 1 mars 1830, kong! maj:ts nådiga förordning
om rikets mynt af den 3 februari 1855 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet af den 30 maj 1873).

§ 8.

Vägrar banken under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet efter
fastställd grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig anmälan hos
kongl. maj:ts och rikets svea hofrätt.

(Se lagen för rikets ständers bank af den 1 mars 1830).

§ 9.

Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med allmänna tidningarna
utdelas:

för hvarje månad, utvisande riksbankens tillgångar och skulder vid månadens
slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt som i 5 §:n af lagen för rikets ständers
bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt

för hvarje år fullständig öfversigt.

♦

Afdelning 2.

Om bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och
silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt
guldmynt, prägladt i enlighet med kongl. förordningen af den 31 juli 1868 och äldre
författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari 1855 eller
äldre författningar präglade svenska silfvermynt komma att af riksbanken emottagas
enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873, om öfvergången till det nya myntsystemet,
stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke,
till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige
bestämma såväl hvilka slag må köpas, som pris derå.

Mom 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens räkning
aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt mynt, eller
2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af en ijerdedels procent
i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och skedning, som
kunna ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så
stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas
omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning, för hvarje fall,
når de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden
eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt guld vid
afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfliga.

Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver i plants
samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, prägladt före år 1873,
eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention,
skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhand ahålles vid hufvudkontoret i mån
af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betalbara
å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom
annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att
halva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus
samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock använda
dem till förstärkning af guld och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver,
som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras.

Mom. 3. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på vilkor, som af fullmäktige
för hvarje särskildt fall bestämmas, samt att, när fullmäktige finna sådant
tj enligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott.

§ 13-

Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och sälja in- och
utländska obligationer och statspapper.

§ 14.

Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa får icke bibehållas vid lägre belopp,
än tio millioner kronor.

Mom. 2. Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det här ofvan
bestämda minsta belopp af tio millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga de
åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst
afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom
indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande

fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfallet må finnas
bäst leda till ändamålet.

Mom. 3. Utländsk kredit i form af lån eller kreditiv må begagnas till
belopp af högst tolf millioner kronor; och har riksdagen i sådant afseende hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet,
täcktes låta bemedla det af fullmäktige för riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet
under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån
meddela dess nådiga garanti.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottagas.

§ 15.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett
tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank
inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om
rikets mynt af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens önskan,
inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt enligt den
i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund, att en
krona räknas lika med en riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjensteman.
A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas en tryckt och en handskrifven
namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda
med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler eller
kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4
februari 1859 och den 7 november 1873 samt dels i stadgarne för tjenstgöringen”
i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och
skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning
och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler få hädanefter icke utlemnas i rörelsen; och
skola sådana till riksbanken ingående sedlar på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 16*)-

I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de
valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige
tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den 30 maj
1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd
af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka
endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma
slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket
som helst med 10 kronor delbart belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast
i mån af tillgång.

§ 17-

Vid riksbankens hufvud- och afdelnings-kontor skall mottagas till invexling
med gångbart mynt, hvilket som helst belopp af kopparmynt, prägladt efter myntordningar
äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets polletter.
Sådant mynt får icke åter utvexlas.

Kopparskiljemynt, prägladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken
qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt mynt, prägladt efter 1873
års myntlag, ersättas.

Fullmäktige ega bestämma till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej
vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras.

*) Rörande gångbarheten af mynt, prägladt i enlighet med lagen om rikets mynt den 30
maj 1873, äro genom nämnda lag följande stadganden meddelade:

»Myntstycke af guld, silfver eller brons, som blifvit vanstäldt eller genom skafning, filning,
borrning tillödning eller annan olaglig åverkan af hvad slag som helst skadadt, skall hafva förlorat
sin egenskap af lagligt betalningsmedel.»

»Guldmynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när
det genom nötning förlorat mer än två procent, men till alla andra när det förlorat mer än en
half procent af den vigt, som det enligt nämnde lag skall ega, nemligen 10-kronstycke 4,4sos
gram och ‘20-kronstycke 8,0000 gram.»

»Skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när
det är så nött, att det ej med säkerhet kan skönjas, huruvida det för rikets räkning är prägladt,
men till alla andra, när prägeln genom nötning blifvit otydlig.»

§ 18.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas: hufvud- och
afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignationer och vexlar; sedlar
utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden
sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och
hvilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, samt vid
uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utställda vexlar, som efter vederbörande
styrelsers bepröfvande anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar cga fullmäktige
meddela föreskrifter.

Mom. 2. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filialbanksassignationcr
och vexlar, äfvensom enskilda penningcanstalters i Stockholm betalbara
vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas; börande
förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen i afdelningskontoren makuleras.
Enskilda penningcanstalters på, annan ort än Stockholm betalbara vexlar
inkasseras så fort sig göra låter.

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dac- hållas
för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

O. Om foliorähningar och postvexdrörelsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag, som drifva
bankrörelse, och andra, som sådant önska, skall i riksbankens såväl hufvud- som
afdelningskontor emottagas och å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken
att vid anfordran tillhandahålla räkningsliafvaren livad å räkningen innestår*
och skola, med undantag af staten samt dess allmänna verk och kassor, öfriga räkningshafvare
erlägga den afgift för räkningens hållande, som af fullmäktige bestämmes.

För medel, som å dessa räkningar innestå, erlägger riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Bih. till RiJisd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.

(Banko-reglementet.) .j

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt
anvisning eller assignation, eller till viss man eller order ställd vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.

§ 21.

Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emellan,
ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta penningar,
mot erhållande af till viss man eller ordres ställd vexel, att vid uppvisandet inlösas
antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret eller ock i hufvudkontoret
eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å denna rörelse
för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och
afdelningskontor en, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditivrörelse
användas.

c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre belopp,
än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligge det fullmäktige att sådana
medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt att kunna,
der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse att, vid afsändning
af riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta
ord: »Inlöst i afdelningskontoret i X. N.»

d) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större belopp,
än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret att
för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret; gällande härvid
till efterrättelse hvad som i afseende å afdelningskontorens assignering i öfrigt
är eller varder stadgadt.

e) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något tillfälle
vara otillräckliga för infriande af vexlar eller af sådana assignationer, som enligt
punkten d) kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna förskott,
hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt

förseglade paketer.

§ 22.

Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer, aktier
och andra värdepapper af de slag fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt

å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag och belopp samt serie,
nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde,
som ock förbindelse för riksbanken att mot bevisets återbekommande och betalning af
nedan bestämda förvaringsafgift återställa de i förvar emottagna handlingarna eller
lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp, eller ock utbetala det värde,
som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper;
skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt
af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall
innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter
vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för riksbanken att,
mot bevisets återbekommande och betalning al nedan bestämda förvaringsafgift,
återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas
i beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret, må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom
kontoret gifves, jemväl emottagas paketer eller annan flyttbar egendom under försegling
och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som stäldt till viss
man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd
samt förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af
nedan] bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens
sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör för
år räknadt, en tiondedels procent af papperens eller myntets i beviset upptagna
värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre hundratal kronor, samt
betalas, utan afseende på förvaringstidens längd, för minst tre månader, äfvensom
lägre afgift än tio kronor icke beräknas.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets
rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods af en kubikfots rymd ............................................................... 50 öre.

» » » två » » .............................................................. ®

» » » tre » » 1 kr. 5 »

» » » fyra » » 1 >J 30 »

» » » fem » » 1 M 50 »

och för hvarje kubikfot öfver fem....................................................... 15 » ,

dervid godset alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad utöfver hel
kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half kubikfot eller mera anses
för hel; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst
tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper,
guldmynt eller försegladt gods:

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värde å
handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd
förvaringsafgift, depositum icke emottages:

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt,
bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt att
obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. Under iakttagande af do i föregående mom. stadgade grunder, ega
fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för ifrågavarande
rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om upp- och utlåningsrörélsen.

1. Om upp- och afskrifning!?" och depositionsrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning, dock att
sådan räkning icke öppnas för staten, dess allmänna verk och kassor, eller bolag,
som drifva bankrörelse.

För dessa räkningar galle följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order ställd vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numercrade vexelblanketter
räkningshafvare tillhandahållas utan afgift;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter
insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt ränta å densamma blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan äfven,
inom ett maximum af 400,000 kronor, det belopp, hvarå sådan på hvarje räkning
godtgöres; och hvilken ränta för öfrigt kan vara olika i hufvudkontoret och de
särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas antingen å bestämd
dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd uppsägning under
följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då pcnningarnc
lyftas;

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom afdelningskontoret i Göteborg
för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom afdelningskontoret
i Malmö för Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret
i Luleå för Westerbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Wisby för Gotlands län, samt genom riksbankens hufvudkontor för rikets alla
öfriga län; dock att hinder icke möter mot meddelande af lån utan afbetalningsrätt
mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet, utan afseende
på den här ofvan bestämda distriktsindelning.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller
annan säkerhet;

c) rxtlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv; och

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån skola, i den mån ingifna lånehandlingar dertill föranleda,
användas högst tio millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillätes allenast af vexel, som, ställd i svenskt mynt
och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på inom
riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexellag
stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. Ar acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm,
eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte, skall å
vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken
betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen
löpande förskrifning eller accepterad invisning motsvarande minst hela det sökta
lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypoteker, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandens förbindelse och pant enligt medföljande,
på riksbankens hufvudkontor eller vederbörande aldelningskontor öfverlåtet
upplagsbevis å smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, tackjern, stål, koppar,
messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller annan plats under
tillsyn och ansvarighet af stadsmyndighet eller ock af samfund eller bolag, hvars
åtaganden i nämnda afseenden fullmäktige pröfvat vara för riksbanken betryggande;

börande i upplagsbevis panten upptagas till ämne, sort och vigt, med sådana kännetecken,
att den kan från andra upplag å platsen skiljas; dock att uti upplagsbevis
från Stockholms och Göteborgs vågar panten, så vidt den icke består af tackjern,
endast upptages till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar
af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

Mom. 4. Med såväl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade
pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta och
på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt, låta
anställa inventeringar å de på vågarne för riksbankens räkning pantsatta effekter.

d) Beviljande af kreditiv.

§ 31.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontoret;

b) jernkontoret;

c) sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig
myndighet;

d) bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den (1 oktober
1848 angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska, och således
äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar;
dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida och
till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda
vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas; samt

e) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af vederbörande
styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret och jernkontoret
befriade.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditiv-afgiftens belopp bestämmes af fullmäktige
och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres icke
riksgäldskontoret; icke heller sparbanker och folkbanker för hvad af dem beviljade
kreditivbelopp, som icke öfverstiger: för Stockholms stads sparbank 50,000 kronor,
för Göteborgs sparbank 20,000 kronor samt för hvarje af de öfriga 10,000 kronor.

Mom. 3. Riksgäldskontoret cger att vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv
af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det vederbörande styrelse att i
hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal.
Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om denna
slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast Överskjutande
fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd invisning, å
hvilken summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss
man eller order ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande
behörigen folierade och numererade vexelblanketter kreditivhafvare tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt
kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya krcditivet
öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån
som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring
erlägges ej afgift.

e) Beviljande af afbetalning slån.

§ 32.

Mom. 1. Af betalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom
pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta full
säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr,
om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 400 kronor eller å helt tiotal
kronor derutöfver.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje
afbetalningstid om så fordras, förete bevis om egen och löftesmäns fortfarande
vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest
hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende
å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån
af detta slag å större sammanlagdt belopp än tillgångarnc medgifva, beviljas lånen
i den ordning anmälan derom ingått.

Allmänna bestämmelser angående titlåningsrörelsen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:

l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdelningskontoren;
samt

3:o tjensteman ocb betjente i riksbankens hufvudkontor och vid afdelningskontoren;
dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjensteman och betjente
att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv
mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än
den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att denna inskränkning ej gäller
i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt, så framt derför ställes säkerhet
i fast egendom, vågförda effekter, aktier eller obligationer.

Mom. o. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der
diskontering, lån eller kreditiv sökes.

Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt
än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller löftesmäns
vederhäftighet ej är af styrelsen känd eller den erbjudna panten icke ensam
för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med embetsintyg af länsstyrelse,
magistrat, borgmästare eller domhafvande, eller ock med af enskild man, för
hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt
vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna
säkerhet samt med noggrannhet tillse att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas;
och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla
de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernes ställning och
förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Bib. till Tliksd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko reglementet.)

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksut,gifvare eller löftesmän ej sjelfve kunna
skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige
män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande,
erkänt förbindelsen, och i det sednare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos
riksbankens hufvud- och afdeluingskontor personligen eller genom ombud utföra sina
angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvudoch
afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt, under de vilkor och
förbehåll fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för
afdelningskontoren, som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor
vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning med
vexeldiskontenng eller med anskaffande af lan eller kreditiv i nksbankens hufvudoch
afdelningskontor.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos fullmäktige,
som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag. Öfverträdes
åter förbudet af ledamot i af delningskon tors styrelse eller af tjensteman,
anmäles förhållandet i förra fallet, hos fullmäktige, som från uppdraget genast
entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig
domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka
ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige
från befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmäktige
bestämma med afseende å såväl penningeställningen som utlånings tiden och de
säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvudkontor
och vid hvartdera afdelningskontoret.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas,
påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är
å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår intill dess full
betalning sker.

§ 37.

Diskontering ocli utlåning sker i riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö alla söknedagar, vid afdelningskontoret i Luleå minst
tre och vid afdelningskontoret i Wisby minst två dagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarna undergått granskning, och kreditivtidcn
räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes.

§ 38.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att al såväl öfverståthallareembetet
i Stockholm som samtlige Konungens befallningshafvande och öfrige exsekutorer
skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som al
hufvud- och afdelningskontoreus utlåningar härröra, med åliggande för bemälda
myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de iniiutna medlen ofördröjligen till
hufvud- eller afdelningskontor insända.

Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar.

§ 39.

Mom. 1. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus
och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre
bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.

Mom. 3. De af allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af denna banks
obligationer, från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet
på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864 års
slut utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56 öre, liqvideras i öfverensstämmelse med
uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan.

Mom. 4. Ingående afbetalningar å riksbankens inom linien förda fordran hos
Södertelje kanalbolag hänföras till vinsten för året; och kommer den för nämnda
fordran af vederbörande afgifna förbindelse att fortfarande hos riksbanken förvaras.

Mom. 5. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående
fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till riksgäldskontoret
aflemnaa vid slutet af hvarje tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande
äf samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda kontors förvaltning.

Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar, skola
fullmäktige till kongl. maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öfver
inkomster samt utgifter och förluster i och för statslånefonden.

Afdelning 3.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 40.

Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid
hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande, att föra
ordet när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. o. Ar styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;

b) om han ställes under förmynderskap;

c) om han till borgenärer all sin egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott;

e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att inför
rätta föra andras talan;

f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåfvor sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom
våld och hot stört valfriheten.

Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efterrättelse
ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på riksbanken särskildt
utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger det fullmäktige
att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållande till

riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att
det, enligt riksdagens beslut, tyst vara bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, livilka det åligger att,
i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige
fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem
emellan, föredraga ärendena inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut,
verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva
tillsyn öfver göromålen inom riksbanken och riksbankens tryckeri samt handhafva
den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, cn vikarierande deputerad,
hvilken det åligger, att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter
ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes
åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera eu och eu half
månad årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, och bland dem, hvilka ej
bestrida deputeradegöromål, eu fullmäktig för att enligt meddelade föreskrifter utöfva
tillsyn öfver riksbankens pappersbruk samt inför fullmäktige föredraga bruket
rörande ärenden.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig som
besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk, utgående afiöningsförinåner äro bestämda
i den af riksdagen fastställda adöningsstat.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en
gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet- och oat brutna gång
sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes, dock må ärenden,
som höra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast lyra fullmäktige,
derest tre af dem äro om beslutet ense, men i sammanträden med fullmäktige i
riksgäldskontoret skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstå vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra
fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. 1 de fall
då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet
sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af eu
eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej

på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd
af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar,
hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar
ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut,
fattadt i fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar verkställes
alla söknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt
minst två bland öfrige fullmäktige.

För bifall till ansökning fordras afgjord röstöfvervigt.

Mom. 3. I de fullmäktiges behandling tillhörande mål skola vederbörande
tjenstemäns utlåtande infordras, derest sådant för målets utredning nödigt anses.

§ 44.

Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hållas hemliga, räknas, utom
diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och beslut
rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder
till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af
banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskildt
protokoll, ej får yppas förr än banko-utskottet, riksdagens revisorer eller fullmäktige
anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken.

§ 45.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än riksdagen och dess banko-utskott, i de fall detta
sistnämnda eger att föreskrifter å riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer
allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan
i laga ordning och till följd af riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan
riksdagar och revisioner, genom riksdagens justitie-ombudsman.

§ 46.

Skulle, i något fall, kongl. maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman
till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare
det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga
och detsamma fatta.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort
lämpligen ske kan redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller
i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt
utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna
bestämma.

Mom. o. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes på sätt kongl. maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige
hos kongl. maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa
besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 49.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer förlängning i den
föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken, som ock bevilja de
riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt,
ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken. 1 annat än sistomförmälda fall
må fullmäktige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och
gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas
nästblifvande banko-utskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret som, på förslag af
vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda
fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 50.

Öfver sådana till banko-utskott eller revisorer stälda besvär eller hos bankoutskott
gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade,
skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 51.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst, genom ombud, utsedt inom
eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren.

§ 52.

Mom. 1. Ät fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel
utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidraget till banko-statens enke- och pupillkassa;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro
i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de från fullmäktiges s. k. dispositionsräkning nu utgående årliga anslag.

Och ega fullmäktige att af de på anslaget till berörda dispositionsräkning
uppkomna besparingar dels utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill
närvarande tid af det register öfver riksbankens handlingar, som till och med 1825
blifvit upprättadt, och dels att meddela understöd åt sådana i torftiga omständigheter
stadda enkor och barn efter tjensteman och betjente vid riksbanken och
diskontverken, som icke äro berättigade till erhållande af pension från dessa inrättningars
pensionskassor.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos banko-utskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver riksbankens pappersbruk
Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för
brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de
der icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhöra den löpande bruksdriften,
underställas fullmäktiges pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt
behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kännedom
af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd
med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje
år verkställa inventering af förråden vid bruket.

Bill. till Jtiksd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afil. 2 Band.

(Banko-reglementet.) 4

•26

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat
afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda
föreskrifter saknas, må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de föist
rådfört sig med banko-utskottet.

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke
af fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom underställas
banko-utskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens tillstånd, rörelse
och förvaltning i dess helhet till såväl banko-utskottet som riksdagens revisorer
öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret.

§ 57.

Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens
redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så
fordras, utan tidsutdrägt, till säker ort inom riket förflyttas; och böra fullmäktige,
vid slikt förhållande, af kongl. maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å
(larlsborgs fästning för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest
större eller mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof förvaras.

§ 58.

Åt fullmäktige är uppdraget :

enligt regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret, med
konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga
hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens 98 § att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning
nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i embetet
den person, riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som
riksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman
förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger,
genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita välja en annan;

enligt regeringsformens 109 § att, derest riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning
på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen
stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den fastställda bevillniugssummans
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens 32 §, att vid riksdagens början genom tre delegerade
tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka
sin behörighet;

enligt instruktionen för riksdagens revisorer af riksbanken § 7, att, när för
ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima riksdag är
afslutad och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget utföra,
uppå anmälan derom inkalla närmast i ordningen varande suppleant att i revisionen
deltaga.

Derjemte ega fullmäktige utse ett ombud att a riksbankens vägnar deltaga
i granskningen af Södertelje kanalbolags- räkenskaper.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige i riksbanken
dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar, såsom
ledamot deltaga i Göta kanaldirektion; skolande nytt val dertill hvarje år anställas,
hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. — Bemälde fullmäktige
må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerne af kanalverkets räkenskaper.

Afdelning 4.

Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå och

Wisby och deras åligganden.

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö
utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera af afdelningskontoret i Luleå och
Wisby af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i
sender, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige
att derförinnan, om och när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller
alla ledamöter i dessa styrelser: och skola i den eller de entledigades ställe annan
eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot
att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått.
Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöterne i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskild!
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig
ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie
ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess fullmäktige derom förordnat.

Mom. 4. Ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid Göteborgs
eller Malmö afdelningskontor, eger att å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning,
bestämma "och sedan de förordnat om göromålens skötande, åtnjuta en
och en half månads ledighet årligen.

§ fio.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse
icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och regie -

menten, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras
deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt hålla hvad som
rörer enskilda personers förhållande till afdelningskontoret.

§ öl.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning
inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen
emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de
föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfrige ledamöter, hvilken
fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kontoret
förenade göromål.

Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål.

§ 62.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en
gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter vara närvarande. Uppstå vid
dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, galle ilesta
rösterna, och då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditiv-ansökningar
sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedagar
och styrelsen öfver afdelningskontoret i Luleå minst tre och styrelsen öfver
afdelningskontoret i Wisby minst två dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas
med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning om försträckning
ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter äro om bifall ense.

§ 63.

Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande linnes
nödigt, å riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar å tusen kronor hvardera,
dock under vilkor att anvisningarna utfärdas endast & tryckta blanketter, hvilka, med
utsatt nummer och belopp, från fullmäktige utlemnas; att anvisningarna underskrifvas
af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte en annan styrelseledamot

samt kontrasignera» af kamreraren ; att anvisningar icke få på förhand utskrifvas
till upptagande i behållningen, utan skola tmderskrifvas endast i den mån, som de
för afdelningskontorets rörelse erfordras; samt att med första efter anvisningarnas
underskrifvande afgående post anmälan om utfärdandet, med uppgift å nummer,
utgifningsdag och namnteckningar å anvisningarna, till hufvudkontoret insändes.

Öfverflyttning af medel från en till annan räkning i riksbankens hufvudkontor
eller omedelbart uttag från afdelningskontorets räkning derstädes verkställer styrelsen
medelst utfärdande af handskrifven anvisning.

§ 64.

Mom. 1. Afdelniugskontorens räkenskaper och förvaltning granskas årligen
wenom fyra personer, af hvilka riksdagens kammare utse hvardera två.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde revisorer,
när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen samt hithörande
bevaknings- och utsökningsärenden, som till riksdagens bankoutskott och
revisorer öfver stats-, banko- och rik sgäl ds-verken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; hörande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den
till banko-utskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerne
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 65.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af riksdagen fastställd aliöningsstat.

Mom. 2. Arvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandeln, äfvensom
ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens omfång
och beskaffenhet, bestämma till så väl beloppet som detsainmas fördelning ledamöterne
emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode, lämpadt efter den tid,
han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Afdelning 5.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.

§ 66.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande
göromål handläggas af de vid hvartdera anställde tjensteman, i öfverensstämmelse
med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller deras
deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för
den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana
förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente
stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid
nästkommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse.

§ 67.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator;

Tredje graden: kamrerare, ombudsman och förste revisor;

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid afdelningskontoren
i Luleå och Wisby eller på ombudsmannen och kanslisten vid kontoret
i Göteborg eller ombudsmannen vid kontoret i Malmö.

§ 68.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvartdera
kontoret, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa
den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå
lämpliga arvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till erforderligt
antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal aflöningsstaton
angifver.

§ 69.

Mom 1. De till tjenstemännen och vaktbctjeningen vid riksbankens kontor
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af riksdagen fastställd aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige tilldela arvoden
såväl åt i staten icke uppförda biträden inom kontoret för riksbankens utrikes
affäi ■er samt för kommissionsgöromålen inom detta kontor, som ock åt de tjensteman^
hvilka erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 3f>
mom. 1 här ofvan.

Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare
i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arvoden,
fullmäktige finna skäliga.

§ 70.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag fl
lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i post- och inrikes tidningar, ansökningstid
af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet tjenst inom
viss tjenstegrad.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen förbinda
sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa vederhäftig
borgen eller annan säkerhet, till det belopp fullmäktige eller vederbörande styrelse
kunna komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skickligsökande,
skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes

skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt
rrtfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande deputerades
åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 71.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,
äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad
ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande
styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan,
innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 72.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland
de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan
endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven
erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 73.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller
första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning
utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken
förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda. Tjensteman som till följd af förut gällande stadganden innehar
tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.

§ 74.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med mindre fullmäktige
eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föreBih.
till BiJcsd. Prof. 1878. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.

(Banko-reglementet.) 5

gående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en
dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.

§ 75.

Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldigo att
underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad.

De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullmäktige
för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller
högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den
sålunda förflyttade ersättning af riksbankens medel för resekostnaden och annan
utgift, som förflyttningen för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya,
samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 76.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och
göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, cge fullmäktige eller
vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af
riksbankens medel använda vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö ett belopp, motsvarande lägsta lönen i första tjenstegraden, samt vid
afdelningskontoren i Luleå och Wisby högst fem hundra kronor för år räknadt.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande,
utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i
och för tjenstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige
pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill, att
han sin egendom åt borgenärer afträdt eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad
eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till tjenstens bestridande
under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§ 81 och 82, kan
komma att fortfara.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjenstemän
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ega, så

vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i
sin ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under en månad och
de öfriga en och en half månad hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö af styrelsen.

§ 77.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamcn från högre elementarläroverk,
eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst.

§ 78.

Mom. 1. Ofvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfrige ordinarie vaktmästare
tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.

Mom. 2. Vaktbetjening vid afdelningskontor antages och entledigas af styrelsen,
ordinarie till det antal allöningsstaten bestämmer.

§ 79.

Tjenstledighet för ofvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid
hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. Ar vaktbetjent
af sjukdom hindrad, att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse
förordnas att tjensten förrätta, af riksbankens medel erhålla arvode, motsvarande
vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelönen och vid afdelningskontor högst
den sjukes lön, men sökes eljest ledighet eller måste någon från tjensten afhållas,
derför att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på
den tjenstlediges bekostnad.

§ 80.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt,
antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och
varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen eller med ett
ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att

förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma huruvida sådan anmälan
bör till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att
sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes
tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet,
skall han efter fullmäktiges pröfning erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning
eller från tjenstgöring af hållas på längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre delen af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen,
afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större eller
mindre del af lönen, eller ock skiljes han ifrån innehafvande tjenst.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten
erhållit fullmakt, samt tjenstemannen vid afdelningskontor ega fullmäktige att från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret
finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på tjensteman vid afdelningskontor
vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande lcontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel
kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana
tillämpa.

§ 81.

Tjensteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas att
tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom
två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan
säkerhet, som i § 70 mom. 2 omförmäles, värde han likaledes från tjensten skiljd.

§ 82.

Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken af hållas och skall, om
han icke senast sex månader efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande
tjenstebefattning.

Mom. 2. Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i riksbanken
förlustig.

§ 83.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna
lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende

ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i riksbanken
innehafvande tjenst.

§ 84.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga
förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse
eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade
eller för afdelningskontor af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen,
från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras.

§ 85.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt,
ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kon tor sstyrelse att afhålla den
felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid med förlust af större eller
mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.

§ 86.

Beräknandet af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på dels den
lön de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år de användt såsom extra
ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst.

§ 87.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder eller tjenat
femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande i sin öfriga lifstid #

af hela lönen såsom pension.

§ 88.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och tjenat
fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom pension,
då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett sjukligt eller
försvagadt helsotillstånd.

§ 89.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande i och
utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, sa vida han fyllt sextio år och tjenat
fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande
lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan
afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring
pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst
afdrag å tre fjerde delars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår.
Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda
pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller oek
med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 90.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af
ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sadant fall ega fullmäktige
att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i
pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller
ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf
äro fastställda.

§ 91-

Pensionstagare, som dönaes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, kåfve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 92.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden utöfver
fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar fa endast ske hos bankoutskottet;
och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlemnas senast å
den dag riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till
pröfning upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor fattade
beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,

kunna besvär anföras hos näst sammanträdande banko-utskott eller, mellan riksdagarne,
hos revisorerne af riksbanken; dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast
i det fall att klaganden blifvit från tjensten skiljd eller förklarats skyldig afstå
någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i
frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt och
i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit
del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären böra till
fullmäktiges expedition inlemnas, när de äro ställda till banko-utskottet, sist å den
dag riksdag sammanträder, och, när de anföras hos revisorerne af riksbanken, sist
fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt senare är fjorton
dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet
eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen
efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 93.

Tumba bruks egentliga förvaltning besöijes på stället af en förvaltare, som
på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa
godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anställde för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen
en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande
tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetj eningen gäller till efterrättelse den af
banko-utskottet den 15 december 1857 fatställda instruktion, med den ändring, som
af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning följer.

§ 94.

Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner kommer den af banko-utskottet, på grund af rikets
ständers beslut den 11 oktober 1860, utfärdade aflöningsst.at att tjena till iakttagande
med den ändring, som följer dels af andre bokhållaretjenstens indragning, dels af

1874 års riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjentemäns löneförmåner;
egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde vid
kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 1,000 kronor årligen,
i enlighet med 1874 års riksdags beslut.

Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskedas af
förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige
aflöning och öfriga förmåner.

Jemlikt § 8 i den för banko-utskottet gällande instruktion, har utskottet på
grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse
med de i lagen för rikets ständers bank den 1 mars 1830 fastställda grunder,
upprättat och sammanfattat förestående reglemente, att, intill dess annorlunda kan
varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande;
kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden att
derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med
här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse;
och böra fullmäktige besörja, att lagarne angående myntbestämningen och för rikets
ständers bank af den 1 mars 1830, kongl. kungörelserna af den 30 maj 1873 angående
rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet samt detta reglemente
efter riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten
tillhandahållas.

Stockholm den 14 maj 1878.

J. J. Ekman.

I. Lyttkens. Adolpli Peyron.

dust. von Bränn. I. Wallberg.

Ola Månsson. Er. dust. Boström.

A. P. Danielson.

Will. Pamp.

Jolin Penning.

Nils Sundin.
Åke Andersson.

dustaf de Maré.
Robert Rettig.
C. I. Bengtsson.
N. Fosser.

E. A. Hernhlom.

Aflöningsstat

för Sveriges Riksbank.

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arvode, hvardera............... kronor 4,000:

hvarförutan två deputerade åtnjuta hvardera.................................... » 8,000:

och en vikarierande deputerad............................................................ » 3,000:

samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens
pappersbruk, .............................................................. » 500:

P>. Hufvudkontoret i Stockholm.

Tjenstemännen:
k lönestat:

nitton i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare, kansli -

ster, hvarje.................................................................................. hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i gra-	kronor	1,000:
den till....................................................................................... tjugo i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie,	»	1,500:
registrator, hvarje ...................................................................... hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i gra-	»	2,000:
den till.........................................................................................	»	2,500:
efter tio års.......................................................................................... sex i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor.	»	3,000:
hvarje........................................................................................... hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i gra-	)■>	3,000:
den till........................................................................................	y>	3,500:
efter tio års tjenst i graden...........................................................	j>	4,000:
sex i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan för-	»	4,000:
höjas till....................................................................................... Bih. till TUkxd. Prof. BBS. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. (Banko -reglementet.)	»	4,500: ö

Ä arvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

till tjensteman i l:a tjeustegraden hvarje.......................................... kronor

» » i 2:a » » ........................................ »

» » i o:e -» » ........................................ »

» de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor i

lön, hvarje ................................................................................. „

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje........................ »

Missrälcningspenningar:

till kassörerne samt till den tjensteman, som inom kontoret för

riksbankens utrikes affärer bestrider kassörsgöromål, hvarje »
» den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå bronsmyntkassan.
............................................................................ j>

Arvoden:

för vård om riksbankens lorvaringskassor, låne- och säkerhetshandlingar
samt andra behållningar:
åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra tjensteman,
hvilka af fullmäktige till vårdare af förvaringskassorna förordnas,
hvarje 1,000 kronor, eller tillsammans ........................ »

åt två kamrerare i bankkontoret, den särskildt förordnade vårdaren
af dagkassans fästa behållning samt bokhållaren i sedelkontoret,

hvardera 600 kronor, eller tillsammans...................................... j>

med hvilka arvoden följer skyldighet att verkställa granskning och
uppräkning af förslitna sedlar å de lägre valörernc;

åt kommissarien i sedelkontoret,........................................................ »

åt ombudsmannen............................................................................. »

åt kamreraren och bokhållaren vid kontoret å norrmalm, såsom
vårdare af dagkassans norra afdelning, hvardera 600 kronor,

eller tillsammans........................................................................ »

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie

och extra ordinarie tjensteman.................................................. »

till registratorn................................................................................... »

» brandchefen................................................................................ »

» vårdaren af riksbankens mynt- och medalisamlino- ............ »

- 4'' O

600

800

1,000

1,200:

1,500:

500:

7,000:

2,400:

600:

1,200:

20,000:

300:

600:

500:

Valctbetjeningen:

öfvervaktmästaren och brandmästaren: lön.......................................

tjenstgöringspenningar..............................................................

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön................................................ kr. 700: —

tjenstgöringspenningar ............................................. » 100: —

hvilka belopp, efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt
välförhållande, kunna höjas till:

lön............................................................. kr. 800: —

tjenstgöringspenningar ........................................... » 200: —

kronor

C. Afdelningskontoret i Göteborg:

1. Styrelsen;

fyra styrelseledamöter, hvardera...................................................... »

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
................................................................................... »

jemte fri bostad.

2. Tjenstemännen:

1 lönestat:

två i forsta tjenstegraden, kontorsskrifvarc, hvardera ................... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till...................................................................................... »

tre i andra graden, bokhållare, kassör, registrator, hvardera........... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till..................................................................................... »

efter tio års......................................................................................... »

en i tredje tjenstegraden, kamrerare ............................. »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till......................................:............................................. »

efter tio års till................................................................................ »

ombudsmannen................................................................................ »

kanslisten .......................................................................................... »

1,400:
600: —

800: —

1,000: —

2,400: —
4.600: —

1,000:

1,500: —
2,000: —

2,500: —
3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: —
1,600: —
800: —

Å aryodesstat:

Tj enstg öring spenning ar:

till tj ens temännen i första graden, hvardera ................

till tjenstemännen i andra graden, hvardera .................

till tjenstemännen i tredje graden...................................

till ombudsmannen...........................................................

kronor 600

» 800

» 1,000

» 900

Missrähiingspenningar:

till kassören

» 800:

Arvode:

till extra arbeten, semestervikariat och llitpenningar för ordinarie

och extra ordinarie tjensteman.................................................. » 5,000:

3. Vaktbetj eningen,

en vaktmästare: lön ........................

tjenstgöringspenningar ...........

jemte fri bostad och vedbrand

en husdräng: lön............................

jemte fri bostad och vedbrand

D. Afdelningskontoret i Malmö:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera........................................................

samt derförutan den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
................................................................................

jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid behof
upplåta rum för styrelsens sammanträden.

1,800:

4,000:

» 600:

» 125:

» 600:

2x Tjenstemännen:

1 löuestat:

två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera.................. kronor

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till......................................................................................... 9

efter tio års....................................................................................... ®

en i tredje tjenstegraden, kamrerare................................................... »

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till ........................................................................................ *

efter tio års........................................................................................ 9

ombudsmannen ................................................................................... »

2,000:

2,500:

3,000:

3,500:

4,000:

1,000:

Å arvodes stat:

Tjenstg öringspenniny ar:

till tjenstemännen i andra graden, hvarje ....................

till tjenstemännen i tredje graden...................................

» ombudsmannen..........................................................

Missräkning spenningar:

till kassören

800

1,000

500

800:

Arvode:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie

och extra ordinarie tjensteman.................................................. » 1,800:

hvilket belopp, så länge de ordinarie tjenstemännen icke nedgått

till det antal staten upptager, utgår med endast ..................... » 900:

3. Vaktbetjeningen.

en vaktmästare: lön ......................................................................... » 690:

tjenstgöringspenningar ................................................................... » 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön................................................................................ 9 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

E. Afdelningskontoret i Luleå:

två styrelseledamöter, hvardera ...................................................... kronor 900:

den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen,
arvode.............................................................................. » 2,400:

kamreraren, tillika kassör, lön .......................................................... » 1,200:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................................. » 800:

och missräkningspenningar ......................................................... » 500:

bokhållaren, tillika registrator, lön ......................................... » 900:

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............................................................... » 600:

ombudsmannen, arvode ................................................................... » 500:

till extra biträde vid kontorsgöromålen.......................................... » 200:

vaktbetjenten, arvode.......................................................................... » 300:

jemte fri bostad och vedbrand.

F. Afdelningskontoret i Wisby:

två styrelseledamöter, hvardera ........................................................ kronor 600:

den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen,
arvode....................................................................... » 1,000:

kamreraren, lön............................................................. kr. 1,000: —

missräkningspenningar............................................ » 200:— » 1,200:

bokhållaren, tillika registrator, lön ................................................... » 800:

ombudsmannen, lön.......................................................................... » 300:

vaktbetjenten ...................................................................................... » 200:

Vid tillämpningen al denna allöningsstat iakttagcs följande:

l:o. Tjensteman vid lmfvudkontorct eller vid kontoren i Göteborg och Malmö,
som innehar tjenstebefattning utom riksbanken, bibehålies vid förutvarande inkomster
och kan således icke tillträda här ofvan bestämda aflöningsförmåner, innan han sådan
tjenstebefattning frånträdt, dock att detta icke gäller för ombudsmännen vid Göteborgs
och Malmö kontor eller kanslisten vid förstnämnda kontor.

2:o. Tiden för tillträdande af de i aiiöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under
hvilken tjonstemannon blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad
eller befordrad.

d:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses
endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande,
bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom anvisas.

4:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön, tjenstgöringsnch
missräkningspenningar, men icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande.

5:o. I (ifrigt åtfölja de å arvodesstat upptagna tjenstgöring^- och missräkningspenningar
samt andra arvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas
under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna inedgdva
den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande,
att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

(ko. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige samt
styrelserna för kontoren i Göteborg och Malmö att anvisa till extra ordinarie''tjenstemän
arvoden, beräknade efter tusen kronor för år, äfvensom för kassörstjensterna
missräkningspenningar, allt likväl inom de i aiiöningsstaten dertill anslagna medel.

7:o. Nuvarande registrator)! vid afclelningskontoret i Malmö bibehålies vid
förutvarande inkomster, till dess, eller inträffad ledighet, den nya staten kan fullt
tillämpas; hvarjemte nuvarande ombudsmannen vid samma kontor bibehålies vid
förutvarande fördelning af inkomsterna i lön 1,20(1 kronor och tjenstgöringspenningar
300 kronor.