för riksbankens styrelse och förvaltning, utfårdadt den 15 maj 1877 (Svensk författningssamling )

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning, utfårdadt den 15 maj 1877.

Afdelning 1.

Allmänna föreskrifter.

§ 1-

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den
ostörd må förvaltas af de fullmäktige, Kamrarne dertill förordna, efter de ordningar,
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen
göras kunna.

(Jfr regeringsformen § 72).

§ 2.

Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken af den
22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin verksamhet:

A. I egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra
och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande.

(Jfr ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning).

Bill. till Biksd. Prot. 1877. 10 Sami. 1 Af cl. 2 Band.

(Banko-reglementet.)

B. I egenskap af äepositionsbank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en
hvar, som sådant åstundar, deröfver föra räkning och dem vid anfordran insättaren
tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfärdande
assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att dessförutan jemväl,
till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga
och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom.

(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

C. I egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels på drägliga vilkor, emot fullgod
säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda, till befordrande af
handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker och
obilliga intressens beräknande enskilde emellan.

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

D. I egenskap af allmän

att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst cn tillgång må
beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.

(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom,
inventarier samt mynt- och medalj kabinett, utgöra tjugufem millioner kronor.

(Jfr § 4 i lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, sådan denna § lyder i
kongl. kungörelsen den 19 april 1864.)

§ 4.

Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst ett belopp,
som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, i händelse dylika stats -

papper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller annat ändamål
afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra
låter ånyo uppbringa densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden eger,
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.*)

§ 5.

Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt riksbanken tillhörigt, inom
landet befintligt svenskt och utländskt guld- och silfvermynt samt omyntadt guld
och silfver; dock att härvid det efter lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873
präglade silfvermynt icke beräknas till högre värde än nittio procent af prägelvärdet,

§ 6.

Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som
nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlikt 72 § regeringsformen, för mynt
i riket må erkännas.

Mom. 2. Såsom riksbankens sedelstock anses och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

It) på folioräkningar inneståendc medel, hvilka skola vid anfordran tillhandahållas;

c) beloppet af utelöpande postvexlar.

Mom. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än högst
tretio millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande riksbankens tillgångar,
nemligen:

a) metalliska kassan enligt nästföregående §;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld och
silfver i myntad eller omyntad form; och

c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort inneståonde medel.

*) De reserverade medlen utgöras för närvarande af:

a) 742,045 kronor 97 öre, återstående behållning af riksbankens vinstmedel för åren 1866 —1873
och af Riksdagen reserverade »till framtida förfogande».

b) 1,251,534 kronor 96 öre, hvilka enligt 1875 års Riksdags beslut skola begagnas till inköp
af utländska statspapper, att vid behof användas för att stärka riksbankens metalliska kassa, och

c) 1,302,827 kronor 39 öre, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut skola, då fullmäktige i
riksbanken finna sådant lämpligen kunna ske, för enahanda ändamål, som nyss blifvit nämndt,
begagnas till inköp af goda statspapper i utländskt mynt: och

d) 920,691 kronor 90 öre, hvilka enligt 1877 års Riksdags beslut skola, då fullmäktige i
riksbanken finna sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska statspapper,
hvilka vid behof kunna användas för att stärka riksbankens metalliska kassa,

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina sedlar
eftei den giund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riksdaler
riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund,
att eu riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt’
samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen
af sedlar lydande å banko.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning
om rikets mynt af den 3 februari 1855 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till
det nya myntsystemet af den 30 maj 1873.)

§ 8.

Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet efter
faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig anmälan hos
Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830.)

§ 9-

Öfver liksbankens metalliska kassa, äfvensom tillgången i utländska valutor
samt den beräknade sedelstocken skall dels, enligt 5:e §:n i lagen för Rikets Ständers
bank af den 1 mars 1830, för hvarje hälft år och dels deremellan för hvarje månad
uPPgift upprättas, tryckas och med allmänna tidningarna utdelas.

öfver riksbankens ställning skall likaledes upprättas, tryckas och med allmänna
tidningarna utdelas dels för hvarje qvartal sammandrag, och dels för år
fullständig öfversigt.

Afdelning 2.

Om bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och
silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper.

§ 10.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt
guldmynt, prägladt i enlighet med kongl. förordningen af den 31 juli 1868 och äldre
författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari 1855 eller
äldre författningar präglade svenska silfvermynt komma att af riksbanken emottagas
enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873, om öfvergången till det nya myntsystemet,
stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke,
till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige
bestämma såväl hvilka slag må köpas, som pris derå.

Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens räkning
aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt mynt eller
2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af en fjerdedels procent
i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och skedning, som
kunna ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så
stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas
omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje fall, när
de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden
eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt guld vid
afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfiiga.

Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i plants samt
annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

§ 11.

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, prägladt före år 1873,
eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention,
skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahålles vid hufvudkontoret i mån
af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betalbara
å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom
annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att
hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus
samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock använda
dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver,
som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras.

Mom. 3. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på vilkor, som af fullmäktige
för hvarje särskildt fall bestämmas, samt att, när fullmäktige finna sådant
tjenlig^ å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott.

§ 13-

Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och sälja in- och
utländska obligationer och statspapper.

§ 14.

Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa får icke bibehållas vid lägre belopp,
än tio millioner kronor.

Mom. 2. Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det här ofvan
bestämda minsta belopp af tio millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga
de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga,
medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning
genom indragning ä lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort;

egande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må
finnas bäst leda till ändamålet.

Mom. 3. Utländsk kredit i form af lån eller kreditiv må begagnas till
belopp af högst tolf millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet,
täcktes låta bemedla det af fullmäktige för riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet
under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån
meddela dess nådiga garanti.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottagas.

§ 15.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett
tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank
inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om
rikets mynt af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens önskan,
inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt enligt den
i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund, att en
krona räknas lika med en riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjensteman.
A sedlame af fem och tio kronors valör anbringas en tryckt och en handskrifven
namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda
med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.

Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar ä fem riksdaler eller
kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4
februari 1859 och den 7 November 1873 samt dels i stadgarne för tjenstgöringen
i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och
skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning
och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Sedlar å riksdaler få hädanefter icke utlemnas i rörelsen; och skola
sådana till riksbanken ingående sedlar på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

$ 16-*)

I riksbankens bufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de
valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige tillse
att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den 30 maj
1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd
af guld-,, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka
endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma
slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket
som helst med 10 kronor delbart belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast
i mån af tillgång.

§ 17.

Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till invexling
med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, prägladt efter myntordningar
äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets polletter. Sådant
mynt får icke åter utvexlas.

Kopparskiljemynt, prägladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i
riksbanken qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt mynt, prägladt efter 1873
års myntlag, ersättas.

Fullmäktige ega bestämma till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej
vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras.

*) Rörande gångbarheten af mynt, prägladt i enlighet med lagen om rikets mynt den 30
maj 1873, äro genom nämnda lag följande stadganden meddelade:

_ "Myntstycke af guld, silfver eller brons, som blifvit vanstäldt eller genom skafning, filning,
borrning, tillödning eller annan olaglig åverkan af hvad slag som helst skadadt, skall hafva förlorat
sin egenskap af lagligt betalningsmedel.»

»Guldmynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när det
genom nötning förlorat mer än två procent, men till alla andra när det förlorat mer än en half
procent af den vigt, som det enligt nämnde lag skall ega, nemligen 10-kronstycke 4,4803 gram
och 20-kronstycke 8,9gog gram.»

»Skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när det
är så nött, att det ej med säkerhet kan skönjas, huruvida det för rikets räkning är prägladt, men
till alla andra, när prägeln genom nötning blifvit otydlig.»

§ 18-

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar användas: hufvud- och
afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignation^- och vexlar; sedlar,
utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden
sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar och
hvilka i (ifrigt af fullmäktige pröfvas hora till emottagande godkännas, samt vid uppvisandet
betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar, som efter vederbörande
styrelses bepröfvande anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige
meddela föreskrifter.

Mom. 2. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filialbanksassignationer
och vexlar, äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara
vexlar, skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas; börande
förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen i afdelningskontoren makuleras.
Enskilda penningeanstalters på annan ort än Stockholm betalbara vexlar
inkasseras så fort sig göra låter.

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas
för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

C. Om folior ältning ar ock postvexelrörelsen.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag som drifva
bankrörelse, och andra, som sådant önska, skall i riksbankens såväl hufvud- som
afdelningskontor emottagas och å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken
att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestå!-;
och skola, med undantag af staten samt dess allmänna verk och kassor, öfriga räkningshafvare
erlägga den afgift för räkningens hållande, som af fullmäktige bestämmes.

För medel, som å dessa räkningar innestå, erlägger riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.

Bih. Ull Biksd. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band,

("Banko-reglementet.) 2

Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt
anvisning eller assignation, eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvarne tillhandahållas utan afgift.

§ 21.

Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emellan,
ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta penningar
mot erhållande af till viss man eller ordres stäld vexel, att vid uppvisandet inlösas
antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret eller ock i hufvudkontoret
eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å denna rörelse
för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

i) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditivrörelse
användas.

c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre belopp
än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligge det fullmäktige att sådana
medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt att kunna,
der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse att, vid afsändning
af riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta
ord: »Inlöst i afdelningskontoret i N. N.»

d) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större belopp,
än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret att
för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret; gällande härvid till
efterrättelse hvad som i afseende å afdelningskontorens assignering i öfrigt är eller
varder stadgadt.

e) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något tillfälle
vara otillräckliga för infriande af vexla! eller af sådana assignationer, som enligt
punkten d) kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna förskott,
hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt

förseglade paketer.

§ 22.

Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer, aktier
och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt

å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer
eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som
ock förbindelse för riksbanken att mot bevisets återbekommande och betalning af
nedan bestämda förvaringsafgift återställa de i förvar emottagna handlingarna eller
lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp, eller ock utbetala det värde,
som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper;
skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt
af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt på viss person, skall
innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter
vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för riksbanken att, mot
bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa
det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas
i beviset upptagna värde i rikets mynt.

Mom. 3. I hufvudkontoret, må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom
kontoret gifves, jemväl emottagas paketer eller annan flyttbar egendom under försegling
och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stäldt till viss
man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd
samt förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af
nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens
sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör, för
år räknadt, en tiondedels procent af papperens eller myntets i beviset upptagna
värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre hundratal kronor, samt
betalas, utan afseende på förvaringstidens längd, för minst tre månader, äfvensom
lägre afgift än tio kronor icke beräknas.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets
rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods af en kubikfots rymd.................................................................

» » » två » » .................................................................

» » » tre » » 1 kr.

» » » fyra )> » 1 »

» » » fem » » 1 »

och för hvarje kubikfot öfver fem............................................................

dervid godset alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad utöfver hel
kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half kubikfot eller mera
anses för hel; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för
minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnadc värdepapper,
guldmynt eller försegladt gods:

50 öre.
80 »

5 »
30 »
50 »
15 » ,

att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värde å
handlingar eller guldmynt eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd
förvaringsafgift, depositum icke emottages;

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt,
bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt att
obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder, eget
fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för ifrågavarande
rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

E. Om upp- och utlåningsrörelsen.

1. Om upp- och afskrifnings- och depositionsrörelsen.

§ 23.

Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter vederbörande
styrelsers pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning, dock att
sådan räkning icke öppnas för staten, dess allmänna verk och kassor, eller bolag,
som drifva bankrörelse.

För dessa räkningar gälle följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller ordres stäld vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare tillhandahållas utan afgift;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

c) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter
insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt ränta å densamma blifvit utfäst.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan äfven,
inom ett maximum af 400,000 kronor, det belopp, hvarå sådan på hvarje räkning
godtgöres; och hvilken ränta för öfrigt kan vara olika i hufvudkontoret och de
särskilda afdelningskontoren.

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas antingen å bestämd
dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd uppsägning under
följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne
lyftas;

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmäktige.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom afdelningskontoret i Göteborg
för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom afdelningskontoret
i Malmö för Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret
i Luleå för Westerbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Wisby för Gotlands län, samt genom riksbankens hufvudkontor för
rikets alla öfriga län; dock att hinder icke möter mot meddelande af lån utan
afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet, utan
afseende på den bär ofvan bestämda distriktsindelning.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller
annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda effekter;

d) beviljande af kassakreditiv; och

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån skola, i den mån ingifna lånehandlingar dertill föranleda,
användas högst tio millioner kronor.

a) Diskontering af vexlar.

§ 28.

Mom. 1. Diskontering tillätes allenast af vexel, som, stäld i svenskt mynt
ock betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på inom
riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexellag
stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm,
eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte, skall å
vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken
betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen
löpande förskrifning eller accepterad invisning motsvarande minst hela det sökta
lånebeloppet;

eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ so.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandens förbindelse och pant enligt medföljande,
på riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor öfverlåtet
upplagsbevis å smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, tackjern, stål, koppar,
messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller annan plats under
tillsyn och ansvarighet af stadsmyndighet eller ock af samfund eller bolag, hvars
åtaganden i nämnda afseenden fullmäktige pröfvat vara för riksbanken betryggande;

börande i upplagsbevis panten upptagas till ämne, sort och vigt, med sådana kännetecken,
att den kan från andra upplag å platsen skiljas; dock att uti upplagsbevis
från Stockholms och Göteborgs vågar panten, så vidt den icke består af tackjern,
endast upptages till ämne, sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar
af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.

Mom. 4. Med såväl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade
pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta och
på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt, låta
anställa inventeringar å de på vågarne för riksbankens räkning pantsatta effekter.

d) Beviljande af kreditiv.

§ 31.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontoret;

b) jernkontoret;

c) sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig
myndighet;

d) bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den 6 oktober
1848 angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska, och således
äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar;
dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida och
till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda
vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas; samt

e) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af vederbörande
styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret och jernkontoret
befriade.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditiv-afgiftens belopp bestämmes af fullmäktige
och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres icke
riksgäldskontoret; icke heller sparbanker och folkbanker för hvad af dem beviljade
kreditivbelopp, som icke öfverstiger: för Stockholms stads sparbank 50,000 kronor,
för Göteborgs sparbank 20,000 kronor samt för hvarje af de öfriga 10,000 kronor.

Mom. 3. Riksgäldskontor^ eger att vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv
af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det vederbörande styrelse att i
hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal.
Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om denna
slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast öfverskjutande
fullt tiotal.

Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld invisning, å
hvilken summa datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss
man eller ordres stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande
behörigen folierade och numererade vexelblanketter kreditivhafvare tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt
kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet
öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån
som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges
ej afgift.

e) Beviljande af afbetalningslån.

§ 32.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom
pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta full
säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom för egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr,
om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 400 kronor eller å helt tiotal
kronor derutöfver.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje
afbetalningstid, om så fordras, förete bevis om egen och löftesmäns fortfarande
vederhäftighet eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest
hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Ofriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende
å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån
af detta slag å större sammanlagdt belopp än tillgångarne medgifva, beviljas lånen
i den ordning anmälan derom ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlåningsrörelsen.

§ 33.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:

l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdelningskontoren;
samt

3:o tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid afdelningskontoren;
dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjensteman och betjente
att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv
mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än
den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att denna inskränkning ej gäller
i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt, så framt derför ställes säkerhet
i fast egendom, vågförda effekter, aktier eller obligationer.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der
diskontering, lån eller kreditiv sökes.

Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt
än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller löftesmäns
vederhäftighet ej är af styrelsen känd eller den erbjudna panten icke, ensam
för sig, anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med embetsintyg af länsstyrelse,
magistrat, borgmästare eller domhafvande, eller ock med af enskild man, för
hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt
vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna
säkerhet samt med noggrannhet tillse att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas;
och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla
de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernes ställning och
förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Bih. till Riksd. Prof. 1877. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet.)

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve kunna
skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige
män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande,
erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos
riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra
sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvudoch
afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt, under de vilkor och
förbehåll fullmäktige bestämma.

Mom. 1. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för
afdelningskontoren, som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor
vare det uttryckligen förbjudet, att såsom kommissionärer taga någon befattning med
vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i riksbankens hufvudoch
afdelningskontor.

Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos full.
mäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag. Öfver,
trädes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse eller af tjensteman,
anmäles förhållandet i förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget genast
entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig
domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka
ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige
från befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmäktige
bestämma med afseende å såväl penningeställningen som utlåningstiden och de
säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvudkontor
och vid hvartdera afdelningskontoret.

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas,
påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är
å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår intill dess full
betalning sker.

§ 37.

Diskontering och utlåning sker i riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö alla söknedagar, vid afdelningskontoret i Luleå minst
tre och vid afdelningskontoret i Wisby minst två dagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarna undergått granskning, och kreditivtidcn
räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af saväl öfverståthållareembetet
i Stockholm som samtlige Konungens befallningshafvande och öfrige exsekutorer
skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af
hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda
myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till
hufvud- eller afdelningskontor insända.

Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar.

§ 39.

Mom. 1. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af
dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus
och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre
bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.

Mom. 3. De af allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af denna banks
obligationer, från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet
på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864 års slut
utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56 öre, liqvideras i öfverensstämmelse med uppgjordt
aftal och antagen amorteringsplan.

Mom. 4. Ingående afbetalningar å riksbankens inom linien förda fordran
hos Södertelje kanalbolag hänföras till vinsten för året; och kommer den för nämnda
fordran af vederbörande afgifna förbindelse att fortfarande hos riksbanken förvaras.

Mom. 5. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående
fordringar,, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till riksgäldskontoret
aflemnas vid slutet af hvarje tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande
af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda kontors förvaltning.

Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar, skola
fullmäktige till Kongl. Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse
öfver inkomster samt utgifter och förluster i och för statslånefonden.

Afdelning 3.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 40.

Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid
hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande, att föra
ordet när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. 3. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.

Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall:

a) om han blifver ledamot af statsrådet;

b) om han ställes under förmynderskap;

c) om han till borgenärer all sin egendom afträder;

d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott;

e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att inför
rätta föra andras talan;

/) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåfvor sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom
våld och hot stört valfriheten.

Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

§ 41.

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efterrättelse
ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på riksbanken särskildt
utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger det fullmäktige
att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållande till

riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att
det, enligt Riksdagens beslut, tyst vara bör.

§ 42.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger att,
i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige
fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem
emellan, föredraga ärendena inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut,
verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva
tillsyn öfver göromålen inom riksbanken, äfvensom öfver Tumba pappersbruk
och riksbankens tryckeri, samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad,
hvilken det åligger, att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter
ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes
åligganden.

Mom. B. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en half
månad ärligen.

Mom. 4. De till fullmäktige och deras deputerade utgående aflöningsförmåner
äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

§ 43.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en
gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes, dock må ärenden,
som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige,
derest tre af dem äro om beslutet ense, men i sammanträden med fullmäktige i
riksgäldskontoret skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstå vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmäktige
till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall
då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet
sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en
eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej
på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd
af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar,
hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar
ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut,
fattadt i fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- ock kreditivansökningar verkställes
alla söknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt
minst två bland öfrige fullmäktige.

För bifall till ansökning fordras afgjord röstöfvervigt.

Mom. 3. I de fullmäktiges behandling tillhörande mål skola vederbörande
tjenstemäns utlåtande infordras, derest sådant för målets utredning nödigt anses.

§ 44.

Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hållas hemliga, räknas, utom
diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och beslut
rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder
till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af
banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskild t
protokoll, ej får yppas förr än banko-utskottet, Riksdagens revisorer eller fullmäktige
anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken.

§ 45.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än Riksdagen och dess banko-utskott, i de fall detta
sistnämnda eger att föreskrifter å Riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer
allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan
i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan
riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitie-ombudsman.

§ 43.

Skulle, i något fall, Kong!. Maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman
till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare
det fullmäktige förbjudet att i denne embetemans närvaro om beslutet öfverlägga
och detsamma fatta.

§ 47.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket för
riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottag^, så fort lämpligen

ske kan redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants;
och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan
afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna
bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige
hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven
anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 49.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, bevilja de riksbankens gäldenärer, som till borgenärers
förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken,
men ega för öfrigt icke att efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och
gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas
nästblifvande banko-utskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret som, på förslag af
vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda
fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 50.

öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos bankoutskott
gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade,
skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 51.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst, genom ombud, utsedt inom
eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren.

§ 52.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel
utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidraget till banko-statens enke- och pupillkassa;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro
i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de från fullmäktiges s. k. dispositionsräkning nu utgående årliga anslag.

Och ega fullmäktige att af de på anslaget till berörda dispositionsräkning
uppkomna besparingar dels utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill
närvarande tid af det register öfver riksbankens handlingar, som till och med 1825
blifvit upprättadt, och dels att meddela understöd åt sådana i torftiga omständigheter
stadda enlcor och barn efter tjensteman och betjente vid riksbanken och
diskontverken, som icke äro berättigade till erhållande af pension från dessa inrättningars
pensionskassor.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos banko-utskottet göra anmälan.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver riksbankens pappersbruk
Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för
brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de
der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhöra den löpande bruksdriften,
underställas fullmäktiges pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt
behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kännedom
af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd
med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje
år verkställa inventering af förråden vid bruket.

§ 54.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat
afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver be Bihang

till BiJcscl. Prut. 1S77. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet.) 4

stämda föreskrifter saknas, må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de först
rådfört sig med banko-utskottet.

§ 55.

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af
riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af
fullmäktig^! afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom underställas
banko-utskottet.

§ 56.

Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens tillstånd, rörelse
och förvaltning i sin helhet till såväl banko-utskottet som Riksdagens revisorer öfver
statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret.

§ 57.

Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens
redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så
fordras, utan tidsutdrägt, till säker ort inom riket förflyttas; och böra fullmäktige,
vid slikt förhållande, af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å
Carlsborgs fästning för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest
större eller mindre del af riksbankens redbarbeter kan i händelse af behof förvaras.

§ 58.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret, med
Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga
hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens 98 § att, om justitie ombudsmannen dör eller sin befattning
nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i embetet
den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som
Riksdagen utsett att justitie-ombudsmannen efterträda, till verklig justitie-ombudsman
■ förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger,
genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita, välja en annan;

enligt regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning
på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen
stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssumrnans
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens 32 §, att vid riksdagens början genom tre delegerade
tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka
sin behörighet;

enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af riksbanken § 7, att, när för
ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima riksdag är afslutad
och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget utföra,
uppå anmälan derom, inkalla närmast i ordningen varande suppleant att i revisionen
deltaga.

Derjemte ega fullmäktige utse ett ombud att å riksbankens vägnar deltaga
i granskningen af Södertelje kanalbolags räkenskaper.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige i riksbanken
dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar,
såsom ledamot deltaga i Göta kanaldirektion; skolande nytt val dertill hvarje år
anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. — Bemälde fullmäktige
må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper.

Afdelning 4.

Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå och
Wisby och deras åligganden.

§ 59.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö
utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera afdelningskontoret i Luleå och Wisby
af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sender,
efter kalenderår räknadt, utses al fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att
derförinnan, om och när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller
alla ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan
eller andra ledamöter genast inväljas.

Algår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot
att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått.
Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöterne i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskildt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande
och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie
ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess fullmäktige derom förordnat.

Mom. 4. Ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid Göteborgs
eller Malmö afdelningskontor, eger att å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning,
bestämma och sedan de förordnat om göromålens skötande, åtnjuta en
och en half månads ledighet årligen.

§ 60.

Vid förvaltningen al afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse
icke allenast de lör riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och regie -

menton, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras
deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt hålla hvad som
rörer enskilda personers förhållande till afdolningskontoret.

§ 61.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning
inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen
emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de
föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bcmälde ledamot jemte en af styrelsens öfrige ledamöter, hvilken
fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kontoret
förenade göromål.

Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål.

§ 62.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en
gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter vara närvarande. Uppstå vid
dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, galle flesta
rösterna, och då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditiv-ansökningar
sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedagar
och styrelsen öfver afdelningskontoret i Luleå minst tre och styrelsen öfver
afdelningskontoret i Wisby minst två dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas
med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning om försträckning
ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter äro om bifall ense.

§ 63.

Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande finnes
nödigt, å riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar å tusen kronor hvardera,
dock under vilkor att anvisningarna utfärdas endast å tryckta blanketter, hvilka,
med utsatt nummer och belopp, från fullmäktige utlemnas; att anvisningarna underskrifvas
af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte en annan styrelseledamot

samt kontrasigneras af kamererare]}; att anvisningar icke få på förhand utskrifvas
till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas endast i den mån, som de
för afdelningskontorets rörelse erfordras; samt att med första efter anvisningarnas
underskrifvande afgående post anmälan om utfärdandet, med uppgift å nummer,
utgifningsdag och namnteckningar å anvisningarna, till hufvudkontoret insändes.

Öfverflyttning af medel från eu till annan räkning i riksbankens hufvudkontor
eller omedelbart uttag från afdelningskontorets räkning derstädes verkställer styrelsen
medelst utfärdande af handskrifven anvisning.

§ 64.

Mom. 1. Afdelningskontorens räkenskaper och förvaltning granskas årligen
genom fyra personer, af hvilka Riksdagens Kammare utse hvardera två.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde revisorer,
när de sammanträda, angående diskonterings- låne- och kreditivrörelsen samt hithörande
bevaknings- och utsökningsärenden, som till Riksdagens banko-utskott och
revisorer öfver stats-, banko- och riksgälds-verken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den
till banko-utskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerne
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 65.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptaga»
i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandel^ äfvensom
ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens omfång
och beskaffenhet, bestämma till så väl beloppet som detsammas fördelning ledamöterne
emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode, lämpadt efter den tid,
han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Afdelning 5.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.

§ 66.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande
göromål handläggas af de vid hvartdera anstälde tjensteman, i öfverensstämmelse
med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller deras
deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för den
dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana
förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente
stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid
nästkommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse.

§ 67.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister.

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator.

Tredje graden: kamererare, ombudsman och förste revisor.

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid afdelningskontoren
i Luleå och Wisby eller på ombudsmannen och kanslisten vid kontoret
i Göteborg eller ombudsmannen vid kontoret i Malmö.

§ 68.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvartdera
kontoret, än aflöningsstaten upptager.

Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
någon tid finnas oundgängligen beliöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa
den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå
lämpliga arvoden.

Mom. 3. Yäkthet]ening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till erforderligt
antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal aflöningsstaten
angifver.

§ 69.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arvoden såväl åt de tjensteman, hvilka biträda deputerade med göromål
och bestyr i och för vexlars köp och försäljning, som ock åt de tjensteman, hvilka
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 35, mom.
1 här ofvan.

Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare
i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arvoden
fullmäktige finna skäliga.

§ 70.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å
lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i post- och inrikes tidningar, ansökningstid
af tretio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet tjenst
inom viss tjenstegrad.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen förbinda
sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa vederhäftig
borgen eller annan säkerhet, till det belopp fullmäktige eller vederbörande styrelse
kunna komma att bestämma.

Mom 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas. «

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes

skicklighet och lämplighet till fullmäktige, Indika hafva att tillsätta tjensten samt
utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega att antaga och entlediga behöfliga biträden för de
göromål och bestyr, som härflyta af vexlare köp och försäljning; börande deputerades
åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 71.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,
äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad
ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande
styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan,
innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 72.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland
de| sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan
endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven
erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 73.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller
första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning
utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken
förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar
tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.

§ 74.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med mindre fullmäktige
eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin förent''/».
till RiJcsä. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.

(Banko-reglementet.) 5

gående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en
dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.

§ 75.

Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldige att
underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad.

De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna al fullmäktige
för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller
högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den
sålunda förflyttade ersättning af riksbankens medel för resekostnaden och annan
utgift, som förflyttningen för honom kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya
samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 76.

Mom. 1. Blifvor tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och
göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta, om vikariat, ege fullmäktige eller
vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af
riksbankens medel använda vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö ett belopp, motsvarande lägsta lönen i första tjenstegraden, samt vid
afdelningskontoren i Luleå och Wisby högst fem hundra kronor för år räknadt.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande,
utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i
och för tjenstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige
pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill, att
han sin egendom åt borgenärer afträdt eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad
eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till tjenstens bestridande
under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§ 81 och 82, kan
komma att fortfara. *

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, ega, så

vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång .-kan ske, hvar r
sin ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under en månad och
de öfriga en och en half månad hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö al styrelsen.

§ 77.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk
eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst,

§ 78.

Mom. 1. Öfver vaktmästare;, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie vaktmästare
tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.
Mom. 2. Yaktbctjening vid afdelningskontor antages och entledigas af styrelsen,
ordinarie till det antal aflöningsstaten bestämmer.

§ 79.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare ^ meddelas vid
hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. År vaktbetjent
af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse
förordnas att tjensten förrätta, af riksbankens medel erhålla arvode, motsvarande
vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelönen och vid afdelningskontor högst
den sjukes lön, men sökes eljest ledighet eller måste någon från tjensten afhållas,
derför att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på
den tjenstlediges bekostnad.

§ 80.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt,
antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej later sig af förmäns tillsägelser
och varningar rätta, eller ock beträdes mod större fel i tjenstgöringen ellei med
ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att

föi hållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma huruvida sådan anmälan
hör till åtgärd föranleda; i hvilket fall tjena temannen skall lemnas tillfälle att
sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes
tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet,
skall lian efter fullmäktiges pröfning erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning
eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre delen af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen,
afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större eller
mindre del af lönen, eller tick skiljes han ifrån innehafvande tjenst.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten
erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att från
tjensten och densamma afföljande förmaner entlediga den, med hvilken kontoret
finnes icke vare belåtet; agande fullmäktige att i afseende på tjensteman vid afdelningskontor
vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel
kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana
tillämpa.

§ 81.

Tjensteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas att
tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom
två åi flan förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan
säkerhet, som i § 70 inom. 2 omförmäles, värde han likaledes från tjensten skilj el.

§ 82.

Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträda bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall,
om han icke senast sex månader efter det inställelsedagen i konkursen inträffat,
styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande
tjenstebefattning.

_ ^om- 2. Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i riksbanken
förlustig.

§ 83.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna
lefvernet af den svara beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende

ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i riksbanken
innehafvande tjenst.

§ 84.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga
förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse
eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af
deputerade eller för afdelningskontor af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen,
från listan öfver extra ordinarie tjensteman atföras.

§ 85.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller
på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer
det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktigt
från tjenstgöring under längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre
del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.

§ 86.

Beräknandet af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på dels den
lön de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år de användt såsom extra
ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst.

§ 87.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder eller tjenat
femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande i sin öfriga lifstid
af hela lönen såsom pension.

§ 88.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och tjenat
fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom pension,
då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt
helsotillstånd.

§ 89.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande i och
utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han fyllt sextio år och tjenat
fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande
lön. Före uppnådde sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan
afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring
pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst
afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga
deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda
pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock
med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 90.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af
ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan ofärmögenhet är förhindrad att vidare gagna
riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige
att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf äro
fastställda.

§ 91.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 92.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden utöfver
fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet;
och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlemnas senast å
den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till
pröfning upptagna.

Mom. 2. öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor fattade
beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,

kunna besvär anföras bos näst sammanträdande bankoutskott eller, mellan riksdagarne,
hos revisorerne af riksbanken; dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast
i det fall att klaganden blifvit från tjensten skiljd eller förklarats skyldig afstå
någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i
frågor om befordringar, senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt och
i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit
del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären böra till
fullmäktiges expedition inlemna^, när de äro ställda till banko-utskottet, sist å den
dae riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerne af riksbanken, sist
fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt senare än fjorton
dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet
eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen
efter den då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 93.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som
på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa
godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp fullmäktige bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anställde för papperstillverkningen en verkmästare
och en papporsmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen
en bokhållare, Indika alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande
tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af
banko-utskottet den 15 december 1857 fastställda instruktion, med den ändring, som
af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning följer.

§ 94.

Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner kommer den af banko-utskottet, på grund af rikets
ständers beslut den 11 oktober 1860, utfärdade aflöningsstat att tjena till iakttagande
med den ändring, som följer dels af andre bokhållarotjenstens indragning, dels af

1874 urs riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjenstemäns löneförmåner;
agande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde vid
kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 1,000 kronor årligen
i enlighet med 1874 års riksdags beslut.

Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskedas af
förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige
aflöning och öfriga förmåner.

För de lån med omsättningsrätt, som vid tiden för tillämpning af de nya
stadgandena rörande lån med afbetalningsrätt redan äro utgifna, galle fortfarande
de uti § 32 af bankoreglementet den 20 maj 1874 gifna bestämmelser.

Jemlikt § 8 i den för banko-utskottet gällande instruktion, har utskottet,
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse
med de i lagen för rikets ständers bank den 1 mars 1830 fastställda grunder,
upprättat och sammanfattat förestående reglemente, att, intilldess annorlunda kan
varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande;
kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden
att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan
stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter, må kunna
tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige besörja, att lagarne angående myntbestämningen
och för rikets ständers bank af den 1 mars 1830, kongl. kungörelserna
af den 30 maj 1873, angående rikets mynt och om öfvergången till det
nya myntsystemet, samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format af
trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.

Stockholm den 15 maj 1877.

Öfver g ängs stadgande:

J. J. Ekman.

Arvid Gumselius.
A. de Maré.
Carl Ericson.

Adolph Peyron. Carl Ribbing.

(lust. von Brann. Nils Sundin.

A. Cederström. Åke Andersson,

John Penning’.
Robert Rettig.
C. I. Bengtsson,

A. P. Danielsson.

N. Fosser,

Ola Månsson.

E. A. Hernblom.

Aflöningsstat
för Sveriges Riksbank.

A. Fullmäktige i Riksbanken:

sju fullmäktige uppbära i årligt arvode, hvardera.................

hvarförutan två deputerade åtnjuta hvardera.......................................

och en vikarierande deputerad ..........................................................

B. Hufvudkontoret i Stockholm.

Tj enstemännen:

Å lönestat:

nitton i första tj enstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare, kanslister,
hvarje ..................................................................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till ..........................................................................................

nitton i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie,

registrator, hvarje .........................................................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till...........................................................................................

efter tio års..........................................................................................

fem i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor,

hvarje ...........................................................................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till............................................................................................

efter tio års tjenst i graden ........................................................

sex i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till
Bill. till Eiksd. Prof. 1877. 10 Smil. 1 Åfd. 2 Band.

(Banko-reglementet.)

kronor 4,000
„ 8,000
„ 3,000

kronor 1,000:

„ 1,500:

„ 2,000:

„ 2,500:

„ 3,000:

„ 3,500:

„ 4,000:

„ 4,500:

Å arvodesstat:

Tjenstgöring spenning ar:

till tjensteman i l:a tjenstegraden hvarje .......................................... kronor

» » i 2:a » » .......................................... „

» » i 3:e » » .......................................... „

» de tjensteman i fjerde graden, Indika uppbära 4,000 kronor i

lön, hvarje..................................................................................... ,,

till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje ........................ „

600:

800:

1,000:

1,200:

1,500:

Missräkning spenning ar:

till kassörerne, hvarje ......................................................................... „ 1,500:

» den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå bronsmyntkassan
.................................................................................... „ 500:

Arvoden:

för vård om riksbankens förvaringskassor, låne- och säkerhetshandlingar
samt andra behållningar:
åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra tjensteman, hvilka
af fullmäktige till vårdare af förvaringskassorna förordnas, hvarje

1,000 kronor, eller tillsammans ..................................................

åt två kamrerare i bankkontoret, den särskildt förordnade vårdaren
af dagkassans fasta behållning, samt bokhållaren i sedelkontoret,

hvardera 600 kronor, eller tillsammans .......................................

med hvilka arvoden följer skyldighet att verkställa granskning och
uppräkning af förslitna sedlar å de lägre valörerne;

åt kommissarien i sedelkontoret .........................................................

åt ombudsmannen ................................................................................

åt kamreraren och bokhållaren vid kontoret å norrmalm, såsom
vårdare af dagkassans norra afdelning, hvardera 600 kronor,

eller tillsammans ...........................................................................

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie

och extra ordinarie tjensteman......................................................

till registratorn....................................................................................

» brandchefen ...................................................................................

» vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling .....................

7,000:

2,400:

600:

1,200:

20,000

300

600

500

VaJctbetj eningen:

öfvervaktmästaren och brandmästaren: lön......................................... kronor

tjenstgöringspenningar .................................................................. ”

jemte fria husrum och vedbrand;

vaktmästarne, hvarje, lön ............................................... hr. 700.

tjenstgöringspenningar.............................................. ® JL00; — „

hvilka belopp, efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt
välförhållande, kunna höjas till:

lön:............................................................................ kr. 800: -

.................... » 200: — ..

tj enstgörmgspenmngar

C. Afdelningskontoret i Göteborg:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera ...........................................•_.......

samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
.....................................................................................

jemte fri bostad.

2. Tjenstemännen:

1 lönestat:

två i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera..............._•........

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till.............................................................................................

tre i andra graden, bokhållare, kassör, registrator, hvardera .............

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till............................................................................................

efter tio års ..........................................................................................

en i tredje tjenstegraden, kamrerare.........................................;........

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till............................................................................................

efter tio års till .....................................................................................

ombudsmannen .....................................................................................

kanslisten...............................................................•••••''•..........................

1,400: —
600: —

800: —

1,000: —

2,400: —
3,600: —

1,000: —

1,500: —
2,000: —

2,500: —
3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: —
1,600: —
800: —

k arvodesstat:

Tjenstgöring spenningar:

till tjenstemarmén i första graden, hvardera...................................... kronor 600: —

till tjenstemännen i andra graden, hvardera....................................... „ 800: —

till tjenstemännen i tredje graden ..................................................... „ 1,000: —

till ombudsmannen................................................................................. 5) 900: _

Missräkning spenning ar:

till kassören .......................................................................................... 800: _

Arvode:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie

och extra ordinarie tjensteman...................................................... „ 3,000: _

3. Vaktbetj eningen:

en vaktmästare: lön ............................................................................ 600: _

tjenstgöringspenningar .................................................................. 125: _

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön.................................................................................. 600:__

jemte fri bostad och vedbrand.

D. Afdelningskontoret i Malmö:

1. Styrelsen:

fyra styrelseledamöter, hvardera ....................................................... kronor 1,800: _

samt derförutan den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
........................................................................................ „ 3,200: —

jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid behof
upplåta rum för styrelsens sammanträden.

2. Tjenstemännen:

1 lönestat:

två i andra tj enstegraden, bokhållare, kassör, hvardera..................... kronor

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till............................................................................................ v

efter tio års ........................................................................................ »

en i tredje tjenstegraden, kamrerare................................................... ,,

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden
till .......................................................................................... >>

efter tio års ........................................................................................ »

ombudsmannen..................................................................................... „

i arvodesstat:

Tjenstgöring Svenning ar:

till tjenstemännen i andra graden, hvarje .......................................... „

till tjenstemännen i tredje graden ..................................................... ,,

till ombudsmannen................................................................................ „

Missr ältning spenning ar:

till kassören ........................................................................................ „

Arvode:

till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie

och extra ordinarie tjensteman.................................................... „

hvilket belopp, så länge de ordinarie tjenstemännen icke nedgått

till det antal staten upptager, utgår med endast...................... „

3. Vak tbetj eningen:

2,000: —

2,500: —
3,000: —
3,000: —

3,500: —
4,000: —
1,000: —

800: —
1,000: —
500: —

800: —

1,800: —
900: —

en vaktmästare: lön

600: —

tjenstgöringspenningar ................................................................ kronor 100:

jemte fri bostad och vedbrand.

en husdräng: lön.................................................................................. „ 400:

jemte fri bostad och vedbrand.

E. Afdelningskontoret i Luleå:

två styrelseledamöter, hvardera............................................................

den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen,
arvode ........................................................................

kamreraren, tillika kassör, lön ............................................................

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare
400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar...............................................................

och missräkningspenningar............................................................

bokhållaren, tillika registrator, lön.....................................................

hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med
300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar................................................................

ombudsmannen, arvode ........................................................................

till extra biträde vid kontorsgöromålen ............................................

vaktbetjenten, arvode ...........................................................................

jemte fri bostad och vedbrand.

900:

2,400:

1,200:

800

500

900

600

500

200

300

F. Afdelningskontoret i Wisby:

två styrelseledamöter, hvardera...........................................................

den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen,
arvode ............................................................................

kamreraren, lön............................................................. kr. 1,000: —

missräkningspenningar .......................................... » 200: —

bokhållaren, tillika registrator, lön.....................................................

ombudsmannen, lön ............................................................................

vaktbetjenten.........................................................................................

600:

1,000:

1,200:

800:

300:

200:

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:

l:o. Deputerad, som enligt § 42, mom. 3 åtnjuter ledighet, bibehåller sitt
arvode såsom deputerad, men afstår arvodet såsom fullmäktig under den tid ledigheten
begagnas.

2:o. Styrelseledamot för den dagliga förvaltningen i Göteborg och Malmö,
som åtnjuter ledighet enligt § 59 mom. 4, bibehåller sitt särskilda arvode och öfriga
förmåner, men afstår arvodet såsom styrelseledamot under den tid ledigheten begagnas.

3:o. Tjensteman vid hufvudkontoret eller vid kontoren i Göteborg och Malmö,
som innehar tjenstebefattning utom riksbanken, bibehålies vid förutvarande inkomster
och kan således icke tillträda här ofvan bestämda aflöningsförmåner, innan han sådan
tjenstebefattning frånträdt, dock att detta icke gäller för ombudsmännen vid Göteborgs
och Malmö kontor eller kanslisten vid förstnämnda kontor.

4:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under
hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad
eller befordrad.

5:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses
endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande,
bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom anvisas.

6:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön, tjenstgöringsoch
missrälvningspenningar, men icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande.

7:o. I öfrigt åtfölja de å arvodesstat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar
samt andra arvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas
under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna medgifva
den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande,
att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.

8:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige samt
styrelserna för kontoren i Göteborg och Malmö att anvisa till extra ordinarie tjensteman
arvoden, beräknade efter tusen kronor för år, äfvensom för kassörstjensterna
missräkningspenningar, allt likväl inom de i aflöningsstaten dertill anslagna medel.

9:o. Nuvarande registratorn vid afdelningskontoret i Malmö bibehålies vid
förutvarande inkomster, till dess, efter inträffad ledighet, den nya staten kan fullt
tillämpas; hvarjemte nuvarande ombudsmannen vid samma kontor bibehålies vid
förutvarande fördelning af inkomsterna i lön 1,200 kronor och tjenstgöringspenningarne
300 kronor.