för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 10 Maj 1870 (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 10 Maj 1870.

Sedan Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag vidtagit åtskilliga beslut, innefattande,
i flera hufvudsakliga afseende!!, dels en verklig återgång, dels ett närmande
till de i Sveriges Rikes Ständers Beslut och Förordning om Banken i Stockholm
af den 22 September 1668 för Bankens verksamhet från början utstakade hufvudgrunder,
hvilka, till följd af krig, olyckor och hvarjehanda tvingande omständigheter,
under tidernas lopp fatt vidkännas flera rubbningar och afvikelser, samt
Rikets Ständer vid samma Riksdag, gemensamt med Konungen, sålunda bestämt
Bankosedelns silfvervärde, att 2§ R:dr, eller 128 skillingar i sedlar, skola motsvara 1
R:dr i silfver, enligt den, med afseende å en viss lindrig slagskatts inb er åkning i
myntet, förändrade 1664 års myntfot; så har Banken den 1 Oktober 1834 blifvit
ånyo öppnad till utvexling af silfver enligt nyssnämnde grund för inlösen af dess
sedlar, med det åliggande i första rummet att, genom dessa sedlars oafbrutna inlösen
med klingande mynt, när helst det påfordras, allt framgent bibehålla dem i
oförminslcadt värde.

Banko verkets föremål, enligt ofvan åberopade beslut och förordning om
Banken, är:

A. I egenskap af Depositions- och Vexel-hank:

Bo. Att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sådant åstundan, deröfver fora rakning, och dem vid anfordran
insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de
derå utfärdande assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet; samt att
dessförutan, jemväl till säkert förvar emot vådliga händelser och tillgrepp, under
försegling emottaga och vårda så väl kontanta penningar, som annan flyttbar
egendom.

Bih. till Biksd. Prof, 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

2:o. Att cist inländska myntet må bibehållas vid dess råtta och skäliga
valör samt främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande hindras
och förekomma».

(Se ingressen till 1668 års Banko-Ordning.)

B. I egenskap af Låne-bank.

Att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels på drägliga vilkor, emot
fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda, till befordrande
af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga
ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan.

(Se 1668 åra Banko-Ordning, § 44 och följande.)

C. I egenskap af allmän siats-anstalt.

Att, uti den genom låne-operationerna inflytande och besparda vinst, en
nödhjelps- och tillgångskassa må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att, till
Kong!. Majrts och Fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagnelig ändamål,
disponera.

(Se § 74 i Banko-Ordningen)

Artikel 1.

§ i.

Riksbanken förblifver fortfarande, enligt Regeringsformens 72 §, under Riksdagens
egen garanti och vård; så att den ostörd må förvaltas af de Fullmäktige,
som, på sätt grundlagen föreskrifver, blifvit utsedde, efter de ordningar,
stadgar och reglementen, hvilka redan af Rikets Ständer gjorda äro eller vidare
af Riksdagen göras kunna.

Om Bankens verksamhet, dess grundfond och reservfond.

§ a.

Bankens verksamhet omfattar:

a) inlösen, vid anfordran, med silfver af Bankens sedlar efter deras lydelse;

b) köp och försäljning af vexlar och räntebärande obligationer;

c) emottagning, bokföring och tillhandahållande, vid anfordran, af medel, tillhöriga
såväl Staten samt dess allmänna verk och kassör, som alla öfriga embetsverk,
kassör, allmänna inrättningar, välgörenhets-anstalter, konkursmassor och enskilde
personer;

d) emottagning och vård af kontanta penningar och annan flyttbar egendom,
som under försegling inlemnas; samt

e) upp- och utlånings-, diskonterings- och kreditiv-rörelse.

Bankens kapital-öfverskott eller grundfond skall, utan beräkning af Bankens
fasta egendom och inventarier, mynt- och medaljkabinettet deruti inbegripet, utgöra
en summa af tjugofem millioner rdr, hvadan möjligen inträffande kapitalförminskning
under året af vinsten ersättes.

§4-

Från föregående åren reserverad och under löpande året uppkommande behållen
vinst, som icke erfordras för att ersätta inträffad kapitalförminskning i
grundfonden, utgör Bankens reservfond.

Artikel 2.

Om Bankens metalliska kassa, invexlingen af sedlar, ntmyntningen och

Bankens sedelstock.

Såsom Bankens metalliska kassa anses och beräknas:

a) såväl gångbart som aflyst svenskt silfvermynt;

b) svenskt och utländskt guldmynt;

c) utländskt silfvermynt;

d) omyntadt silfver och guld;

e) silfver och guld, som Myntverket af Banken eller för dess räkning emottagit
och under sin vård eger;

f) det silfver och guld, som blifvit hos hända och säkra handelshus eller
bank-inrättningar å utrikes ort för Bankens räkning nedsatt, eller är under transport
från utrikes ort till Banken;

g) beloppet af uppköpta växlar, betalbara å utrikes ort senast inom 3
månader, hvilka icke till liqvid förfallit eller blifvit för inkassering afsända.

Den del af metalliska kassan, som omförmäles i litt. a), b), c), d) och e)
af förestående §, må ej bibehållas vid ett belopp, som understiger tio millioner
riksdaler riksmynt; hörande fullmäktige, när kurs eller andra förhållanden gifva
anledning att befara uttag af metallisk valuta, i tid vidtaga nödiga åtgärder för
att hindra metalliska kassans nedsjunkande till berörda minimum af 10 millioner
riksdaler.

Afdelning 1.

Metalliska kassan och minimum för densamma.

Afdelning 2.

Åtgärder för metalliska kassans förstärkning.

§ 7.

Mom. 1. Såväl i Banken som vid lånekontoren invexla^ mot Bankens sedlar,
svenskt silfvermynt.

Mom. 2. Vidare emottages och uppköpes i Banken och lånekontoren,
efter de pris, fullmäktige ega att tid efter annan bestämma:

Svenskt och utländskt guldmynt, utländska silfvermvntsorter, med undantag af
skiljemynt, kontrollera»!!: verksilfver samt kontrolleradt eller annat omyntädt guld;
och ega fullmäktige att angående förfaringssättet vid emottagande och inköp af
de i detta moment omförmälda slag af valutor vidtaga de anstalter samt meddela
de föreskrifter, som finnas erforderliga.

Mom. 3. Skulle vid lånekontoren större qvantiteter guldmynt, utländskt
silfvermynt, verksilfver eller kontrolleradt eller annat omyntädt guld erbjudas
till inköp, än som kan liqvideras med de tillgångar, lånekontorens kassör för
tillfället ega, äro dessa kontor berättigade att för inköpets verkställande assignera
på Banken å en för sådant ändamål öppnad särskild räkning, under förbehåll likväl,
att kontoret för det assignerande beloppet, så fort ske kan, redovisar.

§ 8.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att af välkända och solida trassenter
eller endossenter låta i Stockholm, Göteborg och Malmö, efter den kurs fullmäktige
bestämma, köpa vexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på sex månader eller
kortare tid; äfvensom att träffa annat aftal om öfvertagande för Bankens räkning
af utländsk valuta.

Mom. 2. De fonder, som till följd af vexelköp eller andra aftal finnas å
utrikes ort för Bankens rakning stående, ega fullmäktige att på tjenligaste vis
disponera genom indragning af silfver eller guld, medelst afgifvande af vexlar, eller
genom uppdrag till utbetalning på annat sätt.

Införskrifvet silfver och guld skall alltid mot sjöfara försäkras.

Såväl beloppet af de vexlar, hvilka få afgifvas, som kursen å desamma bestämmes
af fullmäktige.

Mom. 3. Fullmäktige ega att förordna hos hvithet eller Indika handelshus
eller bank-inrättningar å utrikes ort depositioner för Bankens rakning få verkställas.

Mom. 4. Fullmäktige, deras deputerade och de ledamöter af lånekontorens
styrelser, hvilka hafva befattning med vexlare köp och försäljning, äro för deras åtgärder
härutinnan ansvarige enligt allmän lag och särskild! gällande författningar.

§ 9.

Fullmäktige berättigas att på utrikes ort försälja sådana af Banken innehafvande
obligationer, som fördelaktigast kunna derstädes afyttra?.

§ 10.

Då Bankens säkerhet det kräfver, ega fullmäktige att, till förstärkande åt
metalliska kassan, å utrikes ort upptaga lån eller bereda Banken kreditiv till
belopp, motsvarande högst tolf millioner riksdaler riksmynt.

I sådant afseende har Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla
det af fullmäktige för Bankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den
form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela
dess nådiga garanti.

§ U.

Med undantag af kontrollerad! verksilfver, äldre svenska silfvermyntsorter,
sådant utländskt silfver-eller guldmynt, som erbjudes till omedelbar invexling efter
de af fullmäktige fastställda pris, samt kontrollerad! guld, skall allt silfver och
guld, som till riksbanken eller för dess räkning levereras, hädanefter, i likhet med
hvad hittills vanligt varit, undergå prof af vederbörande vid Myntverket, hvilkas
deröfver utfärdande attester skola utvisa ej mindre verkliga beloppet i fint, än äfven
värde! i svensk! mynt.

§ 12.

De attester, som från Myntverket utställas öfver derstädes af enskilde, för
Bankens läkning, till myntning aflemnadt silfver och guld, skola af Banken inlösas
med den myntsort, hvarå de lyda.

§ 13-

Fullmäktige berättigas att, efter särskild pröfning för hvarje fall, kunna,
om de finna sådan! lämplig! och för riksbanken fördelaktigt, befria den eller dem,
som till riksbanken aflemna silfver eller guld i plants, från erläggande af myntskatt.

Afdelning 8.

Inlösen af Bankens sedlar med silfver eller guld, myntadt eller omyntadt.

§ 14.

Enligt § I i lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, jernförd
med §§ I och 9 i lagen angående myntbestämningen af samma dag, är
riksbanken ovilkorligen skyldig att, när så på fordras, sina sedlar med svenskt
silfvermynt inlösa efter den grund, att 128 skillingar banko eller 4 riksdaler riksmynt
galla lika med en Riksdaler i silfver i enlighet med gällande förordning
om rikets mynt; hörande fullmäktige tillse att, så vidt ske kan, prägladt silfvermynt
af alla faststälda sorter städse finnes i förråd.

§ 15.

. De i Banken, förråd redan varande och genom vexling dit ingående specier
af Äldre prägel må af fullmäktige utlemnas efter stycketal mot ett pris, icke understigande
4 rall- 3 öre för hvarje specie, dock ej mindre parti hvarje gång än
100 speciel-. °

§ 16.

Det svenska silfvermynt, som vid lånekontoren kan ingå, må jemväl derstädes
i låna- eller vexlingsrörelse åter utgifvas, efter ofvan stadgade grund- dock
utan skyldighet för lånekontoren att silfvermynt tillhandahålla.

§ 17.

, Svenskt och utländskt guldmynt må, i mån af tillgång och rörelsens behof
Iran Banken och lånekontoren utvexla till det pris, fullmäktige finna skäligt
u6r& tcist/SvcilIci.

§ 18.

„ . DÅt, kullmäktige öfverlemnas att kunna, i stället för svenskt silfvermynt,
iiån Banken utgifva icke allenast utländska silfvermyntsorter mot det af fullmäktige
fastställande utvexlingspris, utan äfven silfver- och guldplantsar mot det pris
som fullmäktige, med afseende å Bankens fördel och med ledning af priset å silfver
och guld på utrikes orter, bestämma.

Afdelning 4.

Utmyntning af silfver och guld.

§ 19.

Fullmäktige ega att efter hand och i män af behof låta uppmynta riksbankens
silfverförråd, så att icke något afbrott i utvexlingens jemna gång må
inträffa eller hinder mota att med svenskt gångbart silfvermynt förskottsvis infria
Myntverkets attester, på sätt i § 12 är stadgadt; agande fullmäktige att, efter eget
ompröfvande, vid myntningen låta använda det riksbankens silfver, myntadt eller
omyntadt, som dertill anses för riksbanken förmånligast.

Fullmäktige låta jemväl föranstalta, att riksbankens behållningar i guld
varda, i man af behof, utmyntade.

§ 20.

Silfver- och guldmynt präglas å de valörer, som i gällande förordningar äro
bestämda.

§ 21.

Bankens silfver och guld skall i räkning Myntverket påföras till intrinseka
värdet, efter gällande myntfot, och bör inom möjligast korta tid i mynt återlevereras;
ankommande det på fullmäktige att, i mån af sådan skeende återleverering,
nya qvantiteter utgifva.

§ 22.

Fullmäktige ega att, för hvarje qvartal, af Myntverket erhålla en tabellarisk
öfversigt, som fullständigt redovisar för det af sistnämnda verk från Banken eller
för densammas räkning emottagna silfver och guld; och skall, vid hvarje års utgång,
räkning emellan Banken och Myntverket upprättas samt i begge verken till
ömsesidigt godkännande afslutas.

§ 23.

Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering å Myntverket,
som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfvas, an ställes på
sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid, i hvad Banken rörer, något
finnas att erinra, må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom gorå underdånig anmälan.

Afdelning 5.

Bankens sedelstock samt densammas tillökning och förminskning.

§ 24.

Såsom Bankens sedelstock anses och beräknas:

a) utelöpande sedlar;

b) medel, insätta på räkningar i Depositionskontoret och ej Banken tillhöriga; c)

obegagnade andelar af Inne- och kreditivförlagen, tillhörande de särskilda
lånegrenarne;

dock skall från sålunda beräknad sedelstock afdragas:

l:o förskott till invexling af förslitna sedlar;

2:o invexlade otydliga sedlar; och

3:o förskott till postvexelräkningen.

§ 25.

Maximum för den del af sedelstocken, beräknad enligt förestående §, som
icke motsvaras af Bankens metalliska kassa, fastställes till ett belopp af trettio
millioner riksdaler.

§ 26.

Skillnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning och beloppet
af beräknad sedelstock utgör Bankens obegagnade sedelutgifningsrätt.

§ 27.

Oberoende af de åtgärder, fullmäktige, enligt §§ 7, 8, 9 och 10, hafva att
vidtaga till förstärkning af Bankens metalliska kassa, åligger det fullmäktige att,
när berörda kassa fortfar att minskas eller Bankens ställning i öfrigt det påkallar
:

a) minska diskonteringen och utlåningen från handels- och närings-diskontfonden
samt kassakreditiv-rörelsen;

b) alldeles inställa omförmälda diskontering och utlåning samt kassakreditiv-rörelsen,
med undantag dock hvad angår de kreditiv, som här nedan omför Bih.

till Biksd. Prot. 1870. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2

(Banko-reglementet.)

mälas, äfvensom indraga större eller mindre del af utlåningen från allmänna diskontfonden
;

c) till inbetalning inom den i hvarje särskild! fall bestämda tid uppsäga
de kongl. kommers-kollegium och jernkontor^ beviljade kreditiv, äfvensom filialbanker
meddelade försträckningar; samt

d) uppsåga det riksgälds-kontoret beviljade kreditiv;

och höra dessa, till förminskning af Bankens sedelstock anvisade, utvägar
begagnas i den ordning, de bär ofvan äro uppräknade;

Fullmäktige likväl Öppet lemnadt att derförinnan eller samtidigt dermed
försälja större eller mindre del af innehafvande obligationer; kommande de
medel, som från lånerörelsen indragas, att, när Bankens ställning det medgifver,
till sina ursprungliga ändamål återföras.

Afdelning 6.

Bankens sedlar och dermed gemenskap egande föreskrifter.

§ 28.

Mom. 1. Banken utgifver sedlar, att med silfver inlösas, å nedan nämnde
valörer, nemligen:

å 1 r:dr rmt, att inlösas med \ r:dr i silfver, eller 2 ort tolflödig! myntadt silfver.

“	5	„	11	»	n	1)	„	„	10	11	„	11	„
„	10	„	11		24	11	„	„	20	11		11	„
„	50	„	„	„	124	„	„	„	100	11	11	11	„
„	100	„	„	„	25	11	11	„	200	11	11	„	„
„	500	„	„	„	125	11	11	„	1000	11	11	11	„
,,	1000	„	„	„	250	11	1''	„	2000	11	11	11	„

skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges Riksbank inlöser, vid anfordran,
denna sedel å Riksdaler 00 Riksmynt med 00 Riksdaler i silfver eller
00 ort tolflödigt myntadt silfver. Hvarjemte sedeln bör innehålla erinran om
lagen mot banksedlars efterapning och förfalskning samt om gällande bestämmelser
angående belöning för upptäckandet af sådan! brott.

Mom. 2. De högre sedelvalörerna, eller de från och med 50 r:dr rmt och
derutöfver, skola i Bankens räkenskaper specificeras; hvaremot sediarne under
50 r:dr rmt i räkenskaperna bokföras endast till antal och summa, dock hvarje
valör särskild!; och iakttages, att sedlar, som tid efter annan i Bankens kassör
inkomma och icke befinnas förslita, skola till utvexling åter begagnas och således
icke annulleras samt i räkenskaperna afföras förr, än de, i följd af nötning,
äro till vidare gångbarhet ibland allmänheten otjenligt

Mom. 3. Sedlarne underskrifvas af tvänne Bankens tjenstemän och hållas
på förhand färdiga, för att kunna genast och utan omgång till allmänheten utvextas.

§ 29.

Mom. 1. I afseende på granskningen af förslita^ och bristfälliga sedlar
från och med 8 skillingar till och med 3 r:dr på ofärgadt papper, komma följande
allmänna grunder att fortfarande tjena till efterrättelse, nemligen:

a) att en sedel antingen till falla värdet antages eller ock helt och hållet
kasseras;

b) att den fjerdedel nedantill åt häger, hvarå namnteckningarna befinnas,
och hvilken genom olikheten i fina trycket, ensam för sig utvisar sedelns råtta
valör, inlöses, då donna fjerdedel är fullständig och sammanhängande, utan afseende
å de stycken af andra sedlar, som må vara vidfogande;

c) att om på donna fjerdedel antingen båda namnen eller fina trycket saknas,
eller om delar af någotdera eller af dem alla blifvit från det qvarvarande
skilda och icke kunna företes, sedeln likväl är inlösningsbar, såvida då det ofri g a
af sedeln, eller åtminstone det återstående af dess ne dra hälft, är helt och hållet
sammanhängande;

d) att deremot sådana hopfogade, ofullständiga bilar, af hvilka ingendera
för sig är inlösningsbar, ej kunna genom blotta sammanklistringen vinna ett eljest
saknad! värde, utan ovilkorligen måste kasseras.

Mom. 2. Vid inlösen af sedlar å färgadt papper, ställda i banko, förfares
enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 Mars 1836.

Mom. 3. Rörande inlösen af sedlar å riksdaler riksmynt galler till efterrättelse
hvad i Kongl. kungörelsen den 4 Februari 1859 är stadgadt.

Mom. 4. Frågor om inlösen af sådana sedlar, hvilka genom olyckshändelser
blifvit så stympade och skadade, att donna inlösen beror icke af sedlarnes
granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skål och omständigheter,
afgöras af banko-fullmäktige.

§ 30.

För invexling i landsorten af förslitna sedlar å 5 riksdaler och derunder
emot motsvarande belopp i sedlar eller silfvermynt, ega fullmäktige att vidtaga
nödiga åtgärder.

Afdelning 7.

In- och utvexling af kopparmynt.

§ 31.

Fullmäktige böra, i mån af behof och åtgång af kopparskiljemynt, sig hos
kongl. statskontoret anmäla till erhållande deraf, på det att rörelsen ej må blifva

i saknad af dylikt mynt; skolande Banken, utan deltagande i vinst eller förlust å
sjelfva präglingen, vid skeende leveranser godtgöra statsverket kopparmyntets
åsätta värde.

§ 32.

Det från statsverket eller myntverket inlösta kopparskiljemynt utgifves och
emottaga i Banken och lånekontoren för silfver eller sedlar.

Riksgälds-kontorets kopparskiljemynts-polletter invexla^ i Bankens kassör
och aflemnas sedermera till myntverket emot bestämdt pris; skolande skilnaden
mellan detta och prägelvärdet påföras Bankens vinst- och förlust-räkning.

Artikel 3.

Om depositions-, kassa- och postvexel-rörelserna.

§ 33.

Banken må emottaga och å rakning fora såväl svenskt silfvermynt eller
Bankens sedlar, som svenska carolin»!? och fullvigtig!; guldmynt å 10, 20, 50 och
100 francs, under förbindelse att, vid anfordran, tillhandahålla räkningshafvaren
det insättningen motsvarande belopp mynt eller sedlar, eller det antal carolin»!?
eller den summa i francs, som insatt blifvit; med rättighet likväl för Banken ätt,
vid uttagning af insatt guldmynt, efter egen läglighet lemna antingen carolin»!?
eller motsvarande summa i fullvigtig! francsmynt, utan åtskilnad mellan de förra
och det sednare.

För sådana insättningar erlägger Banken ej ränta.

§ 34.

Mom. 1. De i nästföregående § omförmälda räkningar skiljas under fyra
klasser:

till den första höra:

räkningar, tillhöriga Staten samt dess allmänna verk och kassör, de under
Stockholms städs styrelse hörande embetsverk och kassör samt allmänna inrättningar,
välgörenhetsanstalter och konkursmassor.

till den andra:

räkningar, tillhöriga alla med beräkning af vinst för den enskilde grundade
stiftelser och hdagsföreningar, äfvensom enskilde personer.

till den tredje:

räkningar öfver Inne- och kreditivförlag, af Banken anvisade åtskilliga verk
och inrättningar.

till den fjerde:

räkningar öfver medel, dels beroende af Bankostyrelsens eller densamma underlydandes
disposition samt dels insätta för utgift»a och inlösta postremissvexlar.

Mom. 2. Före räknings upptagande, göres skriftlig anmälan hos Bankens depositions-kontor.

Mom. 3. Räkningshafvare är förbjudet att å Banken utställa anvisningar
å högre sammanräknadt belopp, än han å räkningen har i behåll.

Mom. 4. Å räkning, tillhörande 2:dra klassen, får icke insättas eller uttagas
mindre belopp, hvarje gång, än etthundra riksdaler.

Mom. 5. För uttag å rakning, tillhörande 2:dra klassen, får begagnas antingen
handskrifven anvisning eller till viss man eller ordres ställd vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade
vexelblanketter räkningshafvare, mot qvitto, tillhandahållas utan afgift.

§ 35.

På fullmäktige må ankomma att tillåta emottagande, vid liqvider och insättningar
i Riksbanken samt dess lånekontor, af banksedlar, utgifna af sådana enskilda
seaelutgifvande banker, hvilka å den ort, der liqviden eller insättningen sker,
lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot Riksbankens sedlar; egande
fullmäktige att i öfrig! bestämma de vilkor, som för Riksbankens betryggande mot
förlust kunna finnas erforderliga.

§ 36.

Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emellan,
ege en hvar att i Banken och lånekontoren insätta penningar å belopp från
och med etthundra riksdaler, mot erhållande af till viss man eller ordres ställd
vexel eller anvisning, att, vid uppvisandet, inlösas antingen i Banken eller uppgifvet
lånekontor, eller ock i Banken eller i någotdera lånekontor^; och galler i
afseende å donna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Hvarken vexel eller anvisning får in blanco transporteras.

b) Såväl vexel, som anvisning skall, då den af Banken utställes, med först
afgående post aviseras lånekontoren eller vederbörande lånekontor. Lika beskaffad
avis åligge det lånekontor, som vexel eller anvisning utfärdat, att till Banken
och öfriga lånekontoren eller till Banken eller vederbörande lånekontor insända.

c) Öfver rörelsen i sin helhet föres i Banken sammanfattad och fortgående
räkenskap.

d) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i Bäcken och
lånelcontoren, få icke under något vilkor i låne- eller kreditivrörelse användas.

e) Om vid någotdera lånekontor^ penningar insättas till högre belopp,
än som för vexlars och anvisningars infriande anses erforderligt, åligge det fullmäktige
att sådana medel derifrån till Banken infordra, med fullmäktige lemnad
rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande lånekontors styrelse
att, vid afsändning af Bankens sedlar, desamma makulera genom derå med
trycksvärta anbragta ord: “Inlöst i lånekontoret i N. N.“

f) företes till inlösen vid någotdera lånekontoret vexel eller anvisning å
större summa, än hvartill de hos kontoret gjorda insättningar uppgå, ege lånekontoret
att för liqvidens verkställande utgifva assignation-)!'' å Banken; gällande härvid
till efterrättelse hvad som i afseende å lånekontorens ^signering i (ifrigt är
eller varder stadgadt.

g) I händelse åter de i Bäcken insätta medel skulle vid något tillfälle vara
otillräckliga för infriande vare sig af vexlar, anvisningar eller af sådana assignationer,
som, enligt föregående moment, kunna af lånekontor eu utfärdas, ma fullmäktige
begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

§ 37.

Bäcken må, såvidt lägligt är och utrymme dertill inom Bäcken gifves, under
försegling af inlemnaren, till förvar emottaga paketer eller annan flyttbar egendom,
utan att om innehållet undfå uppgift och utan ansvarighet å Bankens sida
för oförvållad skada eller tillfällig olycka; skolande till Bäcken erläggas följande,
i förhållande till det nedsätta godsets rymd och den tid det i Bankens förvar

innestå^, bestämda afgift, nemligen, efter månad räknadt:

för depositum af li kubikfot eller derunder.............R:mt — 50 öre.

för depositum derutöfver till och med 4 å 4; kubikfot:

första kubikfoten.......................... » 50 öre.

hvardera af de öfriga....................... » 25 „

för depositum derutöfver till och med 8 ä 8H kubikfot:

första 4 kubikfot . .....................

hvardera af de öfriga . ..................

för depositum derutöfver till hvad storlek som helst:

första 8 kubikfot......................

hvardera af de öfriga..................

Denna afgift utgår för minst en hel månad, och
gas icke; men hvad deröfver är, anses för hel månad.

1: 25
— 20

halfva månader uppta -

Ej heller upptagas halfva kubikfot, men hvad som öfver stiger half, räknas
såsom hel kubikfot.

Uppmätning af hvarje depositum sker vid dess inlemnande till Banken, då
äfven afgiften, till sitt månadtliga belopp uträknad och vederbörligen kontrollerad,
införes i depositionsbeviset, hvilket å viss man utställa.

Vid det nedsätta godsets återtagande erlägges till Banken belöpande afgift,
hvilken dock årligen till Banken infordras för sådana deposita, som under ett
eller flera år derstädes inne stått; kommande afgifternas belopp att redovisas på
särskilt konto i Bankens hufvudbok.

Skulle någon inlemnare ej åtnöjas med den afgift, som i depositionsbeviset
blifvit bestämd, utan väcka tvist om kubikinnehållet och hvad afgiften på
grund deraf rätteligen utgöra bör, återställes genast hans depositum.

Artikel 4.

Om läne- och kreditiv-rörelsen.

§ 38.

Bankens fåne- och kreditiv-rörelse besörjes dels af räkenskaps-kontoret samt
dels af diskont-kontoret i Stockholm och låne-kontoren i orterna.

Afdelning 1.

Räkenskap s-kontorets rörelse.

§ 39.

Räkenskaps-kontorets rörelse omfattar, jemte annat, redovisning för:

A) utlåningar till Staten och allmänna inrättningar;

B) försträckningar till filialbanker;

C) fortsatt utredning af numera upphörda lånegrenar.

A) Utlåningar till Staten och allmänna inrättningar.

§ 40.

De af riksgälds-kontoret för liqviden af svenska statsverkets vid 1830 års
slut återstående skuld till Banken utfärdade, ännu ej inlösta obligationer å 4,000

r:dr banko hvardera infrias i öfverensstämmelse med obligationernas lydelse; skolande,
för den händelse Banken behöfver att afyttra berörda obligationer, den del
deraf, som icke blifvit af riksgälds-kontoret infriad, nämnda kontor till inlösen
hembjudas förr än obligationerna varda af Banken å annan man öfverlåtna.

§ 41.

Följande Bankens fordringar hos Staten, nemligen:

a) för af riksgäldskontor^ begagnade kreditiv mot ränta till 1823

års slut, banko r:dr 4,014,852: 16. 3 eller........riksmynt 6,022,278: 51.

I) för inlösen af riksgäldskontorets kreditsedlar och kopparskilj
emyntspolletter, efter afdrag af de sednares metalliska
värde, banko r:dr 3,693,165: 25. 2, eller.......riksmynt 5,539,747: 29.

c) för den af f. d. allmänna magasins-inrättningen begagnade invisningsrätt
mot ränta, åren 1812 till och med 1823, b:ko

r:dr 800,000, eller......................riksmynt 1,200,000: —

d) för lyftadt kreditiv af f. d. allmänna magasins-inrättningen,

till det belopp, donna fordran efter sista bokslutet utgjorde, komma fortfarande
att i Bankens räkenskaper inonrilinien balanseras; och skola emellertid
i Bankens vård förblifva följande, till densamma utfärdade skuldförbindelser,
nemligen:

Riksgälds-kontorets af den 17 Mars 1792 å......... b:ko r:dr 600,000: —

Stats-kontorets af den 7 September 1812 å......... „ „ 400,000: —

och riksgälds-kontorets af den 28 September 1815 å . . . „ „ 1,000,000.

hvilka förbindelsers belopp är inbegripet uti riksgälds-kontorets bär ofvan under
litt. a upptagna kreditiv-skuld.

Hvad som, efter innevarande års början, kan varda afbetala å de i denna
§ uppräknade fordringar, kommer att upptagas ibland Bankens vinst för året.

§ 42.

Bankens hos Södertelge kanalbolag återstående fordran af 100,000 r:dr
banko, eller 150,000 r:dr riksmynt, för år 1815 lemnadt lånebiträde, kommer än
ytterligare att inom linien balanseras.

§ 43.

De af allmänna hypotheksbanken, mot säkerhet af denna banks obligationer,
från Riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet på landet
och återbetalning i sedlar till belopp samma fordringar vid 1864 års slut utgjorde,
eller 6,280,832 riksdaler 56 öre riksmynt, liqvideras i öfverensstämmelse med
uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan. ^

B) För sträckning ar till filialbanker.
§ 44.

Mom. 1. Till filialbanker komma försträckningar hädanefter ej att utgifvas.

Mom. 2. För nuvarande filialbanker gälla följande bestämmelser:

a) filialbank är förbjudet att utgifva egna, tryckta eller graverade kreditsedlar,
eller andra såsom mynt löpande förbindelser;

b) filialbankbolaget skall utgöras af minst tretio personer, hvilka en för alla
och alla för en ansvara för filialbankens förbindelser;

c) af teckningssummau erlägges minst hälften, eller 50 procent i rikets gällande
mynt.

För den del af teckningssummau, som icke utgöres af rikets gällande mynt,
afgifve delegarne en till filialbanken eller ordres ställd förbindelse, betalbar efter
sex månaders uppsägning samt åtföljd af hypotek, bestående af myntadt eller
kontrolleradt guld eller silfver eller publika papper, beräknade till det värde,
hvartill de i riksbanken belånas, eller inteckningar inom 1850 års taxeringsvärde
i fastighet å landet och sjelfegande stadsjord, eller inom två tredjedelar af
brandförsäkringsvärdet å fastighet i stad.

Säkerheten pröfvas och godkännes af delegarne jemte ett af fullmäktige
utsedt ombud; och skola förbindelserna med åtföljande hypotek antingen i länets
ränteri eller å säkert ställe i stad, der direktionen har sitt säte, förvaras i kassakista,
hvartill direktionen och ett af fullmäktige utsedt ombud hafva hvar sin
nyckel, eller ock enligt de föreskrifter, fullmäktige i sådant afseende meddela,
aflemnas till förvar i riksbanken. Tillsynen deröfver att säkerhetshandlingarne
bibehållas vid gällande kraft åligge direktionen.

d) Å den filialbank beviljade försträckning afgifver filialbanken, genom
dess direktion, en till riksbanken eller ordres ställd förbindelse, i hvilken, till
riksbankens säkerhet, filialbanken pantförskrifver till enahanda belopp de förbindelser
med hypotek, filialbankens delegare aflemnat, samt jemväl underkastar sig
alla de vilkor och förbehåll, som blifvit fästade vid rättigheten för filialbank att
försträckning hos riksbanken begagna.

e) På kreditiv egen filialbank att, efter behof, utfärda icke allenast till viss
man eller ordres ställda och vid uppvisandet betalbara vexlar å 100 r:dr och
derutöfver, äfven i brutna tal, utan ock assignation^ å valörerna 100 r:dr, 500
r-.dr och 1,000 r:dr; och galler härvid för öfrig! till efterrättelse, att till såväl
vexlar som assignation^ begagnas tryckta blanketter, hvilka, på reqvisition, mot
betalning från fullmäktige utlemnas; att vexlarne icke få in blanco transporteras,

Bill. till Biksd. Prot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Banko-reglementet.)

samt att, med först afgående post efter vexlarnes eller assignationernas utfärdande,
förteckning å desamma, med uppgift å deras nummer, datum och summa, till
riksbanken insändes.

f) För de summor, som å kreditivet lyftas, erlägger filialbank till riksbanken
fyra procent ränta, hvilken alltid beräknas å högsta fulla 100-tal r:dr, dock så
att minsta ränteafkomst, som riksbanken för kreditiv påför, blifver två procent af
kreditivets hela belopp, efter år räknadt; kommande dock för de i litt. c) bär
ofvan uppräknade filialbanker berörda räntesatser att utgöra respektive tre och
en procent. Berörda filialbanker, hvilka innehafva en del af försträckningen i
form af lån, erlägga för denna del af försträckningen tre procent ränta.

g) Filialbanks rörelse bedrifves medelst utlåning, vexeldiskontering, öppnande
af upp- och afskrifningsräkning samt beviljande af kreditiv, på sätt närmare
bestämmes genom af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt reglemente.

h) Filialbank beviljadt kreditiv skall till riksbanken återbetalas sednast å
den dag, den för filialbanken bestämda oktrojtid tilländagår. Före oktrojtidens
slut skall kreditiv, i efterföljande fyra fall, till riksbanken återbetalas, nemligen:

l:o derest filialbank skulle derförinnan upphöra, i hvilken händelse filialbanken
skall kreditivet inbetala sex månader efter den dag, då filialbanken med
sin utlåningsrörelse upphört;

2:o derest fullmäktige, i öfverensstämmelse med § 27, skulle pröfva riksbankens
säkerhet sådant fordra, då den filialbank beviljade kredit!vrätt, efter sex
månaders förutgången uppsägning hos filialbankens direktion, kommer att förminskas
med en femtedel hvar sjette månad; filialbanken dock förbehållet att, om
direktionen sådant fiskar, kunna den förlorade kreditivrätten återfå, när riksbankens
ställning det medgifver;

3:o derest filialbanksdirektion försummar att, inom stadgad tid, fullgöra
föreskrifven ränteliqvid till riksbanken, då fullmäktige ega att, om de så för godt
finna, kreditivet till större eller mindre del uppsåga till återbetalning inom ett
år efter det direktionen derom af fullmäktige erhållit uppsägning; och

4:o af den anledning och i den ordning punkten litt. I) omförm åder.

i) I den revision, som årligen bör förrättas öfver filialbanks räkenskaper
och förvaltning under det förutgångna året, skall ett af fullmäktige utsedt ombud
deltaga; egande fullmäktige dessutom att när som helst, genom ombud, taga
kännedom om filialbanks räkenskaper och förvaltning.

It) Vid hvarje räkenskapsårs slut skall'' filialbank, angående sin dervid befinna
ställning samt rörelse under förflutna året, till riksbanken aflemna uppgift
enligt vederbörligen faststäldt formulär, hvilken uppgift genom fullmäktiges
försorg uti officiela tidningar^ meddelas.

I) Iakttager ej filialbanksdirektion af Kongl. Näjd i nåder faststäldt reglemente
eller de vilkor, som vid kreditivets erhållande blifvit fästade, och derom

vid revisionen eller eljest göres anmärkning, som af fullmäktige godkännes, bör
rättelse i anmärkta hänseendet beredas. Följer ej rättelse, vare fullmäktige berättigade
att uppsäga, till större eller mindre del, det filialbanken beviljade kreditiv
till inbetalning inom ett år.

m) Kostnaderna för de ombud, som, enligt punkterna litt. c) och i),
af fullmäktige utses, bestridas af riksbanken.

C) Fortsatt utredning af numera upphörda lånegrenar.

§ 45.

Obligationer af lånebank»!!, härledande sig från dess före år 1830 gjorda
upplåningar, få icke i riksbanken belånas.

Fullmäktige ega hädanefter såsom hittills låta infria lånebanko-obligationer,
då sådant af innehafvarne äskas.

§ 46.

För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus och jord
i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre bankoreglemente!!
och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.

Afdelning 2.

Diskont- och Låne-kontorens rörelse.

§ 47

Den del af Bankens lånerörelse, som diskont- och lånekontor»!! hafva att
besörja, bedrifves genom lånekontor»! i Göteborg för provinserna Westergötland,
Dalsland, Bohus län och Halland; genom lånekontor»! i Malmö för provinserna
Skåne och Blekinge; genom lånekontor»! i Wisby för Gottian ds län, samt genom
diskontkontoret i Stockholm för rikets alla öfråga delar.

§ 48

Donna rörelse omfattar:

A) Diskontering af vexlar;

B) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper,
eller annan säkerhet;

G) Utlåning mot pant af vågförda effekter;

•20

D) Beviljande af kreditivrätt;

E) Utlåning med omsättningsrätt; och

F) Upplåning på upp- och afskrifning samt deposition mot ränta.

Allmänna bestämmelser.

§ 49-

Mom. 1. De medel, som kunna och höra afses för lånerörelsen, fördelas

mellan en handels- och näringsdiskontfond samt en fond för utlåning med om sättningsrätt.

Till fonden för utlåning med omsättningsrätt anvisas ett förlag af tio millioner
riksdaler.

Till förlag för handels- och näringsdiskontfonden, hvarmed de i nästföregående
§ under litt. A, B, C och D angifna rörelsegrenar bedrifvas, användas
Öfråga medel, som kunna för lånerörelsen afses; agande fullmäktige att när, i

följd af tillämpning utaf de i 27 § gifna förskrifter eller eljest, någon del, vare

sig af handels- och näringsdiskontfonden, eller fonden för utlåning med omsättningsrätt
är obegagnad, om de finna sådant ändamålsenligt, från låneförlaget indraga
de oanvända medlen, hvilka dock, när de åter kunna i lånerörelsen användas
och Bankens säkerhet det medgifver, höra återföras till den utlåningsfond,
hvarifrån de indragits; likasom fullmäktige jemväl ega att, när allmänna rörelsen
sådant kräfver och Bankens säkerhet det medgifver, förstärka förlaget till
handels- och näringsdiskontrörelsen.

Mom. 2. Fördelningen emellan diskont- och lånekontoren af såväl handels-
och näringsdiskontfondens rörelsemedel, som den till utlåning med omsättningsrätt
anvisade fond ankommer på fullmäktige; hörande likväl såsom grund
för fördelningen af fonden för utlåning med omsättningsrätt iakttagas, att

åt diskontkontoret i Stockholm tillhandahållas ............ 5,900,000: —

„ lånekontor^ i Göteborg „ „ 2,600,000: —

» lånekontor^ i Malmö „ „ 1,330,000: —

» lånekontor^ i Wisby „ „ 170,000: —

Mom. 3. De till ifrågavarande rörelse anvisade medel ega vederbörande
styrelser att, enligt af fullmäktige meddelade allmänna föreskrifter, förvalta och
utlåna på sätt styrelserna, efter eget bepröfvande och med rättvist afseende å
de olika lånebehofven, finna för orternas rörelse mest gagneligt, dock under iakttagande
deraf, att å någon betydligare del af utlåningstillgångarne kreditiv beviljas
till det belopp styrelserna bestämma.

§ SO.

Vid användandet af de på upp- och afskrifnings- samt depositräkning influtna
medel iakttages, att deraf i kassa eller på läkning bibehålies det belopp,

som för skeende uttag må anses erforderligt, och att, om vid något tillfälle uttagningarne
skulle öfverstiga nyssberörda belopp, vederbörande diskont- eller lånekontor
må för det bristande beloppet undfå förstärkning, hvilken dock, så fort sig
gorå later, återbetalas genom innehållning af de i diskonterings-, utlånings- och
kredit!vrörelsen inflytande medel,

§ 51.

Mom. 1. Räntan vid diskontering och utlåning från handels- och näringsdiskontfonden
bestämmes af fullmäktige och skall råtta sig efter såväl penningeställningen,
som betalningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; dock under
vilkor att räntan hålles lika vid samtliga diskont- och lånekontoren.

Mom. 2. För lån med omsättningsrätt utgör räntan 5 procent och afväges
i förskott.

Vid utlåning från handels- och närings diskontfonden erlägges räntan först
vid lånets inbetalning.

Mom. 3. För de summor, som lyftas eller insättas å kassakreditiv, beräknas
å kreditiven till riksgälds-kontoret, manufaktur-diskonten och jernkontoret
samt till sparbanker och s. k. folkbanker fyra procent. Räntan å öfriga kreditiv
ega fullmäktige att, med afseende å penningeställningen, bestämma.

Mom. 4. För lån, som ej sednast å förfallodagen, antingen till fullo inbetalas,
eller liqvideras genom omsättning, der sådan får ega rum, samt för de
kassakreditiv, som icke betalas i enlighet med gällande kontrakt, beräknas från
förfallodagen sex procent ränta, der ej högre ränta är för försträckningen betingad,
i hvithet fall donna utgår intill dess betalning sker.

§ 52.

Mom. 1. Svensk medborgare, som är bosatt utrikes, får icke såsom låntagare
eller löftesman antagas.

Mom. 2. Ingen må erhålla lån af annat diskont- eller lånekontor än det,
inom hvars lånedistrikt han är mantalsskrifven, med undantag likväl för ledamöter
i styrelserna vid lånekontoren och dervarande tjensteman, på sätt § 123 bestämmer.
Låntagare, hvilken, efter att vid ett diskont- eller lånekontor hafva lån
erhållit, till annat lånedistrikt afflytta! och vid ett dervarande diskont- eller lånekontor
lån upptager, må vid omsättningsrätten bibehållas.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han ej tillhör lånedistriktet.

Mom. 4. Ingen må i handels- och närings diskontfonden blifva häftande
såsom låntagare och acceptant för större skuldbelopp, än högst tvåhundratusen
riksdaler, deruti dock ej inbegripet hvad han kan vara skyldig i egenskap aftras -

sent, endossent, hypoteksutgifvare eller löftesman, eller i och för kassakreditiv,
eller mot pant af svenska statsobligationer eller vågförda effekter.

Till fonden för lån med omsättningsrätt får ej någon såsom låntaga^ häfta
för högre belopp, än sextusen riksdaler.

Mom. 5. Utlemnas lån med lägre summa, än den, hvarå reversalet lyder,
skall på lånehandlingen antecknas och tillika åt låntagare eller handlingens inlemnare
meddelas särskilt intyg om det beviljade lånebeloppet.

§ 53.

Mom. 1. Fullmäktige ega vidtaga sådana anstalter, att allmänheten må
kunna genom skriftvexling direkte med diskont- och lånekontoren, utan begagnande
af särskilt ombud få ombesörjda sina angelägenheter hos bemälde kontor
rörande vexeldiskontering, fåne- och kreditivförsträckningar samt penningars insättande
och uttagande på upp- och afskrifning eller deposition; dock med den,
för riksbankens betryggande mot belåning af falska handlingar, nödiga inskränkning,
att skriftligen med posten och utan att särskild ansvarsförbindelse för handlingens
riktighet af personlig inlemnare erfordras, må få insändas endast sådana
låneansökningar, för hvilka erbjudes säkerhet i svenska statsobligationer eller
andra publika papper, vågförda effekter, intecknade skuldebref eller aktier.

Mom. 2. I öfrigt skall en hvar, som till diskont- eller lånekontor inlernnar
något lånedokument, derå teckna sin ansvarighet för detsamma riktighet.

Men ehuru styrelsen således eger att af inlemnaren fordra ersättning för
hvad som utgifves å ett dokument, hvilket sedermera styrkes vara falskt, bör likväl
styrelsen icke af förtroende till honom, hvem han än vara må, underlåta att
sorgfälligt iakttaga den granskning af ingifna lånehandlingar, hvarigenom både
förlust för kontoret och andra personers oförskylda lidande säkrast förekommes.

Mom. 3. Fullmäktige ega att tillsvidare fastställa de närmare bestämmelser,
vilkor och förbehåll, hvarunder diskont- och lånekontoren må uti ofvan omförmälda
angelägenheter genom skriftvexling tillhandagå, äfvensom att bestämma
de särskilda utgifter, hvilka derför må fordras, till ersättande af diskont- och
lånekontorens omkostnader samt de för tjenstemännen häraf härflytande bestyr.

Derjemte ega fullmäktige tillsvidare ej mindre att utfärda instruktion för
de tjenstemän i riksbanken och lånekontoren, åt hvilka ifrågavarande bestyr varda
uppdragna, samt åt diskont- och lånekontors-styrelserna öfverlemna meddelandet
af de ytterligare föreskrifter, som göromålens obehindrad gång påkallar, än äfven
att sjelfve eller genom vederbörande styrelser bestämma fördelningen mellan tjenstemännen
af de genom ofvanberörda särskilda utgifter influtna medlen, efter det
diskont- och lånekontorens egna utgifter i och för ifrågavarande anordning blifvit
godtgjorda.

§ 54.

Mom. 1. Hvarje reversal, ehvad det utgifves för nytt lån eller omsättning
af redan erhållet, skall, derest låntagares och löftesmäns vederhäftighet ej är af
styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke, ensam för sig, anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedt med antingen officielt intyg af läns-styrelse, eller, å
landet, af domhafvande!! i orten, eller, i stad, af magistraten eller borgmästaren,
den sednare å embetets vägnar, eller ock med af enskild man, för hvilken
styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis om hvardera personens vederhäftighet
för det sökta lånet, och, i fall personen förut för fåne- eller borgensförbindelse
till någotdera diskont- eller lånekontor^. häftar, jemväl för beloppet af
sådan äldre förbindelse.

I öfrig! åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt lånebelopp,
pröfva antagligheten af de derför erbjudna lånehandlingar och hypoteker samt
med noggrannhet tillse att kontorets säkerhet genom desamma betryggas; och må
styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de
upplysningar, som kunna inverka på omdömet om lånesökandes ställning och förmåga
att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige
män alltid vara bestyrkt antingen underskrifternas egenhändighet eller att
löftesmännen, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen; hvadan
således, i händelse domaren namnteckningens riktighet intyga!, jemväl annan person
bör densamma bevittna.

§ 55.

Diskont- och lånekontoren ega att af såväl öfverståthållare-embetet i
Stockholm, som samtlige konungens befallningshafvande och öfrige exekutorer
skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af diskontoch
lånekontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälde myndigheter
att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till diskont- eller
lånekontoren insända.

A. Diskontering af vexlar.

§ 56.

Mom. 1. Diskontering tillätes allenast af vexel, som, ställd i svenskt mynt
och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på

inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i vexellagen
af den 23 Augusti 1851 stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm
eller å ort, der lånekontor eller annan bankinrättning, med hvilken öfverenskommelse
om provisionsfri inkassering träffats, har sitt säte, skall å vexeln uppgifvas
namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden
tillhandahålles.

Mom. 3. Diskontering af vexel å lägre belopp än tvåhundra riksdaler är
ej medgifven.

B. Utlåning mot hypotek aflöpande förskrifning, aktier, publika papper eller

annan säkerhet.

§ 57.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af hypotek,
bestående af:

antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst hela
den reverserade lånesumman,

eller ock aktier, publika papper eller andra hypoteker, som diskont- och lånekontor
-styrelserna anse innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.
Mom. 2. Lånen meddelas icke på längre tid än sex månader och icke å
mindre summa än tvåhundra riksdaler.

C. Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 58.

Mom. 1. Vid diskontkontoret i Stockholm och lånekontoret i Göteborg utgifvas
jemväl lån mot lånesökandes förbindelse och pant, enligt medföljande på
diskont- eller lånekontoret öfverlåten vågattest:

l:o af nedannämnda på vågar inom riket upplagda effekter af svensk tillverkning,
nemligen: smidt och valsadt jern, jernmanufaktur, stål, messing och koppar
» af alla slag, samt alun och bly; hörande i våg-attester från Stockholms och

Göteborgs vågar panten upptagas till namn, sort och vigt, samt i attester
från öfriga vågar, äfven till stämplar, dimensioner, stång- eller stycketal, med
uppgift tillika, huruvida panten finnes antingen i sjelfva våghuset eller å
annat förvaringsställe; och

2:o af svenskt tackjern, som, i enlighet med gällande författningar, är behörigen
stämpladt och märkt samt upplagd!: antingen å Stockholms tackjernsvåg, å
vågen i Göteborg eller å någon af öfriga inom riket befintliga jernvågar, vid
hvilka vågmästare äro anställde och som stå under tillsyn och ansvarighet

åt

af städernas magistrater; börande vågattesten innehålla bestämd uppgift å
namnet på och stämpeln för den hytta, hvarest taekjernet är tillverkadt, samt
vigten.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar
af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3 Lånen utgifvas å fullt riksdalertal och på tid, som ej får öfverstiga
sex månader, med diskont- och lånekontors-styrelserna förbehållen rätt att
pröfva huruvida omsättning af lån må ega rum.

Mom. 4. Med såväl utgifning och slutbetalning af dessa lån, som panternas
frigifvande förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Diskont- och lånekontors-styrelserna ega, hvar för sitt distrikt,
så ofta och på det sätt, styrelserna finna lämpligast samt för diskont- och lånekontorens
säkerhet nödigt, låta anställa inventeringar å de på vågarne för dessa
kontors räkning pantsätta elfekter.

D. Kreditiv åt riksgäldskontor et, manufakturdiskonten, jernkontoret, sparbanker,

bolag och enskilde.

§ 59.

Åt riksgäldskontor^! beviljas kassakreditiv af högst 1,500,000 r:dr.

Kreditivet, hvithet ej får anses såsom stående lån, beviljas för ett år i
sender, dock med rättighet för kontoret att låta till ett följande år öfverföra befintlig
kapitalskuld.

Från skyldigheten att ställa säkerhet och erlägga kreditivafgift är kontoret
befriadt, äfvensom från de för andra kreditiv gällande inskränkningar att uttag
ej få ske under vissa dagar vid kreditivårets slut, och att ränta ej får beräknas
å under berörda dagar gjorda insättningar.

I öfrig! gälla för detta kreditiv enahanda bestämmelser, som i nedanstående
§ 62 äro för andra kreditiv gifna.

§ 60.

Till manufakturernas och fabrikernas understöd eget- kongl. kommers-kollegium
att under år 1871 hos riksbanken begagna kassakreditiv å en million femhundratusende
riksdaler, emot den ränta, som ofvan i § 51 är bestämd samt under
följande vilkor i öfrig! :

Bih. till Riksd. Prof.. 1870. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 4

(Banko-regleinentet.)

ko) att riksbanken för kreditivet eger säkerhet i manufakturdiskontens alla
fordringar samt egna behållna tillgångar;

2:o) att i händelse fullmäktige, med afseende å riksbankens ställning, finna
sig nödsakade att kre ditivet eller någon del deraf uppsäga, kong!, kommers-kollegium
då skall, efter nio månaders förlopp och sedan derom sex veckor förut
blifvit tillsagdt, till riksbanken återbetala hvad som af det uttagna beloppet är
uppsagdt;

3:o) att särskild kreditivafgift icke erlägges; samt

4:o) att om vid kreditiv årets slut nytt kreditiv blifvit för det nästföljande
året beviljadt, den å lcreditivet vid förstnämnda års slut tilläfventyrs befintliga
skuld må, i mån samma skuld icke öfverstiger det nya kreditivets belopp, på detta
öfverföras utan särskild afgift.

I öfrigt gälla för detta kreditiv enahanda bestämmelser, som i nedanstående
§ 62 äro för andra kreditiv gifna.

§ 61.

För jernkontoret ega dess fullmäktige att under år 1871 hos riksbanken
begagna ett kassakreditiv å sexhundratusende riksdaler, emot den ränta, som
ofvan i § 51 är bestämd, samt under vilkor i öfrigt:

l:o) att jernkotitorets fullmäktige å kontorets vägnar för kre ditivet till riksbanken
afgifva förbindelse, som af banko-fullmäktige godkännes;

2:o) att särskild kreditivafgift icke erlägges; samt

3:o) att om vid kreditivårets slut nytt kreditiv blifvit för det nästföljande
året beviljadt, den å kre ditivet vid förstnämnda års slut tilläfventyrs befintliga
skuld må, i mån samma skuld icke öfverstiger ''det nya kreditivets belopp, på
detta öfverföras utan särskild afgift.

I öfrigt gälla för detta kreditiv enahanda bestämmelser, som i nedanstående
§ 62 äro för andra kreditiv gifna.

§ 62.

Mom. 1. Kassakreditiv får beviljas:

a) åt sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästande af vederbörlig
myndighet;

b) åt sådana, för fruktbargörande af smärre kapitalbesparingar samt lånerörelses
bedrifvande afsedda, så kallade folkbanker, hvilkas, af vederbörlig myndighet
stadfästande stadgar icke äro grundade hvarken på kongl. förordningen af
den 6 Oktober 1848 angående aktiebolag, eller på kongl. kungörelsen den 20 Maj
1864, angående enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar;

c) åt andra bolag än de nu nämnda, med undantag af sådana, som drifva
bankrörelse med eller utan rätt att utgifva egna banksedlar.

d) åt enskilda personer.

Kreditiv beviljas på högst ett år i sender; och skall för kreditivet ställas
sådan säkerhet, som af vederbörande styrelse godkännes.

Mom. 2. Inträdesafgift, beräknad i viss procent af kreditivsumman, bestämmes
af fullmäktige. Sparbanker och folkbanker vare från sådan afgift befriade.

Mom. 3. Kreditiv meddelas icke någon enskild person till högre summa
än 30,000 K:dr, eller å lägre belopp än 500 r:dr; hörande i öfrig! kreditivbeloppet
lämpas efter beskaffenheten och omfånget af den rörelse kreditivsökanden bedrifver.

Mom. 4. Såsom kreditiv må beviljas åt Stockholms städs sparbank högst

50.000 riksdaler, åt Göteborgs sparbank högst 20,000 riksdaler, åt hvar och en af
ofri ga sparbanker samt åt folkbank, som till kreditivs erhållande sig anmäler, högst

10.000 riksdaler och åt bolag högst 100,000 riksdaler.

Mom. 5. Uttag och afbetalningar få i mån af behof verkställas.

Ränta beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående; dock att om
donna slutar å annat belopp än jemn! tiotal riksdaler, räntan beräknas å närmast
Överskjutande fullt tiotal.

Mom. 6. För uttag begagnas antingen på viss man ställd invisning, å hvilken
summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss
man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transportera?;; skolande
behörigen folierade och numererade vexel-blanketter kreditivhafvare, mot qvitto,
tillhandahållas utan afgift.

Mom. 7. Kreditiven få icke begagnas såsom stående lån, vid äfventyr
för kreditivhafvaren att, för kommande kreditiv år, kreditiv ej erhålla.

Mom. 8. Kreditivtagare, som vid utgången af ett kreditivår erhållit nytt
kreditiv, att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya
kreditivet öfverföra vid det förra kreditivårets utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld,
i mån som donna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan
öfverföring erlägges ingen särskild afgift.

Mom. 9. I händelse bankens säkerhet sådant fordrar, kunna kreditiven
uppsägas till inbetalning i öfverensstämmelse med föreskriften i § 27.

E. Utlåning med omsättning sr ätt.

§ 63.

Mom. 1. Utlåning från den härtill anvisade fond sker mot lånesökandes
förbindelse, åtföljd af svenska statsobligationer eller andra publika papper, intecknade
skuldebref, löpande förskrifning, accepterad invisning, aktier eller andra säkerheter,
eller ock mot förbindelse, försedd med borgen.

Mom. 2. Inlemnas till någotdera diskont- eller lånekontoret ansökningar
om lån från donna fond å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva,
beviljas lånen i den ordning, anmälan derom ingått.

Mom. 3. Lånetiden får ej öfverstiga sex månader, men lånen må, såsom
hittills, omsättas, dock på högst sex månader hvarje gång.

Mom. 4. Lån må ej utgifvas å mindre belopp än 200 riksdaler, eller annorlunda
än å hela tiotal riksdaler derutöfver.

Mom. 5. Vid omsättning på jemna sex månader, fordras minst en femtedels
afbetalning efter ursprungliga kapitalet samt i förhållande derefter vid kortare
omsättningstider, till och med tre månader, då af betalningen blifver minst en
tiondedel; och får ingen inbetalning till ringare än detta sistnämnda belopp ega
rum, om ock omsättning skulle sökas på kortare tid än tre månader.

Mom. 6. Uteblifver under en månad efter förfallodagen betalning eller omsättning
af lån, läte styrelsen utan uppehåll beloppet utsöka; styrelsen obetaget
att, när sådant för diskont- eller lånekontorets säkerhet nödigt pröfvas, genast efter
förfallodagen gorå kontorets rätt genom lagsökning gällande.

Mom. 7. Skulle vid omsättning af diskontlån någon felaktighet å det inlemnade
reversalet förefinnas, får sådant dokument, inom en månad derefter, mot
nytt fullständigt reversal utbytas, likväl under vilkor att den föreskrifna inbetalningen
blifvit vid första dokumentets inlemnande verkställd och att diskont- eller
lånekontor säkerhet i öfrigt är behörigen förvarad.

F. Medels emottagande på upp- och af''skrifnings- samt dep osit-råkning emot ränta.

§ 64.

Vid diskont- och lånekontoren emottagas penningar på.upp- och afskrifningsräkning
af såväl enskilde personer som enskilda korporationer, bolag och kassör,
under följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

а) insättningar och uttag få ske efter räkningshafvares godtfinnande;

б) å insättningen meddelas qvitto, hvilket icke kan å annan öfverlåtas;

c) för uttag begagnas å viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare vid de särskilda diskont- och lånekontoren, emot qvitto,
tillhandahållas utan afgift;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insätta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter
insättningen å högsta falla 100-tal af behållningen. Fullmäktige ega att bestämma
icke allenast den ränta, utan äfven, inom ett maximum af 400,000 riksdaler, det

belopp, hvarå sådan på hvarje räkning godtgöres, och hvilken ränta för (ifrigt
kan vara olika för de särskilda diskont- och lånekontor^.

§ 65.

Vid diskont- och lånekontoren emottagas ock penningar af såväl enskilda
personer, som enskilda korporationer, bolag och kassör, att återbetalas antingen å
bestämd dag efter insättningen, eller efter viss, på förhand bestämd ömsesidig
uppsägning, under följande vilkor:

a) insättning får ske å 100 riksdaler och deröfver, äfvén i brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas då penningarne

lyftas;

c) ränta äfvensom högsta insättningsbelopp bestämmes af fullmäktige.

Artikel 5-

Om Bankens styrelse och några särskilda åt densamma gifna uppdrag.

Afdelning 1.

Bankens styrelse och allmänna föreskrifter rörande bankens förvaltning.

§ 66.

Styrelsen af riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid hvarje lagtima
riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

§ 67.

Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande, att fora ordet,
när hinder för ordföranden inträffar.

§ 68.

Mom. 1. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.

Mom. 2. Blifver fullmäktig ledamot af statsrådet, eller kommer i den författning,
att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigsbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 69.

Fullmäktige äro pligtige att, vid förvaltningen af banken, sorgfälligt ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på bankoverket
särskilt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen, samt doldt
och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållanden till hankön
eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt
Riksdagens beslut, tyst vara bör.

§ 70.

Mom. 1 Fullmäktige höra hålla riksbanken i den jemna och oafbrutna
gång, som med ändamålet af donna inrättning och de om densammas förvaltning
meddelade förordnanden öfverensstämmer, samt i enlighet dermed vidtaga de åtgärder,
hvillca till befrämjande af verkets rätt, säkerhet och förmån finnas vara af nöden.

Mom. 2. För den dagliga förvaltningens handhafvande utse Fullmäktige inom
sig två deputerade och två suppleanter för dem.

Mom. 3. Fullmäktige vare likväl, en för alla och alla för en, ansvarige
för den skada och förlust, som, genom deputerades försummelse vid ordningens
upprätthållande inom bankens afdelningar, densamma möjligen kan tillskyndas.

§ 71.

Fullmäktige skola, minst en gång hvarje år, förrätta inventering i bankens
alla kassör och öfriga förvaringsrum, enligt dertill af vederbörande uppgjorda,
fullständiga och verificerade inventarii-förteckningar.

Äfvenledes höra fullmäktige, samtal dt eller genom deputerade, en gång om
året, anställa besigtning å Bankens hus och inventarier så väl i Stockholm som
vid Tumba bruk.

§ 72.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än Riksdagen och dess banko-utskott, i de fall detta
sistnämnda egen att föreskrifter å Riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige,
för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer
allena redo skyldiga, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitieombudsman.

§ 73.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka, eller oftare om ärendenas
beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra.

Vid sammanträde skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden,
som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest de äro om
beslutet ense. I sammanträde med fullmäktige i riksgäldskontoret böra alltid
minst fem af banko-fullmäktige deltaga.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut, fatta
dt i fullmäktige-s sammankomst.

§ 74.

Yppas vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra fullmäktige
till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall,
då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet
sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut. Endast i fråga om val
till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får
röstning med slutna sedlar ega rum.

§ 75.

Fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges
beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i
de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå.

§ 76.

I de fullmäktiges pröfning tillhörande mål skola vederbörande tjenstemäns
utlåtande infordras, derest sådant för målets utredning nödigt anses.

§ 77.

Till ärenden, hvilka i riksbanken böra hållas hemliga, räknas de beslut och
åtgärder, fullmäktige fatta och vidtaga i afseende på köp och försäljning af växlar,
med hvad dertill hörer, samt reela fondens vidmakthållande, äfvensom i frågor
angående tillverkning af banksedlar enligt nya methoder, så att fullmäktiges öfverläggningar
och beslut härom, hvilka uti särskild! protokoll upptagas, ej få yppas
förr än banko-utskottet eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för
banken.

§ 78.

Skulle, i något fall, Kongl. Maj:t täckas genom utskickad embetsman till
fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare
det fullmäktige förbjudet att i denna embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga
och detsamma fatta.

§ 79.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som, i en eller annan
måtto, hafva inflytande på bankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda
föreskrifter saknas, må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de
först rådfört sig med banko-utskottet.

§ 80.

Någon bankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af
bankens deruti intecknade fordran blifvit för dess rakning inropad, må icke af
fullmäktige afyttras eller verket frånskiljas, utan banko-utskottets tillstånd och förordnande.

§ 81.

Såväl till revisorerne öfver stats-, banko- och riksgälds verken, när de sammanträda,
som till banko-utskottet vid riksdags början, öfverlemne fullmäktige:

l:o af dem författade berättelser dels om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet och dels angående Tumba pappersbruk, samt

2:o styrelsernas öfver diskont- och lånekoutoren berättelser om dessa diskontinrättningars
rörelse och förvaltning.

§ 82.

Mom. 1. Öfver de inom behörig tid till fullmäktige inlemnade besvär, som
af bankens embete- och tjensteman eller betjente hos banko-utskott eller revisorer
kunna anföras öfver förment lidande vid befordringar eller andra dem rörande, af
fullmäktige vidtagna åtgärder och beslut, böla fullmäktige i ett sammanhang till
revisorer eller banko-utskott utlåtande afgifva.

Mom. 2. Hos banko-utskottet anmäla fullmäktige jemväl, vid hvarje riksdags
början, med bifogade utlåtanden, alla inom behörig tid till fullmäktige inkomna
ansökningar från personer inom verket, rörande arfvode!! öfver faststäld
stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar.

§ 83.

Fullmäktige läte, vid hvarje riksdags början, i ett sammanhang meddela
banko-utskottet uppgift å de från banken utgående, bär nedan i artikel 9 upptagna
anslag, jemte yttrande om och hvilka så beskaffade anslag fullmäktige anse böra
under tidrymden intill nästa riksdag fortfara.

§ 84.

§.84.

Beträdes någon fullmäktig med förseelse i den honom anförtrodda vigtiga
befattning med riksbankens förvaltning, ställes han af riksdagen eller dess revisorer,
genom justitie-ombudsmarmen, till ansvar inför Kongl. Svea Hofrätt och dömes
enligt gällande ansvarighetslag.

Afdelning 2.

Angående några särskilda åt fullmäktige gifna uppdrag.

§ 85.

Åt fullmäktige är uppdraget:

enligt § 50 i Regeringsformen, att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till
vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufva dstaden:

enligt Regeringsformens 109 §, att, derest riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning
på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen
stadgade artiklar jemlik! ökas eller minskas efter den fastställda bevillningssummans
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt Regeringsformens 98 §, att, om justitie-ombudsmannen dör eller sin
befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i
embete! den person, riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person,
som riksdagen utsett att justitie -ombudsmannen efterträda, till verklig justitic-ombuds
man förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet
sig afsäger, genast, samfäld! med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita, välja
en annan;

enligt 5 § i lagen för Rikets Ständers Rank af den 1 Mars 1830, att för
hvarje hälft år låta, efter faststäldt formulär, upprätta samt derefter trycka och med
allmänna tidningarne utdela uppgift öfver förhållandet emellan Bankens metalliska
kassa samt utelöpande sedlar och depositionsskuld, jemte obegagnade andelar
af kreditiv- och låneförlag.

De öfversigter af Bankens hela ställning, som, jemlik! åberopade § i banklagen,
likaledes skola efter hvarje års bokslut tryckas och utdelas, höra uppgöars
efter faststäldt ''formulär; fullmäktige likväl obetaget att för framtiden låta uti detRih.
till Riksd. Prot. 1870. 10. Sami. 1 Afd. 2 Rand. 5

(Banko-reglementot.)

samma iakttaga sådana förändringar, som kunna medföra ökad enkelhet och
tydlighet.

§ 86.

Fullmäktige äro, på sätt Riksdags-ordningen stadgar, skyldige att vid riksdags
början tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.

§ 87.

Fullmäktige i Banken och riksgäldskontoret må för framtida uppsigten och
kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande gemensamt utse och välja en person,
att, å Bankens och riksgäldskontor''^ vägnar, såsom ledamot deltaga i
Göta kanaldirektion; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock
det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. Bemälde fullmäktige må ock gemensamt
utse ett ombud, att å Bankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna
af kanalverkets räkenskaper.

§ 88.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådane anstalter, hvarigenom
Bankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter måtte, om så fordras,
kunna utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas; och höra fullmäktige,
vid slikt förhållande, af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande
å Carlsborgs fästning för Bankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet,
hvarest större eller mindre del af Bankens redbarheter kan, i händelse af behof,
förvaras.

§ 89.

De medel, som inflyta å den så kallade statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till riksgäldskontoret
aflemnas vid slutet af hvar tredje månad.

Denna fonds räkenskaper vid de särskilda diskont- och lånekontoren granskas
fortfarande af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda
kontors förvaltning.

Derest före nästinstundande riksdags början slutlig utredning af statslånefondens
återstående fordringar kunnat verkställas, skola fullmäktige till Kongl.
Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öfver inkomster samt utgifter
och förluster i och för statslånefonden.

Artikel 6.

Om göromålens fördelning, deputerades åligganden samt tjenstemännens

ansvarighet.

§ 90.

Mom. 1. I afseende på göromålen inom bankoverket, indelas detta i följande
kontor och expeditioner, nemligen:

a) Kassa-lcontoret, hvarest alla in- och utbetalningar, äfvensom mynt- och
sedelvexling verkställas, samt behållningarne såväl i Bankens särskilda generalkassor,
som på det hela, redovisas;

b) Depositions-kontoret, som bokför och redovisar insättningar och uttag å
räkningar öfver medel, tillhöriga såväl Banken sjelf, som allmänna verk och inrättningar,
bolag och enskilda personel'';

c) Sedel-kontoret, hvilket har befattning med allt, som angår nya sedlars
tillverkning -samt obrukbara sedlars inlösen och annullering, jemte all i samband
dermed erforderlig redovisnings- och arbetsåtgärd;

d) Räkenskap s-kontor et, h vilket redovisar för Bankens utlåningar till Staten
och allmänna inrättningar, besörjer utredningen af upphörda lånegrenar, bok ''

för Bankens samtliga tillgångar och skulder, inkomster och utgifter af alla slag
och upprättar Bankens generela bokslut;

e) Diskont-kontoret, inom hvilken handläggas alla de göromål, som härflyta
af diskontrörelsen samt upp- och afskrifnings- och depositrörelsen mot ränta;

/) Revisions- och Ekonomi-kontoret, som verkställer den kontroll och moträkning,
hvilken icke inom de ofri g a kontoren hvart för sig förrättas, granskar
fullt färdig räkenskap samt ombesörjer Bankens ekonomiska ärenden;

g) Fullmäktiges expedition;

h) Ombudsmans-exp editionen.

Hvarje af ofvannämnda kontor förestås af en utaf fullmäktige dertill förordnad
chef; för fullmäktiges expedition är banko-sekreteraren och föi ombudsmans-expeditionen
ombudsmannen chef.

I afseende på göromålen gälla till efterrättelse de af banko-utskottet faststälda
instruktioner, i h vil ka fullmäktige dock ega att vidtaga sådana smäll e
förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta regie -

mente stridande; skolande likväl dylika af fullmäktige beslutade förändringar vid
nästkommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse.

Mom. 2. Såsom tjenstepligt åligger det .eu hvar af Bankens tjensteman,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att underskrifva nya samt granska,
uppräkna och makulera förslitna sedlar.

I ullmäktiges deputerade hafva att besörja den dagliga förvaltningen af bankoverket
, de med köp och försäljning af vexla! i Stockholm förenade göromål
och bestyr; inspektionen öfver Bankens pappersbruk Tumba, samt låneärendens föredragning
i diskontkontorets styrelse; allt i öfverensstämmelse med detta reglemente
samt de instruktioner och förordnanden, som äro eller varda af fullmäktige
utfärdade.

Deputerade ega antaga och entlediga nödigt biträde i de göromål och
bestyr, som härflyta af vexlare köp och försäljning.

Mom. 1. Kontorscheferne, de biträdande kommissarierne samt de af verkets
öfriga tjensteman, som deltaga i nyckelvården, skola, en för alla och alla för
en, eller, der blott två äro anstälde, en för begge och begge för en, ansvara för
de under deras vård förvarade tillhörigheter.

Mom. 2. Cheferne skola, hvar för sig, ansvara för arbetets ordnande samt
göromålens behöriga och o af brutna gång inom hvar sitt kontor, med skyldighet
att, för befrämjande deraf, noga handhafva och iakttaga de kontroller och den
tillsyn, som hvar och en af dem, enligt instruktionen för samma kontor eller andra
af riksdagen eller bankofullmäktige gifna föreskrifter, åligga; och blifver chefen i
sista rummet ansvarig för den skada eller förlust, som kan tillskyndas Banken
genom de i kontoret biträdande kommissariers eller underordnade tjenstemäns
fel eller förseelser, i händelse han, genom ett noggrant iakttagande af föreskrifna
kontrollör och samvetsgrant uppfyllande af öfriga embetspligter, kunnat, men underlåtit
att förekomma, råtta eller i tid upptäcka samma fel eller förseelse.

Mom. 3. Såväl chefer, som biträdande kommissarier och tjensteman skola
i öfrig!, hvar för sig, ansvara för hvad hvar och en tillhör att verkställa, kontrollera
eller vårda, och då två eller flere handlägga samma expedition eller ärende,
skall ansvaret för den skada och förlust, som tillskyndas verket, dem emellan
sålunda fördelas, att den, som haft första handläggningen, kommer att ersätta en
tredjedel, och den eller de kontrollerande två tredjedelar; hörande ersättningen,
då de kontrollerande äro flere, af hvardera med lika belopp utgöras; men skulle
densamma icke kunna hos en eller annan af de ersättningsskyldige uttagas, skola

91.

§ 92.

de öfrige, en för begge och begge för en, eller eu för alla och alla för en, godtgöra
bristen.

Mom. 4. Den som, enligt instruktionen eller förordnande af fullmäktige,
deras deputerade eller vederbörande kontorschef, förrättar en annans embete eller
tjenst, står under tiden i samma ansvar, som ordinarie innehafvare!! deraf; men
om någon eljest, med chefens tillstånd, sätter annan i sitt ställe, ansvarar han
sjelf för vikariens åtgärder.

Dessutom är hvar och en Bankens embete- eller tjensteman, likmätigt sin
ed, vid eget personligt ansvar, förbunden att i tid upptäcka och tillkännagifva,
om han förmärker något å färde vara, som kan lända Banken till skada eller
förlust.

Artikel 7.

Om banko-statens löneförmåner, grunderna för befordringar och pensionsberäkning
samt ordningsstadganden.

Afdelning 1.

Banko-statens indelning och löneförmåner.

§ 93.

Mom. 1. Tjenstegraderna inom riksbanken äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister.

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator.
Tredje graden: kamererare och ombudsman.

Fjerde graden: kommissarie! och bankosekreteraren.

Mom. 2. Tjenstemännen äro sålunda fördelade på Bankens kontor och
expeditioner:

Kassakontoret:

Chef: bankokommissarie..................................... 1_

kamererare........................... ... \

kassörer ............................................... g

Transport 9.

kontorsskrifvare...............................................................

kassaskrifvare ..................................................................

Depositionskontoret:

Chef: bankokommissarie ..........................................................

kamererare ......................................................................

bokhållare.........................................................................

kontorsskrifvare ............................................................

Sedelkonioret:

Chef: bankokommissarie ..........................................................

biträdande kommissarie .................................................

kamererare .....................................................................

bokhållare........................................................................

kontorsskrifvare .............................................................

Räkenskap skontor et:

Chef: bankokommissarie .........................................................

kamererare .....................................................................

bokhållare...........................-----.......................................

kontorsskrifvare...............................................................

Diskontkontor et:

Chef: bankokommissarie .........................................................

biträdande kommissarie ................................................

kamererare .....................................................................

bokhållare........................................................................

registrator.....................................................................

kontorsskrifvare............................-.................................

Revisions- och Ekonomi-kontoret:

Chef: bankokommissarie ........................................................

revisorer.........................................................................

kontorsskrifvare..............................................................

Banko-Fullmäktiges expedition:

Chef: banko-sekreteraren........................................................

notarie.............................................................................

kanslist ..........................................................................

Ombudsmans-expeditionen:

Chef: ombudsman ..................................................................

kanslister ........................................................................

Transport 9.

............... 1.

............... 7.

17.

3. 8.

2- 5.

3- 13.

J- 3.

Summa 66.

Vaktbetjeningen i Banken utgöres af:

öfvervaktmästare, tillika brandmästare ..................................................................... 1.

vaktmästare: ordinarie .........-.........•••.............................--....................................... 23.

extra........................................................................................................ 3.

27.

Mom. 3. Fullmäktige berättigas att, när eu betydligare tillökning i rörelsen
är att emotse eller eljest inträder, eller ock göromålens obehindrade gång
sådant påkallar, utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, emot
ersättning, hvilken fullmäktige ega att bestämma.

§ 94.

Mom. 1. Löneförmånerna äro:

å lönestat:
första tjenstegraden:

kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister, de yngre hvardera r:dr 1,000,
de äldste „ .............................................---.....-................................ „ 1,500.

Till de äldste hänföres halfva antalet samt den Överskjutande, derest hela
antalet är oj emot.

andra tj enstegraden:

bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator:

de, som tjenat i graden kortare tid än fem år, och alla, som innehafva be -

fattning utom verket, hvardera.................................................................. r:dr 2,000,

de, som tjenat i graden fem år och deröfver till tio år, hvardera „ 2,500,

de, som tjenat i graden tio år och deröfver, hvardera.................. „ 3,000.

tredje tj enstegraden:
kamererare och ombudsman:

de, som tjenat i graden kortare tid än fem år, och alla som

innehafva befattning utom verket, hvardera .......................................... r:dr 3,000,

de, som tjenat i graden fem år och deröfver till tio år, hvardera „ 3,500,

de, som tjenat i graden tio år och deröfver, hvardera.................. „ 4,000.

fjerde tj enstegraden:

kommissarier och bankosekreteraren, hvardera ........................... r:dr 4,000,

de, som tjenat i graden fem år och deröfver, hvardera.................. „ 4,500.

Vaktbetjening:

öfvervaktmästare, tillika brandmästare, lön .................................... r:dr 800,

jemte fria husrum och nödig vedbrand.

vaktmästare, de yngre, hvardera ...................................................... r:dr 700,

de äldste, hvardera .............................................................................. ,, 800.

Till de äldste hänföres halfva antalet samt den öfverskjutande, derest
vaktmästarnes hela antal är ojemnt.

A arvodes stat:

tjenstgöringspenningar:

till tjenstemännen i lista tjenstegraden, hvardera

d:o	i 2:dra	d:o	71
d:o	i 3:dje	d:o	77
d:o	i 4:de	d:o	„	t

„ vaktmästare med 700 r:drs lön „

„ d:o med 800 „ „ „

„ öfvervaktmästaren i hans egenskap af brandmästare

mis sr åknings^enning ar:

till kassörerne, hvardera .............................................

„ vårdarne af dagvexlingskassan, hvardera ............

r:dr

150,

300,

450,

600,

50,

75,

450.

r:dr 2,000,

300.

arvoden:

till extraktarbeten och extra-ordinarie tjensteman ....................................r:dr 10,000,

„ vikarier för tjensteman, som åtnjuta semester, högst ........................... » 3,500,

„ registratorn i diskontkontoret .............................................................. » 450,

„ notarien vid bankofullmäktiges expedition för bestridande af

kanslistgöromål .......................................................................................... ,, 1,000,

„ cheferne för Bankens kontor och expeditioner, hvardera ............ „ 600,

„ brandchefen ............................................................................................. » 400,

„ garde des medailles ................................................................................. „ 500,

„ sju fullmäktige, honorarier, hvarje å ...................................................... „ 1,600,

„ fullmäktiges ordförande, derutöfver ...................................................... „ 1,600,

„ två fullmäktiges deputerade, utöfver honorarium, hvardera ............... „ 8,000,

„ ledamöterna i styrelsen öfver diskontkontoret, utom kommissarierne,
hvardera ........................ „ 1,600.

Härförutan ega fullmäktige, dels att för underskrifvande af nya samt granskning,
uppräkning och korsning af förslitna sedlar meddela de tjenstemän, hvilka
erhålla dylikt uppdrag, särskild godtgörelse, som af fullmäktige bestämmes, dels
att till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arvoden, fullmäktige finna skäliga.

Mom. 2.

Mom. 2. Tiden för tillträdande af de i staten bestämda högre löner beräknas
från första fullmakts eller förordnandes datum inom graden; dock att, såsom
vilkor för all uppflyttning till högre lön, förutsättes, det vederbörande genom sin
föregående tjenstgöring gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.

Mom. 3. Å arvodesstat utgående tjenstgöring^ och missräkningspenningar
samt sådana arvoden, hvilka äro anvisade åt tjenstemän, åtfölja utöfvandet af
sjelfva tjenstebefattningen, och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock
med rättighet för fullmäktige att kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under tiden uppbära de
för samma tjenst å arvodesstat utgående tjenstgöringspenningar samt med det
undantag för (ifrigt, som följer af stadgandet i § 111 mom. 4, om semester för
tjenstemännen.

§ 95.

Bankens tjenstemän och betjente äro skyldige att underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad
organisation af Banken eller eljest kan varda stadgad.

§ 96.

De å indragningsstat före år 1864 uppförda öfvertalige tjensteman kunna
icke, emot deras vilja, tvingas att emottaga någon af nuvarande tjenstebefattningar,
såvida icke denna befattning, i afseende på göromålens omfång och beskaffenhet,
motsvarar den, hvarå de ega fullmakt.

§ 97.

Ansökningar från personel- inom Banken rörande arvoden utöfver faststäld
stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet;
och skola ansökningarne till fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag,
riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till pröfning
upptagna.

Afdelning 2.

Grunder för befordringar inom bankoverket och dermed gemenskap eg ande

stadganden.

§ 98.

Före återbesättande af ledig tjenst, skall anslag om ansökning dertill ske
å lämpligt ställe inom Banken samt genom kungörelse i officiela tidningarne.

Bih. till Biksd. Brok 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(Banko-reglementet.)

Anslaget må, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst
inom viss tjenstegrad.

Ansökningstiden beräknas till tretio dagar från ledighetens kungörande.

Af fullmäktige beror att ny ansökningstid utsätta, derest inom den först bestämda
tiden fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 99.

Mom. 1. Till kommissariebefattning må endast befordras den, som under
en längre tid fortsatt ordinarie tjenstgöring inom verket ådagalagt redbarhet, noggrannhet
och ordentlighet.

Till alla öfriga tjenstår ega fullmäktige, efter vederbörande chefers hörande,
utnämna den bland verkets ordinarie eller extra ordinarie tjensteman, som för
tjensten är mest skicklig och passande, eller, i händelse sådant i något särskildt
fall skulle finnas för verket gagnande, annan, i Banken förut icke tjenstgörande,
särdeles väl vitsordad och skicklig person. Dock bör iakttagas dels att, för erhållande
af befordran till ombudsmansbefattning och till kanslist^enst i ombudsmansexpeditionen,
fordras att hafva undergått examen för inträdes vinnande i
rikets rättegångsverk, dels ock att sökande bland Bankens tjensteman, hvarandra
fullt jemngoda i afseende på skicklighet och lämplighet, må få tillgodonjuta sin
inom verket egande tur och anciennitet, som räknas från första fullmakts eller förordnandes
datum inom hvarje tjenstegrad.

Mom. 2. Sökande till kommissarie-befattning skall skriftligen förbinda sig
att för den uppbörd, som kan komma att honom anförtros, ställa Banken vederhäftig
borgen eller annan säkerhet till belopp, hvilket fullmäktige hafva att bestämma.

§ 100.

Tjensteman i första tjenstegraden må emottaga och bibehålla annan ordinarie
tjenstefattning, såvida densamma icke är för Bankens tjenst hinderlig. Öfriga
tjenstemän få icke innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.

§ 101.

Å de på ordinarie stat upptagna fenster meddelas fullmakt. Dock berättigas
fullmäktige att, om ledigblifven tjenst visar sig vara umbärlig, inställa tillsättningen
deraf, vare sig på förordnande eller annorledes.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.

§ 102.

För att kunna antagas till extraordinarie tjensteman vid bankoverket, fordras
att hafva undergått godkänd afgångsexamen från något af rikets högre elementarläroverk.

Sökande, hvilken på annat sätt ådagalagt motsvarande kunskaper, må dock,
der särskilda omständigheter dertill föranleda, äfven kunna till extra ordinarie
tjensteman af fullmäktige antagas.

§ 103.

Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt nödig vaktbetjening tillsättes
medelst konstitutorial af fullmäktige, efter det vederbörande kontorschef i ämnet
hord blifvit.

Deputerade ega att, i samråd med chefen för revisionskontoret, utse och
antaga extra vaktbetjening.

Afdelning 3.

Grundér för pensionsö er åkning.

§ 104.

Vid pensionering af Bankens embets- och tjensteman, konstidkare och vaktbetjening,
tjenar såsom grund den för deras vid afgången innehafvande tjenst
eller befattning å Inne- eller indragningsstat uppförda lön.

§ 105.

Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder
eller tjena! femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande
i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension. *

§ 106.

Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års
ålder och tjena! fyratio år, eger att undfå afsked, med bibehållande af hela lönen
såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett
sjuklig! eller försvagad! helsotillstånd.

§ 107.

Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som, efter ådagalagd! välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han fyllt sextio
år och tjena! fyratio år, berättigad att, såsom pension för lifstiden, åtnjuta trefjerdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda 60 lefnadsår, i förening med 40
tjenstår, kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare
tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren
allena, medelst afdrag å trefjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande
tjenstbar. Öfverstiga deremot tjensteåren 40 och åldersåren 60, ökas det ofvan

bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår,
eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta
sistnämnda berälcningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 108.

Mom. 1. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
oundgängligen nödigt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta en tjensteman,
som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att
vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige
att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen
i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke,
eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående §
äro fastställda.

Mom. 2. Skulle åter någon af vaktbetjeningen före uppnådda, bär ofvan
föreskrifna lefnads- och tjensteår, finnas af sjuklighet urstån ds att eller eljest oförmögen
att längre gagna verket, ega fullmäktige att, efter noggrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskild! fall, honom på pensionsstat, förflytta, med
bibehållande under sin öfrig a lifstid af en årlig pension, motsvarande högst två
tredjedelar af lönen, och i öfrig! lämpad efter den afgåendes tjenstetid inom verket
och under tjenstgöringen derstädes ådagalagda förhållanden samt större eller
mindre förmåga att kunna till sin bergning sjelf bidraga.

§ 109.

Vid beräkning af tjensteår, afses den, såsom ordinarie och extra ordinarie
i ej mindre Bankens, än annan Statens tjenst, använda tid.

Afdelning 4.

Allmänna ordnings-stadganden och straffbestämmelser.

§ no.

I händelse en för öfrig! oförvitlig tjensteman finnes ega mindre fallenhet
eller icke vara tjenlig och passande för den syssla, till hvilken han erhållit befordran,
skola fullmäktiges deputerade förhållandet anmäla hos fullmäktige, som
angående tjenstgöringen förordna på sätt de för verkets och allmänhetens betjenande
nyttigast anse och lämpligast ske kan, utan att någons tur och löningsrätt
förnärmas eller verkets förvaltningskostnad förökas.

§ in.

Mom. 1. Blifver chef, biträdande kommissarie eller annan tjensteman af
sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att

föranstalta om vikariat, ege fullmäktige att om tjenstgöringen förordna och dervid
använda ett arvode af 1,000 r:dr, efter år räknad t.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande,
utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter eller i
och för tjenstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige
pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill, att
han sin egendom åt borgenärer afträda eller ock bl Hvit för skuld i häkte inmanad
eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till tjenstens
bestridande under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§ 113—115,
kan komma att fortfara.

Mom. 4. Bankens samtlige tjenstemän ega, såvidt sådant utan hinder för
göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester,
de i rista och 2:dra graderna under en månad, och de i 3xlje och 4:de graderna
under en och en half månad hvarje år. Tjenstemannen bibehåller under
semestertid såväl lön som tjenstgöringspenningar, arvoden och missräkningspenningar,
hvaremot fullmäktige ega att i och för tjenstgöringen använda icke allenast
arvoden, beräknade efter 1,000 r:dr för år, utan äfven de för vissa befattningar
anvisade missräkningspenningar, allt likväl inom det i § 94 mom. 1 dertill på
det hela anvisade belopp i af 3,500 r:dr årligen. Semesterindelningen för hvarje
år upprättas af cheferne och fastställes af fullmäktiges deputerade.

Mom. 5. Om någon af Bankens vaktbetjening blifver af sjukdom hindrad
att sin tjenst bestrida, ege ‘chefen för revisions- och ekonomikontoret förordna
extra vaktbetjent att tj ensten förrätta, mot åtnjutande för den tid, vikariatet fortfar,
af ett arvode, motsvarande den inkomst på lönestat, som för Bankens yngre
vaktmästare är bestämd. För vaktbetjent, som af annan anledning söker ledighet,
eller som måste från tjenstgöring afhållas i följd deraf att han till borgenärers
förnöjande sin egendom afträda upprättas vikariat jemväl af bemälde chef på den
tjenstlediges bekostnad.

§ 112.

Om någon tjensteman antingen vid mindre förseelser i tjensten ej later siS
råtta af vederbörande förmäns tillsägelse och varningar, eller ock beträdes med
verklig vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, vare förmannen skyldig
att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma huruvida sådan
anmälan bör till åtal eller annan åtgärd föranleda. I sådant fall skall tjenstemannen
lemnas tillfälle till förklaring och de upplysningar infordras, som för
sakens bedömande finnas erforderliga, och, om tjenstemannen derefter finnes be- »
trädd med försummelse eller fel i tjensten eller annan oordentlighet eller ock
med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, skall han antingen erhålla inför

protokollet en allvarsam föreställning, eller från tjenstgöring i verket afhållas på
längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen.

Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han på längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, från tjenstgöring
i verket, eller ock skiljes han från derstädes innehafvande tjenst.

§ H3.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom
afträdt, bör genast från tjenstgöring i Banken afhållas, och skall, om han
icke senast sex månader efter det inställelse dagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin vid verket innehafvande
tjenstebefattning.

§ 1U.

Inmanas någon för skuld tvänne särskilda gånger i häkte, vare han sin tjenst
i Banken förlustig.

§ 115.

Om någon kommissarie eller innehafvare af sådan tjenstebefattning inom
verket, hvarmed uppbörd eller godkännande af andra verks eller enskilde personers
invisningar å Banken är förenad, varder under förmynderskap stadd, må
det ej tillåtas honom att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom tvänne år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten.

§ 116.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna
lefverne! af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
ovilkorligen fordrar hans entledigande, kåfve gjort sig förlustig sin vid verket innehafvande
tjenst.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, kåfve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ UV

Den extra ordinarie, som, utan erhållet tillstånd eller anmäl dt laga förfall,
uteblifver från tjenstgöring trenne på hvarandra följande månader, eller under
tvänne på hvarandra följande qvartal visar märklig försummelse och undandrager
sig behörigt deltagande i göromålen, anses icke vidare ämna att söka fortkomst
i Bankens tjenst och åkföres genast från listan öfver extra ordinarie^

§ 118.

Om någon af Bankens vaktbetjening visar ohörsamhet mot förmäns befallningar,
eller på annat sätt felar i tjensten, eller utom densamma förhåller sig
tadelvärdt, ankomme det på fullmäktige att, efter anmälan af chefen för revisionskontoret,
efter omständigheterna, antingen afhålla den felaktige från tjenstgöring
under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af
lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.

§ H9.

Öfver sådana, af fullmäktige fattade, Bankens tjensteman rörande beslut,
som grunda sig pa föreskrifterna i 7:de Artikeln af banko-reglementet, kunna
besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller, emellan riksdagarne,
hos revisorerne af riksbanken; dock hvad angår de i Afdelning 4 omförmälda
mål, endast i det fall, att tjensteman blifvit från tjensten skiljd eller förklarats
skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i
frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt
och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen
erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären böra
till fullmäktiges expedition inlemna?;, när de är o ställda till banko-utskottet, sist
å den dag, riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerne af riksbanken,
sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet af fullmäktige meddeladt
sednare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden,
böra besvären till banko-utskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan
tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut
i annat mål blifvit klaganden delgifvet.

Artikel 8.

Om diskont- och lånekontoren.

Afdelning 1.

Diskont- och lånekontors-styrelsernas organisation, jemte föreskrifter i afseende

på förvaltningen af dessa kontor.

§ 120.

De för Bankens diskontrörelse anslagna fonder stå under förvaltning af
styrelserna öfver diskontkontoret i Stockholm samt lånekontoren i Göteborg,
Malmö och Wisby.

§ 121.

Mom. 1. Styrelsen öfver diskont-kontoret i Stockholm består af sju ledamöter,
nemligen de två fullmäktiges deputerade, tre andre af och bland fullmäktige
utsedde ledamöter, samt de två i diskontkontoret tjenstgörande kommissarierne.

Mom. 2. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Låne- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper förvaras
under tre lås, hvartill de två kommissarierne och kamereraren i diskontkontoret
hafva hvar sin, till olika lås hörande nyckel.

§ 122.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera lånekontoret består af fyra ledamöter,
nemligen tre inom kontorets distrikt boende samt ett banko-ombud.

Mom. 2. Riksdagen utser tre af dessa ledamöter, äfvensom suppleanter
för dem, på sätt, som vid valen af fullmäktige i Banken och riksgäldskontoret
iakttages.

Banko-ombudet i hvardera styrelsen förordnas af fullmäktige.

Mom. 3. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 4. Banko-ombudet i Göteborgs och Malmö lånekontor jemte en af dervarande
styrelses öfriga ledamöter, som af fullmäktige dertill utses, utöfva de med
köp och försäljning af vexlar i hvardera staden förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.

Mom. 5. Blifver af riksdagen utsedd ledamot hindrad att i styrelsens
sammankomster deltaga, inkallas i styrelsen suppleant.

Derest banko-ombudet af sjukdom eller annat laga förfall hindras att uppdraget
bestrida, förordna fullmäktige annan person att detsamma under tiden
utöfva mot ersättning, som af fullmäktige bestämmes.

Mom. 6. Tjenstemännen och vaktbetjeningen vid hvardera lånekontoret
antagas och förordnas äf lånekontorets styrelse, som eger att, när så fordras, från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken styrelsen
finner lånekontoret icke vara belåtet.

Mom. 7. De af lånekontorens tjensteman, som innehafva uppbörd, skola
ställa af styrelsen godkänd borgen eller annan säkerhet till belopp, hvithet vederbörande
styrelse finner godt bestämma.

Mom. 8. Låne- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper, äfvensom
kontanta penningar förvaras under tre lås, hvartill banko-ombudet och en
af styrelsens öfriga ledamöter samt lånekontorets kamererare hafva hvar sin,
till olika lås hörande nyckel.

Mom. 9.

Mom. 9. Banko-ombudet föredrager i styrelsen ärendena och besörjer
brefvexling^ emellan styrelsen och fullmäktige, i öfverensstämmelse med styrelsens
beslut.

Skulle banko-ombudet någon gång vara frånvarande, kunna målen af annan
ledamot föredragas; dock må banko-ombudet icke utan laga förfall från styrelsens
sammanträden uteblifva.

Mom. 10. Förutom ''det i riket fastställda gångbara mynt samt riksbanken^
lånekontorens och filialbankernas anvisningar, assignation^- och vexlar, må,
efter medgifvande af bankofullmäktige och enligt af dem meddelade föreskrifter,
vid liqvider och insättningar i lånekontoren, jemväl emottagas banksedlar, utgifna
af sådana enskilda sedelutgifvande banker, hvilka å den ort, der liqviden eller
insättningen sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens
sedlar; och må det för öfrigt ankomma på pröfning af lånekontorets
styrelse att äfven emottaga enskilda penningeänstalters vid uppvisandet i Stockholm
betalbara vexlar.

Då inbetalningar ske i lånekontorets egna assignationer eller i filialbankernas
assignation^ eller vexlar, skola desamma makuleras och såsom kontant
leverering till hankön genast insändas. Enskilda bankers sedlar skola, i enlighet
med de föreskrifter, fullmäktige meddela, emot riksbankens sedlar utbytas; och
enskilda penningeänstalters vexlar skola till riksbanken genast såsom kontant leverering
insändas.

Mom. 11. Styrelsen egen rättighet att på hankön utfärda assignationer,
dock under vilkor att assignationerna, hvartill blanketter, med deri utsatt valör,
efter reqvisition, från fullmäktige utlemna^ icke må utgifvas å andra summor
än ett hundra r:dr, fem hundra r:dr och ett tusen r:dr. Bärande härvid för öfrigt
iakttagas, att assignationerna underskrifvas af minst två styrelseledamöter och
bankoombudet samt kontrasigneras af kamel’erar en, att några assignationer ej
på förhand förfärdigas till upptagande ibland kassabehallningen, utan uuderskrifvas
endast i den mån, som de i och för lånekontorets rörelse erfordras, samt
att med först afgående post efter assignationernas utgifvande förteckning på desamma,
innefattande nummer, datum och summa, till banken insändes.

Öfverflyttning af medel från ett till annat lånekontors rakning i bankens
depositionskoutor eller från lånekontors till någon bankens räkning i depositionskontoret
verkställer lånekontorets styrelse medelst utfärdande af handskrifven
assignation å beloppet.

Mom. 12. Såväl fullmäktige i hankön som Riksdagens revisorer ega att,
om anledning dertill förefinnes, anmäla en eller flera af lånekontorens styrelseledamöter
att ställas under laga tilltal af justitieombudsmannen; och afhålle sig
Bih. till Riksd. Prot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Banko-reglementet.)

den eller de sålunda under tilltal ställde styrelseledamöter från all befattning vid
lånekontoret, intilldess målet blifvit genom laga kraftvunnet utslag afgjordt; börande
i thy fall suppleanter i de afgångne styrelseledamöternas ställe uti styrelsen inträda.

Bankens ombud i styrelsen ega fullmäktige, när så lämpligt pröfvas, att från
dess befattning återkalla.

§ 123.

Mom. 1. Ledamöterne i diskont- och lånekontorens styrelser vare det
uttryckligen förbjudet att, såsom kommissionärer, taga någon befattning med låneansökningar
hos det kontor, i hvars styrelse de deltaga, ehvad dessa ansökningar
afse nya eller omsättning af redan erhållna lån; åliggande det hvar och
en ledamot af styrelsen att allvarligen tillse, det donna föreskrift noggrant efterföljas,
och förhållandet i annat fall hos styrelsen anmäla.

Fullmäktig, som icke är ledamot af diskontkontorets styrelse, vare det
likaledes förbjudet att, såsom kommissionär, taga någon befattning med ansökningar
rörande beviljande af nya eller omsättning af förut erhållna lån.

Finnes förbudet vara öfverträdt, göre vederbörande styrelse derom anmälan
hos fullmäktige, hvilka ombesörja att, i händelse den felaktige är ledamot
i någon af förutnämnda diskont- eller lånekontor styrelser, annan ledamot i
hans ställe skyndsamligen förordnas och insättes, samt att, om förbudet blifvit
öfverträdt af någon fullmäktig, med honom kommer att förfaras enligt gällande
ansvarighetslag.

Mom. 2. Hvarken ledamot af diskontkontorets styrelse, ej heller någon
af kontorets tjensteman eller betjente, må sätta sig i skuld hos diskontkontoret,
härifrån dock undantaget hvad angår lån på aktier, publika papper eller vågförda
effekter.

Mom. 3. Varder till ledamot af lånekontor styrelse någon vald, som
sjelf häftar för skuld eller annan förbindelse till lånekontoret, godtgöre han, efter
sitt inträde i kontorets förvaltning, donna skuld till tulla beloppet genast då den
är förfallen, så vidt han vill vid nämnda förvaltning qvarblifva; ledamöterne dock
obetaget att innehafva eller upptaga lån hos diskontkontoret i Stockholm; och
må hvarken styrelsens ledamöter eller kontorens tjensteman och betjening skuldsätta
sig hos något af lånekontoren genom egna lån eller andra förbindelser till
betalningsansvar; egande likväl tjenstemännen och betjeningen frihet att mot
pant af aktier, publika papper eller vågförda effekter erhålla lån hos diskontkontoret
i Stockholm.

§ 124.

Mom. 1. Lån från allmänna diskontfonden utgifvas en gång i veckan; vederbörande
styrelse likväl förbehållet att, derest för räkenskapernas afstötande

så nödigt pröfvas, vid hvarje års utgång för högst två veckor nämnda utlåning
inställa.

Ansökning till kreditiv pröfvas så snart handlingarne undergått behörig
granskning. Kreditivtiden räknas från och med den dag, som i hvarje fall för
dragningens början bestämmes.

Diskontering och utlåning från handels- och näringsdiskontfonden sker vid
diskontkontoret i Stockholm samt lånekontoren i Göteborg och Malmö alla söcknedagar
och vid lånekontor^ i Wisby minst två dagar i hvarje vecka.

Vid pröfning af ansökningar om lån, diskontering och kreditiv skola i
Styrelsen öfver diskontkontoret minst fyra ledamöter och i lånekontor sstyrelserna
minst tre ledamöter vara närvarande. För bifall till ansökning fordras afgjord
röstpluralitet.

Mom. 2. För behandling af öfriga, diskont- och lånekontoren tillhöriga,
ärenden, sammanträda styrelserna in pleno en gång i månaden eller oftare, om
göromålen sådant påkalla.

Vid dessa sammanträden skall protokoll föras.

För besluts fattande vid plenisammanträden erfordras att i diskont-styrelsen
minst fem och i lånekontors-styrelserna samtlige ledamöter äro närvarande. Yppas
härvid skiljaktiga meningar, galle de flesta rösterna, och då dessa äro lika, ege
ordföranden afgörande röst.

Mom. 3. Hvar och en bland fullmäktige är Öppet lemnadt att, när som
helst, öfvervara styrelsernas sammankomster, men utan rättighet att i beslut och
omröstningar deltaga.

§ 125.

Till fullmäktige aflemnas hvarje vecka rapport angående vederbörande
diskont- och lånekontors rörelse, och hvarje månad utdrag af lånekontorens kassaräkning.

§ 126.

Mom. 1. De å diskont- och lånekontorens lånerörelser inflytande räntor
och öfriga vinstmedel få icke utlånas, utan skola, hvad diskont-kontoret angår,
efter hvarje veckas utgång, och, beträffande lånekontoren, efter afdrag af utgifterna
för lånekontorens förvaltning och beloppen af de lån, hvilka vid de årliga
revisionerna kunna varda inom linien förda, efter utgången af hvarje qvartal, så
fort ske kan, till banken inlevereras. Styrelserna öfver lånekontoren åligga det
jemväl att till hanken insända de kassabehållning^, som icke i och för rörelsen
ovilkorligen erfordras.

Mom. 2. Diskont- och lånekontors-styrelserna berättigas att, efter noggrann
pröfning af omständigheterna i hvarje särskilda fall, bevilja de kontorens

gäldenär^-, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden
af sina skulder till kontoren, men ega för öfrigt icke, med undantag dock
hvad angår vissa inom linien förda fordringar, i afseende på hvilka blifvit af
Riksdagen särskildt, föreskrifvet, att å diskontlån efterskänka något af hvad enligt
gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor
om eftergifter underställas nästblifvande banko-utskott till afgörande i den ordning,
instruktionen för detta utskott stadgar.

§ 127.

främre eller liera gånger om året skola två af styrelsens ledamöter verkställa
inventering af de hos ombudsmännen befintliga säkerhctshandlingar samt
tillse huru de ombudsmännen tillhörande, löpande ärenden handhafvas. Egande
dessutom fullmäktige, om och när så nådigt anses, att åt någon af styrelsens ledamöter
med juridiska kunskaper, eller annan i juridiska värf erfaren person uppdraga
att, emot särskild, efter uppdragets vigt och omfattning lämpad ersättning
med noggrannhet genomgå och granska ombudsmännens åtgärder samt om förloppet
af den verkställda granskningen till styrelsen afgifva berättelse, deruti
jemväl vid hvarje tillfälle upptages, hvilka af de under lagsökning då varande lån
synas höra antingen, såsom osäkra, inom lini eu föras, eller ock till afskrifning
anmälas, med fullständiga upplysningar rörande de omständigheter, som i afseende
på så beskaffade lån förekommit.

§ 128.

Fullmäktige ega vidtaga sådana rättelser och meddela de reglementariska
föreskrifter, som finnas behöfliga till befordrande af större ordning, säkerhet och
kontroll vid lånekontoren; och skola lånekontors-styrelserna ställa sig till ovilkorlig
efterrättelse hvad fullmäktige i detta hänseende stadga och förordna.

§ 129.

Mom. 1. Revision af bankens diskont-kontors förvaltning och räkenskaper
förrättas årligen af fyra personer, utaf hvilka Riksdagens kammare utse hvardera
två, jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Af lånekoutorens i orterna förvaltning och räkenskaper verkställes
likaledes årligen revision genom fem personer, utaf hvilka Riksdagens kammare
utse hvardera två, jemte lika antal suppleanter, och banko -fullmäktig e en.

Mom. 3. Revisionerna taga sin början den 1 Mars hvarje år, utom hvad
angår lånekontoret i Wisby, der revisionsförrättningen börjar den 1 Juni.

Mom. 4. Revisorer^ kunna icke bevilja eftergift af diskont- och lånekontor
fordringar, utan skola frågor härom, på sätt i § 126 för diskont- och lånekontorens
styrelser är stadgadt, öfverlemnas till banko-utskottets afgörande.

§ 130.

Mom. 1. Till de i nästföregående § omnämnda revisioner aflemnas berättelse
ej mindre af diskont- och lånekontorens styrelser öfver hvardera kontorets
ställning, än äfven af vederbörande ombudsmän öfver de deras behandling tillhörande
bevaknings- och utsökningsärenden.

Mom. 2. Öfver diskont- och lånekontorens lånerörelse afgifva samtliga styrelserna
berättelser till nästblifvande banko-utskott och revisorer öfver bankoverket,
under iakttagande att dessa berättelser till fullmäktige inlemnas, i förra
fallet sist å dagen före riksdagens början och i sednare fallet åtminstone fjorton
dagar före revisorernas sammanträdande.

§ 131.

Fullmäktige är o berättigade att antingen genom några af deras egna
ledamöter, eller genom ombud, när som helst anställa eftersyn vid lånekontoren.

Afdelning 2.

Lånekontorens aflönings-stater och de tjenstemännen vid dessa kontor i öfrigt

tillkommande förmåner.

§ 132.

Mom. 1.
nemligen:

Aflöningsstaten för lånekontoren är fastställd på sätt som följer,
A) För lånekontor et i Göteborg:

styrelseledamöterne, utom banko-ombudet

1,600 r:dr...............................................

bankoombudet, arvode ....................................

kamererare^ lön...............................................

arvode .....................................................

kassören, lön.......................................................

arvode......................................................

missräkningspenningar.......................................

hvardera arvode, i ett för allt,

................................................... 4,800.

.................................................. 4,800.

....................................... 2,000.

....................................... 600. 2,600.

..................................... 1,600.

...................................... 300.

...................................... 500- 2,400.

Transport 14,600.

	Transport	14,600.
förste bokhållaren, lön ...................................	......................................... 1,600.
arvode .......................................................	......................................... 300.	1,900.
andre bokhållaren, lön.....................................	......................................... 1,600.
arvode .......................................................	......................................... 150.	1,750.
tredje bokhållaren, lön.....................................		1,600.
registrator^ lön ...............................................	......................................... 1,600.
arvode .......................................................	......................................... 600.	2,200.
kontorsskrifvaren ...............<.............................		800.
ombudsmannen, lön .........................................	........................................ 1,600.
arvode ........................................................	......................................... 400.	2,000.
kanslisten, lön..................................................		800.
en vaktmästare, lön .........................................	......................................... 600.
arvode ........................................................	......................................... 75.	675.
en vaktmästare, lön ........................................	........................................ 500.
arvode ........................................................	......................................... 75.	575.

Summa r:dr r:mt 26,900.

Dessutom må till lånekontorets personal, såsom arvode för belåning af vågförda
effekter, utgå 600 r:dr r:mt.

B. För lånekontor et i Malmö:

styrelseledamöterne, utom banko-ombudet, hvardera arvode,	i ett för	allt,
1,200 r.dr ........................................................................................		3,600.
bankoombudet, arvode .........................................................................		4,000.
kamererare^ lön...................................................................................	2,000.
arvode...............................................................................................	300.	2,300.
kassören, lön .........................................................................................	.... 1,600.
missräkningspenningar....................................................................	300.	1,900.
förste bokhållaren, lön..........................................................................	..... 1,600.
arvode ............................................................................................	300.	1,900.
andre bokhållaren, lön ........................................................................		1,600.
registrator^ lön .................................................................................	..... 1,600.
arvode ............................................................................................	300.	1,900.
ombudsmannen, lön...............................................................................		1,200.
vaktmästaren, lön .................................................................................		600.
husdrängen, lön ...................................................................................		335.

Summa r:dr r:mt 19,335.

C. För lånekontor et i Wisby:

i ett för allt, en summa af 6,000 r:dr r:mt årligen; kostnaden för revisionen af

lånekontorets räkenskaper och förvaltning häri ej inbegripen.

Af donna summa utgår:

till styrelsens ledamöter, utom banko-ombudet, hvardera 500 r:dr 1,500.

„ banko-ombudet, arvode ................................................................................. 1,000.

„ kamererare^ lön................................................................................. 1,000.

missräkningspenningar........................................................................ 200. i 200.

„ bokhållaren, tillika registrator, lön ........................................................... 800.

„ ombudsmannen, lön ....................................................................................... 300.

„ vaktbetjenten ................................................................................................... 200.

Summa r:dr r:mt 5,000.

Mom. 2. Arvode! till de ledamöter af styrelserna i Göteborg och Malmö,
som besörja vexelhandel derstädes, äfvensom ersättningen till deras biträden
ega fullmäktige att, efter göromålens omfång ''och beskaffenhet, bestämma till såväl
beloppet som detsamma^ fördelning mellan ombuden; dock får beloppet af ersättningen
till vexelombuden i Göteborg icke öfverstiga 3,000 r:dr årligen.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den sednare bestämda arvode, lämpadt efter den
tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Mom. 4. Person utom bankoverket eller extraordinarie tjensteman i banken,
som förordnas till banko-ombud, må, efter 8 års tjenstgöring i nämnda egenskap,
vara berättigad till torn? såsom kontorsskrifvare; vidare, efter 4 års förlopp, uppflyttas
i bokhållaregraden och, efter ytterligare 4 års tjenstetid, erhålla tour såsom
kamererare, allt likväl med vilkor att banko-ombudet fullkomligen motsvarat
det honom lemnade förtroende samt under tiden icke blifvit från sin befattning
återkallad; egande den af verkets ordinarie tjensteman, åt hvilken ett dylikt förordnande
meddelas, att beräkna sig till godo den tid, han dessförinnan såsom
ordinarie i banken tjena!, så att, om banko-ombudet vid utnämningen redan under
3:ne år i verke! innehaft kontorsskrifvare- eller bokhållaresyssla, endast ett
års tjenstetid i egenskap af ombud erfordras för erhållande af tour, i förra fälle!
inom bokhållare- och i det sednare inom kamereraregraden.

För banko-ombud, som vid utnämningen dertill innehar, eller sedermera får
tour i kamereraregrad, bör tourberäkningen inom graden på vanligt sätt fortgå;
men ombud, som, på grund af ansökning, befordras till syssla inom högsta tjenstegraden,
vare skyldig att densamma genast tillträda.

Banko-ombud, som, utan eget förvållande varder entledigad, eget’ att, intilldess
han till någon ledig tjenst i banken vinner befordran, årligen på exspektansstat
tillgodonjuta ett belopp, motsvarande lönen i den grad, han vid entledigandet
innehade.

Mom. 5. Erhåller någon af bankens tjensteman annan befattning vid lånekontor^
än den i nästföregående moment omförmälda, bibehålie han den tour
i banken, som tillkommer hans der innehafvande lönegrad.

§ 133.

I de för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid lånekontoren i föregående
§ upptagna Inne- och arvodesbelopp ega hvarken fullmäktige eller lånekontor^
styrelser att tillökning meddela; dock ega fullmäktige att anvisa oundvikligen
nödiga arvoden för det ökade tjenstemanna-biträde, som för postvexelrörelsen
samt medels emottagande på upp- och afskrifningsräkning vid lånekontoren
kan erfordras.

§ 134,

Tjenstemännen vid lånekontoren äro förbundna att underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid förändrad
organisation af lånekontoren eller eljest kan varda stadgad.

§ 135.

Då tjensteman vid någotdera lånekontor!: af sjukdom eller annat laga
förfall hindras att tjensten bestrida, ege vederbörande lånekontorsstyrelse att,
efter de grunder, som i detta afseende äro inom banken gällande, bestämma
arvodesbeloppet för den, som varder till tj enstens bestridande förordnad; dock
under iakttagande, hvad angår lånekontor!: i Wisby, att anslaget för detta kontors
förvaltning på det hela icke öfverskrides.

§ 136.

Då tjensteman eller vaktbetjent vid lånekontor, efter ådagalagdt välförhållande
i tj ensten, nödsakas för ålderdom eller sjuklighet från lånekontor^ tjenst
afgå, egen lian att undfå lämpligt understöd på bankens pensionsstat till belopp,
som fullmäktige bestämma, med fästadt afseende å såväl den lön, han i lånekontor!
uppbär, som de grunder, hvilka äro gällande för pensionering af bankens
tjensteman och betjente.

-t-.-Y-.vViuth ''X X i biv - rauuuH-.H HB v

Artikel 9.

Om anordningarne utom stat.

§ 137.

Följande välgörenhetsbidrag komma att för innevarande år, under stadgade

vilkor, utbetalas, nemligen:

a) till allmänna barnhuset i Stockholm ............................................... r:dr 4,500.

b) „ frimurare-barnhuset i Stockholm ...................................... „ 2,250.

c) „ frimurare-barnhuset i Göteborg ...................................................... 450.

d) „ Gustavianska barnhuset i Norrköping .......................................... 150,

e) „ Barnhuset i Gefle ....... „ 150.

f) „ Barnhuset i Oart shamn ........................................................... •• 150.

g) „ Malmqvistska barnauppfostringsanstalten i Stockholm .................. „ 1,000.

h) „ banko-statens enke- och pupillkassa ............................................. „ 200.

i) „ smärre julgåfvor åt fattiga så val i hufvudstaden som i orterne, det belopp,
icke öfverstigande 3,000 r:dr, som erfordras för meddelande af enahanda understöd,
som hittills, åt de personer, hvilka förut åtnjutit sådant och fortfarande
deraf äro i behof.

§ 138.

Mom. 1. Af fullmäktiges s. k. dispositionsräkning, till hvilken en summa
af 4,000 r:dr vid hvarje års slut, på sätt hittills skett, från Bankens förvaltningskostnadsräkning
öfverföres, skola tillsvidare utgå:

l:o följande af riksdagen fastställda årliga anslag, under de vid hvartdera
fästade vilkor, nemligen:

a) till bokhållaren vid bankodiskontverket Gr. A. Oudars enka, Annette Eund -

qmst ...................................................................................................... r:dr 300: —

b) till vaktmästaren vid bankodiskontverket Forssboms enka, Sara

Gustafva Hagberg.................................................................................... H2: 50.

c) till kanslisten vid bankodiskontverket, assessoren Th. Claessons enka,

Vendela Margaretha Malmberg ......................................................... 225: _

d) till kamereraren vid lånekontor^ i Malmö S. G. de Marcs enka,

H. C. Redewegh ................................................................................. , 500: _

Transport 1,137: 50.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1870 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. g

(Banko-reglementet.)

Transport r:dr 1,137: 50

e) till bokhållaren vid lånekontoret i Göteborg, J. P. Anderssons

enka, Charlotta Tronell ........................................................................

f) till registratorn vid lånekontoret i Malmö H. Gullanders dotter,

Charlotta Gullander ••^•»rtyartifn—^nrs^mirdrrfnm^tfA*....................

g) till vaktmästaren vid bankodiskontverke# Erik Sjöbergs enka, Catharina
Christina Sundgren........................................................................

h) till banko-ombudet vid lånekontoret i Malmö Carl Adolf Nordströms

enka, Cittra Sofia Nordström ............................................................

i) till kamereraren i Banken A. A. Drakes enka, S. Löfvenius......

k) till enkan Louise Wigström, född von Schwerin..............................

l) till advokatfiskal i Banken N. A. Heurlins enka, H. C. Lind

m) till revisorn i Banken A. G. Örlings enka, Anna Bayard............

300: —

300:

75:

475

175

300

175

200

tillsammans r:dr 3,137: 50.

2:o af besparingarna på anslaget till ofvanberörda dispositionsräkning ega
fullmäktige utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill närvarande tid
af det register öfver Bankens handlingar, som till och med år 1825 blifvit upprättad!.

Mom. 2. Af de å försålda guld- och silfverpanter uppkomna, och till fullmäktiges
dispositionsräkning hänförda öfverskott, ega fullmäktige att fortfarande
utgifva understöd åt sådana, i torftiga omständigheter stadda enkor och barn
efter tjensteman och betjente vid riksbanken och diskontverken, som icke är o
berättigade till erhållande af pension från dessa inrättningars pensionskassor.

.Artikel lO

Om Bankens pappersbruk Tumba.

§ 139.

Vid förvaltningen af Tumba bruk, hvilket står under fullmäktiges öfverinseende,
skall, jemte beredande af all möjlig besparing i kostnaderna för brukets
drift, tillverkningen af ett sedelpapper, som i högsta möjliga grad eger alla de
för detsamma erforderliga egenskaper, vara det förnämsta syftemålet ; dock må äfven
andra papperssorter, som med förmån kunna föryttras, der förfärdigas.

§ 140.

Den af fullmäktiges deputerade, som har det speciela inseendet öfver bruket,
åligger att en gång i månaden, eller oftare, om så erfordras, detsamma inspektera.

Kostnaden för deputeradens vistande å Tumba skall af brukskassan godtgöra^ §

Hl.

Brukets egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på
förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,
ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.

Till förvaltarens biträde är o anställda för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare, samt vid räkenskapsgöromålen och den öfråga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande
tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af
banko-utskottet den 15 December 1857 fastställda instruktion, med den ändring,
som af andre eller materialbo hållare-tjenstens indragning följer.

§ 142.

I afseende å de Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande
Inne- och öfriga förmåner, kommer den af banko-utskottet, på grund af Rikets
Ständers beslut, den 11 Oktober 1860 utfärdade aflöningsstat att tjena till iakttagande
med den ändring, som följer af andre bokhållare^ en stens indragning;
egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde
vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 850 rdr årligen.

§ 143.

Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren,
på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktig
3 årligen stat till aflöning och öfriga förmåner.

§ 144.

Den arbetare, som vid bruket tjenat utöfver femton år och derunder sig
väl förhållit samt med skicklighet och drift i tjensten fortfar, eger undfå belö -

(50

ning till det belopp, som fullmäktige för hvarje särskilda fall bestämma. Ersättning
för öfverarbete och extra godt arbete bestås äfven efter af fullmäktige godkänd
beräkning och fördelning.

§ 145.

Af fullmäktige bör såsom allmän grundsats iakttagas, att såväl vid upprättande
af den årliga aflöningsstaten, som vid bestämmandet af öfråga, bruksfolk^
tillkommande förmåner, några förhöjningar icke beviljas i andra fall, än då desamma
antingen icke kunna utan arbetets afbrott undvikas eller bruket derigenom
beredes en, den ökade utgiften öfverstigande förmån; skolande i alla dylika
frågor ej mindre den deputerade, som har uppsigt öfver bruket, än förvaltaren
höras, samt deras utlåtanden, jemte skälen för beslutet, i fullmäktiges protokoll
fullständigt intagas.

§ 146.

Alla större upphandlingar för brukets behof skola antingen i allmänna
tidningarne kungöras samt anbud derå inbegäras, med uppgift å prisen, såväl vid
leverering i Stockholm, som i händelse af dess verkställande å bruket, eller ock,
om sådant är med brukets fördel mera förenligt, ske under hand, genom bruksstyrelsens
försorg; börande, då donna sednare åtgärd begagnas, skälen derför
i fullmäktiges protokoll upptagas.

Anskaffandet af effekter eller varor af mindre qvantiteter eller obetydligt
värde öfverlemna fullmäktige åt bruksstyrelsen.

För öfrig! iakttaga noga, att upphandlingarne rättas efter behofvet, så att
bruket ej med öfverflödiga förråd belastas.

§ 147.

Förråden vid Tumba böra af fullmäktige inventeras vid hvarje förvaltares
afgång och deremellan hvart tredje år.

Jemte den kontroll, som innefattas uti förvaltarens vård öfver brukets i
Stockholm befintliga förråd, tillhör brukets vaktmästare derstädes en redovisande
ansvarighet för detsamma.

§ 148.

Sedan bokslutet för det föregående året blifvit upp gjordt, sammanträda fullmäktige,
samfäld! eller genom delegerade, på Tumba, såväl för att taga närmare
kännedom af förra årets förvaltning, som ock att tillse byggnaders och ma chineriers -

chineriers tillstånd m. m.; börande dervid berättelser af den deputerad, som har
det speciela inseendet öfver bruket, och förvaltaren afgifvas om bruksdriften under
nästförflutna året.

Brukets alla byggnader böra försvarligt och utan onödig kostnad vidmakthållas
samt, i afseende på vården och dispositionen af brukets rudimaterie:-och eflekter, den största noggrannhet iakttagas; men någon nybyggnad eller
större reparation må ej, utan de mest oundgängliga behof, af fullmäktige företagas,
innan de deröfver inhemtat yttrande af banko-utskottet och dess medgifvande
till arbetets företagande erhållit.

Jemlikt 8 § i den för banko-utskottet gällande instruktion, har utskottet
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse
med de i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 fastställda
grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente, att, intilldess annorlunda
kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad
och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadgande^ instruktioner
och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda
fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciela föreskrifter, må
kunna tjena till efterrättelse; och höra fullmäktige besörja, att lagarne angående
myntbestämningen och för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kongl. Förordningen
om rikets mynt af den 3 Februari 1855 samt detta reglemente ofördröjligen
efter riksdagens slut, i lika format, af trycket utgifvas och till salu allmänheten
tillhandahållas.

Stockholm den 10 Maj 1870.

§ U9.

J. v. Sehwerin.

J. 6. Agardh.
J. 0. tieijer.

0. Nordenfelt.
6. af Schinidt.

1. Rundbäck.

C. Hammar.
J. J. Ekman.
Tfa. Wijkander.
Jöran Snäf.
John Ericson.

karl Axel Mauuerskaatz.

C. 0. Silfverscbiöld.

II. von Steijeru.
Pehr Staalf.

II. Croneborg.

G. G. Carlguist.

Bill. till Biksd. Prot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet.)