för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 11 Maj 1868 (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 11 Maj 1868.

Sedan Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag vidtagit åtskilliga beslut,
innefattande, i flera hufvudsakliga afseende!!, dels en verklig återgång, dels ett närmande
till de i Sveriges Rikes Ständers Beslut och Förordning om Banken i
Stockholm af den 22 September 1668 för Bankens verksamhet från början utstakade
hufva dgrunder, h vilka, till följd af krig, olyckor och hvarjehanda tvingande omständigheter,
under tidernas lopp fatt vidkännas flera rubbningar och afvikelse!-,
samt Rikets Ständer vid samma Riksdag, gemensamt med Konungen, sålunda bestämt
Bankosedelns silfvervärde, att 2| R:dr eller 128 skillingar i sedlar, skola motsvara 1
R:dr i silfver, enligt den, med afseende å en viss lindrig slagskatts ^beräkning i
myntet, förändrade 1664 års myntfot; så har Banken den 1 Oktober 1834 blifvit
ånyo öppnad till utvexling af silfver enligt nyssnämnde grund för inlösen af dess
sedlar, med det åliggande i första rummet att, genom dessa sedlars oafbrutna inlösen
med klingande mynt, när helst det påför dras, allt framgent bibehålla dem i oförminskad!
värde.

Banko-Verkets föremål, enligt ofvan åberopade beslut och förordning om
Banken, är:

A. I egenskap af Depositions- och Vexel-banh:

l:o. Att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sådant åstundan, deröfver fora räkning, och dem vid anfordran
insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom
de derå utfärdande assignationers och invisa!ngars kredit, kraft och giltighet; samt
att dessförutan, jemväl till säkert förvar emot vådliga händelser och tillgrepp, under
försegling emottaga och vårda så väl kontanta penningar, som annan flyttbar
egendom.

tiih. till Rikxd. Prof. Rita. It) Sund. 1 Afd.

(Banko-reglementet).

2 Band.

2:o. Att det inländska myntet må bibehållas vid dess rätta och skäliga
valör samt främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande hindras och
förekommas.

(Se ingressen till 1668 års Banko-Ordning).

B. I egenskap af Låne-banJc.

Att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels på drägliga vilkor,
emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda, till
befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga
ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan.

(Se 1668 års Banko-Ordning, § 44 och följande).

C. I egenskap af allmän stats-anstalt.

Att, uti den genom låne-operationerna inflytande och besparda vinst, en
nödhjelps- och tillgångskassa må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att, till Kong!»
Maj:ts och Fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagnelig ändamål, disponera.

(Se § 74 i Banko-Ordningen).

.Artikel 1.

§ i Riksbanken

förblifver fortfarande, enligt Regeringsformens 72 §, under Riksdagens
egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de Fullmäktige,
som, på sätt grundlagen föreskrifver, blifvit utsedde, efter de ordningar,
stadgar och reglementen, hmlka redan af Rikets Ständer gjorda äro eller vidare
af Riksdagen göras kunna.

Om Bankens verksamhet, dess grundfond och reservfond.

§ 2.

Bankens verksamhet omfattar:

a) inlösen, vid anfordran, med silfver af Bankens sedlar efter deras lydelse;

b) köp och försäljning af växlar och räntebärande obligationer;

c) emottagning, bokföring och tillhandahållande, vid anfordran, af medel, tillhöriga
såväl Staten samt dess allmänna verk och kassör, som alla öfriga embetsverk,
kassör, allmänna inrättningar, välgörenhets-anstalter, konkursmassor och enskilde
personer;

d) emottagning och vård af kontanta penningar och annan flyttbar egendom,
som under försegling inlemnas; samt

e) upp- och utlånings-, diskonterings- och kreditiv-rörelse.

8 3.

Bankens kapital-öfverskott eller grundfond skall, utan beräkning af Bankens
fasta egendom och inventarier, mynt- och medaljkabinettet deruti inbegripet, utgöra
en summa af tjugofem millioner rdr; hvadan möjligen inträffande kapital-förminskning
under året af vinsten ersättes.

8 4.

Skillnaden imellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning och beloppet
af beräknad sedelstock utgör riksbankens reservfond.

Till donna fond skola öfverföras:

l:o inbetalningarne å utestående lån mot inteckning uti hus och jord i
städerna samt på äldre lånebanko-obligationer;

2:o återbetalda filialbanks-försträckningar;

3:o inbetalningar å obligationer;

4:o inbetalningar å Allmänna hypoteksbankens skuld för öfvertagna fordringar
mot inteckning i fast egendom på landet;

5:o inflytande vinstmedel.

Och berättigas fullmäktige derjemte att, om och när någon del af handels-
och närings-diskontfonden eller allmänna diskontfonden befinnes obegagnad,
öfverflytta de icke använda medlen till reservfonden, med förbindelse för fullmäktige
att, derest Bankens ställning det medgifver, dessa medel återställa, då de
varda för det ursprungliga ändamålet erforderliga.

Från reservfonden skola afföras:

l:o det belopp, 1,500,000 Rdr, af riksbankens under år 1866 upplupna
vinst, som under detta år skall till riksgäldskontoret aflemnas;

2:o den förstärkning af handels- och näringsdiskontfonden vid diskont- och
lånekontoren, som erfordras då uttagningarne på upp- och afskrifningsräkning öfverstiga
i kassa eller på räkning innestående belopp;

3:o de för Bankens ränte-utgifter, förvaltningskostnader m. m. erforderliga medel;

äfvensom, då Bankens säkerhet det medgifver och allmänna rörelsen sådant
påkallar, förstärkningar af handels- och närings-diskontfonden samt medel för liqvid
af obligationer, som Banken, på grund af uppgjordt kontrakt eller eljest, öfvertager
eller inköper; allt under vilkor att det stadgade maximum för sedelstock ej öfverskrides.

Artikel 2.

Om Bankens metalliska kassa, invexlingen af sedlar, utmyntningen och

Bankens sedelstock.

Afdelning 1.

Metalliska kassan och minimum för densamma,

8 5.

Såsom Bankens metalliska kassa anses och beräknas:

a) såväl gångbart, som aflvst svenskt silfvermynt:

b) svenskt och utländskt guldmynt;

c) utländskt silfvermynt:

d) omyntadt silfver och guld:

e) siliver och guld, som Myntverket af Banken eller för dess rökning emottagit
och under sin vård egen;

f) det silfver och guld, som blifvit hos hända och säkra handelshus eller
bank-inrättningar å utrikes ort för Bankens räkning nedsatt, eller är under transport
från utrikes ort till Banken;

g) beloppet af uppköpta vexlar, betalbara å utrikes ort, hvilka icke till
liqvid förfallit eller blifvit för inkassering afsända.

Den del af metalliska kassan, s»m omförmäles i litt. a), b), c), d) och e)
af förestående §, må ej bibehållas vid ett belopp, som understiger tio millioner riksdaler
riksmynt; hörande fullmäktige, närj kurs eller andra förhållanden gifva anledning
att befara uttag åt metallisk valuta, i tid vidtaga nödiga åtgärder för att
hindra metalliska kassans nedsjunkande till berörda minimum af 10 millioner riksdaler.

Afdelning 2.

Åtgärder för metalliska kassans förstärkning.

§ 7.

Mom. 1. Såväl i Banken, som vid lånekontor^ invexla», mot Bankens
sedlar, svenskt silfvermynt.

Äfven inköpas, efter de pris, .om fullmäktige hafva att bestämma, utländska
silfvermyntsorter, med undantag af skiljemynt.

Mom. 2. Skulle vid lånekontoren större qvantiteter utländska silfvermyntsorter
erbjudas till inköp, än som kan ske med de tillgångar, lånekontorens kassör
för tillfället ega, äro dessa kontor berättigade att för inköpets verkställande
assignera på Banken å en för sådant ändamål öppnad särskild rakning, under förbehåll
likväl, att kontoret för det assignerade beloppet, så fort ske kan, redovisar.

§ 8.

I Banken emottages:

l:o Svenskt och utländskt guldmynt efter det pris, fullmäktige, med ledning
af priset å guld på utrikes orter, tid efter annan bestämma; och

2:o kontrollerad! verksilfver efter det pris fullmäktige bestämma; samt kontrollerad!
dukat- och arbetsguld, eller annat omyntadt guld, efter det pris, fullmäktige,
med ledning af för tillfället gällande invexlingspris å svenska dukater,
bestämma.

§ 9.

Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att af välkända och solida trassenter
eller endossenter låta i Stockholm, Göteborg och Malmö, efter den kurs fullmäktige
bestämma, köpa vexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på tre månader eller
kortare tid.

Mom. 2. Den fond, som till följd af vexelköp eller andra aftal finnes å
utrikes ort för Bankens rakning stående, ega fullmäktige att på tjenligaste vis disponera,
antingen genom indragning af silfver eller guld, eller ock medelst afgifvande
af vexlar.

Införskrifvet silfver och guld skall alltid mot sjöfara försäkras.

Såväl beloppet åt de vexlar, hvilka få afgifvas, som kursen å desamma bestämmes
af fullmäktige.

Mom. 3. Fullmäktige ega att förordna hos hvilket eller hvilka handelshus
eller bank-inrättningar å utrikes ort depositioner för Bankens rakning få verkställas.

Mom. 4. Fullmäktige, deras deputerade och de ledamöter af lånekontorens
styrelser, hvilka hafva befattning med vexlare köp och försäljning, äro för deras
åtgärder härutinnan ansvarige enligt allmän lag och särskildt gällande författningar.

§ io.

Fullmäktige berättigas att på utrikes ort försälja sådana af Banken innehafvande
obligationer, som fördelaktigast kunna derstädes afyttras.

8 ii.

Då Bankens säkerhet det kräfver, ega fullmäktige att, till förstärkande af
metalliska kassan, å utrikes ort upptaga lån eller bereda Banken kreditiv till
belopp, motsvarande högst tolf millioner riksdaler riksmynt.

I sådant afseende har Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla
det af fullmäktige för Bankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den
form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela
dess nådiga garanti.

§ 13.

Inköp af guldmynt samt af o myntad t och kontrolleradt guld må ej ega
rum, då tillgången deraf uppgår till eu tiondedel af silfvertillgången.

§ 13.

Med undantag af kontrolleradt verksilfver, äldre svenska silfver myntsorter,
sådant utländskt silfver- eller guldmynt, som erbjuda till omedelbar invexling efter
de af fullmäktige faststälda pris, samt kontrolleradt dukat- och arbetsguld, skall
allt silfver och guld, som till riksbanken eller för dess rakning levereras, hädanefter,
i likhet med hvad hittills vanligt varit, undergå prof af vederbörande vid
Myntverket, hvilkas deröfver utfärdande attester skola utvisa ej mindre verkliga beloppet
i tint, än äfven värdet i svenskt mynt.

§ 14-

De attester, som från Myntverket utställas öfver derstädes af enskilde, för
Bankens räkning, till myntning aflemnadt silfver och guld, skola af Banken inlösas
med den myntsort, hvarå de lyda; attester å guld dock icke i det fall, att derigenom
det i § 12 fastställda maximum för guldtillgången öfverskrides.

.§ 15.

Fullmäktige berättigas att, efter särskild pröfning för hvarje fall, kunna,
om de finna sådant lämpligt och för riksbanken fördelaktigt, befria den eller dem,
som till riksbanken aflemna silfver eller guld i plants, från erläggande af myntskatt.

Afdelning 8.

Inlösen af Bankens sedlar med silfver eller guld, myntadt eller omynta dt.

§ 16-

Enligt § 1 i lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, jemförd
med §§ 1 och 2 i lagen angående Myntbestämningen af samma dag, är riksbanken
ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, sina sedlar med svenskt silfvermynt
inlösa efter den grund, att 128 skillingar banko eller 4 riksdaler riksmynt
gälla lika med eu Riksdaler i silfver i enlighet med gällande Förordning

om rikets mynt; hörande fullmäktige tillse att, såvidt ske kan, prägladt silf vermynt

af alla fastställda sorter städse finnes i förråd.

§ 17.

De i Bankens förråd redan varande och genom vexling dit ingående speciel''
af äldre prägel må af fullmäktige utlemnas efter stycketal mot ett pris,

icke understigande 4 rdr 3 öre för hvarje specie, dock ej mindre parti hvarje

gång, än 100 species

§ 18.

Det svenska silfvermynt, som vid lånekontoren kan ingå, må jemväl derstädes
i låne- eller vexlingsrörelse åter utgifvas, efter ofvan stadgade grund; dock
utan skyldighet för lånekontoren att silfvermynt tillhandahålla.

§ 19.

Svenskt och utländskt guldmynt må, i mån af tillgång och rörelsens behof,
från Banken utvexlas till det pris fullmäktige finna skäligt derå fastställa.

§ 20.

Åt fullmäktige öfverlemnas att kunna, i stället för svenskt silfvermynt,
från Banken utgifva icke allenast utländska silfvermyntsorter mot det af fullmäktige
fastställande utvexlingspris, utan äfven silfver och guldplantsar mot det pris, som
fullmäktige, med afseende å Bankens fördel och med ledning af priset å silfver
och guld på utrikes orter, bestämma.

Afdelning 4.

Utmyntning af silfver och guld.

§ 21.

Fullmäktige ega att efter hand och i mån af behof låta uppmynta riksbankens
silfverförråd, så att icke något afbrott i utvexlingens jemna gång må inträffa
eller hinder mota att med svenskt gångbart silfvermynt förskottsvis infria
Myntverkets attester, på sätt i § 14 är stadgadt; egande fullmäktige att, etter eget
ompröfvande, vid myntningen låta använda det riksbankens silfver, myntadt eller
omvntadt, som dertill anses för riksbanken förmånligast.

Fullmäktige låta jemväl föranstalta, att riksbankens behållningar i guld
varda, i mån af behof, utmyntade.

§ 22.

Silfver- och guldmynt präglas å de valörer, som i gällande förordningar
äro bestämda.

§ 23.

Bankens silfver och guld skall i räkning Myntverket påföras till intrinseka
värdet, efter gällande myntfot, och bör inom möjligast korta tid i mynt återle vereras; -

vereras; ankommande det på fullmäktige att, i män af sådan skeende återleverering,
nya qvantiteter utgifva.

§ 24.

Fullmäktige ega att, för hvarje qvartal, af Myntverket erhålla en tabellarisk
öfversigt, som fullständigt redovisar för det af sistnämnda verk från Banken eller
för densammas rakning emottagna silfver och guld; och skall, vid hvarje års utgång,
rakning emellan Banken och Myntverket upprättas samt i begge verken
till ömsesidigt godkännande afslutas.

§ 25.

Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering å Myntverket,
som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfvas, anställes på
sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid, i hvad Banken rörer,
något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom gorå underdånig
anmälan.

Afdelning 5.

Bankens sedelstock samt densammas tillökning och förminskning.

§ 26.

Såsom Bankens sedelstock anses och beräknas:
o) utelöpande sedlar;

6) medel, insätta på räkningar i Depositions-kontoret och ej Banken tillhöriga;

c) obegagnade andelar af Inne- och kreditivförlagen, tillhörande de särskilda
lånegrenarne;

dock skall från sålunda beräknad sedelstock afdragas:

Bo förskott till invexling af förslitna sedlar;

2:o invexlade otydliga sedlar; och
3:o förskott till postvexelräkningen.

8 27.

Maximum för den del af sedelstocken, beräknad enligt förestående §, som
icke motsvaras af Bankens metalliska kassa, fastställes till ett belopp af tretio
millioner riksdaler.

Bil. till Rilesd. Prat. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet).

§ 28.

Oberoende af de åtgärder, fullmäktige, enligt §§ 7, 8, 9, 10 och 11, hafva
att vidtaga till förstärkning af Bankens metalliska kassa, åligger det fullmäktige
att, när berörda kassa fortfar att minskas eller Bankens ställning i (ifrigt det påkallar
:

a) minska diskonteringen och utlåningen från handels- och närings-diskontfonden
samt kassakreditiv-rörelsen;

b) alldeles inställa omförmälda diskontering och utlåning samt kassakreditivrörelsen,
med undantag dock hvad angår de kreditiv, som bär nedan omförmälas,
äfvensom indraga större eller mindre del af utlåningen från allmänna diskontfonden;

c) till inbetalning inom den i hvarje särskildt fall bestämda tid uppsåga
de kongl. kommers-kollegium och jernkontoret beviljade kreditiv, äfvensom filialbanker
meddelade försträckningar; samt

d) uppsåga det riksgäldskontoret beviljade kreditiv; och höra dessa till förminskning
af Bankens sedelstock anvisade utvägar begagnas i den ordning, de här
ofvan äro uppräknade;

Fullmäktige likväl Öppet lemnadt att derförinnan eller samtidigt dermed
försälja större eller mindre del af innehafvande obligationer; kommande de medel,
som inflyta, att öfverföras till Bankens reservfond, hvarifrån desamma, när Bankens
ställning det medgifver, må till sina ursprungliga ändamål återföras.

Afdelning 6.

Bankens sedlar och dermed gemenskap egande föreskrifter.

§ 29.

Mom. 1. Banken utöfver sedlar, att med silfver inlösas, å nedan nämnde

valörer, å 1	nemligen: r:dr rmt, att inlösaa med	; r:dr i	silfvei	■, eller	2 ort tolflödigt myntadt silfver.
„ 5	rr rr rr		n	V	7)	„	10 ,) rr rr n
„ 10	v v rr	„	2i	rr	rr		20 „ „ rr rr
n 50	rr rr v		122	rr	rr	„	100 n y, rr rr
„ 100	rr rr r>	„	25	„	v	„	200 rr rr rr rr
„ 500	V 7) V		125	„ ''		„	1000 ,, v 7, rr
„ 1000	7) rr rr	„	250	„	„	„	O O Öl
skolande	texten å dessa	sedlar	lyda	sålunda:	Sveriges JRiksbank inlöser, vid anfor-

aran, aenna seuei a jM/muupw w jLwn-omyM * "•''v™ —

ort tolflödigt myntadt silfver. Hvarjemte sedeln bör innehålla erinran om lagen
mot banksedlars efterapning och förfalskning samt om gällande bestämmelser angående
belöning för upptäckandet af sådant brott.

Mom. 2. De högre sedelvalörerna, eller de från och med 50 r:dr mot
och derutöfver, skola i Bankens räkenskaper specificeras; hvaremot sedlarne under
50 r:dr r:mt i räkenskaperna bokföras endast till antal och summa, dock hvarje
valör särskild!,; och iakttages, att sedlar, som tid efter annan i Bankens kassör inkomma
och icke befinnas förslita, skola till utvexling åter begagnas och således
icke annulleras samt i räkenskaperna a iföras förr, än de, i följd af nötning, äro
till vidare gångbarhet ibland allmänheten otjenligt

Mom. 3. Sedlarne underskrifvas af tvänne Bankens tjensteman och hållas
på förhand färdiga, för att kunna genast och utan omgång till allmänheten utvexlas.

§ 30.

Mom. 1. I afseende på granskningen af försiitna och bristfälliga sedlar
från och med 8 skillingar till och med 3 rdr på ofärgadt papper, komma följande
allmänna grunder att fortfarande tjena till efterrättelse, nemligen:

a) att eu sedel antingen till falla värdet antages eller ock helt och hållet
kasseras;

b) att den fjerdedel nedantill åt höger, hvarå namnteckningarne befinnas,
och hvilken, genom olikheten i fina trycket, ensam för sig utvisar sedelns råtta
valör, inlöses, då donna fjerdedel är fullständig och sammanhängande, utan afseende
å de stycken af andra sedlar, som må vara vidfogande;

c) att om på denna fjerdedel antingen båda namnen eller fina trycket saknas,
eller om delar af någotdera eller af dem alla blifvit från det qvarvarande
skilda och icke kunna företes, sedeln likväl är inlösningsbar, såvida då det öfriga
af sedeln, eller åtminstone det återstående af dess Hedra hälft, är helt och hållet
sammanhängande;

d) att deremot sådana hopfogade, ofullständiga bilar, af Indika ingendera
för sig är inlösningsbar. ej kunna genom blotta sammanklistringen vinna ett eljest
saknad!: värde, utan ovilkorligen måste kasseras.

Mom. 2. Vid inlösen af sedlar å färgadt papper, ställda i banko, förfares
enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 Mars 1836.

Mom. 3. Rörande inlösen af sedlar å riksdaler riksmynt galler till efterrättelse
hvad i Kongl. kungörelsen deri 4 Februari 1859 är stadgadt.

Mom. 4. Frågor om inlösen af sådana sedlar, hvilka genom olyckshändelser
blifvit så stympade och skadade, att donna inlösen beror icke af sedlarnes granskning,
utan på undersökning och pröfning af särskilda skål och omständigheter,
hänskjuta^ till afgörande af bankoutskottet.

§ 31.

För invexling i landsorten af försiitna sedlar å fem riksdaler och derunder,
i utbyte mot silivermynt å 10, 25 och 50 öre samt sedlar å 1 riksdaler och 5 riks -

daler, äfvensom för spridning i landsorten åt sistberörda två sedelvalörer, ega fullmäktige
att vidtaga nödiga åtgärder.

Afdelning 7.

In- och utvexling af kopparmynt.

§ 32.

Fullmäktige höra, i mån af behof och åtgång af kopparskiljemynt, sig hos
kong!, statskontoret anmäla till erhållande deraf, på det att rörelsen ej må blifva
i saknad af dylikt mynt; skolande Banken, utan deltagande i vinst eller förlust
å sjelfva präglingen, vid skeende leveranser godtgöra statsverket kopparmyntets
åsätta värde.

§ 33.

Det från statsverket eller myntverket inlösta kopparskiljemynt utgifves och
emottages i Banken för silfver eller sedlar.

Riksgälds-kontorets kopparskiljemynts-poletter invexlas i Bankens kassör och
aflemnas sedermera till myntverket emot bestämdt pris; skolande skillnaden mellan
detta och prägelvärdet påföras Bankens vinst- och förlust-räkning.

.Artikel 3.

Om depositions- och postvexel-rörelserna.

§ 34.

Banken må emottaga och å räkning fora såväl svenskt silfvermynt eller
Bankens sedlar, som svenska och holländska dukater, under förbindelse att, vid
anfordran, tillhandahålla räkningshafvaren det insättningen motsvarande belopp mynt
eller sedlar, eller det antal dukater, som insatt blifvit; likväl med rättighet att,
efter egen läglighet, lemna antingen svenska eller holländska dukater, utan åtskillnad
dem emellan.

lör sådana insättningar eriägger Banken ej ränta.

§ 35.

Mom. 1. De i nästföregående § omförmälda räkningar skiljas under fyra

klasser:

till den första höra:

läkningar, tillhöriga Staten samt dess allmänna verk och kassör, de under
Stockholms städs styrelse hörande embetsverk och kassör samt allmänna inrättningar,
välgörenhetsanstalter och konkursmassör.

till den andra:

räkningar, tillhöriga alla med beräkning af vinst för den enskilde grundade
stiftelser och bolagsföreningar, äfvensom enskilde personer.

till den tredje:

räkningar öfver Inne- och kreditivförlag, af Banken anvisade åtskilliga verk
och inrättningar.

till den fjerde:

räkningar öfver medel, dels beroende af Bankostyrelsens eller densamma underlydandes
disposition samt dels insätta för utgifva och inlösta postremissvexlar.

Mom. 2. Före räknings upptagande, göres skriftlig anmälan hos Bankens
depositions-kontor.

Mom. 3. Bäkningshafvare är förbjudet att å Banken utställa anvisningar
a högre sammanräknadt belopp, än han å räkningen har i behåll.

Mom. 4. Å rakning, tillhörande 2:dra klassen, får icke insättas eller uttagas
mindre belopp, hvarje gång, än etthundra riksdaler.

Mom. 5. För uttag å räkning, tillhörande 2:dra klassen, får begagnas
antingen handskrifven anvisning eller till viss man eller ordres ställd vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade
vexelblanketter räkningshafvare, mot qvitto, tillhandahållas utan afgift.

§ 36.

Jill undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter
emellan, ege en hvar att i Banken och lånekontoren insätta penningar å belopp
fi ån och med etthundra riksdaler, mot erhållande af till viss man eller ordres
ställd vexel eller anvisning, att, vid uppvisandet, inlösas antingen i Banken eller
uppgifvet lånekontor, eller ock i Banken eller i någotdera lånekontoret; och gäller
i afseende å denna rörelse för fiffigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Hvarken vexel eller anvisning får in blanco transporteras.

b) Såväl vexel, som anvisning skall, då den af Banken utställes, med först
afgående post aviseras lånekontoren eller vederbörande lånekontor. Lika beskaffad

avis åligge det lånekontor, som vexel eller anvisning uttärdat, att till Banken och
öfriga lånekontoren eller till Banken eller vederbörande lånekontor insända.

c) Öfver rörelsen i sin helhet föres i Banken sammanfattad och fortgående
räkenskap.

d) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i Banken och
lånekontoren, få icke under något vilkor i låne- eller kreditivrörelse användas.

e) Om vid någotdera lånekontoret penningar insättas till högre belopp,
än som för vexlars och anvisningars infriande anses erforderligt, åligge det fullmäktige
att sådana medel derifrån till Banken infordra, med fullmäktige lemnad rätt
att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande lånekontor styrelse att, vid
afsändning af Bankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta
ord: “Inlöst i lånekontoret i N. N.“

/’) Företes till inlösen vid någotdera lånekontoret vexel eller anvisning å
större summa, än hvartill de hos kontoret gjorda insättningar uppgå, ege lånekontoret
att för liqvidens verkställande utgifva assignation^- å Banken; gällande härvid
till efterrättelse hvad som i afseende å lånekontorens assignering i öfrigt ar
eller varder stadgadt.

g) I händelse åter de i Banken insätta medel skulle vid något tillfälle vara
otillräckliga för infriande vare sig af vexlar, anvisningar eller åt sådana assignationer.
som, enligt föregående moment, kunna åt lånekontoren utfärdas, må fullmäktige
begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.

§ 37.

Banken må, sävidt lägligt är och utrymme dertill inom Banken gifves, under
försegling af inlemnaren, till förvar emottaga paketer eller annan flyttbar egendom,
utan att om innehållet undfå uppgift och utan ansvarighet å Bankens sida för oförvållad
skada eller tillfällig olycka; skolande till Banken erläggas följande, i förhållande
till det nedsätta godsets rymd och den tid det i Bankens förvar innestått,
bestämda afgift, nemligen, efter månad räknadt: för depositum af 1^ kubikfot eller

derunder...............R.:mt — 50 öre.

för depositum derutöfver till och med 4 ä kubikfot;

första kubikfoten............. — 50 ,,

hvardera af de öfriga........... ,, — 25 ,,

,, depositum derutöfver till och med 8 å 8j kubikfot:

första 4 kubikfot.........

hvardera af de öfriga.....- - -

,, depositum derutöfver, till hvad storlek som helst:

första 8 kubikfot.........

hvardera af öfriga.........

1:25 ,,
- 20 „

2:- „
- 12 „

Denna afgift utgår för minst en hel månad, och halfva månader upptagas
icke; men hvad deröfver är, anses för hel månad.

. Ej heller upptagas halfva kubikfot, men hvad som öfverstiger half, räknas
såsom hel kubikfot.

Uppmätning af hvarje depositum sker vid dess inlemnande till Banken, då
äfven af giften, till sitt månadtliga belopp uträknad och vederbörligen kontrollerad,
införes i depositionsbeviset, hvithet å viss man utställa.

Vid det nedsätta godsets återtagande erlägges till Banken belöpande afgift,
hvilken dock årligen till Banken infordras för sådana deposita, som under ett eller
derå år derstädes innestå!!; kommande afgifternas belopp att; redovisas på särskild!
konto i Bankens hufvudbok.

Skulle någon inlemnare ej åtnöjas med den afgift, som i depositionsbeviset
blifvit bestämd, utan väcka tvist om kubikinnehållet och hvad afgiften på grund
deraf rätteligen utgöra bör, återställes genast hans depositum.

-Artikel 4.

Om läne- och kreditiv-rörelsen.

§ 38.

Bankens fåne- och kreditiv-rörelse besörjes dels af räkenskaps-kontoret samt
dels af diskont-kontoret i Stockholm och låne-kontoren i orterna.

Afdelning 1.

RäJcenskaps-Jcontorets rörelse.

§ 39.

Räkenskaps-kontorets rörelse omfattar, jemte annat, redovisning för:

A) utlåningar till Staten och allmänna inrättningar,

B) kreditiven till manufaktur-diskonten och jernkontoret samt fåne- och kreditivförsträckningar
till filialbanker; samt

C) fortsatt utredning af numera upphörda lånegrenar.

A) Uttidningar till Staten och allmänna inrättningar.

§ 40.

De af riksgäld s-kontoret för liqviden af svenska statsverkets vid 1830 års
slut återstående skuld till Banken utfärdade, ännu ej inlösta obligationer å 4,000
r:dr banko hvardera infrias i öfverensstämmelse med obligationernas lydelse; skolande,
för den händelse Banken behöfver att afyttra berörda obligationer, den del
deraf, som icke blifvit af riksgälds-kontoret infriad, nämnda kontor till inlösen
hembjudas förr än obligationerna varda af Banken å annan man öfverlåtna.

§ 41.

Följande Bankens fordringar hos Staten, nemligen:

a) för af riksgälds-kontoret begagnade kreditiv mot ränta till 1823

års slut,.........banko r:dr 4,014,852: 16.

3 eller..............riksmynt

b) för inlösen af riksgäkls-kontorets kreditsedlar och koppar skiljemyntspoletter,

efter afdrag af de sednares metalliska

värde,........banko r:dr 3,693,165: 25. 2,

eller...............riksmynt

c) för den af f. d. allmänna magasins-inrättningen begagnade in visningsrätt

mot ränta, åren 1812 till och med 1823, b:ko
r:dr 800,000, eller........... riksmynt

d) för lyftadt kreditiv af f. d. allmänna magasins-inrättningen,

till det belopp, donna fordran efter sista bokslutet utgjorde,

komma fortfarande att i Bankens räkenskaper inom linien balanceras; och skola
emellertid i Bankens vård förblifva följande, till densamma utfärdade skuldförbindelser,
nemligen:

Biksgälds-kontorets af den 1? Mars 1792 å.....b:ko r:dr 600,000: —

Stats-kontorets af den 7 September 1812 å.....,, ,, 400,000: —

och riksgälds-kontorets af den 28 September 1815 å . . ,, 1,000,000: —

hvilka förbindelsers belopp är inbegripet uti riksgälds-kontorets bär ofvan, under
litt. a, upptagna kreditiv-skuld.

Hvad som, efter innevarande års början, kan varda afbetaldt å de i donna
§ uppräknade fordringar, kommer att upptagas ibland Bankens vinst för året.

§ 42.

Bankens hos Södertelge kanalbolag återstående fordran af 100,000 rall- banko,
eller 150,000 r:dr riksmynt, för år 1815 lemnadt lånebiträde, kommer än ytterligare
att inom linien balanceras.

6,022,278: 51.

5,539,747: 29.

1,200,000: —

§ 43.

De af Allmänna hypotheksbanken, mot säkerhet i denna banks obligationer,
från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet på
landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864 års slut
utgjorde, eller 6,280,832 riksdaler 56 öre riksmynt, liqvideras i öfverensstämmelse
med uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan.

B) Kreditiv^n till manufaktur-diskonten och jernkontoret samt läne- och kreditiv försträckningar

till filialbanker.

§ 44.

Till manufakturernas och fabrikernas understöd är anvisadt ett kreditiv af
två millioner riksdaler, hvilket under år 1869 hålles kongl. kommers-kollegium tillhanda
mot samma vilkor, som varit stadgade för de hittills å riksbanken för berörde
ändamål anvisade låneunderstöd, samt under förbehåll:

l:o) att riksbanken för hela det belopp, som å kreditivet kan varda uttaget,
eger säkerhet i manufakturdiskontens alla fordringar samt egna behållna tillgångar; 2:o)

att, i händelse fullmäktige, med afseende å riksbankens ställning,
finna sig nödsakade att kreditivet eller någon del deraf uppsäga, kongl. kommerskollegium
då skall, efter nio månaders förlopp och sedan derom sex veckor förut
blifvit tillsagdt, till riksbanken återbetala hvad som derå är vordet lyftadt; och

3:o) att för de å kreditivet uttagna summor riksbanken eger att beräkna
fyra procent årlig ränta, som, enligt deröfver uppgjorda liqvider, vid hvarje hälft
års slut till riksbanken inbetalas, vid äfventyr att i annat fall kreditivet anses
uppsagdt.

§ 45.

Det vid 1817 —1818 årens riksdag Jernkontoret beviljade kreditiv, stort
900,000 r:dr, ega fullmäktige i samma kontor att, mot fyra procent ränta, till
nästa riksdag disponera, i följd af deras under den 20 Oktober 1818 till Banken
utfärdade skuldebref och mot derå tecknad fortfarande ansvarsförbindelse; beroende
det af bemälde fullmäktige att, i öfverensstämmelse med det af banko-fullmäktige
stadfästade reglemente, bestämma på hvad sätt och i hvad ordning detta
kreditiv bäst må till bruksrörelsens nytta och båtnad användas, under vilkor likväl,
att rånte vinsten bör särskildt redovisas och anses , såsom tillgång, disponibel
Bihi till Biksd. Prof. 1868. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band. 3

(Banko-reglementet).

för jernkontorets fullmäktige till ändamål, som med näringens framgång och förkofran
genom anställande rön och försök m. m. hafva gemenskap, men ej utgöra
någon tillväxt i jernkontorets enskilda lånefond; och kommer framdeles, såsom hittills,
Banken att i den årliga revisionen öfver ofvannämnda fond deltaga genom ett
dertill utsedt ombud.

§ 46.

Mom. 1. Till filialbanker komma försträckningar hädanefter ej att utgifvas.

Mom. 2. För nuvarande filialbanker gälla följande bestämmelser:

a) Filialbank är förbjudet att utgifva egna tryckta eller graverade kreditsedlar
eller andra såsom mynt löpande förbindelser.

b) Filialbankbolaget skall utgöras af minst tretio personer, hvilka, en för
alla och alla för en, ansvara för filialbankens förbindelser.

c) Af teckningssumman erlägges minst hälften eller 50 procent i rikets gällande
mynt; dock med undantag hvad angår filialbankerna i Borås, Calmar, Helsingborg,
Hernösand, Uddevalla och Östersund, hvilkas delegare skola erlägga minst
25 procent i rikets gällande mynt.

För den del af teckningssumman, som icke utgöres af rikets gällande mynt,
afgifve delegarne en till filialbanken eller ordres stöld förbindelse, betalbar efter sex
månaders uppsägning samt åtföljd af hypotek, bestående af myntadt eller kontrollerad!
guld eller silfver, eller publika papper, beräknade till det värde, hvartill
de i riksbanken belånas, eller inteckningar inom 1850 års taxeringsvärde i fastighet
å landet och sjelfegande stadsjord, eller inom två tredjedelar af brandförsäkringsvärdet
å fastighet i stad.

Säkerheten pröfvas och godkännes af delegarne jemte ett af fullmäktige
utsedt ombud; och skola förbindelserna med åtföljande hypotek antingen i länets
ränteri eller å säkert ställe i stad, der direktionen bär sitt säte, förvaras i kassakista,
hvartill direktionen och ett af fullmäktige utsedt ombud hafva hvar sin nyckel,
eller ock, enligt de föreskrifter fullmäktige i sådant afseende meddela, aflemnas
till förvar i riksbanken. Tillsynen deröfver att säkerhetshandlingarne bibehållas
vid gällande kraft åligge direktionen.

d) Å den filialbank beviljade försträckning afgifver filialbanken, genom dess
direktion, eu till riksbanken eller ordres stöld förbindelse, i hvilken, till riksbankens
säkerhet, filialbanken pantförskrifver till enahanda belopp de förbindelser med
hypotek, filialbankens delegare aflemnat, samt jemväl underkastar sig alla de vilkor
och förbehåll, som blifvit fästade vid rättigheten för filialbank att försträckning
bos riksbanken begagna.

e) På kreditiv eger filialbank att, efter behof, utfärda icke allenast till viss
man eller ordres stålblå och vid uppvisandet betalbara vexlar å 100 r:dr och

derutöfver, äfven i brutna tal, utan ock assignationer å valörerna 100 r:dr, 500
r:dr och 1,000 r:dr; och galler härvid för öfrigt till efterrättelse, att till såväl
vexlar som assignationer begagnas tryckta blanketter, hvilka, på reqvisition, mot
betalning från fullmäktige utlemnas; att vexlarne icke få in blanco transporteras,
samt att, med först afgående post efter vexlarnes eller assignationernas utfärdande,
förteckning å desamma, med uppgift å deras nummer, datum och summa, till riksbanken
insändes.

f) För de summor, som å kreditivet lyftas, erlägger filialbank till riksbanken
fyra procent ränta, hvilken alltid beräknas å högsta tulla 100-tal r:dr, dock
så att minsta ränteafkomst, som riksbanken för kreditiv påför, blifver två procent
af kreditivets hela belopp, efter år räknadt; kommande dock för de i litt. c) bär
ofvan uppräknade filialbanker berörda räntesatser att utgöra respektive tre och
en procent. Berörde filialbanker, hvilka innehafva en del af försträckningen i
form af lån, erlägga för denna del af försträckningen tre procent ränta.

g) Filialbanks rörelse bedrifves medelst utlåning, vexeldiskontering, öppnande
af upp- och afskrifningsräkning samt beviljande af kreditiv, på sätt närmare
bestämmes genom af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt reglemente.

Ti) Filialbank beviljadt kreditiv skall till riksbanken återbetalas sednast å
den dag, den för filialbanken bestämda oktrojtid tilländagår. Före oktrojtidens slut
skall kreditiv, i efterföljande fyra fall, till riksbanken återbetalas, nemligen:

l:o derest filialbank skulle derförinnan upphöra, i hvilken händelse filialbanken
skall kreditivet inbetala sex månader efter den dag, då filialbanken med
sin utlåningsrörelse upphört;

2:o derest fullmäktige, i öfverensstämmelse med § 28, skulle pröfva riksbankens
säkerhet sådant fordra, då den filialbank beviljade kreditivrätt, efter sex
månaders förutgången uppsägning hos filialbankens direktion, kommer att förminskas
med en femtedel hvar sjette månad; filialbanken dock förbehållet att, om
direktionen sådant äskar, kunna den förlorade kredilivrätten återfå, när riksbankens
ställning det medgifver;

3:o derest filialbanksdirektion försummar att, inom stadgad tid, fullgöra
föreskrifven ränteliqvid till riksbanken, då fullmäktige ega att, om de så för godt
finna, kreditivet till större eller mindre del uppsåga till återbetalning inom ett
år efter det direktionen derom af fullmäktige erhållit uppsägning; och

4:o af den anledning och i den ordning punkten litt. I) omförmäler.

i) I den revision, som årligen bör förrättas öfver filialbanks räkenskaper
och förvaltning under det förutgångna året, skall ett af fullmäktige utsedt ombud
deltaga; agande fullmäktige dessutom att när som helst, genom ombud, taga kännedom
om filialbanks räkenskaper och förvaltning.

k) Vid hvarje räkenskapsårs slut skall filialbank, angående sin dervid befunna
ställning samt rörelse under förflutna året, till riksbanken aflemna uppgift

enligt vederbörligen faststäldt formulär, hvilken uppgift genom fullmäktiges försorg
uti officiel tidningarne meddelas.

l) Iakttager ej filialbanksdirektion af Kong!. Maj:t i nåder faststäldt reglemente
eller de vilkor, som vid kreditivets erhållande blifvit fastade, och derom
vid revisionen eller eljest göres anmärkning, som af fullmäktige godkännes, bör
rättelse i anmärkta hänseendet beredas. Följer ej rättelse, vare fullmäktige berättigade
att uppsäga, till större eller mindre del, det filialbanken beviljade kreditiv
till inbetalning inom ett år.

m) Kostnaderna för de ombud, som. enligt punkterna litt. c) och i), af
fullmäktige utses, bestridas af riksbanken.

C) Fortsatt utredning af numera upphörda lånegrenar.

§ 47.

Obligationer af länebanken, härledande sig från dess före år 1830 gjorda
upplåningar, få icke i Banken belånas.

För de lån, hvilka mot berörde pant utestå oliqviderade, erlägges fortfarande
5 procent ränta årligen; och så snart bankolånet med obetald ränta uppgått
till lika belopp med obligationen och dess upplupna ränta, skall i allmänna
tidningarne derom trenne särskilda gånger tillkännagifvas samt, med upptagande
af så val obligationens, som lånets nummer, summa och namn, utsättas en preskriptionstid
af ett år, inom hvars förlopp låntagaren, så framt han önskar att obligationen
vidare begagna, eger att till liqvid sig infinna^ vid påföljd att Bankens
skuld, i annat fall, mot dess fordran qvittas samt obligationen, såsom fullt infriad,
afskrifva och dödas; egande fullmäktige att äfven hädanefter låta infria lånebanko-obligationer,
då sådant af innehafvande äskas.

§ 48.

För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus och jord
i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre bankoreglementen
och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.

Afdelning 2.

Diskont- och Lånekontorens rörelse.

8 Ad
8 4:91

Den del af Bankens lånerörelse, som diskont- och lånekontoren hafva att
besörja, bedrifves genom lånekontor^ i Göteborg för provinserna Westergötland,

Dalsland, Bohus län och Halland; genom lånekontoret i Malmö för provinserna Skåne
och Blekinge; genom lånekontoret i Wisby för Gotlands län, samt genom diskontkontoret
i Stockholm för rikets alla öfriga delar.

§ 50.

: , ;; j, ° i i:jj

Donna rörelse omfattar:

A) Diskontering af vexlar;

B) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper
eller annan säkerhet;

C) Utlåning mot pant af vågförda effekter;

D) Beviljande af kreditivrätt;

E) Utlåning med omsättningsrätt; och

F) Upplåning på upp- och afskrifning samt deposition mot ränta.

Allmänna bestämmelser.

§ Öl.

Mom. 1. Med undantag af hvad som till bestämdt belopp är anvisadt för
utlåning med omsättningsrätt, sammanföras de öfriga medel, som kunna och höra
afses för lånerörelsen, till en gemensam handels- och näringsdiskontfond samt användas
för de i nästföregående § 50 af reglementet under litt. A, B, C och D
uppgillra ändamål.

På fullmäktige ankommer att emellan diskont- och lånekontoren medlen fördela.

Mom. 2. De till ifrågavarande rörelse anvisade medel ega vederbörande
styrelser att, enligt af fullmäktige meddelade allmänna föreskrifter, förvalta och
utlåna på sätt styrelserna, efter eget bepröfvande och med rättvist afseende å de
olika lånebehofven, finna för orternas rörelse mest gagneligt, dock under iakttagande
deraf, att å någon betydligare del af utlåningstillgångarne kreditiv beviljas
till det belopp, styrelserna bestämma.

Vid användandet af de på upp- och afskrifnings- samt deposit-räkning
influtna medel iakttages, att deraf i kassa eller på räkning bibehålies det belopp,
som för skeende uttag må anses erforderligt, och att, om vid något tillfälle uttagningarne
skulle öfverstiga nyssberörda belopp, vederbörande diskont- eller lånekontor
må för det bristande beloppet undfå förstärkning från Bankens reservfond, hvil -

ken förstärkning så fort sig göra låter återbetalas genom innehållning af de i
diskonterings-, utlånings- och kreditiv-rörelsen inflytande medel.

§ 53.

Till det i § 50 under litt. E uppgifna föremål, eller utlåning med omsättningsrätt,
är anvisad en fond af nio millioner sexhundra tusen riksdaler,
under benämning af allmänna diskontfonden; och tjenar såsom grund för denna
fonds fördelning på de särskilda kontoren till efterrättelse, att diskontkontoret i

Stockholm tillhandahållas............... 5,750,000.

lånekontor^ i Göteborg . . 2,450,000.

d:o i Malmö............... . 1,250,000.

d:o i Wisby................ 150,000.

Varande dock fullmäktige förbehållet att, efter sig företeende omständigheter,
kunna förordna om annan fördelning diskont- och lånekontoren emellan af
fondens tillgångar, än den sålunda i allmänhet antagna.

§ 54.

Mom. 1. Räntan vid diskontering och utlåning från handels- och näringsdiskontfonden
bestämmes af fullmäktige och skall rätta sig efter såväl penningeställningen,
som betalningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; dock under
vilkor att räntan hålles lika vid samtliga diskont- och lånekontoren.

Mom. 2. Vid utlåning från allmänna diskontfonden utgör räntan fem procent.

Mom. 3. Utom vid belåning af vågförda effekter, kommer räntan å penningeförsträckning
från diskont- och lånekontoren att vid det beviljade beloppets utgifvande
af dragas.

Mom. 4. För de summor, som lyftas eller insättas å kassakreditiv, beräknas
å kreditiv till riksgäldskontoret och sparbanker fyra procent, och å öfriga
kreditiv den ränta, som fullmäktige hafva att, med afseende å penningeställningen,
bestämma.

Mom. 5. För de lån, som ej inbetalas inom 14 dagar efter förfallodagen,
denna oräknad, eller liqvideras genom omsättning, der sådan får ega rum, samt för
de kassakreditiv, som icke betalas vid kreditivtidens utgång, beräknas från förfallodagen
sex procent ränta, der ej högre ränta är för försträckningen betingad, i
hvilket fall denna utgår intill dess betalning sker.

§ 55.

Mom. 1. Svensk medborgare, som är bosatt utrikes, får icke såsom låntagare
eller löftesman antagas.

lånt

Mom. 2. Ingen må erhålla lån af annat diskont- eller lånekontor än
det, inom hvars lånedistrikt han är mantalsskrifven, med undantag likväl för ledamöter
i styrelserna vid lånekontoren och dervarande tjensteman, på sätt § 124
bestämmer. Låntagare, hvilken efter att vid ett diskont- eller lånekontor hafva
lån erhållit, till annat lånedistrikt afflyttat och vid dervarande diskont- eller
lånekontor lån upptager, må vid omsättningsrätten bibehållas.

Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han ej tillhör lånedistriktet.

Mom. 4. Ingen må i handels- och näringsdiskontfonden blifva häftande
såsom låntagare och acceptant för större skuldbelopp, än högst tvåhundratusen riksdaler,
deruti dock ej inbegripet hvad han kan vara skyldig i egenskap af trassent,
endossent, hypoteksutgifvare eller löftesman eller i och för kassakreditiv, eller mot
pant af Svenska statsobligationer eller vågförda effekter.

Till fonden för lån med omsättningsrätt får ej någon såsom låntagare häfta
för högre belopp, än sextusen riksdaler.

Mom. 5. Utlemnas lån med lägre summa, än den, hvarå reversalet lyder,
skall på lånehandlingen antecknas och tillika åt låntagare eller handlingens inlemnare
meddelas särskilt intyg om det beviljade lånebeloppet.

§ 56.

Mom. 1. Fullmäktige ega vidtaga sådana anstalter, att allmänheten må
kunna genom skriftvexling direkte med diskont- och lånekontoren, utan begagnande
af särskildt ombud, få ombesörjda sina angelägenheter hos bemälde kontor,
rörande vexeldiskontering, Inne- och kreditivförsträckningar samt penningars insättande
och uttagande på upp- och afskrifning eller deposition; dock med den, för
riksbankens betryggande mot belåning af falska handlingar, nödiga inskränkning,
att skriftligen med posten och utan att särskild ansvarsförbindelse för handlingens
riktighet af personlig inlemnare erfordras, må få insändas endast sådana låneansökningar,
för hvilka erbjudes säkerhet i Svenska statsobligationer eller andra publika
papper, vågförda effekter, intecknade skuldebref eller aktier.

Mom. 2. I öfrigt skall en hvar, som till diskont- eller lånekontor inlemnar
något lånedokument, derå teckna sin ansvarighet för detsamma^ riktighet.

Men ehuru styrelsen således egen att af inlemnaren fordra ersättning för
hvad som utgifves å ett dokument, hvilket sedermera styrkes vara falskt, bör likväl
styrelsen icke af förtroende till honom, hvem han än vara må, underlåta att sorgfälligt
iakttaga den granskning af ingifna lånehandlingar, hvarigenom både förlust
för kontoret och andra personers oförskylda lidande säkrast förekommes.

Mom. 3. Fullmäktige ega att tillsvidare fastställa de närmare bestämmelser,
vilkor och förbehåll, hvarunder diskont- och lånekontoren må uti ofvan omförmälda

angelägenheter genom skriftvexling tillhandagå, äfvensom att bestämma de särskilda
afgifter, hvilka derför må fordras, till ersättande af diskont- och lånekontorens
omkostnader samt de för tjenstemännen häraf härflytande bestyr.

Derjemte ega fullmäktige tillsvidare ej mindre att utfärda instruktion för
de tjenstemän i riksbanken och lånekontoren, åt hvilka ifrågavarande bestyr varda
uppdragna, samt åt diskont- och lånekontors-styrelserna öfverlemna meddelandet af
de ytterligare föreskrifter, som göromålens obehindrade gång påkallar, än äfven att
sjelfva eller genom vederbörande styrelser bestämma fördelningen mellan tjenstemännen
af de genom ofvanberörda särskilda afgifter influtna medlen, efter det
diskont- och lånekontorens egna utgifter i och för ifrågavarande anordning blifvit
godtgjorda.

•§ 57.

Mom. 1. Hvarje reversal, ehvad det utgifves för nytt lån eller omsättning
af redan erhållet, skall, derest låntagares och löftesmäns vederhäftighet ej är af styrelsen
känd, eller den erbjudna panten icke, ensam för sig, anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedt med antingen officielt intyg af läns-styrelse, eller, å landet,
af domhafvande!) i orten, eller, i stad, af magistraten eller borgmästaren, den sednare
å embetets vägnar, eller ock med af enskild man, för hvilken styrelsen hyser
fullt förtroende, utfärdadt bevis om hvardera personens vederhäftighet för det sökta
lånet, och, i fall personel! förut för låne- eller borgensförbindelse till någotdera diskonteller
lånekontoret häftar, jemväl för beloppet af sådan äldre förbindelse.

I öfrigt åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt lånebelopp,
pröfva antagligheten af de derför erbjudna lånehandlingar och hypoteker samt med
noggranhet tillse, att kontorets säkerhet genom desamma betryggas; och må styrelsen
icke underlåta att, för vinnande åt" detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar,
som kunna inverka på omdömet om lånesökandes ställning och förmåga
att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige
män alltid vara bestyrkt antingen underskrifternas egenhändigt^! eller att löftesmännen,
vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen; hvadan
således, i händelse domaren namnteckningens riktighet intygat, jemväl annan person
bör densamma bevittna.

bolin,

§ 58.

- . ■ -:''i . -JO ?: • Orf

Diskont- och lånekontoren ega att af såväl öfverståthållare-embetet i Stocksom
samtlige konungens befallningshafvande och öfrige exekutorer skyndsamligen -

igen erhålla lag a handräckning i alla de utsökningsmål, som af diskont- och
lönekontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälde myndigheter att, efter
skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till diskont- eller lånekontoren
insända.

A. Diskontering af vexlar.

§ 59.

Mom. 1. Diskontering tillätes allenast af vexel, som, ställd i svenskt mynt
och betalbar inom högst sex månader efter diskonto ringsdagen, är dragen på inom
riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i vexellagen af
den 23 Augusti 1851 stadgade form och behörigen accepterad.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm
eller å ort, der lånekontor eller annan bankinrättning, med hvilken öfverenskommelse
om provisionel!''! inkassering träffats, har sitt säte, skall å vexeln uppgifvas namnet
på eu å diskonteringsorten boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden
tillhandahålles. s‘

Mom. 3. Diskontering af vexel å lägre belopp, än tvåhundra riksdaler, är
ej medgifven.

B. Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet.

§ 60.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af hypotek,
bestående af:

antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst hela den
reverserade lånesumman,

eller ock aktier, publika papper eller andra hypoteker, som diskont- och lånekontors-styrelserna
anse innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Lånen meddelas icke på längre tid än sex månader och icke å
mindre summa än tvåhundra riksdaler.

C. Utlåning mot pant af vågförda effekter.

8 61.

Mom. 1. Vid diskontkontoret i Stockholm och lånekontoret i Göteborg utgifvas
jemväl lån mot lånesökandes förbindelse och pant, enligt medföljande,
på diskont- eller lånekontoret efterlåten vågattest:

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Banko-reglementet).

l:o af nedannämnde på vågar inom riket upplagda effekter af svensk tillverkning,
nemligen: smidt och valsadt jern, jernmanufaktur, stål, messing och koppar af
alla slag, samt alun och bly; hörande i våg-attester från Stockholms och Göteborgs
vågar panten upptagas till namn, sort och vigt, samt i attester från öfriga
vågar, äfven till stämplar, dimensioner, stång- eller stycketal, med uppgift tillika,
huruvida panten finnes antingen i sjelfva våghuset eller å annat förvaringsställe; och
2:o af svenskt tackjern, som, i enlighet med gällande författningar, är behörigen
stämpladt och märkt samt upplagd! antingen å Stockholms tackjernsvåg, å vågen
i Göteborg eller å någon af öfriga inom riket befintliga jernvågar, vid hvilka vågmästare
äro anställda och som stå under tillsyn och ansvarighet af städernas
magistrater; hörande vågattesten innehålla bestämd uppgift å namnet på och
stämpeln för den hytta, hvarest tackjern^ är tillverkadt, samt vigten.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar
af pantens försäljningsvärde.

Mom. 3. Lånen utgifvas å fullt riksdalertal och på tid, som ej får öfverstiga
sex månader, med diskont- och lånekontors-styrelserna förbehållen rätt att
pröfva huruvida omsättning af lån må ega rum.

Mom. 4. Med såväl utgifning och slutbetalning af dessa lån, som panternas
frigifvande förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 5. Diskont- och lånekontors-styrelserna ega, hvar för sitt distrikt,
så ofta och på det sätt, styrelserna finna lämpligast samt för diskont- och fånekontorens
säkerhet nödigt, låta anställa inventeringar å de på vågarne för dessa
kontors räkning pantsätta effekter.

D. Kreditiv åt riksgäldskontor et, sparbanker samt enskilde.

§ 62.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret, de sparbanker, hvilka äro
försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet, enskilda personer, samt ,
sådana bolag, hvilkas reglementen ålägga delegarne oinskränkt ansvarsskyldighet
för alla bolagets förbindelser och hvilka icke ega rätt till utgifvande af egna
banksedlar.

Kreditivtiden bestämmes till högst ett år.

Sparbanker, enskilda personer och bolag skola ställa säkerhet, som af vederbörande
styrelser pröfvas och godkännes.

Mom. 2. Inträdesafgiften bestämmes af styrelsen. Riksgäldskontoret och
sparbankerna vare från inträdesafgift befriade.

Mom. 3. Kreditiv meddelas icke någon enskild person till högre summa
än 30,000 R:dr, eller å lägre belopp än 500 r:dr; börande i öfrig! kreditivbeloppet
lämpas efter beskaffenheten och omfånget af den rörelse, kreditivsökanden bedrifver.

Mom. 4. Såsom kreditiv må beviljas åt riksgäldskontor^ högst 1,500,000
r:dr; åt sparbanker högst 50,000 r:dr för Stockholms städs, 20,000 r:dr för Göteborgs
och 10,000 r:dr för hvar och eu af de (Kriga sparbankerna, som dertill

sig anmäler; samt åt bolag högst 100,000 r:dr.

Mom. 5. Uttag och afbetalningar få i mån af behof verkställas, dock

icke på mindre summa hvarje gång än 100 riksdaler.

Ränta beräknas för fullt tiotal riksdaler närmast öfver hvad å kreditivet
är utestående.

Mom. 6. För uttag begagnas antingen på viss man ställd invisning, å hvilken
summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss
man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande
behörigen folierade och numererade vexel-blanketter kreditivhafvare, mot qvitto, tillhandahållas
utan afgift.

Mom. 7. Kreditiven få icke begagnas såsom stående lån, vid äfventyr

för kreditivhafvaren att, för kommande kreditivår, kreditiv ej erhålla.

Mom. 8. I händelse Bankens säkerhet sådant fordrar, kunna kreditiven
uppsägas till inbetalning i öfverensstämmelse med föreskriften i § 28.

E. Utlåning med onisättningsrätt.

§ 63.

Mom. 1. Utlåning från den härtill anvisade fond sker mot lånesökandes
förbindelse, åtföljd af svenska statsobligationer eller andra publika papper, intecknade
skuldebref, löpande förskrifning, accepterad invisning, aktier eller andra säkerheter,
eller ock mot förbindelse, försedd med borgen.

Mom. 2. Inlemnas till någotdera diskont- eller lånekontoret ansökningar om
lån från donna fond å större sammanlagd! belopp, än tillgångarne medgifva, beviljas
lånen i den ordning, anmälan derom ingått.

Mom. 3. Lånetiden får ej öfverstiga sex månader, men lånen må, såsom
hittills, omsättas, dock på högst sex månader hvarje gång.

Mom. 4. Lån må ej utgifvas å mindre belopp än 200 riksdaler, eller annorlunda
än å hela tiotal riksdaler derutöfver.

Mom. 5. Vid omsättning på jemna sex månader, fordras minst eu femtedels
afbetalning efter ursprungliga kapitalet samt i förhållande derefter vid kortare
omsättningstider, till och med tre månader, då afbetalningen blifver minst en tion -

dadel; och får ingen inbetalning till ringare än detta sistnämnda belopp ega rum,
om ock omsättning skulle sökas på kortare tid än tre månader.

Mom. 6. Uteblifver under en månad efter förfallodagen betalning eller omsättning
af lån, läte styrelsen utan uppehåll beloppet utsöka; styrelsen obetaget
att, när sådant för diskont- eller lånekontorets säkerhet nödigt pröfvas, genast efter
förfallodagen gorå kontorets rätt genom lagsökning gällande.-

Mom. 7. Skulle vid omsättning af diskontlån någon felaktighet å det inlemnade
reversalet förefinnas, får sådant dokument, inom en månad derefter, mot
nytt fullständigt reversal utbytas, likväl under vilkor, att den föreskrifna inbetalningen
blifvit vid första dokumentets inlemnande verkställd och att diskont- eller
lånekontors säkerhet i öfrigt är behörigen förvarad.

F. Medels emottagande på upp- och afskrifnings- samt deposit-räkning mot ränta.

§ 64.

Vid diskont- och lånekontoren emottagas penningar på upp- och afskrifningsräkning
af såväl enskilde personer som enskilda korporationer, bolag och
kassör, under följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttag få ske å 100 riksdaler och derutöfver, äfven i
brutna tal;

V) å insättningen meddelas qvitto, hvilket icke kan å annan öfverlåtas;

c) för uttag begagnas å viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får
in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare vid de särskilda diskont- och lånekontoren, emot qvitto, tillhandahållas
utan afgift;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insätta medel beräknas, från och med första helgfria dag efter insättningen,
å högsta falla 100-tal af behållningen den ränta, fullmäktige ega att
bestämma och hvilken för öfrigt kan vara olika för de särskilda diskont- och lånekontoren.
På fullmäktige ankommer likaledes att, inom ett maximum af 400,000
riksdaler, bestämma å huru stort på en gång innestående belopp ränta må hvarje
särskild räkningshafvare godtgöras. Om räntefotens förändring skall allmänheten
genom kungörelse i tidningarne underrättas.

§ 65.

Vid diskont- och lånekontoren emottagas ock penningar af såväl enskilda
personer som enskilda korporationer, bolag och kassör, att återbetalas antingen å

bestämd dag efter insättningen, eller efter viss, på förhand bestämd, ömsesidig uppsägning,
under följande vilkor:

d) insättning får ske å 100 riksdaler och deröfver, äfven i brutna tal;

b) öfver insättning '' meddelas bevis, hvilket skall återställas då penningarne

lyftas;

c) räntan bestämmes af fullmäktige.

Artikel 5.

Om Bankens styrelse och några särskilda åt densamma gifna uppdrag.

Afdelning I.

Bankens styrelse och allmänna föreskrifter rörande Bankens förvaltning.

§ 66.

Styrelsen af riksbanken föres ai sju fullmäktige, hvilka vid hvarje lagtima
riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

§ 67.

Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande, att fora ordet,
när hinder för ordföranden inträffar.

§ 68.

Mom. 1. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad bär nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.

Mom. 2. Rlifver fullmäktig ledamot af statsrådet, eller kommer i den
författning, att han, jemlik! något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigsbefattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 69.

Fullmäktige äro pligtige att, vid förvaltningen af Banken, sorgfälligt ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på han -

koverket särskild* utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen, samt dold*
och förlegad t hålla hvad som rörer enskilda personers förhållanden till Banken eller
i öfrig* vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt riksdagens
beslut, tyst vara bör.

§ 70.

Mom. 1. Fullmäktige höra hålla riksbanken i den jemna och oafbrutna
gång, som med ändamålet af denna inrättning och de om densammas förvaltning
meddelade förordnanden öfverensstämmer, samt i enlighet dermed vidtaga de
åtgärder, hvilka till befrämjande af verkets rätt, säkerhet och förmån finnas vara
af nöden.

Mom. 2. För den dagliga förvaltningens handhafvande utse fullmäktige inom
sig två deputerade och två suppleanter för dem; med rättighet derjemte att,
derest sfi nödigt anses, välja en bland öfrige fullmäktige att, jemte endera af
deputerade, besörja Bankens vexelärenden.

Mom. 3. Fullmäktige vare likväl, en för alla och alla för eu, ansvarige
för den skada och förlust, som, genom deputerades försummelse vid ordningens upprätthållande
inom Bankens afdelningar, densamma möjligen kan tillskyndas.

8 71.

Fullmäktige skola, minst en gång hvarje år, förrätta inventering i Bankens
alla kassör och öfriga förvaringsrum, enligt dertill af vederbörande uppgjorda,
fullständiga och verificerade inventarii-förteckningar.

Äfvenledes höra fullmäktige, samfäld* eller genom deputerade, en gång om
året, anställa besigtning å Bankens hus och inventarier så väl i Stockholm, som
vid Tumba bruk.

§ 72.

Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än riksdagen och dess banko-utskott, i de fall detta
sistnämnda egen att föreskrifter k riksdagens vägnar meddela: varande fullmäktige,
för sina åtgärder i donna egenskap, Riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer
allena redo skyldiga, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af riksdagens eller dess revisorers beslut,
eller, mellan riksdagar och revisioner, genom riksdagens justitieombudsman.

§ 73.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka, eller oftare om ärendenas
beskaffenhet och oafbrutna gång sådan* fordra.

Vid sammanträde skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest de äro
om beslutet ense. I sammanträde med fullmäktige i riksgäldskontoret böra alltid
minst fem af banko-fullmäktige deltaga.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut,
fattadt i fullmäktiges sammankomst.

§ 74.

Yppas vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra fullmäktige
till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall,
då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet
sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut. Endast i fråga om val
till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får
röstning med slutna sedlar ega rum.

§ 75.

Fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges
beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i
de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå.

§ 76.

I de fullmäktiges pröfning tillhörande mål skola vederbörande tjenstemäns
utlåtande infordras, derest sådant för målets utredning nödigt anses.

§ 77.

Till ärenden, hvilka i riksbanken höra hållas hemliga, räknas de beslut
och åtgärder, fullmäktige fatta och vidtaga i afseende på köp och försäljning af
vexlar, med hvad dertill hörer, samt reda fondens vidmakthållande, äfvensom i
frågor angående tillverkning af banksedlar enligt nya methoder, så att fullmäktiges
öfverläggningar och beslut härom, hvilka uti särskild! protokoll upptagas, ej få
yppas förr än banko-utskottet eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada
för Banken.

§ 78.

Skulle, i något fall, Kongl. Maj:t täckas genom utskickad embetsman till
fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare det

fullmäktige förbjudet att i denna embetsman» närvaro om beslutet öfverlägga och
detsamma fatta.

§ 79.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som, i en eller annan
måtto, hafva inflytande på Bankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda
föreskrifter saknas, må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de först rådfört
sig med banko-utskottet.

§ 80.

Någon Bankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af
Bankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af
fullmäktige afyttras eller verket frånskiljas, utan banko-utskottets tillstånd och förordnande.

§ 81.

Såväl till revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken, när de sammanträda,
som till bankoutskottet vid riksdags början, öfverlemne fullmäktige:

l:o af dem författade berättelser dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet och dels angående Tumba pappersbruk, samt

2:o Styrelsernas öfver diskont- och lånekontor^ berättelser om dessa diskontinrättningars
rörelse och förvaltning.

§ 82.

Horn. 1. Öfver de inom behörig tid till fullmäktige inlemnade besvär, som
af Bankens embets- och tjensteman eller betjente hos banko-utskott eller revisorer
kunna anföras öfver förment lidande vid befordringar eller andra dem rörande,
af fullmäktige vidtagna åtgärder och beslut, böra fullmäktige i ett sammanhang
till revisorer eller banko-utskott utlåtande afgifva.

Mom. 2. Hos banko-utskottet anmäla fullmäktige jemväl, vid hvarje riksdags
början, med bifogade utlåtanden, alla inom behörig tid till fullmäktige inkomna
ansökningar från personer inom verket, rörande arvoden öfver faststäld
stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar.

§ 83.

Fullmäktige läte, vid hvarje riksdags början, i ett sammanhang meddela
banko-utskottet uppgift å de från Banken utgående, bär nedan i artikel 9

upptagna

upptagna anslag, jemte yttrande om och hvilka så beskaffade anslag fullmäktige
anse höra under tidrymden intill nästa riksdag fortfara.

§ 84.

Beträdes någon fullmäktig med förseelse i den honom anförtrodda vigtiga
befattning mt?d riksbankens förvaltning, ställes han af riksdagen eller dess revisorer,
genom justitie-ombudsmannen, till ansvar inför Kongl. Svea Hofrätt och dömes enligt
gällande ansvarighetslag.

Afdelning 2.

Angående några särskilda åt fullmäktige gifna uppdrag.

§ 85.

Åt fullmäktig är uppdraget:

enligt § 50 i Regeringsformen att, jemte fullmäktige i riksgäldskontor^,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till
vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt Regeringsformens 109 §, att, derest riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor»;!, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning
på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordninen
stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den fastställda bevillningssummans
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt Regeringsformens 98 §, att, om justitie-ombudsmannen dör eller sin
befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor^, insätta i
embete! den person, riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person,
som riksdagen utsett att justitie-ombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman
förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet
sig afsäger, genast, samfäld! med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita,
välja en annan;

enligt 5 § i lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, att
för hvarje hälft år låta, efter faststäldt formulär, upprätta samt derefter trycka och
med allmänna tidningar^ utdela uppgift öfver förhållandet emellan Bankens metallisk3-
kassa samt utelöpande sedlar och dépositionsskuld, jemte obegagnade andelar
af kreditiv- och låneförlag.

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Banko-reglementet).

De öfversigter af Bankens hela ställning, som, jemlikt åberopade § i banklagen,
likaledes skola, efter hvarje års bokslut tryckas och utdelas, höra uppgöras
efter faststäldt formulär, fullmäktige likväl obetaget att för framtiden låta uti
detsamma iakttaga sådana förändringar, som kunna medföra ökad enkelhet och
tydlighet.

§ 86.

Fullmäktige är o, på sätt Riksdags-ordningen stadgar, skyldige att vid riksdags
början tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.

§ 87.

Fullmäktige i Banken och riksgäldskontoret må för framtida uppsigten och
kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande, gemensamt utse och välja en person,
att, å Bankens och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta kanaldirektion;
skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda
ombudet kan åter inväljas. Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse
ett ombud, att, å Bankens och riksgäldskontorets vägnar, deltaga i revisionerna
af kanalverkets räkenskaper.

§ 88.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådane anstalter, hvarigenom Bankens
redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter måtte, om så fordras,
kunna utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas; och höra fullmäktige,
vid slikt förhållande, af Kong!. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å
Carlsborgs fästning för Bankens rakning tillgänglig eu särskild lägenhet, hvarest
större eller mindre de! af Bankens redbarheter kan, i händelse af behof, förvaras.

§ 89.

De medel, som inflyta å den så kallade statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till riksgäldskontoret
aflemnas vid slutet af hvar tredje månad.

Donna fonds räkenskaper vid de särskilda diskont- och lånekontor^! granskas
fortfarande af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda
kontors förvaltning.

Derest före nästinstundande riksdags början slutlig utredning af statslå -

nefondens återstående fordringar kunnat verkställas, skola fullmäktige till Kong!.
Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öfver inkomster samt utgifter
och förluster i och för statslånefonden.

Artikel 6.

Om göromålens fördelning, deputerades åligganden samt tjenste männens

ansvarighet.

§ 90.

Mom. 1. I afseende på göromålen inom banko verket, indelas detta i följande
kontor och expeditioner, nemligen:

a) Kassa-kontoret, hvarest alla in- och utbetalningar, äfvensom mynt- och
sedelvexling verkställas, samt behållningarne såväl i Bankens särskilda generalkassor,
som på det hela, redovisas;

b) Depositions-kontoret, som bokför och redovisar insättningar och uttag
å räkningar öfver medel, tillhöriga såväl Banken sjelf, som allmänna verk och inrättningar,
bolag och enskilda personer;

c) Sedel-kontoret, hvilket har befattning med allt, som angår nya sedlars
tillverkning samt obrukbara sedlars inlösen och annullering, jemte all i samband
dermed erforderlig redovisnings- och arbetsåtgärd;

d) RäJcenskaps-kontoret, hvilket redovisar för Bankens utlåningar till Staten
och allmänna inrättningar, besörjer utredningen af upphörda lånegrenar, bokför
Bankens samtliga tillgångar och skulder, inkomster och utgifter af alla slag och
upprättar Bankens generela bokslut;

e) Diskont-kontoret, inom hvilket handläggas alla de göromål, som härflyta
af diskontrörelsen samt upp- och afskrifnings- och depositrörelsen mot ränta;

f) Revisions- och Ekonomi-kontoret, som verkställer den kontroll och moträkning,
hvilken icke inom de öfriga kontoren hvart för sig förrättas, granskar
fullt färdig räkenskap samt ombesörjer Bankens ekonomiska ärenden;

Fullmäktiges expedition;

h) Ombudsmans-expeditionen. .

Hvarje af ofvannämnda kontor förestås af en utaf fullmäktige dertill för -

ordnad chef; för fullmäktiges expedition är banko-sekreteraren och för ombudsmansexpeditionen
ombudsmannen chef.

I afseende på göromålen gälla till efterrättelse de af banko-utskottet fastställda
instruktioner, i h vil ka fullmäktige dock ega att vidtaga sådana smärre förändringar,
som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente
stridande; skolande likväl dylika af fullmäktige beslutade förändringar vid
nästkommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse.

Mom. 2. Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af Bankens tjenstemän,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att underskrifva nya samt granska,
uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 91-

Fullmäktiges deputerade hafva att besörja den dagliga förvaltningen af bankoverket;
de med köp och försäljning af vexlar i Stockholm förenade göromål och
bestyr; inspektionen öfver Bankens pappersbruk Tumba, samt låneärendens föredragning
i diskontkontorets styrelse; allt i öfverensstämmelse med detta reglemente samt
de instruktioner och förordnanden, som äro eller varda af fullmäktige utfärdade.

Deputerade ega antaga och entlediga nödigt biträde i de göromål och
bestyr, som härflyta af vexlare köp och försäljning.

§ 92.

Mom. 1. Kontorscheferne, de biträdande kommissarierne samt de af verkets
öfriga tjenstemän, som deltaga i nyckelvården, skola, en för alla och alla för
en, eller, der blott två äro anställde, en för begge och begge för en, ansvara för
de under deras vård förvarade tillhörigheter.

Mom. 2. Cheferne skola, hvar för sig, ansvara för arbetets ordnande samt
göromålens behöriga och oafbrutna gång inom hvar sitt kontor, med skyldighet
att, för befrämjande deraf, noga handhafva och iakttaga de kontroller och den
tillsyn, som hvar och en af dem, enligt instruktionen för samma kontor eller andra
af riksdagen eller bankofullmäktige gifna föreskrifter, åligga; och blifver chefen i
sista rummet ansvarig för den skada eller förlust, som kan tillskyndas Banken
genom de i kontoret biträdande kommissariers eller underordnade tjenstemäns fel eller
förseelser, i händelse lian, genom ett noggrant iakttagande af föreskrifna kontroller
och samvetsgrant uppfyllande af öfriga embetspligter, kunnat, men underlåtit att förekomma,
råtta eller i tid upptäcka samma fel eller förseelse.

Mom. 3. Såväl chefer, som biträdande kommissarier och tjenstemän skola
i öfrigt, hvar för sig, ansvara för hvad hvar och en tillhör att verkställa, kontrollera
eller vårda, och då två eller flere handlägga samma expedition eller ärende,
skall ansvaret för den skada och förlust, som tillskyndas verket, dem emellan
sålunda fördelas, att den, som haft första handläggningen, kommer att ersätta en

tredjedel, och den eller de kontrollerande tvåtredjedelar; hörande ersättningen, då
de kontrollerande äro flere, af hvardera med lika belopp utgöras; men skulle densamma
icke kunna hos en eller annan af de ersättningsskyldige uttagas, skola de
öfrig6, en för begge och begge för en, eller en för alla och alla för en, godtgöra
bristen.

Mom. 4. Den som, enligt instruktionen eller förordnande af fullmäktige,
deras deputerad6 eller vederbörande kontorschef, förrättar en annans embete eller
tjenst, står under tiden i samma ansvar, som ordinarie innehafvare:! deraf; men
om någon eljest, med chefens tillstånd, sätter annan i sitt ställe, ansvarar han
sjelf för vikariens åtgärder.

Dessutom är hvar och en Bankens embets- eller tjensteman, likmätig^
sin ed, vid eget personligt ansvar, förbunden att i tid upptäcka och tillkännagifva,
om han förmärker något å färde vara, so in kan lända Banken till skada eller förhäst.

Artikel 7. *

Om banko-statens löneförmåner, grunderna för befordringar och pensionsberäkning
samt ordningsstadganden.

Afdelning 1.

Banko-statens indelning och löneförmåner.

§ 93.

Mom. 1. Tjenstegraderne inom riksbanken äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister.

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator.
Tredje graden: kamererare och ombudsman.

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Mom. 2. Tjenstemännen äro sålunda fördelade på Bankons kontor och expeditioner: Kassakontoret: Chef:

bankokommissarie ..............................................................................

kamererare ............................................................................. 1

kassörer .......................... 7

Transport 9.

kontorsskrifvare .................................................................................... 1.

kassaskrifvare ............................................................................................... 7. 17.

Depositionskontoret:

Chef: bankokommissarie ....................................................................................... 1.

kamererare ................................................................................................. 2.

bokhållare ...................................................................................................... 4.

kontorsskrifvare .............................................................................................. 3. 10.

Sedelkontoret:

Chef: bankokommissarie ..................................................................................... 1-

biträdande kommissarie .............................................................................. 1.

kamererare ................................................................................................... 1-

bokhållare ........................................................................................................ 2.

kontorsskrifvare............................................................................................... 3. g.

Räkenskap skontoret:

Chef: bankokommissarie ........................................................................................ !•

kamererare ................................................................................................... 1 -

bokhållare ........................................................................................................ 1-

kontorsskrifvare ........................................................................................... 2. 5.

diskontkontor et:

Chef: bankokommissarie ...................................................................................... 1-

biträdande kommissarie ......................................................................... •••• !•

kamererare .................................................................................................. 1*

bokhållare ....................................................................................................... 6.

registrator ..................................................................................................... 1-

kontorsskrifvare ........................................................................................... 3. 13.

Revisions- och Ekonomi-kontoret:

Chef: bankokommissarie ..................................................................................... 1*

revisorer ''.......................................................................................................... 3.

kontorsskrifvare ......................................''..................................................... 1- 5.

Banko-Fullmäktiges expedition:

Chef: banko-sekretoraren ....................................................................................... *•

notarie ............................................................................................................ *•

kanslist .......................................................................................................—■ 4 3.

Ombudsmans-exp editionen:

Chef: ombudsman ..................................................................................................... *•

kanslister .........................................................................................................^ 5-

Summa 66.

Vaktbetjeningen i Banken utgöres af:

öfvervaktmästare, tillika brandmästare .................................................................... 1.

vaktmästare: ordinarie .............................................................................................. 23.

extra ....................................................................................................... 3.

27.

Mom. 3. Fullmäktige berättigas att, när en betydligare tillökning i rörelsen
är att emotse eller eljest inträder, eller ock göromålens obehindrade gång
sådant påkallar, utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, emot
ersättning, hvilken fullmäktige ega att bestämma.

§ 94.

Mom. 1. Löneförmånerne äro:

ä lönestat:

första tjenstegraden:

kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister:

de yngre hvardera .............................................................................................. r:dr 1,000,

de äldste „ ................................................................................................ „ 1,500.

Till de äldste hänföres halfva antalet samt den öfverskjutande, derest hela
antalet är ojemnt.

andra tj enstegraden:

bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator:
de, som tjena! i graden kortare tid än fem år, och alla, som innehafva be -

fattning utom verket, hvardera .................. r:dr 2,000,

de, som tjena! i graden fem år och deröfver till tio år, hvardera .... „ 2,500,

de, som tjena! i graden tio år och deröfver, hvardera .................... „ 3,000.

tredje tj enstegraden:
kamererare och ombudsman:

de, som tjena! i graden kortare tid än fem år, och alla som innehafva be -

fattning utom verke!, hvardera ................................................................... rall'' 3,000,

de, som tjena! i graden fem år och deröfver till tio år, hvardera .... „ 3,500,

de, som tjena! i graden tio år och deröfver, hvardera ................... „ 4,000.

fjerde tj enstegraden:

kommissarier och bankosekreteraren, hvardera ........ „ 4,000,

de, som tjena! i graden fem år och deröfver, hvardera .................... „ 4,500.

VaMbetjening:

öfvervaktmästare, tillika brandmästare, lön ....................................... rdr 800,

jemte fria husrum och nödig vedbrand.

vaktmästare, de yngre, hvardera ................................................................ „ 700,

de äldste, hvardera ....................................................... „ 800.

Till de äldste hänföres halfva antalet samt den Överskjutande, derest vaktmästarnes
hela antal är ojemnt.

å arfvodesstat:

tjenstgöringspenningar:

till	tjenstemännen i	l:sta tjenstegraden,	hvardera r:dr	150
n	d:o i	2:dra d:o	11 »	300
71	d:o i	3:dje d:o	11 11	450
Tf	d:o i	4:de d:o	11 11	600
11	vaktmästare med	700 riksdalers lön	11 V	50
11	d:o med	800 d:o „	11 It	75
11	öfvervaktmästaren	i hans egenskap af brandmästare „	450

mis sr åkning spunning ar:

till kassörerne, hvardera ................................................................................. r:dr 2,000

„ vård ar ne af dagvexlingskassan, hvardera ................................................... „ 300

arfvoden:

till extraktarbeten och extra-ordinarie tjenstemän .................................... r:dr 10,000

„ registratorn i diskontkontoret ................................................................... „ 450

„ notarien vid banko-fullmäktiges expedition, för bestridande af kan slistgöromål

............................................................... „ 1,000

„ cheferna för Bankens kontor och expeditioner, hvardera ................ „ 600

„ brand-chefen ....................................................... „ 400

„ garde des medailles ................................................................................. „ 500

„ sju fullmäktige, honorarier hvarje å ........................................ „ 1,600

„ fullmäktiges ordförande, derutöfver ....................................................- „ 1,600

„ två fullmäktiges deputerade, utöfver honorarium, hvardera............ „ 8,000

„ en särskild deputerad för vexelärenden, i händelse en sådan finnes

behöflig, utöfver honorarium högst ........................................................ „ 3,200

„ ledamöterne i styrelsen öfver diskontkontoret, utom kommissarierne,

hvardera .................... „ 1,600

Härförutan ega fullmäktige, dels att för underskrifvande af nya samt granskning,
uppräkning och korsning af förslitna sedlar meddela de tjenstemän, hvilka

erhålla

erhålla dylikt uppdrag, särskild godtgörelse, som af fullmäktige bestämmes, dels
att till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

Mom. 2. Tiden för tillträdande af de i staten bestämda högre löner beräknas
från första fullmakts eller förordnandes datum inom graden.

Mom. 3. Å arfvodesstat utgående tjenstgörings- och missräkningspenningar
samt sådana arfvoden, hvilka äro anvisade åt tjensteman, åtfölja utöfvandet af sjelfva
tjenstebefattning»;!!, dock med rättighet för fullmäktige att kunna medgifva den
tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att
under tiden uppbära de för samma tjenst å arfvodesstat utgående tjenstgöringspenningar.

§ 95.

Bankens tjensteman och betjente äro skyldige att underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad
organisation af Banken eller eljest kan varda stadgad.

§ 96.

De å indragningsstat före år 1864 uppförda öfvertalige tjensteman kunna
icke, emot deras vilja, tvingas att emottaga någon af nuvarande tjenstebefattningar,
såvida icke donna befattning, i afseende på göromålens omfång och beskaffenhet,
motsvarar den, hvarå de ega fullmakt.

§ 97.

Ansökningar från personer inom Banken rörande arfvoden utöfver fastställd
stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos banko-utskottet;
och skola ansökningarne till fullmäktiges expedition inlemnas sednast å den
dag riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till . pröfning
upptagna.

Afdelning 2.

Grunder för befordringar inom bankoverket och dermed gemenskap egande stadganden.

§ 98.

Före återbesättande af ledig tjenst, skall anslag om ansökning dertill ske
å lämpligt ställe inom Banken samt genom kungörelse i officiela tidningarne.

Bih. till Rikad. Prof. 1868. 10 Sami. I Afd. 2 Band. 6

(Banko-reglementet).

Anslaget må, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst
inom viss tjenstegrad.

Ansökningstiden beräknas till tretio dagar från ledighetens kungörande.

Af fullmäktige beror att ny ansökningstid utsätta, derest inom den först
bestämda tiden fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 99.

Mom. 1. Till kommissariebefattning må endast befordras den, som under
en längre tid fortsatt ordinarie tjenstgöring inom verket ådagalagt redbarhet, noggrannhet
och ordentlighet.

Till alla öfriga fenster ega fullmäktige, efter vederbörande chefers hörande,
utnämna den bland verkets ordinarie eller extra ordinarie tjensteman,
som för tjensten är mest skicklig och passande, eller, i händelse sådant i något särskilt
fall skulle finnas för verket gagnande, annan, i Banken förut icke tjenstgörande,
särdeles val vitsordad och skicklig person. Dock bör iakttagas dels att,
för erhållande af befordran till ombudsmansbefattning och till kanslisttjenst i ombudsmansexpeditionen,
fordras att hafva undergått examen för inträdes vinnande i
rikets rättegångsverk, dels ock att sökande bland Bankens tjensteman, hvarandra
fullt jeinngoda i afseende på skicklighet och lämplighet, må få tillgodonjuta
sin inom verket egande tur och anciennitet, som räknas från första fullmakts eller
förordnandes datum inom hvarje tjenstegrad.

Mom. 2. Sökande till kommissarie-befattning skall skriftligen förbinda sig
att för den uppbörd, som kan komma att honom anförtros, ställa Banken vederhäftig
borgen eller annan säkerhet till belopp, h vil ket fullmäktige hafva att bestämma.

§ 100.

Tjensteman i första tjenstegraden må emottaga och bibehålla annan ordinarie
tjenstebefattning, såvida densamma icke är för Bankens tjenst hinderlig.
Öfrige tjensteman få icke innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.

§ ioi.

Å de på ordinarie stat upptagna tjenstår meddelas fullmakt. Dock berättigas
fullmäktige att, om ledigblifven tjenst visar sig vara umbärlig, inställa tillsättningen
deraf, vare sig på förordnande eller annorledes.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.

§ 102.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman vid bankoverket, fordras
att hafva undergått godkänd afgångsexamen från något af rikets högre elementarläroverk.

Sökande, hvilken på annat sätt ådagalagt motsvarande kunskaper, må dock,
der särskilda omständigheter dertill föranleda, äfven kunna till extra ordinarie
tjensteman af fullmäktige antagas.

§ 103.

Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt nödig vaktbetjening tillsättes
medelst konstitutorial af fullmäktige, efter det vederbörande kontorschef i ämnet
bord blifvit.

Deputerade ega att, i samråd med chefen för revisionskontoret, utse och
antaga extra vaktbetjening.

§ 104.

Den, som ej åtnöjes med fullmäktiges beslut i befordringsmål, vare berättigad
att sig deröfver besvära hos nästblifvande banko-utskott eller, emellan rilcsdagarne,
hos revisionen af bankoverket; skelande, vid talans förlust, ett sådant missnöje
hos fullmäktige anmälas inom fjorton dager efter det beslutet blifvit anslaget, samt
besvären till fullmäktiges expedition inlemnas, i förra fallet sist å den dag, då
riksdag sammanträder, och i sednare fallet, eller vid banko-revision, sist fjorton
dager före revisorernes sammanträdande, allt före klockan 12 å dagen.

Men är fullmäktiges beslut i så beskaffad! mål meddeladt sednare än fjorton
dager före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet
eller revisorer omedelbart ingifvas innan kl. 12 å fjortonde dagen efter
det klaganden af fullmäktiges beslut erhållit del, den oräknad.

Afdelning 3.

Grunder för pensionsb er åkning.

§ 105.

Vid pensionering af Bankens embete- och tjensteman, konstidkare och vaktbetjening,
tjenar såsom grund den för deras vid afgången innehafvande tjenst eller
befattning å Inne- eller indragningsstat uppförda lön.

§ 106.

Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder
eller tjena! femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat. med åtnjutande i sin
öfriga lifstid af hela lönen såsom pension,

§ 107.

Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års
ålder och tjena! fyratio år, eger att undfå afsked, med bibehållande af hela lönen
såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett
sjukligt eller försvagad! helsotillstånd.

§ 108.

Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som, efter ådagalagd! välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han fyllt sextio
år och tjena! fyratio år, berättigad att, såsom pension för lifstiden, åtnjuta trefjerdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda 60 lefnadsår, i förening med 40 tjensteår,
kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare
tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren
allena, medelst afdrag å trefjcrdrddars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande
tjenstår. Öfverstiga deremot tjensteåren 40 och åldersåren 60, ökas det ofvan
bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjenstår,
eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda
beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 109.

Mom. 1. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
oundgängligen nödigt, kunna fullmäktige på pehsionsstat förflytta en tjensteman,
som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att
vidare gagna verket, oaktadt flan sig ej om afsked anmält, samt i sådana fall
anordna hela lönen såsom pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren
äro uppnådda eller icke.

Monn 2. Skulle åter någon af vaktbetjeningen före uppnådda, bär ofvan
föreskrifna lefnads- och tjenstår, finnas af sjuklighet urståndsätta eller eljest oförmögen
att längre gagna verke!, ega fullmäktige, att, efter noggrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskild! fall, honom på pensionsstat förflytta, med bibehållande
under sin öfriga lifstid af en årlig pension, motsvarande högst två
tredjedelar af lönen, och i öfrig! lämpad efter den afgåendes tjenstetid inom verke!
och under tjenstgöring^] derstädes ådagalagda förhållanden samt större eller
mindre förmåga att kuling till sin bergning sjelf bidraga,

§ no.

Vid beräkning af tjensteår, afses den, såsom ordinarie och extra ordinarie
i ej mindre Bankens, än annan Statens tjenst, använda tid.

Afdelning 4.

Allmänna ordnings-stadganden och straffbestämmelser.

§ in.

I händelse en för öfrigt oförvitlig tjensteman finnes ega mindre fallenhet
er icke vara tjenli g och passande för den syssla, till hvilken han erhållit befordran,
skola fullmäktiges deputerade förhållandet anmäla hos fullmäktige, som angående
tjenstgöringen förordna på sätt de för verkets och allmänhetens betjenande
nyttigast anse och lämpligast ske kan, utan att någons tur och löningsrätt förnärmas
eller verkets förvaltningskostnad förökas.

§ H2.

Mom. 1. Blifver chef, biträdande kommissarie eller annan tjensteman af
sjukdom hindrad att sin syssla förrätta och göromålens behöriga gång fordrar att
föranstalta om vikariat, ege fullmäktige att om tjenstgöringen förordna och dervid
använda ett arfvode af 1,000 r:dr, efter år räknadt.

Mom. 2. Sökes tjenstledighet för svag helsas förbättrande, utan egentligt
sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, ankomme det på fullmäktige att
bestämma om tjenstgöringen skall på Bankens eller sökandens bekostnad bestridas.

Mom. 3. Tjensteman, som söker ledighet i och för tjenstgöring hos
riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare pligtig att sjelf vidkännas kostnaden
för tjenstens bestridande.

Mom. 4. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill,
att han sin egendom åt borgenärer afträdt, eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad
eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till tjenstens
bestridande under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§
114—116 kan komma att fortfara.

Mom. 5. Om någon af Bankens vaktbetjening blifver af sjukdom hindrad
att sin tjenst bestrida, ege chefen för revisionskontoret förordna extra vaktbetjent
att tjensten förrätta, mot åtnjutande för den tid, vikariatet fortfar, af ett arfvode,
motsvarande den inkomst på lönestat, som för Bankens yngre vaktmästare är
bestämd.

§ 113-

Om någon tjensteman antingen vid mindre förseelser i tjensten ej later sig
råtta af vederbörande förmäns tillsägelse och varningar, eller ock beträdes med verklig
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, vare förmannen skyldig att förhållandet
skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma huruvida sådan anmälan
bör till åtal eller annan åtgärd föranleda. I sådant fall skall tjenstemannen lemnas
tillfälle till förklaring och de upplysningar infordras som för sakens bedömande finnas
erforderliga, och, om tjenstemannen derefter finnes beträdd med försummelse
eller fel i tjensten eller annan oordentlighet eller ock med ett ovärdigt uppförande
i allmänna lefverne!, skall han antingen erhålla inför protokollet en allvarsam
föreställning, eller från tjenstgöring i verket afhåll as på längre eller kortare tid,
med förlust af större eller mindre del af lönen.

Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han på längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, från tjenstgöring
i verket, eller ock skiljes han från derstädes innehafvande tjenst.

§ H4.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom
alträd!, bör genast från tjenstgöring i Banken afhållas, och skall, om han
icke senast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin vid verke! innehafvande
tjenstebefattning.

§ H5.

Inmanas någon för skuld tvänne särskilda gånger i häkte, eller hålles han
någon gång utöfver sex månader bysatt, vare sin tjenst förlustig.

§ H6.

Om någon kommissarie eller innehafvare af sådan tjenstebefattning inom
verke!, hvarmed uppbörd eller godkännande af andra verks eller enskilde personers
invisningar å Banken är förenad, varder under förmynderskap ställd, må det ej
tillåtas honom att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Bl ifver han icke inom tvänne år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från
tjensten.

§ 117-

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna
lefvernet af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin vid verket innehafvande
tjenst.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 118.

Den extra ordinarie, som, utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall,
uteblifver från tjenstgöring trenne på hvarandra följande månader, eller under
tvänne på hvarandra följande qvartal visar märklig försummelse och undandrager
sig behörigt deltagande i göromålen, anses icke vidare ämna att söka fortkomst
i Bankens tjenst och afföres genast från listan öfver extra ordinarier.

§ H9.

Om någon af Bankens vaktbetjening visar ohörsamhet mot förmäns befallningar,
eller på annat sätt felar i tjenstår, eller utom densamma förhåller sig tadelvärdt,
ankom me det på fullmäktige att, efter anmälan af chefen för revisionskontoret,
efter omständigheterna, antingen afhålla den felaktige från tjenstgöring
under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen,
eller ock genast skilja honom från tjensten.

§ 120.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som i donna afdelning af reglementet
uppräknas, må besvär endast i det fall anföras, att någon blifver från tjensten
skiljd. Den, som med sådant fullmäktiges beslut ej åtnöjes, bör, vid förlust af
talan, sitt missnöje emot beslutet hos fullmäktige anmäla inom fjorton dagar
efter deraf bevisligen erhållen del, den oräknad; hvarefter han vare berättigad att
hos nästblifvande banko-utskott eller, emellan riksdagarne, hos revisorer öfver
bankoverket sin klagan fullfölja, derest besvären till fullmäktiges expedition inlemnas,
i förra fallet, sist å den dag, riksdag sammanträder, och i sednare fallet,
eller vid banko-revision, sist fjorton dagar före revisorernes sammanträde; men är
beslutet af fullmäktige meddeladt sednare än fjorton dagar före utgången af den
sålunda bestämda tiden, höra besvären till banko-utskottet eller revision omedelbart
ingifvas, innan klockan 12 å fjortonde dagen efter det klaganden af beslutet
erhållit del, den oräknad.

A^rtike] 8.

Om diskont- och lånekontoren.

Afdelning 1.

Diskont- och lånekontors-styrelsernas organisation, jemte föreskrifter i afseende
på förvaltningen af dessa kontor.

§ 121.

De för Bankens diskontrörelse anslagna fonder stå under förvaltning af
styrelserna öfver diskontkontoret i Stockholm samt lånekontoren i Göteborg, Malmö
och Wisby.

§ 122.

Mom. 1. Styrelsen öfver diskontkontoret i Stockholm består af sju ledamöter,
nemligen de två fullmäktiges deputerade, tre andre af och bland fullmäktige
utsedde ledamöter, samt de två i diskontkontoret tjenstgörande kommissarierne.

Mom. 2. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 3. Bane- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper, förvaras
under tre läs, hvartill de två kommissarierne och kamererare!! i diskontkontoret
hafva hvar sin, till olika lås hörande nyckel.

§ 123.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera lånekontoret består af fyra ledamöter,
nemligen tre inom kontorets distrikt boende samt ett banko-ombud.

Mom. 2. Riksdagen utser tre af dessa ledamöter, äfvensom suppleanter
för dem, på sätt, som vid valen af fullmäktige i Banken och riksgäld skontoret
iakttages.

Banko-ombudet i hvardera styrelsen förordnas af fullmäktige.

Mom. 3. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 4.

Mom. 4. Banko-ombudet i Göteborgs och Malmö lånékontor jemte en af dervarande
styrelses öfriga ledamöter, som af fullmäktige dertill utses, utöfva de med
köp och försäljning af växlar i hvardera staden förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.

Mom. 5. Blifver af riksdagen utsedd ledamot hindrad att i styrelsens sammankomster
deltaga, inkallas i styrelsen suppleant.

Derest banko-ombudet af sjukdom eller annat laga förfall hindras att uppdraget
bestrida, förordna fullmäktige annan person att detsamma under tiden utöfva
mot ersättning, som af fullmäktige bestämmes.

Mom. 6. Tjenstemännen och vaktbetjeningen vid hvardera lånekontoret
antagas och förordnas af lånekontorets styrelse, som eger, att, när så fordras, från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken styrelsen finner
lånekontoret icke vara belåtet.

Mom. 7. De af lånekontorens tjensteman, som innehafva uppbörd, skola
ställa af styrelsen godkänd borgen eller annan säkerhet till belopp, hvilket vederbörande
styrelse finner godt bestämma.

Mom. 8. Bane- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper, äfvensom
kontanta penningar förvaras under tre las, hvartill banko-ombudet och en
af styrelsens öfriga ledamöter samt lånekontorets kamererare hafva hvar sin, till
olika lås hörande nyckel.

Mom. 9. Banko-ombudet föredrager i styrelsen ärendena och besörjer brefvexlingen
emellan styrelsen och fullmäktige, i öfverensstämmelse med styrelsens beslut.

Skulle banko-ombudet någon gång vara frånvarande, kunna malen af annan
ledamot föredragas; dock må banko-ombudet icke utan laga förfall från styrelsens
sammanträden uteblifva.

Mom. 10. Vid inbetalningar till lånekontoret emottagas icke andra medel,
än det i riket fastställda gångbara mynt samt riksbankens, lånekontorens och filialbankernas
anvisningar, assignation^ och vexlar.

På pröfning af lånekontorets styrelse må dock ankomma att, vid inbetalningar
jemväl emottaga enskilda sedelutgifvande bankers, vid uppvisandet, i Stockholm
betalbara vexlar.

Då inbetalningar ske i lånekontorets egna assignationer eller i filialbankernas
assignationer eller vexlar, skola desamma makuleras och, likasom enskilda sedelutgifvande
bankers vexlar, såsom kontant leverering till Banken genast insändas.

Mom. 11. Styrelsen eger rättighet att på Banken utfärda assignationer, dock
under vilkor att assignationerne, hvartill blanketter, med deri utsatt valör, efter
reqvisition, från fullmäktige utlemnas, icke må utgifvas å andra summor, än ettBih.
till Riksd. Prot. 1868. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 7

(Banko-reglementet).

hundra r:dr, fem hundra r:dr och ett tusen r:dr. Börande härvid för öfrigt iakttagas,
att assignationerne underskrifvas af minst två styrelseledamöter och bankoombudet
samt kontrasignera» af kamererare!!, att några assignationer ej på förhand
förfärdigas till upptagande ibland kassabehållningen, utan underskrifvas endast
i den man, som de i och för lånekontorets rörelse erfordras, samt att med
först afgående post efter assignationernes utgifvande förteckning på desamma
innefattande nummer, datum och summa, till Banken insändes.

Öfverflyttning af medel från ett till annat lånekontor» rakning i Bankens
depositionskoutor eller från lånekontor» till någon Bankens rakning i depositionskon
före t verkställer lånekontorets styrelse medelst utfärdande af handskrifven assignation
å beloppet.

Mom. 12. Såväl fullmäktige i Banken som riksdagens revisorer ega att,
om anledning dertill förefinnes, anmäla eu eller flera af lånekontorens styrelseledamöter
att ställas under laga tilltal af justitie-ombudsmannen, och afhålle sig
den eller de sålunda under tilltal ställde styrelseledamöter från all befattning vid
lånekontor^, intilldess målet blifvit genom laga kraftvunnet utslag afgjordt; hörande
i thy fall suppleanter i de afgångne styrelseledamöternes ställe uti styrelsen inträda.

Bankens ombud i styrelsen ega fullmäktige, när så lämpligt pröfva», att
från dess befattning återkalla.

§ 124.

Mom. 1. Ledamöterne i diskont- och lånekontorens styrelser vare det
uttryckligen förbjudet att, såsom kommissionärer, taga någon befattning med låneansökningar
hos det kontor, i hvars styrelse de deltaga, ehvad dessa ansökningar
afse nya eller omsättning af redan erhållna lån; åliggande det hvar och en ledamot
af styrelsen att allvarligen tillse, det donna föreskrift noggrant efterföljes,
och förhållandet i annat fall hos styrelse!! anmäla.

Fullmäktig, som icke är ledamot af diskontkontorets styrelse, vare det
likaledes förbjudet att, såsom kommissionär, taga någon befattning med ansökningar,
rörande beviljande af nya eller omsättning af förut erhållna lån.

Finnes förbudet vara öfverträdt, göre vederbörande styrelse derom anmälan
hos fullmäktige, hvilka ombesörja, att, i händelse den felaktige är ledamot
i någon af förutnämnda diskont- eller lånekontor» styrelser, annan ledamot i hans
ställe skyndsamligen förordna» och insattes, samt att, om förbudet blifvit öfverträdt
af någon fullmäktig, med honom kommer att förfara» enligt gällande ansvarighetslag.

Mom. 2. Hvarken ledamot af diskontkontorets styrelse, ej heller någon
af kontorets tjensteman eller betjente, må sätta sig i skuld hos diskontkontoret,

härifrån dock undantaget hvad angår lån på aktier, publika papper eller vågförda
effekter.

Mom. 3. Varder till ledamot af lånekontor» styrelse någon vald, som
sjelf häftar för skuld eller annan förbindelse till lånekontor»!:, godtgöre han,
efter sitt inträde i kontorets förvaltning, denna skuld till tulla beloppet genast då
den är förfallen, så vidt han vill vid nämnda förvaltning qvarblifva; ledamöter!!»
dock obetaget att innehafva eller upptaga lån hos diskontkontoret i Stockholm;
och må hvarken styrelsens ledamöter eller kontorens tjensteman och betjening skuldsätta
sig hos något af lånekontoren genom egna lån eller andra förbindelser till
betalningsansvar; egande likväl tjenstemännen och betjening»!! frihet att mot pant
af aktier, publika papper eller vågförda effekter erhålla lån hos diskontkontoret i
Stockholm.

§ 125.

Mom. 1. Lån från allmänna diskontfonden utgifvas en gång i veckan;
vederbörande styrelser likväl förbehållet, att, derest för räkenskapernas afsittande
så nödigt pröfva», vid hvarje års utgång för högst två veckor nämnda utlåning
inställa.

Ansökning till kreditiv pröfva» så snart han dlin garn e undergått behörig
granskning. Kreditiv tiden räknas från och med den dag, som i hvarje fall för
dragningens början bestämmes.

Diskontering och utlåning från handels- och näringsdiskontfonden sker vid
diskontkontoret i Stockholm samt lånekontoren i Göteborg och Malmö alla söcknedagar
och vid lånekontor»! i Wisby minst två dagar i hvarje vecka.

Vid pröfning af ansökningar om lån, diskontering och kreditiv skola i
styrelsen öfver diskontkontoret minst fyra ledamöter och i lånekontors-styrelserna
minst tre ledamöter vara närvarande. För bifall till ansökning, fordras afgjord
röstpluralitet.

Mom. 2. För behandling af öfriga, diskont- och lånekontoren tillhöriga
ärenden sammanträda styrelser^ in pleno en gång i månaden eller oftare, om göromålen
sådan! påkalla.

Vid dessa sammanträden skall protokoll föras.

För besluts fattande vid plenisammanträden erfordra» att i diskont-styrelsen
minst fem och i lånekontors-styrelserna samtlig» ledamöter äro närvarande. Yppas
härvid skiljaktiga meningar, galle de flesta rösterna, och då dessa äro lika, ege
ordföranden afgörande röst.

Mom. 3. Hvar och en bland fullmäktige är Öppet lemnadt att, när som
helst, öfvervara styrelsernas sammankomster, men utan rättighet att i beslut och omröstningar
deltaga.

§ 126.

Till fullmäktige aflemnas hvarje vecka rapport angående vederbörande diskont-
och lånekontors-rörelse, och hvarje månad utdrag af lånekontorens kassaräkning.

§ 127.

Mom. 1. De å diskont- och lånekontorens lånerörelser inflytande räntor
och öfriga vinstmedel få icke utlånas, utan skola, hvad diskont-kontoret angår, efter
hvarje veckas utgång, och, beträffande lånekontoren, efter afdrag af utgifterna för
lånekontorens förvaltning och beloppen af de lån, hvilka vid de årliga revisionerna
kunna varda inom linien förda efter utgången af hvarje qvartal, så fort ske kan
till Banken inlevereras. Styrelserna öfver lånekontoren åligge det jemväl att till Banken
insända de kassabehållningar, som icke i och för rörelsen ovilkorligen erfordras.

Mom. 2. Diskont- och lånekontors-styrelserna berättigas att, efter noggrann
pröfning af omständigheterna i hvarje särskildt fall, bevilja de kontorens gäldenärer,
som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af sina skulder
till kontoren, men ega för (ifrigt icke, med undantag dock hvad angår vissa
inom linien förda fordringar, i afseende på hvilka blifvit af riksdagen särskildt
föreskrifvet, att å diskontlån efterskänka något af hvad enligt glida föreskrifter
och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergifter underställas
nästblifvande banko-utskott till afgörande i den ordning, instruktionen
för detta utskott stadgar.

§ 128.

Tvenne eller flera gånger om året skola två af styrelsens ledamöter verkställa
inventering af de hos ombudsmännen befintliga säkerhetshandlingar samt tillse
huru de ombudsmännen tillhörande, löpande ärenden handhafvas. Egande dessutom
fullmäktige, om och när så nödigt anses, att åt någon af styrelsens ledamöter
med juridiska kunskaper, eller annan i juridiska värf erfaren person uppdraga att,
emot särskild, efter uppdragets vigt och omfattning lämpad ersättning, med noggrannhet
genomgå och granska ombudsmännens åtgärder samt om förloppet af den
verkställda granskningen till styrelsen afgifva berättelse, deruti jemväl vid hvarje
tillfälle upptages, hvilka af de under lagsökning då varande lån synas höra antingen,
såsom osäkra, inom linien föras, eller ock till afskrifning anmälas, med
fullständiga upplysningar rörande de omständigheter, som i afseende på så beskaffade
lån förekommit.

§ 129.

Fullmäktige ega vidtaga sådana rättelser och meddela de reglementariska
föreskrifter, som finnas behöfliga till befordrande af större ordning, säkerhet och
kontroll vid lånekontoren; och skola lånekontors-styrelserna ställa sig till ovilkorlig
efterrättelse hvad fullmäktige i detta hänseende stadga och förordna.

§ 130.

Mom. 1. Revision af Bankens diskont-kontors förvaltning och räkenskaper
förrättas årligen af fyra personer, utaf hvilka riksdagens Kammare utse hvardera två,
jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Af lånekoutorens i orterna förvaltning och räkenskaper verkställes
likaledes årligen revision genom fem personer, utaf hvilka riksdagens Kammare
utse hvardera två, jemte lika antal suppleanter, och banko-fullmäktige en.

Mom. 3. Revisionerna taga sin början den 1 Mars hvarje år, utom hvad
angår lånckontoret i Wisby, der revisionsförrättningen börjar den 1 Juni.

Mom. 4. Revisorer^ kunna icke bevilja eftergift af diskont- och lånekontor
fordringar, utan skola frågor härom, på sätt i § 127 för diskont- och lånekontorens
styrelser är stadgadt, öfverlemnas till banko-utskottets afgörande.

§ 131.

Mom. 1. Till de i nästföregående § omnämnda revisioner aflemnas berättelse
ej mindre af diskont- och lånekoutorens styrelser öfver hvardera kontorets
ställning, än äfven af vederbörande ombudsmän öfver de deras behandling, tillhörande
bevaknings- och utsökningsärenden.

Mom. 2. Öfver diskont- och lånekoutorens lånerörelse afgifva samtliga styrelserna
berättelser till nästblifvande banko-utskott och revisorer öfver bankoverket,
under iakttagande, att dessa berättelser till fullmäktige inlemnas, i förra fallet
sist å dagen före riksdagens början och i sednare fallet åtminstone fjorton dagar
före revisorernas sammanträdande.

§ 132.

Fullmäktige äro berättigade att antingen genom några af deras egna
ledamöter, eller genom ombud, när som helst anställa eftersyn vid lånekontoren.

Afdelning 2.

Lånekontor ens aflöning s-stater och de tjensteman 11m vid dessa kontor i öfrigt

tillkommande förmåner.

§ 133.

Mom. 1. Aflöningsstaten för lånekontoren är fastställd på sätt som följer,
nemligen:

A) För lånekontor et i Göteborg:

styrelseledamöterne, utom banko-ombudet, hvardera

arvode, i ett för allt, 1,600 r:dr .................................................................... 4,800.

banko-ombudet, arvode........................................................................................... 4,800.

kärn erfaren, lön ...................................................................... 2,000.

arvode ....................................................................................................... 600. 2,600.

kassören, lön ......................... 1,600.

arvode ........................................................................................................ 300.

missräkningspenningar ................. 500. 2,400.

förste bokhållaren, lön .................... 1,600.

arvode ................................................... 300. 1,900.

andre bokhållaren, lön ........................................ 1,600.

arvode ........................................ 150. 1,750.

tredje bokhållaren, lön ........................................................................................... 1,600.

registrator^ lön ...................................... 1,600.

arvode ................................................... 600. 2,200.

kontorsskrifvaren ....................................:.................................................................. 800.

ombudsmannen, lön .................................................................................. 1,600.

arvode ...... 400. 2,000.

kanslisten, lön ......................................................................................................... 800.

en vaktmästare, lön ................................................................................ 600.

arvode .................... 75. 675.

en vaktmästare, lön ....................................... 500.

arvode .................................................... 75. 575.

Summa r:dr rmt 26,900.

Dessutom må till lånekontorets personal, såsom arvode för belåning af vågförda
effekter, utgå 600 r:dr r:mt.

B). För lånekontor et i Malmö:

styrelseledamöterne, utom banko-ombudet, hvardera

arvode, i ett för allt, 1,200 r:dr .............................

banko-ombudet, arvode

kamererare!!, lön ..............................................................

arvode ..........................................................................

kassören, lön ................................................................

missräkningspenningar ...............................................

förste bokhållaren, lön .............. ..................................

arvode ........................................................................

andre bokhållaren, lön .................................................

registrator!!, lön .............................................................

arvode ........................................................................

ombudsmannen, lön .......................................................

vaktmästare!!, lön .............................................................

husdrängen, lön .............................................................

2,000.

300.

1,600.

300.

1,600.

300.

1,600.

300.

Summa r:dr r;mt

3.600.
4,000.

2,300.

1,900.

1.600.

1,900.

1,200.

600.

335.

797331

C). För lånekontor et i Wisby:

1 ett för allt, en summa af 6,000 r:dr rmt årligen; kostnaden för revisionen af

lånekontorets räkenskaper och förvaltning häri ej inbegripen.

Af donna summa utgår:

till styrelsens ledamöter, utom banko-ombudet, hvardera 500 r:dr.................... 1,500.

„ banko-ombudet, arvode ....................................................................................... 1,000.

„ kamererare!!, lön .................................................................................. 1,000.

missräkningspenningar ........................................................................... 200. 1,200.

,, bokhållare!!, tillika registrator, lön .................................... 800.

„ ombudsmannen, lön ....................................................................................... 300.

„ vaktbetjenten ............................ 200.

Summa r:dr runt 5,000.

Mom. 2. Arvodet till de ledamöter af styrelserna i Göteborg och Malmö,
som besörja vexelhandel!! derstädes, äfvensom ersättningen till deras biträden, ega
fullmäktige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet
som detsamma^ fördelning mellan ombuden; dock får beloppet af ersättningen
till vexelombuden i Göteborg icke öfverstiga 3,000 rdr årligen.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den sednare bestämda arvode, lämpadt efter den tid,
han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.

Mom. 4. Person utom bankoverket eller extraordinarie tjensteman i Banken,
som förord nas till banko-ombud, må, efter 8 års tjenstgöring i nämnde egenskap,
vara berättigad till torn- såsom kontorsskrifvare; vidare, efter 4 års förlopp,
uppflyttas i bokhållaregraden och, efter ytterligare 4 års tjenstetid, erhålla tour
såsom kamererare, allt likväl med vilkor att banko-ombudet fullkomligen motsvarat
det honom lemnade förtroende samt under tiden icke blifvit från sin befattning
återkallad; egande den af verkets ordinarie tjensteman, åt hvilken ett dylikt
förordnande meddelas, att beräkna sig till godo den tid, ban dessförinnan såsom
ordinarie i Banken tjenat, så att, om banko-ombudet vid utnämningen redan under
3:ne år i verket innehaft kontorsskrifvare- eller bokhållaresyssla, endast ett års
tjenstetid i egenskap af ombud erfordras för erhållande af torn-, i förra fallet
inom bokhållare- och i det sednare inom kamereraregraden.

För banko-ombud, som vid utnämningen dertill innehar, eller sedermera får
tour i kamereraregrad, bör tourberäkningen inom graden på vanligt sätt fortgå;
men ombud, som, på grund af ansökning, befordras till syssla inom högsta tjenstegraden,
vare skyldig att densamma genast tillträda.

Banko-ombud, som, utan eget förvållande, varder entledigad, egen att, in''
tilldess han till någon ledig tjenst i Banken vinner befordran, årligen på exspektans stat

tillgodonjuta ett belopp, motsvarande lönen i den grad, lian vid entledigandet
innehade.

Mom. 5. Erhåller någon af Bankens tjensteman annan befattning vid lånekontoren,
än den i nästföregående moment omförmälda, bibeliålle flan den tour
i Banken, som tillkommer hans der innehafvande lönegrad.

§ 134.

I de för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid lånekontoren i föregående
§ upptagna Inne- och arvodesbelopp ega hvarken fullmäktige eller lånekontorens
styrelser att tillökning meddela; dock ega fullmäktige att anvisa oundvikligen
nödiga arvoden för det ökade tjensteman na-bi träde, som för postvexelrörelsen
samt medels emottagande på upp- och afskrifningsräkning vid lånekontoren kan
erfordras.

§ 135.

Tjenstemännen vid lånekontoren äro förbundna att underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid förändrad
organisation af lånekontoren eller eljest kan varda stadgad.

§ 136.

Då tjensteman vid någondera lånekontoret af sjukdom eller annat laga förfall
hindras att tjensten bestrida, ege vederbörande lånekontorsstyrelse att efter
de grunder, som i detta afseende äro inom Banken gällande, bestämma arfvodesbeloppet
för den, som varder till tjenstens bestridande förordnad.

§ 137.

Då tjensteman eller vaktbetjent vid lånekontor, efter ådagalagdt välförhållande
i tjensten, nödsakas för ålderdom eller sjuklighet från lånekontorets tjenst afgå,
eger han att undfå lämpligt understöd på Bankens pensionsstat till belopp, som
fullmäktige bestämma, med fästadt afseende a saväl den lön, han i lånekontoret
uppbär, som de grunder, hvilka äro gällande för pensionering af Bankens tjensteman
och betjente.

Artikel 9.

Om anordningarne utom stat.

§ 138.

Följande årliga välgörenhetsbidrag nemligen:
os) till allmänna barnhuset i Stockholm ................................................R,:dr 4 5QO

b) till frimurare-barnhuset i Stockholm ....................... 2,250.

c) till allmänna fattigvården i Stockholm ........................................................ 1,500.

d) till frimurare-barnhuset i Göteborg ........................... 450,

e) till Gustavianska barnhuset i Norrköping ................................. 150,

/) till barnhuset i Gefle .................... 150.

g) till barnhuset i Carlshamn .......................... 150.

h) till Malmqvistska barnauppfostringsanstalten i Stockholm ........................ „ 1,000.

i) till bankostatens enke- och pupillkassa ........................................................ , 200.

7c) till smärre julgåfvor åt fattiga, så väl i liufvudstaden som i orterna „ 3,000.

’ eller tillsammans B:dr 13,350.

komma intill nästa riksdag att, under stadgade vilkor, utbetalas.

Eib. till Riksd. Prot. 1868, 10 Samt. 1 Åfd. 2 Band. 8

(Banko-reglementet).

§ 139. ''

112: 50.

225: —

Mom. 1. Af fullmäktiges s. k. dispositionsräkning, till hvilken en summa
af 4,000 R:dr vid hvarje års slut, på sätt hittills skett, från Bankens förvaltningskostnadsräkning
öfverföres, skola tillsvidare utgå:

l:o följande af Riksdagen fastställda årliga anslag, under de vid hvardera
fästade vilkor, nemligen:

a) till bokhållaren vid bankodiskontverket G. A. Oudars enka, Annette

Bandqvist ................................................................................................... R:dr 300: —

5) till vaktmästaren vid bankodiskontverket Forssboms enka, Sara Gustafva
Hagberg ..........................................................................................

c) till kanslisten vid bankodiskontverket, assessoren Th. Claessons

enka, Vendela Margaretha Malmberg ..............................................

d) till kamererare!! vid lånekontor^ i Malmö S. G. de Marés enka,

H. C. Bedewegh .......................................................................................

e) till bokhållaren vid lånekontoret i Göteborg, J. P. Anderssons

enka, Charlotta Tronell ............................................................................

f) till registrator!! vid lånekontoret i Malmö, H. Gullanders dotter,

Charlotta Gullander ................................................................................

g till vaktmästaren vid bankodiskontverket Erik Sjöbergs enka, Catharina
Christina Sundgren ........................................................................

Ii) till banko-ombudet vid lånekontoret i Malmö Carl Adolf Nordströms

enka, Clara Sofia Nordström ................................................................

i) till kamererare!! i Banken A. A. Drakes enka, S. Löfvenius

k) till enkan Louise Wigström, född von Schwerin ...............................

V) till advokatfiskal i Banken, N. A. Heurlins enka, H. C. Lind
m) till revisorn i Banken A. G. Örlings enka, Anna Bayard ............

500:

300: —

75: —

475

175

300

175

200

tillsammans R:dr 3,137: 50.

2:o af besparingarna på anslaget till ofvanberörda dispositionsräkning ega
fullmäktige utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill närvarande tid
af det register öfver Bankens handlingar, som till och med år 1825 blifvit upprättadt.

Mom. 2. Af de å försålda guld- och silfverpanter uppkomna, och till fullmäktiges
dispositionsräkning hänförda öfverskott, ega fullmäktige att fortfarande utgifva
understöd åt sådana i torftiga omständigheter stadda enkor och barn efter
tjensteman och betjente vid Riksbanken och diskontverken, som icke äro berättigade
till erhållande af pension från dessa inrättningars pensionskassor.

Artikel lO.

Om Bankens pappersbruk Tumba.

§ 140.

Vid förvaltningen af Tumba bruk, hvilket står under fullmäktiges öfverinseende,
skall, jemte beredande af all möjlig besparing i kostnaderna för brukets
drift, tillverkningen af ett sedelpapper, som i högsta möjliga grad eger alla de för
detsamma erforderliga egenskaper, vara det förnämsta syftemålet; dock må äfven
andra papperssorter, som med förmån kunna föryttras, der förfärdigas.

Den af fullmäktiges deputerade, som har det speciela inseendet öfver bruket,
åligger att en gång i månaden, eller oftare, om så erfordras, detsamma inspektera.

Kostnaden för deputeradens vistande å Tumba skall af brukskassan godtgöras.

Brukets egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på
förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa
godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anställde för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare, samt vid räkenskapsgöromålen och den öfrigg, förvaltningen
en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande
tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af
Banko-Utskottet den 15 December 1857 fastställda instruktion, med den ändring,
som af andre eller materialbokhållare-tjenstens indragning följer.

141.

§ 142.

§ 143.

I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner, kommer den af Banko-Utskottet, på grund af Rikets
Ständers beslut, den 11 Oktober 1860 utfärdade afiöningsstat att tjena till iakttagande,
med den ändring, som följer af andre bokhållaretjenstens indragning egande
dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde vid kontorsgöromålen,
af brukets medel anvisa ett belopp af högst 850 R:dr årligen.

§ 144.

Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren,
- på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige
årligen stat till aflöning och öfriga förmåner.

§ 145.

Den arbetare, som vid bruket tjenat utöfver femton år och derunder sig
väl förhållit samt med skicklighet och drift i tjensten fortfar, eger undfå belöning
till det belopp, som fullmäktige för hvarje särskild! fall bestämma. Ersättning för
öfverarbete och extra godt arbete bestås äfven efter af fullmäktige godkänd beräkning
och fördelning.

§ 146.

Af fullmäktige bör såsom allmän grundsats iakttagas, att såväl vid upprättande
af den årliga aflöningsstaten, som vid bestämmandet af öfriga, bruksfolket
tillkommande förmåner, några - förhöjningar icke beviljas i andra fall, än då desamma
antingen icke kunna utan arbetets afbrott undvikas eller bruket derigenom
beredes en, den ökade utgiften öfverstigande förmån; skolande i alla dylika
frågor ej mindre flen deputerade, som har uppsigt öfver bruket, än förvaltaren
höras, samt deras utlåtanden, jemte skälen för beslutet, i fullmäktiges protokoll
fullständigt intagas.

§ 147.

Alla större upphandlingar för brukets behof skola antingen i allmänna
tidningarne kungöras samt anbud derå inbegäras, med uppgift å prisen, såväl vid
leverering i Stockholm, som i händelse af dess verkställande å bruket, eller ock,

om sådant ar med brukets fördel mera förenligt, ske under hand, genom bruksstyrelsens
försorg; hörande, då denna sednare åtgärd begagnas, skälen derför i
fullmäktiges protokoll upptagas.

Anskaffandet af effekter eller varor af mindre qvantiteter eller obetydligt
värde öfverlemna fullmäktige åt bruksstyrelsen.

För öfrigt iakttaga noga, att upphandlingarne rättas efter behofvet. så
att bruket ej med öfverflödiga förråd belastas.

§ 148.

Förråden vid Tumba böra af fullmäktige inventeras vid hvarje förvaltares
afgång och deremellan hvart tredje år.

Jemte den kontroll, som innefattas uti förvaltarens vård öfver brukets
i Stockholm befintliga förråd, tillhör brukets vaktmästare derstädes en redovisande
ansvarighet för detsamma.

§ 149.

Sedan bokslutet för det föregående året blifvit uppgjordt, sammanträda fullmäktige,
samfäldt eller genom delegerade, på Tumba, såväl för att taga närmare kännedom
åt förra årets förvaltning, som ock att tillse byggnaders och maskineriers tillstånd
m. m.; hörande dervid berättelser af den deputerad, som har det speciel inseendet
öfver bruket, och förvaltaren afgifva^ om bruksdriften under nästförflutna året.

§ 150.

Brukets alla byggnader böra försvarligt och utan onödig kostnad vidmakthålla®
samt, i afseende på vården och dispositionen af brukets rudimaterie!" och
effekter, den största noggrannhet iakttagas; men någon nybyggnad eller större reparation
må ej, utan de mest oundgängliga behof, af fullmäktige företagas, innan de
deröfver inhemta! yttrande af Banko-Utskottet och dess medgifvande till arbetets
företagande erhållit.

Jemlik! 8 § i den för Banko-Utskottet gällande instruktion, har Utskottet,
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse
med de i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 faststälda
grunder, upprätta! och sammanfattat förestående reglemente, att, intilldess annorBih.
till Kikad. Prof. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9

(Banko-reglementet).

lunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad
och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadgan den, instruktioner och
förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall,
utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciela föreskrifter, må kunna
tjena till efterrättelse; och höra fullmäktige besörja, att lagarne angående myntbestämningen
och för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kong!. Förordningen
om rikets mynt af den 3 Februari 1855 samt detta reglemente ofördröjligen
efter riksdagens slut, i lika format, af trycket utgifvas och till salu allmänheten
tillhandahållas. Stockholm den 11 Maj 1868.

Carl Axel Mannerskantz
8. Lagerberg.

0. Nordeufeldt.

C. J. L. Lönnberg.

J. Rundbäck.

W. I''. Tersmedeu.

K. 1’eyron.

J. A. Kuylenstjerua.
Th. Wijkauder.
Gustaf de Hare.
Julius Lindström.

J. J. Ekman.

C. J. Malmsten.
Carl Gast. Indebetou.
J. G. Agardk.

0. Hcdeugreu.

C. G. Carlquist.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1868.