för riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdat den 14 juni 1935 (Svensk författningssamling )

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdat den 14 juni 1935.

§ 1.

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 stadgas, skola
för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter
lända till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen.

§ 2.

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken utgiver, skall lyda sålunda: »Sveriges

riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med
guldmynt enligt lagen örn rikets mynt av den 30 maj 1873.»

Mom. 2. Å sedlarna anbringas genom tryck namnteckningar av fullmäktig,
den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden
eller tjänsteman, två i förening.

Mom. 3. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

Mom. 4. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning
för helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till
föreliggande skäl och omständigheter.

§ 3.

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg,
Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Norrköping,
Nyköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås,
Växjö, örebro, Östersund.

§ 4.

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång
till pris, som av fullmäktige bestämmes.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 15 samt. 1 avd. Nr 2.

§ 5.

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen
örn rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i
gångbart mynt.

§ 6.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges
medgivande beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver
stadigvarande rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för
varje kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas
lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom må bankinrättningar, även örn de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 7.

Från en under riksbankens förvaltning ställd avbetalningslånefond
med ett kapital av fyrtiofyra miljoner kronor äger riksbanken att driva
utlåning enligt nedan angivna grunder.

Den vinst, som uppstår för avbetalningslånefonden, skall inräknas i
riksbankens vinst för året, dock med iakttagande av att, därest till följd
av lidna förluster fonden skulle hava nedgått under det fastställda beloppet,
fondens följande årsvinster främst skola användas för dess uppbringande
till samma belopp.

Avbetalningslån utlämnas mot skuldförbindelse, försedd med borgen
såsom för egen skuld, eller med pant av värdepapper, och återbetalas
medelst erläggande var sjätte månad efter utgivningsdagen av minst en
femtondedel av lånebeloppet jämte upplupen ränta.

Avbetalningslån må ej utgivas till lägre belopp än 300 kronor, och
såsom låntagare må ingen häfta för högre belopp än 6,000 kronor.

§ 8.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken eller verkställande ledamot av styrelse vid
avdelningskontor; dock att de kunna erhålla lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket
Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken; dock äger sådan tjänsteman att vid huvudkontoret
eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, erhålla lån och
kredit i checkräkning mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten,

allmänna hypoteksbanken, konungariket Sveriges stadshypotekskassa
eller kommun, eller oek obligationer, som i belåningshänseende av fullmäktige
likställas med sistnämnda slag av obligationer.

Mom. 2. Åt annan styrelseledamot vid avdelningskontor än verkställande
ledamot må lån eller kredit i checkräkning beviljas endast mot
pant, som prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken
annan styrelseledamot än verkställande ledamot är acceptant, trassent
eller endossent, må ej diskonteras i riksbanken med mindre sådan
växel är grundad å verklig handelsaffär eller siste endossenten är av
Kungl. Majit oktrojerad bankinrättning.

Mom. 3. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen
av fullmäktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman
eller mot säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar; ej
heller må växel, å vilken fullmäktig, verkställande styrelseledamot eller
tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent, i riksbanken diskonteras.

Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig och verkställande
styrelseledamot gäller ock suppleant för fullmäktig ävensom den
av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden. För
suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas örn
annan styrelseledamot än verkställande ledamot.

Angående bolag eller förening vari person, som omförmäles i denna
paragraf, såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
gäller vad örn sådan person stadgas.

§ 9.

Fullmäktige i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för
förste deputeraden, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt
tjänsteman i riksbanken må icke såsom kommissionär taga befattning
med växeldiskontering eller med anskaffande av lån eller annan kredit i
riksbanken.

Därest fullmäktig överträder detta förbud, göres anmälan därom hos
riksdagens justitieombudsman. Överträdes förbudet av den av fullmäktige
utsedde suppleanten för förste deputeraden, där han icke är fullmäktig,
eller av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet
hos fullmäktige. I fråga örn åtals anställande i nu angivna fall
stadgas i gällande ansvarighetslagar.

Överträder tjänsteman detta förbud, gäller vad i § 40 stadgas.

§ 10.

Vid ansökan örn växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall
den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas
ursprung.

§ 11.

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av
växlar äga fullmäktige att bestämma med avseende å såväl penningställningen
som utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes
äga fullmäktige att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom
att medgiva befrielse från sådan avgift.

§ 12.

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl.
Maj:ts plakat och påbud till domhavande och exekutorer örn en prompt
handräckning och exekution för rikets ständers hank den 18 april 1681
att av såväl Överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshavande och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga
handräckning i alla de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter
att, efter skuldens indrivande, ofördröjligen insända de influtna medlen
till riksbanken.

§ 13.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana
av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens aftagning.

§ 14.

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,
som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige
att bestämma förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från
sådan avgift.

AVD. II.

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen.

§ 15.

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
meddela erforderliga bestämmelser.

AVD. III.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

A. Fullmäktige.

§ 16.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef
för riksbanken (riksbankschef) samt inom eller utom sig en suppleant
för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall
träda i hans ställe (vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig två andre deputerade.

Mom. 2. Är styrelsen ej så fulltalig, som för hesluts fattande erfordras,
enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.

Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen
är förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna andre deputerad
att uppehålla riksbankschefens befattning.

Fullmäktige äga vid behov förordna vikarie för andre deputerad.

Mom. 4. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§
av lagen för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan,
skall han genast frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att

1 stället inträda såsom fullmäktig.

Mom. 5. Angående ersättning åt fullmäktige och den av fullmäktige
utsedde suppleanten för förste deputeraden samt åt vikarier för fullmäktige
gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 17.

Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion, bestående av riksbankschefen,
vice riksbankschefen samt de två andre deputerade att i överensstämmelse
med den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i
övrigt efter av fullmäktige bestämd fördelning av göromålen mellan direktionens
ledamöter föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet
av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över göromålen inom banken,
verkställa köp och försäljning av utländska valutor, pröva utlåningsärenden,
som ej kunna uppskjutas till handläggning av den i § 18 mom.

2 omförmälda delegationen, samt handhava den löpande förvaltningen
i övrigt.

Fullmäktige äga vidare att inom eller utom sig utse en inspektör att
i stället för direktionen utöva tillsynen över riksbankens sedeltryckeri

och inför fullmäktige föredraga tryckeriet rörande ärenden samt att på
samma sätt utse en inspektör, med motsvarande uppdrag beträffande
pappersbruket.

§ 18.

Morn. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i varje vecka eller oftare, örn ärendenas beskaffenhet och
oavbrutna gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige
vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna
avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro örn beslutet
ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola
samtliga närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid
lika röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig
till protokollet, anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig,
som av en eller annan anledning varit hindrad att övervara något fullmäktiges
beslut, får ej på sådan grund undandraga sig att deltaga i de
överläggningar, som vidare kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast
vid val till sådan befattning, vartill någon bland fullmäktige kan
utses, får sluten omröstning ske och skall i sådant fall äga rum, när yrkande
härom framställes.

Vid fullmäktiges sammankomster skall vice riksbankschefen närvara.
Han äger, även örn han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. I
ärende, vari han är föredragande, är han skyldig att låta till protokollet
anteckna sin mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut,
fattat vid fullmäktiges sammankomst.

Morn. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en delegation att enligt av
fullmäktige fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden.
Delegationen skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller
minst tre fullmäktige jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig;
dock skall iakttagas, att i delegationen alltid finnes en fullmäktig,
som ej tillhör den i § 17 omförmälda direktionen. Lånedelegationen
skall sammanträda varje söckendag, där ej fullmäktige med hänsyn till
särskilda omständigheter för viss dag annorlunda besluta. Vid dylikt
sammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till fullmäktige,
därest någon av de närvarande så yrkar. Vid sammanträdet skola anmälas
de krediter, som jämlikt § 17 sedan nästföregående sammanträde
beviljats av direktionen.

Mom. 3. Fullmäktig eller vice riksbankschef äger ej deltaga i behandling
av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller
må han deltaga i behandling av fråga örn avtal mellan riksbanken och
tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara
stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande till -

lämpning beträffande rättegång eller annan talan mot fullmäktig, vice
riksbankschef eller tredje man.

Mom. 4. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst
fem av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning
därvid verkställas per capita.

§ 19.

Fullmäktige åligger att verkställa eller genom ombud, utsett inom eller
utom fullmäktige, låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens
kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri
och pappersbruk ävensom erforderliga besiktningar av riksbankens
fastigheter och inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång
varje år skall såväl inspekteras av fullmäktig eller vice riksbankschefen
eller suppleant för fullmäktige som ock undersökas av för detta ändamål
av fullmäktige utsedda tjänstemän.

För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig eller vice riksbankschefen
eller av suppleant för fullmäktig, utgår ej särskilt arvode
utan endast ersättning för därav föranledd resekostnad samt traktamente
enligt vad härom är särskilt stadgat. Till annat ombud lämnas
gottgörelse efter fullmäktiges bestämmande.

§ 20.

Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas
av en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda
sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga örn den nämnd,
som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola av styrelserna för avdelningskontoren avgivas
såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen
samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som
ock till riksdagens bankoutskott och revisorer över stats-, banko- och
riksgäldsverken angående avdelningskontorets rörelse på det hela; börande
sistnämnda berättelser till fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet
senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna
åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. Berättelserna skola
av fullmäktige överlämnas till bankoutskottet respektive revisorerna.
Härjämte skola fullmäktige till revisorerna överlämna de från revisorerna
för avdelningskontoren inkomna utlåtandena, åtföljda av de meddelanden
och förklaringar, vilka må finnas av de i sistnämnda utlåtanden
gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 21.

Riksbanken tillhörig fastighet, nied undantag av sådan, som till täckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning
inropad, må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda
byggnader må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas,
innan de därtill erhållit medgivande av riksdagen.

§ 22.

Mom. 1. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

1:°) bidrag till änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk;

2:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

3:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom
riksbankens byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

4:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens
tjänstemän.

Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom
vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige
att efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för
upptäckt av brottets förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela
de belöningar av riksbankens medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 23.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer,
vilka försatts i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna
utmätningsbar tillgång och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller
eftergift å deras skuld så ock eljest biträda överenskommelse mellan
gäldenär och haus fordringsägare örn betalning av gäld. I övrigt äga
fullmäktige icke efterskänka något av vad enligt givna föreskrifter och
gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor därom underställas
bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning
av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen
och styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

Mom. 2. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda
fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.

§ 24.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom
bankens tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räken -

skaper må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt flyttas till annan såsom
säker ansedd ort.

§ 25.

Mom. 1. Enligt bolagsordningen för aktiebolaget kreditkassan av år
1922 skola fullmäktige utse en ledamot i bolagets styrelse jämte suppleant
för denne.

Mom. 2. Fullmäktige skola utse en ledamot i den kommission, som
jämlikt instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat
gulds halt och vikt.

Mom. 3. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den
person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen
valda fullmäktige vara tillstädes.

Mom. 4. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda örn utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda
hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som
blivit till efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller
i ombudsmansämbetet insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig
man i hans ställe.

Mom. 5. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot
å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över
nämnda kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen
av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen
förnyas varje år och till ombud i revisionerna före desammas början;
dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige; c)

att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom
icke bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå
av sin avlöning.

B. Avdelningskontorens styrelser.

§ 26.

Morn. 1. Styrelsen vid vartdera avdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres av fyra ledamöter och vid vart och ett av de övriga avdelningskontoren
av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal
suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige,
med rättighet för fullmäktige att, när de därtill finna anledning,
entlediga en eller flera ledamöter i dessa styrelser; och skola i den
eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny
ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne ledamoten
återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt
utse en att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den
dagliga förvaltningen. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice
ordförande. Till sådant uppdrag kan icke verkställande styrelseledamot
utses.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt
hinder för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, anmäles förhållandet
skyndsammast hos fullmäktige, och äger styrelsen att förordna örn
göromålens uppehållande intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Angående avlöningsförmåner till ledamot av styrelse vid avdelningskontor
är särskilt stadgat.

Suppleant för styrelseledamot äger att under den tid, då han bestrider
ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjuta ersättning med belopp,
motsvarande det för den senare bestämda arvodet.

Mom. 5. Angående semesterledighet för verkställande styrelseledamot
är särskilt stadgat.

Annan styrelseledamot vid avdelningskontor med styrelse, bestående
av tre ledamöter, äger efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för
så vitt ej särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens bekostnad
begagna ledighet under en tid av sammanlagt högst 30 dagar årligen.

§ 27.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra.
Styrelsen vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor
samtliga ledamöter äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skilj -

aktiga meningar, gäller deli mening, för vilken de flesta rösterna avgivas.
Vid lika röstetal är ordförandens röst avgörande.

Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen
alla söckendagar, där ej för viss dag med hänsyn till särskilda omständigheter
av fullmäktige annorlunda bestämmes. Örn styrelsens beslutförhet
gäller vad i mom. 1 sägs; och må låneansökan ej anses bifallen, såvida
ej vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid
övriga avdelningskontor samtliga ledamöter äro örn beslutet ense.

Mom. 3. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga
örn avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett
väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda
är stadgat åge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller
annan talan mot styrelseledamot eller tredje man.

§ 28.

Mom. 1. Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att
ställa sig till efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges
riksbank och i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen
meddelade föreskrifter.

Det åligger verkställande styrelseledamoten att hava ''inseende över den
vid kontoret anställda personalen, att ordna göromålens handläggning
inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt att föredraga låne- och
andra ärenden, allt i överensstämmelse med av fullmäktige eller direktionen
meddelade föreskrifter.

Mom. 2. Örn ansvarighet för styrelseledamot vid avdelningskontor är
särskilt stadgat.

C. Tjänstemännen.

§ 29.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad är fastställt i
den vid avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk
fogade tjänsteförteckningen, och äga fullmäktige att mellan kontoren
fördela dessa tjänster på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens
omfattning finna lämpligt.

Mom. 2. Därest ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen
behövliga för göromålens obehindrade gång, äga fullmäktige att
utöver stat anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.

Mom. 3. När ordinarie tjänsteman utses till direktionsledamot, föreståndare
för direktionsavdelning eller verkställande styrelseledamot vid
avdelningskontor, skall hans tjänst i vanlig ordning återbesättas. Upphör
sådant uppdrag eller förordnande, äger tjänstemannen återgå till
befattning i den lönegrad, som han före uppdraget eller förordnandet

tillhörde eller därunder kommit att tillhöra. Den tillfälliga ökning av
antalet ordinarie tjänster, som härav kan föranledas, äga fullmäktige
besluta utan hinder av vad i mom. 1 stadgas.

Mom. 4. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättningen därav anstå ävensom, därest fullmäktige
anse tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna
örn tillsättande av sådan tjänst.

§ 30.

Ordinarie tjänster skola tillsättas av fullmäktige.

Fullmakt meddelas därvid åt tjänstemännen i trettionde lönegraden.
At tjänstemän i övriga lönegrader meddelas konstitutorial.

§ 31.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst inom l:a—30:e lönegraderna tillsättes,
skall tjänsten till ansökan kungöras ledig medelst anslag inom bankens
samtliga kontor samt dessutom, beträffande tjänst inom 16:e—30:e
lönegraderna, medelst tillkännagivande i Post- och inrikes tidningar.
Ansökningstiden må ej understiga fjorton dagar. Kungörelsen skall avse
tjänst i allmänhet i viss lönegrad i riksbanken.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande,
skall ny ansökningstid utsättas.

§ 32.

För erhållande av ordinarie tjänst i riksbanken gälla följande kompetensbestämmelser: a)

beträffande tjänst i 16:e—30:e lönegraderna:

studentexamen eller avgångsexamen från statsunderstött eller under
skolöverstyrelsens inseende ställt handelsgymnasium eller motsvarande
bildningsanstalt; till ombudsman eller biträdande ombudsman kan dock
endast den antagas, som fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende
å dem, som i domarevärv må begagnas;

b) beträffande tjänst såsom kameralbiträde och kontorsskrivare i 7:e
respektive Ilie lönegraderna:

realexamen (realskoleexamen), avgångsbetyg från kommunal flickskola
eller avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom
medförande normalskolekompetens.

Utan hinder härav äga fullmäktige, då omständigheterna därtill föranleda,
att till ordinarie tjänstemän i ovannämnda lönegrader antaga
sökande, som på annat sätt ådagalagt erforderlig kompetens; dock må
dispens ej medgivas beträffande tjänst, för vilken ovan föreskrives juridisk
kompetens.

§ 33.

Vid alla tjänstetillsättningar skall till tjänsten antagas den, som för
tjänsten är mest skicklig och passande.

Vid tillsättande av ordinarie tjänst inom lia—30:e lönegraderna må
icke antagas annan än den, som anmält sig såsom sökande till tjänsten.

§ 34.

Göromålen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor samt vid
sedeltryckeriet och pappersbruket skola handläggas i överensstämmelse
med av fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar, instruktioner och
arbetsordningar samt de föreskrifter härutöver, som meddelats av fullmäktige,
direktionen eller beträffande sedeltryckeriet eller pappersbruket
av inspektör, som i fråga örn dessa institutioner utsetts av fullmäktige.

§ 35.

Tjänstemännens avlönings- och pensionsförhållanden äro angivna i
avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk med
därvid fogade tjänsteförteckning samt tillämpningsbestämmelser ävensom
i reglemente angående tjänstepension för tjänstemän vid riksdagens
verk.

§ 36.

Fullmäktige äga uppdraga åt direktionen, av fullmäktige utsedd inspektör
för sedeltryckeriet eller pappersbruket, styrelse vid avdelningskontor
samt föreståndare för sedeltryckeriet och förvaltaren vid pappersbruket
att besluta örn tjänstledighet för dem underordnad personal
ävensom att förordna örn uppehållande av ledigbliven tjänst.

§ 37.

Tjänsteman, som förklaras omyndig, skall avhållas från tjänstgöring
så länge omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen icke hävd inom två år, skall han från
tjänsten skiljas; dock äga fullmäktige, örn omyndighetstillståndet föranletts
av sjukdom, att efter omständigheterna förfara.

§ 38.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts i konkurs, skall genast avhållas
från tjänstgöring och skall från tjänsten skiljas, örn han icke senast ett
år efter det tiden för bevakning av fordran i konkursen gått till ända,
eller, där konkursen blivit avskriven jämlikt 185 § konkurslagen, från
det beslut örn avskrivning meddelades, styrker sig vara befriad från
borgenärernas krav.

Mom. 2. Om tjänstemans ekonomiska ställning blivit sådan, att fullmäktige
finna hans fortsatta bestridande av tjänsten icke böra äga rum,
äga fullmäktige avhålla honom från tjänstgöring, till dess hans ställning
blivit ordnad.

§ 39.

Har tjänsteman genom domstols utslag blivit dömd till påföljd enligt
2 kap. 19 § strafflagen, skall han genast avhållas från tjänstgöring i riksbanken
och skall, örn utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin tjänst.

$ 40.

Mom. 1. Örn ordinarie tjänsteman begått mindre förseelse i tjänsten
eller visat vanvördnad eller ohörsamhet mot förman och ej låter sig rätta
av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser
och föreställningar, eller örn sådan tjänsteman gör sig skyldig till
större fel eller försummelse i sin befattning eller beträdes med ovärdigt
uppförande i allmänna levernet, skall detta anmälas för fullmäktige.
Sedan för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordrats samt
tjänstemannen beretts tillfälle att sig förklara, skall han inför fullmäktige
tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. Därest tjänsteman, som sålunda erhållit varning, ej därav
låter sig rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse, skall, efter anmälan
härom hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring infordras, och äga
därefter fullmäktige att med hänsyn till förekommande omständigheter
avhålla honom från tjänstgöring under viss tid med förlust av lönen,
så framt ej jämlikt 20 § mom. 1 avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom uppbära någon del
därav.

Mom. 3. Skulle tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller
annat i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,
ånyo göra sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige
att efter anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga
förklaring, med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare
avhålla honom från tjänstgöring, dock under minst 0 månader
med förlust av lönen, eller förflytta honom till tjänst i lägre lönegrad,
därvid bestämmelserna i 13 § mom. 3 andra stycket avlöningsreglementet
skola äga tillämpning, eller ock skilja honom från tjänsten.

Mom. 4. Extra ordinarie tjänsteman, som gjort sig skyldig till fel eller
försummelse i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till
last och ej låter sig av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsstyrelses
tillsägelser och föreställningar rätta, må, där förseelsens
art så anses påkalla, omedelbart skiljas från riksbankens tjänst, ändock
att viss uppsägningstid kan hava blivit bestämd.

Mom. 5. Örn tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav
anmälan sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang
härmed avhålla vederbörande tjänsteman från tjänstgöring.

Mom. 6. Beslut, varigenom tjänsteman enligt denna paragraf avhålles
från tjänstgöring, förflyttas till tjänst i lägre lönegrad eller skiljes
från tjänsten, skall jämte besvärshänvisning honom skriftligen meddelas.

§ 41.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden
utöver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar
fä ske endast hos bankoutskottet; och skola ansökningarna inlämnas till
fullmäktiges expedition senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid
påföljd att de i annat fall icke varda till prövning upptagna.

Mom. 2. Över sådana av fullmäktige fattade beslut, som grunda sig
på stadgandena i §§ 29—33, §§ 36—38 och § 40 i detta reglemente eller
i avlöningsreglementet för befattningshavare vid. riksdagens verk med
därtill hörande särskilda bestämmelser dels angående tillämpning av
samma reglemente, dels i fråga örn rätt till pension för ordinarie tjänstemän
vid nämnda verk, kunna besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga örn tillsättande
eller uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den
dag, beslutet blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att så snart ske kan överlämna
besvären till bankoutskottet.

Mom. 3. Över sådana i mom. 1 och 2 omförmälda ansökningar och besvär,
som blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige
samtidigt med överlämnandet till bankoutskottet avgiva utlåtande.

D. Arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket.

§ 42.

För arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
att fastställa lön och övriga förmåner.

Arbetarnas pensionsförhållanden äro angivna i reglementet angående
tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Jämlikt § 7 i instruktionen för bankoutskottet har utskottet på grund
av riksdagens beslut upprättat förestående reglemente att tjäna till efter -

rättelse från och nied den 1 juli 1935, intill dess annorlunda förordnas.
Äldre oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden
skola därjämte iakttagas, såvitt de icke strida mot här lämnade föreskrifter.

Fullmäktige böra föranstalta, att lagen angående myntbestämningen
den 1 mars 1830, lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934, lagen med
vissa bestämelser örn riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående
forum för riksbanken den 12 maj 1897, kungl, kungörelserna den 30 maj
1873, innefattande lagar örn rikets mynt och örn övergången till det nya
myntsystemet, myntkonventionen mellan de tre skandinaviska länderna
av åren 1873 och 1876 med därtill börande tilläggsartiklar samt detta
reglemente ävensom de lagar och författningar i övrigt, som anses böra
genom fullmäktiges försorg offentliggöras, efter riksdagens slut i lika
format av trycket utgivas och tillhandahållas allmänheten.

Stockholm den 14 juni 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

j Sten Widlund.

3518S0. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Akliebolag, 1935