för riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdat den 15 juni 1934 (Svensk författningssamling )

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdat den 15 juni 1934.

§ 1.

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den stadgas,

skola för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter
lända till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen.

§ 2.

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken utgiver, skall lyda sålunda:

»Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt
enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873.»

Mom. 2. Å sedlarna anbringas genom tryck namnteckningar av fullmäktig,
den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden eller tjänsteman,
två i förening.

Mom. 3. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

Mom. 4. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för
helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande
skäl och omständigheter.

§ B Riksbanken

skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg, Malmö,
Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Norrköping, Nyköping,
Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås, ''Växjö, Örebro,
Östersund.

§4.

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång till
pris, som av fullmäktige bestämmes.

§ 5.

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen örn
rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart
mynt.

Bihang till riksdagens protokoll 198i. 15 sami. 1 avd. Nr 3.

§ 6.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges medgivande
beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande
rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas lån
utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom må bankinrättningar, även om de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

§ 7.

Från en under riksbankens förvaltning ställd avbetalningslånefond med ett
kapital av fyrtiofyra miljoner kronor äger riksbanken att driva utlåning enligt
nedan angivna grunder.

Den vinst, som uppstår för avbetalningslånefonden, skall inräknas i riksbankens
vinst för året, dock med iakttagande av att, därest till följd av lidna
förluster fonden skulle hava nedgått under det fastställda beloppet, fondens
följande årsvinter främst skola användas för dess uppbringande till samma
belopp.

Avbetalningslan utlämnas mot skuldförbindelse, försedd med borgen såsom
för egen skuld, eller med pant av värdepapper, och återbetalas medelst erläggande
var sjätte månad efter utgivningsdagen av minst en femtondedel av
lånebeloppet jämte upplupen ränta.

Avbetalningslån må ej utgivas till lägre belopp än 300 kronor, och såsom
låntagare må ingen häfta för högre belopp än 6,000 kronor.

§ 8.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken eller verkställande ledamot av styrelse vid avdelningskontor;
dock att de kunna erhålla lan och kredit i checkräkning mot
säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken; dock äger sadan tjänsteman att vid huvudkontoret
eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, erhålla lån och kredit i
checkräkning mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller
ock obligationer, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda
slag av obligationer.

Mom. 2. At annan styrelseledamot vid avdelningskontor än verkställande
ledamot må lån eller kredit i checkräkning beviljas endast mot pant, som prövas
i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan styrelseledamot
än verkställande ledamot är acceptant, trassent eller endossent, må ej
diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är grundad å verklig han -

delsaffär eller siste endossenten är av Kungl. Majit oktrojerad bankinrättning.

Morn. 3. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen av fullmäktig,
styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot säkerhet
av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar; ej eller må växel,
å vilken fullmäktig, verkställande styrelseledamot eller tjänsteman är acceptant,
trassent eller endossent, i riksbanken diskonteras.

Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas örn fullmäktig och verkställande
styrelseledamot gäller ock suppleant för fullmäktig ävensom den av fullmäktige
utsedde suppleanten för förste deputeraden. För suppleant för styrelseledamot
gäller vad i denna paragraf stadgas örn annan styrelseledamot än
verkställande ledamot.

Angående bolag eller förening vari person, som omförmäles i denna paragraf,
såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
gäller vad örn sådan person stadgas.

§ 9.

Fullmäktig i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste
deputeraden, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken
må icke såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering
eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken.

Därest fullmäktig överträder detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens
justitieombudsman. Överträdes förbudet av den av fullmäktige utsedde
suppleanten för förste deputeraden, där han icke är fullmäktig, eller
av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmäktige.
I fråga örn åtals anställande i nu angivna fall stadgas i gällande ansvarighetslagar.

Bryter tjänsteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige,
vilka äga att efter omständigheterna antingen tilldela den felande tillrättavisning
och varning eller ock för viss tid eller för alltid skilja honom från
befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 10.

Vid ansökan örn växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall den
erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

§ 11.

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar
äga fullmäktige att bestämma med avseende å såväl penningställningen som
utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige
att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva befrielse
från sådan avgift.

§ 12.

Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Maj:ts
plakat och påbud till domhavande och exekutorer örn en prompt hanebäck -

ning och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681 att av såväl
Överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande
och övriga exekutorer skyndsamlingen erhålla laga handräckning i alla
de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar härröra,
med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrivande, ofördröjligen
insända de influtna medlen till riksbanken.

§ 13.

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få
icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana av
dessa obligationer, vilja ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

§ 14.

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,
som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma
förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

AVD. II.

Om tryekerirörelsen och papperstillverkningen.

§ 15.

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
meddela erforderliga bestämmelser med iakttagande av föreskrifterna i de instruktioner
och arbetsordningar, som av bankoutskottet för tryckeriet och bruket
fastställts.

AVD. III.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

A. Fullmäktige.

§ 16.

Mom. 1. Kullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för
riksbanken (riksbankschef) samt inom eller utom sig en suppleant för honom
att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe
(vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig två andre deputerade.

Mom. 2. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras
enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen.

Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.

Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är
förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna andre deputerad
att uppehålla riksbankschefens befattning.

Fullmäktige äga vid behov förordna vikarie för andre deputerad.

Mom. 4. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ av
lagen för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall han
genast frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället inträda
såsom fullmäktig.

Mom 5. Angående ersättning åt fullmäktige och den av fullmäktige utsedde
suppleanten för förste deputeraden samt åt vikarier för fullmäktige
gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 17.

Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion, bestående av riksbankschefen,
vice riksbankschefen samt de två andre deputerade, att i överensstämmelse
med den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av
fullmäktige bestämd fördelning av göromålen mellan direktionens ledamöter
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut,
utöva tillsyn över göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av
utländska valutor, pröva utlåningsärenden, som ej kunna uppskjutas till handläggning
av den i § 18 mom. 2 omförmälda delegationen, samt handhava den
löpande förvaltningen i övrigt.

Fullmäktige äga vidare utse inom sig en fullmäktig för att enligt meddelade
föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk samt inför fullmäktige
föredraga bruket rörande ärenden.

§ 18.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en
gång i varje vecka eller oftare, örn ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av allenast fyra
fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola samtliga
närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig till protokollet,
anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en eller
annan anledning varit hindrad att övervara något fullmäktiges beslut, får ej
på sådan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som vidare
kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning,
vartill någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning ske och skall
i sådant fall äga rum, när jakande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammankomster skall vice riksbankschefen närvara. Han
äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. I ärende, vari
han är föredragande, är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening,
när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat
vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige
fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden. Delega -

tionen skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre fullmäktige
jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig; dock skall iakttagas,
att i delegationen alltid finnes en fullmäktig, som ej tillhör den i § 17
omförmälda direktionen. Lånedelegationen skall sammanträda varje söckendag,
där ej fullmäktige med hänsyn till särskilda omständigheter för viss dag
annorlunda besluta. Vid dylikt sammanträde förekommande ärende skall hänskjutas
till fullmäktige, därest någon av de närvarande så yrkar. Vid sammanträdet
skola anmälas de krediter, som jämlikt § 17 sedan nästföregående
sammanträde beviljats av direktionen.

Mom. 3. Fullmäktig eller vice riksbankschef äger ej deltaga i behandling
av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga
i behandling av fråga örn avtal mellan riksbanken och tredje man, där
han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens.
Vad sålunda är stadgat åge motsvarande tillämpning beträffande rättegång
eller annan talan mot fullmäktig, vice riksbankschef eller tredje man.

Mom. 4. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid verkställas
per capita.

§ 19.

Fullmäktige åligger att verkställa eller genom ombud, utsett inom eller utom
fullmäktige, låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens kontor
och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri och pappersbruk
ävensom erforderliga besiktningar av riksbankens fastigheter och
inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång varje år
skall såväl inspekteras av fullmäktig eller vice riksbankschefen eller suppleant
för fullmäktige som ock undersökas av för detta ändamål av fullmäktige
utsedda tjänstemän.

För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig eller vice riksbankschefen
eller av suppleant för fullmäktige, utgår ej särskilt arvode utan endast
resekostnadsersättning i likhet med vad som gäller för riksdagens medlemmar
samt dagtraktamente med 20 kronor örn dagen. Till annat ombud lämnas gottgörelse
efter bestämmande av fullmäktige.

§ 20.

Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas av
en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt, som i
§ 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga örn den nämnd, som skall välja
fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Mom. 2. Berättelser skola av styrelserna för avdelningskontoren avgivas
såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen
samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till riksdagens

bankoutskott och revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken angående
avdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till
fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens
början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.
Berättelserna skola av fullmäktige överlämnas till bankoutskottet respektive
revisorerna. Härjämte skola fullmäktige till revisorerna överlämna
de från revisorerna för avdelningskontoren inkomna utlåtandena, åtföljda av de
meddelanden och förklaringar, vilka må finnas av de i sistnämnda utlåtanden
gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

§ 21.

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,
må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader
må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de
därtill erhållit medgivande av riksdagen.

§ 22.

Mom. 1. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

l:o) bidrag till änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk;

2:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

3:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens
byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

4:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

Mom 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom
vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att
efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets
förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens
medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

§ 23.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts
i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar
tillgång och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras skuld
så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
örn betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något
av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan
skola alla frågor därom underställas bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning
av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och
styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

Mom. 2. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda
fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna.

§ 24.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom riksbankens
tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper
må kunna, örn så fordras, utan tidsutdräkt till annan som säker ansedd
ort förflyttas; och böra fullmäktige vid sådant förhållande av Kungl. Majit
utbedja sig råd och upplysningar.

§ 25.

Mom. 1. Enligt bolagsordningen för aktiebolaget Kreditkassan av år 1922
skola fullmäktige utse en ledamot i bolagets styrelse jämte suppleant för
denne.

Mom. 2. Fullmäktige skola utse en ledamot i den kommission, som jämlikt
instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat gulds halt
och vikt.

Mom. 3. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen
i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda fullmäktige
vara tillstädes.

Morn. 4. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda örn utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller
med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare
utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan riksdagarna
avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättes eller
med döden avgår, välja en annan behörig man i hans ställe.

Mom. 5. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom:

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal än ock
ett ombud att a samma verks vägnar deltaga i revisionen av kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år och till ombud
i revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer
kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den man dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige;

c) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen för

sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin avlöning.

B. Avdelningskontorens styrelser.

§ 26.

Mom. 1. Styrelsen vid vartdera avdelningskontoret i Göteborg och Malmö
utgöres av fyra ledamöter och vid vart och ett av de övriga avdelningskontoren
av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för ett år
i sänder efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige, med rättighet för fullmäktige,
att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller flera ledamöter
i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra
ledamöter genast inväljas.

Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny ledamot
att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne ledamoten
återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt utse
en att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den dagliga förvaltningen.
Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Till
sådant uppdrag kan icke verkställande styrelseledamot utses.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt hinder
för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, anmäles förhållandet
skyndsammast hos fullmäktige, och äger styrelsen att förordna örn göromålens
uppehållande, intill dess fullmäktige i ärendet beslutat.

Mom. 4. Angående avlöningsförmåner till ledamot av styrelse vid avdelningskontor
är särskilt stadgat.

Suppleant för styrelseledamot äger att under den tid, då han bestrider ordinarie
ledamots befattning i styrelsen, åtnjuta ersättning med belopp, motsvarande
det för den senare bestämda arvodet.

Mom. 5. Angående semesterledighet för verkställande styrelseledamot är
särskilt stadgat.

Annan styrelseledamot vid avdelningskontor med styrelse, bestående av tre
ledamöter, äger efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för så vitt ej
särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet
under en tid av sammanlagt högst 30 dagar årligen.

§ 27.

Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så
ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen
vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i Göteborg och
Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga ledamöter äro
tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande.

Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen alla
söckendagar, där ej för viss dag med hänsyn till särskilda omständigheter av
fullmäktige annorlunda bestämmes. Örn styrelsens beslutförhet gäller vad i
mom. 1 sägs; och må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor
samtliga ledamöter äro örn beslutet ense.

Mom. 3. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga örn avtal
mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,
som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat åge
motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamot
eller tredje man.

§ 28.

Mom. 1. Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa
sig till efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank
och i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade
föreskrifter.

Det åligger verkställande styrelseledamoten att hava inseende över den vid
kontoret anställda personalen, att ordna göromålens handläggning inom kontoret,
att utöva erforderlig kontroll samt att föredraga låne- och andra ärenden,
allt i överensstämmelse med av fullmäktige eller direktionen meddelade
föreskrifter.

Mom. 2. Örn ansvarighet för styrelseledamot vid avdelningskontor är särskilt
stadgat.

C. Tjänstemännen vid huvudkontoret och avdelningskontoren.

§ 29.

Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad vid huvudkontoret
samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö är fastställt i den vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk fogade tjänsteförteckningen.

Det i tjänsteförteckningen för de mindre avdelningskontoren angivna antalet
tjänster i olika lönegrader äga fullmäktige att mellan dessa avdelningskontor
fördela, på sätt fullmäktige, med hänsyn till göromålens omfattning vid de
särskilda kontoren, finna lämpligt.

Mom. 2. Därest ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen
behövliga för göromålens obehindrade gång, äga fullmäktige att utöver stat
anställa den eller de tjänstemän, som erfordras.

Mom. 3. När till verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor av
fullmäktige förordnas någon av riksbankens ordinarie tjänstemän, skall dennes
tjänst i vanlig ordning tillsättas.

Mom. 4. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättningen därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse

tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna om tillsättande
av sådan tjänst.

§ 30.

Ordinarie tjänster skola tillsättas av fullmäktige.

Fullmakt meddelas därvid åt tjänstemännen i trettionde lönegraden. Åt
tjänstemän i övriga lönegrader meddelas konstitutorial.

§ 31.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst inom Ira—30:e lönegraderna tillsättes,
skall tjänsten kungöras ledig till ansökan medelst anslag inom bankens samtliga
kontor samt dessutom, beträffande tjänst i 16 :e—30 :e lönegraderna, medelst
tillkännagivande i post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej
understiga fjorton dagar. Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss
lönegrad vid vederbörande kontor.

Mom. 2. Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall
ny ansökningstid utsättas.

§ 32.

För erhållande av ordinarie tjänst i riksbanken gälla följande kompetensbestämmelser
:

a) beträffande tjänst i 16:e—30:e lönegraderna:

studentexamen eller avgångsexamen från statsunderstött eller under
skolöverstyrelsens inseende ställt handelsgymnasium eller motsvarande
bildningsanstalt; till ombudsman kan dock endast den nämnas, som avlagt
prov för inträde i rikets rättegångsverk, vilket även erfordras för
anställning till tjänstgöring i ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret,
såvida ej tjänstgöringen är inskränkt till registrering eller diariiföring
eller liknande sj^sselsättning;

b) beträffande tjänst såsom kameralbiträde och kontorsskrivare i 7:e respektive
11 :e lönegraderna:

realexamen (realskoleexamen), avgångsbetyg från kommunal flickskola
eller avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom
medförande normalskolekompetens.

Utan hinder härav äga fullmäktige, då omständigheterna därtill föranleda,
att till ordinarie tjänstemän i ovannämnda lönegrader antaga sökande, som
på annat sätt ådagalagt erforderlig kompetens; dock må dispens ej medgivas
beträffande tjänst, för vilken ovan föreskrives juridisk kompetens.

§ 33.

Vid alla tjänstetillsättningar skall till tjänsten antagas den, som för tjänsten
är mest skicklig och passande.

Vid tillsättande av ordinarie tjänst inom l:a—30 :e lönegraderna må icke
antagas annan än den, som anmält sig såsom sökande till tjänsten.

§ 34.

Göromålen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor skola handläggas
i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar samt
de av fullmäktige, direktionen eller, för avdelningskontor, av dess styrelse eller
verkställande styrelseledamot härutöver meddelade föreskrifter.

§ 35.

Tjänstemännens avlönings- och pensionsförhållanden äro angivna i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk med därvid fogade
tjänstförteckning och tillämpningsbestämmelser samt i bestämmelser i
fråga örn rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk.

§ 36.

Fullmäktige äga uppdraga åt direktionen och styrelse vid avdelningskontor
att besluta örn tjänstledighet ävensom att förordna om uppehållande av
ledigbliven tjänst.

§ 37.

Tjänsteman, som förklaras omyndig, skall avhållas från tjänstgöring så
länge omyndighetstillståndet fortfar.

Bliver omyndighetsförklaringen icke hävd inom två år, skall han från tjänsten
skiljas; dock äga fullmäktige, örn omyndighetstillståndet föranletts av
sjukdom, att efter omständigheterna förfara.

§ 38.

Mom. 1. Tjänsteman, som försatts i konkurs, skall genast avhållas från
tjänstgöring och skall från tjänsten skiljas, örn han icke senast ett år efter
det tiden för bevakning av fordran i konkursen gått till ända, eller, där konkursen
blivit avskriven jämlikt 185 § konkurslagen, från det beslut örn avskrivning
meddelades, styrker sig Amra befriad från borgenärernas krav.

Mom. 2. Örn tjänstemans ekonomiska ställning blivit sådan, att fullmäktige
finna hans fortsatta bestridande av tjänsten icke böra äga rum, äga fullmäktige
avhålla honom från tjänstgöring, till dess hans ställning blivit ordnad.

§ 39.

Har tjänsteman genom domstols utslag blivit dömd till påföljd enligt 2 kap.
19 § strafflagen, skall han genast avhållas från tjänstgöring i riksbanken och
skall, örn utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin tjänst.

§ 40.

Mom. 1. Örn tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller
visat vanvördnad eller ohörsamhet mot förman, ej låter sig av deputerads
eller vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser och föreställningar rätta eller
ock gör sig skyldig till större fel eller försummelse i sin befattning eller
beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna levernet, vare vederbörande
deputerad eller kontorsstyrelse skyldig att förhållandet hos fullmäktige anmäla,

och skall tjänstemannen, sedan för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordrats samt tillfälle lämnats honom att sig förklara, inför fullmäktige
tillrättavisas och varnas.

Mom. 2. I händelse den, som på detta sätt erhållit varning, ej därav
låter sig rätta utan varder förvunnen till ny förseelse, skall, efter anmälan
härom hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring över vad mot honom förekommit
infordras, och äga därefter fullmäktige att med avseende å förekommande
omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under längre eller kortare
tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt 20 § mom. 1 avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom
uppbära något därav.

Mom. 3. Därest tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat
i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring, ånyo
gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter anmälan
härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring, med hänsyn
till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom från tjänstgöring,
dock minst 6 månader med förlust av lönen, eller helt och hållet skilja
honom från innehavande tjänst och lön.

Mom. 4. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman avhålles från tjänstgöring
eller för alltid skiljes från tjänsten, skall jämte hänvisning till besvärs
anförande honom skriftligen meddelas.

Mom. 5. Extra ordinarie tjänsteman, som beträdes med ovärdigt uppförande
i allmänna levernet eller eljest befinnes olämplig för riksbankens tjänst,
läte fullmäktige på anmälan av vederbörande deputerad avföra från listan
över extra ordinarie tjänstpersonalen.

§ 41.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden utöver
fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar få ske endast
hos bankoutskottet; och skola ansökningarna inlämnas till fullmäktiges
expedition senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i
annat fall icke varda till prövning upptagna.

Mom. 2. över sådana av fullmäktige fattade beslut, som grunda sig på
stadgandena i §§ 29—33, §§ 36—38 och § 40 i detta reglemente eller i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk med därtill hörande
särskilda bestämmelser dels angående tillämpning av samma reglemente,
dels i fråga örn rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid nämnda verk,
kunna besvär anföras hos bankoutskottet.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas
hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav bevisligen
erhållit del; skolande beslut i fråga örn tillsättande eller uppehållande
av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet blivit justerat
eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton da -

gar ingivas till fullmäktige, vilka hava att så snart ske kan överlämna besvären
till bankoutskottet.

Mom. 3. över sådana i mom. 1 och 2 omförmälda ansökningar och besvär,
som blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige samtidigt
med överlämnandet till bankoutskottet avgiva utlåtande.

D. Personalen vid sedeltryckeriet oell pappersbruket.

§ 42.

Angående personalen vid sedeltryckeriet och Tumba bruk gäller vad därom
är särskilt stadgat i de under § 15 i detta reglemente omförmälda instruktioner
och arbetsordningar.

Tumba bruks tjänstemän tillkommande löner och övriga förmåner äro bestämda
i särskild av riksdagen fastställd avlöningsstat.

Jämlikt § 7 i instruktionen för bankoutskottet har utskottet på grund av
riksdagens beslut upprättat förestående reglemente att tjäna till efterrättelse
från och med den 1 januari 1935, intill dess annorlunda förordnas. Äldre
oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden skola därjämte iakttagas,
såvitt de icke strida mot här lämnade föreskrifter.

Fullmäktige böra föranstalta, att lagen angående myntbestämningen den 1
mars 1830, lagen för Sveriges riksbank den , lagen med vissa

bestämmelser örn riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för
riksbanken den 12 maj 1897, kungl, kungörelserna den 30 maj 1873, innefattande
lagar örn rikets mynt och örn övergången till det nya myntsystemet,
myntkonventionen mellan de tre skandinaviska länderna av åren 1873 och
1876 med därtill hörande tilläggsartiklar samt detta reglemente ävensom de
lagar och författningar i övrigt, som anses böra genom fullmäktiges försorg
offentliggöras, efter riksdagens slut i lika format av trycket utgivas och
tillhandahållas allmänheten.

Stockholm den 15 juni 1934.

På b a n k o u t s k o 11 e t s vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Sten Widlund.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

341751