Skatteregler som gör Sverige till en mer attraktiv sjöfartsnation
Svar på skriftlig fråga 2020/21:478 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:478 av Hampus Hagman (KD)
Skatteregler som gör Sverige till en mer attraktiv sjöfartsnation
Hampus Hagman har frågat mig om jag och regeringen är beredda att göra förenklingar i skattesystemen som gör Sverige mer attraktivt som sjöfartsnation? Frågeställaren nämner särskilt systemet med tonnagebeskattning och stämpelskatten för fartygsinteckningar.
Tonnagebeskattning är ett frivilligt system som får tillämpas från och med 2017. Det innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Rederiverksamhet som är kvalificerad är bl.a. transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en bruttodräktighet om minst 100, har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
När systemet infördes var det uttalade syftet att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn.
Som angavs när systemet för tonnagebeskattning infördes är sjöfarten en livsnerv för Sveriges handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd samt att omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Det kan konstateras att målsättningen med systemet var att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.
När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att vi har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. En sådan utvärdering och uppföljning bör dock inte göras förrän systemet har varit i kraft några år.
Införandet av systemet med tonnagebeskattning innebar en stor förändring av systemet för beskattning av svensk sjöfart. Eventuella överväganden kring ändringar av stämpelskatten för fartygsinteckningar bör ske med beaktande av vad utvärderingen av denna reform utvisar.
Stockholm den 25 november 2020
Magdalena Andersson
Avsändare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.