Regeringskontakter med public service-bolagen

Svar på fråga 2019/20:2139 av Lars Beckman (M)
Regeringskontakter med public service-bolagen

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att det är Förvaltningsstiftelsen som utgör kontaktytan mellan regeringen och de statligt finansierade medieföretagen och därigenom styrningen av företagen.

Public service-företagens oberoende är ett fundament i regleringen av public service. Utformningen av strukturer för ägande, finansiering och innehållsreglering syftar till att tillsammans garantera verksamhetens oberoende. Public service-företagen är stiftelseägda självständiga aktiebolag. Verksamheten regleras genom långsiktiga ramvillkor med fleråriga tillståndsperioder där alla villkor måste ha stöd i lag. Sändningstillstånden beskriver översiktligt public service-företagens uppdrag och föregås av utredningar som ofta har parlamentarisk representation. Däremellan har vare sig riksdag eller regering något inflytande över programinnehållet. Finansieringen sker genom ett slutet system, reglerat i lag, som garanterar att de medel som samlas in för verksamheten inte kan användas för andra ändamål. Public service-företagens publicistiska verksamhet omfattas dessutom av samma grundlagsskydd som övriga medier.

Public service-företagen är centrala aktörer på den svenska mediemarknaden. Kontakter mellan Kulturdepartementet och public service-företagen är en självklar förutsättning för att departementet ska kunna hålla sig informerat både om de tekniska och juridiska aspekterna av regleringen och om utvecklingen i den svenska mediebranschen. Departementet har återkommande möten även med företrädare för olika kommersiella medieföretag. När departementet har dialog med mediesektorn om övergripande frågor, så som säkerhet och beredskap, teknisk infrastruktur, hot mot journalister och liknande, så vore det mycket inadekvat att utesluta just public service-företagen.

Lars Beckman anser att alla departementets kontakter med public service-företagen bör gå genom ägarstiftelsen, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen). Det vore i de flesta fall inte ändamålsenligt och inte heller lämpligt. Ägarstiftelsens syfte är att främja public service-företagens självständighet genom att äga och förvalta aktierna i de tre företagen och genom att utse företagens styrelser. Stiftelsen har inget ansvar för verksamheten i övrigt. Det kan i det sammanhanget nämnas att departementet i normalfallet inte träffar ägarna till andra medieföretag heller. Istället har departementet, liksom Lars Beckman konstaterar, kontakter med företagens vd:ar men oftare med t.ex. jurister eller ansvariga för tekniska frågor eller säkerhetsfrågor.

Det är regeringen som, i enlighet med den inriktning som riksdagen har beslutat, fastställer public service-uppdraget genom fleråriga sändningstillstånd och medelsvillkor. Enligt radio- och tv-lagen (4 kap. 14§) ska public service-företagen ges tillfälle att ta del av och yttra sig över de villkor som regeringen avser att förena med sändningstillståndet innan regeringen fattar beslut. Tillstånden får inte innehålla andra programrelaterade villkor än de som företagen har godtagit och tillstånden får inte heller ändras utan företagens medgivande. För att utarbeta sändningstillstånd som uppfyller den inriktning som riksdagen fastställt och som har stöd i lag är det nödvändigt att departementet har en dialog med public service-företagen.

Stockholm den 16 september 2020

Amanda Lind