Brister hos verksamheter som utför estetiska behandlingar

Fråga 2022/23:691 Brister hos verksamheter som utför estetiska behandlingar

av Anna Vikström (S)

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Den förra regeringen lade fram en proposition om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar som antogs av riksdagen i maj 2021. Det övergripande målet med lagen var att stärka skyddet för individens liv och hälsa. Med lagen infördes kompetenskrav för den som utför behandlingarna och att patientskadelagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen tillämpas. Med lagen följde också krav på information till den enskilde, betänketid och samtycke samt en åldersgräns på 18 år för att få genomgå behandlingar och ingrepp som omfattas av lagen. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, blev ansvarig tillsynsmyndighet.

Nu har Ivo gjort tillsyn hos verksamheter som utför estetiska behandlingar, och rapporten visar att både lagen och tillsynen är välbehövlig. I rapporten från maj 2023 framgick att samtliga 33 verksamheter som ingick i Ivos tillsyn får allvarlig kritik. Exempel på brister var att kunskapen hos verksamma är oroväckande låg, att det finns en stor okunskap om lagar och regler som verksamheterna är ålagda att följa, att olegitimerad personal utför behandlingar och att läkemedel hanteras på ett felaktigt sätt, med läkemedel som passerat utgångsdatum och med generella ordinationer till patienter. Med de kvalitetsbrister som framgick av rapporten är det lätt att se att det finns risker för komplikationer, även allvarliga sådana.

Från Region Stockholm framförs att belastningen på vården ökar på grund av oseriösa aktörers skönhetsingrepp.; inte minst helger och kvällar påverkas när privata kliniker har stängt.

Regionen menar att bolagen inte tar ansvar för sina patienter och att de saknar beredskap om något går snett utanför företagens öppettider. Enligt Sjukhusläkaren ser var femte verksamhetschef inom områdena kirurgi och plastikkirurgi en tydlig ökning av patienter med komplikationer från misslyckade skönhetsoperationer. I en intervju med en sektionschef från Karolinska universitetssjukhuset framgår att många privata plastikkirurgiska kliniker i Stockholmsområdet inte har någon operationsresurs tillgänglig fredag–söndag.

Det är uppenbart att det var nödvändigt med en reglering av verksamheten. Men det är också uppenbart att det är en bransch med fortsatt stora brister även i Sverige. Många kunder och patienter drabbas av att det finns många oseriösa aktörer och kan råka riktigt illa ut. Detta påverkar även den offentligt finansierade vården i en ekonomiskt mycket tuff situation.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

Hur avser statsrådet och regeringen att agera för att komma till rätta med bristerna hos verksamheter som utför estetiska behandlingar, till exempel när det gäller privata aktörers skyldighet att vara tillgängliga vid eventuella komplikationer och hur utländska aktörer kan granskas och regleras?