Barnrättsperspektivet i hälso- och sjukvården

Svar på skriftlig fråga 2022/23:668 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Barnrättsperspektivet i hälso- och sjukvården(docx, 70 KB)

Svar på fråga 2022/23:668 av Sanna Backeskog (S)
Barnrättsperspektivet i hälso- och sjukvården

Sanna Backeskog har frågat mig om jag avser att, och i så fall hur, säkerställa att utvecklingen av god och nära vård aktivt integrerar ett barnrättsperspektiv samt beaktar barns och ungas behov i utvecklingen.

Målet med omställningen till god och nära vård är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan och att patienten är delaktig utifrån sina egna förutsättningar och preferenser.

Omställningen initierades mot bakgrund av att nuvarande organisering av hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige har visat sig inte fullt ut fungera för att hantera befolkningens förväntningar på och behov av hälso- och sjukvård, vilket gäller inte minst för barn och unga. Att beakta barn och ungas behov och delaktighet i utvecklingen av omställningen är därför centralt. Det gäller såväl för mig och regeringen som för hälso- och sjukvårdens huvudmän i det lokala och regionala utvecklingsarbetet av hälso- och sjukvården.

I regeringens budgetproposition för 2023 slås det fast att utvecklingen av hälso- och sjukvården och primärvårdsreformen ska fortsätta i syfte att skapa en mer nära vård och stärka tillgängligheten. Regeringen beräknar att avsätta 3 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2023 för omställningen till en nära vård med primärvården som nav.

Merparten av dessa medel har 2023 fördelats till huvudmännen genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om God och nära vård. Dessa medel kan även användas inom barnhälsovården och det framhålls bl.a. att barnrättsperspektivet behöver vara centralt i planering, organisering och utveckling av hälso- och sjukvården till barn och unga. Den nära vården har en viktig roll både vad gäller förebyggande och främjande insatser samt hälso- och sjukvård för barn och unga.

Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) har belyst omställningen ur ett barnrättsperspektiv i sitt delbetänkande Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34). Med anledning av utredningens förslag har Socialstyrelsen haft ett uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att se över hur ett nationellt hälsoprogram för barn och unga bör utformas och implementeras. Uppdraget slutredovisades i oktober 2022 och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

För att stärka och vidareutveckla det förebyggande arbetet för barn och unga har regeringen även gett Socialstyrelsen ett uppdrag att stödja och stimulera barnhälsovårdens förebyggande arbete med hembesöksprogram. En viktig del i arbetet är en ökad samverkan mellan centrala aktörer, såsom barnhälsovård inom BVC-verksamhet, tandvård, socialtjänst och förskola. För satsningen avsätter regeringen 50 miljoner kronor för 2023 och beräknar att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för 2024 och 200 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2025.

Stockholm den 24 maj 2023

Acko Ankarberg Johansson

Skriftlig fråga 2022/23:668 av Sanna Backeskog (S) (Besvarad 2023-05-15)

Fråga 2022/23:668 Barnrättsperspektivet i hälso- och sjukvården

av Sanna Backeskog (S)

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Ojämlikheter i hälsa drivs till en del av ojämlikheter i resurser. Sju områden där resursbrist är särskilt viktiga för hälsoutvecklingen har identifierats, nämligen det tidiga livet, utbildning, arbete, inkomster, boende, levnadsvanor och inflytande.

De skilda förutsättningarna och resurserna inom ovanstående områden innebär både ojämlik risk för ohälsa, ojämlik sårbarhet och mottaglighet för ohälsa samt ojämlika konsekvenser av givna hälsotillstånd. Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde. Hälso- och sjukvården ska även arbeta för att förebygga ohälsa. Av patientlagen framgår att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. I patientlagen anges också att barnets bästa särskilt ska beaktas när hälso- och sjukvård ges till barn.

Vidare finns det särskilda bestämmelser om att barnet ska ges möjlighet att uttrycka sin inställning till vården och om att underlätta barnets delaktighet i hälso- och sjukvården med beaktande av ålder och mognad. Uppföljningar visar dock att vård inte alltid ges utifrån dessa förutsättningar och att tillgången till vård och samordningen av den varierar mellan olika regioner och vårdgivare. De första åren i ett barns liv är viktiga för barnets utveckling och framtida hälsa. Brister i spädbarnets omsorgsmiljö påverkar barnet både kognitivt och emotionellt på lång sikt. Tidiga insatser på olika nivåer är avgörande för att säkerställa barns rätt till hälsa och utveckling.

Det finns också skillnader i hälsa som beror på socioekonomiska faktorer. Barn som lever i socioekonomisk utsatthet löper till exempel mycket högre risk att skrivas in på sjukhus och att dö under barndomen än andra barn. Dessa barn har sämre hälsa och tandhälsa även i vuxen ålder och sämre förutsättningar för lärande, arbete och en egen inkomst. Det är centralt att barn får tillgång till en sammanhållen vård som tar hänsyn till barns förutsättningar och behov så att de kan utvecklas och må bra även i vuxen ålder. Det gäller såväl hälso- och sjukvårdsinsatser som hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Barn och unga och deras närstående behöver få vara delaktiga vid planeringen och utformningen av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Det handlar om delaktighet på en övergripande nivå när hälso- och sjukvården organiseras och planeras. Det kan också ske genom samverkan med civilsamhällesorganisationer. Barns och ungas kunskaper och erfarenheter kan tillföra nya perspektiv och bidra till att hälso- och sjukvård i högre grad utformas med utgångspunkt från barns och ungas behov, förutsättningar och preferenser. Det handlar också om att skapa förutsättningar för att barn och unga ska kunna vara delaktiga i sin egen vård och behandling.

Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är:

Avser statsrådet att säkerställa att utvecklingen av god och nära vård aktivt integrerar ett barnrättsperspektiv samt beaktar barns och ungas behov i utvecklingen, och hur avser statsrådet i så fall att säkerställa detta?

Avsändare (3)

Statsrådet Acko Ankarberg JohanssonKristdemokraterna

Sanna BackeskogSocialdemokraterna

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.