Åtgärder mot brottligheten på landsbygden

Ju2019/

02884

/POL

Justitiedepartementet

I

nrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:938 av Kristina Yngwe (C) Åtgärder mot brottsligheten på landsbygden

Kristina Yngwe har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson vilka åtgärder han och regeringen har vidtagit och vilka åtgärder ministern och regeringen ämnar vidta för att stävja brottsligheten på landsbygden. Frågan har överlämnats till mig att besvara.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det förutsätter ett starkt rättsväsende och en tillgänglig polis. Att det polisiära arbetet stärks och att fler poliser kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är prioriterade frågor för regeringen.

Utvecklingen i vårt samhälle har medfört ökade krav på Polismyndigheten. För att kunna möta dessa krav och höja ambitionsnivån har regeringen beslutat att göra en kraftig satsning på polisverksamheten. Regeringens målsättning är att antalet anställda i Polismyndigheten ska öka med 10 000 fram till 2024. Sedan den 1 januari 2016 har antalet polisanställda ökat med drygt 3 200 (t.o.m. den 31 juli 2019).

Det är Polismyndigheten som avgör hur resurser ska fördelas internt inom organisationen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter och mål som myndigheten har. Men det är förstås en självklarhet att polisen ska finnas i hela landet. Regeringens insatser på området skapar förutsättningar för det.

Vi vet att många av tillgreppsbrotten begås av utländska stöldligor vilka regeringen är fast besluten att slå tillbaka mot. Människor och företag drabbas hårt och det kan vi inte tolerera. Sverige behöver bli ett mindre attraktivt mål för internationella brottsnätverk så att mängden organiserade tillgreppsbrott som begås i landet minskar.

Vi arbetar på flera fronter för att uppnå detta. Ett exempel på en åtgärd är att Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen har ett gemensamt uppdrag att förstärka bekämpningen av internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott i Sverige. I detta uppdrag ingår att Polismyndigheten ska höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.

Regeringen har även lagt ett antal förslag till ny lagstiftning som är relevanta i detta sammanhang. Det handlar exempelvis om den nya kamerabevakningslagen som trädde i kraft den 1 augusti 2018 där den generella tillståndsplikten, som tidigare gällt för kamerabevakning, slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför bl.a. att kamerabevakning vid gårdar och lantbruk nu kan genomföras utan tillstånd.

Regeringen har också startat ett nationellt brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, som riktar sig till en bred målgrupp och där en bred samverkan är en förutsättning för ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete på lokal nivå.

Regeringen följer löpande utvecklingen för att säkerställa att Polismyndigheten kan leva upp till de krav som ställs på den och att vidtagna åtgärder ger önskad effekt.

Stockholm den 16 september 2019

Mikael Damberg