ytterligare utlåtande (Statens offentliga utredningar 1879:2)

Kammarkollegii

ytterligare utlåtande

i fråga om

lönereglering m. m. för kammarkollegium.

STOCKHOLM,

1SAAO MAROCg'' BOKTRYCKERI-A KTIEBQLAG, 1878

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Vid pröfning af löneregleringskomiténs den 9 juni 1875 afgifna
underdåniga betänkande angående lönereglering för kammarkollegium
samt kollega underdåniga utlåtande deröfver den 11 oktober samma
år tiar Eders Kongl. Maj:t, jemlikt bref den 7 i denna månad, i nåder
förklarat bland annat: att komiterades hemställan derom, att kollegii

befattning med de kommunikationsväsendet m. in. rörande besvärsmål
skulle upphöra, icke borde läggas till grund för beräkningen af den
inom verket beliöfliga iionsiemainiapersonal; att komiterades förslag om
arkiv kon knyta förening med riksarkivet icke kunde af Eders Kong!.
Magt bifallas; att frågan om upphörande af kollega befattning med
ärenden rörande vissa landsstatstjensters besättande samt tjenstledighet
och afsked för vissa landsstatstjenstemän skulle såsom egande samband
med andra på Eders Kong!. Maj:ts pröfning beroende frågor för närvarande
lemnas oafgjord; att hvad kemi terade föreslagit i fråga om protokollsföringens
förenkling kunde i enlighet med kollegii tillstyrkande af
Eders Kong!. Maj:t i hufvudsak godkännas; samt att, i likhet med hvad
vid andra embetsverks lönereglering i senaste tid skeft, kanslist- och
kammarskrifvarebefattningarno hos kollegium finge föreslås till indragning,
mot det att till verkets disposition stäldes ett tillräckligt anslagså
viil för aflöning af extra biträden som till renskrifning, flitpenningar
och vikariatsarvoden; hvarjemte beträffande komiterades förslag, att
kollegii tre provhus kontor skulle förenas till ett kameralkontor under
chefskap af eu kamererare, hvilken dock fortfarande skulle hafva tillsyn
öfver och leda arbetet inom kontoret, fördela göromålen emellan
underlydande tjensteman samt sjelf afgifva memorial i de mål hans tid
medg-åfve och företrädesvis de vigtigare, Eders Kong], Maj:t funnit, att
visserligen tillsynen öfver ett sådant kontors handlingar och förandet
af de der förekommande hängd er och anteckningar kunde åt en tjensteman
uppdragas, men icke derjemte chefskapet öfver kontorets samtlige
tjensteman och ledningen af deras arbeten, hvadan den ifrågasätta sammanslagningen
af de tre provinskontoren måste innebära deras ombildning
till ett aktuariekontor och förutsätta, att chefskapet öfver de underordnade
tjenstomännen och ledningen af deras arbete fördelades emellan
verkets ledamöter, men då en förändring i denna riktning af kollegii
organisation, hvilken måste antagas i viss män inverka å beräkningen
öfver verkets behof af arbetskrafter, under ärendets behandling hittills
icke varit uttryckligen ifrågasatt, och kollegium således icke egt anledning
att dertill i sitt yttrande taga hänsyn, bär Eders Kong!. Maj:t anbefallt
kollegium att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med nytt underdånigt
utlåtande, huruvida och under hvilka vilkor i afseende å tjenstemännens
antal i olika grader nyss nämnde förändring i kollegii organisation
kunde genomföras, dervid herde iakttagas att, då den domänafdelning,
som enligt nådiga brefvet den 9 november detta år inom
verket skulle inrättas, komme att genom anslag ä extra stat tills vidare
upprätthållas, de för dess verksamhet beliöfliga tjenstår, likasom de för

arbetet med de nya jordeböckerims upprättande erforderliga föreståndarebefattningar,
icke borde tagas i betraktande vid uppgörande af ny
ordinarie stat för kollegium.

Vid fullgörande af denna nådiga föreskrift får kollegium till eu
början i underdånighet erinra, att efter afgifvande! af kollega underdåniga
utlåtande den 11 oktober 1875 följande ärenden frångått kollegium,
nemligen: jemlik! nådiga förordningen den 24 november 1876
besvär öfver Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande» på grund af §
22 i fiskeristadgan den 29 juni 1852 meddelade utslag i frågor om
fiskes utöfvande, och jemlikt nådiga förordningen den 10 augusti 1877
l:o) huruvida besittningsrätt till krono nyby ggen är förverkad eller eljest
bör upphöra samt om nyttjanderätt till kronoskär, stränder och holmar,
Korn af Kong!. Maj:t blifvit till fiskes idkande upplåtna; 2:o) om hostande
■ t och rätta tydningen af sådana tillståndsbref eller förordnanden,
genom Indika någon Eders Kong! Maj:t och kronan tillhörig eller eljest
af publik egenskap varande fast egendom eller rättighet kommit
under enskildt begagnande, samt 3:o) om stubbe- och röjselrätt å hemman
och lägenheter; hvarjemte, sedan alla skatterättsfordringar numera
blifvit ersatte, sådana frågor icke vidare förekomma. Deremot har jemlikt
nådiga kungörelsen den 12 maj 1876 den pröfningsrätt i afseende
på försäljning till skatte af Danviks hospital tillhöriga, med ständig
städ jo- och besittningsrätt upplåtna hemman och lägenheter, som enligt
nådiga, kungörelsen den 17 maj 1861 tillkommit öfverstyrelsen för hospitalen,
blifvit Överflyttad på kollegium. De mål, Indika enligt hvad
nu är nämndt, dels frångått dels öfverflyttats på kollegium, hafva dock
till antal och beskaffenhet icke varit utaf den betydelse, att med afseende
uteslutande å desamma någon förändring af kollega embete- och
tjenstemannapersonal kan ega rum. I följd af den utaf Eders Kongl.
Maj :t, jemlikt högstberörda nådiga bref den 9 sistlidne november, meddelade
föreskrift om inrättande af eu särskild afdelning inom kollegium
för de ärenden, som angå. förvaltning af statens utarrenderade (''gendomar,
komma deremot af kol legd nuvarande embete- och tjensteman
en ledamot, eu notarie och en kanslist, förste kanslisten å advokatfiskalskontoret,
kammarton'';mdi eu å arkivkontoret, eu kammarförvandt
och eu kammarskrifvare å provinskontoren att till nämnda afdelning
öfverflyttas, men dä för bestridande af kollega ofri ga göromål den återstående
personalen icke är tillräcklig, erfordras å kansliet arvoden, motsvarande
eu half notarie- och en half kanslistlön med dyrtidstillägg
eller 2,100 kronor, samt å advokatfiskalskontoret, ett arvode å 600 kronor.
Om kollega aflöningsstat, hvilken nu, inberäknadt dyrtidstillägg, men

deremot icke det för jordeboksarbetet afsedda extra

anslag, uppgår till.......................................................... 137,440 kronor

minskas med de för ofvanbemälde tjensteman faststälda

löner med dyrtidstillägg ................................................ 19,200 »

så återstår 118,240 kronor.

Härtill böra läggas ofvannämnde arvoden ........................ 2,700 »

då aflöningsbeloppet, oberäknad! domän- och jordeboks afdelningarne,

utgör........................................ 120,940 kronor.

Beträffande nu frågan, huruvida och under Indika vilkor i afseende
å tjenstemännens antal i olika grader en förändring af kollegii
organisation i nådigst angifna riktning må kunna vidtagas, får kollegium
i underdånighet anföra:

Löneregleringskomitén har i sitt underdåniga betänkande medgifvit,
att om en fördelning af de göromål, som enligt nu gällande
instruktion åligga provinskontoren, på flera kontor bör ega rum, vore
utan tvifvel den antagna grunden derför den lämpligaste, men komitén
anser att brister vidlåda den nu varande organisationen. Såsom sådane
anmärker komitén, att derigenom, att provinskontoren sjelfständigt behandla
ämnen af alldeles likartad beskaffenhet, det kan inträffa, att
olika meningar rörande enahanda slags ärenden göra sig gällande i de
särskilda kontoren och att kollegium sålunda erhåller skiljaktiga framställningar,
der full öfverensstämmelse borde eg a rum. Komitén vitsordar
dock, att denna olägenhet hittills i allmänhet kunnat undvikas
genom föregående gemensamma öfverläggningar mellan kontorscheferne
i vissa förekommande fall, men anser, att genom den antydda anordningen
möjligheten af stridiga framställningar i likartade mål icke blifva
undanröjd. Men då man tager i öfvervägande, att kontorens hufvudsakliga
åliggande är att undersöka och utreda hvad jordeböcker
och öfriga i kontoren förvarade handlingar innehålla i der förekommande
frågor och att kontorens egentligaste och vigtigaste uppgift icke är att
lemna någon tydning af författningarne på det rättsfall, som är föremål
för deras utredning, har man i allmänhet icke att befara hvad
komitén synes antaga. Då alla kongl. bref och kollegii föreskrifter,
Indika böra lända till efterrättelse vid likartade måls behandling, alltid
delgifvas samtliga provinskontoren och af dem sedermera med noggranhet
iakttagas, beredes all erforderlig enhet i åsigter inom de särskilda
kontoren i afseende på handläggningen af enahanda slags ärenden.
Dessutom lärer ej kunna förekommas, såsom kollegium i sitt
underdåniga utlåtande den 11 oktober 1875 erinrat, att olika meningar
kunna uppstå hos tjenstemän äfven inom samma kontor, der tjenste -

männen arbeta sjelfständigt och afgifva utlåtande i eget namn, då fråga
är om tydning af äldre handlingar och derpå grundade rättsförhållanden.

Vidare anmärker komitén, att tjenstemännen inom ett kontor kunnat
längre tid hafva varit alltför mycket öfverhopade af arbete, under
det tjensten lemnat icke ringa tid ledig för deras kamrater i ett annat
kontor; men att ett sådant missförhållande icke skall inträffa är tillfyllest
sörj dt genom stadgandet uti 11 § 4 mom. i kollega instruktion,
enligt hvilket kollegium åligger att flytta tjensteman från ett kontor
till ett annat, der göromålen fordra mera arbetskraft.

Enär, på sätt komitén yttrat, det vore för komitén väl bekant,
att de nu varande kamererarnes åligganden till fullo gifva dem sysselsättning,
torde derigenom vara ådagalagdt, att dessa tjensteman äro väl
behöfliga. Och då föreningen af dessa tre befattningar till en af komitén
förordats endast under förutsättning att de öfriga kontorstjenstemännen
komma att öfvertaga en icke ringa del af de göromål, som nu
tillhöra kamererarne, skulle en sådan förening hafva till följd att kollegium
ginge miste om den mångsidigare erfarenhet och kännedom vid
målens behandling, som af kamererarne företrädesvis egas i jemförelse
med de öfrige tjenstemännen, hos hvilka i allmänhet icke kan förutsättas
samma egenskaper som hos kamererarne.

Oaktadt åtskilliga mål, som företrädesvis tillhörde provinskontorens
handläggning, frånskilts kollegii befattning sedan den för kollegium
gällande instruktion den 16 februari 1838 utfärdades, kan man
likväl icke säga, att provinskontorens göromål nu äro mindre ansträngande
än förut. Antalet af mål, som röra den allmänna hushållningen,
hafva deremot ökats och påkalla i hög grad kontorens verksamhet —
en följd af de flera i statsförvaltningen ingripande frågor, som vid
hvarje riksdag väckas och erfordra en sorgfällig utredning och pröfning
innan de kunna till slutlig behandling förekomma, Och om än
sifferarbetet i kontoren minskats emot hvad förhållandet var den tid,
då granskning af generalförslag öfver reparationer af kronans hus och
byggnader i landsorten, ersättningsmål mellan kronan och enskilde samt
frågor om införsel i kronans räntor och jord till ersättning för frälsefordringar
der förekommo, äfvensom då skatteköp och skattläggningar
i större mån än nu af kontoren handlades, måste man likväl medgifva,
att kollegium och dess provinskontor i egentlig mening icke kunnat
hänföras till räkenskapsverk, såsom kammarrätten och statskontoret,
utan att provinskontorens hufvudsakliga uppgift varit och är, att meddela
utredning af jordnaturen och dermed förenade besvär samt öfriga
i sammanhang dermed och med beskattningsväsendet stående frågor.
Den tidpunkt torde ännu vara aflägsen, då man, för ett rätt bedömande

af de mångfaldiga till kollegii handläggning hörande frågor, kan i någon
mera afsevärd mån undvara undersökning angående de äldre kamerala
förhållandena.

Af den omständighet, att provinskontoren skriftligen i form af
memorial eller promemorior meddela kollegii ledamöter de upplysningar,
som af jordeböcker och andra i kontoren befintliga handlingar äro att
hemta till utredning af förekommande mål, bör ej dragas den slutföljd,
att provinskontoren nästan vore att anse såsom särskilda embetsverk
inom kollegium; tv åtgärden af skriftliga meddelanden från kontorens
sida är nödvändig, om reda, säkerhet och ordning skola kunna upprätthållas
vid behandlingen af den mängd olikartade mål, som tillkommer
hvarje ledamots befattning. Detta förhållande bör dock och kan icke
heller hindra ledamöterna från en mera omedelbar beröring med provinskontorens
tjenstemän, enär icke sällan inträffar, att ledamot sjelf i
kontoret inhemta!- den upplysning lian önskar för måls beredning.

Att genom den hittills iakttagna ordning göromålen komme att
gå långsammare och med mindre grundlighet handläggas kan ingalunda
antagas. Deremot är kollegium fullkomligen öfvertygadt derom,
att, i fall den föredragande ledamoten skulle under sin omedelbara ledning
låta den honom biträdande tjensteman verkställa målets utredning
och uppsätta den utgående expeditionen, ärendena i allmänhet icke kunna
vinna den skyndsamma handläggning, som om kontorens tjenstemän
finge mera sjelfständigt egna sig åt målens utredning. Under fortgången
af eu undersökning händer icke sällan att dervid förekomma omständigheter,
hvilka föranleda att undersökningen måste taga en annan
riktning än man i början föreställde sig och leda till helt annat resultat.

Den grundlighet i ärendenas behandling och den bildning, som
tjenstemannen förvärfvar då lian sjelf leder och verkställer undersökningen,
skulle äfventyra® om från målets början för honom utstakades
huruledes undersökningen skulle fortgå.

Då nu arkivkontoret skall fortfarande såsom hittills tillhöra kollegium
och remisser följaktligen dit aflåta® i mål, som fordra undersökning
i dervarande handlingar, torde väl af samma skäl målen kunna
och böra i provinskontoren äfven undergå den förberedande undersökning,
som oundgängligen påkallas, innan de kunna till föredragning
hos kollegium förekomma.

Derjemte torde icke heller böra lemnas oanmärkt, att om vid
föredragning af ett ärende kollegii pluralitet finner den undersökning,
som referenten anser nöjaktig, icke vara fullständig, och att ytterligare
undersökning bör anställas, svårighet skulle kunna möta att få eu fullständig
undersökning utförd, om ej kollegium hade den utväg, att åt

provinskontoret uppdraga att sådan undersökning anställa. Dessutom
torde icke heller böra förbises, att målens fördelning mellan ledamöterna
icke kunde ske såsom nu eger rum, då hvarje ledamot i mer eller
mindre mån äfven handlägger rena kameralärenden, enär det nya förslaget
synes förutsätta, att några ledamöter uteslutande skulle sysselsättas
med besvärsmål eller sådana ärenden, hvari någon särskild undersökning
i kontoren enligt regeln icke skulle ifrågakomma, och dessa
ledamöter således komma att sakna den kännedom i kamerala förhållande]
i, som bör hos dem förutsättas, för att kunna med öfriga ledamöter
deltaga i afgörandet af sådana ärenden. Härigenom alstrades eu ensidighet
hos vissa ledamöter, som kunde skadligt inverka på besluten,
hvilket under verkets nuvarande organisation icke kan antagas (Örekomma.
Svårighet skulle ock möta för tjenstemännens fördelning till
biträde åt ledamöterna så att arbetet mellan de förre blefve lika jemnt
deladt.

Det kan icke nekas, att olika anlag och fallenhet erfordras för
tjenstgöring vid kollega kansli och kontor; hvarföre det ock i allmänhet
icke kan antagas, att hos samma person finnas förenade sådana egenskaper,
som göra honom lämplig att användas med lika fördel vid de
olika befattningarna. Vid fördelning af gör omålen mellan kollega tjenstemän,
måste man utgå från det allmänna förhållandet såsom regel och
icke från undantaget, och embetsverket likasom det allmänna tillgodoses
bäst, om hvarje tjensteman sysselsätta med sådant arbete, för hvilket
han eger största fallenhet och utbildning. Men häraf följer dock icke,
att kollega mening är att så begränsa kontorens göromål, att icke
tjenstemän derstädes, i den mån de visa sig dertill ega fallenhet och
skicklighet, må kunna användas till tjenstgöring vid kollega protokoll
och till uppsättning af utgående expeditioner, likasom ock de af kansliets
tjenstemän, som dertill pröfvas lämpliga, må biträda vid undersökningar
och utredning i kontoren, hvarigenom all möjlig mångsidighet lios
tjenstemännen kan beredas. Att ovilkorligen föreskrifva, det kontorstjenstemännen
skola uppsätta expeditioner i de mål, hvari de anställt
undersökning, måste kollegium af ofvan anförda skäl i underdånighet
afstyrka.

Om man egnar tillbörlig uppmärksamhet dels å beskaffenheten af
de särskilda ärenden, som i provinskontoren förekomma, och dels å de
många provinsiela skiljaktigheter, som i vårt land förefinnas, skall
man lätteligen vinna den öfvertygelse, att den urgamla och bepröfvade
institutionen af tre provinskontor icke kan rubbas, utan till stor skada
och oberäkneliga svårigheter för de allmänna ärendenas behandling hos

kollegium. Den kontinuitet i besluten och den kännedom om alla de
olika författningar och särskilda föreskrifter, till större delen upptagna
uti icke tryckta kongl. bref, som på mängden af de olikartade målen
böra tillämpas, skulle till icke ringa grad gå förlorad, om den ifrågasatta
förändringen i kontorens organisation skulle komma till stånd,
hvarföre kollegium anser det vara eu oafvislig pligt att på det lifligaste
underdånigst afstyrka en sådan förändring.

Om, på sätt kollegium nu visat, de tre provinskontoren böra bibehållas,
kan med afseende på de förändringar, som, enligt hvad ofvan
är nämndt, inträffat, sedan kollegium afgaf sitt underdåniga utlåtande
öfver löneregleringskomiténs förslag, kollega embete- och tjenstemannapersonal
samt vaktbetjening, icke, utan att göromål ens behöriga gång
äfventyra», minskas i större mån än att densamma kommer att bestå
af en president, fem kammarråd, en sekreterare, tre notarier, en registrator,
en advokatfiskal, en ordinarie tjensteman till advokatfiskal»
biträde, en kamererare och två kammarförvandter å hvarje provinskontor,
en kamererare å arkivkontoret samt en förste vaktmästare och fem
vaktmästare, af Indika en med tjenstgöring i arkivkontoret. Hvad aflöningen
till desse embets- och tjensteman samt vaktbetjente angår, utbeder
sig kollegium att särskild! få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet derå, att notarier och kammarförvandter hos kollegium
hittills varit i åtnjutande af högre aflöning än deras vederlikar inom
andra förvaltande embetsverk; och är förhållandet dermed följande:

Med anledning af derom vid 1862—1863 årens riksdag vackt
motion hade Rikets Ständer fästat uppmärksamheten dervid, att ehuru,
genom den vid 1856—1858 årens riksdag verkstälda lönereglering,
statens tjenstemän, jemte det lönerna mellan de olika tjenstegraderna
jemkades, i allmänhet erhöllo löneförhöjningar till icke obetydliga belopp
och det måste antagas, att jemväl för kammarkollegii notarier,
hvilkas tjenstebefattningar vore både trägnare och mera maktpåliggande
än de fleste deras vederlikars inom andra embetsverk, en dylik förmån
varit afsedd, sfi visade sig dock af eu Rikets Ständer meddelad utredning,
att den för desse tjenstemän då uppförda lön, 2,200 kronor, knappast
öfvers tege hvad som enligt förra aflöningssättet skulle dem i sammanräknade
löneförmåner tillkommit. Vid sådant förhållande och då
någon förhöjning uti ifrågavarande löner syntes vara af billighet påkallad,
anhöllo Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 19 november
1863, det Kongl. Maj:t täcktes låta behörigen utreda, huruvida notarierne
hos kammarkollegium vid då senast verkstälda lönereglering
kommit i åtnjutande af sådan förbättring i aflöningen, som kunde antagas
hafva varit för dem, i förhållande till deras vederlikar inom an -

dra embetsverk, afsedd, samt i annat fall till Rikets näst sammanträdande
Ständer aflåta den nådiga framställning i ämnet, hvartill berörda
utredning kunde gifva anledning. Anbefaldt att inkomma med en dylik
utredning, visade kollegium i underdånigt utlåtande den 2 juni
1865 att, derest de före år 1858 notarierne tillkommande aflöningsförmåner,
bestående af flin, ljuspenningar och andel i expeditionslösen,
denna sistnämnda beräknad i medeltal för de tio åren 1855—1864, fortfarande
lätt af dem bibehållas, dessa aflöningsförmåuer skulle hafva utgjort
sammanlagdt 2,038 kronor 16 öre för hvarje notarie, hvartill för
de två äldste notarierne komme särskild ersättning för minskad sportelinkomst
af skattebrefslösen med 54 kronor 56 öre till hvardera,
hvilka löneinkomster med endast 161 kronor 84 öre i ena och 107
kronor 28 öre i andra fallet understege den lön, som genom den år
1858 verkstälda löneregleringen blifvit desse tjensteman tillagd, och
enär lönerna vid notarietjenstorna hos kollegium före morberörda lönereglering
icke varit större än att de under då varande prisförhållanden
motsvarade hvad deras innehafvare skäligen bort åtnjuta, och den löneförhöjning,
som vid nyssberörda reglering i allmänhet beviljades, jemförelsevis
endast i mindre män tillgodokommit notarierne i kollegium,
hvartill komme att bemälde tjena temäns tid och arbete, i anseende till
målens vidlyftigare och mera invecklade beskaffenhet samt ökade antal,
mera toges i anspråk än motsvarande tj ens temäns inom andra verk,
hemstälde kollegium i underdånighet, att lönerna måtte bestämmas för
kollegii två yngre notarier till 2,500 kronor och för de tre äldre till
3,000 kronor. I samma underdånga skrifvelse fastade kollegium jemväl
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på det förhållande, att, enär målens
antal i kollegium under den senare tiden betydligt hade ökats
samt i de flesta mål utredningar och undersökningar i kollegii kontor
måste verkställas och memorial derifrån afgifvas, den på hvarje kontor
anstälde kamererare icke kunde medhinna att, så skyndsamt som önskligt
vore, besvara dit aflåtna remisser, utan att det blifvit en nödvändighet
att öfverlemna, för handläggning på eget ansvar, dels till kammarförvandten
en del af de mera invecklade malen, hvilka enligt instruktionen
skolat af kamererare!! sjelf behandlas, och dels till kammarskrifvare,
hvilkas pålitlighet och omdömesförmåga blifvit under tjenstgöringen
pröfva cl, de mindre vigtiga målen, vid hvilkas utarbetande
kammarförvandtens biträde vore i instruktionen beräknadt; och som det
derföre vore för ärendenas skyndsamma och säkra gång af högsta vigt,
att kollegium egde dugliga och pålitliga kammarförvandter på sina kontor,
men, utan att äfven för dem beviljades en aflöning, som någorlunda
motsvarade det mödosamma och trägna arbetet, det blefve allt mindre

att hoppas, att personer med de för dessa tjenster erforderliga egenskaper
skulle, helst de inom andra embetsverk lätt nog kunde erhålla förmånligare
och mindre ansträngande befattningar, vilja egna sig åt tjenstgöring
i kollegium, der lör öfrigt Hägra utsigter för framtiden endast
i ringa mån för dem erbjöde sig, hems bild c kollegium i underdånighet,
att lönerna för kammarförvandterne hos kollegium, af Indika en vore
an stöld på hvartdera af kollegii tre provinskontor och en å arkivkontoret,
måtto från 2,200 kronor höjas för de två yngre till 2,500 kronor
och för de äldre till 3,000 kronor. 1 öfverensstämmelse med hvad kollegium
sålunda hemstält, begärde Kong! Maj:t uti nådig proposition
den 27 oktober 1865 angående statsverkets tillstånd och behof löneförhöjning
för notarier och kammarförvandter hus kollegium; men dåden
för de äldre notarierne och kammarförvandterne sålunda föreslagna förhöjning,
hvarigenom deras löner skulle komma att uppgå till 3,000
kronor, möjligen kunde från andra håll föranleda ökade anspråk, ansågo
Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse den 30 maj 1866, sig böra
endast i den mån bifalla Kong! Majrts nådiga framställning i detta
hänseende, att löneförhöjning beviljades hvar och en af kollegii tre äldre
notarier och två äldre kammarförvandter med 600 kronor samt hvar
och en af de yngre notarierne och kammarförvandterne med 300 kronor,
hvarigenom de förres lön ökades till 2,800 kronor och de senares
till 2,500 kronor.

Af hvad nu blifvit anfördt behagade Eders Kongl. Maj:t inhemta,
att notarier och kammarförvandter hos kollegium hittills varit i åtnjutande
af högre aflöning än motsvarande tjenstemän inom de öfriga styrelseverken,
och kollegium kan vitsorda, att de skäl, som betingat detta
förhållande, ännu förefinnas i fullt mätt. Desse tjensteman® likställighet
i afseende på löneförmåner med deras vederlikar inom öfrige styrelseverk
skulle således hafva den påföljd, att de mindre ansträngande
befattningarne inom dessa verk föredrogos och kollegium komme att
sakna personer, som vore skickliga och villiga att bestrida notarie- och
kammarförvandtstjenst hus kollegium. På grund häraf och då aflöningen
bör stå i förhållande till myckenheten och beskaffenheten af det
arbete, som fordras, tror sig kollegium ega grundade skäl att i underdånighet
hemställa, att ifrågavarande tjenstemän, äfvensom registrator!!,
hvilken bör med dem vara likstäld och, i likhet med de yngre notarierne
och kammarförvandterne, nu åtnjuter 2,500 kronor i lön och 500
kronor i dyrtidstillagg, erhålla åtminstone lika aflöningsförmåner med
notarier, aktuarier och arkivarier i hofrätterne, eller 2,000 kronor i lön
och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvartdera
å 500 kronor.

Ehuruväl en ordinarie tjensteman till advokatfiskal^ biträde icke
kan undvaras, torde hans löneförmåner, efter den minskning advokatfiskalens
göromål komma att undergå genom arrendemålens frånskiljande,
kunna och böra sättas lägre än de för notarier och kammarförvandter
här ofvan föreslagna, och kollegium anser derföre, att denne
tjensteman, hvilken torde kunna benämnas fiskal, bör åtnöjas med lika
aflöning som för fiskaler i hofrätterne är bestämd utan ålderstillägg,
enär denna befattning är såsom en öfvergångstjenst att betrakta.

Då kollegii förste vaktmästare har att utöfva tillsyn öfver eu i
jemförelse med hvad förhållandet är inom andra embetsverk stor embetslokal
med derstädes förvarade handlingar, synes det vara billigt att
lian, helst bostad i något kronans hus ej är honom anvisad, erhåller
den förmån, att han, i likhet med kollegii öfrige vaktmästare, erhåller
ett ålderstillägg af 100 kronor, hvarom kollegium ock i sitt förstberörda
underdåniga utlåtande gjort framställning.

Vidkommande derefter anslaget till vikariatsersättningar, renskrifning,
flitpenningar och tillfälliga biträden, så skulle vikariatsersättningarne
under semester, i händelse kollegii ledamöter och i följd deraf
äfven dess notarier fortfarande finge åtnjuta ferier, hvil ket kollegium
nu likasom i sitt nyssberörda underdåniga utlåtande och på deri anförda
skäl förordar, för sekreteraren, registrator!! och kontorens tjenstemän
komma att utgöra 1,908 kronor 33 öre, hvilket belopp, derest ledamöterne
och notarierne i stället för ferier medgifves semester, komme att
ökas till 3,458 kronor 33 öre. Kostnaderne för renskrifning och tryckning
torde kunna beräknas till 3,300 kronor, hvarförutan erfordras
arvoden till en amanuens å hvarje provinskontor och å arkivkontoret
samt minst två amanuenser å kansliet med 1,500 kronor åt hvardera,
hvarjemte äfven registratorn har behof af extra biträde, för hvars aflönande
erfordras 1,000 kronor. Dessa arvoden uppgå således till
sammanlagd! 10,000 kronor. Läggas härtill flitpenningar till extra
ordinarie tjenstemän och vaktbetjente, hvartill för erhållande af jemn
slutsumma kollegium i underdånighet föreslår 2,141 kronor 07 öre, så
uppkommer ett anslagsbehof för nämnda ändamål i ena fallet af 17,350
kronor och i det andra af 18,900 kronor.

Om åter provinskontoren skola ombildas till ett aktuariekontor
och målens beredning omedelbart ledas af kollegii ledamöter, hvilket
dock kollegium af ofvan anförda skäl på det allvarligaste i underdånighet
afstyrker, blifver det oundgängligen nödigt att öka dessas antal till
sex; och då besvärsmålen, hvilka torde kunna beräknas taga två ledamöters
arbetskraft i anspråk, i allmänhet icke fordra någon vidlyftigare
undersökning, synas för dessa två notarier vara tillräcklige. De öfrige

fyra ledamöterne behöfva deremot hvardera två notarier såsom biträden;
och bör notariernes åliggande blifva, att efter kollega bestämmande,
med afseende på deras särskilda fallenhet och insigter, dels under vederbörande
ledamots omedelbara ledning verkställa erforderliga undersökningar
och om de sakförhållanden, som deraf framgå, meddela skriftligt
besked, dels ock att fullgöra de skyldigheter, som nu åligga sekreteraren
och notarierne. En sådan organisation af embetsverket förutsätter,
att notarierne någon längre tid tjenstgöra under samma ledamöter,
hvarföre ny indelning till tjenstgöring icke bör ega rum åtminstone
oftare, än vid början af hvarje år och vid början af höstsessionerne;
kollegium dock obetaget att dervid göra den jemkning, som af omständigheterne
påkallas. Å aktuariekontoret bör finnas eu aktuarie, hvilken
jemte skyldighet att till förvar emottaga och registrera handlingarna
i afgjorda mål äfven bör hafva till åliggande, att verkställa erforderliga
anteckningar i jordeböcker och andra handlingar; att granska
jordeboksförändringsextrakt samt till kollegii åtgärd öfverlemna
dervid uppkommande anmärkningar; att upprätta och till kollegium aflemna
de i § 19 af gällande instruktion för kollegium föreskrifna uppgifter,
som böra vederbörande meddelas, samt att hos kollegium till
behörig åtgärd anmäla sådana mål, rörande hvilka kollegium föroskrifvit,
att dylik anmälan bör vid eu viss tidpunkt ske. A registrafors-,
advokatfiskal- och arkivkontoren böra personal och åligganden
blifva desamma, som, för den händelse de tre provinskontoren bibehållas,
här ofvan är föreslaget; och enahanda är förhållandet med vaktbetjeningen.
Hvad aflöningen för notarierne och aktuarien angår, bör
densamma sä mycket mindre understiga hvad kollegium, under förutsättning
af provinskontorens bibehållande, för notarier och kammarförvandter
föreslagit, som det vid en sådan organisation af embetsverket,
som den här ifrågavarande, af notarierne fordras mera mångsidighet
än nu är förhållandet och aktuarien, jemte sina här förut nämnda , åligganden,
måste förvärfva eu vidsträckt kännedom om kontorets handling;!!'',
för att vid förekommande tillfällen meddela upplysningar.

Hvad anslaget till vikariatsersättningar, renskrifning och tryckning,
flitpenningar och tillfälliga biträden beträffa!'', så enär don nu
ifrågasatta organisationen icke verkar någon ändring i här förut beräknade
utgifter för renskrifning och tryckning samt flitpenningar, blifver
ingen annan ändring i de för ifrågavarande ändamål förut uppgillra
anslag nödig, än dels att, då fem amanuenser erfordras å kansliet, två
å aktuariekontoret samt eu å arkivkontoret, anslaget härtill jemte nödigt
biträde åt registratorn bör beräknas till 13,000 kronor, dels ock
att utgifterna för vikariatsersättningar under semester, i händelse kol -

legii ledamöter och notarier få åtnjuta ferier, hvilket kollegium äfven i
detta fall förordar, här endast utgöra 658 kronor 33 öre, men, om semester
i stället för ferier medgifves jemväl kollegii ledamöter och notarier,
uppgå till 3,158 kronor 33 öre, i följd hvaraf slutsummorna
blifva i ena fallet 19,100 kronor och i det andra 21,600 kronor.

Jemte nu gällande stat (ditt. A), deri behörigt afdrag egt rum
för de embete- och tjensteman, som komma att till domänafdelningen
öfverflyttas, får kollegium, enligt de båda här framstälda alternativen,
bifoga förslag till stater litt. B. och C., upptagande aflöningen, fördelad
i lön och tjenstgöringspenningar, i öfverensstämmelse med hvad vid lönereglering
för andra embetsverk i senaste tid blifvit bestämdt, samt
utvisande slutsummor, ålderstillägg oberäknade, förslaget litt B. å 125,950
kronor, om ledamöterne och notarierne få åtnjuta ferier, och å 127,500
kronor, om äfven desse embets- och tjensteman i stället för ferier medgifvas
semester, samt förslag litt. C. i förra fallet 122,500 kronor och i
senare fallet 125,000 kronor.

Protokoll öfver förefallen omröstning bifogas underdånigst. och
kammarkollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och nndersåter:

TÖNNES HELLM. WRANGEL.
CARL AUG. FEHR. ER. BERGSTRÖM. S. BORGSTRÖM.
ALB. ANDERSON. ER, M. SIVARD.

Referent.

C. J. Hassell.

Stockholm den 22 december 1877.

Litt. A.

Aflöningsstat för kong], kammarkollegium, enligt kongi. brefven
den 5 mars 1858, den 23 november 1860, den 19 april 1861, den
4 december 1863, den 8 juni 1866, den 6 juni 1873 och den 16
juni 1876.

"	j		Tillökning		Dyrtids-
	\|		i lon				tillägg.
Presidenten..................................	9,000	j						9,000
1	kammarråd ............................	5,000	I	—	----	—	1,000	—	6,000	—
2	dito ..........................	10,000			___	—	2,000	—	12,000	—
1	dito ..............................i	4,500	—,------		- -	—	900	—	5,400
2	dito .............................	9,000	— j---		-	—	1,800	-	10,800	—
1	sekreterare ...............................	3,500	— ---	__	__	—	700	—	4,200	—
1	notarie.......................................	2,200	—! 600	—	— -	—	560	—	3,360	_
! 2	dito .....................................i	4,400	—i 1,200	—	■-----	-	1,120	—	6,720
1	dito ....................................	2,200	—! 300	—	—	—	500	—	3,000	--1
]	dito .......................................	2,200	—\| 300	—	- —	—	500	—	3,000	—
1	registrator .................................	2,500	-j---	....	---		500	—	3,000	-i
1	kanslist i registratorskontoret ...	1,200	1	....	—	—	240	—	1,440	—!
1	dito i kollegium.................\|	1,000	-----	—-	--....	—	200	—	1,200	—
3	dito i dito ................	3,000	\|	—	—	—	600	—	3,600
2	dito ................................i	- -	-1 - _	...	2,000	—	- -	—	2,000	—
1	advokatfiskal..........................i	3,500	-1--	—	—	—	700	—	4,200	—
1	kanslist i advokatfiskalskontoret 1	2,000	-1--	—	—		400		2,400	—
1	dito i dito	1,000	•—j--	—	—	—	200	—	1,200	—
1	kamererare...............................	3,500	-1--	—	—	—	700	—	4,200	—
3	dito ..............................	10,500	--j--	—		—	2,100	—	12,600	—
1	kammarförvandt ........,.............	2,200	— 600	—	''	—	560	—	3,360	—
1	dito ......................	2,200	— 600	—		—	560	—	3,360	—
1	dito .....................	2,200	—: 300	—	_	—	500	—	3,000	—
1	dito ........................	2,200	— 300	—	—	—	500	—	3,000	—
1	kammarskrifvare.......................	1,000	600	--	—	—	320		1,920	—
4	dito ......................	4,000	— 2,400	—	—	—	1,280		7,680	—
1	kammarskrifvare.......................	1,000		—	—	—	200	—	1,200	—
4	dito .......................	4,000	— i---	_	—	—	800		4,800
	transport	99,000	—1 7,200	—	2,000	—49,440	—	127,640

	Lön.	Tillökning i lön.	Arvoden.	Dyrtids- tillägg.	Summa.
transport	99,000		7,200		2,000		19,440		127,640
1 förste vaktmästare ..................	600	—	200	—	—	—	---	—	800
1 vaktmästare vid kollegium ......	450	—	100						550
4 dito dito ......	1,800	—	400				----	—	2,200
1 dito i arkivet .............	450	—	175	—	-	—		—	625
1 dito i dito ...............	450	_	175	_	_ _	___			625
Gratifikationer till e. o. tjenste-
män och vaktbetjening ........... Förste vaktmästaren och vakt-		—	—	—	5,000	—	---	—	5,000	—
mästarne vid kollegium ega rät-tighet att jemte sin lön uppbära s. k. sigillpenningar ..................								_
summa	102,750	~	8,250		7,000	-	19,44=0]—	137,440	—
Härifrån afgår lön, lönetillökning
och dyrtidstillägg till embets-och tjenstemän, som komma att till domänafdelningen öfver-flyttas, nämligen:
1 kammarråd ...........................	4,500	—	—	—	—	—	900	•-	5,400	—
1 notarie......................................	2,200	—	300	—	—	—	500	---	3,000	—
1 kanslist ............................... l:ste kanslisten å advokatfiskal-	1,000						200		1,200	—
kontoret ...................................	2,000	—	—	—	—	_	400	—	2,400	—
2 kammarförvandter .....................	4,400	—	600	—	—	—	1,000	—	6,000	—
1 kammarskrifvare......................	1,000	—	— —	—	___	—	200	—	1,200	—
summa	15,100	—	900	_		_	3,200	—	19,200	__
Om från kongl. kammarkollegii
ofvanstående aflöningsstat afräk-
nas lön, lönetillökning och dyr-tidstillägg för ofvannämnde em-
bets- och tjenstemän
återstår	87,650	—	7,350	-	7,000	—	16,240	—	118,240	—
Tillkommer erforderliga arvoden
till arbetskrafternas förstärkande sedan ofvanbemälde embets- och
tjenstemän öfverflyttats till do-mänafdelningen ........................					2,700	_	_ _	___	2,700	_
summa	87,650	—	7,350		9,700	—	16,240	—	120,940	_!

Litt. B.

Förslag till stat för kammarkollegium med bibehållande af de
trcnne provinskontoren.

			Tjenst		Arvoden
''	Lön.		gorings	*	m. in.		Summa		1
			penningar.					\|
1 president ....................	7,600		2,400	-j		_	10,000	_	Efter 5 års tjenst-
1 kammarråd..................	4,400		2,000	_1	— —	—	6,400	—	\| göring inom graden
4 dito .................. 1 sekreterare ..................	17,600 3,000	-	8,000 1,500	..	— —	—	25,600 4,500	—	kan lönen höjas med 600 kronor.
1 advokatfiskal ...............	3,000	_	1,500	—i	_ —	—	4,500	—	Efter 5 års tjenst-
1 kamererare ..................	8,000	--	1,500	i	— —	—	4,500	—	göring inom graden kan lönen höjas med
13 dito ....................	9,000	—	4,500	—	—	—	13,500	—	500 kronor och efter
1 tjensteman i listatjenste-								10 år med ytter-
graden .....................	2,000	—	1,200	—	— —		3,200	—	ligare 500 kronor.
9 dito i dito ..................	18,000	—	10,800	_	— —	—	28,800	—
1 dito i dito .................. 1 förste vaktmästare ... .	1,500 800	—	1,000 300	—	— —	_	2,500 1,100	—	v Efter 5 års tjenst-göring kan lönen
1 vaktmästare..................	500	—	300	—	— —	—	800	—	( höjas med 100 kro-
4 dito .................	2,000	—	1,200	—	—	—	3,200	—	j nor.
säger Anslag till vikariatsersätt-ning, renskrifnings- och tryckningskostnad, ama-	72,400		36,200				108,600
nuensarvoden samt flit-penningar åt extra ordi-narie tjensteman och vaktbetjente för det fall, att ledamöter och nota-
rier medgifvas ferier och endast öfrigetjenste-							17,350
män få semester .........	! •				17,350	—	—
summa	72,400	I-	]36,200	—	17,350	—	125,950	—
Om åter så väl kammar-		I
råden somnotarierneoch					i
öfrige tjensteman undfå semester bör ofvan-				;		1
nämnde anslag å 17,850 kronor ökas med.........	___	I	_ _		1,550	1	1,550	—
summa \|72,400 —	-\|36,20C	—	\|18,900	1-	127,500}—

Litt. C.

Förslag till stat för kammarkollegium, om de trenne provinskontoren
ombildas till ett aktuariekontor.

			Tjenst	-	Arvoden
	Lön.		görings-	m. m.	Summa.
			penningar.
1 president .....................	7,600	_	2,400	____	_____ _	_	10,000	___	Efter 5 års tjenst-
1 kammarråd ..................	4,400	—	2,000	—	— —	—	6,400	—	\ göring inom graden
5 dito .................	22,000	—	10,000	—	— —	—	32,000	—	I kan lönen höjas med
1 advokatfiskal ..............	3,000	—	1,500	—	— __	—	4,500	—	600 konor.
1 kamererare i arkivkon-									Efter 5 års tjenst-
toret ...........................	3,000	—	1,500	—	—	—	4,500	—	göring inom graden kan lönen höjas med
1 tjensteman i listatjenste-							3,200 35,200		500 kronor och efter
graden ....................... 11 dito i dito.................	2,000 22,000	_	1,200 13,200	z	—	z	_	10 år med ytterligare 500 kronor.
1 dito i dito..................	1,500	—	1,000	—	— —	—	2,500	—
1 förste vaktmästare ......	800	—	300	—	— —	—	1,100	—	v Efter 5 års tjenst-
1 vaktmästare................. 4 dito ..................	500 2,000	—	300 1,200	—	—	—	800 3,200	—	\| göring kan lönen ( höjas med 100 kro-’ nor.
säger Anslag till vikariatsersätt-ning, renskrifnings- och tryckningskostnad, ama-	68,800		34,600				103,400
nuensarvoden samt flit-
penningar åt extra ordi-narie tjensteman och
vaktbetjente för det fäll att ledamöter och nota-
rier medgifvas ferier och endast öfrige tjensteman få semester..................					19,100		19,100
summa	68,800	—	34,600	—	19,100	_	122,500	—	!
Om åter så väl kammar-
råden som notarierne och öfrige tjenstemän undfå semester bör of-vannämnda anslag å 19,100 kronor ökas med					j 2,500		2,500
summa	68,800	j—	\|34,600	Lz	21,600	:—	125,000	—

Utdrag af Kongl. Maj:ta och rikets kammar-kollega protokoll,
hållet i Stockholm den 22 december 1877.

Närvarande:

Herr presidenten och kommendören, grefve Wrangel,

Herrar kammarråden och riddarno Fei-ir,

Bergström,

Borgström och
Anderson.

Herr t. f. kammarrådet och riddaren Sivard.

S. D. Herr kammarrådet Anderson föredrog Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 7 i denna månad i fråga om förändrad organisation af kong],
kollegium; och beslöts underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t af det
innehåll registraturet utvisar.

Under öfverläggningen yttrades följande särskilda meningar, nemligen
af

herr referenten:

»Då jag nu går att uttala min åsigt i fråga om de båda alternativa
förslag till organisation af kongl. kammarkollegium, som här kommit
i fråga, så får jag till en början förklara att, derest det förslag, som
afser de tre provinskontorens bibehållande, af kongl. kollegium kommer
att förordas, jag emot samma förslag i afseende på embete- och
tjenstemännens antal och aflöningsbelopp icke har något att erinra.

Vid öfvervägande af de olika förslagens företräde, förbiser jag
visserligen icke, att det nyssnämnda förslaget bibehåller de grunder,
hvarpå kongl. kollegii nuvarande organisation livilar, och att detta
embetsverk med densamma under eu lång tidsföljd, såsom jag vågar
tro, på ett tillfredsställande sätt fyllt sin uppgift; men jag kan å andra
sidan icke undgå att fästa uppmärksamheten vid de stora förändringar

kong], kollega göromål undergått, sedan nu gällande instruktion den
16 februari 1838 utfärdades. En stor del af de göromål, som då ålågo
provinskontoren, och hvilka företrädesvis erfordrade beredning af tjensteman
med sådan utbildning, som i allmänhet erhålles på den kamerala
sidan inom embetsverken, hafva nemligen antingen blifvit öfverflyttade
till andra embetsverk eller genom förändrad lagstiftning eller andra
omständighet'']- till eu del alldeles upphört och till eu del väsentligen
förminskats. I detta afseende utbeder jag mig att lä. erinra: att granskning
af generalförslag öfver reparationer a kronans lins och byggnader
jemlik! kong!, brefvet den 6 mars 1849 numera åligger öfverintendentsembetet;
att granskning af köpeskillingsbelopp in. in. vid
utfärdande af skattebref å kronoegendomar, sedan sådana försäljningar
jemlikt kongl. kungörelsen den 15 december 1848 med få undantag
öfvertagits af konungens befallningshafvande och de i samma kungörelse
föreskrifna uträkningar öfver skatteköpeskillingarne i provinskontoren
granskats, nu kan sägas hafva inom nämnde kontor nästan
upphört; att mål i fråga om uppgörande och pröfning af liqvidationer
rörande äldre hemmans by ten och ersättningsmål emellan kronan och
enskilde samt om meddelande af införsel i kronans räntor och jord
till ersättning för fordringar hos kronan numera icke förekomma; att
handläggning af frågor om sökte nya hemman sbyten, om ödeshemmans
upptagande och friheter med öfrige vilkor dervid samt om förmedling
i mantal och ränta numera mycket sällan förekommer; att skattläggning
å mjöl- och såga]varnar jemligt kongl. kungörelsen den 30 december
1863 upphört; att skattläggning och tiondesättning å jord,
sedan samtlige rekognitionsskogar nu blifvit skattlagde, icke med undantag
för afvittringarne i de norra länen, Indika mål oj tillhöra kongl.
kollegium, kunna blifva af någon vidsträckt omfattning utan efter all
anledning tvärtom småningom blifva allt färre; att afgörande af ärenden
rörande skyldigheten och sättet att utgöra indelta hemmansräntor,
tionde och afradsspannmål samt om deras levererande eller forslande i
följd af räntornas och kronotiondens omsättning och indragning till
statsverket upphört; att sedan, jemlikt kongl. brefvet den 19 augusti
1870, den skyldighet att biträda med de allmänna posternas fortskaffande,
som dittills ålegat posthemman i riket, upphört, ärenden rörande
hemmans indelning till postföring samt posthemmans friheter och skyldigheter
icke vidare förekomma.; samt att, sedan det jordeboksarbcto,
som af särskild!, tillförordnade tjensteman inom kongl. kollegium förehafves,
blifvit afslutadt, frågor om ändringar i jordcböckernaneke torde
till någon stor mängd förekomma.

Min afsigt är ingalunda att påstå, det provinskontorens tjenste -

män genom den lättnad i arbete, som sålunda vunnits, hafva mindre
ansträngande sysselsättning nu än förut. Tvertom finnes det för dem
genom den i senare tider skedda betydliga tillökningen af mål, som
angå den allmänna hushållningen, fullt upp att göra, och detta framgår
deraf, att oaktadt träget arbete åtskilliga mål först temligen långt
efter deras remitterande kunna besvaras. Men provinskontoren kunna
efter ofvannämnde förändringar i deras göromål icke sägas vara några
egentliga räkenskapsverk, der sifferarbete är hufvudsak; ty de enda
räkenskaper, som utgöra föremål för kontorens handläggning, jordeboksförändringsextrakten,
äro ej af någon synnerligen vidlyftig beskaffenhet.
Provinskontorens hufvudsakliga åligganden bestå uti att afgifva
utlåtanden, och nödvändigheten att för målens handläggning inlåta sig
i undersökningar rörande äldre kamerala förhållanden förekommer allt
mera sällan. Då kommunikationen emellan kong], kollega ledamöter
å ena och provinskontoren å andra sidan vanligen endast är skriftlig,
sä äro provins kon toren nästan att anse såsom särskilda embetsverk
inom kong! kollegium, och det synes mig vara tydligt att göromålen
härigenom gå långsammare än om ledamöter ne stode i mera omedelbar
beröring med provinskontorens tjenstemän. De mål, som remitteras
till provinskontoren, måste inläsas af kamererare!! eller den tjensteman,
som deri afgifver utlåtande, af den föredragande ledamoten och slutligen
af notarien, som skall uppsätta den utgående expeditionen. Jag
är visserligen ingen motståndare till grundsatsen om arbetets fördelning,
men här kan det ej egentligen blifva fråga om fördelning åt arbete1,
ty alla tre nu nämnde personer måste genomläsa målet, om ock
för i viss män olika ändamål, och det synes mig, som skulle antalet
af dem, som måste inläsa målen, kunna minskas till två, nemligen den
föredragande ledamoten och den tjensteman, som icke allenast under
hans omedelbara ledning verkställer utredningen utan äfven uppsätter
den utgående expeditionen. Genom eu sådan förenkling skulle grundlig!)
eten i ärendenas behandling sä mycket mindre äfventyras, som
deras afgörande alltid kommer att sko kollegialt, Men en annan mycket
afse värd fördel skulle härigenom vinnas, nemligen en förbättrad
utbildning af kong], kollega tjenstemän. Kong!, kollega tjenstemän
utbildas nu nästan utan undantag antingen endast på kansliet eller ock
endast på kontoren. Den ene blifver på detta sätt mycket användbar
till uppsättande af utgående expeditioner, men är alldeles ovan att bereda
ett mål och. derom bilda sig ett sjelfständigt omdöme, den andre
åter blifver erfaren i det senare hänseendet, men saknar all vana vid
att uppsätta en utgående expedition. Utbildningen af kong], kollegii
tjenstemän är således påtagligen ensidig, och detta förorsakar dem som

blifva ledamöter ganska stora svårigheter, Indika de blott långsamt om
eris någonsin kunna fullständigt öfvervinna. Genom denna ensidiga
utbildning sakna äfven kong], kollega tjensteman den utsigt till befordran
utom ämbetsverket, som de med afseende på mångsidigheten i
dess göromål och deras ofta invecklade beskaffenhet vid eu bättre utbildning
otvifvelaktigt skulle ega ej blott till nytta för sig sjelfve utan
äfven för kongl. kollegium, som derigenom kunde påräkna större tillgång
på skicklige tjensteman, än derest provinskontoren varda bibehållne
antagligen blefve förhållandet.

Af dessa skäl anser jag det förslag till verkets organisation, som
afser provinskontorens borttagande, för embetsverkets framtida verksamhet
vara det ändamålsenligaste och mest fruktbringande.)»

och af herr kammarrådet Borgström:

»Förslaget'' att malen skola i kollegium beredas under ledamöternes
omedelbara ledning hyser jag icke ringaste betänklighet att biträda.
En sådan ledning kan näppeligen bestå i annat än att, vid öfverlemnande
till vederbörande tjensteman af handlingarne uti inkomna mål
för nödiga undersökningars verkställande, ledamoten uppgifver, der så
med säkerhet ske kan, Indika förhållande]! böra utrönas samt att, sedan
efter fullbordad undersökning i ett mål memorialet eller promemorian, som
upptager de uppdagade förhållandena, kommit ledamoten tillhanda, han
tillser att undersökningen är, så vidt handlingarna utvisa, fullständig
eller i motsatt fall varder vederbörligen kompletterad. Under den tid
jag innehaft kammarrådsbefattning, har jag nästan alltid sjelf föranstaltat
om ofullständiga undersökningars komplettering, till undvikande af
besväret med måls föredragning i kollegium blott för framkallande af
dess beslut derom. Men deremot kan jag icke finna, att skyldighet
för ledamöterna att leda målens beredning bör föranleda provinskontorens
förening till ett kontor, och tvifla!'' på att under berörda förhållanden
en dylik förening blefve nyttig. Jag tror, att så länge de
tjensteman, som verkställa undersökningarna i kollegium, äro för desammas
fullständighet ansvarige, provinskontoren böra bibehållas, sådane
de äro, med sina kamererare och kammarförvandt!''!'', som handlägga,
de förre med större erfarenhet de vigtigare målen och kammarförvandterna
de öfriga.

Min åsigt är dock ingalunda, att med den af mig tillstyrkta obetydliga
förändringen allt blifver väl bestäldt. Tvärtom är jag öfvertygad,
att större både grundlighet och skyndsamhet i målens behandling
skulle åstadkommas, om provinskontoren indrogos och målens fullständiga
beredning komma att åligga ledamötornc sjelfva, biträdde dervid
af tillräckligt antal tjensteman, med skyldighet att på leda -

möternes befallning'' verkställa förberedande undersökningar samt att,
med ansvarighet för desammas fullständighet, meddela de utdrag af
kollega handlingar, statistiska uppgifter och andra upplysningar om
bestämdt uppgifna förhållanden, som ledamöterne af dem äskade. Men
äfven om jag både tillräcklig tid att utarbeta ett förslag till kollega
ombildning i denna riktning, skulle jag af mer än ett skäl tveka att
nu framlägga ett sådant. Ännu tillhör kollegium en mängd mål, som
hvarken kräfva större insigter i kamerallagfarenheten för att rätt afgöra®
eller påkalla några undersökningar, såsom mål angående väghållnings
- och skjutsskyldighet, folkskollärares aflöning m. It. Jag tror
och hoppas, att dessa mål snart skola gå kollegium ifrån. Men vid
en dessförinnan företagen ombildning af kollegium efter nämnde grund
måste desamma i anseende till sin egna art frånskiljas kollegii öfriga
mål för att handläggas af särskilda ledamöter, hvarigenom verket
blefve splittradt i tvenne delar, som saknade nästan allt samband med
hvarandra och h vil ka det skulle blifva verkets chef svårt nog att sammanhålla.
Vidare skall, i händelse Kongl. Magt lemnar nådigt bifall
till kollegii under gårdagen gjorda underdåniga hemställan om uppdragande
åt mig att leda och sjelf deltaga uti jordeboksarbetet, hvarigenom
just eu sådan arbetsfördelning, som jag påpekat, blifver inom
kollegii jordeboksafdelningar införd, tillfälle yppa sig att pröfva densammas
lämplighet, hvilket torde böra begagnas, innan den vidare
utsträckes. Härtill kommer slutligen att, sedan nya jordeböcker för
alla rikets län blifvit upprättade och faststälde, kollegium antagligen
skall mera sällan blifva besväradt med mål, som fordra vidlyftiga undersökningar;
hvarföre den antydda ombildningen af verket då skall
kunna med mera trygghet och lätthet än nu verkställas.

Af dessa skäl anser jag försigtigast att provinskontoren ännu
bibehållas; finnande jag vid hvad kollegium beträffande tjenstemännens
derstädes antal och aflöning föreslagit icke något att erinra.))

Herr presidenten, som i öfrigt instämde i kongl. kollegii underdåniga
utlåtande, ansåg sig böra särskildt anföra:

»Det kunde väl tyckas som om de mål och ärender, hvilka hos
kongl. statskontoret förekomma, vore af större vigt än de som handläggas
af kongl. kammarkollegii provinskontor, enär hvardera af de
förra handlar om inkomster eller utgifter af hundra- och tusentals
kronor, medan föremålet för de senare, om det i penningevärde uppskattas,
vanligen endast rör sig omkring eu årlig utskyld eller statsinkomst
af några få kronor. Men härvid förekommer dock, att på
fullständig!leten och riktigheten af de hos kongl. kollegium befintliga
jordeböcker, tiondelängder, indelnings- och roteringsverk samt andra

anteckningar och handlingar beror kunskapen om all jords i Sverige
natur, skattskyldighet och bidrag till forsvarsväsendet-, samt att det
alltså ar al största vigd lör staten och jordegarne, icke allenast att
anteckningarna derom med noggranhet förvaras, kompletteras och efter
bolin 1 rättas, utan ock att kännedomen om de skiljaktig"! beskattningsförhållandena
i riket pa ett lelVande sätt bibehålies och fortplantas hos
de embets- och tjenstemän, som dermed hafva befattning. Om det nu
kan gå för sig- för en statskommissarie att med biträde af eu eller
några få revisorer och bokhållare sjelf bereda alla de till hans embete
hörande mål, Indika oftast torde bestå i tillämpning af årligen utfärdade
stater och nyligen ankomna kong], bref, sä ställer sig saken deremot
helt annorlunda för eu ledamot i kongl. kollegium, der malen
ofta föranleda undersökning af förhållanden, Indika sträcka sig långt
tillbaka i tiden; och lian blifver derigenom vida mer än den förre beroende
af sina biträdens insigter, skicklighet och pålitlighet.

Skulle nu, enligt det alternativt framställa förslaget, de tre
provinskontoren förvandlas till ett aktuarie kontor med eu okontrollerad
aktuarie till ende ordinarie tjensteman, sa vore man ej viss på, att
ens de anteckningar i jordeböcker och andra längder, hvilkas vigt jagsökt
visa, be hörig en verkstäldes, sa vida icke kongl. koll egal ledamöter
ålades att vaka äfven deröfver, hvilket vore för dem dels betungande,
dels alltför underordnadt, Eu sådan aktuarie, om lian konnne
att granska jordeboksforändringsextrakteii och meddela de uppgifter,
Indika enligt 19 § i kongl. kollegii instruktion skola till andra embetsmyndiglieter
aflemna^, ko linne väl antagligen att tillse, det förändringar,
som verka på kronans uppbörd, blefve antecknade, enär detta
i och för berörda åliggandes fullgörande erfordrades, men det vore
icke sa säkert, att andra anteckningar, hvilka likväl äfven äro afvigt,
såsom angående jordafsöndrmgar och afgälder derför in. in., med lika
noggranhet verkstäldes. Helt annorlunda förhåller det sig med provinskontoren,
Indika alltid måste vara angelägna att anteckna allt som
verkar någon förändring- i jordens natur och utskylder af ett eller annat
stag, emedan det för deras och kongl. kollegii handläggning af
framdeles förekommande mål är oeftergiflig! Den ifrågakomne aktuarie^
kännedom af kontorens handlingar blefve säkerligen icke större
än andra dylika tjensteman*!, enär lian likasom de endast konime atr
förvara, men ej att bearbeta deras skatter.

Att och hvarföre de tre provinskontoren med deras kamererare
böra bibehållas, har jag redan i mitt yttrande till kongl. kollegii protokoll
den 11 oktober 1875, då frågan om kongl. kollegii förändrade
organisation senast förevar, sökt efter förmåga ådagalägga. Det är

redan ganska mycket för én kamererare med sina bitraden moln kontoret
att öfverskåda de särskilda beskattningsförhallanderne för en
tredjedel af riket, icke allenast i deras grunddrag utan ock i alla deras
detaljer • och då numera k a merallagfa renheten läres såsom bisak vid
våra universitet samt af yngre jurister och tjensteman i _ allmänhet omfattas
med föga intresse, är det af så mycket större vigt, att kännedomen
deraf koncentreras i kongl. kollega provinskontor hvarest den
uppfostrande kammarskrifvaregraden i allt fall för framtiden kommer
att saknas. Om genom de undersökningar, som der verkställas, målens
pröfning och afgörande i någon män fördröjas, så vinner man
dermed i stället i säkerhet och grundlighet, hvilken forman sa mycket
mindre bör för vinnande af skyndsamhet i ärendenas. behandling uppoffras,
som de hos kong], kollegium förekommande frågor i allmänhet
icke äro af sa brådskande beskaffenhet som inom flere andra embetsverk.
Sådana undersökningar måste, då det är fråga om försvarsverket,
alltid sträcka sig tillbaka till det sjuttonde århundradet och, i
fråga om ecklesiastika förhållanden, äfven ofta till det sextonde, hvarjemte,
rörande hemmans och lägenheters natur och skattskyldighet,
bytes och reduktions in. fl. handlingar ej sällan behöfva radfragas.
Genom att dessa arbeten sjelfständigt utan särskild fingervisning verkställas
af kontorens tjensteman uppöfva» deras skicklighet och sjef -verksamhet; och likasom ansvaret derför hvilar på dem, sa tillfaller
dem ock hedern deraf och grundlägger deras vidare användbarhet ocli
befordran. Att handlingarne, innan ett mål expedieras, behöfva genomgås
först af kamererare!! eller kammarförvandt©!!, derefter åt föredragande
ledamoten och slutligen af sekreteraren eller notarien, som
uppsätter expeditionen, föranleder icke större omgång än nu inom statsdepartementen,
der sådant efter hvartannat sker af byråchefen, departementschefen
samt stundom äfven af expeditionschefen och kanslisekreteraren;
men derigenom, att kongl. kollega kontor sjelfständig
handlägga målen, vinnes äfven den fördel, att kontoren derunder, såsom
ofta skett, kunna upptäcka ett förut förbisedt förhållande rörande
jordnatur eller beskattning af ett eller annat slag samt deruti taga
initiativ genom anmälan hos kongl. kollegium, hvilket eljest skulle

komma att förfelas. ^ . o , . ,, •

Hvad kongl. kollegii ledamöter beträffar, sa antager jag, att ingen
befordras till en sådan plats utan att äga fullt nöjaktig insigt i
kameral- och ekonomilagfarenheten, så att lian kan med sakkännedom
deltaga i beslut öfver alla deri förekommande frågor. Men detta ar
nånting helt annat och mera omfattande än att vara hemmastadd i
hvarje detalj af ett särskildt kameralförhållande, och det ar derföre

icke sagdt, att lian är lika tjenlig att anställa eller leda undersökningen
angående ett sådant som kamererare.!! i ett provinskontor, hvilken
är mera förtrogen med alla dess anteckningar och handlingar. Sedan
en dylik undersökning skett bör han dock, jemte sina kolleger, äga
förmåga dels att bedöma, huruvida den är för ändamålet fullständig
samt föranstalta om komplettering deraf i mån af behof, dels ock, och
måhända mera än den som förrättat undersökningen, att draga resultaten
deraf samt fatta och formulera beslut i målet, hvilket alldeles
icke är detsamma som att samla materialierne dertill. Antagligen
komma framdeles som hittills och till förmån lör verket befordringar
till ledamotsplatser i kong], kollegium att ske icke mindre ofta från
dess kansli- och advok attisk nisk ontor än från provinskontoren. Tjenstgönngen
inom de förra utbildar icke lika mycket som i de senare
kännedomen om beskattningsväsendets partikulariteter, . men deremot
vinnos derigenom större vana vid att uppsätta beslut, äfvensom genom
afhörandet af kong], kollega öfverläggningar och talans förande i
förekommande frågor eu erfarenhet i författningarnas tillämpning, som
är af lika mycket gagn för ärendena som den förra; och det är endast
i den män provinskontorens tjensteman i afgifna utlåtanden visat
prof på säkert omdöme och stilistisk förmåga som äfven de höra vinna
befordran till ledamotsplats. Att nu ålägga en, som hunnit till en sådan
plats, att deltaga uti och ansvara för detaljundersökningar,, hvarvid
lian icke är van, vore visserligen lika obilligt, för att ej säga
skadligt, som att dervid fortfarande binda eu annan, hvilken genom
sitt erhållna uppsteg skäligen borde vara derifrån befriad. Om en
ledamot måste sjelf leda hvarje undersökning i mål tillhörande hans
departement, som erfordra en sådan i kontorens handlingar, och om
hvarje expedition skall uppsättas under hans omedelbara inseende, så
blir lian .aldrig någonsin fri från omtanka!! om andra mål än de, Indika
ior tillfället bero på handläggning i orterna, utan belastas deimed
jemte de mål lian har att såsom färdigberedda föredraga och de expeditioner,
som skola granskas och till justering aflemnas, hvilket dock
vore alldeles tillräckligt för att upptaga hans tid och verksamhet.
Får deremot ledamoten, såsom hittills, remittera de oberedda .malen
till sjelfständig handläggning af provinskontoren, likasom af arkivkontoret,
samt öfverlemna de föredragna akterna till uppsättning af vederbörande
expeditionshafvande, för att sedermera återfå de förra med en
val gjord undersökning och de senare med eu väl uppsatt expedition,
så vinna alla derpå; han sjelf, tjenstemännen och ärendena, emedan
livar och eu då samtidigt håller på med sitt verk med lust och sjelitan
ko, då det deremot är att befara, att tjenstemän, som arbeta under

ledamotens omedelbara ledning, ej verkställa mera än hvartill de af
honom anvisas, hvithet lätt kan vålla .sorglöshet och ensidighet i ärendenas
behandling.

I)å kongl. kollegium bär att behandla både kameral- och ekonomimål,
är detta embetsverk att betrakta som ett slags högre länsstyrelse.
försedt likasom denna med både kansli och kontor, endast med
den åtskilnad, att kansliet hos kongl. kollegium förer pennan äfven i allt
som rörer kontorens arbete sa vidt det utgår utom verket. För att nu
kunna arbeta med framgång inom hvardera al dessa utdelningar lordras
särskilda anlag, fallenheter och uppfostran, såsom här ofvan sökt
visas, och dofta har man i afseende pa länsstyrelsernas organisation sä
val insett, att kansli- och kontorsgöromål der aldrig sammanblandas,
om än landssekreterare och landskamererare ofta måste taga kännedom
om hvarandras arbeten, i synnerhet vid de tillfällen då de tillsammans
fungera såsom landshöfdingeembete. Men öfvergång från deri ena utdelningen
till den andra äger sällan rum alunit än i dem lägsta graden,
som vanligen består af oexaminerade biträden, Indika ömsom kunna
användas såsom landskanslister och landskontorister till dess man upptäcker
för hvilket slags göromål hvar och eu bäst passar. Likaså
lärer det väl äfven till största fördel kunna och böra gä inom kongl.
kollegium. Redan nu är det ganska vanligt, att personer söka inträde
derstädes såsom »extra ordinarie tjensteman», och desse fa da tjänstgöra
både på kansli- och kontorssidan samt vinna befordran inom den
afdelning, för hvilken de visa mesta håg och skicklighet. Men att
helt och hållet nedbryta skrankorna emellan kansli och kontor, så att
den ene skulle mot sin böjelse sysselsättas med uträkningar och undersökningar
samt den andre på samma sätt med expeditioners uppsättning,
kan icke vara tjenlig! hvarken för personerna eller ärendena,
enär endast undantagsvis någon lika mycket egnar sig för det ena
som för det andra. T sjelfva kongl. statskontoret tinnes ju ett kansli,
som sköter verkets korrespondens, och då denna inom kongl. kollegium
är vida betydligare och svårare, behöfves ett sådant der ännu
bättre.

Enär med förevarande fråga, i afseende på löneregleringen, äfven
sammanblandats den om ferier eller semester för ledamöter och
notarier, kan jag icke annat än i underdånighet afstyrka feriernas utbyte
mot semester, äfvensom dessas förkortning. Då handläggning af
arrendemålen, Indika icke väl medgifva begagnande af ferier, härvid
icke kommer i betraktande såsom tillhörande en särskild domänafdelning,
och de öfriga ärendena för det mesta icke äro af så löpande
beskaffenhet, att föredragningen deraf ej kan tåla ett par månaders

uppskof, så är det i min orubbliga tanke vida bättre att medgifva ett
sådant än att forcera deras pröfning och afgörande medelst, tillfälligt
förordnade ledamöter, hvilka i allmänhet icke kunna antagas äga den
insigt och erfarenhet som dertill erfordras. Genom sjukdoms- och andra
förfall för ordinarie ledamöter blir nog ändå tillfälle att dertill,
när så fordras, använda skicklige tjensteman inom verket. Och som
kongl. kollega göromål äro mödosamma och ansträngande, är det ytterst
behöfligt för ledamöterne, att ferietiden bibehålies vid två månader,
dcstoheldre som minst de första fjorton dagarna deraf i allt fall
åtgå innan alla expeditionerna för den föregående arbetstiden hinna
uppsattas och justeras, för att ej tala om deras underskrift, hvilken
kan af öfrige ledamöter besörjas. Inom kongl. kollegium är förhållandet
nemligen icke sådant som i kongl. statskontoret, att en ledamot
kan i fullt mått begagna sin semestertid från första dagen till den
sista.

I betraktande af allt hvad som nu anförts, och dä af de förslagsvis
uppgjorda staterna det som afser provinskontorens bibehållande
och ferietid för ledamöterne slutar på en summa 125,950 kronor, men
det som går ut på aktuariekontor och semester upptager ett belopp af
125,000 kronor, således en besparing af ej fullt 1,000 kronor, anser
jag det förra alternativet till organisation och lönereglering vara det
enda antagliga, och kan som president ej undgå att i djupaste underdånighet
reservera mig för följderna af eu förändring, som jag finner
betänklig». Som ofvan.

In fidem
E. J. Hassel!.