VÄCKT FÖRSLAG OM AFSKAFFANDE AF DEN INOM LUNDS STIFTOCH HALLAND UTGÅENDE HELGONSKYLDEN (Statens offentliga utredningar 1898:2)

KAMMARKOLLEGII

UTLÅTANDE

MED ANLEDNING AF

VÄCKT FÖRSLAG OM AFSKAFFANDE AF DEN INOM LUNDS STIFT
OCH HALLAND UTGÅENDE HELGONSKYLDEN.

STOCKHOLM

IVAR HAGGSTRÖMS BOKTRYCKERI

1897.

,''ir

i ». *

iVA )/, i

tf M '' • H

Till Konungen.

Sedan inom Riksdagen förslag väckts, dels att den inom Lunds stift
och Halland utgående helgonskylden måtte, der den icke ingått i presterskapets
aflöning, helt och hållet upphöra att utgå, dels ock om föranstal -

tände af en utredning i samma syfte, har Riksdagen uti underdånig skrifvelse
den 6 maj 1891, med anförande, att, då de uråldriga skatteförhållandena
inom vårt land, såvidt möjligt, borde ordnas, frågan om upphörande
af den inom ofvannämnda landsdelar utgående helgonskylden icke borde
undanskjutas, att ett afskaffande af ifrågavarande, i äldre tider till presterskapets
och klockares aflöning utgående, men sedermera äfven till andra
med dess ursprungliga bestämmelse jemförliga ändamål anvisade skatt visserligen
icke torde kunna ega rum utan att måhända i dess ställe andra
afgifter pålades, men att denna fråga i allt fall syntes kräfva en i antydda
syfte verkstäld utredning, hvilken ej torde kunna åstadkommas annorlunda
än genom Eders Kongl. Maj:ts föranstaltande, i underdånighet anhållit, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa eu utredning, om och under
hvilka vilkor den i Lunds stift och Halland utgående helgonskylden måtte
kunna upphöra att utgå, samt derefter hos Riksdagen göra den framställning
i ämnet, hvartill förhållandena kunde befinnas föranleda.

Genom nådig remiss den 5 juni 1891 anbefaldt att i detta ärende,
efter vederbörandes hörande, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt
utlåtande, har kammarkollegium satt vederbörande kyrkoförsamlingar
samt öfriga, hvilkas rätt kunde anses vara af frågan beroende, i tillfälle
att deruti sig yttra, ehuru endast en del häraf sig begagnat, äfvensom
infordrat underdåniga utlåtanden af domkapitlen i Lund och Göteborg
samt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads, Malmöhus,
Blekinge och Hallands län, hvilka senare embetsmyndigheter jemväl öfverlemnat
åtskilliga uppgifter angående helgonskylden i de särskilda församlingarna
in. m. äfvensom yttranden afgifna af en del länsmän och kronofogdar.

Redan under katolska tiden utgick helgonskyld (helneskyld) till såväl
prester som degner (klockare) i Skåne, Halland och Blekinge; ett af erkebiskop
Birger år 1503 utfärdadt bref innehåller i detta afseende att, sedan
kyrkoherden i Arrie Morten Boesön tillkännagifvit, det några hans socknemän
icke velat gifva honom den rätta »sognerente», »å satt landemöde i
Lund, effter de gamle danne mänds sigelse, som tillforne hafde wserit i
dom och rette i samme sag för Arche-Bisp Tue och Arche-Bisp Jens»,
afsagts följande, af erkebiskopen i Lunds domkapitel faststälda dom, »att
hvar 2 hedske waar siddendis med adskild disk och dug, och hafde skild
ager och eng, huus och grund, och liuer weed sin jord och adskillige ager
åt plöije och erie, och atskillige enge åt slaa och bruge, huer effter sin
willie, och sig till nytte, de skulle giöre och gifwe deris sognepraister och
degne tho hellneskylder, och som de ere fleere åt tage deris sogneredsell
till dennem, saa bör dem och åt giöre tuende helneskylder redsell igien.

Desligeste oclisaa giörende bönder tuende helneskylder, som haffvve tuende
gaarder under sig och bruger ager och eng; och gifwer till jorddrotten
tuende landgilder; men huor 2 bönder sidde i een gaard och den ene
laaner den andre nogen ager eller eng for willie eller wenskabs skyld; de
giöre icke liden een helnedsskyld».

I den efter reformationen utfärdade danska ky r k o o r di 11 an t i en af den
14 juni 1539 tillförsäkrades prester och klockare att fortfarande få uppbära
hvad de i biskoparnes tider åtnjutit, således äfven helgonskylden,
hvilken enligt en nådig förordning af den 1 oktober samma år skulle utgå
till klockarne i Skåne med 2 skäppor af hvarje »sognemand»; och har uti
den med anledning af Fredrik II:s bref den 11 augusti 1569 upprättade
så kallade Lunds stifts landebok för de flesta socknar i Skåne, Halland
och Blekinge under rubrik: »reditus pastoris» och »reditus leditui» upptagits
bland annat den presten och klockaren tillkommande helgonskyld
antingen med en summa för socknen i dess helhet eller med det belopp,
som utgick från hvarje helgonskyldspligtig egendom (gaard, mand, någon
gång qvarn eller fästa) inom socknen.

Den klockaren tillkommande helgonskyld uppbars af honom ej allenast
för hans verksamhet till kyrkotjenstens, särskilt kyrkosångens upprätthållande,
utan äfven för den undervisning, han hade till åliggande att
lemna socknens barn.

Redan tidigt hade emellertid åtskilliga klockaresysslor jemte dermed
förenade inkomster blifvit disponerade för stadsskolornas behof; så stadgades
i kyrkoordinantien af år 1539, att de landtsocknar, som lågo nära
köpstäderna, skulle taga sig »sognedegner» af skolorna och låta dem till
hjelp vid studierna få uppbära den vanliga räntan, deribland helgonskylden,
och i nådigt bref den 24 mars 1568, att, då mångenstädes uti Skåne
soeknemännen uti socknar närmare städerna icke ville hafva »degner» af
skolorna, såsom ordinantien utvisade, utan sjelfve togo till degner hvilka
de behagade, somlige alldeles olärde och oduglige att undervisa socknens
ungdom i deras barnalärdom och att göra vederbörlig tjenst i kyrkan, så
skulle, när de »landsdegner», som befunnes i någon socken, belägen 2 mil
nära städerna, doge eller på annat sätt komme från socknarne, ditsändas
personer från skolorna i närmaste städer, att superintendent och skolmästare
borde hafva inseende deröfver, att i socknarne tillsattes personer, som
voro så lärde och förståndige, att de kunde göra den tjenst, som ålåge en
degn, samt undervisa ungdomen, och att soeknemännen skulle till dessa
personer utgöra den årliga ränta, som tillkomme en degn efter ordinantien.
Detta tillvägagångssätt hade dock den olägenhet med sig, att ej endast
lärjungarne i skolorna blefvo försummade, utan äfven församlingarna

kommo i saknad af nödig betjening till sina hemmavarande barns undervisning,
hvarför den förändring snart vidtogs, att skolorna i stället för att
utskicka sina disciplar till 6ocknarne, vanligen läto förrätta klockaretjensten
genom särskilda substituter, bvilka erhöllo en del af klockarelönen, hvaremot
återstoden, särskildt helgonskyld»!, tillföll skolorna och af dem användes
dels till aflöning åt lärare, dels till understöd åt disciplar.

Vid föreningen med Sverige blefvo prester och klockare i förenämnda
landskap ej allenast genom fredsfördragen utan äfven genom Malmö recess
och särskilda resolutioner tillförsäkrade att fortfarande få uppbära sina
gamla inkomster, deribland således äfven helgonskylden; och har denna
rättighet sedermera vid upprepade tillfällen blifvit bekräftad. Så innehålla
8 och 15 punkterna af kongl. förordningen den 16 oktober 1723 angående
skånska presterskapets uppbörd af deras åhörare, hvilken blifvit stadfästad
i presterskapets privilegier af samma dag, att presterskap och klockare
finge bibehålla helgonskylden i de socknar, hvarest densamma bevisligen
af ålder utgått samt ej blifvit afskaffad; och i Kongl. Maj:ts stadfästelse
den 9 juni 1747 på den emellan presterskapet och allmogen i Blekinge
träffade förening om presträttigheterna stadgades, dels i 11 punkten, att
de socknar, hvilka förut utgjort helgonskyld till presterskapet, fortfarande
skulle erlägga densamma, dock efter skedd öfverenskommelse mot befrielse
från deltagande i prestgårdsbyggnad, dels i 13 punkten, att, då klockarne
hade i uppdrag att jemte det de förrättade klockareembetet jemväl undervisa
ungdomen, den så kallade helgonskylden fortfarande skulle utgå i de
församlingar, der sådan från gamla tider blifvit till dem erlagd, hvaremot
i de socknar, der någon helgonskyld icke erlades, i stället skulle utgöras
den så kallade klockareskäppan af hvart hemman, litet eller stort, efter
numren.

Den till presterskapet anslagna helgonskylden synes hafva blifvit redan
tidigt afskaffad i många församlingar, men utgjordes i åtskilliga ännu
vid den tid, då genom nådiga förordningen den 11 juli 1862 en allmän
reglering af presterskapets löner påbjöds.

I sagda förordning nämnes helgoskylden ej särskildt, men har meningen
tydligen varit, att densamma skulle, för den tid löneregleringarna
blefve gällande, jemte tionden och öfriga jorden åliggande utskylder till
presterskapet, utbytas mot andra afgifter, fördelade efter de i nämnda förordning
för sistberörda utskylder angifna grunder.

För klockarne, som, jemte tjenst i kyrkan, fortfarande hade att ombesörja
barnundervisningen i församlingen, utgjorde helgonskylden en ganska
väsentlig del af deras inkomst.

Från de församlingar, hvilkas klockaresysslor disponerats för stads -

skolornas behof, utgjordes denna utskyld liksom under danska tiden, helt
eller delvis, till skolorna, hvilka vanligen ombesörjde klockaretjenstens
uppehållande genom af dem särskildt aflönade substituter, men blef det
snart regel, att nämnda församlingar sjelfva i vanlig ordning, utan att skolorna
hade något att dermed skaffa, tillsatte klockare, hvilka, ehuru i viss
mån fortfarande betraktade såsom substituter under skolorna, fingo sig
tillerkänd eu bestämd del af klockarelönen, då återstoden, vanligen helgonskylden,
af församlingarna utgjordes såsom understöd åt stadsskolorna.

Genom § 63 i nådiga resolutionen på städernas allmänna besvär den
12 april 1739 förordnades, att, då de klockare, som bodde närmast städerna,
måste lemna hela helgonskylden till skolorna, men de från städerna
aflägsnare boende åtnjöte densamma oafkortad, landshöfdingarne i Skåne
och konsistorium skulle med vissa deputerade af alla fyra stånden sammanträda
i orten och, sedan vederbörande blifvit hörde, åtminstone inom
1739 års slut till Kongl. Maj:t inkomma med projekt, huru till en jemnlikhets
erhållande mellan klockarne uti spanmålsleveransen, det qvantum,
som vore anslaget skolorna in natura, kunde indelas proportionaliter på
samtliga klockarne i Skåne, på det såväl den ene som den andre måtte
hafva sitt uppehälle. Den så kallade jemkningskommissionen afgaf den 11
mars 1740 betänkande angående nämnda förrättning, men den 27 april
1742 beslöt Kongl. Maj:t, att, då en dylik jemkning icke kunde verkställas
utan att någon lede i sin rätt, helgonskylden skulle ställas på gammal fot,
som den varit före år 1719 och af ålder. Helgonskylden uppbars sålunda
fortfarande från en del socknar till hufvudsaklig del af stadsskolorna.

Sedan fråga väckts om inrättande af ett gymnasium i Lunds stift,
samt domkapitlet i Lund, som fått i uppdrag att utreda, huruvida och till
hvilket belopp klockarnes spanmålslöner skulle kunna användas såsom en
fond för ett dylikt gymnasium, föreslagit, att för ändamålet skulle disponeras,
utom hvad förut till skolorna anslagits, ytterligare 1,047 tunnor
korn af helgonskylden, deraf 509 tunnor från Malmöhus län, 479 tunnor
från Kristianstads län och 59 tunnor från Blekinge län, blef detta förslag
gilladt af Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 9 december 1836, som tilllika
anbefalde upprättandet af en katedralskola i Lund; men sedan åtskilliga
församlingar och innehafvare af patronatsrätt häremot i underdånighet
erinrat, att församlingarna borde bibehållas vid denna helgonskyld,
hvilken vore erforderlig dels till klockarnes aflöning, dels till sockenskolornas
behof, och Rikets Ständer medgifvit, att, med afseende på den
stora vigten af folkskoleväsendets förbättring, de församlingar, som ville
använda helgonskylden till folkundervisningens främjande, finge återbekomma
densamma, så förordnade Kong!. Maj:t genom nådigt bref den 27

juli 1840, att de församlingar, af hvilkas helgonskyldskorn påräknats bidrag
till katedralskolan i Lund, borde, såvidt de förbunde sig att uteslutande
till folkundervisningens främjande inom församlingarna använda
förutnämnda bidrag af ifrågavarande spanmål, bibehållas vid oqvald besittning
af detsamma, till följd hvaraf denna till indragning ifrågasatta del
af helgonskylden på åtskilliga ställen fått af klockarne bibehållas mot deltagande
i undervisningen i folkskolorna, men på andra ställen anslagits
till folkundervisningen.

De inom 2 mil från städerna belägna församlingar, från hvilka helgonskyld
sedan gammalt utgått till vissa stadsskolor inom Lunds stift och
Halland, önskade nu, att jemväl denna helgonskyld skulle återställas till
deras disposition, och uti underdånig skrifvelse den 19 juli 1854 anmälde
Rikets då församlade Ständer, att de för sin del beslutat, det berörda helgonskyld
borde från skolorna skiljas och till församlingarna återgå, med
förbindelse för dessa att, angående helgonskyldens framtida användande,
till vederbörande konsistorier afgifva förslag, hvilka derefter borde af dessa,
jemte eget yttrande, till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning insändas.

Sedan från församlingarna inkommit underdåniga förslag till användande
af denna helgonskyld, som inom Lunds stift utgjorde 25 tunnor
18 kappar råg, 1,323 tunnor 6 n/16 kappar korn, 6 kappar rågmjöl, 6 kappar
kornmjöl, 3 \J/f smör och 1 riksdaler 42 skillingar i penningar, samt
uti Halland 96 tunnor 8% kappar korn och 5 tunnor 8 kappar hafre,
meddelade Kongl. Maj:t genom nådiga bref den 17 september 1856 och
den 26 februari 1858 bestämmelser om det sätt, hvarpå nämnda helgonskyld
i de olika församlingarna skulle användas till deras egna behof i
öfverensstämmelse med det ursprungliga ändamålet, nemligen dels till
klockaren, stundom med skyldighet för honom att deltaga i barnundervisningen
eller blifva organist, dels till organisten, dels ock till undervisningsväsendet,
antingen utan särskild disposition eller för bestämdt ändamål
såsom skollärares aflöning, anskaffande af skolmateriel in. m., hvarjemte
föreskrefs, att i de fall, der beslut endast tillsvidare fattats om helgonskyldens
användande, de nya beslut, som kunde ifrågakomma, skulle underställas
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hvilket dock ej synes hafva skett,
äfvensom, beträffande sättet för helgonskyldens utgörande, att lösen för
den till församlingarna återgående helgonskylden skulle, såvida icke vederbörande
derutinnan särskild t öfverenskomme, jemlikt stadgandet i nådiga
kungörelsen den 11 maj 1855 angående sättet för grundräntors och kronotiondes
utgörande utgå efter medelmarkegångspris.

Med förmälan att genom förberörda åtgärder de församlingar, från
hvilka helgonskyld utginge, visserligen blifvit så till vida likstälda, att

klockarehelgonskylden inom dem alla finge användas för sin ursprungliga
bestämmelse, men att, i afseende på dispositionen inom den sålunda bestämda
gränsen, för de församlingar, från hvilka helgonskylden varit till
stadsskolorna anvisad, en möjlighet blifvit beredd att med inkomsten deraf
kunna minska bidragen till folkskolan, samt att de öfriga församlingarna
nu äfven önskade komma i åtnjutande af denna förmån, hemstälde Riksdagen
uti underdånig skrifvelse den 24 maj 1875, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande om och i hvilken mån vederbörande församlingar
kunde medgifvas rättighet att sjelfva förfoga öfver den helgonskyld,
som af församlingarna utginge till klockarne, med vilkor dock att denna
afgift skulle användas för det med densamma ursprungligen afsedda ändamål,
kyrkotjenstens uppehållande och barnens undervisning, äfvensom att
Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder tillse, om och huruvida i de församlingar,
der ett sådant förfogande öfver helgonskylden kunde komma att föranleda
minskning i klockarens lön, pastoratet i dess helhet måtte kunna
tillförbindas att efter samma grund emellan församlingarna, hvarefter helgonskylden
från början utgått, ersätta denna förlust till de klockare, hvilka
redan erhållit fullmakt å tjensten vid den tid, då nådigt beslut i fråga om
dispositionsrätten öfver helgonskylden på föreslaget sätt kunde komma att
träda i verksamhet.

Sedan vederbörande blifvit hörde öfver berörda framställning, föreslog
Eders Kongl. Maj:t vid 1878 års riksdag uti nådig proposition angående
förändrade bestämmelser för klockarnes aflöning, att i församlingar, der
lönereglering i enlighet med föreslagna grunder blifvit verkstäld och begynt
tillämpas, församlingarna skulle ega att, derest enligt dittills gällande
bestämmelser klockaren uppburit helgonskyld, använda denna till kyrkotjenstens
uppehållande och folkundervisningens behof.

Denna proposition blef ej af Riksdagen bifallen, men år 1883 antog
Riksdagen för sin del ett förändradt förslag till ordnande af klockarnes
löneinkomster, och utfärdades, sedan kyrkomötet biträdt detsamma, i öfverensstämmelse
dermed nådiga kungörelsen den 2 november samma år af innehåll,
bland annat, att hvarje kyrkoförsamling, der klockarens löneförmåner
icke redan blifvit ordnade i full öfverensstämmelse med de i kungörelsen
stadgade grunder, skulle före 1886 års utgång å kyrkostämma verkställa
sådan lönereglering, att, der helgonskyld inginge bland klockarens löneförmåner,
dervid finge, så framt icke annorlunda beslutades, förblifva, dock
att denna utskyld då skulle jemlikt 4 § omsättas och utgå i penningar,
dervid till grund för omsättningen skulle läggas medeltalet af inedelmarkegångsprisen
i länet för de tio åren 1874—1883, samt att församling, hvars
klockare enligt vidtagen lönereglering icke vidare komme att åtnjuta hel 2 -

gonskyld, egde använda denna till uppehållande i öfrigt af kyrkotjensten
eller till folkundervisningens behof.

öfver klockarehelgonskylden, som numera är anslagen endast till församlingarnas
egna ändamål, hafva dessa således erhållit en i så måtto fri
dispositionsrätt, att de ega besluta om dess användande ej endast till lön
åt klockaren eller organisten utan äfven, sedan klockarens skyldighet att
deltaga i barnundervisningen nästan helt och hållet upphört, till uppehållande
af kyrkotjensten i öfrigt eller till folkundervisningens behof.

Deremot synes man ej hafva åsyftat att genom ofvanberörda lagstiftningsåtgärder
gifva församlingarna lagligt berättigande att besluta om helgonskyldens
användande för andra ändamål än de ofvan angifna eller om
dess . totala upphörande, utan hafva de beslut, som i sådant syfte fattats,
blifvit, der besvär mot desamma anförts, af vederbörande myndigheter
upphäfda.

Denna inskränkning har inom Riksdagen framkallat flera förslag
i syfte att fa helgonskyld en, som utginge efter föråldrade grunder, helt
afskaffa^, hvilka förslag jemväl i så måtto vunnit Riksdagens godkännande,
att Riksdagen uti den underdåniga skrifvelse, som legat till grund
för förevarande undersökning, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte låta
verkställa utredning, om och under hvilka vilkor nämnda utskyld kunde
upphöra att utgå.

Såsom ofvan angifvits upptager Lunds Stifts Landebok för de flesta
socknar i Skåne, Halland och Blekinge den såväl presten som klockaren
tillkommande helgonskyld antingen med en summa för socknen i dess helhet
eller med det belopp, som skulle utgå från hvarje helgonskyldspligtig
egendom inom socknen.

För bestämmande af beloppet af den från de särskilda socknarne utgående
helgonsky Iden lemna nämnda landebok och för Skåne 1671 års
jordrefningshandlingar ännu den hufvudsakliga vägledningen i tvifvelaktiga
fall.

hördelningen af helgonskylden på de särskilda egendomarne inom
socknen har deremot undergått större förändringar.

Reda,n genom nådiga resolutionen den 12 december 1693 på allmogens
i Oxie, Skytts och Veminenhögs härad besvär föreskref Kongl. Maj:t, att
helgonskylden skulle svara mot hemmanens storlek, så att icke lika mycket
finge utkräfvas af 1/i som af ett helt hemman, och sedan biskop Steuch
a skolebetjenternas i Skåne vägnar klagat, hurusom deras löner blifvit

mycket förminskade derigenom, att helgonskylden icke såsom förut erlades
uti ett visst qvantum utan på grund af nådiga resolutionen den 12 december
1693 efter hemmanens storlek, samt kammarkollegium uti afgifvet
utlåtande anfört, att det öfverensstämde med förberörda resolution, att
presterskapet oafkortad!, borde njuta så mycket, som de af ålder under
denna titel åtnjutit, hvadan sjelfva summan således borde blifva oförminskad
men fördelas så, att ett helt hemman komme att gifva mera än ett
hälft, ett hälft mera än ett fjerdedels och så proportionaliter, uppdrog
Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 18 februari 1698, efter kollega förslag,
åt generalguvernören Wellingk att låta författa eu viss proportionerad
fördelning hemmanen emellan, efter deras egor och storlek, till utgörande
af helgonskylden i de socknar, som af forna tider varit underkastade
denna utlaga.

Genom § 8 i kongl. förordningen den 16 oktober 1723 angående
skånska presterskapets uppbörd af deras åhörare föreskrefs likaledes, att
vederbörande häradshöfding i allmogens närvaro skulle ransaka angående
helgonskylden och derefter afgifva sitt betänkande till landshöfdingen i
orten, uppå hvilkens framställning Kongl. Maj:t sedermera i frågan ville
sig utlåta.

I anledning häraf inkommo åtskilliga socknar i Skåne med ansökningar,
att helgonskylden, som vore ojemnt fördelad på hemmanen, måtte
blifva rättad och jemkad dem emellan till en proportionerad utgift, och
förklarade Kongl. Maj:t i bref till dess befallningshafvande i Kristianstads
län den 16 juni 1729, att i de socknar, der helgonskyld med rätta borde
utgå, grunden till dess fördelning borde tagas af tiondesättningen.

Sedan genom ofvanberörda nådiga bref den 27 april 1742, som närmast
afsåg jemkning socknarna emellan af den till stadsskolorna utgående
helgonskylden, blifvit stadgadt, att nämnda utskyld skulle återställas på
gammal fot som den varit före år 1719 samt att hvarje försök till ändring
eller jemkning deruti skulle vara förbjudet, synes emellertid den uppfattning
åtminstone till en tid hafva gjort sig gällande, att ej heller jemkning
af helgonskylden inom socknarne vidare iinge ega rum, såsom bland
annat framgår af Kongl. Maj:ts nådiga resolution den 17 januari 1793
uppå en anhållan af allmogen i Luggude härad om helgonskyldens fördelning
mellan hemmanen efter deras storlek.

Beträffande sättet för utgörandet af helgonskylden, synas andra bestämmelser
ej hafva meddelats än att, på sätt ofvan anförts, dels genom
nådiga brefvet den 17 september 1856 bestämts, att lösen för den från
stadsskolorna till församlingarna återgående helgonskylden skulle, såvida
icke vederbörande derutinnan annorlunda öfverenskomme, jemlikt stad -

gandet i nådiga kungörelsen den 11 maj 1855 angående sättet för grundräntors
och kronotiondes utgörande, utgå efter medelmarkegångspris,
dels genom nådiga kungörelsen den 2 november 1883 angående allmänt
ordnande af klockarnes löneinkomster att, der helgonskyld vid ny
lönereglering bibehölles för klockare, densamma skulle omsättas och utgå
i penningar, dervid till grund för omsättningen skulle läggas medeltalet
af medelmarkegångsprisen i länet för de tio åren 1874—1883.

Af de infordrade uppgifterna och yttrandena framgår:

att till presterskapet helgonskyld visserligen ännu utgår såsom af
gammalt i en eller annan församling, der lönereglering på grund af nådiga
förordningen den 11 juli 1862 ej börjat tillämpas, men att vid de
löneregleringar, som verkstälts gå grund af nämnda förordning, helgonskyld
i gammal form synes hafva bibehållits endast för kyrkoherden i Gammalstorps
och Ysane församlingars pastorat, hvilken, enligt nådig resolution
den 21 december 1868, utöfver öfriga honom tillerkända löneförmåner,
fortfarande eger uppbära helgonskylden, utgörande 106,2 kubikfot korn
från Gamrnalstorps och 76,17 kubikfot från Ysane socken; och hafva Gammalstorp
och Ysane församlingar uttalat den önskan, att den till kyrkoherden
från församlingarna utgående helgonskylden måtte komma att
utgöras efter samma grunder som den öfriga till kyrkoherdens aflöning
utgående spanmålen;

att i öfriga församlingar, der helgonskyld utgått till presterskapet,
densamma vid nämnda löneregleringar antingen helt afskaffats, såsom i
Mjellby enligt nådig resolution den 15 december 1865 mot skyldighet för
församlingen att öfvertaga en del af byggnadsskyldigheten å prestgården,
eller ock blifvit omsatt och fördelad efter de i nådiga bref vet den 11 juli
1862 stadgade grunder, antingen särskildt för sig (Östra Kjerstorp) eller
tillsammans med tionden och öfriga jorden åliggande utskylder till presterskapet; att

efter Lunds stifts landebok och öfriga handlingar så kallad klockarehelgonskyld
i äldre tider synes hafva utgjorts inom flertalet församlingar
i Skåne, Halland och Blekinge;

att denna utlaga emellertid efter hand upphört att erläggas i flera
församlingar, i åtskilliga utan att upplysning lemnats af hvad anledning
eller genom hvilket beslut så skett, men vanligen på grund af beslut å
kyrkostämma i samband med lönereglering eller eljest, hvilka beslut ej
blifvit öfverklagade och af sådan anledning fått lända till efterrättelse;
hvarjemte helgonskylden i Balkåkra och Rebbelberga församlingar anslagits
till komministern derstädes och sedermera ingått i den för presterskapet
inom pastoratet verkstälda lönereglering;

att i Kristianstads län klockarehelgonskyld utgår i Engelholms stadsförsamling
samt i 127 af länets 143 landsförsamlingar;

att nämnda helgonskyld erlägges till skolväsendet i 66 församlingar
(i 36 endast delvis) med ett beräknadt värde af 9,094 kronor 49 öre, till
klockaren eller organisten i 94 församlingar (i 38 endast delvis) med ett
beräknadt värde af 13,510 kronor 86 öre, jemte 3,3 hektoliter humle och
1 köräcka från Öraby till Ystad, samt till kyrkotjensten i öfrigt i 5 församlingar
(i 2 endast delvis) med ett beräknadt värde af 574 kronor
74 öre;

att i Malmöhus län klockarehelgonskyld utgår i samtliga landsförsamlingar
utom 22;

att densamma erlägges till skolväsendet i 122 församlingar (i 29 endast
delvis) med ett beräknadt värde af 16,968 kronor 66 öre, till klockaren
eller organisten i 122 församlingar (i 31 endast delvis) med ett
beräknadt värde af 17,578 kronor 80 öre, samt till kyrkotjensten i öfrigt

1 8 församlingar (i 4 endast delvis) med ett beräknadt värde af 607 kronor
68 öre;

att af Hallands läns 86 landsförsamlingar klockarehelgonskyld utgår
endast i 41;

att nämnda helgonskyld erlägges till skolväsendet i 13 församlingar
(i en endast delvis) med ett beräknadt värde af 849 kronor 31 öre; till
klockaren eller organisten i 27 församlingar (i en endast delvis) med ett
beräknadt värde af 3,235 kronor 83 öre samt till kyrkotjensten i öfrigt i

2 församlingar med ett beräknadt värde af 206 kronor 50 öre;

att i Blekinge län så kallad klockarehelgonskyld eller klockareskäppa
utgår endast i 13 församlingar med ett beräknadt värde af 2,054 kronor
20 öre;

att denna utskyld, som för närvarande utgår till klockare eller organist,
i 8 af dessa församlingar (Augerum, Edestad, Förkärla, Hjortsberga,
Listerby, Lösen, Thorhamn och Tjurkö) betraktats uteslutande såsom
klockareskäppa samt derför också kommer att upphöra så snart ny klockarelönereglering
enligt nådiga kungörelsen den 2 november 1883 trädt i
kraft;

att ifrågavarande utlaga deremot synes hafva ansetts såsom helgonskyld
ej allenast i Jemshög, hvarest enligt bestämmelserna i nådiga resolutionen
den 23 oktober 1868 angående lönereglering för kyrkobetjeningen
inom församlingen såsom lön åt klockaren utgöres, bland annat, af innehafvare
utaf jordbruksfastigheter 72 kubikfot 4 kannor spanmål, hälften råg
och hälften korn, med ett beräknadt värde af 150 kronor 73 öre, utan

äfven i Eringsboda, Mjellby, Mörrum och Tving, inom hvilka fyra senare
församlingar denna utlaga med ett beräknadt värde af 885 kronor 56 öre
bibehållits vid ny lönereglering enligt nämnda kungörelse och dervid anslagits
i Tving till församlingens förmån samt i de öfriga till klockaren;

att så kallad klockarehelgonskyld således utgår från 394 församlingar
med tillsammans 63,663 kronor 16 öre, på sätt bifogade tabeller närmai^e
utvisa, jemte 3,3 hektoliter humle och en köräcka från Öraby till Ystad, deraf
erlägges till skolväsendet 26,912 kronor 46 öre, till klockare eller organist
35,361 kronor 78 öre jemte ofvannämnda naturaprestationer och till kyrkotjensten
i öfrigt 1,388 kronor 92 öre;

att den till skolväsendet samt till »kyrkotjensten i öfrigt» anslagna
helgonskylden i några församlingar är anvisad till lön åt viss skollärare
eller åt den lägre kyrkobetjeningen (ringare, belgtrampare etc.), men i
regel ingår till församlingarnas skol- och kyrkokassor, vanligen utan särskild
disposition;

att i de församlingar, der helgonskyld nu utgår till klockare eller
organist, denna utlaga, såvidt ny lönereglering enligt nådiga kungörelsen
den 2 november 1883 egt rum och beslut dervid fattats om disposition af
helgonskylden, för framtiden anslagits i 66 församlingar (i 29 endast delvis)
med ett beräknadt värde af 8,868 kronor 61 öre till skolväsendet eller
kyrkotjensten i öfrigt, hvaremot helgonskylden i de återstående församlingarna,
med undantag endast för några få, som beslutat, att nämnda
utlaga ej skall utgå, sedan ny reglering trädt i kraft, fortfarande kommer
att tillfalla klockaren eller organisten;

att den helgonskyld, som nu erlägges i Eljaröd och Ignaberga till
skolväsendet samt i Stora Råby och Bjellerup till belgtrampare!! med ett
beräknadt värde af tillsammans 167 kronor 62 öre, sedan ny reglering
trädt i kraft, skall tillfalla klockaren;

att det helgonskyldsbelopp, som erlägges från hvarje socken, i medeltal
utgör omkring 162 kronor, men vexlar detsamma betydligt med högst
487 kronor 25 öre från Reslöfs och lägst 12 kronor 13 öre från Vikens
socken;

att helgonskylden, som endast undantagsvis erlägges från lägenheter,
synes hvila på flertalet tiondeskyldiga hemman inom hvarje socken, från
hvilken denna utlaga utgår, och äro sålunda mera, allmänt derifrån fritagna
endast prestgårdar, klockareboställen, annex- och mensalhemman,
enkesäten samt säterier;

att nämnda utlaga ofta såsom af gammalt utgår med visst lika belopp
af de flesta helgonskyldspligtiga egendomar inom socknen, men har i flera

fall helgonskylden fördelats emellan socknens jordbruksfastigheter dels efter
mantalet, det oförmedlade eller förmedlade, dels efter godheten, dervid
stundom tiondesättningen lagts till grund; och har i senare tid helgonskylden
i åtskilliga församlingar blifvit utdebiterad på fyrk af de hemman,
som förut utgjort densamma, på fyrk af liondeskyldiga fastigheter, på fyrk
af i mantal satt jord, på jordbruks eller fastighetsfyrk, ja till och med på
allmän fyrk;

att i flera församlingar ovisshet synes råda, med hvilket belopp helgonskyld
skall utgå ej endast från socknen i dess helhet utan äfven från
hvarje särskild egendom derinom, i hvilket afseende beträffande Örsjö
socken den upplysning lemnats, att helgonskyld ej erlagts de senare åren,
enär hvarken i landskontoret eller hos kammarkollegium någon längd
kunnat erhållas, som utvisade, huru stort belopp af helgonskylden hvarje
särskild! hemman skulle utgöra;

att helgonskylden vanligen är, såvidt uppgift derom lemnats, bestämd
i korn, stundom i råg, hafre, mjöl, malt, smör, humle, braxen, ål, tobis
eller penningar, hvarjemte ett hemman, på sätt ofvan angifvits, i stället
för helgonskyld, årligen utgör en köräcka från Öraby till Ystad;

att, der helgonskylden är bestämd i persedlar, densamma i flera fall
utgår in natura, särskilt till klockare, som ej ingått på ny lönereglering,
men oftast i penningar antingen efter fixt pris eller efter markegång (årseller
tioårig);

att, der helgonskylden löses efter fixt pris, detsamma i allmänhet utgör
medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883, efter hvilket
pris de ofvan angifna värdena af helgonskyldsspannmålen blifvit, der
ej annorlunda uppgifvits, beräknade, men stundom 1883 års medelmarkegångspris
eller annat på öfverenskommelse beroende pris;

att, enligt lemnad uppgift, till helgonskyld jemväl skulle vara att hänföra
dels ett till storleken okändt spanmålsbelopp, som erlägges från
Gammalstorps och Ysane församlingar till Karlshamns läroverk och löses
med bestämdt pris, 3 kronor 69 öre i Gammalstorp och 2 kronor 23 öre
i Ysane, dels ock 3 kronor 19 öre, som från Onsala församling skulle
utgå till Lunds domkyrka såsom vaxljusmedel;

att Björka, Borrie, Efverlöfs, Engelholms, Färlöfs, Stora Herrestads,
Hishults, Ilstorps, Vestra Klagstorps, Knäreds, Stora Köpinge, Skabersjö
och Törringe församlingar motsatt sig samt Bodarps, -Hårslöfs och Träslöfs
församlingar ej påyrkat helgonskyldens afskaffande;

att Halmstads och Tosterups församlingar icke ansett ensidigt, att
helgonskylden för närvarande afskrefves;

att Sällstorps församling ansett skäl ej föreligga att låta denna utlaga,
som nu erlades efter jordbruksfyrk, utgå af allmän fyrk;

att Södra Mellby och Hvitaby församlingar uttalat den önskan, att
helgonskylden, som vid tillämpning af ny lönereglering skulle utgå å jordbruksfyrk,
redan nu måtte upphöra att utgå in natura och i stället utdebiteras
efter inedelmarkegångspris;

att„ Blentarps, -Tärrestads, Lindbergs, Söfde, Torpa, Veddige, Ahus,
Södra Åkarps och Äs församlingar ansett, att helgonskylden borde bibehålies
men fördelas efter andra grunder, i hvilket afseende Lindbergs och
Torpa församlingar förklarat sig icke hafva något att erinra mot en på
rättslig grund hvilande jemn fördelning af denna utlaga, samt de öfriga
föreslagit: Ähus, att åtgärder måtte vidtagas för en jemnare fördelning af
densamma hemmanen emellan, Blentarps och Söfde, att helgonskylden
borde fördelas på kommunens fyrkar eller opå de kommunens fyrkar, som
kunde vara skyldiga deruti deltaga, Södra Äkarps, att denna utskyld borde
uttaxeras efter fyrk på all jordbruksfastighet, äfven den, som icke vore i
mantal satt, samt Järrestads, Veddige och As, att helgonskylden borde
utdebiteras efter allmän fyrk;

att Borlunda och Skeglinge församlingar likaledes ansett, att helgonskylden
borde bibehållas, men fördelas, dock först sedan nuvarande klockaren
afgått från sin tjenst, efter det fyrktal Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen
funne skäligt bestämma;

att Österslöfs församling föreslagit, att lindring skulle beredas de med
helgonskyld betungade hemmanen, utan att likväl yttra sig, i hvad mån
eller till hvilket belopp detta borde ske;

att öfriga församlingar, hvilka yttrat sig i fråga om afskaffande af
den till presterskapet ej utgående helgonskylden, uttryckligen tillstyrkt
eller medgifvit, densamma eller ej haft något att deremot erinra, dervid
dock Andrarums, Billinge, Drengsereds, Eringsboda, Lilla Harrie, Okome,
Risekattslösa, Röstånga, Skummeslö fs, Spjutstorps, Stehags, Svensköps,
Tolånga, Tryde, Tvings, Vanstads och Vidtsköfle församlingar ansett, att
helgonskylden ej borde afskaftås under nuvarande klockares tjenstetid,
innan ny reglering för klockaren trädt i kraft eller så länge helgonskylden
vore till lön åt denne anslagen, Qviinge församling föreslagit, att afskrifningen
borde ske successivt, äfvensom Bosjöklosters, Brönnestads, Gustafs
och Söderhveddinge församlingar såsom vilkor för afskrifningen uppstält,
att ersättning för helgonskylden skulle utgå af stats- eller allmänna medel;
Ortofta, att denna utlaga på ett eller annat sätt ersattes med ett i värde
motsvarande belopp, samt Barsebäck, att förändrade grunder stadgades för

kommunalutskylders utgörande i den rigtning att särskildt jordbruksfastighet
i större utsträckning än nu vore fallet komme att bidraga till nämnda
utskylder; hvarjemte uttalats af åtskilliga församlingar, att det belopp,
som möjligen i helgonskyldens ställe kunde erfordras för de ändamål, till
hvilka densamma varit anslagen, borde utdebiteras efter allmän fyrk eller
liknande grund, samt af andra församlingar, särskildt sådana, inom hvilka
helgonskylden anslagits till aflöning ått viss person, att för nämnda ändamål
ett denna utlaga eller viss del deraf motsvarande belopp fortfarande
borde, åtminstone under nuvarande löntagares tjenstetid, från församlingarna
utgå, uttaxeradt, såvidt bestämdt förslag derom framstälts i de af
församlingarna afgifna yttranden, vanligen efter allmän fyrk eller liknande
grund, men enligt förslag af Glemminge församling efter fyrk å helgonskyldspligtiga
hemman; och har Tröne församling, der helgonskylden till klockaren
utgår in natura, förklarat sig villig att, derest klockaren ej vore nöjd
med kontant ersättning för helgonskylden, i stället inköpa erforderlig spanmål;

att nuvarande klockarne i Borlunda och Skeglinge, Bosjökloster, Stora
Köpinge, Mörrum, Näsum, Norra Rörum och Hallaröd samt Vomb och
Veberöd anhållit, att helgonskylden mätte utgå såsom hittills, åtminstone
under deras tjenstetid, klockaren i Näsum under framhållande att vid
leverering in natura af helgonskylden ett icke obetydligt öfvermål komme
honom till del;

att öfriga personer, i hvilkas löneförmåner ingår så kallad klockarehelgonskyld
och som i ärendet sig yttrat, ej haft något att erinra mot
helgonskyldens afskaffande i nuvarande form, om full ersättning på annat
sätt bereddes dem;

att åtskillige kyrkoherdar, klockare och andre, hvilka enligt hittills
gällande bestämmelser varit från utgörande af helgonskyld fritagna, uttalat
den uppfattning, att det belopp, som kunde erfordras i helgonskyldens
ställe, ej borde på dem uttaxeras;

att Sölvesborgs stads- och landsförsamlingar anhållit, att stadens eller
läroverkets rätt till den helgonskyld af 18 tunnor 1 skäppa korn, som
tillkommit läroverket från Mjellby, Gammalstorps och Ysane socknar i
Blekinge län samt Ifvetofta socken i Kristianstads län, för framtiden måtte
bibehållas oförkränkt;

att Sölvesborgs läroverks kollegium anfört, att, ehuru läroverket
numera, i anseende till lemnad ersättning för helgonskylden och förändrad
aflöningsstat, icke vore direkt beroende af denna utskyld, kollegium likväl
ansett sig höra, särskildt med hänsyn till frågan om läroverkets indragning,
söka häfda kommunens rätt till berörda, af ålder åtnjutna bidrag

till underlättande af de kostnader staden kunde nödgas vidkännas för ordnandet
af sitt skolväsende i händelse af läroverkets indragning eller ombildning;

att kollegium vid Karlshamns allmänna läroverk, med hvilket rektorsembetet
instämt, anfört, att läroverket visserligen hade en »inom kolumn
specificerad inkomst» af 53 kronor 54 öre, bestående af medel utgående
från landtkyrkorna inom Listers och Bräkne härad, hvaraf Gammalstorp
betalade 3 kronor 69 öre samt Ysane 2 kronor 23 öre, men att dessa
medel, som uppbures af kontraktsprosten i Listers och Bräkne kontrakt
och öfversändes till läroverket samt vore i skolräkenskaperna bokförda
under titel: »Karlshamns skolestats aflöning från landtkyrkorna i Listers
och Bräkne kontrakt», enligt kollega förmenande icke utgjorde någon
ersättning för helgonskyld utan uppstått genom frivillig öfverenskommelse,
till stöd hvarför kollegium åberopat en af konsistorienotarien C. Westdahl
utgifven afhandling »Bidrag till Blekingska läroverkens historia», hvilken
innehölle: »Sedan presterskapet och allmogen i Listers och Bräkne härad
år 1737 för sin del beslutat att hos landshöfdingen söka för kyrkorna
utbekomma nämnde härads andel i det kapital, som kyrkorna haft att
fordra hos kronan, emot åtagandet att till Karlshamns skolestats aflöning
årligen erlägga 16 öre silfvermynt för hvarje tunna af kyrkans behållna
tionde, meddelade landshöfdingen härå stadfästelseresolution af den 24 maj
1737 och den 6 april 1738»; samt att kollegium derför bestrede, att Gammalstorps
och Ysane församlingar befriades från erläggande af nämnda
små belopp och ville lemna bifall till eu sådan befrielse endast under
förutsättning, att Karlshamns allmänna läroverks lärare af statsmedel erhölle
ersättning för den eventuela minskningen i sina inkomster;

att kronofogdarne i Varbergs, Laholms och Halmstads fögderier afstyrkt
bifall till den ifrågasatta afskrifningsåtgärden, såsom hvilande på orättvis
grund;

att kronofogden i Fjäre fögderi ansett, att annan utväg för frågans
lösning knappast gåfves, än att staten öfvertoge helgonskyldens utbetalande
till räntetagarne efter markegång eller annat lämpligt lösningspris, emot
det att räntegifvarne finge sig densamma i vanlig ordning debiterad såsom
i penningar fixerad skatt med rättighet, om så önskades, att få inlösa
densamma med det kapital, som efter faststäld räntefot motsvarade skattens
belopp;

att af ledamöterne i Göteborgs domkapitel fem, enär de församlingar,
som i frågan sig yttrat, ansett att helgonskylden ej längre borde utgå,
tillstyrkt densammas afskaffande, under det fyra hemstält, att denna utskyld
fortfarande måtte utgöras;

att domkapitlet i Lund anfört, att den till presterskapet anslagna
helgonskyld, med undantag endast för Gammalstorp och Ysane församlingar,
numera icke torde utgå efter andra grunder än öfriga jorden påhyllande
utskylder till presterskapet, hvadan det icke syntes kunna ifrågasättas,
att den skulle upphöra att utgå, så länge de faststälda löneregleringarna
ännu vore gällande; att, hvad anginge helgonskylden i öfrigt, som
ursprungligen utgått endast till klockarnes aflöning men sedermera tagits
i anspråk äfven för andra ändamål, företrädesvis kyrkotjensten i öfrigt och
folkundervisningen, samt, der den icke till fixeradt värde inginge i klockarelön,
lagligen skulle, efter hvad domkapitlet antoge, lösas af vederbörande
betalningsskyldige efter medelmarkegångspris, densamma, då de
särskilda behof, till hvilkas fyllande den anvisats, fortfarande måste tillgodoses,
icke kunde upphöra att utgå under annat vilkor, än att full
ersättning derför bereddes och det så, att ersättning i de fall, der helgonskyld
icke på grund af nådiga kungörelsen den “2 november 1883 angående
allmänt ordnande af klockarnes löneinkomster en gång för alla blifvit
faststäld att utgå med visst belopp, koinme att utgå med lösen efter medelmarkegångspris;
samt att frågan, om denna ersättning borde beredas genom
uttaxering efter det endast jordbruksfastighet eller såväl jordbruksfastighet
som andra beskattningsföremål åsätta fyratal eller också af statsmedel, vore
en skatteregleringsfråga, som förmodligen borde lösas efter samma grunder,
hvilka kunde varda tillämpade i andra liknande fall, men hvarom det
icke tillkomme domkapitlet att yttra sig;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, som i
likhet med Riksdagen hyste den uppfattning, att de uråldriga skatteförhållandena
inom vårt land, såvidt möjligt, borde ordnas, för sin del hemstält,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa en sådan utredning, som
Riksdagen begärt;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län anfört,
att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, i likhet med Riksdagen och
de flesta af församlingarna i länet, hvilka i frågan sig yttrat, ansåge, att
det vore i hög grad önskvärdt, om den så kallade klockarehelgonskylden
kunde upphöra att utgå, dels emedan den i allmänhet utginge efter gammalt
gårdatal utan hänsyn till hemmanens storlek eller värde och fördenskull
äfven efter nuvarande förhållanden syntes vara ojemn och orättvis,
dels ock derför, att det ofta vore ovisst om och till hvilket belopp helgonskylden
borde utgå, i hvilken händelse sådant måste bedömas efter
hvad i hvarje fall kunde anses hafva häfd för sig; att af sistnämnda förhållanden
också blifvit en följd, att helgonskylden på olika ställen utginge
med högst olika belopp, samt att äfven sjelfva beloppen under tidernas

längd undergått betydlig förändring genom beräkning i andra slag af mått
än de ursprungliga; att på flera ställen församlingarna sjelfva afskaffat
helgonskylden, antingen så att den fått alldeles upphöra att utgå, eller
ock att de dertill skyldiga fastigheterna i stället fått erlägga viss penningeafgift;
att det säkerligen till undvikande af framtida tvister om erläggande
af helgonskyld eller lösen derför vore bäst, om helgonskylden helt och
hållet afskaffades utan att i dess ställe sattes någon kontant afgift, men
att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande icke obetingadt kunde gå in
derpå, då, såsom äfven skett, häremot med skäl kunde framhållas, att genom
borttagande af denna endast af vissa fastigheter utgående utskyld, hvilken,
antingen den användes till aflöning åt klockaren eller för kyrkotjensten
eller folkundervisningen, bidroge till fyllande af ett kommunalt behof,
större kraf måste ställas på öfriga skattskyldige och således en dessa fastigheter
nu åliggande skattebörda öfverflyttas jemväl på skattskyldige, som
icke innehade dylik fastighet, hvilket skulle innebära en orättvisa mot de
senare; att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande derför funnit sig icke
kunna tillstyrka den ifrågasatta åtgärden i annan mån, än att helgonskylden
finge afskaffa^ i de församlingar, der redan så skett enligt församlingarnas
laga kraftvunna beslut, äfvensom der genom sådant beslut,
hvilket dock icke torde böra tillerkännas giltighet emot flertalet afgifna
röster af skattskyldige, som icke innehade helgonskyldspligtig fastighet,
framdeles bestämdes, att helgonskylden skulle upphöra att utgå, samt att
i de församlingar, hvilka fortfarande ville disponera helgonskylden, densamma
borde omsättas och utgå i penningar efter samma eller liknande
beräkningsgrund, som stadgats i 7 § af nådiga kungörelsen angående allmänt
ordnande af klockarnes löneinkomster, samt det omsatta värdet derefter
i sammanhang med kommunalutskylderna efter fyrk utdebiteras på
de fastigheter, som betalade helgonskyld;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län anfört, att,
då genom nådiga brefvet den 17 september 1856 förordnats, att den till
skolan i Sölvesborg af de inom två mil från staden belägna socknar utgående
helgonskyld skulle från skolan skiljas och till församlingarna
återställas, Sölvesborgs skola icke numera torde från Mjellby, Gammalstorps,
Ysane och Ifvetofta socknar, hvilka vore belägna på mindre än
två mils afstånd från staden, ega att åtnjuta någon helgonskyld; att, hvild
anginge de från Gammalstorps och Ysane församlingar till Karlshamns
allmänna läroverk utgående penningebelopp af tillhopa 5 kronor 92 öre,
på grund af den utredning läroverkskollegiet lemnat, i fråga om beskaffenheten
af berörda ersättningsbelopp, torde kunna antagas, att detsamma ej
vore att hänföra till helgonskyld, helst detsamma i så fall otvifvelaktigt

hade blifvit från skolan skildt och till församlingarna återstäldt, i likhet
med hvad enligt förenämnda nådiga bref stadgats i fråga om den öfriga skolor
inom Lunds stift förut tillagda helgonskyld; att helgonskyld till presterskapet
syntes utgå endast till kyrkoherden i Gammalstorps och Ysane
församlingars pastorat; att, då nämnda helgonskyld fortfarande borde utgå
till honom för den tid den för 50 år från den 1 maj 1869 faststälda
lönereglering ännu skulle ega bestånd, derest ej öfverenskommelse kunde
mellan församlingen och kyrkoherden träffas derom, att församlingen,
emot befrielse från utgörande af helgonskyld, åtoge sig byggnadsoch
underhållsskyldighet å prestgården, hvilken skyldighet hittills torde
hafva ålegat kyrkoherden ensam, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansåge, att beslut om indragning af den med ifrågavarande kyrkoherdebeställning
förenade helgonskyld för det närvarande ej kunde ifrågakomma,
utan att frågan derom borde göras till föremål för särskild
pröfning senast i sammanhang med fastställande af ny lönereglering för
kyrkoherden; att helgonskyld i öfrigt uppgifvits utgå endast i Kristianopels,
Tvings, Eringsboda, Lösens, Augerums, Tjurkö, Jemshögs, Mjellby och
Mörrums församlingar; att det syntes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
sannolikt, att nämnda utlaga inom Kristianopels, Tvings och Eringsboda
församlingar, hvilken der skulle utgå med en skäppa korn af hvarje
hemmansnummer, i sjelfva verket ej utgjorde helgonskyld utan blifvit förblandad
med den på samma sätt utgående så kallade klockareskäppan,
hvilken, på grund af 13:de punkten i nådiga stadfästelsen den 9 juni
1747, tillkomme klockare i de församlingar inom länet, der reglering af
klockarnes löneinkomster i enlighet med bestämmelserna i nådiga kungörelsen
den 2 november 1883 ännu icke blifvit genomförd; att otvifvel-,
aktigt den spanmålsersättning af 2 kronor 50 öre från hvarje hemmansnummer,
som tillkomme nuvarande klockaren i Lösens och Augerums
församlingar jemväl från ön Tjurkö, hvilken förut tillhört Augerums församling,
ej utgjorde ersättning för helgonskyld; att Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande icke med stöd af nu lemnade eller eljest hos Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillgängliga upplysningar tilltrodde sig
kunna afgöra, huruvida angifna afiöningsförmån till klockaren i Mörrums
och Jemshögs församlingar samt till klockaren och organisten i Mjellby
församling vore att hänföra till helgonskyld; att, ehuru således den oegentlighet
uppkommit, att inom åtskilliga församlingar nådiga kungörelsen den
2 novenber 1883 origtigt tillämpats så till vida, att den så kallade klockareskäppan,
som förblandats med helgonskyld, icke blifvit helt och hållet
indragen utan endast omsatt i penningar och anvisad för andra ändamål
än klockarens aflöning, inom högst tre församlingar i länet helgonskyld

eller ersättning derför verkligen tillkomine klockarne och inom Mjellby
församling jemväl organisten; samt att, då härtill komme, att nämnda
helgonskyld uppginge till jemförelsevis så ringa belopp, att dess upphörande
och klockarens aflönande helt och hållet af medel, som sammanskötes
efter de för kommunalutskylders utgörande i allmänhet stadgade
grunder, ej skulle i nämnvärd mån betunga de församlingsmedlemmar,
hvilka ej deltagit i helgonskylden, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
tillstyrkt bifall till förslaget om afskaffande af den helgonskyld inom länet,
som möjligen inginge i aflöning till vissa klockare och till organisten i
Mjellby församling, i den mån detta kunde ske utan kränkning af dessa
kyrkobetjentes rätt, äfvensom att dem i stället för helgonskyld tillkommande
löneförmåner af församlingarna borde utgöras efter de för kommunalutskylder
stadgade grunder;

att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län ansett, att
helgonskylden lämpligen kunde regleras på det sätt, att staten öfvertoge
dess utbetalning till vederbörande efter markegångspris eller annat lämpligt
lösningssätt, mot det att den, som nu vore pligtig att utgöra utskylden,
finge densamma sig i vanlig ordning debiterad såsom i penningar fixerad
skatt, men med rättighet att, om så åstundades, lösa densamma med det
kapital, som efter faststäld räntefot motsvarade skattens belopp; från
hvilken hemställan landssekreteraren i länet emellertid varit skiljaktig och
anfört, att helgonskylden tillhörde den kategori af de å jorden hvilande
utskylder, som härledde sig från en tid, då man icke visste af någon annan
till deltagande i allmänna onera på landet förpligtad befolkning än jordbrukaren
och då man icke kände någon annan grund för dennes beskattning
än det mantal han innehade; att man visserligen måst erkänna det
billiga i, att den fasta egendomen åtminstone i fråga om vissa af dessa
onera Ange vidkännas större skyldigheter än andra beskattningsföremål,
hvarom de af Eders Kongl. Maj:t, på förslag af Riksdagen eller efter dess
hörande utfärdade nya lagar om skyldighet att deltaga i kostnaden för
byggande af tingshus, prestgård och kyrka samt om väghållningsbesvärets
utgörande på landet bure vittne; men att, hvad helgonskylden anginge, vid
bedömande af huruvida denna kunde upphöra att utgå, icke borde lemnas
ur sigte, att berörda utskyld, till hvilket ändamål den än ursprungligen
varit anslagen, numera i Hallands län nästan uteslutande användes till
klockarnes aflöning eller folkskoleväsendets behof och således för bestridande
af utgifter, till hvilkas fyllande alla församlingsmedlemmars lika skyldighet
att bidraga blifvit genom af Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse med
Riksdagens förslag utfärdade lagar bestämd; att, om derjemte hänsyn toges
dertill, att helgonskylden, äfven om man uppskattade värdet af den del

deraf, som fortfarande utgjordes in natura, till högst 1 GOD kronor, icke
inom de församlingar i Hallands län, der densamma användes för kyrkobetjeningens
aflönande eller folkskoleväsendet, uppginge till högre belopp
än sammanlagdt 4,500 kronor, att debiteringen och indrifvandet af denna
jemförelsevis obetydliga utskyld föranledde icke så litet besvär och trassel,
att helgonskylden i åtskilliga församlingar redan för länge sedan syntes
hafva afskaffa^ genom beslut, som församlingarna utan tvekan om sin
befogenhet härutinnan sjelfva fattat, samt att flertalet af de församlingar,
hvilka begagnat sig af det dem lemnade tillfälle att i frågan sig yttra, förklarat
sig ej hafva något emot, att ifrågavarande utskyld upphörde, landssekreteraren
för sin del icke tvekade att tillstyrka, det helgonskylden, der
densamma användes för folkskoleväsendets behof eller för aflönande af
klockare eller andra kyrkobetjente, finge afskaffas, dock med skyldighet
för vederbörande församling att, efter samma grunder som för kommunalutskylders
utgörande vore stadgade, bereda löntagare, i hvars löneförmåner
helgonskyld inginge, ersättning för den förlust, som genom berörda
utskylds försvinnande skulle drabba honom, hvaremot i de fall der helgonskylden,
såsom i Onsala församling, vore anslagen till vaxljusmedel åt
Lunds domkyrka eller något liknande ändamål, det ville synas som om
någon annan utväg för frågans lösning icke funnes, än ätt staten öfvertoge
utskyldens utbetalning till vederbörande efter markegångspris eller annat
lämpligt lösningssätt mot det att den, som nu vore pligtig att utgöra utskylden,
finge densamma sig i vanlig oi''dning debiterad såsom i penningar
fixerad skatt, men med rättighet att, om så åstundades, lösa densamma
med det kapital, som efter faststäld räntefot motsvarade skattens belopp.

För egen del får kollegium, — jemte tillkännagifvande, att då rektor
vid Sölvesborgs läroverk genom nådigt bref den 17 september 1856
tillerkänts ersättning af statsmedel för den läroverket från Mjellby, Gammalstorps,
Ysane och Ifvetofta socknar tillkommande helgonskyld, hvilken
blifvit till församlingarna återstäld, läroverkets eller stadens rätt till nämnda
ersättning ej är beroende af frågan om helgonskyld ens upphörande; att
särskild åtgärd ej torde påkallas för afskaffande af klockareskäppan i
Blekinge län, då församlingarna jeinlikt nådiga kungörelsen den 2 november
1883 torde vara oförhindrade besluta om upphörandet af denna utlaga,
i den mån det kan ske utan kränkning af vederbörande löntagares
rätt; att de till »Karlshamns skolestats aflöning från landtkyrkorna i
Listers och Bräkne kontrakt» utgående medel af 53 kronor 54 öre, deraf
Gammalstorp betalar 3 kronor 69 öre och Ysane 2 kronor 23 öre, på sätt
Karlshamns läroverkskollegium och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Blekinge län jemväl uppgifvit, icke utgöra helgonskyld; att det belopp

af 3 kronor 19 öre, som, enligt uppgift af pastor, årligen erlägges från
Onsala församling till Lunds domkyrka, utgör så kallade vaxljusmedel,
hvilka efter särskilda bestämmelser numera utgå till universitetet i Lund
och ej heller hafva något med helgonskyld en att skaffa; samt att enligt
uppgifter, lemnade år 1878 till skatteregleringskomitén, helgonskyld jemväl
skulle utgå till kyrkorna i vissa församlingar inom Göteborgs och Bohus
län, men att de i nämnda uppgifter afsedda utskylder, äfven om de benämnas
helgonskyld, icke hafva något samband med den i Skåne, Halland
och Blekinge utgående utlaga af samma namn, — i underdånighet anföra,
att, då vid tillämpning af de regleringar utaf presterskapets löner,
hvilka verkstälts på grund af nådiga förordningen den 11 juli 18(52, den
till presterskapet anslagna helgonskylden i sistnämnda tre landskap, med
undantag endast för Gammalstorps och Ysane församlingar, torde komma
att utgå efter samma grunder som öfriga jorden påhvilande utskylder till
presterskapet, det icke lärer böra ifrågasättas, att denna del af helgonskylden
skulle upphöra att erläggas, så länge sagda löneregleringar äro
gällande, Gammalstorps och Ysane församlingar obetaget att om förändradt
sätt för utgörande af den presterskapet anslagna helgonskyld inom nämnda
församlingar göra särskild underdånig framställning;

att, hvad deremot beträffar den till presterskapet ej anslagna helgonskyld,
hvilken utgår efter föråldrade bestämmelser samt för ändamål, till
hvilka en församlings alla medlemmar numera eljest enligt lag ega lika
skyldighet att bidraga, det väl vore önskvärd! om densamma, som ej längre
kan betraktas såsom en klockarne efter privilegierna för all framtid tillförsäkrad
inkomst, kunde upphöra att utgå och blifva, då någon ersättning
af statsmedel för helgonskylden icke, på sätt föreslaget blifvit, lärer böra
ifrågakomma, der så erfordras ersatt med utdebitering efter samma grunder,
som för kommunalutskylders utgörande äro stadgade, hvilket ej torde medföra
någon nämnvärd skatteförhöjning för de församlingsmedlemmar, som
nu äro befriade från helgonskylds utgörande, men att kollegium, som med
hänsyn till de inom de särskilda församlingarna rådande skiljaktiga förhållandena,
funnit sig icke kunna tillstyrka en allmän och ovilkorlig föreskrift
om helgonskyldens afskaffande eller om utdebitering inom församlingarna
af densamma motsvarande belopp efter andra grunder, likväl
ansett annan bestämmelse i angifna syfte ej böra meddelas, än att de församlingar
i Skåne, Halland och Blekinge, inom hvilka utgår till presterskapet
ej anslagen helgonskyld, medgifves rättighet besluta, att densamma
ej vidare skall uppbäras, dock, för skyddande af vederbörande löntagares
rätt, med förbehåll att församlingarna må vara skyldiga att efter ofvan
angifna grunder bereda löntagare, i hvars tillförsäkrade löneförmåner hel -

gonskyld ingår, ersättning för den förlust, som genom berörda utskylds
försvinnande skulle drabba honom; samt att, der helgonskylden in natura
är till lön åt viss person anslagen, densamma må afskaffa endast så vidt
denne dertill samtycker.

Samtlige till ärendet börande handlingar öfverlemnas härjemte.

Stockholm den 29 november 1895.

Underdånigst:

HANS FORSSELL.

J. K. M. MARTIN. STEN FORSBERG. KARL RYDIN.

EDV. ÅBERGH. G. THULIN. Hd. NEHRMAN.

Föredragande.

T. Sternhoff.

Klockarehelgonskyld och klockareskäppa i Blekinge län.

	Bestämd i	Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Socknar nes namn	KV)	Korn'')
	HI.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
A) Utgår till klockare eller organist: a) Skall ej utgå, sedan ny reglering trädt i kraft:
Augerum .............................................................................. Anm. Benämnes endast klockareskäppa. Värde enligt konvention 2 kro-nor 50 öre för skäppa (9,098 kronor hektolitern).		16,762	152	50
Edestad.................................................................................... Anm. Benämnes endast klockareskäppa.	—	13,648	123	08		—
Förkårta ............................................................................... Anm. Benämnes endast klockareskäppa.	—	12,182	109	86		—
Hjortsberga............................................................................. Anm. Benämnes endast klockareskäppa.	—	12,823	115	64
Listerby ............................................................................••• Anm. Benämnes endast klockareskäppa.	—	23,0 8 2	208	15		—
Lösen.................................................................................... Anm. Benämnes endast klockareskäppa. Värde enligt konvention 2 kro-nor 50 öre för skäppa (9,098 kronor hektolitern).		15,1 13	137	50
Thorhamn................................................................................. Anm. Benämnes endast klockareskäppa.	—	16,487	148	68		—
Tjnrkö .................................................................................. Anm. Benämnes endast klockareskäppa. Värde enligt konvention 2 kro-nor 60 öre för skäppa (9,098 kronor hektolitern). b) Efter reglering anslagen: 1) Till klockare eller organist:		2,4 7 3	22	50	1,017	91
Eringsboda .............................................................................. Anm. Benämnes såväl helgonskyld som klockareskäppa. Utgår med en skäppa af hvarje hetnmansnnmmer in natura, men skall efter ny reglering lösas med vidstående värde.		11,541	104	08
Jemshög................................................................................... Äntå. Beuämnes endast helgonskyld. Utgår enligt nådig resolution den 23 Oktober 1868 angående lönereglering för kyrkobetjeningen inom församlingen efter tioårigt medelmarkegångspris och fördelas på jordbruksfastigheterna efter de bevillningstaxeringsvärden, som voro dem åsätta året före det, då nämnda lönereglering trädde i kraft.	9,4 7 4	9,4 7 4	150	73

*) Der helgonskylden angifvits i kappar, har i regel beräknats 36 kappar på tunnan.

	Bestämd i	Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Socknar nes namn	Råg	Korn
	Hl.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Mjellby..................................................		32,9 7 4	291	6
Anm. Benämnes såväl helgonskyld som klockareskäppa. Värde enligt be-slut vid ny lönereglering, som redan trädt i kraft. Mörrura................................................................ Anm. Benämnes såväl helgonskyld som klockareskäppa. Värde enligt be-slut vid lönereglering. Tunnan beräknad till 72 kannor.
—	33,916	312	-•	857	87

2) Till forsamlingens förmån: Tving ........................................................		19,785	178	42	178	42
Anm. Benämnes endast helgonskyld. Utgår med en skäppa korn af hvarje nummer och skall efter ny lönereglering lösas efter tioårigt medel-markegångspris. 1»'' U X1

B) I öfriga församlingar utgår ej helgonskyld eller klockare-skäppa.
Summa	—	—	—	—	2,054	20

Uppgift å den till presterskapet ej anslagna helgonskylden i

Kristianstads län.

Socknarnes namn		Bestå	m d i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, för span-mål efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883, för öfriga persedlar efter 1894 års marke-gångspris litt. A
	Råg1)	Korn1)	Andra persedlar	silfver- mynt
Hl.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Till kyrkotj ensten:
Engelholm ..................................................	—	9,89	—	—	87	30	—	—
Oppmanna (delvis) .......................................	—	3,2 9 7	—	—	29	10	— ■	—
Riseberga......................................................	—	17,349	—	—	153	14	—	—
Rörom .........................................................	0,55	12,64	—	—	118	44	—	—
Anm. Värde efter 1883 års medelmarkegångspris.
Önnestad (delvis) ..........................................	—	21,1 58	—	•—	186	76	574	74
Till skolväsendet:
Ausås............................................................	—	23,631 5	—	—	208	59	—	—;
Björnekulla (delvis).......................................	—	7,3	— .	—	64	44	—	—!
Borrby (delvis) ..................................	—	11,54 1	—	—	101	87	—	—
Broby Vestra (delvis)....................................	—	7,00	—	—	61	79	—	—
Brönnestad (delvis) .......................................	—	9,892	—	—	71	32	-i	—
Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.
Brösarp........................................................	16,541 13	20,40588	—	—	285	91	—	—
Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.
Båstad .......................................................	—	9,8795	—	—	87	21	—	—
Degeberga....................................................	15,8	15,8	—	—	309	73	—	—
Efveröd (delvis).............................................	9,892	4,946	—	—	150	25	—	—
Esphnlt (delvis).............................................	—	1,795	—	—	15	84	—	—
Finja (delvis)................................................	4,647	4,6 4 7	—	—	91	09	—	—
Fjelkestad (delvis)........................................	—	10,57 9	—	—	93	38	—	—
Fjelkinge .....................................................	—	26,1 5	—	—	162	13	—	—
Järn. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.
Fogeltofta......................................................	—	12,09 1	till ’ —: "i	—	106	73	'' -	—
Färingtofta ...............................................	10,102	15,57 1	—	—	246	30	-rrr:	—
Färlöf..........................................................	—■	34,7 6	—	—	306	82	■■—.	—

*) Der helgonskylden angifvits i kappar, har i regel beräknats 36 kappar på tunnan.

		Bestå	m d i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-
Socknarnes namn	Råg	Korn	Andra persedlar	Öre silfver- mynt	ning angifvits, för spån-mål efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883, för öfriga persedlar efter 1894 års marke-gångspris litt. A
	Hl.	Hl.			Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Gladsax........................................................ Anm. Värde år 1890 efter pastors uppgift.	19,78	—	2V2 LfC ål, 1% kappe torr tobis	—	126	06	—	—
Grefvie .........................................................	23,33	—	—	—	251	40	- ''	—
Gualöf ........................................................	2,13	11,301	—	—	122	70	—	—
Gustaf Adolf (delvis) ...................................	—	4,946	-''	—	43	66	—	—
Hvitaby (delvis)............................................	—	10,306	—	—	90	97	—	—
Höija (delvis)................................................	—	12,2*4	—	—	108	25	—	—
Hörja...........,,........................................... ..	17,006	—	—	—	183	25	—	—
Hörröd (delvis) .............................................	2,4 7 3	2,6 1	—	—	49	68	-r- jn,	—
Borup............................................................ Anm. Värde efter 1894 års raedelmarkegångspris.	—	18,31 9	—	—	132	08	— .V*	—
Ifvetofta (delvis) ........................................	—	9,892	—	—	87	32	—	—
Ifö ............................................................... Anm. Värde enligt uppgift å kyrkostämma.	0,94	6,28	—	—	50	70	—	—
Ingelstorp.....................................................	3,3	17,05	—	. —	186	06		—
Jernarp (delvis).............................................	—	18,3833	—	—	162	27	—	—
Kiaby...........................................................	—	9,8805	—	—	87	21	—	—
Linderöd (delvis) .........................................	—	1,3 l 9	—	—	11	64	—	—
Löderup...................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	38,4 3	—	—	277	08	■‘•''i. > .t**.	—
Maglehem (delvis)........................................	—	12,606	—	—	in	27	-t—„/;■	—
Matteröd (delvis) .......................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	4,946	-«.	--	30	67	—	—
Mellby Norra................................................	25,4 2 6	—	—	—	273	98		—
Mellby Södra (delvis)....................................	—	11,955	—	—	105	53	—	—
Nymö (delvis)................................................ Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	4,9 21	—	—	30	51	—	—
Oppmanna (delvis) .......................................	—	7,432	—	—	65	60	—	—
Qverrestad .................................................. Anm. Häruti har inbegripits äfven den förut till klockaren utgående helgonskyld, 6,782 hl., om hvars disposition ännu icke beslut fattats.		17,311			152	80
Qvidinge (delvis) .........................................	—	8,244	—	—	72	77	—.	—
Raflunda ...................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	10,3031	10,3031	—	—	160	73	—	—
Rinkaby (delvis) .......................................	— ,	6,457	—	—	57	—	—	—

		B e s t ä	m d i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-
Socknarnes namn	Råg	Korn	Andra persedlar	Öre silfver- mynt	ning angifvits, för span-mål efter medeltalet af medelmarkeg&ng8prisen för åren 1874—1883, för öfriga persedlar efter 1894 års marke-gångspris litt. A
	Hl.	Hl.			Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Smedstorp......................................................	_	33, u 2	■ -jo i		292	28
Starby (delvis) .............................................	—	4,641	—	—	40	97	—	—
Ströfvelstorp (delvis) ..................................	—	24,3 9 1	—	—	215	76	—	_
Anm. Enligt uppgift i kyrkostämmoprotokoll är hel-gonskyldspanmålen i denna församling omsatt
i penningar till bestämdt medelpris af 265 kro-
nor 76 öre.
Sönnarslöf Vestra (delvis)............................	—	4,946	__	_	43	66	_	_
Sönnarslöf Östra (delvis) ..............................	1,099	10,442	—	—	10401	_	_
Tjömarp .....................................................	5,4947	12,9791	—	—	173	78	—	—
Tommarp Östra.............................................	1,099	32,4 2 5	—	—	185	—	—	—
Anm. Värde år 1890 enligt uppgift af pastor.
Tranås (delvis) .............................................	—	12,0 9 1	—		106	73	—	—
Trolle Ljungby ............................................	3,64 1	33,2 15	—	I-	332	42	-	—
Träne (delvis)...............................................	—	4,946	—	—	43	66	. f"--	_
Tåstarp (delvis)............................................	—	14,40769	—	—	127	18	—	—
Yalleberga ..................................................	—	30,7 7 6	—	—	271	66	-	—
Yemmerlöf Östra .......................................... Anm. Värde för spanmålen efter 1883 års medel-	1,374	21,983	24,2 2 9 kg. smör	—	253	22	—	—
markegångspris och för smöret, enligt beslut å kyrkostämma, 75 öre skålpundet.
Vram Vestra (delvis) ....................................	—	24,1 82 4	—	—	155	49	_	___
Anm. Värde för 18,6864 hl. efter årsmarkegång, för 5,496 hektoliter efter tioårigt medelmarkegångs-pris.
Yram Östra (delvis).......................................	—	5,496	—	- \ ''	39	63	\T ;_	__
Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.
Vänga (delvis) .............................................	—	9,892	4-	'' --	87	32	—	—
Yä (delvis) .................................................	2,93 1	2,931	—	•--L-	57	45	—	_
Anm. Efter 66 kannor på tunnan.
Åhus .......................................................... Anm. Efter 72 kannor på tunnan.	—	40,7 21	0,314 bl. hafre		361	29	— "	—
Äsum Norra (delvis) ...................................	—	18,99	_ ‘	—	136	92	_	—
Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.
Önnestad (delvis) ........................................	—	11,816	—	—	104	30	—	—
össjo......................................................... Anm. Ungefärligt spanmålsbelopp. Värde efter upp-	—	18,1 36	—	—	100	—	—	—
gift å kyrkostämma.
Österslöf ............................................r.......	—	34,4 858	—	—	304	40	8,931	72

		Bestå	m d i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-
Socknarues namn	Råg	Korn	Andra persedlar	Öre ailfver- mynt	ning angifvits, för span-mål efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883, för öfriga persedlar efter 1894 års marke-gångspris litt. A
	Hl.	Hl.			Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Till klockare eller organist: Andrarum....................................................	tf;	26,379			232	84
	■	3,3	___	__	29	13	.

Anm. Beslut har ej fattats, huru helgonskylden skall användas, sedan ny reglering trädt i kraft.
Broby Vestra (delvis)....................................	—	6,4	—	—	56	49	—	—
Anm. Beslut har ej fattats, huru helgonskylden skall användas, sedan ny reglering trädt i kraft.
Brönnestad ...................................................	—	14,9 91	—	—	132	32	—	—
Cimbris.......................................................	—	19,323	—	—	170	56	—	—
Efveröd (delvis)............................................	3,16	8,381	—	—	108	03	—	—
Esphult (delvis)............................................	—	27,51 5	—	—	242	87	—	—
Anm. Beslut har ej fattats, huru helgonskylden skall användas, sedan ny reglering trädt i kraft.
Finja (delvis)...............................................	4,169	4,16 9	—	—	81	72	—	—
Förslöf .........................................................	11,36	—	—	—	122	41	**—	—
Glemminge (delvis) ......................................	0,8243	11,329	—	—	100	—	—	—
Grydt...........................................................	9,0683	—	—	88	92	—	—
Gråmanstorp ..............................................	—	16,762	—	—	147	96	—	—
Gumlösa .....................................................	0,733	13,922	—	—	130	79	—	—
Anm. Efter 66 kannor på tunnan.
Gustaf Adolf (delvis) ...................................	—	6,8 7	—	—	60	64	—	—
Hvitaby (delvis).............................................	0,3092	14,12	—	—	127	97	—	—
Häglinge .....................................................	—	29,288	—	—	295	—	—	—
^4nm. Värde enligt beslut å kyrkostämma.
Hästveda ...................................................	—	12,64	—	—	in	57	—	—
Anm. Sedan ny reglering trädt i kraft, skall helgon-skylden ej vidare utgå.
Höija (delvis)...............................................	—	2,261	—	—	19	96	—	—
Anm. Spanmålsqvantiteten beräknad efter i kyrko-stämmoprotokoll om ny klockarelönereglering angifvet pris 2 kronor 31,5 öre per kubikfot.	3,297
Ifvetofta (delvis) .........................................	26,10 5	—	—	265	96	—	—
Ignaberga (delvis)...................................... •.. •	—	8,0153	—	—	70	75	—	—
Jernarp (delvis)...........................................	0,96 1 75	5,18721	3,3 hl.	—	56	15	—	—
		humle		(förutom 3,3 hl. humle)

		Bestå	m d i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-
Socknarnes namn	Råg	Korn	Andra persedlar	Öre silfver- mynt	ning angifvits, för span-mål efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883, för öfriga persedlar efter 1894 års marke-gångspris litt. A
	Hl.	Hl.			Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Järrestad .................................................... Anm. Sedan ny klockarelönereglering börjat tillämpas, skall enligt beslut å kyrkostämma för helgon-skylden erläggas lösen med 130 kronor.	—	14,838	— .	—	130	97	—	—
Kamp Vestra............................................ Anm. Sedan år 1884 har helgonskylden innefattats under löneuppbörden till klockaren efter fyrk och derför här upptagits till det belopp, hvar-med densamma ntgått före nämnda tid.		29,8 71			263	67
Köpinge........................................................	5,4 5	41,355	—	—	423	77	--	—
Linderöd (delvis) ......................................... Anm. Beslut har ej fattats, huru denna helgonskyld skall användas, sedan ny lönereglering trädt i		17,916			158	14
Lonshult ......................................................	_	12,692	—	i-	112	03	_	_
Lyngsjö.......................................................	16,762	—	•	. -	180	62	--	—
Matteröd (delvis) ..........................................	—	5,679	—	—	50	13	'' --	—
Mellby Södra (delvis)...................................	—	16,74	—	—	147	76	—	—
Nosaby ........................................................ Anm. Värde efter uppgift i kyrkostämmoprotokoll »enligt markegångspriset för åren 1874—83» 206 kronor 64 öre.		23,08			203	72
Nymö (delvis).............................................. Anm. Till klockaren erlägges 60 kronor, hvilket be-lopp efter 1894 års markegångspris litt. A motsvarar omstående spanmålsqvantitet.		8,064			50
Näflinge ...................................................	—	14,56358	—	—	128	55	--	—
Näsum (delvis) .............................................	—	22,6 5 8	—	—	200	—	--	—
Nöbbelöf Östra ............................................-.	—	21,35	—	—	188	45	—-	—
Oderljunga ..................................................	—	6,2 1	—	—	54	82	—	—
Onslunda ...................................................... Anm. Församlingen har ej fattat beslut, huru helgon-skylden skall användas, sedan ny reglering trädt i kraft.		16,075			141	89
Oppmanna (delvis) .......................................	—	16,7 4 9	—	-''	147	84	—	—
Ousby............................................................ Anm. Utgörande af helgonskyldsspanmål har ntbytts mot erläggande af »en bestämd årlig afgift i penningar». Då emellertid denna afgifts be-lopp ej angifvits i de till Kongl. kollegium *		24,966			220	37

		Bestå	rn d i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-
Socknar nes namn	Råg	Korn	Andra persedlar	Öre silfver- mynt	ning angifvits, för span-mål efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883, för öfriga persedlar efter 1894 års marke-gångspris litt. A
	Hl.	Hl.			Kr.	Ö.	Kr.	ö.
insända uppgifter, har här upptagits den förr utgående helgonskyldsspanmålen med värde efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883. — Enligt ny lönereglering, som ännu ej börjat tillämpas, skall klockaren upp-bära lösen för helgonskylden. Perstorp ......................................................		6,63			58	52
Qviinge .........,.............................................	0,5496	21,3941	—	—	194	76	—	—
Rinkaby (delvis) .........................................	—	6,457	—	—	57	—	—	—■
Rya.............................................................	—	—	—	—	61	25	—•	—
Anm. Af hvarje mantal erlägges 5 kronor. Sandby Norra............................................	1,24S	8,733			90	54		. /:
Skepparslöf................................................	—	25,005	—	—	220	72	—
Spjutstorp.......................;.............................	—	17,586	—	—	155	23	—	—
Starby (delvis). .............................................	—	1,13	—	—	9	97	—	—
Anm. Spanmålsqvantiteten har beräknats efter i kyrko-stämmoprotokoll om ny klockarelBnereglering angifvet pris 2 kronor 31,5 öre per kubikfot. Stiby ...........................................................		i * 17,86 1		22	158
Stoby........‘..................................................	—	13,1 9	—	—	116	43	—	—
Strö Norra ..................t..................t...........	0,1 37	20,884	—	- .	185	82	—	—
Ströfvelstorp (delvis) ..................................	—	5,6 52	—	—	50	-—	—	—
Anm. Se anmärkningen vid Ströfvelstorp här ofvan. Sönnarslöf Östra (delvis) ............................	0,2 7 5	20,884			187	30	_
Sörby...........................................................	—	8,30 5	—	—	73	31	—	—
Anm. Efter 56 kannor på tunnan. Tosterup (delvis) .........................................	0,0 9 5	5,549	_	i_	50	_	___
Tryde..........................................................	—	25,4 1 8	—	—	224	36	—	—
Tåstarp (delvis) .........................................>..	—	4,03335	0,7 32 74	—	39	94	—	—
Yankifva ..........t.............i..............................	9,6166	1,813	hl. hafre		119	63
Vedby .........................................................	—	9,846	21,2538	16	123	29	- .	—
Verum .........................................................		9,068	kg. smör		77	99
Anm. Värde enligt uppgift i kyrkostärainoprotokoll. Vidtsköfle....................................................		32,9 74			291	06
Vinslöf .......................................................	—	35,94082		—	317	25	—
Visseltofta.....................................................	—	10,442	—	—	93	10	—	—
Anm. Värde enligt uppgift i kyrkostämmoprotokoll.			*

•		Bestå	m d i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-
Socknarnes namn	Råg	Korn	Andra persedlar	Öre silfver- mynt	ning angifvits, för span-mål efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883, för öfriga persedlar efter 1894 års marke-gångspris litt. A
	Hl.	Hl.			Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Yram Vestra (delvis) ....................................		13,1904			109	37
Anm. Värde efter 1886 års medelmarkegångspris.
Yram Östra (delvis) ..................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	5,7 7	—	; iif. f, '' •	—	48	41	—	—
Vänga (delvis)................................................	—	19,313		—	170	47	—	—
Asum Norra (delvis) ....................................	—	15,91	—	—	140	44	—	—
Örkelljunga.................................................. Järn. Af hvarje mantal erlägges 4 kronor.					148	17	9,027 (förutoi 3,3 hl humle	10 n 9
Till klockare eller organist, efter ny reglering till skolväsendet:
Benestad ....................................................	0,2 7 5	16,2 12	—	48	146	81	—	—
Boller up........................................................	—	13,464	—	—	118	85	—	—
Bolshög.........................................................	5,221	8,518	—	—	131	45	—	—
Borrby (delvis) .............................................	—	30,7 7 6	—	—	271	66	—	—
Broby Östra ...............................................	—	22,7 7 7	—	—	201	05	—	—
Djurröd .........................................................	3,42	7,3 2 8	—	—	101	53	—	—
Emmitslöf.....................................................	—	8,854	—	—	78	15	—	—
Fjelkestad (delvis).........................................	0,51 9	22,426	31,031 kg. smör	—	256	29	—	—
Glemminge (delvis) .....................................	—	18,348	—	—	161	96	—	—
Herrestad Östra.............................................	—	13,808	—	—	121	88	—	—
Hj ersås......................................................... Anm. Lösen för 20 stycken braxnar, enligt kyrko-	—	25,0 9 7	20 st. braxnar	3	226	43	—	—
stämmobeslut den 2 April 1886, 4 kronor 85 öre.
Hoby Östra..................................................	—	21,433	—	- .	189	19	'' -	—
Höija (delvis) ...............................................	—	10,003	—	—	88	30	—	—
Hörröd (delvis) .............................................	2,473	2,61	—	—	49	69	—	—
Ingelstad Östra .............................................	—	7,6 9 4	—	—	67	91	—	—
Kellna ........................................................	4,362	4,362	- t.	—	85	50	—	—
Knislinge......................................................	—	26,7 9 7	'' —	T-T-	236	53	—	—
Ljungby Östra ............................................	5,879	5,879	—	—	115	24	—	—
Maglehem (delvis).......................................	—■	12,606	—	—	in	27	—	—
Näsum (delvis) .............................................	—	15,262	—	—	134	72	■-	—
Qvidinge (delvis) ........................................	—	22,807	—	—	201	32	—	—

Socknar nes namn

Råg

Bestämd i

Korn Andra

persedlar

Värde, berjjknadt, der
ej annorledes i
ning angifvits, för
mål efter medeltalet af
medelmarkegångsprisen
Öre för aren 1874—1883,
silfver- för öfriga persedlar
, efter 1894 års markem^n
gångspris litt. A

in. hi.

Kr. ö. Kr. ö.

Starby (delvis) .4...i .................................,.

Stenestad .f...i........i.........j.............................

Anm. För närvarande utgår ej helgonskylden, utan
ingår densamma i den kontanta lönen till klockaren,
wén. efter ny reglering skall den utgå
med omstående belopp, livilket derför upptagi
här.

Sönnarslöf Vestra (delvis)....................	......... —	8,244
Tosterup (delvis) ................................	.......... 0,1 6 8	9,839
Tranås (delvis) ...................................		0,2 7 5
Träne (delvis)......................................		27,112
Ullstorp...............................................	.......... —	10,442
Vallby ..............................................	.......... 0,4 12	22,532
Vä (delvis) ......................................... Anm. Efter 66 kannor på tunnan.	.......... 1,588	19,4 18 . j
Örabv.................................................	......... .	17,31 1

Till skolväsendet, efter ny reglering
till klockaren:

"''T:'' ■ :

Eljaröd......................................................... — 15,9 3 8

Anm. Värdet enligt kyrkostämmoprotokoll no utgående
lösen.

Ignaberga (delvis)........................................ — 2,4 7 3

3,51 1

9,343

— 8 7 —

— 72 77 —

— 88 —

— 243 —

— 23 31 —

1 köräcka
till Ystad

152 92
(förutom
1 kör -

äcka till
Ystad)

140

(förutom
1 köräcka
från Öraby
till

94 —

Till klockare eller organist, efter ny
reglering till kyrkotj ensten eller
skolväsendet:

Hammenhög................................................... — 16,121

Hannas ............................................ — 10,442

142

		Bestå	m d i.		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-
Socknarnes namn	Korn	Håg	Andra persedlar	Öre silfver- mynt	ning angifvits, för span-mål efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för åren 1874—1883, för öfriga persedlar efter 1894 års marke-gångspris litt. A
	Hl.	Hl.			Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Helgonskyld utgår ej i:
Barkåkra...........................-.......................... Anm. Den till klockaren förut utgående helgonskyld har anslagits komministern.	—	—	''	iv ;* i	j T
Fagerbult........................................... Anm. Icke utgått.	—	—
Farstorp ...................................................... Anm. Icke utgått, sedan ny lönereglering börjat til-lämpas.
Glimåkra ...................................................... Anm. Utgår ej vidare enligt beslut vid lönereglering.
Houf ........................................................... Anm. Uppbäres ej vidare enligt beslut år 1889.	—	—
H afvara! ..................................................... Anm. Uppbäres ej vidare, enligt beslut år 1889.	—	—	~
Munka Ljungby............................................	—	—	—	-*—	—	—	1-	—
Rebbelberga................................................. Anm. Den till klockaren förut utgående helgonskyl-den har anslagits komministern.
Röke ........................................................... Anm. Icke utgått.	—	—
Sanct Olof ................................................... Anm. Upphört enligt kyrkostämmobeslut år 1886.
Torekov......................................................... Anm. Icke utgått.		”
Tornp........................................................... Anm. Icke utgått.		7	? 1
Tåssjö ........................................................ Anm. Ej på många år utgått.
Vittsjö ......w.;............................................. Anm. Efterskänkt vid lönereglering.
Akarp Norra ..............................!.................	—	—	—	—	—	—	—	—
Örkened .....................................................	—	—	.. ——	—	*—T ■	—
Summa							23,180\|09 (förutom 3,3 hl. humle och en köräcka från Öraby till Ystad)

Uppgift å den till presterskapet ej anslagna helgonskylden i

Malmöhus län.

	Bestämd		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Socknam es namn	Råg1)	Korn ’)	Hafre1)
	Hl.	in.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.
Till kyrkotjensten:
Anderslöf..................................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	29,402	—	169	06	—	—
Grönby ........................................................................ .ärra. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	16,2 123	—	93	22	— ''	—
Kjerstorp Östra (delvis)................................................ Anm. Omstående belopp erlägges till ringaren.	—	1,649	—	14	56	—	—
Munkarp (delvis) ......................................................... Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af pastor.	—	'' -	—	39	72	—	—
Nöbbelöf ................................................................... Anm. Värde, beräknadt efter medelpriset af medel markegångs-prisen för de tio åren 1874—1883, enligt uppgift i kyrko-stämmoprotokoll.		13,7 4		121	06
Sandby Södra ............................................................ Till skolväsendet:		18,7 17		165	21	602	83
Allerum (delvis)............................................................	—	32,104	_	283	38	___	_
Annelöf (delvis)..........................................................	—	15,388	—	135	83	—	_
Arrie (delvis)............................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	10,26	—	58	99	•- *	—
Baldringe.................................................................... Anm. Värde efter 1894 åra markegångspris litt A.	—	4,58	—	26	33	—	—
Balkåkra (delvis) .......................................................	—	4,6 169	—	40	75	_	_
Bara ...........................................................................	—	23,083	—	203	75	''_	_
Barsebäck .................................................................. Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	30,228 5	—	218	85	—	—
Beddinge Lilla .......................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	26,8766	—	154	54	—	—
Billeberga.................................................................... Anm. Ungefärligt värde enligt uppgift af pastor.	''	"		135	—	—	—

'') Der helgonskylden angifvits i kappar, har i regel beräknats 36 kappar på tunnan

	Bestämd i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegång8prisen för åren 1874—1883
Socknarne8 namn	Råg	Korn’	Hafre
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Billinge (delvis) .......................................................... Anm. Helgonskylden utgår med vidstående spanmålsbelopp enligt uppgift, lemuad till skatteregleringskomitén år 1878.	—	11,54 1	—	101	87	—	—
Bonderup (delvis).........................................................	—	4,1 3	3,3	56	64	—	—
Bonde ........................................................................	—	6,05		53	40	—	—
Bosarp ...................................................................... Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af pastor.	—	• ——		240
Bromma....................................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	6,1 8	—	35	53	—	—
Brandby ..................................................................... Anm. Värde jemlikt 1893 år9 räkenskaper enligt uppgift af pastor. Helgonskylden utgår in natura eller löses efter högsta auktionspris, som erhålles för den in natura aflemnade spaumålen.		49,5		347	74
Bankeflod................................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	34,oo		246	16	—	7
Burlöf ........................................................................	—	28,7 7	—	253	95	o —	—
Bårslöf ....................................................................... Anm. Värde år 1893 efter medelmarkegång, enligt uppgift af pastor.		14,0 86 2	'' b *5	104	56
Dagstorp ................................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	19,51	—	141	25
Dalby (delvis)..............................................................	—	6,5948	—	58	21	i7—	—
Dalköpinge .................................................................. Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	2,6 53586	5,770912	—	49	10
Ekby (delvis) ..............................................................	—	10,2254	—	90	26	.•--	—
Eserup ........................................................................	--1	12,64	—	in	57	—	—
Eskilstorp...................................................................	—	12,3653	—	109	15	—	—
Espinge........................................................................	—	20,6836	—	182	57	—
Fjerrestad..................................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	15,7 7		114	17
Fleninge ..................................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	16,579	—	95	33
Frenninge................................................................... Asm. Enligt 1670 års jordrefningsprotokoll utgår helgonskylden i råg.	2,0151			21	48
FriUestad..................................................................... Anm. Värde år 1890 enligt uppgift af pastor. Omstående spanmålsbelopp och värde omfatta äfven en till storleken ej angifven del af helgonskylden, om hvit-		7,42372		55 ;1 : 1	84

Socknarnes namn	Bestämd	i	Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Råg	Korn	Hafre
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
ken det icke upplysts, att den nu användes för skolväsen-det, inen för hvilken, enligt beslut å kyrkostämma den 20 Maj 1874, hvaraf klockaren dock icke vore bunden, ehuru det, då pastor lemnade sin uppgift år 1891, fort-farande tillämpades, klockaren tillerkänts ersättning i an-nan ordning, och hvilken del, då ny klockarelönereglering börjar tillämpas, skall, lika med den öfriga helgouskylden, tillfalla skolkassan.
Fuglie ........................................................................	—	18,137	—	160	09	_	_
Fulltofta .................................................................	—	29,1 283	_	257	11	_
Gerdslöf ...................................................................	2,2 9	39,9 8	_	377	31	_
Gessie ....................................................................	—	13,1 897	_	116	42	. 1 j	___
Gislöf...................................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	8,0604	22,0744	—	175	29	—	—
Glostorp .................................................................... Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	—	—	—	120	16	—	—
Glumslöf ................................................................. Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	22,5763	—	163	45	—	—
Grefvie Östra............................................................ Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af pastor.	—	—	—	61	94	—	—
Gustaf (delvis) ........................................................... Anm. Värde efter 1894 ars markegångspris litt. A.	—	9,892	—	56	88	—	—
Gårdstånga ................................................................. Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	—	—	—	123	06	—	—
Hammar Stora ...........................................................	—	12,37	_	109	19
Hammarlunda..................................................... Anm. Värde år 1893 enligt uppgift.	—	—	—	133		—	—
Hardeberga.................................................................. Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af kommunaluämndsord-förande.	—	11,5754	—	82	88	—	—
Harlösa...................................................................... Anm. Värde år 1893 enligt uppgift.	—	—	—	245	—	—	v" ''
Harrie Stora .............................................................	—	22,7 168	_	200	52
Hassle Bösarp (delvis)..................................................	—	2,0478	_	18	08	±Ll
Hellestad .............................................................	—	10,4418	__	92	17	_
Helsingborgs landsförsamling .................................... Anm. Värde år 1894 enligt uppgift af pastor. Utgår med 1 öre per fyrk af jordbruksfastighet.		”	—	115	20	—	—
Herrestad.............................................................	—	22,5 3 6	___	198	92
Herslöf (delvis) ...................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	28,166	—	203	92	—

	B	estämd i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Soclnarnes namn	Råg	Korn	Hafre
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Hofterup (delvis) ........................................................	_	11,4731	—	101	27	•i, -	—
Holmby...................................................................... Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	“			169	54
Husie..........................................i..,............................ Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	8,2435	8,2435	—	126	62
Hvellinge ....................................................................	—	32,9 7 4	—	291	06	. —	—
Hyllie......................................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	24,7 5		179	19	‘ ''	-
Hässlunda..................................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	11,02	—	79	78	•T**
Högestad ....,............................................................ Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	3,1 142		17	91	T
	- .	13,0 5	—	115	19	—	—
HököpiDge (delvis) ................................................. Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	12,04	—	72	68		—
Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af pastor.	. -	—	—	122	20		—
Hörby (delvis) ............................................................	—	21,37121	1 ''	188	64	—	—
Igellösa....................................................................i Anm. Värde år 1894 enligt uppgift af pastor.				39	14
Ingelstad Vestra ......................................................... Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af pastor.	—	—		71	38	''
Karaby Östra..............................................................	—	15,93753	H —	140	68	—	—
Katslösa (delvis) ......................................................	—	6,32	—	55	79	—	—
Kattarp ...................................................................	—	14,0 3 7	—	123	90		—
Keflinge...............................................................	—	13,37 7 5	—	118	08	—-	—
Kellstorp .......................................!.............................. Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	34,6209		199	10	■" r 1
Kärrstorp Vestra .......................................................... Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	—	—		in	47	r
Klagstorp Vestra ....................................................... Amn. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	20,60887	—	149	21	''"
Klagstorp Östra.......................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	19,7 9	—	113	79 i	—
Kropp ......................................a................................ Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	31,7648	—	229	98 ■A	——
Köpinge Stora (delvis) ...............................................	—	10,9 91	—	97	02	r. —	—
Lackalänge ...................................,.i............................ Anm. Värde enligt uppgift af pastor.				90

	Bestämd		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874-1883
Socknar nes namn	Råg	Korn	Hafre
	111.	Hl.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Lyby (delvis) ..................................................		12,5114		no	44
Långaröd.............................................	—	26,379	_	232	84	____t	___
Löfvestad (delvis).............................................	—	11,543	_	101	89	.	_
Mellangrefvie ....................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	13,1 9	—	95	50	—	—
Munkarp (delvis) ......................................................... Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af pastor.	—	—	—	81	16	—	—
Mölleberga ...........................................................	—	15,663	—	138	26	_	_
Mörarp................................. Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	9,321 1	—	67	48	—	—
Nef vitshög ................................................................. Anm. Enligt af pastor meddelad uppgift skulle helgonskyldeu motsvara ett värde af endast omkring 160 kronor.		26,105	~	230	43	—	—
Norrhveddinge ............................................................ Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	35,521	—	257	17	—	—
Nöbbelöf Vestra .......................................................	—	24,7 31	—	218	30	_	_
Odarslöf ................................................................. Anm. Värde år 1894 enligt uppgift af pastor.	—	—	86	19	—	—
Ottarp ....................................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	33,799	—	194	34	—	—
Qvistofta ..................................................................	—	28,3 51	—	250	25	_	—
Raus ......................................................................... Anm. Värde år 1894 enligt uppgift af pastor.	—	27,4 8	—	199	—	—	—
Reslöf.................................t.........................................	—	54,18084	—	478	25	■ ■	__
Sallerup Södra ........................................................	—	18,137 1	_	160	09	• • ■ •	_
Sallerup Östra ........................................................	—	28,028	—	247	40	_	_
Saxtorp.......................................il.V;............................ Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	16,43	—	94	47	—	—
Sjörup (delvis) ............................................................	—	8,793	—	77	61	_	_
Skifarp .......................................................................	—	24,7 31	—	218	30	_	_
Skräflinge Norra ....................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	15,1 13	—	109	42	—	—
Skräflinge Vestra...................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	18,1 703	—	131	55	—	—
Skårby (delvis) ..........................................................	—	5,5	—	48	55	_	_
Slågarp Lilla (delvis) ................................................... Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	20,0928	—	115	53	—	—
Slågarp Stora (delvis) .............................................. Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	2,7 5	—	15	81	—	—

				Värde,	beräknadt, der
	B	e s t ä m d i		ej annorledes i anmärk-
				ning	angifv-its, efter

Socknarnes namn
Råg	Korn	Hafre	markegångsprisen för åren 1874—1883
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
		10,5 52 22,532		93	14		m
		_	129	56
Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.
Stäfvie ........................................................................	—	—	—	60	33	—	—
Anm. Värde enligt uppgift af pastor. Svedala.....................................................................		15,38796	_	135	83
Särslöf .......................................................................		9,480125	_	68	64	__	_
Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.
Söderhveddinge (delvis) ..............................................	—	8,4 4 2	—	74	52	—
Söfde (delvis).............................................................	1,65	1,37 15,8	—	29	68	—
Söfvestad..................................................................	—	—	90	85	—	—
Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A. Tirup.........................................................................		_	''_	192	_		_
Anm. Värde enligt uppgift af vice ordföranden i skolrådet. Tolånga (delvis)............................................................		13,2 5	*	116	96		_
Torlösa........................................................................ Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.	—	67,325	—	387	12	"-
Torp Östra.................................................................. Helgouskylden utgår med omstående spanmålsbelopp enligt	3,847	9,0 6 8	—	121	05	- 1	—
till skatteregleringskomitén år 1878 lemnad uppgift.
Tygelsjö .................................................:..................	—	25,5 7 5	—	185	16	-.	—
Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris. Vadensjö .....................................................................		15,1 68	_	109	82	_	_
Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris. Vanstad (delvis)............................................................	_	13,2 5	_	116	96	. -	_
Vilde..........................................................................	2,0609	27,47 85	—	264	52	; • . Ii—1	—
Virke.........................................................................	—	17,9984 23,905	—- *	158	87	- •	—
Välinge.......................................................................	—	—	211	01	—	—
Välluf.......................................................................... Anm. Värde, på grund af beslut å kyrkostämma, efter 5 kronor	—	9,549	—	75	40	**—	—
80 öre för hvarje helt mantal enligt uppgift af pastor. — För kyrkoherde- och klockareboställena har synbarligen ingen afgift beräknats.				291	06
Zireköpinge.................................................................. Anm. Värde enligt uppgift af kommunalnämndsordförande.	—	—		—	—

Önnarp....................................................................	—=-	16,97	—	149	79	—	—
Olja ......................................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	19,24	—	139 51	30 89	—	—
Örtofta (delvis) ............................................................ Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	7,16 7	—	T"T	—
14	56
Östraby (delvis)...........................................................	—	1,649	—	16,968	66

Socknarnes namn

Bestämd

Råg Korn

Värde, beräknadt, der
ej annorledes i anmärk
ning angifvits, efter

--medeltalet af medel tt

c markegångsprisen för
åren 1874—1883

Hl.

III. Hl. Kr. ö. Kr.

Till klockare eller organist: Ablstad Vestra ............................................................		— 172	1
Värde enligt uppgift af pastor. Ande (delvis)................................. ............................	— 5,13		0^
Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A. Ask..............................................................................	— 22,00	— 1	19
Anm. Ungefärligt spanraålsbelopp. Enligt uppgift af pastor har reglering af klockarelönen enligt kongl. kungörelsen den 2 November 1883 ej egt rum i denna församling. Bjellerup, se Råby Stora. Bjeresjö.......................................................................	— 17,174	— 1
Anm. Värde enligt uppgift i kyrkostummoprotokoll. Bj er shög .....................................................................		— 6010
Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af pastor. Bjuf ...................................................................		— 1
Anm. Värde enligt uppgift af pastor. Björka ........................................................................	6,87 —	— 73 24
Blentarp ....................................................................	25,2 3 4,8	— 31
Bodarp ..........................................................	—• 11,541	— 101
Bonderup (delvis).......................................................	9,3427	• — 82	47
Borlunda ..........,..........................................................	- 19,75	— 174	33
Bosjökloster.................................................................	- 10,86	95	05
Anm. Värde, beräknadt efter medeltalet af medelmarkegångs-prisen för åren 1874—1883, enligt uppgift af pastor. Branstad .....................................................................	24,7 31	— 218	30
Dalby (delvis)...............................................................	1,6 4 87 20,05 9 3	— 194	40
Anm. Värde efter 1874—1883 årens medelmarkegångspris, enligt uppgift af kommunalnämndsordförande. Efverlöf......................................................................	14,132 1,047	— 159	90
Anm. Helgonskylden ntgår med omstående spanmålsbelopp enligt till skattoregleringskomitén år 1878 Jeranad uppgift. Espö ..................... ......................................................	— 8,79	— 50	54
Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A. Felestad .....................................................................	- 10,4 5	— 92
Anm. Värde efter medelpriset af medelmarke gångsprisen för de tio åren 1874—1883, enligt uppgift i kyrkostämmoprotokoll.

			Värde	beräknadt, der
B	e 8 t ä m d i		ej annorledes i anmärk-
			ning	angifvits, efter


Håg	Korn	Hafre	markegångsprisen för åren 1874—1883
Hl.	Hl.	in.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
	20,4 71		180	70
—	7,144	—	63	06	—	—
—	5,954	—	52	56	rf-	—
—	27,204	—	240 160	13	■■__	__
6,595	15,938		.-i! 210	99
_	28,578	—u.	252	26	i-	—I
—ill :	15,11	—	133	37	—	-i
—	16,762	—	147	96	—	—1
_	10,842	—	95	70	—	-]
—	17,3122	—	152	52	—	-j
—	—	— ,	190	—	—	i
4,122	8,244	’ — * 1	116	71	—	-i
—	6,595	—	58	21	— ,	-i
	15,342		135	42		_i
	5,496		39	79
	11,999		105	91
_	18,07 5	—	159	55	—	—i
—	49,46 1	—	436	50	—	—
	18,6 8 5		164	93	_	_
—	17,31 1	—	152	80	—	—
_	8,24	—	47	38	—	—
_	28,37121		250	43	—	—
8,931	—	-— ■’	95	21	—	—
—	20,151	1—	177	87	—	—

Socknarnes namn

Fjelie.............................................................•••

Flackarp ..............................................................

Radie .............................................................

Fosie....................................................................

Fru Ahlstad .........................................................

,4nm. Värde enligt uppgift af pastor.

Genarp .................................................................

Gudmundtorp ........................................................

Gylle .......................................•.............................

Göddelöf .............................................................

Görslöf...............................................................

Halmstad ............................................................

Anm. Värde efter 8 kronor 81 öre för hektoliter, enligt uppgift
i kyrkostämmoprotokoll.

Hammarlöf .......................►..............................

Anm. Enligt uppgift af pastor värdet af 72 kappar råg och 324
kappar korn, »författningsenligt» omsatta.

Harrie Lilla..............................................................

Anm. Vid reglering af klockarelöuen har helgonskylden ej be
räknats »såsom ständigt utgående».

Hassle Bösarp (delvis) .............................................

4nm. Beslut har ej fattats, huru helgonskylden skall användas,
sedan ny reglering trädt i kraft.

Hedeskoga ..........................................................

Herslöf (delvis) ....................................................

Jnm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.

I klockarens reglerade lön ingår ej helgonskyld, utan
upphäres denna helgonskyld för undervisning i sång vid
folkskolan.

Hoby Vestra .......................................................

Hurfva ................................................................

Hyby.................................................................

Anm. Värde enligt uppgift i kyrkorädsprotokoll.

Hårslöf...........................................................

Hastad ...............................................................

Hököpinge (delvis) ..............................................

Hörby (delvis)......................-.......>*.......................

Ilstorp .................................................................;■

Kjerstorp Östra (delvis)........................................

''N. ..V •'' >	B	e 8 t ä m d		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Socknar nes namn	Råg	Korn	Hafre
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Kloster ........................................................................ Anm. Värde efter det genom kongl. kungörelsen den 2 Novem-ber 1883 faststälda pris, enligt uppgift i kyrkostämmo-protokoll.	3,297	6,595	—	93	31	—	—
Knästorp ..................................................................... Anm. Värde enligt uppgift nf pastor.	—	6,87	—	60	53	'' —	—
Konga ....................................................................... .dnm. Ungefärligt spanmålsbelopp. Enligt uppgift af pastor har reglering af klockare-lönen enligt kongl. kungörelsen den 2 November 1883 ej egt rum i denna församling.		17,00		150	06
Kyrkoköpinge ...,..........................................................	2,17	13,01	—	137	97	- ’	—
Lockarp.....................................................................	—	14,838	—	130	97	'' -	—
Lomma..................................................................... Anm. Värde efter medelmarkegångspriset för åren 1874—1883. Enligt uppgift i kyrkostämmoprotokoll af den 2 Ok-tober 1886 skall, sedan ny lönereglering för klockaren tradt i kraft, »den gamla helgonskylden» utgå »till klockarens lön med 74 kubikfot» (19,866 hektoliter) korn.		21,983		194	04
Lyby (delvis) ...............................................................	—	16,5 1 1	—	145	74	_	_
Nöbbelöf Norra........................................................... ^tnni. Värde efter det genom kongl. kungörelsen den 2 Novem-ber 1883 faststälda pris, enligt uppgift i kyrkostämmo-protokoll.	3,2 9 7	6,595		93	31
Oxie ............................................................................ Anm. Värde år 1893 enligt uppgift af pastor.	—	—	—	128	30	—	—
Ramsåsa .................................................................... Anm. Reglering af klockarelönen euligt kongl. kungörelsen den 2 November 1883 har ej egt rum i denna församling.		14,9 9 5		132	36	—	—
Refvinge ................................................................... Anm. Värde, beräknadt efter 1874—1883 årens medelpris, enligt uppgift af pastor.	8,2 4 4			86	63
Remmarlöf ................................................................... Anm. Värde efter 1874—1883 årens medelmarkegångspris.	—	10,442	—	92	17	—	—
Ren g........................................................................	—	18,137	—	160	09	—	—
Risekattslösa ...................................... ....................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	11,13	—	80	58
Råby Stora och Bjellerup (delvis).................................	—	18,136	—	160	08	—	—
Rörom Södra.............................................................. Anm. Värde, åsatt vid klockarelönereglering, enligt uppgift i kyrkostämmoprotokoll.		22,063		200

	B	e s t ä m d i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Socknar nes namn	Råg	Korn	Hafre
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Sallerup Vestra...........................................................	_	42,6 5 7	__	376	53	_,
Sanct Ibb....................................................................	—	21,342	'' -TT-: ..	188	38	—	—
Silfåkra....................................................................... Anm. Värde, beräknndt efter 1874—1883 arens medelpris, enligt uppgift af pastor.	8,244			86	63
Skabersjö................................................................... ! Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	—	—		223	75
\| Skärhet ..................................................................... j ,4nm. Värde enligt uppgift af klockare.			;	138	25
Skeglinge.................................................................	—	7,7 9 7	—■	68	82	—	—
Skegrie...................................................................... , Anm. Värde, bestämdt vid lönereglering, enligt uppgift af kloc-kare.				155	61
Slågarp Lilla (delvis) .................................................. Anm. Enligt ny lönereglering för klockaren ingår ej något af helgonskylden i dennes lön.		1,1		9 > i v : V;d in .[(VI t	71
Slågarp Stora (delvis)................................................... Anm. Enligt ny lönereglering för klockaren ingår ej något af helgonskylden i dennes lön.		5,5		48	lO
Solberga .................................................................. .tnm. Beslut har ej fattats, huru helgonskylden skall användas, sedan ny lönereglering trädt i kraft.		9,892		87	32
Stehag ...................................................................... Anm. Upplysning saknas, för hvilket ändamål helgonskylden, som vid ny reglering ej skall utgå till klockaren, då blifver disponerad.		43,6 91		385	66
Strö Östra .............................................................. Anm. Värde enligt uppgift af klockare.	—	—	• —	116	42	—	—
Stångby...................................................................... Anm. Värde efter 1894 års medelmarkegångspris.	—	10,442	—“	75	60
Svaluf Norra .............................................................	—	26,379	—	232	84	—	—
Svensköp .................................................................... Anm. Enligt uppgift af pastor löses spanmålen efter 2 kronor .35 öre kubikfoten (8,9797 kronor hektolitern).		8,793		78	96
Söfde (delvis)...............................................................	11,41	22,88	—■ ''i	323	60	-• ■—	—
Tolanga (delvis)...........................................................	—	13,5	—	119	16	—	—
Tommarp Vestra ........................................................ Anm. Värde, bestämdt vid lönereglering, enligt uppgift af kloc-kare.				152	81

	Bestämd		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Socknarnes namn	Råg	Korn	Hafre
	Hl.	Hl.	III.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Tottarp.................................................................. Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	—	16,749	—	147	58	—	—
Törringe .................................................................. Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	—	—	—	68	52	—	—
Uppåkra ....................................................................	—	14,2 8 9	_	126	13	_	_
Vallkärra...................................................................	—	10,442	—	92	17	:_	___
Vanstad (delvis)...........................................................	—	5,8 3	- ,''(	51	46	—	_
Veberöd.................................................................... Anm. Det har äfven uppgifvits, att i Veberöds församling helgon-skylden «tttgöres» med mellan 8 och 9 tunnor (18,19 å 14,888 hektoliter) råg årligen. Reglering af klockarelönen enligt kongl. kungörelsen den 2 November 1883 har ej egt rum i denna församling.	16,487			175	77
Vemmenhög Östra .................................................... Anm. Värde efter 14 kronor 56 öre tunnan (8,825 kronor hekto litern), till hvilket pris helgonskyldsspanmålen löses. Enligt uppgift af enskilde församliugsinedlemmar skulle helgooskytäeu utgöra allenast 16 tunnor 3 kappar (26,517 hektoliter) korn.		41,2 1 8		363	75
Vemmerlöf Vestra........................................................ Anm. Värde det penningcbelopp, hvartill spån milen enligt upp-gift af pastor författningsenligt omsatts.	4,6 7 1	10,99 1	—	146	88	—
Viken ....................................................................	—	1,374	_	12	13	—	__
Vomb........................................................... Anm. Reglering af klockarelönen enligt kongl. kungörelsen den 2 November 1883 har ej egt mm i denna församling.	21,021		''	224	10		—i
Vram Norra ............................................................. Anm. Värde ©irrigt uppgift af pastor.	—	—	—	'' 178	80	—	n
Vram Södra ............................................................. Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	—	—	— i	60	03	—	—
Väsby........................................................................	—	43,92	_-	387	68	_	_
Akarp Södra ........................................................... Anm. Värde, beräknadt efter medohaarkegångspriset för åren 1874—1883, enligt uppgift af pastor.		24,0 15		211	97	—	—\|
Asum Södra .............................................................. Anm. Värde enligt uppgift af länsman.	11,495	12, > 1 5	—	237	97	—	—!
Anm. Värde enligt uppgift af pastor.	—	—	—	101	87	—	—
Örtofta (delvis) ........................................................... Anm, Värde efter 1894 är? medelmarkegångspris.	( — . ,	7,16 7	—	51	89	13,668	64

	B	e s t ä m d		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
[Socknar nes namn	Råg	Korn	Hafre
	in.	in.	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Till kyrkotj ensten, efter ny reglering till klockare: Bjellerap, se Råby Stora. Råby Stora och Bjellerup (delvis).................................		0,5 5		4	85	4	85
.■Jun.. Omstående belopp utgår till belgtrampare!! Till klockare eller organist, efter ny reg-lering till skolväsendet:
Allerum (delvis)............................................................	—	6,809	—	60	10	—	—
Annelöf (delvis).......................................................	—	8,244	—	72	77	—	—
Balkåkra (delvis! .........................................................	—	7,2002	—	63	56	—	—
Billinge (delvis)...........................................................	11,11b	, 11,54 1		221	Öl	—	—
Anm. Helgonskyldea utgår med vidstående spanmålsbelopp enligt till skatteregleringskomitéu år 1878 lemnad uppgift.
Ekby (delvis)..............................................................	—	8,4 G	—	63	37	—	—
Anm. Värde år 1890 enligt uppgift af pastor.
	__	18,86 9	—	166	55	—	—
Gustaf (delvis) ............................................................	—	23,082	u. —	132	72	-r-	—
Anm. Värde efter 1894 års markegångspris litt. A.
Hallaröd ..................................................................	12,64	—	—	134	76	—	—
Hofterup (delvis) .......................................................	—	6,64	—	49	78	—	—
Jonstorp ....................................................................	—	29,2 6 5	—	258	32	—	—
Katslösa (delvis)............................................................	—	8,518	—	75	19	—	—
Kyrkheddinge..............................................................	—	18,712	—	165	17	—	—
Kågeröd .....................................................................	—	38,7 4 5	—	342	—	—	—
Anm. Klockaren uppbär jemväl fråu »Benzoe» och Bleke-skära »i stället för vissa smårättigheter derifrån® 12 ku-bikfot 6 kannor (3,297 hektoliter) råg. Efter församlin-gens uppgift ej utredt, om denna afgift har helgonskylds natur.
Köpinge (Stora)...........................................................	—	23,6 82	—	208	60	—	—
Kyngby ........................................................................	—	10,808	—	95	40		—
Löfvestad (delvis)........................................................	—	7,695	--	67	92	> -	—
Maglarp...................................................................	—	16,487	—	145	53	—	—
Röddinge ......................................................................	—	27,39	. • -	241	77	T—	—
Rörom Norra...............................................................	7,808	7,808	—	152	16	- -	—

	Bestämd i		Värde, beräkuadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Socknarnes namn	Råg	Korn	Hafre
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Röstånga ...................................................................	6,595			70	31
Sjörup (delvis) .........................................................	. f, j -	8,793	—	77	61	. —^	—
Skurup ..................................................................... Anm. Ungefärligt spanmålsbelopp. — Värde »efter årsmarke-gången litt. A», enligt den 29 November 1894 af pastor meddelad uppgift.		34,623		201	25
Skårby (delvis) ..........................................................	—	5,36	—	47	31	_ .	—
Svenstorp.............................................	—	9,892	—	87	32	_	—
Söderkveddinge (delvis) ..............................................	—	8,244	—	72	77	—	—
Tullstorp ..................................................................;.	—	29,677	—	261	96	_	—
Vemmenhög Vestra...................................................... Anm. Värde efter 1894 ars markegångspris litt. A.	—	16,487	—	94	80	—	—
Östraby (delvis)............................................................ Helgonskyld utgår ej i:		31,738		280	15	3,910	16
Asmundtorp.................................................................. Anm. Enligt kyrkostämmobeslut ej upptagits sedan år 1889.	—	—	—	—	—	—	—
Borreby....................................................................... Anm. Ilelgonskylden, omkring 4,946 hl. korn, vid klockarelöne-reglering disponerad till skolorna, men »ej upptagen på måuga år».
Brågarp.................................................................... Anm. Icke upptagits sedan många år tillbaka enligt af försam-lingen derom å kommunalstämma fattadt beslut.					—	; -	—
Bösarp ................................................................. Anm. Icke utgått, sedan ny lönereglering för klockarne börjat tillämpas. Vid regleringen har församlingen förbehållit sig »rättighet att disponera helgonskylden», men har dylikt beslut ej meddelats.
Hemmesdynge.............................................................. Anm. Utgår ej vidare enligt beslut å kyrkostämma år 1887.	—	—	—	—	—	—	—
Höganäs ..................................................................... Anm. Inom denna församling har helgonskyld aldrig utgått.	—	—	—	—	—	—	—
Ilöxeröd ....................................v................................ Anm. Icke utgått efter år 1885.	—	—	—	—	—	—	—
Isie Lilla ................................................................ Amu. Icke utgått sedan år 1885, då reglering af klockarelönen försiggick. ■ 1	“				—		—

	Bestämd i		Värde, beräknadt, der ej annorledes i anmärk-ning angifvits, efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883
Socknarnes namn	ltåg	Korn	Hafre
	Hl.	Hl.	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Karaby Vestra ........................................................... 1 Anm. Helgonskylden, som förut tillkommit skolväsendet, har icke uppburits under de senare åren.	—	—	—	—		—	—
Lunds landsförsamling ................................................	—	—	—	—	—	—	—
Löddeköpinge............................................................... 1 Anm. Sedan år 1891, då värdet af helgopskylden upptogs till 135 kronor 20 öre, har församlingen, enligt uppgift af kommunalordförande, ej uppburit helgonskyld.
Näs.............................................................................. j Anm. Icke uppburits sedan år 1884 enligt beslut å kyrkostämma i sammanhang med reglering af klockarelönen.
Simlinge .................................................................... \| Anm. Ej utgjorts, sedan år 1886 ny klockarelönereglering börjat tillämpas. Vid regleringen har församlingen förbehållit sig rätt att disponera helgonskylden efter eget godtfin-nande i enlighet med 1883 års författning, men har dy-likt beslut ej meddelats.			''<• <’ ; /		it
Slimminge.................................................................... Anm. Icke uppburits sedan år 1878, då klockarens lön regle-rades.
Säby ......................................................................... Tofta........................................................................... Anm. Icke uppburits sedan år 1889 enligt kyrkostämmobeslut	—	—	—	—	—	—	—
Trelleborgs landsförsamling .......................................... Vesterstad ................................................•■;•••••••;....... Anm. Icke utgått, sedan ny klockarelönereglering börjat tillämpas.	—	—	—	—	—	—	—
Vollsjö ........................................................................ Aby Södra ................................................................ Anm. Å kyrkostämma år 1887 beslöt församlingen, att helgon-skylden, som utgjorde 25,83 hl. korn, skulle »tills vidare till folkskoleundervisningens behof användas», men faktiski har densamma efter nämnda tid ej utgått.
Öfved......................................................................... Anm. Utgår ej, enligt beslut vid klockarelönereglering.
Örsjö..................................................................... Anm. I Örsjö församling har helgonskyld icke utgått, sedan klockarelönen år 1886 reglerades, enär hvarken i lands-kontoret eller] i kongl. kammarkollegium någon läng( kunnat erhållas, som utvisar, huru stort belopp af helgon-skylden hvarje särskildt hemman skulle utgöra. Summa
—	—	1 -	1-	—	35,155	14

Uppgift å den till presterskapet ej anslagna helgonskylden

i Hallands län.

Socknar nes namn	Bestämd i korn'')	Värde	penningar	Beräkningsgrund
	Hl.	Kr.	Ö.	Er.	Ö.
Till kyrkotjensten:
Lindberg ............................................	—	166	50	—	—	Värde efter medelmarkegångspris, enligt uppgift å kyrkostämma.
Torpa.....................................	—	40	—	206	50	D:o d:o
Anm. Under senare åren har helgonskylden användts äfven på annat sätt och för folkskoleundervisningens behof, enligt uppgift å kyrkostämma. Till skolväsendet:
Enslöf ............................................	—	153	45	—	—	Enligt uppgift af pastor, värde för upp-hördsåret 1 Maj 1894—1 Maj 1895, då helgonskylden utgick till klockaren.
Grimethon ......................................	6, ti 8 6	46	07	—	—	Värde år 1891, enligt uppgift af pastor.
Gödestad ............................................	—	32	76	—	—	D:o, d:o. 1 krona 68 öre för hvarje mantal.
Hunestad............................................		45	36	-		Värde efter medelmarkegångspris, enligt uppgift å kyrkostämma. 1 krona 68 öre af hvarje hemman.
Hvalinge .............................................	—	55	—	—	—	Värde år 1891, enligt uppgift af pastor.
Laholms landsförsamling (delvis) .........	—	124	79	—	—	Ungefärliga värdet år 1891, enligt upp-gift af pastor.
Rolfstorp ............................................	9,388	67	56	—	—	Värde år 1891, enligt uppgift af pastor.
Räfvinge ............................................	4,7 9 2	39	—	—	—	Värde, beräknadt efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883.
Skälunge .......................................	—	40	—	—	—	Värde år 1891, enligt uppgift af pastor.
Slättåkra .......................................		65				Af i mantal satt jord betalas 2 öre per fyrk. Beloppet vexlar efter fyrktalet, men utgör vanligen omkring 65 kronor.
Spannarp...............................	—	21	55	—	—	Värde år 1891, enligt uppgift af pastor.
Träslöf....................................	--	69	33	—	—	Värde år 1891 efter medelmarkegångs-pris, enligt uppgift af pastor.
Tvaaker..............k...............................	—	89	44	849	31	Värde år 1891, enligt uppgift of pastor.

'') Der ''äolgonskylden angifvits i kappar, har i regel beräknats 3G kappar på tunnan.

Socknarnes namn	Bestämd i korn	Värde i	penningar	Beräkningsgrund
•	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.
Till klockaren eller organisten:
Alfshög............................................... Anm. Församlingen har ej bestämt, för hvilket ändamål helgonskylden skall användas, sedan ny lönereglering trädt i kraft, då densamma ej vidare skall utgå till kloc-karen.	5,8 1	47	29			Värde, beräknadt efter medeltalet af me-d el marke gångsprisen för åren 1874— 1883.
Drengsered .......................................... Anm. Församlingen bär ej bestämt, för hvilket ändamål helgonskylden skall användas, sedan ny lönereglering trädt i kraft, då densamma ej vidare skall utgå till klockaren.	11,175	90	95			D:o d:0
Eftra och Slöinge................................. Fjärås ...............................................	16,006	130 340	27	—	—	D:o d:o Ungefärliga värdet efter medelmarkegångs-pris, enligt uppgift å kyrkostämma. 6 kappar korn af helt förmedladt mantal.
Gunnarp ..........................................	“	122	85			Värde, beräknadt efter medeltalet af me-delmarkegångsprisen för åren 1874— 1883. 1 skäppa korn eller 2 kronor 52 öre af hvarje oförmedladt mantal.
Gällared ............................................. 1 Kamp Östra .......................................	—	101 191	43 27	—	—	D:o d:o Värde efter medelmarkegångspriset för åren 1876—188o5, enligt uppgift vid lönereglering. År 1891 uppgafs värdet till 190 kronor 96 öre.
Kinnared............................................. Anm. Församlingen har förbehållit sig rätt att framdeles bestämma, för hvilket ändamål helgonskylden efter ny löne-reglering skall användas, då densamma ej vidare skall utgå till klockaren.	5,4 9 6	38	56			Värde år 1891j,ungefär omstående belopp, efter uppgift af pastor.
Knäred................................................	19,4 7	158	47	—	—	Värde enligt beslut vid lönereglering.
Köinge och \| Svartrå	—	80	52	—	—	Värde, beräknadt efter medeltalet af me-delmarkegångsprisen för åren 1874— 1883. 1 kubikfot korn eller 2 kronor 13 öre af hvarje oförmedladt mantal.
Laholms landsförsamling (delvis)............ Ljungby ............................................. [ 4nm. Församlingen har ej bestämt, för hvilket ändamål helgonskylden skall användas, sedan ny lönereglering trädt i kraft, då densamma ej vidare skall åtgå til! klockaren.	14,524	300 118	21	—	—	Ungefärliga värdet, enligt uppgift af pastor. Värde, beräknadt efter medeltalet af me-delmarkegångsprisen för åren 1874— 1883.

Socknarnes namn	Bestämd i korn	Värde i	penningar	Beräkningsgrund
	Hl.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	.
Okome ..............................................	—	79	40	—	—	Värde, beräkna dt efter medeltalet af medel-markegångsprisen för åren 1874—1883. 1 kubikfot korn eller 2 kronor 13 otc af hvarje helt oförmedladt mantal.
Renneslöf............................................ Anm. Församlingen har förbehållit sig rätt att framdeles bestämma, för hvilket än-damål helgonskylden efter ny lönereg-lering skall användas, då densamma ej vidare skall utgå till klockaren.		87	60			Enligt år 1870 träffad öfverenskommelse utgår helgonskylden, en skäppa korn, af oförmedladt mantal, med omstående belopp. '' • *! • - .amu I :i . !''..>•■■ i"'',r ’ 1
Skummeslöf.......................................... Slöinge, se Eftra.		88	10			Värde efter medelmarkegångspriset för åren 1876—1885, enligt uppgift vid löne-reglering.
Stafsinge ............................................ Svartrå, se Köinge.	10,442	84	99			Värde, beräknadt efter medeltalet af me-delmarkegångsprisen för åren 1874— 1883.
Sällstorp ............................................	6,4 38	55	—	—	—	Värde efter ny lönereglering, enligt upp-gift af kyrko- och skolråd.
Thorup............................................... Anm. Församlingen har förbehållit sig rätt att framdeles bestämma, för hvilket än-damål helgonskylden efter ny lönereg-lering skall användas, då densamma ej vidare skall utgå till klockaren.	22,4 4 1	157	44			Värde år 1891 ungefär omstående belopp, efter uppgift af pastor.
Veädige (delvis)................................... Anm. Utgår med en skäppa korn af hvarje åbomatlag.	—	270	—	—	—	Värde, enligt beslut vid lönereglering, som ännu ej börjat tillämpas.
Vinberg...............................................	21,926	178	46	—	—	Värde, beräknadt efter medeltalet af me-delmarkegångsprisen för åren 1874— 1883.
Ysby .................................................. Anm. Församlingen har förbehållit sig rätt att framdeles bestämma, för hvilket än-damål helgonskylden efter ny lönereg-lering skall användas, då densamma ej vidare skall utgå till klockaren.		53	75			Enligt år 1870 träffad öfverenskommelse utgår helgonskylden, en skäppa korn, af oförmedladt mantal, med omstående belopp.
O As .....................................................	20,2 16	170	—	2,939	56	Värde enligt beslut vid lönereglering.

SockoarUes namn	Bestämd i korn	Värde i	penningar	Beräkningsgrund
	Hl.	Er.	Ö.	Er.	Ö.
Till klockaren eller organisten, efter ny reglering till skol-väsendet:
L . ; Getinge...............................................	8,2 4 4	67	10	—	—	Värde, beräknadt efter medeltalet af me-delmarkegångspriscn för åren 1874— 1883.
Stråvalla ...........................................	5,2 03	42	39			Värde år 1891 efter tioårigt medelmarke-gångspris, räknadt från och med 1874— 1883, enligt uppgift af kyrko-’ och skolråd.
Värö ................................................... Till klockaren, efter ny reg-lering till kyrkvaktaren:	20,5 6 3	136	78	246	27	Värde år 1891 efter uppgift af kyrko-och skolråd.
Veddige (delvis)................................... Ingen helgonskyld utgår i föl-jande församlingar:		50		50		Värde enligt beslut vid lönereglering.
Abild................................................ ^tnm. Helgonskylden har upphört att utgå efter verkstäld lönereglering.	—	—	—		—	•
Asige................................................... Anm. Helgonskylden har upphört att utgå, enligt beslut vid ny lönereglering.
Askome........................................... Anm. Helgonskylden har upphört att utgå efter verkstäld lönereglering.
Breared................................................	—	—	—	—	—
Dagsås ............................................. .-Jnm. Helgonskylden har mot annan ersätt-ning upphört att utgå vid lönereglering för klockaren.
Eldsberga............................................. Anm. Helgonskylden har upphört att utgå, enligt beslut vid ny lönereglering.	“	“	“

Socknarnes namn	Bestämd i korn	Värde i	penningar	Beräkningsgrund
	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Elfsåker ............................................. Anm. Helgonskylden har upphört att utgå, enligt beslut vid ny lönereglering.	—	—	—	—	—
Fagered...............................................	—	—	_	—	—
Frillesås ........................................,.... Anm. Helgonskylden har npphört att utgå, enligt beslut å kyrkostämma.
Förlanda ............................................	_	_	_		_
GälliDge............................................	—	—	_	—	—
Hanhals...............................	—	—	_	—	_
Harplinge............................................ -Inra. Helgonskylden har upphört att utgå, enligt beslut å kyrkostämma.
Hasslöf............................................... Anm. Helgonskylden har npphört att utgå, enligt beslut å kyrkostämma.			—		—
Hishult .............................................. Anm. Helgonskylden har ej utgått sedan år 1876, då klockarelönen reglerades. För-samlingen önskar nu, att helgonskylden måtte utgå till folkundervisningen.
Holm...................................................	_	_	_	_	_
Idala ..................................................	—	—	__	—	_
Krogsered.............................................	—	—	—	—	—
Källsjö ................................................	—	-..	—	—	—
Landa ............................................... Anm. Helgonskylden har upphört atf utgå vid lönereglering för klockaren.
Lindome ............................................ Anm. Helgonskylden har upphört att utgå, enligt beslut vid ny lönereglering.		"	—
Morup .............................................. Anm. Helgonskylden, som användts till för-samlingens skolväsende, har ej utgått sedan år 1890.
Nösslinge.............................................	—	—	—	—	—
Onsala ................................................	—	—	—	—	—
Qvibillo................................................	—	—	—	—	—
Sibbarp ............................................... Anm. Helgonskylden har upphört att utgå vid lönereglering för klockaren.

Socknarnes namn	Bestämd i korn	Värde i	penningar	Beräkningsgrund
	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Skrea ................................................
Släp ..................................................	—	—	—	—	—	Bj, Sill ... k
Snöstorp ............................................	—	—	—	—	—
Stamnared .........................................	—	—	—	—	—	.............
Steninge .............................................	—	—	—	—	—
Söndrum ............................................. Anm. Vid öfverenskommelse mellan försam-lingen och klockaren har den senare afsagt sig helgonskylden mot kontant ersättning, utgående för hvarje hemman.						• ’* - \ T tf»; Htsn it. >'' /.''!> ''svjjt''''
Tjerby ................................................ Anm. Helgonskyld utgår ej till nuvarande klockaren, som i stället åtnjuter kontant ersättning, men har församlingen för-behållit sig att, sedan ny reglering trädt i kraft, fatta beslut om helgonskyldens användande.
Trött nin ge ..........................................	—	—	—	—	—
Tölö ..................................................	—	—	—	—	—
Tönnersjö........................................... Anm. Helgonskylden har upphört att utgå, enligt beslut vid ny lönereglering.
Ullared.............................................	—	—	—	—	—
Vallda ...............................................	—	—	—	—	—
Vapnö ............................................... Anm. Vid öfverenskommelse mellan försam-lingen och klockaren har den senare afsagt sig helgonskylden mot kontant ersättning, utgående af hvarje hemman.
Veinge ............................................... Anm. Helgonskyld utgår ej till nuvarande klockaren, som i stället åtnjuter kon-tant ersättning, men har församlingen förbehållit sig att, sedan ny reglering trädt i kraft, fatta beslut om helgon-skyldens användande.
Vessige.............................................. Anm. Helgonskylden har upphört att utgå efter verkstäld lönereglering.
Voxtorp............................................... Anm. Helgonskylden har upphört att utgå, enligt beslut å kyrkostämma.

Socknarnes namn	Bestämd i korn	Värde i	penningar	Beräkningsgrund
	Hl.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Årstad ............................................... Anm. Helgonskylden har upphört att utgå, enligt beslut vid ny lönereglering.	—	—	—	—	—
Öfraby ...............................................	—	—	—	—	—
Örmevalla............................................. Anm. Helgonskylden har upphört att utgå vid lönereglering för klockaren.						mulbär K.
Summa	—	—	—	4,291	64