UTREDNING OCH YTTRANDE (Statens offentliga utredningar 1911:3)

UTREDNING OCH YTTRANDE

angående

RESERVATIONSANSLAGET

TILL

FLOTTANS ÖFNINGAR

OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR

ENLIGT

KUNGL. MAJ:Ts UPPDRAG

AFGIFVET AF

CHR. L. TENOW

STATSKOMMISSARIE OCH CHEF FÖR KUNGL. STATSKONTORETS
RIKSBOKSLUTSBYRÅ

STOCKHOLM 1911

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Till Konungen.

Sedan anbefallda utredningar af särskilda myndigheter rörande
den genom marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 mars
1910 anmälda öfverbetalningen å reservationsanslaget till flottans

öfningar inkommit, samt hos Eders Kungl. Maj:t blifvit erinradt,
hurusom, med hänsyn till den stora vikten däraf, att frågan om
öfverskridandet blefve så allsidigt som möjligt utredd, det syntes
särdeles önskvärdt, att det föreliggande materialet i ärendet gjordes
till föremål för granskning och uttalande af sakkunnig person utom
marinen, har Eders Kungl. Maj:t den 27 sistlidne januari funnit godt
uppdraga åt mig, att, efter att hafva tagit del af de i ärendet till
sjöförsvarsdepartementet inkomna skrivelser med därtill hörande
bilagor samt af öfriga hos ämbetsverk och myndigheter förefintliga
handlingar, som erfordras för frågans fullständiga bedömande, till
Eders Kungl. Maj:t inkomma med utredning och yttrande angående
det öfverskridande af anslaget till flottans öfningar, som ägt rum,
samt därvid särskildt afgifva å utredningen grundadt utlåtande rörande
de omständigheter, hvaraf ifrågavarande öfverskridande af anslaget
orsakats. Tillika har Eders Kungl. Maj:t medgifvit, att jag finge
från vederbörande ämbetsverk och myndigheter samt dem tillhörande
eller underlydande tjänstemän infordra de upplysningar och yttranden,
som kunde finnas erforderliga.

Den mig sålunda i nåder anförtrodda utredningen har nu fortskridit
så långt, att vissa allmänna slutsatser kunna dragas af det
därvid frambragta och ordnade materialet. Jag har ansett det vara
af vikt att redan nu framlägga det allmänna resultat, till hvilket jagkommit,
enär det synes vara erforderligt att snarast möjligt och utan
afvaktan på de resultat, undersökningen i öfrig! kan medföra, vidtaga

åtgärder i syfte att möjliggöra införandet från och med år 1912 af
normala förhållanden i afseende å öfningsanslaget.

Jag anhåller därför att nu få i underdånighet förelägga Eders
Kungl. Maj:t mitt betänkandes första del.

Stockholm den 20 april 1911.

Underdånigst
CHR. L. TENOW.

UTREDNING OCH YTTRANDE

ANGÅENDE

RESERVATIONSANSLAGET

TILL

FLOTTANS ÖFNINGAR

OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR

Reservationsanslagens natur.

Den svenska statsförfattningen saknar några som helst föreskrifter
om naturen af de olika anslag, som uppföras i riksstaten.

Lika litet som grundlagen omnämner fördelningen i ordinarie och
extra ordinarie anslag, lika litet innehåller den några stadganden om
uppdelningen i bestämda anslag, förslagsanslag och reservationsanslag.

Genom vissa riksdagsbeslut har emellertid olikheten mellan dessa
särskilda anslag fastslagits.

I den af rikets ständer antagna riksstaten angafs ej någon skillnad
mellan bestämda, förslags- och reservationsanslag förrän med fastställandet
af 1841 års statsreglering. I samma års riksstat betecknades
nämligen de anslag, hvilka ej voro att hänföra till de vanliga bestämda,
såsom »reservationsanslag», »förslagsanslag» eller »reservations- och förslagsanslag».

Men redan före denna tid hade man behandlat olika kategorier af
anslag på helt olika sätt.

Så var i den af Kungl. Maj:t fastställda riksstaten för år 1810
åttonde hufvudtiteln, som innefattade »allmänna och extra utgifter», uppdelad
i tre olika anslagsgrupper. Den första gruppen bestod af »förslagsutgifter,
grundade dels på bestämda varukvantiteter, som måste betalas
efter föränderliga gängse priser, samt dels anskaffas efter åtgång och
behof». Den andra gruppen omfattade utgifter, »som efter deras utsatta
fulla belopp komma att anordnas». Slutligen utgjordes den tredje gruppen
af utgifter, »hvaraf behållningen från det ena till andra året, ett
å två år, reserveras, men därefter öfverföres på behörig stats-titul, i
fall för de under tiden påkomna behofven så stor behållning ej finnes
nödig».

Denna uppdelning hade ej verkställts af ständerna utan hade af allt
att döma företagits inom statskontoret, på grund af den kännedom man
där hade om de olika anslagens särskilda natur.

Den första gruppen omfattar förslagsanslagen.

I 1810 års rikshufvudbok hade hit förts exempelvis ljus- och vedpenningar,
durehtågskostnader, resekostnader samt anslaget till fångars
underhåll.

Den andra gruppen utgjordes af de bestämda anslagen. Hit räknades,
bland annat, anslagen till dramatiska spektaklet och till kajbyggnader.

Reservationsanslagen bildade slutligen den tredje gruppen. Biksliufvudboken
upptog härunder anslagen till byggnader och reparationer,
jordbrukets upphjälpande i Skåne, skogsafvittringen i Västerbottens län,
ref- och skattläggningskostnader samt extra utgifter.

I sitt utlåtande till statsverkspropositionen vid 1815 års riksdag
angaf statskontoret vid åttonde hufvudtiteln anslagens olika beskaffenhet
i enlighet med den fördelning, som förekom i den af Kung!. Magt
1810 fastställda staten. Statsutskottet upptog statskontorets yttrande,
dock med uteslutning af hvad som rörde de till fulla beloppet utgående
anslagen. Utskottet anförde nämligen: »De uti Kungl. Maj:ts nådiga
proposition om statsverkets tillstånd och behof äskade och i kungl. statskontorets
underdåniga berättelse närmare uppgifna anslag, som under
riksstatens åttonde hufvudtitel erfordras, äro, såsom nämnda berättelse
upplyser, dels sådana förslagsutgifter, grundade på bestämda varukvantiteter,
som måste betalas efter föränderliga gängse priser, eller ock anskaffas
efter åtgång och behof, dels sådana, hvarutaf behållningen från
det ena till andra året, ett å två år, reserveras, men därefter öfverföres
på behörig statstitel, i fall för de under tiden påkomna behofven så stor
behållning ej finnes nödig».

Utskottet endast refererade statskontorets framställning utan att
yttra sig, om en dylik fördelning af anslagen i olika grupper stode i
öfverensstämmelse med ständernas afsikt ATid fastställandet åt 1810 års
riksstat. Ej heller uttalade sig utskottet om lämpligheten af att öfverhufvudtaget
göra reservationer å särskilda anslag.

Första gången ständerna angåfvo ett anslag vara reservationsanslagtorde
hafva varit vid 1823 års riksdag. Beträffande det då till hofstallets
utfodring beviljade anslaget bestämde nämligen ständerna, att hvad som
därutöfver möjligen kunde erfordras, finge till nästkommande riksdagbestridas
af öfverskottsmedlen, äfvensom att, då priserna på hö, halm
och hafre vore föränderliga, hvarigenom besparing det ena året och brist
ett annat troligen skulle uppkomma, de ett år skeende besparingarna å
det ifrågavarande förslagsanslaget finge till ett annat år reserveras, till
betäckande af den brist, som däruti kunde komma att äga rum.

Vid riksdagen 1834—1835 anförde ständerna i underdånig skrifvelse:
»Beträffande för öfrigt anslaget till kungl. hofstallets utfodring,

så anse rikets ständer, i likhet med det vid 1823 års riksdag fattade
beslut, och på sätt sedermera ägt rum, detta anslag såsom ett förslagsanslag'',
hvarå uppkommande behållningar böra reserveras till följande år,
och den, efter de reserverade medlens användande, möjligen inträffande
brist får utaf riksgäldskontoret fyllas». Och i det vid samma riksdag
fastställda reglementet för riksgäldskontoret stadgades — i § 29 — att
kontoret hade att godtgöra möjligen uppstående brister å detta anslag,
hvilket vore att anse såsom ett förslagsanslag, hvars behållningar borde
reserveras till följande år.

Slutligen bestämdes vid riksdagen 1840—1841, att anslaget, »hvilket
förut varit ett förslagsanslag» borde erhålla »ordinarie» anslags natur. —
Med »ordinarie» anslag afsågs här tydligen efter nutida terminologi »bestämdt»
anslag.

Åren 1824—1840 var således anslaget till hofstallets utfodring
ett kombineradt förslags- och reservationsanslag, d. v. s. ett anslag, som
fick öfverskridas, men hvars möjliga behållningar skulle reserveras för
samma ändamål under kommande år.

Reservations- och förslagsanslag var äfven åren 1830—1844 anslaget
till arméns »durchmarschkostnader».

Vid riksdagen 1828—1830 hade ständerna på Kungl. Maj:ts förslag
nedsatt ifrågavarande anslag från 30,000 till 25,000 rdr. Innan
ständerna fattade detta beslut, hade de emellertid hos Kungl. Maj:t anhållit,
att kronoskjutsen framdeles måtte betalas lika med allmän gästgifvareskjuts.
Till svar å flen na framställning meddelade Kungl. Maj:t, att om
kronoskjutslegan skulle höjas, blefve det i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag nedsatta anslaget till durchmarschkostnader otillräckligt. Kungl.
Maj: t ansåg sig visserligen ej böra begära förhöj dt anslag, i all synnerhet
som frågan om förhöjningen af ersättningen för kronoskjutsen sannolikt
ej kunde afgöras, medan ständerna voro samlade, men Kungl. Maj:t
föreslog i stället, att ständerna, för den händelse deras framställning blefve
af Kungl. Maj:t bifallen, måtte medgifva Kungl. Maj:t rättighet att af
riksgäldskontoret äska medel till betäckande af den brist i anslaget till
durchmarschkostnader, som i följd af skjutslega^ höjning något år
kunde komma att uppstå, emot det att den behållning, som å samma anslag
möjligen kunde ett annat år äga rum, blefve för ifrågavarande behof
reserverad.

Detta Kungl. Maj:ts förslag blef af ständerna antaget.

I riksgäld skontorets reglemente af år 1835 blef äfven i § 31 intagen
en bestämmelse beträffande anslaget till durchmarschkostnader,

motsvarande den som i § 29 meddelades angående anslaget till hofstallets
utfodring.

I riksstaten för 1841 angafs anslaget till durchmarschkostnader
vara »reservations- och förslagsanslag». Något uttalande härom i skrifvelsen
till Kung!. Maj:t angående regleringen af utgifterna å vederbörande
lmfvudtitel gjordes icke. Men det var heller knappast erforderligt,
enär anslaget redan förut hade samma karaktär. Vid riksdagen
1844—1845 förändrades anslaget till rent reservationsanslag. Orsaken
till denna förändring blir det tillfälle att framdeles beröra.

Vid riksdagen 1840—1841 beviljades de första rena reservationsanslagen.

Det ena af de båda första reservationsanslagen rörde ersättning
till inkvarteringsgifvare för dagportioner till tågande trupper. Anslaget
afsåg att godtgöra skillnaden mellan det värde, hvarmed, enligt markegångspris,
dagportionerna ersattes inkvarteringsgifvarne, och den kostnad
dessa i verkligheten fingo vidkännas.

Enligt ständernas skrifvelse skulle anslaget »anses såsom ett reservationsanslag'')''),
så att hvad under ett år ej utginge, borde, utan att sammanblandas
med hufvudtitelns öfriga besparingar, afsättas till bestridande af
ett kommande års utgifter för samma ändamål.

Det andra rena reservationsanslaget, till indelta arméns möteskostnader,
beviljades för att befria rust- och rotehållare från skyldigheten
att förse manskapet med underhåll under mötena. Detta underhåll hade
förut bestridts genom mötespassevolansafgiften, hvilken utgick med fastställdt
belopp för hvarje rote och rusthåll. I skrifvelsen till Kungl.
Maj:t om beslutet förekommer uttrycket: ))med iakttagande att under ett
år möjligen uppkommande besparingar få påföljande år användas.))

I 1841 års riksstat upptogs äfven ett »förslags- och reservationsanslag»
till Lappmarks ecklesiastikverk. Liksom beträffande anslaget till
durchmarschkostnader uttalade sig ej ständerna om anslagets karaktär.
Anslaget uppfördes först i riksstaten för 1834 och följande år. Kungl. Magt
både vid riksdagen 1834—1835 föreslagit, att utgifterna för ecklesiastikverket,
hvars fond förut stått under kanslistyrelsens disposition, måtte
på grund af styrelsens indragning uppföras i riksstaten, sedan fondens
kapital öfverlämnats till riksgäldskontoret. Ständerna biföllo framställningen
och beslöto, att utgiftsanslaget skulle förslagsvis uppföras, hvarjemte
de anhöllo, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, som
i möjligaste måtto förminskade utgiftssumman, medelst besparing såväl
af icke längre behöfliga aflöningar eller arfvoden som ock af andra icke
erforderliga kostnader. Här utsädes sålunda ej uttryckligen, att upp -

stående besparingar skulle reserveras för samma ändamål under påföljande
år. Men detta liar man troligen ansett vara själfklart, på grund af utgiftens
beskaffenhet. Statsverket hade nämligen ej att vidkännas någon
direkt utgift, för så vidt fondens inkomster räckte till för de därmed
afsedda ändamålen. Det ansågs väl fördenskull billigt, att uppkommande
behållningar kommo fonden tillgodo.

Sedan anslaget jämväl åren 1845—1860 benämnts »reservations- och
förslagsanslag», förändrades det i riksstaten 1861 till rent förslagsanslag.

I skrifvelsen till Kungl. Maj:t med anledning af riksdagens revisorers
granskning af statsverkets förvaltning under år 1856 anförde
ständerna vid riksdagen 1858—1860, att revisorerna fäst uppmärksamheten
på det, enligt deras tanke, oegentliga förhållandet, att anslaget
ifråga i riksstaten upptagits såsom både reservations- och förslagsanslag.

Revisorerna hade i denna fråga yttrat: »Det synes nämligen vara
mindre nödigt att samla reservationer på ett förslagsanslag, då därå
uppkomna brister skola i hvarje fall ersättas af rikets ständers riksgäldskontor;
och revisorerna få därföre hemställa, att oftanämnda anslag, det
enda af denna beskaffenhet i nu gällande riksstat, må hädanefter benämnas
endast förslagsanslag.» I ständernas skrifvelse angående regleringen
af utgifterna under åttonde hufvudtiteln nämndes ej något om
förändringen af anslagsnaturen.

Vid riksdagen 1844—1845 förändrades flera förutvarande bestämda
anslag till reservationsanslag.

Beträffande intetdera af dem meddelades dock föreskrift om, hvad
som afsågs med uttrycket »reservationsanslag», utöfver hvad riksdagen
1840—1841 stadgat beträffande de då beslutade reservationsanslagen.

Ej heller vid de närmast följande riksdagar, då nya reservationsanslag
beviljats, har man närmare bestämt dessa anslags natur, och
äfven vid senare riksdagar torde man hafva ansett obehöfligt att angifva,
hvilken natur man velat tillägga denna grupp af anslag. De stadganden,
som finnas om reservationsanslagen, äro fördenskull ganska knapphändiga.

Den konstitutiva bestämmelsen är uttrycket i 1840—1841 års riksdagsskrifvelse
angående anslaget tdl ersättning åt inkvarteringsgifvai e.
Såsom redan anförts, angafs i clenna skrifvelse reservationsanslaget såsom
ett anslag, hvarå möjligen uppkommande behållningar böra, utan att
sammanblandas med hufvudtitelns allmänna besparingar, afsättas till bestridande
af ett kommande års utgifter för samma ändamål.

Genom denna föreskrift utsädes ej, hvilken ställning ständerna
intogo till frågan om öfverskridande af reservationsanslag.

Någon uttrycklig dylik förklaring lär ej heller senare af riksdagen
vara afgifven. Men man kan af motiveringarna till flera senare riksdagsbeslut
se, huru riksdagen teoretiskt uppfattat frågan härom.

Vid riksdagen 1844—1845 förändrades — såsom ofvan har nämnts
— det förutvarande reservations- och förslagsanslaget till arméns durchmarschkostnader
till enbart reservationsanslag.

Då statsutskottet hemställde om bifall till Kungl. Maj:ts framställning
om användningen af å anslaget uppkommande behållningar, föreslög
utskottet, att anslaget skulle endast såsom reservationsanslag i riksstaten
uppföras, enär »egenskapen af förslagsanslag, eller det af rikets
ständer lämnade medgifvande, att den brist, som uti ett sådant, till beloppet
icke på förhand beräknelig^ men till viss summa å stat uppfördt
anslag kan uppstå, skall af riksgäldskontoret vid hvarje års slut statsverket
ersättas, emot det att, i fall besparing uppkommer, sådan likaledes
för hvarje år riksgäldskontoret godtgöres, icke står tillsammans med
den af ett reservationsanslag, hvars enda skiljaktighet från öfrige i riksstaten
anvisade bestämda anslag består häruti, att hvad som af ett sådant
k>r ett år icke utgår, kommer att, utan sammanblandning med titelns
omgå besparingar, för ett följande år disponeras endast för det föremål
hvartill anslaget blifvit afsedt--—.»

Ständerna biföllo utskottets förslag och anförde i skrifvelsen till
Kungl. Maj:t samma motivering för anslagsförändringen som den utskottet
framställt.

Då anslaget till indelta arméns vapenöfning;]!’ vid riksdagen 1856
1858 föist uppfördes i riksstaten, anförde ständerna såsom motiv för
att anslaget hvilket bildats af tre förutvarande reservationsanslag
och ett fast anslag — erhållit förslagsanslags natur följande: »För att
ändamålsenligt ordna vapenöfningarna, anse rikets ständer, lika med departementschefen,
rättast vara att lägga tiden till grund för bestämmandet
af dessa öfnmgar, i stället att, såsom hittills skett, låta dem vara beroende
af ett visst anslag---. Men om tiden läggcs till grund

töi vapenöluingarnes ordnande, blifver häraf en nödvändig följd, att
kostnaderna icke kunna till någon bestämd summa beräknas, utan måste,
såsom beroende af varuprisen, årligen omväxla, hvadan ock det anslag,
som beviljats, bör erhålla egenskap af förslagsanslag.»

Redan vid nästföljande riksdag, 1859—1860, förändrades emellertid
vapenöfnmgsanslaget till reservationsanslag. Det skäl, som af ständerna
anfördes föi ändringen, var, att ständerna ansågo »förslagsanslag i allmänhet
olämpliga för en val ordnad statsförvaltning, där utgifterna
böra inom visst fastställdt belopp begränsas».

Af dessa tre riksdagsbeslut ock motiven för dem kan man draga
den slutsatsen, att riksdagen ansett reservationsanslagen vara en särskild
art af bestämda, d. v. s. till viss summa begränsade anslag. Endast
ifråga om besparingars användande skilja sig reservationsanslagen från
de vanliga bestämda anslagen.

Äfven om riksdagen 1840—1841 ej yttrade sig uttryckligen i
denna fråga, föreligger dock en omständighet, som talar för, att man
vid denna riksdag haft tanke på frågan om reservationsanslags öfverskridande.
I 1841 års riksstat uppfördes nämligen, såsom ofvan
berörts, tvenne »reservations- och förslagsanslag». Man torde få anse,
att riksdagen härmed angifvit, att dessa, men inga andra reservationsanslag
finge öfverskridas.

Att 1840—1841 års riksdag ej ifråga om reservationsanslagen
angaf, att det anslagna beloppet var ett maximibelopp, kan ha berott
därpå, att man ansåg ett dylikt uttalande obehöfligt. Ty 1810 års
riksdagsordning, § 30 (nya riksdagsordningen § 39), ålade statsutskottet,
att hos ständerna göra anmälan, om något af ständerna faststalldt anslag
befunnes öfverskridet. I enlighet med detta stadgande, jämfördt med
regeringsformen §§. 62 och 65, är Kungl. Maj:t bunden att hålla sig
inom de af riksdagen beviljade anslagssummorna.

Öfverskridande af anslag får således endast förekomma, då riksdagen
medgifvit det. Hvad reservationsanslagen angår, är det obestridligt,
att utgifterna å dessa anslag under en förutsättning få stiga öfver
det i stat uppförda anslagsbeloppet. Denna förutsättning är, att under
föregående år reservationer blifvit gjorda. I så fall få under ett följande
år användas icke blott det i årets riksstat uppförda beloppet utan äfven
de under föregående år gjorda besparingarna.

1 reservationsanslagets natur ligger således, att utgifterna kunna
stiga högre, än det af riksdagen beviljade anslaget utvisar. Grunden
härtill måste vara den, att de kostnader, som äro afsedda att betäckas
med reservationsanslag, ej kunna till bestämdt belopp på förhand beräknas.
Eljest vore det ju ändamålslöst att samla behållningar å ett
reservationsanslag för att användas endast till det med anslaget afsedda
ändamålet.

Såsom ofvan blifvit framhållet, voro äfven de första reservationsanslagen
förslagsanslag. Och undersöker man närmare beskaffenheten
af de olika anslag, som anvisats såsom reservationsanslag, finner man, att
flera af dem varit sådana, att det under vissa omständigheter varit omöjligt
att stanna inom anslagssumman, där ej denna varit tilltagen väsentligt
större än under normala förhållanden erfordrats.

Tvenne exempel härpå skola förtydliga det sagda.

De i riksstaten å femte hnfvudtiteln upptagna reservationsanslagen
till sjukvård för flottans personal och för kustartilleriets personal äro
tydligen af den natur, att öfverbetalningar måste få anses tillåtna under
vissa omständigheter, t. ex. vid epidemier. Men äfven under mindre
extraordinära förhållanden är öfverskridande af ett dylikt anslag försvarligt.
Det visar sig också, att detta anslag öfverbetalats upprepade
gånger under senare tid.

Ett annat reservationsanslag å femte hufvudtiteln, hvarå öfverbetalningar
under den senaste tiden ägt rum, är anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll. På grund af anslagets otillräcklighet har dess
användning måst allt mera inskränkas endast till underhåll af flottans
fartyg och materiel. Det är gifvet, att underhållet ej alltid kan begränsas
inom en viss summa. För att ej materielen skall förstöras, måste vissa
arbeten utföras. Och dessa arbeten kunna på grund af stegrade arbetslöner
och varupriser bli väsentligt dyrbarare, än man på förhand kunnat
beräkna.

Det ligger under dylika omständigheter ganska nära till hands
att betrakta reservationsanslag, liknande de båda anförda, såsom löpande
fonder, hvarå icke blott under ett år uppkommande besparingar kunna
användas ett följande år, utan äfven uppkomna brister kunna ersättas
af ett följande års anslag.

En dylik uppfattning står visserligen icke i god öfverensstämmelse
med riksdagens åberopade uttalanden på skilda tider, men riksdagen har
å andra sidan icke gjort en motsatt uppfattning i praktiken gällande,
utan lämnat oanmärkt och låtit bero vid att inom statsförvaltningen
alltjämt sådana formella anordningar vidtagits, att reservationsanslagen
faktiskt öfverskridits på förskottsvägen.

Jag återkommer härtill i nästa kapitel, där jag skall lämna en
utförlig redogörelse för dessa förvaltningsåtgärder.

Därigenom har reservationsanslagens natur de facto blifvit förändrad.

Det vill också förefalla, som om riksdagen, då den uttalade, att
reservationsanslag icke Ange öfverskridas, icke tänkt igenom hela problemet
och ej gjort alla de moditikationer i afseende å anslagens natur,
som statsförvaltningens mångsidighet kräfver. Hvilka uttalanden, som
än gjorts, och hvilka bestämmelser, som emellertid meddelats angående
reservationsanslagens användning, så måste det dock med afseende å
beskaffenheten af de ändamål, till hvilka flertalet sådana anslag anvisats,
tid efter annan ofelbart inträffa, att de måste öfverbetalas, ehuru i den

omständigheten, att medlen anvisats som reservationsanslag, ligger en
kraftig maning för Kung! Maj:t och de förvaltande myndigheterna att
så vidt möjligt hålla utgifterna å anslagen inom sådana gränser, att de
ej ofverbetalas.

Denna omständighet framträder tydligast vid flere bland de extra
anslagen, Indika ju, där annat icke är uttryckligen föreskrifvet, behandlas
såsom reservationsanslag. Ett byggnadsföretag t. ex., för hvilket ett
reservationsanslag är i riksstaten afsedt, kan medföra merkostnader, som
icke under några omständigheter kunna undgås. Då jag senare kommer
till redogörelsen för de förhållanden, som bidragit till den under senare
är starka belastningen af de för flottans öfningar anvisade medel, blir jag
i tillfälle att uppvisa, hur dylika merkostnader ofta icke blott äro svåra
att på förhand beräkna, utan också kunna vara beroende af omständigheter,
som icke alls kunna förutses.

Häraf synes man hafva redan vid reservationsanslagens första
framträdande haft en obestämd känsla, då man å riksstaten uppförde
kombinerade reservations- och förslagsanslag. Restriktionen har icke heller
kunnat i praktiken uppehållas, utan de förvaltande organen, såväl Kungl.
Haj:t som de centrala förvaltningsmyndigheterna, hafva, på sätt jag redan
framhållit och senare skall i detalj visa, under tidernas lopp i afseende
å ett stort antal reservationsanslag och i ett stort antal fall använd!
utvägen att förskottera de medel, som måst ett år öfverbetalas för anslagets
ändamål, till ersättning af följande års, af riksdagen redan beviljade
anslag.

Förvaltningsåtgärder.

Öfverbetalningar af de under femte hufvudtiteln uppförda reservationsanslagen
hafva upprepade gånger förekommit. För de öfverbetalningar
å dylika anslag, som ägt rum under trettioårsperioden 1880—
1909, skall jag här lämna en kortfattad redogörelse.

Härvid bör dock förutskickas följande:

Enligt de för marinförvaltningen under nyss angifna tidrymd
gällande instruktioner har det ålegat ämbetsverket att årligen före den
1 juni till Kung]. Maj:t inkomma med summarisk redovisning för alla
af marinförvaltningen under föregående år förvaltade medel och bestridda
utgifter. [Instr. 7 december 1877 § 10 c); 10 juli 1884 § 11 d);
13 juni 1896 § 11 d); 8 december 1899 § 11 d) samt 20 november 1908
§ 18 d).] Jämlikt 1877 års instruktion ålåg det marinförvaltningen att
jämväl afgifva förslag till besparingarnas användande eller reserverande
för särskilda behof. Motsvarande stadgande i 1884 och följande årens
instruktioner ålade ämbetsverket att jämte den summariska redovisningen
inkomma med de utredningar och förslag i ämnet, hvilka af omständigheterna
kunde vara påkallade.

Dessa marinförvaltningens s. k. maj skrivelser äro de enda redogörelser
för de olika anslagens ställning, hvarom instruktionerna innehålla
bestämmelser. På grund af kungl. bref den 27 april 1877, hvilket
bär nedan finnes in extenso återgifvet, har emellertid under en längre
följd af år äfven en annan serie berättelser angående öfverbetalningar
å de olika anslagen kommit att afgifvas.

I åberopade nådiga bref anbefalldes nämligen marinförvaltningen
att, därest i löpande bokföring skulle visa sig att brist å anslag, som
icke vore förslagsanslag, uppkomme, till hvars betäckande förut afsedda
tillgångar ej funnes, därom hos Kungl. Maj:t göra anmälan med förklaring
öfver anledningen till uppkomsten af sådan brist samt förslag till
dess betäckande.

På grund af detta kungl. bref tiar marinförvaltningen under åren
1879 och 1880, 1884—1900, 1902, 1904 och 1905 i mars eller april
månad till Kungl. Maj:t aflåtit skrivelser med anmälan om skedda
öfverbetalningar under nästföregående år.

Dessa skrivelser hafva hufvudsakligen fått karaktären af förfrågningar
från marinförvaltningen om sättet för afsittande af ämbetsverkets
hufvudbok i de fall, då anslag öfverbetalts. Förslag till de uppkomna
bristernas slutliga täckande har vanligen, där ej användning af allmänna
besparingarna föreslagits, först senare, i majskrifvelsen eller särskild
underdånig skrifvelse, plägat framställas.

Sedan i enlighet med de af Kungl. Maj:t gina föreskrifter hufvudboken
blifvit afslutad, har därefter marinförvaltningen före den 1 juni
inkommit med summarisk redovisning för alla af ämbetsverket förvaltade
medel jämte de utredningar och förslag, som med anledning af denna
redovisning varit erforderliga.

Utredning angående öfverbetalningars uppkomst har lämnats antingen
åt marinförvaltningen genom dess eget utlåtande eller ock genom
till Kungl. Maj:t af ämbetsverket öfverlämnade yttranden från vederbörande
stationsbefälhafvare eller varfschefer. Stundom har marinförvaltningen
endast förklarat sig icke hafva haft något att erinra mot de till
ämbetsverket inkomna förklaringar och fördenskull hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte vid den gjorda anmälan låta bero.

Beträffande de å anslagen till flottans och kustartilleriets öfningar
skedda öfverbetalningar har marinförvaltningen, trots dess egenskap af
ekonomisk öfverstyrelse, ej ansett sig hafva haft skyldighet att förebringa
förklaring.

De fall, då något anslag visat brist å den för endera af flottans
stationer anvisade anslagsdelen, men besparing kunnat göras å den
andra stationen, så att någon öfverbetalning å anslaget i dess helhet
icke ägt rum, äro ej i det följande omnämnda. Ej heller äro i regel
berörda de fall, då visserligen utgifterna öfverstigit det i riksstaten uppförda
anslaget, men å anslagets besparingskonto förefunnits så stor tillgång,
att denna omedelbart täckt öfverbetalningen.

Bokföringsmetoden har, enligt hufvudboksformuläret, varit sådan,
att, därest å riksstatsanslågets konto uppstått besparing, har denna tillförts
ett s. k. besparingskonto. Om ett följande år uppstått öfverbetalning
å riksstatsanslagets konto, har denna jämväl tillförts besparingskontot.
Därigenom har det föregående årets besparing fått
täcka det senare årets öfverbetalning. Om det belopp, hvarmed ut -

gifterna öfverskjutit riksstatsanslaget, vant större än tillgången å besparingskontot,
har å detta uppstått öfverbetalning, hvilken tidigare
balanserats å samma konto men senare förts å särskildt upplagdt
förskottskonto. Hela förfaringssättet är ett typiskt fondförfaringssätt.
Man'' har för reservationsanslagets fond laborerat med tre olika konti,
alla afseende samma enhet. Enklast hade varit att för hvarje ändamål,
afsedt att tjänas af ett reservationsanslag, upplägga ett fondkonto. Hit
hade vid årets början kunnat föras årets anslag, hvarefter fondkontot
fått lefva sitt själfständiga lif. Detta är i sak precis detsamma som nu
skett under växlande former, men det hade otvifvelaktigt varit enklare
och redigare.

Synnerligen belysande äro tvenne kungl. bref, livilka jag, till
styrkande af riktigheten af min uppfattning om gällande praxis, anser
mig böra in extenso återgifva.

Kungl. Maj:ts bref den 27 april 1877 till förvaltningen af sjöärendena,
numera marinförvaltningen, angående bokföringen å åtskilliga
anslag och deras besparingar för år 1875, var af följande hädelse:

»Sedan WI uti nådigt bref den 16 juni 1876 angående användandet
af behållningarne å 5:te bufvudtitelns anslag för år 1875, jämte
infordrande af utredning om orsaken till en å anslaget till beklädnad
åt matroser och skeppsgossar uppkommen brist, tillika anbefallt Eder
inkomma med förklaring öfver de af Eder vidtagna åtgärder, dels att
från behållningarne å detta anslag till själfva anslaget öfverföra större
belopp, än dessa behållningar visat sig utgöra, dels att till anslaget till
durchmarschkostnader öfverföra visst belopp från samma anslags behållningar,
oaktadt sådana behållningar icke, enligt likviden, funnes, dels
oek att af allmänna besparingarna fylla bristen i anslagen till diverse
behof samt till skrifmaterialier, expenser m. m. för Eder,

däfven I uti skrifvelse den 8 december sistlidna år, med utlåtande
angående orsaken till den anmärkta bristen i beklädnadsanslaget.
därjämte, hvad särskildt angår de anmärkta bokföringsåtgärderna, anfört:

alt då, jämlikt fastställdt hufvudboksformulär samt föreskriften i
Wårt nådiga bref den 11 februari 1876, några brister och behållningar
icke få balanseras på anslagens konti utan ovilkorligen måste öfverföras
till deras besparingskonti, — så vida icke medel på något anslag
äro genom särskildt gifna föreskrifter disponerade, i hvilket fall grunden
för dispositionen alltid i hufvudboken åberopas — häraf framginge,
att de omförmälda öfverbetalningarne icke kunnat i hufvudboken balanceras
på respektive konti utan måst från besparingskonti betäckas eller

därå förut befintlig brist ökas, när tillräckliga behållningar å dessa icke
förefunnes till bristernas godtgörande;

att på denna grund de uppkomna öfverbetalningarne å reservationsanslagen
»beklädnad åt matroser och skeppsgossar» samt »durclimarschkostnader»
betäckts af hvartdera anslagets besparingskonto, oaktadt
tillgång därtill ej till fullo förefunnits, samt öfverbetalningarne å de s. k.
allmänna anslagen »diverse behof» och »skrifmaterialier, expenser m. in.
för förvaltningen af sjöärendena» af deras med öfriga allmänna anslag
gemensamma besparingskonto: allmänna besparingarne;

hvadan I ansett de af Eder vidtagna bokföringsåtgärderna hafva
varit i fullkomlig öfverensstämmelse med hufvudboksformuläret och den
princip, som legat till grund för detsamma.

Efter det presidenten i Wårt och Rikets kommers-kollegium
m. m. C. F. AVeern lämnats tillfälle att yttra sig öfver ifrågavarande
bokföringsåtgärder, hafve AVI Eder berörda skrifvelse i denna del i
nåder låtit OSS föredragas och i betraktande af hvad sålunda anfördt
och upplyst blifvit, funnit densamma i förevarande afseende icke föranleda
annan åtgärd, än att Eder anbefallts att, derest i löpande bokföring
visar sig, att brist å anslag, som icke är förslagsanslag, uppkommer,
till hvars betäckande förut afsedda tillgångar ej finnas, därom
hos OSS göra anmälan med förklaring öfver anledningen till uppkomsten
af sådan brist, samt förslag till dess betäckande. H vilket AVI Eder till
svar och underdånig efterrättelse härigenom i nåder meddele. Stockholms
Slott den 27 April 1877. OSCAR. F. TF. von Otter.»

I sitt åberopade yttrande anförde förutvarande finansministern,
presidenten A/Vtern, som utarbetat hufvudboksformuläret:

»Emot de i mig benäget lämnade handlingar förekommande bokföringsåtgärder
anser jag icke någon anmärkning kunna göras; och,
såvidt jag vid hastig granskning kunnat finna, är också hufvudboken för
år 1875 i fullständig öfverensstämmelse med det föreskrifna formuläret.

Enär bokföringen, då brist uppstår, uppfyllt sitt ändamål, när den
utvisar dess precisa belopp och angifver samtliga de särskilda utbetalningar,
i följd af Indika den uppkommit; samt genom öfverföringarna
från de allmänna anslagens konton till kontot för de »allmänna besparingarna»
och från hvarje reservationsanslag till dess besparingars konto
det syfte vinnes, som därmed är afsedt, nämligen att på ett ställe och
i en till siffran angifven summa utvisa besparingarnes nettobelopp, sedan
alla brister blifvit betäckta, eller bristernas nettobelopp, sedan de blifvit
sammanlagda och besparingarne därifrån afdragne, så förefinnes, så

vidt jag kan se, icke anledning till någon förändring i bokförings formuläret.

Olägenheterna däraf, att från kontot för ett reservationsanslags
besparingar större belopp måste öfverföras för betäckande af brist i anslaget,
än hvad behållningarne utgöra, och att de allmänna besparingarne
medtagas af opåräknade brister i vissa allmänna anslag, kunna
endast afhjälpas genom ökning af anslagens belopp eller minskning i
utgifterna, eller möjligen i särskilda fall genom öfverföring af tillgångar,
som för sina särskilda behof kunna undvaras. Då för hvarje sådan åtgärd
torde erfordras Kungl. Maj:ts nådiga beslut på af departementschefen
gjord framställning och denne åter därför behöfva gifven anledning
och i tid meddelad kunskap om förhållanden, hvilka just bokföringen
har till ändamål att upplysa och förklara, så synes mig den åtgärd
för olägenheternas afhjälpande, som främst bör vidtagas, vara,
att vederbörande bokförare erhåller befallning, att så fort löpande bokföring
utvisar, att någon brist måste uppkomma, för hvars betäckande
ej förut därtill afsedda tillgångar finnas, därom göra anmälan hos
förvaltningen af sjöärendena, hvilken det då skall åligga att meddela
chefen för sjöförsvarsdepartementet förhållandet med förklaring af anledningen
därtilb.

Kungl. brefvet till marinförvaltningen den 24 april 1891, angående
brister i åtskilliga anslag för flottan år 1890, var af följande lydelse:

»Uti underdånig skrifvelse den 17 sistlidne mars hafven I anmält,
att brister, till livilkas betäckande förut afsedda tillgångar ej funnes,
uppkommit under år 1890 å nedannämnda anslag till följande belopp
nämligen: å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
kronor 26,650: 3 7, å anslaget till flottans öfningar kronor 126,496: 85
samt å anslaget till sjökar teverk et kronor 9,433: i o; hvarvid I tillika
anfört :

att anledningen till den förstnämnda af dessa öfverbetalningar för
närvarande vore föremål för utredning, efter hvars fullbordan I skullen
i ärendet afgifva underdånig förklaring;

att, hvad anginge öfverbetalningen å anslaget till flottans öfningar,
vidare utredning beträffande densamma icke torde från Eder förväntas;
samt

att öfverbetalningen å anslaget till sjökarteverket, hvilken uppkommit
därigenom, att de beräknade utgifterna för sjömätningsexpeditioner
öfverskridits, kunde betäckas från reserverade besparingar å
anslaget, hvilka vid 1890 års början utgjorde kronor 16,162: it.

Detta hafre WI i nåder låtit OSS föredragas och funnit godt

att de under år 1890 uppkomna bristerna å beklädnadsanslaget
och å anslaget till flottans öfningar skola redovisas i räkenskaperna såsom
förskott att ersättas af kommande års anslag, men bristen å sjökarteverkets
årsanslag, som mer än täckes af reservationer från föregående
år, öfverföras till detta anslags besparingskontö; äfvensom

att i hufvudboken för år 1890 äfven de äldre bristerna a lorstberörda
båda anslag skola, dock särskilda från bristerna for aret, pa

enahanda sätt såsom förskott redovisas. .

Hvilket AVI Eder till svar och underdånig efterrättelse härigenom i
nåder meddela, Stockholms Slott den 24 april 1891. OSCAR. C. v. Offer.»

Jag öfvergår nu till den utlofvade redogörelsen för tidigare öfverbetalningar
å reservationsanslag under femte hufvudtiteln.

Uppgifterna i det följande äro i regel hämtade från de åt Rungl.
Makt till svar å marinförvaltningens ofvan berörda sknfvelser aflåtna
nådiga bref. Då dessa bref ej varit tillräckligt upplysande, hafva marinförvaltningens,
*, hufvudböcker anlitats. Detta har dock hufvudsakligen
skett under de senaste åren, då marinförvaltningens sknfvelser, äfvensom
Kungl. Maj:ts bref, blifvit allt mera kortfattade.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

Detta anslag var åren 1878—1885 förslagsanslag med begränsadt
belopp Oför slag sanslag, högst-). Vid riksdagen 1885 beslöts, att anslaget
skulle sammanslås med reservationsanslaget till anskaffande och underhåll
af de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarna m. m.
samt i riksstaten för år 1886 uppföras såsom reservationsanslag. Härjämte
medgafs — liksom af följande årens riksdagar — att å reservationsanslaget
uppkommande besparingar finge användas till utjämnande åt
den brist i beklädnadsanslaget, som uppkommit, innan detsamma erlioii
reservationsanslags natur.

Å det nämnda anslaget till anskaffande af båtsmannens småpersedlar
in. m. hade under 1885 uppstått eu öfverbetalning å kronor
24,739:2 6. Beloppet ersattes emellertid enligt kungl. bref den 23 juli
1886 genom behållning från år 1885 å förslagsanslaget till beklädnad
åt sjömans- och skeppsgossekårerna, å hvilket anslag uppstått besparing
af kronor 28,184: 3 1.

, slutet af år 1885 var öfverbetalningen från föregående år

ä beklädnadsanslaget kronor 19,422:06, lrvilket belopp under 1886
minskades med dels kronor 3,445: 05 (28,184: 31-1-24,739: 26), dels under
aret uppkommen besparing å reservationsanslaget af kronor 120: 9t.

. '' ''Ven under ar 1887 uppkom besparing å reservationsanslaget.
Härigenom nedgick bristen å förslagsanslaget under år 1888 till kronor
14,139: 68.

År 1888 uppstod emellertid öfverbetalning å reservationsanslaget
med ej mindre än kronor 16,144: 0 9. Dessa medel öfverfördes på grund
åt nådigt bref den 22 mars 1889 och- i enlighet med för marinförvalt11
ingen ^ gällande hufvudboksformulär till anslagets besparingskonto.

Dndei 1889 uppstod besparing å kronor 7,886: 98, hvarigenom
öfverbetalningen å reservationsanslaget kunde nedbringas till kronor
8,257: n. Men följande år öfverstego utgifterna anslaget med kronor
26,650: 37, hvadan öfverbetalningen vid 1890 års slut uppgick till kronor
34,907: 48.

I det ofv an citerade nådiga brefvet till marin förvaltningen den
24 april 1891 föreskref Kung!. Maj:t, att den under 1890 uppkomna
busten å beklädaadsanslaget skulle i räkenskaperna redovisas såsom
»förskott att ersättas af kommande års anslag», äfvensom att i hufvudboken
för år 1890 äfven de äldre bristerna å detta anslag skulle,
dock särskilda från bristen för aret, på enahanda sätt såsom förskott
redovisas.

Anslaget öfverbetalades äfven under ar 1891, med kronor 7,743: 99
h vil k et belopp på grund af kungligt bref den 1 april 1892 öfverfördes
till förskottskontot.

Aren 1892 — 1894 uppstod å anslaget besparing, så att förskottskontot
nedgick från kronor 42,651: 47 vid förstnämnda års början till
kronor 31,727: 23 vid sistnämnda års slut.

Efter år 1888 hade bristen å det gamla förslagsanslaget icke
kunnat minskas, enär öfverbetalning alltjämt förefunnits å reservationsanslaget.
Marinförvaltuingen hemställde därför i underdånig skrifvelse
den 24 maj 1895, att bristen å förslagsanslaget måtte få täckas genom
medel från hufvudtitelns allmänna besparingar. Till detta förslag lämnade
Kungl. Maj:t, utan riksdagens hörande, sitt bifall genom ^nådigt
bref den 7 juni 1895. ö

Under åren 1895—1897 uppkommo åter besparingar å reservationsanslaget,
så att vid slutet af sistnämnda år öfverbetalningen hade förbytts
i behållning, hvilken efter denna tid stigit till betydliga belopp.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Detta anslag öfverbetalades år 1883 med kronor 227,839: 6 4.
Beloppet öfverfördes enligt gällande 1m fv u d b oks form ulär och på grund
af Kung!. Maj:ts bref den 31 december 1883, angående fastställande af
arbetsplan m. m. för flottans varf år 1884, till anslagets besparingskonto.
Genom härå befintlig behållning blef den verkliga öfverbetalningen
kronor 145,963: 5 5.

Till mötande af beräknad efterbetalning under år 1883 hade
emellertid i 1884 års stat till fördelning af anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll afsatts kronor 116,194. Vid 1884 års ingång
skulle sålunda öfverbetalningen ha uppgått till kronor 29,769: 5 5. Härtill
kommo emellertid å besparingsfonden vid sistnämnda tidpunkt anvisade
utgifter å sammanlagdt kronor 57,304: 7 0, hvadan alltså vid 1884 års
början dispositionerna öfverstego tillgången med kronor 87,074: -2 5.
Marinförvaltningen ansåg, att sannolikhet saknades, att, utan åsidosättande
af andra angelägna arbeten, 1885 års anslag skulle kunna
lämna tillgång till betäckande af denna öfverbetalning, hvarför marinförvaltningen
— i underdånig skrifvelse den 23 maj 1884 — föreslog,
att af kontanta behållningen å kontot »målerialförrädet i Karlskrona >>,
hvilket därtill lämnade tillgång, medel måtte få tagas till öfverbetalningens
täckande. Till detta förslag lämnade Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 13 juni 1884 sitt bifall.

År 1884 öfverbetalades åter anslaget, med kronor 26,853: 3 3, hvilket
belopp, enligt föreskrift i nådigt bref den 30 december 1884, angående
arbetsplan m. in. för flottans varf år 1885, och på grund af gällande
hufvudboksformulär öfverfördes till anslagets besparingskonto. Genom
å detta konto befintlig behållning täcktes öfverbetalningen.

Under år 1885 öfverstego utgifterna anslaget med kronor 14,991: 7 1,
hvilket belopp enligt nådigt bref den 21 april 1886 och på grund af
hufvudboksformuläret öfverfördes till anslagets besparingskonto. Detta
konto visade vid 1886 års början en behållning af kronor 5,966: 2 6. Då
å kontot anvisats utgifter till ett belopp af kronor 13,712: 51, uppstod
emellertid en till kronor 7,746: 2 5 uppgående öfverbetalning, till
hvilkens täckande marinförvaltningen afgaf förslag i sammanhang med
förslag till fördelning af 1887 års nybyggnadsanslag. Beloppet blef
äfven af 1887 års anslag ersatt.

På motsvarande sätt ersattes med 1888 års anslag af öfverbetalning
från år 1886 kronor 9,794: 7 6.

Åren 1887 och 1888 visade däremot detta anslag- behållning. Med
år 1889 uppstad åter öfverbetalning, med kronor 52,504: 9 9, som enligt
nådigt bref den 10 april 1890 och på grund af hufvudboksformuläret
öfverfördes till besparingskontot. Beloppet ersattes på grund af nådigt
bref den 31 december 1890 af 1891 års anslag.

Under åren 1890—1899 hade detta anslag att uppvisa behållningar,
som af Kung!. Maj:t disponerades i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med af marinförvaltningen afgifna förslag.

År 1900 öfverbetalades ånyo anslaget, med kronor 39,120: 4 6.
Å besparingskontot förefanns emellertid en behållning af kronor 36,790: 7 6.
Skillnaden mellan dessa belopp, kronor 2,329: 7 o, bokfördes såsom förskott
mot ersättning af 1901 års anslag. Detta förskott ersattes under år
1901 jämte å anslagets besparingsfond anvisade utgifter genom å detta
års anslag afsätta medel till betäckande af öfverbetalning å anslaget
för föregående år, äfvensom från de af 1901 års underhållsanslag för
oförutsedda behof reserverade medel.

Åren 1901 och 1902 visade anslaget behållning. Men under de
därpå följande åren uppstodo betydliga öfverbetalningar.

År 1903 öfverbetaltes anslaget med kronor 60,486: 4 8, hvilket
belopp fördes såsom »förskott å 1904 års underhållsanslag». Under

1904 afbetalades härå, på grund af kungl. bref den 11 december 1903,
40,000 kronor af årets anslag. Återstoden, kronor 20,486: 4 8, ersattes
af anslaget för år 1905, på grund af nådigt bref den 21 december 1904.

Under år 1904 nyuppkommen öfverbetalning å kronor 95,873: 15,
hvilket belopp — i likhet med hvad sedermera ägt rum — fördes å
konto »förskott för flottans nybyggnad och underhåll», ersattes äfven af

1905 års anslag, enligt kungl. bref den 30 juni 1905.

En ännu större öfverbetalning skedde under år 1905. För att
möta denna begärdes i 1906 års statsverksproposition ett anslag på
extra stat för år 1907 å kronor 195,876: 35. Detta Kungl. Maj:ts förslag
blef af riksdagen bifallet.

Vid afgifvandet af 1906 års statsverksproposition var emellertid
öfverbetalningen under år 1905 ej till fullo känd. Den visade sig slutligen
uppgå till sammanlagdt kronor 321,450: 0 3.

Under år 1906 öfverstego åter utgifterna anslaget, med kronor
360,748: 5 9. Anslagets förskottskonto balanserade sålunda med en öfverbetalning
till år 1907 af kronor 682,198: 6 2.

Detta belopp minskades enligt marinförvaltningens hufvudbok under
år 1907 på följande sätt.

Från anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för år 1907

ersattes kronor 142,893: 2 6. Genom det år 1906 beviljade extra ordinarie
anslaget minskades vidare öfverbetalningen med kronor 195,876: 55.
Slutligen ersattes kronor 125,573: 4 8 genom omföring från allmänna
besparingarna, i enlighet med af riksdagen 1907 på Kungl. Maj:ts framställning
lämnadt medgifvande.

Af föregående årens öfverbetalningar återstodo sålunda vid 1907
års slut kronor 217,855: 3 3. Under 1907 tillkommo utgifter utöfver
årsanslaget med kronor 121,626: 7 8 samt anordning å besparingar med
kronor 11,734:12, hvarigenom förskottskontot vid årsslutet kom att
utvisa en öfverbetalning af kronor 351,216:2 3.

Under år 1908 täcktes öfverbetalningen dels genom omföring från
allmänna besparingarna af kronor 231,068:4 7, enligt af 1908 års riksdag
på särskild kungl. proposition lämnadt medgifvande, dels genom
anvisning å 1908 års nybyggnadsanslag af kronor 120,147:7 6.

År 1908 uppstod ny öfverbetalning, å kronor 62,301:7 7, hvilken
dock täcktes af 1909 års anslag. Detta anslag visade emellertid å sin
sida öfverbetalning med kronor 149,840: 18.

Flottans öfningar.

Under år 1888 uppkom öfverbetalning å detta anslag. Utgifterna
öfversköto riksstatsanslaget med kronor 133,581: 5 3, hvilket belopp, på
grund af kungl. bref den 22 mars 1889 och i enlighet med det för
marinförvaltningen gällande hufvudboksformuläret, öfverfördes till anslagets
besparingskonto. Genom å detta konto befintlig reservation biel
den slutliga öfverbetalningen kronor 79,496: 51.

År 1889 öfverbetalades anslaget ånyo, med kronor 28,975: 45, hvilket
belopp äfvenledes — på grund af nådigt bref den 10 april 1890 —
öfverfördes till besparingskontot, som härigenom vid årets slut kom att
balansera med en öfverbetalning af kronor 108,471:96.

Under år 1890 uppstod ny öfverbetalning till ett belopp af kronor
126,496: 85. I det ofvan anförda nådiga brefvet den 24 april 1891
förordnade Kungl. Maj:t — i likhet med hvad som samtidigt bestämdes
om anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårema — att
öfverbetalningen skulle i räkenskaperna föras å särskildt konto såsom
»förskott att ersättas af kommande års anslag», äfvensom att jämväl de
äldre bristerna å anslaget skulle såsom förskott redovisas. Förskottskontot
kom sålunda att balansera med en öfverbetalning af kronor
234,968:81. Häraf ersattes af 1891 års anslag kronor 91,380:59.
Återstoden af öfverbetalningen, kronor 143,588:2 2, godtgjordes af 1892
års anslag.

Under åren 1893 och 1894 öfverbetalades visserligen anslaget,
men genom befintliga reservationer utplånades dessa öfverbetalningar.
År 1895 öfverstego däremot utgifterna riksstatsanslaget med ett belopp,
som blott till en mindre del kunde täckas af medel å besparingskontot.
Anslaget öfverbetalades nämligen med kronor 26,020: 4s, medan reserverade
medel ej funnos till större belopp än 2,188 kronor 62 öre. Öfverbetalningen
blef sålunda kronor 23,831: sG, hvilket belopp enligt nådigt
bref den 17 april 1896 redovisades såsom förskott att ersättas af
1896 års anslag.

Under 1896 steg öfverbetalningen till kronor 79,623: 9 9, men sjönk
under följande år till kronor 59,768:8 0. I båda årens räkenskaper redovisades
öfverbetalningarna på grund af särskilda kungl. bref såsom förskott
att ersättas af det nästföljande årets anslag.

Den 11 april 1899 anmälde marinförvaltningen, att af öfverbetalningen
för 1896 och föregående år vid 1898 års slut ännu kvarstode
kronor 33,212:66. I enlighet med Kungl. Maj:ts den 21 april 1899
gifna föreskrift bokfördes beloppet såsom »förskott för flottans öfningar
mot ersättning af 1899 års öfningsanslag)).

Emellertid kunde detta förskott ej ersättas under 1899. Det blef
i stället under detta år ökadt med ett belopp af kronor 149,544: 9 7.
Anslagets öfverbetalning till 1900 blef sålunda 182,757 kronor 63 öre.

Marin förvaltningen både i underdånig skrifvelse den 6 april 1900
föreslagit, att 1899 års öfverbetalning skulle i årets räkenskaper föras
såsom »förskott för flottans öfningar mot ersättning af kommande års
öfningsanslag». Kungl. Maj:t föreskref emellertid, utan riksdagens
hörande, i nådigt bref den 14 april 1900, att ett belopp af 60,000
kronor af öfverbetalningen skulle godtgöras af femte hufvudtitelns allmänna
besparingar, medan återstoden skulle i 1899 års räkenskaper föras
såsom »förskott för flottans öfningar mot ersättning af 1900 års
öfningsanslag».

År 1900 minskades öfverbetalningen till kronor 54,768:83. Följande
år ökades den åter, med ej mindre än 116,033 kronor, hvarigenom
öfverbetalningen vid 1901 års slut kom att uppgå till 170,801 kronor
83 öre. År 1902 däremot minskades genom besparing å detta års anslag
öfverbetalningen till 4,565 kronor 61 öre. ‘.-6 ''

För de tre åren 1900—1902 begärde ej marinförvaltningen särskild
nådig föreskrift angående bokföringen af öfverbetalningarna å
flottans öfningar, utan förde dem såsom förskott till ersättning af nästföljande
årets anslag, i enlighet med hvad Kungl. Maj:t åren 1896—1900
föreskrifvit. I de af förvaltningen under 1901—1903 afgifna s. k. maj -

skrifvelserna anmäldes däremot den vidtagna bokföringsåtgärden till
Kungl. Maj:ts godkännande, hvilket äfven för hvarje af dessa år
erhölls.

Efter år 1902 har anslaget till flottans öfningar enligt marinförvaltningens
hufvudbok ej visat någon öfverbetalning förrän under år
1909. Då öfverstego utgifterna anslaget med kronor 220,027: 7 3. Genom
å besparingskontot befintlig reservation af kronor 30,012:8 2 blef öfverbetalningen
till 1910 kronor 190,014:91, hvilket belopp förts å konto
»förskott för flottans öfningar».

Durchmarschkostnader.

Å detta anslag från år 1879 kvarstående öfverbetalning å kronor
11,269: 42 ersattes genom besparingar under åren 1880—1883. Sedermera
uppkomna mindre öfverbetalningar hafva omedelbart kunnat täckas
med reservationer från föregående år.

Anslagen till sjukvård.

Åren 1899—1901 fanns å femte hufvudtiteln ett reservationsanslag
till sjukvård, hvilket förut varit bestämdt anslag.

Redan under den tid anslaget var bestämdt anslag, förekommo ofta
brister i detsamma. Så hade anslaget öfverskridits hvarje år från och med
1891. Regelbundet hade bristen ersatts genom om förin g från femte
lmfvudtitelns allmänna besparingar, på grund af Kungl. Maj:ts förordnande
i enlighet med marinförvaltningens förslag och utan riksdagens
hörande.

År 1899 tillämpades samma förfarande: anslaget öfverbetalades med
kronor 1,385: 24, hvilket belopp enligt Kungl. Maj:ts nådiga bref den
14 april 1900 ersattes af allmänna besparingarna.

År 1901 däremot anmälde marinförvaltningen i underdånig skrifvelse
den 24 maj, att å anslaget under år 1900 uppkommen öfverbetalning
af kronor 3,241: 99 i enlighet med hufvudboksformuläret blifvit godtgjord
af allmänna besparingarna. Kungl. Maj:ts föreskrift hade ej
inhämtats, innan bokföringsåtgärden vidtogs.

Kungl. Maj:t förklarade emellertid i nådigt bref den 14 juni 1901,
att vid marinförvaltningens åtgärd beträffande 1900 års sjukvårdsanslag
finge bero, men att framdeles uppkommen brist i de fasta ordinarie
anslagen under femte hufvudtiteln icke finge täckas genom omföringar
från hufvud titelns allmänna besparingar, utan att Kungl. Maj:ts medgifvande
därtill förut blifvit utverkadt.

År 1901 öfverbetalades anslaget med 14,943 kronor 40 öre. Be -

träffande denna öfverbetalning förordnade Kungl. Maj:t i nådigt bref
den 2 maj 1902, att densamma i 1901 års räkenskaper skulle bokföras
å konto »förskott för sjukvård», men att beloppet under år 1902
skulle ersättas af allmänna besparingarna.

I riksstaten för år 1902 uppdelades sjukvårdsanslaget i två särskilda
reservationsanslag, till sjukvård för flottans personal och sjukvård
för kustartilleriets personal.

Anslaget till sjukvård för flottans personal öfverbetalades under 1902
med 16,922 kronor 46 öre. Detta belopp godtgjordes, enligt kungl.
bref den 17 juni 1903, af detta års allmänna besparingar.

Under 1903 skedd öfverbetalning å anslaget till flottans sjukvård med
27,609 kronor 10 öre ersattes på grund af kungl. bref den 29 april 1904
redan i 1903 års räkenskaper genom omföring från allmänna besparingarna.

1904 visade åter detta anslag öfverbetalning med kronor 12,018: 3 3,
hvilket belopp på grund af kungl. bref den 26 april 1905 fördes såsom
»förskott för sjukvård för flottans personal».

Under år 1905 nedgick förskottskontot genom besparing till kronor
9,920: 7 9.

År 1906 öfverstego utgifterna anslaget med kronor 3,459: 48,
hvarigenom öfverbetalningen ökades till kronor 13,380:2 7. Under 1907
ersattes häraf genom omföring från allmänna besparingarna återstoden
af den under 1904 uppkomna öfverbetalningen, kronor 9,920; 7 9, enligt
af 1907 års riksdag lämnadt medgifvande. Genom under 1907 skedd
omföring från kontot »reservationsanslagets sjukvård för kustartilleriets
personal besparingar» af kronor 3,459: 4 8 försvann öfverbetalningen
helt och hållet. Till år 1908 uppstod i stället en behållning af kronor
4,787: 6 1, hvilken ytterligare ökades under 1908 och 1909.

Under år 1907 öfverbetalades emellertid anslaget till sjukvård för
kustartilleriets personal med kronor 4,157: o 5. Marin förvaltningen hemställde
i underdånig skrifvelse den 29 maj 1908, att denna öfverbetalning
måtte få täckas af besparingen å anslaget till sjukvård för flottans
personal under 1907. Detta marinförvaltningens förslag afslogs dock
den 13 juni 1908 af Kungl. Maj:t, som i stället förordnade, att beloppet
skulle ersättas af 1908 års anslag fill sjukvård för kustartilleriets personal.
Vid sistnämnda års slut kvarstod emellertid å detta anslag eu
öfverbetalning af 3,963 kronor 64 öre. Och under- 1909 ökades detta
belopp, så att vid årets slut förskottskontot balanserade med en öfverbetalning
till 1910 af 7,581 kronor 71 öre.

Beklädnad åt kustartilleriets manskap.

I riksstat^ för 1902 uppfördes för första gången detta reservationsanslag.
Redan under 1902 öfverbetalades anslaget med kronor 29,561: 17.
Enligt hvad marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 26 maj 1903
anmälde, hade öfverbetalningen, jämlikt förut meddelad nådig föreskrift
beträffande likartadt anslag, bokförts å särskildt konto såsom förskott
mot ersättning af 1903 års anslag. Marinförvaltningen hemställde om
Kungl. Map.ts godkännande af åtgärden, hvilket äfven erhölls genom
nådigt bref den 17 juni 1903.

Under 1903 öfverstego utgifterna ånyo anslaget. Någon minskning
af öfverbetalningen kunde sålunda ej äga rum, utan ökades denna till
102,055 kronor 88 öre vid 1903 års slut.

Följande år öfverbetalades anslaget med kronor 30,284: 0 5. Förskottskontot
— numera benämndt endast »förskott för beklädnad åt kustartilleriets
manskap» — kom härigenom att utvisa en öfverbetalning till
1905 af kronor 132,339: 9 3.

Under 1905 ökades öfverbetalningen till 145,393 kronor 87 öre.
Men året därpå minskades den genom besparing till kronor 104,949: 9 3.

Äfven under 1907 nedgick öfverbetalningen genom besparing till
kronor 71,838: 02. Genom att utgifterna öfverstego anslaget under 1908,
steg öfverbetalningen till kronor 78,321: 19 vid detta års slut. Häraf
ersattes under 1909 af detta års anslag kronor 17,487: 06, så att öfverbetalningen
till 1910 utgjorde kronor 60,834: 13.

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel.

Liksom det närmast förut behandlade anslaget upptogs detta anslag
i riksstaten först år 1902. Och liksom beklädnadsanslaget öfverbetalades
anslaget till kustartilleriets byggnader och materiel redan samma år.
Öfverbetalningen, kronor 26,108: o i, fördes utan förut af Kungl. Maj:t
inhämtad föreskrift såsom förskott till ersättning af nästföljande årets
anslag. I det förut nämnda brefvet den 17 juni 1903 godkände Kungl.
Maj:t åtgärden. Samtidigt biföll Kungl. Maj:t marinförvaltningens förslag,
att bristen under 1903 skulle få täckas af femte hufvudtitelns allmänna
besparingar.

Äfven år 1903 öfverbetalades anslaget till kustartilleriets byggnader
och materiel med kronor 55,163: 8 5. I enlighet med af Kungl. Maj:t
den 29 april 1904 marinförvaltningen lämnadt medgifvande ersattes
denna öfverbetalning redan i 1903 års räkenskaper med medel af allmänna
besparingarna.

Under 1904 visade sig ånyo utgifterna öfverstiga anslaget med
ej mindre än kronor 72,721: 10. I nådigt bref den 26 april 1905 förordnade
Kuiigl. Maj:t, att kronor 50,206: lo skulle ersättas från femte
liufvudtitelns allmänna besparingar samt att återstoden, kronor 22,515,
skulle i marinförvaltningens hufvudbok för 1904 föras såsom »förskott
till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel».

1905 ökades öfverbetalningen till kronor 39,100: 6 0, 1906 steg
den till kronor 51,106: 2 6.

År 1907 minskades öfverbetalningen till kronor 11,693:3 7, dels
genom ett af 1906 års riksdag beviljadt extra ordinarie anslag, hvaraf
kronor 27,768: 4 5 voro afsedda till täckande af öfverbetalning å nu
ifrågavarande anslag, dels genom skedda omföringar, bl. a. af kronor
11,332: 15 från allmänna besparingarna, enligt af riksdagen 1907 lämnadt
medgifvande.

Under 1908 ökades åter öfverbetalningen till kronor 19,207: 41,
men minskades under 1909 genom besparing å detta års anslag till
kronor 342: 6 4.

Kustartilleriets öfningar.

Äfven detta anslag uppfördes för första gången i riksstaten för
år 1902, hvilket år jämväl detta anslag öfverbetalades med kronor
11,053: 30. I likhet med öfverbetalningarna å anslagen till beklädnad
åt kustartilleriets manskap och till underhåll af kustartilleriets byggnader
och materiel fördes detta belopp å särskildt förskottskonto till ersättning
af nästföljande årets anslag.

Åren 1903 och 1904 öfverbetalades åter anslaget med respektive
kronor 33,838: 12 och kronor 18,743: 02, hvadan anslagets förskottskonto
— från och med 1904 benämndt »förskott för kustartilleriets
öfningar» — vid slutet af dessa år utvisade öfverbetalning af respektive
kronor 44,891: 4 2 samt kronor 63,634: 44.

Under 1905 minskades öfverbetalningen genom besparing till
kronor 15,034: 14, men ökades under 1906 till kronor 19,109: 2 7 och
under 1907 till kronor 38,149: 3 6.

Åren 1908 och 1909 kunde åter besparing ske, så att öfverbetalningen
utgjorde vid 1908 års slut kronor 35,793: 7 5 och vid 1909 års
slut kronor 15,186: 05.

Sjökarteverket.

Utgifterna för sjökarteverket hafva väl tidigare öfverstigit riksstatsanslaget
och öfriga inkomster. Men genom förefintliga besparingar har

verklig öfverb elain ilig ej behöft förekomma förrän under år 1909. Detta
år öfverstego nämligen utgifterna inkomsterna med 4,555 kronor 24 öre,
hvilket belopp förts å konto »förskott för sjökarteverket».

Ofverbetalningen å anslaget till sjökarteverket enligt statsrevisorernas
tablå öfver af marinförvaltningen under 1902 handhafda medel
är endast skenbar. Såsom statsrevisorerna äfven anmärkt, fanns nämligen
vid 1902 års slut å besparingskontot så stor behållning, att verklig
öfverbetalning ej behöfde förekomma.

Af den föregående redogörelsen framgår, att man — livad det
rent formella förfarandet beträffande bristernas täckande . angår —
t. o. m. 1889 öfverfört uppkomna öfverbetalningar till respektive anslags
besparingskrage, men fr. o. in. 1890 för hvarje öfverbetaldt anslag upplagt
särskildt förskottskonto.

Öfver förandet af skedda öfverbetalningar till anslagens besparingskonti
stod i fullkomlig öfverensstämmelse med det för marinförvaltningen
1875 fastställda hufvudboksformuläret. Den omständighet, att
formuläret varit så upplagdt, visar, att uppfattningen af reservations^
anslagen såsom ett slag af löpande fonder redan då var rotfast.

Från denna uppfattning afviker icke heller det här ofvan in extenso
citerade kungl. brefvet den 24 april 1891, som föreskref uppläggande
af särskilda förskottskonti för de öfverbetalda anslagen.

I detta sammanhang bör tillika erinras därom, att alltsedan år 1882
i de kungl. brefven till svar på marinförvaltningens maj skrivelser
förekommit uttrycket »besparingsfond» om ett reservationsanslags besparingskonto.
Äfven detta har naturligen bidragit till att stärka
åskådningen om reservationsanslagens natur af fonder.

Hvad det rent reela förfarandet för öfverbetalningarnas täckande
angår, torde den föregående framställningen ej tarfva någon utläggning.

Riksdagsåtgärder.

För bedömande af de faktorer, som kunnat inverka på uppfattningen
inom marinens förvaltning af reservationsanslagens natur, är det
nödvändigt att undersöka, hvilken ståndpunkt riksdagen vid granskningen
af femte hufvudtiteln under den förut behandlade tidsperioden
1880—1909 intagit.

I berättelsen öfver granskningen af statsverkets styrelse och förvaltning
hafva riksdagens revisorer årligen meddelat en tablå öfver
alla af marin förvaltningen under granskuingsåret handhafda medel. I
denna tablå har i eu särskild kolumn upptagits öfverbetalning till det
på grauskniugsåret följande året.

Uttrycklig anmärkning beträffande öfverbetalning å reservationsanslag,
ovnhänderhafdt af marinförvaltningen, gjorde statsrevisorerna
först år 1890.

Detta års revisorer yttrade nämligen följande:

»I riksstuten för år 1889 äro reservationsanslagen till flottans nybyggad
och underhåll samt till flottans öfningar uppförda, det förra
med 1,200,000 kronor och det senare med 670,000 kronor. Å anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll förefunnos vid revisionsårets början
reservationer till ett belopp af 33,133 kronor 34 öre. Under samma
år hafva emellertid icke blott anslaget i dess helhet och reservationerna
åtgått, utan jämväl därutöfver för med anslaget afsedda ändamål användts
ett belopp af 52,504 kronor 99 öre, hvilket, på grund af kung],
brefvet den 10 april 1890, uppförts å anslagets besparingskonto såsom
öfverbetalning. Alltså balanserade anslaget vid revisionsårets slut-med
en skuld af 52,504 kronor 99 öre, uppförd å nyssnämnda konto under
rubriken: ''tillgångar vid årets slut, öfverbetalning.’

Hvad åter angår anslaget till flottans öfningar förefanns redan
vid revisionsårets början eu från föregående år balanserad öfverbetalning af

79,496 kronor 51 öre. Under revisionsåret har detta anslag ytterligare
öfverskridits med 28,975 kronor 45 öre, hvilket belopp, på grund af
ofvannämnda kungl. bref likaledes uppförts å anslagets besparingskonto
såsom öfverbetalning. Till följd däraf balanserade likaledes detta anslag
vid revisionsårets slut med en skuld af tillsammans 108,471 kronor 96
öre, uppförd å anslagets besparingskonto under rubriken: ''tillgångar
vid årets slut, öfverbetalning.’»

Marinförvaltningens förklaring med anledning af denna revisorernas
anmärkning — i underdånigt utlåtande den 13 januari 1891 ■— var af
följande lydelse:

»Öfverbetalningen å anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
beror därpå, att Karlskrona stations andel af detta anslag blifvit
för ifrågavarande år öfverskriden. Anledningen därtill har bland annat
varit, att eu del arbeten och anskaffningar, som af brist på medel uppskjutits
från föregående år, icke längre kunnat uppskjutas utan bort
under 1889 utföras, oaktadt den stationen för året anvisade del af anslaget
icke blifvit med hänsyn jämväl till dessa utgifter beräknad, samt att
en del arbeten blifvit dyrare än som kunnat förutses vid upprättande
af förslaget till arbetsplan för året. Att utgifterna för underhållet af
byggnader och materiel af så betydande omfång som de, Indika flottan
äger vid Karlskrona station, ett eller annat år öfverskrida den lämnade
medelsanvisningen, torde knappt med fog kunna anses synnerligen anmärkning
svärdt. Då vid något föregående tillfälle sådant öfverskridande
ägt ruin, har icke heller anmärkning därom från statsrevisionens sida
förekommit. Att förhindra den nu ifrågavarande öfverbetalningen skulle
icke, hafva låtit sig göra utan att, till men för flottans underhåll, inställa
en del därför nödvändiga och redan påbörjade arbeten. Den enda
åtgärd, som kunde vidtagas, blef därför, att marinförvaltningen anbefallde
vederbörande ett noggrant iakttagande för framtiden af sin skyldighet
enligt gällande reglemente att inkomma med anmälan om motsedd
öfverbetalning i tillräckligt god tid, för att anordningar till öfverbetalningens
förekommande måtte kunna äga rum. På grund häraf och då
besparingar å öfriga anslag å femte hufvudtiteln för år 1889 lämnade
tillgång till den genom öfverbetalningen skedda antecipation, som för
öfrigt med ett senare års anslag till flottans nybyggnad och underhåll
blifvit betäckt, torde den gjorda anmärkningen icke böra till vidare
åtgärd föranleda.

Hvad angår anmärkta öfverbetalningen å anslaget till flottansöfningar,
torde det icke tillkomma marinförvaltningen att afgifva underdånigt
yttrande i fråga om de förhållanden, som därtill må hafva föranledt.»

Förklaring angående öfverbetalningen å öfningsanslaget afgafs ej
heller af annan myndighet.

Statsutskottet vid 1891 års riksdag ansåg, att anmärkningen borde
till riksdagens kännedom anmälas.

Efter att hafva relaterat anmärkningen och marinförvaltningens
svar härå, yttrade utskottet, att då, såsom marinförvaltningen anfört, den
å anslaget till flottans nybyggnad och underhåll gjorda öfverbetalningen
redan blifvit betäckt, syntes någon vidare åtgärd med anledning af denna
del af revisorernas förevarande framställning icke böra ifrågakomma.

Beträffande åter den anmärkta öfverbetalningen af anslaget till
flottans öfningar ansåg utskottet, som ville framhålla vikten af, att ej
dylika öfverbetalningar eller antecipationer ägde rum å bestämda anslag,
att hvad revisorerna anfört, gåfvo anledning till framställning från riksdagen
till Kungl. Maj:t, i syfte att ej blott det af revisorerna påpekade
missförhållandet måtte varda snarast möjligt rättadt, utan äfven för framtiden
dylika öfverbetalningar måtte undvikas.

I enlighet med af utskottet på grund häraf gjord hemställan och
med anförande af den motivering, utskottet framställt, anhöll äfven riksdagen,
i underdånig skrifvelse den 13 maj 1891, att Kungl. Maj:t
-»täcktes vidtaga åtgärder till återbringande af jämvikt i anslaget till
flottans öfningar samt till förekommande för framtiden af antecipationer
å samma anslag».

Sedan denna riksdagens skrifvelse af chefen för finansdepartementet
blifvit för Kungl. Maj:t anmäld den 29 maj 1891 och transumt af densamma
öfverlämnats till sjöförsvarsdepartementet, afläts den 11 september
samma år nådigt bref till marinförvaltningen.

Vid det förhållandet att Kungl. Maj:t — som beträffande öfverbetalningarnas
bokföring hänvisade till bestämmelserna i det i föregående
afdelning omhandlade nådiga brefvet den 24 april 1891 — dels
i kommandoväg vidtagit inskränkningar i flottans öfningar under år
1891 i ändamål att därigenom vinna besparingar, afsedda att, jämte
hvad under nästkommande år kunde på enahanda sätt å samma anslagbesparas,
täcka den å anslaget befintliga bristen, dels ock genom beslut
i annat ärende förordnat, att vissa kostnader, hvilka förut påförts anslaget
till flottans öfningar, framdeles skulle af marinförvaltningen särskildt
till ersättning anmälas, fann Kungl. Maj:t riksdagens ifrågavarande
skrifvelse icke föranleda till vidare åtgärder.

Anmärkning af statsrevisorerna har vidare gjorts år 1901, beträffande
öfverskridande af anslaget till flottans öfningar under år 1900.
Revisorerna yttrade:

»Å reservationsanslaget till ''flottans öfningar’, livilket i riksstaten
för år 1899 är upptaget med 720,000 kronor och för år 1900 med 870,000
kronor, förefanns vid revisionsårets början en öfverbetalning af 122,757
kronor 63 öre, föranledd af oförutsedda omständigheter, såsom väsentligt
stegrade stenkolspris in. in. Vid revisionsårets slut kvarstår fortfarande ’
ä nämnda anslag en brist af 54,768 kronor 83 öre, livilket revisorerna
velat för riksdagen omförmäla.»

Denna revisorernas anmälan, hvaröfver hvarken marinförvaltningen
eller någon annan myndighet yttrat sig, föranledde emellertid ej någon
statsutskottets eller riksdagens åtgärd.

Efter år 1901 hafva riksdagens revisorer ej gjort någon anmärkning
i här ifrågavarande afseende. Men genom framställningar från
Knngl. Maj:t har riksdagens uppmärksamhet flera gånger blifvit fästad
på det förhållandet, att stundom ganska betydliga öfverbetalningar förekommit
å reservationsanslag under femte hufvudtiteln.

Om skedd öfverbetalning å anslaget till flottans nybyggnad och
underhåll erhöll riksdagen kännedom genom det 1905 års statsverksproposition
bilagda protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari

1905.

Departementschefen anförde häri, att marinförvaltningen i slutet
af augusti 1904 anmält, att de för underhåll af flottans fartyg och båtar
anvisade delar af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, livilka
uppginge för Karlskrona station till 510,000 kronor och för Stockholms
station till 200,000 kronor, blifvit under den gångna delen af året så
hårdt anlitade, att dåra! endast återstode af det förstnämnda beloppet
omkring 150,000 kronor och af det senare omkring 25,000 kronor.
Marinförvaltningen hade hemställt, att, för den händelse föreskrift icke
ansåges böra meddelas därom, att underhållet af stationernas fartyg och
båtar skulle under återstående delen af året inskränkas så, att utgifterna
kunde hållas inom det för underhållet anvisade medelsbeloppets återstod,
i livilket fall likväl materielens bestånd och tjänstbarhet äfventyrades,
ämbetsverket måtte få af omhänderhafvande medel förskjuta hvad som
uti ifrågavarande afseende kunde intill årets slut finnas oundgängligen
nödvändigt.

På åt departementschefen framställd förfrågan om anledningarna
till, att förevarande delar af underhållsanslaget redan under första hälften
åt året blifvit så hårdt anlitade, samt på begäran om uppgift å de arbeten,
som hufvudsakligen ansåges nödvändiggöra öfverskridande af
ifrågavarande anslag, hade varfscheferna såsom anledning till öfver -

skridandet uppgifvit de ökade kostnader för den flytande raaterielens
vidmakthållande i stridsdugligt beredskapsskick, som uppstått i följd af
utsträckt användning af densamma, livarjämte varfschefen i Stockholm
erinrat, att fartygs ma t ericlen vid stationen ökats med åtskilliga nybyggda
• fartyg in. in. Båda v aids clieferna hade vidhållit, att de arbeten, som
nödvändiggjorde öfverskridandöt, icke voro andra än vanliga underhållsarbeten
och arbeten för fartygens försättande i anbefallda beredskap.

Vid föredragning af ärendet inför Kung! Maj:t den 25 november
1904 hade departementschefen icke ansett sig kunna tillråda Kungl.
Maj:t att alslå marinförvaltningens nämnda framställning och sålunda
låta allt arbete för underhåll af flottans fartyg afstanna intill årets slut,
utan hade i stället hemställt, att Kungl. Magt måtte medgifva, att hvad
som under året vore oundgängligen nödvändigt för ifrågavarande underhåll,
. skulle få af marinförvaltningen med omhänderhafvande medel
bestridas, med föreskrift för ämbetsverket att taga i beräkning ersättning
för hvad sålunda utbetalts vid uppgörande af förslag till stat för
fördelning af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för år 1905.
Denna hemställan hade blifvit af Kungl. Maj:t bifallen.

Vid fördelning af sistnämnda anslag hade Kungl. Maj:t därefter
gjort afdrag för det belopp, hvarmed 1904 års anslag då ansågs hafva
öf verskridits, och därvid tillika anbefallt marinförvaltningen att tillhålla
^ arfscheferna, åt c vid handhafvande af de medel, som af underhållsanslaget
Idel ve till deras förfogande öfverlämnacle, iakttaga den största
sparsamhet och redan från början af hvarje ar hafva uppmärksamheten
fäst vid, att de anvisade medlen icke finge under året öfverskridas,
samt, därest det skulle befinnas, att anslag utöfver de anvisade vore
nödvändiga för att icke äfventyra viss materiel, i god tid därom gorå
anmälan hos marinförvaltningen, med uppgift om de närmare omständigheter,
som föranledt nämnda förhållande, hvarjämte Kungl. Magt tillika
ålagt marinförvaltniugeii att, i händelse af dylik anmälan från en varfschef,
till Kungl. Maj:t inkomma med den framställning, som däraf kunde
föranledas.

Departementschefen anförde tillika, att genom det afdrag, som
sålunda redan från början blifvit gjordt å 1905 års underhållsanslag,
detta emellertid tydligen blifvit nedbragt till så lågt belopp, att det
icke vore tänkbart, att detsamma kunde förslå för det under året nödvändiga
underhållet, utan syntes ett öfverskridande icke kunna undvikas.
Dåde det belopp, hvarmed öfverskridandet under år 1904 ägt rum, redan
da varit till siffran kändt, skulle departementschefen därför hos Kungl.
Maj:t hemställt, att framställning måtte göras till 1905 års riksdag om

bristens betäckande, men syntes under dåvarande förhållanden med denna
hemställan böra uppskjutas till år 1906.

I statsrådsprotokollet till 1906 års statsverksproposition yttrade
chefen för sjöförsvarsdepartementet, att de 1905 uttalade farhågorna,
att den brist, som uppstått å 190 1 års anslag- till flottans nybyggnad
och underhåll, icke skulle kunna af motsvarande anslag för år 1905
betäckas, hade blifvit till fullo besannade.

Departementschefen yttrade vidare:

»Till täckande af bristen i 1904 års anslag- hade vid fördelning af
1905 års anslag afsetts ett belopp af 218,970 kronor 32 öre.

Vid den redovisning för 1904 års anslag, som åt marinförvaltningen
lämnades i underdånig skrifvelse den BO maj 1905, anmälde ämbetsverket,
att väl icke hela nämnda belopp, 218,970 kronor 32 öre, blifvit
användt under år 1904, men att det, som dåra!’ återstode oafvändt,
behöfdes för nödvändiga utgifter å ifrågavarande anslag under år 1905,
hvarför marinförvaltningen anhöll, att, hvad som sålunda återstode, måtte
få ställas till varfschefernas disposition. Därjämte anmälde marinförvaltningen,
att, å andra anslag stitlar af under hållsaD sia get än de för
fartyg och båtar, uppstått besparingar till belopp af 48,323 kronor 45
öre, och anhöll ämbetsverket, att detta belopp måtte få kvarstå till den
framtida disposition, hvarom marinförvaltningen efter utredning i vissa
afseende!» ämnade göra framställning.

Marin förvaltningens berörda framställningar blefvo af Eders Kuugl.
Maj:t bifallna enligt nådigt bref den 30 juni 1905.

Eu af marinförvaltningeh sedermera gjord hemställan att fä använda
större delen af sistnämnda belopp för vissa särskilda ändamål
blot emellertid af Eders Kung!. Maj:t lämnad utan bifall.

Det visade sig nämligen snart, att de besparingar som uppstått,
väl behöfdes för det oundgängligen nödvändiga underhållet.

I underdånig skrifvelse den 5 september 1905 anmälde marinförvaltningen,
att, enligt från varfsehefen i Karlskrona inkommen uppgift,
behöfdes för allmänna underhållet och för underhållet af fartyg och
båtar under år 1905, utöfver anvisadt belopp, ytterligare 285,773 kronor
28 öre. Med hänsyn till, bland annat, den begränsade tid af året, som
för de ifrågasatta underhållsarbetenas utförande blefve att disponera, förklarade
sig emellertid marinförvaltningen anse, att detta belopp kunde
nedsättas till 142,000 kronor, och hemställde marinförvaltningen, att
denna utgift måtte få bestridas med omhänderhafvande medel.

På fråga angående beliofvet af ytterligare medel för ifrågavarande

ändamål för Stockholms station under år 1905 angafs detta utgöra ett
belopp af 102,200 kronor. Genom beslut den 3 november 1905 förklarade
Eders Kung!. Magt, att för de sålunda anmälda behofven skulle användas
redan omförmälda besparing å 48,323 kronor 45 öre, samt medgaf,
att därutöfver finge af omhänderhafvande medel användas återstående
erforderliga beloppet, 195,876 kronor 55 öre, hvarjemte Eders
Kungl. Magt anbefallde marinförvaltningen att inkomma med förslag till
framställning till innevarande års riksdag om beviljande af medel till
täckande af utgiften å sistnämnda belopp.

Till åtlydnad häraf tiar marinförvaltningen den 30 november 1905
inkommit med förslag i berörda afseende.

Ämbetsverket har därvid anfört, att, äfven om ifrågavarande anslag
skulle blifva förhöj dt till det belopp, som föreslagits för år 1907, af
detta anslag, då det vore beräknadt för hvarje års eget verkliga behof,
dock icke kunde gäldas nu förevarande brist, utan att underhållsarbeten
till motsvarande omfång eftersattes. För bristens täckande måste därför
medel utom anslaget anvisas.

Den brist, som sålunda uppstått, har, såsom framgår af hvad jagredan
anfört, redan blifvit anmäld för 1905 års riksdag, ehuru då framställning
om dess täckande uppsköts i afvaktan på, att bristens belopp
skulle blifva till siffran bestämdt.»

Beträffande orsaken till bristens uppkomst hänvisade departementschefen
till, hvad förut i samma protokoll blifvit anfördt såsom skäl för
framställning till riksdagen om förhöjning af förevarande anslag.

Af 1906 års riksdag begärdes äfven medel för täckande af under
åren 1904 och 1905 uppkomna öfverbetalningar å anslaget till underhåll
af kustartilleriets byggnader och materiel. För de till grund för
denna framställning liggande omständigheter redogjordes i protokollet
till statsverkspropositionen sid. 134 och följ.

Den uppkomna bristen i detta anslag belöpte sig till 27,768 kronor
38 öre. .

Lika litet som departementschefen hade någon förhoppning om, att
bristen å anslaget till flottans nybyggnad och underhåll skulle kunna
af ett kommande års ordinarie anslag betäckas, lika litet syntes honom
eu dylik förhoppning kunna hysas ifråga om bristen å anslaget till underhåll
af kustartilleriets byggnader och materiel. Under sådana förhållanden
förefunnes .enligt departementschefens åsikt ingen annan utväg än att hos
riksdagen göra framställning om beviljande af medel till bristens täckande.

I fråga om båda dessa anslag både myndigheterna blifvit kraftigt
erinrade om nödvändigheten att begränsa utgifterna inom anslagens belopp,
hvadan departementschefen ansåg, att anledning torde vara att antaga,
att detta af vederbörande myndigheter skulle för framtiden iakttagas.

I enlighet med departementschefens hemställan begärde Kungl.
Magt för att täcka öfverbetalningarna å här ifrågavarande båda anslag
på extra stat för 1907 ett anslag af 223,645 kronor.

Med hänsyn till de i statsrådsprotokollet anförda omständigheter
biföll riksdagen Kungl. Maj:ts framställning.

År 1907 föreslog Kungl. Magt genom särskild proposition (nr
108), att riksdagen skulle medgifva, att af femte hufvudtitelns allmänna
besparingar finge användas till betäckande af brist i anslagen till flottans
nybyggnad och underhåll och till underhåll af kustartilleriets byggnader
och materiel 136,905 kronor 63 öre samt till ersättande af öfverbetalning
a 1904 års anslag till sjukvård för flottans personal 9,920 kronor 79 öre.

I fråga om de till grund för denna framställning liggande omständigheter
yttrade departementschefen enligt protokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 21 mars 1907:

»I underdånig skrifvelse den 26 maj 1906 med summarisk redovisning
för under år 1905 förvaltade medel och bestridda utgifter anmälde
marinförvaltningen, att å reservationsanslaget till flottans nybyggnad
och underhåll skett en öfverbetalning af 321,450 kronor 3 öre,
angående hvilkens godtgörande ämbetsverket ville framdeles afgifva
underdånigt förslag. I samma skrifvelse anmäldes vidare, att å reservationsanslaget
till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel
för år 1905 skett en öfverbetalning af 39,100 kronor 60 öre. Rörande
denna öfverbetalning förklarade ämbetsverket sig skola, sedan utredning
om anledningen till öfverbetalningen hunnit verkställas, inkomma med
det underdåniga utlåtande, hvartill omständigheterna kunde föranleda,

Häruppå liar marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den
28 september 1906 angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel för år 1908 lämnat vidare utredning i dessa frågor.
Därvid erinrade ämbetsverket till en början därom att, med bifall till
af Kungl. Maj:t gjord framställning, 1906 års riksdag, enligt punkt 42
i riksdagens skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, till täckande af brister å ifrågavarande båda
anslag beviljat på extra stat för år 1907 ett anslag af 223,645 kronor.

I donna summa ingick, på sätt framginge af de närmare redogörelserna
i det till propositionen hörande statsrådsprotokollet (sid. 130 och följ.),
för anslagets till flottans nybyggnad och underhåll räkning ett belopp
af 195,870 kronor 55 öre, hvithet åter motsvarade det af marinförvaltningen
i underdånig skrifvelse den 5 september 1905 till 244,200
kronor angifna behof v et å den anslaget tillhörande titeln »underhåll af
fartyg och båtar», minskadt med å anslaget i öfrig! förefintlig besparing
af 48,323 kronor 45 öre. Sedan räkenskaperna för år 1905 kunnat
under år 1900 afslutas, hade det emellertid visat sig, att den totala
bristen ''å detta anslag vida öfversteg den beräknade bristen och i verkligheten
uppgick till det i marinförvaltningens skrifvelse den 26 maj 1906
angifna beloppet 321,450 kronor 3 öre. Marinförvaltningen påpekade
härvid, att, såsom i nämnda statsrådsprotokoll äfvenledes upplysts, af
1905 års underkållsanslag varit i stat för är 1905 afsatt till täckande
af brist från 1904 ett belopp af 218,970 kronor 32 öre, hvarå dock,
sedan dåra!'' gnidits ej allenast den verkliga bristen för år 1904 utan
äfven en del andra anslaget tillhörande utgifter med sammanlagdt
170,646 kronor 87 öre, förenämnde besparing å 48,323 kronor 45 öre
uppstått. Egentligen vore det således endast skillnaden mellan 170,646
kronor 87 öre och ofvan omförmälda belopp af 321,450 kronor 3 öre,
som utgjorde under år 1905 uppkommen brist ä anslaget.

Beträffande bristen å reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets
byggnader och materiel erinrade marinförvaltningen därom
att, såsom den i åberopade statsrådsprotokoll meddelade redogörelsen
jämväl utvisade, det belopp af 27,768 kronor 38 öre, som för detta
anslags räkning ingick i ofvannämnda extra anslag för år 1907 a
223,645 kronor, utgjorde blåst från år 1904. Till följd häraf vore det
endast skillnaden mellan den i marinförvaltningens underdåniga skrifvelse
den 26 maj 1906 anmälda bristen 39,100 kronor 60 öre och berörda
27,768 kronor 38 öre, som utgjorde den under år 1905 uppkomna
bristen å ifrågavarande anslag.

De på grund af 1905 års bokslut anmälda bristerna, på hvilkas
storlek de ökade underhållskostnaderna i anledning af 1905 års stora
rustningar och långvariga expeditioner jämte öfriga extra ordinära förhållanden
otvifvelaktigt öfvat ett väsentligt inflytande, kunde icke till
någon del täckas af anslagens för år 1907 förhöjda belopp, enär dessa
blefve oundgängligen erforderliga för årets egna behof. För utjämnande
åt dessa brister liksom af dem, hvilka med visshet kunde motses jämväl
för år 1906, hvarunder anslagen utgått med sina förutvarande otillräckliga
belopp, måste alltså särskilda medel framdeles beredas.

Bristerna å båda anslagen för år 1905 utgjorde ofvan angifva beloppet.
.......................................................................... kronor 360,550: 6 3

Droges härifrån till deras betäckande beviljade extra

anslaget för år 1907 .............................................. 223,645: —

återstode en brist af......................................................... kronor 136,905: 6 3.

Marinförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes hos
riksdagen göra framställning om anvisande af medel till täckande af
denna brist.

Ifrågavarande brister torde hafva sin grund däri, att de nämnda
anslagen varit för sina ändamål otillräckliga, försåvidt ej byggnadernas
och niaterielens underhåll skolat i hög grad eftersättas; och synes det
mig, till närmare belysning af detta förhållande, vara tillfyllest att
hänvisa till hvad i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13
januari 1906 blifvit anfördt såsom skäl för förhöjning af berörda två
anslag samt täckande af då känd brist i desamma. Lika litet som
föregående år torde nu någon förhoppning förefinn as att kunna, utan
äfventyrare af materielens bestånd, täcka bristen med medel från framtida
underh åll s an sl ag.

För täckande af bristen synes mig lämpligen allmänna besparingarna
å femte hufvudtiteln böra tagas i anspråk.»

Man finner häraf, att uppfattningen alltjämt är den, att något
principiellt hinder icke finnes för att täcka ett föregående års öfverbetalning
med medel från ett senare års anslag.

I fråga om öfverbetalningen å anslaget till sjukvård anförde
departementschefen vid samma tillfälle:

»Genom nådigt bref den 26 april 1905 biföll Kungl. Maj:t en af
marinförvaltningen gjord hemställan, att en då anmäld öfverbetalning
af 12,018 kronor 33 öre vid flottans station i Karlskrona å 1904 års
anslag till sjukvård för flottans personal finge i marinförvaltningens
hufvudbok afföras å titeln ''Förskott för sjukvård för flottans personal’.

Med ämbetsskrifvelse den 21 juli 1905 inkom marinförvaltningen
därefter med utredning angående orsaken till öfverbetalningen. Af
denna utredning framgick följande.

Enligt förste läkarens vid nämnda station uppgift hade vid flottans
sjukhus därstädes under år 1904 vidtagits en del förbättringar med afseende
på vederbörande sjukhusinventarier, utstyrsel, persedlar m. in.,
hvilka icke borde beräknas såsom tillkommande de vanliga, årligen utgående
utgifterna för sjukvård, utan omre gjorda en gång för alla och

icke återkomma under en lång följd af år. Enligt samme läkares yttrande
uppgingo kostnaderna för berörda anskaffningar i rundt tal till
sammanlagdt 14,270 kronor, livilket belopp dock tydligen icke borde
beräknas bland utgifterna för den egentliga sjukvården under året, utan
vore att anse såsom eu af beliofvet påkallad nödvändig ökning och för
lång tid bestående värdeförhöjning af sjukhusens inventarier.

Stationsbefälhafvnren i Karlskrona hade, under åberopande af förste
läkarens berörda yttrande, såsom allmän orsak till att ifrågavarande utgifter
under år 1904 öfverskridit anslaget, framhållit, att utgifterna för
ett sådant ändamål som sjukvård icke alltid kunde begränsas inom ett
förut fastställdt, ej synnerligen högt beräknadt anslag, hvarjämte stationsbefälhafvaren
upplyst att han, för att minska svårigheten för honom
att bedöma, huruvida de för sjukvården anmälda behofven vore oafvisliga
eller om med deras tillgodoseende kunde anstå, meddelat förste
läkaren vissa föreskrifter, hvarigenom vore att förvänta, att utgifterna
framdeles, så vidt ske kunde, begränsades inom det anslag, som för
sjukvården anvisades.

Vid det förhållande att stationsbefälhafvaren sålunda redan meddelat
föreskrifter i syfte att begränsa utgifterna för sjukvården i Karlskrona
inom vederbörande anslags belopp, ansåg mariuförvaltningen för egen
del sig icke hafva något att tillägga eller erinra vid hvad i ärendet
blifvit anfördt.

Genom nådigt bref den 25 augusti 1905 anbefallde emellertid
Kung!. Magt marin förvaltningen att erinra vederbörande om, att ifrågavarande
anslag icke kunde anses vara afsedt för gäldande af anskaffningar
af inventarier i den stora omfattning, som sålunda ägt rum, och
att dylika anskaffningar därför icke Unge vidtagas, förr än vederbörliga
medel blifvit för ändamålet anvisade, hvarjämte ämbetsverket anmodades
att efter vederbörlig utredning inkomma med förslag om täckande af
berörda utgifter.

Därefter har, sedan vederbörande meddelats sådan erinran, som i
det nådiga brefvet afsåga, marinförvaltningen uti underdånig skrifvelse
den 25 maj 1900 anfört, bland annat, att de nyanskaffningar och förbättringar
åt sjukhusets i Karlskrona inventarier m. in., hvilka för tillgodoseende
af de efter allmänna värnpliktens införande alltjämt ökade
anspråken på flottans sjukhus måst företagas, varit förnämsta anledningen
till den uppkomna öfverbetalningen, hvilken ej heller kunnat,
till följd af de stegrade arbets- och inköpsprisen, begränsas genom
några besparingar å anslaget. Marinförvaltningen hemställde därvid, att
bristen måtte få godtgöras af femte hufvudtitelns allmänna besparingar.

Vid underdånig föredragning af sistnämnda skrifvelse den 8 juni 1906
fann Kung!. Maj:t emellertid godt anbefalla marinförvaltningen att inkomma^
med förslag om framställning till innevarande års riksdag om
beviljande af medel till täckande af ifrågavarande brist.

Uti underdånig skrifvelse den 16 oktober 1906 har marinförvaltningen,
med tillkännagifvande att är 1905 ä ifrågavarande anslag uppstått
eu behållning af 2,097 kronor 54 öre och att sålunda bristen
å anslaget numera utgjorde endast 9,920 kronor 79 öre, hemställt, att
Kungl. Magt ville hos riksdagen utverka medgifvande, att till täckande
af denna brist måtte af nyssnämnda allmänna besparingar få användas
ett belopp af 9,920 kronor 79 öre.

Lika med marinförvaltningen anser jag, att för täckande af ifrågavarande
brist femte hufvudtitelns allmänna besparingar böra tagas i
anspråk.»

Med hänsyn till de i statsrådsprotokollet omförmälda förhållanden
biföll riksdagen Kungl. Maj:ts framställning. (Riksdagens skrifvelse
nr 127).

Beträffande ersättandet af öfverbetalningarna å anslagen till flottans
nybyggnad och underhåll och till underhåll af kustartilleriets byggnader
och materiel, anförde riksdagen:

»I fråga om bristen i anslagen till flottans nybyggnad m. m.,
hvilken för år 1905 uppgått till ej mindre än 360,550 kronor 63 öre,
har riksdagen dock velat framhålla önskvärdheten af, att vederbörande
myndigheter blifva erinrade om nödvändigheten att begränsa utgifterna
inom anslagens belopp, på det att ett öfverskridande af anslagen, såsom
här ägt rum, för framtiden må undvikas.»

I nådigt bref den 14 juni 1907, med anledning af riksdagens
ifrågavarande skrifvelse, anbefallde äfven Kungl. Maj:t marinförvaltningen
»med hänsyn till den i riksdagens skrifvelse påpekade brist i anslagen
till flottans nybyggnad in. in., att erinra vederbörande myndigheter
om nödvändigheten att begränsa utgifterna inom anslagens belopp».

Äfven år 1908 begärde Kungl. Maj:t af riksdagen medgifvande
att af allmänna besparingarna använda medel till täckande af brister i
anslagen till flottans nybyggnad och underhåll och till underhåll af kustartilleriets
byggnader och materiel (proposition nr 117).

Enligt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 20 mars
1908 anförde departementschefen beträffande denna fråga följande:

»Enligt bokslut för år 1906 förefanns en brist i anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll å 248,461 kronor 73 öre och i anslaget till

underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel å 12,005 kronor 66
öre. I förstnämnda summa ingick ett belopp af 17,393 kronor 26 öre,
öfverbetalning å anvisade medel för förlängning af Oscar II:s docka.
I nådigt bref den 14 december 1906 biföll Kung!. Maj:t af marinförvaltningen
gjord hemställan, att sistnämnda belopp finge täckas af 1907
års anslag till flottans nybyggnad och underhåll. I bristen å anslaget
till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel ingick ett belopp
af 312 kronor 29 öre, afseende underhåll af Karlskrona kustartilleriregementes
handvapenförråd, hvithet belopp öfverförts till extra ordinarie
anslaget för kustartilleriets beväpning.

Genom dessa omföringar har den ifrågavarande bristen å de båda
anslagen nedgått till 242,761 kronor 84 öre.

Rörande orsakerna till bristens uppkomst har af varfschefen i Karlskrona
hufvudsakligen framhållits dels de anspråk, som i allmänhet ställdes
på det i förhållande till den vid Karlskrona station förlagda materielen
knappt tillmätta underhållsanslaget, dels ock vissa omständigheter, som
särskilt inverkat på utgifter af ifrågavarande slag under år 1906. Så
hade den långvariga expeditionen år 1905 föranled t dryga kostnader
för fartygens i ståndsättande; och då till följd af den långt framskridna
tiden fartygen ej kunnat redan på hösten samma år sättas i full godt
skick, hade dessa kostnader till största delen drabbat 1906 års anslag.
Vidare vore att märka de dryga kostnaderna för rustning af pansarbåten
Dristigheten för dess långfärd samt för nytillverkning af ett ställ
ångpannor för kanonbåten Skäggald.

Varfschefen i Stockholm har i fråga om orsakerna till ifrågavarande
brist, såvidt angår Stockholms slation, jämväl framhållit anslagets otillräcklighet
öfver hufvud taget samt fartygens iståndsättande efter 1905
ars expedition med de för år 1906 anvisade medel; hvartill komme, att
det blifvit nödigt att under årets ogynnsammaste tid forcera arbetena
å stationens l:a klass pansarbåtar för att hafva dem färdiga till anbefalld
expedition vid 1907 års början.

Marinförvaltningen har i underdånig skrifvelse den 1 oktober 1907
hemställt, att i likhet med hvad som iigde rum med uppkommen brist
å anslagen i fråga för år 1905, den för år 1906 å samma anslag uppkomna
brist, 242,761 kronor 84 öro, måtte täckas af femte hufvudtitelns
allmänna besparingar.

Såsom, då fråga var om täckande af liknande brist för år 1905,
framhållits, torde otvifvelaktigt hufvudgrunden till uppkomsten af nu
ifrågavarande brist vara att finna däri, att anslagen i fråga varit för
sina ändamål otillräckliga, såvidt ej byggnadernas och materielens under -

håll skolat i hög grad eftersättas; och tillåter jag mig, till. närmare
belysning af detta förhållande, hänvisa till hvad i statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari 1906 blifvit anfördt såsom skäl
för förhöjning af berörda två anslag samt täckande af då känd brist i
detsamma. Hvad angår bristen för år 1906, är dessutom särskildt att
märka, att de för samma år anslagna medlen måst tagas i anspråk för
betäckande af större delen af de oförutsedda högre underhållskostnader
i fråga om fartygsmaterielen, som varit en naturlig följd af den långvariga
expeditionen under år 1905. Änskönt ifrågavarande anslag blifvit
för åren 1907 och 1908 hejda, torde någon förhoppning icke finnas att
kunna, utan äfventyrande af materielens bestånd, täcka bristen med medel
från samma anslag, lika litet som sådant lärer låta sig göra med medel
å framtida underhållsanslag.

För täckande af ifrågavarande brist, 242,761 kronor 84 öre, synas
mig lämpligen allmänna besparingarna å femte hufvudtiteln böra tagas
i anspråk.»

I samma proposition föreslog Kungl. Maj:t bland annat äfven, att
ett belopp af 659 kronor 81 öre skulle af allmänna besparingarna få
användas till täckande af brist i anslagen till navigationsskolorna. I
sin med anledning af denna kungl. proposition den 1 juni 1908 aflåtna
skrifvelse anförde riksdagen:

»I fråga om Eders Kungl. Maj:ts uti förevarande proposition gjorda
framställningar har riksdagen icke funnit anledning till annan erinran,
än att riksdagen ansett utgifterna för instruments, kartors, böckers och
möblers underhåll och förökande in. in. vid navigationsskolorna böra
hållas inom gränsen af de för nämnda ändamål beviljade anslag.»

Under uttalande häraf medgaf riksdagen, att af allmänna besparingarna
å femte hufvudtiteln finge användas de af Kungl. Maj:t föreslagna
beloppen.

I Kungl. Maj ds, med anledning af riksdagens medgifvande angående
besparingarnas användning, till marinförvaltningen den 12 juni 1908
aflåtna bref anbefalldes ämbetsverket erinra vederbörande myndigheter
om de af riksdagen angifna utgifternas hållande inom gränsen af anslagen.

Genom statsrevisorernas berättelser och de däri meddelade uppgifterna
om de af marinförvaltningen omhänderhafda rnedeln har det
för riksdagen varit möjligt att årligen kontrollera ställningen af de
under detta ämbetsverks förvaltning stående riksstatsanslagen.

Men när revisorerna ej gjort anmärkning mot anslagens öfver -

betalning, har ej heller riksdagen funnit sig föranlåten att vidtaga någon
åtgärd, ehuru af revisorernas tabeller framgått, att vissa anslag väsentligen
öfverbetalats.

Redan på grund af riksdagens revisorers underlåtenhet i detta
afseende har den åsikten blifvit stärkt, att öfverbetalningar å reservationsanslag
varit, om ej direkt tillåtna, så dock mindre anmärkningsvärda.
Härför talar bl. a. hvad marinförvaltningen i sitt ofvan anförda
underdåniga utlåtande den 13 januari 1891 yttrade: »Att utgifterna för
underhållet af byggnader och materiel af så betydande omfång som de,
livilka flottan äger vid Karlskrona station, ett eller annat år öfverskrida
den lämnade medelsanvisningen torde knappt med fog kunna anses
synnerligen anmärkningsvärd!. Då vid något föregående tillfälle sådant
öfverskridande ägt rum, har icke heller anmärkning från statsrevisorernas
sida förekommit.»

En dylik åsikt om reservationsanslagens natur understödes äfven
af riksdagens förfarande beträffande de af revisorerna gjorda anmärkningarna.

Vid riksdagen 1891 förelåg — såsom af det föregående inhämtats
— tvenne anmärkningar af revisorerna mot öfverbetalningar å reservationsanslag.

Den ena anmärkningen, beträffande anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll, föranledde ej någon riksdagens åtgärd, enär den gjorda
öfverbetalningen redan blifvit betäckt. Detta skäl för riksdagens handlingssätt
kan naturligen lätt hafva tolkats så, att öfverbetalning å
reservationsanslag ej vore angriplig, om blott bristen kunde täckas af
andra medel eller ett senare års anslag. Att denna uppfattning härskat
inom marinförvaltningen före 1891 års riksdagsskrifvelse framgår af
näst sista punkten i det förut anförda utlåtandet med anledning af 1890
års statsrevisorers anmärkning.

Beträffande öfverbetalningen å anslaget till flottans öfningar framhöll
visserligen riksdagen i skrifvelsen till Kung!. Maj:t vikten af att
antecipationer å bestämda anslag ej ägde rum. Men styrkan af detta
uttalande förringades väsentligt genom att anmärkning ej gjordes beträffande
öfverbetalningen å underhållsanslaget.

Då 1891 års riksdag anhöll, att Kung!. Maj it täcktes vidtaga
åtgärder till »åstadkommande af jämvikt» i anslaget till flottans öfningar,
kan riksdagen själ!'' sägas hafva anvisat sättet för täckande af uppkomna
öfverbetalningar. Uttrycket »åstadkommande af jämvikt» torde
nämligen få anses innebära, att riksdagen afsett, att inbesparingar a

anslaget följande år borde åstadkommas. Och de åtgärder, som för
vinnande af detta måste vidtagas, voro naturligen inskränkningar i
kommande års öfningar.

Såsom af det förut omnämnda kungl. brefvet den 11 september
1891 framgår, var det äfven dylika åtgärder, som af Kungl. Maj: t anbefalldes.
Det af Kungl. Maj:t samtidigt föreskrifna förfarandet att
framdeles till ersättande särskild! anmäla vissa utgifter, hvilka förut
påförts anslaget till flottans öfningar, afsåg tydligen förekommande af
framtida öfverbetalningar å detta anslag.

Beträffande den af riksdagens revisorer år 1901 gjorda anmälan
om öfverskridande af anslagen till flottans öfningar afgaf ej marinförvaltningen
någon förklaring. Den omständigheten, att anmälan ej af
riksdagen upptogs till behandling, kan naturligen ej hafva annat än
framkallat den uppfattning, att öfverbetalningen — åtminstone under
de af revisorerna anförda omständigheterna — vunnit riksdagens tysta
gillande. Tydligen har det legat nära till hands att häraf sedan draga
en allmän slutsats om det berättigade i, att under särskilda omständigheter
öfverbetala äfven andra reservationsanslag.

Då 1906 års riksdag beviljade extra anslag för täckande af brist
å de båda reservationsanslagen till flottans nybyggnad och underhåll samt
till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel, gjordes ej af
riksdagen något uttalande om, att öfverbetalningarna ej bort äga rum
eller att sådana för framtiden borde undvikas. Härvidlag är dock att
märka, att i protokollet till statsverkspropositionen, till hvars upplysningar
riksdagen i sitt beslut hänvisade, meddelats, att vederbörande
myndigheter blifvit kraftigt erinrade om nödvändigheten att begränsa
utgifterna inom anslagens belopp.

När 1907 års riksdag medgaf användning af allmänna besparingarna
å femte hufvudtiteln bl. a. till täckande af brister i de två nyssnämnda
anslagen, framhöll riksdagen — såsom ofvan anförts — endast
»önskvärdheten)) af erforderliga erinringar till vederbörande, på det att
öfverskridande af anslagen för framtiden måtte undvikas.

I fråga om det samtidigt gjorda medgifvandet att till ersättning
af öfverbetalning å reservationsanslaget till sjukvård för flottans personal
använda medel af femte hufvudtitelns allmänna besparingar, gjorde
riksdagen ej något särskildt uttalande.

Då slutligen riksdagen år 1908 äfvenledes medgaf, att, för täckande
af brist i anslagen till flottans nybyggnad och underhåll och till
underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel, erforderliga medel
finge tagas från allmänna besparingarna, yttrade sig ej riksdagen om

det missförhållande, att öfverbetalningar ägt ruin. Endast om nödvändigheten
af att hålla utgifterna å det bestämda anslaget till navigationsskolorna
inom gränsen för det beviljade beloppet sade sig riksdagen vid
detta tillfälle hafva anledning att göra erinran.

Att riksdagen ej öfvergifvit åsikten om reservationsanslagens
karaktär af till visst maximibelopp beviljade anslag, hvilka endast få
öfverskridas med från föregående år befintliga besparingar, är visserligen
intet tvifvel underkastadt.

Men den omständigheten, att riksdagen år efter år låtit reservationsanslag
öfverbetalas utan att afgifva någon gensaga häremot, har
naturligen bidragit till att stärka den uppfattningen, att det, såsom marinförvaltningen
yttrade, ej är »synnerligen anmärkningsvärd!», om dylik
öfverbetalning förekommer.

Till ytterligare belysning af det faktiska förhållandet, att kännedom
om öfverbetalningarna å de särskilda anslagen år efter år meddelats
riksdagen, tillåter jag mig åberopa följande tabeller, utvisande
de å de särskilda reservationsanslagen under femte hufvudtiteln för
trettioårsperioden 1880—1909 af statsrevisorerna i deras årliga berättelser
uppgifna öfverbetalningar.

Tabell utvisande under åren 1880—1894 gjorda öfver-betalningar å reservationsanslag
under femte hufvudtiteln enligt statsrevisorernas berättelser angående statsverket.

År	Beklädnad åt sjömans-och skeppsgossekårerna, (t. o. m. år 1885 »förslags-anslag, högst»)	Flottans nybyggnad och underhåll	Flottans öfningar	Durchmarsch- kostnader	Anskaffning och underhåll af båts-männens s. k. små-persedlar
	Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut	Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut	Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut	Anslag	Öfverbe-talning vid årets slut	Anslag	Öfverbe-talning vid årets slut
1880	282,000		100,403	69	1,078,800	_			550,000				30,000		7,545	23
1881	282,000	—	89,505	18	1,078,800	—		—	550,000	—	—	—	30,000	—	6,531	74	—	—	—	—
1882	282,000	—	02,447	70	1,078,800	—	—	—	550,000	—	—	—	30,000	—	2,086	99	—	—	—	—
1883	282,000	—	54,396	21	1,078,800	—	145,963	55	550,000	—	—	—	30,000	—	—	—	—	—	—	—
1884	282,000		19,422	06	1,078,800	—	—	—	670,000	—	—	—	30,000	—	—	—	—	—	—	_1
1885	259,000		19,422	06	1,078,800	—	—	—	670,000	—	—	—	30,000	—	—	—	40,000	—	24,739	261
1880	287,500	—	15,856	04	1,078,800	—	13,628	4 5	670,000	—	—	—	30,000	—	—	—	—	—	—	— 1
1887	287,500	—	15,856	04	1,200,000	—	—	—	670,000	—	—	—	30,000	—	—	—	'' -	—		—
1888	287,500	—	J 16,144 \l4,139	09 6 8 1)	1,200,000	—	—	-	670,000	—	79,496	51	30,000	—	—	-	—	—	—	—
1889	287,500	—	8,257	11	1,200,000	—	52,504	99	670,000	—	108,471	96	26,000	—	—	—	—	—	—	—
1890	287,500	—	34,907	48	1,200,000	—	23,226	94	670,000	—	234,968	81	22,000	—	—	—	—	—	—	—
1891	287,500	—	42,651	47	1,200,000	—	—	-	670,000	—	143,588	22	18,000	—	—	—	—	—	—	—
1892	287,500	—	42,406	10	1,220,000	—	—	—	670,000	-	—	-	14,000	—	—	—	—	—	—	—
1893	287,500	—	40,075	37	1,239,000	—	—	—	670,000	—	—	—	10,000	—	—	—		—	—	—
1894	287,500	—	31,727	23	1,260,000	—	—	—	670,000	—	—	—	6,000	—	—	-	—	—	—	—

'') Denna å den tid, då anslaget var »förslagsanslag, högst», uppkomna öfverbetalning kvarstod till år 1895, då
den täcktes genom de allmänna besparingarna.

Tabell utvisande under ären 1895—1909 gjorda öfverbetalningar ä reservationsanslag

År	Summa öfverbetal- ningar	Beklädnad åt sjömans-och skeppsgosse-kårerna	Flottans nybyggnad och underhåll	Flottans öfningar	Sjukvård (från och med år 1902 »sjukvård för flottans personal.»)
Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut	Anslag		Öfverbe tal-ang vid årets slut	Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut	Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut
1895	47.451	85	268,100	—	23,619	99	1,280,000	_	_	_	670,000	_	23,831	86	39,000	_	_''
189(i	96,007	7 6	268,100	—	16,983	7 7	1,300,000	-	—	—	670,000	—	79,623	99	39,000	-	—	—
1897	59,708	80	268,100	—	—	—	1,300,000	-	—	—	720,000	-	59,768	SO	89,000	—	—	—
1898	33,212	66	268,100	-	—	—	1,300,000	—	—	—	720,000	—	33,212	66	39,000	—	—	—
1899	122,757	6 3	286,550	—	—	-	1,300,000	—	-	-	720,000	—	122,757	63	44,000	-	—	—
1900	57,098	53	286,550	—	-	-	1,300,000	-	2,329	7 0	870,000	—	54,768	83	44,000	—	—	—
1901	170,801	83	317,510	—	—	—	1,725,000	—	--	—	870,000	—	170,801	83	44,000	—	—	—
1902	88,210	55	342.775	—	—	-	1,685,000	—	-	—	1,000,000	—	4,565	61	44,000	-	16,922	4 6
1903	207,433	78	369,500	—	—	-	1,685,000	—	60,486	48	1,200,000	-	—	-	44,000	—	—	—
1904	346,882	33	387,260	—	—	-	1,685,000	—	116,359	63	1,200,000	—	—	-	69,000	—	12,018	33
1905	530,899	43	407,795	—	—	-	1,685,000	-	321,450	03	1,200,000	—	—	—	69,000	—	9,920	79
1900	870,744	3 5	429,995	—	—	-	1,840,000	—	682,198	6 2	1,200,000	—	—	—	69,000	-	13,380	2 7
1907	477,054	03	456,498	—	—	-	2,250,000	-	351,216	23	1,200,000	—	—	—	69,000	—	—	—
1908	199,587	7 6	487,800	—	—	-	2,300,000	-	62,301	7 7	1,200,000	-	—	—	70,500	-	—	—
1909	428,354	S6	487,809	—	—	-	2,300,000	-	149,840	18	1,800,000	-	190,014	91	70,500	-	—	—

under femte hufvudtiteln enligt statsrevisorernas berättelser angående statsverket.

Beklädnad åt kustartilleriets manskap	Underhåll af kust-artilleriets byggnader och materiel	Kustartilleriets (ilningar	Sjukvård för kust-artilleriets personal	Sjökarteverket
Anslag	Öfv erbetal-ning vid årets slut	Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut	Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut	Anslag	Öfverbetal-ning vid årets slut	Anslag		Öfverbetal-ning vid årets slut
			_	_	_	_	_	_	_	_	_	_	—	—	—	60,000	—	—	—
—	_		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	60,000	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	60,000	—	—	-
_	__	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	60,000	—	—	—
_ ''■																60,000	-	—	—
_	—	—	—	—		—	—	—	—	—	-	—	-	—	—	65,000	-	—	—
—	—	--	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	65,000	—	—	—
132,384	—	29,561	17	145,602	—	26,108	Öl	..........	—	11,053	30	13,000	—	—	—	65,000	—	—	—
132,384	—	102,055	88	155,61 >2	—	—	—	120,000	—	44,891	42	13,000	-	—	-	65,000	-	—	—
145,704	—	132,339	93	156,562	—	22,530	—	160,000	—	63,634	44	14,000	—	—	—	65,000	—	-	—
145,704	—	145,393	8 7	231,562	—	39,100	60	160,000	—	15,034	14	14,000	—	—	—	65,000	—	—	—
145,704	-	104,949	93	231,562	—	51,106	26	160,......	—	19,109	2 7	14,000	—	—	—	65,000	—	—	-
148,035	—	71,838	02	326,437	—	11,693	37	160,000	-	38,149	36	14,000	-	4,157	05	65,(K X •	-	—	-
150,921	—	78,321	19	326,437	—	19,207	11	160,000	—	35,793	7 5	14,000	—	3,963	64	65,000	—	—	-
150,921	—	60,834	13	371,500	—	342	64	190,000		15,186	05	14,000	-	7,581	71	65,0()0	-	4,555	24

Räkenskapssystemet och dess allmänna konsekvenser.

Jag anhåller nu att få lämna en orienterande öfversikt af den del af
redovisningsväsendet vid marinen, som närmast beröres af föreliggande
fråga. Jag blir senare i tillfälle att i särskilda sammanhang från olika
sidor belysa detaljer af detta redovisningsväsende.

Det på riksstaten uppförda reservationsanslaget till »flottans öfningar»
är aisedt att sätta Kungl. Maj:t i tillfälle att dels genom anordnande
af sjöexpeditioner och annorledes bereda vapenöfning åt flottans
stampersonal, dels ock att i öfrigt hålla flottan i beredskap.

I afseende å sjöbeväringen har förslagsanslaget till »sjöbeväringens
vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför» en väsentligen
motsvarande uppgift.

Då stam och beväring i stor utsträckning öfvas tillsammans, utgå
kostnaderna för öfningarna först gemensamt, men fördelas sedermera
vid räkenskapernas uppgörande efter vissa grunder.

De båda anslagen stå till marinförvaltningens disposition i dess
egenskap af ekonomisk öfverstyrelse för flottan.

Åt marinstaben utarbetas hvarje höst (augusti eller september) en
preliminär plan för flottans öfningar under följande år, räknadt från den
1 oktober till och med den 30 september. På grundval häraf utfärdar
Kungl. Maj:t i kommandoväg order för vinteröfningarna, hvilka begynna
i oktober eller november och fortgå öfver årsskiftet.

Marin förvaltningen är skyldig att hvarje år före den 15 februari
inkomma till Kungl. Maj:t med uppgift å de för flottans öfningar under
det ingångna året tillgängliga medel.

Sedan denna uppgift delgifvits marinstaben, inkommer denna till
Kungl. Maj:t med en därefter lämpad detaljerad plan för öfningarne.
Därvid plägar, därest med hänsyn till medelstillgången sådant är erforderligt,
jämkningar vidtagas i den generella plan, som uppgjorts på

hösten. Kungl. Maj:t utfärdar därefter generalorder för sommaröfningarna.

Därest sedermera omständigheter tillstöta, som göra det erforderligt
eller lämpligt att ytterligare expeditioner utgå, pläga extra rustningsorder
i kommandoväg utfärdas. Jämväl ändringar i en gång utfärdade
order hafva förekommit.

För hvarje fartyg, som skall deltaga i öfningar, upplägges i räkenskapen
hos den station, som fartyget tillhör, ett särskildt konto, kalladt
expeditionstitel. Expeditionskostnader, som uppkomma i land (ut- och
afrustningskostnader m. fl.), bestridas af stationen och afföras direkt å
expeditionstiteln.

För bestridande af kontanta utgifter, som åkomma ombord, uppbär
fartygschefen förskott till redovisning hos stationen.

Dessa förskottsmedel redovisas, vid fartygets hemkomst till stationen
efter slutad expedition, i samband med ombord förefintliga förrådsuppbörder
genom en s. k. fartygsredogörelse, innefattande, i hvad rör penningmedlen,
dels en af fartygschefen afgifven »kassaliggare», dels en af
vederbörande fartygsintendent (eller redogörare) upprättad »penningjournal».

Då fartygsredogörelsen inkommit till stationens räkenskapskontor,
skall den där underkastas granskning: dels för att fartygschefen och
fartygsintendenten (eller redogöraren) skola undfå erkännande, att uppburna
penningmedel och omhänderhafda förråder blifvit redovisade, och
dels för att kostnaderna må kunna afföras å vederbörliga titlar.

Denna granskning med åtföljande bokföringsarbete är mycket tidsödande,
enär de grunder, efter hvilka fördelningen af kostnaderna skall
ske, äro synnerligen invecklade, och de räkenskapstitlar, som beröras af
ett fartygs expedition, mångtaliga. De utgifter, som förekomma ombord,
afse nämligen icke blott öfningsanslaget och beväringsanslaget, utan
jämväl anslaget till aflöning åt flottans kårer och stater samt anslaget
till naturaunderhåll m. fl.

De titlar, som finnas upplagda i stationernas räkenskaper, afse icke
riksstatsanslagen, för hvilka konti finnas endast i marinförvaltningens
hufvudbok, utan äro undertitlar under dessa anslag. Expeditionstiteln
kan i fråga om sådana kostnader, som skola blifva föremål för fördelning
mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget, betraktas såsom
gemensam undertitel vid stationen för öfningsanslaget och beväringsanslaget,
intill dess vid sådan fördelning det senare anslagets titel påföres
den del af expeditionskostnaderna, som skola ditföras.

Vid stationerna föres dessutom en kassajournal, som i kronologisk

följd upptager alla å titlarne bokförda belopp. Denna journal, med angifvande
för hvarje belopp af vederbörlig titel, insändes månatligen till
marinförvaltningen jämte därtill hörande verifikationer. Tillika insändes
ett sammandrag öfver däri upptagna inkomster och utgifter å hvarje titel.

I marinförvaltningen upprättas med ledning häraf titelsammandrag,
hvilka ligga till grund för hufvudbokföringen, därvid utgifter och inkomster
bokföras å de olika riksstatsanslagens konti.

Dels i följd däraf, att fartygsex]»editionerna i vissa fall och numera
i afsevärd omfattning begynna på hösten och sträcka sig in
på nästa år och dels, hvad öfriga expeditioner beträffar, i följd jämväl af
flere andra omständigheter, till hvilka jag senare skall återkomma, hinner
icke granskningen vid stationerna af fartygsredogörelserna och utgifternas
afförande å de särskilda titlarne att fortgå så, att hvarje års kostnader
komma att afföras å sitt års riksstatsanslag. Följden häraf blir den
att i stor utsträckning förskotten vid årsskiftena kvarstå i räkenskaperna
oersatta, och expeditionskostnaderna komma att först påföljande år, och
understundom andra året efter det, till hvilket de höra, afföras från
vederbörligt anslag.

Fn uppkommen öfverbetalning å anslag, som beröras af fartygsexpeditionerna,
kan därför leda sitt ursprung från flere föregående år,
innan den varder synlig i räkenskapen. Och ett efterföljande års öfverskott
kan täcka ett föregående års öfverbetalning, utan att detta någonsin
kommer till synes.

Då emellertid vid hufvudbokföringen en öfverbetalning kommit
till uttryck, har marinförvaltningen plägat bokföra denna såsom ett
förskott, utgifvet för det ändamål, hvartill anslaget anvisats, samt så
snart medel för enahanda ändamål blifvit tillgängliga på nästa års riksstat
ersatt detta förskott.

Räkenskapssystemets grundtanke kan enklast skizzeras sålunda,
att kostnaderna för flottans öfningar städse bestridas från en fond. Till
denna fond föras de därför afsedda riksstatsanslagen i mån som de
blifva tillgängliga. _ Om fonden ett år icke räcker till att bestrida
kostnaderna för öfningarne i den utsträckning, Kung]. Maj:t ansett dessa
höra företagas eller yttre omständigheter framkallat, förskotteras såsom
kassaförstärkning åt fonden de för ändamålet erforderliga medlen, intill
dess å riksstaten beviljade anslag varda tillgängliga för fonden eller
medel på annat sätt disponibla, exempelvis genom ersättningar, på
hvilka fonden kan hafva anspråk från andra fonder eller anslag.

Detta betraktelsesätt — oriktigt eller icke — har tryckt sin prägel
pa bokföringssystemet och normerat förvaltningsåtgärderna.

Jag liar i föregående kapitel historiskt uppvisat, att så varit förhållandet.

Om man utgår från detta åskådningssätt och detta redovisningssystem
såsom ett faktum, och man ser på förhållandena rent formellt, så
föreligger icke och kan icke heller, sådan denna del af statsförvaltningen
nu en gång sedan gammalt blifvit ordnad, existera någon brist i den
budgetära bemärkelsen af detta ord. Om man slår upp kapitalkontot
till rikshufvudboken — och denna måste, då det gäller riksstatsanslagens
ställning i fråga om besparing och brist, anses fälla utslaget
— så finner man, att intet reservationsanslag laborerar med brist i den
bemärkelsen. Här äro reservationsanslagen fullt och helt behandlade
såsom fristående fonder. De äro afskilda för sig och inblandas icke på
någon punkt med statsregleringen i öfrigt. Besparingarna reserveras för
precis samma ändamål: det är fondsystemet. Om den specialfond, som
sålunda uppkommit, ett år icke lämnar tillgång till de å fonden anvisade
utgifterna, förskotteras dessa som andra vanliga förskott, för hvilka
intet anslag finnes i riksstaten uppfördt. Kungl. Magt eller vederbörande
myndighet får sedan anvisa medel till ersättande af förskottet
på sätt de kunna. Hvad anslaget till flottans öfningar beträffar, ha förskotten
plägat ersättas af följande års anslag för samma ändamål.

Erågan gäller alltså här ytterst Kungl. Mapts och myndigheternas
rätt att göra förskott till ett sådant ändamål som flottans öfningar.
Kungl. Mapts rätt att göra förskott är i sin allmänlighet synnerligen
oklar och outredd. Den bär emellertid i största utsträckning praktiserats
och lärer i hvarje händelse icke kunna alldeles upphäfvas, om det än
borde undersökas, huruvida en reglering af denna rätt vore möjlig.

För flottans öfningar förekomma, såsom af det föregående framgår,
förskott på två linjer: dels förskott vid stationerna åt fartygscheferna,
hvilka förskott i bokföringen därstädes ersättas från de särskilda
expeditionstitlarne, men icke från riksstatsanslagen, för hvilka icke finnas
konti annat än i marinförvaltningens hufvudbok, dels förskott hos marinförvaltningen,
då reservationsanslagets fond icke räcker till att täcka de
för öfningarne bestridda utgifterna. Denna tillämpning af förskottsväsendet
på kostnaderna för flottans öfningar har vunnit häfd och
sanktion därigenom, att det alltid varit så. Marinförvaltningens hufvudbok,
årligen förelagd statsrevisorerna, har öppet gifvit det vid handen.
Revisorerna hafva i de tablåer, som förelagts riksdagen i deras årligen
afgifna berättelser, tydligt och klart an gifvit förhållandet, utan att
det föranledt anmärkning. Endast år 1890 och 1901 ha statsrevisorerna,
såsom förut meddelats, gjort formlig anmärkning å öfverbetalning å

reservationsanslag. Någon enstaka gång liar riksdagen därå fäst Kungl.
Majrts uppmärksamhet, men det har icke ledt till något förändradt förfaringssätt.
Frågan har förfallit, utan att nästa år upptagas af vare sig
riksdag eller revisorer. Rikshufvudbokens formulär, fastställdt af riksdagen,
är sådant, att ett annat förfaringssätt med inträffade öfverbetalningar
å reservationsanslagen är uteslutet.

Företeelsen är för öfrigt heller icke enastående eller sällsynt. Af
den utredning jag verkställt framgår, att reservationsanslag hvarje år,
en lång tidsföljd tillbaka, alldeles tömts och att därutöfver för samma
ändamål, som anslaget afsett att tillgodose, utgifvits förskott. Det har
företrädesvis varit på fjärde och femte hufvudtitlarne detta förekommit,
men också andra hufvudtitlar hafva däraf berörts. Senast i skrifvelse
den 22 september 1910, angående riksbokslutet för år 1909, anmälde
statskontoret för Kungl. Maj:t, att utgifter i tvenne fall inom den del
af statsförvaltningen, där statskontoret är centralmyndighet, anvisats
till högre belopp än motsvarande anslag ägde tillgångar. De Överskjutande
beloppen hade i riksliufvudboken upptagits under förskotts titel.

Nu kan naturligtvis med fullt fog göras gällande, att därest Kungl.
Maj it icke äger rätt att för ett sådant ändamål som flottans öfningar
göra förskott utöfver hvad för samma ändamål är för det löpande året
å - riksstaten an visa-d t, så är detta ju i sak alldeles detsamma, som att
anslaget icke får öfverskridas; och riksdagen har, såsom jag i annat
sammanhang visat, uttalat, att reservationsanslag icke få öfverskridas.

Men i förevarande fall saknas likväl alltjämt en bestämd hållpunkt.
Riksdagens uttalanden hafva icke skapat någon däremot svarande praxis,
då riksdagen å andra sidan under långa tider icke blott underlåtit att
ge efterföljd åt sina teoretiska uttalanden, utan också genom positiva
handlingar måste anses ha godkänt förskottsförfarandet. Det är emellertid
nödvändigt att äga en fast utgångspunkt och eu fast terminologi.
I hvarje händelse kan detta icke undvaras vid den undersökning, som
här föreligger. Tv man kan icke i det ena sammanhanget beteckna
såsom brist, livad som i annat sammanhang kallas förskott. Ettdera
måste det vara. Och ur budgetteknisk synpunkt är det förskott.

Då det å riksstaten uppförda anslaget till flottans öfningar icke i
budgetredovisningen blifvit belastadt med något anslagets summa Överskjutande
belopp, gäller det nu Kungl. Maj:ts rätt att öfver hufvud
för ett sådant ändamål som flottans öfningar och marinens hållande
i krigsberedskap utgifva förskott af under händer varande medel mot
framdeles ersättning.

Att Kungl. Maj:t hittills ägt denna rätt och begagnat sig af den -

samma i stor utsträckning är obestridligt och allbekant. Huruvida
denna'' rätt bör bibehållas, ankommer icke på mig att bedöma. Jag
endast konstaterar, hvad som varit och är.

Hvad själfva bokföringsfrågan beträffar, komma de sakkunniga,
hvilka tillkallats på grund af nådigt beslut den 4 juli 1910, att till förenkling
af redovisningsväsendet vid marinen framställa ett förslag, som
upphäfver förskottsförfarandet i denna del vid stationerna och enligt hvilket
kostnaderna för fartygsexpeditionerna skola direkt afföras på riksstatstitlarne
i fartygens redogörelser. Dessa komma att månatligen afgifvas
och sammandrag däröfver upprättas. Härigenom kommer detta område
af förvaltningen att regleras och en fullt budgetmässig ordning införas.
Hvarje utgift kommer att påverka det års budget, till hvilken utgiften
hör.

Denna ordning kommer ju icke att utesluta möjligheten för Kungl.
Maj:t att, utöfver hvad å riksstaten linnes uppfördt för ett visst ändamål,
förskottsvis anvisa medel; men det blir, tvärt emot hvad nu är
fallet, möjligt för den högsta ledningen af marinen att månad för månad
följa anslagens belastning och bedöma tidpunkten, då antingen inskränkning
i redan vidtagna dispositioner måste ske eller förskottsmedel utöfver
riksstatens anslag anvisas.

Den ovisshet och det dunkel, som nu hvilar öfver marinens medelsförvaltning,
kommer att därigenom skingras.

Öfningsanslagets historik och disposition.

Före den tid sjöbeväringen började att vapenöfvas vid flottan,
bestredos alla kostnader för personalens öfning från anslaget till flottans
öfningar.

Af detta anslag utgingo jämväl intill år 1876 kostnaderna för
natnraunderhåll under fartygsexpeditioner, men från nämnda tid öfverflyttades
dessa kostnader till anslaget för naturaunderhåll. Hela anslaget
till flottans öfningar utgjorde då 550,000 kronor, hvari ingick ett belopp
af 150,000 kronor för »sjöexpeditioner till handelns skyddande», hvilket
belopp före år 1870 varit anvisadt att utgå af handels- och sjöfartsfonden.

I proposition till 1883 års riksdag föreslogs, i anslutning till förslag
af 1880—82 års sjöförsvarskommitté, anslagets höjning med 120,000
kronor, till 670,000 kronor, hvilket af riksdagen äfven bifölls.

Vid 1896 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, en ökning af anslaget
med 155,000 kronor, hvaraf 50,000 kronor afsågos till förlängning af
eskaderöfningarna samt 105,000 kronor för utsändande af ytterligare
ett fartyg årligen till aflägsnare farvatten. Riksdagen biföll emellertid
anslagets höjning med endast 50,000 kronor till 720,000 kronor.

På grund af ökade kostnader, särskild! för ammunition och
stenkol, föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1899
års riksdag höjning af anslaget med 150,000 kronor till 870,000
kronor.

Riksdagen biföll framställningen under den förutsättning, att från
detta anslag komme att bestridas ej mindre kostnaderna för det kanonkrut,
till hvars ersättande Kungl. Maj:t samtidigt äskat medel, än äfven
framdeles de utgifter för dylikt ändamål, som kunde ifrågakomma.

I 1901 års statsverksproposition föreslogs i sammanhang med utsträckt
öfningstid för beväringen en höjning i anslaget till flottans
öfningar från 870,000 kronor till 1,000,000 kronor, hvarvid är att bemärka,
att dagaflöningen under sjöexpedition förutsattes icke vidare skola
utgå från detta anslag. I fråga härom hänvisades till eu beräkning af
chefen för flottans stab, där han utgått från den förutsättning, att den
del af kostnaden för stampersonalens sjöafiöning, som motsvarade dagaflöning
i land, skulle bestridas från anslaget till aflöning för flottans
kårer och stater och icke, såsom intill dess varit förhållandet, från
öfnings- och sjöbeväringsanslagen, hvaremot skillnaden mellan sjöaflöningen
och dagaflöningen i land skulle fortfarande utgå från dessa anslag
under benämning af sjötillägg. Såsom skäl härtill anförde stabschefen
bland annat, att nämnda del af stampersonalens sjöafiöning vore
af den natur, att den komme att uppgå till samma belopp, oberoende
af om personalen vore förlagd ombord eller i land.

Riksdagen biföll förslaget, enär den af riksdagen beslutade nedsättningen
i den för flottans värnpliktige föreslagna öfningstiden icke
föranledde någon minskning i anslaget till flottans öfningar.

Kungl. Maj:t föreslog 1902 års riksdag att höja anslaget med

200,000 kronor till 1,200,000 kronor. Till grund för framställningen
låg hufvudsakligen den uppgjorda planen för öfningarna för år 1903.
1 beloppet ingingo 10,000 kronor, hvarmed utgifterna för sjötillägg åt
officerare skulle ökas, därest samtidigt framställe^ förslag om höjning
af dagaflöningen åt officerarna vunne bifall.

Riksdagen biföll framställningen.

I statsverkspropositionen till 1908 års riksdag framhölls, beträffande
ifrågavarande anslag, att det läge i öppen dag, att detta anslag, som
hade, bland annat, den ytterst viktiga uppgiften att medgifva tidsenlig
utbildning af stampersonalen, icke finge upptagas till lägre belopp, än
som denna betydande uppgift kräfde. I det vid statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1907 fogade sammandrag af de
ordinarie anslagsbehofven, som beräknades skulle hafva uppstått under
femte hufvudtiteln för år 1908, därest flottans stampersonal uppbringats
till sin numerär enligt uppgjord plan, upptogs anslaget till flottans
öfningar till ett belopp af 1,800,000 kronor. Detta belopp borde för
år 1909 ökas, dels enligt 1900 års plan med 200,000 kronor på grund
af beväringens inträdande längre fredstjänstgöring, dels med ett belopp,
enligt gjorda beräkningar ej understigande 100,000. kronor, afsedt att
möjliggöra ett kraftigare bedrifvande af skjutöfningarna med artilleri

m. m. Anslaget till flottans öfningar skulle således för år 1909 uppgå
till 2,100,000 kronor. Då emellertid en afsevärd brist ännu förefunnes
i flottans stampersonal, innan den uppnått den numerär, som den 1908
bort äga, samt denna brist ej kunde beräknas blifva fylld år 1909,
ansågs anslaget till flottans öfningar för sistnämnda år böra upptagas
till något lägre belopp än 2,100,000 kronor. En på den verkliga
personaltillgången grundad öfningsplan för år 1909 både utvisat, att
från det nyssnämnda beloppet borde afräkna^ 298,222 kronor eller i
rundt tal 300,000 kronor. På grund häraf föreslogs att för år 1909
höja reservationsanslaget till flottans öfningar med 600,000 kronor till

1.800.000 kronor.

Riksdagen fann ej anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
utan höjde anslaget till sistnämnda belopp.

Då detta anslag står i ständig växelverkan med anslaget till sjöbeväringens
vapenöfning ar samt beklädnad och ersättning därför, torde
det vara ändamålsenligt att jämväl redogöra för det senare anslagets
uppkomst och utveckling.

Sedan uti 1885 års värnpliktslag blifvit föreskrifvet, att vissa af
vid flottan inskrifna värnpliktige skulle fullgöra äfven den stadgade
fredstjänstgöringen vid flottan, äskades i 1886 års statsverksproposition
anslag för sjöbeväringens vapenöfningar. Det belopp, som då begärdes,

67.000 kronor, var beräknadt för beväringens öfvande i land och afsedt
att bestrida kostnaderna för: natur aunderhåll, sjukvård, uppfordring och
hemlof, inkasernering, aflöning för bevar ing en samt dagaflöning till det
för dess öfvande afsedda befäl och underbefäl. För de värnpliktige afsedd
beklädnad och sängservis anskaffades medelst ett extra anslag. Med
anledning af, att riksdagen höjde aflöningen för de värnpliktige till 20
öre om dagen i stället för af Kungl. Magt föreslagna 10 öre, bestämdes
anslaget till 72,400 kronor.

Redan nästa år fann man emellertid, att den årligen återkommande
kostnaden för sjöbeväringens beklädnad borde uppföras å ordinarie stat
och i anslaget till beväringens vapenöfningar inbegripas. Då antalet
värnpliktige, som inställt sig till tjänstgöring, väsentligen understigit
det beräknade, behöfde anslaget ej ökas. Vid 1888 års riksdag förändrades
anslagets benämning till den nuvarande, på det att därmed
skulle bestämdt angifvas, att detsamma äfven vore afsedt till bestridande
af kostnaden för sjöbeväringens beklädnad.

Af statsverkspropositionen till 1892 års riksdag framgår, att den
afsedda öfningen i land af flottans beväring aldrig kommit till stånd,

hufvudsakligen af det skäl, att riksdagen icke beviljat begärdt anslag
till beredande af kasernutrymme för de värnpliktiges inkvartering. I
stället hade beväringen öfvats å skolfartyg och hvad Karlskrona beträffar
därjämte till en del å Kungsholms fästning. Det hade härvid visat sig,
att kostnaderna, som beräknats efter kronor 1,3 4 per man och öfningsdag,
ställt sig väsentligen större. I medeltal för åren 1887—1890 hade nämligen
kostnaden för man och dag uppgått till kronor 3,8 3. Som emellertid
det antal beväringsmän, som inställt sig till öfning, fortfarande understigit
det beräknade, hade anslaget likväl visat sig tillräckligt för sitt
ändamål ända till år 1890, då en öfverbetalning af omkring 15,000
kronor ägt rum.

Såväl på grund häraf som emedan ett större antal värnpliktige
skulle från och med år 1893 öfvas för bemanning af sjöbefästningarna,
upptogs anslaget för sjöbeväringens vapenöfningar in. in. i den budget,
som fastställdes af 1892 års lagtima riksdag, till 100,000 kronor.

På grund af den utsträckning af de värnpliktiges öfningstid, som
beslöts vid samma års urtima riksdag, höjdes anslaget först till 214,700
kronor och vid 1893 års riksdag till 256,500 kronor. För beräkningen
af denna siffra låg till grund, att all beväring skulle öfvas i land under
de första 60 dagarna, hvarefter de, som afsågos för sjötjänst, skulle
öfvas ombord under de återstående 30 dagarna, Öfningarna i land
skulle äga rum under befäl från armén, då det icke utan men för
flottans stammanskaps öfningar ansågs möjligt att under hela öfningstiden
öfva sjöbeväringen ombord å fartyg.

Olägenheterna af en sådan anordning framträdde emellertid omedelbart.
Redan uti proposition till 1893 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
på denna grund en sådan förändring i sjömanskårens sammansättning
att, med iakttagande af, att nämnda kårs egen utbildning ej blefve försummad,
det likväl blefve möjligt alt utan väsentlig tillökning af flottans
befäls- och underbefälspersonal öfva de värnpliktige vid flottan och af
dess eget befäl och underbefäl. Den föreslagna förändringen i sjömanskårens
organisation innebar en minskning i stammens numerär af 500
man, hvilken minskning ansågs motvägas, bland annat, af den mera
fullständiga öfning vid flottan, som i följd af förändringen kunde beredas
de värnpliktige.

Detta förslag till förändring i sjömanskårens organisation förkastades
visserligen af 1893 års riksdag, men framlades ånyo följande år och blef
då af riksdagen antaget.

Redan år 1895 kunde den uti ändringsförslaget bebådade förbätt -

rade utbildningen af beväringen påbörjas, i det att de vid flottan inskrift^
värnpliktige äfven erhöllo sin utbildning af flottans befäl och
underbefäl och företrädesvis ombord, liksom fallet varit före 1893.
Utbildningen var dels förlagd till stridsfartyg, dels till logementsfartyg.
flen var uppdelad i tvenne perioder af ungefär lika varaktighet. Under
den första perioden, hvarunder fartygen voro till det mesta stillaliggande
och de värnpliktige meddelades rekrytutbildning, bestredos ej endast
kostnaden för det för beväringens öfvande afsedda befäl och underbefäl
utan jämväl öfriga expeditionskostnader af anslaget till beväringens
vapenöfningar m. m. Under den senare perioden ingingo å stridsfartygen
eu del stammanskap i stället för värnpliktige, och tillämpningsöfningar
eller s. k. samöfning af stam och värnpliktige vidtogo. Kostnaden för
denna del af utbildningen uppdelades, hvad dessa fartyg beträffade,
enligt särskilda af Kungi. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser, mellan
anslagen till flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar in. in.
i förhållande till summan af antalet öfningsdagar för ombord tjänstgörande
stammanskap å ena sidan och enahanda summa för de värnpliktige
å den andra.

Till följd såväl af det sålunda använda effektivare utbildningssystemet
som af, att antalet värnpliktige vid flottan år efter år ökades,
visade sig- anslaget för sjöbeväringens vapenöfningar in. m. icke motsvara
den verkliga kostnaden, hvarför Kungl. Maj:t år 1898 föreslog
riksdagen att höja nämnda anslag till 450,000 kronor. Enligt riksdagens
beslut höjdes emellertid anslaget endast till 350,000 kronor, då riksdagen
inhämtat, att en utredning påginge beträffande alla på tillgång och behof
af beväring för flottan inverkande förhållanden.

Uti statsverkspropositionen till 1901 års riksdag redogöres för den
plan för ordnandet af personalens utbildning och öfningar, som chefen
lör flottans stab framlagt i afgifvet utlåtande i fråga om utsträckning
af beväringens öfningstid under fredstid till 365 dagar. Denna plan
utgjorde en utveckling af den för flottans öfningar under de närmast
föregående åren följda planen. Enligt densamma skulle flertalet af i
tjänstgöring varande beväringsmän vara förlagda ombord å fartyg.
Utbildningen skulle bibringas dels å särskilda för de värnpliktige rustade
pansarbåtar och logementsfartyg, dels tillsammans med stammen under
till sommaren förlagda eskaderöfningar. Endast de till stationstjänst
inskrift^ — omkring 150 man — skulle erhålla sin utbildning i land,
hvarjämte en del beväringsmän sommartiden afsågos att tjänstgöra i land
i stället för stammanskap. Den årliga kostnaden för sjöbeväringens

vapenöfningar m. m. under den sexåriga öfvergångsperioden, då öfningstiden
för de värnpliktige var föreslagen till 197 dagar, beräknades till

820.000 kronor. För år 1902 föreslogs emellertid endast en höjning af

70.000 kronor; nämnda år blefve nämligen ett öfvergångsår från 90
dagars till 197 dagars öfningstid, under hvilket den utsträckta öfningstiden
endast skulle komma att tillämpas på mindre kategorier af de
värnpliktige. En viktig omläggning af anslag, hvilken äfven i viss
mån berör beväringsanslaget, företogs emellertid, såsom ofvan omförmälts,
vid 1901 års riksdag, i det att all dagaflöning beräknades utgå
från anslaget till aflöning för flottans kårer och stater; till befäl och
underbefäl, som användes för beväringens öfvande, skulle sålunda icke,
såsom förut, hela dagaflöningen ombord komma att utgå af beväringsanslaget
utan endast den del däraf, som öfversköte beloppet af dagaflöningen
i land, det s. k. sjötillägget. Med anledning af, att ett särskildt
inskrifnings- och redovisningsväsen inrättades för en del af flottans
värnpliktige, komrae å andra sidan beväringsanslaget att belastas med
kostnaden härför. Båda dessa åtgärder vunno riksdagens gillande,
hvaremot någon höjning af anslaget icke ansågs för år 1902 erforderlig.

För år 1903 höjdes däremot nämnda anslag, men i anledning
däraf, att den af Kungl. Maj:t till 197 dagar föreslagna öfningstiden
inskränktes till 172 dagar, kunde anslaget begränsas till 780,000 kronor,
med hvilket belopp detsamma utgick t. o. m. år 1906. Det visade sig
emellertid snart, att detta belopp icke motsvarade de verkliga utgifterna,
och då 1905 års riksdag anhållit, att Kung]. Maj: t vid uppgörande af
förslag till statsreglering täcktes vidtaga de anslagshöjningar af förslagsanslagen,
som vid en undersökning kunde finnas erforderliga för att
bereda statsregleringen önskvärd stadga, föreslogs i 1906 års statsverksproposition
anslagets höjning till 1,150,000 kronor. Riksdagen bestämde
också anslaget till detta belopp.

Då den till 300 dagar utsträckta öfningstiden för de värnpliktige
skulle börja tillämpas, måste här ifrågavarande anslag ånyo höjas. Framställning
därom gjordes i 1908 års statsverksproposition, hvilken upptog
en detaljerad beräkning af anslaget. I denna beräkning förekommo följande
rubriker: penningbidrag, portionskostnad, beklädnadskostnad, hämtningsoch
hem för skaffning skostnad samt extra utgifter, inskrifning och redovisningr,
inkasernering och sjukvård äfvensom öfning skostnad. Jämföras dessa
rubriker med dem, som funnos i den först framlagda beräkningen (1886)
eller som på särskild framställning sedermera tillkommit, återfinnas alla,
fastän i vissa fall under förändrad benämning, med undantag af dag 9 -

aflöning till det för beväringens öfvande afsedda befäl och underbefäl.
I dess ställe bär tillkommit öfningskostnad, hvarjemte i rubriken inskrifning
och redovisning, inkasernering och sjukvård inrymts extra
utgifter. Anslaget i sin helhet begärdes höjdt till 1,850,000 kronor.
Mot den framlagda beräkningen hade riksdagen ingen annan erinran
att göra, än att penningbidraget i visst fall borde utgå med förhöj dt
belopp; anslaget bestämdes på den grund till 1,857,500 kronor.

Fördelningen af öfningskostnaderna mellan de båda anslagen sker
numera efter de grunder, som blifvit af Kungl. Magt fastställda uti
nådiga brefven den 14 augusti 1903 och den 4 december 1908.

De kostnader, som därvid förekomma, hänföras till endera af följande
kategorier:

l:o) ut- och afrustningskostnader;

2:o) öfriga expeditionskostnader; samt

3:o) kostnader för öfningar i land.

Ofningsexpeditioner kunna vara afsedda: antingen uteslutande för
öfning af stammen, eller uteslutande för öfning af beväringen, eller för
samtidig öfning af stam och beväring.

Kostnaderna för expedition med fartyg, som uteslutande användes
till beväringsöfningar, bestridas af anslaget till sjÖbeväringens vapenöfningar.

För expedition med fartyg, som icke är afsedt för beväringens
öfvande, bestridas kostnaderna af anslaget till flottans öfningar. Därest
det inträffar, att beväringsmän blifva kommenderade att fylla brist i
besättningslistan för sådant fartyg, skola visserligen icke alla kostnader
för dessa beväringsmän bestridas från anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar,
men kostnaderna för deras aflöning, beklädnad och underhåll
likväl påföras beväringsanslaget.

År fartygets expedition afsedd för samöfning af stam och beväring
fördelas kostnaderna mellan anslagen till flottans öfningar och till sjöbeväringens
vapenöfningar. Till grund för fördelningen lägges förhållandet
mellan å ena sidan summan af de tal, som utgöra antalet
öfningsdagar för hvarje man af stammanskapet, och å andra sidan enahanda
summa beträffande beväringen. Vid uträkningen af antalet öfningsdagar
för stammanskapet skola till detta icke hänföras underofficerskorpraler
eller till tjänstgöring i stället för sådana beordradt stammanskap.
Vidare är att iakttaga, att de dagar, som före beväringens embarkering
användas för fartygets utrustning eller klargörning, äfvensom de dagar,
som efter beväringens debarkering användas för fartygets afruskning
eller ekonomiska arbeten, icke skola räknas som. öfningsdagar.

Då stammanskap och beväringsmän varit kommenderade att såsom
elever genomgå kurs vid för stam och beväring gemensamt eller för
hvarje kategori särskildt anordnade skolor eller kurser å samma flotta,
eskader, afdelning eller enkelt fartyg, som icke samtidigt användes föröfning
af annat slag än skola eller kurs, så skall hela kostnaden för
flottans, eskaderns, afdelningens eller fartygets expedition fördelas mellan
anslagen till flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar efter
förhållandet mellan å ena sidan summan af de tal, som utgöra antalet
öfningsdagar för hvarje elev af stammen och reserven, och å andra sidan
enahanda summa beträffande elever af beväringen, därvid såsom öfningsdagar
icke räknas vare sig de dagar, som före öfningarnas början användas
till fartygs och materiels utrustning och klargöring eller de dagar,
som efter öfnin garnas afsilande användas för afrustning eller ekonomiska
arbeten.

I fråga om fördelning af kostnaderna för expedition med till samtidig
öfning af stam och beväring användt fartyg är vidare stadgadt
följande.

Om å fartyg, som användes för beväringsöfningar, tillika är förlagd
skola eller del af skola för viss personal af stammen eller reserven, skola
expeditionskostnaderna för fartyget fördelas mellan anslagen till flottans
öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar efter förhållandet mellan
å ena sidan summan af de tal, som utgöra antalet öfningsdagar för
hvarje elev af stammen och reserven, och å andra sidan summan af de

tal, som utgöra antalet öfningsdagar för hvarje man af beväringen. De
dagar, som före beväringens embarkering användas för fartygets utrustning
eller klargöring, äfvensom de dagar, som efter beväringens debarkering
användas för fartygets afrustning eller ekonomiska arbeten, skola
icke heller i detta fall räknas såsom öfningsdagar.

Om under expedition, afsedd för öfning af beväring, samtidigt öfvas
visst stammanskap, utan att samöfning af båda manskapsslagen äger

rum, fördelas expeditionskostnaderna mellan ifrågavarande båda anslag
efter förhållandet mellan å ena sidan summan af de tal, som utgöra
antalet öfningsdagar för hvarje man af stammanskapet, och å andra
sidan enahanda summa beträffande beväringen, dock att vid uträkningen
af antalet öfningsdagar för stammanskapet till detta skall hänföras allenast
förenämnda samtidigt med beväringen utan samöfning öfvade stammanskap.

Då kadetter från sjökrigsskolan eller reservofficersaspiranter varit
embarkerade å fartyg, som samtidigt användts för öfning af bevärings -

män, skola kadetterna eller reservofficersaspiranterna vid kostnadernas
fördelning räknas lika med stammanskap (gemenskap).

Användes fartyg under samma expedition dels för samöfning af
stam och beväring, dels för öfning af endera eller för beväringsöfning
med sådan samtidig öfning af stammanskap, som nyss omförmäldes,
skall den del af expeditionen, hvarunder fartyget användes för hvardera
ändamålet, i allt som angår hushållning och redovisning anses
såsom eu expedition för sig, och skola ut- och afrustningskostnaderna
fördelas mellan de särskilda delarna af expeditionen efter förhållandet
mellan det antal dagar, hvardera expeditionen omfattat, räknadt från
och med den dag, spisningen ombord började, till och med den dag
densamma upphörde.

Kostnader för staber och öfriga gemensamma utgifter, som under
sådana öfningar uppkomma, fördelas mellan anslagen till flottans öfningar
och till sjöbeväringens vapenöfningar efter förhållandet mellan å
ena sidan summan af de tal, som utgöra det enligt ofvan angifna grunder
beräknade antalet öfningsdagar för hvarje man af stammanskapet å
de fartyg, som lyda under staben i fråga, och å andra sidan enahanda
summa beträffande beväringen.

Följande kostnader bestridas af för ändamålet anvisade anslag och
utgöra icke föremål för den fördelning, hvarom nu är sagdt:

a) dagaflöning enligt stat för personal af flottans stam och reserv,
hvilken utgår från anslaget till »aflöning för flottans kårer och stater»
utom hvad beträffar reservofficerare, som genomgå repetitionskurs, i
hvilket fall dagaflöningen hittills utgått från anslaget till »repetitionsöfningar
för reservofficerare vid flottan», men enligt det förslag, som
särskild! tillkallade sakkunnige framställt, och som .Kungi. Maj:t förelagt
innevarande års riksdag till godkännande, jämväl afses att utgå
från aflöningsanslaget;

b) sjötillägg och dietpenningar för reservofficerare, som genomgå
repetitionskurs; dessa utgifter hafva hittills bestridts från reservationsanslaget
till »repetitionsöfningar för reservofficerare vid flottan», hvilket
anslag emellertid, enligt samma förslag, i denna del skulle komma att
sammanföras med öfningsanslaget;

c) aflöning, diet- och mässpenningar samt ersättning för bespisning
af och resor för kustartilleriets personal; kostnaderna härför bestridas
från kustartilleriets resp. anslag;

d) penningbidrag till beväringen; dessa bestridas af anslaget till
»sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför»;

e) naturaunderhåll, för hvilket kostnaderna bestridas: stammens
naturaunderhåll från anslaget till »naturaunderhåll åt personal vid flottan»
och beväringens naturaunderhåll från anslaget till »sjöbeväringens vapenöfningar
samt beklädnad och ersättning därför»; de olägenheter, som äro
förenade med ett särskiljande af kostnaderna för naturaunderhållet vid
flottan på två särskilda anslag, hafva föranledt bemälda sakkunnige att
föreslå ett gemensamt förslagsanslag för naturaunderhållet åt såväl stam
som beväring, hvilket förslag Kungl Maj it jämväl förelagt innevarande
års riksdag till godkännande;

f) beklädnad; kostnaderna härför bestridas antingen af anslaget
till »beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna» eller af anslaget
till »sjöbeväringens vapenöfningar m. m.», beroende på till hvilken
kategori af manskap beklädnaden utlämnas; i vissa särskilda fall ersättes
dock utlämnad beklädnad från de gemensamma expeditionskostnaderna
och varder kostnaden föremål för fördelning mellan anslagen enligt
ofvan angifna grunder.

Slutligen är det föreskrifvet, att kostnaderna för öfningarna i land
skola fördelas enligt samma grunder, som ofvan äro angifna för fördelning
af kostnaderna för öfningar å fartyg.

I det nådiga brefvet finnas vissa bestämmelser gifna för att underlätta
tillämpningen.

Fartygsintendent eller redogörare å fartyg, där beväringsmän
under expeditionen varit kommenderade, skall sålunda vid redogörelsen
foga afskrift af de order, hvarpå expeditionen grundar sig, samt i mönsterrullan
före afmönstringen anteckna:

a) dels till hvilket eller till hvilka af de öfningsändamål, som här
ofvan omförmälts, fartyget under expeditionen varit användt, därvid
jämväl enligt de föreskrifna fördelningsgrunderna angifves dagen för
öfningarnas början och dagen för öfningarnas slut, med iakttagande af
att, därest fartyget under särskilda delar af expeditionen användts för
särskilda ändamål, tiden för öfningarnas början och slut angifves för
hvarje särskild del af expeditionen;

b) dels, då under expedition, afsedd för öfning af beväring, samtidigt
öfvats visst stammanskap utan att samöfning af båda manskapsslagen
ägt ruin, hvilket stammanskap, som varit därtill kommenderadt;

c) dels och, då skola eller kurs varit anordnad, hvilka af stam,
reserv eller beväring, som varit såsom elever till skolan eller kursen
kommenderade.

De nu omförmälda anteckningarna i mönsterrullan skola före afmönstringen
af fartygschefen genom hans underskrift bestyrkas. Det

åligger vid afmönstringen mönstringsförrättaren att tillse, att berörda
anteckningar blifvit vederbörligen införda och bestyrkta.

Samtliga dessa anteckningar äro för räkenskapskontoret erforderliga
i och för fartygslikvidens uppgörande och de mångskiftande kostnadernas
fördelande på de särskilda anslagstitlarna.

Anslaget står till marinförvaltningens förfogande i egenskap af
ekonomisk öfverstyrelse för flottan. Detta ämbetsverk skall, själft eller
genom flottans stationer, disponera anslaget i enlighet med gällande föreskrifter
samt tillse, att å detsamma icke obehörigen bokföras några utgifter
för andra ändamål. Skulle föreskrifter i något fall saknas eller
vara ofullständiga eller otj^dliga, åligger det ämbetsverket att antingen
själft, i män af befogenhet, utfärda nya eller fullständigande föreskrifter
eller ock hos Kungl. Maj:t utverka sådana. Skulle det inträffa, att
gällande föreskrifter om anslagets användning icke af de underordnade
myndigheterna efterlefvas, åligger det marinförvaltningen att rättande
ingripa. Uteblifver rättelse, sker detta på marinförvaltningens ansvar.

I anledning af hvad marinförvaltningen i sin föreliggande skrifvelse
den 10 januari 1911 yttrar om sin befattning med afseende å anslaget
bör vidare erinras, att det icke har något inflytande på denna fråga, om
utgifterna bestridas direkt från marinförvaltningens kassa i Stockholm
och efter centralmyndighetens eget beslut, eller medelbart genom ämbetsverkets
organ vid stationerna. Det är marinförvaltningen, som, i enlighet
med anslagets ändamål och gällande föreskrifter, själf eller genom
dessa organ, för Kungl. Maj:ts räkning, disponerar anslaget i hela dess
utsträckning, och som är ansvarig för att sådana administrativa förfoganden
vidtagas, att anslaget funktionerar.

Behöfver för detta ändamål — exempelvis i följd af förändrade
förhållanden med afseende på sättet för öfningarnes bedrifvande — bokföringssystemet
omläggas eller andra åtgärder vidtagas, åligger det
marinförvaltningen att i alla de fall, ämbetsverket icke själft anser sig
kunna direkt utfärda föreskrifter, därå fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
och framlägga förslag till nödiga förändringar.

Därest för bedömande af något förhållande, som kan hafva inflytande
på anslagets användning, ämbetsverket är i behof af närmare
upplysning om något nådigt beslut, som tilläfventyrs icke blifvit ämbetsverket
delgifvet, men om hvars tillvaro ämbetsverket fått kännedom,

eller om någon åtgärd, som enligt författningar och instruktioner annan
Embetsmyndighet har att vidtaga, är det naturligen marinförvaltningens
egen sak, att därom skaffa sig erforderlig detaljkunskap, utan afvaktan
på delgifning. Då det, exempelvis, maste förutsättas vara ämbetsverket
bekant, att chefen för marinstaben och inspektören af flottans öfningar
till sjöss årligen uppgöra öfningsplaner och kostnadsberäkningar, livilka
hafva ett hufvudsakligt inflytande på öfningsanslagets ställning, är det
också uppenbarligen marinförvaltningens skyldighet att skaffa sig del
af såväl grunderna för planläggningen som kostnadsberäkningarne, utan
att passivt afvakta deras delgifning.

Allt detta måste anses följa af föreskrifterna i gällande instruktion,
att »marinförvaltningen utöfvar, under Kungl. Maj:t, i tekniskt och
ekonomiskt afseende, öfverstyrelsen öfver rikets sjöförsvar» och att marinförvaltningen
åligger att »förvalta alla från statsverket till s jöförs \ aret
anvisade medel (med undantag af de för lots- och fyrinrättningen jämte
lifräddningsanstalterna afsedda belopp)», äfvensom att »härvid öfvervaka,
att utgifterna äro rätteligen grundade och att, i hvad på marinförvaltningen
ankommer, beviljade anslag användas för de därmed afsedda
ändamål.»

Kommandomål.

Enligt § 1, mom. b) af generalorder den 22 oktober 1904, angående
flottans stabs verksamhet i fredstid, ålåg det chefen för flottans
stab, och enligt motsvarande bestämmelse i generalorder den 31 december
1907 angående marinstabens verksamhet i fredstid, åligger det chefen
tör. marinstaben att jämte inspektören af flottans öfningar till sjöss —■
enligt för denne gällande instruktion af den 7 oktober 1904 § 7 inom. 1
afgifva förslag till öfningar med flottans personal in. in.

i)e förslag, som i sådant afseende afgifvas på hösten för vinterexpeditionerna,
åtföljas icke af några kostnadsberäkningar. Men då de
militära myndigheterna på våren afgifva förslag till sommarexpeditionerna,
grundas detsamma på detaljerade beräkningar i afseende å ut- och
afrustningskostnader samt öfriga expeditionskostnader, äfvensom huru, med
hänsyn till expeditionernas längd och manskapets fördelning i stam och
beväring, kostnaderna kunna väntas drabba å ena sidan anslaget till
flottans öfningar och å den andra anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar.
Dessa kostnadsberäkningar afse hela öfningsåret (oktober—september)
och omfatta alltså jämväl de redan helt eller delvis afslutade vinterexpeditionerna.

Uppgift om huru de militära myndigheterna kommit till de siffror,
som angifvits i dessa kostnadsberäkningar, eller om de principer, efter
Indika beräkningarne uppgjorts, pläga icke åtfölja förslaget.

Det åligger marinförvaltningen att hvarje år före den 15 februari
till Kungl. Maj:t inkomma med uppgift å de för flottans öfningar under
året tillgängliga medel.

Därefter fastställer Kungl. Maj:t planen för öfningarne och generalorder
utfärdas.

Då detta fastställande innebär en vidsträckt disposition af å riksstaten
uppförda anslag, har jag ansett det vara af vikt att utreda frågan
om kommandomålen.

Grundlagens stadgande därom återfinnes i 8 15 re sfer i nnsform eu
hvars lydelse är: * *

»Kommandomål, hvarmed förstås sådana, som Konungen, i egenskap
af högste befälhafvare öfver krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då han själf förer riksstyrelsen, afgöra
i närvaro af den bland krigsdepartementens chefer, till hvars departement
ärendet hörer. Honom åligga, vid ansvar, att, då dessa mål beredas,
sin mening yttra öfver de företag Konungen besluter, samt att,
då hans mening icke med Konungens beslut öfverensstämmer, föra sina
yttrade betänkligheter och råd till ett protokoll, hvars riktighet Konungen
medelst Sin höga påskrift besanne. Finner nämnde ämbetsman dessa
företag vara af en vådlig riktning eller omfattning, eller grundade på
ovissa eller otillräckliga medel att dem utföra, tillstyrka han jämväl, att
Konungen ville kalla, till ett Krigsråd däröfver, tvenne eller flere af de
närvarande högre militära ämbetsmän; Konungen dock obetaget, att å
denna tillstyrkan och, där den bifalles, å Krigsrådets till protokoll anförda
tankar göra det afseende, Honom godt synes.»

Hvad som är att hänföra till kommandomål är ännu 100 år efter
regeringsformens tillkomst föga utredt.

I)et citerade stadgandet säger visserligen, att kommandomål äro
»sådana som Konungen, i egenskap af högste befälhafvare öfver krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen besörjer». Detta är emellertid
knappast någon verklig förklaring af termen »kommandomål» utan
snarast blott en omskrifning. Ty liv lika mål, som Konungen såsom högste
befälhafvare skall besörja, utsäges ej i den anförda paragrafen, lika litet
som i något annat grundlagsstadgande.

Af regeringsformen kan man visserligen sluta sig till, att somliga
ärenden, hvilka äro af militär natur, skola föredragas i allmän konselj.
Och genom stadgandet att i kommandoväg skola behandlas de mål, som
tillkomma Konungen att såsom högste befälhafvare afgöra, kan man med
tämlig säkerhet leda sig till, hvilka ärenden äro att räkna såsom
kommandomål.

Men med de nuvarande otydliga bestämmelserna kommer det alltjämt
att förefinnas ett gränsområde, där det är hardt när omöjligt att
afgöra, hvad som bör hänföras till regeringsärenden, och hvad som är
att räkna till kommandomål.

Att t. ex. fatta beslut om krig i kommandoväg förbjuder regeringsformen
§ 13. Likaså måste, enligt regeringsformen § 87, förslag
till stiftande af eller ändring i strafflag för krigsmakten föredragas i allmän
konselj.

Lika tydliga som dessa stadgande!! å sin sida äro, lika klart är
det å andra sidan, att Kung!. Maj:t exempelvis har rätt att i kommando 10 -

väg fastställa exercisreglementen för armén och flottan, utfärda instruktioner
för fästningsbefälhafvare o. dyl.

På gränsområdet ligga sådana fall som kommenderingar af officerare
till tjänstgöring utomlands, när ersättning för de på grund af dylika
kommenderingar företagna tjänsteresor måste efteråt genom särskildt
beslut i allmänna konseljen beredas.

Till förtydligande af grundlagens bestämmelser i fråga om kommandomålen
har Kungl. Magt utfärdat särskilda förordningar, nämligen
dels nådiga bref till generaladjutanterna för armén och flottan den 19
juni 1810 »rörande gränsen för kommandomål», dels instruktion för
generaladjutanten för armén den 24 januari 1815.

Dessa aktstycken äro af den betydelse, att jag anser dem böra in
extenso här återgifvas.

Nådiga brefvet den 19 juni 1810 till generaladjutanten för
flottan var af följande lydelse:

CARL etc. Sedan WI i nåder uppdragit Eder att, i egenskap af
tjänstgörande generaladjutant för Wåre flottor hos OSS vara föredragande
af kommandomål, i allt hvad som rörer flottorne kåfve WI
nu, för ärendernes jämnare gång, och till undvikande af kollisioner i
nåder funnit godt utstaka en gräns, hvarigenom tjänstgörande generaladjutantens
ämbetsbefattning skiljes ifrån statssekreterarens för krigsärenderne,
och. jämte det WI ansett kommandomål böra vara enkla
militäriska, Indika icke leda till ändring, förklaring eller rubbning uti
allmänna ekonomiska författningar, förut i annan väg gifna befallningar,
eller uti dispositionen af de till bestämda behof uti stat anslagne medel,
för den skull i nåder velat stadga, att under kommandomål egentligen
förstås: Ordres om truppers uppbrott och marsch i hvad ändamål som
helst; deras exercis och disciplin; tjänstgöringen inom garnisoner och
regementerne; de därtill såväl som till exercisen hörande reglementen,
ehvad nya eller endast förändring i de gamla äro i fråga; utgifvande
af parol och lösen för regeraenter och korpser; förlängning af officerares
beviljade tjänstledighet, dock högst en gång på fjorton dagar å tre
veckor; officerarnes kommenderingar uti extra förrättningar och föreskrifter
för dem om sådana tarfvas; ordres om eskadrers och fartygs
utrustande med deras besättningar och befälskommenderingar samt instruktioner,
som vid expeditionerne böra till efterrättelse tjäna; fastställandet
af modeller till alla bevärings-, beklädnads-, utrednings- och
trosspersedlar för flottorne, i de delar, som under Wår nådiga pröfning
komma böra; ordres om större paraderingar och saluteringar inom flottorne;

sjöartilleritruppernas och öfrigt manskaps sammandragande på ett eller
annat vis till tro- och huldhetseders afläggande; ordres till kommendanter
och befälhafvare om deras förhållande vid de tillfällen, då rikets
säkerhet, värdighet eller särskilda omständigheter dem fordra; rapporter
om officerares dödsfall, giftermål, tjänstefel och alla tillfälliga händelser af
betydenhet, som inom flottorne inträffa; samt slutligen förslag öfver flottornes
tillstånd. Hvithet allt YV1 Eder till underdånig efterrättelse meddela
velat. Befallandes etc. Haga slott den 19 juni 1810. (JARL. W. Carpelan.»

Ett i tillämpliga delar lika lydande nådigt bref utfärdades samtidigt
till generaladjutanten för armén.

»Kong!. Maj:ts nådiga instruktion för generaladjutanten, eller den
ämbetsman, som hos Ivongl. Maj:t i underdånighet föredrager kommandomålen
rörande armén», gifven Stockholms slott den 24 januari 1815,
lydde som följer:

»Generaladjutantens göromål äro endast militäriska. De verka ingen
ändring i de ärenders gång, som enligt gällande stadga, höra till statssekreterarens
för krigsärenderne ämbetsutöfning.

Uti fredstid åligger generaladjutanten att, efter Kongl. Maj:ts höga
beslut, besörja:

Do) Expedierandet af alla ordres inom armén, om truppers uppbrott
och marsch, uti hvad ändamål som helst, deras exercis och disciplin,
samt tjänstgöringen inom garnisoner och regementen

2:o) Verkställigheten af gällande reglementen, äfvensom af dem
som framdeles tillkomma. Utgifvandet af ordet och lösen.

3:o) Utfärdandet äfvensom förlängandet af resolutioner på tjänstledighet,
eller att få vistas afskilde på viss tid, dock inom riket, ifrån
sina korpser eller kommenderingar, för officerare af alla grader, generalspersoner
och stabsofficerare inbegripne. Ansökningar om utrikes permission
föredragas af krigsexpedition.

4:o) Utfärdandet af instruktioner för officerare, som uppdragas särskildte
beskickningar uti militära ändamål, Indika instruktioner i alla
fall böra underställas Kongl. Maj:ts speciella approbation.

5:o) Approbation å modeller för arméns beklädnad, ekipering
eller prydnad.

6:o) Ordres om parader, militäriska honnörer och artillerisalfvor i
fästningarne.

7:o) Instruktioner för fästningsbefälhafvare, och de föreskrifter,
Indika gränsernas säkerhet och försvar kunna kräfva.

8:o) Vederbörlig handläggning af begångna tjänstefel af officerare utaf

alla grader; hvarföre rapporter om extra ordinära händelser, som sig tilldraga
inom armén eller i fästningarne, böra till generaladjutanten insändas.

9:o) Till generaladjutanten insändas och; förteckningar uppå officerare,
som med döden afgå, och anmälan om deras giftermål.

10:o) Förslagen öfver armén ingå iifven till generaladjutanten, som
ll:o) Slutligen i allmänhet bör hafva till föremål allt, hvad som
befrämjar ordningen och krigslydnaden, underställande allt till hans
Kongl. Höghet Kronprinsens nådiga pröfning.

12:o) Kongl. Maj:ts vilja är, att alla ärender uti ofvannämnde
delar skola, innan do till Dess nådiga afgörande framställas, föredragas
hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, hvilken, i egenskap af generalissimus,
gifver generaladjutanten sin tanke tillkänna.

I fall hans Kongl. Höghet icke är tillstädes, då Kongl. Maj:t i
nåder tager sitt beslut, åligger det generaladjutanten att vid rapporten
meddela Kongl. Maj:t Hans Kongl. Höghet Kronprinsens mening.

13:o) Som öfverståthållaren i Stockholm under Konungen förer
högsta befälet öfver alla trupper, hvilka utgöra garnisonen, skola alla
ordres rörande denna garnison omedelbart blifva öfverståthållaren moddelte
af Kongl. Maj:t eller Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, som i
egenskap af generalissimus i dessa ärender förordnar i Kong]. Maj:ts
höga namn efter Dess nådiga befallning.

Hvilket vederbörande etc.»

Dessa stadgande!) hafva väl ej karaktär af grundlagsförklaring.
Men deras hufvudinnehåll har bragts till riksdagens kännedom utan att
riksdagen tillkännagifvit någon sin åsikt, att dessa utläggningar af
regeringsformens föreskrifter stode i strid med grundlagens mening.

Vid riksdagen 1817—1818 föreslog nämligen Kungl. Maj:t, att den
paragraf i regeringsformen, då § 7, som innehöll definitionen på kommandomål,
skulle förtydligas i öfverensstämmelse med grundsatserna i
de af Kungl. Maj:t 1810 och 1815 utfärdade stadgandena.

_ Förslaget, som på konstitutionsutskottets enhälliga tillstyrkan hvilade
till riksdagen 1823, biet visserligen ej af ständerna antaget. Men orsaken
härtill var ingalunda den, att man ansåg tillägget vara stridande mot
grundlagen. Orsaken var nämligen, att regeringsformens förutvarande
lydelse ansågs vara tillräckligt tydlig. Riksdagen anförde nämligen i
underdånig skrifvelse n:o 141, att »som Riksens Ständer funnit "stadgandet
äga tillräcklig tydlighet, så hafva Riksens Ständer ansett dess
nuvarande lydelse böra oförändrad bibehållas.»

Genom att sålunda riksdagen haft för sig framlagdt ett förslag till
grundlagsändring, baseradt på de för generaladjutanterna förut utfärdade instruktionerna,
utan att riksdagen uttalat något ogillande af de i förslaget
uttalade principerna, hafva dessa tydligen af ständerna indirekt gillats.

På grund häraf få instruktionerna en större betydelse än de skulle
haft, om deras befintlighet aldrig bragts till riksdagens kännedom.

Propositionen till 1818 års riksdag afgafs i nära anslutning till
de i 1810 och 1815 års instruktioner angående kommandomålens natur
uttalade allmänna grundsatser.

Regeringsformen § 7 hade ursprungligen följande lydelse:

»Konungen läte uti statsrådet Sig föredragas och afgöre där alla
regeringsärenden, utom de ministeriella eller dem, som angå rikets förhållanden
till främmande makter, samt kommandomål, hvarmed förstås
sådana, som Konungen i egenskap af högste befälhafvare öfver krigsmakten
till lands och sjös omedelbarligen besörj er».

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle paragrafen ändras sålunda:

»Konungen — — — samt kommandomål, Indika Konungen i
egenskap af högste befälhafvare öfver krigsmakten till lands och sjös
omedelbarligen besörjer, och hvarmed förstås sådana enkla militäriska
mål, som icke efter grundlagen höra till föredragning i statsrådet och
statssekreterarnes expedition; icke leda till stiftande af nya, icke till
ändring, förklaring eller rubbning af gällande lagar och allmänna ekonomiska
författningar, eller uti dispositionen af allmänna medel.»

I hvad mån Kungl. Maj ds förfaringssätt i fråga om kommandomåls
särskilj ning från allmänna konselj ärenden under tiden efter 1818
stått i öfverensstämmelse med de intill denna tid af Kungl. Magt uttalade
grundsatser härutinnan, föreligger icke nu till utredning.

Enligt såväl kungl. brefven den 19 juni 1810 som instruktionen
den 24 januari 1815 skulle till kommandomål räknas order om truppers
uppbrott och marsch »i hvad ändamål som helst». Och nådiga brefvet
den 19 juni 1810 till generaladjutanten för flottan föreskref, att till
generaladjutantens föredragande äfven hörde order om eskadrars och
fartygs utrustande med deras besättningar och befälskommenderingar.
Det torde vara dessa stadganden, som ligga till grund för den allmänna
åsikten, att till kommandomål höra hänföras, bland annat, order om
truppers rörelser, öfningar och tjänstgöring.

Mot denna tolkning torde det icke kunna uppletas några giltiga
invändningar — om nämligen någon verklig realitet skall ligga i stadgandet,
att Konungen för högsta befälet öfver rikets krigsmakt.

Men det tinnes gränser för denna Konungens .raft att förfoga
öfver krigsmakten genom -beslut i kommando väg. Dessa gränser äro
angifna såväl i 1810 års nådiga bref som i propositionen till 1818
års riksdag: de i kommandoväg beslutna företagen få icke leda till stiftande
af nya, icke till ändring, förklaring eller rubbning af gällande
lagar och allmänna ekonomiska författningar eller uti dispositionen af
allmänna medel. Nådiga blefven 1810, som äfven förbjuda rubbning af
förut i annan väg gifna befallningar genom beslut i kommandoväg,
hafva, i stället för uttrycket »dispositionen af allmänna medel», ordalagen
»dispositionen af de till bestämda behof xiti stat anslagna medel».

Just i detta senaste uttrycket angifves skarpast den ojämförligt
viktigaste begränsningen af kommandomålen. Order om truppers öfningar
böra enligt grundlagen och de båda instruktionerna beslutas i kommandoväg.
flen de få ej gifvas en sådan omfattning, att de föranleda
rubbning uti dispositionen af de till bestämda ändamål beviljade riksstatsanslagen.
Om sålunda föredraganden i kommandomål anser sannolikhet
finnas för, att för ett visst ändamål nödiga åtgärder icke kunna med
de af riksdagen anslagna medel utföras, föredrages ärendet i den allmänna
konseljen. Här hafva statsrådets samtliga medlemmar tillfälle
att yttra sig i frågan och här tillkommer det i dylikt fall föredraganden
i kommandomål att på sitt ansvar, enligt grundlag och ansvarighetslag,
tillstyrka Konungen att fatta det beslut, föredraganden anser riktigast.

Hvad särskildt angår fastställandet af planen för flottans öfningar
har denna alltid utfärdats i kommandoväg, under det att marinförvaltningens
uppgifter om medelstillgången föredragits i allmän konselj, där
också beslut fattats om det i kapitlet om förvaltningsåtgärder omförmälda
förskotts- och bokföringsförfarandet.

Senast enligt nådigt bref till marinförvaltningen den 7 innevarande
april har Kungl. Maj: t i allmän konselj vid föredragning af
marinförvaltningens skrifvelse den 14 mars 1911, med uppgift angående
de för flottans öfningar innevarande år tillgängliga medel, samt chefens
för marinstaben och inspektörens af flottans öfningar till sjöss gemensamma
skrifvelse den 3 april 1911, med förslag till plan för flottans,
öfningar s. å., beslutat, att för öfningar vid flottan, i den mån desamma
skola bekostas af reservationsanslaget till flottans öfningar, finge tillsvidare
under innevarande år afses ett belopp af 510,000 kronor.

Beträffande sättet för beredningen af frågan om kostnadsberäkningarna
och medelstillgången, innan föredragning sker för Kungl. Maj:t,
afgifver jag i annat sammanhang förslag.

1906 års öfningar.

På grund af de inträffade politiska förhållandena kommo flottans,
öfningar under år 1905 att erhålla en särskildt stor omfattning. Härför
anvisades utöfver anslaget särskilda medel.

Med hänsyn till dessa omständigheter har jag ej ansett det erforderligt
att utsträcka min undersökning angående de omedelbara orsakerna
till den nu ifrågavarande öfverbetalningen å öfningsanslaget längre tillbaka
än till 1906 års början.

Enligt generalorder den 30 maj 1905 befallde Kungl. Maj:t, att korvetten
Freja och kanonbåten Svensksund skulle klargöras för att utgå,,
den förra i slutet af oktober 1905 på expedition till aflägsnare farvatten
under omkring 6 månader och den senare i början af november på
vinterexpedition till rikets västkust under omkring 5 månader.

Under den 18 november 1905 utfärdades generalorder, att pansarbåtarne
Svea, Thule, Thor och Mord samt logementsfartyget Stockholm
skulle rustas för att från och med den 9 januari 1906 under omkring 372.
månader användas för förberedande öfningar med till allmän tjänst
vid flottan inskrifna värnpliktige af 1905 års klass.

Några kostnadsberäkningar företogos icke i samband med beslutet
om dessa rustningar, utan betraktades de såsom tillhörande öfningsåret
1905—1906, för hvilket fullständig plan med därtill hörande kostnadsberäkningar
skulle uppgöras i början af år 1906. En del af kostnaderna
komme visserligen att i räkenskaperna afföras redan år 1905, men till
största delen komme de att drabba räkenskapsåret 1906, enär, i följd
af det gällande förskottssystemet, utgifterna i allmänhet icke kunde
formellt afföras förr än efter slutade expeditioner.

Den 20 februari 1906 inkom marinförvaltningen till Kungl. Maj:t

med uppgift å do för årets öfningar tillgängliga medel. Enligt denna
uppgift vore behållningen från år 1904 ......................... kr. 226,424:21

1905 års öfningsanslag utgjorde...... kr. 1,200,000: —

Utgifter enligt räkenskapen år 1905 „ 753,656: 6 4 „ 446,343: 3 6

1906 års öfningsanslag....................................................... ,, 1,200,000: —

= Kr. 1,872,767: 57.

Från denna tillgång skulle afgå:
dels ännu icke formellt afbörda kostnader för

Frejas och Svensksunds expeditioner kr. 85,503: so
Stockholms stations varfsdepartement

m. m. ................................................ „ 54,300: —

dels vissa särskilt angifna utgifter...... ,, 21,250:— kr. 161,053:3 0

så att tillgången på det hela belöpte sig till ... .......... kr. 1,711,714: 27.

Marinförvaltningen erinrade emellertid, att såsom ogulden återstode
en till 1,567,626 kronor 42 öre uppgående, ännu icke formellt
afförd kostnad för flottans öfningar under år 1905. Till gäldande af
donna kostnad torde, utom dels de medel, som enligt nådiga bref den
30 augusti samt den 11 och 24 september 1905 anvisats för bestridande
af kostnaderna för vissa sjöexpeditioner under år 1905, dels ock hvad
eljest af andra anslag än öfningsanslaget borde utgå för bestridande af
kostnader under samma års öfningar, böra användas den oiYannämnda
behållningen å 1905 års öfningsanslag 446,343 kronor 36 öre. På grund
däraf skulle för 1906 års öfningar med flottan kunna beräknas såsom
me dels tillgång

dels årets anslag för ändamålet ................................... kr. 1,200,000: —

dels ock odisponerade behållningen vid 1904 års slut
ä öfningsanslaget.................................................................L226,424: 21

summa kr. 1,426,424: 21

hvarå likväl redan disponerats eller beräknats för
Frejas och Svensksunds expeditioner samt för vissa

särskild! angifna utgifter, ofvanstående........................... „ 161,053:3 0

hvadan det belopp, som stode till förfogande, skulle
utgöra.......................................................................................... kr. 1,265,370: 91.

Chefen för flottans stab och inspektören af flottans öfningar till
sjöss afgåfvo därefter med skrifvelse den 21 februari förslag till 1906

års öfningsprogram. Den åtföljande kostnadsberäkningen stannade på
en summa af 2,216,450 kronor, däraf 1,200,000 kronor på öfningsanslaget
och 1,016,450 kronor på beväringsauslaget.

Sedermera tillkommo under året, genom särskilda generalorder,
fyra expeditioner, för hvilka kostnadsberäkningar icke synas hafva företagits.
Till dessa skall jag senare återkomma.

Till belysning- af detaljerna har jag låtit uppgöra följande jämförande
sammanställning:

Tablå utvisande en jämförelse mellan å ena sidan de af chefen för marinstaben och

år 1906 och å andra sidan de af marinförvaltningen

				B e r	i k n	a d
		H X CD	c -o	Öfrig expedi-tionskostnad	Summa ut- och afr List-	Till grund för kostnadernas för-delning: beräknas nedanstående
		eu o’	ö- o zr uT & o g-g.	per dag kr.	för hela	nings- kostna-	antal man	och dagar
		lens längd gar	P p ^ O Q, C "" CD i-S hT 3* CTQ £0	expedi- tionen kr.	der och expedi-tions-kost-nader	af stam- manskap	af värn-pliktige
	Kadettfartyg.
1	Freja*) (Dristigheten, 1 kl. pansarbåt)	140	8,000	500	70,000	78,000	—	—
i	Saga, korvett ..............................	140	5,000	450	63,000	68,000	—	—
8	Skuld, kanonbåt...........................	64	2,000	150	9,600	11,600	—	—
4			2,000 1,000	150	9,600 6,400	11,600 7,400
	Nr 7, torpedbåt ...........................	64	100	—	—
		28	500	100	2,300	2,800

7	Säger för kadettfartyg	—	18,500	1,450	160,900	179,400		—
	Skep psgossefartyg.
8	Najaden, öfningsfartyg.................
10		134	5,000	215	28,810	33,810	—	—
11
12	Norrköping, logementsfartyg .........	134	3,000	100	13,400	16,400	—	—
13	Säaer för skeypsgossefartyg	—	8,000	815	42,210	50,210		—
	Fartyg för undervattensbåt-öfningar.
14	Hajen med Rån ..........................	Öl	1,000	75	3,825	4,825	—	—
15	Säger för underv.-båtöfningar	—	1,000	75	3,825	4,825		—
	Diverse fartyg.
		42 153	1.000	120	5,040 21,420	6,040 23,420	_	_
1 7	Svensksund, för militärleder ........	2,000	140	—	—
18	Drott, chefsfartyg .....................	60	7,500	150	9,000	16,500	—	—
		136	2,500 10,000	170	23,120	25,620 102,000	_	_
20	Freja, långresa ...........................	184	500	92,000	—	1
21	Säger för diverse fartyg	—	23,000	1,080	150,580	173,580	—	* - I
	Transport	—	50,500	—	357,515	408,015	—	—

*) Korvetten Freja var föreslagen, men pansarbåten Dristigheten utgick i stället.

inspektören af flottans öfningar till sjöss beräknade kostnaderna för flottans öfningar
uppgifna verkliga kostnaderna för samma öfningar.

				V e	r k 1 i g
Kostnad i kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings-kostnader kronor	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut- Fördel-	Kostnad i kronor
af i1 , anslaget ans!«set till '' bevärin- .,0‘tans gens öfningar öfP;ngar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	och afrust- ningstal ningskost- : för nader och j expeditions- i - kostnader , i stam \| vp!	af anslaget af anslaget , till be- till flottans väringens öfningar öfningar
78,000	120	14,080.7 3	936.60	112,392.25	126,472.98 — —	126,472.98 \| —	1
68,000 ; —	136	5,988.53	428.91	58,332.0 5	64,320.58 — —	64,320.58 ; —	2
11.6.00 1	41	2,708.19	152.10	6,236.08	8,944.2 2 — —	8,944.22 —	3 1
11,600 —	41	2,851.30	145.45	5,963.45	8,815.n — —	8,815.11 —	4 \|
7,400 —	43	1,094.3 0	55.39	2,381.9 0	3,476.20 — —	3,476.20 I —	5 i
2,800	29	284.0 9	40.3 6	1,170.45	1,455.14 \| — 1 —	1,455.14	6 ''
179,400 —	—	27,008.10	1,758.81	186,476.13	213,484.2 3 — —	213,484.23 —	7
	136	2,293.14	80.8 7	10,998.7 4	13,291.88 — —	13,291.ss —	8
	136	2,295.0 7	50.2 6	6,835.6 4	9,130.71 — —	9,130.7 1	9
33,810	136	1.708.S7	50.7 8	6,905.48	8,614.3 5 — —	8,614.3 5 \| —	10
1	136	1,159.44	19.46	2,646.95	3,806.39 - ; —	3,806.3 9 —	11
16,400	136	1,949.60	127.47	17,335.24	19,284.84 : — —	19,284.8 4 !	12
50,210 —	—	9,406.12	328. s 4	44,722.0 5	54,128.17 ! — —	54,128.17	13
4,825	53	695.93	115.8 2	6,138.34	6,834.2 7 ! 620 660	3,159.01 3,674.6 0	14
4,825 \| —	—	695.93	115.S2	6,138.34	6,834.2 7 \| — —	3,159.31 3,674.66	15
6,040	47	461.3s	81.68	3,838.92	4,300.3 0 — '' —	4,800.30 ; —	16
23,420 ; —	148	2,732.85	181.56	26,870.21	29,603.0 6 — —	29,603.06 —	17
16,500 j —	74	5,757.31	111.88	8,279.30	14,036.61 — —	14,036.61 —	i 18
25,620	137	120.15	161.11	22,071.83	22,191.98 — —	22,191.98	! 19
102,000	174	15,759.17	591.78	102,969.9.5	118,729.12 j —	118,729.12	\| 20
173,580	—	24,830.86	1,128.01	164,030.21	188,861.0 7 — —	188,861.07 \|	\| 21
408,015 \|	—	61,941.01	—	401,366.73	463,307.7 4 —	459,633.08 3,674.66

				B e i	ä k	n a	d
	< Q- P	3 V 3 1-	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad för hela per expedi-tion en kr. kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedit tions-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar
	a? p Cfc	af stam-manskap	af värn-pliktige
	Transport		50,500		357,515	408,015
	Beväringsaf delningar.
22	»Flaggen» ..................................	113
23	Thor, 1 kl. pansarbåt ............... .	113
24	Niord d:o .................	113		14,960	1,500	169,500	184,460	—	—
25	Svea d:o ..................	113
26	Thule d:o ..................	113			1
2 7	Stockholm, logementsfartyg............	116		3,000	450	52,200	55,200	—
28	Säger för beväringsaf delningar	—	17,960	1,950	221,700	239,660	—
	Skjut», signal» och eldareskolor
29	»Flaggen»................................	66		—	100	6,600	6,600
30	Avari, 1 kl. pansarbåt	67		2,720	700	46,900	49,620
31	Maniigbeten d:o	67		2,720	700	46,900	49,620
3 2	Dristigheten (Oden) d:o	67		2,720	700	46,900	49,620
33	Niord d:o	66		1,700	700	46,200	47,900
3 4	»Divisionschefen» .....................	66		—	20	1,320	1,320
35	Svea, 1 kl. pansarbåt ...............	66		1,700	700	46,200	47,900
36	Göta d:o .................	67		2,720	700	46,900	49,620	640 x 67 =42,880	909 x 67 = 60,903
37	Thule d:o .................	66		1,700	700	46,200	47,900
3 S	Disa, kanonbåt .........................	66		3,000	200	13,200	. 16,200
39	Skagul d: o .........................	66		3,000	200	13,200	16,200
40	Urd d:o ...........................	66		3,000	200	13,200	16,200
41	Gunhild, handminefartyg ............	66		2,500	140	9,240	11,740
42	Vanadis, logementsfartyg .............	66		5,000	500	33,000	38,000
43	Meteor, 1 kl. torpedbåt ...............	25		500	50	1,250	1,750
44	Vind d:o ...............	25		500	50	1,250	1,750
45	Säger för skjul-, sign - o. eld.-skolor	—	33,480!	6,36(1	418,460	451,940	—	—
	Transport	—	101,940	- \|	997,675	1,099,615 — '' —

				V e	r k 1 i	8
Kostnad	kronor	Expeditionens i dagar	Ut- och afrustnings-kost [lader	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel- ningstal för	Kostnad	kronor
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till bevärin- gens öfningar	per dag	för hela expeditionen	- af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be-vil ringens öfningar
OQ O-	kronor	kr.	kr.	stam	vpl.
408,015			61,941.01		401,366.78	463,307.7 4			459,633.08	3,674.66
		112		46.63	5,223.0 i	5,223.01				5,223.01	2 2
		in	9,943.21	255.9 4	28,409.17	38,352.6 s	—	—	—	38,352.6 8	23
_	184,460	112	3,862.3 7	284.7 2	31,888.3 4	35,750.71	—	—	—	35,750.7 4	24
		112	6,325.10	234.54	26,268.83	32,593.93	—	—	—	32,593.9 3	25
		112	6,077.61	250.7 0	28,078.3 6	34,155.9 7	—	—	—	34,155.9 7	26
	55,200	114	6,657.7 0	413.77	47,169.04	53,826.7 4	—	—	—	53,826.7 4	27
_	239,660	—	32,865.9 9	1,486.3 0	167,037.0 5	199,903.04	—	—	—	199,903.04	28
											29
		68	4,951.oo	523.51	35,598.4 o	40,550.8 6	8,279	7,093	21,031.2 s	19,519.08	30
		68	5,349. i o	453.2 7	30,822.16	36,171.3 2	8,104	6,928	18,718.4 5	17,452.8 7	31
		68	2,838. so	401.54	27,325. is	30,164.04	8,141	5,748	16,992.17	13,171.8 7	32
		67	2,310.5 2	444.0 4	29,750.9 8	32.061.-14	7,706	5,704	17,729.3 5	14,332.0 9	33
		67	3,783,7 7	389.7 7	26,114.30	29,898.0 7	9,152	4,676	19,481.6 9	10,416.3 8	35
181,740	270,200	68	4,358.50	430.6 s	29,286.2 6	33,644.7 6	8,942	5,054	20,824. s 3	12,819.95!	36
		67	3,635. so	417.3 5	27,962.7 6	31,598.56	7,708	5,210	18,167.0 2	13,430.94	37
		67	959.5 s	93.7 5	6,281.0 7	7,240.65	1,965	2,210	1,572.9 5	5,667.7 o	38
		67	2,881.os	211.14	14,166.23	1 7,047.551	—	—	—	17,047.31	39
		67	3,233.0 2	129.8 4	8,666.09	11,899.11	1,268	2,486	3,803.5)3	8,095.7 8	40
		65	4,199. so	122.13	7,938.7 6	12,138.6 5	2,190	565	9,564.2 2	2,574.43	41
		67	5,749.8 2	277.4(5	18,589.6 2	24,338.91	4,479	13,992	5,013.5 s	19,325.3 6	42
		24	229.41	108.2 3	2,597.63	2,827.0 4	264	48	2,383.9 9	443.0 5	43
		25	288.7 9	67.7 2	1,692.9 6	1,981.75	275	50	1,668.40	313.58 5	44
181,740	270.200	—	44,769.6 0	4,070.5 8	266,792.4 0	'') 311,562.—	—	—	156,951 86	154,610.14	45
589,755	509,860	—	139,576.(50		835,196. i s	974,772.7 s	—	_	616,584.94	358,187.84

x) Medtagas utgifterna för måldepån, hvilka, såsom framgår af kapitlet om vissa kostnader för skolor
ombord, af marinförvaltningen ej uppgifvits för år 1906, ökas summan med ett belopp af 123,809 kronor 57 öre.

			B e r	ci k	n a	d
	Expeditionens längd i dagar	! Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad för hela per expedi- tionen kr. kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kostna-der	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar af stam- af värn- manskap pliktige
	Transport	_	101,940	— 997,675	1,099,615	—
	Torpedskola.
4 6	Clas Uggla, torpedkryssare............	58	1,800	300
4 7	Edda (Örnen. d:o ).........	58	3,000	200
4b	Blenda, verkstadsfarlyg ...............	58	1,200	150	86,420	98,420	210x58 = 12,180	50 x 58 = 2,900
49	Åtta l:a kl. torpedbåtar ...............	58	4,000	640
50	Nr 75, 2:a kl. torpedbåt ...............
Öl	Nr 77 d:o ...............	58	2,000	2( K l
	Nr 7‘t d:o ...............
53	Nr 81 d o ...............
5 4	Nr 75 .........................................
55	Nr 77.........................................
50	Nr 79.........................................
57	Nr 81.........................................
5S	Säger för torpedskola	—	12,000	1,490	86,420	98,420	—	—
	Förberedande beväringsöfningar.
59	»Flaggen»...................................	32	—	100	3,200	3,200	—	—
6 0	Äran, l:a kl. pansarbåt .....	32	1,360	700	22,400	23,760	—	—
6 4	Manligheten d:o ......	32	1,360	700	22,400	23,760	—	—
6 2	Dristigbeten (Oden) d:o ......	32	1,360	700	22,400	23,760	—	—
63	Niord do ......	32	680	700	22,400	23,080	—	—
6 4	»Divisionschefen» ........................	32	—	20	640	640	—	—
6 5	Thule, l:a kl. pansarbåt ...............	32	680	700	22,400	23,080	—	—
6 6	Svea d:o ..............	32	680	700	22,400	2.3,080	—	—
6 7	Göta d:o ...............	32	1,360	700	22,400	23,760	—	—
6 b''	Jacob Bagge, torpedkryssare .........	32	1,500	250	8,000	9,500	—	—
69	Örnen d:o .........	32	1,500	250	8,000	9,500	—	—•
70	Säger för förber. beväringsöfn.	—	10,480	5,520	176,640	187,120	—	—
	Transport	—	124,420	—	1,260,735	1,385,155	—	—

					V e	r k ) i	g
Kostnad	kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrnstnings-kostnader kronor	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel-	Kostnad	kronor
af anslaget till flottans öfningar i	af anslaget till bevis rin-gens öfningar	per dag- kr.	för hela ; expeditionen kr.	ning fö stam	stål r vpl.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be- väringens öfningar i
589,755	509,860	_	139,576.0 0	_	835,196.18	974,772.7 8	—		616,584.94	358,187.84
		60	3,042.15	658.3 3	39,199.7 0	42,241.94	3,868	717	35,481.11	6,760.83	40
		60	1,901.12	241.14	14,468.2 7	16,369.3 9	3,633	965	12,719.8 3	3,649.50	47
79,500	18,920	60	1,596.—	314.9 4	18,896.6 7	20,492.6 7	2,989	686	16,526.18	3,966.49	48
		5	628. s 3	_	1,432.7 7	2,061.60	—	—	2,061.40	0.2 0	50
		5	737. s s	—	537.39	1,275.2 7	—	—	1,274.9 9	0.28	51
		5	89.50	—	452.90	542.46	—	—	542.00	0.40	52
		5	59.8 0	—	421.68	481.57	—	—	481.3 7	0.20	58
		3	377.:! 0	—	873.44	1,250.7 4	—	_	1,250.7 4	—	54
		-	442.7 3	—	315.16	757.8 9	—	—	757.s 9	—	55
		3.	53.7 o	_	277.0 4	330.74	—	—	330.71	—	56
		3	35.93	—	290.44	326.3 7	_	—	326.3 7	—	5 7
79,500	18,920	—	8,965.03	•1,209.41	77,165.01	86,130.6 4	—	—	71,752.68	14,377.96	58
	3,200										59
—	23,760	31	2,257.48	623.8 7	19,339.8 7	21,597.3 5	—	—	—	21,597.35	60
—	23,760	31	2,438.5 9	496.81	15,400.9 9	17,839.58	—	—	—	17,839.58	61
- ■	23,760	31	1,294.19	493.69	15,304.3 5	16,598.54	3,604	2,970	2,598.7 5	13,999.79	62
—	23,080	31	1,069.0 4	491.81	15,246.14	16,315.18	3,512	3,015	2,620.89	13,694.29	68
—	640	—		—	—	—	—	—	—	—	6 4
—	23,080	31	1,682.4 7	438.31	13,587.5 9	15,270.06	—	—	—	15,270.06	65
\| —	23,080	31	1,750.70	464.5 9	14,402.20	16,152.no	—	—	—	16,152.90	66
—	23,760	31	2,016.7 0	534.4 2	16,567.03	18,583.7 3		—	-	18,583.73	6 7
—	9.500	34	1,294.23	190.19	6,466.0 0	7,760.83		—	—	7,760.83	6 8
—	9,500	34	1,077.3 0	158.31	5,382.53	6,459.83		—	—	6,459.83	69
—	187,120	—	14,880.70	3,892.-	121,697.30	136,578.—	—	— 5,219.1)4	131,358.36	70 I
669,255	715,900	1 -	163,422.3 3	—	! 1,034,059.0 9	1,197,481.4 2	_	—	693,557.26	! 503,924.16

Beräknad

	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tion s-kostna-der	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående
per dag kr.	\| för hela expedi-tionen kr.	antal man af stam-manskap	och dagar af värn-pliktige
Transport	—	124,420	—	1,260,735	11,385,155
Kusteskadern.
»Flaggen» .................................	59	-	100	5,900	5,900	—	—
Äran, l:a kl. pansarbåt ...............	59	2,720	800	47,200	49,920	1
Manligheten d:o ...............	59	2,720	800	47,200	49,920	''214x59 = 22,626	258 x 59 = 15,222
Dristigheten (Oden), l:a kl. pansarbåt	59	2,720	800	47,200	49,920	128 x 59 = 7,552	105 x 59 = 6,195
Niord d:o ......	59	1,700	800	47,200	48,900	128 x 59 = 7,552	105 x 59 = 6,195
»Divisionschefen» ........................	59	-	20	1,180	1,180	—	—
''1’hule 1 kl. pansarbåt ..................	59	1,700	800	47,200	48,900	104 x 59 = 6,136	111 x 59 = 6,549
Svea d:o ..................	59	1,700	800	47,200	48,900	105 x 59 = 6,195	113 x 59= 6,667
Göta dio ..................	59	2,720	800	47,200	49,920	105 x 59 = 6,195	113 x 59= 6,667
Jacob Bagge, torpedkryssare.........	56	3,000	350	19,600	22,600	46 x 56 = 2,576	36 x 56 = 2,016
Örnen d:o .........	56	3,000	350	19,600	22,600	46 x 56 = 2,576	36 x 56 = 2,016
Clas Uggla d:o ............	85	2,700	400	O O ce	34,000	52 x 85 = 4,420	41 x 85 = 3,485
Mode, jagare ..............................	88	3,500	250	22,000	25,500
Magne d:o ..............................	88	3,500	250	22,000	25,500	j. 37 x 88 = 3,256	18 x -88 = 1,584
Blenda, verkstadsfartyg ...............	85	1,800	150	12,750	14,550	12x85 = 1,080	31 x 85 = 2,635
Blixt (Plejad), l.a kl. torpedbåt......
Meteor d:o ......
Orkan d:o
Bris (Stjerna) d:o	. 88	9,600	1,000	88,000	97,600	88 x 88 = 7,744	16 x 88 = 1,408
Vind d:o ......
Orion d:o ......
Sirius d:o ......
Kapella d:o . ..
Nr 79, 2:a kl. torpedbåt ............. j
Nr 81 d:o ............			■
Nr 83 d:o ..........	88	4,800	300	26,400	31,200	32 x 88 = 2,816	8 x 88 = 704
Nr 85 d:o ............j
Skagul, kanonbåt ........................	52	3,000	230\|	11,960	14,960	35 x 52 — 1,820	42 x 52= 2,184
Säger för kusteskadern	- 1	50,880	9,000	591,090	641,970	_	-
Transport	-	175,300!	_ 1	1,851,825\|2,027,125	—	!

	kronor				V e	r k 1 i	g
Kostnad	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings-kostnader kronor	Öfrig expedilions-koslnad	Summa ut-och a frust- 1 ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel- !	Kostnad i	kronor
af anslaget till flottans ! öfningar	af anslaget tm bevärin- gens öfningar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	ningstal föi- stam vpl.	af anslaget ; till flottans öfningar \|	af anslaget till be- j vävingens öfningar
(>09,255	715,900	_	163,422.33	_	1,034,059.0 9	1,197,481.42	_	_	693,557.26	503,924.16
3,500	2,400	__									71
	1	58	4,223.08	1,061.16	61 ,547.48	65,771.10	6,551	7,485	29,648.50	36,122.06	7 2
43,890	oo,9o0
	1	57	4,488.80	1,234.15	70,346.7 0	74,830.5 0	7,798	9,283	33,i05.oo	41,725.50	73
25,720	24,200	57	2,379.0 3	941.0 3	53,673.02	56,052.0 5	5,563	5,623	26,453.42	29,599.23	74
25,100	23,740	57	1,965.0 7	968.23	55,188.93	57,154.60	5,577	5,645	26,989.3 7	30,165.23	75
590	590	—	—	—	-	-	-	-	-	-	7 6
23,020	25,880	58	3,146.74	872.37	50,597.7 0	53,744.44	5,871	6,439	24,462.87	29,291.5 7	7 7
22,910	25,990	58	3,275.51	850.5 7	49,332.7 7	52,608.28	5,946	6,544	23,744.8 7	28,863.41	73
23,400	26,520	58	3,773.34	969.17	56,211.8 8	59,985.22	6,248	6,495	28,111.59	31,873.0 3	79
12,680	9,920	57	2,169.7 5	328.0 2	18,731.40	20,901.15	3,998	2,794	11,983.0 8	8,917.47	80
12,680	9,920	57	l,806.oe	349.40	19,915.8 8	21,721.94	2,513	1,508	13,241.40	8,480.48	81
18,040	15,960	92	4,664.0 4	576.13	53,004.3 7	57,669.01	4,752	3,361	32,769.81	24,899.2 0	8 2
	1	90	2,948.si	248.5 2	22,367.0 5	25,315.86	2,876	1,526	16,114.99	9,200.3?	83
33,240	17,760
	1	90	3,884.20	322.3 6	29,012.61	32,896.8 7	2,853 1,459	21,358.2"	11,538.6 7	84
3,690	10,860	92	2,447.19	133.01	12,292.08	14,739.2 7	3,233	1,111	10,708.40	4,030.81	85
		88	1,050.54	91.43	8,045.9 6	9,096.5 0	915	159	7,671.7 5	1,424.7 5	86
		88	841.17	99.69	8,772.29	9,613.40	1,011	in	8,609.91	1,003.5 5	87
		88	843.39	91.18	8,023.53	8,866.92	926	168	7,422.80	1,444.12	88
81,990	15,610	88	1,254.0 6	107.7 8	9,484.71	10,739.3 7	913	166	9,010.4(1	1,728.9 7	89
		88	1,016.53	88.25	7,766.32	8,782.8 5	950	166	7,399.2 2	1,383.63	90
		88	1,120.43	99.34	8,742.ii	9,862.54	1,054	168	8,434.19	1,428.3 5	91
		88	956.88	96.2 4	8,469.50	9,426.38	882	168	7,847.6 0	1,578.7 3	9 2
		88	1,185.34	96.15	8,461.3 9	9,646.7 3	j 1,138	168	8,326.co	,1,320.13	93
		92	1,647.h	73.9 8	6,805.89	8,452.9 9	736	172	6,652.18	1,800.31	94
	1	92	1,101.86	89.e 7	8,249.17	9,351.03	i 736	172	7,498.6 s	1,852.3 5	95
24,960	6,240\	92	711.87	74.2''	6,826.0 4	7,537.91	1 736	171	6,040.59	1,497.3 2	96
		92	1,034.7 b	87.90	8,086.0 5	9,121.41	828	86	9,071.53	49.88	97
6,260	8,700	54	2,322.05	290.41	15,681.93	18,003.9S	11,747	1,997	8,326.33	9,677.0;	98
361,730	280,24C	—	56,255.7 2 10,242.14	\| 665,637.36	721,893.08	i —	1 -	400,994.06 320,899.01	99
1,030,985	996,14C	-	219,678.05	—	1,699,696.4:	1,919,374.50	_	—	1,094,551.32	824,823.18

Be räknad

		Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad per '' för hela expedi- *a® tionen kr. kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tioils-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar af stam- i af värn- manskap ! pliklige
	Transport	• —	175,300	—	1,851,825	2,027,125	—
	Fartyg för mineringsöfningar.
100	Eugenie, 1 ogemen t sfär ty g.............	90	5,000	270	24,300	29,300	37 x 90 = 3,330	74 x 90 = 6,660
101	Säger för mineringsöfningar	—	5,000	270	24,300	29,300	—	—
	Summa kostnader för sjöexp.	—	180,300	—	1,876,125	2,056,425	—	—
	Diverse öfningskostnader.
: 102	Fartyg i beredskap: Sköldmön och
i 103	Rån in. in.............................		—	—	i 41,350	41,350	—	—
101	Signalstationers betjänande............		—	—	20,000	20,000	—	—
1 105	Exercis- in. fl. skolor.....................		—	—	80,000	80,000	—	—
1 106	I fartygslikviderna ej uppi kostn____
! 107	Beredskapsarfvode ........................
\| 108	Skjutskolekommendering ...............
j 109	Laddöfningsapparater ..................
; no	Gnistsignalmateriel .....................				18,675	18,675	—	—
in	Reparation af stridsmål ........ .....
112	Gymnastik- och idrottsmateriel ......
113	Kammarskruf ..............................
in	Diverse kostnader ........................
	Säger för diverse öfningar	—	_ _	160,025	160,025	—	• —
	Summa	—	180,300	—	2,036,150	2,216,450	—
	1 kostnadsberäkningarna ej
	förutsatta expeditioner.
Ilo	Torpedbåten nr 1 ........................	—	—	—	—	—	_	—
116	Disa, kanonbåt .........................	—	—	—	—	—	—	—
117	Skagul, d:o ...........................	—	—	—	—	—	—	_
118	Torpedbåten nr 63 ..............	—	—	—	—	—		—
119	Säger för icke förvis, expeditioner	—	—	—	—		— ■	—
	Tillsammans	—	180,300	—	2,036,150	2,216,450	—	—

				V e	r k 1 i g
Kostnad i	kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings-kostnader \| kronor	Öfrig expeditons-kostnad	Summa ut- j Fördel-	K ostnad	i kronor
af anslaget i till lloltans öfningar	af anslaget till bevärin- gens öfningar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	och al rust- i ning ningskost- '' neder och expeditions-: kostnader gtam	stal r vpl.	af anslaget I till flottans öfningar	af anslaget; till be-läringens J öfningar
1,030,985	996,140	- ''	219,678.or,	—	l,699,696.4r>\|	1,919,374.50 —	—!	1.094,551.32	824,823.18 \|
8,990	20,310	90	4,738.88	418.72	37,684.11	42,423.2 9! 6,406;	9,020	17,821.70	24,601.59 \| 100
8,990	20,310	_	4,738.88	418.7 21	37,684.41	42,423.2 g\| — \|	— I	17,821.70	24,601.59 101
1,039,975	1,016,450	_	224,416.08	—	l,737,380.8o;	1,961,797.79 —	—	1,112,373.02	849,424.7 7 \|
									1 102
41,350		—	—	—	371.70	371.70 —	—	312.7 0	59.— I loa
20,000	—	—	—		19,131.45	19,131.45! —	—	19,131.45	— 104 1
80,000	—	—	—	—	112,475.82	112,475.8 2 —	—	112,475.S2	— 105 !
		_	—	—	86,288.08	86,288. os —	—	86,288.os	— 1 106
		_	—	—	580.-	580.- —	—	580.—	— ,107 i
		_	.-	—	600 —	600.- —	—	600.-	— 108
		_	_	—	849.20	849.20 —	—	849.2(1	— 1 109 !
\| 18,675	_	_	—	—	6,459.40	6,459.10 —	-	6,459.40	— ilo 1
		__	_	—	382.—	382.- —	—	382.—	— in
		_	_	—	502.85	502.0 5: —	—	502.85	— 112
			_	—	470.-	470.— —	—	470.-	— 113 1 I
			_	—	506.7 9	506.7 9 i —	—	506.7 9	114 i
160,025		_	_	—	228,617.29	228,617.2»\| —	—	228,558.29	59.—
1.200,000	1,016.450	—	224,416.08	1	1,965,998.15	2,190,415.08	—	1,340,931.81	\| 849,483.7 7
		5	240.51		456.51	697.05 —	_	697.05	'' j 115
_,	_	87	1,246.08	—	10,544.6 5	11,790.6 s —	—		11,790.68 ! \|
1 _	_	18	774.0 2	—	5,755.89	6,529.ii —	—	3,762.91	2,766.50 m
_	—	11	329.2 4	—	3,666.91	3,996.18 —	—	3,994.u	2-— 118
	_	1 -	2,589. so	1 —	20,423.5 2	23,013.32\| —	—	S,454ll	14,559.is j 119
1,200,000	l,016,45o\| -	227,006.73	—	1,986,421.0 7	2,213,428.10 —	—	\| 1,349,385.15	864,042.95 \|

Marinförvaltningens statistiska uppgift angående kostnaderna för
1904 års öfningar, grundad på likviderna, inkom till flottans stab den
20 september 1905 och utgjorde, vid uppgörandet i februari 1906 af
planen för sistnämnda års öfningar, underlaget för beräkningen af
öfningskostnaderna.

För underlättande af bedömandet af kostnadsberäkningarne har jag
i följande tabeller låtit sammanföra det material, som var tillgängligt
vid tiden för uppgörandet af planen för 1906 års öfningar. Härtill har
fogats kolumner, utvisande de kostnader, som de militära myndigheterna
beräknat i 1906 års öfningsplan, samt kolumner, utvisande den
verkliga kostnaden, beräknad enligt marinförvaltningens likvidsammandrag,
afgifvet hösten 1907.

Tabellen öfver dagkostnaderna är uppgjord på följande sätt. Ur
marinförvaltningens likvidsammandrag hafva uttagits för hvarje fartyg
samtliga de utgifter, hvilka enligt kung!, brefvet den 14 augusti 1903
skola utgöra föremål för fördelning mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget.
Summan häraf för hvarje fartyg har minskats med ut- och
afrustningskostnaderna, hvarefter resten dividerats med expeditionens
längd, uttryckt i dagar. Kvoten utgör dagkostnaden för fartyget under
ifrågavarande expedition. De sålunda för hvarje fartyg och expedition
erhållna dagkostnaderna hafva sammanförts gruppvis, enligt hvad som
af tabellens rubriker framgår, och medeldagkostnaden för året beräknats.

Tabell utvisande medeldagkostnaden för hvarje under nedannämnda år i
expedition deltagande slag af fartyg.

Fartygstyper		D a g k	o s t n	åder		Dagkostnacl beräknad i 1906 års öfningsplan	Verklig dag-kostnad år j 1906 beräk- j nåd enl. marinför- , valtningens likvid-samman-drag \|
1900	1901	1902	1903	1904
Pansarkryssare för kadetter ..............	—	—	—	—	—	''	—
d:o långresa ....................	—	—	—	—	—	—-	—
i kl. pansarbåt för kadetter ............	-	-	-	-	-	-	937
d:o långresa ..................	-	-	-	-	-	-	-
d:o vid stationen......i. .	-	-	-	286	256	375	268
d:o skjut- och signalskola	\|	\|		j 5831)	—	700	437
d:o förbered, bev.-öfning...	i 675	1 710	1 745	\| 633	631	700	506
d:o i eskader .................	!	1	)	1 _	681	800	985
2 kl. pansarbåt, förbered, bev.-öfning	—	-	187	—	—	-	-
d:o i eskader.................	351	-	268	-	-	-	-
3 kl. pansarbåt, förbered, bev.-öfning ..	68	—	64	—	-	—	—
d:o i eskader ..................	128	-	99	-	-	—	-
Torpedkryssare, skjut- och signalskola	-	-	—	—	—	—	—
d:o torpedskola...............	-	-	-	-	-	5802)	447®)
d:o förbered, bev.-öfning ...	1 387	464	J	233	218	250	174
d:o i eskader ................	1		1	375	351	350	339
d:o flottiljchefsfartyg ......	-	-	-	-	-	400	576
Jagare i eskader ..................	-	-	-	332	250	250	285
1 kl. torpedbåt i eskader ..................	136	139	123	127	in	125	96
2 kl. torpedbåt i eskader ..................	73	67	53	-	73	75	81
Torpedbåt för kadetter ...............	—	—	—	_	—	100	48
d:o i öfrigt .....................	-	101	-	-	-	120	88

’•) Uppgiften afse!1 endast pansarbåten Dristigheten.
2) Häri inbegripet kostnaderna för 4 torpedbåtar.

Fartygstyper	1900	Dag 1901	[ostn 1902	åder 1903	1904	Dagkostnad beräknad i 1906 års öfningsplan	Verklig dag-1 kostnad år ! 1906 beräk-nad enl. marinför-valtningens likvid-samman-drag
Undervattensbåtöfningar.....................		—	—	—	—	75		115
Mineringsöfningar ..........................	-	-	-	-	271	270		419
Kanonbåt, för kadetter ....................	_	—	—	_	—	150		U%
d:o skjut- och signalskola.........	492	398	279	—	—	200		145
d:o torpedskola........................	-	-	-	-	-	480x)		315 ■)
d:o förbered, beväringsöfning ...	—	—	—	—	-	-		—
d:o i eskader.........................	163	—	—	—	—			212
d:o med bevakningsdivision ......	-	-	-	-	-	230		290
Svensksund, för militärleder...............	_	_	_	_	_	140		182
d:o vinterbåt.............„..........	196	230	i 63	195	152	170		161
Freja, för kadetter ...........................	_	693	_	495	513	500
d:o , långresa.................................	—	—	560	474	—	500		592
Saga, för kadetter eller skeppsgossar...	557	-	539	-	-	450		429
Najaden, för skeppsgossar.................	105	112	72	81	70	\|	81
Jarramas d:o ..................	85	83	58	65	44		50
						> 215		201
Gladan d:o ..................	—	95	54	57	36		51
Falken d:o	—	42	26	20	21	1	19.
Norrköping d:o ..................		-	-	97	-	100		127
Logementsfartyg vid stationen............		—	—	270	258	450		414
d:o skjut- och signalskola	846	705	794	—	—	500		277
d:o torpedskola ............	-	715	-	-	-	-		-
Gunhild, skjut- och signalskola .........	-	-	-	99	108	140		122
Drott .............................................	175	177	132	169	151	150		112 j

'') Häri inbegripet kostnaderna för 4 torpedbåtar.

Af den förestående sammanställningen framgår, att kanonbåt och
logementsfartyg vid skjritskola ha beräknats draga väsentligt mindre
kostnader, än hvad förut varit fallet. Detta lärer, enligt hvad jag inhämtat,
bero dels af, att det förr vid skjutskolan använda logementsfartyget
Stockholm skulle utbytas mot det betydligt mindre logementsfartyget
Vanadis, dels att skjutskolan blifvit omlagd efter en helt annan
plan än tillförene, hvarigenom öfningarna till största delen förlädes till
pansarbåtarna.

Vid tiden för uppgörandet af 1906 års öfningsplan förelåg till
behandling af marinförvaltningen och chefen för flottans stab frågan om
ut- och afrustningskostnadernas öfverflyttning från öfnings- till underhållsanslaget.

I skrifvelse den 23 februari 1906 afgåfvo nyssnämnda båda myndigheter
till chefen för sjöförsvarsdepartementet förslag, att kostnaderna för
fartygs ut- och afrostning, vare sig ut- och afrustningen skedde genom
varfvets försorg eller icke, skulle, därest icke andra medel blifvit för
ändamålet särskild! anvisade, bestridas af anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll mot godtgörelse från anslaget till flottans öfningar
intill sammanlagdt högst det belopp, som utgjorde summan af de för
ifrågavarande fartyg bestämda maximibeloppen lör godtgörelse af samma
fartygs ut- och afrustningskostnader. Förslag till sådana maximibelopp
afgafs samtidigt och begärdes jämväl föreskrift för marinförvaltningen
och chefen för flottans stab, att, när omständigheterna sådant påkallade,
inkomma med förslag till ändring af det maximibelopp, som i berörda
hänseende senast blifvit bestämdt. Det af myndigheterna beräknade
maximibeloppet föreslogs att gälla från och med år 1906 och tillsvidare.

I det ungefär samtidigt med denna skrifvelse afgifna förslaget
angående 1906 års öfningar lades de sålunda fixerade beloppen till
grund för kostnadernas beräkning, ehuru de voro något lägre än de,
som af här omstående tablå framgå såsom de sannolikaste. Frågan om
ut- och afrustningskostnadernas öfverflyttning blef emellertid icke då
afgjord, utan hvilar denna fråga ännu, ehuru densamma, såsom framgår
af kapitlet om »ut- och afrustningskostnader», alltjämt kräfver sin
lösning.

Tabell utvisande ut- och afrustningskostnaderna i medeltal för hvarje
under nedannämnda är i expedition deltagande slag af fartyg.

Fartygstyper	Ut- 1900	och afrostning 1901 1902	skostn 1903	ider 1904	Ut- och utrust-nings kostnad beräknad i 1906 års öfnings-pLan.	Verklig ut- och afrustnings-kostnad 1906 beräknad enl. marinförvalt-ningens likvid-sainmandrag
1 kl. pansarbåt ........................	7,862	5,707	7,782	'' 8,236	8,510	6,800	11,475
Pansarkryssare .........................	—	—	—	—	—	—	—
2 kl. pansarbåt .....................	5,758	5,131	2,830	—	—	—	—
Torpedkryssare ....................	3,406	6,688	4,982	3,892	4,530	4,500	5,318
Kanonbåt ...............................	2,827	4,077	2,150	3,358	2,407	2,000 o. 3,000	2,932
3 kl. pansarbåt .....................	2,009	1,506	621	—	—	—	—
Jagare .................................	—	—	—	3,419	4,218	3,500	3,417
1 kl. torpedbåt i eskader ............	625	2,229	859	1,051	1,006	1,200	1,034
2 kl. torpedbåt i eskader .. ........	1,019	1,413	1,462	—	1,355	1,200	1,124
Logementsfartyg........................	8,372	8,531	5,238	7,024	6,849	5,000 o. 3,000	4,774
Skeppsg&sseöfningsfartyg............	1,118	1,284	1,179	892	1,550	1,250	1,864
1 kl. torpedbåt i öfrigt...............	.149	-	—	—	—	1,000	421
2 kl. torpedbåt i öfrigt............	1,983	6,052	216	425	179	1,000	704
Korvetten Saga .......... ............	6,526	4,443	3,379	7,270	6,097	5,000	5,988
Kor vetten Freja ........................	6,430	16,636	8,472	5,231	10,553	10,000	15,759
Chefsfartyget Drott ....................	6,518	8,616	6,026	9,449	6,807	7,500	5,757
Handminefartyget Gunhild .........	909	1,481	1,578	3,741	4,675	2,500	4,200
Fartyg för undervattensbåtöfningar	—		—	—	—	—	696

Tabell utvisande kostnader för diverse ändamål.

1900	1901	1902	1903	1904	Beräknad kostnad i 1906 års öfnings-plan	Verklig kostnad 1906 enl. marin-förvaltnin-gens likvid-s amman-drag-
I fartygslikviderna ej
upptagna kostna-
der m. m.......... 37,429. it o	43,642.6 9	37,500.8 7	55,778.12	40,484.91	41,350	86,659.7 8
Exercis- ro. fl. skolor 83,864.63	96,546.7 2	97,487.91	83,824.0 7	9.3,922.61	80,000	112,475.82
Signalstationers be-
tjänande ........... 732.34	2,604.8 2	14,561.62	12,635.58	19,476.54	20,000	19,131.45
Diverse kostnader ..1 32,937.49	52,465.9 4	6,167.3 5	2,667.31	2,887.83	18,675	10,350.2 4
Summa kronor 154,964.3 6	195,260.17	155,717.25	154,905.08	156,771.89	160,025	228,617.2 9]

En jämförelse mellan de af de militära myndigheterna beräknade
och de af marinförvaltningen sedermera uppgifna kostnaderna för 1906
års öfningar utvisar, att de totala öfningskostnaderna för stam och värnpliktige
understigit de kalkylerade med 3,021 kronor 60 öre. Tager
man emellertid hänsyn till, att i marinförvaltningens kostnadsuppgift
utgifterna för årets måldepå, 123,809 kronor 57 öre, ej medtagits, visar
sig, att årets öfningskostnader öfverstigit de kalkylerade med 120,787
kronor 97 öre.

Härvid är att märka, att korvetten Freja, som afsetts för kadetterna,
utbytts mot pansarbåten Dristigheten, hvarigenom 48,472 kronor 98 öre
mera, än som beräknats, kommit att påföras öfningsanslaget.

Om anledningen härtill har jag inhämtat yttrande af varfschefen
i Karlskrona, som i skrifvelse den 21 mars 1911 åberopar eu skrifvelse
från chefen för ingen]ördepartementet, däri anföres följande:

»Såvidt för ingenjördepartementet är bekant, var enda anledningen
till att Dristigheten utkommenderades för kadetternas öfningar år 1906 i
stället för Freja den omständigheten, att vid efter Frejas återkomst från
långresa i april 1906 verkställd undersökning af fartygets ångpannor,
dessa befunnos vara i ett sådant skick, att Freja icke ansågs kunna
utgå på anbefalld öfningsexpedition såsom ångkorvett, utan vore hänvisad
till segeln såsom enda framdrifnings- och manövermedel. Redan
den 2 mars 1904 hade chefen för ingenjördepartementet anmält, att
dessa ångpannor voro i behof af en genomgående reparation, samt den
5 augusti 1905, att de efter vissa åtgärders vidtagande kunde användas
under då anbefallda expedition •— vinterlångresan 1905—1906. Freja
hemkom från denna långresa den 22 april; undersökning af pannorna
afslutades den 8 maj och rapport om deras tillstånd afgafs omedelbart
till varfschefen, som redan samma dag till kännedom och iakttagande
delgaf chefen för ingenjördepartementet följande telegram: '' ''Klargör
ofördröjligen Dristigheten för expedition, plats skall ombord beredas
för 70 kadetter. Sjöministern.’

I enlighet med telegrammet — sedermera bekräftadt genom generalorder
den 9 maj 1906 — igångsattes ofördröjligen rustningsarbetena, som
till följd, dels af anbefalld skyndsamhet och häraf förorsakadt öfvertidsarbete,
dels af den likaledes anbefallda inredningen för kadetter, i afsevärd
grad fördyrades.

1 likhet med i min skrifvelse den 22 dennes angående ut- och
afrustningskostnaderna vid Dristighetens långresa 1906—1907 samt
Fylgias långresa 1907—1908 kan jag icke underlåta att framhålla, att
det är ingenjördepartementet fullständigt obekant, på hvilka grunder

ut- och afrustningskostnaderna för första klass pansarbåtar år 1906
beräknats till 6,800 kronor, samt anhåller i samband härmed få påpeka,
att ensamt målningsarbetena för ifrågavarande expedition med Dristigheten
uppgick till icke mindre än 6,782 kronor 52 öre, däri ej inberäknadt
kostnaden för fartygsbottnens skrapning och målning med mönja samt
annan underhållsmålning, hvilken såsom vanligt blef bestridd af anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll.))

Vidare har fördelningen af kostnaderna för skjut-, signal- och
eldareskolörna samt torpedskolan af de militära myndigheterna beräknats
efter annan norm, än som sedermera blifvit följd. Härigenom ha 47,255
kronor 40 öre mera påförts öfningsanslaget än som eljest blifvit fallet.

I detta afseende hänvisas till den underafdelning under kapitlet
»öfningsanslagets fordringar», som afhandlar vissa kostnader för skolor
ombord.

Slutligen ha i beräkningarna icke förutsatta expeditioner dragit eu
kostnad för öfningsanslaget, uppgående till 8,454 kronor 14 öre.

Expeditionen med kanonbåten Disa finnes ej i kostnadsberäkningarna
upptagen. Den ställes emellertid i utsikt i öfningsförslaget, där under
öfningar med till sjötjänst inskrifna värnpliktige föreslås, att de värnpliktige,
som, innan de inskrifvits eller öfverförts till flottans beväring,
jämlikt disciplinstadgan för krigsmakten, på grund af bestraffning blifvit
skilda från anställning vid flottans stam, skola kommenderas å de kanonbåtar,
som äro ställda till stationsbefälhafvarens förfogande. Kostnaderna
för dessa kanonbåtar ingå i beräkningarna under rubriken »fartyg i
beredskap».

Kanonbåten Skagul stod under tiden 14—31 juli till sjöministerns
förfogande i och för inspektion af rikets kustpositioner. Det vill synas
som om kostnaderna för denna expedition icke bort till hela sitt belopp
utgå från öfningsanslagen, utan åtminstone delvis anvisas att utgå
från hufvudtitelns allmänna besparingar.

Med ledning af föreliggande statistik, som utvisade en dagkostnad
för pansarbåt i eskader af omkring 700 kronor, sattes i beräkningarna
eu dagkostnad af 800 kronor. 1 stället för att väl täcka de verkliga
kostnaderna har detta belopp sedermera visat sig vara för lågt, i det
att den verkliga dagkostnaden för parisarbåt i eskader under år 1906
sprungit upp från 681 kronor år 1904 till icke mindre än 985 kronor
år 1906. Hela kusteskadern har kostat omkring 80,000 kronor mer, än
som beräknats, däraf på öfningsanslaget ungefär hälften.

Medan sålunda chefen för flottans stab och inspektören åt flottans
öfningar till sjöss beräknade ut- och afrustningskostnaderna till 50,880

kronor och öfriga expeditionskostnader till 591,090 kronor, utgjorde i
verkligheten de förra 56,255 kronor 72 öre och de senare 665,637 kronor
36 öre. Sammanlagda kostnaden kom sålunda att i stället för beräknade
641,970 kronor belöpa sig till 721,893 kronor 8 öre. Då expeditionernas
längd i det allra närmaste sammanföll med hvad som beräknats,
kom alltså dagkostnaderna att väsentligen stiga, från antagna 9,000
kronor till 10,242 kronor 14 öre.

På anhållan om delgifvande af de, på erfarenhet såsom högste
befälhafvare å eskadern grundade, synpunkter och upplysningar i öfrig!,
hvilka kunde tjäna till bedömande af de orsaker, som föranledt kostnadsberäkningarnas
öfverskridande, har viceamiralen C. O. Olsen meddelat:

»Ehuru jag icke deltagit i de beräkningar, hvilka af-chefen för
flottans stab och inspektören af flottans öfningar till sjöss våren 1906
uppgjordes i fråga om kostnaderna för samma års öfningar, synes det
mig likväl uppenbart, att såsom grand för dessa beräkningar icke kunnat
läggas några fullt exakta, af erfarenheten bestyrkta siffror, då de närmast
föregående årens fartygsräkenskaper vid denna tidpunkt väl näppeligen
voro afslutade.

Vid beräkningarnas uppgörande torde det icke heller hafva varit kändt,

att eskadern till följd af ett besök af engelska fartyg skulle blifva
beordrad att afgå från Luleå till Göteborg och därifrån åter till Stockholms
skärgård;

att kusteskadern skulle under sommarens lopp aflägga ett besök
i Kiel; och

att en stor del af öfningarna skulle förläggas till den norrländska
kusten.

De nyss angifna färderna till Göteborg och Kiel förorsakade sä
stor kolkonsumtion, att åtminstone eu tredjedel af det öfverstigande
beloppet bör kunna däraf förklaras. Och det visade sig, att såväl kolpriser
som ock priserna för förnödenheter i allmänhet voro afsevärdt
högre i de norrländska farvattnen än längre söderut, hvilket förhållande
säkerligen i icke ringa mån föranledt en ökning af de beräknade kostnaderna.
- Slutligen torde den omständigheten, att flottans koldepå i
Norrland flera gånger måste anlitas för fartygens kolning, hafva inverkat
till höjning af kostnaderna, särskildt därigenom att kostnaden för koltransporten
från förrådet till fartygen ställde sig mycket hög.»

Till grund för 1906 års kostnadsberäkningar lågo, såsom af det
föregående framgått, marinförvaltningens statistiska uppgifter angående
kostnaderna för 1904 och föregående års öfningar.

100

De förhållanden, hvilka af eskaderchefen omnämnts såsom bidragande
orsaker till ökningen af de ifrågavarande kostnaderna, hafva vid
kostnadernas bestämmande ej varit beräknade.

Att förläggandet af öfningarna till Bottenhafvet och Bottenviken
haft ett fördyrande inflytande å expeditionskostnaderna, förefaller, med
hänsyn till de i dessa trakter rådande höga varupriser, sannolikt. Såsom
framhållits i högste befälhafvarens skrifvelse medförde särskildt kolningen
genom anlitande af flottans koldepå i Norrland, på grund af höga
transportkostnader, afsevärd stegring i utgifterna. Om härtill det från
nämnda depå erhållna kolet ej varit af fullgod beskaffenhet — såsom
anledning finnes att antaga, på grund af svårigheten att tillräckligt ofta
förnya dessa stora förråd — hafva kostnaderna gifvetvis härigenom än
ytterligare fördyrats. På en undersökning af spörsmålet om kolprisernas
och kolåtgångens inflytande på öfningskostnaderna är emellertid ej tillfälle
att nu ingå, utan kommer denna fråga att närmare belysas i en
följande del af utredningen.

De i eskaderchefens skrifvelse omnämnda färderna till Göteborg
och Kiel hafva tydligen äfven förorsakat väsentliga kostnader. Hvad
särskildt färden till Göteborg beträffar, får man emellertid ej såsom
opåräknad utgift upptaga kostnaden för resan ända från Luleå till Göteborg
och åter till Stockholms skärgård. Den del af eskadern — första
divisionen — som afgick till Göteborg, återförenades nämligen i Karlskrona
med eskaderns öfriga divisioner. Det blir således egentligen endast
färden Karlskrona—Göteborg—Karlskrona, som kan komma att betraktas
såsom opåräknad kostnad.

Med tillhjälp af uppgifter om den kolkonsumtion, som fartygen
under olika hastigheter erfordra, är det möjligt att uträkna den merkostnad,
som dessa färder förorsakat. Utförandet af dessa beräkningar måste
emellertid äfvenledes uppskjutas till den följande delen af utredningen.

Här må blott påpekas, att under första divisionens färd från Saltsjöbaden,
där divisionen kolade, till Göteborg — frånsedt i enlighet med
högste befälhafvarens instruktion utfördt uthållighetsprof — medelhastigheten
utgjorde närmare 12 knop. På återvägen var farten i genomsnitt
10 knop. Och under Kielfärden uppgick medelhastigheten äfvenledes
till omkring 10 knop.

Då pansarbåtarnas s. k. ekonomiska fart blott uppgår till omkring
8 knop, är det tydligt, att kolåtgången för dessa fartyg under färderna
till Göteborg och Kiel måst medföra betydande kostnader. Öfriga i dessa
resor deltagande fartyg hafva högre ekonomisk fart än pansarbåtarna,
hvarför det framför allt — såsom äfven framgår af den förut intagna

101

tablån — blef pansarbåtarnas dagkostnader, som komrno att öfverstiga
livad som beräknats. — Den i tablån upptagna särskilt höga
kostnaden för torpedkryssaren Clas Uggla, som ej deltog i någon af
dessa resor, förklaras däraf, att detta fartyg var afdelningschefsfartyg
för torpedbåtarna och att kostnaderna för torpedbåtarna minskats i motsvarande
mån som torpedkryssarens kostnader ökats.

I de militära myndigheternas kostnadsberäkningar finnes under
rubriken »fartyg i beredskap» m. in. upptaget ett belopp af 41,350
kronor äfvensom ett belopp af 18,675 kronor för diverse utgifter.
Dessa båda poster äro afsedda att motsvara de öfningskostnader, som,
förutom kostnaderna för signalstationers betjänande och för exercism.
fl. skolor, icke tillhöra utgifterna för de särskilda expeditionerna.
Då dessa utgifter under de senaste åren uppgått till afsevärda belopp,
skall eu särskild granskning af dem sedermera företagas.

Exercis- in. fl. skolor beräknades i 1006 års öfningsplan komma
att kosta omkring 80,000 kronor, ehuru föregående erfarenhet bort påkalla
en beräkning af 100,000 kronor. Kostnaderna uppgingo i själfva
verket till 112,475 kronor 82 öre.

102

1907 års öfningar.

Enligt generalorder den 21 juni 1906 befalldes, att pansarbåten
Dristigheten och kanonbåten Svensksund skulle klargöras att utgå, den
förra i slutet af oktober på expedition till aflägsnare farvatten under
omkring 6 månader, den senare i början af november på vinterexpedition
till rikets västkust under omkring fem månader.

Vidare meddelade generalorder den 23 november 1906 föreskrift
att pansarbåtarne Tapperheten, Vasa och Thor samt logementsfartyget
Stockholm skulle rustas för att, utgörande Karlskrona beväringsafdelning,
från och med den 9 januari 1907 under omkring 3 Vä månader användas
för förberedande öfningar med Karlskrona station tilldelade värnpliktige
af 1906 års klass; att pansarbåtarne Thule, Gröta och Svea skulle rustas
för att, utgörande Stockholms beväringsafdelning, från och med samma
dag under enahanda tid användas för förberedande öfningar med Stockholms
station tilldelade värnpliktige af 1906 års klass, äfvensom att
logementsfartyget Vanadis skulle klargöras för användning vid Karlskrona
beväringsafdelning för de värnpliktiges öfningar.

För nu nämnda expeditioner synas före generalordernas utfärdande
några kostnadsberäkningar icke hafva företagits, men då sedermera
planerna för 1907 års öfningar fastställdes, blefvo kostnaderna inbegripna
i beräkningarna öfver dessa öfningar.

Marinförvaltningen inkom den 19 februari 1907 med uppgift å de
för flottans öfningar samma år tillgängliga medel:

103

Behållningen från år 1905 utgjorde ... kr. 070,138:2 3

1906 års öfningsanslag utgjorde............ „ 1,200,000: — 1,870,138: 2 3

Utgifter enligt räkenskapen år 1900 .................................... 1,-168,099: 7 6

Behållning för år 1900.............................................................. 402,038:4 7

1907 års anslag utgjorde .................................................... 1,200,000: —

Kronor 1,602,038: 4 7

Härifrån skulle emellertid dragas dels ännu icke formellt
afbörda kostnader för:

expedition med pansarbåten Dristigheten... kr. 07,410: 48
expedition med kanonbåten Svensksund ... „ 25,000: —
dels ock för vissa andra kostnader för år 1907 ,, 84,050: — 177,060: 48

så att den disponibla tillgången blefve ................. kronor 1,424,977: 9 9.

Emellertid erinrade marinförvaltningen, att ytterligare återstode
att bestrida af öfningsanslaget viss andel i från stationerna utbetalda
belopp ä tillsammans 1,157,387 kronor 91 öre. Denna andel kunde
anslås till omkring eu tredjedel eller i rundt tal 400,000 kronor. Om
dessa fråndroges berörda 1,424,977 kronor 99 öre, skulle det belopp,
som stode till förfogande, utgöra 1,024,977 kronor 99 öre.

1 skrifvelse den 23 februari 1907 afgåfVo inspektören af flottans
öfningar till sjöss och chefen för flottans stab förslag till program för
årets öfningar.

De kostnadsberäkningar, som de militära myndigheterna nu framlade,
slutade på en sammanlagd summa af 2,275,700 kronor, däraf
1,262,010 kronor beräknades komma på öfningsanslaget och 1,013,690
kronor på beväringsanslaget.

Marinförvaltningen uppgaf, att endast 1,024,977 kronor 99 öre vore
disponibla; men detta var ett nettobelopp. De militära myndigheterna hade
däremot beräknat kostnaderna brutto för hela öfningsåret, hvadan de hade
rätt att såsom tillgång upptaga jämväl de belopp, som marinförvaltningen
afdragit, nämligen 177,000. kronor 48 öre. De militära myndigheterna
hade alltså att för öfningsåret räkna med en tillgång af omkring 1,200,000
kronor. Deras kostnadsförslag slutade emellertid, som sagdt, å 1,262,010
kronor.

De synas också hafva funnit detta mindre försvarligt, hvarför de,
efter att hafva öppet påpekat, att den påräknade tillgången i anslaget
öfverskridits med 62,010 kronor, anförde, att dagkostnaden för pansarkryssaren
Fylgia äfven under försommaren beräknats till 900 kronor,
eller 100 kronor mer än för pansarbåt under kusteskader och 200
kronor mer än för pansarbåt under förberedande beväringsöfningar; att

104

om arbetena å den i förslaget inrymda kanonbåten Disas reparation
icke möjliggjorde dess rustning, kostnaderna af öfningsanslaget komme
att nedgå med omkring 8,000 kronor, samt att de siffror, som i beräkningarna
användts, vore högt tilltagna.

Ansåges kostnaderna icke desto mindre böra nedbringas, föreslogo
de militära myndigheterna följande åtgärder, hvilka synts böra komma
till användning i här nämnd ordning, nämligen:

1. utfärdande af föreskrift i instruktionen för eskader- och afdelningschefer
samt chefer å enkla fartyg, att gång med högre än ekonomisk
fart i allmänhet icke borde ifrågakomma annat än vid utförande af föreskrifna
fartprof, eller då omständigheterna eller öfningarnas natur eljes
därtill särskild! föranledde;

2. utsträckande af tiden för kusteskaderns förberedande beväringsöfningar
från 32 till 45 dagar, hvarigenom en besparing å öfningsanslaget
af omkring 30,000 kronor skulle erhållas;

3. indragning af expeditionerna med jagarna, hvilka beräknats
att utaf öfningsanslaget draga en kostnad, uppgående till omkring 31,000
kronor.

Genom generalorder den 8 mars 1907 utfärdades rustningsorder
på grundval af de militära myndigheternas förslag.

Kanonbåten Disas expedition blef i öfningsplanen inbegripen,
men fartyget kom af de skäl, som af myndigheterna anfördes, icke
att utgå.

Al de åtgärder, som af de militära myndigheterna ifrågasatts,
därest kostnaderna borde nedbringas, synas indragningen af expeditionerna
med jagarne samt föreskrifterna om den ekonomiska farten hafva
vid öfningsplanens fastställande iakttagits. Däremot utsträcktes tiden
lör kusteskaderns förberedande beväringsöfningar till endast 36 dagar
mot föreslagna 32, hvilket knappast kan betecknas såsom medförande
någon afsevärd minskning af kostnaderna.

Sedermera tillkommo genom särskilda generalorder åtskilliga extra
rustningar, lör hvilka jag skall senare utförligare redogöra. Några
kostnadsberäkningar för dessa synas icke ha verkställts.

De verkliga kostnaderna lör 1907 års expeditioner uppgifvas af
marinförvaltningen hafva uppgått till ett sammanlagdt belopp af 1,331,409
kronor 15 öre för anslaget till flottans öfningar och 774,484 kronor
59 öre lör anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar. Till sistnämnda
belopp har i efterföljande tabell för fullständighetens skull
fogats ett af marinförvaltningen icke uppgifvet belopp af 47,956

105

kronor 13 öre, utgörande år 1907 bokförda och å beväringsanslaget
afbörda kostnader för skjutskolans måldepå, så att beväringsanslagets
sammanlagda utgift blir 822,440 kronor 72 öre. Utgifterna för 1907
års expeditioner m. m. hafva alltså sammanlagdt uppgått till 2,153,849
kronor 87 öre.

Till belysning af detaljerna har jag låtit uppgöra följande sammanställning: -

106

Tablå utvisande en jämförelse mellan å ena sidan de af chefen för marinstaben och

är 1907 och å andra sidan de af marinförvaltningen

Beräknad

		Expeditionens längd i dagar	i Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad för hela per expedi- tionen kr. i kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-ti ons-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar
af stam-manskap	af värn-pliktige
	Kadettfartyg.
! '' 1	Saga, korvett.................................	13(1	5,000	450	62,550	67,550		—
	Fylgia, pansarkryssare ..................	139	6,000	900	117,000	123,000	220 x 139=30,580	83x139=11,537
3	Dristigheten (Thor) 1. kl. pansarbåt	139	8,500	800	101,200	109,700	164x139=22,796	94x139=13,066
4	Niord d:o .........	—	—		—	—	—	_
5	Skäggald, kanonbåt........................	33	1,000	150	4,950	5,950	—	-.
6	Två torpedbåtar ...........................	33	1,000	150	4,950	5,950	—	—
7	Säger för kadettfartyg	—	21,500	2,450	290,650	312,150	—	—
	Skeppsgossefartyg.
i S	Najaden ........................ ..............
9	Jarramas.......................................
		135	5,000	215	16,875	21,875	_
1 10	Gladan .....................................						•
11	Falken.........................................
12	Norrköping, logeraentsfartyg............	90	3,000	100	9,000	12,000	—	—
13	Säger för skeppsgossefartyg	—: 8,ooo	315	25,875	33,875	- 1 -
	Fartyg för undervattensbåt-
	öfningar.
14	Hajen och Rån..............................	91	1,000	75	6,825	7,825	—	—
15	Säger för underv.-båtöfn.	—	1,000		6,825	7,825		—
	Diverse fartyg.		.			-
16	Svensksund, för militärleder............	153	2,000	140	21,420	23,420	—	—
17	Drott, chefsfartyg...........................	60	7,500	150	9,000	16,500	—	—
18	Svensksund, vinterbåt.....................	136	2,500	170	23,120	25.620	—	—
19	Dristigheten, långresa.....................	184	10,000	800	147,200	157,200	—	—
20	Säger för diverse fartyg	_	22,000 1,260	200,740	222,740	—	—
	Transport		52,500	—	524,090	576,590 j	\|

107

inspektören af flottans öfningar till sjöss beräknade kostnader för flottans öfningar
uppgifna verkliga kostnaderna för samma öfningar.

				V	e r k 1 i	S
Kostnad	i kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och af- rustnings- kostnader kronor	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	. Fördel- ningstal föi-	Kostnad	i kronor
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till bevärin- gens öfningar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be-väringens öfningar
stam	vpl.
67,550		132	7,926.58	895.3 3	52,190.60	60,117.08			60,117.08		1
87,700	35,300	92	5,974.18	1.404.7 6	129,237.52	135,211.70	18,692	9,901	88,391.43	46,820.2 7	2
08,140	41,560	113	8,085.0 8	942.4 9 j	106,501.41	114,587.0 4	12,062	9,454	64,429.0 0	50,157.9 5	8 \|
—	—	25	6,144.—	774.0 4 !	19,350.0 3	25,494.0 3	3,018	1,836	15,851.61	9,643.32	4
5,950	—	21	3,795.8 8	285.9 8	6.0115.6 5	9.8< Hl.88	—	—	9,800.8 8	—	0 i
5,950	—	_	—	—	—	—	—		—	—	6 !
235,290	76,860	—	31,925.7 2	3,802.6 6	313.285.91	345,211.63	- 1 —	288,590.03	106,621.5 4	7
1		125	2,055.3 7	90.98	11.371.70	13.427.16			13,427.16		8
		125	2,155.14	63.7 2	7,964.3 8	10,119.52	___	_	10,119.5 2		9
21,875	—
		125	2,175.30	52.0 8	6.585.3 7	8,760.73	—	—	8,760.7 3	—	10
		137	1,248.0 2	38.2 0	5,246.0 6	6,494.08	—	—	6,494. os	—	11
12,000	-	73	6,171.02	105.6 8 \|	7,707.63	13,878.6 5	—	—	13,878.6 5	—	12
33,875	—	—	13,804.9 1	351.2 6	38,875.2 3	52.680.14	—	—	52,680.14	—	13
7,825		100	2,860.7 b	171.19	17,118.78	19,979.5 3			19,979.53		14
7,825	—	—	2,860.76	171.19	17,118.78	19,979.5 3	- 1 -	19.979.53	—	15
23,420		147	3,707.60	160.06	23,529.2 6	27,236.8 5			27,236.8 5		16
16,500	—	68	1,157.43	145.6 0	9,9( >0.6 2	11,058.0 6	—	—	11,058.0 5	—	17
25,620	—	131	3,544.21	148.8 4	19.498.01	23,042.82	—	—	23,042.8 2	—	18
157,200	—	175	27,402.6 6	971.00	169,941.20	197,343.8 0	—	—	197,343.8 6	—	19
222,740		-	35,811.90	1,425.6 9	222,869.6 8	258,681.68	—	—	258,681.58	—	20
499,730	76,860	-	84,403.2 8	—	592,149.6 0	676,552.8 s	—	—	569,981.34	106,621.54

108

Beräknad

		Expeditionens längd i dagar	; Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar
per dag kr.	för hela expedi-tionen kr.
af stam-manskap	\| af värn- pliktige
	Transport		52,500 —	524,090	576,590
	Beväringsaf delningar.
21	»Flaggen» ....................................	—	-	—	—	—	—	__
2 2	Svea, 1. kl. pansarbåt ............	112	)
23	Göta d:o ............	112	l 10,200	1,050	117,600	127,800	-	__
24	Thule d:o ............	112	1
25	Wasa d:o ............	115
			t 13,600	701)	80,500	94,K«i	''_
26	Tapperheten d:o ...........	115	1
;27	Thor d:o ............	36	6,800	350	12,600	19,400	—	_
1 28	Stockholm, logementsfartyg ............	115	3,000	450	48,750	51,750	—	—
2 0	Säger för beväringsafclelningar	—	33,600	2,550	259,450	293,050	—	—
	Skjut-, signal- och eldareskolor.
3 0	»Flaggen» ....................................	67	—	100	6,700	6,700
31	Oscar II, 1. kl. pansarbåt .........	68	2,720	800	54,400	57,120
3 2	Tapperheten d:o ......	67	1,360	700	46,900	48,260
33	Svea d:o ........	67	1,360	700	46,900	48,260
3 4	Oden d:o	68	2,720	700	47,600	50,320
	Thule d:o .. .	67	1,360	700	46,900	48,260
I 36	Urd, kanonbåt........................	67	3,000	200,	13,400	16,400	544 x 67=36,448	515x67=34,505
1 37	Skagul d:o ...........................	67	1,200	200	13,400	14,600
3 8	Disa d:o ..................	67	3,000	200	13,400	16,400
30	Meteor, 1. kl. torpedbåt..................j	25
40	Vind d:o ...............	25	l 1,000	100	2,500	3,500
41	Gunhild, handminefartyg ...............	67	2,500	140	9,380	11,880
42	Vanadis, logementsfartyg ...............[	67	5,000	300	20,100	25,100
43	Måldepån ..............................		—	—	—	-	—	_
44	Säger för skjut-, sign.- o. eld -skolor!	—1	25,220\| 4,840	321,58o\|	346,80o\|	—	_
	Transport	—	111,320	— 1,105,120 1,216,440j	—	—

109

				V	e r k 1 i	§				!
Kostnad	i kronor	X <x>		Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	Fördel-	Kostnad	. kronor
1			Ut- och af-			och afrust-	ningstal
1 af anslaget till	af anslaget	0,0 p p-C1Q ®	rustnings-	per	för hela	ningskost-nader och	för	af anslaget	af anslaget till be-
till	n in	kostnader	dag	expeditionen	expeditions- kostnader			till llottans
				väringens
flottans	bevärin-					stam	vpl.	öfningar
öfningar	gens öfningar	CfQ	kronor	kr.	kr.		öfningar
499.730	76,860		84,403.28	-	592,149.00	676,552.8 8	- !	_	569,981.34	106,621.5 4
		109		40.0 2	4,427.5 0	4,427.5 0				4,427.5 0	21
		109	3,263.30	224.0 2	24,484.3 6	27,747.66	—	—	—	27,747.6 6	2 2
—	127,800	109	3,194. u	250.2»	27,280.90	30,475.io	—	—	—	30,475.10	23
		109	2,627.0 7	268.2 o	29,240.—	31,867.0 7	—	—	28.80	31,838.2 7
	94,100	102	9,485.50	237.7 7	24,252.11	33,737.9 4	—	—	—	33,737.04	-5
	102	10,712.3 9	267.03	27,237.10	37,949.19	—	—	—	37,949.19	26 ■
—	19,400	35	1,291.5»	210.09	7,374.02	8,665. no	—	—	-	8,665.6 0	iy
1 -	51,750	it t	5,118.05	263.84	80,077.7 2	35,195.7 7	—	—	—	35,195.7 7	2 8 !
_	293,050	—	35,692.03	1,763.11	174,374.10	210,066.13	—	—	28.80	210.037.33	29
		68	3,109.15	591.7 0	40,235.81	43,344.99	10,210	4,625	29,831.64	13,513.3 5	BO 31 32
		68	2,035. »3	410.22	27,895.03	29,930.8 5	10,785	2,441	24,413.6 0	5,517.2 5	8 3
		69	4,601.0 2	412.2 5	28,445.2 5	33,049.2 7	10,549	2,953	25,821.12	7,228.15	31
		68	1,638.9 0	412.01	28,057.2 8	29,696.18	10,390	3,734	21,820.5 9	7,875.50	35
174,600	172,200	6i>	4,425.15	122.7 0	8,102.2 8	12,527.73	1,824	2,741	5,005.63	7,522. i o	36
		67	1,610.03	161.0!	10,833.11	12,443.11	1,881	2,528	5,319.7 7	7,123.3 7	3 7
		24	112.10	65.01	1,560.3 G	1,672.76	—	—	1,672.7 6	—	3 9 i
		24	147.03	73. u	1,761.49	1,908.5 2	—	—	1,908.5 2	—	40
		65	2,907.03	170.11	11,057.3 2	13,964.3 5	2,206	6	13,964.8 5	—	41
		68	5,804.5 7	377.71	25,690.0 5	31,494.6 2	5,523	7,591	13,255.96	18,238.6 6	42
_	—	68	—	1,970.5	133,997.03	133,997.05	—	—	86,040.90	47,956.13*	13
174.600	172,200	1 -	26,394.10	4,768.0 317,635.01	344,029.11	—	—	229,054.84	° ce b- <Ji\	44
674,330	542,110	! -	146,489.71	—	1,084,158.71	1,230,648.15	—	—	i 799,014.08	431,633.17

*) Beloppet 47,956:13 återfinnes ej i marinförvaltningens uppgift, men har här för fullständighetens skull upptagits.

Beräknad

		Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedit tionskostnad	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning: beräknas nedanstående
per dag kr.	för hela expedi-tionen kr.	antal man af stam-manskap	och dagar af värn-pliktige
	Transport	—	111,321	—	1,105,120 1,216,440
	Torpedskola.
Jo	Glas Uggla torpedkryssare...	57	1,800	301	17,100	18,900
40	Örnen d:o	57	1,800	300	17,100	18,900
4 7	Skäggald (Jacob Bagge d:o)	57	1,200	150	8,550	9,750	116x57=6,612	60 x 57=3,420
48	Åtta 1 kl. torpedbåtar .................	57	4,000	640	34,480	38,480
49	Fyra 2 kl. d:o .................	57	2,000	200	11,400	13,400
50	Nr 75, 2 kl. torpedbåt ..................	—	—	—	—	—	—	—
Öl	Nr 77 d:o ..................	—	—	—	—	—	—	—
52	Säger för torpedskola,	—	10,800	1,590	88,630 99,430	—	_
	Förberedande beväringsöfningar.
53	»Flaggen» ....................................	32	—	100	3,200	3,200	—	—
54	Oscar II, 1 kl. pansarbåt ............	32	1,360	800	25,600	26,960	—	—
55	Tapperheten d:o ............	32	680	700	22,400	23,080	—	—
50	Svea d:o ............	32	680	7< >0	22,400	23,080	—	—
:,7	Oden d:o ............	32	1,360	700	22,400	23,760	—	—
58	Tliule d:o ............	32	680	700	22,400	23,080	—	—
59	Örnen, torpedkryssare ..................	32	900	300	9,600	lo. 500	—	—
60	Skagul, kanonbåt ........................	32	600	200	6,400	7,000	—	—
61	Thordön, 2 kl. pnnsarbåt ...............	49	2,000	250	12,250	14,250	—	—
62	Tirfing d:o ...............	49	2,000	250	12,250	14,250	—	—
03	Säger för förber. bevär.-öfningar	—	10,260	4,700	158,900	169,160	—	—
	Kusteskadern.
0 4	»Flaggen» ....................................	59 i	—	100	5,900	5,900	863x59=50,917	794 x 59=46,846
6 5	Oscar II, 1 kl. pansarbåt ............	59	2,720	800	47,200	49,920	126x59=7,434	147 x 59=8,673
6 0	Tapperbeten d:o .........	59	1,360	800	47,200	48,560	125 x 59=7,375	125 x 59=7,375
67		BO		^0	1,200	1,200	338 x 60—20,280	321x60—19,260
68	Svea, 1 kl. pansarbåt.....................	59	1,360	800	47,200	48,560	108 x 59=6,372	112x59=6,608
6 9	Oden d:o .....................	59	2,720	8(10	47,200	49.920	122x59=7,198	97 x 59=5,72.3
	Transport	—	8,160	3,320	195,900	204,060	—	—

Verklig

Kostnad	kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och af-rustnings-kostnader kronor	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel- ningstal för	Kostnad	i kronor	45 46 47 4S 49 50 51
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till bevärin- gens öfningar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be-väringens öfningar
stam	vpl.
674,830	542,110	—	146,489.71	—	1,084,158.71	1,230,648.45	—	—	799,014.98	431,633.47
65,090	34,340	59 53 53 5 5	3,819.81 2,175. it 3,198.10 528.0 4 554.33	629.41 451.il 356.41	37,135.11 23,924.83 18,891.10 1,014.7 8 715.34	40.955.2 2 26.100.3 0 22,089.5 0 1,542.82 1,269.8 7	5,502 2,767 3,433	1,092 1,132 1,124	34,172.8 2 18,522.58 16,641.io 1,542.82 1,269.8 7	6,782. i o 7,577.7 2 5,448. i)i
65,090	34,340	-	10,276.2 7,	1,437.26	81,681.5 2	91,957.7 7	—	—	72,149.19	19,808.5 8	52
1	3,200										58
—	26,960	37	4,870.23	546.04	20,203.50	25,073.7 3	—	—	—	25,073.7 8	54
—	23,080	36	2,038.8 0	525.08	18,902.9 5	20,941.7 5	—	—	—	20,941.7 5	55
—	23,080	36	1,077.79	462.86	16,662.91	17,740.7 0	—	—	—	17,740.70	56
	23,760	36	3,019.03	476.2 7	17,145.8 9	20,164.92	—	—	—	20,164.9?	5 7
—	23,080	36	867.0 2	631.58	22,736.9 2	23,604.5 i	—	—	—	23,604.51	58
i _	10,500	35	1,706.2 5	265.55	9,294.8 i	11,000.56	—	_	—	11,000.5 6	59
—	7,000	88	2,114.eo	206.7 4	18,193.21	20,307.8 7	—	—	—	20,307.8 7	60
j -	14,250	47	2,211.91	241.70	11,359.99	13,571.98	—	_	—	13,571.93	61
—	14,250	45	3,122.78	212.0 4	9,568.83	12,691.41	—		—	12,691.11	■ 62
—	169,160	—	21,028.9 0	3,568.40 144,068.51	165,097.11	—	—	—	165,097.11	i 63
3,070	2,830										64
22,28C	27,640	53	6,453.06	1,236.4 7	65,533.0 5	71,986.11	6,660	7,841	33,050.2 9	38,935.8 2	\| 6 5
22,80(	25,760	52	2,701.io	733.7 6	38,155.56	40,856.96	—	—	18,869.9 7	21,986.9!	66
610	590		—	—	—	—	—	—	—	—	6 7
23,191	25,370	54	1,616.6 9	770.31	41,597.0 6	43,213.7 5	5,651	5,805	21,323.08	21,890.7 2	j 68
26,220	23,700	52	4,000.21	825.16	42,908.21	46,908.12	5,648	5,23b	24,342.01	22,566.8 8	6f
98,17o\| 105,89o] —	; 14,771.3e	3,565.7 0	188,193. Rf	202,965.2	—	—	97,585.8	105,379.91

112

Beräknad

	I	Expeditionens längd i dagar	1 Ut- och afrustnings- kostnader kronor -	Öfrig expedi-tionskostnad	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar
per dag kr.	för hela expedi-tionen kr.
af stam-manskap	af värn-pliktige
	Transport	—	8,160	3,320	195,900	204,060	_	_
■ 70	Thule, 1. kl. pansarbåt ..................	59	1,360	800	47,200	48,560	108 x 59=6,372	112x59=6,608
1 71	Örnen, torpedkryssare...................	59	2,700	350	20,650	23,350	42 x 59=2,478	36 x 59=2,124
7 2	Mode, jagare.................................	881	7,000	500	44,000	51,000	62 x 88=5,456	36x88=3,168
73	Magne, d:o .................................	88\|
I 74	Skagul, kanonbåt...........................	85	1,200	200	17,000	18,200	23 x 85=1,955	42 x 85=3,570
! 7 5	Glas Uggla, torpedkryssare ............	85	2,700	400	34,000	36,700	47 x 85=3,995	40 x 85=3,400
7 6	Blixt t. kl. torpedbåt...
1 7 7	Meteor d:o
j 7 8	Orkan d:o
i 79	Vind d.o
'' SO	Virgo d:o	.88	10.800	1,000	88,000	98,800	99x88=8,712	18x88=1,584
i 81	Mira d:o
82	Orion do
S3	Sirius d:o
i 84	Eu 1. kl. torpedbåt........................
85	Säger för kusteskadern	—	33,920	6,570	446,750	480,670	—	_
	Karlskronaafdelningen.
86	Thordön, 2. kl. pansarbåt...............	-It	2,000	300	12,300	14,300	42x41=1,722	48x41=1,968
87	Tirfing d:o ..............	41	2,000	300	12,300	14,300	42x41=1,722	48x41=1,968
1 88	Urd, kanonbåt ..............................	85	1,200	200	17,000	18,200	35 x 85=2,975	36 x 85=3,060
89	Nr 1, 2 kl. torpedbåt .................
90	Nr 2 d:o ..................
j 91	Nr 8 d:o ..................	87	9.600	600	52,200	61,800	32 x 87=2,784	8 x 87=696
! 9 2	Nr 4 d:o ................
93	Fyra torpedbåtar ........................
94	Säger för Karlskronaafdelningen	—	14,800	1,400	93,800	108,600	—	—
	Fartyg för mineringsöfnängar.
95	Edda, handminefartyg.....................	91	5,000	400	36,400	41,400	98x91=8,918	108x91=9,828
96	Säger för mineringsöfningar		5,000	400	36,400	41,400''	-	—
	Summa kostnader för sjöexp.		186,100	—	1 929,600 2,115,70o\|	__	—
	Transport	-	186,100	—	1,929,600 2,115,700		—

113

				V	e r k 1 i	O’ O
Ko stnad	i kronor	K X CD Cb	Ut- och af-	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	. Fördel-	Kostnad	kronor	70 71 72 73 71 7 5 76 7 7 7 8 79 8 0 81 82 83 SI
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till beväri ii-gens öfningar	itionens längd i dagar	rustnings- kostnader kr.	per dag kr.	för hela expedi-tionen kr.	ningstal för stam ; vpl.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be-väringens öfningar
98,170 23,190 12,350 31,130 6,190 19,570 82,930	105,890 25,370 11,000 19.870 12,010 17,130 15.870	54 54 75 73 73 73 75 75 75 75 75	14,771.80 1,301.52 2,303.44 4,855.«9 403,9 2 341.90 738.50 459.46 608.8 2 485.0 9 716.17 905.6 7	3,565.7» 784.11 293.3 9 596.60 124.6 2 132.52 160.16 181.2 9 116.00 131.12 107.57 111.40	188,193.ss 42,341.93 15,843.11 44,745.2 0 9,097.66 9,674.03 11,691.81 13,596.6 0 8,700.23 9,833.7 7 8,067.41 8,354.86	202,965.24 43,643.4 5 18,146.55 49,600.89 9.501.58 10,015.93 12,430.3 7 14,056.06 9,309.05 10,318.86 8.783.58 9,260.53	5,489 2,765 3,922 825 825 825 825	5,810 1,625 2,851 102 102 102 102	97.585.3 3 21,222.51 11,429.43 ~ 28,722.13 9,501.58 10,015.93 12.430.3 7 14,056.06 8,284.76 9,183.45 7,817.io 8,241.56	105,379.9 i 22,420.94 6,717.12 20,878.7 6 1,024.2 9 1,135.41 966.48 1,018.9 7
278,530	207,140	—	27,891.6 0	6,304.18	370,140.49	398,032.09	-	—	238,490.21	159,541.88	So
6.470	7,830	42	1,976.63	365.73	15,360.88	17,337.51	1,743	1,934	8,218.43	9,119.0 s	86
6,470	7,830	41	2,790.3 s	359.39	14,735.03	17,525.41	1,698	1,723	8,698.66	8 826.75	8 7
8,680	9,520	—	—	—	—	—	—	—	—	—	88
		75	543.S2	82.9 2	6,219.30	6,763.12	673	75	6,085 —	678.12	89
		75	858.6 5	81.74	6,130.91	6.989.56	670	75	6,285.» 1	703.6 5
49,170	12,630
		75	629.li	82.5 8	6,198.57	6,822.68	673	75	6,138.58	684.10	91 1
		75	541.84	90.25	6,768.8 6	7,310.7 0	750	75	6,646.0 9	664.61	92 93 j
70,790	37,810	—	7,340.43	1,062.61	55,408.55	62,748.98	-	_	42,072.67	20,676.31	91
18,270	1 23,130	88	6.961.05	428.16	37,678.58	44,640.23	9,676	; 13,109	18.957.16	25,683.0 7	95
18,270	\| 23,130		6,961.6ö\| 428.16	37,678.58	44,640.23	—		18,957.16	25,683.0 7
1,102,0101,013,690	—	219,988.54	—	1,773,136.3 9	\| 1,993,124.93) —	! -	! 1.170,684.21	\| 822,440.7 2
1,102,010 1,013,690		219,988.54	—	1,773,136.3	1,993,124.91	—	[ -	11,170,684.21	822,440.72

114

Beräknad

		Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig tions per dag kr.	expedit kostnad för hela expedi-tionen kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar
af stam-manskap	af värn-pliktige
	Transport	_	188,100		1,929,600	2,115,700
	Diverse öfningskostnader.
97	Fartyg i beredskap: Sköldmön, Kåre
	in. in........................................	—	—	—	40,000	40,000	—	—
98	Signalstationers betjänande ............	—	—	—	20,000	20,000	—	—
99	Exercis m. fl. skolor .....................	—	—	—	80,000	80,000	—	—
100	Underhåll af skjutfält ..................
101	Beredskapsarfvode ........................
102	Riktöfningsapparater .....................	V _			20,000	20,000
108	Stenkol .......................................
104:	Reparation af kabel .....................
105	Diverse kostnader ........................
100	Säger för diverse öfningskostn.	—		—	160,000	160,000	—
	Summa	— 1 186,100	—	2,089,600	2,275,700	--	—
	1 kostnadsberäkningarna ej förut-
	satta expeditioner.
107	Skagul, kanonbåt...........................	—	—	—	—	—	—	—
10 8	Oscar II, 1 kl. pansarbåt ...............	—	—	-	—	—	—	—
109	Fylgia, pansarkryssare ..................	—	—	—	—	—		—
no	Urd, kanonbåt ..............................	—	—		—		—	—
11 1	d:o d:o ........................	—	—	—	—	—		_
112	Säger för ej förutsatta expeditioner	—		—	—	—	—
	Tillsammans	—	186,100	—	2,089,600 2,275,700	—	—

115

					V t	r k	1 i g
Kostnad	i kronoi	Expeditionens längd i dagar	Ut- och af-rus tnings-kostnader kronor	j Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel- ningstal för	Kostnad	i kronor
af anslaget till floitans öfningar	af anslagel till ! bevärin-gens 1 öfningar	per dag kr.	för hela expeditonen kr.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be-väringens öfningar
stam	vpk
11,102,010] 1,013,690		219,988.51		1,773,136.39	1,993,124.93			1,170,684.21	822,440.7 2
j 40,000					784.83	784.8 3			784.83		97
20,000	—	—	—	—	19,448.s 7	19,448.8 7	—	—	19,448.8 7	_	98
80,000	—	—	—	—	94,679.54	94,679.5 4	—	—	94,679.5 4	--	99
		—	—	—	1,010.05	1,010.05	~	—	1,010.05	—	100
		—	—	—	615.—	615.—		—	615.—	—	101
20,000	—	—	—	—	3,343, is	3,343.48		—	3,343.48	—	102
		—	—	—	1,995.06	1,995.06	—	—	1,995.06	:-	103
		—	—	—	610.85	610.85	—	—	610.S5	_	101
		-	—	—	255.55	255.5 5	—	—	255.55		105
160.000	—	—			122,743.23	122,743.23	_	_	*) 122.743.23		106
1,262,0101,013,690		219,988.54		1,895,879.6 2	2,115,868.16	—	- *)	1,293,427.44	822,440.7 2
		2	48.06		382.99	431.05			431.06		107
—	—	22	201.75	—	14,580.13	14,781.88	—	—	14,781.88	_	108
—	—	10	278.01	—	20,794.60	21,073.21	—	—	21,073.21	—	109
—	—	7	—	—	1,422.42	1,422.4 2	—	—	1,422.42	—	no
—	—	3	—		273.15 1	273.15	—	—	273.15		1J 1
—	—	—	528.4 2	—	37,453.2 9	37,981.71	— 1 —	87,981.71	—	112
1,262,010 1,013,690	“ J	220,516.96 \|	—	1,933,332.91 \|	2,153,849.8 7	- 1 - *)	1,331,409.15	822,440.7 2

<len

*) Detta belopp bör i verkligheten ökas med 63,005 kronor 94
statistiska sammanställningen af likviderna uteglömdt belopp.

öre, utgörande ett af marinförvaltningen vid

lid

Marinförvaltningens likvidsammandrag öfver kostnaderna för 1905
års öfningar inkom till flottans stab den 28 december 1906 och utgjorde
vid uppgörandet af öfningsplanen för år 1907 den senast tillgängliga
uppgiften å verkliga kostnaden för öfningarna.

Följande tabeller utvisa ett sammandrag af det material, som var
tillgängligt vid tiden för bestämmandet af kostnaderna, äfvensom de
kostnader, som af de militära myndigheterna beräknats i 1907 års öfningsplan.
Den sista kolumnen utvisar de belopp, hvartill kostnaderna sedermera
befunnits hafva uppgått, beräknade på grundvalen af marinförvaltningens
likvidsammandrag för år 1907.

Tabellen öfver dagkostnaderna är uppgjord på följande sätt. Ur
marinförvaltningens likvidsammandrag har uttagits för hvarje fartyg
summan af de utgifter — ut- och afrustningskostnaderna undantagna —
hvilka enligt kungl. brefvet den 14 augusti 1903 skola utgöra föremål
för fördelning mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget. Denna
summa, dividerad med expeditionens längd, uttryckt i dagar, utgör dagkostnaden
för fartyget under ifrågavarande expedition. De sålunda för
hvarje fartyg och expedition erhållna dagkostnaderna hafva sammanförts
gruppvis, enligt hvad som af tabellens rubriker framgår, och medeldagkostnaden
för året beräknats.

117

Tabell utvisande medeldagkostnaden för hvarje under nedannämnda år i expedition

deltagande slag af fartyg.

Fartygstyper		Dagkostnad	e r		Dagkostnad beräknad i 1907 års öfningsplan	Verklig dag-kostnad 1907 beräknad enl. marin-förvaltnin-gens likvid-sammandrag
1900	1901	1902	1903	1904	1905
Pansarkryssare för kadetter ...............1			_				900	1,405
d:o långresa .....................!	—	—	—	—	—	—	—	—
1 kl. pansarbåt för kadetter ...............!	-	_	_ \|	__	_	_	800	858
d:o långresa .....................''	— \|	—	—	—	—	—	800	971
d o vid stationen...............	—	—	—	286	256	oc OI	350	250
								(949)>)
d:o skjut- och signalskola...	1	1	)	j 583	—	—	800 o. 700	457
d:o förbered, bev. öfning ...	675	V 710	745	'' 633	631	—	800 o. 700	528
d:o i eskader ..................	1	1	•	1	681	700	800	870
2 kl. pansarbåt, förbered, bev. öfning ...	_	_	OO -4	_	_	181	250	227
d:o i eskader ..................	351	—	268	—	—	318	300	362
3 kl. pansarbåt, förbered, bev. öfning ...	68	—	64	_	__	68	—	—
d:o i eskader ..................	128	—	99	—	—	108	—	—
i Torpedkryssare, skjut- och signalskola	—	—	—	—	—	406	—	—
d:o torpedskola ...............	—	—	—	—	—	583	580 2)	479 2)
d:o förbered, bev. öfning ...	1			1 233	218		300	265
	i 387	464		J
d:o i eskader ..................				\| 375	351	472	350	293
d:o flottiljchefsfartyg.........	—	—	—	—	—	—	400	597
Jagare i eskader.................................		—	—	332	250	245	25( l	—
[ 1 kl. torpedbåt i eskader.....................	136	139	123	127	111	99	125	133
2 kl. torpedbåt i eskader.....................	73	67	53	—	73	50	75	—
Torpedbåt för kadetter........................	—	—	—	—	—	—	75	—
d:o i .''Ifrigt ..............................		101	—	—	—	—	—	69
Undervattensbåtöfningar ......................		—	—	—	—	170	75	171

) Den öfre siffran = om måldepåns kostnader fördelas å endast pansarbåtarna. Den undre excl. måldepå.
’) Häri inbegripet 4 torpedbåtar.

118

Fartygstyper	Dagkostnader	Dagkostnad beräknad i 1907 års öfningsplan	Verklig dag-kostnad 1907 beräknad enl. marin-förvaltnin-gens likvid-sammandrag
1900	1901	1902	1903	1904	1905
Mineringsöfningar .............................	—	—	—	—	271	336	400 -		428
Kanonbåt, för kadetter........................	_	_	—	_	•_	179	150		286
d:o skjut- och signalskola .........	492	398	279	—	—	268	200		142
d:o torpedskola ........................	—	—	—	—	—	234	430 ‘)		—
d:o förbered, bev.-öfning ............	—	—	—	—	—	—	200		206
d o i eskader ..........................	163	—	—	—	—	136	200		—
d:o med bevakningsdivision .....	—	—	—	—	—	224	—		—
Svensksund, för militärleder ............	_	—	_	_	_	165	140		160
d:o vinterbåt ............... . ......	196	230	163	195	152	141	170		149
Freja, för kadelter..............................	—	693	—	495	513	567	_		_
d:o långresa...............................	—	—	560	474	—	467	_		—
Saga, för kadetter eller skeppsgossar ...	557	—	539	—	—	470	450		395
Najaden, för skeppsgossar ......... ........	105	112	72	81	70	80	1	91
Jarramas d:o .................	85	83	58	65	44	42		64
							V 215		246
Gladan d:o ..................	—	95	54	57	36	35		53
Falken d:o ..................	—	42	26	20	21	23		38
Norrköping eko ..................	—	—	—	97	—	101	100		106
Logementsfartyg vid stationen ............	—	—	—	270	258	'' 279	450		264
d:o skjut- och signalskola	846	705	794	--	—	—	300		378
d:o torpedskola ...............	—	715	—	—	—	—	—		—
Gunhild, skjut- och signalskola............	-	—	—	99	108	99	140		170
Drott................................................	175	177	132	169	151	141	150		146

'') Häri inbegripet 4 torpedbåtar.

11.9

Af ofvanstående sammanställning synes framgå, att de dagkostnader,
Indika lagts till grund för 1907 års öfningsplan, med hänsyn till
föregående erfarenhet i allmänhet varit motiverade. Till frågan om
undervattensbåtöfningarnas dagkostnad återkommer jag här nedan och
till frågan om Fylgias i annat sammanhang.

Till grund för ut- och afrustningskostnadernas beräkning hade
fortfarande lagts den beräkning öfver maximibeloppen, för hvilken jag i
samband med 1906 års öfningar redogjort.

Tabell utvisande ut- och afrustningskostnaderna i medeltal för hvarje under
nedannämnda år i expedition deltagande slag af fartyg.

Fartygstyper	Ut- och afrustningskostnader:	Ut- och afru&t-ningskostnad beräknad i 1907 års öfnings-plan	Verklig ut- och afrustnings-kostnacl 1907 beräknad enl. marinförvalt-ningens likvid-sammandrag j
1900	1901	1902	1903	1904	1905
it kl. pansarbåt .................................	7.862	5,707	7,782	8,236	8,510	6,213	6,800 o. 10,000	10,140
Pansarkryssare ................................	-	-	-	-	-	_	6,000	6,253
2 kl. pansarbåt ................................	5,758	5,131	2,830	-	-	3,709	4,000	5,051
Torpedkryssare .................................	3,406	6,688	4,982	3,892	4,530	3,234 4,500 o. 5,400	6,020
1 Kanonbåt....................................... ..	2,827	4,077	2,150	3,358	2,407	2,202	2,000 o. 3,000	3,839
3 kl. pansarbåt .................................	2,009	1,506	621	-	-	807	-	-
.Jagare ............................................	-	-	-	3,419	4,218	613	-	-
j 1 kl. torpedbåt i eskader.....................	625	2,229	859	1,051	1,006	780	1,200	582
2 kl. torpedbåt i eskader.....................	1,019	1,413	1,462	-	1,355	613	1,200	643
Logementsfartyg................................	8,372!	8,531	5,238	7,024	6,849	2,770	3,000 o. 5,000	5,461
Skeppsgosseöfningsfartyg.....................	1,118	1,284	1,179	892	1,550	1,799	1,250	1,908
\| 1 kl. torpedbåt i öfrig!........................	149	-	-	-		-	500	400
i 2 kl. torpedbåt i öfrigt .......................	1,983	6,052	216	425	179	142	500	541
\| Korvetten Saga .................................	6,526	4,443	3,379	7,27<	6,097	13,289	5,000	7,927
j Korvetten Freja .................................	6,430	16,636	8,472	5,231	10,553	6,960	—	—
Chefsfartyget Drott ...........................	6,518	8,616	6,026	9,449	6,807	6,363	7,500	1,157
j Handminefartyget Gunhild ..................	909	1,481	1,578	3,741	4,675	1,661	2,500	2,907
Fartyg för undervattensbåtöfningar ......	-	-	-	—	-	597	1,000	2,861

120

Tabell utvisande kostnader för diverse ändamål.

	1900	1901	1902	1903	1904	1905	Beräknad kostnad i 1907 års öfnings-plan	Verklig kostnad 1907 enl. marin-förvaltnin-gens likvid-samman-drag ''
I fartygslikviderna ej upptagna kostnader m. m...................		43,642.09	37,500.3 7	55,778.12	40,484.91	76,801.06	40,000	- *)
Exercis- m. fl. skolor Signalstationers be-	83,864.63	96,546.7 2	97,487.91	83,824.0 7	93,922.61	108,633.23	80,000	94,679.54
tjänande ............	732.34	2,604.82	14,561.6 2	12,635.38	19,476.54	16,259.03	20,000	19,448.8 7
Diverse kostnader ...	32,937.49	52,465.94	6,167.3 5	2,667.31	2,887.sa	2,685.0 5	20,000	7,829.99
Summa kronor	154,964.36	195,260.17	155,717.2:,	154.905.08	156,771.89	204,378.3 7	160,000	]2],958.4u

De totala ofningskostnaderna för stam och värnpliktige ha år 1907
understigit de beräknade och detta till ett belopp af 121,850 kronor 13
öre men, om man, såsom riktigt är, tager hänsyn till de i noten å denna
sida omlörmälda kronor 63,005: 9 4, äfvensom till att de af marinförvaltningen
uppgifna kostnaderna för måldepån öfverstiga de verkliga
med 18,307 kronor 82 öre, beroende på omständigheter, som vid behandlingen
af måldepån närmare angifvas, sjunker beloppet till 77,152
kronor 1 öre.

Kostnaderna ha emellertid fördelat sig på de båda anslagen på
annat sätt än som i öfningsplanen förutsatts. På öfningsanslaget hade
beräknats komma 1,262,010 kronor, men i verkligheten utgick af detta
anslag ett belopp af 1,331,409 kronor 15 öre eller 69,399 kronor 15
mer än som beräknats, under det att af beväringsansiaget beräknats
utgå 1,013,690 kronor och utgick 822,440 kronor 72 öre eller 191,249
kronor 28 öre mindre än som beräknats.

I öfrigt är att märka, att afsevärda inskränkningar blifvit gjorda
i de föreslagna öfningarna, hvadan kostnaderna eljest blifvit betydligt
högre.

En granskning af förestående tabeller gifver följande vid handen.

Kadettfartygens ut- och afrustningskostnader hafva varit 10,000
kronor högre än som beräknats. Härvid är att märka, att i stället

*) Det belopp, som här bort förekomma, 63,005: in, saknas i marinförvaltningens statistiska
sanna anställning.

121

•för en expedition med pansarkryssaren Fylgia om 139 dagar hafva
utförts en med Fylgia om 92 dagar och en med pansarbåten Niord om
25. Ut- och afrustningskostnaderna för dessa båda fartyg uppgingo
till omkring 12,000 kronor mot för ensamt Fylgia beräknade 6,000.
Dagkostnaderna för det nya fartyget Fylgia hade i brist på tillförlitliga
uppgifter beräknats till 100 kronor högre än de, som beräknats för en
pansarbåt i kusteskadern, eller till 900 kronor. I verkligheten uppgick
kostnaden till 1,400 kronor om dagen. Pansarbåten Dristigheten visade
sig också väsentligt dyrare än som beräknats, under det att korvetten
Saga biel* icke obetydligt billigare än som antagits. På grund af att
expeditionernas längd något afkortades i jämförelse med hvad som beräknats,
och på grund af att vid kostnadernas fördelning en mindre
del fallit på öfningsanslaget, än som förutsatts, så ha utgifterna å
öfningsanslaget för samtliga kadettfartyg kommit att tämligen nära
öfverensstämma med de beräknade. 1 kostnaderna för Skäggald torde
ligga de två torpedbåtarnas.

Skeppsgossefartygens ut- och afrustningskostnader ha öfverstigit
de beräknade med omkring 6,000 kronor. Samtliga expeditionskostnaderna
hafva öfverstigit de beräknade med 19,000 kronor.

Undervattensbåtöfningarnas kostnad öfversteg beräkningarna med

12,000 kronor. Dagkostnaden antogs blifva 75 kronor, men besteg sigi
verkligheten till 171 kronor 19 öre. Under 1905 hade dagkostnaden
för undervattensbåtöfningarna uppgått till 170 kronor.

Om anledningen till att dagkostnaden för undervattensbåtöfningarna
under år 1905 ej beräknades till högre belopp än 75 kronor har jag
från chefen för marinstaben begärt och erhållit det meddelande, att
enär 1905 var det första år, under hvilket expeditioner med undervattensbåt
företagits inom svenska flottan, saknades uppgifter, hvarpå
beräkning af dagkostnad för ett dylikt fartyg kunde baseras. Då eu
öfverslagsberäkning gaf vid handen, att 75 kronor per dag för Hajen
och dess depåfartyg Rån borde vara sannolik, upptogs i kostnadsberäkningen
detta belopp såsom dagkostnad, och infördes vid fariygets
namn anteckningen »förslagsvis» för att angifva, att kostnaden var
endast approximativ. Som emellertid, enligt kostnadsberäkningarna för
år 1905, utgifterna för öfningarna antogos komma att med 197,743
kronor understiga de enligt marinförvaltningens uppgift härför tillgängliga
medlen, ansågs ingen risk föreligga att, äfven om nämnda dagko
stnadssiffr a skulle visa sig för låg, öfningsanslaget därigenom skulle
komma att öfverskridas. Uppgift å verkliga kostnaderna för år 1905
kom staben tillhanda först i december 1906, därvid det visade sig, att

122

meraomnämnda dagkostnad betydligt öfversteg den beräknade. En af''*
de väsentligaste anledningarne härtill torde varit, att öfningarna, indika
vid planläggningen afsågos äga rum i Stockholms skärgård i närheten
af flottans station, på grund af de sedermera inträffade politiska förhållandena
blefvo förlagda till rikets västra kust, hvarigenom en lång
och dyrbar förflyttning af fartygen måste äga rum och kostnaderna i
öfrigt blefvo större.

Då 1905 och 1906 års kostnadsberäkningar uppgjordes, hade
man för undervattensbåtöfningarna ej någon föregående erfarenhet
att bygga på. Vid uppgörandet af 1907 års beräkning'' var visserligen
dagkostnaden under 1905 känd. Men denna dagkostnad ansågs tydligen
hafva tillkommit under så extraordinära omständigheter, att under normala
förhållanden dagkostnaden kunde antagas blifva väsentligt lägre.

Ut- och afrustningskostnaderna för under gruppen diverse fartyg
upptagna expeditioner blefvo 14,000 kronor dyrare än som beräknats.
Härvid är att observera, att kostnaderna för Dristighetens ut- och afrustning
för långresa uppgått till det anmärkningsvärdt höga beloppet af 27,000
kronor mot beräknade 10,000. Dristighetens dagkostnader ha visat sig
vara 170 kronor högre än som beräknats, och dess expedition blef 40,000
kronor dyrare än som antagits blifva fallet. Då pansarbåt icke tillförene
användts för långresa, saknades vid beräkningens uppgörande
erfarenhet om expeditioner af sådant slag. Hela kostnaden för denna
grupp af expeditioner blef 36,000 kronor för hög.

Beträffande de höga utrustningskostnaderna för Dristighetep kar
jag inhämtat yttrande från varfschefen i Karlskrona, som öfverlämnat
ett af chefen för ingenjördepartementet afgifvet yttrande, hvaraf
framgår, att marin förvaltningen föreskrifvit diverse arbeten å nämnda
från böljan icke för expeditioner till aflägsnare farvatten byggda fartyg.
Kostnaderna för dessa arbeten hade förts på öfningsanslaget.
Emellertid hade sedermera ankommit en skrifvelse från marinförvaltningen,
däri föreskrefs, att en del af dessa kostnader skulle afföras å
underhållsanslaget. Under den redan gångna månaden hade dock vissa
af dessa kostnader påförts expeditionstiteln tillsammans med sådana för
öfriga rustningsarbeten, utan att sedan kunna särskiljas. Därtill vore
att märka, att fartyget hemkom från annan expedition först den 15
september för att utgå på långresan redan den 28 oktober, hvarföre de
synnerligen omfattande arbetena måste forceras med tillgripande af
öfvertidsarbete, hvarigenom kostnaden i afsevärd grad stegrades. Endast
målningsarbeten drogo en kostnad af 7,229 kronor 67 öre.

Ut- och afrustningskostnaderna för de till beväringsafdelningarna

hörande fartygen äro något högre än som beräknats, under det att
expeditionskostnaderna visat sig betydligt lägre, 85,000 kronor, än som
förutsatts. Kostnaderna ha utgått af beväringsanslaget.

Skjut-, signal- och eldareskolornas totala expeditionskostnader,
inclusive ut- och afrustningskostnader, stämma väl öfverens med de beräknade.
Härvid är dock att märka, att kanonbåten Disa, hvars kostnader
beräknats till 16,400 kronor, såsom redan är erinradt, icke deltagit i
skjut- och signalskolan. Vid kostnadernas fördelning ha, enligt hvad
framdeles omförmäles i särskild! kapitel, på grund af olika tolkning af
nådiga brefvet den 14 augusti 1903 större belopp påförts öfningsanslaget
än som beräknats.

Torpedskolan har visat sig billigare än man antagit. Totalkostnaderna
äro 8,000 kronor lägre, men vid fördelning af kostnaderna
ha 7,000 kronor mera lagts på öfningsanslaget än som beräknats. Äfven
denna fördelning kommer att i ett följande kapital särskild! omhandlas.

Ut- och afrustningskostnaderna för de förberedande beväringsöfningarna
hafva uppgått till 11,000 kronor högre än som beräknats.
Dagkostnaderna äro lägre än de beräknade och hela expeditionskostnaden
4,000 kronor lägre än som förutsetts. Härvid är att märka
att expeditionen med kanonbåten Skagul, som i beräkningen upptagits
till 32 dagar i förberedande beväriugsöfning och 85 dagar i kusteskader,
nu fått hela sin till 88 dagar uppgående expedition påförd beväringsanslaget.

De beräknade och de verkliga totala kostnaderna för kusteskadern
synas tämligen väl svara mot hvarandra, om man tar hänsyn till, att
expeditionerna med jagarne Magne och Mode samt kanonbåten Skagul
och en torpedbåt inställts.

Karlskronaafdelningen har visat sig billigare än som beräknats,
beroende på att endast 4 torpedbåtar i stället för 8 ingått i densamma,
och att expeditionen med Urd inställts. Af öfningsanslaget utgick

28,000 kronor mindre än som antagits blifva fallet.

Kostnaderna för mineringsöfningarna öfverensstämma i det närmaste
med de beräknade.

Diverse öfningskostnader ha belöpt sig till 38,000 kronor mindre än
som beräknats. Härvid är att märka, att den i marinförvaltningens
likvidsammandrag årligen återkommande utgiftsposten »i fartygslikviderna
icke upptagna utgifter», hvilken utgiftspost plägar uppgå till ett
afsevärdt belopp, icke finnes i 1907 års likvidsammandrag upptagen.

I beräkningarna ej förutsatta expeditioner hafva sammanlagdt dragit
en kostnad af 37,981 kronor 71 öre.

124

Dessa expeditioner hafva varit följande:

kanonbåten Skagul, under 2 dagar, till statsutskottets förfogande
för beseende af Kaknäs, Elfvik och Torsbyfjärd. Det vill synas, som
om kostnaderna för denna expedition ej borde hafva utgått af öfningsanslaget,
utan bokförts som förskott att anmälas till ersättande af riksdagen; pansarbåten

Oscar II, under 22 dagar, och pansarkryssaren Fylgia,
under 10 dagar för profturer. Kostnaderna för dessa expeditioner borde
ej heller hafva afförts å öfningsanslaget. Till frågan härom skall jag i
annat sammanhang återkomma;

kanonbåten Urd, under 7 dagar för bogsering af kasernfartyget
Norrköping från Karlskrona till Marstrand. Norrköping skulle där användas
såsom kasernfartyg åt skeppsgossekåren. Kostnaderna för denna
expedition, såsom icke afseende öfning, borde ej heller hafva lagts på
öfningsanslaget, utan, exempelvis, utgått af allmänna besparingarna;

samma kanonbåt för förberedande öfning före krigsöfning, 3 dagar.

Liksom i fråga om 1906 års öfningar anförts, synas exercis- m. 11.
skolor rätteligen bort beräknas till omkring 100,000 kronor i stället för

80,000 kronor.

125

1908 års öfningar.

Genom särskilda generalorder den 14 juni och den 19 november
1907 befallde Kungl. Maj:t, att under vintern 1907—1908 följande öfningar
med flottans fartyg skulle äga rum. Pansarkryssaren Fylgia skulle, med
början den 23 oktober, utgå på expedition till aflägsnare farvatten under
omkring sex månader och kanonbåten Svensksund, med början den 28
november, till västkusten under omkring tre månader.

Vidare skulle Karlskrona beväringsafdelning, bestående af pansarbåtarna
Oden och Niord samt logementsfartyget Stockholm, öfvas från
och med den 9 januari 1908 under omkring 372 månader samt Stockholms
beväringsafdelning, bestående af pansarbåtarna Svea, Göta och
Thule, från och med den 9 januari 1908 under likaledes omkring 3Vs
månader.

Några kostnadsberäkningar för dessa expeditioner verkställdes icke
vid denna tidpunkt, men då, enligt hvad härefter omförmäles, chefen för
marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss följande år
uppgjorde 1908 års öfningsplan, inbegreps i denna och i dess kostnadsberäkningar
jämväl kostnaderna för hela öfningsåret, räknadt från 1
oktober 1907 till och med 30 september 1908, och således jämväl för
nu omförmälda öfningar. Därvid utelämnades emellertid Thule, synbarligen
af den anledning att denna pansarbåt till följd af minskad tillströmning
af värnpliktige fått efter sammanlagdt 19 dagars expedition
afbryta denna.

Uti underdånig skrifvelse den 11 februari 1908 anmälde marinförvaltningen,
att de under året för flottans öfningar tillgängliga medel,
enligt en bifogad uppgift, uppgång^ till 1,315,829 kronor 47 öre. Här -

126

vid vore dock att märka, att, enligt inkomna uppgifter från flottans
stationer, för flottans öfningar under år 1907 blifvit förskottsvis bestridda
utgifter till ännu icke i någon mån formellt afbörda belopp,
tillhopa 1,105,183 kronor 99 öre. Af denna summa komme en del att
afföras å anslaget till flottans öfningar; och torde denna del, som icke
kunde till siffran exakt angifvas, innan vederbörande fartygslikvider
inkommit och hunnit granskas, kunna anslås till omkring en tredjedel
af nyssnämnda summa eller till i rundt tal 370,000 kronor. Det belopp,
som alltså stode till förfogande, skulle sålunda utgöra 945,829
kronor 47 öre.

Förstnämnda belopp, 1,315,829 kronor 47 öre, hade uppkommit,
sedan från den bokförda tillgången, 1,437,180 kronor 83 öre med tilllägg
af 31,579 kronor 85 öre, som under januari 1908 godtgjorts
anslaget, dragits ännu icke formellt afbörda kostnader för vinterexpeditionerna
med pansarkryssaren Fylgia och kanonbåten Svensksund och
för Stockholms stations varfsdepartement m. m., äfvensom vissa förutsedda
kostnader för år 1908, till ett sammanlagdt belopp af 152,931
kronor 21 öre.

Chefen för marinstaben och inspektören af flottans öfningar till
sjöss afgåfvo den 20 februari 1908 förslag angående rustning af fartyg
under sommaren 1908 in. m.

De vid förslaget fogade kostnadsberäkningarna utvisa en slutsumma
af 1,809,080 kronor, däraf på öfningsanslaget 1,074,520 kronor.

Om man jämför denna siffra med den af marinförvaltningen uppgiga
approximativa tillgången för år 1908, eller 945,829 kronor, utvisa
kostnadsberäkningarna ett belopp, som öfverskrider den angifna tillgången
med 128,691 kronor.

Härvid är emellertid att märka, att, på sätt hvarje år ägt rum,
de militära myndigheterna räknat med öfningsåret (1 oktober 1907—
30 september 1908) och i kalkylen upptagit såväl inkomster som utgifter
för hela öfningsåret, under det att marinförvaltningen räknat
med räkenskapsåret (■= kalenderåret 1908) och endast angifvit tillgångens
nettobelopp. De utgifter, som marinförvaltningen i sin uppgift afdragit
från den bokförda tillgängen, hafva de militära myndigheterna upptagit
såsom utgift och alltså med full rätt också ökat tillgången med motsvarande
belopp.

I stabschefens och inspektörens beräkningar för år 1908 hafva
förty i själfva verket icke något öfverskridande af tillgången ägt rum.

Genom generalorder den 7 mars li)08 utfärdades rustningsorder
på grundval af de militära myndigheternas omförmälda förslag.

127

Sedermera tillkommo genom särskilda generalorder åtskilliga extra
rustningar samt ändringar i ordern af den 7 mars, för Indika jag skall
senare utförligare redogöra, helst några kostnadsberäkningar för dessa
icke synas hafva verkställts och desamma otvifvelaktigt haft ett visst
inflytande på öfningsanslagets ställning.

De verkliga kostnaderna för 1908 års expeditioner uppgifvas af
marinförvaltningen hafva uppgått till ett sammanlagdt belopp af 2,304,091
kronor 45 öre, däraf fallit på öfuingsanslaget 1,649,189 kronor 62 öre
och på beväringsanslaget 654,901 kronor 83 öre.

Till belysning af detaljerna har jag låtit uppgöra följande sammanställning: -

128

Tablå utvisande en jämförelse mellan å ena sidan de af chefen för marinstaben och

år 1908 och å andra sidan de af marinförvaltningen

					B e	r ä k	nåd
	Expeditionens längd i dagar	21 o *7-0 - O yi o er	Öfrig expedi-tionskostnad för hela	Summa j ut- och afrust- i nings-kostna-der och expedi-Höns-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar
3 g 3* o 0,3 2? 09 '' cn	per dag kr.	expedi- tionen kr.	af stam-manskap	af värn-pliktige
	Kadettfartyg.
1	Saga, korvett ..............................	119	5,000	450	54,551)	59,550	—	—
2	Dristigheten, 1. kl. pansarbåt.........	117	8,500	900	105,300	113,800	-	_
3	Thor eko .........	117	8,500	900	105,300	113,800	—
4	Skäggald, kanonbåt ....................	33	1,000	150	4,950	5,950	—
5	Meteor, torpedbåt .......................\|	33	800	150	4,950	5,750	—	—
G	Nr 3 d:o ........................1
7	Säger för P ad ett fartyg	—	23,800	2,550	275,050	298,850; —	—
	Skeppsgossefartyg.
8	Najaden, öfningsfartyg ...............j
9	Jarramas d:o \|	i 130	5,000	210	_ O 1- "M	32,300	—	—
10	Gladan d:o ...............
il	Falken d:o ...............
12	Norrköping, logenientsfartyg ........	130	3,000	\| 100	13,000 l«,00t	—	—
\ 13	Säoer''''för skenosaossefartve	—	8,000 310	40,300\| 48,300 —	—
	Transpor		31,800	! —	315,350 347,150	—	—

129

Inspektören af flottans öfningar till sjöss beräknade kostnaderna för flottans öfningar
uppgifna verkliga kostnaderna för samma öfningar.

				V e	r k 1 i	g			i kronor
Kostnad i kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings-ko.stnader kronor	Öfrig expeditions-■ kostnad	Summa ut-oeh afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel-	Kostnad
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till bevärin- gens öfningar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	ningstal för stam ; vpl.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be- väringens öfningar
59,550		120	7,244.3 7	450.98	54,117.6 2	61,361.99			61,361.99	_ 1
83,920	29,880	117	10,031.3 3	900.7 0	105,381.60	115,412.96	16,393	7,796	78,215.91	37,197.0 5 3
86,490	27,310	116	9,080.—	767.26	89,001.86	98,081.86	19,028	3,358	8.3,369.14	14,712.7 2 3
5,950	—	32	614.33	128.03	4,096.95	4,711.31	—	—	4,711.31	_ 4
5,750	_ 1	31	—	20.3 9	632.15	632.15	—	—	632.15	'' — 5
		32	161.88	45.9.7	1,470.50	1,632.33	• -	—	1,632.83	— Ö
241,660	57,190	—	27,131.92	2,313.31	254,700.68	281,832.60	—	—	229,922.83	51,909.7 7 7 ,
		120	2,214.91	89.02	10,682.so	12,897.71			12,897.71	— 8
32,300	— i	120	2,310.2 2	56.86	6,823.5 7	9,133.79	_	—	9,133.7 9	— 9
		127	3,587.45	77.01	9,780.14	13,367.59	—	—	13,367.59	r— 10 i
	1	132	1,441.88	145.10	19,152.97	20,594.8 7			20,594.85	11 1
16,000	t									12 1
48.300	—	—	9,554.16	367.99	46,439.4 s	55,993.94	—	—	55,993.94	— i 13 \|
280,060	57,190	-	36,686.3 s	—	301,140.16	337,826.54	—*■		285,916.7 7	51,909.7 7!

130

					B	e r ä	k n a d
		M	G	Öfrig expedi-	Summa ut- och	Till grund för kostnadernas för-
		i	o 1			afrust-	delning beräknas nedanstående
		— SJ	SL : w-o - i			nings-	antal man	och dagar
	v-y ...... . * „ - . „..... ... \|	a- 2	3 g-p :		för hela	kostna- i		.. - •
	1	c§ g	3 p ?		expedi-	der och i
		<-t ui ]	§ 2—d"	per- j	expedi-	af stam-	af värn-
		pr	s*	dag ,	tionen	ti ems-
______ I	______ — -	er?	aq 1	k"	kr.	kost- [	manskap	pliktige
			1	under 1
	Transport		31,800		315,350	347,150
	Fartyg för undervattensbåt-						■1 .
	öfningar.
! 14	Hajen, undervattensbåt ...............(	79	1,000	100	7,900	8,900	1
I 15	Skäggald, kanonbåt.....................1
ie	Säger för umlerv.-båtöfningar	—	1,000	100	7,900	8,900	—	—
	Diverse fartyg.
17	Svensksund, (Urd), för militärleder ...	153	2,000	180	27,540	29,540	—	—
18	Drott, chefsfartyg ......................	60	5,000	MO	8,400	13,400		—
19	Svensksund, vinterbåt ................	‘JO	2,500	160	14,400	16,900	—	—
20	Fylgia, långresa .....................	180	10,000	900	162,000	172,000	—	—
21	Edda, för mineringsöfningar .....	60	1,000	150	9,000	10,000		—
22	Säger för diverse fartyg	—	20,500	1,530	221,340	241,840	_	—
	Beväringsafdelningar.
23	»Flaggen»................................	—	—	_	—	—	—	—
! 24	Svea, 1. kl. pansarbåt ................	109	10,00C	25C	27,250	37,250	—	—
i ? it	Göta d:o ..................	109	5,000	250	27,250	32,250	—	—
\| 20	Oden d:o ................	109	5,00C	250	27,250	32,250	—	—
27	Niord d:o ...............	109	5,000	250	I 27,25(	32,250		—
28	Stockholm, logementsfartyg........... Säger för beväringsafdelninga) Transpor	112	2,0001 350	39,20C	\| 41,200	—	—
	—	\| 2-7,000 1,35C	\| 148,20C	175,200	1	—
\| - .>		\| 80,300	692,790 773,09f	—	—

131

				V e	r k 1 i	g
Kostnad i kronor	Expeditionens liingd i dagar	Ut- och afrustnings-kostnader kronor	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel-	Kostnad	i kronor
af af anslaget a,l?!a«et till , tlU. flottans bevftrm-öfningar olningar	per dag kronor	för hela expeditionen kronor	nin f s tam	jstal Jr vpl.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be- väringens öfningar
280,060) 57,190		86,686.3 8		301,140.16	337,826.54			285,916.7 7	51,909.7?
8,900 —	J 75	413.26	169.3 7	12,703.08	13,116.29			13,116.29		14
	1 46	883.15	138.88	6,388,3 2)	7,271.47	—	—	7.271.47	_	15 1
8,900	—	1,296.41	308.2 5	19,091.3 5	20,387.70	_	_	20,887.7 0		IG 1
29,540 —	86	3,014.51	272.47	23,432.91	26,447.42			26,447.42		17
13,400 —	100	4,238.16	149.2 c	14,925.6 1	19,163.7 7	—	—	19,163.7 7	_	18
16,900	118	1,965.15	167.83	19,803.5 5	21,768.70	—	—	21,768.70		10
172,000	203	26,478.48	1,337.7 6	271,565.3 3	298,043.81	—	—	298,043.81	_	20
10,000	58	968.7 7	185.os	10,769.3 7	11,738.14	5,449	561	9,900.13	1,838.01	21
241.840	—	36,665.0 7	2.113.—	340,496.7 7	377,161.84	-	—	375,323.83	1,838.01	2i2
	106		55.23	6,853.9 o	5,853.9 o				5,853.9 0	23
— ! 37,250	106	1,575.38	267.7 4	28,381.03	29,956.41	—	—	—	29,956.41	2 4
32,250	106	3,627.63	262.24	27,797.82	31,425.45	—	—	—	31,425.45	2 5
32,250	109	4,614.20	262.93	28,659.7 5	33,273.9 5	—	—		33,273.95	2 G
32,250	109	4,212.7 7	184.98	20,163.15	24,375.9 2	—	—	—	24,375.92	2 7
41,200	115	4,376.40	280.2 5	32,228.28	36,604.63	—	—	_	36,604.63	28
— \| 175,200		18,406.38	1,313.3 7	143,083.ss	161,490.26	—	_		161,490.28	29
540.700 232,390	—	93,054.24	—	803,812.16	896,866.4 0		-	681,628,30	215,238.04

132

k n

9= D
| aq CD

W 3

Öfrig expeditionskostnad -

?r a ?ro

2 B- S,

5 2 =

^ re S.

** 5.

er?

per

(lag

kr.

j för hela
expeditionen

kr.

Summa
ut- och |
afrustningskostnader
och
expeditionskostnader -

Till grund för kostnadernas fördelning
beräknas nedanstående
antal man och dagar

af stammanskap -

af värnpliktige -

80,800 — | 692,790; 773,090|

	Torpedskola.	i
SO	Stockholm (af Chapman) logem. fart.	60 j 1.000	350	21,000	22,000
31	Jacob Bagge (Blenda, verkst. fart.) .	gg ] 5,000	250	16,250	21,250
3 2	Åtta 1 kl. torpedbåtar....................	58 4>000	400	23,200	27,200
33	Nr 7, 2 kl. torpedbåt...................
34	Nr 9 d:o ...................
3 5	Nr 83 (bo ...................
36	Nr 85 d:o ...................	60 2,000	200	12,000	14,000
3 7	Nr 7..........................................
38	Nr 9..........................................
39	Nr 83..........................................i
40	Nr 85.........................................	— 1 —	—	—	— ''
41	Säger för torpeclskola	— 12,000	1,200	72,450	84,450
	Skjut-, signal- och eldareskolor.
i->	»Flaggen».....................................	71 \|	50	3,550	3,550
43	Oden, 1 kl. pnnsarbåt ..................	71 2,000	650	46,150	48,150
44	Niord d:o ..................	71 2,000	650	46,150	48,150
45	Göta eko ..................	71 2,000	650	46,150	48,150
46	Skagul, kanonbåt ........................	71 1,200	200	14,200	15,400
47	Urd d:o ........................	71 3,000	200	14,200	17,200
4S	Vanadis, logementsfartyg...............	71 2,000	250	17,750	; 19,750
49	Gunhild, handminefartyg...............	71 , 3,000	140	9,940	12,940
50	Nr 79, 2 kl. torpedbåt..................	26 500	50	1,300	1,800
51	Nr 81 (ko .................	26 500	\| 50	1,300	1 1,800
	Måldepån (ko ..................	— '' —	] —	—	—
5 3	Säger för skjut-, sigi).- o. eld.skot or	16,200 2,890 200,690 216,890
	Transport	— 1 108,500 —	965,9301,074,430

107 x 60=6,420: 50 x 60=3,000

406 x 71=28,826 387 x 71=27,477;

133

				V e	r k 1 i	g
Kostnad	kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings-kostnader kronor	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel-	Kostnad i kronor
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till bevärin- gens öfningar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	ning fö stam	stål r vpl.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be- väringens öfningar
540,700	232,390	_	93,054.2 4		803,812.16	896,866.4 0			681,628.30	215,238.04
		57	2,535.io	921.00	52,548.3 9	55,083.19	11,878	4,908	38,977.ss	16,105.6 7	so
		0/	4,786.88	413.5 7	23,573.50	28,360.3 8	477	530	13,433.89	14,926.99	31 !
		4	62.16	—	347.8 8	410.3 4	_	_	410.3 4		3 2 33
57,510	26,940	4	17.60	—	358.85	376.54	—•	—	376.54	—	34
		4	87.1»		347.3 8	434.84	—	—	434.84	—	3 5
		4	69.so		352.8 7	422.0 7	—	—	422.6 7	—	36
			46.48	—	274.18	320.66	—	—	320.66	—	3 7
		3	13.16	—	265.7 2	278. ss	—	—	278. ss	-•	3S
		3	66.82	—	257.16	323.98	—	—	323.9 8	—	39
—	—	3	52.3 5	—	285.3 9	337.7 4	—	—	337.7 4	—	40
m'' 57,510	26,940		7,737.90	1,335.4 7	78,611.62	86,349.52	—		55,316.86	31,032.6 c	41
											42 !
		71	2,793.0 2	827.52	58,753.98	61,547.9 0	5,275	2,765	40,381.28	21,166.6;’	43
		71	2,550.sö	838.01	59,562.7 6	62.113.61	6,225	2,518	44,224.7 8	17,888.S::	44 \|
		71	2,447.0 7	452.7 9	32,147.95	34,595.9 2	11,267	3,839	25,974.—	8,621.92	45
		69	2,852.96	236.6 9	16,331.«s	19,184.6 4	3,194	404	17,031.7 9	2,152.8 5	46
111,000	105,890	70	2,482.51	217.59	15,231.20	17,713.7 4	118	2,124	994.7 4	16,719.—	47 !
		71	4,858.51	314.10	22,300.98	27,159.49	5,730	5,482	14,032.3 4	13,127.15	48 i
		71	2,055.45	131.16	9,312.08	11,367:53	1,609	349	9,341.41	2,026.12	49 \|
		26	506.94	47.2 7	1,229.2 9	1,736.23	234	26	1,562.59	173.61	50
		26	271.69	47.95	1,246.61	1,518.3 0	226	26	1,369.76	148.54	51 !
—	—	71	—	1,615.11	114,672.73	114,672.73	—	—	79.365.50	*) 35,307.2-3	5 2 i
111,000	105,890		20,820. ss	4,729.09	330,789.26	351,610.09	—	—	234,278.19	117,331.90	53 i
700,210	365,220	—	121,612.9 7	—	1,213,213.04	1,334,826.0 1	—		971,223.41	363,602.6 0

*) Beloppet 35,307: 20 återfinnes ej i marinförvaltningens uppgift, men har här för fullständighetens skull upptagits.

134

			B e	r ii k	n a d
		M X ce O- o. 2 ’ p 5 CfQ 2 1 g å CK CL	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad för hela per expedi-daS Borren kr. i kr.	Summa ut- och afrust- . nings-kostna-. der och expedi-tions-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar af stam- af värn-manskap pliktige
	Transport	_	108,500	_ \|	965,9301,074,430	—	—
	Förberedande beväringsöfningar.
54	» Flaggen»....................................	46	—	50	2,300	2,300	—	—
5 5 j	Oden, 1. kl. pansarbåt..................	46	1,000	600	27,600	28,600	—	—
56	Niord d:o ..................	46	.1,000	600	27,600	28,600	—	—
5J		46	1,000	600	27,600	28,600	—	—
58	Säqer för förber. bev.-öfningar	—	3,000	1,850	85,100	88,100	—	—
	Förberedande beväringsöfningar.
59	»Flaggen»....................................	46	—	50	2,300	2,300	—	—
60	John Ericsson, 2. kl. pansarbåt......	46	1,000	250	11,500	12,500	—	—
	Ulf, 3. kl. pansarbåt......	46	800	150	6,900	7,700	—	—
1 62	Berserk d:o ......	46	800	150	6,900	7,700	—	—
! 63	Sölve d:o ......	46	800	150	6,900	7,700	—	—
64	Folke d:o ......	46	800	150	6,900	7,700	-
6 5	Säqer för förber. bev.-öfningar	—	4,200	900	41,400	45,600	—	— !
	Kusteskadern.
6 6	»Flaggen»....................................	45	—	SO	2,250 2,250		—
67	Oden, 1. kl. pansarbåt..................	45	2,000	900	40,500	42,500	103 x 45 -»4,635	132x45 5,940
C 8	Niord d:o ..................	45	2,000	900	40,500	42,500	vO 1 i lO X	128x45=5,760
69	Göta d:o ..................	45	2,000	900	40,500	42,500	— X ce 1-	138x45 6,210
70	Magne, jagare..............................	89	3,000	300	26,700	29,700	\ 55x89 4,895	43x89=3,827
71	Wale d:o ..............................	89	3,000	300	26.70C	29,700	1
7 2	Meteor, 1. kl. torpedbåt...............
73	Orkan d:o ...............
74	Bris d:o ...............
75	Vind d:o ...............	86	9,600	960	82,560	92,160	56 x 86 — 4,816	48x86 = 4,128
76	Virgo d:o ...............
7 7	Mira d:o ...............
78	Kapella d:o ...............
79	Plejad d:o ...............
80	Säger för kusteskadern	—	21,600	4,310	259,710	281,310	—	—
	Transport	—	i 137,300	—	1,352,140 1,489,440	—	—

135

				V	e r k 1	i S
Kostnad	kronor	X *ö ce	Ut- och	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrusl-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel-	Kostnad	kronor
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till bevärin- gens öfningar	itionens längd i dagar	afrustnings- kostnader kronor	per dag kr.	för hela etxpeditionen kr.	ni no fc stam	stål r vpl.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be-väringens öfningar.
70i),210	365,220	—	121,612.9 7	—	1,213,213.01	1,334,826.01		_	971,223.11	363,602.60
	2,300										54
-	28,600	46	1,947.28	520. s 5	23,959.3 7	25,906.6 5	—	—	—	25,906.6 5	5 5
—	28,600	46	l,777.8i;	490.01	22,541.7 9	24,319.6 5	—	—	—	24,319.65	50
—	28,600	46	1,540.31	582.3 9	26,790.15	28,330.16	—	—	—	28,330.16	5 7
—	88,100	—	5,265.45	1,593.2 8	73,291.31	78,556.76	—	-	78,556.7 6	5S
	2,300	46		.32.3 2	1,486.85	1,486.85				1,486.85	59
—	12,500	46	1,703.3 9	207.3 0	9,535.7 5	11,239.11	—	—	—	11,239.14	60
—	7,700	40	615.7 0	52.3 8	2,409.71	3,025.11	—	—	—	3,025.41	61
	7,700	46	670.2 6	72.6 7	3,342.8 7	4,013.13	—	—	79.—	3,934.13	6 2
	7,700	46	572. »9	74.7 2	3,437.3 7	4,010.2 6	—	—	—	4,010.26	63
—	7,700	46	405.71	70. s i	3,257.0 7	3,663.08	—	—	—	3,663.08	64
—	45,600	—	3,967.9 5	510.20	23,469.9 2	27,437.8 7	—	—	79.-	27,358. s 7	65
1,000	1,250										60
18,880	23,670	41	1,566. bo	659.oi	27,019.31	28,585.61	5,369	4,070	16,259.7 9	12,325.8 2	67
15,960	26,540	41	1,430.02	447.6 0	18,351.53	19,781.55	4,418	3,336	11,270.94	8,510.61	6 8
15,850	27,15n	43	1,450.66	1,002.03	43,087.15	44,537.si	4,568	4,531	22,995.7 1	21,542.10	69
38,340	26,060	89	1,994.7 8	391.50	34,843.22	36,838 - -	2,823	1,40.3	25,776.7 2	11,061.28	70
		137	14,645.81	246.10	33,715.83	48,361.17	3,431	1,891	31,170.60	17,190.57	71
		87	1,599.2 7	181.68	15,806.31	17,405.58	870	348	12,432.5 s	4,97.3.—	72
		87	325.7 2	166.2 7	14,465.3 9	14,791.11	783	348	10,240.—	4,551.ii	73
		87	608.5 1	161.—	14,006.so	14,615.31	774	348	10,082.2 2	4,533.0 9	7 4
49,620	42,540	87	716.18	175.12	15,262.9 2	15,978.2 0	783	348	11,061.86	4,916.31	7 5
		87	733.8 2	94.7 6	8,243.73	8,977.55	798	348	6,251.3 8	2,726.17	76
		87	828.2 7	172.52	15,009.0 7	15,837.31	783	348	10,964.3 2	4,873.02	7 7
		87	444.il	144.9 5	12,610. s 6	13,054.9 7	783	.348	9,038.06	4,016.91	78
		87	1,601.89	161.09	14,014,93	15,616.82	915	272	12,038.24	3,578.58	79
134,100	147,210	—	27,945.3 7	4,003.93	266,435.6 5	294,381.02		—	189,582.42	104,798.6 9	80
843,810	646,130	—	158,791.71	—	1,576,409.92	1,735,201.6 6	—	—	1,160,884.83	574,316.83

136

Beräknad

		Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kostna-der	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående
per dag kr.	för hela expedi-tionen kr.	antal man af stam- manskap	och dagar af värnplik-tige
	Transport	—	137,300	_	1,352,140	1,489,440	—	—
	Stockholmseskadern.
»1	»Flaggen» ....................................	43	—	50	2,150	2,150	—	—
S2	John Ericsson, 2. kl. pansarbåt ......	43	2,000	300	12,900	14,900	36x43=1,548	54x43=2,322
83	Ulf, 3. kl. pansarbåt..................	43	1,600	200	8,600	10,200	1
84	Berserk d:o ..................	43	1,600	200	8,600	10,200	'' 19x43=817	19x43=817;
85	Sölve d:o ..................	43	1,600	200	8,600	10,200		1
86	Folke d:o ..................	43	1,600	200	8,600	10,200		1
87	Nr 5, 2. kl. torpedbåt..................
88	Nr 5 d:o ..................
SO	Nr 7 d:o ..................
90	Nr 8 d:o ..................
91	Nr 9 d:o ..................		86	9,600	640	55,040	64,640	3,440	3,440
92	Nr 79 d:o ..................
93	Nr 81 d:o ..................
94	Nr 83 d:o ..................
95	Nr 85 d:o ..................
96	Skagul, kanonbåt...........................	33	1,800	250	8,250	10,050	1,221	1,419
9 7	Säger för Stockholmseskadern	—	19,800	2,040	112,740	132,540	—	—
	Fartyg för mineringsöfningar.
98	Edda, handminefartyg.....................	89	2,000	150	13,350	15,350 ^	90x89=8,010	90x89=8,010
99	Eugenie, logementsfartyg ...............	89	3,000	250	22,250	25,2501
100	Säger för mineringsöfningar	—	5,000	400	35,600	40,600	—	—
	Summa kostnader för sjöexp.	—	162,100	—	1,500,4801,662,580	—	—
	Transport	—	162,100	—	1,500,480 1,662,580	—	—

137

				v	e r k 1	i 8
Kostnad	kronor	cd X ce		Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	Fördel-	Kostnad	kronor
		Cl.	Ut- och			och afrust-
	af anslaget till				ningstal
af anslaget	p Ä ag g	afrus tnings-kostnader	per	för hela	ningskost-nader och	för	af anslaget	af anslaget till be-
iili	bevärin- gens öfningar			dag	expeditionen kr.	expeditions- kostnader			till flottans öfningar
flottans öfningar	jr'' OQ o-	kr.	kr.	slam	vpl.	väringens öfningar
843,310	640,130	—	158,791.74	_	1,576,409.9 2	1,735,201.66	_		1,160,884.88	574,316.83
1,080	1,070	40		39.7 7	1,590.90	1,590.90			909.0 8	681.22	81
5,900	8,940	44	1,629.41	275.56	12,124.74	13,754.15	2,166	2,192	7,672.42	6,081.73	82
5,100	5,100	44	588.9 6	100.9 0	4,439.3 9	5,028.3 5	1,012	712	2,957.S7	2,070.4 8	88
5,100	5,100	44	641.41	128.10	5,636.53	6,277.94	998	680	3,740.90	2,536.98	84
5,100	5,100	44	548.23	114.68	5,045.8 7	5,594.10	1,006	676	3,390.38	2,203.7 7	So j
5,100	5,100	44	388.25	112.07	4,930.83	5,319.0 8	832	794	2,780.85	2,538.2 3	8G
		3	15.91	\| 71.68 \|	290.8 2 6,160.45	306.73 6,626.6 5	—	—	306.78		87
		87	466.20	600	260	4,560.50	2,066.15	88
		87	1,343.6 2	63.3 5	5,511.47	6,855.09	609	260	4,815.12	2,039.9 7	89
		87	1,955.91	85.45	7,433.9 9	9,389.90	685	259	6,828.46	2,561.44	90
32,320	32,320	87	380.43	73.ls	6,366.5 7	6,747.—	609	260	5,192.79	1,554.21	91
		87	1,697.13	61.15	5,319.88	7,017.01	734	126	6,002.5 7	1,014.44	92
		87	909.58	60.85	5,293.73	6,203.31	696	172	4,952.63	1,250.68	93
		59	1,298.7 3	57.7 2	3,405.55	4,704,2 8	485	118	3,785.42	918.86	9 4
		84	1,464.2 2	71.41	5,998.15	7,462.3 7	756	168	6,501,29	961.08	95
4,050	5,400	32	1,326.3 8	315.33	10,091.20	11,417.58	1,632	896	7,827.2 7	3,590.31	96
04,410	68,130	—	14,654.3 7	1,631.2 0	89,640.0 7	104,294.44	—		72,224.89	32,069.55	97
20,300	20,300	91	. 4,313.n	496.46	45,177.63	49,490.7 4	11,188	7,989	14,487.04	35,003.7 0	98 99
20,300	20,300		4,313.11	496.46	45,177.63	49,490.74		—	14,487.04	35,003.70	100
928,020	734,560	1 -	177,759.22		1,711,227.02	1,888,986.81	—	_	1,247,596.7®	641,390.08
928,020	734,56o\| -	177,759.22	—	1,711,227.62	1,888,986.84	-	—	1,247,596.76	641,390.08	\|

138

					B	r ci	enad
	i	M X CD P-i	g O	Öfrig expedi-tionskostnad	Summa ut- och afrust-	Till grund för kostnadernas för-delning: beräknas nedanstående
		o-o*	t*r 2-pro ö- i-J C/3 . 0 rf®	per dag kr.	för hela	nings- koslna-	antal man	och dagar
		CfQ 2 P3 ö >- C/i pr s OQ	frustnings- lader nor	expedi- tionen kr.	der och expedi-tions-kostna-der	af stamman-skap	af värnplik-tige
	Transport	—	162,100		1,500,480	1,662,580	—	—
	Diverse öfningskostnader.
I 101	Faityg i beredskap: Sköldmön, Kåre
	m. m........................................	—	—	—	30,000	30,000	—	—
i 102	Signalstationers betjänande .........	—		—	21,500	21,500	—	i
103	Exercis- m. fl. skolor.....................	—		—	70,000	70,000	—	i
[ 104	Allm. utgifter (i fartygslikv. ej uppt.)							■
! 105	Beredskapsarfvode.......................
106	Underhåll af skjutfält ..................	. -	—	—	20,000	20,000	—	—
! 10 7	Officerares skjutskolekommendering
108	Diverse kostnader........................
( 109	Handvapenskjulskola .................	_	—	—	5,000	5,000	—	~~
no	Säger för diverse öfningskostnader	—	—	—	146,500	146,500	- —
	Smil nia	—	162,100	—	1,646,980 1,809,080	—	—
	Expeditioner som beräknats utgå
	af 1909 års anslag.
in	Psilander, torpedkryssare ............		_	_	_		_	_
112	Thor, 1 kl. pansarbåt ..................	—	—	—	-		—	—
113	Stockholm, logementsfartyg............	—	—	—	—	—	—	—
114	Säger /''. exp. ber. eif 1909 års anslag	—	_	—		—	—	—
	Transport	—	162,100	—	1,646,980	1,809,080	-	—

139

				V	e r k 1	i 8''
Kostnad	i kronor	M 13 O	Ut- och afrustnings-kostnader kr.	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	Fördel-	Kostnad	kronor
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till bevä rin-gens öfningar	litionens längd i dagar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	och atrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	ningstal föi- stam vpl.	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget titt be- väringens öfningar
928,020	734,560	—	177,759.2 2	_	1,711,227.6 2	1,888,986.8 4	_ ! _	1,247,596 ;«	641,390.08
30,000					5,335.03	5,335.03		5,335.03		101
21,500	—	—	—	—	22,772.6 0	22,772.60	__ _	22,772.6 0	—	102
70,000	—	—	—	—	80,833.3 s	80,833.3 8	— —	80,833.3 8	—	103
					99,804.31	99,804.3 1	— —	99,804.31	—	104
					557.50	557.50	— —	557.50	—	105
20,000	—	—	—	—	660.—	660. -	— ! —	660.—	—	10G
					1,200.—	1,200.—	— —	1,200.—	—	107
					124.11	124.11	_ _	124.11	—	108
5,000	—	—	—	--	—	—	— —	—	—	109
146,500	—	—	—	_	211,287.26	211,287.2 6	— —	211,287.26	—	no
t ,074,520	734,560	—	177,759.22	—	1,922,514.88	2,100,274.10		1,458,884.02	641,390.08
		39	1,361.91		10,114.12	11,476.33		11,476.33		in
_	—	53	4,148.6 2	—	50,270.io	54,418.72	— ; —	54,418.7 2	- —	112
—	—	56	2,016.9 5		12,326.60	14,343.5 5	— —	14,343.5 5	—	113
—	—	—	7,527.18	—	72,711.1-2	80,238.eo	— —	80.238.60	—	in
1,074,520	734,560	—	185,286.70	—	1,995,226.-	2,180,512.7 o		1,589,122.62	641,390.08

140

					B	r ä	k n a d
		Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad för hela l)er , ,. expedi-dag .. tionen kr. kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och 1 expedi- 1 tions-kostna-der	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar
af stamman-skap	af värnplik-tige
	Transport	_	162,100	_	1,646,980 1,809,080	-.	—
	1 kostnadsberäkningarna ej
	förutsatta expeditioner.
115	Thule, 1. kl. pansarbåt..................	—	—	—	—	—	—	—
116	Psilander, torpedkryssare..............	—	—	—	-	—	—	—
117	O ,-d o *73	—	—	—	—	—	—	—
118	d:o d:o ...............	—	—	—	—	— ■	—	—
119	Skagul, kanonbåt ........................	_	—	—	-	—	—	—
120	O ''■ö o nS		-	—	—	—	—	—
j 121	Magne, jagare..............................		—	—	—			—
1 122	Nr 6. 2. kl. torpedbåt ..................		—	—
! 123	Nr 12, 2 kl. torpedbåt..................	—	-	—		—	— _
124	Nr 14, d:o ..................	—	—	—		—	—	—
i 125	Nr 15, d:o ..................		—	—	—		—	—
126	Oscar II, 1. kl. pansarbåt ............		—	—	—	_	-	—
127	Blenda, verkstadsfartyg ...............	—	—	—			—	—
\| 128	d:o d:o ...............	—	—	—		—	—	—
129	Svensksund, kanonbåt	i — •	—		—	i -	—
\| 13 0	Säger för icke föruts. expeditioner	—	—	—	—		—	—
	Tillsammans		162,100	—	11,646,98011,809,080	* —	_

141

				V	e r k 1	1 Or 1 O
Kostnad	kronor	W X O O-	Ut- och afrustnings-kostnader kr.	Öfningsexpeditions kostnad	Summa ut-	Fördel-	Kostnad	i kronor
af anslaget till flottans öfningav	af anslaget till bevärin- gens öfningar	itionens längd i dagar	per dä g kr.	för hela expeditionen kr.	och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	ningstal föi- stam vpl.	af anslaget till flollans öfningar	af anslaget till be-väringens öfningar
1.074,520	734,560	—	185,286.7 0	—	1,995,226.—	2,180,512.70	_	__	1,539,122.63	641,390.08
		19	6,056.0 s		7,455.6 7	13,511.75				13,511.7 5	115
—	—	21	735.30	—	Öl CD	5,903.85	—	—	5,903.85	—	11G
—	—	7	243.se,	—	1,687.3 6	1,930.7 2	—	—	1,930.7 2	—	117
--	—	81	2,837.61	—	25,245.2 8	28,082.89	—	—	28,082.89	—	118
	—	12	495.51	—	2,921.01	3,416.55	—	—	3,416.55	—	119
	—	8	330.31	—	2,335.61	2,665.9 5	—	—	2,665.9 5	—	120
—	—	16	357.56	—	3,450.5 7	3,808.13	—	—	3,808.13	—	121
—	—	12	139.46	—	798.9 7	938.43	—		938.43	—	122
—	—	10	127.61	—	1,343.97	1,471.58	—	—	1,471.58	—	123
—	—	9	91.9 2	-	920.0 6	1,011.98	—	—	1,011.98	—	124
—	—	13	100. S 9	-	879.19	980.3 8	—	—	980.3 s	—	125
—	—	20	3,295.51	. —	14,997.06	18,292.60	—		18,292.60	—	126
—	—	34	2,980.51	—	9,106.96	12,087.17	- —	—	12,087.4 7	—	12 7
	—	19	1,716.06	—	3,277.6 5	4,993.71	—	—	4,993.7 1	—	128
	—	104	3,508.09	—	20,974.6 7	24,482.7 6	—	—	24,482.7 6	-	129
—	—		23,015.81	—	100,562.91	123,578.75	—	—	110.067 -	13,511.75	13 0
1,074,520	734,560	—	208,302.51		2,095,788.91	2,304 091.15		—	1,649,189.62	654,901.83

142

Då marinstaben hade att uppgöra planen för 1908 års öfningar,
förelåg ingen senare uppgift angående de verkliga öfningskostnaderna
än marinförvaltningens likvidsammandrag för år 1906, af hvilket marinstaben
tick del den 14 november 1907.

För att underlätta bedömandet af de beräkningar, som legat till
grund för marinstabens förslag, har jag låtit upprätta följande tabeller,
utvisande det material, som var tillgängligt vid tiden för bestämmandet
af de kostnader, Indika beräknats i planen för 1908 års öfningar.

För öfversiktens skull har jag härtill fogat en kolumn, utvisande
de kostnader, som de militära myndigheterna, med ledning af berörda
material, ansett sig kunna beräkna i 1908 års plan. Den sista kolumnen
Titvisar de verkliga kostnaderna för samma år, sådana de framgå af
marin förvaltningens uppgift å kostnaderna för 1908 års öfningar.

Tabellen öfver dagkostnaderna är uppgjord på följande sätt. Ur
marinförvaltningens likvidsammandrag hafva uttagits för hvarje fartyg
summan af de utgifter — ut- och afrustningskostnaderna undantagna —
hvilka enligt kungl. brefvet den 14 augusti 1903 skola utgöra föremål
för fördelning mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget. Denna
summa, dividerad med expeditionens längd, uttryckt i dagar, utgör dagkostnaden
för fartyget under ifrågavarande expedition. De sålunda för
hvarje fartyg och expedition erhållna dagkostnaderna hafva sammanförts
gruppvis, enligt hvad som af tabellens rubriker framgår, och medeldagkostnaden
för året beräknats.

143

Tabell utvisande medeldagkostnaden för hvarje under nedannämnda år i
expedition deltagande slag af fartyg.

			Dagl	kostnader			Dagkostnad beräknad i 1908 års öfningsplan	Verklig dag-kostnad 1908 beräknad enl. marin-förvaltnin-gens likvid-samman-drag
Fartygstyper	1900	1901	1902	1903	1904	1905	1906
Pansarkryssare för kadetter..........									_
d:o långresa................	—	—	—	—		—	—	900	1,337
1 kl. pansarbåt för kadetter ..........	—	—	—	—		—	937	900	834
d:o långresa .............	—	—	—	—	—	—	—	—	—
d:o vid stationen .........	—	—	—	286	256	281	268	250	258
									(1,244)'')
d:o skjut-ochsignalskola	1	)	)	1 583	—	—	437	650	706
d o förber. bev. öfning ..	!• 675	{ 710	l 745	633	631	—	506	600	531
d:o i eskader...............	1	)	1	1	681	O o L''»	985	900	701
2 kl. pansarbåt, förber. bev. öfning...	—	—	187	—	—	181		250	240
d:o i eskader...............	351	—	268	—	—	318	—	300	276
3 kl. pansarbåt, förber. bev. öfning...	68		64	—	—	68	—	150	68
d:o i eskader ...............	128	—	99	—	—	108	—	200	114
Torpedkryssare, skjut- och signalskola	—		—	—	—	406	—	_	_
d:o torpedskola ............	—		—	—	—	583	447-)	450’)	—
d:o förber. bev. öfning ..	1		1	233	218		174
	387	464	—t						nr.
d:o i eskader.............	/		1	375	351	472	339	—	—
d:o flottiljcbefsfartyg ...	—	—	—	—	—	—	576	—	—
Jagare i eskader ..................... .....	—	—	—	332	250	245	285	300	• 319 1
1 kl. torpedbåt i eskader ..............	136	139	123	127	in	99	96	120	157
2 kl. torpedbåt i eskader ...............	73	67	53	—	73	50	81	80	68
Torpedbåt för kadetter ..................	—	— ■	—	—	—	—	48	75	ce ce
d:o i öfrigt ........................	—	101	—	—	—	—	88	—	47 i

'') Den öfre siffran om måldepåns kostnader fördelas å endast pansarbåtarna. Den undre exclusive
måldepån.

2) Häri inräknadt 4 st. 2 kl. torpedbåtar.

144

Fartygstyper	1900	1901	Dag 1902	costnader 1903 i 1904	1905	1906	Dagkostnad beräknad i 1908 års öfningsplan	Verklig dag-kostnad 1908 beräknad enl. marin-förvaltnin-gens likvid-samman-drag
Undervattensbåtöfningar..................	—	—	—	—	—	170	116	100	308
Mineringsöfningar...........................		—	—	—	271	336	419	400	496
Kanonbåt för kadetter .................		_	_		_	179	149	150	128
d:o skjut- och signalskola......	492	398	279	—	—	268	145	200	227
do torpedskola...................	—	—	—	_	—	234	315 '')	—	414 ’)
d:o förber. bev. öfning .........	—	—	—	_	—	—	—	_
d:o i eskader..................	163	—	—	_-	—	136	212	—
d:o med bevakningsdivision ...	—	—	—	—	—	224	290	250	315
Svensksund, för militärleder.......	—	—	—	_	_	165	182	18(1	_
d:o vinterbåt.....................	196	230	163	195	152	141	161	160	168
Freja, för kadetter ......................	—	693	—	495	513	567	_	_	_
d:o långresa ............................	—	—	560	474	—	467	592	—	—
Saga, för kadetter eller skeppsgossar	557	—	539	—	—	470	429	450	451
Najaden, för skeppsgossar..............	105	112	72	81	70	80	81		89
Jarramas d:o ..............	85	83	58	65	44	42	50		57
Gladan d:o ...............	—	95	54	57	36	35	51	210	77
Falken d:o ..............	—	42	26	20	21	23	19		\|
Norrköping d:o ............	—	—	—	97	—	101	127	100	[• 145
Logementsfartyg vid stationen .......	—	—	—	270	258	279	414	350	280
d:o skjut- och signalskola	846	705	794	—		—	277	250	314
d:o torpedskola ............	—	715	—	—	_	—	—	750 s)	922
Gunhild, skjut- och signalskola . ..	—	—	—	99	108	99	122	140	131
Drott ....................................	175	177	132	169	151	141	112	140	149

’) Häri inräknadt 4 st. 2 kl. torpedbåtar.
!) Häri inräknadt 8 st. 1 kl. torpedbåtar.

145

Tabell utvisande ut- och afrustningskostnaderna, i medeltal för hvarje under
nedannämnda år i expedition deltagande slag af fartyg.

		Ut- och afrustningskostnader		Ut- och afrust-ningskostnad beräknad i 1908 års öfnings-plan.	Verklig ut- och af rustnings -
Fartygstyper	1900	1901	1902	1903	1904	1905	1906	beräknad enl. marinförvalt-ningens likvid-sammandrag.
1 kl. pansarbåt .....................	7,862	5,707	7,782	8,236	8,510	6,213	11,475	10,000	8,693
Pansarkryssare........................	—	—	—	—	—	—		10,000	26,478
2 kl. pansarbåt .....................	5,758	5,131	2,830	—	—	3,709	—	3,000	3,333
Torpedkryssare........................	3,406	6,688	4,982	3,892	4,530	3,234	5,318	5,000	5,178
Kanonbåt ..............................	2,827	4,077	2,150	3,358	2,407	2,202	2,932	2,000 o. 2,500	3,433
8 kl. pansarbåt .......:.............	2,009	1,506	621	—	—	807	—	2,400	1,108
Jagare....................................	—	-	—	3,419	4,218	613	3,417	3,000	8,499
1 kl. torpedbåt i eskader.........	625	2,229	859	1,051	1,006	780	1,034	1,200	857
2 kl. torpedbåt i eskader.........	1,019	1,413	1,462	—	1,355	613	1,124	1,200	1,191
Logementsfartyg .....................	8,372	8,531	5,238	7,024	6,849	2,770	4,774	3,000	3,807
Skeppsgosseöfningsfartyg .........	1,118	1,284	1,179	892	1,550	1,799	1,864	1,250	2,704
1 kl. torpedbåt i öfrigt ............	149	-	—	—	—	—	421	—	—
2 kl. torpedbåt i öfrigt ............	1,983	6,052	216	425	179	142	704	400	151
Korvetten Saga .....................	6,526	4,443	3,379	7,270	6,097	13,289	5,988	5,000	7,244
Korvetten Freja .....................	O ce CD	16,636	8,472	5,231	10,553	6,960	15,759	—	—
Chefsfartyget Drott.................	6,518	8,616	6,026	9,449	6,807	6,363	5,757	5,000	4,238
Handminefartyget Gunhild ......	909	1,481	1,578	3,741	4,675	1,661	4,200	3,000	2,055
Fartyg för undervatten sbåtöf-ningar.................................						597	696	1,000	1,296

Häraf framgår, att dessa, om hänsyn tagits endast till år 1906,
bort beräknas något högre, hvaremot erfarenheterna från åren 1904 och
1905 i allmänhet bättre motivera de framställda förslagen. De för år
1908 beräknade ut- och afrustningskostnaderna understiga på det hela
de verkliga med 16,000 kronor. Häraf torde omkring 10,000 kronor
belöpa sig å öfningsanslaget.

Härefter införda tabell utvisar förhållandet med de kostnader för
diverse ändamål, hvilka i statistiken ingå under posterna »i fartygslikviderna
ej upptagna kostnader m. m.», »exercis- m. fl. skolor», »signalstationers
betjänande» och »diverse kostnader».

146

Tabell utvisande kostnader för diverse ändamål.

.	1900	1901	1902	1903	1904	1905	1906	Beräknad kostnad i 1908 års öfningsplan.	Verklig-kostnad 1908 i enl. marin- ; förvaltnin-gens likvid-1 samman- i drag
I fartygslikviderna ej upptagna kostna-der m. m..........	37,429.00	43,642.0 0	37,500.3 7	55,778.12	40,484.91	76,801.06	86,659.78	30,000	99,804.31
1 Exercis- in. fl. skolor	83,864.03	96,546.7 2	97,487.91	83,824.0 7	93,922.61	108,633.2 3	112,475.s 2	70,000	80,833.33]
Signalstationers be- tjänande............ Diverse kostnader...	732.31	2,604. s 2	14,561.0 2	12,635.5»	19,476.51	16,259.03	19,131.45	21,500	22,772.90
32,937.40	52,465.91	6,167.35	2,667.31	2,887.83	2,685.0 5	10,350.24	25,000	2,541.!» 41
Summa kronoi	! 154,964.30	195,260.17	155,717.2 5	154,905.0 3	1 156,771.8!	204,378.3 7	! 228,617.2 9	146,500	205,952.2 3

Häraf framgår, att sammanlagda antalet åt posterna »i fartygslikviderna
ej upptagna kostnader m. in.» och »diverse kostnader» under
de senaste åren, från livilka erfarenhet förelag, visat en kraftig stegling,
utan att man vid kostnadsberäkningarna synes hafva därtill tagit vederbörlig
hänsyn. Materialet gaf utan tvifvel vid handen en beräkning af

100,000 kronor i stället för de beräknade 55,000 kronor (30,000 + 25,000).

I öfrigt förekommer, att den på öfningsanslaget belöpande delen
af kostnaderna för 1908 års öfningar öfversteg de för samma anslagberäknade
med icke mindre än 574,669 kronor 62 öre, under det att
den på beväringsanslaget belöpande delen af samma kostnad® undeisteg
de beräknade med 79,658 kronor 17 öre, så att de verkliga kostnaderna
på det hela öfverskredo de beräknade med 495,011 kronor

45 öre. . . „ ,

En närmare granskning af de olika posterna i tabellerna gitver vid

handen följande: , ,

Hvad först kadettfartygen beträffar, så synas de beraknade dagkostnaderna
väl öfverensstämma med de verkliga. Ut- och afrustningskostnaderna
hafva med cirka 3,000 kronor öfverstigit de beräknade,
under det att öfriga expeditionskostnader med cirka 20,000 kronor understigit
de beräknade.

För skeppsgossefartygen hafva de beräknade dagkostnaderna visat
sig något understiga de verkliga och de på öfningsanslaget belöpande
kostnaderna öfverstiga de beräknade med cirka 8,000 kronor.

Undervattensbåtarnes dagkostnader hafva beräknats for lågt.

147

De beräknade dagkostnaderna för chefsfartyget Drott hafva visat
sig något lägre än de verkliga. Af expeditionskostnaderna utgå ej af
öfningsanslaget kostnaderna för kol, olja, talg och lotsning utan ersättas
öfningsanslaget af hotförvaltningen.

1 öfningsplanen hade förutsatts, att kanonbåten Svensksund skulle
utföra den sedvanliga expeditionen för militärleder, men sedan Svensksund
beordrats till Spetsbergen, insattes i stället kanonbåten Urd.
Kostnaderna blefvo genomgående mindre än de för Svensksund beräknade.
Både ut- och afrustningskostnader och dagkostnader blefvo större
än som beräknats, men kostnaden på det hela" blef mindre därför att
Urd var på expedition endast 86 dagar mot beräknade 153 för Svensksund.
. Till frågan om öfningsanslagets belastande med dessa kostnader
torde jag senare, etter behöflig utredning, få återkomma.

Dagkostnaderna för Svensksund som vinterbåt hafva varit väl
knappt beräknade. Expeditionen varade 28 dagar längre än som beräknats
och åsamkade anslaget en merkostnad af 5,000 kronor. Expeditionen
är nu föreslagen att bekostas af annat anslag.

Dagkostnaden för pansarkryssaren Fylgias långresa har visat si ovara
50 % högre än som beräknats. Äfven ut- och afrustningskostnaderna
äro oproportionerligt höga. Expeditionen blef förlängd med
23 dagar. Detta förorsakade, att öfningsanslaget blef belastad! med

126,000 kronor mer än som beräknats. I öfrig! hänvisar jag till, hvad
om Fylgia framhålles i annat sammanhang.

De beräknade dagkostnaderna för Edda hafva understigit de verkliga.
Da emellertid cirka 2,000 kronor afförts å beväringsanslaget, hvilket ej
i beiåkningarna förutsatts, stämma de beräknade och de verkliga utgifterna
af öfningsanslaget val öfverens.

För beväringsafdelningarna synes beräkningen af dagkostnaderna
hafva varit väl afpassad. Kostnaderna, som uteslutande utgått af beväringsanslaget,
hafva understigit de beräknade med omkring 14,000 kronor.

Dagkostnaderna för de i torpedskolan deltagande fartygen hafva
varit högre än som beräknats. De 4 å 3 dagars expeditionerna med
torpedbåtarna äro sådana, som afsett att föra Stockholms stations torpedbåtar
till och från den i Karlskrona förlagda torpedskolan.

I de verkliga kostnaderna för af Chapman ligga jämväl kostnaderna
för de åtta l:a kl. torpedbåtarna och i kostnaderna för Blenda äfven
kostnaderna för de fyra 2:a kl. torpedbåtarna, allt under sjkifva torpedskolan.
I beräkningen äro däremot torpedbåtarna särskild! upptagna.

Hvad beträffar de fyra 2:a kl. torpedbåtarna, afser beräkningen
alla deras kostnader för torpedskolekommenderingen, alltså äfven deras

148

expeditioner till och från skolan. De motstående verkliga kostnaderna
utgöras däremot endast af kostnaderna för deras expedition till och från
skolan, under det att kostnaderna under själfva skolan, som ofvan nämnts,
ligga i kostnaderna för Blenda.

Ehuru kostnaderna fördelats efter annan grund, än som i beräkningarna
afsetts, hvithet bort hafva till följd en större belastning af
öfningsanslaget, ha likväl kostnaderna af öfningsanslaget blifvit cirka

2,000 kronor lägre än som beräknats, emedan torpedskolan blef något
kortare, än som från början varit meningen. 1 öfrigt hänvisas till hvad
som i fråga om fördelningen af kostnaderna för vissa skolor anföres i
kapitlet om öfningsanslagets fordringar.

Ut- och afrustningskostnaderna för skjut-, signal- och eldareskolorna
hafva öfverstigit de beräknade med cirka 4,000 kronor. Dagkostnaderna
äro högst betydligt större än de beräknade. Såsom grund för beräkningarna
hafva användts de dagkostnader, som finnas upptagna i chefens
för flottans stab skrifvelse den 18 november 1907, bil. II, angående
beräknade kostnader för flottans öfningar 1909, och livilka dagkostnader
erhållits med ledning af de verkliga kostnaderna under år 1906. Dessa
uppgifter voro vid tiden för beräkningen de senaste uppgifter, som i
detta hänseende voro tillgängliga. Enligt hvad som framgår af nedanstående
tabell öfver kostnaderna för 1906 års skjutskola, uppgick medeldagkostnaden
per pansarbåt till 410 kronor 57 öre. Då skjutkostnaderna,
med hänsyn till det under år 1907 utfärdade nya skjutreglementet,
emellertid kunde antagas blifva högre än tillförene, sattes i beräkningarna
för 1908 dagkostnaden per pansarbåt så högt som till 650 kronor.
Och likväl sprungo de totala dagkostnaderna i verkligheten upp från
beräknade 2,890 kronor till 4,729 kronor.

En så oerhörd felkalkyl, som en jämförelse mellan de beräknade
och de verkliga kostnaderna för 1908 års skjutskola antyder, påkallade
en särskild utredning; och har jag för sådant ändamål låtit upprätta
följande tabeller.

149

1906 års skjutskola.

Fartygens namn	x "Ö i_i CD p : Q-.	Ut- och	Sjötillägg och diet-penningar m. m.	Bekläd-	Konsumerade utrednings-effekter	Diverse kostnader	Summa expedi- tions- kostnad
is- CD 3 ce	ill L list-nings-kostnader	nads- kostnad	Artill eri-i ammuni-tion	Kol, olja och talg m. m.	Annan utred- ning	Lotspen- ningar	Af annal slag
Pansarbåten Oden ............	68	2,8:18. se	8,707.14	38.43	2,915.2 8	11,408.7 6	2,763.6 7		1,491.90	27,325.18
d:o Niord............	67	2,310.52	10,926.3 8	17.50	1,922.10	10,920.3 4	3,808.9 3	—	2,155.68	29,750.9 2
d:o Äran ............	68	4,951.90	9,855.2 4	64.7 4	2,025.3 7	15,799.7 2	4,703.9 4	—	3,149.45	35,598.46
d:o Manligheten...	68	5,349.16	9,754.63	21.04	1,564.23	13,627.oo	3,546.94	—	2,306.8 2	30,822.16
d:o Svea ............	67	3,783.7 7	8,396.8-1	39.0 0	1,499.01	9,631.30	3,653.12	—	2,893.5 3	26,114.30
d:o Göta ............	68	4,358.50	10,666.0 2	—	1,224.14	11,440.20	2,485.11	—	3,470.7 9	29,286.26
d:o Thule............	67	3,635.80	9,269.06	7.79	1,560.28	11,809.7 8	2,378.66		2,936.2 0	27,962.7 6
Logementsfartyget Vanadis	67	5,749.3 2	8,668.s t	148.2 8	281.12	1,722.5 5	l,981.si	—	5,787.0 5	18,589.6 2
Kanonbåten Urd ...............	67	3,233.6 2	2,312.—	22.6 5	175.13	4,014.66	1,241.18	88.—	812.2 3	8,666.0 9
d:o Disa...............	67	959.38	2,102.21	—	112.47	2,053.33	778.15	—	1,234.91	6,281.0 7
d:o Skagul .........	67	2,881.os	1,898.71	—	90.50	4,569.66	778.58	—	6,828.7 8	14,166.23
Handmin fartyget Gunhild...	65	4,199.so	1,724.7 5	17.—	10.7 9	3,612.58	1,583.14	—	990.50	7,938.76
Torpedbåten Meteor .........	2-1	229.il	382.8 o	—	2.52	1,843.64	177.2 5	—	191.42	2,597.68
d:n Vind...............	25	288.7 0	411.2 5	—	6.38	1,124.2 8	115.3 7		35.18	1,692.9 6
	—	44,769.60	85,076.7-1	3 / /. 6 3	13,391.11	103,578.64	29,995.85	88.-	34,284.43	266,792.40

1907 ärs skjutskola.

Fartygens namn	X - CD £ &	Ut- och afrust-nings-kostnadei	Sjötillägg och diet-penningai in. m.		Konsumerade utrednings-effekter	Diverse kostnader a Glimma
is- 3 a 3 Cfl	nads- kostnad	Artilleri- ammuni- tion	Kol, olja ; och talg m. m.	Annan utred- ning	Lotspen- ningar	expedit tions- Af annat kostnad slag
Pansarbåten Oden ............	61)	4,604.0 2	8,013.io	_	5,291.89	10,505.9 0	1 2,701.3 7	40.-	1,892.9 9 28,445.25
d:o Tapperheten...	68	3,109.15	10,134.6 7	104.51	6,561.17	16,233.62	4,480.36		2,721.5]'' 40,235.84
d:o Svea ............	68	2,035.82	7,920.36	6.52	4,207.46	10,135.26	2,074.4 4	20.—	3,530.9 9 27,895.03j
d:o Thule...........	68	1,638.90	7,858.25	28.8 5	1,434.6 1	11,529.12	! 3,357.52	—	3,848.901 28,057.28 j
Kanonbåten Skagul............	67	l,610.o;:	3,050.7 5	3.91	218.42	4,644.23	1,546.7 6	105.25	1,263.79: 10,833.11!
d:o Urd ...............	66	4,425.15	2,294.so	3.1 6	375.58	3,455.19	619.98	—	1,353.5? 8,102.2 81
Logementsfartyget Vanadis	68	5,804.5?	6,763.3 5	25.66	755.31	6,267.20	7,204.44	—	4,674.6 9! 25,690.05
Handminfartyget Gunhild...	65	2,907.03	1,878.51	2.6 8	155.50	3,840.28	4,675.2 2		505.131 11,057.3 2!
Torpedbåten Meteor .........	24	112.40	392.60	—	—	922.63	150.2 4	—	94.89 1,560.36;
d:o Vind ............	24	147.0:;	386.40	—	6.io	1,082.0 2	166.96	—	120,oi 1,761.49
Måldepån ........................	—	—	—		103,782.71	—	_	—	— 103,782.71
	—	26,394.40	48,692.79	174.6 9	122,788.78	68,615.4 5	26,977.2 9	165.25	20,006.47 287,420.7 2

150

1908 års skjutskola.

; w i M 1 ■ CD	Ut- och-	Sjötillägg	Bekläd- nads- kostnad	Konsumerade utrednings-effekter	Diverse kostnader	Summa expedi- i tions-kostnad j
Fartygens namn : » Rf CL, © 3 2 1 “	afrust- nings- kostnader	och diet-penningar m. m.	Artillen- • ammuni- tion	Kol, olja och talg m. m.	Annan utred- ning	Lotspen- ningar	Af annat slag
Pansarbåten Oden 71	2,793.0 2	11,969.0 0	_	30,221.70	10,502.7 s	2,108.41		3,951. ut	58,753.98
d:o Niord ...........J 71	2,550. so	11,733.17	—	30,725. so	9,856.9 5	1,944.03		5,302.7 2	59,562.76
d:o Göta ............! 71	2,447.9 7	12,071. so		1,340.89	12,328.7 7	3,603.33	116.—	2,687.11	32,147.95
Kanonbåten Skagul .........j 69	2,852.90	3,372.96	5.80	63.93	3,307.05	2,480.73	167.—	6,934.2 1	16,331.68
d:o Urd ...............\| 70	2,482. ö r	2,948.50	—	3,315.21	5,185.59	991.42	—	2,790.4 s	15,231.20
1. ogement^ far ty ge t Vanadis! 71	4,858.51	8,114.70	165.41	5,275.88	2,642. 9	2,755.33	—	3,347.31	22,300.98
Handminefartyget Gunhild..! 71	2,055.15	2,253.7 5	-	2.48	2,035.31	4,408.0 7	29.—	583.4 7	9,312.0 81
Torpedbåten N:o 79 .........1 26	506.0 4	434.20	—	—	509.0 7	142.21	—	143. si	1,229.29
d:o N:o 81 .........[ 20	271.6 9	434.30	—		582.2 0	61.7 5	—	168.3 6	1,246.61
Måldepån ........................i -	10,206.03	—	—	114,993.16		8,860.24	—	—	123,853.40
I — •	:! 1,027. io	53,333.00	171.21	185,939.14	46,950.oi	27,355.52	312.-	25,908.96	339,969.98

Beräkning’ öfver medeldag-kostnader vid 1906 — 1908 års skjutskolor,
då ammunitionskostnader blifvit fråndrag-na.

1 it II Ii	1 9 0 8
Expe- ditio- nens längd i dagar		Öfrig expedi-tions-kostnad utan am-munition	Dag- kostnad utan ammu- nition	Expe- ditio- nens längd i dagar		Öfrig expedi-tions-kostnad utan am-munition	Dag- kostnad utan ammu- nition
68	Pansarbåten Oden .........	24,409.00	358.06	71	Pansarbåten Oden .........	28,532.28	401.86
: 67	D:o Niord .........	27,828.73	415.35	71	D:o Niord.........	28,836.8 7	406.15
68	D:o Äran .........	33,573.oo	493.7 2
68	D:o Manligheten	29,257.03	430.20
67	D:o Svea .........	24,614.3 0	867.3 6
] 68	D:o (tota .........	28,062.12	412. os	71	D:o Gista .........	30,807.06	423.76
67	D:o Thule........	26,402.4 s	394.0 6
67	Logementsfart. Vanadis...	18,308.5 0	273.2 6	71	Logementsfart. Vanadis...	17,025.1 o	239.70
67	Kanonbåten Urd ............	8,490.3 6	126.7 2	70	Kanonbåten Urd ............	11,915.00	170.2 3
1 67	D:o Disa............	6,168.60	92.0 6
67	D:o Skagul.........	14,075.73	210.09	69	D:o Skagul ......	16,267.7 5	235.76
65	Handminefart. Gunhild ...	7,927.0?	121.07	71	Handminfart. Gunhild ...	9,309.60	131.12
	Torpedbåten Meteor ......	2,595.11	108.13	26	Torpedbåt n:r 79............	1,229.2 0	47.28
25	1 ko Vind...............	1,667.44	58.04	26	D:o n:r 81 ............	1.246.61	47.95
		Medeldagkostnad utan ammunition			Medeldagkostnad utan ammunition
	1 kl. pansarbåt ............	410.5 7 ''		1 kl. pansarbåt...............	414.7 7
	Kanonbåt .....................	142.0 5		Kanonbåt .....................	203.—

152

(Forts. fr. föreg. sila.)

19 0 7
. Expe-ditio-nens \| längd		Öfrig expedi- tions- kostnad	Dag- kostnad utan
i		utan am-	ni tion
dagar		munition
69	Pansarbåten Oden........................	23,153.8 o	335.55
68	D:o Tapperheten ............	33,674.6 7	495.2 3
68	D:o Svea........................	23,687.5 7	348.3 4
68	D:o Thule .....................	26,622.04	391.51
67	Kanonbåten Skagul .....................	10,614.6:1	158.43
66	D:o Urd ........................	7,726.7ii	11.7.0 7
68	Logementsfartyget Vanadis..........	24,934.74	366.69
65	Handminefartyget Gunhild............	10,901.8 3	167,7 2
24	Torpedbåten Meteor.....................	1,560.8 6	65.oi
24	D:o Vind............... ........	1,755.8 9	73.14
		Medeldagkostnad utan ammunition
	1 kl. pansarbåt...........................	392.6 5
	Kanonbåt....................................	137.	7 5

Åt'' eu jämförelse mellan de verkliga dagkostnaderna åren 1906 och
1908, sedan ammunitionskostnaderna blifvit fråndragna, synes framgå,
att den betydande skillnaden mellan de beräknade och verkliga kostnaderna
för 1908 års skjutskola bar sin förklaring i en väsentlig ökning af
ammunitionskostnaderna.

Såsom af tabellerna framgår, uppgingo enligt marinförvaltningens
uppgift ammunitionskostnaderna vid 1906 års skjutskola till endast
13,391 kronor 11 öre och år 1908 till 185,939 kronor 14 öre.

Förstnämnda siffra är anmärkningsvärd! låg, under det att den
sistnämnda är väl hög.

En af mig föranstaltad undersökning bär också gifvit vid banden,
att samtliga kostnader för skjutskolans måldepå år 1906 blifvit påförda
1907 och 1908 års anslag, hvaraf förklaras bristen på öfverensstäm -

153

melse mellan beräkning- och verklighet. I detta hänseende hänvisar jag
i öfrigt till det kapitel, som kommer att afhandla vissa kostnader för
skolor ombord.

Kostnaderna för de förberedande beväringsöfningarna utgå uteslutande
af beväringsanslaget och inverka alltså ej på öfningsanslagets
sl ältning.

För kusteskadern förekommer, att dagkostnaderna för pansarbåt
äro vid pass 200 kronor per dag för högt beräknade. Öfriga expeditionskostnader
ha härigenom understigit de beräknade med omkring

33,000 kronor.

Vid fördelningen af kostnaderna mellan de båda anslagen visar
sig emellertid en afsevärd förskjutning. Ett omkring 55,000 kronor
större belopp har blifvit påfördt anslaget till flottans öfningar, än hvad
som i de af chefen för marinstaben och inspektören af flottans öfningar
till sjöss uppgjorda beräkningarna blifvit förutsatt, under det att kostnaderna
af beväringsanslaget blifvit i motsvarande grad lägre. De tal,
som blifvit lagda till grund för kostnadernas fördelning, synas gifva
vid handen, att besättningen å kusteskaderns fartyg med hänsyn till
antalet stammanskap och värnpliktige haft en annan sammansättning,
än hvad som vid kostnadsberäkningarnas uppgörande förutsatts, och
som den utfärdade generalordern angående besättningarnas sammansättning
afsett.

Generalordern den 17 mars 1908 föreskref, att följande antal
värnpliktige skulle kommenderas å ku steskadern, nämligen:

å pansarbåtarna:

alla värnpliktige af matrosafdelningen, tillhörande årsklassen 1907
och födda 1887 eller senare, som voro sjökaptener eller styrmän, och
skulle dessa, fördelade till omkring lika antal å kusteskaderns pansarbåtar,
hafva ingått i besättningslistan i stället för signalmatroser;

öfriga sådana värnpliktige — sedan viss här nedan nämnd för
torpedfartygen afsedd personal undantagits — i stället för 2. kl. sjömän,
intill hälften af i besättningslistan upptaget antal 2. kl. sjömän, matrosafdelningen; af

till allmän tjänst inskrifna värnpliktige af eldareafdelningen,
tillhörande årsklassen 1907 och födda 1887 eller senare — sedan viss
här nedan nämnd för torpedfartygen afsedd personal undantagits —
återstoden i stället för eldare, stam, intill högst hälften af i besättningslistan
upptaget antal eldare, 2. eller 3. kl., stam; samt

till sjötjänst inskrifna värnpliktige till det antal, som erfordrades
för att utfylla det antal, besättningslistorna angåfvo;

154

å jagarna:

af värnpliktige af matrosafdelningen, tillhörande årsklassen 1907
och födda 1887 eller senare, 2 man i stället för signalmatroser;

öfriga sådana värnpliktige intill hälften af i besättningslistan
upptaget antal 2. kl. sjömän, matrosafdelningen;

till allmän tjänst inskrifna värnpliktige af eldareafdelningen, tillhörande
årsklassen 1907 och födda 1887 eller senare, i stället för eldare,
stam, intill högst hälften af i besättningslistan upptaget antal eldare,
2. eller 3. kl., stam; samt

till sjötjänst inskrifna värnpliktige till det antal, som erfordrades
för att utfylla det antal, besättningslistorna angåfvo;

å torpedbåtarna:

af värnpliktige af matrosafdelningen, tillhörande årsklassen 1907
och födda 1887 eller senare, 1 man i stället för signalmatros och 1
man i stället för artillerimatros;

af värnpliktige af eldareafdelningen, tillhörande årsklassen 1907
och födda 1887 eller senare, 2 man i stället för eldare, 2. eller 3 kl.,
stam; samt

af till sjötjänst inskrifna värnpliktige det antal, som erfordrades
för att utfylla det antal, besättningslistorna angåfvo.

Generalordern synes alltså hafva afsett, att å kusteskaderns fartyg
skulle kommenderas icke blott det antal värnpliktige, som gällande
besättningslistor medgåfvo, utan jämväl ett afsevärdt antal, kommenderadt
i stället för i besättningslistorna ingående personal af stammen.

För att få denna fråga utredd aflat jag till cheferna för underofficers-
och sjömanskårerna vid flottans station i Stockholm och i
Karlskrona skrifvelse med begäran om upplysning, huruvida här nämnda
synpunkter blifvit beaktade vid besättningarnas kommendering eller,
om så icke varit fallet, om anledningen därtill, äfvensom med begäran
om uppgift å det antal värnpliktige af ofvan nämnda kategorier, som
vid kusteskaderns början sagda år varit å hvart och ett af kusteskaderns
fartyg tjänstgörande.

I sin till svar härå aflåtna skrifvelse den 18 nästlidna mars framhöll
chefen för underofficers- och sjömanskårerna vid flottans station i Karlskrona
som sin åsikt, att de i min ofvan relaterade skrifvelse framhäfda
synpunkterna varit i hufvudsak desamma, som af stationsmyndigheterna
anlagts, ehuru en del mindre ändringar, antagligen betingade af hänsyn
till stammanskapets utbildning, blifvit vidtagna.

Hans uppgift å antalet ombord å hvarje fartyg kommenderade

155

värnpliktige öfverensstämmer emellertid icke med det antal, som i marinstabens
kostnadsberäkningar förutsatts, hvilket framgår af nedanstående.

Oden, 1. kl. pansarbåt
Niord, d:o
Åtta 1. kl. torpedbåtar

Af kårchefen i
Karlskrona kommenderad!
antal
värnpliktige.

I marinstabens
beräkningar
förutsatt antal
värnpliktige.

132

128

Påtagligen bär härvid den dåvarande kårchefen i Karlskrona tolkat
generalordern på ett annat sätt än som förslaget och generalordern afsett.

Chefen för underofficers- och sjömanskårerna vid flottans station
i Stockholm gör i sin svarsskrifvelse den 20 nästlidne mars gällande,
att de af mig i min skrifvelse till honom framhållna synpunkter af den
dåvarande kårchefen i allmänhet blifvit beaktade med undantag däraf,
att anbefalldt antal värnpliktige eldare icke blifvit kommenderadt å
jagaren Magne. Orsaken härtill torde enligt kårchefens mening ha
legat i behofvet af yrkesskickligt och öfvadt folk för skötandet af de
mera ömtåliga maskinerna å jagare, hvarför de värnpliktiga därstädes
ersatts med stampersonal, ett förfaringssätt, hvartill den dåvarande kårchefen
hade erhållit muntligt medgifvande från sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition. Härvid är dock att märka, att, såsom af nedanstående
sammanställning framgår, å jagaren AVale anbefalldt antal värnpliktige
eldare synes hafva blifvit kommenderadt. Det synes oförklarligt,
att behofvet af stampersonal, eldare, skulle vara så afsevärdt mycket
större ombord å Magne än å AVale, då maskinerna å den senare, enligt
hvad jag inhämtat, äro af i det närmaste samma beskaffenhet som å
den förra.

Göta, 1. kl. pansarbåt

AVale, jagare ...............

Magne, d:o ...............

Af kårchefen i
Stockholm kommenderadt
antal
värnpliktige.

132

12 I

I marinstabens
beräkningar
förutsatt antal
värnpliktige.

138

I betraktande af den afsevärda inverkan som besättningens sammansättning
af å ena sidan stam och å andra sidan värnpliktige utöfvar
å kostnadernas fördelning mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget,

156

synes det, som om de lägre myndigheterna haft alltför fria händer vid
manskapets fördelning till tjänstgöring ombord, och att dessa myndigheter
haft allt för ringa inblick i vederbörandes motiv för generalordern
om besättningarnas sammansättning för att kunna på ett rätt sätt fördela
underlydande personal.

Jag har emellertid iakttagit, att numera i samband med öfningsplanernas
fastställande, till ledning för stationsmyndigheterna, utfärdas
personalfördelningstablåer, hvarigenom antalet af de i besättningen ingående
olika kategorierna personal noga preciseras. Olika tolkningar
af bestämmelserna i denna för öfningsanslagets disposition viktiga punkt
borde på grund häraf kunna för framtiden väntas icke vidare förekomma.

Såsom af sammanställningarne beträffande 1909 års öfningar framgår,
synas emellertid dessa personalfördelningstablåer icke hafva fått
den effekt i berörda hänseende, som man kunnat vänta.

Wales expedition varade 48 dagar längre än som förutsatts.
Kostnaderna ha fördelat sig afsevärdt olika mot i beräkningarna, hvarigenom
kostnaderna af öfningsanslaget för Wale och Magne tillsammans
blifVit vid pass 23,000 kronor dyrare än som förutsatts. Till dessa omständigheter,
speciellt Wales expedition, skall jag senare återkomma.

Dagkostnaderna för i kusteskadern ingående torpedbåtar hafva
blifvit vid pass 30 kronor per dag och båt högre än som beräknats.
Marinförvaltningens uppgift för år 1906 gaf en medeldagkostnad per
torpedbåt af 96,2 6, och i 1908 års beräkningar sattes kostnaden till 120
kronor per dag och båt. Kostnaderna för kol voro betydligt högre 1908
än 1906, nämligen 97 kronor per båt och dag år 1908 mot 51,7 9 per
båt och dag 1906. Härtill skall jag sedermera återkomma, men åberopar
för närvarande i detta hänseende följande tabeller:

157

Tillämpningsöfningar för torpedbåtar af l:a kl. 1906.

Fartygens namn	£ ''-Ö cd Bi	Ut- och afrust-nings-kostnader	Sjötillägg och diet-penningar m. in.		Konsumerade utrednings-effekter	. Diverse kostnader	Summa öfrig expedi- tions- kostnad
aq ST. Q_i o CD 3 C/3	nads- kostnad	Artilleri- ammuni- tion	Kol, olja och talg m. m.	Annan utred- ning	Lotspen- ningar	Af annat slag
Blixt (Plejad) .................	SB	1,050.54	1,477.57	4.8 9	695.7 5	3,809.61	518.84	21.—	l,518.so	8,045.96
Meteor ...........................	88	841.1?	1,447.44	—	1,059.2 8	4,73!). 2 9	752.07	9.—	774.21	8,772.2 9
Orkan ............................	88	843.8!)	1,545.54	—	710.25	4,754.7 0	632.24	—	380.80	8,023.53
Bris (Stjerna) ..................	88	1,254.86	1,490.52	—	1,055.7 7	5,370.03	929.2 9	—	639.10	9,484.71
Vind ... ........................	88	1,016:53	1,483.4-2	—	781.6 9	4,027.23	901.7 5	—	572.2 3	7,766.3 2
Orion ...........................	88	1,120.43	1,450.9 0	—	1,058.43	4,581.68	514.98	—	1,136.12	8,742.1)
Sirius .............................	88	956.88	1,485.60	—	1,051.12	4,872.17	702.6 7	—	357.94	8,469.50
Kapella ..........................	88	1,185.3 4	1,965.8 7	—	1,000.3 6	4,319.31	486.9 6	12.—	676.8 9	8,461.3 9
		8,268.0 4	12,346.8 6	4.8 9	7,412.65	36,465.0 2 Medel-dagkost-nad per båt 51.7 9	5,438.so	42.—	6,055.59	67,765.81 Medel-dagkost-nad per båt 96.2 6

Tillämpningsöfningar för torpedbåtar af l:a kl. 1907.

Farlygens namn	H X 13 >— CD p: O-	Ut- och afrust-nings-kostnader	Sjötillägg och diet-penningar m. m.		Konsumerade utrednings-effekter	Diverse kostnader	Summa öfrig
OQ g*. CL O 3 CD 3 in	nads- kostnad	Artilleri- ammuni- tion	Kol, olja och talg m. m.	Annan utred- ning	Lotspen- ningar	Af annat slag	expedi- tions- kostnad
Blixt .............................	73	403.9 2	1,357.50	_	1,002.8 7	3,477.55	1,377.65		1,882.09	9,097.6 6
Meteor ..........................	73	341.90	1,235.30	—	1,705.82	3,714.8 2	596.8 3	—	2,421.26	9,674.03
Orkan ............................	73	738.56	1,806.40	—	2,812.8)	3,618.5 7	708.88	—	2,745.12	11,691.8!
Vind ...........................	75	459.16	1,327.70	2.9 5	993.59	4,544.2 5	742.60	—	5,985.51	13,596.60
Virgo ..............................	75	608.8 2	l,252.io	—	1,470.83	4,072.3-2	642.8 8	—	1,262.10	8,700.23
Mira ..............................	75	485.0 o	1,398.60	—	1,371.2 3	3,599.90	665.53	—	2,798.51	9,833.7 7
Orion ..............................	75	716.17	1,255.60	—	1,283.3 2	3,431.50	468.51	—	1,628.48	8,067.41
Sirius .............................	/O	905.6 7	1,793. io	—	1,445.11	3,454.82	578.59	—	1,082.9)	8,354.86
		4,659.59 \|	11,426.6 0	2.95	12,085.64	29,913.73 Medel-dagkost-nad per båt 50.3 6	5,781.47		19,805.9 6	79,016.3 7 Medel-dagkost-nad per båt 133.0 2

158

Tillämpningsöfningar för torpedbåtar af l:a kl. 1908.

Fartygens namn	K X \|-Ö __ o	Ut- och	Sjötillägg		Konsumerade utrednings-effekter	Diverse	kostnader	Summ a öfrig
tf a cb	afrust- nings- kostnader	och diet-penningar m. m.	nads- kostnad	Artilleri- ammuni- tion	Kol, olja och talg m. m.	Annan utred- ning	Lotspen ningar	Af annat slag	expedi- tions- kostnad
i Meteor ...........................	87	1,599.2 7	2,357.80		767.3 0	10,239.53	1,064.7 2		; 1,376.90	15,806.31
Orkan .............................	87	.125.7 2	1,850.7.7	—	658.43	9,327.13	1,378.8 4	63.7.7	1,186.49	14,465.3 9
Bris ..............................	87	608.51	1,732.3 0	—	857.92	9,630.2 7	1,017.33	—	768.98	14,006.80
Vind .............................	87	716. i 8	2,35l.«o	—	798.o:)	10,127.83	l,088.o s	—	895.6 2	15,262.0 2
Virgo ..............................	87	733.82	1,812.im	—	42.—	4,661.0.7	827.63	6.—	894.9.7	8,243.7 3
Hira ..............................	87	828.2 7	2,341.0.7	—	457 —	8,465.82	1,231.88	20 —	2,492.7 2	15,009.0 7
Kapella ..........................	87	444.il	1,796. .7.7	1.40	547.3 9	7,684.7 0	1.006.2 3	—	1,574.59	12,610.86
Plejad ........................	87	1,601.8!)	2,404.30		744.84	7,377.59	1,368.7 2	6. -	2,113.48	14,014.93
		6,857.7 7	16,647.0.7	1.40	4873.83	67,513.92 Medel-dagkost-nad per båt = 97.00	8,983.43	\| 95.7 c	11,303.78	109,419.11 Medel-dagkost-nad per båt = 157.21

Vid fördelningen af kostnaderna för Stockholmseskadern har en
liknande förskjutning från beväringsanslaget och öfver på öfningsanslaget
kommit till synes, och har jag i detta hänseende begärt förklaring af
chefen för underofficers- och sjömanskårerna vid flottans station i Stockholm.
Han framhåller, att afvikelse från generalordern skett, beträffande
torpedbåtarna, äfven härvid efter muntligt medgifvande från sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition. Följande sammanställning visar
det kommenderade antalet värnpliktige och det af marinstaben beräknade.

John Ericsson, 2 kl. pansarbåt

Berserk, 3 kl. pansarbåt .........

Ulf, dm .........

Sölve, d:o .........

Folke, d:o .........

Åtta 2 kl. torpedbåtar .............

Af kårchefen	I marinstabens
Stockholm kom-	beräkningar
menderadt antal	förutsatt antal
värnpliktige.	värnpliktige.
60	5-1
19	19
17	19
18	19
16	19
21	40

159

Dagkostnaderna lör Skagul hafva i beräkningarna tilltagits för
knappt. Följden har häraf blifvit, att öfningsanslaget belastats med
omkring 3,000 kronor mer än som beräknats.

Jämväl för de fartyg, som deltagit i mineringsöfningarna, hafva
dagkostnaderna blifvit allt för knappt tillmätta i beräkningarna.

Upptagna under diverse öfningskostnader förekomma i beräkningarna

30,000 kronor för fartyg i beredskap. Denna post afser att jämte de
under allmänna utgifter m. m. och handvapensskjritskola upptagna 25,000
kronorna motsvara de utgifter för flottans öfningar, hvilka icke föras i
likvid. Utgifterna för signalstationers betjänande och för exercis- m. fl.
skolor ha dock beräknats särskildt. I utgifterna för signalstationers betjänande
ingå bland annat ersättning till viss lotsverkets personal för
lrandhafvandet af ku stsignal väsendet, kostnaderna för utbildning af
kustsignalväsendets personal och för signalstationers deltagande i krigsöfningar.
I utgifterna för exercis- in. fl. skolor ingå kostnaderna för
underofficers-, korprals- och rekrytskolorna samt öfriga vid flottans stationer
anordnade skolor och kurser.

Expeditioner med torpedkryssaren Psilander, pansarbåten Thor och
logementsfartyget Stockholm finnas i 1908 års öfningsförslag hvarken
föreslagna eller intagna i kostnadsberäkningen.

Härom anför chefen för marinstaben och inspektören af flottans
öfningar till sjöss i sitt den 13 augusti 1908 till chefen för sjöförsvarsdepartementet
gemensamt afgifna förslag angående flottans öfningar
under öfningsåret 1 oktober D908—30 september 1909 följande:

»Enär öfningsåret lämpligen torde kunna räknas från och med den
l oktober till och med den 30 därpå följande september, beräknas, att
öfningsanslaget för det kalenderår, som till större delen infaller inom
sagda tidsperiod, kommer att bestrida utgifterna under densamma. I
enlighet härmed ha alltså kostnaderna för den föreslagna höst-, skjutoch
signalskolan innevarande år, häri inberäknad äfven den under september
månad infällande delen, upptagits bland de utgifter, som skulle
komma att drabba 1909 års öfningsanslag.»

Under rubrik »i kostnadsberäkningarna ej förutsatta expeditioner»
förekomma följande expeditioner, för hvilka kostnaderna borde utgå från
andra medel än öfningsanslagets, nämligen:

torpedkryssaren Psilander, under 21 dagar, för ordningens upprätthållande
vid lastageplatserna vid Ångermanälfven;

kanonbåten Skagul, under 12 dagar vid generalstabens öfningar;
samma kanonbåt, under 8 dagar för ordningens upprätthållande i
Härnösandstrakten;

160

2 kl. torpedbåtarna N:o 6, N:o 12, N:o 14 och N:o 15, under resp.
12, 10, 9 och 13 dagar, hämtnings- och profexpeditioner; samt

kanonbåten Svensksund, under 104 dagar, för vetenskaplig expedition
till Spetsbergen.

Till frågan om vissa af dessa kostnader skall jag, efter verkställd
detaljundersökning, senare återkomma.

I fråga om de gjorda beräkningarna torde böra framhållas, att det
för kostnadsberäkningarnas uppgörande tillgängliga materialet i hufvudsak
blifvit riktigt behandladt, men att en alldeles för liten marginal
blifvit lämnad för oförutsedda utgifter. Som förut visats, hafva kostnadsberäkningarna
upptagit sammanlagdt endast 55,000 kronor för oförutsedda
utgifter, under det att expeditioner utöfver de i beräkningarna
upptagna blifvit anbefallda, hvilkas kostnader till ett belopp af 110,067
kronor blifvit påförda öfningsanslaget.

1909 års öfningar.

Genom generalorder den 28 juli 1908 anbefalldes, att pansarkryssaren
Fylgia och kanonbåten Svensksund skulle klargöras för att
utgå, den förra i slutet af oktober 1908 på expedition till aflägsnare
farvatten under omkring 6 månader och den senare i början af december
på vinterexpedition till rikets västkust under omkring 3 månader.

Den 28 augusti samma år utfärdades generalorder bland annat
därom, att pansarbåtarna Oscar II, Tapperheten och Manligheten skulle
rustas för att tillsammans med pansarbåten Thor och logementsfartyget
Stockholm under omkring 5 månader från midten af november bilda en
afdelning, Karlskrona rekrytafdelning, samt pansarbåtarna Oden och
Niord för att under omkring 5 månader från midten af november bilda
Stockholms 1. rekrytafdelning, hvarjämte logementsfartyget Eugenie
skulle från samma tid under omkring 3 månader tillhöra afdelningen.
Samma generalorder innehöll därjämte föreskrift om, att logementsfartyget
Stockholm och pansarbåten Thor skulle under 2 månader från
början af september månad 1908 bilda en afdelning, skolafdelningen, i
hvilken torpedkryssaren Psilander skulle ingå från slutet af september
månad.

I gemensam skrifvelse den 13 augusti 1908 till chefen för sjöförsvarsdepartementet
hade chefen för marinstaben och inspektören af
flottans ötningar till sjöss afgifvit förslag till öfningsplan, omfattande
tiden 1 oktober 1908-—30 september 1909. Beträffande de kostnader,
som skulle komma att drabba öfningsanslaget på grund af de i skrifvelsen
föreslagna expeditionerna, anförde myndigheterna, att beräkningen

162

utvisade, att de rymdes inom det till 1,800,000 kronor ökade ordinarie
öfningsanslaget. Enär öfningsaret lämpligen kunde läknas Iran den
1 oktober till och med den 30 därpå följande september, beräknades
öfningsanslaget för det kalenderår, som till största delen infölle inom
sao-dfT tidsperiod, komma att bestrida utgifterna under densamma. I
enlighet härmed hade alltså kostnaderna för den föreslagna skolafdelningen
under hösten 1908, häri inberäknadt äfven den under september
månad infallande delen, upptagits bland de utgifter, som borde drabba
1909 års öfningsanslag. Vid fördelning af kostnaderna mellan anslaget
till flottans öfningar och det till sjöbeväringens vapenöfningar samt
beklädnad och ersättning därför hade förutsatts, att det förslag till
ändring i kungl. brefvet den 14 augusti 1903, som af chefen för marinstaben
afgifvits den 8 januari 1908, komme att godkännas, hvilket ock
skedde genom utfärdandet af kungl. brefvet den 4 decembei 1908 angående
fördelningen af öfningskostnaderna.

De militära myndigheterna hade alltså i sitt ölningslörslag förutsatt,
icke blott, att de redan under år 1908 påbörjade och under år
1909 slutande expeditionernas kostnader borde i sin helhet afföras å
1909 års anslag, utan jämväl, att den under september månad börjande
och före årsskiftet afslutade skoleskaderns kostnader äfven skulle afföras

å nästföljande års anslag. . .

Den 18 februari 1909 inkom marmförvaltnmgen till Kungl. Maj:t
med uppgift å de för flottans öfningar under samma år tillgängliga

medel:

Behållningen från år 1907 utgjorde kr. 235,837: 18

1908 års öfningsanslag utgjorde ... „ 1,200,000: —

Utgifter enligt räkenskapen år 1908 ..............................

Behållning till år 1909 ........................................................

1909 års öfningsanslag utgjorde.....................................

kr. 1,435,837: 18
1,401,146: 33

kr. 34,690: 8 5
„ 1,800,000: —

kr. 1,834,690: 8 5.

Från denna tillgång skulle emellertid dragas dels
ännu icke formellt afförda kostnader för:

expedition med pansarkryssaren
Fylgia......................................................... kr. 114,425: 4 7

Transport kr. 114,425: 47 kr. 1,834,690: 85.

163

Transport kr.

expedition med kanonbåten Svensksund
........................................................ „

expedition med Karlskrona rekryt afdelning

...................................................

Stockholms stations varfsdepartement
m. m. (1907 års motsvarande

siffra)........................................................... „

dels ock vissa till sitt belopp kända
utgifter för år 1909 ..............................

så att den disponibla tillgången blefve

114,425: 47. kr. 1,834,090: 85.
19,976: 91
80,000: —

24,065: —

29,250: —

„ 267,717: 38

kr. 1,566,973: 47.

_ Marinförvaltningen'' erinrade emellertid, att ytterligare återstode att
bestrida af öfningsanslaget viss andel af vid Karlskrona station under år
1908 förskottsvis bestridda, ännu icke formellt affärda utgifter till belopp
af................................................................................ kronor 842,241: 6 7

Då från Stockholms station icke inkommit
någon uppgift i detta hänseende, hade marinförvaltningen
ansett sig kunna beräkna, att på enahanda
sätt blifvit därstädes under år 1908 utgifvet
åtminstone samma belopp, som i förlidet års uppgift
hade upptagits, eller ............................................. „ 175,935: —

Summa kronor 1,018,176: 67

Af denna summa skulle en del afföras å anslaget till flottans öfningar,
och anslog ämbetsverket densamma till omkring en tredjedel eller »i
rundt tal» 339,392 kronor 23 öre.

Om från ofvannämnda belopp.......................... kronor 1,566,973:4 7

droges dessa ..................................................................... „ 339,392: 2 3

skulle det belopp, som återstode till förfogande,

kunna beräknas till......................................................... kronor 1,227,581: 24

Af denna marinförvaltningens uppgift framgår, att densamma måste
betraktas som synnerligen approximativ. 1 brist på exakta uppgifter
angående utgifter under år 1908 har ämbetsverket begagnat sig af motsvarande
siffror för ett föregående år. Så har varit fallet i fråga om
de vid Stockholms station förskottsvis bestridda, icke formellt afförda utgifterna,
äfvensom i fråga om utgifter vid Stockholms stations varfsdepartement.
Uppgiften saknar ifråga om dessa båda utgiftsposter egentligt

164

värde. Beloppet af icke afbörda kostnader blir i icke ringa mån beroende
af, huru stor tillgången på arbetskrafter varit vid stationens räkenskapskon
tor, huru dessa arbetskrafter blifvit disponerade, huru. arbetsbördan
fördelats, och i hvilken ordning fartygsräkenskaperna blifvit granskade.

Den 25 februari 1909, sedan marinförvaltningens uppgift å medelstillgången
blifvit dem meddelad, afgåfvo chefen för marinstaben och
inspektören af flottans öfningar till sjöss ett på nämnda uppgift baseradt
förslag till öfningsplan för den då återstående delen af öfningsåret, åtföljd
af beräkning öfver kostnaderna för öfningarna under hela öfningsårét
1 oktober 1908—30 september 11)09.

Då marinförvaltningen i sin uppgift från 1909 års öfningsanslag
afdraga ett belopp af 267,717 kronor 38 öre, utgörande förskottsvis
bestridda utgifter för på expedition vid årsskiftet varande fartyg, äfvensom
vissa andra till sitt belopp kända utgifter för år 1909, och då
kostnaderna för 1908 ars höstskjritskola, beräknade till 74,300 kronor,
äfven inginge i det af marinförvaltningen från den disponibla tillgången
afdragna beloppet, kunde de militära myndigheterna, som bland utgifterna
för hela öfningsåret upptagit dessa samma kostnader, äfven upptaga
ofvan nyssnämnda båda belopp eller sammanlagdt 342,017 kronor
38 öre som tillgång. På grund häraf kunde de militära myndigheterna
för sin kostnadsberäkning såsom tillgång antaga ett belopp af sammanlagdt
1,569,598 kronor 62 öre.

Den öfningsförslaget åtföljande kostnadsberäkningen stannade på
ett belopp af 3,027,080 kronor, af hvilket belopp 1,639,330 kronor beräknades
utgå af öfningsanslaget och 1,387,750 kronor af beväringsanslaget.
De för 1909 års öfningar beräknade kostnaderna af öfningsanslaget
öfverstego alltså den beräknade tillgången med 69,731 kronor
38 öre. Myndigheterna anförde, att under år 1908 en del icke föreslagna
expeditioner hade kommit till utförande, hvarigenom Öfningsanslaget
blifvit hårdt anlitadt, och ansågo, att kostnaderna för dessa
expeditioner, genom att under år 1909 i någon mån anlita 1910 års
anslag, skulle fördelas på sistnämnda båda år.

I betraktande däraf, att marinförvaltningens uppgift å disponibla
medel icke kunde antagas vara exakt, borde försiktigheten hafva bjudit
att för oförutsedda utgifter reservera ett betydande belopp, helst äfven
var att förvänta, att jämväl under år 1909 expeditioner skulle blifva
anbefallda, hvilka ej af de militära myndigheterna föreslagits, och för
Indika alltså af dem ingå medel beräknats.

''Dill sådana expeditioner skall jag sedermera återkomma,

165

Till belysning af detaljerna bär jag låtit uppgöra följande jämförande
sammanställning, hvarvid torde böra erinras, att marinförvaltningens
uppgift å de verkliga kostnaderna uttryckligen angifvits vara
endast provisorisk. Jag har emellertid måst använda marin förvaltningens
statistiska uppgifter, då de äro de enda, som stå till buds, fördelade på
de olika expeditionerna. Vid den jämförelse, som här föreligger, torde
de också kunna anses användbara.

166

Tablå utvisande en jämförelse mellan a ena sidan de af chefen för marinstaben och

ar 1901» och å andra sidan de af marinförvaltningen

				B	e r ä k n	a d
		X CD Q-	G	Öfrig expedi-tionskostnad	Summa ut- och afrust-	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående
		a, o*	ro ~ 3 S-*	per dag kr.	för hela	nings- kostna-	antal man	och dagar
		iens längd igår	dq C/3	expedi- tionen kr.	der och : expedi-tions-kostna-	af stum-manskap	af värn-pliktige
	Karlskrona rekrytafdelning.

1	Oscar II, 1 kl pansarbåt..............
2	Tapperheten clio ............... Manligheten d:o ...............	92	8,400	2,000	184,000	192,400 I
4	Thor eko ...............						• 192*92=17,664	650 x 92=59,800
•-«	Stockholm, logementsfartyg............	92	1,800	250	23,000	24,800
6	Oscar II, 1 kl pansarbåt...............
8	Tapperheten (ko ............... Manligheten do ...............	74	5,600	2,400	177,600	183,200	118x74=8,732	493 x 74=36,482
9	Thor dm ...............
10	Stockholm, logementsfartyg............	79	1,200	250	18,250	19,450 i		—
11	Stitjer för Karlskrona rekrytafd.	—	17,000	—	402,850	419,850	—	-
	Stockholms 1 rekrytafdelning.
12 13	Oden, 1 kl. pansarbåt .................. Niord d.''o ..................''	\| 92	4,200	1,000	92,000	96,200	1 108x92=9,936	396x92- 36,432
14	Eugenie, logementsfartyg...............	92	1,200	250	23,000	24,200	!
15	Oden, 1 kl. pansarbåt ..................	l 74	2.800	1,200	88,800	91,600	87 x 74=6,438	178x74=13,172
16	Niord (ko ..................	1
1 7	Säjer för Stockholms 1 rekr.-afcl.	_	8,200	_	203,800	212,000 j	—	—
	Stockholms 2 rekrytafdelning.
18 19	Göta, 1 kl. pansarbåt .................. Thule (ko ..................	!74	5,600	1,< 100	74,000	79,600	. le/a—27/3 185x40 = 7,400	lc/s—"/s 359x40 = 14,360
20	Eugenie, logementsfartyg...............	73	900	250	18,250	19,150	\|28/3-s% 185x34 1 = 6,290	28/a—3% 422x34 = 14,384
21	Säjer för Stockholms 2 rekr.-afd.	_	6,500	—	92,250	98,750	—	—
	Diverse fartyg.
2 2	Fylgia, långresa...........................	179	10,000	1,000	176,000	186,000		—*
2 8	Svensksund, vinterbåt ..................	90	2,000	160	14,400	16,400	—	—
24	d:o för militärleder .........	153	2,000	180	27,540	29,540	—	—
2 5	Drott, chefsfartyg ........................	60	7,500	150	9,000	16,500	—
26	Säjer för diverse fartyg	_	21,500	1,490	226,940	248,440	—	—
	Transport	—	53,200	—	925,840	979,040	—	—

167

inspektören af flottans öfningar till sjöss beräknade kostnader för flottans öfningar
uppgifna verkliga kostnaderna för samma öfningar.

				V e	r k 1 i	<)• O
Kostnad	kronor	X Ct>	Ut- och	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	fördel-	Kostnad	kronor
	af				och afrust-	ningstal
af	P_i o" so 3	afrustnings-	per	för hela	ningskost-	för	af anslaget	af anslaget
anslaget till	"''”till0"''	s g	kostnader	(lag	expeditionen	nader och expeditions-kostnader			till flottans	till be-
flottans öfningar	be va rin-gens öfningar	längd	kronor	kr.	kr.	stam	vpl.	öfningar	va ringens öfningar
		155	6,336. i i	260.48	40,373.8 3	46,709.94	17,12313,325	10,485.7 0	36,224.24	1
		155	3,468.83	294.(17	45,581.3 7	49,049.7 0	3,511	21,215	11,220.9 o	37,828.7 4	-
		155	4,395. :.o	336.5 2	52,160.33	56,556.03	3,319	22,203	12,938.16	43,617.8 7	3
49,500	167,700	155	8,078.3 4	284.03	44,024.89	52,103.23	2,529 17,736	11,920.21	40,182.99	1
		89	4,161.93	347.9 8	30,970.3 0	35,132.2 2	4,879 12,169	8,037.0 9	27,095.ls	'''' 6
35,400	147,800										7 8 9 10
_	19,450	81	3,787.82	180.5 7	14,626.2 2	18,414.0 4	_	19,078	4,274.2 2	14,139.82
84,900	334,950	—	30,228.0 2	—	227,737.11	257,965.16	—	—	58,876.37	199,088.7 9	11
■25,800	94,600	156	11,853.42	597.33	93.214.17	105,067.59	7,919	13,101	30,882.0 4	74,185.55	12 13
		156	14,539.0 2	473.61	73,883.3 6	88,422.98	7,081	13,280	21,608.89	66,814.09
							11
30,100	61,500	171	3,710.8 2	170.91	29,230.19	32,941.01	1,893	30,565	1,921.13	31,019.89	1 5
									16
55,900	156,100	—	30,103.86	—	196,327.7 2	226,431.58	—	—	54,412.05	172,019.53	17
		80	2,923.0 8	379.98	30,398.68	33,321.7 6	14,470	1,848	27,526.80	5,794.9 6	18
32,000	66,750	80	1,798.39	300.26	24,021.06	25,819.63	6,531	2,240	19,225.71	6,593.94	19 20
32,000	66,750	—	4,721.0 7	—	54,419.7 4	59,141.41	—	—	46,752.51	12,388.9 0	21
186,000		178	7,391.83	1,515.3 7	269,735.41	277,127.2 4			277,127.24
i 16,400	—	96	2,675.13	174.19	16,751.28	19,426.43	—	—	19,426.48	—	23
! 29,540	—	143	1,206.7 5	167. In	23,894.68	25,101.48	—	—	25,101.43	—	21
16,500	—	68	2,870.09	168.0 5	11,427.26	14,297.8 5	—	—	14,297.3 5	—	2 5
248,440	—	—	14,143.82	2,025.01	321,808.68	335,952.45	—	—	335,952.45	—	26
I 421,240	557,800	1 -	79,197.3 7	—	800,293.23	879,490.60	—	—	495.993.38	383,497.2 2

168

					B e r	ä k n	a d
	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor.	Öfrig expedi-tionskostnad 1 för hela Per ,. i expedi-da& tionen kr. kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående antal man och dagar af stam- af värn-manskap pliktige
	Transport	—	53,200	- i	925,8401	979,040	- I -
	Skjuta signal» och eldareskolor.			1
2 7	Oden, 1 kl. pansarbåt .........	1			1
2$	Thor d:o .........
20	Niord d:o .........
		75	12,000	3,900:	292,500	.305,100
30	Tapperheten d:o .........
3 J	Manligheten d:o .........
3 2	Oscar Ii d:o .........						275 x 75 = 20,625 1,000 x 75=75,000
3 3	Clas Uggla, torpedkryssare............	73	2,400	300	21,900	24,300
31	Skagul, kanonbåt ........................	73	1,500	230	16,790	18,290
35	Gunhild, handminefartyg...............	73	2,500	150	11,400	13,900
3 6	N:o 5, 2. kl. torpedbåt..................1	1
37	N:o 6 d:o ..................	73	1,000	. 100!	7,300	8,300
3 6	Måldepån....................................	1
3 9	Säger för skjut-, sign - o. eld.-skolor	—	O C <3 Öl 1	4,680	349,890	369,890	- -
	Speciella skjutskolan.
40	Äran, 1. kl. pansarbåt ..................	72	3,500	650	46,800	50,300	_ i _
41	Örnen, torpedkryssare ..................	73	2,400	300	21,900	24,300	—
4 2	N:o 2, 2. kl. torpedbåt..................	14	500	50	700	1,200	— —
43	Säger för speciella skjutskolan	—	6,400	1,000:	69,400	75,800	- 1 -
	Fartyg för undervattensbåtöfn.						''
44	Rån (Disa) jämte undervattensbåtar	71	1,500	300;	21,300	22,800	— 1 —
4 5	Säger för fartyg f. underv- båtöfn.	—	1,500	300	21,300	22,800
	Mineringsskola.
46	Edda, handminefartyg ..................	73	1,500	300	21,900	23,400	)
							150 x 72 = 10,800 75 x 72 = 5,400
4 7	Eugenie, logemenlsfartyg...............	72	900	250	18,000	18,900	1
48	Säger för mineringsskola	—	2,400	550	39,900	42,300	- —
	Transport	—	83,500	1	1,406,330 1,489,830	— —

169

				V e	r k 1 i	O’ 0
Kostnad	kronor	*0 CD		Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	F ördel-	Kostnad	kronor
	af anslaget till bevärin-	—	Ut- och			och afrust-	ningstal
af anslaget till	onens dagar	afrustnings- kostnader	per dag	för hela expeditionen	ningskost-nader och expeditions-	för	af anslaget till flottans	af anslaget till bo-
flottans
öfningar	gens öfningar	3 CfQ	kronor	kr.	kr.	kostnader	stam	vpl.	öfningar	öfningar
421,240	557,800	—	79,197.3?	—	800,293.23	879,490.60	_	_	495,993.38	383,497.22
		70	5,318.s 1	911.3 8	63,796.11	69,115.28	3,277	2,446	29,334.2 0	39,781.08	2 7 j
		70	3,648.28	639.05	44,733.2 9	48,381.5 7	1,654	5,374	19,508.09	28,873.18	28 i
		70	6,674.0 7	1,234.66	86,426.—	93,100.0 7	2,895	2,423	37,570.38	55,529.71	2 9
		70	1,566.3 4	910.78	63,750.98	65,317.3 2	3,112	6.716	26,307.9 7	39,009.3 5	3 0
		70	1,985.19	852.2 2	59,655.21	61,640.10	1,820	6,035	24,827.01	36,813.3 9	3 1
79,780	290,110	70	2,861.17	1,128.6 s	79,007.16	81,868.93	6,295	4,341	32,974.18	48,894.50	32
52	1,364.33	411.26	21,385.3 9	22,749.7 2	538	2,182	9,112.76	13,636.96	33
		00	1,606.23	162.2 8	9,736.6 6	11,342.91	300	1,641	1,753.03	9,589.8*	31
		58	1,457.60	140.0 9	8,125.23	9,582.83	787	1,111	3,076.86	5,605.9 7	3 5
		35	135.2 5	41.85	1,464.6?	1,599.9 2	175	175	644.3 8	955.51	3 6
		30	101.3 0	53.69	1,610.61	1,711.91	151	ISO	. 655.11	1,056.7 7	37
		70		466.57	32,660.—	*) 32,660.—	—	—	32,660.—	—	3 8
79,780	290,110	—	26,718.9 2	6,952.16	472,351.91	499,070.86	—	—	219,324.20	279,746.66	3 9
50,300	- I	\| 60	13,572.! 1	l,420.oi	85,202.15	98,774.29		_	98,774.2 9		40
24,300	1	{ 58	1,944.10	630.81	36,587.26	38,531.15	—	—	38,531.15	—	41
1,200	- 1										42
75,800	—	—	15,516.83	2,050.85	121,789.11	137,305.71	—	—	137,305.74	—	13 [
i 22,800		132	3,877.51	247.23	32,634.01	36,511.58			36,511.58		4 4 !
22,800	—	—	3,877.51	247.2 3	32,634.01	36,511.58	—	—	36,511.58	—	45
28,200	14,100c	58	2,149.7 5	101.21	5,871.60	8,021.3 5	655	2,788	1,525.2 9	6,496.06	46
1	137	2,970.52	337.08	46,179.67	49,150.19	18,078110,172	31,451.19	17,699.-	47 I
28,200	14,100	—	5,120.2 7	438.3 2	52,051.2 7	57,171.51	—	—	32,976.18	24,195.06	48
627,820	862,010	—	130,430.18	—	1,479,119.89	1,609,550.3 2	—	—	922,111.38	687,438.9 4

*) Bör, enligt hvad framgår af kapitlet om »vissa kostnader för skolor ombord», rätteligen vara 164,451: 26.
Härigenom ökas slutsumman till 630,862: 12.

170

*13

Beräknad

C Öfrig expedi- Summa

Transport

Torpedskola.

i s
i o

:>«
r> i
2
öii

5 t

Stockholm, logementsfartyg.

Åtta 1 kl. torpedbåtar.......

N:o 75 2 kl. torpedbåt ....

N.o 77
N:o 14
N:o 15
N:o 75
N:o 77

d:o

Kadettfartyg.

5S | Fylgia, pansarkryssare

59 | Dristigheten, 1 kl. pansarbåt | 125

66
6 7
ti 8
61''
70

Urd, kanonbåt........................

N:o 9 2. kl. torpedbåt .........

N:o 12 d:o .........

Säger för kadettfartyg
Skeppsgossefartyg.

Saga, korvett ........................

Najaden, öfningsfartyg ............

Jarramas d:o ............

Gladan d:o ............

Falken d:o ...........

Norrköping, logementsfartyg ..

*r °

. o sr

Ing expe i Till grund för kostnadernas för tionskostnad

ul" ocn °

a trust- delning beräknas nedanstående

mngs- antal man och dagar

ifrustnings- nader onor nens längd agar	per d ag-io-.	expedi- tionen kr.	der och expedit tions-kost-nader	af stam-manskap	af värn-pliktige
- 83,500	—	1,406,330	1,489,830	—	—
73 2,400	25<)	18,250	20,650
73 ; 1,000	250	18,250	19,250
73 4,300	600	43,800	48,600
				287 x 73=20,951	165 x 73 = 12,045
- 73 2,400	21II1	14,600	17,000
- 10,600	1,300	94,900	105,500	—	—
				(Vs-14,7 92 x 69 — 6.348	47 x 69 = 3,2431
125 ; 10,000	1,000	125,000	135,000	\15/i —8/a 165 X 56	47 x 56 = 2,632j
				\| = 9,240
125 4,900	900	112,500	117,400	I7/,,-14/; 93 >'' 69 = 6,417	96 x 69 = 6,624l
				\|i5/;_8/9202 x 56	96 x 56 = 5,376^
24 : 1,000	150	3,600	4,600	.. 11,312
\| 24 1,000	100	2,400	3,40( i
- 16,900	2,150	243,500	260,400	—	-
125 5,000	300	37,500	42,500	-	-
125 5,000	215	26,875	31,875	-	-
125 3,000	. 125	15,625	18,625	_	—
- : 13,000	640	80,000	93,000	—	-
- 124,001		1,824,730	1,948,730	-	-

171

Kostnad	kronor				1'' e	r k ] i	o-	"	kronor af anslagel till be-väringens öfningar
H X CD		Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	Fördel-nings tal föi- stam \| vpl.	Kostnad af anslaget till flottans öfningar
åt'' j anslaget ! till 1 flottans öfningar	af anslaget till bevärin- gens öfningar	litionens längd i dagar	Ut- och afrus tnings-kostnader kronor	per för hela dag expeditionen kr. kr.
(127,820	862,010	-	130,430.4 3	—	1,479,119.S9	1,609,550.3 2	__ , __;	1)22,111.38	687,438.94
		60	1,281.2*	206.3 0	12,378.29	13,659.5 7	2,950 2,499!	7,356.45	6,303.12	4S
		59	2,759.03	1,030.6)	60,805.8 7	63,564.90	18,291 6,571	46,764.7 7	16,800.13	49
		—	-	-	-	-	_ _	— _	—	50 1
		5	399.00	-	586.41	986.31	— —	986.31	_	51
66,990	38,510	5	181.44	-	643.47	824.91	— —	824.ni	_	52
		5	17.47	-	419.12	436.59		436.5 9	—	53
		5	14.84	-	302.8 7	317.71	- —	317.71	_	5 4 \|
		3	239.04	-	380.06	620.-	~ —	620.-	—
		3	108.8 0	-	420.501	529.3 6	— i — \|	529.31;		56
66,990	38,510	—	5,002.76	1,236.01	75,936.5 91	80,939.3 5	_ _ !	57,836.10	23,103.25	5 7
77,700	57,300	113	24,458.73	1,163.42	131,465.99	155,924.7 2	27,768 6,436	126,585.13	29,339.5 9	58
83,800	33,600	113	11,136.-	840.7 0	95,009.23	106,145.23	19,623; 4,091	87,833.6 8	18,811.55	59 s
2,300	2,300	25	736.7 g	126.14''	3,153.58	3,890.34	424 381	2,050.23	1,840.11	60
1,700	1,700	(37	112.45	58.8 71	2,178.14	2,290.59	185 137,	1,805.83	984.76	61
		l 61	131.84	47.94	2,924.59 j	3,056.48	366 2461	1,828.36	1,228.0 7	62
165,500	94,900	-	36,575.7 8	2,237.16	234,731.58	271,307.31	— ! _ !	219,603.23	■ 51,704. os	63
42,500	_	122	3,694.15	368.41	44,946.5 7	48,640.7 2		48,640.7 2		6 4
		132	1,195.46	87.43	11,540.55	12,736.01	— 1 —	12,736.01	_	65
31,875	)	132	1,286.66	52.91	6,983.5 5	8,270.21	- - !	8,270.21	-	66
	1	132	1,440.41	61.64	8,136.7 2	9,577.13	— -	9,577.13	-	67
		V135	60.7 5	121.23	16,770.85	16,831.0 0		16,831.00		6 8
18,625	_	(
										69
93,000	-	—	7,677.43 \|	694.6 2	88,378.2 4	96,055.6 7	_ _	96,055.67	_	70
953.310	995,420	-	179,686.40 j	-	1,878,166.25	2,057,852.65	— —	1,295,606.38	762,246.2 7

7 3

8 4

9 2

9 4

172

			B	3 r ii	k n a	d
	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad för hela per expedi- tionen kr. kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kostna-der	Till grund för kostnadernas för- j delning beräknas nedanstående antal man och dagar af stam- j af värn- manskap pliktige
Transport		124,000		1,824,730	1,948,730	—	..........—
Skjutskola för skeppsgossar. Freja, logementsfartyg..................	84	6,000	400	33,600	36,600
En kanonbåt ..............................	125	1,000	150	18,750	19,750	—
En tl:o ..............................	101	1,000	150	15,150	16,150
Jacob Bagge, torpedkryssare .........	_		-	-	-		—
Två 2. kl. torpedbåtar..................	24	1,000	loo	2,400	3,400		—
Säger för skjutstol /''. skeppsgossar Kustflottan. Oscar II, l:a kl. pansarbåt ...... Manligheten (bo Tapperheten d:o ......		6,000	800	69,900	75,900	—	-
65	8,400	6,000	390,000	.398,400	560 x 65 = 36,400	790 x 65 = 51,350
Niord d:o ...... Thor d:o ...... Oden d:o ...... Jacob Bagge, torpedkryssare ......... Clas Uggla (bo .........	L	7,200	! ,200	76,800	84,000	110 x 64= 7,040	150 x 64 = 9,600
Psilander d:o ......... Wale, jagare .............................. Bagnar d o ..............................	04	8,000	1,200	76,800	84,800	110 x 64 = 7,040	90 x 64 = 5,760
Sigurd d:o .............................. Mode d:o .............................. Skagul, kanonbåt ........................	04	1,500	200	12,800	14,300	34 x64= 2,176	1 40 x 64 = 2,560
Edda, handminefartyg ...... ...........	64	1,500	300	19,201	20,701	60 x 64 = 3,840	40 x 64 = 2,560
Verdande, lasarettsfartyg...............	30	• 3,000	15<	4,500	7,501	—	—
Rån med undervattensbåtar .........	04	1,504	300	19,201	1 20,700	16 x 64= 1,024	14 x 64= 896
Transport	—	31,101	9,350	599,300	630,401	—	-

173

				V	■ r k 1 i	g
Kostnad	i kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnadcr kronor	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	Fördel-	Kostnad i	kronor
af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till bevfirin- gens öfningar	per dag kr.	för hela expeditionen kr.	och afrust-ningskost-nader och expeditions-kostnader	ningstal föi- stam \| vpl.	af anslaget åt anslaget j h till be- till flottans 1 väringens öfningar ; I öfningar
953,310	995,420		179,686.40	_	1,878.166.25	2,057,852.65	—	—	1,295,606.38	762.246.2 7
3(5,600		7 i	12,553.68	358.3 2	27,590.54	40,144 2 5			40,144.3 21		72
19,750	—	—	—	—	—	—	~	—	-	—	73
16,150	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	74
—	—	73	1,906.94	97.1 8	7,093.9 7	9,000.91	—	—	9,000.91	—	7 5
3,400	—	—	—	—	-		—	—	_ -j	—	7 G
75,900	—	—	14,460.62	455.50	34,684.51	49,145.13	— —	49,145.13	. _	77
		79	3,270.2 5	883.84	69,823.01	73,093.26	12,641	9,947	40,905.43	32,181.83	78
		79	2,240.42	682.2 8	53,899.03	56,140.3 5	6,813	11,562	20,815.4 7	35,324.88	7 9
165,000	233,400	79	l,790.io	907.53	71,694.7 0	73,484.8 9	10,043	10,269	36,333.63	37,151.26	80
		79	122.6 1	481.3 8	38,028.97	38,151.58	8,714	5,922	25,679.0oj	12,472.49	81
		79	4,117.35	500.3 2	39,525.0 o	- 43,642.40	5,707	8,048	18,107.3»	25,535.01	82
		79	485.60	555.04	43,848.51	44,334.11	8,079	5,827	24,782.01	19,552.10	83
	\|	45	792.77	351.49	15,816.0 5	16,609.7 2	3,722	172	15,869.64	740.0 8	84
35,500	48,500	77	1,945.45	415.60	32,008. os	33,953.53	2,530	2,675	23,259.7 5	10,693.7 8	85
	\|	67	1,363.91	368.3 5	24,679.52	26,043.43	3,755	2,110	17,173.79	8,869.64	80
		70	2,893.»5	500.» 2	35,036.0 2	37,930.57	2,216	1,313	23,818.12	14,112.4 5	8 7
		72	1,606.8 7	405.53	29,198.38	30,805.25	2,204	1,361	18,890.48	11,914.77	88
46,600	38,200	70	897.0 4	346.90	24,287.01	25,184.05	2,449	1,425	15,920.4 2!	9,263.63	89
		73	193.83	262.04	19,129.2 7	19,323.10	2,319	1,301	12,414.7 3	6,908.3 7	90
6,600	7,700	52	1,440.08	243.01	12,636.53	14,076.61	2,993	745	11,261.441	2,815.17	91
12,420	8,280	71	2,631.7 3	208.40	14,796.3 7	17,428.10	604	2,220	3,723.42	13,704.0 8	92
3,750	3,750	43	1,672.78	222.94	9,586.6 5	11,259.43	-	—	6,105.40	5,154.03	93
11,000	9,700	—	—	—	-	—	-	-	-	—	94
280,870	349,530	-	27,464.7 4	7,335.3 2	533,995.0 4	561,460.38	—		315,060.2 lj	246,400.17

174

Beräknad

			! S Öfrig expedi- \| 75 I '' tionskostnad '' — w 0, ~ §■2 3 [ för hela eg g i § g t? l)er ! ,. p s [ 0 eL= , expedi- 1 w ^ a S- dag ; .. __ s 0 tionen a\| °\| j kr. \| kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kostna-der	Till grund för k delning beräkna antal man af stam-manskap	ostnadernas för-s nedanstående och dagar af värn-pliktige
		Transport	— i 31,100 9,350	599,300	630,400	—	—
95	Blixt, 1. kl. torpedbåt.....................
96	Orion	cl: 0 .....................
97	Sirius	d:o .....................
9 S	Kapella	d:o .....................	65 4,8001 950	61,750	66,550	72 x 65 — 4,680	45 x 65 = 2,925
9 9	Iris	.bo .....................
100	Thetis	d:o .....................
101	Spiea	d:o .....................
102
103	Nr 5, 2. kl. torpedbåt ..................
101	Nr 6	d:o ..................
105	Nr 7	.bo ..................
106	Nr 8	d:o ..................	65 7,200 600	39,000	46,200	50 x 653,250	30 x 65= 1,950
107	Nr 9	.bo ..................
108	Nr 12	.bo ..................
109	Nr 14	d:o ..................
no	Nr 15	(bo ..................
in		Suger för kustflottan	— 43,100 10,900	700,050	743,150	- -
	1908	års höstskjutskola.
112	Thor, 1. k	!. pansarbåt ..................	70'' 1,400: 650	45,500	46,900	—
113	Psilander,	torpedkryssare ...............	70 2,400 300	21,000	23,400 —	—
114	Två 1. kl.	torpedbåtar ..................	301 1,000! 1O0	1 3,000	4,000 —	—
115	Säger för 1908 års höstskjutsk.	— 4,800; 1,050 69,500 74,300	—

Summa kostnader för sjöexp. — 177,900] — 2,664,18oj2,842,080!

Transport — j 177.900 — [2,664,180J2,842,080

175

				V	e r k 1	; S
i Kostnad	i kronor	H X *-ö		Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	Fördel-	Kostnad	kronor
			Ut- och afrustnings-			och afrust-ningskost-
	af	Zu O*		för hela	ningstal
anslaget	anslaget till bevärin- •gens öfningar	oq o P 5	kostnader	per	fläder och	för	af anslaget	till be-
till	C/7		dag	expeditionen kr.	expeditions- kostnader
flottans j öfningar	SiT OQ	kr.	kr.	stam	vpl.	öfningar	väringens öfningar
280,870	349,530	—	27,464.74	7.335.32	533,995.64	1 561,460.3 8	—	—	315,060.21	246,400.17
		70	347.6 0	90.15	6,310.2 3	6,657,8 3	648	288	4,609.2 7	2,048.5 6	95
		70	459.63	66.16	4,631.3 9	5,091.02	643	287	3,519.9 3	1,571.0 9	96
		70	592.3 8	105.46	7,382.45	7,974.8:;	bil	286	5,270.8 5	2,703.9 8	97
41,050	25,500‘	72	376.44	71.94	5,179.4 6	5,555.9 0	720	214	4,282.9 2	1,272.98	98
		72	251.63	74.5 1	5,364.5 6	5,616.19	720	216	4,320.15	1,296.04	99
		72	251.03	82.2 9	5,924. g 3	6,176.5 6	648	287	4,279.58	1,896,98	100
		70	353.5 6	92.9 9	6,509.3 9	6,862.9 5	620	288	4,686.06	2,176.89	101
		72	389.91	149.50	10,764.—	11,153.91	648	286	7,738.48	3,415.43	102
1		72	278.12	52.21	3,759.19	4,037.81	360	360	2,018.6 8	2,018.6 3	103
		77	222.8 2	53.14	4,091.7 6	4,314.58	360	360	2,449.10	1,865.4 8	104 i
		73	1,327.—	57.2 4	4,178.24	5,505.24	438	292	3,297.0 2	2,208.2 2	105 j
28,900	17,300	73	896.80	46.01	3,358.9 3	4,255.7 3	436	292	2,948.7 6	1,306.9 7	106
		72	218.87	48.69	3,505.21	3,724.0 8	504	214	2,606.8 6	1,117.22	10 7 1
		71	153.45	'' 39.16	2,780.12	2,933.5 7	426	284	1,762.95	1,170.62	108 i
		72	248.45	88.16	6,347.44	6,595.8 9	504	216	4,632.15	1,963.7 4	109 \|
		72	211.02	46.96	3,381.16	3,592.18	504	216	2,513.52	1,078.66	no 1
350,820	392,330	—	34,044.3 5	8,499.8 9	617,463.8 0	651,508.15	—		375,996.49	275,511.6 6	in \|
46,900											112
23,400	—	—	—	_	—	—	—		—	—	113
4,000	—	—	—	—		—	—		—	—	114
74,300	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	115
1,454,330	1,387,750	—	228,191.3 7	—	2,530,314.5 6	2,758,505.9 3	—	—	1,720,748.—	1,037,757.93
1,454,330	1,387,750	—	228,191.3 7	—	2,530,314.56	2,758,505.98	—	—	1,720,748.-	1,037,757.93	■

176

					B e	Y ii ]	n a d
	n X (t Q- o-o'' 0: 3 crq » p s <~i CA aq	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi-tionskostnad pr för hela d8S tinnen kr'' kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-ti ons-kost-nader	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående i antal man och dagar af stam- af värn-manskap ! pliktige
	Transport	—	177,900	—	2,664,180	2,842,080	—	—
	Diverse öfningskostnader.
110	Fartyg i beredskap........................	-	—	—	25,000	25,000	—	—
117	Signalstationernas betjänande.........	—	—	—	20,000	20,000	—	—
118	Exercis m. fl. skolor.....................	-	-	—	40,000	40,000	-	—
no	Allmänna utgifter ........................	-	—	—	50,000	50,000	—	—
120	Kostnad för ökadt sjötillägg .........	--	—	—	50,000	50,000	—	—
121	1 fartygslikviderna ej upptagna kost-
	nåder.......................................
122	Beredskapsarfvode........................	—	-	—	—	—	—
123	Sjökarteverket..............................	—	—	—	—	—	—
124	Bärgningskostnader .....................		—	—	—	—	—
12 5	Röksvagt krut..............................	_	—	—	—	—	—	—
\| 126	Matinrättning i Marstrand ............		—	—	—	—	—	—
\| 12 7	Prejningslanternor........................	—	—		~	—		—
\| 128	Bestyckning å Freja.....................	—	—		—	—	—
129	Diverse kostnader ........................	-		—	—	—	—
! 130	Artilleriammunition vid 1908 års
	måldepå .................................	—	—	—	—	—	—
13 1	,Säger för diverse öfningskostnader	_	—	—	185,000	185,000	—	_
	Summa	_	177,900	_	2,849,180	3,027,080	—	-
	Expeditioner som beräknats
	utgå af 1910 års anslag.
1 13-2	Oden, 1. kl. pansarbåt..................	-	—	—	—	—	—
133	O rÖ O	-	—	—	—	—	—
134	Niord d:o ..................	-	_	—	—	—	—	—
135	Manligheten, d:o ..................	~	-	—	—	—	—
13 G	Clas Uggla, torpedkryssare............	-	—	—	— .	—	—	—
13 7	! Urd, kanonbåt..............................	—	—	; —	—	—	—
138	i Gunhild, handminefartyg..............	—	—	—	—	—	—	-
	Säqer för exp. ber. a f 1910 års anslag		_	- i -	I -	■ — ! -
13 9	Transport	-	177,900 -	2,849,180 3,027,080		—

177

			Verkli	£	—		---
Kostnad	i kronor	Expeditionens längd i dagar	Ut- och jafrustnings-kostnader kronor	Öfrig expeditions-kostnad	l Summa ut-och afrust-1 ningskost-nader och i expediiions-kostnader	Fö nin slam	idel-	Kostnad	i kronor
af anslaget till flottans öfningar	af * anslaget till bevärin- gens öfningar	pr för hela dag expeditionen kr. kr.	gstal Öl vpl.	af anslaget till flottans Öfningar	uf anslaget till be-\| väringens öfningar
1,454,330	1,387,750	_	228,191.3 7	2,530,314.56	, 2,758,505.93	_	i _	! 1.720.748.00 1.037.757 u:\
25,000	—	—	_	828.3 4	828.3 4			828.31		116
20,000	—	—	-	21,214.15	21,214.1;	—	—	21,214.15	__	117
40,000	—	—	-	109,844.17	109,844.17	—	, —	109,844.17		118
50,000	_
							—	—	_	119
50,000	_
								~	—	120
-	—	—	-	— 114,v43.60	114,743.00	—	—	114,743.oe		121
	—	—	—	690.—	690.-	—	—	690.-		122
	—	—	—	2,485.2 5	2,485.2 5		—	2,485.2 5		123
—	—	—	—	— 1,550.—	1,550.—	—	—	1,550.—		124 \|
_	—	—	—	8,000.—	8,000.-	—	—	8,000.—		12 5
—	—	—	—	132.2 5	132.2 5	-	—	132.2 5	_	126 i
—	—	—		396.3 0	396.3 0	—	—	396.3 0	_	127 :
—	—	—	-	420.7 8	420.7 8	—	—	420.7 8	_	128 i
	~		—	42.2 8	42.28	-	-	42.2 8	-	129 1
	—	—	—	61,283.90	61,283.90	_	_	43,358.7 o	17,925.1 l	130
185,000	—	—	-	321,631.08	321,631.08	_		303,705.97	17,925.11
1,639,330	1,387,750	—	228,191.37	- 2,851,945.01	3,080,137.01	_	_	2,024,453.97	1,055,683.04
_		71	5,394.83	66,033.8 0	71,428.09	5,740	1,185	46,617.17	24,811.52	132
	—	57	2,970.7)	67,037.9 7	70,008.71	4,908	1,770	45,690.7 8	24,317.93	133
—	—	71	6,617.0$	76,367.3?	82,984.7 5	6,781	914	54,117.04	28.867.71	134
—	—	57	1,616.7 9	■ i 59,023.oi	60,640.40	3,451	4,030	89,576.3 0	21,064.10	135
—	—	70	2,347.9 8;	41,882.7 7	44,230.7 5	770	1,603	20,202.5 2	24,028.2 3	136
—	—	68	1,670.-	14,215.85	15,885.85	?	2,021	5,241.7 8	10,644.0 7	137
— j	—	72	1,809.09	8,966.33	10,775.42	559	2,225 j	2,197.39,	8,578.03	138
—	—	—	22,426.81	— 333,527.7 6	355,954.5 7	_		213,642.98	142,311.59
1,639,330	1,387,750	-	250,618.18	3,185,473.40	3,436,091.58	-	—	2,238,096.95	1,197,994.63

178

			B c	r ä ]	ii a	d
Expeditionens längd i dagar	Ut- och afrustnings- kostnader kronor	Öfrig expedi- j tionskostnad för hela i ^el 1 expedi-! tionen kr. kr.	Summa ut- och afrust-nings-kostna-der och expedi-tions-kostna-der	Till grund för kostnadernas för- \| delning beräknas nedanstående j antal man och dagar af stam- åt värn-manskap pbktige
		177,900		2,849,180	3,027,080	_	—
	I kostnadsberäkningarna icke
	förutsatta expeditioner.
140	Psilander, torpedkryssare...............	—	—	—	—
i 141	Undervattensbåtar........................i	—	—	—
142	Urd, kanonbåt..............................i	—	—	—
143	Vrålande, lasarettsfartyg............... —	—		—
1 144	Ragnar, jagare ...........................i	—
145	Sigurd d:o ...........................	—	—
j M«	Iris, 1. kl. torpedbåt.................., —	—	! —	—
147	Thetis d:o ..................	—	—	—	—
148	Spica d:o ..................i	\| —	-	—	—
149	Astrea d:o ..................	i -	—		—
150	Arcturus d:o ..................j	-	—		—
151	Altan- do ..................		—		—
152	Argo d:o ..................j	—	1 —	s	—
	Freia, logerirentsfartyg..................j —	\| -	f. —			—
i 154		_''		1 1—	"		—
	Tillsammans —	\| 177,90C	> —	\|2,849,180\|3,027,08C	—	—

179

				V e	r k 1 i	g	. ..	—	—
1 Kostnad^	i kronor	TJ (t>		Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	Fördel- Kostnad	i kronor
af anslaget till	af anslaget till bevärin- gens öfningar	itionens 1 i dagar	Ut- och afrustnings-kostnader	per dag	för hela expeditionen	och afrust-ningskost-nader och expeditions-koslnader	ningstal ®*r af anslaget	af anslaget till be-
(lottans öfningar	P=: 3 ap	kronor	kr.	kr	stam	vpl. öfningar	väringens öfningar
1,639,330	1,387,750	—	250,618.18		3,185,473.40	3,436,091.58		— 2,238.096.95	1,197,994.63
		8	165.25		6,509.15	6,674.40		— 6,674.40		140
	—	69	—	—	4,942 81	4,942.81	—	4,942.81	—	141 !
—	—	19	472.02	—	1,625.03	2,097.6 5	—	2,097.65	—	142
—	—	3	1,925.33	-	107.il	2,032.7 4	—	— 2,032.7 4	—	143 j
—	—	8	—		2,535.08	2,535.08	—	— 2,535.0 s	—	144 j
—	—	5	—	—	3,592.11	3,592.11	—	— 3,592.11	—	145 j
—	—	3	—	—	655.10	655.10	-	— 655. i o	—	1 40 I
—	—	4	—	—	1,049.08	1,049.08	—	— 1,049.08	—	147
—	—	5	—	-	131.54	131.54	—	— 131.54	—	148
—	—	8	—	-	274.55	274.55	—	— 274.55	—	140
—	—	4	12.95	-	1,125.38	1,138.33	—	— : 1,138.33	—	150
—	- •	9	53.05		1,308.50	1,361.5 5	—	— 1,361.55	—	151
—	—	12	10.16	—	1,520.20	1,5.30.3 6	-	— 1,530.36	—	152
—	—	13	2,249.3 2	—	1,003.11	3,252.48	—	3,252.43	_	153 j
—	—	—	4,888.08	—	26,379.65	31,267.73	_	31,267.78 !		154
1,639,330	1,387,750 \|	—	255,506.26		3,211,853.05	3,467,359.31		- 2,269,364.68	1,197,994.63

180

Marinförvaltningens likvidsammandrag öfver kostnaderna för 1907
års öfningar inkom till marinstaben den 10 februari 1909. Den 25 i
samma manad afgåfvo chefen för marinstaben och inspektören af flottans
öfningar till sjöss gemensamt förslag ifråga om 1909 års öfningar, hvarvid
nyssnämnda sammandrag utgjorde den senast tillgängliga uppgiften
å de verkliga öfningskostnaderna.

För underlättande af bedömandet af kostnadsberäkningarna bär
jag i följande tabeller låtit sammanföra det material, som var tillgängligt
vid tiden för uppgörandet af 1909 års öfningsplan. För öfversiktens
skull har härtill fogats kolumner, utvisande de kostnader, som de militära
myndigheterna beräknat i 1909 års öfningsplan, samt kolumner, utvisande
den verkliga kostnaden, beräknad enligt marinförvaltningens
provisoriska likvidsammandrag för år 1909 med det fullständigande,
som skett genom särskilt infordrade uppgifter.

Tabellen öfver dagkostnaderna är uppgjord på följande sätt. Ur
marinförvaltningens likvidsammandrag har för hvarje fartyg uttagits
summan af de utgifter — ut- och afrustningskostnaderna undantagna —
hvilka, enligt därom utfärdadt kungl. bref, skola utgöra föremål för fördelning
mellan öfningsanslaget och bevärmgsanslaget. Denna summa,
dividerad med expeditionens längd, uttryckt i dagar, utgör dagkostnaden
för fartyget under ifrågavarande expedition. De sålunda för hvarje fartyg
och expedition erhållna dagkostnaderna hafva sammanförts gruppvis,
enligt hvad som af tabellens rubriker framgår, och medeldagkostnaden
för året beräknats.

181

Tabell utvisande medeldagkostnaden för hvarje under nedannämnda år i expedition

deltagande slag af fartyg.

		1) a r	1c 0 s	t n a	d e r			Dagkostnad beräknad i 1909 års öfningsplan.	Verklig dag-kostnad 1909, beräknad enl. marinförvalt-ningens likvid-sammandrag.
I'' ar tygstyper 1900	1901	1902	1903	1904 1	1905	1906	1907
Pansarkryssare, för kadelter ...............i _							1,405	1,000	1,163
d:o långresa..................... —	—	-	—	—	—	—	—	1,000	1,515
1. kl. pansarbåt, för kadetter...............''	—	-	—	-	-	937	858	900	841
d:o långresa .................. —	•-	—	—	— j	—	—	971	_	_
d:o vid stationen ............ —	-	—	286	256	281	268	250	500å 600	366
d:o skjut- och sign.-skola... \	I	\|	\| 583	—	-	437	457	650	1,024 x)
d:o förber. bev.-öfning ...... 1 675	710	745	[633	631	_	508	528	_	_
d:o i eskader .................. \|	1	1	1 -	681	700	985	870	1,000	668
! 2. kl. pansarbåt, förber. bev.-öfning ...... .	—	187	—	-	181	—	227	_	_
d:o i eskader .................. 351	—	268	—	—	318	_	362	_
\| 3. kl. pansarbåt, förber. bcv.-öfning......: 68	—	64	—	—	68	—	_	_
d:o i eskader ................... 128	—	99	—	—	108	_	_	_
Torpedkryssare, skjut- och sign.-skola...	—	—	—	—	406	_	_	300	411
d:o torpedskola ............... —	—	—	— ''	— :	583	447 3)	479	450a)	206
d:o förber. bev.-öfning ...... 1	i	_	233	218		174	265
i -ii \| 387	f 464
clio i eskader .................. 1	1	—	375	351	472	339	293	400	351
d:o flottiljchefsfarlyg.........:	— 1	—	-	—	—	576	597	_	392
•Jagare i eskader................................. —	—	—	332	250	245	285	—	300	379
1. kl. torpedbåt i eskader .................. 136	139	123	127	111	99	96	133	120	92
2. kl. torpedbåt i eskader ..................! 73	67	53	—	73	50	81		75	54
Torpedbåt, för kadetler ..................... —	—	—	—	—	—	48	_	50	53
d:o i öfrigt..............................J —	101	—	—	-	—	88	69	_	_
Undervaltensbåtöfningar .....................\| —	—	__	—	— :	170	116	171	300	247
Mineringsöfningar .............................. —	—	—	—	271	336	419	428	550	438
Kanonbåt, för kadetter........................ —	-	—	-	—	179	149	286	150	126
d:o skjut- och sign-skola ......... 492	398	279	-	— !	268	145	142	230	162
d:o torpedskola ........................ .—	—	—	—	— 1	234	315 2)	'' —	—	_
d:o förber, bev.-öfning............... —	-	—	_ ;		-	-	206	—	—

2) Mål depån inbegripen.

2) Häri inberäknadt 4 st. 2. kl torpedbåtar.

182

Fartygstyper	1900	1901	D 1902	g k o s 1903	t n a d 1904	e r 1905	1906	1907	Dagkostnad beräknad i 1909 års öfningsplan.	Verklig dag-kostnad 1909, beräknad enl. marinförvalt-ningens li kvid-sammandrag.
Kanonbåt, i eskader ...........................	163					136	212	_	_		—
eko med bevakn.-division............	-	-	-		-	224	290	—	200		243
Svensksund, för militärleder ...............	-	-	-	-	-	165	182	160	180		167
d:o vinterbåt ........................	196	230	163	195	152	141	161	149	160		174
Freja, för kadetter..............................	-	693	-	495	513	567	—	-	-		—
d:o långresa .................................	-	—	560	474	-	467	592	-	-		-
Saga, för kadetter eller skeppsgossar ...	557	-	539	-	-	470	429	395	300		368
Najaden, för skeppsgossar ...............	105	112	72	81	70	80	81	91	1		87
Jarramas d:o ...............	85	83	58	65	44	42	50	64	215		53
Gladan d:o ...............	-	95	54	57	36	35	51	53			62
Falken d:o ...............	-	42	26	20	21	23	19	38		1	124
Norrköping d:o ...............	-	-	-	97	-	101	127	106	125	J
Logement sfartyg vid stationen ............	—	-	-	270	258	279	414	264	250		238
d;o skjut- och sign.-skola...	846	705	794	—	-	-	277	378	—		—
d:o torpedskola ...............	-	715	-	-	-	-	-	-	850 M		1,031 2)
Gunhild, skjut- och signalskola............	-	-	-	99	108	99	122	170	150		140
Drott................................................	175	177	132	169	151	141	112	146	150		168

*) Häri inberäkna^ 8 st. 1. kl. torpedbåtar.
2) Häri inräknadt 12 torpedbåtar.

Af den förestående sammanställningen synes framgå, att de dagkostnader,
Indika beräknats i 1909 års öfningsplan, i allmänhet varit
motiverade. Dock synas dagkostnaderna för såväl Fylgia som Saga
hafva blifvit satta väl lågt, under det att pansarbåtarnas dagkostnader
synas hafva blifvit genomgående högt beräknade.

183

Tabell utvisande ut- och af rustningskostnaderna, i medeltal för hvarje under nedannämnda

är i expedition deltagande slag af fartyg.

		Ut- och afrustningskostnader		tt, -j f . Verklig ut-och L t- och afrust- af rustnings- j nmgskostnad, kostllad 19K09 beräkna^ 11909 beräknad enl. ars ofnings- marinf0rvalt-pian ningens likvid-1 1 sammandrag I
1900	1901	1902	1903	1904	1905	1906	1907
1. kl. pansarbåt ..............................j 7,862	5,707	7,782	8,236	8,510	6,213	11,475	10,140	7,000 12,801
Pansarkryssare................................j —	—	—	—	—	—	—	6,253	10,000 15,925
2. kl. pansarbåt .............................-i 5,758	5,131	2,830	—	—	3,709	—	5,051	— —
	6,688	4,982	3,892	4,530	3,234	5,318	6,020	4,800 3,278
Kanonbåt .......................................; 2,827	4,077	2,150	3,358	2,407	2,202	2,932	3,839	3,000 3,269
3. kl. pansarbåt ..............................j 2,009	1,506	621	—	—	807	-	—	— —
Jagare .......................................... —	...	—	3,419	4,218	613	3,417	—	2,000 1 1,398
1. kl. torpedbåt i eskader.................. 625	2,229	859	1,051	1,006	780	1,034	582	1,200 378
2. kl. torpedbåt i eskader.................. 1,019	1,413	1,462	—	1,355	613	1,124	643	1,200 445
Logementsfartyg ..............................1 8,372	8,531	5,238	7,024	6,849	2,770	4,774	5,461	3,000 8,056
Skeppsgosseöfningsfartyg .................. 1,118	1,284	1,179	892	1,550	1,799	1,864	1,908	1,250 . 1,304
1. kl. torpedbåt i öfrigt..................... 149	—	—	—	—	—	421	400	— —
2. kl. torpedbåt i öfrigt..................... 1,983	6,052	216	425	179	142	704	541	— —
Korvetten Saga .............................. 6,526	4,443	3,379	7,270	6,097	13,289	5,988	7,927	5,000 .3,694
Korvetten Freja .............................. 6,430	10,636	s.172	5,231	10,553	6,960	15,759	—	_ _
Chefsfartyget Drott........................... 6,518	8,616	(>,026	9,449	6,807	6,363	5,757	1,157	7,500 1 2,870
Handminefartyget Gunhild ............... 909	1,481	1,578	3,741	4,675	1,661	4,200	2,907	2,500 1,633
Fartyg för undervattensbåtöfningar ... —	—	—	—	-	597	696	2,861	3,000 \| 3,878

Tabell utvisande kostnader för diverse ändamål.

	1900	1901	1902	1903	1904	1905 1906	1907	Beräknad kostnad i 1909 års öfnings-plan	Verklig kostnad 1909 j enl. marin-förvaltnin-gens likvid-samman- i drog
1 fartygslikviderna
ej upptagna kost-
nader m. in.......	37,429.90	43.642.09	37,500.3 7	55,778.12	40,484.91	76,801.06 86,659.78	—	25,000	115,572.00
Exercis-in. fl.skolor	83,864.63	96.546.7 3	97,487.91	83,824.0 7	93,922.61	108,633.2 3 112,475.82	94,679.54	40,000	109,844.17
! Signalstationers be-
tjänande .........	732.3 4	2,604. s 2	14,561. G 2	12,635.3 8	19,476.5 4	16,259.03 19,131.45	19,448.8 7	20,000	21,214.15
; Diverse kostnader..''	32,937.49	52,465.04	6,167.3 5	2,667.31	2,887.83	2,685.05 10,350.24	7,829.99	100,000	75,000.7 6
Summa kronor 154,964.3 6	195,260.17	155,717.25	154,905.08	156,771.89 204,378.3 7 228,617.29	121,958.40	185,000	321,6.31.08

184

Vid en granskning af förestående jämförande tabell för år 1909
faller till en början genast i ögonen, att Karlskrona rekrytafdelning kostat

160,000 kronor mindre än som beräknats. Det oaktadt bär belastningen af
öfningsanslaget med blott 26,000 kronor understigit den beräknade. Fördelningen
har också blifvit en annan än den, som förutsatts. Eu undersökning
skall därför framdeles vidtagas, huruvida besättningarna blifvit
sammansatta på annat sätt, än de utfärdade personalfördelningstablåerna
utvisa. Undersökas bör jämväl, om vid kostnadernas fördelning kungl.
brefvet den 4 december 1908 verkligen vunnit tillämpning.

Hvad beträffar Stockholms 1. rekrytafdelning framgår, att ut-och
afrustningskostnaderna för pansarbåtarna Oden och Niord uppgått till
ungefär dubbelt så mycket som kostnaderna för de i Karlskrona förlagda
pansarbåtarna, och till mer än 5 gånger så högt belopp som för
de Stockholms station tillhörande pansarbåtarna Göta och Thule. Vidare
är att märka, att dagkostnaderna för Oden och Niord uppgå till i medeltal
536 kronor, under det att de i Karlskrona rekrytafdelning ingående
pansarbåtarna i genomsnitt kostat 294 kronor om dagen och Stockholms
2. rekrytafdelnings bägge pansarbåtar Göta och Thule 340 kronor.
Logementsfartyget Eugenie, som enligt utfärdad generalorder den 20
februari skolat ingå i Stockholms 2. rekrytafdelning, har icke fått särskild
likvid för hvardera expeditionen utan en enda för tiden 16 november
1908 till och med 5 maj 1909, hvarigenom det är omöjligt att angifva,
hvilket belopp bort afföras å den ena eller andra expeditionen. När
olika fördelnings t al skolat tillämpas å dessa bägge expeditioner, är ett
tillförlitligt angifvande af det belopp, som för hvardera expeditionen
borde hafva lagts på öfningsanslaget, för närvarande omöjligt. I öfrigt
har icke kungl. brefvet deu 4 december 1908 vunnit tillämpning, hvilket
framgår af att kostnaderna fördela sig på de båda anslagen efter en
olika proportion för de särskilda fartygen.

Ej heller beträffande Stockholms 2. rekrytafdelning har kungl.
brefvet den 4 december 1908 kommit till användning.

Fylgias långresa har blifvit för lågt beräknad.

Skjut-, signal- och eldareskolorna ha kostat 260,000 kronor mer
än beräknadt, och det vill förefalla, som om icke heller här kungl. brefvet
den 4 december 1908 vunnit tillämpning.

Till en detaljundersökning af dessa förhållanden skall jag återkomma.

Speciella skjutskolan har kostat 60,000 kronor mer än som förutsatts.

Undervattensbåtöfningarna hade i beräkningarna förutsatts skola
pågå 71 dagar, hvarefter fartygen skolat ingå i kustflottan för satnöf -

185

ning mellan stampersonal och värnpliktige. Under den senare perioden
skulle på grund häraf omkring 10,000 kronor kommit att påföras bevärmgsanslaget.
Fartygen hafva emellertid blifvit på annat sätt disponerade,
i det att samöfning icke alls ägt rum, och kostnaderna på grund
häraf uteslutande drabbat öfningsanslaget. Inalles 33,800 kronor hade
beräknats utgå af sistnämnda anslag. Oaktadt dagkostnaden visat sig
50 kronor mindre än som beräknats, har öfningsanslaget blifvit påfördt
36,500 kronor.

Kungl. brefvet den 4 december 1908 har icke tillämpats vid mineringsskolan.

Enahanda har förhållandet varit vid torpedskolan, som visat sig
omkring 25,000 kronor billigare än som beräknats.

På kadettfartygen, pansarkryssaren Fylgia och pansarbåten Dristigheten
har annan fördelning ägt rum, än som förutsatts. Dristighetens dagkostnad
är 60 kronor mindre än som beräknats, Fylgias 160 kronor högre.

Skeppsgossarnas skjutskola har visat sig omkring 25,000 kronor
billigare än som i kostnadsberäkningarna blifvit förutsatt.

Dagkostnaderna under kusteskadern ha visat sig understiga de
beräknade, och hela kusteskadern har kostat 90,000 kronor mindre än
som beräknats. Kostnaderna af öfningsanslaget ha emellertid blifvit

25,000 kronor högre än kostnadsberäkningarna utvisa. Det vill häraf
synas, som om stampersonal ingått i besättningarna till större proportion
än som förutsatts.

De af de militära myndigheterna föreslagna expeditionerna, Indika
utgått af 1909 års anslag, ha beräknats kosta vid pass 2,768,000 kronor
och^ ha i själfva verket kostat 2,758,000 kronor. Om än dagkostnaderna
i några fall synas hafva varit lågt räknade och i andra väl högt, så har
detta således ej influerat på de totala kostnaderna. Emellertid har af
öfningsanslaget dessa kostnader beräknats till 1,380,000 kronor, under
det att de i verkligheten uppgått till 1,720,000.

Öfningsanslaget har alltså härvid blifvit belastadt med 340,000 kronor
mer än som förutsatts, hvilket åtminstone delvis torde bero på, att kungl.
brefvet. den 4 december 1908 ej vunnit tillämpning vid kostnadernas
fördelning, äfvensom att stam synes ha ingått i besättningarna i högre
grad än som förutsatts.

Det vill synas, som om den desorganisation, som är en naturlig
följd af den bristande ekonomiska ledningen uppifrån, för hvarje år
gripit allt mera omkring sig.

Af hvad nu framkommit påkallas med nödvändighet ingående detaljundersökningar,
hvilka jag delvis redan igångsatt.

186

Jag torde därefter finna mig böra i underdånighet hemställa
om åtgärder för rättelses vinnande i sådana fall, där detta ännu är möjligt.

Diverse öfningskostnader hafva beräknats uppgå till ett belopp af

185,000 kronor. I verkligheten hafva dessa utgifter belöpt sig till
321,631 kronor 8 öre, hvaraf 303,705 kronor 97 öre af öfningsanslaget.

De under rubriken diverse öfningskostnader upptagna beloppen
skola sedermera af mig undergå närmare granskning.

En granskning af tabellen öfver kostnader för diverse ändamål
gifver vid handen, att enligt marin förvaltningens uppgift för år 1907,
den vid beräkningarnas uppgörande senast tillgängliga, sagda utgifter då
uppgått till 121,958 kronor 40 öre, men för år 1909 beräknats afsevärdt
högre eller till 185,000 kronor, ehuru de sedermera i verkligheten uppgått
till 136,000 kronor mera.

Härvid är att märka, att ett belopp af 61,283 kronor 90 öre
hänför sig till kostnaderna för 1908 års skjutskola.

I kostnadsberäkningarna icke förutsatta expeditioner hafva kostat af
öfningsanslaget 31,267 kronor 73 öre. Dessa expeditioner hafva utgjorts af:

torpedkryssaren Psilander, 8 dagar, för att afgå till Härnösand i
och för ordningens upprätthållande. Kost naderna för expeditionen borde
icke hafva utgått af öfningsanslaget;
underv attensbåtöfningar;

kanonbåten Urd, 19 dagar, för öfvande af rekryter;
lasarettsfartyget Verdande, för flyttning från Karlskrona till Stockholm
för att därstädes förläggas. Expeditionen afsåg ej öfning och
borde för den skull bekostats af annat anslag;

hämtnings- och profexpeditioner med jagarna Ragnar och Sigurd
samt torpedbåtarna Iris, Thetis, Spica, Astrea, Arcturus, Altair och Argo,
till Indika expeditioner jag i annat sammanhang återkommer; samt

logements fartyget Freja, 13 dagar, förflyttning från Karlskrona
till Stockholm, eu expedition som ej heller borde hafva utgått af
öfningsanslaget.

Merkostnader för skjutskolor.

Såsom förut framhållits, hade chefen för marinstaben och inspektören
af flottans öfningar till sjöss i sina beräkningar förutsatt, att
kostnaderna för 1908 års höstskjutskola skulle drabba 1909 års öfningsanslag.
Denna beräkningsgrund hade af do militära myndigheterna antagits,
för att få samtliga kostnader under ett och samma öfningsår
(oktober—september) sammanförda i en kostnadsberäkning. Emellertid
afslutades sagda skjutskola redan under år 1908 och blef alltså med full

187

rätt afförd å 1908 års anslag. De verkliga kostnaderna för denna skola
återfinnas i motsvarande tabell för år 1908.

1909 års höstskj ritskola har till följd af samma princip icke blifva
beräknad i förslaget till 1909 års öfningar utan först i 1910 års,
men då skolan afslutades under år 1909 ha kostnaderna för densamma
också blifvit afförda å 1909 års anslag.

Därest 1908 års höstskjutskola haft samma omfattning som 1909
års, så skulle beräkningarna för 1908 års skola och de verkliga kostnaderna
för 1909 års hafva kompenserat hvarandra. Så är emellertid icke
fallet, då 1909 års skjutskola på grund af vissa skäl varit af betydligt
större omfattning än 1908 års. Detta har i sin mån bidragit till den
starka belastningen å 1909 års anslag utöfver hvad som beräknats.

Om de förhållanden, som härmed stå i samband, har jag inhämtat
följande:

Jämlikt 1899 års reglemente för flottan fordrades för uppflyttning
i lönegrad att tillhöra den sjömansklass, för hvilken lönegraden i fråga
hufvudsakligen var afsedd.

Bestämmelserna angående uppflyttning inom sjömanskåren kompletterades
genom ett år 1900 i kommandoväg fastställdt reglemente
för sjömanskårens skolor, enligt hvilket för uppflyttning till underofficerskorpral
fordrades 81 månaders tjänstetid vid sjömanskåren och för
uppflyttning till 1. kl. sjöman 41 månaders tjänstetid vid samma kår.

Uppflyttning i första, resp. andra, lönegraderna kunde med tillämpning
af ofvannä,runda bägge reglementen i man af uppkommen ledighet
ske vid matrosafdelningen tidigast efter en tjänstetid af 81, resp. 41, månaders
tjänstetid, allt under förutsättning att vederbörande med godkännande
betyg genomgått de skolor och kurser och i öfrigt fyllt de
fordringar, som i nyssnämnda reglemente för sjömanskårens skolor blifvit
fastställda.

Detta skolreglementes föreskrifter i fråga om uppflyttning till
högre sjömansklass tillämpades fortfarande under år 1908, ehuru år 1907
ett nytt reglemente för flottan blifvit fastställdt, innehållande modifierade
bestämmelser ifråga om uppflyttning i högre lönegrad.

Enligt sagda reglemente af år 1907 fordrades för erhållande af
lön i första lönegraden en tjänstetid af 72 månader samt att vara underofficerskorpral,
och för uppflyttning i andra lönegraden att under 36
månader hafva tjänstgjort vid sjömanskåren och att vara 1. kl. sjöman.

Då 1907 års reglemente för flottan fastställdes, pågick omarbetning
af förut gällande reglemente för sjömanskårens skolor, hvilket sistnämnda
reglemente under benämningen skolreglementet fastställdes i
oktober 1910. Redan i april 1909 hade emellertid bestämmelser för öfver -

188

gången till den nya utbildningen blifvit utfärdade. I detta reglemente
hade åstadkommits öfverensstämmelse mellan fordringarna för uppflyttning
i högre lönegrad och i högre tjänstegrad pa så sätt, att för uppflyttning
till underofficer skorpral skulle fordras samma tjänstetid, 72
månader vid sjömanskåren, som för uppflyttning i första lönegraden, och
för uppflyttning till 1. kl. sjöman samma tjänstetid, 36 månader, som
i reglementet för flottan fordrades för uppflyttning i andra lönegraden.
På grund af den i nyssnämnda utbildningsreglemente nedsatta fordran
på tjänstetid inom sjömanskåren för uppflyttning till 1. kl. sjöman
skulle det manskap af sjömanskåren, som räknade tjänstetid vid sjömanskåren
från den 1 februari 1907, redan den 1 februari 1910 kunna
uppflyttas till 1. kl. sjömän och i män af ledighet äfven i andra lönegraden,
allt under förutsättning, att fastställd utbildning dessförinnan
hunnit meddelas dem.

Enligt den utbildningsplan, som allt ifrån deras antagning tillämpats
på denna kategori af personalen, skulle deras utbildning före uppflyttning
i högre tjänstbarhetsklass afslutas hvad artilleri- och signalmatroser
beträffar med en skjut-, resp. signalskola, förlagd först till våren
fjärde året efter deras antagning, alltså våren 1910.

Enligt den nya utbildningsplanen skulle emellertid skjutskola för
vinnande af kompetens för uppflyttning till första sjömansklassen icke
längre äga rum på våren utan först på hösten.

Därest icke särskilda åtgärder blefve vidtagna, skulle alltså 1907
års klass af personalen nödgas tjänstgöra afsevärd tid utöfver den i
reglementena förutsatta, innan kompetens för uppflyttning blifvit vunnen,
och alltså först sent på hösten 1910 kunna uppflyttas, eller några
månader före 1908 års klass, som därtill skulle blifva berättigade 1
februari 1911.

Det befanns alltså önskvärdt, att 1907 års klass af artilleri- och
siff na Imatroser redan under år 1909 bereddes tillfälle till utbildning vid
skjut- eller signalskola.

Det nya utbildningsreglementet förutsatte skjut- och signalskolekurs
under andra kalenderåret efter antagningen, och i enlighet härmed
anordnades eu skjut- och signalskola för 1908 års klass redan våren 1909.

På grund af den nedsatta fordran på tjänstetid före befordran blef
det alltså nödvändigt, att antingen under år 1909 eller 1910 anordna eu
extra skjut- och signalskola för 1907 ars klass, och af ofvan anlöida
skäl valdes därvid året 1909.

Denna skjut- och signalskola kunde antingen, ehuru med olägenhet,
förläggas i'' samband med nyssnämnda skjut- och signalskola våren
1909, ehuru därmed vore förknippade vissa olägenheter ur utbildnings -

189

synpunkt, hvilken skola i så fall på grund af det ökade elevantalet måst
svälla ut till osedvanligt stora proportioner, eller ock särskild! anordnas.
Enligt den utstakade planen för utbildning af 1907 års klass borde denna
sommaren 1909 genomgå korpralskola, och på grund häraf anordnades
på hösten 1909 i samband med en annan, enligt den normala öfningsplaneu,
för andra kategorier manskap afsedd skjut- och signalskola, en för 1907
års klass afsedd kurs. På grund af denna extra kurs måste höstens
skjut- och signalskola svälla ut, så att i stället för den normala afdelningen
om 2 pansarbåtar och 1 kanonbåt en eskader om 4 pansarbåtar
och 1 torpedkryssare måste för detta ändamål rustas.

Påtagligt är, att kostnaderna för denna extra kurs icke kunna beräknas
influeras af, om kursen blifvit förlagd till våren eller till hösten.

Kostnaderna för sagda kurs äro i myndigheternas skrifvelse den
13 maj 1910 beräknade hafva utgjort minst 200,000 kronor.

Förutom de kostnader, som bli en följd af ofvannämnda ökning i
rustningen af fartyg, bär härvid äfven tagits hänsyn till kostnaderna för
den ammunition, som enligt gällande skjutinstruktion bör af hvarje elev
i kursen konsumeras.

Hela den nu omnämnda omläggningen af manskapets utbildningär
att betrakta som en tillfällig nödfallsåtgärd. Ju längre tjänstetid vid
sjömanskåren, som erfordras för vinnande af uppflyttning till högre
tjänstbarhetsklass, ju större garanti måste vinnas, att personalen vid
uppflyttningen innehar önskvärd erfarenhet. Ur denna synpunkt fanns
alltså" ingen anledning att sänka fordringarna på tjänstetid för uppflyttning.
De många vakanserna inom sjömanskåren och i all synnerhet
inom dess äldsta tjänstbarhetsklasser hade emellertid gifvit anledning till
oro. Eu i anledning däraf verkställd utredning gaf vid handen, att,
ehuru aflöningen för flottans manskap var något högre än för kustartilleriets,
en vid flottan anställd, på grund af högre fordran på tjänstetid
vid befordran såväl till första klassens sjöman som till underofficerskorpral,
vid sin uppflyttning haft en lägre sammanlagd inkomst än vid
kustartilleriet anställd personal af samma tjänsteålder. För vinnande af
rättelse härutinnan och till åstadkommande af en ur disciplinär synpunkt
önskvärd likhet i fordringarna på tjänstetid för uppflyttning inom marinens
båda grenar, sänktes vid flottan fordringarna från 81 och 41 till resp.
72 och 36 månader, något som sannolikt bidragit till en bättre rekrytering
inom flottan, ehuru det icke låter sig göra att med siffror påvisa,
i hvad mån så varit fallet.

Nödvändiga organisatoriska förändringar ha alltså framtvingat
anordningar i fråga om öfningarna, som medfört afsevärda kostnader
utöfver hvad som från början beräknats.

190

Pansarkryssaren Fylgia.

Det liar i det föregående påvisats, hurusom kostnaderna för pansarkryssaren
Fylgia under expeditionerna 1907—1909 dragit betydligt
högre kostnader än som beräknats. Det bär synts mig vara af vikt
att undersöka orsakerna till detta förhållande.

Af chefen för marinstaben bär jag anhållit om yttrande beträffande
anledningen därtill, a,tt kostnaden per dag för Fylgia i 1907 års öfningsplan
upptagits till 900 kronor, under det att de i verkligheten uppgått
till 1,404 kronor 76 öre per dag.

I svarsskrifvelse af den 20 sistlidne mars meddelade chefen för
marinstaben följande:

»Pansarkryssaren Fylgia, hvilken blef färdigbyggd 1907, företog
under sommaren sagda år sin första expedition. Några uppgifter angående
hennes dagkostnader funnos alltså icke vid uppgörandet af öfningsplanen
för nämnda år. Enär fartyget var något större än pansarbåtarna
af Åran-typen, hvilka i kustflotta och under så kallad långresa beräknades
draga en kostnad af 800 kronor för dag, ansågs det sannolikt, att omkring
900 kronor borde blifva Fylgias dagkostnad. Den verkliga kostnaden
för dag under ofvan nämnda expedition blef såsom i Eder skrifvelse
angifvits 1,404 kronor 76 öre. Anledningen till, att skillnaden mellan
den beräknade och den verkliga dagkostnaden blef så afsevärd, torde
till stor del få anses härröra af, att fartyget företog en färd öfver Atlanten
till Jamestown, New Port och Boston i Nord Amerikas Förenta Stater.

Under de därmed förenade långa sjöresorna förbrukades mycket
kol, hvilket gifvetvis föranledde stora expeditionskostnader och därmed
sammanhängande höga dagkostnader. Såsom bevis härför må anföras,
att, under det kolförbrukningen för pansarbåt och dag under sommaren
1904 uppgick till omkring 185 kronor, utgjorde samma slags kostnad
för pansarkryssaren Fylgia under den ifrågavarande expeditionen 639
kronor.»

191

Af marinöfverintendenten H. F. Lindberg, chef å Fylgia under
expeditionen sommaren 1907, samt kommendörkaptenerna af l:a graden
•T. Gr. Ekelund och grefve C. A. Wachtmeister, chefer den förre under
expeditionen 1907—1908 och den senare under somrarna 1909 och
1910, har jag anhållit om uttalanden angående orsakerna till, att
Fylgia under sina expeditioner dragit så väsentligt större kostnader än
första klass pansarbåtar.

Marinöfverintendenten Lindberg yttrar i skrifvelse af den 19 mars:

»Såsom generellt omdöme om anledningen till större expeditionskostnad
för pansarkryssaren Fylgia än för 1:a klassens pansarbåtarna
skulle jag vilja uttala, att förstnämnda fartyg drar större kostnad på
grund af högre tontal, större maskinkraft och större besättningsstyrka
än sistnämnda fartygscerts.

	Besättning	Tontal	Maskin- kraft (högsta)
Fylgia ........................... Dristigheten..................	Sammanlagdt antal 332	4,810	12,400
„ „ 289	3,620	5,570
Thor ..............................	„ „ 269	3,690	5,350

Specificerad jämförelse mellan besättningsstyrkan på olika fartyg
bifogas. För att emellertid närmare undersöka frågan har jag med stöd
af de s. k. fartygslikviderna för olika expeditioner beräknat dels dagkostnaden
för hvarje särskild i likviderna upptagen utgiftspost af beskaffenhet
att helt eller delvis bekostas af expeditionsmedlen, dels summan
af sagda dagkostnader och denna summas fördelning på anslagen till
flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar m. m.

Af denna sammanställning af dagkostnaderna framgår såsom följer.

Den större besättningsstyrkan på Fylgia förorsakar ökning i dagkostnaden
för exempelvis:

1. Sjötillägg till officerare, underofficerare och underofficers -korpraler samt såsom sådana tjänstgörande af gemenskapen, äfvensom
civilmilitära tjänstemän.

2. Sjötillägg och uppmuntringspenningar till stammanskap.

Pansarkryssarens större deplacement förorsakar ökning i:

1. Lotspenningar.

2. Kanalafgifter.

192

Jämförelse mellan besättningsstyrkor,

Antal

Party g	Oifiee-	Underoffi-cerare af	Underoffi- cerare eller undero ffi-cerskorp-raler	Underoffioers-korpraler af	Gemenskap	Summa
och civilmi- litärer	maski- .... • nist- ! ö.frlSa State,i staler	maski- nist- staten	öfriga stater	el dåre	öfriga
Fylgia .................................	14	il It	•''!	i)	10	77	199	332
Fylgia såsom kadettfartyg......	it	9 ii	8	il	li	77	208	827
Dristigheten ........................	14	8 7	8	il	12	(18	1(18	289
Dristigheten såsom kadettfartyg	tl	8 5	8	!)	8	56	156	256
Thor....................................	14	8 7	2	8	12	50	168	269
Thor såsom kadettfartyg ......	It	8 5	2	8	8	89	156	237

Da g kost nåd

Expedition	Sjötillägg till off:e, nnd.-offe, und.-off.-korpr. och såsom sådana tjänstgörande af gemenskapen, äfvensom civil-militära tjänste-män och land-gångspenningar till kadetter kr.	Diet- och mässpen-ningar utom till reserv-off:e som genomgå rop. öfning kr.	Uppmunt-ringspen-ningar till underoff.-korpr. och såsom sådana tjänst-görande åt gemen-skapen kr.	Diverse ut-gifter ombord	Förbrukade
för förlo-rade be- iots. klädnads- persedlar f ningar kr. kr.	af annat slag kr.	artilleri och hand-gevärs-ammuni-tion kr.
Pansarliryssaren »Fylgia» 2G/io 07 16/r, 08	83.00	95.21	7.09	—.00 i 89.61	37.52	75.3i;
Långresa
Pansarkryssaren »Fylgia» 2"/u> 08—L J/4 09	91.8 0	105.8 8	0.8 5	— 1 12.41	58.s l	268.53
Långresa
Pansarkryssaren »Fylgia» ll/»-*81/8 09 ...	83.4	127.11	2.1)1	1.27 4.06	40.56	127.ll
Pansarbåten »Dristigheten» 2,/n> 06—l0/i 07	69.21	94.15	5.96	- 3.U	15.47	238.7 4
Långresa
Pansarbåten »Dristigheten» 14/s 7/9 08...	63.10	132.0 4	4.7 2	— 3.28	34.51	191.18
Pansarbåten »Dristigheten» 4l/&—31/8 09...	72.8 i	131.70	3.56	— 2.6 9	30.li	90.6 7
Pansarbåten »Thor» ,4/a—G/o 08 ..........	66.8 4	130.0 5	4.16	—.05 3.43	26.00	157.29 ;

193

3. Ut- och afrustningskostnader.

4. Konsumerad oljefärg.

Den större besättning sstyrkan tillsammans med fartygets högre tontal
förorsakar betydligare åtgång af en del utredning, såsom tvål, såpa och
öfriga rengöringsmaterialier.

Den större maskinkraften förorsakar ökad åtgång af:

1. Kol och smörj ämnen.

2. Bomullstrassel och en del annan maskinutredning.

Såsom af den bilogade tabellen framgår, ligger den alldeles öfvervägande
skillnaden i expeditionskostnad för Fylgia, i jämförelse med l:a
klassens pansarbåt, i utgifterna för konsumerade stenkol och smörjämnen.

Sagda konsumtion är åter beroende af, huru expeditionstiden fördelas
mellan uppehåll i hamn och gång till sjöss, samt hvilken fart som
användes. Enär, då icke expeditionens ändamål annat kräfver, gången
till sjöss plär ske med ekonomisk fart och högre fart användes endast
under kortare tid för utförande af föreskrifna artilleri-, torped- och

utrednin					Summa dag-kostnad som fördelas mellan an-slagen till flottans öf-ningar och sjöbevärin-gens vapen-öfningar kr.	Summa dag-Dagkostnad, kostnad (utom naturaunder-som ensam u om , hall), som ut-drabbar gåi* af an.	Fördelad dagkostnad
jse Sekter	Ut- och	Diverse	Sjölillägg till stammanskap (utom nnd.-off.-korpr. och såsom sådana tjänst-görande af gemen-skapen samt segelsömmare) och uppmunt-ringspenningar till dito kr.		Sjöbeväringens vapenöfningar
kol, ! olja och talg kr.	annan utred- ning kr.	a {rust-nings-kostnad kr.	utgifter på sta-tionen kr.	anslaget till sjöbevärin-gens vapen-öfningar kr.	slagen till flottans öfnin-gar och sjöbeväringens vapen-öfningar kr.	Flottans öfningar kr.	Natura under- håll kr.	Öfriga utgifter kr.
739.20	88.9 1	130.44	54.0 7	66.9 8	1,468.20	2.48	1,470.68	1,468.2 0	11.41	2.48 1
758.90	109.0 9	41.53	38.50	65.5 9	1,557.01	—.04	1,557.6 6	1,556.89		— .04 !
511.80	86.54	216.45	125.4 2	52.5 0	1,379.87	12.75	1,392.0 2	1,120.2 2	61.3 7	272.39 1
306.7 8	135.30	156.59	68.0 4	34.2 4	1,127,08	—	1,127.08	1,127.08	—	—
8:18.2 7	59. i 5	88.7 7	72.5 3	43. is	1,021.3 3	21.29	1,042.6 2	692.18	86.51	350.40
352.91	63.7 7	98.5 5	51.2 9	41.0 5	939.0 7	7.97	947.04	777.2 9	39.35	170.0 2
229.19	43.0 2	78.2 8	69.09	38.0 8	845.54 •	18.26	863.80	718.70	38.0 9	145.09 ''

194

manöveröfningar, blir det hufvudsakligen förhållandet mellan antalet
dagar i hamn och till sjöss, som inverkar på medeldagkostnaden fölkonsumerade
kol och olja.

Fördelningen i detta afseende har varit:

Fylgia, långresa......... 1907—08: 87 dagar till sjöss 116 dagar i hamn

Fylgia, » ......... 1908—09: 75 » » » 103 » » »

Fylgia, sommaren...... 1909 : 41 » » » 72 » » »

Dristigheten, långresa 1906—07: 54 :» » » 121 :» » »

De i tabellen angifna totala dagkostnaderna uppgå till:

för Fylgia, långresefartyg, 1,470 å 1,557 kronor, Fylgia, kadettexpedition,
1,392 kronor, Dristigheten, långresefartyg, 1,127 kronor,
Dristigheten, kadettfartyg, 947 å 1,042 kronor, samt Thor 863 kronor.
Därvid bör bemärkas, att Thor är billigare i driftkostnad, emedan den
är försedd med tubpannor.

Slutligen får jag anföra, att jag anser att de höga driftkostnaderna
för Fylgia icke kunna anses betingade af någon misshushållning, men
ait det vill synas, att expeditionskostnaderna för några af fartygets
expeditioner blifvit väl tungt belastade med de af fartygsbefälets åtgärder
ej beroende omkostnaderna för ut- och afrustning.»

De i skrifvelsen omnämnda tabellerna äro bär ofvan intagna.

Kommendörkaptenen Ekelund meddelar i skrifvelse den 8 mars
angående orsakerna till att Fylgia visat sig draga högre dagkostnad
än första klass pansarbåtar:

»Anledningen till detta förhållande torde få sökas i, att Fylgia är
ett större fartyg och drager större besättningsstyrka än alla l:a klass
pansarbåtar med undantag af Oscar II, med hvilken hon kan anses jämnställd.
En jämförelse mellan kostnaderna för sistnämnda fartyg och
Fylgias torde kunna göras under förutsättning likväl, att fartygen jämföras
under ungefär lika förhållanden.

Till jämförelse å ena sidan mellan de olika stora fartygen Fylgia
och Dristigheten, Indika båda användts till såväl långrese- som kadettfartyg,
samt å andra sidan mellan de ungefär lika stora Fylgia och
Oscar II, hvilka båda varit långresefartyg, kan nedanstående tabell möjligen
tjäna.

195

F a i- t y g	Besättning såsom långresefnrtyg ! kadettfartyg	Storlek i deplacementton !
Fylgia..................................	...... : 332 man 327 man	4,810
Dristigheten —;....................	...... 289 » 256 »	3,820
Oscar II.........................	...... j 338 » —	4 658

I saknad af fartygsredogörelser kunna inga kostnader uppgifvas».

Kommendörkaptenen grefve Wachtmeister liar i skrifvelse den 5
mars anfört:

»Det förhållandet, att Fylgia dragit så mycket större kostnader än
en l:a klass pansarbåt, anser jag hafva sin grund uti följande omständigheter: 1)

Fylgia är ett större fartyg än alla pansarbåtarne, till och med
mycket större än alla dessa, utom Oscar II, och måste därför draga
större expeditionskostnader. Om Fylgia och l:a klass pansarbåten vore
af samma fartygstyp, borde dagkostnaderna förhålla sig ungefär såsom
do resp. deplaceraenten. Under nämnda förutsättning skulle således, om
t. ex. Dristighetens dagkostnad vore 900 kronor, Fylgias dagkostnad
blifva omkring 1,200 kronor, enär de resp. deplacementen äro 3,620 och
4,810 ton.

Anm. Uppgifterna om deplacementen äro hämtade ur marinens
rulla för 1911. Föregående rullor upptaga dessa till resp. 3,500 och
4,100 ton. Denna senare alldeles för låga siffra har möjligen varit
anledning,, att Fylgia från början i fråga om beräknad dagkostnad ställts
i ungefärlig paritet med l:a klass pansarbåtarne.

2) Nu äro icke. fartygen åt samma typ, och kommer detta att
valla ändå större ökning af dagkostnaderna för Fylgia, än hvad som
orsakas af skillnaden i deplacement, hvilket torde framgå af följande.

1 å en l:a klass pansarbåt är eu större del af deplacementet nedlagd
uti pansar och kanoner, än hvad förhållandet är med pansarkryssaren,
som i stället, särskild!- i fråga om längd och höjd, har mycket större
dimensioner än den förra. Jämföras tvenne fartyg af dessa båda typer,
bägge af samma deplacement, blifver utrymmet därför mycket större å
pansarkryssaren och alla ytor åt däck och fartygssidor in. m. flerdubbelt
större än a pansarbåten. Utgifterna för belysning, uppvärmning,

196

ventilering, rengöring och målning in. in. blifva således i det förevarande
fallet proportionsvis större å pansarkryssaren, än hvad som
motsvarar deplacementsskillnaden.

3) Fylgia har under tre somrar, jämte en pansarbåt, utgjort den
s. k. sjökrigsskoleafdelningen och har därvid varit afdelningschefsfartyg.
Afdelningschefen, som samtidigt varit fartygschef, har icke haft annan
kassa att tillgå än den, som lian omhänderhaft i den senare egenskapen.
Till följd häraf har Fylgia ofta fått bestrida en del kostnader, som varit
gemensamma för båda fartygen. Så var exempelvis fallet sommaren
1909 då den å afdelningen utbrutna svåra dyssenteriepidemien, äfvensom
afdelningens deltagande i bevakningen under storstrejken, vållade kostnader,
Indika hufvudsakligen bestredos af Fylgia,

Vidare måste för vissa af sjökrigsskolans öfningar en myckenhet
materiel, såsom båtar, minor m. m. lånas från flottans varf. För enkelhetens
skull har denna materiel rekvirerats af chefen på Fylgia, och
har ersättningskostnaden sedermera med säkerhet blifvit påförd expeditionen
med Fylgia.

4) Fylgia har alltid varit använd såsom långrese- eller kadettfartyg
för expeditioner till utländska farvatten, under det att pansarbåtarne
i regeln användas i hemland sfarvatten. Expeditioner af det förra
slaget draga större kostnader, såsom ifråga om lotsning, kolåtgång, dietpenningar,
sjukvård i land m. in. Man bör sålunda icke jämföra kostnaderna
för Fylgia under långresa eller såsom kadettfartyg med kostnaderna
för en pansarbåt under expedition i närbelägna farvatten.
Däremot bör, under iakttagande af hvad i punkterna 1 och 2 här ofvan
sägs, kostnaderna för Fylgia under långresa t. ex. kunna jämföras med
kostnaderna för Oscar II under långresa, och, under iakttagande därjämte
af hvad i punkt 3 sägs, kostnaderna för Fylgia såsom kadettfartyg
jämföras med kostnaderna för Dristigheten såsom kadettfartyg.

5) Fylgia är ett jämförelsevis nytt fartyg. Ett modernt krigsfartyg
är en komplicerad mekanism, och huru noggranna leveransprof,
som än göras, komma alltid under de törsta expeditionerna att framträda
en del brister och mindre haverier, som under pågående expedition
måste afhjälpas. Häraf föranledda utgifter, hvilka drabba expeditionskostnaderna,
hafva säkerligen icke obetydligt höjt kostnaderna
för Fylgias första expeditioner.

6) Våra pansarbåtar äro väl genomexperimenterade, och noggrann
kännedom har vunnits om deras »ekonomiska tart», under det att
beträffande Fylgia, som ju vid tillkomsten representerade en ny typ.

197

någon fullt säker kännedom om denna fart icke ännu finnes. Den
synes vara omkring 9 knop, men från början borde man haft anledning
antaga, att siffran var betydligt högre, hvarför det är möjligt att
under de första expeditionerna kolåtgången varit större, än som skulle
varit fallet, om man haft en noggrannare kännedom om ifrågavarande
faktor.»

Af de meddelade svaren framgår otvetydigt, att Fylgia måste förorsaka
väsentligt högre dagkostnad än en första klass pansarbåt. Snart
sagdt på alla utgifter inverka fartygets deplacement och byggnadstyp
fördyrande.

Det är under sådana omständigheter förvånande, att dagkostnaden
för Fylgia från början beräknats så obetydligt högre än för första klass
pansarbåtar.

Vid tiden för beräknandet af dagkostnaderna för Fylgias första
färd — kadettexpeditionen 1907 — utvisade de senast erhållna uppgifterna
för den pansarbåt, som dragit högsta dagkostnaden, en kostnad
per dag af 730 kronor 76 öre. Då skillnaden i deplacement mellan
detta fartyg — Manligheten — och Fylgia utgjorde, efter då tillgängliga
uppgift er, 450 ton, förefaller visserligen den för Fylgia beräknade dagkostnaden
ej anmärkningsvärd! låg. Men då kostnadsberäkningen för
Fylgia uppgjordes, beräknades samtidigt kadettexpedition med pansarbåten
Dristigheten, som mätte 3,500 ton eller 600 ton mindre än Fylgia
antogs mäta, draga en dagkostnad af 800 kronor. Vid jämförelse enbart
mellan tontalen skulle Fylgias dagkostnad ha uppgått till omkring 937
kronor — under förutsättning, att den beräknade dagkostnaden för
Dristigheten varit lämplig att utgöra underlag för en beräkning af
Fylgias dagkostnad, och att dagkostnaden mellan Dristigheten och Fylgia
stått i relation till skillnaden i tontal. Om de utgifter, h vil ka måst
förorsakas af, att Fylgia hade betydligt större dimensioner än tontalet
angaf, äfven beräknats, och hänsyn jämväl tagits till, att det gällde första
expeditionen med en inom flottan alldeles ny fartygstyp, borde, synes
det, dagkostnaderna hafva satts till ett högre belopp än 900 kronor.

Den ojämförligt viktigaste orsaken till, att Fylgia kom att medföra
så hög dagkostnad, var den stora kolåtgången. Och denna omständighet
var det ej gärna möjligt att förutse.

Såsom af chefens för marinstaben yttrande framgår, uppgick under
fylgias första expedition kolförbrukningen per dag till 639 kronor,
medan den under sommaren 1904 för en första klass pansarbåt höll sig
vid omkring 185 kronor. För Fylgia var, såsom ofvan nämnts, hela

198

dagkostnaden 1907 1,404 kronor 70 öre. För första klass pansarbåt i
eskader var den sommaren 1904 081 kronor. Af hela dagkostnaden
uppgingo sålunda under respektive tidrymder Fylgias utgifter för ensamt
kolförbrukningen till mer ån 45 %, medan en första klass pansarbåts
kolkostnader blott uppgingo till något öfver 27 %.

Vid uppgörandet af beräkningen öfver Fylgias dagkostnad 1907
utgick man naturligen från, att fartyget under expeditionen skulle använda
den ekonomiska farten. Af loggböckerna framgår emellertid, att under
den ifrågavarande färden pansarkryssarens fart i regel varit betydligt
högre än den, som sedermera visat sig utgöra fartygets ekonomiska
eller omkring 9 knop. Så användes under resorna öfver Atlanten i allmänhet
en fart af omkring 12 knop. Att man använde så stor hastighet,
berodde förmodligen på, att man antog fartygets ekonomiska fart vara
betydligt större, än hvad den i verkligheten var.

Då kostnadsberäkningen för Fylgia under 1908 uppgjordes, hade
man ej någon uppgift om, hvad 1907 års expedition medfört för dagkostnad.
För 1908 beräknades på grund häraf samma kostnad som
under 1907 eller 900 kronor per dag. I verkligheten uppgick den till
1,337 kronor. A id uppgörandet af beräkningen öfver dagkostnaden för
1909 hade man 1907 års erfarenhet att bygga på. Kostnaden höjdes
fördenskull, men blott med 100 kronor, från 900 till 1,000 kronor.
Denna ökning visade sig — såsom framgår af den tabell, hvilken följer
härefter — vara otillräcklig, såväl för Fylgias långresa 1908—1909
som äfven, och än mer, för fartygets sommarexpedition 1909.

Det är äfven ägnadt att väcka uppmärksamhet, att Fylgias utöda
afrustningskostnader för långresan 1907—1908 uppgått till afsevärdt
högre belopp än som beräknats, i all synnerhet som fartyget vid
denna tid var i det närmaste nytt. I stället för beräknade 10,000 kronor
uppgingo nämligen kostnaderna till 26,478 kronor 48 öre.

Af varfschefen vid flottans station i Karlskrona har jag anhållit
om yttrande angående de på dessa kostnader inverkande föidiållanden.
Med anledning häraf har varfschefen öfverlämnat en af chefen för ingenjördepartementet
vid stationen till varfschefen ställd skrifvelse, hvari anförts:

att en del af de arbeten, hvilka blifvit anbefallda för Fylgias expedition
sommaren 1907, ej hunnit utföras till denna expedition, utan i
stället utförts till och äfven påförts långresan 1907 —1908;

att, till följd af, att Fylgia återkom från sommarexpeditionen 1907
först den 30 september och redan den 23 påföljande månad åter skulle

199

vara klar till att utgå på ny expedition, öfverarbete måst användas,
hvarigenom kostnaderna afsevärdt ökats;

att, enär samma räkenskapstitel varit gällande för de båda expeditionernas
(1907 och 1907—1908) ut- och afrustningskostnader, åtskilliga
utgifter för afrustningen efter den tidigare expeditionen kommit att påföras
utrustningen för den senare; samt

att endast målningskostnaderna för Fylgias expedition 1907—1908
belöpte sig till 8,137 kronor 61 öre, beroende på att för tids vinnande
privat entreprenör delvis måst anlitas.

200

Fylgias kostnader under

					B e	r å k ii a	d
	M M ni CD	d o	Öfrig expedi-tionskostnad	Summa ut- och a frust-	Till grund för kostnadernas för-delning beräknas nedanstående	Kostnad i kronor
	M r-t-0-> O*	2- ro ^ t-s 05 . o Ö" £l	per dag	för hela	nings- kostna-	antal man	och dagar	f af i , anslaget anslaget tiif L h". « .. bevarin-
	11 ■ Öl	5 » 3 ^ I''!	expedi- tionen	der och ex pedi-tions-	af stam-	af värn-
	B aq	aq C/3	kr.	kr.	kost- nader	manskap	pliktige	. gens olmngar ..P. ° oiningar
1907..................	139	6,000	900	117,000	123,000	X 1 X ii Öl	83 x 139=11,537	87,700'' 35,300
1907-1908.........	180	10,000	9< 10	162,000	172,000	—	-	172,000
1908-1909.........	17(1	10,000	1.000	176,01 )(>	186,000	-	-	186,000 -
						f7/ö-14/j''92 x 69	47 x 69 = 3,243
1909..................	125	10,000	1,0( 10	125,000	135,000	; = 6,348 \ 16/t — 8,''ol65 X 56	47 x 56 = 2,632	77,700 57,300

201

expeditionerna 1907—1909.

		V	e r k 1 i	O’ o
Expeditionens längd i dagar	Öfrig expeditions-kostnad	Summa ut-	Fördelnings-tal föi- stam vp].	Kostnad	i kronor
Ut- och al-rustnings- pel. kostnader \| cjag kronor kr.	för hela expeditionen kr.	och afrust-ningskost-nader och expedtions-kostnader	af anslaget till flottans öfningar	af anslaget till be- väringens öfningar
>12	5,974.is 1,401.Tf!	129,237..'') 2	135,211.70	18,692	9,901	88,891.4a	46,820.2 7
203	23,473.in 1,337.71)	271,565.3 8	293,043.s i	—	—	293,043.81	—
173	7,391.8 3 1,515.87	269,735.11	277,127.24	—	—	27-7,127.2 i	-
113	24,453.73 1 163.42	131,465.33	155,924.72	27,768	6,486	126,585.13	29,339.8 0

Ut- och afrustningskostnaderna.

Af den föregående utredningen framgår, att dessa kostnader falla
synnerligen ojämnt och tungt på öfningsanslagen. Anledningarna därtill
kunna vara flere. Det har också i föreliggande handlingar påyrkats,
att en permanent kontroll skulle anordnas å, att öfningsanslaget icke
användes för andra utgifter än sådana, för Indika det är afsedt. Härvid
har man uppenbarligen syftat på, jämte annat, just ut- och afrustningskostnaderna.
Jag har därför ansett mig böra upptaga denna fråga till
behandling.

Ett till flottans varf förlagdt fartyg kan icke omedelbart utgå på
expedition, utan dessförinnan kräfvas arbeten af mer eller mindre omfattande
art, liksom ock efter en afslutad expedition åtskilliga efterarbeten
blifva nödvändiga, alla kräfvande kostnader, hvarjämte vid
stationen utgifter kunna komma att erfordras för en ifrågasatt, pågående
eller afslutad expedition. Samtliga dessa kostnader sammanföras under
benämningen ut- och afrustningskostnader.

Det ligger i sakens natur, att det mången gång är vanskligt att
afgöra, huruvida ett utfördt arbete är en direkt följd af fartygets rustning
eller är att hänföra till underhållsarbeten. Tid efter annan har också
en olikartad uppfattning kommit till synes ifråga om det anslag, af
hvilket ut- och afrustningskostnaderna borde utgå.

Efter det att kungl. brefvet den 4 maj 1833 föreskrifvit, det utöda
afrustningskostnaderna för på sjöexpedition utgående fartyg skulle
bestridas af varfvens underhållsmedel, utfärdades den 3 april 1852 nådig
föreskrift om, att vid alla de sjöexpeditioner, hvilkas kostnad icke
bestreds af anslaget till exercis med flottans bemanning, icke allenast
de med själfva expeditionen förenade utgifter, utan äfven den kostnad
jämte dagsverken, som varit eu följd af fartygets i och för expeditionen

203

nödiga tackling, klargöring, målning m. in., äfvensom för sådana däraf
å detsamma föranledda ändringar och iståndsättningar, Indika icke tillhörde
fartygets underhåll i allmänhet, borde påföras de för själfva expeditionen
afsedda medel. Däremot skulle vid förekommande expeditioner
till öfning med flottans bemanning samt för de därtill anslagna
medel, oberäknadt den egentliga expeditionskostnaden, endast de för
klargöring, målning m. fl. ofvannämnda utgifter, nödvändiga materialiers
och persedlars kostnad drabba exercis medlen, hvaremot den i och för
dessa arbeten nödiga dagsverkskostnad skulle utan ersättning af varfven
bestridas. I den motivering, som förvaltningen af sjöärendena åvägabragt
vid sin framställning angående föreskrifters utfärdande i ofvannämnda
syfte, framhölls, att enligt kungl. brefvet den 4 maj 1833 exercisanslagets
otillräcklighet utgjort skälet till ut- och afrustningskostnadernas bestridande
af underhållsanslaget. Detta skäl hade numera förfallit, då exercisanslaget
blifvit högst betydligt förökadt.

Den 9 februari 1872 utfärdades ett nytt kungl. bref, enligt
hvilket jämväl dagsverkskostnaden för de på exercis expo i i tioner utgående
fartygs utrustning skulle bestridas af exercisanslaget. Motivet
äfven till denna föreskrift var den betydliga förhöjning, som ägt rum
af exercisanslaget.

I skrifvelse till marinförvaltningen den 11 mars 1889 anförde
varfschefen vid flottans station i Stockholm, att vid tiden för sistnämnda
kungl. brefs utfärdande flottans fartyg vanligen utrustades genom varfvets
försorg och erliöllo sina besättningar samma dag, som de •skulle lägga
ut från varfvet, då ock den egentliga expeditionskostnaden vidtog; afrustningen
däremot utfördes af fartygens besättningar och således å
expeditionsmedlen.

Så vore emellertid icke längre förhållandet. Numera skedde utocli
afrustningar dels under eget fartygs befäl och dels genom varfvets
försorg, hvarigenom kostnaden för utrustning drabbade liksom förut
exercisanslaget, men med afrustningen förhölle det sig olika, enär kostnaden
för afruskning, verkställd genom fartygschefens försorg, drabbade
exercisanslaget, men för afrostning, verkställd genom varfvets försorg,
underhållsanslaget. Likaledes drabbade tillsynen af rustadt fartyg i
beredskap underhållsanslaget.

För att icke underhållsanslaget skulle blifva mera anlitadt än vid
tiden för det nyssnämnda kungl. brefvets utfärdande afsetts, och för att
samma principer måtte göras gällande vid afruskning såväl under fartygs
eget befäl som genom varfvets försorg, hemställde varfschefen, att
marinförvaltningen ville utverka sådan ändring i gällande föreskrifter,

204

att kostnaden för afrostning af i beredskap förlagdt fartyg, som blifvit
utrustadt a för flottans öfningar afsedda medel, måtte bokföras på enahanda
sätt, som för fartyg, hvilket afrustade under eget befäl, dock
att kostnaderna för maskinernas uppläggning ej borde häri ingå.

Den 29 januari 1890 anförde marinförvaltningen i underdånig
skrifvelse, efter att hafva redogjort för innehållet i varfschefens vid
flottans station i Stockholm skrifvelse den 11 mars 1889, i hufvudsak
följande.

Emedan enligt räkenskapen kostnaderna under år 1888 för utoch
aflastning af eu del flottans fartyg uppgått till belopp, Indika förefallit
anmärkningsvärd! höga, anmodade marinförvaltningen varfscheferna
att inkomma med specifika uppgifter för hvart och ett fartyg å de
arbeten, för Indika kostnaden inginge i nämnda belopp, af hvilka uppgifter
marinförvaltningen trodde sig finna, att en del arbeten, livilka
rätteligen tillhört fartygens underhåll, det oaktadt bekostats af anslaget
till flottans öfningar. Ämbetsverket ansåg detta hafva berott därpå, att
gränsen mellan å ena sidan underhållet och å andra sidan ut- och afrustningen
af flottans fartyg icke kunde anses vara genom gällande
föreskrifter uppdragen med en för dåvarande förhållanden fullt tillräcklig
tydlighet, hvadan marinförvaltningen hade ansett sig böra göra underdånig
framställning om nya föreskrifter i omförmälda hänseenden.

Förut gällande föreskrifter syntes hufvudsakligen angå fartygs utrustning
och bestridande af kostnaderna därför. Vidkommande fartygs
afrostning vore visserligen kostnaden härför enligt formuläret till likvid
öfver fartygets samtliga uppbörder angifven, i likhet med utmstningskostnaden,
såsom tillhörande de utgifter, livilka skulle af anslaget till
flottans öfningar bestridas, men livilka arbeten som skulle i fartygs afrostning
inbegripas, därom saknades särskild bestämmelse.

Ändamålet med fartygens underhåll vore att hålla dem i det fullständiga
och goda skick, att de, närhelst sådant påkallades, måtte
kunna utrustas för att utgå på expedition.

Af denna grundsats torde i första rummet följa, att alla för angifna
ändamål erforderliga arbeten och anskaffningar, jämväl sådana, som efter
afslutad expedition erfordrades för afbjälpande af de genom fartygets
användande under expeditionen uppkomna brister beträffande fartyget
eller dess inventarier, borde räknas till underhållet och således af de för
detta afsedda medel bekostas. Härifrån syntes endast böra undantagas
anskaffning af inventarier i stället för sådana, som befunnes brista vid
efter fartygets afrostning skeende inventering, för hvilken anskaffning

205

kostnaden borde bestridas af samma medel som öfriga utgifter för
expeditionen.

I fråga om sjöinstrument syntes kostnaden för ersättande ej blott
af instrument, som vid inventeringen saknades, utan äfven af sådant,
som därvid kasserades, böra anses lika med öfriga omkostnader för
själfva expeditionen, medan däremot alla andra utom under pågående
expedition ifrågakommande utgifter för anskaffning eller reparation af
sjöinstrument syntes böra bestridas af underhållsmedlen.

Af ofvan angifna grundsats torde vidare följa,

dels att till underhållet icke borde räknas fartygs utrustning för
expedition, äfven om utrustningen endast afsåge fartygets förläggande
i beredskap, hvilket alltid skedde med hänsyn till en möjligen blifvande
expedition, och icke heller sådana ändringar eller anordningar beträffande
fartyget eller dess inventarier, som endast med afseende å viss
expedition företoges;

dels att fartygs afrostning, vare sig att därmed afsåges fullmstadt
fartygs förläggande i beredskap eller fartygs förläggande från högre
grad af beredskap till lägre eller dess uppläggning, icke heller borde
hänföras till underhållet;

dels slutligen att kostnaden för nu angifna, till fartygens underhåll
icke hänförliga arbeten borde bestridas, i likhet med utgifterna
under pågående expedition, af de för denna afsedda medel.

Från hvad nu blifvit sagdt rörande fartygs uppläggning torde
endast böra undantagas den uppläggning af fartygs maskiner, hvilken
för dessas vård skedde efter fartygets afmönstring.

Då den nu omhandlade grundsatsen icke syntes vara åtminstone
med erforderlig klarhet uttryckt i gällande bestämmelser om hvad som
borde räknas till fartygs utrustning, samt det syntes vara af vikt för
de tillämpande myndigheterna, att föreskrifter af erforderlig fullständighet
och tydlighet uti ifrågakomma hänseenden blefve meddelade i ett
sammanhang, beträffande både ut- och afrustningen, dessas särskiljande
från det egentliga underhållet samt betäckandet af kostnaderna i hvarje
fall, hemställde marinförvaltningen, att Kungl. Maj:t ville utfärda föreskrifter
i sådant syfte.

Genom kungl. bref den 7 mars samma år föreskrefs,

att till fartygs underhåll, hvarför kostnaden, därest ej andra medel
blifvit särskildt anvisade, skulle bestridas af anslaget till flottans nvbyggnad
och underhåll, skulle räknas alla de å fartyget för dess försättande
och bibehållande i det fullständiga och goda skick, att det,
när helst sådant ifrågakomme, måtte kunna utrustas för att utgå på

206

expedition, erforderliga arbeten, deruti inbegripen såväl den för bevarande
af fartyg eller därtill hörande inventarier erforderliga dockning
af det förra och målning af bådadera, som äfven all efter slutad expedition
i frågakommaude reparation af fartyg eller nyanskaffning eller reparation
af fartygs inventarier med undantag allenast af nyanskaffning
af inventarier i stället för sådana, som befunnes brista vid den efter
fartygs afrostning skeende inventering, af alla till fartyget hörande persedlar,
hvilken nyanskaffning fördenskull skulle bestridas af samma medel
som öfriga utgifter för expeditionen;

att anskaffning eller reparation af sjöinstrument jämväl skulle,
därest ej andra medel därför särskildt anvisats, bestridas af anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll, med undantag ej blott af de utgifter
i berörda hänseende, hvilka ifrågakomme under pågående sjöexpedition,
utan äfven af anskaffning af dylika instrument i stället för sådana, som
vid den inventering, hvarom förut vore nämndt, befunnes brista eller
kasserats;

att till fartygs utrustning skulle räknas dels alla för upplagdt
fartygs förläggande i beredskap eller för fartygs förläggande från lägre
grad af beredskap till högre eller för dess fullständiga utrustning erforderliga
arbeten med fartygets klargöring och målning, dels ock sådan
ändring eller anordning å fartyg eller inventarium därtill eller sådan
anskaffning af inventarium, som blifvit särskildt anbefalld för den expedition,
som vore i fråga;

att fartygs afrostning skulle anses omfatta ej blott fullrustadt fartygs
förläggande i beredskap eller fartygs förläggande från högre grad af beredskap
till lägre, utan äfven fartygets uppläggning, dock att den uppläggning
af fartygs maskineri, som för dettas vård och iståndsättande verkställdes
efter fartygets afmönstring, skulle anses tillhöra fartygets underhåll; samt

att såväl de under fartygs expedition förekommande utgifter för
reparation a fartyget eller nyanskaffning eller reparation af därtill hörande
inventarier eller sjöinstrument, som äfven kostnaderna för fartvgets
ut- och afrostning, vare sig denna skedde genom varfvets försorg
eller icke, skulle bestridas af anslaget till flottans öfningar, därest icke
andra medel blifvit för ändamålet särskildt anvisade. 1

1 samband med en af marinförvaltningen och chefen för flottans
stab verkställd utredning med anledning däråt, att vid utgången af år
1901 en brist i anslaget till flottans öfningar förefanns till ett belopp
af 143,403 kronor och 77 öre, framhölls i gemensam skrifvelse till chefen
för sjöförsvarsdepartementet den 23 februari 1900 ifråga om ut- och

207

afrustningskostnaderna bland annat, att gällande bestämmelser i fråga
om kostnadernas fördelning mellan underhålls- och öfningsanslagen, hvilka
utfärdades genom nådiga brefvet den 7 mars 1890, tillämpades olika
vid flottans båda stationer.

Efter en redogörelse för vissa bestämda fall af olika tolkning vid
de båda stationerna framhöllo marinförvaltningen och chelen för flottans
stab, att gällande föreskrifter icke vid tillämpningen lämnat en tillräckligt
fast ledning för bedömandet al, hvad som borde påföras det ena
och det andra al de nu ifrågavarande anslag-en. Svårigheten att genom
meddelade detalj föreskrifter uppdraga en i alla förekommande fall otvetydigt
skönjbar gräns mellan utgifter, som tillhörde hvartdera anslaget,
syntes äfven vara nästan oöfvervinnerlig.

Något oafvisligt bebo! af att uppdraga en sådan gräns syntes ej
heller förefinnas. Då nämligen alla arbeten, som å fartygen utfördes,
hade till ändamål att försätta och bibehålla fartygen i sådant skick, att
de, när det påkallades, kunde utgå på expedition, skulle äfven ut- och
afrustningskostnaderna kunna räknas till fartygens underhållskostnad.

Bäst vore fördenskull, att alla kostnader för fartygs rustning till
expedition, intill den dag expeditionen börjar, samt likaledes alla ''kostnader
för fartygs afrostning och uppläggning efter slutad expedition
kunde _ utgå af underhållsanslaget, därest icke" för särskildt fall annorlunda
förordnädes. Härigenom skulle missförstånd förebyggas, en väsentlig
förenkling i räkenskapen åstadkommas och öfningsanslaget komma
att uteslutande bestrida egentliga öfningskostnader.

Som emellertid underhållsanslaget icke medgåfve, att därmed bestriddes
äfven ut- och afrustningskostnaderna, så torde, intill dess förstnämnda
anslag höjdes till för ändamålet erforderligt belopp, öfningsanslaget
fortfarande böra gälda ifrågavarande kostnader.

Emellertid syntes detta kunna utan svårighet ske på det sätt, att
berörda kostnader i första hand påfördes underhållsanslaget, men att
detta anslag för samma kostnader från öfningsanslaget tillgodofördes
godtgörelse intill ett för hvarje fartyg bestämdt belopp. Hvad anginge
detta . belopp, syntes det med ledning af erfarenheten från föregående
expeditioner kunna på förhand med lätthet bestämmas.

Genom en dylik anordning skulle den fördelen vinnas, att de ofta
återkommande anmärkningarna, att öfningsanslaget betungats med ututgifter,
som rätteligen bort bestridas åt underhållsanslaget, bortfölle,
hvarjämte uppgörande af förslag till öfningsplan skulle väsentligen
underlättas.

I en skrifvelsen åtföljande bilaga hade upptagits de maximibelopp,

208

hvarmed öfningsanslaget lämpligen syntes böra ersätta undeihållsanslaget
de ut- och afrustningskostnader, som belöpte sig a hvarje på expedition
''utgående fartyg. De föreslagna maximibeloppen utgjorde: för chefsfartyget
Drott 4,000 kronor, för l:a klass pansarbåt 6,750 kronor, för
pansarkryssare 6,750 kronor, för 2:a klass pansarbåt 4,500 kronor, folie
klass pansarbåt 1,400 kronor, för torpedkryssare 4,500 kronor, för
Pa klass kanonbåt 3,000 kronor, lör 2:a klass kanonbåt 2,500 kronor,
för jagare 4,000 kronor, för l:a och 2:a klass torpedbåt 1,200 kronor,
för ‘korvett 8,500 kronor, för öfningsskepp och öfningsbrigg 1,500
kronor, för logements- och kasernfartyg 6,500 kronor, lör handminefartyg
2,500 kronor och för verkstadsfartyg 1,500 kronor.

Slutligen hemställde marinförvaltningen och chefen för flottans
stab, att statsrådet ville utverka

dels sådan ändring i de enligt nådiga brefvet den t mars 18JO
o-ällande bestämmelser, rörande bestridande af kostnaderna för fartygs
ut- och afrostning, att dessa kostnader, vare sig ut- och afiustningen
skedde genom varfvets försorg eller icke, skulle, därest icke andra medel
blifvit för ändamålet särskildt anvisade, bestridas af anslaget tall flottans
nybyggnad och underhåll mot godtgörelse från anslaget till flottans
öfningar intill sammanlagdt högst det belopp, som utgjorde summan al
de för ifrågavarande fartyg bestämda maximibeloppen för godtgörelse åt
samma fartygs ut- och afrustningskostnader; _ ''

dels nådig föreskrift därom, att marinförvaltningen och chefen tor
flottans stab skulle, när omständigheterna det påkallade, inkomma med
underdånigt förslag till ändring af det maximibelopp, som i berörda

hänseende senast blifvit bestämdt.

I detta ärende, som inkom till sjöförsvarsdepartementet den Lmars
1906, linnes intet annat åtgjord! än eu blyertsanteckning å akten,

så lydande: »Skall hvila». _ .

På min anmodan har chefen för marinstaben den 1 ( nästlidne mais

afgifvit följande yttrande i denna fråga:

»Fordringarna på materielens hållande i sådan beredskap, att densamma
ständigt är klar för mobilisering, stegras mer och mer, och den
uppfattningen torde äfven börja slå igenom, att det ar dålig ekonomi
att anskaffa dyrbar materiel, men icke hålla densamma uti erforderlig
grad af beredskap. Enda sättet att förvissa sig om, att äfven den
materiel, som icke är bemannad, befinner sig i erforderlig beredskap, är
att tid efter annan låta dvlika fartyg utgå på kortare expeditioner, oc i
gäller detta särskildt i fråga om torped- och undervattensbåtar. Såsom

209

1 det följande skall visas, lägga emellertid nu gällande bestämmelser om
fördelning af kostnaderna för fartygens underhåll hinder häremot.

All materiel krafvel- gifvctvis underhåll. Kostnaderna för fartygens
underhåll skola jämlikt kung], brefvet den 7 mars 1890 fördelas mellan
flottans underhållsanslag- och de anslag, af livilka expeditionskostnaderna
bestridas, nämligen flottans öfningsanslag och anslaget till beväringens
vapenöfningar.

Principen för fördelningen är den, att vid sjöexpedition fartygens
ut- och afrustningskostnader påföras expeditionskostnaderna, under det
att öfrigt underhåll för fartyg, som ej äro på expedition, bestrides af
underhållsanslaget. Af de årliga uppgifterna å expeditionskostnaderna
framgår, att ut- och afrustningskostnaderna i hög grad växla icke blott
olika år utan äfven för fartyg af samma cert under ett och samma år.
Så till exempel uppgick ut- och afrustningskostnaderna för Niords expedition
den 4/i—26b 1908 till 9,971 kronor 50 öre, för samma fartygs
expedition den 17/n 1908 — 27/n 1909 till 27,953 kronor 68 öre, under
det att ut- och afrustningskostnaderna för Manlighetens expedition den
18/n 1908—13/n 1909, eller ungefär samma tid som Niords sistnämnda
expedition, uppgingo till 10,237 kronor -10 öre.

Af förut gjorda utredningar har nogsamt framgått svårigheten, för
att ej säga omöjligheten, af att utfärda föreskrifter, hvilka noggrannt
begränsa, hvilka utgifter, som skola påföras det ena och det andra
anslaget, och då noggrann kontroll utöfvas öfver att reservationsanslaget
till flottans underhåll icke öfverskrides, ligger nära till hands, att kostnader,
som snarare borde hänföras till underhållet, vid fartygs sjöexpeditioner
påföras expeditionstiteln.

Om sålunda torpedbåtar ligga i beredskap och icke under någon
del af året äro ute på expedition, påföres hela underhållskostnaden
underhållsanslaget. Om däremot en torpedbåt, liggande i sådan beredskap,
att densamma är klar att inom 24 timmar, efter det ordern om
utrustningen ingått till stationen, utgå på expedition, under exempelvis

2 dagar är ute på expedition, påföres expeditionstiteln icke blott dagkostnaden
utan jämväl ut- och afrustningskostnader till på förhand obestämbart
belopp.

Följden häraf blifver, att dylika expeditioner icke kunna anbefallas
utan risk för öfningsanslagets öfverskridande.

Då det icke är möjligt att på förhand med visshet kunna beräkna,
till hvilket belopp fartygens ut- och afrustningskostnader komma att
uppgå, helst beräkningarna uppgöras af eu myndighet, och en annan
myndighet bestämmer, hvilka kostnader, som skola påföras expedi 27 -

210

tionstiteln, uppstår äfven svårighet att vid öfningarnas planläggande
exakt beräkna blifvande öfningskostnader och detta blir särskild! framträdande,
då fråga är om expeditioner af kort varaktighet.

Ofvan framhållna olägenheter skulle bortfalla, om alla kostnader
för materielens underhåll i det skick, som numera kräfves, d. v. s. i
sådan beredskap, att densamma — undantagandes då den är under
reparation — ständigt är klar att kunna utgå på expedition, bestredes
från ett och samma anslag, och synes detta för flottans hållande i
erforderlig beredskapsgrad synnerligen viktiga mål lämpligast kunna
uppnås, genom att underhållsanslaget underginge härför erforderlig
ökning, och i sammanhang härmed utfärdades föreskrift, att expeditionstitlarna
icke utan särskild! medgifvande finge påföras någon uteller
afrustningskostnad.))

Så långt marinstabschefen.

Af hvad ofvan anförts framgår, att frågan om, hvart kostnaderna
för fartygs ut- och utrustning rätteligen borde hänföras, varit underkastad
olika meningar.

Det måste emellertid anses vara en stor olägenhet, att ut- och
afrustningskostnaderna till en del komma att drabba ett och till eu
annan del ett annat anslag.

En tydlig svårighet finnes emellertid här att öfvervinna. Genom
detaljerade föreskrifter har Kungl. Maj:t sökt fixera, hvad som med utoch
afrustningsarbeten borde förstås. Likväl har det, som af föregående
redogörelse framgår, visat sig ytterst svårt för att icke säga omöjligt
att i hvarje fall afgöra, om ett å varfvet utfördt arbete rätteligen är att
hänföra till ut- och afrostning af ett fartyg eller till detsamma^ underhåll.
Det ligger också i sakens natur, att det är nästan omöjligt att
utfärda bestämmelser så detaljerade, att däraf för hvarje fall med full
tydlighet framgår, hvilket anslag kostnaderna för ett arbete rätteligen
höra påföras, så länge utgifterna för de arbeten, hvilka afse ut- och
afrostning åt fartyg, skola paföras ett annat anslag'' än kostnaderna för
öfriga på fartyget vidtagna arbeten.

För erforderliga arbeten å de till varfven förlagda fartygen disponerar
vederbörande varfschef för närvarande dels af underhållsanslaget
ett visst fixeradt belopp, som icke får öfverskridas, och dels för att
bestrida de för expedition med fartygen förbundna ut- och afrustningskostnaderna
erforderligt belopp af expeditionsmedlem I den män de
för underhållet anvisade medlen visa sig otillräckligt, kan det icke undgås
att en viss benägenhet, om än omedvetet, uppstår hos varfscheferna
att af expeditionsmedlen godtgöra varfvet för de arbetskostnader, som

211

gå utöfver underhållsmedlen, då, såsom förut framhållits, gränsen mellan
underhållsarbeten och ut- och afrnstningsarbeten i hvarje fall torde vara
svår att uppdraga och ytterst blir beroende af den subjektiva uppfattningen.
När därtill kommer, att ä varfven utförda, för fartygs ut- och
utrustning afsedda, arbeten icke i räkenskapen komma till synes annat
än under rubrikerna »materialkostnader», »dagsverkskostnader» och
»varfsprocent» och till följd häraf äro undandragna den tekniska revisionen,
så torde häraf vara tydligt, att det ej kan vara riktigt, att
varfscheferna äga för arbeten disponera medel af anslag, som icke till
vissa bestämda belopp äro ställda under deras vård.

Det af marinförvaltningen och chefen för flottans stab år 1906 framlagda
förslaget, att ut- och afrustningskostnaderna skola i första hand
bestridas af underhållsanslaget, torde, efter ytterligare utredning, befinnas
både lämpligt och utförbart. De båda myndigheterna hade emellertid
tänkt sig, att alla arbeten, som från och med dagen för befälstecknets
hissande utfördes, skulle bestridas af expeditionsmedlem Detta
skulle medföra den konsekvensen, att vissa arbeten för utrustningen
genom att först vidtagas, sedan befälstecknet hissats, skulle komma att
utgå af expeditionsmedlem

Den naturligaste lösningen af frågan vore måhända den, att alla af
varfschefen för ett fartygs ut- och afrostning beordrade arbeten skulle
utföras och ersättas af underhållsanslaget, vare sig arbetena vid tiden
för befälstecknets hissande vore afslutade eller ej.

Därest ett osedvanligt stort antal fartyg under ett visst år blefve
rustadt för expedition, skulle härigenom underhållsanslaget blifva hårdare
anlitadt än eljest blefve fallet. Denna olägenhet skulle emellertid afhjälpas,
därest det af marinförvaltningen och chefen för flottans stab
föreslagna förfaringssättet blefve tillämpad!, att öfningsanslaget skulle
godtgöra underhållsanslaget kostnaderna för ut- och afrostning af fartygen
intill ett visst maximibelopp, som utgjorde summan af de för
ifrågavarande fartyg bestämda maximibeloppen för godtgörelse af samma
fartygs ut- och afrostning. De år 1906 föreslagna beloppen måste
emellertid gifvetvis underkastas revision, innan de ifrågasättas till fixering.

Härvid är vidare att märka, att det af myndigheterna använda
uttrycket »anslaget till flottans öfningar» bör utbytas mot »expeditionsmedlem),
ty oriktigt vore naturligtvis, att det för stammens öfning afsedda
anslaget ensamt skulle bestrida ut- och afrustningskostnaderna
lör en expedition, hvilken afser öfning af både stam och värnpliktige,
enbart värnpliktige, eller ock icke afser öfning'' och fördenskull bekostas
af särskild! anvisade medel eller annorledes.

212

Till frågan om ut- och afrustningskostnaderna anhåller jag att få
återkomma, sedan jag medhunnit vissa undersökningar, Indika synas
mig vara af nöden, innan jag tilltror mig att framlägga ett förslag i
ämnet.

Jag har emellertid ansett mig höra redan nu redogöra för det
hufvudsakliga af hvad hittills förekommit, emedan, enligt hvad af den
nu föreliggande utredningen i olika sammanhang framgår, ut- och afrustningskostnadernas
ojämna och oberäkneliga tryck utan allt tvifvel
haft ett icke ringa inflytande på öfningsanslagets ställning.

Representationskostnader.

I föreliggande skrifvelse den 18 maj 1910, anför chefen för
marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss såsom en
af de bidragande orsakerna till öfverbetalningen å öfningsanslaget, »att.
såväl under 1908 som 1909 flottans fartyg i stor utsträckning tagits i
anspråk för att, enligt gängse internationellt bruk, representera landet
vid högtidliga tillfällen eller besök af främmande statsöfverhufvuden
och eskadrar, hvarigenom eu del opåräknade rustningar samt förflyttningar
af fartygen nödvändiggjorts».

Med anledning af detta uttalande har jag från chefen för sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition begärt och erhållit upplysning
om de representationsfärder, livilka flottans fartyg under åren
1906—1909 företagit.

De under 1906 företagna, i öfningsplanen ej beräknade representationsresorna,
äro redan berörda. De omfattade dels färd från rikets,
östra kust till Göteborg och åter till Karlskrona med fyra första klassens
pansarbåtar och en torpedkryssare, dels färd från Karlskrona till
Kiel och åter med sju första klassens pansarbåtar, två torpedkryssare
och två jagare. Den förra resan afsåg att i Göteborg möta en engelsk
kryssareeskader, den senare resan att i Kiel representera svenska nationen.

År 1907 besvarades det engelska besöket i Göteborg föregående
år, i det att kusteskaderns första division, tre pansarbåtar och eu torpedkryssare,
aflade besök i Oowes under augusti månad. Divisionen företog
vid tiden före expeditionen till < Jowes öfningar å rikets västkust
och återgick dit efter besöket.

Under 1908 aflade den engelska kanalflottan besök i Göteborg.
För att möta denna eskader sammandrogs under juli månad en kustflotta
af kusteskadern och sjökrigsskoleafdelningen, utgörande tillsammans
fem pansarbåtar, två jagare och åtta torpedbåtar. Denna flotta
samlades i Karlskrona, dit den äfven efter engelska eskaderns afgång
från Göteborg återvände. Samma år aflade en mindre eskader ett besök
i Reval med anledning af hertigens af Södermanland förmälning.

214

De fartygs förflyttningar, som anbefallts med anledning af de under
11)08 och 1909 i Stockholm aflagda besöken af franska, tyska och ryska
statsöfverhufvudena, torde — med ett undantag — ej hafva förorsakat
betydligare kostnader, enär förflyttningarna hufvudsakligen skedde inom
Stockholms skärgård. För att närvara vid tyske kejsarens besök beordrades
emellertid äfven sjökrigsskoleafdelningen — bestående af två
pansarbåtar — från Engelska kanalen till Stockholm, hvarifrån afdelningen
afgick till Le Havre.

Med anledning af den svensk-tyska ångfärjeroutens öppnande under
juli 1909 anbefalldes kusteskaderns första division — tre pansarbåtar
och en torpedkryssare — att från Karlskrona infinna sig i Trelleborg,
hvarefter divisionen afgick till Sassnitz och därifrån öfver Trelleborg
återvände till Karlskrona.

Det är tydligt, att dessa nu berörda fartygsförflyttningar, särskild!
de längre, och de, hvari pansarbåtar deltagit, förorsakat betydliga kostnader,
i afl synnerhet som under åtskilliga af resorna af eu eller
annan anledning användts väsentligt högre fart än den ekonomiska. På
kostnaderna påförts anslagen till flottans öfningar och sjöbeväringens
vapenöfningar, kunna de med dessa anslag atsedda ändamål icke anses
hafva blifvit tillgodosedda i den grad, som svarat emot kostnaderna.
Tv om än fartygens resor och förflyttningar ej varit utan all betydelse
för fartygsbesättningarnes öfning, hafva de dock haft till uteslutande
■syfte att representera landet, hvadan naturligen öfningarna fått stå tillbaka,
Det synes därför vara oriktigt att påföra de båda öfningsanslagen
■dessa representationskostnader.

Då berörda kostnader ej utan olägenhet för riket kunnat undvikas,
■synes det lämpligaste förfaringssättet hafva varit, att utgifterna förts å
förskottstitel, hvarefter Ivungl. Maj:t af riksdagen begärt medel till kostnadernas
täckande, dill stöd för ett dylikt tillvägagångssätt kan anföras,
att 1909 års riksdag på Kungl. Maj ds framställning beviljat ett
anslag å extra ordinarie stat för ar 1910 till bestridande af förskottsvis
lämnadt bidrag till välkomstfester för ryska och tyska sjöunderofficerare.

Det åligger utan tvifvel marinförvaltningen att hafva uppmärksamheten
fäst på dylika förhållanden och hos Kungl. Maj:t göra framställningar
och förslag till deras reglerande.

215

Bristen på arbetskrafter.

Det har flera gånger framhållits, att den försenade granskningen
vid stationerna af fartygsräkenskaperna och den däraf föranledda svårigheten
att i god tid öfverskåda öfningsanslagets ställning i sin mån motverkat
det noggranna planläggandet af de årliga öfningsprogrammen.
Den försenade granskningen har i sin ordning ansetts vara orsakad af
bristen på arbetskrafter å räkenskapskontoren, och det har jämväl antydts,
att denna brist i icke ringa omfattning berott däraf, att man
vid sjökommenderingarna tömt räkenskapskontoren på dugliga och vid
arbetet därstädes tränade arbetskrafter för att i stället använda dem för
intendenturtjänst ombord.

För den föreliggande frågans bedömande är det utan tvifvel af
vikt att få utredt, dels den väsentliga anledningen till den rådande
bristen på arbetskrafter å räkenskapskontoren; dels huru utvägen att för
stärkande af arbetskrafterna anställa extra biträden blifvit under åren
1906 — 1910 utnyttjad och resultaten däraf; dels huru den befintliga
■intendentur- och ekonomipersonalen vid flottan blifvit under samma
tidsperiod i nu berördt afseende använd; dels huruvida kommenderingarna
till sjöss af marinintendenter under dessa år varit mera omfattande
än som bort förekomma med hänsyn till bristen på krafter för
arbetena i land; dels slutligen huruvida och i hvilken omfattning, vid
fartygsexpeditioner i hemlandets farvatten ekonomiunderofficer lämpligen
kan ersätta marinintendent.

IN led begäran om yttrande i frågan har jag hänvändt mig till stationsbefälhafvarne
i Stockholm och Karlskrona. Stationsbefälhafvaren i
Stockholm har med skrifvelse den 8 mars 1911 såsom eget öfverlämnat
af chefsintendenten vid stationen afgifvet yttrande i ärendet.

I detta yttrande anföres:

att anledningen till den rådande bristen på arbetskrafter å räkenskapskontoren
torde vara att söka i följande omständigheter:

216

1) att hittills gjorda framställningar om intendenturkårens ökning
ej af vederbörande tillräckligt beaktats eller blifvit bifallna, samt

2) att räkenskapskontoren i stor omfattning måst afstå därstädes
kommenderad personal för sjökommenderingar och fyllande af vakanser
inom andra tjänstgö ringso mråden vid stationerna. Exempelvis vore
enbart vid flottans station i Stockholm vid tiden för yttrandets afgifvande,
således under en tid då fartygsexpeditionerna hade den minsta
omfattningen, af räkenskapskontorets tjänstemän fyra utkommenderade
såsom fartygsintendenter, en förordnad att uppehålla befattning såsom
sekreterare hos stationsbefälhafvaren under den tid, den ordinarie innehafvaren
på grund af särskildt uppdrag vore förhindrad att förrätta sin
tjänst, samt en förordnad uppehålla befattning såsom informationsintendent
i underbefälsskolan;

att utvägen att till förstärkande af arbetskrafterna anställa extra
biträden blifvit under åren 1906—1910 utnyttjad i högsta möjliga grad.
Ett anställande af alltför stort antal sådana biträden verkade endast
till hinder i stället för hjälpande. De hittills anställda extra biträdena
kunde icke anses hafva ägt erforderliga kvalifikationer att utföra de
egentliga granskningsarbetena, förenade med ekonomiskt ansvar. Resultatet
af deras arbeten i de fall, då man af nöden tvingats att använda
dem till dylika arbeten, hade ock i regel visat sig otillfredsställande;

att kommenderingarna till sjöss af marinintendenter under ofvannämnda
tid förvisso verkat i hög grad menligt å arbetena i land; samt

att enligt chefsintendentens åsikt och vunna erfarenhet, ekonomiunderofficer
icke lämpligen borde användas i redogöraretjänst vid fartygsexpeditioner
i hemlandets farvatten i större omfattning än hvad
angåfves i gällande besättningslistor.

I eu skrifvelsen bifogad, af chefsintendenten afgifven promemoria
yttras följande, som torde tjäna till belysande af frågan om marinintendenturkårens
fåtalighet.

»En blick på de under de senaste 100 åren för flottans civila
personal fastställda staterna gifver vid handen, att oaktadt sjökrigsmaterielens
oerhörda utveckling särskildt under de sista 15 åren, fartygsexpeditionernas
ökning till antal och längd samt arbetsbördans däraf
beroende tillväxt, numerären af denna personal icke ökats utan tvärtom
minskats. Inberäknadt auditörer och advokatfiskal, äfvensom väblar
och vaktmästare, uppgick samma personal till ett antal af, enligt den
år 1824 fastställda stat för flottans civilstat, 117, enligt 1836 års stat
(sedan ett förenklad! redogörelsesätt införts) 88 och enligt 1858 års stat
73. I det sålunda uppgifna personalantalet hafva ej medräknats de

217

vid stationerna tjänstgörande e. o. tjänstemännen. Den år 1874 fastställda
staten upptog visserligen endast 55 ordinarie tjänstemän, men
kom härtill ett betydande antal e. o. tjänstemän, så att flottans civilstat
före år 1904, då den nya organisationen trädde i kraft, uppgick till eu
faktisk numerär af 81 tjänstemän.

Den civilstatens ordinarie personal, som afsågs för utförande af
det arbete, som åligger de nuvarande marinintendenterna, utgjordes
enligt 1824 års stat af 102, enligt 1858 års stat af (JO och enligt 1874
års stat af 44 tjänstemän. Om de extra ordinarie tjänstemännen, hvilka
hade samma dagliga tjänstgöringstid och samma arbetsuppgifter som
den ordinarie civilstatspersonalen, medräknas, uppgick den personal, som
motsvarade de nuvarande marinintendenterna före år 1904 till sammanlagd!
70 personer. Organisationskommittén af år 1902 beräknade personalbehofvet
för år 1904 till 82, af hvilket antal 68 skulle vara
marinintendenter; och skulle härtill komma en succesiv ökning under
de följande åren med ytterligare 5 intendenter. Staten kom emellertid,
enligt riksdagens beslut, ej att upptaga mera än 74 befattningshafvare,
hvaraf 62 intendenter. Genom därefter af 1906 och 1907 års riksdagar
beviljad ökning af personalen har densamma uppgått till sitt nuvarande
antal, sammanlagdt 83, däraf 71 äro marinintendenter. Denna ökning
med sammanlagdt 9 intendenter, har, med undantag af två beställningar,
afsett nyinrättade eller från kustartilleriet öfverflyttade befattningar.
Med årens lopp har marinintendenturkårens personal tagits i anspråk
för en del uppgifter, livilka förut ej tillhört civilstatens eller marinintendenturkårens
personal. Sådana efter år 1904 tillkomna nya befattningar,
livilka blifvit besatta med personal af marinintendenturkåren,
och som hvar för sig upptaga eu intendents arbetstid, äro: 2 intendenter
å marinförvaltningens intendentafdelning, 5 biträdande intendenter vid
kustartilleriet, 2 artilleriintendenter å varfven, besiktningsman vid Karlskrona
station, 2 intendenter hos beväringsbefälhafvarna vid stationerna,

1 intendent vid skeppsgossekåren i Marstrand samt 2 informationsintendenter
vid stationernas underbefälskolor eller sammanlagdt 15 befattningar.
Af kårens nuvarande numerär disponeras alltså för närvarande
allenast 56 intendenter för de uppgifter, som före år 1904 voro
anförtrodda åt 70 tjänstemän och för hvilka 1902 års organisationskommitté
beräknade ett antal af minst 68 fullständigt intendenturutbildade
tjänstemän. Blott en jämförelse mellan dessa siffror är dock ej tillräcklig
för att gifva en riktig uppfattning af den rådande bristen på
arbetskrafter inom kåren. Man måste ock ihågkomma, att, medan behofvet
af fartygsintendenter vid tiden för kårens uppsättande beräknades

218

till 5, numera faktiskt 12 intendenter året om tagas i anspråk tör
fartygstjänst. Samtidigt med att sålunda antalet af den personal, som
har att ''utföra intendentur- och civiltjänsten å stationernas förråd, kanslier
och räkenskapskontor i afsevärd grad nedgått, har å andra sidan undei
årens lopp omfånget åt detta arbete väsentlig-en vuxit. Särskildt är
detta fallet beträffande arbetet med fartygsredogörelserna och deras
granskning, hvilket arbete numera krafvel’ mångdubbelt längre tid än
förut. Det af 1908 års sakkunniga afgifna betänkande, hvilket grundade
sig’ på en omsorgsfull undersökning åt det da befintliga personalbehofvet,
innefattade också förslag om ökning af kåren med sammanlagdt 21
tjänstemän. I detta sammanhang må slutligen erinras därom, att såväl
1902 års kommitté som 1908 års sakkunniga vid undersökning af personalbehofvet
beräknat, att visst arbete skulle anförtros åt personal med
lägre utbildning, samt att ofvan åberopade, af dem föreslagna personalökning
uteslutande utsett att fylla behofvet åt fullt utbildade intendenturtjänstemän.
Het omförmälda må vara nog till belysande åt det berättigade
i påståendet, att marinintendenturkårens arbetskrafter äro i
hög grad otillräckliga.»

Stationsbefälhafvaren i Karlskrona har med anledning af min
skrifvelse infordrat yttranden från chefsintendenten vid stationen, äfvensom
från chefen för underofficers- och sjömanskårerna.

Chefsintendenten har anfört följande:

»Väsentliga anledningen till den rådande bristen pa arbetskrafter
å räkenskapslcontoren är, att personalen vid marinintendenturkaren lön
vant och är alltför knappt tilltagen för de göromål, densamma åligger.

Redan 1902 års kommitté för omorganisation af den dåvarande
civilstaten beräknade behofvet af marinintendenter — auditörer, advokatfiskal!'',
väblar och vaktmästare alltså ej inberäknade till 68, samt
att detta antal borde under åren 1905—1912 ökas med 5, således ett
antal af 73. Därtill beräknades, att hvarje år skalle antagas ett antal
af 8 marinindentselever, af indika 6 skulle sedan antagas till marinintendentsaspiranter.
Härigenom skulle åt sådan personal varit att
städse tillgå för ganska ansenligt biträde vid tjänstgöringen ett antal
af omkring 20.

Af sistnämnda personal har emellertid särskildt på senare åien
mindre än halfva beräknade antalet varit att tillgå, dels enär ingen befunnits
villig att på stadgade villkor söka utbildning för reserven, dels
på grund af de ringa befordringsutsikterna vid kåren, hvarför elever
antagits till mindre antal än ursprungligen beräknades.

Hvad åter angår det år 1902 beräknade behofvet, så medgaf 1903

219

års riksdag ett antal af 62. Detta har från åren 1907 och 1908 blifvit
ökadt till 71, men af dessa tagas ej mindre än 13 i anspråk för befattningar,
som ej tillhöra de af 1902 års kommitté beräknade, nämligen
o intendenter vid kustartilleriet, 1 i marinförvaltningens intendentsafdelning,
1 artilleriintendent, 1 besiktningsman, 2 hos cheferna för underofficers-
och sjömanskårerna, 1 vid skeppsgossekåren i Marstrand samt
2 informationsintendenter i underbefälsskolorna, hvadan i verkligheten
blott 58 tjänstemän finnas att tillgå för de göromål, för hvilka redan
1902 års kommitté beräknade 73. Af dessa 58 ha vid härvarande station
2 varit oafbrutet under förevarande femårsperiod, 1906—1910, af sjukdom
hindrade att tjänstgöra.

För räkenskapskontoret härstädes beräknade sagda kommitté, att
20 marinintendenter erfordrades. För tillfället äro här blott 12 marinintendenter
tjänstgörande, och har antalet vanligen varierat mellan 6
och 12. Af räkenskapskontorets personal tages — och måste tagas,
enär där alla marin intendenter placeras, som ej äro till annan bestämd
befattning å stationen kommenderade — ersättning, så snart behof häraf
gör sig gällande vid stationsbefälhafvarens eller varfschefens expeditioner,
förvaltningsdirektion och förråd; dock har detta på senare tider
stundom varit omöjligt i följd af bristen på personal inom räkenskapskontoret,
hvadan platser i förenämnda expeditioner måst, till skada för
göromålen därstädes, lämnas obesatta och göromålen upprätthållas af
■öfrig härvarande personal.

Svårigheterna genom bristande personal inom räkenskapskontoret
har på senare åren förvärrats, i det att göromålen där ökats i mycket
hög grad genom den mängd fartygsredogörelser, som inkommit i följd
af, att på senare åren fartygsexpeditionerna ökats såväl i antal som i
tidslängd för de olika expeditionerna. Dessa ha därtill verkat ej blott
till ökning af åliggande granskningsarbete utan äfven till minskning
af den för arbetet eljest tillgängliga personalen genom de många fartygsintendenter,
som för dem erfordrats. I

I fråga om utnyttjandet af extra biträden å räkenskapskontoret
under åren 1906—1910 samt resultaten däraf må anföras, att sådana
biträden användts till följande antal i medeltal: under åren 1906—1908
nio, år 1909 tio, år 1910 tretton. I följd af att sålunda anställda personer
oftast begagna sig af denna anställning för tillfällig inkomst,
äfvensom beroende på större eller mindre behof af dem vid olika perioder
under året, har antalet samtidigt tjänstgörande extra biträden betydligt
växlat. Sedan den 21 november sistlidne år tjänstgöra 20
extra biträden. Denna personal har användts i den män och för de

220

arbeten det . lämpligen låtit sig göra. Blott några få af dem hafva
kunna användas för granskning af fartygens kontanta redogörelser;
sedan år 1910 har ett större antal af dem användts för granskning af
fartygs-, proviant-, beklädnads- och utredningsredogörelser. Om resultatet
af detta granskningsarbete är ännu för tidigt att döma. Af
åtskilliga särskild! dugliga extra biträden har mycket godt arbete presterats,
men åt flertalet har gifvetvis endast göromål af enklare slag kunnat
lämnas. Utom extra biträden har räkenskapskontoret under längre
tider af året haft ett antal, oftast 4, värnpliktige skrifbiträden, hvilka
till en början vanligen voro olämpliga för skrifgöromål och då till föga.
nytta, men på senare åren varit dugliga för dessa göromål och alltså
varit till stort gagn.

Angående användningen af den befintliga intendentur- och ekonomipersonalen
i berörda hänseende, så har intendenturpersonalen användts
till de göromål, som kräft det omdöme och den kännedom om reglementen
och författningar, äfvensom varit förenade med sådant ansvar,,
att det ej kunnat lämnas åt extra biträden. Någon ekonomipersonal
har, oaktadt af räkenskapskontoret därom gjorda framställningar, ej
stått att erhålla, enär densamma, enligt meddelanden af chefen för
underofficers- och sjömanskårerna, varit behöflig för stationstjänsten.

Med anledning af utredning, som af marinförvaltningen år 1906
infordrats från stationsbefälhafvaren härstädes om möjligheten att inom
räkenskapskontoret använda underofficerare eller underofficerskorpraler
vid ekonomistaten, meddelade räkenskapskontoret i skrivelser den 7
mars och den 31 augusti nämnda år, att 4 ekonomiunderofficerare eller
underofficerskorpraler lämpligen kunde användas. Sedan emellertid förenämnda
kårchef i skrifvelse till stationsbefälhafvaren förklarat, att ingen
sådan vore disponibel för ifrågavarande tjänstgöring, anslog Kungl. Maj:t
medel att anställa uteslutande extra biträden.

I skrifvelse till stationsbefälhafvaren den 26 februari 1909 med
anledning af infordradt yttrande öfver ett af inom sjöförsvarsdepartementet
tillkallade sakkunniga afgifvet betänkande öfver frågor, rörande
marinintendenturkårens organisation in. in., i hvilket framhålles, att ett
antal underofficerare af ekonomistaten borde afses för vissa intendenturgöromål,
däribland äfven att biträda vid räkenskapskontoren, meddelade
kårchefen att Altan ökning af underofficerskåren det icke är möjligt
att besätta några ytterligare poster vid stationen med underofficerarevare
sig af ekonomi- eller annan stat, i det alla tjänstedugliga utan
något undantag äro kommenderade till tjänstgöring a sådana poster
ombord eller i land, som icke kunna lämnas vakanta.’

221

Att kommenderingarna till sjöss af marinintendenter under förevarande
tidsperiod varit allt för omfattande i förhållande till tillgången
på krafter för arbetena i land, framgår däraf — — — att ensamt från
Karlskrona station 13 å 17 marinintendenter varit under kortare eller
längre tid åt året tjänstgörande såsom fartygsintendenter, hvarjämte
sammanlagda tjänstetiden ombord så betydligt ökats, att den för år 1909
uppgick till nära dubbelt större tid emot år 1906.

Att vid fartygsexpedition i hemlandets farvatten ersätta fartvgsintendent
med ekonomiunderofficer låter sig ej lämpligen gorå. Tjänsten
såsom fartygsintendent är nämligen så kräfvande och ansvarsfull, att
därtill bör tagas väl utbildad personal. Om ekonomiunderofficer i stället
för marinintendent kommenderades, skulle det säkerligen ofta visa sig
vara till skada såväl för tjänstens behöriga skötande som för den därtill
kommenderade, hvilken, så länge han handhaft eller kommit att handhafva
dylik tjänst af mindre omfattning, d. v. s. såsom redogörare,
kanske skött sin tjänst på fullt tillfredsställande sätt, men däremot, då
honom pålades motsvarande långt mera omfattande göromål på ett l:a
klass fartyg eller större logementsfartyg, skulle måhända finna sig ej
kunna fullgöra alla förekommande åligganden, hvarpå snart oreda i
göromålen skulle uppstå, med däraf följande nedsatt omdöme om hans
tj änsteduglighet.:»

Chefen för underofficers- och sjömanskårerna har i ärendet anfört,
att under tidsperioden 1906—1910 ekonomipersonal vid flottan ej kommenderats
att tjänstgöra å räkenskapskontoret för stärkande af arbetskrafterna
därstädes på grund af bristande tillgång å sådan personal för
ifrågavarande ändamål.

Hvad anginge frågan, huruvida och i hvilken omfattning vid fartygsexpeditioner
i hemlandets farvatten ekonomiunderoffic-er lämpligen
kunde ersätta marinintendent, medgåfve tillgången af ekonomipersonal,
enligt hvad inom kårchefsexpeditionen verkställd utredning gifvit vid
handen, marinintendents ersättande med ekonomiunderofficer ombord
under förutsättning, att sjöexpeditionerna framdeles ej erhölle afsevärdt
större omfattning än under de senare åren.

Förslaget om ekonomiunderofficerares användande i hemlandets
vatten å fartyg, där enligt reglementet för marinen, del II bil. I, marinintendent
för närvarande skall kommenderas, ansåge kårchefen synnerligen
olämpligt och kunde fördenskull ej biträda detsamma. Kårchefen
yttrade såsom skäl för denna sin åsikt: »Den vidlyftiga uppbörd, som
förefinnes å dessa fartyg, de betydande upphandlingar samt den ansvars -

222

fulla och omfattande bokföringen kräfva sådana kunskaper och sådant
omdöme, som man rätteligen ej kan fordra af personer af lägre grad
eller värdighet än officerare.»

Stationsbefälhafvaren har för egen del åberopat utredningen i
chefsintendentens och kårchefens utlåtanden utom i följande hänseenden,,
beträffande hvilka stationsbefälhafvaren anfört:

»Chefsintendentens uttalanden i fråga om den väsentliga anledningen
till den rådande bristen på arbetskrafter å räkenskapskontoret
härstädes, kan jag icke instämma uti. Enligt mitt förmenande ligger
nämligen anledningen däruti, att för stort antal intendenter borttages
från tjänstgöring vid stationen genom kommendering å de under senare
tid förlängda fartygsexpeditionerna, hvartill kommer, att genom sagda
expeditioners förlängning det material, som skall bearbetas å räkenskapskontoret,
svällt ut till förut okändt omfång.

Vidare anser jag, i olikhet med chefsintendenten och chefen för
underofficers- och sjömanskårerna, att det mycket väl låter sig gorå att
i större omfattning än hvad nu äger rum använda ekonomiunderofficerare
i stället för intendenter under expeditioner i hemlandets farvatten. (Jenom
personlig erfarenhet under två expeditioner, hvardera å omkring tre
månader, med pansarbåten Oden, som vid båda tillfällena var chefsfartyg
i eskader, kan jag bekräfta, att det väl går för sig att ombord
använda underofficerare i stället för fartygsintendenter. Våra fartyg
uppträda numera oftast i eskaderförband, hvarvid större upphandlingar
samt aftal om leveranser ombesörjas genom den vid flaggen anställde
stabsintendenten. Redogörarne befrias därigenom från en hel del mycket
ansvarsfulla åligganden. I öfrigt torde redogörarne, där så erfordras,
kunna erhålla stöd och upplysningar genom stabsintendenten, hvilken
därjämte genom ofta återkommande inspektioner kan förvissa sig om,
att räkenskaperna föras med ordning och reda. Jag anser sålunda, att
ekonomiunderofficer lämpligen kan ersätta marinintendent under sådana
expeditioner i hemlandets farvatten med eskader eller afdelning, där
stabsintendent finnes kommenderad.

I chefsintendentens utlåtande förekommer eu uppgift, att sedan
antalet marinintendenter under åren 1907 och 1908 ökats till 71, ett
antal af 13 tages i anspråk för befattningar, som ej tillhöra de af 1902
års kommitté beräknade, och att af dessa 13 finnas två informationsintendenter
i underbefälsskolorna. Härvid får jag emellertid framhålla,
att de två informationsintendenterna äro enligt generalorder kommenderade
härtill jämte egen tjänst, samt att numera vid Karlskrona station
är så ordnadt, att vederbörande intendent slutar tjänstgöringen i under -

223

officersskolan kl. 11 f. ro. för att därefter öfvergå till tjänstebefattning
å räkenskapskontoret.»

Af de meddelade yttrandena framgår otvetydigt, att en tryckande
brist på verkligen kvalificerade arbetskrafter för närvarande förefinnes
å flottans räkenskapskontor.

Samtliga utlåtanden öfverensstämma däri, att synnerligen viktiga
orsaker till bristen på arbetskrafter äro, dels att ett stort antal intendenter
borttages från tjänstgöring å räkenskapskontoren genom kommendering
såväl å andra vakanta befattningar vid stationen som ombord,
dels att genom sjöexpeditionernas ökning såväl i antal som tidslängd
det material, som vid stationerna skall bearbetas, kommit att under de
senare åren högst betydligt tillväxa.

Stationsbefälhafvaren i Stockholm och de båda chefsintendenterna
framhålla såsom enligt deras förmenande främsta orsak till bristen å
arbetskrafter inom räkenskapskontoren, att personalen vid marinintendenturkåren
är i förhållande till sin arbetsuppgift för fåtalig. Stationsbefälhafvaren
i Karlskrona instämmer delvis häri men synes vilja tilldela
den skedda ökningen af antalet sjökommenderade intendenter större
betydelse för den inträdda personalbristen än nyssnämnda myndigheter.
I frågan kan för öfrigt hänvisas till den ofvan intagna, stationsbefälhafvarens
i Stockholm yttrande bilagda, promemorian.

Utvägen att anställa extra biträden å räkenskapskontoren synes
hafva utnyttjats med större fördel vid Karlskrona än vid Stockholms
station. Blott ett fåtal af dessa biträden hafva emellertid kunnat användas
för granskning af fartygens kontanta redogörelser.

Endast stationsbefälhafvaren i Karlskrona håller före, att vid
fartygsexpeditioner i hemlandets farvatten i större utsträckning än nu
är fallet låter sig göra att i stället för marinintendent använda ekonomiunderofficer.
Denna fråga torde emellertid vara värd beaktande, ehuru
man ej får öfverskatta betydelsen af, att ett litet fåtal marinintendenter
ersättes af ekonomiunderofficerare. I större utsträckning kan tydligen ej
detta förfaringssätt användas.

Närmare utredning angående bristen på arbetskrafter å räkenskapskontoren
vid stationerna kan naturligen ej här förebringas. Att aflöpande
af denna brist är af stor betydelse, torde ej minst den fråga,
som bär förelegat till utredning, hafva ådagalagt. Då förhållandena utvecklat
sig därhän att, såsom chefsintendenten vid Karlskrona station
framhåller, härvarande räkenskapskontor tidvis disponerat endast 6 tjänstemän
i stället för 20, hvartill 1902 års organisationskommitté uppskattade

224

personalbehofvet, och tillgången på kvalificerade arbetskrafter endast
undantagsvis öfverstigit hälften af det beräknade behofvet, då synes
mig som om personalbristen vunnit sådan utsträckning, att de kraftigaste
åtgärder för dess afhjälpande bort vidtagas. Då bristen på personal
jämsides med det invecklade bokförings- och fördelningssystemet utgör
den innersta anledningen till svårigheterna för stationerna att inom
rimlig tid efter fartygsexpeditionernas afslutande meddela uppgift å
kostnaderna för dessa och detta förhållande i sin ordning direkt förorsakat
såväl marinförvaltningens oförmåga att bedöma öfningsanslagets
ställning som bristen å färska statistiska uppgifter till underlag för
marinstabens kostnadsberäkningar, framgår häraf, att bristen å personal
vid stationernas räkenskapskontor intager en framskjuten plats bland
•de olika faktorer, som samverkat till anslagets öfverbetalning.

225

Rekryteringen af stammen.

Såsom en af anledningarne till den starka belastningen af öfningsanslaget
angifva de militära myndigheterna i föreliggande skrifvelse af
■den 13 maj 1910, att sjömanskåren under åren 1908 och 1909 tillförts
en ovanligt stor myckenhet kontraktsanställdt manskap (resp. omkring
911 och 767 man mot 366 man under år 1907), hvarigenom under förstnämnda
båda år öfningsanslaget i högre grad, än som kunnat beräknas,
drabbats af expeditionskostnaderna för de rustade fartygen. Såsom exempel
på de differenser, som af dylik anledning kunna uppkomma, anföres
i skrifvelsen, att om de värnpliktige, som under öfningsåret 1908—
1909 till ett antal af omkring 1,539 man öfvades i rekryt- och yrkesskolor
för värnpliktige och stamrekryter, uppgått till 200 man mindre,
än som var fallet, och samtidigt antalet i nämnda öfningar deltagande
stamrekryter med samma siffra öfverstigit det i verkligheten befintliga,
detta kommit att medföra en pluskostnad å öfningsanslaget af omkring

140,000 kronor och en lika stor minskning å beväringsanslaget.

I denna fråga har jag inhämtat, att vakanserna, som vid början
af år 1908 vid sjömanskåren uppgingo till 1,410 man, hade vid slutet
af år 1909 nedgått till 439. Orsaken härtill torde så godt som uteslutande
vara att söka i konjunkturerna å arbetsmarknaden. Äfven
om en så afsevärd tillströmning af anställningssökande ur många synpunkter
ansåges som en stor olägenhet (särskildt med hänsyn till planläggningen
af flottans öfningar), så måste helt naturligt kompetente
sökande antagas ända till dess, att det i stat fastställda antalet man
blifvit fy tidt.

I besättningarna å flottans fartyg ingår dels yrkesutbildad, dels icke
yrkesutbildad personal, den senare tillhörande såväl stammen som beväringen.
Antalet yrkesutbildad t manskap, som skall medfölja på expedition
utgående fartyg, är genom reglementariska föreskrifter fastställdt.
Minskning i detta antal blir alltid förenad! med betydande risker för

226

fartygets säkerhet, materielens vård in. in. och låter sig därför ej göra
annat än i ytterst ringa utsträckning.

På grund häraf kan vid eu osedvanligt stor tillströmning af stamrekryter
ökning i antalet för öfningarna använda fartyg ej förebyggas
genom ersättning af yrkesutbildad personal med icke yrkesutbildad. Att
bibehålla den yrkesutbildade besättningskategorien vid full styrka och
oberoende däraf öka kontingenten icke yrkesutbildade kan ej heller i
nämnvärd utsträckning ske, då nämligen utrymmet ombord redan under
ordinära förhållanden i regel är i möjligaste mån utnyttjadt.

Enda utvägen att vid inträffad exceptionellt stark tillströmning af
rekryter bereda det nyantagna manskapet tillfälle till föreskrifven öfning
ombord är därför att rusta ett större antal fartyg än under ordinära
förhållanden.

Såsom jag i kapitlet om öfningsanslagets historik erinrat, framhölls
i statsverkspropositionen till 1908 års riksdag, att det läge i öppen
dag, att detta anslag, som hade, bland annat, den ytterst viktiga uppgiften
att medgifva tidsenlig utbildning af stampersonalen, icke Unge
upptagas till lägre belopp, än som denna betydande uppgift kräide.
På anförda skäl borde anslaget för år 1909 uppgå till 2,100,000 kronor.
Då emellertid eu afsevärd brist ännu förefunnes i flottans stampersonal,
innan den uppnått den numerär, som den 1908 bort äga, samt denna
brist ej kunde beräknas blifva fylld år 1909, ansågs anslaget till flottans
öfningar för sistnämnda år böra upptagas till något lägre belopp än

2,100,000 kronor. En på den verkliga personaltillgången grundad
öfningsplan för år 1909 hade utvisat, att från det nyssnämnda beloppet
borde afräknas 298,222 kronor eller i rundt tal 300,000 kronor. På
grund häraf föreslogs att för år 1909 höja reservationsanslaget till
flottans öfningar till endast 1,800,000 kronor, hvilket af riksdagen
bifölls.

Häraf framgår, att det var med hänsyn till det stora antalet
vakanser, som anslaget bestämdes till 300,000 kronor lägre, än som
eljest erfordrades. Det visade sig emellertid nästan omedelbart, att
detta var eu felräkning. Ty, såsom nyss är omförmäldt, vakanserna,
som vid början af 1908, då anslaget äskades af riksdagen med det lägre
beloppet, uppgingo till 1,410 man, sjönko under åren 1908 och 1909
med närmare 1,000 man till 439. Intet hade då varit naturligare, än
att Kungl. Maj:t, som ju icke kunde underlåta att bereda dessa 1,000
man öfning, och som med hänsyn till de af riksdagen fastställda staterna
icke heller kunde hafva medgifvit, att de sökande vägrades anställning,
hade hos 1909 års riksdag begärt erforderlig höjning i anslaget, helst

227

detta synes hafva vant förutsatt, redan då anslaget äskades år 1908.
Det hade t. o. in. vant val motiveradt, om denna höjning fatt retroaktiv
kraft för år 1909.

Vid 1910 års slut utgjorde vakanserna 436 man och hade under
årets lopp utgjort i medeltal 381.

Man får en god föreställning om, hvad en större tillströmning af
stamrekryter, än som beräknats (exempelvis, såsom fallet var 1908—
1909, med 1,000 man), i själfva verket betyder för öfningsanslaget, då
man tager i betraktande nedanstående fördelning af samtliga kostnader
för stampersonalens öfvande på den i skolor, kurser och öfningar åren
1906, 1907, 1908 och 1909 deltagande gemenskapen.

År.	Totalkostnaderna för stampersonalens öfvande	Ombord	Antal öfningsdagar 1 land Stockholms Karlskrona station station	Summa	Öfnings-kostnad pei man och daj	Stegring från före-» gående år i procent,
kronor öre	kronor öre
1906	1,349,385 i»	301,539	74,139 i	193,230	568,908	2: 8 7
; 1907	1,394,415 ''in	255,156	54,166 i	151,232	460,554	3: 08	28
1908	1,649,189 g 2	299,318	53,806	169,521	522,645	8: ig	4
1909	2,286,107 ! 2 8	394,940	78,720	116,723	590,383	8: 8 7	22

Not. Ofvan angifna totalkoslnadsbelopp äro desamma, som af marinförvaltningen enligt
vid fartygs]ikviderna fogade specificerade uträkningar angifvits såsom för resp. års öfningar åtgångna.
1907 års kostnad har dock ökats med ett vid beräkningen inom nämnda ämbetsverk
uteglömdt belopp af 63,005 kronor 94 öre. Det för år 1909 angifna kostnadsbeloppet grundar sig
på en af mig i februari månad med ledning af stationernas och marinförvaltningens räkenskaper
föranstaltad utredning. Det därvid framkomna beloppet skiljer sig något (kronor 895: 71) från det
af mig under kap. »Medelstillgången 1910 och striden därom» angifna, 2,285,211 kronor 57 öre,
hvilken senare siffra framkommit genom de bokföringsmässiga sammanställningar, som återfinnas i
kapitlet om i öfverbetalningens storlek» och som afslutats i början af april. Jag bär likväl ansett
mig böra låta det äldre resultatet i detta sammanhang kvarstå, då jag dels funnit skillnaden
emellan beloppen ej inverka på slutresultatet af ofvanstående beräkningar, dels ansett det förhållandet,
att tvenne på så olika vägar och skilda stadier af undersökningen vunna resultat så
nära träffa hvarandra, erbjuda nog intresse, bland annat ur kontrollsynpunkt, för att försvara
äfven det mindre exakta beloppets intagande. Förhållandet gifver äfven vid handen att vid ungefär
samma tidpunkt, då marinförvaltningen angaf utgifterna för flottans öfningar år 1909 till 2,445,380
kronor 79 öre eller, såsom det nu visat sig, c:a 160,000 kronor för mycket, det varit möjligt att
med riktiga beräkningsprinciper finna en så godt som exakt siffra för samma utgifter.

Antalet öfningsdagar är hämtadt, beträffande i land bedrifna öfningar, ur uppgifter, som
vederbörande kårchefer å stationerna på min begäran insändt och, beträffande öfningarna ombord,
ur fartygslikviderna eller, där dessa i vissa fall ej innehållit sökta siffror, direkt ur resp. fartygs
redogörelser.

228

Härvid är visserligen att erinra, att den ökade kostnad för öfningsanslaget,
som af den stegrade rekryteringen betingas, emellertid icke
får enbart beräknas såsom produkten af antalet tillkomna rekryter,
dagar för öfning af dessa och ofvan angifna dagkostnad, då ju de
totalkostnader, hvarur berörda dagkostnad framdeducerats, innesluta
äfven de på öfningsanslaget belöpande andelar i kostnaderna lör öfning
af befäl in. in. Men tabellen lämnar dock en god ledning vid bedömandet
af frågan om den af den ökade rekryteringen föranledda merutgiften.

Intet kan tydligare än nu anförda förhållanden gifva vid handen,
att enbart reservationsanslag icke är den rätta anslagstypen för ett
sådant medelsbehof som flottans öfningar.

Men hvad sålunda förekommit gifver också anledning till andra
reflexioner. Man finner, att de myndigheter, som planlagt öfningarna,
haft att bevaka tvenne intressen, som äro sins emellan oförenliga, men
som båda kräfva att blifva tillgodosedda: å ena sidan att personalen
öfvas i den utsträckning, som kräfves för dess tjänsteduglighet och som
öfverensstämmer med de öfningsprogram, hvarpå af riksdagen beviljade
öfningsanslag äro grundade; å andra sidan, att ett för detta ändamål
otillräckligt anslag ej öfverbetalas. Båda intressena kräfva att ej blifva
eftersatta, men de kunna dock svårligen samtidigt tillgodoses. Ettdera
måste åsidosättas, och det synes mig, att man icke kan förtänka de
militära myndigheterna, att de — mot bakgrunden såväl af den häfdvunna
uppfattningen angående öfningsanslagets karaktär som ock, och i
all synnerhet, af de för anslagets bestämmande för år 1909 till 1,800,000
kronor anförda motiven — funnit sig böra i första hand bevaka, att
ej personalens tjänsteduglighet och därmed flottans krigsberedskap äfventyrats.
Det svnes mig, som hade det varit fullt berättigad! att förebrå
dem, om de med öppna ögon medverkat till eu nedsättning af vår försvarsstyrka
under den nivå, som riksdagen förklarat sig vilja uppehålla.
Men om de sålunda måst under ett öfvergångsår anstränga öfningsmedlen
till det yttersta, med risk af öfverbetalning, hade det ock varit
deras plikt att omedelbart i samband med de framlagda öfningsplanerna
fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på behofvet af förhöjning i anslaget,
sedan förutsättningarne för dettas bestämmande till det år 1908
för år 1909 å riksstat uppförda lägre beloppet upphört att vara för
handen.

Det är mig icke för närvarande möjligt att gifva ett siffermässigt
uttryck för hur stor belastning öfningsanslaget erhållit genom den vidsträcktare
rekryteringen.

229

Att den ökade kostnaden tor öfningsanslaget icke kan beräknas
till lägre årligt belopp än som angafs i 1908 års statsverksproposition,
eller 300,000 kronor — sålunda för de båda exceptionellt goda rekrytering-såren
1908 och 1909 tillsammans vid pass 600,000 kronor — torde
få anses vara visst, helst af förestående tablå framgår att, sedan nämnda
beräkning gjordes, dagkostnaden ökats i utomordentlig grad.

230

Medelstillgången 1910 och striden därom.

Enligt § 18 i gällande instruktion för marinförvaltningen åligger
det detta ämbetsverk, att den 15 februari hvarje år till Kung!. Maj:t
inkomma med uppgift å de för flottans öfningar under det ingångna
året tillgängliga medel.

Till följd af den ofta åberopade förseningen åt fartygsräkenskapernas
granskning såg sig icke marinförvaltningen i stånd att för ar
1910 afgifva berörda uppgift förr än den 30 mars. Denna uppgift
stöder sig på en af en amanuens inom ämbetsverket den 22 i samma
månad upprättad kalkyl af följande utseende:

Uppgift å disponibel tillgång å reservationsanslaget till flottans

öfningar år 1910.

Kronor öre Kronor öre

Behållning från år 1908 ...............

1909 års öfningsanslag utgjorde .....

Utgifter enligt räkenskapen år 1909
Öfverbetalning till år 1910 ...........

30,012 S2

1.800,000 — 1,830,012 82

2,019,606 it 5

189,594 is

I förestående utgiftssumma äro dock ej inbegripna de ifrågavarande
anslag tillhörande andelar af vid stationerna ännu icke
formellt affärda kostnader nämligen

vid Karlskrona station .
» Stockholms station

2,541,766: o 4
220,000: —
2,761,766: 64

1910 års anslag utgör

Transport

1,800,001 —
1,610,405 8 7

2B1

Kronor öre: Kronor | öre

1,610,405 ; 8 7

16,350 —

750 — ;

500 —

20,000 —

8,000 — ! 45,600 —

så återstår en disponibel tillgång för år 1910 ..................... j 1,564,805 8 7

Med anslutning härtill erinrar marinförvaltningen, att, på sätt som
framginge af från stationsbefälhafvarne inkomna uppgifter, enligt 1909
års räkenskaper, för flottans öfningar blifvit förskottsvis bestridda då
ännu icke formellt affärda utgifter till belopp af:

för Karlskrona station................. kronor 2,541,766: 6 4

,, Stockholms ,, ................ „ 220,000: —

Summa kronor 2,761,766: 6 4.

Af denna summa komme, sade marinförvaltningen, att afiföras, bland
annat, eu del å anslaget till flottans öfningar och en del å anslaget till sjöbeväringens
vapenöfningar. Storleken af de särskilda belopp, som sålunda
skulle afföras å nämnda båda anslag, kunde icke till siffran exakt angifvas,
innan vederbörande fartygslikvider inkommit och hunnit granskas. Om

1907 års fartygslikvider, de sista, som vore fullständigt färdiga, Ange läggas
till grund för beräkningen, skulle dessa belopp uppgå, approximativt,
för anslaget till Hottans öfningar till 1,100,000 kronor och för anslaget
till sjöbeväringens vapenöfningar till 940,000 kronor. Möjligen kunde
dock den från förutvarande 172 till 300 dagar ökade tjänstgöringstiden
för de värnpliktige, som inskrifvits från och med år 1908 och tilldelats
flottan, samt den omläggning af samöfningama mellan stam och beväring,
som sedan hösten 1908 ägt ruin, komma att medföra någon förskjutning
af fördelningen af ifrågavarande utgifter. Då emellertid ännu ej ens

1908 års fartygslikvider förelåge färdiga, kunde för det dåvarande icke

Transport

Om från denna tillgång dragas dels ännu icke formellt affärda
kostnader för

Stockholm stations varfsdepartement m. m...............................

dels Ock följande beräknade kostnader för år 1910 nämligen
beredskapsarfvode för lotsen Nils Nilsson, jämlikt nådigt bref

den 26 juli 1901....................................................................

underhåll af byggnader vid skjutfältet å Kaknäs, jämlikt nådigt

bref den 13 augusti 1909.....................................................

utbildningskurs vid kustsignalväsendet jämlikt nådigt bref den

24 januari 1902 .....................................................................

ersättning för kasseradt röksvagt krut jämlikt Kungl. Marinförvaltningens
beslut den 2 februari 1909 .................................

232

angifvas, huruvida eu dylik förskjutning skulle hafva någon afsevärd
inverkan på ställningen å anslaget till flottans öfningar.

Den år 1910 disponibla tillgången å anslaget till flottans öfningar
utgjordes alltså, fortsatte marinförvaltningen, af hvad som återstode, sedan
från de i kalkylen upptagna 1,5(1-1,805 kronor 87 öre dragits det belopp
af de förskottsvis bestridda utgifterna, som, enligt hvad nyss vore sagdt,
skulle utgå af öfningsanslaget.

Häraf framgår, att, enligt marin förvaltningens uppfattning, funnes
för 1910 års öfningar af stampersonalen disponibelt ett belopp af 464,805
kronor 87 öre. Efter hvilken metod ämbetsverket approximerat siffran

1,100,000 har ämbetsverket icke uppgifvit.

Det omedelbara intryck, som denna marinförvaltningens skrifvelse
meddelar åt läsaren, är ämbetsverkets stora hjälplöshet inför ett räkenskapssystem,
som icke ens långt efter normal tid lämnar svar på de
oundgängligaste och enklaste frågor.

Man spörjer med undran, hvarför icke ämbetsverket, som det dock
åligger att förvalta och redovisa alla under femte hufvudtiteln anvisade
medel (med undantag af de för lots- och fyrinrättningen jämte lifräddningsanstalterna
afsedda belopp), långt före detta, innan förhållandena blifvit
så svåra, tagit initiativet till införandet af ett räkenskapssystem, som
verkligen kunde sätta ämbetsverket i tillfälle att, för att taga det föreliggande
exemplet, fullgöra sitt åliggande att till Kungl. Maj: t den 15
februari hvarje år aflämna uppgift å de för flottans öfningar under ingångna
året tillgängliga medel, eu uppgift, på hvars tillförlitlighet anslagets
disposition måste baseras, och som det för Kungl. Maj:t är af
utomordentlig vikt att erhålla i god tid och icke, såsom i förevarande
fäll ägde rum, eu och en half månad efter den föreskrift^ tiden.

Man fäster sig vidare vid ämbetsverkets märkliga antydan, att
storleken af de särskilda belopp, som skulle afföras å de båda anslagen,
kunde till siffran »exakt» angifvas, om blott vederbörande fartygslikvider
inkommit och hunnit granskas. Dessa likvider och de därpå grundade,
i marinförvaltningen upprättade sammandragen kunna emellertid icke, då
de endast äro statistiska handlingar, hvilka icke organiskt ingå i räkenskapssystemet,
tillerkännas vitsord med afseende å anslagets verkliga ställning.

Men ännu mindre möjligt har det varit för marinförvaltningen att
lämna den ämbetsverket ålagda uppgiften — då icke heller likviderna
förelegat,

Man kan under sådana förhållanden icke förtänka chefen för marinstaben
och inspektören af flottans öfningar till sjöss, att de, då ärendet
till dem remitterades, ansågo sig böra underkasta marinförvaltningens

233

uppgift kritik, hvilket skedde i de båda militära myndigheternas skrifvelse
till statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet den 13 maj 1910.

Därtill kom, att de militära myndigheterna hufvudsakligen hade
sig förelagdt att framställa förslag till de för årets öfningar nödiga
utgifternas beräknande. Till följd häraf måste de tillse, att icke marinlörvaltningen
i sin kalkyl öfver tillgången redan afdragit utgifter, som
af dem måste upptagas å utgiftssidan för att denna skulle omfatta
samtliga årets utgifter för öfningarne. Bland årets utgifter upptogo de
militära myndigheterna jämväl, bland annat af enahanda natur, samtliga
kostnader för de expeditioner, som tillhörde öfning såret 1909—1910 och
började den 1 oktober 1909 samt sträckte sig in på nästa år. Häraf följde
logiskt, att de i kalkylen också måste upptaga på inkomstsidan det
belopp, som åtgått för dessa på två olika räkenskapsår belöpande, men
endast till ett öfningsår hänförliga expeditioner. Eftersom beloppen
upptogos på såväl utgifts- som inkomstsidan, ha de icke kunnat öfva
något inflytande på kalkylens nettosiffra.

Härigenom uppstod emellertid redan från början en skiljaktighet
mellan marinförvaltningens och de militära myndigheternas kalkyler öfver
de för 1910 års öfningar disponibla medlen, därutinnan: att marinförvaltningen,
hvars åligganden endast varit att beräkna tillgångarna, angifvit
approximativt hvad som var disponibelt, sedan af förvaltningen motsedda
utgifter blifvit kalkulationsvis afdragna från den enligt bokföring och
riksstat befintliga tillgången; under det att de militära myndigheterna,
som halt att jämväl yttra sig om utgifterna för året, i dessa inräknat
vissa af marinförvaltningen i dess kalkyl afdragna utgifter, och därför
också måst å inkomstsidan upptaga tillgångarne utan sådant afdrag;
eller, med andra ord, marinförvaltningen har beräknat tillgången netto,
under det att de militära myndigheterna beräknat den brutto.

hinder förutsättning, att de särskilda detaljberäkningarne grunda
sig på siffror, som kunna i och för sig godkännas, äro båda sätten att
gå till väga lika riktiga.

De militära myndigheterna utgå vid sina beräkningar öfver tillgången
vid 1910 års ingång från samma siffra som marinförvaltningen,
nämligen 1,610,405 kronor 87 öre.

För sina därpå följande beräkningar hade myndigheterna från
stationerna förskaffat sig senare uppgifter, än dem, som stått marinförvaltningen
till buds, om de kostnader, som afsågo 1909 års öfningar.
Sä kunde ske, då ju myndigheterna uppgjorde sin kalkyl en och en half
månad senare än marinförvaltningen. Myndigheterna gingo nu i sin
kalkyl tillväga sålunda, att de minskade ofvan nämnda ostridiga behåll 30 -

234

ning 1,610,405 kronor 87 öre med vissa vid 1909 års utgång- ännu
icke formellt bokförda utgifter för 1909 års fartygsexpeditioner vid
Karlskrona station, Indika utgifter, enligt verkställd utredning, uppgingo
till 692,640 kronor. Vidare afdrogo de, likaledes efter verkstäld utredning,
enligt hvad mig uppgifvits af den marinintendent, som biträdt
de militära myndigheterna med dessa kalkyler, direkt ur räkenskaperna,
vid Karlskrona station år 1910 bokförda utgifter, som afsågo 1909 års
fartygsexpeditioner. Dessa uppgingo till 109,709 kronor. Härigenom
minskades behållningen med tillsammans 802,349 kronor. Emellertid
borde detta belopp minskas med ett beräknadt belopp af 43,468 kronor,
med hänsyn därtill att kostnaderna ombord för vissa skolor år 1909
skulle fördelas i enlighet med föreskrifterna i nådiga brefvet den 4
december 1908, hvarvid jag senare skall utförligt uppehålla mig, men
sådan fördelning icke iakttagits vid den utredning, som gaf siffran
802,349 kronor till resultat. Härigenom, och. sedan härtill lagts den på
öfningsanslaget belöpande andelen i kontanta utgifter enligt Stockholms
stations fartygsredogörelser samt i utgifterna för konsumerad utredning
å de fartyg, som nyss nämnda redogörelser afsåge, eller, enligt inom
marinstaben verkställd utledning, 363,757 kronor, uppkom det belopp,
1,122,638 kronor, som de militära myndigheterna ansågo representera
de utgifter, hvilka borde utöfver de redan enligt räkenskapen år 1909
af marinförvaltningen uppgifna 2,019,606 kronor 95 öre, belasta 1909
års öfnings anslag. Härigenom skulle tillg-ången för år 1910 nedgå till
487,767 kronor 87 öre.

De belopp, som marin förvaltningen redan från början afdragit från
den disponibla tillgången, såsom dels ännu icke formellt afförda kostnader
för Stockholms stations varfsdepartement m. m., dels vissa beräknade
kostnader för år 1910, utgjorde, såsom af det föregående inhämtas,
45,600 kronor.

Om man minskar ofvannämnda 487,767 kronor 87 öre — utgörande
de militära myndigheternas inkomstsiffra, innan de öfvergå till
sina yrkanden om, att öfningsanslaget borde beredas ersättning för
vissa därifrån bestridda utgifter, till hvilka jag här nedan skall i detalj
återkomma — med nyssnämnda 45,600 kronor, återstår ett belopp af
442,167 kronor 87 öre.

Jämför man detta belopp med det af marin förvaltningen under
enahanda förutsättningar beräknade 464,805 kronor 87 öx-e, så måste
man erkänna, att de utomordentligt väl harmoniera med hvarandra,
helst de vunnits på två alldeles olika vägar.

Denna samstämmighet behöfver emellertid ingalunda bevisa, att

235

Mda beräkningarne varit riktiga, och den ena metoden kan ju vara
mindre mönstergill än den andra, men det kan likväl icke undgå att
väcka förvåning, att ett så samstämmigt resultat i kalkylerna kunnat
föda sä mycken bitterhet hos de båda kalkylerande.

Emellertid påvrka de militära myndigheterna under särskilda punkter,
att åtskilliga belöp]), som de anse hafva antingen oriktigt belastat
anslaget till flottans öfningar eller skolat detsamma tillgodoföras, borde
räknas som ytterligare tillgång å de medel, som den 1 januari 1910
voro för öfningarna disponibla.

Detta är helt och hållet frågor för sig, som måste göras till
föremål för undersökning i hvarje särskildt fall; och endast om det vid
eu sådan pröfning belinnes, att i. de olika fallen anslaget oriktigt belastats
eller medel, som bort tillgodoföras detsamma, icke blifvit ditförda,
kan tillgången ökas med motsvarande belopp. De militära myndigheterna
uttalade också uttryckligen, att det var under förutsättning, att
deras yrkanden i de särskilda punkterna godkändes, som de kommo till
den slutsatsen, att för flottans öfningar vid 1910 års ingång funnos
disponibla ytterligare 278,022 kronor, hvarigenom deras slutsiffra kom
att belöpa sig till 765,789 kronor 87 öre mot marinförvaltningens
464,805 kronor 87 öre.

Något direkt godkännande af dessa yrkanden har icke ägt rum
och marinförvaltningen bär nu, ett är senare, utan egentlig utredning, i
allmänhet förklarat yrkandena icke kunna vinna afseende. Ofningarnas
omfång bestämdes i enlighet med de militära myndigheternas förslag,
uppenbarligen i afvaktan på den utredning i medelsfrågan, som alag
marinförvaltningen, men som detta ämbetsverk, ehuru anbefalldt att görådet
»skyndsamt», icke framlade förr än långt efter öfningsårets slut och
då i ett skick, som påkallade den ytterligare utredning, som nu anförtrotts
åt mig. Man synes, vid öfningsplanernas fastställande, hafva, såsom
alltid tillförene, betraktat de medel, som afsåges för öfningarna, vara
en fond, hvilken kunde, därest så blefve nödigt, tillsvidare förstärkas
genom förskott af tillgängliga medel. Meningen torde emellertid ha
vant, att, sedan frågan om dessa särskilda yrkanden blifvit af marinförvaltningen
utredd, desamma skulle upptagas till nådig pröfning.

De militära myndigheternas kalkyler, i hvad de i realiteten skilja
sig från marinförvaltningens, skola blifva föremål för detaljerad granskning
i följande kapitel.

Jag återgår nu till granskningen af marinförvaltningens uppgifter
angående medelstillgången för 1910 års öfningar.

Marinförvaltningen bär i olika sammanhang i skrifvelsen den 10

236

januari 1911 framhållit, att de af ämbetsverket den 30 mars 1910 gjorda
approximativa beräkningarne visat sig så nära träffa den sedermera
erhållna verkliga siffran, att den senare med endast omkring 3,000
kronor öfverstigit det approximativt beräknade beloppet.

Såsom ofvan angifves, grunda sig de nämnda beräkningarne på
uppgifter från stationerna å för flottans öfningar förskottsvis bestridda,
då ännu icke formellt affärda utgifter, till ett sammanlagdt belopp af
2,761,706 kronor 64 öre.

Då det sedan gällt att af denna summa få fram den siffra, som
angaf öfningsanslagets andel, hade marinförvaltningen ej annan beräkningsgrund
att tillgå än 1907 års fartygslikvider. Nu är att märka, att
1909 års öfningar bedrifvits efter i väsentliga delar helt andra grunder
än 1907 års och att därför kostnaderna för dessa båda år ej kunde förväntas
komma att gruppera sig lika å de skilda anslagen. Äfven en
del andra omständigheter borde hafva manat marinförvaltningen att
söka sig en närmare i tiden liggande erfarenhet som basis för beräkningarna
än denna, kanske af mellanliggande år jäfvade. Det är uppenbart
att, då man nöjer sig med så otillförlitliga grunder för sina approximativa
beräkningar, det skall vara en ren tillfällighet, om beräkning och
verklighet komma i närheten af hvarandra. Såsom jag senare skall
visa, har det ej heller lyckats marinförvaltningen att i sin approximativa
beräkning ens tillnärmelsevis träffa den faktiska utgiftssiffran. Skiljaktigheten
inskränker sig ingalunda till de af ämbetsverket uppgifna

3,000 kronorna, utan uppgår i stället till mer än femtiofalden detta belopp.

Under åberopande af en af vederbörande kamrerare afgifven promemoria
uppgifver marinförvaltningen i sin skrifvelse till sjöministern
den 10 januari 1911, att bristen i anslaget vid 1909 års slut i verkligheten
utgjorde 1,293,173 kronor 98 öre; att verkliga utgifterna å anslaget
under år 1909 utgjorde 2,445,380 kronor 79 öre och öfverbetalningen
under året alltså 645,380 kronor 79 öre; samt att ämbetsverkets med
uppgiften den 30 mars 1910 framlagda beräkning af medelstillgången
träffade verkliga förhållandet på omkring 3,000 kronor när.

I sistnämnda hänseende syftar marinförvaltningen på sin i underdånigt
utlåtande den 30 mars 1910 lämnade uppgift om medelstillgången
för samma års öfningar, hvilken skulle hafva uppgått till 464,805 kronor
87 öre, och i ämbetsverkets nu föreliggande skrifvelse den 10 januari
1911 heter det härom, att »sedan genom de från stationerna inkomna
räkenskaperna och uppgifterna den på öfningsanslaget belöpande delen
af de för 1909 års expeditioner och skolor förskottsvis bestridda utgif -

237

terna blifvit känd),'', den år 1910 disponibla tillgången å öfningsanslaget
utgjort omkring 461,000 kronor.

Den af kamreraren underskrifna promemoria, hvarpå marinförvaltningen
stöder detta meddelande, innehåller, att »expeditionskostnaderna
före 1908 skulle, därest de kunnat i räkenskapen afföras samma år de
tillhörde, hafva uppgått till sådana belopp, att anslaget till flottans
öfning ar den 1 januari 1908 borde visat en brist af 198,603 kronor 57 öre».

Tillika innehåller promemorian den uppgiften, att »kostnaderna för
1908 års expeditioner hafva belöpt sig till 1,649,189 kronor 62 öre, hvadan,
under ofvannämnda förutsättning och då anslagsbeloppet endast utgjorde

1,200,000 kronor, bristen bort under år 1908 ökas med 449,189 kronor
62 öre».

Vidare uppgifves i promemorian, att »för år 1909 hafva nämnda
kostnader enligt räkenskapen och inkomna uppgifter från stationerna utgjort
2,445,380 kronor 79 öre, hvilket, då anslaget utgjorde 1,800,000 kronor,
angåfver en öfverbetalning för år 1909 af 645,380 kronor 79 öre; och
skulle alltså anslaget den 1 januari 1910 visat en brist af 1,293,173
kronor 98 öre, hvadan för 1910 års öfningar varit tillgängliga 1,800,000
kronor V- 1,293,173 kronor 98 öre = 506,826 hronor 2 öre. Om från
sistnämnda summa», fortsätter promemorieförfattaren, »dragas beräknade
utgifter för 1910, enligt marin förvaltningens uppgift den 30 mars
samma år, 45,600 kronor, skulle den disponibla tillgången den 1 januari
1910 för flottans öfningar blifva 461,226 kronor 2 öre.»

Då det för att bedöma riktigheten af dessa beräkningar var för
mig nödigt att känna, huru ofvannämnda belopp, 2,445,380 kronor 79
öre, uppkommit, aflät jag till marinförvaltningens kamrerare en skriftlig
förfrågan därom. Jag förmodade, att det skulle vara så mycket lättare att
därom erhålla besked, som i promemorian utan hvarje inskränkning eller
förbehåll uppgifves, att »för år 1909 hafva nämnda kostnader (d. v. s. för
expeditionerna) enligt räkenskapen och inkomna uppgifter från stationerna utgjort
2,445,380 kronor 79 öre». Och jag väntade, att jag skulle till svar
erhålla ett utdrag ur räkenskaperna och afskrifter af de inkomna uppgifterna.

Svaret, afgifvet den 13 sistlidne februari, blef följande, som återgifves
ordagrant:

»Hufvudboken visade den 1 januari 1910 brist i

anslaget till flottans öfningar................................. kronor 190,014: 9 1.

Enligt beräkning utgjorde återstående kostnaden

för 1909 års expeditioner, som bokförts 1910 „ 1,103,159: o7,

hvadan, därest kostnaden för 1909 års expedi -

238

tioner kunnat i räkenskapen afföras samma år
de tillhörde, anslaget till flottans öfningar bort

visa eu brist den 1 januari IDIG af ................kronor 1,293,173:98.

Då bristen å anslaget före 1908

uppgick till.............................. kronor 198,603:5 7

och under 1908 till..................... ,, 449,189:62

eller tillhopa ....................................................................._ 647,793:19.

måste den brist, som under 1909 uppstått, halva

utgjort skillnaden eller ............................................kronor 645,380:7 9

samt således utgifterna 1909 med tillägg af anslaget__,, 1,800,000:

till ..................................................................................kronor 2,445,380:7 9.»

Af svaret framgår att siffran 2,445,380 kronor 79 öre icke, såsom
det uppgifvits

i skrifvelsen till departementschefen, grundade sig på
»räkenskapen och inkomna uppgifter från stationerna», utan den var
framkowstrlierad på grund af antaganden och hänförde sig icke till
räkenskapen eller inkomna handlingar i annan mån än att vissa uppgifter
ur räkenskaper och handlingar fått
tjäna som led
resultat

jämte ovissa antaganden

den konstruktion, som gaf 2,445,380 kronor 79 öre till
Jag skall här nedan visa, att marinförvaltningen själ! numera måste

vidgå, att siffran icke

riktig,

och att ämbetsverket alls icke kan

CD l .

förklara, hur det kommer sig.

Ohållbarheten framträder emellertid uppenbart, om man tillser,
hur den i marinförvaltningens berörda skrifvelse till sjöministern den 10
januari 1911 i olika sammanhang använda siffran 1,103,159 kronor 7
öre uppkommit. Man finner då, att denna siffra, enligt handlingar, som icke
medföljt marinförvaltningens skrifvelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet,
och alltså icke heller den till mig för yttrande remitterade akten,
men hvilka jag infordrat från marinförvaltningen, sönderfaller uti dels
»kostnader, som under år 1910 till och med oktober månads utgång
utförts å flottans öfningar för far tygsexpeditioner under år 1909», sam manlagdt

........................................................................ kronor 991,007: 4 6

dels ett tilläggsbelopp af ............................... „ 3,136: 7 3

och dels ett ytterligare tilläggsbelopp............ ,, 130,010: 7 1

efter afdrag af tillkomna inkomster

säger kronor 1,124,154: 9 0
........... „ 20,995:8 3

eller kronor 1,103,159: 07.

23!)

Om jag nu undersöker siffran 991,007 kronor 46 öre, så är denna
hämtad från en af en amanuens i marinförvaltningen afgifven »uppgift».
Denna innehåller, att börja med, att de kostnader, som under år 11 > 10
till och med oktober månads utgång alförts å flottans öfningar för fartygsexpeditioner
under år 1909, uppgått till netto:

vid Karlskrona station.......................................... kronor 727,453: 4 G

vid Stockholms „ ........................................... „ 173,320: 4G

Summa kronor 900,773: 9 2.

Detta utan hvarje reservation.

Därefter fortsätter uppgiften: »Kostnader, som
äro aiförda å flottans öfningar år 1910, men som efter
allt att döma torde tillhöra 1909 års expeditioner
och som ej med säkerhet torde kunna bestämmas
förr än efter fartygslikvidernas upprättande ................kronor 90,233: 5 4

Summa kronor 991,007: 46.»

Kedan den omständigheten, att den, som lämnat »uppgiften», angifver
nära en tiondedel af siffran 991,007 kronor 46 öre såsom ganska
oviss, hade bort mana marinförvaltningen att i sin skrifvelse till sjöministern
icke däraf draga så kraftiga slutsatser.

Men nu befinnes det vid min granskning, att jämväl den återstående
delen af nämnda siffra, nämligen 900,773 kronor 92 öre, bör underkastas
afsevärda jämkningar, innan den kommer i samklang med verkliga
förhållandet. Den ifrågavarande amanuensen har fått till mig skriftligen
besvara en serie frågor beträffande de i hans uppgift ingående
siffror, och af svaren framgår, att lian oriktigt förfarit med icke mindre
än 71 olika inkomstposter och 42 olika utgiftsposter.

Att här i vidare mån tynga framställningen med en relation af
dessa bokföringsdetaljer anser jag vara öfverflödigt. Jag endast konstaterar,
att siffran 991,007:4 6 icke är tillförlitlig; och därmed faller
också siffran 1,103,159: 0 7, den siffra, hvarmed marinförvaltningen på
icke mindre än fyra ställen i sin skrifvelse till departementschefen den
10 januari 1911 bevisar, att ämbetsverkets uppgift i mars 1910 endast
var 3,000 kronor mindre än — den verkliga.

Marinförvaltningen har i nyssnämnda skrifvelse uppgåfvit, att verkliga
utgifterna under år 1909 utgjorde 2,445,380 kronor 79 öre. Då jag emellertid,
såsom af det föregående framgår, icke kunde få denna siffra verificerad
i marinförvaltningen, återstod mig intet annat än att själf direkt
ur räkenskaperna konstatera förhållandet.

Att marinförvaltningens uppgift, att utgifterna å anslaget för år

240

1909 i verkligheten utgjorde 2,445,380 kronor 79 öre, icke är riktig har
framgått af de undersökningar jag verkställt. Om bokföringen lägges
till grund, framkommer nämligen siffran 2,285,211 kronor 57 öre.1)

Marinförvaltningen har numera själf genom amiralitetsrådet Henrik
AVolff, som i egenskap af föredragande i ärendet den 10 sistlidne
januari är ansvarig för marinförvaltningens uppgifter i förevarande
hänseenden, i eu mig den 24 sistlidne mars delgifven »provisorisk
uppgift å kostnaden för sjöexpeditioner år 1909», den 20 i samma
månad upprättad af en revisor i ämbetsverket, angifvit samma siffra
till 2,213,694 kronor 61 öre; alltså 232,000 kronor mindre än förvaltningen
uppgå!’ i skrifvelsen till chefen för sjöförsvarsdepartementet så
sent som den 10 januari 1911.

Man ser alltså hur marinförvaltningens uppgifter växla.

Ifrån att den 10 januari hafva varit nog så fast, »enligt räkenskapen
och inkomna handlingar», här uppgiften om 1909 års utgifter emellertid nu
blifvit »provisorisk». I af mig infördradt yttrande af den 30 mars anför
ämbetsverket, att den är provisorisk, enär dels alla fartygslikvider för
1909 ännu icke ingått, dels de från Karlskrona inkomna fartygslikviderna i
saknad af specifikationer icke kunnat granskas och de i likviderna upptagna
kostnadernas öfverensstämmelse med räkenskaperna förty ej heller
kunnat kontrolleras, dels vissa kostnader vid Karlskrona station, hvilka
öfverhufvudtaget icke ingå i någon fartygslikvid, på angifna skäl ej
ens upptagits i sammandraget. Marinförvaltningen förklarar sig icke
kunna meddela vidare förklaring angående anledningen till skiljaktigheten
mellan dess uppgift den 10 januari 1911 (hvilken nu kallas »kalkyl»)
och uppgiften af den 20 mars samma år.

Från vederbörande tjänsteman i marinförvaltningen har jag vidare
fått en uppgift »med all reservation» å det belopp, som ansåges böra
tilläggas de provisoriskt uppgifna 2,213,694 kronor 61 öre, för att
uppgiften skulle blifva korrekt. Detta belopp skulle uppgå till 55,670
kronor 07 öre. Utgiftssumman för år 1909 skulle alltså nu i marinförvaltningen
uppskattas till omkring 2,269,364 kronor 70 öre i stället
för den 10 januari samma år uppgifna 2,445,380 kronor 79 öre.

Om man tager denna marinförvaltningens senaste »provisoriska
uppgift» för god och för öfrig! utgår från marinförvaltningens egna
uppgifter i skrifvelsen till departementschefen den 10 januari 1911:
hvad följer däraf? Jo, att öfverbetalningen å anslaget under år 1909
icke var, såsom ämbetsverket uppgaf den 10 sistlidne januari, 645,380 *)

*) 2,227,710: oi + 100,929: 58 + 12,853: 18 56,281: 45 (se omsluten).

241

kronor 7!) öre, utan 176,01(> kronor 09 öre mindre, d. v. s. 469,304
kronor 70 öre. Tillgången vid 1910 års början var alltså, enligt denna
version, icke heller, såsom marinförvaltningen uppgaf, omkring 461,000
kronor, utan omkring 637,000 kronor. Om man härtill lagt de belopp,
som, enligt hvad jag i följande kapitel uppvisar, aldrig bort utgå af
öfningsanslaget — tillsammans omkring 300,000 kronor — så hade
anslaget den 1 januari 1910 utvisat en tillgång för samma års öfningar
af omkring 937,000 kronor — alltså omkring 172,000 kronor mera än
de militära myndigheterna sistlidet år beräknade och icke mindre,än

476,000 kronor mera än marinförvaltningen samtidigt uppgaf. Detta
med utgångspunkt från marinförvaltningens senaste provisoriska uppgift
om utgifterna år 1909.

Jag skulle knappast hafva inlåtit mig på att så ingående granska
marinförvaltningens uppgifter i dessa hänseenden, då de numera för en
praktisk lösning af den föreliggande frågan äga föga betydelse, om icke
dessa uppgifter i ämbetsverkets yttrande af den 10 januari 1911 framförts
med så mycken säkerhet.

Den reservation, som marinförvaltningen i skrifvelsen framställer,
och som innehåller, att etter det likviderna inkommit någon jämkning
i ämbetsverkets sifferuppgifter »ju kunde vara möjlig», har af ämbetsverket
själft reducerats till sitt värde, då ämbetsverket tillägger, att
denna jämkning »i allt fall i förhållande till anslagets storlek icke lärer
hafva någon nämnvärd betydelse för den föreliggande frågan».

Därest ett dylikt sätt att lämna sifferuppgifter i utlåtanden, afsedda
att ligga till grund för Kungl. Maj:ts och riksdagens öfverväganden
och beslut, vunne efterföljd inom ämbetsverk i allmänhet, så skulle
det vara i hög grad beklagligt; och jag har därför ansett det föreliggande
fallet vara värdt synnerlig uppmärksamhet.

Uppvisandet af denna utomordentliga osäkerhet har jämväl ett
annat värde, som icke får underskattas, nämligen att göra alldeles obestridligt,
att ett förändradt bokföringssystem för marinen är en trängande
nödvändighet.

Öfningsanslagets fordringar.

Jag öfvergår nu till undersökningen af i hvad mån de militära
myndigheternas ofvan omförmälda yrkanden om ersättning åt öfningsanslaget
på grund af felaktig eller uteblifven tolkning af gällande föreskrifter
eller oriktig behandling i öfrigt af räkenskaperna kunna vinna
afseende.

Bland yrkandena finnas emellertid några, som icke vidare behölva
upptagas till behandling, emedan å ömse sidor upplysts, att hvad som
yrkats blifvit sedermera iakttaget.

Jag kommer alltså att, då jag i detta kapitel framlägger en
utredning beträffande de särskilda yrkandena, endast uppehålla mig vid
sådana yrkanden, som af marinförvaltningen antingen med tystnad förbigåtts
eller mer eller mindre direkt afvisats.

Vissa kostnader för skolor ombord.

De militära myndigheterna göra gällande, att ett beräknadt belopp
af 53,500 kronor borde tillgodoföras öfningsanslaget från anslaget till
sjöbeväringens vapenöfningar på den grund, att nådiga brefvet den 4
december 1908, med tilläggsbestämmelse rörande fördelningen af kostnader
mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget, icke vunnit tillämpning
å 1908 års expeditionskostnader vare sig i Karlskrona eller Stockholm.
De militära myndigheterna hålla nämligen före, att denna tillläggsbestämmelse,
hvartill förslag af chefen för marinstaben afgals
redan i januari 1908, varit afsedd att tillämpas på 1908 års expeditionskostnader,
ehuru särskild föreskrift därom icke meddelades, och
de ifrågasätta, att en dylik föreskrift borde utfärdas. Under förutsättning
att Kungl. Maj:t kom me att gilla denna uppfattning om

243

tillämpligheten på fördelningen af 1908 års expeditionskostnader på de
båda anslagen, beräknade de militära myndigheterna, att tillgången den
1 januari 1910 för sistnämnda års öfningar kunde ökas med sagda
belopp 53,500 kronor.

Härom yttrar emellertid räkenskapskontoret vid Stockholms station
i skrifvelse till stationsbefälhafvaren den 9 juni 1910, att gällande bestämmelser
icke gifvit anledning till sådant tillgodogörande åt öfningsanslaget,
som de militära myndigheterna förutsatt. Kontoret anser, att
föreskrifterna i nådiga brefvet den 4 december 1908 så mycket mindre
vore tillämpliga å expeditionskostnaderna för år 1908, som sådan uppgift
å antalet öfningsdagar, som omförmäles i generalorder af den 15. december
1908, och som vore afsedd att ligga till grund för fördelningen, icke till
räkenskapskontoret inkommit från vederbörande befälhafvare öfver sjöstyrka
förr än beträffande 1909 års fartygsexpeditioner.

Emot denna kontorets uppfattning kan emellertid med fog invändas,
att den omständigheten, att vederbörande befälhafvare tilläfventyrs försummat
att fullgöra sitt åliggande, icke kan ändra eller upphäfva en af
Kungl. Maj:t meddelad föreskrift och fritaga den myndighet, som har
att tillämpa denna föreskrift, att ställa sig föreskriften till efterrättelse,
och om erforderliga uppgifter för tillämpningen icke utan påminnelse
inkomma från vederbörande uppgiftspliktige, kunna de ju infordras.

I skrifvelse den 20 juni 1910 förmäler flottans räkenskapskontor
i Karlskrona, att nämnda fördelningsgrund ej tillämpats å kostnaderna
för 1908 års fartygsexpeditioner, emedan det nådiga brefvet, som ej
innehöll några bestämmelser därom, ansågs ej kunna tillämpas vid fördelningen
af kostnaderna för de fartygsexpeditioner, som före det nådiga
brefvets utfärdande afslutats.

Stationsbefälhafvarne såväl i Stockholm som i Karlskrona instämma
i denna punkt i respektive räkenskapskontors yttranden, och
marinförvaltningen anför i sitt utlåtande den 10 januari 1911, att »den
af stabschefen och inspektören ifrågasatta fördelningen af dessa utgifter
ej äger otvifvelaktigt stöd af det nådiga brefvet; att stationsmyndigheterna
ansett sådan fördelning icke kunna äga rum med mindre än
att uttrycklig föreskrift därom meddelades, samt att marinförvaltningen
icke kan tillstyrka, att numera dylik föreskrift varder utfärdad».

Efter hvad sålunda förekommit har jag ansett mig böra undersöka
förhållandena vid tillkomsten af nådiga brefvet den 4 december 1908,
särskildt anledningen till, att det icke kom att utfärdas förr än i slutet
af året, ehuru förslag därom framställdes redan vid 1908 års början
på grund af förhållanden, som redan i flera år bort vara för den

244

centrala förvaltningen af marinens ekonomi till fullo kända, och som
kraft snar ändring i antingen de förut gifna bestämmelserna eller den
däråt gifna tillämpningen. En närmare utredning af denna fråga skulle
jämväl hafva betydelse därutinnan, att densamma kunde belysa, i hvilken
mån den skiljaktighet i uppfattningen, som på denna punkt existerade
mellan de militära och civila myndigheterna, orsakat en belastning åt
öfningsanslaget till beväringsanslagets förmån.

I detta hänseende förekommer följande.

1 nådiga brefvet den 14 augusti'' 1903, angående bestämmelser i
fråga om fördelning af vissa öfningskostnader mellan anslagen till
flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar m. in., fanns i
mom. 6 föreskrifvet följande: »Då beväringsmän varit kommenderade
att såsom elever genomgå kurs å torped- eller skjutskola eller annan
för stam och beväring gemensamt anordnad skola eller kurs ombord å
fartyg, som icke samtidigt användes för annan öfning, skall hela kostnaden
för skolan eller kursen fördelas mellan anslagen till flottans
öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning
därför efter förhållandet mellan å ena sidan summan af de tal,
som utgöra antalet öfningsdagar för hvarje elev af stammen och reserven,
och å andra sidan enahanda summa beträffande elever af beväringen,
därvid såsom öfningsdagar icke räknas vare sig de dagar, som före
öfningarnas början användas till fartygets och materielens utrustning
och klargöring, eller de dagar, som efter öfningarnas afstötande användas
för afrostning eller ekonomiska arbeten.»

Genom nådiga brefvet den 4 december 1908 erhöll momentet
följande lydelse:

»Då stammanskap och beväringsmän varit kommenderade att såsom
elever genomgå kurs vid för stam och beväring gemensamt eller för
hvarje kategori särskildt anordnade skolor eller kurser å samma flotta,
eskader, afdelning eller enkelt fartyg, som icke samtidigt användes för
öfning af annat slag än skola eller kurs, skall hela kostnaden för flottans,
eskaderns, afdelningens eller fartygets expedition fördelas mellan anslagen
till flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad
och ersättning därför efter förhållandet mellan å ena sidan summan af
de tal, som utgöra antalet öfningsdagar för hvarje elev af stammen och
reserven, och å andra sidan enahanda summa beträffande elever af
beväringen, därvid såsom öfningsdagar icke räknas vare sig de dagar,
som före öfningarnas början användas till fartygets och materielens utrustning
och klargöring, eller de dagar, som efter öfningarnas afstötande
användas för afrostning eller ekonomiska arbeten.»

245

Enligt de militära myndigheternas uppfattning var innebörden af den
ursprungliga bestämmelsen, att när helst en sjöstyrka rustats uteslutande
för att till densamma förlägga en eller flera skolor, så borde sammanlagda
kostnaderna för hela rustningen fördelas mellan öfningsanslaget och
beväringsanslaget i proportion till sammanlagda antalet elever af stammen
inom samtliga till sjöstyrkan förlagda fartyg och motsvarande antal
elever af beväringen. Med andra ord sagdt: de militära myndigheterna
hade så tolkat föreskriften, att, vid kostnadernas fördelning mellan
stammens öfningsanslag och beväringens, hänsyn endast borde tagas
till antalet elever af ena eller andra slaget, som inom samtliga skolor
erhållit utbildning, och icke till den personal, som i öfrig! erfordrades
för fartygens och materielens behöriga skötsel och vård.

På basis af denna uppfattning hade chefen för marinstaben och
inspektören af flottans öfningar till sjöss uppgjort sina beräkningar
öfver kostnaderna för de till kusteskadern under åren 1906 och 1907
förlagda skjut-, signal- och eldareskolorna; och dessa beräkningar hade
också af Kungl. Maj:t vid öfnings- och skolprogrammens fastställande
genom generalorder godkänts.

Men de civila myndigheterna hade en annan ^uppfattning. Vid
kostnadernas fördelning gaf man vid stationerna åt ifrågavarande bestämmelser
en helt och hållet bokstaflig tolkning.

Man menade, att mom. 6 af nådiga brefvet den 14 augusti 1903
icke vore tillämpligt på ifrågavarande rustning, då momentet förutsatte
en för stam och beväring gemensamt anordnad skola ombord å ett fartyg
(»kurs å torped- eller skjutskola eller annan för stam och beväring
gemensamt anordnad skola eller kurs ombord å fartyg, som icke samtidigt
användes» etc.)

Vid kusteskadern voro emellertid under dessa år samtidigt anordnade
tre skolor, af hvilka en var uteslutande afsedd för värnpliktige
och alltså icke för stam och beväring gemensamt anordnad.

Utbildningen var emellertid förlagd till samtliga i kusteskadern
ingående fartyg. Därvid var så ordnadt, att nästan uteslutande beväring
var förlagd ombord å ett logementsfartyg, under det att själfva skolan
var förlagd till stridsfartygen, där endast ett mindre antal beväring var
inrymd. Här förbrukades ammunition o. d. för skolan, under det att
logementsfartygets omkostnader i stort sedt inskränkte sig till naturaunderhållet.

Jag har ytterligare inhämtat, att de fartyg, som under åren 1906—
1908 rustats för kusteskaderns skjut-, signal- och eldareskolor, dels afsågos
att utgöra bostad för skoiornas elever och instruktionspersonal,

246

dels ock att tillhandagå skolorna med erforderlig- materiel af kanoner
och signalmateriel m. m. Det moderna krigsfartygets invecklade och
ömtåliga anordningar kräfva en afsevärd personal för sin vård. Ombord
å hvarje pansarbåt kan därför blott ett mindre antal elever förläggas,
helst äfven nr krigsberedskapssynpunkt så vidt möjligt fulltalig bemanning
af redan utbildad personal städse bör eftersträfvas. Därest det
stora antalet elever uteslutande blefve förlagdt ombord å stridsfartyg,
skulle ett betydande antal stridsfartyg behöfva hållas rustadt och kostnaderna
springa upp till en afsevärd höjd. När därtill kommer, att den
för skolorna erforderliga materielen, som af hvarje stridsfartyg kan
presteras, är mer än tillräcklig för det antal elever, som kan förläggas
ombord, har hänsyn till god ekonomisering gjort, att man till skolan
förlagt endast så många stridsfartyg, som med hänsyn till elevernas utbildning
varit erforderligt, hvarefter man förlagt alla de elever, som ej
kunnat rymmas ombord å dessa fartyg, på logements- och andra fartyg,
för hvilkas skötsel endast ett mindre antal kvalificerad personal erfordras,
och hvilkas utrustning och vård endast kräfva ringa kostnader. Den
på dessa fartyg förlagda personalen har sedermera under skolans förlopp
vid behof erhållit öfning ombord å stridsfartygen. Då stamelevernas
utbildning i första hand kräft tillgång till modern materiel, ha i allmänhet
dessa till undvikande af tidsödande transporter fartygen emellan
blifvit förlagda till stridsfartygen och de värnpliktiga eleverna till fartyg
af annat slag.

Om nu hvarje fartyg vid fördelningen af kostnaderna, på grund
af en trång bokstafstolkning, behandlades för sig, skulle anslaget för
öfning af beväringen, som var förlagd å det billiga logementsfartyget,
blifva oproportionerligt mindre belastadt än anslaget till öfning af
stammen, som till följd åt de för ekonomisering vidtagna anordningarna
med en gemensam eskader var öfvervägande förlagd till stridsfartygen,
där dessutom beväring från logementsfartyget faktiskt öfvades.

Då stationsmyndiglieterna emellertid icke ansågo mom. (5 tillämpligt,
skedde fördelningen åt kostnaderna etter mom. 3, som lyder: »Kostnaderna
för expedition med till samöfning af stam och beväring användt
fartyg fördelas utom i fall, som i punkterna 6 och t afses, mellan
anslagen till flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar
samt beklädnad och ersättning därför etter förhållandet mellan å ena
sidan summan af de tal, som utgöra antalet öfningsdagar för hvarje
man af stammanskapet, och å andra sidan enahanda summa beträffande
beväringen. Vid uträkning af antalet öfningsdagar för stammanskapet
skola till detta icke hänföras underofficerskorpraler eller till tjänstgöring

247

i stället för sådana beordradt stammanskap. De dagar, som före beväringens
embarkering användas för fartygets utrustning eller klargöring
äfvensom de dagar, som efter beväringens debarkering användas för
fartygets afrostning eller ekonomiska arbeten, skola icke räknas såsom
öfningsdagar.»

Vid tillämpning af detta moment skedde alltså kostnadernas verkliga
fördelning icke efter en för hela skoleskadern gemensam norm utan
för hvarje fartyg särskild! Därtill kom att man vid fördelningen tog
hänsyn icke blott till det antal ombord förlagda elever, som åtnjutit
undervisning och utbildning ombord å eget eller annat fartyg, utan
jämväl till allt öfrigt ombord förlagdt manskap (underofficerskorpraler
eller till tjänstgöring i stället för sådana beordradt stammanskap undantagna).
Detta manskap användes emellertid uteslutande för fartygets
och materielens behöriga skötsel, och lärer icke under några omständigheter
kunna betraktas som elever vid skola.

Det är uppenbart, att en sådan tolkning af det nådiga brefvet
skulle komma att draga medel från ett anslag till ett annat. I hvarje
händelse låg en annan tolkning till grund för de förfoganden, som af
Kung! Maj:t träffats i fråga om öfningsanslagets och beväringsanslagets
disposition.

I omstående tabeller jämföras, till belysning af detta förhållande, å
■ena sidan de af marinförvaltningen uppgifva kostnaderna för kusteskaderns
skjut-, signal- och eldareskolor åren 1906—1908, sådana de enligt stationsmvndiglieternas
tolkning blifvit fördelade å anslaget till flottans öfningar
och anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar, och å andra sidan samma
kostnader, sådana de bort fördelas i enlighet med chefens för marinstaben
och inspektörens af flottans öfningar till sjöss uppfattning,
hvilken varit normerande, då Kungi. Maj:t fastställt rustningsorderna
för respektive år.

248

Jämförelse mellan de af marinförvaltningen uppgillra kostnaderna för kuststationsmyndiglreternas
tolkning blifvit fördelade mellan anslagen, och samma
öfningar till sjöss uppfattning bort fördelas.

• I Fartygens namn	Enligt marinförvaltningens uppgift å Till grund för kost-Summa ut- och \ nadernas fördelning, .drustnii) °''s- samt > nedanstående antal man expeditions- 1 ocl1 daSar kostnader * e , Af vftrn- Ai stam ! j.- pliktige
Pansarbåten Oden .........................................................	30,164	Oi	8,141	5,748
„ Niord...........................................................	32,061	44	7,706	5,f04 j
„ Äran .............................’..............................	40,550	36	8,279	7,093
,, Manligheten ...............................................	36,171	32	8,104	6,928
„ Svea ..........................................................	29,898	07	9,152	4,676
„ Göta ...........................................................	33,644	76	8,942	5,054
,. Thule........................................................	31,598	56	7,708	5,210
Kanonbåten Urd..........................................................	11,899	11	1,268	2,486
,, Skagul .......................................................	17,047	31	—	—
„ Disa ........................................................	7,240	65	1,965	2,210
Logementsfartyget Vanadis...........................................	24,338	94	4,479	13,992
1 Handminefartyget Gunhild ................................. .............	12,138	6 5	2,196	565
I Torpedbåten Meteor ......................................................	2,827	04	264	48 \|
„ Vind .........................................................	1,981	75	275	50
i	311,562	00	- i)	- 2)i

]j Icke blott elever af stammen utan jämväl den del af stammen, som utan att vara underofficers*

2) Jämväl beväring, som icke varit elever, utan kommenderade som kockar, hofmästare o. d. (69 man).

3) Endast elever.

4) Endast elever.

*) Förutom de direkta utgifterna för de värnpliktiges öfning ligga häri äfven kostnaderna för penningför
fördelning. Vid kostnadernas fördelning har därför från summan af ut- och afrustnings- samt expeditionsresten
fördelats i angifven proportion mellan de båda anslagen. Till kostnaderna af beväringsanslaget har

249

eskaderns skjut-, signal- och eldareskolor året 1906, sådana de i enlighet med
kostnader, sådana de enligt chefens för marinstaben och inspektörens af flottans

de verkliga	kostnaderna		Enligt de	grunder, som af de militära myndigheterna förutsatts	Penning-bidrag in. m. \| till de värn- j pliktige
Kostnad	i kronor		Summa ut- och afrust-nings- samt expeditions-kostnader	\| Till grund för kostnadernas för-1 delning, nedan-stående antal man och dagar , t , Af värn- i pliktige	Kostnad	i kronor
Af anslaget till flottans öfningar	Af anslaget till beväringens öfningar *)	i Af anslaget till flottans öfningar	Af anslaget till beväringens öfningar *)
16,992	17	13,171	8 7	30,164	1 04						1,174	J
17,729	35	14,332	09	32,061	44						1,208	78 1
21,031	28	19,519	08	40,550	3 6						1,500	62
18,718	45	17,452	87	36,171	32						1,450	72 \|
19,481	69	10,416	3 8	29,898	07						975	24
20,824	83	12,819	93	33,644	7 6						1,045	92 !
18,167	6 2	13,430	9 4	31,598	56	543 x 67 860 x 67					1,143	31
3,803	33	8,095	7 S	11,899	11	—36,381 j= 57,620	115,204	10	196,357	90	638	40
—	—	17,047	31	17,047	31						497	76 I
1,572	95	5,667	70	7,240	65	i					456	16
5,013	58	19,325	3 6	24,338	94						3,662	41 !
9,564	2 2	2,574	43	12,138	6 5						125	-i
2,383	99	443	0 5	2,827	04						9	60 \|
1,668	40	313	35	1,981	7 5						10	— 1
156,951	86	154,610	14	311,562	00	36,381s) \| 57,620 4)	115,204	10	196,357	90	13,898	36:

korpraler o. d., varit instruktörer och kommenderade för skolfartygens skötsel.

bidrag till de värnpliktige, hvilka kostnader enligt kung!, brefvet den 14 augusti 1903 icke skola utgöra föremål
kostnader penningbidraget till de värnpliktige enligt i sista kolumnen angifvet belopp afdragits, hvarefter
därefter lagts penningbidraget med samma belopp.

250

Jämförelse mellan de af marinförvaltningen uppgifna kostnaderna för
med stationsmyndigh etern as tolkning blifvit fördelade mellan anslagen, och samma
öfningar till sjöss uppfattning bort fördelas.

Enligt marinförvaltningens uppgift

Fartyg e n s n a m n	Summa ut- och afrustnings- samt expeditions-	Till grund för kost-nadernas fördelning, nedanstående antal man och dagar
	kostnader		Af stam	Af värn-pliktige
	29,930	85	10,785	2,440
„ Thule .......................................................	29,696	18	10,390	3,734
„ Oden..........................................................	33,019	2 7	10,549	2,953
„ Tapperheten ...........................................	43,344	99	10,210	4,625
Kanonbåten Skagul ........................................................	12,443	14	1,889	2,528
„ Urd ........................................................	12,527	73	1,824	2,741
Logementsfartyget Vanadis...............................................	31,494	62	5,523	7,599
Handminefartyget Gunhild .............................................	13,964	35	2,206	6
Toi-pedbåten Meteor......................................................	1,672	76
.. Vind .......................................................	1,908	5 2	—
	210,032	\| 41		-3)

ij Icke blott elever af stammen, utan jämväl den del af stammen, som, utan att vara underofficers-j
Jämväl beväring, som icke varit elever, utan kommenderade som kockar, hofmästare o. d.

:!) Endast elever.

4) Endast elever.

Avm. I marinförvaltningens uppgift å kostnaderna har penningbidraget till de värnpliktige redan

251

kusteskaderns skjut-, signal- och eldareskolor året 190?, sådana de i enlighet
kostnader, sådana de enligt chefens för marinstaben och inspektörens af flottans

å de verkliga kostnaderna

Kostnad i kronor

Af anslaget
till flottans

Af anslaget

Enligt de grunder, som af de militära myndigheterna förutsatts

Kostnad i kronor

Summa utoch
afrustnings-
samt

Till grund för
kostnadernas fördelning,
nedanstående
antal man
och dagar

Af anslaget
till flottans

Af anslaget till

öfningar	öfningar	kostnader .	Af stam	Af värn-pliktige	öfningar	öfningar
21,4 13	60	5,517	2 5	29,930	85
21,820	59	7,875	59	29,090	IS
25,821	12	7,228	15	33,049	27
29,881	6 4	13,513	35	43,344	99
5,319 5,005	7 7 63	7,123 7,522	37 10	12,443 12,527	14 73	469x68 = 31,892	330 x 68 = 22,440	123,285	61	80,746	M,
13,255	96	18,238	66	31,494	62
13,904	3 5	—	—	13,964	3 5
1,072	76	—	—	1,672	76
1,908	52	—	—	1,908	52
143,013	»*	07,018	47	210,032	41	31,892a)	22,4404)	123,285	(il	86,740	so

korpraler o. d., varit instruktörer och kommenderade för skolfartygens skötsel.

blifvit frånskildt.

252

Jämförelse mellan de af marinförvaltningen uppgillra kostnaderna för
med stationsmyndigheternas tolkning blifvit fördelade mellan anslagen, och samma
öfningar till sjöss uppfattning bort fördelas.

Fartygens n a in n •	Enligt i Summa ut- och afrustnings- samt expeditions-kostnader	narinförvaltningens uppgift Till grund för kost-nadernas fördelning, nedanstående antal man j och dagar ... j Af väm- At stam .. pliktige
Pansarbåten Oden .......................................................	61,547	90	5,275	2,765
„ Niord........................................................	62,113	61	6,225	2,518
,, Göta...........................................................	34,595	92	11,267	3,839
Kanonbåten Skagul .....................................................	19,184	64	3,194	404
„ Urd ..........................................................	17,713	74	118	2,124
Logementsfartyget Vanadis ...........................................	27,159	49	5,730	5,482
Handminefartyget Gunhild .............................................	11,367	53	1,609	349
Torpedbåten N:o 79 .......... ...........................................	1,736	23	234	26
„ N:o 81 ......................................................	1,518	30	226	26
Handminefartyget Edda ..............................................	11,738	14	5,449	561 i
	248,675	50	~ ’)	^ a) i

r) Icke blott elever af stammen, utan jämväl den del af stammen, som, utan att vara underofficers!)
Jämväl beväring, som icke varit elever, utan kommenderade som kockar, hofmästare o. d. (69 man).

3) Endast elever.

4) Endast elever.

Anm. I marinförvaltningens uppgift å kostnaderna har penningbidraget till de värnpliktige redan

253

kusteskaderns skjut-, signal- och eldareskolor året 1908, sådana de i enlighet
kostnader, sådana de enligt chefens för marinstaben och inspektörens af flottans

å de verkliga kostnaderna
Kostnad i kronor

Af anslaget j Af anslaget

till flottans | till beväringens

öfningar öfningar

Enligt de grunder, som af de militära myndigheterna förutsatts

Summa utocli
afrustnings-
samt
expeditionskostnader
*

Till grund för
kostnadernas fördelning,
nedanstående
antal man
och dagar

Kostnad i kronor

Af stam

Af värnpliktige -

Af anslaget
till flottans
öfningar

Af anslaget till
beväringens
öfningar

40,381

44,224

25,974

17.031
994

14.032
9,341
1,562
1,369
9,900

2 8
7 8

7 SI
71
31
41
5 9
76
13

21,166

17,888

8,621

2,152

16,719

13,127

2,026

173

148

1,838

6 2
Si!
92
Sä

lä
12
ii 1

.7 4
01

61,547
62,113
34,595
19,184
17,713
27,159
11,367
1,736
1,518
11,738

90
61
92
64
74
49
7 3
23
3 0
14

382x71

=27,122

216x71

=15,336

158,852

89,822

164.812

83,862 | 68 | 248,675 | 50 | 27,122s) 15,3364) ! 158,852

»1

89,822 | 5 9

korpraler o. d., varit instruktörer och kommenderade för skolfartygens skötsel.

blifvit frånskildt.

254

Jämförelse mellan de af marinförvaltningen uppgifna kostnaderna för
myndigheternas tolkning blifvit fördelade mellan anslagen, och samma kostnader,
sjöss uppfattning bort fördelas.

	Enli,	?t marinförvaltningens uppgift å
Fartygens namn	Summa ut- och afrustnings- samt expeditions-kostnader	Till grund för kost-nadernas fördelning, nedanstående antal man och dagar
	Af stam	Af värn-pliktige
l !)<><;.		1
Torpedkryssaren Clas Uggla .......................................	42,241	i ^	3,868	717
j Torpedkryssaren Örnen ................................ .	16,369	39	3,633	965
Verkstadsfartyget Blenda .................................	20,492	\| 67	2,989	686
1 Expeditioner med Stockholmsfartyg till och från skolan .....	7,026	! 64	—	\| —
Summa .	86,130	64	-
1907.
Torpedkryssaren Clas Uggla ...........................	40,955	22	5,502	1,092 i
Torpedkryssaren Örnen ...............................	26,100	30	2,767	1,132
Torpedkryssaren Jacob Bagge .....................	22,089	5 6	3,433	1,124
Expeditioner med Stockholmsfartyg till och från skolan .... !	2,812	69	—	—
Summa	91,957	77		— ;
1908.
Logementsfartyget af Chapman .............................	55,083	49	11,878	4,908
Verkstadsfartyget Blenda ..............................	28,360	38	477	530 \|
Expeditioner med Stockholmsfartyg till och från skolan ...	2,9< 15	65	—	—
Summa	86,349	52	— '' 1	— •

*) Förutom de direkta utgifterna för de värnpliktiges öfning ligga häri i hvad angår år 1906 äfven
icke skola utgöra föremål för fördelning. Vid kostnadernas fördelning har därför från summan af ut- och
belopp afdragits, hvarefter resten fördelats i angifven proportion mellan de båda anslagen. Till kostnaderna

255

1906, 1907 och 1908 års torpedskola, sådana de i enlighet med stationssådana
de enligt chefens för marinstaben och inspektörens af flottans öfningar till

de verkliga kostnaderna		Enligt de	grunder, som	af de militära myndigheterna förutsatts
Kostnad	i kronor				Till grund för	Kostnad	i kronor
						1 f 1 P M				Penning
				b limma ut-		j-ilclö
					delning,	nedan-				bidras: till de :
						stående antal
Åt anslaget	Af anslaget	mngs- samt	man och dagar	Af anslaget	Af anslaget till	värnpliktiga
I till flottans	till beväringens	expeditions-			till flottans	beväringens
öfningar		öfningar	*)	kostnader	Af	Af värn-	öfningar	öfningar	*)
						stam	pliktige
35,481	11	6,760	83	42,241	94						183	80
12,719	83	3,649	56	16,369	39	172x58 = 9,976	50x58 =2,900	66,245 04 \|	19,885	60	270	92 \|
16,526	18	3,966	49	20,492	67				173	60 \|
7,025	5 6	1	08	7,026	64						—	—
71,752	(58	14,377	96	86,130	64			66.245 (it	19,885	60	628	32 \|
34,172	82	6,782	40	40,955	22	1
18.522	58	7,577	72	26,100	30	(115x53 l = 6,095	61 x 53 =3,233	60,086 I o 4	31,871	73
16,641	10	5,448	46	22,089	56
2,812	69	-	—	2,812	69			“ 1 —	—	—
72.149	19	19,808	58	91,957	7 7			60,086 04	31,871	73
38,977	82	16,105	67	55,083	49	1
13,433	39	14,926	99	28,360	38	(125 x 57 \|= 7,125	61 x 57 = 3,477	58,030 59	28,318	93
2,905	65			2,905	65	J
55,316	•86	31,032	66	86,349	52	—	—	58 030 59	28,318	93

kostnaderna för penningbidrag till de -värnpliktige, hvilka kostnader enligt kungl. brefvet den 14 augusti 1903
afrustnings- samt expeditionskostnader penningbidraget till de värnpliktige enligt i sista kolumnen angifvet
af beväringsanslaget har därefter lagts penningbidraget med samma belopp.

256

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande skolor utgjorde,
enligt marinförvaltningens uppgifter:

år 1906 ...........

„ 1907 ...........

„ 1908 ..........

................................. kronor 397,692: 6 4

................................ „ 301,990: 18

................................. „ 335,025: 02

eller tillsammans kronor 1,034,707: 84

Dessa kostnader hafva, enligt de civila myndigheternas tolkningaf
kungl. brefvet den 14 augusti 1903, fördelats på anslaget till flottans

öfningar med

år 1906 ...........

„ 1907 ...........

„ 1908 ...........

.................................. kronor 228,704: 5 4

...................................... „ 215,163: 13

.................................... „ 220,129: 68

eller tillsammans kronor 663,997: 3 5

och på anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar med

år 1906 ............................................... kronor 168,988: lo

„ 1907 ............................................ „ 86,827: 05

„ 1908 ...........

................................... „ 114,895: 3 4

eller tillsammans kronor 370,710: 4 9

Om däremot den tolkning, som låg till grund vid beräkningen af
kostnaderna för skolorna, blifvit den gällande, hade fördelningen utfallit
helt annorlunda, nämligen på anslaget till flottans öfningar:

år 1906 ...........

„ 1907 ...........

„ 1908 ...........

.................................... kronor 181,449: 14

.................................... ,, 183,371: 65 9

..................................... „ 216,883: so

eller tillsammans kronor 581,704: 2 9

och på anslaget till beväringens öfningar

år 1906 ...........

„ 1907 ...........

„ 1908 ...........

..................................... kronor 216,243: so

..................................... „ 118,618: 53

.................................... „ 118,141: 52

eller tillsammans kronor 453,003: 5 5

257

Genom godkännande af de militära myndigheternas tolkning,
skulle anslaget till flottans öfningar hafva fått en minskad belastning
med icke mindre än

år 1906 ................................................ kronor 47,255: 40

„ 1907 .............................................. „ 31,791: 48

„ 1908 .............................................._ 3,246: 18

eller tillsammans kronor 82,293: o6.

Man finner häraf, att denna tolkningsfråga har haft ett afsevärdt
inflytande på öfningsanslagets ställning.

Enligt hvad jag inhämtat, erhöll chefen för marinstaben del af
marinförvaltningens uppgift å kostnaderna för 1906 års öfningar den
14 november 1907. Då af denna uppgift framgick, att nådiga brefvet
den 14 augusti 1903 af station smyndigheterna tolkats så, som ofvan
framhållits, gjorde stabschefen den 8 januari 1908 framställning hos
statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet om ändring af brefvets
formulering i afsikt att af dess lydelse klart skulle framgå, att fördelningen
i förevarande fall skulle utföras så, som i kostnadsberäkningarna
för åren 1906 och 1907 förutsatts. Och då de militära myndigheterna
uppgjorde sina kostnadsberäkningar för 1908 års öfningar, följde de
samma norm som i 1906 och 1907 års beräkningar.

För min del tvekar jag icke att ansluta mig till den uppfattningen,
att, om än den ursprungliga lydelsen af mom. 6, genom en trång bokstafstolkning,
skulle kunna afvinnas den af stationsmyndigheterna däri
inlagda meningen, så öfverensstämmer densamma likväl icke med det
kungl. brefvets anda. Stationsmyndigheternas tolkning innebär dessutom,
såsom af det föregående framgår, en verklig orättvisa och leder till
orimligheter. Alla hafva också varit eniga om, att en ändring borde ske.

Marinstabschefens förslag till omformulering af momentet remitterades
till marinförvaltningens yttrande och inkom dit den 19 februari 1908.

Ehuru det., enligt dess instruktion, uttryckligen åligger marinförvaltningen
att tillse, att beviljade anslag icke användas för andra
ändamål än de därmed afsedda, och ehuru här förelåg ett fall, då ett
anslag år efter år oriktigt belastades och däri skyndsam rättelse med
så mycket större skäl kräfdes, som kostnadsberäkningarna uppenbarligen
voro uppgjorda under förutsättning af en annan tolkning af de gällande
föreskrifterna än den som praktiserades, afgaf marinförvaltningen icke
sitt infordrade utlåtande i ärendet förr än den 7 november 1908. Detta
utlåtande, som icke åtföljdes af något yttrande af underlydande myndigheter
eller af någon utredning eller motivering, innehöll endast och

258

allenast, att »marinförvaltningen får tillstyrka utverkande af nådigt bifall
till hvad chefen för marinstaben så i ena som andra hänseendet föreslagit
och hemställt».

Under tiden fick tolkningen af det nådiga brefvets föreskrift i
förevarande punkt fortgå på enahanda sätt som förut och öfningsanslaget
alltjämt oriktigt belastas.

På detta sätt fördröjdes denna fråga till dess densamma ändtligen
löstes genom nådiga brefvet den 4 december 1908.

Af den utredning, som jag nu förebragt, framgår emellertid, att
under åren 1906, 1907 och 1908 ett sammanlagdt belopp af 82,293
kronor 6 öre obehörigen belastat reservationsanslaget till flottans öfningar
i stället för förslagsanslaget till sjöbeväringens Ampenöfningar,
hvarigenom öfverbetalningen å det förra anslaget ökats med motsvarande
belopp. Genom att förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
kommit att drabbas af ett mindre utgiftsbelopp, än som varit riktigt,,
har vid 1906—1908 årens riksbokslut ett större belopp än som vederbort
tillgodoförts fonden för reserverade medel. I liknande fall har man
tillförene ofta vidtagit åtgärder för att under de följande åren frånföra
fonden för reserverade medel sådana oriktigt ditförda belopp. Detta
sker, då det är fråga om ett förslagsanslag, lättast därigenom att
beloppet afföres från förslagsanslaget. Därigenom varder i det nya
årets riksbokslut antingen anslagets öfverskott mindre eller dess brist
större än, om sådant afförande icke ägt rum. I båda fallen verkar
denna bokföringsåtgärd till att frånföra fonden för reserverade medel
det belopp, som tillförene oriktigt tillförts densamma.

Enligt hvad som framgått vid granskningen af de ekonomiska
förhållanden, som stå i samband med 1909 års öfningar, kommer äfven
för detta år öfningsanslaget att erhålla fordringar af beväringsanslaget
i följd af att nådiga brefvet den 4 december 1908 i många fall icke
heller under år 1909 vunnit tillämpning. Ersättningens storlek kan
emellertid icke redan nu bestämmas. I

I omedelbart samband med frågan om fördelningen af kostnaderna
för nyss afhandlade skolor står frågan om skjutskolans måldepå.

För skolorna erfordras målmateriel och förbrukas ammunition.
Förr hade hvarje i skola deltagande fartyg sitt särskilda förråd af målmateriel
och ammunition. Detta medförde vissa olägenheter: den för
skjutskolan behöfliga målmaterielen kunde ofta icke erhållas från varfvet

259

utan tidsutdräkt och i fullt kompletteradt skick. Den belamrande materielen
inkräktade ofta på fartygens häråt anlitade utrymme. Materielen för
den gemensamma skolan var fördelad på olika uppbörder å hvarje fartyg
särskildt. Genom att hvarje fartyg kräfde fullständig utredning af
mål, blef den för skolan erforderliga sammanlagda utredningen större,
än .som erfordrades för den gemensamma kursen. För att ernå förenkling
och ändamålsenlighet i detta hänseende hemställde högste befälhafvaren
öfver 1905 års kusteskader i skrifvelse till varfschefen i
Stockholm den 22 mars 1905, att en måldepå, bestående af i skrifvelsen
närmare angifna slag af målmateriel in. in., måtte af varfschefen klargöras
för att kunna på rekvisition utlämnas till kusteskaderns skjutskola
samma år. I skrifvelse till marinförvaltningen den 16 därpå följande
juni hemställde högste befälhafvaren vidare, att ämbetsverket måtte
''anbefalla varfschefen i Stockholm att såsom en särskild uppbörd under
benämning »skjutskolans måldepå» och under särskild anslagstitel i
förvar å Stockholms varf taga åtskillig under kusteskaderns skjutskola
använd från såväl Karlskrona som Stockholms varf bekommen målmateriel
m. m. Därjämte hemställdes i samma skrifvelse, att varfschefen
i Stockholm måtte ytterligare beordras, att låta verkställa erforderlig
komplettering af skjutskolans måldepå enligt förteckning, som honom
af inspektören af flottans öfningar till sjöss meddelats, att låta verkställa
för måldepåns underhåll erforderliga anskaffningar och reparationsarbeten,
samt att på rekvisition tillhandahålla eskader eller afdelningschef
ifrågavarande måldepå eller del däraf.

Vid flottans båda stationer ingår för närvarande i respektive artilleriförråd
»skjutskolans måldepå» såsom särskild uppbörd, och omfattar
diverse målmateriel, som för de årligen återkommande skjutskolorna
erfordras. Dylik måldepå upprättades vid Stockholms station enligt
marinförvaltningens skrifvelse den 20 juni 1905 och vid Karlskrona station
enligt marinförvaltningens skrifvelse den 13 augusti 1909. Uppbörden utrekvireras
af vederbörande eskaderchef vid skjutskolas begynnelse och
omhänderhafves, så länge skolan pågår, af en särskild uppbördsman,
hvilken vid skjutskolans slut ombestyr dess återlevererande till vederbörande
stationsförråd och öfver konsumtionen afgifver redogörelse till
den station, depån tillhör. Med ledning af denna redogörelse beräkna
stationernas räkenskapskontor värdet af den vid måldepån konsumerade
materielen. Underhåll, reparation och komplettering af depån, sedan
den till stationen återgått, verkställes genom vederbörande varfschefs
försorg.

260

Från och med år 1906 erhöll »skjutskolans måldepå» en delvis
utvidgad betydelse. I sin till Konungen afgifna general rapport hade
högste befälhafvare!! öfver 1905 års kusteskader hemställt, at.t den vid
skjutskola förlagda »måldepån» för framtiden måtte utvidgas till en
»ammunitions- och måldepå», innehållande äfven all den för skjutskolans
öfningar erforderliga ammunitionen. Framställningen föranledde icke
någon åtgärd, och några föreskrifter om utvidgning af måldepån i enlighet
med det afgifna förslaget utfärdades icke, men vid sedermera anordnade
skjutskolor har likväl en dylik äfven med ammunition försedd depå
förefunnits.

Beträffande redovisningen af kostnaderna för måldepån hafva af
marinförvaltningen meddelats vissa föreskrifter.

Uti skrifvelse den 20 juni 1905 till varfschefen i Stockholm, angående
uppläggande vid Stockholms station af en måldepå, föreskrifves:
»att de kostnader, som föranledas af måldepåns komplettering och underhåll,
skola bokföras å titel 285: skjutskolans måldepå» och enligt skrifvelse
den 13 augusti 1909 till varfschefen i Karlskrona angående sammanförande
af viss målmateriel till en måldepå vid Karlskrona station:
»kostnader för reparations- och underhållsarbeten — — — bokföras å
titel 286: skjutskolans måldepå». Samma dag föreskrefs i skrifvelse
till varfschefen i Stockholm, angående uppläggning äfven vid Karlskrona
station af en måldepå, »att i skjutskolans måldepå- icke få ingå
andra effekter än ofvan angifna» (uteslutande mål och materiel för tillverkning,
förankring och bogsering af dylika samt för utprickning och
anordning af skjutbanor) samt »att å titel 286: skjutskolans måldepå,
icke må bokföras andra kostnader än utgifter för dylika effekter», samt
i skrifvelse den 24 augusti 1910, »att samtliga för ammunition under
1910 års speciella skjutskola belöpande kostnader skola bokföras å särskild
titel 282: skjutskolans ammunitionsdepå», samt »att å titel 286:
skjutskolans måldepå, icke några som helst kostnader för ammunition få
bokföras, utan skola å denna titel endast föras kostnader för mål m. m.»

Dessa föreskrifter hafva varit normerande för handläggningen vid
stationerna af måldepåns räkenskaper. De lida emellertid i flerfaldiga
hänseenden af en ofullständighet, som hos de tillämpande myndigheterna
föranledt ovisshet och missförstånd.

Redan i skrifvelse den 11 maj 1907 till varfschefen framhöll också
räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm, att tvekan uppstått,
huru med likviderandet af kostnaderna för 1906 års måldepå skulle
förfaras, sedan vid berörda depå förlagts och i därifrån inkommen redo -

261

görelse redovisats, utan något som helst stöd i de af in aria förvaltningen
för måldepån utfärdade föreskrifter, äfven all den till skjutskolan medförda
och därunder konsumerade ammunitionen. Räkenskapskontoret
föreslog emellertid att låta de för konsumtionen af såväl ammunition
som målmateriel belöpande kostnaderna utgå af titel 286: skjutskolans
måldepå, och titel 289: sjöbeväringens vapenöfningar, efter samma grunder,
som för fördelning af skjutskolas kostnader i öfrigt tillämpades. Detta
räkenskapskontorets förslag gillades af varfschefen, och med stöd däraf
handlades på enahanda sätt äfven 1907 års redogörelse för skjutskolans
måldepå. För dessa två år belastades således måldepåns titel äfven med
kostnaderna för konsumerad ammunition. Från och med år 1909 blef
handläggningssättet emellertid ett annat. Nu hade nämligen — efter
närmare 2 1i2 år — fullständigande föreskrifter uti skrifvelsen 13
augusti 1909 från marinförvaltningen ankommit, och förlädes med
stöd däraf hädanefter ammunitionskostnaden, vederbörligen fördelad, å
respektive fartygs expeditionstitlar.

Ännu kvarstodo emellertid en hel del spörsmål i samband med
skjutskolans måldepå outredda och utan klarläggande bestämmelser. De
af marinförvaltningen utfärdade föreskrifterna afsågo alla endast att
reglera de förhållanden, som samhörde med skjutskolans måldepå, förlagd
vid flottans varf men togo ingen hänsyn till, att i praktiken en helt
annan realitet med samma benämning förelåg, nämligen skjutskolans
måldepå, förlagd vid skjutskola. Så saknades och saknas allt fortfarande
föreskrifter om, huru måldepån, då den tillhörde skjutskola, skulle redovisas,
hvilken materiel, som finge däri ingå, huru med kostnaderna för
vid densamma konsumerad ammunition skulle förfaras o. s. v.

De föreskrifter åter, som verkligen blifvit meddelade, hade i sin
alltför kortfattade och ofullständiga form vid stationerna missuppfattats.
Den i marinförvaltningens skrifvelse 20 juni 1905 intagna föreskriften
»att kostnader, som förapledas af måldepåns komplettering och underhåll,
skola bokföras å titel 285», hade sålunda föranledt antagandet, att
den andel af berörda utgifter, som enligt de för fördelning af öfningskostnaderna
i öfrigt gällande principer bort utgå af beväringsanslaget, ej
skulle vid stationen beräknas, utan att kostnaderna skulle till hela sin
omfattning belastas titel 285. Denna uppfattning stödde sig på det nära
till hands liggande förmodandet, att vederbörlig omföring af de sålunda
måldepåns titel och därmed öfningsanslaget vid stationerna för mycket
belastande kostnaderna sedermera skulle verkställas inom marinförvaltningen.
I enlighet med denna uppfattning började från och med år

262

1908 äfven kostnaderna för deri konsumerade rena målmaterielen att
behandlas. Enligt hvad jag inhämtat, ansåg man vid stationerna, att
det mot bakgrunden af ofvanstående tankegång inneburit eu inkonsekvens
att ej efter samma principer handlägga kostnaderna för konsumtion
och för reparation eller underhåll af målmaterielen. Handläggningssättet
af de rena målmaterielkostnaderna har därför å stationerna
blifvit den,

att underhålls- och reparationskostnaderna lagts ofördelade å måldepåns
titel och därför i sin helhet kommit att utgå af öfningsanslaget;

att konsumtionskostnaderna åren 1906 och 1907 blifvit fördelade
mellan måldepåns titel och beväringstiteln;

att samma kostnader åren 1908 och 1909 blifvit lagda ofördelade
å måldepåns titel och alltså enbart drabbat öfningsanslaget.

Ofullständigheten i de af marinförvaltningen för kostnadernas
bokföring meddelade föreskrifterna och underlåteleen från dess sida att,
då föreskrifterna tydligen fört till felaktig behandling af kostnaderna,
ingripa rättande, har här föranledt ett behandlingssätt, hvars oriktighet
är påtaglig. Måldepåns målmateriel användes vid skjutskola för såväl
beväringens som stampersonalens öfvande och bör därför bekostas''af de
för låda personalslagens öfvande afsedda anslagen, såväl öfningsanslaget
(måldepåns titel) som beväringsanslaget. Jag kommer att senare i samband
med verkställd rättelse af andra felaktigheter i handläggningen af
måldepåns utgifter upptaga äfven denna fråga till vidare behandling.

Jag har ansett mig böra så pass utförligt som skett redogöra
för dessa förhållanden, då de tillhöra raden af dem, som synts mig
ådagalägga en brist i marinens ekonomiväsen, som icke torde vara
utan skuld i öfverbetalningen å öfningsanslaget, nämligen frånvaron af
en ledning, som vaket följt utvecklingen af de ekonomiska förhållandena.
Det måste väl nämligen anses såsom ett abnormt förhållande, att en
redovisningsfråga, hvarom sådan tvekan allt ifrån begynnelsen rådt hos
de i första instans handläggande myndigheterna, ännu efter 6 års
aktualitet föreligger i fundamentala delar oreglerad, öppen för misstag
och oriktig handläggning. Likaså att, trots upprepade felaktigheter i
stationernas behandling af utgifterna, intet inskridande från den ledande
ekonomiska centralmyndigheten kommit till stånd. Det synes dock, som
om åtminstone de vid stationerna vidtagna, hvarandra diametralt motsatta
omkastningarna i dessa ärendens handläggning bort hos den öfverordnade
myndigheten uppmärksammas och föranleda åtgärd. Marinförvaltningen
synes emellertid af allt att döma — jag får äfven hän -

263

visa till, hvad jag nedan yttrar angående de af ämbetsverket meddelade
uppgifterna å måldepåns årsutgifter —- hafva stått fullständigt främmande
inför de ekonomiska angelägenheter, som samhört med skjutskolans
måldepå, och af detta förhållande ej blott hindrats från att meddela
uttömmande och tydliga föreskrifter i erforderliga delar, utan
äfven varit ur stånd att på ett riktigt sätt uppfatta och behandla från
stationerna inkomna redovisningar och kostnadsuppgifter. Måldepåns
räkenskaper framvisa en brist på samverkan mellan marinens ekonomiska
myndigheter, som det torde vara en angelägenhet af största betydelse
att för framtiden undanröja, försåvidt en sakförståndig och tillfredsställande
skötsel af de ekonomiska angelägenheterna vid marinen
skall kunna betryggas.

I de statistiska uppgifterna å de olika årens kostnader för sjöexpeditioner
har marinförvaltningen angifvit måldepåns utgifter å öfningsanslaget
till:

1906 .................................................. kronor inga

1907 .................................................... „ 86,040: 90

1908 ..................................................... „ 79,365: no

1909 ...................................................... „ 32,660: —

Vid betraktande af dessa kostnadsuppgifter stannar man genast
inför det egendomliga förhållandet, att för år 1906, då likväl måldepå
var anordnad, ingen som helst utgift för dylik depå finnes upptagen.
Detta synes bero på de förhållanden, som jag nyss karakteriserat.

1907 och 1908 års kostnadsuppgifter basera sig på de efter
stationernas kassaredogörelser inom ämbetsverket upprättade titelsammandragen
och motsvara summan af de å måldepåns titel bokförda utgifterna
efter afdrag för influtna medel. En dylik beräkningsgrund innebär
emellertid tillämpningen af eu helt annan princip än den, som legat till
grund för öfriga kostnadsuppgifter. Under det att de meddelade uppgifterna
för fartygsexpeditioner och i öfrigt representera de till öfningsåret
hänförliga utgifterna, oafsedt när de i räkenskapen afförts, framvisar
den för måldepän angifna siffran under räkenskapsåret bokförda utgifter.
I den för år 1907 meddelade kostnadsuppgiften ingå sålunda utgifter
för 1905 års måldepå med 2,802 kronor 28 öre och för 1906 års måldepå
med 49,568 kronor 62 öre. Motsvarande är förhållandet med 1908
och 1909 års uppgifter. De af marinförvaltningen meddelade kostnadsuppgifterna
för måldepån äro sålunda i sitt sammanhang oriktiga och

264

oanvändbara för det ändamål, de skulle tjäna, nämligen såsom underlag
för kostnadsberäkningarna vid uppgörandet af öfningsplanerna.

Till utredning af frågan om bokföringen af måldepåns utgifter
meddelas följande tabellariska sammanställningar:

1906.

Bokfördt å tit. 286: skjutskolans måldepå:1)

Karlskrona station ................................................................... Kr. —

Stockholms station: underhålls- och reparationskostnader ,, 21,793: 32.

Utgifter vid årets måldepå.

Konsumerad materiel: mål och ammunition........................ ,, 102,016: 2 5

Detta belopp Tiar år 1907 afförts:

å öfningsanslaget: måldepåns titel:

Stockholms station................................... Kr. 49,568:6 2

å öfningsanslaget: expeditionstitlar:

Karlskrona station....................................... ,, 2,396: o6 ^ 51,964: 6 8

å beväringsanslaget: Stockholms station Kr. 47,956: 13

å „ Karlskrona „ „__2,095: 44 ^ 50,051:5 7

Summa Kr. 102: 016: 2 5.

Arets verkliga utgifter kafva sålunda utgjort:

Underhålls-och reparationskostnader: öfningsanslaget:
Karlskrona ..................................... Kr. —

Stockholm ........................,.............. „ 21,793: 3 2 21,793: 3 2

Konsumerad materiel: öfningsanslaget.......................................... 51,964: 6 8

,, „ beväringsanslaget .................................... 50,051: 5 7

Summa kr. 123,809: 5 7.

9 För samtliga år har endast nettobeloppet å titeln, d. v. s. utgifterna efter afdrag för influtna
medel, angifvits.

265

1907.

Bokfördt å tit. 286: skjut-skolans måldepå:

Karlskrona station: underhålls- och reparationskostnader Kr. 76: 3 4
Stockholms station: underhålls- och reparationskostnader
............................................. Kr. 11,830: 16

Stockholms station: Måldepån år 1905 ... ,, 2,802:2 8

„ „ „ ,, 1906 ... „ 49,568: 62

,, ,, Värdet af till målde pån

från förråd utlämnade
effekter;
beloppet omfördt år

1911........................... „ 21,763: 50 „ 85,964: 5 6.

Utgifter vid årets måldepå:

Konsurirerad materiel: mål och ammunition....................... Kr. 103,782:71

Detta belopp har år 1908 afförts:
å öfningsanslaget: måldepåns titel: Stock -

holm.................................................................. Kr. 68,475: 4 8

å beväringsanslaget: måldepåns titel:

Stockholm ................................................... „ 35,307: 23 ^ 103,782: 7 1.

Årets verkliga utgifter hafva sålunda utgjort:

Underhålls- och reparationskostnader: öfningsanslaget:
Karlskrona........................ Kr. 76:3 4

Underhålls- och reparationskostnader: öfningsanslaget:
Stockholm: ..................... „ 11,830:16 Kr. 11,906:50

Konsumerad materiel: öfningsanslaget................................. „ 68,475:4 8

„ „ beväringsanslaget ........................... ,, 35,307: 2 3

Summa Kr. 115,689: 21.

266

1908.

Bokför dt å tit. 286: skjutskolans måldepå:

Karlskrona station: underhålls- och reparationskostnader Kr. 691: 3 9
Stockholms ,, „ ,,

reparationskostnader........................ Kr. 10,206:6 3

Stockholms station: Måldepån år 1907 ,, 68,475:48 ^ 78,682: n

Utgifter vid årets måldepå:

Konsumerad materiel: mål....................... Kr. 8,860: 24

„ „ ammunition......... „ 11U993: 16 Kr. 123,853: 40.

Detta belopp tiar år 1909 afförts:

å öfningsanslaget: måldepåns titel: mål materiel.

................................................. Kr. 8,860: 2 4

å öfningsanslaget :"expeditionstitlar: ammunition.
............................................... „ 79,614: 3 0 Kr. 88,474:54

å beväringsanslaget: ammunition ........................................ ,, 35,378: 8 6

Summa Kr. 123,853: 4 0.

Årets verkliga utgifter hafva sålunda utgjort:

Underhålls- och reparationskostnader:

öfningsanslaget: Karlskrona............ Kr. 691:3 9

Underhålls- och reparationskostnader:

öfningsanslaget: Stockholm ............ ,, 10,206: 6 3 Kr. 10,898: 0 2

Konsumerad materiel: mål: öfningsanslaget........................ „ 8,860: 2 4

,, ,, ammunition: öfningsanslaget....... „ 79,614:30

,, ,, „ beväringsanslaget ... ,, 35,378: 86

Summa Kr. 134,751: 4 2.

1909.

Bokfördt å tit. 286: skjutskolans måldepå:

Karlskrona station: Underhålls- och reparationskostnader Kr. 12: 21
Stockholms ,, ,, „

reparationskostnader......................... Kr. 23,787: 5 5

Stockholms station: Måldepån år 1908 ., 8,860: 2 4

32,647: 7 9.

267

Utgifter vid årets måldepåer:

Vårens måldepå: konsumerad materiel:

mål: ...................................................... Kr. 6,373: 87

ammunition:.......................................... „ 146,177: 51 Kr. 152,551: 38

Höstens måldepå: konsumerad materiel:

mål:................................................... ,, 11,339:2 1

ammunition:......................................... „ 105,337: 6 0 v 116,676:8 1

Summa Kr. 269,228: 19.

Detta belopp har år 1910 afförts:

å öfningsanslaget: måldepåns
titel: målma -

teriel: våren ..........	Kr.	6,373: 8 7
hösten .........	11	11,339: 2 i Kr. 17,713:	08
å öfningsanslaget: ammu-nition: våren............	11	64,354: 14
hösten.........	11	75,905: 7 6 „ 140,259:	so Kr. 157,972: 9 8
å beväringsanslaget: ex-peditionstitlar: am-munition: våren......	11	81,823: 37
hösten ...	11	29,431: 84	„ 111,255: 21

Summa Kr. 269,228: 19.

Årets verklig a utgifter hafva sålunda utgjort:

Underhålls- och reparationskostnader:

öfningsanslaget: Karlskrona............ Kr.

Underhålls- och reparationskostnader:

öfningsanslaget: Stockholm ............ ,,

Konsumerad materiel: mål: öfningsanslaget:
våren ...................................... ,,

hösten...................................... ,,

Konsumerad materiel: ammunition: öfningsanslaget:
våren ........................

hösten ......................

Konsumerad materiel: ammunition: be väringsanslaget:

våren .....................

hösten....................

12: 21

23,787: 55 Kr. 23,799: 7 6
6,373: 87

11,339: 21 }) 17,713: 08

„ 64.354: 14

„ 75,905: 7 6

„ 81,823: 37

„ 29,431: 84

Summa Kr. 293,027: 9 5.

268

Såsom af ofvan meddelade tabellariska sammanställningar framgår
och äfven tidigare i detta kapitel framhållits, hafva vissa af måldepåns
utgifter ej blifvit i vederbörlig ordning fördelade mellan öfnings- och
beväringsanslagen utan oriktigt fått i hela sin omfattning betunga
öfningsanslaget (måldepåns titel). Dessa utgifter voro:

1906. Underhålls- och reparationskostnader............... kronor 21,793: 3 2

1907. D:o d:o ............... „ 11,906: 50

1908. D:o d:o ............... „ 10,898: 02

Konsumerad målmateriel..................................... ,, 8,860:24

1909. Underhålls- och reparationskostnader............... ,, 23,799: 7 6

Konsumerad målmateriel....................................... ,, 17,713:08

Återstående kostnader hafva fördelats efter samma grunder, som
tillämpats beträffande öfriga utgifter för skjutskola. Den kritik, som af
mig förut ägnats fördelningen af skjutskolekostnaderna, gäller naturligen
äfven den efter samma principer verkställda fördelningen af måldepåns
utgifter.

Jag bär därför här nedan upptagit måldepåns utgifter till förnyad
fördelning i enlighet med af mig förordade principer.

Totalkostnaderna för måldepån åren 1906—1909, inklusive beväringsanslagets
andel, hafva utgjort:

Å r.	Underhålls- och reparations-kostnader	Konsumerad materiel	Summa kronor.
Karlskrona station.	Stockholms station.	Målmateriel.	Ammunition.
1906 .........................	__	_	21,793	32	-	_	102,016	25	123,809	57
1907 ...........................	76	34	11,830	16	—	—	103,782	7 1 1)	115,689	21
1908 ..........................	691	39	10,206	63	8,860	24	114,993	16	134,751	42
1909 ...........................	12	21	23,787	55	17,713	08	251,515	ll2)	293,027	95
Summa kronor	779	94	67,617	6 6	26,573	32	572,307	23	667,278	1 5

*) Bland 1907 års utgifter för måldepån finnes i stationernas räkenskaper upptaget ett belopp
å kronor 21,763: so, utgörande värdet af till måldepån från artilleriförråd utlämnad ammunition.
Sagda utgift har oriktigt belastats måldepåns titel, i det att detsamma debiterats måldepån
två gånger, och genom omföring sedermera (år 1911) godtgjorts titeln, hvarför densamma ej här
inberäknats.

2) Därjämte enligt Gen. Ord. 63 H — kronor 2,615: 24 affärda å särskild! anslag.

269

Dessa kostnader hafva å stationerna fördelats å öfnings- och beväringsanslaget
på följande sätt:

	Ä öfnings-anslaget	Å bevärings-anslaget	S:a Kronor
1906.
Underhålls- och reparationskostnader......	21,793	32	—
Konsumerad målmateriel....................1
» ammunition.....................J	51,964	6 S	50,051	5 7	123,809	5 7
1907.
Underhålls- och reparationskostnader.....	11,906	50	—
Konsumerad målmateriel.....................j
» ammunition.....................\|	68,475	48	35,307	23	115,689	21
1908.
Underhålls- och reparationskostnader......	10,898	02	—
Konsumerad målmateriel .....................	8,860	24	--		-
» ammunition .....................	79,614	SO	35,378	$6	134,751	42
1909.
Underhålls- och reparationskostnader......	23,799	76
Konsumerad målmateriel .....................	17,713	08	—
» ammunition, skjutskolan, våren ...	64,354	14	81,823	37
» » . » hösten..	75,905	76	29,431	84	293,027	95
Summa kronor	435,285	28	231,992	87	667,278	15 \|

Fördelas måldepåns utgifter efter de grunder, som af mig påyrkats
beträffande skjutskoleutgifterna, te sig öfningsanslagets och beväringsanslagets
andelar på följande sätt:

270

	År Totalkostnad	Antal öfningsdagar för elever af stam bev.	Å öfnings-anslaget	Å bevärings-anslaget j
1906..	......................... 1 123,809 ] 5 7	36,381	57,620	47,917	74	75,891	83
1907 .	......................... 115,689 \| 21	31,892	22,440	67,907	68	47,781	53
1908 .	........................... 134,751 42	27,122	15,336	86,078	66	48,672	76
19091)	skjutskolan, våren 164,451 \| 26	21,013	31,158	66,236	30	98,214	96
	» , hösten'' 128,576 \| 69	21,650	11,523	83,914	18	44,662	51
	Summa kronor 667,278 j 15	—	—	352,054	56	315,223	59

Skillnaden mellan den på öfningsanslaget belöpande andelen i måldepåns
utgifter enligt hittills tillämpade fördelningsgrunder kr. 435,285: 2 8

och enligt af mig förordade grunder....................................... » 352,054: 5 6

eller kr. 83,230: 7 2

utgör således det belopp, som bör från beväringsanslaget tillgodoföras
anslaget till flottans öfningar. Sammanlagda beloppet af kostnader,
som för vissa skolor oriktigt afförts från anslaget till flottans öfningar,
utgör alltså 165,523 kronor 78 öre. Under åberopande af hvad sålunda
förekommit tillåter jag mig i underdånighet hemställa,

att Kungl. Maj:t täcktes, på grund af den utredning
jag sålunda förebragt, meddela föreskrift, att från
förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfning^- samt be -

*) Måldepån våren:

Underhålls- och reparationskostnader

Konsumerad materiel: mål..............

„ „ ammunition ..

Mål depån hösten:

Underhålls- och reparationskostnader

Konsumerad materiel: mål..............

„ „ ammunition ..

Underhålls- och reparationskostnaderna för året utgjorde inalles............ kr. 23,799: 76

Fördelas detta belopp enligt samma grunder, som gälla för ut- och afrustningskostnader,
nämligen i proportion efter hvardera skjutskolans längd,
som i detta fall för båda utgjorde 70 dagar, kommer på hvardera måldepån
hälften af beloppet eller ......................................................

.......... kr. 11,899: S8

.......... „ 6,373: 8 7

.......... ,. 146,177:51

Summa kr. 164,451: 26.

.......... kr. . 11,899: SS

.......... „ 11,339: 21

.......... „ 105,337: so

Summa kr. 128,576: 69.

11,899: 88.

271

klädnad och ersättning därför skall till den för skottstitel,
som må uppläggas för öfverbetalningen ä reservationsanslaget
till flottans öfningar, omföras ett belopp af
165,523 kronor 78 öre.

Vissa kostnader för expeditioner öfver årsskiftet.

Såsom ofvan är anfördt belöpte sig de under år 1909 å öfningsanslaget
bokförda kostnaderna till ett belopp af 2,019,606 kronor 95 öre.
Dessa afdrogos i såväl marin förvaltningens som de militära myndigheternas
kalkyler, då de båda kommo till den gemensamma utgångspunkten,
nämligen en räkenskapsbehållning af 1910 års anslag till
belopp af 1,610,405 kronor 87 öre.

Emellertid erinra nu de militära myndigheterna, att berörda 2,019,606
kronor 95 öre innefatta en del sådana utgifter, som hafva afseende på
fartygsexpeditioner, hvilka påbörjats under år 1909, men icke afslutats
samma år; och de anse, att dessa kostnader böra bestridas af 1910 års
anslag. Det härför bokförda beloppet borde därför, enligt de militära
myndigheternas mening, afdragas från nämnda utgiftssumma för att
tilläggas ofvanstående behållning af 1910 års anslag. Det sammanlagda
belopp, på hvilket de militära myndigheterna, efter specifikation, sålunda
göra anspråk för öfningsanslagets räkning, uppgår till ett sammanlagdt
belopp af 24,117 kronor.

Det betraktelsesätt, som ligger till grund för detta yrkande, synes
bero på den ofta framträdande sammanblandningen af räkenskap och
likvid. Fartygslikviden—den statistiska handling, som söker framvisa totalsumman
af en expeditions kostnader och huru dessa drabbat olika anslag —
kan icke undgå att, då en expedition fortvarat öfver ett årsskifte, hänföra
sig till olika års anslag. Och just detta förhållande med likviderna
belyser i sin mån rätt karaktäristiskt, att anslagen egentligen äro från
år till år löpande konti: fonder. Men att i räkenskapshänseende belasta
ett senare års anslag med utgifter, som i bokföringen redan afförts från ett
föregående års anslag, lärer icke kunna godkännas, äfven om det kunde
hafva något inflytande i afseende å ställningen på det hela, hvilken ju
icke kan däraf förändras.

Det är därför helt naturligt, att marinförvaltningen förklarar sig
ej kunna tillstyrka föreskrifter i det af de militära myndigheterna angifna
syftet; och icke heller jag kan biträda hvad de militära myndigheterna
härutinnan ifrågasatt.

272

Jag hemställer alltså i underdånighet,

att chefens för marinstaben och inspektörens af
flottans öfning ar till sjöss yrkande i nu om förmälda
hänseende icke må till någon Iumgl. Maj:ts åtgärd
föranleda.

Torpedbåtar för kustartilleriet.

De militära myndigheterna hafva vidare erinrat, att utgiftssumman
för år 1909 (ofvannämnda 2,019,606 kronor 95 öre) innefattar expeditionskostnader
för till kustartilleriets förfogande ställda torpedbåtai och anse,
att dessa kostnader böra blifva öfningsanslaget godtgjorda af kustartilleriets
anslag. Dessa kostnader uppgifvas utgöra omkring 132 kronor.

I afseende härå anför marinförvaltningen endast, att »när föreskrift
ej meddelats, att kostnaderna skulle utgå af annat slag, desamma med
råtta blifvit påförda öfningsanslaget. Kungi. marinförvaltningen anser
det emellertid icke olämpligt, att i sådant fall som det förevarande
kostnaderna bestridas af vederbörande anslag i stället för af öfningsanslaget.
»

I denna fråga har jag inhämtat, att torpedbåtarne nr 6 och 12
enligt generalorder den 8 september 1909 ställts till kustartilleriets förfogande
under några dagar för dess öfningar. Dessa båtar voro utrustade
för tre olika expeditioner, däraf tva för flottans och en för kustartilleriets
räkning. Den sistnämnda var den expedition, hvarom här
är fråga. Ut- och afrustningskostnaderna och diverse utgifter uppgingo
för nr° 6 till 758 kronor 67 öre och för nr 12 till 1,434 kronor 9 öre.
Dessa utgifter bestredos från flottans öfningsanslag under titlarne 235
och 241. På expeditionerna för kustartilleriet belöpte häraf tillsammans
132 kronor 64 öre. Enligt vunnen upplysning har numera den 18
november 1910 detta belopp godtgjorts de båda expeditionstitlarne från
titel 391 förskott mot ersättning af Vaxholms kustartilleriregemente,
hvarefter detta regemente den 17 januari 1911 inbetalt beloppet, som
uppdebiterats å sistnämnda titel.

Jas: hemställer vid sådant förhållande

att de militära myndigheternas yrkande i denna
punkt icke må till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

273

Till landsliöfdingeämbetets i (töteborg förfogande ställda fartyg.

De militära myndigheterna påyrka vidare, att ett belopp af 7,530
kronor skulle tillföras öfningsanslaget på den grund, att torpedkryssaren
Jacob Bagge och kanonbåten Urd under eu tid stått till Kungi.
M;vj:ts befallningshafvande» i Göteborgs och Bohus län förfogande, därför
kostnaderna belöpte sig till nämnda belopp.

I denna fråga meddelar emellertid marinförvaltningen, att Kungi.
Magt genom nådigt bref den 18 juni 1910 föreskrifvit, att de af ifrågavarande
rustningar och kommenderingar föranledda utgifter skulle af
marinförvaltningen särskildt bokföras, samt att, sedan det sålunda upplagda
kontot blifvit vederbörligen afslutadt, marinförvaltningen ägde att
inkomma med framställning om utgifternas ersättande. Utgifterna torde
vid sådant förhållande icke komma att drabba öfningsanslaget.

Efter tagen del af åberopade nådiga bref, ansluter jag mig till
marinförvaltningens uppfattning och hemställer förty

att de militära myndigheternas yrkanden i denna
punkt icke må till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Köks vagt krut.

De militära myndigheterna anföra vidare, att för år 1909 ett belopp.
af 8,000 kronor utgått af öfningsanslaget till bekostande af röksvagt
krut, hvilket belopp af marinförvaltningen i räkenskapen omförts
till materialförrådet. Då emellertid kostnaden för kasseradt röksvagt
krut icke syntes böra ersättas af öfningsanslaget, och då det röksvaga
krut, som under expedition konsumerades, ersattes vederbörande förråd
i vanlig ordning, borde en ändring åvägabringas i det marinförvaltningens
beslut, enligt hvilket omföringen ägt rum. Öfningsanslaget
syntes därför böra återfå det för år 1909 därifrån nu omförda beloppet.

Härtill erinrar marinförvaltningen i sin skrifvelse till departementschefen
den 10 januari 1911, att på sätt det vid 1908 års statsverksproposition
fogade statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 13

274

januari 1908 utvisade, Kung! Maj:t föreslagit riksdagen, att i frågavarande
belopp skulle utgå af anslaget till flottans öfningar samt att
riksdagen bifallit detta Kungl. Maj:ts förslag.

I denna fråga bär jag inhämtat följande.

Enligt nådiga brefvet den 12 februari 1756 ålåg det arméförvaltningen
att vid rekvisition förse flottan med krut. Ännu i instruktionen
för nämnda ämbetsverk den 27 maj 1881 återfunnes en bestämmelse
om, att kruttillverkningen för flottans behof tillhörde arméförvaltningens
ämbetsområde. I riksstaten var på denna tid under fjärde hufvudtiteln
uppfördt ett bestämdt anslag af 40,000 kronor för kruttillverkningen samt
för uppköp af salpeter ett förslagsanslag af 50,000 kronor. För omarbetning
för flottans räkning af äldre styckekrut till sådan krutsort, som
ej tillverkades för artilleriets räkning, anvisades vid flere tillfällen extra
anslag å femte hufvudtiteln. Sådan omarbetning visade sig emellertid
vara mindre fördelaktig och anslagen härtill upphörde.

Emellertid framhöll armé förvaltningen upprepade gånger, att anslaget
till kruttillverkningen var otillräckligt, i det att flottan rekvirerade
krut i sådan utsträckning, att kostnaden därför till och med öfverskrede
anslaget; och i underdånig skrifvelse den 29 mars 1884 anmälde ämbetsverket
sig icke kunna åstadkomma mer än en del af de för flottans
behof erforderliga krutpartierna och återstoden först under de närmast
följande sex åren.

Under skriftväxlingen härom uttalade marinförvaltningen, att det
vore lämpligt, att allt krut, som kunde inom landet tillverkas, anskaffades
genom arméförvaltningen, och att årliga kostnaden för förbrukningen
vid flottan af kanonkrut kunde beräknas till i medeltal omkring 12,000
kronor.

Enligt nådigt bref den 7 maj 1885 förordnade Kungl. Maj:t, att
en femtedel af det i staten för arméförvaltningens artilleridepartement
å anslaget »försvarsverket till lands i allmänhet» uppförda belopp till
kruttillverkning, 40,000 kronor, skulle afses för flottans behof, och att
de på grund af nådiga brefvet den 27 oktober 1882 inflytande medel
för försäljning af flottan tillhörigt äldre, för sjöförsvaret obrukbart
krut skulle användas till anskaffning af kanonkrut uteslutande för
flottans behof.

I nådiga brefvet den 22 oktober 1892 medgaf slutligen Kungl.
Maj:t, att för år 1893 finge, i stället för krut, till marinförvaltningen
öfverlämnas ett belopp af 8,000 kronor till inköp för flottans räkning af
erforderligt krut, hvilket belopp motsvarade den femtedel af det å fjärde
hufvudtiteln uppförda anslag, hvarom nådiga brefvet den 7 maj 188:>

275

förmälde. Slutligen fixerade Kung!. Maj:t enligt nådigt bref den 12
oktober 1894 den ersättning, som arméförvaltningen skulle utgifva till
marinförvaltningen till 8,000 kronor årligen.

Från och med år 1909 är anslaget öfverflyttadt från fjärde till
femte hufvudtiteln och inbegripet i anslaget till flottans öfningar.

Hvad beträffar grunden till den af stabschefen och inspektören
anmärkta bokföringsåtgärden, har jag af chefen för marinförvaltningens
artilleriafdelning inhämtat följande.

Det kung!, brefvet den 7 maj 1885 synes hafva tillkommit för att
begränsa den kvantitet krut, som flottan utan ersättning årligen skulle
få bekomma från armén, och torde denna kvantitet vid sagda tidpunkt
äfven ungefärligen hafva emotsvarat värdet af det årligen af flottan
förbrukade krutet. Enär detta sålunda erhölls utan kostnad för materialförrådet,
så uttogs ej heller någon ersättning af vederbörande anslag för
konsumeradt krut, utan endast för öfriga ammunitionseffekter, för hvilka
materialförrådet måste inköpa andra i ersättning. Detta förhållande,
att förbrukadt kanonkrut ej ersattes af öfningsanslaget, fortfor beträffande
svartkrut ända till 1800-talets slut. Röksvagt krut har däremot alltid
vid förbrukning ersatts till sitt fulla värde. Som emellertid flottans
öfningar under 1890-talet betydligt ökades, kunde det från fjärde
hufvudtiteln utgående anslaget ej i längden betäcka kostnaderna för
komplettering'' af det utan ersättning förbrukade krutet, utan begärdes
och erhölls hos hvardera af riksdagarne 1895 och 1896 18,000 kronor
och hos 1898 års riksdag 36,000 kronor som e. o. anslag för detta
ändamål.

Hos 1899 års riksdag äskades för samma ändamål 45,000 kronor,
hvilket dock ej bifölls, utan uttryckte riksdagen den önskan, att i den
höjning af öfningsanslaget från 720,000 till 870,000, som då beviljades,
skulle inbegripas ersättningen för förbrukadt kanonkrut. Från 1900-talets början har därför ersättning debiterats vederbörande anslag för
allt förbrukadt, ej blott röksvagt utan äfven brunt och svart krut.

Sedan röksvagt krut i slutet på 1880-talet börjat införas vid
flottan, växte förrådet däraf hastigt, såsom synes af följande uppgifter
på de kvantiteter, som funnos i förråd, nämligen:

1890 omkring
1895 .,

1900
1905
och 1910

670 kilogram.
3,000
108,000

334.000

432.000 „ .

276

Förrådet af röks vag t krut utgöres af eu mängd olika sorter, så
att i allmänhet för hvarje kanonmodell finnes en särskildt sort; hvarje
dylik sort är sedan indelad i leveranser, försedda med löpande nummer.
Då leveransernas storlek växla mellan 2,000 och 10,000 kilogram, innehåller
förrådet för närvarande något öfver 100 särskilda krutleveranser. För
öfrigt är det röksvaga krutet förfärdigadt till laddningar, hvilka för de
mindre kanonerna äro inneslutna i patroner och för de större äro lufttätt
inlödda i zinkkoger.

Då det röksvaga krutet till största delen består af organiska ämnen,
ligger det i dess natur att vara underkastadt förvandling uti betydligt
högre grad än svartkrutet. Det är därför att förutse, att de äldre
leveranserna i förrådet i en ej allt för aflägsen framtid — kanske inom
10 eller 20 år och kanske förr — komma att undergå sådana förändringar,
att de måste kasseras. Ännu har förrådet dock ej uppnått
den ålder, att dylik kassation synes vara att befara i någon större
utsträckning.

Erfarenheten visar äfven, att röksvagt krut, trots alla försiktighetsmått
under förvaringen, kan undergå afsevärda förändringar. Med anledning
häraf underkastas hvarje leverans hvart tredje år profskjutning,
och, om därvid större förändring konstateras, måste hela leveransen
uppbrytas och omladdas samt åter inneslutas i sina patroner eller koger.
Emellertid inträffar äfven, att förändringen är så stor, att krutleveransen
ej vidare kan användas till stridsladdningar. I vissa fall kan den då
ändras till exercisladdningar, men, om ej heller detta låter sig göra,
måste leveransen kasseras. I så väl det ena som det andra fallet måste
nytt krut på materialförrådets bekostnad anskaffas till fyllande af behofvet
af stridsladdningar.

I den mån, som det till exercisladdningar kasserade krutet konsumeras,
erhåller materialförrådet ersättning för sitt utlägg till nytt krut,
men för det krut, som ej åtgår till exercisladdningar eller som ej är
användbart till dylika, gör förrådet förlust. I allmänhet måste det så
ordnas, att de ersättningspriser, som fastställas för konsumerad ammunition,
äro så beräknade, att de betäcka materialförrådets kostnader för
ammunitionens underhåll samt för anskaffning, besiktning, leveransprof
och transport af den ammunition, som anskaffas i stället för den förbrukade.
De kostnader, som materialförrådet får vidkännas genom omladdning
af krutleveranser, som undergått förändring under förvaringen,
måste anses tillhöra underhållet och beräknas äfven blifva täckta genom
de vid ammunitionens förbrukning inflytande ersättningsmedlen. Dessa

277

kostnader variera ej heller så mycket från det ena året till det andra
att någon större svårighet uppstår att taga dem i beräkning vid ersättuingsprisens
fastställande. Storleken af de tillfälliga förluster, som kunna
uppstå genom kassation af hela leveransen, är däremot så oviss, att
man ej har någon beräkningsgrund för den prishöjning å ammunitionen,
som skulle erfordras för att kompensera för sådana förluster.

De 8,000 kronor, som på grund af kungl. brefvet den 12 oktober
1804 årligen utgått från fjärde hufvudtiteln, hafva i marinförvaltningen
bokförts under benämning »anskaffning af krut; 4:de hufvudtitelns
anslag» och hafva till omkring 1006 användts för att komplettera
materialförrådets behof af krut. af olika slag, allt efter omständigheterna.

Efter år 1006 har detta anslag reserverats för att täcka förutsedda
men ovissa förluster genom kassation af hela krutleveranser. Då på
grund af 1008 års riksdagsbeslut detta anslag från och med 1009 i
stället skulle utgå åt det från 1,200,000 till 1,800,000 höjda öfningsanslaget
och sålunda den dittills åt dessa medel gifna nyssnämnda benämningen
ej längre kunde användas, beslöts att bokföra de för samma
ändamål från öfningsanslaget öfverförda medlen på materialförrådet
under benämning: »materialförrådet, medel för ersättning af kasseradt
röksvagt krut», och till detta konto öfverfördes äfven de redan förut
för samma ändamål besparade, till 10,015 kronor 8 öre uppgående
medlen från kontot »anskaffning af krut, 4:e hufvudtitelns anslag».

På detta sätt uppgång^ de för ersättning af kasseradt röksvagt
krut disponibla medlen vid 1911 års ingång till 35,015 kronor
8 öre.

De kassationer åt större betydelse af röksvagt krut i förråd, som
hittills förekommit, inskränka sig till två leveranser; den ena utgörande
omkring 3,500 kg. 25 cm. kanonkrut af fransk tillverkning, kasserad
genom beslut den 21 november 1908, och den andra omkring 9,500
kg. 15 cm. kanonkrut åt dansk tillverkning, kasserad genom beslut den
16 november 1909, båda med ett ersättningsvärde af kronor 6,5 0 pr
kg. För den sistnämnda leveransen torde dock materialförrådet till en
del kunna erhålla ersättning genom konsumtion af detta krut såsom
exercisladdningar.

De ofvannämnda besparade medlen äro därför nu disponerade för
att ingå i betalningen för 15 cm. kanonkrut, beställd! i ersättning för
den kasserade leveransen.

Efter den utredning jag sålunda förebragt, torde det få anses

278

obestridligt, att marinförvaltningens bokföriugsåtgärd är välgrundad och
hemställer jag förty,

att de militära myndigheternas yrkande i denna
punkt icke må till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Reparatio nskost under.

Stabschefen och inspektören erinra, att för reparationer under år
190(1 af å vissa fartyg inträffade skador, hvilkas reparationskostnader
utgått af öfningsanslaget, vore vederbörande leverantörer skyldiga att
inbetala ersättning med omkring 1,136 kronor.

Detta yrkande har marinförvaltningen i sitt föreliggande utlåtande
helt och hållet förbigått.

Jag har inhämtat, att de militära myndigheterna afsett kostnader
för reparationer under år 1909 af å nedannämnda fartyg inträffade skador,
som borde af vederbörande fartygs leverantör bestridas, nämligen:

jagaren Ragnar.............................................................

torpedbåten Iris.............................................................

,, Thetis ....................................................

Spion..........................................................

A strea ...................................................

d:o .....................................................

Spion.........................................................

idas	, nämligen:
kr.	46:	78.
11	23:	30.
11	125:	3 9.	195: 47.
kr.	304:	57.
11	513:	21.
11	89:	—
11	33:	93.	940: 71.

Af dessa äro de tre förstnämnda beloppen, å tillsammans 195
kronor 47 öre, numera ersatta och uppdebiterade å vederbörliga titlar,
under det att de fyra senare ännu äro föremål för marinförvaltningens
uppmärksamhet.

Vid sådant förhållande hemställer jag,

att Kungl. Maj:t täcktes finna ifrågavarande
yrkande icke föranleda någon ridare åtgärd.

279

Titel 150. Allmänna utgifter.

Vidare förmäla de militära myndigheterna, att å titel 150. flottans
öfning av, allmänna utgifter, vid Stockholms station bokförda belopp, i
de fall då utgifterna hänfört sig till expeditioner med stamman skap och
beväring, icke blifvit föremål för fördelning mellan vederbörliga anslag.
I den mån sådan fördelning läte sig göra enligt gällande bestämmelser,
borde den alltså äga rum. I annat fall ansåge de militära myndigheterna,
att särskilda föreskrifter om denna fördelning vore erforderliga.
Under alla förhållanden borde någon ersättning tillkomma öfningsanslaget
från beväringsanslaget, hvarför efter en årsutgift om cirka

50.000 kronor ett belopp af 28,000 kronor kunde beräknas såsom en
ungefärlig godtgörelse för åren 1908 och 1909.

Af den marinintendent, som berådt i marinstaben med dessa beräkningar,
har jag inhämtat, att man vid denna kalkyl med ledning af
1909 års titelbok anslog årsutgiften i sin helhet å titel 150 vid Stockholms
station till i rundt tal 50,000 kronor. Motsvarande utgiftssiffra
vid Karlskrona station, där fördelning af kostnaderna å samma titel i
görligaste mån vidtagits, och där åtskilliga af de i siffran för Stockholms
station ingående slagen af kostnader icke å denna titel utan å resp.
expeditionstitlar ingått och alltså blifvit fördelade, var i rundt tal

36.000 kronor. Skillnaden eller 14,000 kronor ansågs därför vid en
fördelning af de å Stockholmstiteln n:r 150 bokförda kostnaderna böra
blifva beväringsanslagets andel. Ofningsanslaget ansågs därför kunna för
båda åren 1908 och 1909 göra anspråk på godtgörelse med 2 x 14,000
kronor eller 28,000 kronor.

Marinförvaltningen yttrar härom i sin skrifvelse till statsrådet och
chefen för sjöförsvarsdepartementet den 10 januari 1911, att) hvad stabschefen
och inspektören här anfört, visserligen kunde synas äga fog, men
att räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm, i hvars yttrande
stationsbefälhafvaren instämt, härutinnan uttalat, att sådan fördelning
icke kunde ske utan uttrycklig föreskrift därom, och att, därest anledning
till erinran i fråga om fördelningen af dessa utgifter förefunnes, ämbetsverkets
revision icke torde underlåta att i vederbörlig ordning fullgöra,
hvad revisionen i sådant hänseende åligger. Skulle det befinnas erforderligt

280

att meddela uttrycklig föreskrift i föreslagna syfte, förmälde sig marinförvaltningen
icke hafva något att däremot erinra. Sedan emellertid åt
särskilt tillkallade sakkunnige blifvit uppdraget att inom sjöförsvarsdepartementet
biträda med utredning rörande förenkling af marinens
redovisningsväsen och därvid bland annat undersöka, hvilka ändringar i
gällande bestämmelser angående fördelning af öfningskostnaderna mellan
särskilda anslag kunna vara önskvärda, och inkomma med det förslag,
hvartill utredningen må föranleda, ansåge sig förvaltningen för närvarande
icke vidare böra inlåta sig på denna fråga.

Mot den uppfattning, som marinförvaltningen sålunda uttalat, kan
emellertid göras gällande, att — oafsedt att nämnda sakkunniges förslag''
i fråga om fördelningen för framtiden af öfningskostnaderna redan vid
tiden för marinförvaltningens ifrågavarande utlåtande var remitteradt till
ämbetsverkets yttrande — den af de militära myndigheterna påyrkade
fördelningen på grund af gällande föreskrifter af vissa bland 1908 och
1909 års allmänna utgifter för flottans öfningar icke skäligen kan uppskjutas
i afvaktan på, hvad som tilläfventyrs kan blifva bestämdt att
gälla med afseende å fördelningen af motsvarande kostnader från och
med 1912. Marinförvaltningen meddelar, att stationsmyndigheterna i
Stockholm uttalat, ätt fördelning icke kan ske utan uttrycklig föreskrift.
Emellertid har jag inhämtat, att eu fördelning af de till titel 150,
flottans öfningar, hörande allmänna utgifter alltjämt ägt rum vid Karlskrona
station. Då sålunda på denna punkt en ojämnhet i tillämpningen
af gällande föreskrifter förefinnes, och detta blifvit för marinförvaltningen
erinradt, vill det synas som om det bort åligga ämbetsverket, att långt
före detta hafva antingen själf utfärdat eller åtminstone hos Kung!. Maj:t
gjort hemställan om kompletterande och till en likformig behandling
vid stationerna ledande föreskrifter. Att, på sätt marinförvaltningen
synes vilja, sätta sig i efterhand för ämbetsverkets revision, då det,
såsom här, gäller behofvet af positiva föreskrifter, kan icke vara berättigadt
eller öfverensstämmande med marinförvaltningens allmänna
åliggande att utgöra den ekonomiska öfver styr elsen för marinen.

Titel 150: flottans öfningar, allmänna utgifter, har tillkommit för bokföringen
af sådana utgifter, hvilka föranledas af ombord bedrifna öfningar
men ej direkt samhöra med något visst fartygs expedition och därför ej
kunna belastas någon af de för öfningskostnaderna ombord eljest afsedda
expeditionstitlarna. Såsom kostnader af detta slag räknas: utgifter vid
staber, kostnader för inspektionsresor, för anskaffning af böcker och
handlingar, som skola åtfölja på expedition utgående fartyg, abonnementsafgifter
för telefoninkopplingsstolpar, vissa utgifter vid varfven, såsom

281

för vattenbåtar och andra förnödenhetstransporter till eskadrar eller
afdtidningar, för pråmhyror, bogseringar och lossningsanordningar vid
större kolningar o. s. v. Bland titelns utgifter utgöra stabsutgifter och,
hvad Stockholms station beträffar, jämväl varfskostnader den hufvudsakliga
delen.

Det synes naturligt, att de å denna titel bokförda utgifterna skola
undergå fördelning i likhet med öfråga utgifter för fartygsexpeditioner.
Utgifterna äro till sin natur ej på annat sätt skilda från öfriga kostnader
för personalens öfvande ombord, än att de ej kunna inrangeras under
kostnaderna för något visst fartygs expedition. De äro sålunda motiverade
af samma förhållanden och hvila å samma förutsättningar som
öfriga expeditionsutgifter och synas därför böra i likhet med dessa bestridas
af såväl öfnings- som beväringsanslaget. På denna punkt synes
ock enighet råda mellan de olika myndigheter, som yttrat sig i frågan.

Samma klarhet råder däremot icke i fråga om de principer, efter
11 vilka fördelningen af utgifterna mellan de båda anslagen skall verkställas.
Kungl. brefvet den 14 augusti 1903 angående fördelningen af
expeditionskostnaderna mellan öfnings- och beväringsanslagen kan icke
sägas gifva något bestämdt direktiv i detta hänseende. Denna brist hos
gällande föreskrifter har, som naturligt är, verkat vilseledande och föranled t
den divergerande praxis, som å de båda stationerna utbildat sig.

Den allmänna grundsats, hvarpå gällande föreskrifter i fråga om
fördelningen liv i lar, är att hvarje utgift skall bestridas af resp. anslag
efter förhållandet mellan å ena sidan summan af de tal, som utgöra
antalet öfningsdagar för hvarje man af stammanskapet, ocli å andra
sidan enahanda summa beträffande beväringen.

Denna princip kan anpassas på förevarande »allmänna utgifter»
sålunda, att kostnaderna fördelas på resp. anslag i proportion, motsvarande
den, som kommit öfriga utgifter för vederbörande sjöstyrka till
del. Detta skulle relativt lätt kunnat vinnas, därest de å titeln bokförda
kostnaderna specificerats i grupper, allt efter som de föranledts af den
ena eller andra afdelningen af flottan och således hänfört sig till skilda
öfningsändamål. Dylik specifikation har nu emellertid ej skett af annat
än stabsutgifterna. Att sådan i det fallet ägt rum har berott därpå,
att stabsutgifterna redovisats gruppvis inför stationerna genom från
hvarje stab inkomna särskilda redogörelser och att de sålunda icke influtit
å titeln — en och annan resekostnad undantagen — annat än i form
af ett specifikt slutbelopp för hvarje stab i samband med resp. redogörelsers
afförande. Någon svårighet för fördelning af dessa utgifter,

282

hvilkas relation till öfningarna tydligt framstått, har ej förelegat, hvarför
sådan äfven å båda stationerna ägt ram.

Öfriga utgifter däremot hafva ej på något sätt utmärkts i sitt
förhållande till de olika öfningarna. I vissa fall har detta ej heller
låtit sig göra, såsom speciellt beträffande varfsutgifterna vid Stockholms
station. Från Stockholms stations varf fourneras nämligen ofta samtidigt
ett flertal för olika öfningsändamål afsedda afdelningar af flottan,
Indika vid samma tidpunkt operera i Stockholms skärgård. Att verkställa
en rättvis uppdelning af exempelvis transportkostnaderna för utförande
med en ocli samma lägenhet af förnödenheter till dessa olika
afdelningar låter sig knappast göra. I hvarje fall har sådan nu ej ägt
rum, utan hafva å titeln månadsvis afförts i ett gemensamt belopp
samtliga bestridda dylika utgifter utan afseende vid de till sin natur
eventuellt skilda öfningar, som framkallat desamma.

Önskemålet att kunna gruppera titelns utgifter efter öfningsändamål
stöter sålunda vid denna punkt på oöfverstigliga svårigheter,
en omständighet, som för frågans bedömande måste anses af afgörande
betydelse, då nämligen varfsutgifterna å titeln representera, sedan de
redan fördelade stabskostnaderna fråndraga, i det närmaste samtliga
återstående utgifter. Att vika för denna svårighet och på den grund
alldeles uppgifva tanken på en fördelning, som af principiella skäl
betingas, synes mig emellertid icke vara erforderligt.

Eu till en rättvis fördelning ledande utväg gifves utan tvifvel, om
man låter resp. anslag bestrida titelns utgifter — de redan fördelade stabskostnaderna
fråndragna — i proportion etter totalantalet öfningsdagar
för stampersonal och för beväring å samtliga flottans fartyg. Fördelningen
af dessa utgifter, Indika ju karakteriseras af sin egenskap att
vara gemensamma för samtliga öfningar ombord, kommer härigenom
att ske efter ett medeltal af de olika fartygens och skolornas fördelningstal,
ett tillvägagångssätt, som, på samma gång det på ett snabbt och
enkelt sätt för till målet, i görligaste mån betryggar kostnadernas rättvisa
utgående af de båda anslagen.

De utgifter å titeln, hvaraf fördelning påyrkats, äro utgifterna vid
Stockholms station åren 1908 och 1909. Det har synts mig oegentligt
att i fråga om dessa utgifter stanna vid eu så pass sen tidpunkt som
1908 års ingång, då den af mig i öfrigt företagna utredningen sträcker
sig till begynnelsen af år 1906. Jag har därför låtit verkställa fördelning
af berörda utgifter för hvart och ett åt åren 1906, 1907, 1908
och 1909.

283

Utgifterna vid Karlskrona station hafva visat sig i sin helhet
redan fördelade, dock efter andra principer än af mig ofvan förordats,
hvilket hufvudsakligen berott därpå, att andra förutsättningar för fördelningen
där förelegat, då utgifterna å titeln vid sagda station till sin
natur väsentligt skilj t sig från motsvarande utgifter vid Stockholms
station. Någon revidering af den sålunda verkställda fördelningen har
jag ej ansett mig böra upptaga, då sådan hvarken påyrkats eller torde
föranleda någon afsevärdare förskjutning af de olika anslagens andelar
i utgifterna.

Kostnaderna vid Stockholms station hafva, sedan influtna medel .
fråndraga, utgj ort:

IDOG

Kr. 20,964:51

1907

14,063: 6i

1908

36,877: 3 9

1909

47,909: 5G

I dessa belopp ingå redan fördelade stabskostnader med:

1906 1907 1908

1909

909: 6 8

Till fördelning återstår således:
1906 1907

Kr. 20,964: 51 14,063: 6 1

1908

36,877: 3 9

1909

46,999: 88

Antalet öfningsdagar ombord för stampersonal och för värnpliktige
har utgjort:

1906

1907

1908

1909

Stam. 301,539 255,156

Värnpl. 280,663 256,031

299,318 394,940

180,678 346,060

Efter verkställd fördelning enligt ofvan föreslagna grunder bör
sålunda utgå:

1906

af fifningsanslaget: Kr. 10,858: 12

„ Leväringsanslaget: „ 10,106:3 9

Summa kr. 20,964: öl

1907 1908 1909

7,019:7 7 22,996:19 25,050:11

7,043:81 13,881:20 21,949:7 7

14,063:61 36,877:39 46,999:8 8

Summa:
65,924: 19
52,981: 20
118,905: 3 9

284

Det belopp, som för nu sagda år bör godtgöras öfningsanslaget
af beväringsanslaget, utgör således kronor 52,981: so: och tillåter jag mig
hemställa,

att Kungl. Maj:t täcktes, på grund af den utredning
jag sålunda förebragt, meddela föreskrift, att från förslagsanslaget
till sjöbeväringens vapenöfning ar samt beklädnad
och ersättning därför skall till den för skottstitel, som må
uppläggas för öfverbetalningen å reservationsanslaget till
flottans öfning ar, omföras ett belopp af 52,981 kronor
20 öre.

E x e r c* i s- in. fl. skolo r.

Under erinran, att utgifterna ä tit. 287, exercis-, underbefäls- och
minskolorna, vid båda stationerna hittills ensamt drabbat öfningsanslaget,
framhålla de militära myndigheterna, att då åtskilliga kostnader ä denna
titel äro af natur, att de rätteligen böra bestridas af såväl öfningssom
beväringsanslaget, samt nådiga brefvet den 14 augusti 1903 enligt
punkt 13 alsett en sådan fördelning, torde det, äfven om svårighet mött
att tillämpa ifrågavarande bestämmelse, vara öfningsanslagets rätt att
göra anspråk på någon ersättning från beväringsanslaget. Efter en
ungefärlig beräkning af 10 procent af det å titeln för år 1908 bokförda
beloppet för båda stationerna, omkring 84,000 kronor, kunde ersättningen
för åren 1908 och 1909 upptagas till 16,000 kronor.

Härom yttrar marinförvaltningen, att hvad stabschefen anfört visserligen
kunde synas äga fog. Ämbetsverket ansåge sig likväl böra påpeka,
att räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm, i hvars
yttrande stationsbefälhutvuxen instämt, härutinnan uttalat, att sådan fördelning
icke kunde ske utan uttrycklig föreskrift; samt att, därest anledning
till erinran i fråga om fördelningen af dessa utgifter förefunnes,
ämbetsverkets revision icke torde underlåta att i vederbörlig ordningfullgöra,
hvad revisionen i sådant hänseende ålåge. Skulle det befinnas
erforderligt att meddela uttrycklig föreskrift i föreslagna syfte, hade
marinförvaltningen intet att däremot erinra. Slutligen erinrar ämbetsverket
därom, att särskild! tillkallade sakkunnige fatt sig uppdraget att
undersöka, hvilka ändringar i gällande bestämmelser angående fördelning
af öfningskostnaderna mellan särskilda anslag kunde vara önskvärda,

285

och. inkomma med det förslag, hvartill utredningen må. föranleda, och
marinförvaltningen funne sig därför för närvarande icke vidare böra
inlåta sig på denna fråga.

Man finner häraf, att ämbetsverket, ehuru anmärkning bl Hvit direkt
framställd mot det sätt, hvarpå stationsmyndigheterna tillämpa mom. 13
af nådiga brefvet den 1-1 augusti 1903, icke finner sig böra upptaga
anmärkningen till utredning och pröfning, under naket angifvande, att
räkenskapskontoret och stationsbefälhafvaren uttalat, att sådan fördelning
icke kunde ske utan uttrycklig föreskrift. Ämbetsverket ställer sig i
denna förvaltningsfråga afvaktande i stället för att taga ledningen, men
förmäler sig icke ha något att erinra mot en uttrycklig föreskrift i det
föreslagna syftet, därest det skulle befinnas erforderligt. Däremot lämnas
ingen som helst utredning i den väckta frågan, ej heller någon antydan
om hvem det, enligt ämbetsverkets uppfattning, tillkommer att uppvisa,
att en uttrycklig föreskrift är erforderlig. Hvad beträffar hänvisningen
till de sakkunnige må erinras, att desses förslag afser tiden efter 1912
års ingång, under det att anmärkningen riktar sig mot tillämpningen
af gällande föreskrifter under föregående år. De sakkunniges förslag i
denna del låg för öfrigt, alltsedan november 1910, vid tiden för marinförvaltningens
förevarande utlåtande på ämbetsverkets bord för yttrande.

Åberopade mom. 13 är af följande lydelse: »Kostnaderna för
öfningarna i land fördelas enligt samma grunder, som ofvan äro gifna
för fördelning af kostnaderna för öfningar å fartyg, med iakttagande
af, att a. rekvisitioner a materiel, som skall användas för öfning i land,
uti hvilken beväring deltager, skall städse angifvas, för hvilken öfning
materielen är afsedd, samt att ledare af öfning i land, under hvilken
samöfning eller samtidig öfning af stam och beväring ägt rum, skall
vid öfningens afskalande till räkenskapskontoret ingifva uppgift å antalet
öfningsdagar för elever af stammen och af beväringen, beräknad
enligt i punkten 6 ofvan gifna grunder.»

Berörda mom. 6 lyder enligt nådiga brefvet den 4 december
1908, som följer: »Dä stammanskap och beväringsmän varit kommenderade
att såsom elever genomgå kurs vid för stam och beväring
gemensamt eller för hvarje kategori särskild! anordnade skolor eller
kurser i samma flotta, eskader, afdelning eller enkelt fartyg, som
icke samtidigt användes för öfning åt annat slag än skola, eller
kurs, skall hela kostnaden för flottans, eskaderns, afdelningens eller fartygets
expedition fördelas mellan anslagen till flottans öfningar och till
sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad eller ersättning därför
offer förhållandet mellan å ena sidan summan af de tal, som utgöra

286

antalet öfningsdagar för hvarje elev af stammen och reserven, och å
andra sidan enahanda summa beträffande elever af beväringen, därvid
såsom öfningsdagar icke räknas vare sig de dagar, som före öfningarnas
början användas till fartygets och materielens utrustning och klargöring,
eller de dagar, som efter öfningarnas afslutande användas för afristning
eller ekonomiska arbeten.»

I och för frågans behöriga utredning har jag från räkenskapskontoren
i Karlskrona och Stockholm anhållit om meddelande, huruvida
och på hvad sätt mom. 13 i nådiga brefvet den 14 augusti 1903 blifvit
vid stationerna tillämpadt, och, därest det icke vunnit tillämpning, om
anledningen därtill.

Flottans räkenskapskontor i Karlskrona har i skrifvelse den 25
sistlidne februari meddelat, att räkenskaperna beträffande kostnaderna
för öfningarna i land vid Karlskrona station äro af den beskaffenhet och
rekvisitioner å materiel så affattade, att däraf tydligen framgår, hvilka
kostnader som särskildt afse beväring, hvadan dessa kostnader följaktligen
direkt kunnat afföras å anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
m. in.

Någon ytterligare fördelning har vid stationen ej ägt rum, i synnerhet
som till räkenskap skontoret icke inkommit några uppgifter i fråga
om antalet öfningsdagar för elever af stam och beväring, hvadan måst
antagas, att sådan öfning, som omförmäles uti ifrågavarande moment
af 1903 års bref, icke vid stationen ägt rum.

Från räkenskapskontoret i Stockholm har under den 24 sistlidne
februari erhållits det yttrande, att ifrågavarande kostnader vid Stockholms
station endast drabbat anslaget till flottans öfningar, enär kontoret
saknat anledning att lägga någon större eller mindre del däraf på beväringsanslaget,
ity att inga uppgifter af det slag, som i mom. 13 af
nådiga brefvet den 14 augusti 1903 omförmälas, till räkenskapskontoret
inkommit och kontoret sålunda måst antaga, att några gemensamhetskurser
mellan stam och beväring eller enbart beväringsöfning icke ägt
ram, så mycket mer som rekvisitionerna å öfningsmateriel varit från
stationsbefälhafvarens civilexpedition åsätta titel 287 (afseende öfningsanslaget).

Räkenskapskontoren vid flottans båda stationer hafva sålunda antagit,
att sådan öfning, som i förevarande stadgande omförmäles, icke
vid stationerna ägt rum.

Då det emellertid är obestridligt, att under tiden efter det nådiga
brefvets tillkomst alltjämt sådana öfningar varit anordnade, och då det
i momentet finnes uttryckligen stadgadt, att »ledare af öfning i land,

287

under hvilken sam öfning eller samtidig öfning af stam och beväring
ägt rum, skall vid öfningens afslutande till räkenskapskontoret ingifva
uppgift å antalet öfningsdagar för elever af stammen och af beväringen,
beräknadt efter i punkten 6 angifna grunder», har jag af stationsbefälhafvarne
i Karlskrona och Stockholm anhållit om meddelande beträffande
anledningen därtill, att sådana uppgifter icke inkommit till räkenskapskontoren.

Stationsbefälhafvaren i Karlskrona har med anledning af denna
anhållan i ärendet infordrat yttrande dels af chefen för underofficersoeh
sjömanskårerna — hvilken från och med den 1 oktober 1910 är
beväringsbefälhafvare och tillika äger befäl öfver sjömanskårens skolor
— dels ock af räkenskapskontoret vid stationen. I skrifvelse den 29 nästlidne
mars åberopar stationsbefälhafvaren dessa yttranden i angifna
delar.

Chefen för underofficers- och sjömanskårerna hade yttrat:

»Till följd af att stam och värnpliktiga i land under tiden från och
med år 1903 intill den 1 augusti 1910 öfvats hvar för sig under respektive
skolchef och beväringsbefälhafvare, och dessa härunder ej kunnat
anses såsom ledare af öfning i land, under hvilken samöfning eller samtida
öfning af stam och beväring ägt rum, synes skäl ej hafva förefunnits
för någondera af dessa myndigheter att under nämnda tidsperiod till
räkenskapskontoret inkomma med ifrågavarande uppgifter.

Från och med sistnämnda dag hafva värnpliktiga för genomgående
af kurser varit vid olika tillfällen ställda under skolchefen, men enär
nådiga brefvet i fråga under en följd af år på ofvan angifna skäl ej
tillämpats, och dess bestämmelser ej heller införts i det i höstas anbefallda
nya skolreglementet bland skolchefens åligganden, har denne enligt egen
utsago af förbiseende ej till räkenskapskontoret inlämnat omhandlade
uppgifter.

Beväringsbefälhafvaren däremot har det, enligt kårchefens åsikt,
ej ålegat inlämna omhandlade uppgifter, emedan de värnpliktiga från
och med den 1 sistlidne augusti, från hvilken dag stam och värnpliktiga
öfvats under samma ledare, under sin utbildning varit kommenderade
till exercisskolan (efter 1 november 1910 till rekrytskolan), och sålunda
skolchefen torde böra anses såsom den i merberörda mom. nämnda ledaren
af öfningen i fråga.»

Räkenskapskontoret hade anfört:

»Utöfver den af chefen för underofficers- och sjömanskårerna i
skrifvelse den 13 dennes angifna orsaken till att föreskrifna uppgifter
ej afgifvits, nämligen att intill den 1 augusti nästlidet år öfningar å

288

stationen härstädes under gemensam ledare ej förekommit och således
bestämmelsen i mom. 13 af kung 1. brefvet den 14 augusti 1903 ej ansetts
tillämplig, torde eu ytterligare anledning härtill vara, att intill den 1
augusti 1910, då sådana samöfningar i större omfattning börjat äga rum,
de kostnader, som belöpt sig på sådana samtidiga öfningar och som på
grund af åberopade kungl. bref skulle ifrågakommit till fördelning, torde
varit jämförelsevis obetydliga. Hå vidt räkenskapskontoret kunnat finna
vid genomseendet i titelboken af de bokförda utgifterna på titel 287,
hafva nästan samtliga dessa utgifter afsett endast stammanskap, dock
med undantag för de kostnader, som belöpa sig på speciella signalskolan
och på torpedberedskapen, hvilken senares öfningar ännu fortgå,
och hvilka kostnader innevarande år fördelas mellan förenämnda 2:ne
anslagstitlar. Skulle kostnaderna för exercishusets uppvärmning och
belysning, samt för eu del å varfvet utförda, å titel 287 bokförda, arbeten
böra fördelas mellan sagda titlar på den grund att exercishuset nyttjas
äfven af beväring, ökas beväringstitelns andel af kostnaderna. Att sådan
fördelning skall ske, framgår dock ej af bestämmelsen i förenämnda
moment 13.»

En utgift, som enligt räkenskapskontorets åsikt borde ersättas åt
beväringsanslaget, vore kostnaden för af värnpliktige vid öfning i exercisskolan
förbrukade artilleriammunitionseffekter, hvilken utgift åtminstone
under 1910 utgått af titel 287 (öfningsanslaget). Huruvida så varit
förhållandet äfven åren 1906—1909 vore kontoret ej i tillfälle att
uppgifva, enär titelböckerna för dessa år ej vore för tillfället för kontoret
tillgängliga.

För egen del anförde stationsbefälhafvaren:

att nådiga brefvet af den 14 augusti 1903 enligt stationsbefälhafvarens
resolution den 14 september samma år meddelats kårcliefen och öfriga
vederbörande myndigheter vid stationen till kännedom och efterrättelse;

att de uppgifter för år 1910, som enligt skolchefens utsago af förbiseende
ej inlämnats till räkenskapskontoret, syntes endast afse anbefallda
rekrytskolor dels för militärarbetare och dels för skrifbiträden, hvilka
skolor emellertid icke vållat några kostnader att fördela, samt

att kostnaderna för af värnpliktige vid öfning i exercisskolan år
1910 förbrukade artilleriammunitionseffekter bestege sig till ett relativt
obetydligt belopp, hvilket emellertid komme att efter skedd utredning
påföras värnpliktsanslaget.

Enligt det svar stationsbefälhafvaren i Stockholm meddelat i skrifvelse
den 9 nästlidne mars berörde ofvan åberopade punkt 6 af nådiga brefvet
den 14 augusti 1903 öfningar bedrifna ombord å flottans fartyg. Olik -

289

heten mellan öfningarne ombord å ett fartyg och öfningarne i exercisskolan
å stationen läge emellertid i öppen dag. Under det de förstnämnda
stode under en befälhafvares, fartygschefens, ledning, hade
däremot öfningarne i exercisskolan stått under tvenne befälhafvares, i
det stammanskapet stått under chefens för skolorna ledning och beväringsmanskapet
under beväringsbefälhafvarens. Man torde sålunda i fråga
om öfningarne i land ej kunna tala om någon »samöfning» eller »samtidig
öfning» af stammanskap och beväringsmanskap. Det enda ifrågavarande
öfningar haft gemensamt syntes, enligt stationsbefälhafvarens
förmenande, vara att de ägt rum inom samma lokal.

Att efter ordalydelsen tillämpa de i ofvan åberopade moment anvisade
grunder torde därför, enligt stationsbefälhafvarens förmenande,
stöta på allehanda svårighete". Tillämpningen hade därför måst inskränkas
till att efterlefva föreskrifterna i den mån detta varit möjligt, d. v. s. att
å anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar afföra kostnaden för den
materiel, som lör beväringsmanskapets öfningar konsumerats. Moment
13 stadgade »att å rekvisition å materiel, som skall användas för öfning
i land, uti hvilken beväring deltager, skall städse angifvas för hvilken
öfning materielen är afsedd». Rekvisitionerna å den materiel, som användes
i exercisskolan, upprättades af uppbördsmannen i samma skola och ingåfves
af honom till stat!onsbefälhafvaren, som antingen förordnade om upphandling
af materielen eller öfverlämnade rekvisitionen till varfschefen för
utlämnande från varfvets förråd. Dessa rekvisitioner torde afse följande
•olika ändamål:

a) uppvärmning, belysning och rengöring af skollokalerna;

b) materiel af konsumtionsnatur för öfningarnes bedrifvande; och

c) materiel af natur att påföras såsom inventarier i skolan.

Enligt förvaltningens af sjöärendena skrivelser den 19 maj 1874

och den 19 maj 1876 skulle kostnader för uppvärmning och belysning
bokföras å exercis- och underbefälskolornas titel — öfningsanslaget —
och på samma titel hade äfven hittills bokförts kostnaderna för rengöring
i skollokalerna. På grund af riksdagens uttalande hade emellertid
på senaste tiden samtliga dessa kostnader i stället lagts på titel
-302, »uppvärmning, belysning, renhållning m. in.)''.

Vidkommande rekvisitioner enligt punkt b) hade samtliga sådana
rekvisitioner, som afsett materiel för beväringens öfningar och som varit
försedda med uppgift härom, åsatts titel 289. Dessa rekvisitioner, stundom
belöpande sig till rätt afsevärda kostnader, hade hufvudsakligen
-afsett ammunition, samt öfrig målskjutningsmateriel, såsom taflor, täcklappar
in. in. I sammanhang härmed meddelade stationsbefälhafvaren,

290

att kostnaderna för användande af skjutbanorna vid Kaknäs fördelats
mellan titel 287 och 289 enligt lämnade uppgifter å antalet aflossande
skott af stammanskap och af beväring.

Beträffande kostnaden för anskaffande af njTa inventarieetfekler i
skollokalerna eller för reparation och underhåll af dylika effekter funnes
intet anslag anvisadt för dylikt ändamål. Ehuru en stor del af de
exercisskolan tillhörande inventarierna äfven begagnades af beväringsmän,
hade dock sedan långa tider tillbaka all anskaffning af inventarier
bekostats af titel 287. Någon rättvis grund för att exempelvis fördela
kostnaden mellan titel 287 och titel 289 torde knappast heller kunna
uppställas. Enligt stationsbefälhafvarens förmenande borde, i konsekvens
med anslaget till inventarier i »kaserner, vakter och arrestera, äfven
finnas ett dylikt för »inventarier i stationens skolor».

Af hvad sålunda anförts framginge, enligt stationsbefälhafvarens
förmenande, att kungl. brefvets af den 14 augusti 1903 stadgande i
mom. 13 blifvit, så vidt möjligt varit, följdt.

Af stationsbefälhafvaren i Stockholm har jag på grund af räkenskapskontorets
vid denna station här förut relaterade skrifvelse äfvenledes
anhållit om yttrande, huruvida den omständigheten, att rekvisitionerna
å öfningsmateriel varit från stationsbefälhafvarens civilexpedition
åsätta titel 287, kunnat, på sätt räkenskapskon toret syntes förmena,
innebära tillkännagifvande från stationsbefälhafvarens sida, att några
gemensamlietskurser mellan stam och beväring eller enbart beväringsöfning
icke ägt rum.

Till svar å denna min förfrågan har stationsbefälhafvaren meddelat,
att utsättandet af den angifna titeln inneburit, att kostnaden bort drabba
samma titel, enär materielen varit enbart afsedd för stammanskapets
öfningar.

Inspektören af flottans öfningar till sjöss och chefen för marinstaben
hafva i gemensamt afgifvet yttrande instämt med stationsbefälhafvaren
i Stockholm beträffande bokförandet af kostnaderna för uppvärmning,
belysning och rengöring af skollokalerna äfvensom i likhet
med nämnde stationsbefälhäfvare funnit det synnerligen önskvärd!, att
kostnaderna för underhåll och komplettering af skollokalernas inventarier
för framtiden utginge af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.
Kostnaderna för konsumtionsmaterielen syntes marinstabschefen och
inspektören böra fördelas mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget.
Dylik fördelning syntes endast i ringa utsträckning ägt rum och liademåhända
äfven på grund af sättet för öfningarnas bedrifvande hittills ej
så ofta vant af behofvet påkallad. Då emellertid framdeles samöfningur

291

i afsevärdt större omfattning än förut komme att äga rum i land blefve
en fördelning af ifrågavarande utgifter mellan de bada anslagen af låno-t
större betydelse än förut.

Af de erhållna meddelandena från stationsbefälhafvarne framhår
otvetydigt, att utgifter,. Indika bort drabba såväl anslaget till flottans
ofnmgar som anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar, påförts endast
det forra anslaget, Det förefaller visserligen, som vore det jämförelsevis
obetydliga belopp, som årligen oriktigt påförts anslaget till flottans
öfning ar. Under årens lopp torde dock en ej oväsentlig belastning
kommit att läggas a detta anslag. Att nu ens tillnärmelsevis uppgifva
beloppet af denna belastning är ej möjligt. Måhända kan framdeles,
etter företagna detalj beräkningar, en i det närmaste riktig summa för
ötningsanslagets fordran uppgifvas.

Det är tydligt, att bestämmelsen i mom. 18 af nådiga brefvet den
14 augusti 190o råkat i glömska. Men det synes äfven uppenbart, att
bestämmelsen ej vant fullt tydlig. Detta har, såsom förut framhållits,
äfven insetts af marinförvaltningen, hvilken dock ej vidtagit någon åtgärd
till ^ vinnande af ändring i förhållandet. Äfven bär framträder
bristen på ekonomisk ledning inom sjöförsvaret.

För närvarande torde intet kunna åtgöras i anledning af hvad
de militära myndigheterna påyrkat, utan hemställer jag,

att de militära myndigheternas yrkande i denna
punkt icke ma för närvarande föranleda någon åtgärd.

Hämtningsexpeditioner och prof resor.

Då ett flottans fartyg blifvit vid privat verkstad byggdt och skall
till Kronan levereras, sker öfverlämnandet i vattnet vid det byggande
Fartyget får sålunda genom Kronans egen försorg öfverföras
till deri flottans station, detsamma skall tillhöra. Härigenom föranledas
s. k. hämtningsexpeditioner.

Utrönandet af fartygets öfverensstämmelse med uppgjorda ritnmgar
och i öfrigt kontraherade bestämmelser skall dessförinnan vara
a eikställdt, De prof med fartyget, som däraf betingas, bekostas af
leverantören.

292

Sedan fartyget blifvit godkändt och å Kronans vägnar mottaget,
återstå emellertid ytterligare en del prof med detsamma, hvilka icke inverka
på dess leveransgiltighet, men som måste företagas för utrönande af
dess allmänna militära egenskaper. Därunder uttagas fartygets svängningsdiameter,
krängning svinkel, ungefärliga kolkonsumtion in. in., piolskjutas
torpedtuber och lavettage o. s. v. Expeditioner, som erfordras
för verkställande af dessa prof, pläga benämnas »profresor» eller »försöksexpedi
tioner».

I en del kostnadsberäkningar för nybyggnad af fartyg upptagas.
bland annat, äfven utgifter för »besiktning». Därmed afses dels utgifterna
för kommendering till det byggande varfvet af sakkunnige för
deltagande vid olika besiktningar, dels kostnaderna för nyssnämnda

profresor. .

Då fartygets profvande ur militär synpunkt vanligen verkställes i
samband med dess hämtande, sammanfalla hämtningsexpeditioner och
profresor i regel.

I sin approximativa beräkning öfver ställningen å reservationsanslaget
till flottans öfningar den 1 januari 1910 anförde de militära
myndigheterna i samband med frågan om eventuella tillgodohafvanden
för öfningsanslaget, att för under sistförflutna åren förekomna expeditioner
med nybyggda fartyg för deras förande från byggnadsorten in. in.
följande ungefärliga kostnader hade utgått af öfningsanslaget, nämligen

för Plejad...........................................

:» Oscar II ...................................

» Fylgia .......................................

» Ragnar .....................................

» Sigurd .......................................

» Iris .............................................

» Thetis ........................................

» Spica ...........................................

» Astrea .................................

» Antares......................................

y> Arcturus ...................................

» Argo ..........................................

» Hvalen ........................................

» Undervattensbåtarna 2 och 3

Kr. 1,425: 6 3

» 14,109: 05
» 14,049:8 5

» 2,442: 8 7

» (S44: 0 2

» 463: 41

» 490: 4 4

:» 661: 7 o

» 491: 2 3

» 368: 7 8

» 512: in

» 644: 4 5

» 6,352: 2 0

» 4,880: 71

S:ma 47,736: 62

293

Då kostnaderna för ifrågavarande expeditioner hänförde sig till
nybyggnadsanslagen, borde ersättning till öfningsanslaget kunna påräknas
för de exakta kostnaderna af nämnda slag och kunde sålunda såsom en
öfningsanslagets fordran upptagas ungefärligen 47,736 kronor.

Härtill genmälde marinförvaltningen i sin skrifvelse den 10 januari

1911:

»I anledning häraf påpekas, att i alla de fall, då behörig föreskrift
lämnats därom, att kostnaden för sådan expedition skulle utgå
af byggnadsanslaget, kungl. marinförvaltningen tillsett, att föreskriften
blifvit följd. Dylik föreskrift beträffande i förevarande moment omförmälda
fartyg lärer icke hafva meddelats. Byggnadsanslagen för flertalet
af dessa fartyg äro redan konsumerade eller disponerade och kan
sålunda i allt fall med afseende å detta flertal dylik föreskrift ej vidare
ifrågakomma.))

Gent emot den af marinförvaltningen här häfdade ståndpunkten
kan invändas, att frånvaron af föreskrifter i af ämbetsverket omförmäldt
hänseende ingalunda utgör något reellt skäl emot det af de militära
myndigheterna framställda yrkandet. År detta i och för sig välgrundad!,
d. v. s. hvila de gjorda påståendena och därpå fotadt yrkande
å riktiga förutsättningar, bör yrkandet lända till åtgärd, alldeles oberoende
af om uttryckliga föreskrifter utgått eller icke. Frånvaron af
föreskrifter kan möjligen och på vissa villkor godkännas såsom förklaring
från någon underordnad myndighet till, att ett oriktigt förfaringssätt
användts.

Hvad man väntat af marinförvaltningen såsom marinens ekonomiska
öfverstyrelse är en allsidig utredning af den fråga, som blifvit
väckt, och om hvars innebörd tydligen olika meningar rådt, samt att
ämbetsverket, då det ansett sig böra ställa sig afvisande till det framställda
yrkandet, baserat denna sin ståndpunkt på en verkligen saklig
motivering.

Ämbetsverket har uteslutande uppehållit sig vid frågans rent formella
sida, utan att dock ens i det hänseendet åstadkomma en allsidig’
belysning af spörsmålet, och har ingenstädes gått frågans verkliga
innebörd in på lifvet.

Jag har därför ej kunnat utan vidare godtaga de af marinförvaltningen
anförda synpunkterna, utan ansett mig böra upptaga frågan till
utredning.

Beslut om nybyggnad af de fartyg, för hvilkas hemtransport eller
profturer ersättning påyrkas, fattades af riksdagen:

294

beträffande	torpedbåten	Plejad	år	1903.
»	pansarbåten	Oscar II	»	1903.
)>	paus ark rys s aren	Fylgia	»	1902.
)>	jagaren	Ragnar	»	1906.
»	»	Sigurd	»	1906.
»	torpedbåten	Iris	»	1906.
>•	»	Thetis	»	1906.
»	»	Spica	»	1906.
»	»	Astrea	»	1906.
»	»	Altan-1	)>	1908.
»	»	Arcturus	»	1908.
»	»	Argo	»	1908.
)»	undervattensbåten	Hvalen	:»	1907.
»	undervattensbåtarna 2 och 3	»	1907.

Beträffande kostnaden för nybyggnad af torpedbåten Plejad meddelas
å sid. 108 i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden, bilagdt
1903 års statsverksproposition att det därför nppgifna beloppet, 455,000
kronor, vid beräknad tillverkning af fartyget utomlands, innefattade
»jämväl kostnader för besiktning och hem transport».

I afseende å pansarbåten Oscar II inhämtas af den i samma
statsrådsprotokoll å sid. 98 intagna jämförande tablå öfver de militära
egenskaperna äfvensom anskaffningskostnaden för de olika fartygstyper,
som blifvit ifrågasatta, att kostnaden för den typ, efter hvilken nybyggnad
enligt Kung!. Maj:ts proposition och riksdagens därtill lämnade bifall
företogs, slutande å ett belopp af 6,631,900 kronor, innefattade äfven
beräknade utgifter för »försöksexpedition» med 24,000 kronor.

Statsrådsprotokollet till 1902 års statsverksproposition, femte
hufvudtiteln, angifver å sid. 80 de kostnadsberäkningar, som lågo till
grund för föreslagen nybyggnad af en pansarkryssare, sedermera pansarkryssaren
Fylgia. För »försöksexpedition» reserverades där ett belopp
af 24,000 kronor.

I fråga om jagarna Ragnar och Sigurd förmäles i statsrådsprotokollet
öfver sjöförsvarsärenden till 1906 års statsverksproposition, sid.
69, att »kostnaden per båt med 50,000 kronor öfverstege det belopp
af 1,212,000 kronor, som hittills äskats för nybyggnad af en jagare
och hvilken prisstegring tillkommit på grund af dyrbarare bestyckning

1 Som ej Antares’ men väl Altairs hämtnings- och profexpedition blifvit affärd å 1909 års
anslag till flottans öfningar, har i marinstabens yrkande namnförväxling mellan dessa båda fartyg
tydligen ägt rum. Härefter företagen utredning rör sig därför om det senare fartyget.

295

och ammunition samt behofvet af ölcad torpedutredning». De beräkningar,
som legat till grund för vid föregående nybyggnader af jagare
äskade 1,212,000 kronor per fartyg, aro sålunda grundläggande äfven för
den här meddelade kostnadsuppgiften. Söker man då de utgifter, som
afsetts att med nämnda 1,212,000 kronor bestridas, finner man i bilagan
till 1001 års statsverksproposition, femte hufvudtiteln, sid. 109, i samband
med afgifvet förslag om nybyggnad af svenska marinens första jagare,
att i sagda belopp ingå äfven beräknade utgifter för »besiktningsresor och
hemtransport». Motsvarande utgifter beräknas sålunda äfven beträffande
jagarne Ragnar och Sigurd blifva betäckta af respektive nybyggnadsanslag.

Till påbörjande af 6 stycken l:a kl. torpedbåtar äskade Kungl.
Magt i 1906 års statsverksproposition ett belopp af 1,155,000 kronor.
Riksdagen biföll endast såtillvida denna Kungl. Maj:ts proposition, att
anslag beviljades för nybyggnad af 4 stycken l:a kl. torpedbåtar,
nämligen nuvarande torpedbåtarna Iris, Thetis, Spica och Astrea.
Enligt propositionen baserade sig anslagsäskandet på af marinförvaltningen
uppgjorda kostnadsberäkningar, slutande å ett belopp af

385,000 kronor per fartyg. Angående tillkomsten af detta belopp har
från marinförvaltningens ingenjörafdelning meddelats, att det är utgånget
ur samma kostnadsberäkningar, som lågo till grund för nybyggnad af
torpedbåten Plejad och som slutade å eu anskaffningssumma af vid
nybyggnad inom landet 300,000 kronor och vid tillverkning utomlands
455,000 kronor. På grund af de förbättringar i Plejadtypen,
som voro afsedda att vidtagas med här omhandlade torpedbåtar och
som föranledde en stegring i anskaffningskostnaden, hade för Plejad
beräknade 300,000 kronor ansetts böra här höjas till 385,000 kronor
per fartyg. Beträffande de kostnader, som ingå i förbemälda 300,000
kronor, har i marinförvaltningens ingenjörafdelning förklarats, att man
ej nu kunde meddela någon specificerad uppgift, huruvida i beloppet
inginge, såsom beträffande de upptagna 455,000 kronor, äfven hämtnings-
och pröfningskostnader. 1 anseende till att de båda beloppen
meddelats jämsides och för jämförelse af kostnaderna vid anlitande
af hvardera anskaffningssättet, ansåge afdelningen dock för så
godt som visst, att så skett och att i båda beloppen intagits för hvardera,
eventualiteten likartade utgifter. Jag har ansett alla omständigheter
tyda på, att det af marinförvaltningens ingenjörafdelning uttalade
förmodandet öfverensstämmer med verkligheten.

Beträffande kostnaden för nybyggnad af torpedbåtarna Altair,
Arcturus och Argo, hvartill anslag beviljades af 1907 års riksdag, meddelas
i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden till sagda års statsverks -

296

proposition, sid. 106, att det visat sig nödvändigt »begära förhöjning
af det anslagsbelopp, som tidigare ansågs tillräckligt» för nybyggnad
af torpedbåtar, och att »denna förhöjda anskaffningskostnad beräknats
för en l:a kl. torpedbåt till 435,000 kronor i stället för år 1905 beräknade
385,000 kronor». Utgångspunkten för beräkning af dessa fartygs
^byggnadskostnad är sålunda densamma som för de omedelbart här
förut behandlade torpedbåtarna Iris, Thetis, Spica och Astrea, nämligen
kostnadsberäkningarna för Plejad. Äfven för dessa fartyg anser jag*
sålunda, att i nybyggnadskostnaderna böra inberäknas utgifterna för
»besiktning och hem transport».

1 fråga slutligen om anskaffningskostnaderna för undervattensbåtarna
Hvalen, N:o 2 och N:o 3, lämnar bilagan till 1907 års statsverksproposition,
femte hufvudtiteln, ingen specificerad uppgift, utan upptager
å sid. 107 endast »för undervattensbåtförsvaret» ett afrundadt anslagsäskande
af 1,000,000 kronor, »att användas i enlighet med de förslagom
nyanskaffning af undervattensbåtar, hvilka torde få riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas». Någon upplysning i det hänseende,
som här varit önskligt, kan sålunda ej ur riksdagshandlingarna vinnas.

Jag har emellertid inhämtat, att inom marinförvaltningen bokförts
å vederbörande nybyggnadsanslag eu del af utgifterna för dessa undervattensbåtars
hämtningsexpeditioner och profresor, nämligen sådana utgifter,
som blifvit i de för dessa expeditioner afgifna fartygsredogörelserna
intagna. Inom marinförvaltningen har sålunda blifvit å undervattensbåtarnas
nybyggnadsanslag affördt: för Hvalen, »hämtning» kronor 35,449: 2 3 och
för Nr 2 och Nr 3, »hämtning» och »profturer» kronor 3,000: 4 0.

Under sådana förhållanden har jag i fråga om undervattensbåtarna
ej ansett mig böra fästa något större afseende vid de invändningar gent
emot de militära myndigheternas yrkande, som af marinförvaltningen
gjorts, så mycket mer som jag anser ådagalagdt af den utredning, jagför
öfriga fartyg förebragt, att principen om nybyggnadsanslagens ersättande
af kostnaderna för hämtningsexpeditioner och profresor blifvit
af statsmakterna omfattad i de fall, då ett uttalande af dem i det hänseendet
uttryckligen gjorts. Då ingen anledning föreligger, hvarför man
för dessa fartyg skulle frångå sagda princip, finner jag mig, ehuru utan
att kunna åberopa stöd i handlingar, hvilkas hemliga natur för ("ifrigt
omöjliggör deras citerande i detta sammanhang, likväl böra ansluta
mig till yrkandet om ersättning till öfningsanslaget för resterande, därå
afförda utgifter för här omförmälda undervattensbåtars hämtningsexpeditioner
och profresor.

Af den utredning, jag här förut vidtagit, anser jag ådagalagdt:

297

att beträffande Fylgia och Oscar II, kostnaderna för försöksexpeditionerna
enligt Kung!. Maj:ts förslag och riksdagens beslut i
enlighet härmed skolat utgå af respektive nybyggnadsanslag;

att beträffande Plejad likaledes enligt Kung! Maj:ts förslag och
riksdagens beslut kostnaderna för hämtnings- och försöksexpeditioner
skolat bestridas af byggnadsanslaget;

att beträffande Ragnar och Sigurd såväl Kungl. Maj:t som riksdagen
tydligen afsett, att kostnaderna för besiktningsresor och hemtransport
skolat utgå af byggnadsanslagen; samt

att beträffande öfriga här ifrågavarande fartyg visserligen ej kan
hämtas stöd för eu likartad behandling af motsvarande expeditionsutgifter
nr något Kungl. Maj:ts förslag och riksdagens beslut, men i
stället och med samma styrka ur andra på frågan inverkande omständigheter.
Då speciella uttalanden för dessa fall ej heller torde
kunna anses erforderliga, sedan principen en gång blifvit af riksdag
och regering fastslagen, har jag icke kunnat finna annat, än att stöd
föreligger för det yrkande, som af de militära myndigheterna framställts.

Jag finner mig drifven till en dylik ståndpunkt äfven vid rent
teoretiskt öfvervägande af spörsmålet utan hvarje hänsyn till bestämmelser,
uttalanden eller praxis i frågan. Såväl hämtningsexpeditioner
som profresor samhöra på det intimaste med fartygens egenskap af
att vara nybyggda och opröfvade. Det är dessa egenskaper hos fartygen,
som motivera expeditionerna. Hämtning och pröfning synas mig organiskt
samhöra med själfva nybyggnadsarbetet och ingå som en särskild
fas däri. Nybyggnaden kan ej anses fullständigt afslutad och fartyget
vara för flottans uppgift disponibelt, förrän dessa åtgärder med detsamma
vidtagits. Hämtnings- och pröfningskostnaderna synas mig därför
stå som en grupp för sig bland alla de olika nybyggnadsutgifterna
och böra af därtill beviljade medel likvideras.

Under alla förhållanden hafva expeditionerna och häraf föranledda
utgifter intet gemensamt med flottans öfningar. De betingas icke af
beliofvet att bereda flottans personal erforderlig utbildning och äga
intet samband med de öfningar med flottans fartyg, som samtidigt
försiggå.

Från hvilken sida man sålunda än nalkas frågan, antingen man
granskar densamma med hänsyn till af Kungl. Maj:t och riksdagen
gjorda uttalanden, eller betraktar den fristående för sig, synes mig
slutsatsen endast kunna blifva en, nämligen att öfningsanslaget bör
befrias från de hämtningskostnader in. in., hvarmed det nu betungats,
och att dessa i stället böra utgå af respektive nybyggnadsmedel.

298

Ehuru den af mig vidtagna undersökningen synes starkt nog
tala mot riktigheten af den ståndpunkt, som af marinförvaltningen
intagits i frågan, anser jag mig dock skyldig att äfven mot bakgrunden
af hvad ur den gjorda utredningen framgår, upptaga de af ämbetsverket
anförda skälen för afslagsyrkandet till granskning.

Ämbetsverket anför i främsta rummet, att några föreskrifter om
handläggning af dessa expeditionskostnader i enlighet med de militära
myndigheternas yrkande »icke lärer hafva meddelats» och förmenar
tydligen detta förhållande ej blott förklara, hvarför annat förfaringssätt
tillämpats, än det militärmyndigheterna påyrka, utan äfven stå som
hinder för bifall till själfva yrkandet. Det synes mig, att ämbetsverket
bort, innan det intagit sin afvisande ståndpunkt, förvissa sig om, huruvida
föreskrifter af angifven art verkligen saknats eller icke. Den af
mig här förut gjorda utredningen torde hafva ådagalagt, att dylika
föreskrifter bort utfärdas. Frånvaron af sådana innebär sålunda en försummelse,
men ej, såsom man af marinförvaltningens uttalande skulle
kunna bringas att tro, af någon marinförvaltningen utomstående eller öfverordnad,
utan af ämbetsverket själft. Jämlikt gällande instruktion § 2 mom.
o tillkommer det marinförvaltningen öfvervaka, att beviljade anslag användas
för de därmed afsedda ändamål. Detta öfvervakande innebär
naturligen ej endast, att i de fall, då Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter
angående något anslags användande, ämbetsverket skall tillse, att dessa
föreskrifter efterlefvas, utan medför gifvetvis äfven skyldighet för ämbetsverket
att till Kungl. Maj :t ingå med framställningar eller förslag .till
föreskrifter i de fall, då sådana saknas eller kräfva förtydligande. Marinförvaltningen
är det organ, som skall sätta Kungl. Maj:t i stånd att
reglera marinens ekonomiska förhållanden, och är det alltså därifrån
man i främsta rummet förväntar sig initiativ i ekonomiska frågor. Då
marinförvaltningen sålunda åberopar frånvaron åt föreskrifter såsom
argument mot de militära myndigheternas yrkande, söker ämbetsverket
därmed skydd bakom ett missförhållande, hvarför det själft är i första
hand ansvarigt.

Marinförvaltningen har såsom andra skäl för afslag å militärmyndigheternas
yrkande anfört, att nybyggnadsanslagen för flertalet af
de ifrågavarande fartygen redan blifvit konsumerade eller disponerade,
och att på denna grund ersättning ej skulle kunna beredas ötningsanslaget.
Detta påstående är emellertid, som jag strax skall visa, icke
riktigt. För flertalet af dessa fartygs nybyggnad funnos ännu vid årets
ingång medel fullt tillräckliga för ifrågavarande kostnader. Men detta
alldeles oafsedt, skulle det förhållande, som af marinförvaltningen anföres,

299

icke bevisa någonting i sak gent emot de militära myndigheternas yrkande,
utan endast, sedan det nu visat sig att nybyggnadsanslagen verkligen
bort bestrida utgifterna för omförmälda expeditioner, att anslagen" i vissa
fall ej varit för sitt ändamål tillräckliga eller ock att de blifvit för tidigt,
innan ännu samtliga utgifter bestridts, för annat ändamål disponerade.
Såsom jag nedan påvisar har sistnämnda eventualitet i tre fall förelegat.
Då det är marin förvaltningen, som hos Kungl. Maj:t anmäler å nybyggnadsanslagen
uppståndna öfverskott till disposition, är det äfven
på . ämbetsverket ansvaret hvilar för, att i dessa fall oriktiga uppgifter
blifvit riksdagen meddelade.

Slutligen kan jag icke underlåta att framhålla det synnerligen
egendomliga i, att marinförvaltningen kunnat förorda befrielse för nybyggnadsanslagen
att gälda bär omförmälda hämtningsexpeditioner, då
ämbetsverket själft uppgjort eller granskat de kostnadsberäkningar, som
legat till grund för Kungl. Maj:ts propositioner om respektive nybyggnader
och sålunda måst vara underkunnigt om, att i dessa kalkyler för
åtminstone vissa al här ifrågavarande fall uttryckligen medtagits äfven
utgifter för fartygens hämtning och profvande.

Det belopp, hvarå ersättning till öfningsanslaget af de militära
myndigheterna påyrkats, liar af dessa ej kunnat exakt angifvas utan
endast approximativt beräknats till kronor 47,736: —. Jag har låtit utröna
de belopp, hvartill utgifterna för omförmälda hämtningsexpeditioner
m. in. i verkligheten blifvit affärda från öfningsanslaget, utan att ersättning
från andra anslag eller fonder beredts, och funnit dem utgöra:

Pansarbåten Oscar II exp. H6 „ 1907..................... kronor 14,781:88

Pansarkryss. Fylgia „ *%—1B/« 1907..................... „ 21,073:21

Jagaren Ragnar ,, 19 ,—*>/, 1909.................... „ 2,535:08

„ Sigurd „ Vs — 11/:-, 1909..................... „ 3,592: n

Torpedbåten Iris „ -5 t—-7 , 1909..................... „ 655: i o

V Them „ hr,— o 1909..................... „ 1,049:08

ii Spion „ 4/5— «/6 1909.................... „ 131:54

Torpedbåten Altan* exp. 16/0—2% 1909..................... „ 1,361: 5 5

ii Arcturus „ 20/''i»—23/iä 1909..................... „ 1,138: 33

„ Argo „ 20/10—7u 1909..................... „ 1,530:3 6

„ Astrea „ 7''o—2% 1909..................... „ 274: 5 5

Undervattensbåten Hvalen: alrustningskostnader efter
hämtningsexpedition år 1909 (öfriga utgifter för

Transport kronor 48,122: 7 9

300

Transport kronor 48,122:7 9
denna expedition hafva inom marinförvaltningen

redan afförts å nybyggnadsanslaget) .................... „ 6,352: 2 0

Undervattensbåtarna N:o 2 och X:o 3 exp. 16/io—

1909 .................................................................................v__4,942: 8 i

Summa kronor 59,417: 8 0.

Hvad torpedbåten Plejad beträffar, har jag från marinförvaltningen
inhämtat, att ersättning för dess hämtnings- och profningsexpedition
blifvit anslaget beredd.

Sedan öfningsanslagets tillgodohafvande sålunda blifvit fixeradt,
bär återstått frågan, huruvida respektive nybyggnadsanslag fortfarande
stå öppna och alltså kunna bestrida sin anpart i berörda slutsumma eller
redan afslutats och till sina eventuella öfverskott disponerats. Sistnämnda
eventualitet föreligger beträffande följande tre fartyg, hvarå uppståndna
öfverskott i nybyggnadsanslagen disponerats för täckande af brister i
vissa andra nybyggnadsanslag.

Genom nådig proposition den 2 april 1909 föreslog nämligen
Kungl. Maj:t riksdagen medgifva, att besparingar, som uppstått å vissa
extra ordinarie anslag, skulle få användas till anskaffning af krigsfartygsmateriel.
Marinförvaltningen hade i underdåniga skrivelser den 14
november 1908 och den 29 mars 1909 meddelat, att, bland andra,
följande besparingar funnes att tillgå: ä det åt 1902—1904 års riksdagar
anvisade anslag till nybyggnad af pansarkryssaren fylgia 685,000 kronor;
å det af 1903—1905 års riksdagar anvisade anslag till nybyggnad af
l:a klass pansarbåten Oscar II 60,000 kronor och å det af 1903 ars
riksdag beviljade anslag till nybyggnad af l:a klass torpedbåten Plejad
17,533 kronor 46 öre.

Riksdagen biföll enligt skrifvelse den 15 maj 1909 hvad Kung!.
Maj:t föreslagit; och den 27 i samma månad afgick nådigt bref om
denna disposition till marinförvaltningen.

Jag har från marinförvaltningen infordrat uppgift å ställningen
den 3 innevarande april å anslagen till nybyggnad af de fartyg, för
hvilkas hämtningsexpeditioner och profresor medel utgått från öfningsanslaget.
Ämbetsverkets kamrerare bär emellertid icke meddelat uppgift
om annat än ställningen den 1 januari 1911 samt muntligen tillagt,
att ingen afsevärd ändring därefter inträda Han upplyser, att för
torpedbåten Plejad behållningen 17,533 kronor 46 öre blifvit disponerad
enligt åberopadt nådigt bref den 27 maj 1909; att för pansarkryssaren
Fylgia en behållning af 685,000 kronor blifvit disponerad enligt samma

301

nådiga bref; att för pansarbåten Oscar II ännu återstode odisponera dt
ett belopp af 4,517 kronor 65 öre; att för jagarne Sigurd och Ragnar
återstode 61,419 kronor 76 öre; för torpedbåtarne Iris, Thetis, Spica,
Astrea (jämte torpedbåtarne Vega och Vesta) 254,639 kronor 13 öre; för
torpedbåtarne Altair, Arcturus och Argo (jämte torpedbåten Antares)
69,120 kronor 15 öre, samt för undervattensbåten Hvalen 30,535 kronor
21 öre.

För samtliga dessa behållningar, med undantag af de för pansarbåten
Oscar II angifna, har kamreraren antecknat, att de »torde åtgå
för arbetets fullbordande».

För undervattensbåtarne N:ris 2 och 3 (jämte N:o 4) angifver
kamreraren en brist vid årets ingång af 6,510 kronor 92 öre.

Den ofvan anmärkta uppfattningen, att behållningarne »torde åtgå
för arbetets fullbordande» kan icke äga något inflytande på föreliggande
fråga, då, såsom jag visat, till fullbordandet just hör afprofningen och
hämtningen.

Att å anslaget till byggnad af undervattensbåtarne N:ris 2—4
redan uppstått brist, kan icke heller berättiga hämtningskostnadernas
uttagande af öfningsanslaget. Dessa kostnader, liksom andra kostnader,
som tilläfventyrs ännu ej belastat nybyggnadsanslaget, komma att öka
bristen.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet,

att Kungl. Maj.t täcktes anbefalla marinförvaltningen:
dels att från kontot för pansarbåten Oscar II till
förskottskoniot för öfver betalning en å anslaget till flottans
öfningar omföra ett belopp af 14,781 kronor 88 öre;

dels att upplägga ett särskildt för skottskonto för
pansarkryssaren Fylgia och från detsamma tillföra förskottskontot
för öfverbetalningen å anslaget till flottans
öfningar ett belopp af 21,073 kronor 21 öre, äfvensom
före årets slut anmäla förskottet till ersättande;

dels att från kontot för »nybyggnad af två stycken
jagare (Ragnar och Sigurd)» till för skottskontot för öfverbetalningen
å anslaget till flottans öfningar omföra ett
belopp af 6,127 kronor 19 öre;

dels att från kontot för »nybyggnad af sex st. l:a
klass torpedbåtar (Iris, Vega, Thetis, Vesta, Spica och
Astreaj» till förskottskoniot för öfverbetalningen å anslaget

till flottans öfningar omföra ett belopp af 2,110 kronor
27 öre;

dels att från kontot för »nybyggnad af fyra st. l:a
klass torpedbåtar (Altair, Antares, Arcturus och Argo)»
till för skottskontot för flottans öfningar omföra ett belopp
af 4,030 kronor 24 öre;

dels att från kontot för »undervattenbåtförsvaret> ,
å hvithet kostnaderna för nybyggnad af undervattensbåten
Hvalen afförts, till förskottskontot för öfverbetalningen å
anslaget till flottans öfningar omföra ett belopp af 6,352
kronor 20 öre;

dels ock att från samma konto, å hvithet jämväl
kostnaderna för nybyggnad af undervattensbåtarna n.ris
2—4 afförts, till förskottskontot för öfverbetalningen å
anslaget till flottans öfningar omföra ett belopp af 4,942
kronor 81 öre.

303

Öfverbetalningens storlek.

För att ernå en fast utgångspunkt vid beräkningen af öfverbetalningens
storlek vid 1909 års slut, då densamma synbarligen nått sin
kulmen, och för att i öfrigt genom anläggande af nya synpunkter
vinna en allsidigare kännedom om räkenskapsmaterialet, bär jag låtit
verkställa omslut af räkenskaperna för tioårsperioden 1900—1909. Jag
bär därvid utgått ifrån den budgettekniska principen, att hvarje utgift
skall påföras det budgetår, utgiften afser. Förskotts förfarandet och
det därpå följande formella alförandet har alltså uteslutits. Ofningsårets
kostnader hafva fördelats på de särskilda budgetåren.

Därvid hafva samtliga fartygsredogörelser, som afsett expeditioner
vid årsskiftena, genomgåtts och alla utgifter enligt penningjournaler och
aflöningsböcker samt värdet å konsumerade utrednings- och beklädnadseffekter,
i den mån samma utgifter tillhört det första året och berört
anslaget till flottans öfningar, öfverförts till sitt budgetår.

Resultatet af dessa omslut framgår af följande tabellariska sammanställningar.

Omslut af räkenskaperna 1900—1909.

utvisande utgifter utöfver inkomster för hvartdera af
budgetären 1900—1909.

År 1900.

Utgifter:

Marinförvaltningen ............................................. 34,159: 8 3

Karlskrona station ........................................... 903,872: 7 3

Stockholms station............................................ 204,628: 19

Transport 1,142,660: 7 5

304

Transport 1,142,660:7 5
Å år 1900 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1900—1901, bokförda

år 1901 ..................................................... 33,321:29 1,175,982: 04

Inkomster:

Marinförvaltningen ................................................

Karlskrona station ............................................

Stockholms station .............................................

Å år 1899 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1899—1900, bokförda
år 1900.................................................................

17,781: 55
278,146: 4 2
44''721: 58

40,914: 0 4

Kronor

381,563: 5 9
794,418: 4 5

År 1901.

Utgifter:

Marinförvaltningen............................................	42,730: 0 6
Karlskrona station ...........................................	1,035,927: 83
Stockholms station.........................................	273,116: 21
Å år 1901 belöpande utgifter för expedi-
tioner vid årsskiftet 1901 —1902, bok-
förda år 1902 ...............................................	51,454: 8 4
Inkomster:
Marinförvaltningen...........................................	12,418: 19
Karlskrona station ............................................	311,394: 38
Stockholms station ...........................................	41,928: 53
Å år 1900 belöpande utgifter för expedi-
tioner vid årsskiftet 1900—1901, bok-
förda år 1901 ............................................	33,321: 29

1,403,228: 94

Kronor 1,004,166: 5 5

305

År 1902.

Utgifter:

Marinförvaltningen.............................................

Karlskrona station .............................................

Stockholms station .........................................

A år 1902 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1902—1903, bokförda
år 1903...................................................

Utgifter för år 1902, bokförda år 1903,
Stockholms station.......................

20,728: 9 7
834,206: 15
173,728: 20

32,390: 44
13,869: 08

Inkomster:

Marin förvaltningen...........................................	14,979: 87
Karlskrona station ...........................................	151,400: 82
Stockholms station...........................................	28,518: 85
A ar 1901 belöpande utgifter för expedi-
tioner vid årsskiftet 1901—1902, bok-
förda år 1902 ................................................	51,454: 84
	Kronor

År 1903.

Utgifter:

Marinförvaltningen ...................................

Karlskrona station ..........................................

Stockholms station...................................

A år 1903 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1903—1904, bokförda
1904 .................................................

Utgifter för år 1903, bokförda 1904, Stockholms
station.............

18,934: 22
1,055,063: 54
295,596: 5 4

26,992: 06
22,681: 2 7

Transport

1,074,922: 84

246,354: 3 8
828,568: 4c

1,419,267: G3

1,419,267: c3
39

306

Transport 1,419,267: G3

Inkomster:

Marinförvaltningen .............................................

Karlskrona station .............................................

Stockholms station.............................................

Å år 1902 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1902—1903, bokförda
år 1903..................................................

Utgifter för år 1902, bokförda år 1903......

38,985: 0 7
332,852: 8 2
46,036: G o

32,390: 44

13,-869: 08 464,134: o i

Kronor 955,133: 6 2

År 1904

Utgifter:

Marinförvaltningen..........................................

Karlskrona station .............................................

Stockholms station..........................................

Å år 1904 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1904—1905, bokförda
år 1905................................................-

Utgifter för år 1904, bokförda ar 190;>,
Karlskrona station..........................................

23,535: 15
1,521,264: 0 3
314,276: 2 8

31,366: 8 5
928: so

1,891,370: 81

Inkomster:

Marinförvaltningen ..........................................

Karlskrona station ...........................................

Stockholms station ...........................................

Å år 1903 belöpande utgifter, för expeditioner
vid årsskiftet 1903—1904, bokförda
år 1904................................................

Utgifter för år 1903, bokförda 1904...........

Inkomster för år 1904, bokförda år 1905,
Karlskrona station.......................................

7,758: 2 3
605,668: 2 7
28,358: so

26,992: o G
22,681: 2 7

19: 90
Kronor

691,478: 32
1,199,892: 4 9

307

År 1905.

Utgifter:

Marinförvaltningen ........................................

Karlskrona station ...........................................

Stockholms station .............................................

A år 1905 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1905—1906, bokförda
år 1906...................................................

Inkomster för år 1904, bokförda år 1905...

24,435: 5 7
1,061,828: 72
145,340: 2 1

32,550: 91
19: oo

Utgifter för år 1905, bokförda år 1906:

Karlskrona station ..........................................

Stockholms station............................................

Utgifter för år 1905, bokförda 1907, Stockholms
station..................................................

984,215: 13
124,116: 0 3

2,802: -2 8 2,375,308: 75

Inkomster:

Karlskrona station .............................................

Stockholms station.............................................

A år 1904 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1904—1905, bokförda
år 1905 .............................................

Utgifter för år 1904, bokförda år 1905......

436,879: 97
38,438: 5 5

31,366: 8 5
928: 50

Inkomster för år 1905, bokförda år 1906:

Karlskrona station .............................................

Stockholms station .............................................

549,433: 87

15,707: 42 1,072,755: 1G
Kronor 1,302,553: 5 9

308

År 1906.

Utgifter:

Marinförvaltningen ............................................

Karlskrona station ............................................

Stockholms station..........................................

Å år 1906 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1906—1907, bokförda
1907 ....................................................

38,275: 96
2,122,493: so
358,050: 7 3

43,113: os

Inkomster för år 1905, bokförda år 1906:

Karlskrona station .......................................... 549,433: 8 7

Stockholms station ............................................. 15,707: 4 2

Utgifter för år 1906, bokförda år 1907:

Karlskrona station ...........................................

Stockholms station.......................................

428,524: 9 7
230,933: 58

3,786,533: 4 1

Inkomster:

Marinförvaltningen ...........................................	13,727: 80
Karlskrona station ..........................................	999,222: 86
Stockholms station .........................................	29,010: 80
Å år 1905 belöpande utgifter för expedi-tioner vid årsskiftet 1905—1906, bok-
förda år 1906.................................................	32,550: 9 1
Utgifter för år 1905, bokförda år 1906:
Karlskrona station ...........................................	984,215: 13
Stockholms station .............................................	124,116: 03
Inkomster för år 1906, bokförda år 1907 :
Karlskrona station .............................................	147,336: 32
Stockholms station..........................................	63,334: 0 9 Kronor

2,393,513: 94
1,393,019: 47

309

År 1907.

Utgifter:

Marinförvaltningen ......................................... 62,471:2 1

Karlskrona station ............................................. 1,474,814:4 3

Stockholms station ............................................ 436,118: 8 2

A år 1907 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1907 — 1908, bokförda
1908........................................................ 71,041:7 0

Inkomster för år 1906, bokförda år 1907:

Karlskrona station ............................................. 147,336: 3 2

Stockholms station....................................... 63,334:0 9

Utgifter för 1907, bokförda 1908:

Karlskrona station ............................................. 697,622: 7 2

Stockholms station ............................................ 178,002: 0 6

Inkomster:

Marinförvaltningen .......................................... 255: 2o

Karlskrona station ............................................ 530,845: 71

Stockholms station........................................... 84,861: 53

A år 1906 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1906—1907, bokförda
1907........................................................ 43,113:08

Utgifter för år 1906, bokförda år 1907:

Karlskrona station ............................................ 428,524: 9 7

Stockholms station............................................ 230,933:5 8

Utgifter för år 1905, bokförda år 1907,

Stockholms station ....................................... 2,802: 2 8

Inkomster för år 1907, bokförda 1908:

Karlskrona station ............................................. 279,168: 4 3

Stockholms station.......................................... 52,853: 3 5

Kronor

3,130,741: 35

1,653,358: i 3
1,477,383: 22

310

År im

Utgifter:

Mariuförvaltningen ............................................ 29,400: 4 5

Karlskrona station .......................................... 1,498,987: 8 3

Stockholms station ........................................... 405,795: 8 1

Å år 1908 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1908—1909, bokförda
1909 ......................................................100,929: 5 8

Inkomster för år 1907, bokförda 1908:

Karlskrona station ............................................. 279,168: 4 3

Stockholms station............................................. 52,853: 3 5

Utgifter för år 1908, bokförda 1909:

Karlskrona station ......................................... 714,243: 5 4

Stockholms station ........................................ 330,233: 8 2

Utgifter för 1908, bokförda 1910................. 1,531: no

Inkomster.

Marinförvaltningen ..........................................

Karlskrona station .........................................

Stockholms station ............................................

Å år 1907 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1907—1908, bokförda
1908 .................................................

Inkomster för år 1908, bokförda år 1909:

Karlskrona station ........................................

Stockholms station...........................................

Utgifter för år 1907, bokförda år 1908:

Karlskrona station .............................................

Stockholms station ..........................................

Kronor

1,750: 7 0
470,715: 18
55,893: 8 5

71,041: 70

229,861: 0 3
62,937: 9 9

697,622: 7 2
178,002: 0 6

3,413,144: 7 1

1,767,825: 2 3
1,645,319: 4 8

311

År 1909.

Utgifter:

Marinförvaltningen.........................................

Karlskrona station .......................................

Stockholms station .......................................

A år 1909 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1909—1910, bokförda
1910........................................................

Inkomster för år 1908, bokförda 1909:

Karlskrona station ...........................................

Stockholms station...........................................

Utgifter för år 1909, bokförda 1910:

Karlskrona station ............................................

Stockholms station............................................

35,110: 8 0
3,062,179: 20
545,518: o:?

56,281: 4 5

229,861: 0 3
62,937: 99

1,542,799: 0 2
220,264: 6 7

Inkomster:

Marinförvaltningen...........................................

Karlskrona station ..........................................

Stockholms station ............................................

A år 1908 belöpande utgifter för expeditioner
vid årsskiftet 1908 —1909, bokförda
1909 ....................................................

Utgifter för år 1908, bokförda år 1909:

Karlskrona station .............................................

Stockholms station ...........................................

Inkomster för år 1909, bokförda 1910:

Karlskrona station ...........................................

Stockholms station ............................................

Beväringsanslagets andel i under år 1909
bokförda utgifter för 1909 — 1910 års
expeditioner....................................................

138: 09
1,548,887: 08
73,755: 13

100,929: 5 8

714,243: 54
330,233: 82

703,206: 7 1
42,994: so

12,853: 4 3
Kronor

5,754,952: 19

3,52.7,242: 18
2,227,710: o i

Sammanställning'' af förestående omslut med anslagen för de olika åren,

År											D	e b		3 t
Behåll-				Inkomst	e r	Å före-gående år belöpande utgifter för expedi-tioner vid årsskiftena, bokförda under året kr.	Inkomster för året, bokförda följande år	Under året bokförda utgifter för före-gående år	Bevärings-.anslagets andel i under år	Öfver-
ning från före-gående år kr.	Anslag för året kr.	Marin- förvalt- ningen kr.	Karlskrona station kr.	Stock- holms station kr.	Karls- krona station kr.	Stock- holms station kr.	Karls- krona station kr.	Stock- holms station kr.	1909 bok-förda ut-gifter för 1909—1910 års expedi-tioner kr.	till följande år kr.
1900			870,000		17,781	55	278,146	42	44,721 58	40,914	04											88,090	12	1,339,653	71
1901	—	—	870,000	—	12,418	19	311,394	38	41,928 53	33,321	29											222,256	67	1,491,319	06
1902	—	—	1,000,000	—	14,979	87	151,400	82	28,518 se	51,454	84											50,825	13	1,297,179	Öl
1903	—	—	1,200,000	—	38,985	07	332,852	82	46,036 eo	32,390	44	—	—	—	—		—	13,869	08	—	—	—	—	1,664,134	01
1904	194,041	25	1,200,000	—	7,758	2 3	605,668	27	28,358 5 9	26,992	06	19	90	—	—	—	—	22,681	27	—	—	—	—	2,085,519	57
1905	194,148	76	1,200,000	—	—	—	436,879	97	38,438 5 5	31,366	85	549,433	87	15,707	42	928	50	—	—	-	—	—	—	2,466,903	92
1906	91,595	17	l,2o0,000	—	13,727	80	999,222	86	29,010 8 0	32,550	91	147,336	32	63,334	09	984,215	13	124,116	03.	—	—	101,424	30	3,786,533	41
1907	—	—	1,200,000	—	255	20	530,845	71	84,861 5 3	43,113	08	279,168	43	52,853	35	428,524	97	233,735	86	—	—	378,807	52	3,232,165	65
1908	—	—	1,200,000	—	1,750	70	470,715	18	55,893 8»	71,041	70	229,861	03	62,937	99	697,622	72	178,002 06	—	—	824,127	—	3,791,952	2D
1909	—	—	1,800,000	—	138	09	1,548,887	08	73,755113	100,929	58	703,206	71	42,994	80	714,243	54	330,233 82\|	12,853	43	1,251,837	01	6,579,079	1 91

									K r	e	dit
År	Öfver- betalning från föregående år			J t g i f t	e r		Ä året be-löpande ut-	Utgifter för året, bokförda följande år	Under året bokförda inkomster för före-gående år	Behåll-
Marin- förvalt- ningen	Karlskrona station	Stockholms station	expeditioner vid årsskiftet, bokförda följande år	Karlskrona station	Stockholms station	Karlskrona station	Stockholms station	ning till följande år	Glimma
	kr.		kr.		kr.		kr.		kr.		kr.		kr.		kr.		kr.
1900	163,671	67	34,159	83	903,872	73	204,628	19	33,321	29											1,339,653	71
1901	88,090	12	42,730	06	1,035,927	83	273,116	21	51,454	S4											1,491,319	06
1902	222,256	67	20,728	97	834,206	16	173,728	20	32,390	44	—	—	13,869	08	—	—	—	—	—	—	1,297,179	51
1903	50,825	13	18,934	22	1,055,063	54	295,596	54	26,992	06	—	—	22,681	27	—		—	—	194,041	2 5	1,664,134	01
1904	—	—	23,535	15	1,521,264	03	314,276	28	31,366	Sö	928	50	—	—	—	—	—	—	194,148	76	2,085,519	57
1905	—	—	24,435	57	1,061,828	72	145,340	21	32,550	91	984,215	13	:) 126,918	31	19	90	—	—	91,595	17	2,466,903	92
1906	—	—	38,275	96	2,122,493	80	358,050	73	43,113	08	428,524	97	230,933	58	549,433	87	15,707	42	—	—	3,786,533	41
1907	101,424	30	62,471	21	1,474,814	43	436,118	82	71,041	70	697,622	72	178,002	06	147,336	32	63,334	09	—	—	3,232,165	65
1908	378,807	52	29,400	45	1,498,987	83	405,795	81	100,929	58	714,243	54	2) 331,765	7 2	279,168	43	52,853	3 5	—	—	3,791,952	23
1909	824,127	—	35,110	SO	3,062,179	20	545,518	03	56,281	45	1,542,799	02	220,264	67	229,861	03	62,937	99	—	—	6,579,079	19

*) Däraf kronor 2,802: 2 8 bokförda först 1907.
2) „ „ 1,531: GO „ „ 1910.

rf*-

Åfslut

I'' lottans

År		Tills	å n g
Anslag anvisade på årels riksstat Kr.	Reservation från föregående år Kr.	Anslagets uppbörd Kr.	Omföring från förskottskonlo Kr.
1900	870,000.—	_	381,563.5 9	_
1901	870,000.—	—	399,062.3 9	134,166.55
1902	1,000,000.—	—	246,354.3 8	—
1903	1,200,000.—	—	464,134.01	—
1904	1,200,000.—	194,041.2 5	691,478.32	—
1905	1,200,000.—	194,148.7 6	1,072,755. i G	—
1906	1,200,000.—	91,595.17	2,393,513.94	101,424.3 0
1907	1,200,000.—	—	1,653,358.13	277,383.22
1908	1,200,000.—	—	1,767,825.23	445,319.4 8
1909	1,800,000.—	—	3,527,242.18	427,710.01

Förskott fö r

År	T i 1	Igång
Omföring från Flottans öfningar Kr.	Balans till följande år Kr.
1900	75,581.5 5	88,090.12
1901	—	222,256.6 7
1902	171,431.54	50,825.13
1903	50,825.13	—
1906	—	101,424.30
1907	—	378,807.52
1908	—	824,127.—
1909	—	1,251,837.01

315

ning

ö f n i n g a r.

Disposition	Summa Kr.
Utgifter Kr.	Under året ersatt förskott Kr.	Reservation till följande år Kr.
1,175,982.04	75,581.55		1,251,563.5 9
1,403,228.9 4	—	—	1,403,228.9 4
1,074,922.8 4	171,431.5 4		1,246,354.3 8
1,419,267.6 3	50,825.13	194,041.2 5	1,664,134.01
1,891,370.8 1	—	194,148.7 6	2,085,519.5 7
2,375,308.7 5	—	91,595.17	2,466,903.9 2
3,786,533.4 i	—	—	3,786,533.41
3,130,741.3 5	—	—	3,130,741.3 5
3,413,144.7 1	—	—	3,413,144.71
5,754,952. i 9	—	—	5,754,952.19

flottans ö f n i n g a r.
D i s p o s i	tion	Summa Kr.
Balans från	Omföring till
föregående år	Flottans öfningar
Kr.	Kr.
163,671.0 7	_	163,671.67 222,256.07
88,090. i 2	134,166.5 5
222,256.67	—	222,256.07
50,825.13	—	50,825.13
—	101,424.3 0	101,424.30
101,424.30	277,383.22	378,807.52
378,807.52	445,319.4 8	824,127.— 1,251,837.01
824,127.—	427,710.01

316

Kontrolltablå

utvisande uppkomsten af öfverbetalningen vid 1909 års slut.

År	Anslag Kronor	NeLtoutgift Kronor	Behållning Kronor	Nettoutgift öfver anslag Kronor
1900 .........	870,000		794,418 4 5	75,581	55
1901 .........	870,000	—	1,004,166 55	—	—	134,166	55
1902 .........	1,000,000		828,568 ko	171,431	5 4	—	—
1903 .........	1,200,000	—	955,133 62	244,866	38	—	—
1904 ........	1,200,000	—	1,199,892 4 9	107	51	—	—
1905 ........	1,200,000	—	1,302,553 59	—	—	102,553	59
1906 ........	1,200,000	—	1.393,01914 7	—	—	193,019	4 7
1907 .........	1,200,000	—	1,477,383 22	—	—	277,383	22
1908 ........	1,200,000	—	1,645,319 48	—	—	445,319	48
1909 ........	1,800,000	—	2,227,710 o i	—	—	427,710	0 1
	—		—	491,986	98	1,580,152	3 2

Om från förestående summa af nettoutgifter öfver

anslag............................................................................. Kr. 1,580,152:32

afdrages summan af ofvansfående behållningar.......... ,, 491,986: 9 8

erhålles öfverbetalningen vid 1909 års slut för åren

1900—1909 ........................................................................ Kr. 1,088,165: 3 4

Om härtill lägges bristen vid 1899 års slut enligt

marinförvaltningens hufvudbok......... 122,757: G 3

ökad med det vid beräkningen af 1900
års utgifter afdragna belopp, som

afse 1899 års expeditioner ............... 40,914: 0 4 163,671: 6 7

så uppkommer det belopp kr. 1,251,837: 01

hvilket skulle utgöra öfverbetalningen vid 1909 års slut, därest de angifna
budgettekniska principerna varit följda, nämligen att hvarje års
utgifter föras till sitt budgetår, och därest felaktig belastning af anslaget
icke, på sätt jag i särskilda sammanhang uppvisat, ägt rum.

Då emellertid det äldre bokförings- och likvidsystemet vid 1909
års slut var gällande, får denna siffra naturligen icke utan vidare jämföras
med den siffra 1,293,173 kronor 98 öre, som marinförvaltningen i
sin skrifvelse den 10 januari 1911, med utgångspunkt från detta äldre
system, uppgaf såsom brist i anslaget vid 1909 års utgång.

317

Vid bestämmandet af 1909 års utgifter enligt de nya principerna
bar såsom utgift för år 1909 behandlats dels å 1909 belöpande del af
kostnader för expeditioner vid årsskiftet 1909—1910, Indika kostnader
bokförts först år 1910, utgörande 56,281 kronor 45 öre, dels år 1909
bokförda utgifter för expeditioner vid årsskiftet 1909—1910, utgörande
25,390 kronor 82 öre, hvarifrån dragits beväringsanslagets andel i desamma,
12,853 kronor 43 öre, hvadan återstår 12,537 kronor 39 öre.
Vid marinförvaltningens beräkningar har, i öfverensstämmelse med dess
äldre bokförings- och likvidprinciper, såsom ock framgår af dess förut
omnämnda provisoriska likvidsammandrag, intet af dessa belopp afsetts
såsom 1909 års utgifter. För att anställa jämförelse mellan marinförvaltningens
siffra 1,293,173 kronor 98 öre''och den enligt budgetmässiga
principer framkomna siffran 1,251,837 kronor 1 öre måste sålunda från
den sistnämnda afdragas de båda ofvanstående af marinförvaltningen
bland utgifterna ej afsedda beloppen 56,281 kronor 45 öre och 12,537
kronor 39 öre, tillsammans 68,818 kronor 84 öre. Öfverbetalningen
blir da 1,183,018 kronor 17 öre. Den af marinförvaltningen angifna
öfverbetalningen öfverstiger sålunda denna med 110,155 kronor 81 öre.
Enligt det nu gällande bokförings- och likvidsystemet förskjuter sig
berörda belopp 68,818 kronor 84 öre till följande år.

Om man godtgör öfningsanslaget hvad som sedan år 1906 oriktigt
påförts detsamma, nämligen med

dels ett under utredningen angående måldepån här ofvan anmärkt

år 1911 ersatt belopp, ...................................................... kronor 21,763: 50

dels de belopp, som i kapitlet om öfningsanslagets
fordringar äro närmare angifna, tillhopa utgörande
................................................................................. „_277,922: 7 8

eller tillsammans kronor 299,686: 2 8
så sjunker det med tillämpning af äldre bokförings- och likvidprinciper
erhållna och med den af marinförvaltningen uppgift!a öfverbetalningssiffran
jämförliga beloppet 1,183,018:17 till ett belopp, utvisande en
öfverbetalning af 883,331 kronor 89 öre.

Efter den utredning, som nu verkställts, torde tiden vara inne
att bereda ersättning för de förskott, som af under händer varande
medel utgifvits för flottans öfningar.

Vid bestämmande af ersättningens storlek anser jag ‘det vara
riktigast att utgå från det budgettekniskt påvisade beloppet 1,251,837
kronor 1 öre med afdrag af de felförda beloppen, sammanlagdt 299,686
kronor 28 öre, eller 952,150 kronor 73 öre. Härigenom kommer icke något
de föregående åren afseende utgiftsbelopp att förskjuta sig till följande år.

318

Inledda reformer och passivt motstånd.

I underdånig skrifvelse den L(i december 1905 framhöll chefen
för flottans stab, att sedan under en följd af år erfarenhet vunnits i
fråga om den kostnad, som sjöbeväringens öfvande medförde, tiden syntes
vara inne att söka åstadkomma en förenkling uti de föreskrifter, som
reglerade fördelningen af flottans öfningskostnader mellan anslagen till
flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar in. m. De gällande
föreskrifterna, senast meddelade genom nådigt bref den 14 augusti
1903, vållade nämligen vid sin tillämpning ett ansenligt arbete, hvars
nytta för staten icke kunde anses alsevärd, då det endast gällde fördelningen
af medel, som i alla händelser skolat utgå. Icke heller bidroge
det arbete, som förorsakades af de gällande fördelningsbestämmelserna,
till att underlätta uppgörandet af hvarje särskild! års öfningsplan.
Uppgörandet af öfningsplanerna skulle däremot betydligt främjas genom
förenklade föreskrifter angående kostnadsfördelningen. Hvad sjöbeväringens
öfvande i land beträffade, torde, enligt chefens för flottans
stab förmenande, samtliga härmed förenade kostnader, såsom lättare att
särskilja, böra såsom förut uppföras särskilt och ersättas af beväringsanslaget
ensamt.

På grund af det anförda hemställdes, att Kung!. Maj:t täcktes uppdraga
åt marinförvaltningen och chefen för flottans stab att gemensamt
inkomma med underdånigt förslag till sådana ändringar i gällande bestämmelser
angående fördelningen af flottans öfningskostnader mellan
anslagen till flottans öfningar och sjöbeväringens vapenöfningar samt
beklädnad och ersättning därför, som kunde anses önskvärda.

Den 19 december 1905 anbefalldes marinförvaltningen att i anledning
af denna skrifvelse inkomma med underdånigt utlåtande. Den 22
samma månad anmodade marinförvaltningen stationsbefälhafvarne i Stockholm
och Karlskrona att dels afgifva yttrande, huruvida erfarenheten
visat behof af sådana ändrade bestämmelser i förevarande ämne, som

319

chefen för flottans stab ifrågasatt, dels ock, om så skulle vara förhållandet,
angifva syftet med de nödiga befunna ändringarna.

Redan den 7 februari IDOG inkom stationsbefälhafvaren i Stockholm
till marinförvaltningen med räkenskaps kontorets yttrande, hvilket
stationsbefälhafvaren åberopade som sitt eget.

Räkenskapskontoret framhöll, att de af chefen för flottans stab
föreslagna ändringarna åsyftade en förenkling af räkenskapsarbetet vid
stationerna hufvudsakligen i fråga om fartygslikvidernas uppgörande,
och anförde såsom sin uppfattning, att eu dylik förenkling vore i hög
grad önskvärd. Nämnda arbete hade nämligen år efter år ökats på
grund af gällande föreskrifter om fördelningen i de minsta detaljer af
flottans öfningskostnader mellan de båda ifrågavarande anslagen.

Af stor betydelse skulle enligt räkenskapskontoret vara, om en förändring
vidtoges i den riktning, att flottans samtliga öfningskostnader
under räkenskapsåret bokfördes till ersättning af öfningsanslaget samt
därefter vid hvarje års slut till vissa bestämda procent debiterades anslaget
till sjöbeväringens vapenöfningar. Till grund för bestämmandet
af ett lämpligt procenttal torde höra läggas beräkningar, hämtade från
den erfarenhet, som vunnits under tillämpningen af förut gällande föreskrifter
i ämnet.

I det yttrande, som den (1 november 1906 afgafs af räkenskapskontoret
i Karlskrona och såsom stationsbefälhafvarens eget den 16
november 1906 inkom till marin förvaltningen, anfördes, att med hänsyn
särskildt till den erfarenhet, som vunnits vid det då yttrandet afgafs
afslutade arbetet med fördelningen af kostnaderna för 1905 års fartygsexpeditioner,
de i nådiga brefvet den 14 augusti 1903 anbefallda fördelningsgrunderna
syntes tillfredsställande för det afsedda ändamålet.

Några förändringar af de gällande bestämmelserna rörande ifrågavarande
fördelning syntes fördenskull ej nödvändiga, men hade vid
tillämpningen af de i nådiga brefvet meddelade bestämmelserna dessa
befunnits i vissa delar böra fullständigas.

1 enlighet med detta uttalande afgafs förslag till förändrad lydelse
af mom. 10 i det åberopade nådiga brefvet i syfte att häri med full
tydlighet angifva de kostnader, hvilka icke vore afsedda att utgöra
föremål för fördelning.

Först den 7 november 1908, således i det närmaste två år efter
det yttrandet från stationsbefälhafvaren i Karlskrona inkommit och tre

320

år efter det ärendet remitterats till marinförvaltningens yttrande, afgaf
marinförvaltningen det infordrade underdåniga utlåtandet i ärendet.
Ämbetsverket anförde nu, att, ehuru det hvarken af stabschefen eller
station smyndigheterna blifvit tydligt ådagalagdt, i Indika hänseenden
ändring af enligt nådiga brefvet den 14 augusti 1903 gällande bestämmelser
i förevarande ämne vore nödvändig, syntes dock hinder icke böra
möta för meddelande åt marinförvaltningen och chefen för marinstaben
af sådant uppdrag, som den senare ifrågasatt, hvadan marinförvaltningen,
då en undersökning af den väckta frågan i hvarje fall torde kunna
blifva till nytta, i underdånighet tillstyrkte bifall till den af chefen för
marinstaben gjorda hemställan.

Påföljande månad, den 4 december 1908 uppdrog därefter Kung!.
Maj:t åt marinförvaltningen och chefen för marinstaben att gemensamt
inkomma med förslag till sådana ändringar i gällande bestämmelser
angående fördelningen af flottans öfningskostnader mellan anslagen till
flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfning^- samt beklädnad
och ersättning därför, som kunde vara önskvärda i syfte att åstadkomma
förenkling af räkenskapsarbetet vid flottans stationer.

Den 25 april 1910 hemställde marinförvaltningen och chefen för
marinstaben i skrifvelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet, att denne
måtte utverka upphörande af det den 4 december 1908 myndigheterna
gifna uppdraget och detsammas öfverflyttande på särskilda sakkunnige.

I den ifrågavarande skrifvelsen anfördes, att vid det årligen återkommande
uppgörandet af planen för flottans öfningar inom marinstaben
stor olägenhet försports däraf, att någon exakt uppgift rörande
de för ändamålet tillgängliga medel icke stått till buds. Så till exempel
hade till grund för den nyligen afgifna planen för flottans öfningar år
1910—1911 senare uppgifter angående de verkliga kostnaderna än från
år 1907 icke varit tillgängliga, på grund af att redogörelserna för de
därpå följande årens sjöexpeditioner ännu icke varit afslutade.

Helt visst torde nu gällande bestämmelser för öfningskostnadernas
fördelning mellan å ena sidan anslaget till flottans öfningar och å andra
sidan anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar och beklädnad samt
ersättning därför vara en i hög grad bidragande omständighet till att
försvåra och fördröja arbetet med fartygsredogörelsernas afsilande, men
äfven andra förhållanden beträffande marinens redovisningsväsende torde
härvidlag spela in.

För att rätt kunna planlägga öfningarna måste ovillkorligen

321

anslagens ställning för ifrågavarande år kunna öfverblickas. I annat
fall kunde betänkliga rubbningar af de nu följda och lämpliga befunna
grunderna för flottans utbildning och öfningar blifva en nödvändig följd.

För planläggningen af sagda öfningar vore äfven af vikt, att de
till grund för kostnadsberäkningarna lagda approximativa kostnaderna
per dag för olika fartygstyper under expeditioner af olika slag blefve
så noggrant som möjligt beräknade. Under 1909 tillämpades för första
gången i full utsträckning den plan, som afsetts ligga till grund för
flottans öfningar, sedan de värnpliktigas tjänstgöringstid blifvit utsträckt
till 300 dagar. Då ett fullföljande af denna plan inneburit stora afvikelser
från den förut tillämpade, hade kostnadsberäkningarna för
öfriingarna såväl år 1909 som år 1910 i brist på säkra primäruppgifter
icke kunnat blifva fullt exakta.

Då alltså vid skrifvelsens aflåtande hvarken beloppet af de för 1910
års öfningar tillgängliga medlen, ej heller de ungefärliga kostnaderna för
samma öfningar läte sig öfverskådas, torde det möta afsevärda svårigheter
att i detalj planlägga öfningarna för nästkommande år, så att
kostnaderna för desamma motsvara de för ändamålet tillgängliga medel.
Det syntes på grund häraf ligga vikt uppå att snarast möjligt erhålla
noggranna uppgifter härutinnan.

Därjämte torde böra tagas under ompröfning, i hvad mån gällande
bestämmelser för flottans redovisningsväsende skulle kunna förenklas
eller omläggas i afsikt att såväl möjliggöra redovisningens snara afgifvande
till marinförvaltningen som ock medgifva erhållandet af goda
primäruppgifter för öfningskostnadernas beräkning.

Då en utredning af hithörande förhållanden torde blifva af stor
omfattning, och enär ett sådant arbete jämväl torde kunna komma att
beröra åtskilliga delar af flottans redovisningsväsende m. in., utöfver hvad
det den 4 december 1908 gifna uppdraget rörande öfningskostnadernas fördelning
innefattade, hemställde marinförvaltningen och chefen för marinstaben,
efter att i ärendet hafva under hand samrådt med inspektören
af flottans öfningar till sjöss, att chefen för sjöförsvarsdepartementet
behagade utverka tillsättandet af sex sakkunniga för afgifvande af utredning
och förslag rörande förenkling af flottans redovisningsväsende,
i .hvad det berörde räkenskaperna ombord samt dessa räkenskapers handläggning
i land, och därmed sammanhängande frågor, hvarvid jämväl
till sakkunniga borde hänskjutas det ofvannämnda marinförvaltningen
och chefen för marinstaben gifna uppdraget.

Föredraganden, marinöfverkommissarien Dahlin, uttalade emellertid
i ärendet en särskild mening, som icke saknar sitt intresse.

322

Efter att hafva redogjort för tillkomsten af det den 4 december
1908 åt marinförvaltningen och chefen för marinstaben lämnade uppdraget,
yttrade föredraganden, att, då in ar in förvaltningen ansett sig höra,
från chefen för marinstaben afvakta närmare angifvande af, hvad som
åsyftades med hans i och för sig väl allmänt antydda initiativ i saken,
hade i marinförvaltningen dessförinnan intet åtgjorts, men hade ämbetsverket,
i hvad på dess civila afdelning ankomme, varit, liksom det fortfarande
vore, oförhindradt att, när helst sådant från chefens för marinstaben
sida påkallades, bringa ärendet under handläggning.

Med den nu beslutade underdåniga skrifvelsen syntes föredraganden
alldeles samma uppdrag åsyftas som med nådiga brefvet den 4 december
1908. Öfver de för uppdragets utförande erforderliga krafterna
förfogade marinförvaltningen. Af en civil tjänsteman därifrån, biträdd
af en officer från marinstaben och möjligen en marinintendent, skulle
uppdraget utföras lika väl som af den föreslagna sexmanna-kommissionen,
dessutom otvifvelaktigt snabbare och utan afsevärd särskild
kostnad, i hvarje fall icke nämnvärd i jämförelse med den, som skulle
föranledas af tillsättandet af en dylik kommission.

Den föreslagna apparaten med en sådan funne föredraganden på
de angifna skälen vara för ändamålet fullständigt obehöflig.

Ärendet föredrogs inför Kungl. Maj:t den 4 juli 1910. Därvid
yttrade statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet följande:

»Sedan en tid tillbaka har vid upprepade tillfällen framstått behofvet.
af en förändring af marinens räkenskapsväsende därhän, att
större enkelhet och öfverskådlighet vunnes, på det den ekonomiska
ställningen inom förvaltningens skilda områden ständigt måtte kunna
öfverblickas och kontrolleras samt erforderliga uppgifter för förvaltningsåtgärdernas
planläggning utan tidsutdrägt erhållas. Senast innevarande
år har ett påtagligt bevis för behöfligheten af en dylik åtgärd
framträdt genom upptäckten af den betydande öfverbetalning på anslaget
till flottans öfningar, som blifvit af marinförvaltningen anmäld
genom skrifvelse den 30 sistlidne mars. Al den utredning af denna
fråga, som verkställts af chefen för marinstaben och inspektören åt
flottans öfningar till sjöss, och som för närvarande är öfverlämnad till
marinförvaltningen för yttrande, vill det synas, som om just bristen
på tillförlitliga uppgifter om ifrågavarande anslags ställning jämte saknaden
af erforderliga, på den senaste tidens erfarenhet grundade siffror
för öfningskostnadernas beräknande varit de väsentliga orsakerna till felaktigheterna
i de till sjöförsvarsdepartementet inkommande uppgifter
och beräkningar, på hvilka öfningsprogrammen måst grundas. Äfvenså

323

synes nyssnämnda utredning hafva gifvit vid handen, att under nuvarande
förhållanden svårigheter lätt kunna uppstå'' för ett tillbörligt kontrollerande
af, att ifrågakommande utgifter fördelas på de anslag, dit de
rätteligen höra.

De direkta olägenheter, som nu nämnda förhållanden medfört
genom nödvändigheten att för den närmaste tiden väsentligt inskränka
de för flottans krigsduglighet så oundgängliga öfningarna till sjöss,
utgöra dock icke ensamt anledningen till, att jag funnit mig böra fästa
Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på dessa frågor. Det synes mig
nämligen ligga i öppen dag, att eu af de viktigare förutsättningarna för,
att de medel, som anvisas för sjöförsvaret, skola kunna så tillvaratagas, att
största möjliga valuta för dem erhålles, utgöres af att marinens räkenskaps-
och kontrollväsende uppfyller alla de fordringar, som därpå rimligen
kunna uppställas. Det är alltså ett statsintresse af stor betydenhet,
som jag härvidlag anser böra tillgodoses, och tillåter jag mig att,
innan för ändamålet erforderliga mått och steg af mig föreslås, erinra
om de åtgärder, som i liknande syfte förut blifvit vidtagna, men ännu
icke slutförts.

Den 26 september 1902 har Kungl. Maj:t — sedan af chefen för
finansdepartementet erinrats, att dåvarande föreskrifter om sammanförande
i statskontoret af de olika ämbetsverkens räkenskaper icke mer
syntes fullt tillfredsställande, särskilt med hänsyn till behöfligheten af
att en i möjligaste mån fullständig kontroll öfver statsräkenskaperna
måtte kunna vinnas — uppdragit åt presidenten i kammarrätten in. in.,
herr friherre A. L. E. Åkerhielm, generaldirektören och chefen för statskontoret
in. in. grefve H. Hansson Wachtmeister och fullmäktigen i
riksbanken in. in. friherre B. K. J. Langenskiöld att afgifva yttrande
om de ändringar i då gällande bestämmelser rörande bokföringen i
statskontoret, hvilka kunde anses påkallade, äfvensom framställa förslag
om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring, som kunde
föranledas af en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i statskontoret.

Enligt hvad jag under hand inhämtat, har det på grund af detta
uppdrag pågående arbetet, i hvad detsamma angår de särskilda ämbetsverkens
bokföring, ännu icke hunnit utsträckas till marinförvaltningen,
men lärer utsikt förefinnas, att bokföringen inom detta ämbetsverk kan
under den närmaste framtiden blifva föremål för kommitterades verksamhet,
hvarigenom sålunda möjlighet inom kort skulle kunna beredas
t ör läggandet af den grund, på hvilken en revision af marinens räkenskaps-
och kontrollväsende i öfrig! gifvetvis måste hvila.

824

Genom nådigt bref den 4 december 1908 bär vidare Kungl. Maj:t
anbefallt marinförvaltningen och chefen för marinstaben att gemensamt
inkomma med förslag till sådana ändringar i gällande bestämmelser
angående fördelningen af flottans öfningskostnader mellan anslagen till
flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad
och ersättning därför, som kunde vara önskvärda i syfte att åstadkomma
en förenkling af räkenskapsväsendet vid flottans stationer. Sådant
förslag har emellertid ännu icke afgifvits, men hafva nämnda
myndigheter, efter att i ärendet hafva under hand samrådt med inspektören
af flottans öfningar till sjöss, i gemensam skrifvelse till chefen
för sjöförsvarsdepartementet den 25 sistlidne april på anförda grunder
hemställt om utverkande af nådig föreskrift om tillsättandet af sex sakkunniga
personer för afgifvande åt utredning och förslag rörande förenkling
af flottans redovisningsväsende, i hvad det berör räkenskaperna
ombord samt dessa räkenskapers handläggning i land och därmed sammanhängande
frågor, hvarvid jämväl till dessa sakkunniga borde ej
blott hänskjutas det förstnämnda, marinförvaltningen och chefen för
marinstaben gifna uppdraget, utan äfven lämnas bemyndigande att infordra
erforderliga uppgifter från vederbörande myndigheter. För min
egen del anser jag, i likhet med de förslagsställande myndigheterna, att
tillkallandet af'' särskilda sakkunniga för behandlingen af dessa frågor
är önskvärd, ehuru jag finner, att deras antal kan med fördel begränsas
till tre, därest erforderliga biträden ställas till deras förfogande.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 28
januari innevarande år bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga, af hvilka eu tillika skulle tjänstgöra
såsom sakkunnigas sekreterare, för att inom departementet biträda med
verkställande af utredning beträffande bokföringen och kontrollen vid
flottans varf, jämte därtill hörande frågor, i syfte att undersöka, huruvida
de nuvarande förhållandena uti ifrågavarande hänseenden motsvarade
de kraf, som därå borde ställas. De på grund häraf tillkallade
sakkunniga, hvilka ej ännu fullgjort sitt uppdrag, synas mig höra ej
blott samarbeta med de af marinförvaltningen och chefen för marinstaben
föreslagna, af mig nyss förordade sakkunniga, utan jämväl, liksom
dessa senare, ställa sig till efterrättelse de direktiv, som de förutnämnda
genom nådiga brefvet den 26 september 1902 tillsatta kommitterade
anse sig böra meddela för vinnande af erforderlig likformighet
inom hela det område, som de anbefallda utredningarna omfatta.

På grund af hvad sålunda förekommit, får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes

325

dels, med återkallande af det marinförvaltningen och chefen för
marinstaben den 4 december 1908 lämnade uppdrag att afgifva förslag
till ändrade bestämmelser i fråga om fördelningen af kostnaderna för
flottans öfningar, bemyndiga chefen för sjöförsvarsdepartementet att ej
mindre tillkalla tre sakkunniga, hvaraf en ordförande, för att inom departementet
biträda med utredning rörande förenkling af marinens redovisningsväsende,
i hvad det berör räkenskaperna såväl ombord som i
land a flottans stationer samt å kustpositionerna och vid kustartilleriregementena
jämte därmed sammanhängande frågor, och därvid jämväl
undersöka, hvilka ändringar i gällande bestämmelser angående fördelningen
af öfningskostn ad erna mellan de särskilda anslagen för öfning
af marinens stam och beväring kunna vara önskvärda i syfte att åstadkomma
en förenkling af räkenskapsarbetet, samt att därefter inkomma
med det förslag, hvartill berörda utredning må gifva anledning, än
äfven ställa till de sålunda tillkallade sakkunnigas förfogande vid arbetets
utförande erforderliga biträden;

dels ock förordna,

att de på grund af nu ifrågavarande bemyndigande tillkallade
sakkunniga skola hafva att ställa sig till efterrättelse de direktiv, som
förut nämnda den 26 september 1902 tillsatta kommitterade med hänsyn
till det dem lämnade uppdrag ansåge böra uppställas för de sakkunnigas
arbete; samt

att de sakkunniga skola vid arbetets utförande samråda med de
på grund af nådigt beslut den 28 sistlidne januari utsedda sakkunniga
för verkställande af utredning, beträffande bokföringen och kontrollen
vid flottans varf in. in., för hvilka sistnämnda sakkunniga nyss omförmälda
direktiv jämväl skola lända till efterrättelse;».

Departementschefens hemställan blef af Kungl. Maj:t bifallen.

De sakkunniga, som enligt detta bemyndigande af chefen för sjöförsvarsdepartementet
tillkallats, hafva den 15 november 1910 afgifvit
första delen af sitt betänkande. Häri hafva framställts, dels förslag till
vissa omflyttningar mellan särskilda anslag under femte hufvudtiteln i
ändamål att genom enkla och påtagliga bestämmelser i fråga om anslagens
användning samt ett nedbringande i möjligaste män af räkenskapstitlarnas
antal möjliggöra utgifternas definitiva afförande under de
särskilda riksstatsanslagen redan i primärräkenskaperna, dels förslag
till förenklade bestämmelser i fråga om fördelning af kostnaderna för
stammens och beväringens öfningar mellan de båda nu befintliga anslagen.

I anslutning till sakkunnigas förslag i förra delen har Kungl. Maj:t

326

i innevarande års statsverksproposition företagit vissa omflyttningar
mellan anslagen under femte hufvudtiteln, i syfte att underlätta de af
sakkunniga föreslagna reformer.

Sakkunnigas förslag i fråga om förenklade bestämmelser angående
öfningskostnadernas fördelning mellan de båda nu förefintliga anslagen
innebär, att alla kostnader för öfningarna af flottans personal, såväl stam
som beväring, skola i primärräkenskaperna ombord och i land afföras
å reservationsanslaget till flottans öfningar. Marinförvaltningen skulle
däremot för hvarje månad från anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar
ersätta anslaget till flottans öfningar de kostnader, som beväringen länder
månaden åsamkat sistnämnda anslag. Kostnadsbeloppet för beväringsman
och öfningsdag skulle, efter utredning af marinförvaltningen, bestämmas
af Kuugl. Maj:t. — Antalet beväring, för b vilket ersättning
till anslaget för flottans öfningar utginge, skulle vara det verkliga antalet,
som under månaden öfvats. För detta ändamål borde flottans
stationer meddela marinförvaltningen uppgift å beväringens öfningsdagar
under månaden.

Sakkunnigas förslag i fråga om öfningskostnadern as fördelning
har ännu icke föranledt till någon Kung!. Majt:s_ åtgärd, enär marinförvaltningen
först den 3 innevarande månad afgifvit utlåtande öfver denna
del af de sakkunnigas betänkande.

Såsom den föregående framställningen visat, har redan sedan flera
ar tillbaka varit insedt behofvet af reformer i afseende a den del åt marinens
räkenskaps väsende, hvilken för den här till utredning föreliggande
frågan är af synnerligen stor betydelse, nämligen beträffande fördelningen
af kostnaderna för flottans öfningar mellan de båda för detta ändamål
af sedda anslagen. De gällande bestämmelserna härutinnan voro och äro alltjämt
af så invecklad art, att deras tillämpande medför ett betydande arbete
och afsevärdt fördröjer framläggandet af fördelningens resultat. Anslagens
ställning vid olika tidpunkter kan därför först lång tid efteråt öfverskådas.

Redan 1905 hade — som af det ofvan anförda framgått — chefen
för flottans stab gjort hemställan, att åt honom och marinförvaltningen
måtte uppdragas att uppgöra förslag till förenklade fördelningsbestämmelser.
Frågan förhalades emellertid inom marinförvaltningen. Då
ämbetsverket — i det närmaste tre år efter det utlåtande (ifver stabschefens
hemställan infordrades — ändteligen yttrade sig i ärendet, skedde
det i sådana ordalag, att däraf tydligen framgår, att marinförvaltningen
ansett frågan vara af skäligen underordnad betydelse och endast motvilligt
inläto sig därpå.

327

Det är därför ej ägnadt att väcka förvåning, att från marinförvaltningens
sida intet åtgjordes för frågans framåtförande från den 4
december 1908, då marinförvaltningen och chefen för marinstaben anbefalldes
framlägga förslag till bestämmelser i omhandlade hänseenden,
till dess ämbetsverket och stabschefen den 25 april 1910, alltså nära
halftannat år senare, då ytterligare omständigheter tillkommit, hvilka
icke tilläto vidare uppskof, anhöllo att få blifva från uppdraget befriade.

Enligt hvad föredraganden i ärendet anfört i sin reservation mot
beslutet att hos chefen för sjöförsvarsdepartementet hemställa om särskilda
sakkunnigas tillkallande för att, bland annat, utföra det marinförvaltningen
och marinstabschefen ålagda uppdraget, var orsaken till
att från marinförvaltningens sida intet åtgjorts i frågan, att ämbetsverket
ansett sig böra från chefen för marinstaben »afvakta närmare
angifvande af, hvad som åsyftades med hans i och för sig väl allmänt
antydda initiativ i saken».

Då marinförvaltningen afvaktat närmare angifvande från marinstabschefens
sida, af hvad som med det af Kungl. Maj:t gifna uppdraget
åsyftades, kan marinförvaltningen icke anses hafva handlat riktigt.
Frågans föredragning vid gemensamt sammanträde ålåg marinförvaltningen.
Detta ämbetsverk var det alltså, som skulle påfordra sådant
sammanträde mellan ämbetsverket och chefen för marinstaben. Någon
giltig ursäkt för, att intet åtgjorts, kan sålunda den af föredraganden
anförda omständigheten icke vara.

Det är tillika i hög grad anmärkningsvärd!, att just den föredragande,
som, på sätt af det föregående framgår, förhalat frågans behandling
under fyra hela år, allt under det att oredan och osäkerheten på
denna punkt af förvaltningen år för år växer, finner det tillbörligt förklara,
att »öfver de för uppdragets utförande erforderliga krafterna förfogar
marinförvaltningen», och att uppdraget skulle inom detta ämbetsverk
kunna utföras lika väl och — »otvifvelaktigt snabbare», än genom
särskilda sakkunniga.

Afveeklingen.

Innan detaljundersökningarne förts till slut, synes det vara erforderligt,
att vissa förberedande åtgärder vidtagas för att bringa ett snart
slut på den oreda, som i förevarande hänseende råder inom marinens
förvaltning.

Sådana åtgärder äro såsom jag förut framhållit redan i viss omfattning
föreslagna af de sakkunnige, som enligt nådigt beslut den 4
juli 1910 fått i uppdrag att afgifva betänkande och förslag till förenkling
af redovisningsväsendet vid marinen.

Därest Kungl. Maj:t finner sig böra bifalla de sakkunniges ifrågavarande
förslag, kommer från och med år 1912 belastningen å anslaget
till flottans öfningar att framträda månad efter månad och aldrig någon
ovisshet föreligga om anslagets verkliga ställning. En förutsättning
härför, hvad år 1912 och möjligen i viss mån äfven 1913 beträffar, är
emellertid, att några kostnader för de 1912 föregående åren icke komma
att afföras å anslaget efter 1912 års ingång.

Det är därför nödigt för genomförande af en tillfredsställande
ordning, att en afslutning sker med 1911 års utgång och att för alla
öfningskostnader för tiden dessförinnan i marinförvaltningens hufvudbok
upplägges ett särskildt konto. På detta konto, som lämpligen kan benämnas
»förskott för flottans öfningar intill 1912 års ingång», bör vid
1911 års slut föras den då förefintliga öfverbetalningen äfvensom, allt
eftersom de, enligt nuvarande bokföringssätt, skolat från anslaget afföras,
alla kostnader, som afse öfningar före år 1912.

Man vinner därigenom från och med detta år en sund basis, som
icke kommer att tyngas af den föregående tidens oreda. Man afgränsar
allt detta gamla till nämnda konto, hvars tillgodohafvande allt eftersom
det framträder räkenskapsmässigt, får i särskild ordning ersättas.

Till detta konto böra då föras alla de belopp som böra från
andra fonder eller anslag, efter utredning, tillföras flottans öfningsanslag
för tiden före 1912.

329

Enligt hvad föregående utredning gifver vid handen, stiga dessa
ersättningar till rätt afsevärda belopp.

Öfverbetalningens totala belopp vid 1911 års utgång kan naturligen
icke nu beräknas.

På grund af hvad jag nu anfört tillåter jag mig i underdånighet
hemställa,

att Kungl. Maj.t täcktes anbefalla marinförvaltningen
att i sin hufvudbok upplägga ett särskilt konto:
»förskott för flottans öfning ar intill 1912 års ingång»
till hvilket konto skall vid 1911 års slut föras den då
befintliga öfverbetalningen samt, i mån som de i räkenskaperna
framträda, alla kostnader, som afse flottans
öfning ar före 1912 års ingång, äfvensom att sedermera
före 1912 års utgång i underdånighet anmäla förskottet
till ersättande.

330

Allmänna slutsatser.

Utredningen är nu framförd till den punkt, att man af det föreliggande
materialet kan draga vissa allmänna slutsatser, i fråga om livilka
områden af den maritima förvaltningen, där anledningarna till öfverbelastningen
af anslaget till flottans öfningar äro att företrädesvis söka.
Jag har i särskilda kapitel behandlat och angifvit dessa områden samt
i olika sammanhang antydt de reformer, som påkallas för att förekomma
ett fastlåsande för framtiden af ifrågavarande missförhållanden. Eu af
de viktigaste bland dessa reformer, nämligen räkenskapsväsendets förenkling,
är redan af Kung! Maj:t i princip beslutad och utförandet i
detalj öfverlämnadt åt särskildt tillkallade sakkunnige. Desse sakkunnige
hafva framlagt förslag till öfvergångsbestämmelser till det nya
räkenskapssystemet samt till lösning af eu annan af de frågor, hvilka
så länge fått stå hindrande i vägen för en rationell ordning, nämligen
frågan om sättet för fördelning af expeditionskostnaderna mellan öfningsanslaget,
och beväringsanslaget.

I detta betänkandes senare del skall jag framlägga resultaten af
de specialundersökningar, som jag igångsatt.

Dessa specialundersökningar afse förnämligast 1910 års öfningar
och de ekonomiska förhållanden, som i samband därmed böra belysas;
vidare kolkonsumtionen och ammunitionsförbrukningen äfvensom den
detaljgranskning af det föreliggande materialet, som jag ännu icke medhunnit.
Jag kommer därvid ånyo in på flera af de frågor, jag redan
behandlat, ehuru från delvis nya sidor och i vissa fall mera uttömmande.
Särskildt har jag för afsikt att undersöka, huruvida och i hvilka fall
kostnader, som nu bestridas af anslaget till flottans öfningar, kunna och
böra öfverflyttas på andra anslag eller fonder.

381

Nu anser jag mig böra uttala följande.

Genom det sätt, hvarpå denna fråga blifvit offentligen omtalad,
har den störa allmänheten utan tvifvel fått den uppfattningen, att det
här gällde ingenting mindre än försnillningar och grafva underslef.

Ehuru vid utredningens igångsättande inga som helst omständigheter
förelegat, som kunnat gifva anledning till en sådan uppfattning,
och ehuru det mig gifna uppdraget icke motiverats af någon farhåga
i detta afseende, anser jag mig dock höra konstatera, att icke heller
under utredningens gång någon antydan i sådan riktning förekommit.

Däremot har utredningen bibringat mig den bestämda uppfattningen,
att stora brister vidlåda marinens ekonomiska administration.

Eu enhetlig ledning af marinens ekonomi saknas.

Den på ett område som detta så oundgängliga samverkan mellan
de olika myndigheterna är icke betryggad.

Det s. k. divisionsansvaret har på många viktiga punkter vunnit
insteg i en understundom förbluffande grad.

Marinförvaltningen, som enligt gällande instruktion »utöfvar, under
Kung!. Maj:t, i tekniskt och ekonomiskt afseende öfverstyrelsen öfver
rikets sjöförsvar», har icke kunnat eller måhända icke velat taga ledningen.
Ärenden, som i ekonomiskt hänseende haft den mest vitala
karaktär, hafva af detta ämbetsverk i vissa fall handlagts med en nästan
otrolig senfärdighet, och tydlig motvilja. Man tänke på dess fyraåriga
åsidosättande af frågan om förändrade bestämmelser beträffande fördelningen
af expeditionskostnaderna mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget,
hvarå jag förut fäst uppmärksamheten; på dess försening af
nådiga brefvet den 4 december 1908 och dess uraktlåtenhet att bringa
det i tillämpning; på dess uppenbara oförmåga att förläna auktoritet åt
sina kalkyler och sin bokföringsmetod; samt på dess af mig i olika
sammanhang påpekade bristande vaksamhet i så många andra för
marinens ekonomi viktiga hänseenden.

Det hade utan tvifvel också ålegat detta ämbetsverk att i tid hafva
tagit initiativet till en effektiv ekonomisering i afseende å kolåtgång
och ammunition.

Men å andra sidan kunna icke de militära myndigheterna fritagas
från en särskildt under senare år framträdande, understundom allt för
långt drifven sangvinism vid kostnadsberäkningarna. Ehuru erfarenheten

332

borde hafva lärt dem att under öfningsårets lopp alltjämt extra expeditioner
blifva nödvändiga och draga oförutsedda kostnader, hafva de
uppgjort öfningsplaner, hvilkas kostnader af dem sjkifva förutsatts skola
icke blott medtaga hela den disponibla tillgången utan äfven något
därtill. Det vill synas som de hvarken för oförutsedda utgifter eller för
möjliga felkalkyler velat iämna någon marginal. Detta kan icke under
några omständigheter försvaras.

Om man närmare granskar dessa kostnadsberäkningar skall man
också finna, att de mången gång äro ganska primitiva i hela sin läggning.
De skulle väl ägna sig såsom ett första öfverslag, men ingalunda såsom
definitiva, underlag för öfningarnes ekonomiska planläggning. Jag förbiser
ingalunda, att dessa kostnadsberäkningar, särskildt hvad beträffar
dagkostnaderna för de olika fartygstyperna i olika slag af användning,
erbjuda synnerligen stora svårigheter, i det att det material, som skal]
bearbetas och bedömas, är utomordentligt känsligt, och att omständigheter,
som alls icke kunna förutses, ofta i stor utsträckning influera på
de särskilda fallen. Och dessa svårigheter ökas i samma mån, som
gällande föreskrifter om kostnadernas fördelning på olika anslag och
fonder äro ofullständiga eller opraktiska. Men det kan likväl icke förnekas,
att detta, och kanske just detta, understundom lockat till antaganden,
som sedermera icke hållit streck i verkligheten. Anledningarna
kunna för öfrigt vara flere. Marinförvaltningens semärdighet vid framläggandet
af de ekonomiska resultaten från föregående åren är utan
tvifvel en af anledningarna. Den osäkerhet, som till följd af redovisningsväsendets
och statistikens brister hvilar öfver det hela, är en
annan bland anledningarna. Den brådska, som vid tiden för beräkningarnas
verkställande råder inom marinstaben för att få ickejblott
kostnadsberäkningarna utan jämväl alla öfriga förslag, som angå öfningarnas
planläggning, färdiga i så god tid, att generalorderna om
rustningarna icke må till men för det hela fördröjas, är en tredje orsak.
En innerlig önskan att få, till gagn för försvaret, anordna så vidtomfattande
rustningar och öfningar som möjligt, spelar också sin icke obetydliga
roll.

Här, som allestädes, framträda tecknen på, att en enhetlig ekonomisk
öfverledning af marinen saknas.

Nu framhåller visserligen marinförvaltningen den 10 januari detta
år såsom lämpligt, att ämbetsverket för framtiden beredes tillfälle att
yttra sig öfver de kostnadsberäkningar, som af chefen för marinstaben
och inspektören af flottans öfningar till sjöss lagts till grund för deras

333

förslag i afseende å anordnandet af sagda öfningar. Men med den
organisation och det arbetssätt, som råder inom marinförvaltningen,
skulle detta endast fördröja öfningarnas igångsättande.

Hvad som här erfordras är inrättandet af en verklig och effektiv
ekonomisk öfverstyrelse för marinen, vare sig detta kan ske genom en
omorganisation af marinförvaltningen eller på annat sätt.

Sedan detta skett, och sedan räkenskapsväsendet blifvit ordnadt
så, att kostnadsberäkningarna verkligen kunna med tillförlitlighet grundas
på räkenskapernas utsago om ställningen, skulle det kunna anförtros den
ekonomiska öfverstyrelsen att hvarje år, exempelvis före den 1 november,
inkomma med förslag till beräkning af dagkostnaderna för flottans fartyg
under nästkommande år vid öfningar af olika slag. Dessa dagkostnadsberäkningar
borde lämpligen åtföljas af motivering äfvensom uppgift
hur beräkningarna i hvarje särskildt fall företagits. Därest icke, efter
den utredning jag senare kommer att verkställa i fråga om ut- och
afrustningskostnaderna, åt hvilka jag redan ägnat ett särskildt orienterande
kapitel, dessa komma att för framtiden utgå i annan ordning
än hittills, torde kostnadsberäkningarna för ut- och afrustningen böra
behandlas i ett sammanhang med beräkningarna öfver dagkostnaderna.

Chefen för marinstaben och inspektören af flottans öfningar till
sjöss torde därefter böra yttra sig öfver den ekonomiska öfverstyrelsens
sålunda framlagda förslag, t. ex. före den 1 december. Därefter kunde
beräkningsgrunderna, i sammanhang med anmälan om medelstillgången,
under exempelvis januari månad, fastställas af Kungl. Maj:t till efterrättelse,
hvarefter chefen för marinstaben och inspektören af flottans
öfningar till sjöss hade att framlägga förslag till öfningsplaner.

De sakkunniga, hvilka enligt nådigt bref den 4 juli 1910 fått i uppdrag
att afgifva förslag till förenkling af redovisningsväsendet vid marinen,
hafva, på sätt redan är omförmäldt, ställt i utsikt från och med 1912
års ingång ett nytt räkenskapssystem. Detta syftar till att, med upphäfvande
i det väsentliga af det nuvarande oviga förskottsförfarandet, ernå en
sådan anordning af marinens räkenskaps- och redovisningsväsende, att all
bokföring kommer att ske per kassa och icke såsom nu per anordningsbeslut,
samt att räkenskapsmaterialet kommer att redan i primärräkenskaperna
tillrättaläggas med hänsyn till riksstatsanslag och räkenskapstitlar. Tillika
skall ett system med månatliga afslutningar af primärräkenskaperna
genomföras och en central bokföring anordnas på grundvalen af månatliga
kassarapporter. Oförtöfvadt efter hvarje månads slut skall sammandrag
öfver samtliga inkomna månadsrapporter först vid stationerna och

334

därefter i marinförvaltningen verkställas och anslagens verkliga ställning
meddelas såväl chefen för sjöförsvarsdepartementet som den för hela statsverket
anordnade centrala bokföringen å statskontorets riksbokslutsbyrå.

Dessa principer för räkenskapsreformen stå i full öfverensstämmelse
med de direktiv, som redan vid de sakkunniges tillkallande blifvit
af Kungl. Maj:t anbefallda att lända till efterrättelse för reformarbetet
inom marinen.

Genom den grundliga omläggning, som införandet af detta räkenskapssystem
innebär, komma utan tvifvel alla berättigade kraf på snabbhet
och tillförlitlighet i uppgifter samt öfverskådlighet och träffsäkerhet
i räkenskapstekniken att tillgodoses. Frågan om den verkliga medelstillgången
kommer att vid hvarje tid, jämväl under löpande år, kunna
tillförlitligen besvaras.

Men detta räkenskapssystems rationella genomförande betingar
organisatoriska förändringar vid såväl stationerna som inom marintörvaltningen.
Det vore förvisso lyckligt att i ett sammanhang härmed
skrida till införandet af en verklig, enhetlig ledning af marinens ekonomi.

Att rent personliga, af själfva organisationen oberoende och alltså
öfvergående förhållanden medverkat till missförhållandenas uppkomst
och utbredning, synes mig vara otvifvelaktigt. Men sannolikt synes
också vara, att dessa missförhållanden icke skulle hafva vunnit ett så
rymligt spelrum, om icke jämväl själfva organisationen lede af brister.
I hvad mån detta är fallet tilltror jag mig icke bedöma utan en mera
ingående undersökning än den, till hvilken det föreliggande materialet
gifvit anledning.

Redan vid stationerna är den ekonomiska befogenheten fördelad
på tvenne jämnställda, af hvarandra fullkomligt oberoende myndigheter:
stationsbefälhafvaren och varfschefen.

Vidare finnas vid stationerna två andra myndigheter, nämligen förvaltningsdirektionen
och räkenskapskontoret, hvilka, om icke till t ormen,
så dock i verkligheten, hvar och en för sig äga en mycket själfständig
ställning. Man kan icke undgå att iakttaga, hur, exempelvis, räkenskapskontoren,
då central ledning saknats, gång efter annan tvingats att
taga mått och steg samt tolka ekonomiska föreskrifter efter sitt eget
hufvud, då begärda direktiv alldeles uteblifvit. Härigenom har — såsom
äfven i nu förevarande ärende förekommit — en olika praxis rrti ekonomiskt
sedt betydelsefulla hänseenden utvecklat sig vid de båda olika
stationerna, utan att marinförvaltningen alls sökt åvägabringa enhetlighet.
Det har till och med förekommit, att i infordrade yttranden detta
ämbetsverk, utan att själft göra någon utredning eller intaga ståndpunkt,

335

skjutit räkenskapskontorens mening framför sig. Ja, detta t. o. in. i
fall, då ämbetsverket samtidigt i allmänna ordalag uttalat en annan
mening.

Om man därelter tager i betraktande den centrala organisationen,,
så finner man där samma dualism: å ena sidan marinförvaltningen med
en splittring inom sig, som, enligt hvad allmänt är kändt, hotar att på
vissa punkter förlama verksamheten i en grad, som torde sakna sitt
motstycke i någon annan förvaltningsgren, och å andra sidan marinstaben
och inspektören af flottans öfningar till sjöss med ekonomiska
befogenheter långt utöfver sina krafter och med synpunkter, som starkt
divergera mot dem, som göra sig gällande inom marinförvaltningen.

Härtill kommer, att den kamerala revision, som nu bestås marinens
räkenskaper, är allt annat än tillfredsställande organiserad, ehuru
den på vissa punkter är tre å fyrdubbel. Revisionen vid stationerna
är visserligen sakkunnig, men den är icke oberoende; det skulle till och
med kunna inträffa att de, hvilkas förvaltningsåtgärder skola revideras,
komma att revidera sig själfva. Revisionen hos marinförvaltningen är
å andra sidan visserligen oberoende, men den är icke sakkunnig.

Det är helt naturligt, att jag, efter att hafva gjort dessa iakttagelser,
icke kan undgå att framhålla nödvändigheten af, att omedelbara
åtgärder vidtagas i syfte att skapa en betryggande ordning inom
den maritima förvaltningen.

BILAGOR

A. Marinförvaltningens skrifvelse om medelstillgången den 30 mars 1910.

B. Chefens för marinstaben och inspektörens af flottans öfningar till sjöss

skrifvelse den 13 maj 1910.

C. Marinförvaltningens skrifvelse den 10 januari 1911.

Bilaga A.

Till Konungen.

Jämlikt § 18 i gällande instruktion för marinförvaltningen åligger det ämbetsverket
att den 15 februari hvarje år till Eders Kungl. Maj:t afgifva uppgift å de för
flottans öfningar under ingångna året tillgängliga medel.

Föi att kunna fullgöra detta åliggande erfordras för marinförvaltningen uppgifter
från flottans stationer å de vid arets början återstående kostnader för föregående
år, hvilka skola utgå af anslaget till flottans öfningar. Enligt stationsbefälhafvarna
meddelad föreskrift hafva dylika uppgifter skolat till marinförvaltnin^en
inkomma senast den 15 januari.

Innevarande år har från stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm
sådan approximativ uppgift inkommit den 8 nästlidne februari.

Af stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona, hvilken genom
telegram den 11 innevarande månad erinrats om att skyndsammast möjligt inkomma
med dylik uppgift beträffande Karlskrona station, har sådan uppgift afgifvits med
skrifvelse den 12 i samma månad, hvaruti anförts, att iföljd däraf, att granskningen
af 1909 ärs° fartygsredogörelser ej afslutats, det ännu ej läte sig göra att uppgifva
beloppet af återstående kostnader ensamt för öfningsanslaget, utan att i det uppgiga
beloppet inginge kostnader, som komme att utgå af anslagen till sjöbeväringens
vapenöfningar, till aflöning för flottans kårer och stater samt till naturaunderhåll åt
personal vid flottan.

Marinförvaltningen har nu med ledning af tillgängliga handlingar upprättat
uppgift å disponibla tillgången å reservationsanslaget till flottans öfningar under
innevarande år, hvilken uppgift, tillika med ofvannämnda, från stationsbefälhafvarna
inkomna uppgifter, härmed öfverlämnas. Nyssnämnda tillgång har i marinförvaltnmgens
uppgift beräknats till 1,564,805 kronor 87 öre. Härvid är dock att märka,
att, på sätt framgår af de från stationsbefälhafvarna inkomna uppgifterna, hafva
enligt 1909 års räkenskaper för flottans öfningar blifvit förskottsvis bestridda ännu
icke formellt afförda utgifter till belopp af:

För Karlskrona station................................ kronor 2,541,766: 64

„ Stockholms „ ...............220,000: —

Summa kronor 2,761,766: 64.

340

Af denna summa kommer att afföras, bland annat, en del å anslaget till
flottans ö fn in gar och en del å anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar. Storleken
af de särskilda belöp]), som sålunda skola afföras å nämnda båda anslag, kan icke
till siffran exakt angifvas, innan vederbörande fartygslikvider inkommit och hunnit
granskas. Om 1907 års fartygslikvider, de sista, som äro fullständigt färdiga, finge
läggas till grund för beräkningen, skulle dessa belopp uppgå, approximativt, för
anslaget till flottans öfningar till 1,100,000 kronor och för anslaget till sjöbeväringens
vapenöfningar till 940,000 kronor. Möjligen torde dock den från förutvarande 172
till 300 dagar ökade tjänstgöringstiden för de värnpliktige, som inskrifvits från och
med år 1908 och tilldelats flottan, samt den omläggning af samöfningarna mellan
stam och beväring, som sedan hösten 1908 ägt rum, komma att medföra någon
förskjutning af fördelningen af ifrågavarande utgifter. Då emellertid ännu ej ens
1908 års fartygslikvider föreligga färdiga, kan för närvarande icke angifvas, huruvida
en dylik förskjutning skulle hafva någon afsevärd inverkan på ställningen å anslaget
till flottans öfningar.

Den innevarande år disponibla tillgången å anslaget till flottans öfningar
utgöres alltså af hvad som återstår, sedan från ofvan förstnämnda 1,564,805 kronor
87 öre dragits det belopp af de förskottsvis bestridda utgifterna, som enligt hvad
nyss är sagdt skall utgå af öfningsanslaget.

De nu öfverlämnade, från stationsbefälhafvarna inkomna uppgifterna anhåller
marinförvaltningen att i sinom tid få återbekomma,

I handläggningen af detta ärende hafva deltagit undertecknad, Olsen, chef,
samt Rudberg, Lindberg, Mörner, Woltf, föredragande, C. Rosensvärd, Juel, Helin
och K. Rosensvärd; och har därvid Lindberg uttalat skiljaktig mening med följande
ord: »Jag anser, att marinförvaltningen bort göra närmare undersökningar för att
söka utröna approximativa tillgången å öfningsanslaget vid 1910 års ingång, och
håller, till följd af de förberedande undersökningar, som å intendentafdelningen
gjorts, före, att en sådan undersökning möjligen kunde hafva ledt till ett resultat
på jämförelsevis kort tid.»

Stockholm den 30 mars 1910.

Underdånigst:

På Kungl. Marinförvaltningens vägnar:

C. O. OLSEN.

Tore Hedrén.

341

Uppgift

å disponibel tillgång å reservationsanslaget till flottans öfningar år 1910.

Behållning från år 1908 ....................

1909 års öfningsanslag utgjorde........

Utgifter enligt räkenskapen år 1909
Öfverbetalning till år 1910 ................

I förestående utgiftssumma äro dock ej inbegripna
de ifrågavarande anslag tillhörande andelar af vid
stationerna ännu icke formellt afförda kostnader nämligen
:

vid Karlskrona station............................ 2,541,766: 64

„ Stockholms „ ............................ 220,000: —

1910 års anslag utgör

2,761,766: 64

Om från denna tillgång dragas dels ännu icke formellt
afförda kostnader för:

Stockholms stations varfsdepartement in. m. ............

dels ock följande beräknade kostnader för år 1910
nämligen:

beredskapsarfvode för lotsen Nils Nilsson, jämlikt

nådigt bref den 26 juli 1901 .................................

underhåll af byggnader vid skjutfältet å Kaknäs,

jämlikt nådigt bref den 13 augusti 1909 .............

utbildningskurs vid kustsignalväsendet jämte nådigt

bref den 24 januari 1902........................................

ersättning för kasseradt röksvagt krut jämte Kungl.
Marinförvaltningens beslut den 2 februari 1909 .

så återstår en disponibel tillgång för år 1910.....

30,012 1,800,000	82	1,830,012	82
		2,019,606	95
		189,594	13
		1,800,000
		1,610,405	87
16,350	—
750	—
500	—
20,000	—
8,000	—	45,600	—
	1,564,805	87

Stockholm den 22 mars 1910.

J. Sjöberg.

342

Bilaga B.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Sjöförsvarsdepartementet.

Genom skrifvelse nr 309 den 23 sistlidne april har Herr Statsrådet, jämte
öfverlämnande af marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 sistlidna mars
med uppgift å de för flottans öfningar under innevarande år tillgängliga medlen,
uppdragit åt chefen för marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss
att snarast möjligt inkomma med gemensamt förslag till de ändringar, såväl i de
genom G. O. nr 151/1910 redan anbefallda, som i de af chefen för marinstaben och
inspektören af flottans öfningar till sjöss i gemensam skrifvelse den 14 sistlidna
mars föreslagna fartygsexpeditionerna, äfvensom åtgärder i öfrigt, hvilka anses böra
vidtagas med anledning af den påvisade approximativa bristen i anslaget till
flottans öfningar.

På grund häraf få vi vördsamt anföra följande.

Vid behandlingen af detta ärende visade det sig, att marinförvaltningens till
oss öfverlämnade uppgift å beloppet af de för innevarande år påräkneliga medlen
af anslaget till flottans öfningar — hvilket anslag här nedan för korthetens skull
benämnes »öfningsanslaget», likasom anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt
beklädnad och ersättning därför benämnes »beväringsanslaget» — icke kunde läggas
till grund för de kostnadsberäkningar, hvilka måste göras för erhållande af en fast
utgångspunkt vid afgifvandet af det oss affordrade förslaget. Det blef därför nödvändigt
att verkställa en del undersökningar för att, i den mån omständigheterna
det medgåfve, utröna öfningsanslagets ställning, sådan denna med tillämpning af
gällande föreskrifter för öfningskostnadernas fördelning mellan respektive anslag i
verkligheten nu borde te sig. Af denna undersökning, hvars närmare resultat framgår
af bifogade bil. I, synes, att, »med användande af där angifvet beräkningssätt»
och »under förutsättning att vissa där ifrågasatta åtgärder vidtagas», de medel, som
den 1 sistlidna januari för året stodo till förfogande för det med öfningsanslaget
afsedda ändamålet, rätteligen bort beräknas till i rundt tal 766,000 kronor i stället
för den ur marinförvaltningens skrifvelse framgående summan 464,805 kronor 87
öre. På grund af den ringa tid, som stått till buds för undersökningarnas verkställande
och på grund af dessas invecklade natur anse vi oss emellertid icke kunna
beteckna den af oss nu uppgifna siffran annat än såsom approximativ, men för det
ändamål, hvarom här är fråga, torde den dock kunna anses såsom tillräckligt noggrann.
Enligt den af oss gjorda beräkningen skulle alltså af 1910 års öfningsanslag,

343

stort 1,800,000 kronor, redan före årets ingång hafva disponerats så stort belopp,
att eu brist af omkring 1,034,000 kronor då förefanns, hvilken brist alltså understiger
den af in arinför valtningen uppgifna med omkring 300,000 kronor.

Att brist i anslaget kunnat uppkomma, torde vara beroende på flera samverkande
orsaker, af hvilka vi anhålla att få anföra de viktigare.

Hvad som därvid främst bör framhållas, är den långsamhet, hvarmed fartygsräkenskapernas
granskning och uppgörandet af de s. k. fartygslikviderna, hvilka
upptaga fördelningen af kostnaden för sjöexpeditionerna mellan samtliga de anslag,
som däraf beröras, fortskrider å flottans stationer på grund af bristen på för sådant
arbete å räkenskapskontoren disponibla arbetskrafter, samt det invecklade och tidsödande
beräkningssätt, som användes vid kostnadernas fördelning. Då svårigheterna
att medhinna detta arbete efter hand vuxit därhän, att likviderna först efter andra
året efter det, då fartygens expeditioner afslutats, numera kunna med säkerhet förväntas
vara färdiga, hafva de af marinförvaltningen årligen lämnade uppgifterna å
för öfningarna disponibla medel, på hvilka rustningsorderna måst grundas, blifvit
alltför approximativa för att kunna fylla sitt ändamål. Enligt hvad genom den af
oss gjorda undersökningen framgår, torde det ej heller kunna betviflas, att den nu
förefintliga bristen åsamkats ej blott under år 1909 utan äfven under ett eller flera
föregående års öfningar. Enligt gjorda beräkningar, grundade på uppgifter, som
inhämtats å flottans stationer, hafva 1909 års öfningar, »därest i bil. I angifna
beräkningsgrunder och förutsättningar tillämpas», belastat öfningsanslaget med i
rundt tal 2,136,000 kronor och sålunda förorsakat en öfverbetalning för nämnda år
af omkring 336,000 kronor. Den enligt vår beräkning nu förefintliga bristen uppgår
emellertid, såsom ofvan omförmälts, till omkring 1,034,000 kronor, hvadan alltså
redan vid 1909 års ingång måste hafva förefunnits en brist, motsvarande skillnaden
mellan dessa tal eller omkring 698,000 kronor.

Enligt chefens för marinstaben och inspektörens af flottans öfningar till sjöss
i skrifvelse den 25 februari 1909 gjorda beräkning, hvilken grundade sig på marinförvaltningens
den 16 i samma månad lämnade uppgift å de medel af öfningsanslaget,
som under år 1909 voro påräkneliga, skulle emellertid, om däruti inberäknades
på öfningsanslaget belöpande andel af redan förskotterade medel för på expedition
vid årsskiftet varande fartyg, äfvensom vissa kända andra utgifter, hvilka tillhörde
utgiftsposterna å 1909 års anslag, denna brist då endast hafva utgjort omkring
305,000 kronor. Häraf framgår, att marinförvaltningens uppgift år 1909 var än
mera vilseledande än i år, men angifvande en för stor, i stället för såsom nu var
fallet, eu för liten behållning å anslaget. Hade ej så varit fallet, hade gifvetvis
1909 års öfningsprogram kommit att undergå en reduktion utöfver den, som verkställdes
på grund af nyssnämnda uppgift, hvarigenom den nu förefintliga bristen
äfven kommit att erhålla mindre dimensioner. Lätteligen torde inses, att då marinförvaltningens
uppgifter å medelstillgången under två på hvarandra följande är,
enligt hvad af de nu gjorda undersökningarna framgått, kunna variera mellan omkring
393,000 kronor utöfver och 300,000 kronor under den verkliga tillgången,
möjligheten att rätt afpassa öfningarnas omfång måste blifva högst ringa.

Såsom ytterligare bidragande orsaker till den nu förefintliga bristens uppkomst
må anföras:

att sjömanskåren under åren 1908 och 1909 tillförts en ovanligt stor myckenhet
kontraktanställd t manskap (resp. omkring 911 och 767 man mot 366 man
under år 1907) hvarigenom under förstnämnda tvenne år öfningsanslaget i högre

344

grad än som kunnat beräknas drabbats af expeditionskostnaderna för de rustade
fartygen;l)

att under år 1909 i samband med vidtagen minskning från 81 till 72 månader
af den tjänstetid, som fordras för befordran till underofficerskorpral, en omläggning
af stammanskapets utbildningskurser ägt rum, hvarigenom en tillfällig forcering
af utbildningen framkallats och det bland annat blifvit nödvändigt att under nämnda
åi’, i motsats till hvad som under de följande blifver fallet, anordna skjut- och signalskolor
för l:a och 2:a kl. sjömän såväl på våren som på hösten; en åtgärd som
ensamt för sig förorsakat en extra kostnad för öfningsanslaget af minst 200,000
kronor; samt

att såväl under år 1908 som 1909 flottans fartyg i stor utsträckning tagits i
anspråk för att enligt gängse internationellt bruk representera landet vid högtidliga
tillfällen eller besök af främmande statsöfverhufvuden och eskadrar, hvarigenom en
del opåräknade rustningar samt förflyttningar af fartygen nödvändiggjorts.

Innan förslag till de åtgärder, som med anledning af den nu förefintliga ställningen
af oss framläggas, torde det vara erforderligt att beröra frågan om det hittills
använda sättet för öfningsanslagets disponerande.

På grund af svårigheten att i förväg beräkna fartygens expeditionkostnader
och särskildt den del af desamma, som bör påföras hvarje särskildt anslag, har ofta nog
den på de olika anslagen belöpande verkliga kostnaden för sjöexpeditionerna visat
sig icke motsvara den beräknade. För utjämnande af härigenom på öfningsanslaget
uppkommande öfverbetalningar har sedan lång tid tillbaka tillämpats den praxis, att
desamma balanserats genom att under följande år minska antalet rustade fartyg eller
expeditionernas längd.

Öfningsanslaget har härigenom kommit att få karaktären af ett från år till
år fortlöpande konto, hvilken karaktär än tydligare framträder därigenom, att för
hvarje år marinförvaltningen å desamma endast afför de utgifter, som funnits upptagna
å från stationerna under året i fråga inkomna kassaredogörelser, oberoende af,
under hvilket år de i dessa redogörelser upptagna fartygens expeditioner ägt rum.
På grund af det ofvan nämnda försenandet af fartygsredogörelsernas slutliga bokförande
i till marinförvaltningen ingående räkenskaper har därför ej heller för år
1908 och närmast föregående år någon brist i anslaget förefunnits i boksluten för
samma år. Sålunda utvisade 1908 års bokslut ett öfverskott af omkring 30,000
kronor, oaktadt enligt ofvanstående en brist på omkring 698,000 kronor i verkligheten
förefanns. För en del år sedan har, då brist i öfningsanslaget vid bokslutet
någon gång förefunnits, denna brist af marinförvaltningen redovisats såsom förskott
mot ersättning af följande års öfningsanslag, utan att detta, så vidt vi hafva oss
bekant, föranledt någon anmärkning. Öfningsanslagets karaktär af reservationsanslag
har sålunda förut icke uppfattats allt för snäft.

För afhjälpande af den brist i öfningsanslaget, som nu förefinnes, synas oss
endast två utvägar erbjuda sig, nämligen antingen anskaffande af ett för ändamålet
afsedt extra ordinarie anslag, eller ock inskränkning under den närmaste framtiden af

9 Såsom ett exempel på de differenser, som af dylik anledning kunna uppkomma, må
anföras, att om de värnpliktiga, som under öfningsåret 1908—1909 till ett antal af omkring 1,539
man öfvades i rekryt- och yrkesskolor för värnpliktiga och stamrekryter, uppgått till 200 man
mindre, un som var fallet, och samtidigt antalet i nämnda öfningar deltagande stamrekryter med
samma siffra öfverstigit det i verkligheten befintliga, detta kommit att medföra en pluskostnad å
öfningsanslaget af omkring 140,000 kronor och lika stor minskning å beväringsanslaget.

öfningarnas omfattning. Enär det icke torde tillkomma oss att bedöma, huruvida
eller i hvad utsträckning det förstnämnda alternativet kan ifrågasättas, hafva vi ansett
oss böra grunda vårt förslag på den sistnämnda utvägen, ehuru det synes oss uppenbart,
att starka betänkligheter måste uppresa sig mot ett dylikt förfaringssätt, hvilket
kommer att medföra en betydlig nedsättning af flottans stridsberedskap och utöfva ett
ofördelaktigt inflytande på den jämna gången af personalens utbildning. Vi anse oss
därför äfven, på det å ena sidan ej alltför svåra rubbningar i nu nämnda hänseenden
må uppstå, men å andra sidan återgången till normala förhållanden må ske så
hastigt som möjligt, böra utgå ifrån, att den tidrymd, efter hvars förlopp jämvikt i
öfningarna beräknas åter hafva inträda inskränkes till att omfatta åren 1910 och
1911. För denna plans genomförande fordras sålunda, att för år 1910 förskotteras
erforderliga medel att ersättas af följande års öfningsanslag. Af de beräkningar, som
nu kunna göras, framgår, att för dylikt ändamål bör under år 1910 disponeras omkring
667,000 kronor af 1911 års anslag.

Med återstoden af 1911 års anslag skulle sedermera, därest icke oförutsedda
omständigheter tillstöta, kunna gäldas de kostnader, som under nämnda kalenderår
förutsättas komma att drabba öfningsanslaget.

Hvad beträffar de olika slag af öfningar, som under ofvannämnda år höra
underkastas inskränkningar, äro vi af den uppfattningen, att de fartyg, å hvilka
skolor och särskilda utbildningskurser äro anordnade, böra i största möjliga grad
lämnas oberörda, och att inskränkningarna därför i främsta rummet böra drabba tilllämpningsöfningarna
under senare delen af sommaren och å det s. k. långresefartyget.
Under år 1910 har det dock ansetts möjligt att förkorta äfven sjökadetternas och
skeppsgossarnas öfningar med omkring 1 månad, men en dylik inskränkning torde
icke vara rådlig ätt i lika stor utsträckning vidtaga två år å rad. Likaså anse. vi,
att de viktiga tillämpningsöfningarna å långresefartyget, där de nyligen karlskrifna
skeppsgossarna, som en gång skola fylla flottans underbefälsgrader, erhålla sin första
utbildning å större stridsfartyg, icke kunna utan den allvarligaste olägenhet indragas
under mer än en vinter, nämligen vintern 1910—1911.

Hvad beträffar tillämpningsöfningarna under senare delen af sommaren å den
då rustade kustflottau, har det befunnits nödvändigt att inskränka desamma till att
omfatta omkring 4 veckor under hvartdera af åren 1910 och 1911, äfvensom att
under dessa år indraga vissa skjutningar. För att de värnpliktigas utbildning må
kunna fullgöras under så gynnsamma omständigheter, som förhållandena medgifva,
har det ansetts lämpligt att förlägga dem till härför särskilt afsedda stillaliggande
beväringsafdelningar, en åtgärd som för öfrigt betingas redan af omöjligheten att å
stationerna bereda erforderligt kasernutrymme och tillfälle till lämpliga öfningar.

Genom den sålunda föreslagna åtgärden skulle kostnaden för de värnpliktigas
öfningar efter den 1 juli innevarande år komma att med omkring 130,000 kronor
understiga den förut beräknade.

Den sedvanliga kanonbåtsexpeditionen vintertid till västkusten har förutsatts
icke vidare komma att bekostas af öfningsanslaget.

De närmare detaljerna af 1910 års öfningsplan samt de allmänna dragen af
de öfningar, som synas böra anordnas under år 1911, framgå af bil. II; i bil. III
återfinnas tillhörande kostnadsberäkningar och i bil. IV förslag till personalfördelningstablåer
för innevarande års sommar.

På grund af hvad ofvan anförts, få vi därför vördsamt föreslå, att den i bil.
II upptagna öfningsplanen för år 1910 måtte läggas till grund för årets öfningar

846

samt att de åtgärder, som omförmälas i bil. I, måtte vidtagas, och de order, som
föreslås i bil. V, utfärdas.

Skulle detta vårt förslag viuna gillande, torde något deltagande från flottans
sida i den krigsöfning vid Karlskrona, som af chefen för marinstaben föreslagits att
äga rum innevarande år, icke kunna påräknas med mindre samtliga kostnader för
ett dylikt deltagande utgå af anslaget till krigsöfningar vid kustpositionerna.

Slutligen få vi anhålla, att, för den händelse de af marinförvaltningen och
chefen för marinstaben efter samråd med inspektören af flottans öfningar till sjöss
genom skrifvelse den 25 sistlidna april föreslagna åtgärderna komma att vidtagas,
följande under upprättandet af vårt nu afgifna förslag framträdande önskemål måtte
beaktas, nämligen:

a. vidtagandet af åtgärder för att förenkla och så ordna räkenskapsväsendet,
att ej blott hvarje år före den 15 februari kan erhållas en tillräckligt pålitlig uppgift
om öfningsanslagets ställning vid föregående års utgång, däri inräknadt kostnaderna
till nämnda tid jämväl för på expedition varande fartyg, utan äfven att
fördelningen af expeditionskostnaderna mellan öfnings- och beväringsanslagen göres
så pass konstant, att densamma kan i förväg beräknas och icke behöfver röna inverkan
af tillfälliga fluktuationer i besättningarnas sammansättning; samt

b. anordnandet af en permanent kontroll öfver, att öfningsanslaget icke användes
för andra utgifter än sådana, för hvilka det är afsedt; börande af detsamma
vissa bestämda belopp, som icke få öfverskridas, anvisas för stationernas skolor.

Remisshandlingen återgår.

Stockholm den 13 maj 1910.

Under chefens för marinstaben sjukdom
W. DYRSSEN GUST. af KLINT

Inspektör af flottans öfningar till sjöss.

Björn Holmgren.

347

Bilaga I.

Approximativ beräkning öfver ställningen för reservationsanslaget till flottans
öfningar den 1 januari 1910.

Räkenskapsbehållningen från år 1908 utgjorde ................................ kr. 30,012: 8 2

1909 års anslag....................................................................................... „ 1,800,000: —

1910 års anslag .................................................................................. „ 1,800,000: —

kr. 3,630,012: 8 2.

Efter afdrag af utgifter, som under år 1909 bokförts å öfningsanslaget

till belopp af......................................................................................... ,, 2,019,606: 9 5

uppkommer en räkenskapsbehållning af 1910 års anslag till belopp
af ................................................................................................ kr. 1,610,405: 8 7

Denna behållning minskas af följande vid 1909 års utgång icke
formellt bokförda utgifter för 1909 års fartygsexpeditioner. J)
l:o) på öfningsanslaget belöpande andel i kontanta utgiftenia enligt
Karlskrona stations fartygsredogörelser, därvid samfällda utgifterna
fördelats i enlighet med föreskrifterna i K. Br. den u/8
1903 utan tillämpning af tilläggsbestämmelsen i K. Br. den 4/12

1908 ............................................ kr. 692,640: —

2:o) på öfningsanslaget belöpande
andel i år 1910 vid Karlskrona
station bokförda utgifter för 1909
ars fartygsexpeditioner, därvid
samfällda kostnaderna fördelats

på nyssnämndt sätt.................... ,, 109,709: —

kr. 802,349: —

Med användande af den fördelningsgrund,
som är föreskrifven
genom K. Br. den 4/12 1908, beräknas
nyssnämnda utgift komma

att minskas med. ....................... ,, 43,468:— kr. 758.881:—•

3:o) på öfningsanslaget belöpande medel i kontanta
utgifter enligt Stockholms stations fartygsredogörelser
samt i utgifterna för konsumerad utredning
å de fartyg, nyssnämnda redogörelser

afse........................................................................... „ 363,757:- „ 1,122,638:-

0 Vid 1909 års utgång voro samtliga expeditionskostnader t. o. m. år 1908 formellt bokförda.

348

Härigenom nedgår tillgången af 1910 års anslag till....................... kr.

Denna tillgång ökas med följande belopp, för hvilka godtgörelse
beräknas tillföras öfningsanslaget:
l:o) Vid Stockholms station hafva 1909 års ut- och afrustningskostnader
samt diverse utgifter för fartyg, som varit använda
för stam och beväring, i sin helhet bokförts å öfningsanslaget,
hvadan under innevarande år, då 1909 års fartygsredogörelser
komma att i räkenskapen ingå, den på beväringsanslaget belöpande
andelen i nyssnämnda kostnader kommer att omföras
mellan båda anslagen. Det belopp, som därvid kommer att
godtgöras öfningsanslaget, beräknas uppgå till kr. 49,871: —

2:o) K. Br. den i/V2 1908 med tilläggsbestämmelse
rörande fördelningen af kostnader mellan öfningsanslaget
och beväringsanslaget har icke- vunnit
tillämpning å 1908 års expeditionskostnader, vare
sig i Karlskrona eller i Stockholm. Då denna
tilläggsbestämmelse, hvartill förslag af chefen för
marinstaben afgafs redan i januari 1908, torde
hafva varit afsedd att tillämpas på 1908 års
expeditionskostnader, ehuru särskild föreskrift
därom icke meddelades, synes en dylik föreskrift
nu böra utfärdas. Vid sådant förhållande
och då. enligt härofvan upptagen beräkning, en
dylik fördelning med afseende å Karlskrona
stations expeditionskostnader år 1909, som belöpa
på öfningsanslaget, angifvit en minskning
i öfningsanslagets andel med omkring 43,500,
torde 1908 års expeditionskostnader för båda
stationerna kunna beräknas minskas med omkring
....................................................................... „ 53,500: —

3:o) Utgiftssumman för år 1909, enligt ofvanstående
2,019,606: 95, innefattar en del sådana utgifter,
som hafva afseende på fartygsexpeditioner, som
påbörjats under år 1909, men icke afslutats
samma år, hvarför dessa kostnader böra bestridas
af 1910 års anslag. Det härför bokförda beloppet
bör därför i denna beräkning afdragas
nyssnämnd utgiftssumma för att tilläggas ofvanstående
behållning af 1910 års anslag:

Karlskrona l:a rekrytafd. 1909—1910, Karlskrona

station ......................	..................... kr.	9,360: —
d:o Stockholms station Stockholms rekrytafd.	1909-1910,	1,000: —
Freja...........................	..................... >>	2,273: —
d:o Svea,.......................		2,000: —
d:o Göta,.......................	transport kr.	1,000: — 15,633: —

103,371: — kr.

487,767: 8 7

349

transport kr. 15,633
Oscar II, långresa 1909 — 1910 .... „ 6,324

Svensksund, vinterexped. 1909—

1910.................................................. 2,160

4:o) Utgiftssumman för 1909 innefattar äfven expeditionskostnader
för till kustartilleriets förfogande
ställda torpedbåtar, hvadan dessa kostnader beräknas
blifva öfningsanslaget godtgjorda af kustartilleriets
anslag. Dessa kostnader utgöra omkring
........................................................................

5:o) För följande under sistförfluten åren förekomna
expeditioner med nybyggda fartyg för
deras förande från byggnadsorten m. m. hafva
följande ungefärliga kostnader utgått af öfningsanslaget: -

för Plejad..........................................	.. kr.	1,425: 6 3
,, Oscar II ..................................	>>	14,109: 05
„ Fylgia ......................................	•• n	14,049: 8 5
,, Ragnar ......................................	>>	2,442: 8 7
Sigurd ......................................	>>	844: 0 2
,, Iris .........................................	• • i i	463:41
,, Thetis ......................................	• • v.	490: 4 4
,, Spica..........................................	n	661:79
,, Astrea ......................................	n	491: 23
,, Antares......................................	,,	368: 7 8
„ Arcturus ..................................	n	512: 19
„ Argo .........................................	n	644: 4 5
,, Hvalen ......................................		6,352: 20
„ Undervattensbåtarna 2 & 3	kr.	4,880: 71 47,736: 6 2

: — kr. 103,371: — kr.
„ 24,117:-

487,767: 8 7

Då dessa kostnader hänföra sig till nybyggnadsanslagen,
torde ersättning till öfningsanslaget
kunna påräknas för de exakta kostnaderna af
nämnda slag och sålunda här kunna såsom en
öfningsanslagets fordran upptagas ungefärligen ., 47,736: —

6:o) I det belopp, hvarmed minskning härofvan
gjorts under punkt l:o) eller 692,640 kr. ingår
ett belopp af 6,530 kr., utgörande ombord
å Jacob Bagge och Urd utbetalda kostnader
under den tid dessa fartyg stått till K. befallningshafvandes
i Göteborgs och Bohus län förfogande.
Såväl detta belopp som också kostnaden
för konsumerad utredning, beräknad till

omkring 1,000 kr., ingående i de år 1909 bok-_

transport kr. 175.356: — kr. 487,767: 8 7

350

transport

förda utgifterna, böra i sinom tid ersättas, hvarför
såsom öfningsanslagets fordran här utföres

7:o) Enligt vunnen upplysning kommer öfningsanslaget
att innevarande år genom K. marinförvaltningens
försorg godtgöras för för högt debiterad
ammunitionskostnad under åren 1908 och 1909
(bilaga). Hela det ifrågavarande beloppet utgör
omkring 28,000 kr., hvaraf öfningsanslaget kan
påräkna omkring ....................................................

8:o) För reparationer under år 1909 af å vissa
fartyg inträffade skador, hvilka reparationskostnader
utgått af öfningsanslaget, äro vederbörande
leverantörer skyldiga att inbetala ersättning med
omkring ....................................................................

9: o) A tit, 150, flottans öfuingar, allmänna utgifter,
vid Stockholms station bokförda belopp hafva, i
de fall då utgifterna hänfört sig till expeditioner
med stammanskap och beväring, icke blifvit
föremål för fördelning mellan vederbörliga anslag.
1 den mån sådan fördelning låter sig göra enligt
nu gällande bestämmelser, bör den alltså äga
ram; i annat fall torde särskilda föreskrifter om
denna fördelning böra blifva erforderliga. Under
alla förhållanden bör någon ersättning tillkomma
öfningsanslaget från beväringsanslaget, hvarför
här upptages en efter en årsutgift, om cirka
50,000 kr. ungefärligen beräknad godtgörelse
för åren 1908 och 1909 med................................

kr. 175,856: — kr.
,, 7,530: —

14,000: —

1,136: —

28,000: —

10:o) Utgifterna å tit. 287, exercis-, underbefälsoch
minskolorna vid båda stationerna, hafva hittills
ensamt drabbat öfningsanslaget. Då åtskilliga
kostnader å denna titel äro af natur, att de
rätteligen böra bestridas af såväl öfnings- som
beväringsanslaget samt ofvannämnda Iv. Br. den
" 8 1903 enligt punkt 13 afsett en sådan fördelning,
torde, äfven om svårighet mött att tilllämpa
bestämmelsen ifråga, det vara öfningsanslagets
rätt att göra anspråk på någon ersättning
från beväringsanslaget. Efter en ungefärlig beräkning
af 10 % af det å titeln för år 1908
bokförda beloppet för båda stationerna, omkring
84,000 kr., torde ersättning för åren 1908 och

1909 kunna upptagas till .................................... ,, 16,000: —

il:o) För år 1909 har ett belopp af 8,000 kr. utgått
af öfningsanslaget till bekostande af rök transport

kr. 242,022: — kr.

487,767:8 7 -

487,767: 8 7

351

transport kr. 242,022:— kr. 487,767:8 7

svagt krut, hvilket belopp af Kung], marinförvaltningen
i räkenskapen omförts till materialförrådet.
Då kostnaden för kasseradt röksvagt
krut icke synes böra ersättas af öfningsanslaget,
och då det röksvaga krut, som under expedition
konsumeras, ersättes vederbörligt förråd i vanlig
ordning, torde en ändring i det Kung], marinförvaltningens
beslut, enligt hvilket omföringen
ägt rum, böra åvägabringas. Öfningsanslaget
synes därför böra återfå det för år 1909 därifrån
öfverförda beloppet........................................ ,, 8,000: —

12:o) Då de för Oden och Niord år 1909 bokförda
kostnader för konsumerad utredning samt för
rustning och diverse utgifter uppgått till ansenliga
belopp i jämförelse med samma slags
kostnader för andra pansarbåtar, livilka varit
använda för ändamål, motsvarande Odens och
Niords, förelåg sannolika skäl för att felaktigheter
i något afseende kunde vidlåda de bokförda
kostnaderna å dessa fartygs expeditionstitlar.

En med anledning däraf gjord närmare undersökning
har också gifvit vid handen, att kostnad
för vid Stockholms stations varf utförda arbeten
m. m. för de båda fartygens allmänna och särskilda
underhåll samt deras sjöinstrument, hvilka
kostnader blifvit samma station ersatta af Karlskrona
station, därvid debiterats expeditionstitlarna,
ehuru de rätteligen bort drabba underhållsanslaget.
Härvid har särskildt beaktats
följande vid Karlskrona station under år 1909
bokförda utgifter, som fördelats på Odens och
Niords expeditionstitlar:

anordn. N:o 101 d. 22/1 09, fol. 245

Oden ............................................

Niord .............................................

kr. 18,761: oi
,, 16,544: 6 6

anordn. N:o 2100 den 24/5 fol.
19835 — Oden............................

2,119: os
3,370: 7i

Niord

anordn. N:o 2143 den 2Gj- 09 fol.
19972 — Oden..............''..............

25,235: 6 5

39 Std -

Niord

kr. 98,847:14

Enligt ordalydelsen i de särskilda
ersättningsuträkningar, hvaraf anordningarna
bestå, utgöra följande
poster kostnader för expedition

transport kr. 250,022:— kr. 487,767:8 7

352

med resp. Oden och Niord: enl.

anordn. N:o 101 Oden...............

Niord ................

enl. anordn. N:o 2100 Oden ...

„ „ v „ Niord ....

enl. anordn. N:o 2143 Oden ....

Niord

transport kr. 250,022: — kr.

kr. 18,724:6 1
„ 16,517: 23

„ 2,042: 02

,, 3,263: 90

,, 7,365: 93

,, 326: 73

„ 7,941: 65

,, 9,427: 73

,, 738: 66

,. 9,771: 97

kr. 76,120: 43

Öfriga i förstnämnda summa ingående poster, tillsammans
22,726: 71, utgöras enligt ordalydelsen
i nyssnämnda ersättningsuträkningar af underhållskostnader
för fartygen ifråga. Genom att
äfven detta belopp ingått såsom expeditionskostnad,
har dels öfningsanslaget, dels beväringsanslaget
drabbats af kostnaden. Beloppet i fråga
bör alltså ersättas de båda anslagen från under -hållsanslaget. Hvad som belöper å det ena eller
andra anslaget kan nu icke exakt uppgifvas, då
fördelningsgrunden icke är känd, men torde
hvad öfningsanslaget angår kunna beräknas uppgå
till omkring 11,000 kronor, hvarför detta belopp

här utföres såsom tillgång .................................... kr. 11,000: —

13:o) Till pansarbåtarna Oden och Niord utlevererades
från Stockholms materialförråd hösten
1908 utredning till belopp af 215,689:96 för
Oden och 226,214: 42 för Niord. Efter det Stockholms
stations kraf härför godkänts af Karlskrona
station, blefve resp. belopp anordnade å expeditionstitlarna
och godtgjorda Stockholms station.

Då sedermera efter slutade expeditioner med
fartygen utredningsuppbörden aflevererades till
Karlskrona stations materialförråd, ägde expeditionstitlarna
att undfå godtgörelse af materialförrådet
i Karlskrona för den inlevererade behållningen.
För detta ändamål har också omföring
i räkenskaperna under år 1909 ägt rum. Vid
värdesättandet af den därvid inlevererade artilleriammunitionen
har emellertid andra medelpris
blifvit använda än de, som vid samma utrednings
utbekommande från Stockholms mat.erialförräd
vore använda. Olikheten i de priser, som varit

transport kr. 261,022: — kr.

487,767: 8 7

487,767: 87

transport kr. 261,022:— kr. 487,767:8 7
bestämmande för artilleriammunitionens värde å
ena sidan vid utbekommandet från Stockholms
materialförråd och å andra sidan vid behållningens
inleverering till Karlskrona stations materialförråd,
har emellertid föranledt till en särdeles
hög kostnad under rubriken materialkonsumtion,
hvarom omnämnes under punkt 12:o här
ofvan; den inlevererade artilleriammunitionen har
blifvit expeditionstitlarna ersatt med:

för Oden ........................ kr. 167,072:6 7

„ Niord........................ „ 184,466: —

kr. 351,53876 7

Med användning af de priser, dessa fartygstitlar
fått betala för den från Stockholms förråd utbekomna
artilleriammunitionen, å den behållning,
som till Karlskrona förråd inlämnats, skulle motsvarande
siffror blifva:

för Oden ........................ kr. 198,564: o 6

„ Niord .................. „ 212,842: 84

kr. 411,406: 90

Sålunda bör materialförrådet i Karlskrona ytterligare
erlägga godtgörelse för den inlevererade artilleriammunitionen
med skillnadsbeloppet mellan
nyssnämnda båda summor eller 59,868: 23, som
bör efter fördelning tillkomma dels öfningsanslaget,
dels beväidngsanslaget. Då i denna approximativa
beräkning den influtna ersättningen af
351,538:67 blifvit mellan de båda anslagen fördelad
ungefärligen efter förhållandet 2:5, kan
öfningsanslagets andel i det ofvannämnda till läggsbeloppet

beräknas till i rundt tal................ kr. 17,000: — pr 278 022- —

Den 1 januari 1910 förfogade alltså öfningsan slaget

öfver en tillgång af omkring ............................................ kronor 765,789:8 7.

Anmärkning:

Kung], Marinförvaltningen har beträffande medelstillgången å öfningsanslaget
anfört följande:

»Marinförvaltningen har nu med ledning af tillgängliga handlingar upprättat
uppgift å disponibla tillgången å reservationsanslaget till flottans öfningar under

354

innevarande år, hvilken uppgift tillika med ofvannämnda från stationsbefälhafvarna
inkomna uppgifter härmed öfverlämnas. Nyssnämnda tillgång hai i
marinförvaltningens uppgift beräknats till 1,564,805 kronor 87 öre. Härvid ai
dock att märka, att, på sätt framgår af de från stationsbefalhafvarna inkomna
uppgifterna, hafva enligt 1909 års räkenskaper för flottans öfningar blifvit foiskottsvis
bestridda ännu icke formellt afförda utgifter till belopp af:

för Karlskrona station
» Stockholms »

kronor 2,541,766: 64
220,000: —

Summa kronor 2,761,766: 6 4.

Af denna summa kommer att afföras, bland annat, en del a anslaget till
flottans öfningar och en del å anslaget till sjöbevärmgens vapenöfningar. Storleken
af de särskilda belopp, som sålunda afföras å nämnda bada anslag, kan
icke till siffran exakt augifvas, innan vederbörande fartygslikvider inkommit och
hunnit granskas. Om 1907 års fartygslikvider, de sista, som aro fullständigt
färdiga finge läggas till grund för beräkningen, skulle dessa belopp uppgå, approximativt,
för anslaget till flottans öfningar till 1,100,000 kronor och for anslaget
till sjöbevärmgens vapenöfningar till 940,000 kronoi. _

Den innevarande år disponibla tillgången å anslaget till flottans öfningar
utgöres alltså af hvad som återstår, sedan från ofvan förstnämnda l,o64,80o
kronor 87 öre dragits det belopp af de förskottsvis bestridda utgifterna, som
enligt hvad nyss är sagdt utgå af öfningsanslaget.»

I fråga om denna beräkning är att märka, dels att ett belopp af 220,000
kronor hvilket i uppgiften från Stockholms station uttryckligen betecknats såsom
ensamt belöpande på öfningsanslaget, synes hafva af kung!. Marinforvaltnmgen
gjorts till föremål för fördelning mellan resp. anslag; .,

dels ock, att uppgiften från Karlskrona station, hvilken icke tydligt angifvei,
huruvida all från flottans förråd till fartygen utlämnad och konsumerad utredning
blifvit af öfningsanslaget förråden godtgjord, beräknats innefatta samtliga återstående
kraf på öfningsanslaget, ehuru i verkligheten en skuld af omkring 100,000
kronor (ingående i här ofvan upptagna beloppet 109,709 kronor) forefanns for

dyhk ir7Ku,,l. Marinförvaltningens beräkning den förstnämnda af dessa omständigheter
beaktas, borde afdraget å den ofvan angifna medelstillgången af
1,564,805 kronor 87 öre hafva blifvit som följer:

för Karlskrona station, 40 proc. af kr. 2,541,766:64 eller omkr. kr. 1,017,000

Summa kronor 1,237,000: —.

Hade sedan jämväl skulden för utredning till Karlskrona stations fartyg
(omkring 100,000 kronor) tillagts nyssnämnda afdrag, hade detsamma kommit att
uppgå till omkring 1.337,000 kronor, hvadan alltså den disponibla tillgängen a 1910
års anslag kommit att inskränka sig till omkring 228,000 kronor i stallet for den
af ämbetsverket beräknade af omkring 465,000 kronor.

355

P. M.

ang. retroaktiv nedsättning af priser å viss ammunition för åren 1908 och 1909.

21 och 15 cm. hpgr. M/98 tj., hvilka under senaste åren endast fått användas
oladdäde och för öfningsbruk, torde kunna nedsättas till det pris, som betingas af
21 och 15 cm exercisprojektiler respektive eller

21 cm. hpgr. M/98 tj. från 125 kronor till 50 kronor.

15 » » t> » » 40 » » 25 »

6,5 mm. sk. p. M,94, för hvilka på grund af arméförvaltningens äldre pris
debiterats 0,io kronor stycket, torde kunna nedsättas med 0,0 2 kronor stycket till
0,0 8 kronor.

Den härigenom vunna besparingen för de anslag, som skola ersätta den förbrukade
ammunitionen af ofvanstående slag beräknas blifva följande:

år 1908

för 21 cm. hpgr. M/98 tj. afgår........ 2,569: 2o

» 15 » » » » » 4,840: —

» 6,5 mm. sk. p. M/94 » ........ ^7,439: 98

Summa 14,849: 18

eller tillsammans kronor 28,006: 6 2.

år 1909

3,525: —
2,550: —
7,082: 4 4

13,157: 44

Till Statsrådet och Chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet.

Med underdånig skrifvelse den 30 mars 1910 afgaf Kungl. Marinförvaltningen
till Kungl. Maj:t uppgift i fråga om de för flottans öfningar samma år tillgängliga
medel. Ämbetsverket meddelade därvid hufvudsakligen följande.

För att kunna fullgöra åliggandet med afseende å dylik uppgift erfordrades
för ämbetsverket uppgifter från flottans stationer å de vid årets början återstående
kostnader för föregående år, hvilka skulle utgå af anslaget till flottans öfningar.
Enligt stationsbefälhafvarna meddelad föreskrift både dylika uppgifter skolat till
Kungl. Marinförvaltningen inkomma senast den 15 januari. Från stationsbefälhafvaren
vid flottans station i Stockholm hade sådan approximativ uppgift inkommit den 8
februari 1910. Af stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona, hvilken
erinrats om att skyndsammast möjligt inkomma med dylik uppgift beträffande
Karlskrona station, hade sådan afgifvits med skrifvelse den 12 mars 1910, hvaruti
anförts, att det ännu ej läte sig göra att uppgifva beloppet af återstående kostnader
ensamt för öfningsanslaget, utan att i det uppgifna beloppet inginge kostnader, som
komme att utgå af anslagen till sjöbeväringens vapenöfningar, till aflöning för flottans
kårer och stater samt till naturaunderhåll åt personal vid flottan.

Kungl. Marinförvaltningen både emellertid med ledning af tillgängliga handlingar
upprättat och öfverlämnade uppgift å den för ändamålet disponibla tillgången.
Denna beräknades i uppgiften till 1,564,805 kronor 87 öre, men erinrade ämbetsverket,
hurusom det dock vore att märka, att, på sätt framginge af de tillika öfverlämnade,
från stationsbefälhafvarna inkomna uppgifterna, enligt 1909 års räkenskap
för flottans öfningar blifvit förskottsvis bestridda ännu icke formellt afförda utgifter
till belopp af:

för Karlskrona station ................................ kronor 2,541,766: 6 4

» Stockholms » ................................ »___220,000:^—

Summa kronor 2,761,766: 64.

Af denna summa komme att afföras, bland annat, en del å anslaget till
flottans öfningar och en del å anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar. Om 1907
års fartygslikvider, de sista, som voro fullständigt färdiga, iinge läggas till grund
för beräkningen af de belopp, som skulle afföras å hvartdera anslaget, skulle dessa
belopp uppgå, approximativt, för anslaget till flottans öfningar till 1,100,000 kronor
och för anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar till 940,000 kronor. Möjligen,
tilläde ämbetsverket, torde dock den från förutvarande 172 till 300 dagar ökade

357

tjänstgöringstiden för de värnpliktige, som inskrifvits från och med år 1908 och
tilldelats flottan, samt den omläggning af samöfningarna mellan stam och beväring,
som sedan hösten 1908 ägt rum, komma att medföra någon förskjutning af fördelningen
af ifrågavarande utgifter. Då emellertid ännu ej ens 1908 års fartygslikvider
förelåge färdiga, kunde icke angifvas, huruvida en dylik förskjutning skulle hafva
någon afsevärd inverkan på ställningen å anslaget till flottans öfningar. Den år
1910 disponibla tillgången utgjordes alltså af hvad som återstode, sedan från förstnämnda
1,564,805 kronor 87 öre dragits det belopp af de förskottsvis bestridda utgifterna,
som, enligt hvad nyss sagts, skulle utgå af öfningsanslaget.

Kung! Marinförvaltningens ifrågavarande skrifvelse öfverlämnades den 23
april 1910 af statsrådet och chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet till chefen
för marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss med uppdrag att afgifva
gemensamt förslag till dels ändringar i vissa redan beslutade eller föreslagna
fartygsexpeditioner, dels åtgärder i öfrigt, hvilka ansåges böra vidtagas med anledning
af den påvisade approximativa bristen i anslaget till flottans öfningar. I anledning
häraf inkommo tjänstförrättande chefen för marinstaben — här nedan för korthetens
skull benämnd stabschefen — och bemälde inspektör till statsrådet och chefen för
Kungl. Sjöförsvarsdepartementet med en den 13 maj 1910 dagtecknad skrifvelse
jämte 5 bilagor, af hvilka en, betecknad bil. I, innefattar en approximativ beräkning
öfver nämnda anslags ställning den 1 januari 1910. De öfriga bilagorna hafva,
enligt hvad stabschefens och inspektörens skrifvelse omnämner, innehållit, bil. II
en öfningsplan för år 1910 samt de allmänna dragen af de öfningar, som syntes
böra anordnas under år 1911, bil. III de till förra bilagan hörande kostnadsberäkningar,
bil. IV förslag till personalfördelningstablå för 1910 års sommar samt bil. V,
förslag till order.

Genom remiss den 17 maj 1910 å stabschefens och inspektörens berörda skrifvelse
jämte därtill hörande bil. I har statsrådet och chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet
däruppå anmodat Kungl. Marinförvaltningen att med anledning af
samma skrifvelse så skyndsamt ske kunde inkomma med yttrande och förslag i
förevarande ärende.

Därefter har Kungl. Marinförvaltningen från stationsbefälhafvarna vid flottans
stationer infordrat yttranden i ärendet; och hafva sådana" yttranden afgifvits af
stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm i skrifvelse den 20 juni 1910
och af stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona i skrifvelse den 23 i
samma månad. Kungl. Marinförvaltningen har emellertid ansett sig icke böra afgifva
det infordrade yttrandet innan, enligt från flottans stationer inkomna räkenskaper
och uppgifter, samtliga på öfningsanslaget belöpande kostnader för 1909 års
expeditioner och dylikt blifvit på anslaget afförda, enär, först sedan detta skett,
öfningsanslagets för år 1910 verkliga ställning kunde uppgifvas; och har ämbetsverket
vidtagit alla på detsamma beroende åtgärder för att bereda stationerna tillfälle
att skyndsammast fullgöra hvad dem i sådant hänseende ålegat.

Sedan de för ändamålet erforderliga slutliga uppgifterna inkommit från Karlskrona
station med skrifvelser den 16 och 28 nästlidne december, samt från Stockholms
station med skrifvelse den 21 i samma månad, får, med återställande af
remissakten samt med öfverlämnande af stationsbefälhafvarnas ofvanberörda skrifvelser
den 20 och 23 juni 1910 jämte tillhörande bilagor, Kungl. Marinförvaltningen
nu anföra följande.

358

I. Kungl. Marinförvaltningens befattning med afseende å anslaget
till flottans öfningar.

Först bör med några ord klargöras frågan om, hvilken befattning ämbetsverket
har med afseende å anslaget till flottans öfningar.

Öfver användningen af öfningsanslaget har Kungl. Marinförvaltningen icke
bestämmanderätt. Uti ämbetsverkets hufvudbok fiunes visserligen ett konto jämväl
för öfningsanslaget. Men hvad å detta konto bokföres, är så godt som uteslutande
de utgifter, hvilka antingen enligt af Kungl. Maj:t meddelade beslut skola utgå af
detta anslag eller, och hufvudsakligen, enligt de månatligen inkommande kassaredogörelserna
från flottans stationer blifvit därstädes under särskilda räkenskapstitlar
bestridda för fartygs ut- och utrustning samt expeditioner, äfvensom vissa stationernas
skolor, d. v. s. för flottans öfningar. Till nyssnämnda utgifter kunna nämligen icke

räknas de penningförskott, hvilka stundom hos Kungl. Marinförvaltningen rekvireras

för fartygsexpeditioner, men hvilka icke redovisas för ämbetsverket; ty förskottskvittot
ingår såsom valuta i nästa penningremissa till vederbörande stationsbefälhafvare,
och redovisningen för förskottets användning ingår i den redovisning, vederbörande
befälhafvare för hela sin penninguppbörd afger till stationsbefälhafvaren vid
expeditionens slut. Ej heller stationsbefälhafvaren, hvilken i regel tillhandahåller
fartygschefen eller annan behörig befälhafvare de för fartygsexpedition eller annan

öfning erforderliga medel, kan bestämma öfver ifrågavarande utgifters storlek, enär

denna beror af de utaf Kungl. Maj:t anbefallda öfningarnas art och utsträckning,
antalet fartyg som skola rustas o. s. v., för hvilket allt i regel programmet uppgjorts
af flottans vederbörande militära myndigheter, d. v. s. chefen för marinstaben
och inspektören af flottans öfningar till sjöss.

Kungl. Marinförvaltningen äger icke befogenhet att deltaga i planläggningen
af öfningarna. Ej heller lärer någonsin ämbetsverkets yttrande hafva infordrats
öfver de uppgjorda programmen, lika litet som de kostnadsberäkningar, hvilka må
hafva legat till grund för programmen, meddelats ämbetsverket till kännedom. I
öfverensstämmelse härmed hafva nu icke heller till Kungl. Marinförvaltningens yttrande
öfverlämnats de till stabscliefens och inspektörens ifrågavarande skrifvelse
hörande bilagor, som innefattat öfningsplan för år 1910 samt de allmänna dragen
af de öfningar, som syntes stabschefen och inspektören böra anordnas under år
1911, kostnadsberäkningar för samma öfningar, förslag till personalfördelningstablåer
för 1910 års sommar och förslag till order.

Kungl. Marinförvaltningens befogenhet och skyldighet i nu ifrågavarande afseende
är, såsom regel betraktadt, endast att dels, efter granskning af stationernas
månatliga kassaredogörelser, öfva tillsyn därå, att å öfningsanslaget icke obehörigen
bokföras några utgifter, dels att i sin hufvudbok upptaga de rätteligen bestridda
utgifterna för de öfningar, Kungl. Maj:t anbefallt, eller de öfriga utgifter, hvilka
ämbetsverket själft med anledning af särskilda Kungl. Maj:ts beslut haft att bestrida
å anslaget.

Endast i så sällsynta undantagsfall och med relativt så obetydliga belopp, att
de knappast förtjäna att nämnas, har Kungl. Marinförvaltningen å öfningsanslaget
beslutat någon utgift, som ej varit föranledd af Kung]. Maj:ts beslut, vare sig enligt
nådigt bref eller i nådig generalorder. När emellertid så har skett, har dels någon

359

särskild omständighet förelegat, såsom att expedition eller annan öfning, som bort
drabbas af utgiften, redan vant afslutad, eller för att undvika onödig omgång, dels
utgiften varit af den art, att den uppenbarligen måst utgå af öfningsanslaget. Sålunda
bär, på sätt närlagda uppgift å de i ämbetsverket under åren 1908 och 1909
gjorda utbetalningar och omföringar å anslaget utvisar, under år 1909 ingen och år
1908 två sådana utgifter förekommit, däraf den ena å trettio kronor, ersättning till
en fiskare för i anledning af minöfningar och minsprängningar förstördt fiske, och
den andra å nittiofyra kronor 34 öre, ersättning till Kung!. Telegrafstyrelsen för
utgifter för nattjänstgöring å telegrafstation under gemensamma öfningar med armén
och flottan. År 1910 har icke heller någon dylik utgift förekommit. Af öfningsanslagets
sammanlagda belopp åren 1908 — 1910 eller 4,800,000 kronor har sålunda
enligt Kungl. Marinförvaltningens beslut utgifvits inalles 124 kronor 34 öre.

Den uppgift angående öfningsanslaget, hvilken Kungl. Marinförvaltningen har
att årligen till Kungl. Maj:t lämna, måste således — då man vid nyss påpekade
förhållanden kan alldeles bortse från sist berörda, undantagsvis förekommande obetydliga
utgifter — upptaga tillgången, sådan den ställer sig med hänsyn till dels och
hufvudsakligen de utgifter, som enligt från flottans stationer till ämbetsverket inkomna
kassaredogörelser med därtill hörande verifikationer bestridts å detta anslag, dels de
belopp, som ämbetsverket utbetalt eller anbefallts att utbetala enligt särskilda af
Kungl. Maj:t meddelade beslut.

Enär emellertid, såsom redan är anfördt, till fartygsexpeditioner för bestridande
af utgifter under expeditioner! förskottsvis utbetalas afsevärda belopp, livilka samtliga
efter afslutade expeditioner skola till stationerna redovisas och där fördelas under
vederbörande anslag, har Kungl. Marinförvaltningen uti den skrifvelse, hvarmed
uppgiften angående öfningsanslagets ställning lämnas, alltid ansett sig böra omnämna
de af ämbetsverket eller eljest enligt för ämbetsverket tillgängliga uppgifter sålunda
förskotterade beloppen och därvid anmärkt, huru mycket däraf under närmare angifna
förutsättningar torde kunna approximativt beräknas skola belöpa på öfningsanslaget.
En exakt siffra i detta afseende har så mycket mindre kunnat uppgifvas, som Kungl.
Marinförvaltningen vid tidpunkten, då dess uppgift lämnats, ännu icke ägt tillgång
till räkenskaperna för dessa expeditioner, samt ämbetsverket vidare, på sätt ofvan
nämnts, icke får del af vare sig grunderna för planläggningen af eller kostnadsberäkningarna
för expeditionerna och sålunda saknar möjlighet att på annat sätt bedöma
den på öfningsanslaget belöpande kostnaden än approximativt med ledning af kostnaderna
för tidigare års expeditioner.

II. Stabschefens och inspektörens undersökning i fråga om öfning sanslag en.

I stabschefens och inspektörens skrifvelse meddelas till en början, hurusom
det snart visade sig, att Kungl. Marinförvaltningens uppgift å beloppet af de för år
1910 påräkneliga medlen af anslaget till flottans öfningar icke kunde läggas till grund
för de kostnadsberäkningar, hvilka måste göras för ernående af en fast utgångspunkt
vid afgifvandet af det förslag, som affordrats stabschefen och inspektören. De hade
därför funnit det nödvändigt att verkställa en del undersökningar för att, i den mån
omständigheterna det medgåfve, utröna öfningsanslagets ställning, sådan denna, »med
tillämpning af gällande föreskrifter för öfningskostnadernas fördelning mellan vederbörande
anslag i verkligheten nu borde te sig». Den på grund häraf verkställda

360

undersökningen, hvars närmare resultat framginge af den vid skrifvelsen fogade bil.
I, förklara stabschefen och inspektören utvisa, att med användande af i bilagan
angifvet beräkningssätt och under förutsättning, att vissa där ifrågasatta åtgärder
vidtagas, de medel, som den 1 januari 1910 stodo till förfogande för det med öfningsanslaget
afsedda ändamålet, rätteligen bort beräknas till i rundt tal 766,000 kronor
i stället för den ur Kungl. Marinförvaltningens skrifvelse framgående summan, 464,805
kronor 87 öre.

Stabschefens och inspektörens undersökning har hufvudsakligen omfattat räkenskaper,
hvilka vid tiden, då Kungl. Marinförvaltningen aflat sin .skrifvelse angående
öfningsanslagets ställning, ännu voro under vederbörlig behandling vid flottans stationer
och sålunda ännu icke till ämbetsverket inkommit, än mindre där kunnat
blifva föremål för granskning. Om metoden för undersökningen äger Kungl. Marinförvaltningen
icke närmare kännedom. Denna fråga har dock numera icke någon
praktisk betydelse, sedan genom de från stationerna inkomna räkenskaperna och
uppgifterna den på öfningsanslaget belöpande delen af de för 1909 års expeditioner
och skolor förskottsvis bestridda utgifterna blifvit känd. Denna del utgöres af
1,103,159 kronor 7 öre eller omkring 3,000 kronor mera än som Kungl. Marinförvaltningen
uti sin skrifvelse den 30 mars 1910 approximativt under närmare angifna
förutsättningar i rundt tal beräknat. Den år 1910 disponibla tillgången å öfningsanslaget
skulle alltså hafva utgjort omkring 461,000 kronor. Då likviderna för 1909
års expeditioner med de Karlskrona station tillhörande fartygen ännu ej inkommit
och hunnit granskas, kan det ju vara möjligt, att de*sålunda sist angifna siffrorna
efter granskning af likviderna blifva föremål för någon jämkning. Denna lärer dock,
i allt fall i förhållande till anslagets storlek, icke hafva någon nämnvärd betydelse
för den förevarande frågan.

Ämbetsverket går nu att beröra de i bil. I till stabschefens och inspektörens
skrifvelse upptagna punkter.

Den disponibla tillgången å anslaget till flottans öfningar den 1 januari 1910
skulle utgjort 1,610,405 kronor 87 öre, därest ej från detta belopp skolat dragas
dels ännu ej formellt affärda, men till siffran kända kostnader för Stockholms stations
varfsdepartement, dels vissa beräknade kostnader för år 1910, äfvensom de på
öfningsanslaget belöpande kostnaderna för oftaberörda, förskottsvis för 1909 års expeditioner
bestridda utgifter. Nämnda belopp är i nyssnämnda bilaga upptaget såsom
räkenskapsbehållning af 1910 års anslag.

Denna behållning är däruppå i samma beräkning först minskad med en del
poster, hvarigenom tillgången nedgått till visst angifvet belopp. Därefter har i beräkningen
tillgången ökats med en del belopp, upptagna under särskilda moment.

Att i detalj ingå på samtliga de särskilda punkterna torde numera icke vara
behöfligt. Vid tiden för stabschefens och inspektörens undersökning voro nämligen
de fartygsredogörelser eller andra räkenskaper, ur hvilka ett flertal af de i beräkningen
upptagna siffror sammandragits, ännu under förberedande behandling vid
flottans stationer, och hade utgifterna för fartygsexpeditionerna, åtminstone hvad
Karlskrona station anginge, då alls icke blifvit föremål för fördelning å vederbörande
anslag.

Beträffande särskildt vissa angifna stationernas inbördes mellanhafvanden, synes
behandlingen af räkenskaperna då icke hafva framskridit så långt, att anspråk på
godtgörelse eller likvid, som den ena stationen i förevarande hänseenden till äfventyrs
kunde hafva på den andra, blifvit framställda. I allt fall är det ju tydligt, att

361

Kungl. Marinförvaltningen vid afgifvande af sin approximativa uppgift icke haft anledning
taga hänsyn till några så ovissa och i öfrigt för ämbetsverket alldeles okända
faktorer. De fordringar, som stationerna i sådant afseende kunnat ställa på hvarandra,
torde emellertid nu, sedan räkenskaperna för år 1909 vid stationerna afslutats,
vara klarerade; och saknar Kungl. Marinförvaltningen vid sådant förhållande, och
då, hvad stabschefen och inspektören rätteligen härutinnan anmärkt, torde vara iakttaget,
anledning att vidare uppehålla sig vid dels de poster, som i utredningen upptagits
under det belopp, hvarmed räkenskapsbehållningen af 1910 års anslag borde
minskas, dels de i fråga om det belopp, hvarmed samma behållning ansetts skola
ökas, under l:o), 12:o) och 13:o) angifna poster å respektive 49,871 kronor, 11,000
kronor och 17,000 kronor.

Beträffande de öfriga momenten är följande att anföra.

Under 2:o) meddelas, att Kungl. brefvet den 4 december 1908 med tilläggsbestämmelse
rörande fördelning af kostnader mellan öfningsanslaget och beväringsanslaget
icke vunnit tillämpning å 1908 års expeditionskostnader, men att, då denna
tilläggsbestämmelse »torde hafva varit afsedd att tillämpas på 1908 års expeditionskostnader,
ehuru särskild föreskrift därom icke meddelades», eu dylik föreskrift nu
syntes böra meddelas; och ansåge vid sådant förhållande och enligt närmare angifven
beräkningsgrund stabschefen och inspektören 1908 års expeditionskostnader för båda
stationerna kunna beräknas minskas med omkring 53,500 kronor.

I anledning häraf får Kungl. Marinförvaltningen erinra, att den af stabschefen
och inspektören ifrågasatta fördelningen af dessa utgifter -ej äger otvifvelaktigt stöd
af det nådiga brefvet; att stationsmyndigheterna ansett sådan fördelning icke kunna
äga rum med mindre än att uttrycklig föreskrift därom meddelas; samt att Kungl.
Marinförvaltningen icke kan tillstyrka att numera dylik föreskrift varder utfärdad.

Under 3:o) förutsätta stabschefen och inspektören, att kostnad för fartygsexpedition,
som fortlöper från ett år iill ett annat, skall helt och hållet drabba
anslaget för det senare året. Med sådant beräkningssätt hafva de vunnit en ökning
i tillgången med 24,117 kronor. Förutsättningen har emellertid, vid uppgörande af
beräkning öfver kostnaderna för fartygsexpeditioner, ej stöd i någon gällande föreskrift
eller särskildt lämnadt medgifvande; och finner ämbetsverket sig ej kunna
tillstyrka åtgärd för utfärdande af föreskrift i angifna syfte.

Under 4:o) meddelas, att utgiftssumman för år 1909 äfven innefattade expeditionskostnader
för till kustartilleriets förfogande ställda torpedbåtar, hvadan dessa
kostnader, som utgjorde omkring 132 kronor, beräknades blifva öfningsanslaget godtgjorda
af kustartilleriets anslag.

I afseende härå må endast påpekas, att, när föreskrift ej meddelats, att kostnaderna
skulle utgå af annat anslag, desamma med rätta blifvit påförda öfningsanslaget.
Kungl. Marinförvaltningen anser det emellertid icke olämpligt, att i sådant
fall som det förevarande kostnaderna bestridas af vederbörande anslag i stället för
af öfningsanslaget.

Under 5:o) hafva stabschefen och inspektören ansett öfningsanslaget kunna
från resp. anslag till fartygens nybyggnad påräkna ersättning för kostnaderna, 47,736
kronor 62 öre, för vissa expeditioner med nybyggda fartyg och fördenskull ökat tillgången
med detta belopp.

I anledning häraf påpekas, att i alla de fall, då behörig föreskrift lämnats
därom, att kostnaden för sådan expedition skulle utgå af byggnadsanslaget, Kungl.
Marinförvaltningen tillsett, att föreskriften blifvit följd. Dylik föreskrift beträffande

362

de i förevarande moment omförmälda fartyg lärer icke hafva meddelats. Byggnadsanslagen
för flertalet af dessa fartyg äro redan konsumerade eller disponerade, och kan
sålunda i allt fall med afseende å detta flertal dylik föreskrift ej vidare ifrågakomma.

Under 6:o) har tillgången ansetts böra ökas med 7,530 kronor, kostnader för
expeditioner med torpedkryssaren Jacob Bagge och kanonbåten Urd under den tid
dessa fartyg varit ställda till Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Göteborgs och
Bohus län förfogande. Angående dessa expeditioner får Kungl. Marinförvaltningen
anföra, att genom nådigt bref den 18 juni 1910 förklarats, att af expeditionerna
föranledda utgifter skulle af Kungl. Marinförvaltningen särskildt bokföras för att
framdeles af ämbetsverket anmälas till ersättning, samt ätt utgifterna vid sådant
förhållande icke torde komma att drabba öfningsanslaget.

Under 7:o) meddela stabschefen och inspektören, att enligt vunnen upplysning
komme öfningsanslaget att år 1910 genom Kungl. Marinförvaltningens försorg godtgöras
för för högt debiterad ammunitionskostnad under åren 1908 och 1909, och att
hela det ifrågavarande beloppet utgjorde omkring 28,000 kronor, hvaraf öfningsanslaget
kunde påräkna omkring 14,000 kronor.

Härom får Kungl. Marinförvaltningen upplysa, att den högre kostnaden rätteligen
påförts eller skolat påföras öfningsanslaget, men att ämbetsverket af skäl, som
närlagda utdrag ur dess protokoll för den 3 maj 1910 närmare utvisar, samma dag
funnit sig böra besluta med retroaktiv verkan nedsättning af ifrågarande ammunitions
värde och motsvarande godtgörelse till öfnings- och beväringsanslagen, mot
hvilket beslut likväl i ärendets handläggning deltagande amiralitetsrådet afgifvit
reservation.

Under mom. 9:o) och 10:o) hafva stabschefen och inspektören anfört följande;
»9:o) A titel 150, flottans öfningar, allmänna utgifter, vid Stockholms
station bokförda belopp hafva, i de fall. då utgifterna hänfört sig till
expeditioner med stammanskap och beväring, icke blifvit föremål för
fördelning mellan vederbörliga anslag. I den mån sådan fördelning låter
sig göra enligt nu gällande bestämmelser, bör den alltså äga rum; i
annat fall torde särskilda föreskrifter om denna fördelning böra blifva
erforderliga. Under alla förhållanden bör någon ersättning tillkomma
öfningsanslaget från beväringsanslaget, hvarför här upptages en efter en
årsutgift om c:a 50,000 kronor ungefärligen beräknad godtgörelse för

åren 1908 och 1909 med............................................................................... kr. 28,000: —

10:o) Utgifterna å titel 287, exercis-, underbefäls- och minskolorna vid
båda stationerna, hafva hittills ensamt drabbat öfningsanslaget. Då åtskilliga
kostnader å denna titel äro af natur, att de rätteligen böra bestridas
af såväl öfnings- som beväringsanslaget, samt ofvannämnda kungl.
bref den 14 augusti 1903 enligt punkt 13 afsett en sådan fördelning,
torde, äfven om svårighet mött att tillämpa bestämmelsen i fråga, det
vara öfningsanslagets rätt att göra anspråk på någon ersättning från
beväringsanslaget. Efter en ungefärlig beräkning af 10 procent af det
å titeln för år 1908 bokförda beloppet för båda stationerna, omkring
84,000 kronor, torde ersättningen för åren 1908 och 1909 kunna upptagas till kr. 16,000: —

Hvad stabschefen och inspektören under dessa två moment anfört, kan visserligen
synas äga fog. Ämbetsverket anser sig därvid dock böra påpeka, att stabschefen
och inspektören själfva synas hafva varit tveksamma, huruvida den ifrågasatta
fördelningen finge tillämpas, med mindre än att uttrycklig nådig föreskrift i sådant

363

syfte meddelats; att räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm, i hvars yttrande
stationsbefälhafvaren instämt, härutinnan uttalat, att sådan fördelning icke
kunde ske utan uttrycklig föreskrift därom; samt att, därest anledning till erinran
i fråga om fördelning af dessa utgifter förefinnes, ämbetsverkets revision icke lärer
underlåta att i vederbörlig ordning fullgöra, hvad revisionen i sådant hänseende åligger.
Skulle det befinnas erforderligt att meddela uttrycklig föreskrift i föreslagna
syfte, har Kungl. Marinförvaltningen intet att däremot erinra. Sedan emellertid åt
särskild! tillkallade sakkunnige blifvit uppdraget att inom Kungl. Sjöförsvarsdepartementet
biträda med utredning, rörande förenkling af marinens redovisningsväsende,
och därvid bland annat undersöka, hvilka ändringar i gällande bestämmelser angående
fördelning af öfningskostnaderna mellan särskilda anslag kunna vara önskvärda,
och inkomma med det förslag, hvartill utredningen må föranleda, torde Kungl.
Marinförvaltningen för närvarande icke vidare böra inlåta sig på denna fråga.

Under ll:o) hafva stabschefen och inspektören anmärkt, att för år 1909 ett
belopp af 8,000 kronor utgått af öfningsanslaget till bekostande af röksvagt krut,
hvilket belopp af Kungl. Marinförvaltningen i räkenskapen omförts till materialförrådet,
men att, då kostnaden för kasseradt röksvagt krut icke syntes böra ersättas
af öfningsanslaget, och då det röksvaga krut, som under expedition konsumerades,
ersattes vederbörligt förråd i vanlig ordning, en ändring i det Kungl. Marinförvaltningens
beslut, enligt hvilket omföring ägt ruin, borde åvägabringas, och att öfningsanslaget
därför syntes böra återfå berörda för år 1909 därifrån öfverförda belopp.

Häremot må endast erinras, att, på sätt det vid 1908 års statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari 1908 närmare
utvisar, Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att ifrågavarande belopp skulle utgå af
anslaget till flottans öfningar, samt att Riksdagen bifallit detta Kungl. Maj:ts förslag.

III. Bristen och dess orsaker.

Så vidt Kungl. Marinförvaltningen rätt uppfattat den till grund för stabscliefens
och inspektörens framställning, rörande bristen i 1910 års öfningsanslag, liggande
tankegången, har denna varit följande.

Enligt af dem gjord beräkning förefanns vid 1910 års ingång en brist i anslaget
å omkring............................................................................... kronor 1,034,000: —

Då enligt deras beräkningar och, därest i bil. 1 till deras
skrifvelse angifna beräkningsgrunder och förutsättningar tillämpades,
1909 års utgifter å anslaget skulle utgöra kronor 2,136,000: —

medan anslagets årsbelopp var.....................„ 1,800,000: —

måste öfverbetalningen år 1909 hafva utgjort ........................ »_336,000: —

till följd hvaraf öfriga bristen å .................................................... kronor 698,000: —

måste hafva förefunnits redan vid 1909 års ingång.

Enligt stabschefens och inspektörens uti skrifvelse den
25 februari 1909 »på grund af Kungl. Marinförvaltningens uppgift
den 16 i samma månad» gjorda beräkning skulle bristen då

hafva utgjort endast ............. » 305,000: —

hvaraf framginge, att Kungl. Marinförvaltningens uppgift om anslagets
ställning år 1909 var »än mera vilseledande» än för år__

1910, enär den angaf bristen till ett med.................................... kronor 393,000: —

för lågt belopp.

364

För 1910 vore bristen angifven med ett 300,000 kronor för högt belopp. Att
efter dessa mellan 398,000 kronor öfver och 300,000 kronor under verkliga tillgången
varierande uppgifter rätt afpassa öfningarnas omfång -— därtill måste möjligheten
blifva högst ringa.

Den af stabschefen och inspektören här behandlade frågan om, huru stor del
af bristen som uppkommit under år 1909 och huru stor del däraf, som förefanns
redan vid början af samma år, är i detta sammanhang icke hufvudfrågan. I sin af
stabschefen och inspektören kritiserade uppgift, angående disponibla tillgången för
år 1910, bär Kungl. Marinförvaltningen icke haft att inlåta sig på denna fråga, då
hufvudsaken ju alltid varit att angifva, huru mycket som kunnat beräknas vara för
kommande öfningar disponibelt. Hvad som medför svårighet vid uppgifvande af
storleken af den under ett år uppkomna brist, är, att någon öfversikt öfver verkliga
kostnaderna för ett års öfningar icke kan erhållas förr, än samtliga för fartygsexpeditionerna
förskottsvis bestridda utgifter blifvit å vederbörande anslag fördelade och
formellt afförda. till följd häraf kan samtidigt med att bokslutet, hvari endast ingå
formellt afförda utgifter, visar en behållning å anslaget, å detta i verkligheten förefinnas
en brist; ty de endast förskottsvis bestridda, men ännu icke formellt afförda
utgifterna kunna inflyta först i ett följande års bokslut. Det är just med afseende
härå, som Kungl. Marinförvaltningen vid afgifvande af sin uppgift kan nödgas göra
en approximativ beräkning i fråga om anslagets ställning. Stabschefen och inspektören
hafva emellertid inlåtit sig på en beräkning af verkliga brister och utgifter
utan att taga vederbörlig hänsyn till nu berörda omständigheter. Jämte annat, hvarom
redan tidigare är nämndt, har detta haft den följden, att de af dem framställda
siffror blifvit långt ifrån de rätta.

Af vidfogade i Kungl. Marinförvaltningens bokslutskontor med stöd af räkenskapen
och i öfrigt från stationerna erhållna uppgifter utarbetade V. P. M. framgår,
att bristen i anslaget vid 1909 års slut i verkligheten utgjorde, icke kronor
1,034,000: — utan kronor 1,293,173:98;

att verkliga utgifterna å anslaget under år 1909 utgjorde, icke kronor
2,136,000: utan kronor 2,445,380: 7 9, hvadan öfverbetalningen under året utgjorde,

icke kronor 336,000:— utan kronor 645,380: 79;

att bristen i början af år 1909 utgjorde, icke kronor 305,000: — utan kronor
647,793: 19; samt

att Kungl. Marinförvaltningens med uppgiften den 30 mars 1910 framlagda beräkning
af medelstillgången träffade verkliga förhållandet på omkring 3,000 kronor när.

Såsom orsaker till bristen i 1910 års öfningsanslag framhålla stabschefen och
inspektören den långsamhet, med hvilken fartygsräkenskaperna granskas och fartygslikviderna
uppgöras å flottans stationer, och såsom en följd häraf, att Kungl. Marinförvaltningens
årliga uppgifter å för öfningarna disponibla medel, på hvilka uppgifter
rustningsorderna måst grundas, blifvit allt för approximativa för att fylla sitt ändamål.
I fråga om uppgiften för år 1909 yttra stabschefen och inspektören, att enligt
deras i skrifvelse den 25 februari 1909 gjorda beräkning, hvilken grundade sig på
Kungl. Marinförvaltningens den 16 i samma månad lämnade uppgift å de medel af
öfningsanslaget, som under år 1909 vore påräkneliga, skulle då hafva förefunnits en
brist af 305,000 kronor. Häraf framginge, att Kungl. Marinförvaltningens uppgift
för år 1909 vore än mer vilseledande än för år 1910, men angifvande en för stor
i stället för, såsom för 1910, en för liten behållning å anslaget.

Hvad stabschefen och inspektören sålunda anfört med afseende å Kungl. Marin -

365

förvaltningens andel i bristens orsaker, är icke med verkliga förhållandet öfverensstämmande.

Hvad först angår år 1908 hade Kungl. Marinförvaltningen i sin underdåniga
skrifvelse den 11 februari 1908, med uppgift angående de för flottans öfningar samma
år tillgängliga medel, uppgifvit den för året påräkneliga tillgången
till ........................................................................................ kronor 945,829: 4 7.

Därvid hade Kungl. Marinförvaltningen från sammanlagda
beloppet af årsanslaget och behållningen enligt räkenskaperna
1907 redan fråndrägit, jämte annat................................................ ,, 128,866: 21.

Dessa utgifter gällde dels ännu icke formellt afförda
kostnader för vissa vid årsskiftet pågående expeditioner, dels
några kostnader, som enligt tidigare meddelade beslut skulle
utgå af 1908 års anslag.

Äfven om man anser samtliga berörda kostnader å kronor
128,866: 21 vara af sådan art, att de skulle drabba 1908 års
öfningsanslag, och fördenskull, på sätt stabschefen och inspektören
lära hafva förfarit enligt skrifvelse till statsrådet och
chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet den 20 februari
1908, tillägger detta belopp de enligt ämbetsverkets skrifvelse
för året påräkneliga kronor 945,829: 47

erhålles ej större belopp än........................................................... kronor 1,074,695: 6 8

att vara disponibelt år 1908 för det med öfningsanslaget afsedda ändamål. Expeditioner,
skolor och andra öfningar hafva dock för året, på sätt förberörda Y. P. M.
angifver, dragit en kostnad af 1,649,189 kronor 62 öre.

Hvad beträffar år 1909, omförmälde visserligen stabschefen och inspektören
i sin ofvannämnda gemensamma skrifvelse till statsrådet och chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet
den 25 februari 1909 — med hvilken, under åberopande
af ett redan med skrifvelse den 13 augusti 1908 framlagdt förslag till plan för
flottans öfningar intill midten af september 1909, afgafs förslag till generalorder för
öfningarna under tiden maj —september sistnämnda år — att Kungl. Marinförvaltningen
i sin underdåniga anmälan om disponibla tillgången å årets öfningsanslag beräknat
denna tillgång till kronor 1,227,581: 24; men denna beräkning godkändes icke af stabschefen
och inspektören, livilka ansågo beloppet af gjorda afdrag, kronor 342,017: 3 8,
böra medräknas i den disponibla tillgången, den de fördenskull beräknade till kronor
1,227,581: 24 -j- 342,017: 38 eller tillhopa kronor 1,569,568: 62. Det oaktadt beräknade
de, att kostnaderna för de planerade öfningarna skulle komma att öfverstiga
beräknade tillgången med kronor 69,732: —, hvilket belopp de ansågo kunna täckas
af följande års öfningsanslag.

Sådan var den af stabschefen och inspektören den 25 februari 1909 till grund
för föreslagen rustningsorder lagda, från Kungl. Marinförvaltningens kalkyl afvikande
beräkningen.

Genom stabschefens och inspektörens gemensamma skrifvelse!- till statsrådet
och chefen för Kungl. Sjöförsvarsdepartementet den 21 september 1909 och 25 februari
1910 afgåfvos förslag till öfningar ombord af flottans personal under öfningsåret 1
oktober 1909—30 september 1910. Uti ingendera af dessa skrivelser omnämnes
någon Kungl. Marinförvaltningens beräkning af för öfningarna disponibel medelstillgång,
men i skrifvelsen den 21 september 1909 yttras:

»Beträffande kostnaderna för öfningarna under tiden oktober 1909—september

366

1910 framgår af bil., att de väl rymmas inom det i stat upptagna anslaget för
flottans öfningar.»

Den åberopade bilagan utgör en öfver nämnda kostnader upprättad beräkning,
om hvars grunder Kungl. Marinförvaltningen saknar all kännedom.

Att Kungl. Marinförvaltningens ifrågavarande uppgifter åren 1909 och 1910
ej heller varit, såsom stabschefen och inspektören uttrycka sig, alltför approximativa,
det är redan uppvisadt beträffande 1910 års uppgift, som tvärtom träffade den
sedermera konstaterade verkligheten på 3,000 kronor när.

Hvad angår uppgiften för år 1909, hvilken enligt stabschefen och inspektören
skulle hafva angifvit en 393,000 kronor för stor behållning å öfningsanslaget, framgår
visserligen af förut åberopade Y. P. M., jämförd med nyssnämnda uppgift, att denna
upptog disponibla tillgången omkring 75,000 kronor större, än hvad vid dessa utgifters
slutliga fördelning och afföring på vederbörande anslag befunnits vara det
riktiga; men mellan sistnämnda siffra och påstådda felkalkylen, kronor 393,000, är
dock stor skillnad, hvarförutom ej bör glömmas, att stabschefen och inspektören i
allt fall uppställde ett öfningsprogram, hvars genomförande af dem ansågs kräfva
omkring 70,000 kronor mer, än den af dem själfva beräknade tillgången.

Slutligen bör meddelas, att ända till och med år 1905 svårighet ej mötte
att inom behörig tid få exakta uppgifter för fartygsräkenskaperna under närmast
föregående år. Vid början af år 1906 kunde med afseende å 1905 års stora rustningar
och expeditioner helt naturligt ej sådan exakt uppgift lämnas. En i någon
mån medverkande omständighet till, att sådan uppgift, hvad särskildt åren 1909 och
1910 vidkommer, icke kunnat lämnas, torde vara att finna däri, att 1908 och 1909
års expeditioner synas hafva varit tilltagna i så stor omfattning, som varit fallet.
Detta har nämligen föranledt, att, å ena sidan, en i förhållande till hela den för
flottans räkenskapskontor afsedda personalen stor del af personalen blifvit för längre
tid i och för sjökommenderingar beröfvad flottans räkenskapskontor, och, å andra
sidan, fartygsredogörelserna blifvit så omfattande, att kontoren blifvit ur stånd att
inom behörig tid fullgöra sina åligganden med afseende å räkenskaperna för expeditionerna.

IV. Förenkling af rälcenskapsväsendet samt kontroll af öfningsanslagets användande.

Stabschefen och inspektören hafva i slutet af sin skrifvelse anhållit, att följande
önskemål, som för dem framträdt, måtte beaktas, nämligen

a) vidtagandet af åtgärder för att i vissa afseenden förenkla och ordna marinens
räkenskapsväsende;

b) anordnandet af en permanent kontroll öfver att öfningsanslaget icke användes
för andra utgifter än sådana, för hvilka det är afsedt.

Beträffande det under a) upptagna önskemålet lärer vid besvarandet af nu
föreliggande remiss ej något yttrande från Kungl. Marinförvaltningen införväntas,
sedan, på sätt ofvan angifvits, det åt särskildt tillkallade sakkunnige blifvit uppdraget
att inom Kungl. Sjöförsvarsdepartementet biträda med utredning rörande förenkling
af marinens redovisningsväsende.

Hvad beträffar den af stabschefen och inspektören ifrågasatta permanenta kontrollen
öfver öfningsanslagets användning, kan Kungl. Marinförvaltningen naturligtvis
icke hafva något att erinra mot en dylik konBoll. Men Kung]. Marinförvaltningen

367

Håller före, att ganska effektiv sådan redan är anordnad. Kungl. Marinförvaltningen
behöfver nämligen blott erinra därom, att utgifterna för fartygsexpeditionerna underkastas,
efter det fartygsredogörelserna till stationerna inkommit, vid stationens
räkenskapskontor fullständig granskning, och att samtliga räkenskaperna för expeditionerna
sedermera ingå i stationernas kassaredogörelse till Kungl. Marinförvaltningen,
hvarest räkenskaperna omedelbart blifva föremål för den minutiösa tekniska och
kamerala revision, hvarom är stadgadt i § 24 af den för ämbetsverket gällande
instruktion. Ytterligare genomgå räkenskaperna revision dels i Kungl. Kammarrätten
och dels genom Riksdagens revisorer. Af stationsmyndigheterna har endast
räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm, särskildt beträffande arbetskostnaderna
vid flottans varf, ansett sådan ökad kontroll önskvärd. Stationsbefälhafvaren
har förklarat sig icke kunna instämma med kontoret, utan anser, att
någon ytterligare kontroll utöfver den, som nu redan utöfvats, icke torde vara
erforderlig.

Då emellertid, enligt nådigt bref den 28 januari 1910, åt särskildt tillkallade
sakkunnige uppdragits att inom Kungl. Sjöförsvarsdepartementet biträda med verkställande
af utredning beträffande bokföringen och kontrollen vid flottans varf jämte
därtill hörande frågor, och dessa sakkunniges arbeten ännu fortgå, lärer icke heller
med afseende å denna fråga för närvarande något vidare yttrande ifrån Kungl.
Marinförvaltningen införväntas.

Y. Sammanfattning.

Hvad nu anförts sammanfattar Kungl. Marinförvaltningen i hufvudsak sålunda:

Kungl. Marinförvaltningen, som icke har någon bestämmanderätt öfver dispositionen
af anslaget för flottans öfningar och icke deltager i planläggningen af öfningarna,
afgifver, jämlikt för ämbetsverket gällande instruktion, årligen uppgift å de
för öfningarna tillgängliga medel. Denna uppgift upptager tillgången, sådan den
ställer sig med hänsyn till dels de utgifter, som enligt från flottans stationer inkomna
kassaredogörelser föregående år blifvit formellt affärda å anslaget, dels de belopp,
som ämbetsverket för flottans öfningar utbetalt eller anbefallts att utbetala enligt
särskilda af Kungl. Maj:t meddelade beslut. Enär emellertid för fartygsexpeditioner
utbetalats afsevärda belopp, som vid tiden, då uppgiften lämnas, ännu icke blifvit vid
stationerna fördelade och affärda å vederbörande anslag, har Kungl. Marinförvaltningen
vid uppgiftens afgifvande omnämnt de, enligt hvad ämbetsverket vore veterligt,
sålunda förskotterade beloppen och därvid anmärkt, huru mycket däraf kunde
under närmare angifna förutsättningar approximativt beräknas belöpa på öfningsanslaget.
Hvad Kungl. Marinförvaltningen i sådant afseende approximativt beräknat
vid afgifvande utaf uppgift angående de för år 1910 disponibla medlen, har visat
sig nära träffa den öfver ställningen sedermera erhållna siffran, för hvilkens vinnande
skyndsammast möjligt ämbetsverket vidtagit alla på detsamma beroende åtgärder.
Denna siffra utvisar, att öfverbetalningen vid 1910 års ingång med ett belopp af
omkring 3,000 kronor öfverstigit den af Kungl. Marinförvaltningen approximativt
beräknade siffran och således icke med omkring 300,000 kronor understigit samma
siffra.

Stabschefens och inspektörens beräkning, att öfverbetalningen vid 1909 års
ingång varit omkring 393,000 kronor högre och således disponibla tillgången i samma

368

män mindre än Kungl. Marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 16 februafi
1909 approximativt beräknat, har äfvenledes visat sig icke vara riktig. Den af
Kungl. Marinförvaltningen approximativt beräknade tillgången har endast med omkring
75,000 kronor öfverstigit den tillgång, som, sedan kostnaderna för 1908 års
fartygsexpeditioner blifvit vid flottans stationer vederbörligen fördelade, faktiskt befunnits
vara för banden.

År 1908 utgjorde, enligt stabschefens och inspektörens egen, på Kungl. Marinförvaltningens
uppgift den 16 februari 1908 grundade beräkning, tillgången för årets
öfningar högst omkring 1,075,000 kronor. Men öfningar eller andra expeditioner,
som bekostats af öfningsanslaget, hafva samma år, på sätt förut framhållits, dragit
en kostnad af omkring 1,650,000 kronor.

År 1909 uppställde stabschefen och inspektören ett öfningsprogram, hvars
genomförande af dem ansågs kräfva omkring 70,000 kronor mera än den af dem
beräknade tillgångssumman.

Sina gemensamt afgifna förslag angående 1910 års öfningar hafva stabschefen
och inspektören grundat på egna, men ej på af Kungl. Marinförvaltningen uppgjorda
beräkningar.

Därest vid besluten om fartygsexpeditioner mera hänsyn tagits till de af
Kungl. Marinförvaltningen årligen afgifna approximativa uppgifterna angående öfningsanslagets
ställning i verkligheten, skulle, enligt hvad räkenskapen och från flottans
stationer erhållna uppgifter numera kunna utvisa, ställningen å anslaget varit långt
gynnsammare.

Kungl. Marinförvaltningen anser sig slutligen böra framhålla, hurusom det
synes Kungl. Marinförvaltningen lämpligt, att ämbetsverket, som, på sätt ofvan är
nämndt, hitintills icke ägt att taga del i planläggningen af flottans öfningar, för
framtiden beredes tillfälle att yttra sig öfver de kostnadsberäkningar, som af chefen
för marinstaben och inspektören af flottans öfningar till sjöss lagts till grund för
deras förslag i afseende å anordnandet af sagda öfningar.

I ärendets handläggning hafva deltagit, förutom undertecknad chef, Rudberg,
Dahlin, Lindberg, Wolff, föredragande, Rosensvärd, Juel, Ekelund och Helin.

Stockholm den 10 januari 1911.

På Kungl. Marinförvaltningens vägnar.

GUSTAF DYRSSEN.

Tore Hedrén.

369

Y. P. M.

Expeditionskostnaderna före 1908 skulle, därest de kunnat i räkenskapen afföras
samma år de tillhörde, hafva uppgått till sådana belopp, att anslaget till flottans
öfningar den 1 januari 1908 borde visat en brist af ................ kronor 198,603: 5 7.

Kostnaderna för 1908 års expeditioner hafva belöpt

sig till ................................................................ kr. 1,649,189: 6 2

hvadan under ofvannämnda förutsättning och

då anslagsbelöppet endast utgjorde............... » 1.200,000: —

bristen bort under år 1308 ökas med ....................................... » 449,189: 6 2

För år 1909 hafva nämnda kostnader enligt räkenskapen
och inkomna uppgifter från stationerna, utgjort kr. 2,445,380: 7 9

hvilket, då anslaget utgjorde ........................ » 1,800,000: —,

angifver en öfverbetalning för år 1909 af.................................... » 645,380: 7 9

och skulle alltså anslaget den 1 januari 1910 visat en brist af kronor 1,293,173: 9 s,
hvadan för 1910 års öfningar varit tillgängliga

1,800,000: -f- 1,293,173: 9 8 = 506,826: 02.

Om från sistnämnda summa............................................... » 506,826:0 2

dragas beräknade utgifter för 1910 enligt Kungl. Marinförvaltningens
uppgift den 30 mars samma år .................................... » 45.600: —

skulle den disponibla tillgången den 1 januari 1910 för flottans

öfningar blifva ................................................................................ kronor 461,226: 02.

Stockholm den 10 januari 1911.

Edo. Wollgatt.

Innehållsförteckning:

Reservationsanslagens natur ....................................................................................... 9

Förvaltningsåtgärder ......................................... 18

Riksdagsåtgärder ............................................................................................................ 84

Räkenskapssystemet och dess allmänna konsekvenser............................................ 54

Ofningsanslagets historik och disposition................................................................... 60

Kommandomål................................................................................................................ 72

1906 års öfningar ........................................................................................................ 79

1907 års öfningar ....................................................................................................... 102

1908 års öfningar ........................ 125

1909 års öfningar ........................................................................................................ 161

Pansarkryssaren Fylgia ...................................................................................... 190

Ut- och afrustningskostnaderna.................................................................................... 202

Representationskostnader ............................................................................................ 213

Bristen på arbetskrafter................................................................................................ 215

Rekryteringen af stammen............................................................................................ 225

Medelstillgången 1910 och striden därom ................................................................ 230

Ofningsanslagets fordringar:

Yissa kostnader för skolor ombord ........................................................................ 242

Vissa kostnader för expeditioner öfver årsskiftet.................................................... 271

Torpedbåtar för kustartilleriet ................................................................................ 272

Till landshöfdingämbetets i Göteborg förfogande ställda fartyg............................ 273

Röks vagt krut ........................................................................................................ 273

Reparationskostnader ................................................................................................ 278

Titel 150. Allmänna utgifter ........................................................ 279

Exercis- m. fl. skolor ............................................................................................ 284

Hämtningsexpeditioner och profresor .................................................................... 291

371

Öfverbetalningens storlek ............................................................................................ 303

Inledda reformer och passivt motstånd .................................................................... 318

Af vecklingen...........................................v........................................................................ 328

Allmänna slutsatser........................ 330

Bilagor:

Marinförvaltningens skrifvelse den 30 mars 1910 ................................................ 339

De militära myndigheternas dito den 13 maj 1910 ............................................ 342

Marinförvaltningens dito den 10 januari 1911 .................................................... 356