UTREDNING OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1921:4)

UTREDNING OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

ORDNANDET AV STATENS TRYCK

AVGIVET AV SAKKUNNIGA, TILLKALLADE
ENLIGT KUNGL. MALTS
BESLUT DEN 22 SEPTEMBER 1917

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1919

•'' V

, ,■

Till

herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Enligt nådigt bemyndigande den 22 september 1917 att tillkalla högst tre
personer för att såsom sakkunniga verkställa av riksdagen begärd utredning
om i vad mån kostnaderna för statens tryck kunde nedbringas genom inrättande
av en statens tryckeriexpedition och specialtryckerier för vissa
ämbetsverk eller genom vidtagande av andra anordningar samt för riksdagen
framlägga de förslag, vartill en sådan utredning kunde föranleda, har
dels förutvarande herr statsrådet och chefen för finansdepartementet Conrad
Carleson genom skrivelse ovannämnda dag tillkallat undertecknad Södermark
och dels herr statsrådet genom skrivelse den 6 februari 1918 tillkallat
undertecknad Ramström och numera avlidne ledamoten av riksdagens
andra kammare J. A. Ingvarson att verkställa den begärda utredningen
samt avgiva de förslag, som av utredningen kunde föranledas.

I stället för bemälde Ingvarson har undertecknad Hedlund, jämlikt herr
statsrådets skrivelse den 15 november 1918, fr. o. m. den 19 i samma månad
deltagit i utredningen.

I utredningen av frågan angående ordnandet av särskild depå för stats -

departementens och riksdagens förråd av trycksaker tiar jämväl deltagit
bibliotekarien vid riksdagens bibliotek fil. d:r Vilhelm Gödel.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort aktuarien hos generalpoststyrelsen
Samuel Vilhelm Hjertstrand.

Sedan ifrågavarande utredning numera blivit slutförd, få vi härmed överlämna
betänkande och förslag i frågan.

Stockholm den 28 februari 1918.

PER SÖDERMARK.

C. RAMSTRÖM. VERNER HEDLUND.

Jämlikt skrivelser den 22 september 1917 och den 6 februari 1918 har De sakkunnistatsrådet
och chefen för finansdepartementet, i enlighet med av Kungl.gas llPPc''ra9-Maj:t lämnat bemyndigande, uppdragit åt tillkallade sakkunniga att verkställa
av riksdagen begärd utredning om i vad mån kostnaderna för statens
tryck kunde nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpedition
och specialtryckerier för vissa statens ämbetsverk eller genom vidtagande
av andra anordningar.

Frågan om vidtagande av åtgärder för nedbringande av statens tryck- Redogörelse
ningskostnader har tidigare upprepade gånger varit föremål för statsmakter- ^[Ja*upp<«as
uppmärksamhet och prövning. komst

I detta avseende må först erinras om den inom finansdepartementet
under år 1911 verkställda utredningen rörande de å riksstatens särskilda
huvudtitlar uppförda förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.

Vid denna utredning påvisades bland annat den betydliga stegring, som
de från nyssnämnda anslag bestridda tryckningskostnaderna utvisat under
tioårsperioden närmast före 1911. Sålunda framhölls, hurusom nämnda kostnader,
vilka år 1885 utgjorde omkring 148,000 kronor och ännu år 1899 ej
ökats till mer än omkring 189,000 kronor, därefter stigit med i medeltal
28,000 kronor årligen, så att de år 1910 uppgingo till inemot eu halv miljon
kronor.

Vidare framhölls, att då, såsom i allmänhet vore förhållandet, beställningar
av tryckalster för statsverkets räkning, liksom även kontrollen över
tryckeriräkningarna, verkställdes genom resp. myndigheters egen försorg
samt dessa, såsom vore helt naturligt, saknade speciell sakkunskap på området,
tillräcklig garanti icke förefunnes för att statsverkets intresse med avseende
å tryckningskostnaderna alltid bleve tillbörligen tillgodosedda.

Med hänsyn härtill ifrågasattes vidtagande av vissa åtgärder i avsikt att
vinna begränsning och besparing i tryckningskostnaderna genom centralise -

Proposition
till 1913 års
riksdag angående
inrättande
av en statens
tryckeriexpedition.

ring och enhetlighet vid beställningarna ävensom effektivare kontroll över
räkningarna. Efter ytterligare företagen närmare utredning av herrar Södermark
och Ramström, vilken utredning utmynnade i ett förslag om inrättande
av en under sakkunnig ledning stående statens tryckeriexpedition med
huvudsaklig uppgift att mottaga beställningar å för statsmyndigheter i Stockholm
erforderligt tryck, att tillhandagå vederbörande myndigheter med råd
och anvisningar i fråga om arbetenas planläggning och uppställning, att
träffa avtal med resp. tryckerier om arbetenas utförande samt att kontrollera
tryckeriräkningarna, framlade Ivungl. Maj:t till 1913 års riksdag nådig
proposition (n:r 183), angående inrättande av en dylik statens tryckeriexpedition.
Då upprättandet av en i huvudsak liknande institution ingår såsom
en viktig beståndsdel av det förslag de sakkunniga nu hava för avsikt att
framlägga, torde eu närmare redogörelse för innehållet i berörda proposition
här böra lämnas.

Efter att hava omförmält den ovan omnämnda utredningen under år
1911 angående huvudtitlarnas expensanslag och tryckningskostnadernas betydande
stegring anförde vederbörande departementschef enligt det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet följande:

»I den till chefen för finansdepartementet ställda skrivelse av den 4 november
1911, vari resultatet av ovannämnda utredning angående expensanslagen
framlades, ifrågasattes vissa ytterligare åtgärder för åstadkommande av besparing
i tryckningskostnader, nämligen dels att det för länsstyrelserna behövliga
blankettryck skulle genom eu central myndighet anskaffas gemensamt för hela
riket, dels att undersökning skulle verkställas rörande möjligheten att väsentligt
förminska länskungörelsernas omfång, dels slutligen att det borde tagas
under övervägande, huruvida och på vad sätt en sakkunnig granskning av
tryckeriräkningar borde anordnas samt, därest ett dylikt uppdrag ansåges böra
utsträckas till att avse allt tryck av större omfattning, som i huvudstaden skedde
för statsverkets räkning, huruvida ej med detta uppdrag borde förenas bestyret
med tryckets fördelning å de olika tryckerierna härstädes. Rörande sistnämnda
fråga yttrades i skrivelsen följande:

''Men — — -— fråga är, om den kontroll och granskning av tryckeriräkningarna,
som måste föregå varje utbetalning, för närvarande kan allestädes
anses tillfredsställande. Denna granskning torde, såsom registrator!! i jordbruksdepartementet
framhållit, ofta inskränka sig till en nedsuminering av de debiterade
posterna, och man torde också under nuvarande förhållanden svårligen
kunna förvänta, att frånsett de ämbetsverk, där tryckning av statistiska och dylika
publikationer ingår såsom ett huvudsakligt moment i deras åligganden, de
tjänstemän, som hava dylik granskning sig anförtrodd, skola kunna med nödig
sakkännedom ingå i detaljerad prövning av de grunder, efter vilka debiteringen
skett, och det sätt, varpå dessa grunder i de speciella fallen tillämpats, då näm -

ligen detta måste förutsätta så väl sakkunskap i fråga om tryckeriarbeten som
noggrann kännedom om huru i de särskilda fallen tryckningsarbetet fortgått
med i korrekturen mot manuskripten företagna ändringar, övertidsarbete och
dylikt. Ehuru särskild anledning ej föreligger till det antagande, att överdebiteringar
ägt rum, lärer det väl ej kunna förnekas, att frånvaron av sakkunnig
kontroll i vissa fall kunnat fresta till ett uppskörtande av statsverket i förevarande
avseende, varjämte ju rent ofrivilliga misstag kunna föreligga. Det vore
därför utan tvivel synnerligen önskvärt, om granskningen av tryckeriräkningar,
som ingivas till statsmyndigheter i huvudstaden, kunde anförtros åt någon på
detta område fullt sakkunnig person, som ägde vana att t. ex. bedöma, vilken
kostnad i korrektur vidtagna ändringar böra betinga och dylikt. Då ett sådant
uppdrag torde böra utföras under tjänstemannaansvar, synes det kunna ifrågasättas,
om ej eu särskild tjänstebefattning med lämpligt arvode borde för ändamålet
inrättas.

Dä emellertid de av expensanslagen bestridda tryckningskostnaderna utgöra
allenast eu del av statsverkets utgifter av ifrågavarande slag, i det att ännu
större kostnader föranledas av riksdagstrycket och kommittétryck, synes frågan
måhända böra givas större räckvidd än bär ovan ifrågasatts. För de av Kungl.
Maj:t tillsatta kommittéer vore det utan tvivel synnerligen önskligt att kunna
erhålla biträde av eu fackman vid tryckeriräkningars granskning, och under
förutsättning att sä skulle vara förhållandet även i fråga om riksdagens tryckeriavdelning
kunde ovan berörda uppdrag utsträckas till att omfatta allt tryck,
som i huvudstaden verkställes för statsverkets räkning. 1 sådant fall synes
emellertid uppdraget böra icke blott avse granskning av räkningar, utan då ifrågavarande
person vid denna granskning bleve i tillfälle att med varandra jämföra
de särskilda tryckeriernas debiteringar och det sätt, varpå arbetet å de olika
hållen utförts, borde i hans hand läggas även uppgörandet av avtal om arbetets
utförande samt tryckets fördelning å de särskilda tryckerierna, varigenom
eu för statsverket förmånlig tävlan mellan dessa kunde komma till stånd även
utan tillämpning av entreprenadsystemet. Befattningen bleve visserligen härigenom
så ansvarsfull och krävande, att måhända högre avlöning än vanliga
tjänstemannalöner torde behöva däråt anslås. Men om, såsom det linnes anledning
att antaga, genom en dylik anordning väsentlig besparing i tryckningskostnad
kunde uppstå, torde ur nämnda synpunkt hinder för förslagets genomförande
ej böra mota.’

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att avgiva yttrande
över det sålunda framställda förslaget, hava fullmäktige i skrivelse till chefen
för finansdepartementet den 12 december 1912 anfört följande:

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som funnit det sålunda framställda förslaget
vara mycket beaktansvärt, hava med anledning härav velat för herr statsrådet
framhålla, att, vad särskilt angår tryckningen av riksdagens kamrars
protokoll med bihang, i vilket sistnämnda flertalet avgivna kommittébetänkanden
jämväl ingå, det med all säkerhet skulle vara till verklig fördel för staten,
om dess intressen såväl vid uppgörandet av avtal om tryckning som ock vid
trvckningsarbetets fördelning å särskilda tryckerier samt vid räkningarnas gransk -

Förslag av
Södermark o
Ramström.

ning bleve tillvaratagna av en tillit sakkunnig person med fackmässig utbildning
på området. Det synes fullmäktige vara goda skäl antaga, att en väsentlig
besparing i hithörande tryckningskostnader skulle kunna åstadkommas genom
den nu ifrågasatta anordningen, och hava fullmäktige därför, för den händelse
herr statsrådet skulle finna skäl vidtaga åtgärder för inrättande av en befattning
av föreslagen beskaffenhet, ansett sig böra framhålla önskvärdheten av
att därvid förhållandena så ordnas, att den ifrågasatta befattningshavarens verksamhet
komme att avse även det tryck, som verkställes för riksdagens räkning.
’

Då det framställda förslaget synts beaktansvärt, har i ärendet verkställts eu
närmare utredning, vari deltagit statskommissarie!! Södermark och ingenjören
C. Ramström. Resultatet av denna utredning, som utmynnat i ett förslag om
inrättande av eu statens tryckeriexpedition, innefattas i en till mig avlämnad
promemoria, vari anförts följande:

Det förfaringssätt, som för närvarande råder i fråga om statens tryck, måste
utan tvivel anses mindre tillfredsställande. Så länge det är överlåtet åt varje
särskild myndighet, kommitté o. s. v. att själv ombestyra det behövliga trycket
och att härvid vända sig till det tryckeri, som vederbörande finner lämpligt,
lärer i många fall vid tryckeriarbetenas beställande sparsamhetssynpunkten ej
vinna behörigt beaktande, och någon betryggande garanti för att vederbörande
kommittésekreterare och andra tjänstemän, som hava att beställa tryck för statens
räkning, härvid alltid söka betinga de billigaste priser och i allmänhet planlägga
och ordna arbetena på mest ekonomiska sätt, torde icke förefinnas. I
varje fall är det ju påtagligt, att de möjligheter till besparingar, som en planmässig
enhetlighet i fråga om tryckeribeställningar är ägnad att medföra, icke
kunna utnyttjas. Slutligen är det, såsom ovan framhållits, under nuvarande
förhållanden icke gärna möjligt att åstadkomma eu effektiv kontroll å tryckeriräkningarna,
då eu sådan givetvis förutsätter speciell sakkunskap å ifrågavarande
område.

Vilken betydelse i ekonomiskt hänseende den föreliggande frågan äger, finner
man genast vid eu undersökning av de kostnader, som statstrycket förorsakar.
Någon exakt beräkning över dessa kostnader för ett visst år föreligger
visserligen icke, men även eu approximativ överslagsberäkning torde lämna
tillräcklig vägledning för bedömande av frågans ekonomiska betydelse. Enligt
en sådan beräkning, grundad på utgiftssiffror för dels 1908, dels” 1910 och dels
1911, torde statens tryckningskostnader per år i avrundade tal kunna uppskattas
sålunda:

av de särskilda huvudtitlarnas expensanslag bestridda ..................... kr. 500,000

för postverket, telegrafverket och järnvägsstyrelsen ........................... » 700.000

för övriga verk, som ej för sina tryckningskostnader anlita huvudtitlarnas
expensanslag ................................................................... » goo 000

för kommittéer o. d............................................................................... » 200 000

för riksdagstrycket ................................................................................. » 300,000

Summa kronor 2,000,000

Av denna kostnad belöper sig den ojämförligt största delen, eller omkring
1,700,000 kronor, på verk och myndigheter i huvudstaden.

Syftet med den nya tryckeriexpeditionen skulle alltså vara att söka nedbringa
denna kostnad, och med hänsyn till vad ovan framhållits rörande olägenheterna
i nuvarande praxis i fråga om statens tryckeriarbeten borde expeditionens
huvudsakliga uppgift bliva att mottaga beställningar å det för statsmyndigheter
i Stockholm erforderliga tryck, att därvid tillhandagå vederbörande myndigheter
med råd och anvisningar i fråga om arbetenas planläggning och uppställning, att
trälla avtal med tryckerierna om arbetenas utförande samt att kontrollera tryckeriräkningarna.
Nämnda myndigheter skulle alltså icke äga att direkt vända sig
till tryckerierna, utan borde, där ej tilläventyrs på grund av särskilda förhållanden
undantag funnes böra medgivas, lämna sina beställningar till tryckeriexpeditionen.
Denna expedition, där frågor om tryck för statens räkning alltså
skulle bliva föremål för enhetlig och sakkunnig behandling, borde för sådant
ändamål anordnas i överensstämmelse med ett vanligt tryckerikontor och bestå
av en föreståndare jämte faktorer, bokhållare och i övrigt behövliga biträden. I
regel borde alla manuskript och korrektur passera expeditionen, såväl när de
befordras till tryckeriet som därifrån, och varje gång borde erforderlig granskning
i expeditionen verkställas. Denna granskning synes dock i allmänhet ej
böra omfatta korrekturläsning, vilken av så väl ekonomiska som andra skäl
torde fortfarande böra utföras genom beställarens försorg, men däremot borde
för varje gång korrektur avlämnas genast granskning äga rum rörande de belopp,
som av tryckeriet uppföras i räkning, och härvid särskild uppmärksamhet
ägnas korrigerings- och övertidskostnader samt kontroll över pappersåtgången
utövas.

Den besparing i tryckningskostnad, vars ernående skulle vara tryckeriexpeditionens
främsta syftemål, torde kunna vinnas först och främst genom att
de tryckningsarbeten, som skola uföras för statens räkning, planläggas på ett
ur ekonomisk synpunkt klokt sätt, och en av expeditionens uppgifter skulle
därför bliva att i detta avseende tillhandagå vederbörande med råd och anvisningar.
Såsom exempel på vilken betydelse ett arbetes uppställning kan hava ur
kostnadssynpunkt må erinras därom, att tabeller, där sådana måste användas,
kunna uppställas mer eller mindre ekonomiskt. Om de, där så kan lämpligen
ske, uppsättas utan linjer, om mellanslagen mellan raderna användas på ett
klokt sätt och om tabellerna i varje fall ej göras större än behovet kräver, kan
avsevärd minskning i kostnad vinnas. Vidare torde man ofta kunna även i
en uppställning med fortlöpande text gruppera siffror på ett sätt, som är fullt
lika överskådligt som den alltid kostsammare tabellformen. Genom att de format,
som böra användas för statens tryck, göras ekonomiskt lämpliga och s
mycket som möjligt enhetliga, kunna även besparingar ernås i kostnad för såväl
sättning, som papper. Såsom ett i sistnämnda avseende belysande exempel
kan framhållas, att man, enligt från sakkunnigt håll lämnad uppgift, skulle
kunna vinna besparing av omkring 12 procent i kostnaden för papperet till »Bihang
till riksdagens protokoll» genom att ändra dess format till likhet ined det
som användes för »Sveriges officiella statistik». Vidare äro vissa stilar i och

för sig billigare att sätta än andra, som nu i rätt stor utsträckning användas
o.s. v. I alla dessa och liknande avseenden skulle tryckeriexpeditionen kunna i samråd
med vederbörande planlägga tryckeriarbetena på det sätt, som utan tillbakasättande
av nödiga fordringar på utstyrsel och tydlighet bleve mest ekonomiskt.
Härigenom skulle även kunna i statstrycket vinnas en sådan enhetlighet i fråga om
redaktion, stilar, utstyrsel in. in., som genomförts i vissa främmande länder,
och som ju även av andra skäl än de ekonomiska måste anses önskvärd, t. ex.
i fråga om kommittétrycket, som för närvarande i vårt land företer eu rätt
brokig mångfald.

En dryg post i tryckeriräkningarna utgör ofta kostnaden för sådana ändringar
i texten, som vidtagits efter första korrekturets avlämnande. Att dessa
korrigeringskostnader lätt springa i höjden, framstår tydligt, om man betänker,
att t. ex. ett tillägg om eu halv sida i början av ett arbete med utan avbrott
fortlöpande text kräver ombrytning av alla de efter tillägget följande sidorna,
ett arbete, som lär upptaga omkring 10 minuter per sida. Naturligtvis kunna
ändringar i korrekturen i en hel del fall ej undvikas. Men ur besparingssynpunkt
är det av vikt, att de så mycket som möjligt inskränkas och att alltså
manuskriptet föreligger i så utarbetat skick, som omständigheterna kunna medgiva.
Erfarenheten har visat, att det mången gång blir billigare att först renskriva
ett manuskript med skrivmaskin, varvid 10 exemplar på en gång kunna
framställas, och i denna renskrift vidtaga de första ändringarna. Tryckeriexpeditionen
skulle givetvis hava att i dylika frågor lämna vederbörande råd
och anvisningar samt, när avlämnade manuskript av eu eller annan anledning
befinnas vara för sättning mindre lämpliga, föreslå nödiga åtgärder. Man torde
också kunna antaga, att redan den omständigheten, att manuskripten skola avlämnas
till eu statens tryckeriexpedition, i stället för såsom förut direkt till
tryckeriet, skall medföra, att de bliva mera genomarbetade och kräva färre
ändringar i korrekturen. Likaledes borde expeditionen söka i sin mån medverka
till att det kostsamma övertidsarbetet i möjligaste mån nndvikes.

En av tryckeriexpeditionens första uppgifter borde lämpligen bliva att utarbeta
och i tryck utgiva råd och anvisningar att tjäna till handledning för de
tjänstemän, som hava alt ombesörja tryckning för statens räkning.

Men även i avseende å arbetets utförande vid tryckerierna skulle tryckeriexpeditionen
hava att tillse, att detta anordnades så ekonomiskt som möjligt, och
borde därför även för vederbörande boktryckare utarbeta regler och anvisningar
för utförande av statens tryck. För sådant ändamål borde expeditionens föreståndare
med uppmärksamhet följa utvecklingen inom tryckeribranschen för
att städse vara i stånd att bedöma, om de metoder och apparater, som av
tryckerierna användas, äro fullt ekonomiska.

Såsom redan framhållits, skulle en av expeditionens huvuduppgifter vara
att granska de av tryckerierna debiterade kostnaderna. För att denna granskning
skulle bliva så effektiv som möjligt, borde varje från tryckeri till expeditionen
avlämnat korrektur vara åtföljt av räkning över den kostnad korrekturet
förorsakat, vilken räkning genast borde jämföras med korrekturet och, sedan

den å expeditionen annoterats och försetts med påskrift om granskningen, till
vederbörande översändas jämte korrekturet.

Men även i andra avseenden än i fråga om själva tryckningskostnaderna
borde ifrågavarande expedition kunna verka för vinnande av besparing i utgifter
för de tryckta publikationerna, nämligen beträffande kostnaden för tryckpapperet
samt för häftning och inbindning. Genom eu enhetlig behandling av
statens inköp av papper skulle en specialisering av tillverkningen möjliggöras,
varigenom billigaste pris kunde betingas. Då naturligtvis för varje arbete bor
användas endast så dyrbart papper, som i det särskilda fallet må vara av nöden,
höra'' genom tillämpande av eu bestämd plan för användning av olika papperskvaliteter
avsevärda fördelar kunna vinnas, så t. ex. genom att till den del av
eu upplaga, som kan beräknas varda genast förbrukad, använda mindervärdigt
papper. Ävenså torde förmånligare villkor beträffande kostnaden för häftning
och inbindning kunna betingas, om det anförtroddes åt den sakkunniga tryckeriexpeditionen
att träffa avtal även om dessa arbeten.

Slutligen har det föreslagits, att även distribuering och förvaring av vissa
tryckalster I. ex. kommittébetänkanden och dylikt, skulle handhavas av tryckeriexpeditionen.
Då sådant tryck utan tvivel härigenom bleve såval för den allmänhet,
som önskar genom köp förvärva detsamma, som för de ämbetsverk, vilka därav aro
i behov, lättare tillgängligt än under nuvarande förhållanden, då kommittébetänkanden
m. in. förvaras på skilda håll i departementens vindslokaler och dylikt,
synes även detta förslag vara välbetänkt.

Ehuru enligt det framställda förslaget expeditionens verksamhet skulle huvudsakligen
avse det för myndigheter i huvudstaden erforderliga tryck, bolde expeditionen
givetvis tillhandagå även myndigheter i landsorten, exempelvis länsstyrelserna,
med råd och anvisningar, om också ej i regel i fråga om tryckets
utförande. Dock torde expeditionen lämpligen kunna ombestyra t. ex. det gemensamma
blankettryck för länsstyrelsernas räkning, som i ovannämnda utredning
angående expensanslagen ifrågasatts, och som utan tvivel är ägnat all möjliggöra
avsevärd besparing, ävensom infordrande av kostnadsanbud vid större leveranser
i övrigt.

Under frågans behandling har helt naturligt även framställt sig det spörsmålet,
om det ej tilläventyrs skulle kunna lända till ännu större besparing, om
staten anlade ett eget tryckeri. Med hänsyn till den starka växlingen i behovet
av tryck för statens räkning, som råder under olika tider av året, i det att
vissa tider så stora massor av tryck måste verkställas med den största skyndsamhet,
att behovet ej torde kunna nöjaktigt tillgodoses av även ett tryckeri
av ovanligt stor omfattning, och då det för övrigt lärer med fog kunna betvivlas,
att driften skulle bliva lönande i ett större statstryckeri, som skulle
sakna den sporre till ekonomisk skötsel, som innebäres i konkurrensen och i
det enskilda förvärvsintresset — i vilket avseende torde kunna åberopas, att det
i Finland anlagda statstryckeriei enligt uppgift anses ställa sig särdeles dyrt
— synes emellertid tanken på anläggandet av ett större boktryckeri för statens
räkning ej böra, åtminstone för närvarande, förverkligas.

Vad däremot angår tryckning av de för staten behövliga sedlar, stämplar,

frimärken och dylikt, torde med skäl kunna ifrågasättas, om ej statsverket bör
kunna med fördel självt övertaga denna tillverkning, riksbankens sedeltryckeri
äges visserligen av staten, men dess föreståndare, som kostnadsfritt disponerar
tryckeriets maskiner in. in., äger uppbära viss kontraktsenlig ersättning för
levererade sedlar, stämplar in. in. och drager alltså vinsten av rörelsen. Vad
frimärkena beträffar, beställas dessa från ett enskilt bolag, som är ägare till de
för frimärkstrycket erforderliga maskiner. Goda skäl synas tala för att staten
genom att övertaga tillverkningen av ifrågavarande tryckalster, såsom också skett i
åtskilliga främmande länder, själv kommer i åtnjutande av vinsten å denna
rörelse. Ett dylikt statstryckeri, vilket eventuellt kunde tänkas utvidgat till att
avse även en del blankettryck för statens räkning, tryckning av järnvägsbiljetter
och dylikt ävensom av vissa årligen återkommande publikationer, synes lämpligen
kunna förenas med och ställas under samma ledning som ovannämnda
tryckeriexpedition. Utredningen av denna fråga har emellertid ännu ej fortskridit
så långt, att framställning lärer kunna göras till 1913 års riksdag om
beviljande av nödiga medel, och då för övrigt denna fråga är av sådan art, alt
dess handläggning synes kunna lämpligen anförtros åt den blivande föreståndaren
för statens tryckeriexpedition, vilken givetvis bör äga speciell sakkunskap
å ifrågavarande område, torde det för vinnande av eu rationell lösning av frågan
om anläggande av ett statstryckeri av ifrågasatt beskaffenhet vara fördelaktigt,
om denna expedition först träder i verksamhet.

I detta sammanhang torde böra erinras därom, att frågan om lämpligt anordnande
av statstrycket, särskilt i fråga om de för kommunikationsverken behövliga
blanketter, biljetter och frankotecken, bar varit föremål även för deparlementalkommitterades
uppmärksamhet. Dessa kommitterade föreslå, att ärendena
rörande anskaffande och tillhandahållande av dels blanketter, papper, skrivoch
ritmaterialier in. in. för statens kommunikationsverk, dels frankotecken för
postförvaltningen och dels personbiljetter för statens järnvägar må sammanföras
och tilläggas ett tilltänkt nytt departementskontor, med benämning kommunikationsdepartementets
blankettkontor. Vid redogörelsen för detta kontors verksamhetsområde
yttra kommitterade bland annat:

»Beträffande sättet för tryckeriarbetets utförande anse sig kommitterade böra
framställa ett lörslag, som utan alltför stor svårighet torde låta sig genomföra
och som skulle kunna i väsentlig grad bidraga till ett i ekonomiskt avseende
gynnsamt resultat av kontorets verksamhet. Kommitterade vilja nämligen föreslå,
att det inom järnvägsstyrelsen nu befintliga biljettryckeriet i sammanhang
med dess överflyttande till det nya blankettkontoret utvidgas till ett större accidenstryckeri
eller helst till ett fullständigt boktryckeri, varest jämväl litografisk!
tryck skulle kunna verkställas. På detta tryckeri skulle till en början åtminstone
allt tryck av enklare beskaffenhet kunna utföras, såsom de personbiljetter,
vilka icke äro av Edmonsonsk typ och som nu tryckas å enskilda tryckerier,
samt alla blanketter och därmed jämförliga tryckalster. Småningom bör detta
tryckeri kunna utvidga sin verksamhet, så att där skulle kunna utföras tryckning
jämväl av departementets publikationer, efter hand kanske även av frankotecknen.
I den mån sådant läte sig göra, skulle där kunna verkställas tryck -

ningsarbete även för andra departements räkning, och skulle, därest sådant
visade sig ändamålsenligt, detta tryckeri kunna omsider utvecklas till ett stort,
allmänt statstryckeri, sådant som förefinnes i Tyskland, Frankrike, Österrike
med liera länder.

Frånsett helt och hållet de utvecklingsmöjligheter, som således förefinnas
för ett dylikt tryckeri, synes det ur liera synpunkter vara till stor fördel för
statsverket, att det i statens hand finnes ett tryckeri, där under alla omständigheter
och oberoende av förhållandena å arbetsmarknaden tryckningsarbete
för statsverkets räkning kan bliva utfört. Kommitterade anse sig i detta sammanhang
böra framhålla, att åtskilligt skulle vara vunnet redan därmed, att i
avvaktan på tillkomsten av ett statstryckeri inrättades eu för statsförvaltningen
i huvudstaden gemensam tryckerikommission, som hade att på olika tryckerier
fördela det erforderliga trycket och i övrigt genom lämpliga åtgärder arbeta för
åstadkommande av lindring i tryckningskostnaderna.»

Även nyssnämnda kommitterade hava sålunda framhållet önskvärdheten av
eu sådan mellanhand mellan statsmyndigheterna och tryckerierna, som den
föreslagna tryckeriexpeditionen vore avsedd att bliva. Måhända synas kommitterade
hava tänkt sig den framtida utvidgningen av ett blivande statstryckeri
åtskilligt större än den här ovan antydda. Då emellertid frågan om inrättande avett
statstryckeri ännu ej föreligger, saknas för närvarande anledning att närmare
ingå på kommitterades förslag i denna del, utan torde här endast böra
framhållas, att tillkomsten av en statens tryckeriexpedition i avvaktan på inrättande
av ett statstryckeri av större eller mindre omfattning tydligen även av
departementalkommitterade uppställts såsom ett önskemål.

Efter ovanstående redogörelse för den tilltänkta tryckeriexpeditionens huvudsakliga
uppgift förekommer till behandling frågan om dess organisation och
personal. Den förnämsta synpunkt, som härvid måste anläggas, är att de anställda
arbetskrafterna besitta speciell fackkunskap på det ifrågavarande området
samt alltså böra väljas bland sådana personer, som erhållit utbildning i
den enskilda tryckeriverksamheten. Särskilt i betraktande härav torde fasta anställningar
med lön på stat icke här böra ifrågakomma, åtminstone tills vidare, utan
personalen anställas mot arvode för viss tid eller med viss uppsägningstid.
Föreståndaren, vilkens ställning skulle ungefär motsvara den, som tillkoinmer
ledaren av ett större tryckeri, torde böra förordnas av Kungl. Maj:t, varemot
det torde böra överlämnas åt föreståndaren att anställa i övrigt erforderlig personal
i den mån sådan linnes för behovet nödig. Att på förhand fixera antalet
eller beskaffenheten av dessa övriga befattningar synes svårligen låta sig
göra, då omfattningen av det arbete, som komme att åligga expeditionen, icke
låter sig tillförlitligen beräkna. Med hänsyn härtill synes saken lämpligen kunna
ordnas så, att till expeditionen skall av varje beställare erläggas en viss avgift,
som utgår i förhållande till omfånget av det beställda arbetet, alltså t. ex. visst
belopp per trycksida eller per 1,000 bokstäver av det beställda trycket. De sålunda
inflytande beloppen skulle användas till bestridande av avlöningar och
andra utgifter för expeditionen. Vid eu sådan anordning skulle något anslag
å riksstaten icke för ändamålet erfordras, utan kostnaden komme att i jämn

proportion till arbetets omfång drabba de olika anslag eller medel, varifrån
tryckningskostnaderna bestridas.

Den underlydande personalens antal och avlöning torde lämpligen kunna
av föreståndaren jämte de personer, som, enligt vad nedan närmare omförmäles,
borde hava inseende över expeditionen, bestämmas med fästat avseende
å förhållandena inom den enskilda affärsverksamheten. Vad föreståndarens avlöning
beträffar, torde frågan härom knappast kunna definitivt ordnas, förr än
frågan om ovanberörda statstryckeri blivit avgjord. Klart torde det vara, att om
man vill för denna befattning förvärva eu person med den erfarenhet och skicklighet,
som måste förutsättas för ett behörigt bevakande av statsverkets intressen
uti ifrågavarande avseenden, honom måste beredas en ersättning, ungefär
motsvarande vad som för liknande befattningar åtnjutes inom den enskilda affärsverksamheten,
och detta gäller naturligtvis framför allt i fråga om hans ersättning
för bestyret med det ifrågasatta statstryckeriet. Intill dess denna plan
kan förverkligas, måste emellertid den honom i egenskap av tryckeriexpeditionens
chef tillkommande avlöning provisoriskt bestämmas. Då man ju härvid
kan förutsätta, att ju större omfattningen av expeditionens arbete bliver,
desto större besparing bör vinnas, kunde måhända lämpligen även föreståndarens
avlöning tills vidare utgå i direkt proportion till arbetets omfång och alltså
viss del av den avgift, som av beställarna skulle till expeditionen erläggas, få
uppbäras av föreståndaren. Vid bestämmandet av denna ersättning torde hänsyn
böra tagas därtill, att föreståndarens arbete ej skulle bliva inskränkt allenast
till den verksamhet för tryckerikostnadernas nedbringande, som enligt förestående
förslag skulle tillkomma tryckeriexpeditionen, utan att han även skulle
planlägga och i sinom lid övertaga ledningen av det tilltänkta statstryckeriet
och alltså måste besitta för eu dylik chefsplats erforderliga egenskaper. Hans
avlöning synes därför ej böra understiga vad som för närvarande åtnjutes av
ledarna för större tryckerier i huvudstaden.

Om emellertid en sådan avlöning å omkring 20,000 kronor skulle anses vara
för hög för ifrågavarande befattningshavare, så länge hans huvudsakliga åliggande
skulle inskränka sig till alt förestå ifrågavarande tryckeriexpedition, synes
saken kunna ordnas så, att till föreståndare antages eu person med ungefär de
kvalifikationer, som fordras hos förste mannen ä ett tryckerikontor. Denne kontorschef,
vilkens avlöning kunde sättas väsentligt lägre, skulle i sådant fall dels
själv handlägga och dels leda de löpande göromålen å expeditionen. För dennas
organiserande och övervakande skulle dock åtminstone under första tiden
erfordras biträde av eu sådan person som den blivande tryckeriföreståndaren,
men för detta biträde torde denne, som förslagsvis kunde benämnas konsulent,
i sådant fall kunna åtnöjas med ett mindre arvode, exempelvis å 3,000 kronor.

Lokal för tryckeriexpeditionen synes kunna beredas i den lägenhet i riksdagshuset,
som för närvarande disponeras av riksdagens tryckeriavdelning, vilken
härför ej skulle behöva undergå annan förändring än att, för beredande
av ett större expeditionsrum med disk, väggen mellan andra och tredje rummen
från vänster räknat borttages, vilket arbete kan beräknas medföra en kostnad
av 1,000 kronor. Härjämte kräves för expeditionen diverse kontorsmöbler,

skrivmaskin och dylikt för en beräknad kostnad av 6,500 kronor. Om expeditionen,
såsom ovan blivit ifrågasatt, kommer att tjäna till depå för statstrycket,
erfordras ju härtill ganska stort utrymme, allra helst om, såsom det i sådant
fall synes vara önskligt, denna depå skulle komma att omfatta även redan befintliga
upplagor av statstryck. Men åtminstone ännu någon tid framåt torde
svårighet icke möta att inom riksdagshuset bereda nödigt utrymme härför.

Utan tvivel vore det önskligt, om expeditionen kunde träda i verksamhet
redan den 1 oktober innevarande år, och detta torde också låta sig göra under
förutsättning, att föreståndaren (alternativt kontorschefen jämte konsulenten) anställas
från någon tidigare tidpunkt, t. ex. den 1 juli, för att bliva i tillfälle att
närmare planlägga expeditionens arbetssätt, taga noggrann kännedom om alla
de olika slagen av tryckeriarbeten för statens räkning, exempelvis den stora
massan blankettryck av skilda slag, som användes av såväl kommunikationsverken
som övriga förvaltningsmyndigheter, anställa nödig personal in. in.

Förutom ovannämnda kostnad för expeditionens anordnande skulle, innan
ovanberörda avgifter hunne att till expeditionen inflyta, behövas medel till
föreståndarens och personalens avlöning in. m. Dessa torde lämpligen kunna
beredas på så sätt, att statskontoret anbefalles att under förskottstitel utbetala
vad som erfordras, vilket förskott sedermera skulle ersättas av de inflytande avgifterna.

Givetvis borde expeditionens räkenskaper underkastas kammarrättens granskning.
Men dessutom lärer verksamheten böra även på annat sätt övervakas och
kontrolleras, vilket torde kunna ske genom eu av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd
eller styrelse. Denna styrelse, vari expeditionens föreståndare, eller alternativt
ovanberörda konsulent för den tid han komme att såsom sådan fungera, borde
vara föredragande ledamot och som dessutom lämpligen kunde bestå av eu
ordförande och ytterligare en eller två ledamöter, synes höra erhålla beslutanderätten
i vissa viktigare frågor, såsom om den underlydande personalens antal
och avlöningsförmåner o. s. v., samt utöva viss fortlöpande tillsyn över expeditionen,
kassakontroll o. d. För detta uppdrag torde årliga arvoden höra utgå,
förslagsvis med 800 kronor till ordföranden och 500 kronor till annan ledamot.

Härefter återstår frågan om bestämmande av den avgift, som beställare av
tryck skulle till expeditionen erlägga. För att härvid kunna på förhand fastslå
den lämpliga siffran, vore det nödigt att känna dels antalet sidor per år, som
statstrycket omfattar, dels ock huru stor personal expeditionen kräver. Då någon
tillförlitlig beräkning icke låter sig nu verkställa vare sig i ena eller andra avseendet,
torde den rätta siffran kunna träffas först efter hand i mån av vunnen
erfarenhet, och torde avgiften ävensom, eventuellt, den föreståndaren tillkommande
andel däri böra på förslag av nyssnämnda styrelse utav Kungl. Maj;t
fastställas för ett år i sänder. Då i varje fall de inflytande medlen ej skulle få
användas till annat än avlöningar och andra omkostnader för expeditionen enligt
styrelsens beprövande, och, å andra sidan, dessa omkostnader skulle av
statskontoret förskotteras tills avgifter i erforderlig myckenhet influtit, kan det
ej medföra någon nämnvärd olägenhet, om avgiften till en början skulle bliva
antingen något för hög eller något för låg.

Fullmäktige

riksgälds kontoret.

För att emellertid eu ungefärlig föreställning må erhållas om den kostnad,
ifrågavarande tryckeriexpedition skulle draga, liar en approximativ beräkning
av de erforderliga arbetskrafterna och deras avlöning ägt rum. Enligt denna
skulle expeditionen kunna bestå av, förutom föreståndaren (alternativt kontorschefen),
följande personal, nämligen:

två faktorer........................

en faktor ...........................

en bokhållare....................

två i> .....................

en kassörska .....................

ett kvinnligt skrivbiträde...

med avlöning å 5,000 kr. vardera,
» » » 4,000 »

» » » 2,500 »

» » * 2,000 » »

» » » 2,500 »

» » » 1,800 »

Summa 24,800 kr.

vartill skulle komma föreståndarens avlöning å omkring 20,000 kronor (alternativt
avlöning åt en kontorschef å högst 10,000 kronor jämte arvode åt en konsulent
å 3,000 kronor). Hela kostnaden skulle alltså kunna beräknas till 44,800
kronor (alternativt 37,800 kronor).

Med avseende å vad sålunda anförts torde i proposition böra föreslås riksdagen
att medgiva,

att i riksdagens nuvarande tryckeriavdelnings lokal må från och med den
1 oktober 1913 inrättas en statens tryckeriexpedition med huvudsakligen den
uppgift och den organisation, som ovan angivits, och ställd under inseende av
en utav Kungl. Maj:t utsedd styrelse;

att denna expedition må för bestridande av sina omkostnader av varje statsmyndighet,
som därstädes beställer tryck, uppbära viss avgift efter grunder, som
av Kungl. Maj:t fastställas för ett år i sänder;

att av denna avgift må på sätt Kungl. Maj:t bestämmer utgå arvoden till
medlemmarna av förenämnda styrelse samt till expeditionens föreståndare (alternativt
förenämnda kontorschef ävensom konsulent) och övrig där anställd personal; samt

att föreståndaren jämte alternativt konsulenten må anställas samt styrelsens
ordförande och ledamöter förordnas redan från och med den 1 juli
1913.’

Över det sålunda framställda förslaget hava yttranden inhämtats från fullmäktige
i riksgäldskontoret, chefen för generalstaben, chefen för marinstaben,
generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, statskontoret, generaltullstyrelsen
och statistiska tabellkommissionen.

i Fullmäktige i riksgäldskontoret hava under åberopande av sin ovanberörda
skrivelse den 12 december 1912 i allt väsentligt anslutit sig till det framställda

förslaget och förklarat sig icke hava något att erinra med avseende å den befogenhet
och de uppgifter, som enligt förslaget skulle tillkomma den nya tryc keriexpeditionen.

I fråga om riksdagstrycket erinra fullmäktige, att det enligt
bestämmelse i gällande reglemente för riksgäldskontoret för närvarande åligger

fullmäktige att föranstalta om upphandlingen av det härför erforderliga papperet
och upprätta kontrakt om tryckningens verkställande. Enligt det föreliggande
förslaget skulle dessa åligganden övertagas av den nya tryckeriexpeditionen,
vadan fullmäktige påpekat, att i händelse av riksdagens bifall till den framställning
Kungl. Maj:t kunde komma att göra i förslagets syfte eu ändring i berörda
bestämmelse påkallades.

Mot förslaget att den nya tryckeriexpeditionen skulle inrymmas i den lägenhet,
som för närvarande disponeras av riksdagens tryckeriavdelning, hava fullmäktige
ej framställt annan erinran än att, såvida icke expeditionen övertoge
korrekturläsningen av riksdagstrycket, någon del av denna lägenhet torde behöva
under riksdagstiden tagas i anspråk för de korrekturläsare, som eljest fortfarande
måste finnas hos riksdagen anställda. Enligt fullmäktiges mening borde
emellertid ifrågavarande lägenhet även med denna minskning i utrymmet bliva
tillräcklig för expeditionens behov. För den ifrågasatta depån av statsdepartementens
kommittébetänkanden och visst annat tryck kunde ock, åtminstone för
någon tid framåt, förvaringsrum upplåtas i riksdagshusets vindsvåning.

Den i ärendet gjorda utredning synes mig hava givit vid handen, att icke Depariementsobetydlig
besparing i statsverkets tryckningskostnader borde kunna vinnas ge- chefens yttnom
åtgärder i den riktning, som i ovanberörda till mig ingivna promemoria ramie.
föreslagits. Härom synas också de i ärendet hörda myndigheterna vara eniga.

Men däremot hava bland dem skiljaktiga meningar yppats i fråga om omfattningen
av de uppgifter, som borde tillkomma den föreslagna tryckeriexpeditionen.

Medan flertalet av dessa myndigheter förklarat sig icke hava något att erinra
mot vad som i sådant avseende föreslagits och därvid särskilt järnvägsstyrelsen
uttryckligen betonat, att man ej skulle i önskvärd mån nå huvudsyftet med
reformen, om icke tryckeriexpeditionens uppgift komnie att omfatta, förutom
kontroll å tryckeriräkningar samt meddelande av råd och anvisningar i fråga
om tryckeriarbetenas planläggning och uppställning, jämväl mottagande av beställningar
å det för statsmyndigheter i Stockholm erforderliga tryck samt träffande
av avtal med tryckerierna om arbetenas utförande, så hava å andra sidan
några myndigheter ifrågasatt vissa begränsningar i förslaget, nämligen dels statskontoret,
som, utan att dock framställa anmärkning mot någon viss punkt i
förslaget, i allmänhet framhållit såsom önskvärt, om förslaget kunde till eu början
genomföras i mindre skala, dels statistiska tabellkommissionen, som »närmast
med hänsyn till det statistiska trycket» anseit den föreslagna expeditionens
uppgift böra begränsas till att på begäran meddela råd och upplysningar ävensom
att granska tryckeriernas räkningar, dels ock telegrafstyrelsen, som ansett
tillräckligt, om en enda person med sakkunskap i fråga om tryck anställdes
med huvudsaklig uppgift att tillhandagå med råd och upplysningar i fråga om
tvivelaktiga debiteringar m. in.

Vidare hava vissa erinringar framställts i fråga om förslagets detaljer. Sålunda
hava flera av de hörda myndigheterna uttalat sig mot (ten tilltänkta anordningen
att, för möjliggörande av en fullt effektiv kontroll, manuskript och
korrektur alltid skulle på vägen mellan tryckeri och beställare passera expedi -

tionen. Några myndigheter hava ifrågasatt lämpligheten av det föreslagna sättet
för bestridande av omkostnaderna för expeditionen, och telegrafstyrelsen har
för sin del ej ansett det medföra någon fördel att enligt förslaget centralisera
förvaringen och distribueringen av vissa tryckalster.

Vad nu först angår omfattningen av de uppgifter, som skulle tillkomma den
nya expeditionen, anser jag, att besparingssynpunkten skulle fullständigast tillgodoses
genom en verklig centralisering av huvudmassan av statens tryck i
huvudstaden. Först genom att en och samma myndighet bestämmer om statstryckets
fördelning på de särskilda tryckerierna och träffar avtal med dessa om
arbetets utförande, torde denna fördelning och dessa avtal utfalla på det ur
ekonomisk synpunkt mest tillfredsställande sättet. I sådant avseende kan framhållas,
att man genom eu dylik centralisation bättre än för närvarande bleve i
stånd att undvika sådana kostnader för övertidsarbete, som uppkomma på den
grund, att alltför mycket tryckningsarbete av brådskande art anhopats å ett och
samma tryckeri. Likaså torde det vara obestridligt att, om vid underhandlingar
med tryckerier i fråga om priser statens intresse alltid bevakades av en och
samma myndighet, bättre garanti skulle vinnas för att tryckerierna icke härvid
tillämpade växlande och godtyckliga grunder. Om man vill draga full nytta av
den tilltänkta nya tryckeriexpeditionen, borde den alltså enligt min mening utvecklas
i huvudsaklig överensstämmelse med det uppgjorda förslaget.

Då jag detta oaktat nu ämnar föreslå, att ifrågavarande expedition till eu
början anordnas i mindre skala, beror detta av följande skäl. I allmänhet torde
man, då det gäller att i statsförvaltningen införa någon ny och oprövad organisation,
göra klokt uti att härvid gå till väga med en viss varsamhet, så att
den erforderliga utvecklingen kan fortskrida på den väg, som vunnen erfarenhet
utvisar. Även i detta fall kan utan tvivel eu dylik gradvis skeende utveckling
vara att förorda, helst om hänsyn tages till det ifrågasatta inrättandet av ett
statstryckeri, varmed tryckeriexpeditionen i sådant fall skulle förenas. Detta
uppslag till anordnande av ett statstryckeri i eu eller annan form finner jag
vara synnerligen beaktansvärt. Om efter verkställd utredning ett dylikt tryckeri
framdeles befmnes lämpligen böra komma till stånd och förenas med ifrågavarande
tryckeriexpedition, är det naturligtvis av vikt, att denna expedition utan
svårighet låter inordna sig i det större företaget, och ur denna synpunkt är det
givetvis fördelaktigt, om man låter anstå med det definitiva fastställandet av
tryckeriexpeditionens organisation och personalbehov, tills frågan kan slutgiltigt
lösas i samband med spörsmålet om statstryckeriets inrättande.

I betraktande härav synes det mig lämpligt, att den nya expeditionen till
en början i huvudsak erhåller endast de uppgifter, vilka så gott som samtliga
i ärendet hörda myndigheter ansett böra anförtros densamma, nämligen att dels
verkställa granskning av tryckeriräkningar och dels tillhandagå med råd och
anvisningar i fråga om tryckeriarbetens planläggning och uppställning.

Då en tryckeriexpedition även med den begränsade uppgift jag sålunda ifrågasatt
utan tvivel kan bliva till stort gagn och verka till besparing i statens tryckningskostnader,
anser jag i likhet med förslagsställarna, att expeditionen bör,

utan avvaktan å lösningen av den större frågan om ett statstryckeri, komina
till stånd snarast möjligt, och har jag kommit till den uppfattningen, att expeditionen
till en början kunde lämpligen bestå av en föreståndare med de kvalifikationer,
som förutsatts hos ovan omförmälda kontorschef, samt dessutom
en faktor och ett skrivbiträde, varemot någon övervakande styrelse ej torde tills
vidare erfordras. Enligt vad nyss anförts, skulle expeditionen huvudsakligen
hava att kontrollera tryckeriernas debiteringar samt på begäran tillhandagå med
råd och upplysningar. Denna kontroll kan emellertid, med den på föreslaget
sätt begränsade personalen, icke avse att följa tryckeriarbetet under hela dess
gång, utan torde kunna utövas först efter arbetets avslutande, då tryckeriets
räkning bör jämföras med korrekturen, vilka för sådant ändamål böra av vederbörande
myndighet noga tillvaratagas för att i sin helhet tillhandahållas expeditionen.
Den rådgivande verksamheten synes expeditionen lämpligen kunna
utöva enligt det framställda förslaget, således dels på begäran i särskilda fall
och dels genom utarbetande av allmänna anvisningar, vilka böra från trycket
utgivas, till ledning för såväl statsmyndigheterna som tryckerierna.

Beträffande visst slag av tryck, nämligen kommittétryck och riksdagstryck,
det senare med inbegrepp av de till riksdagen avlåtna propositioner, synes dock
expeditionens befogenhet lämpligen böra utsträckas till att avse jämväl tryckets
fördelning på de olika tryckerierna samt uppgörandet av avtal om arbetets utförande.
Vad riksdagstrycket beträffar, har önskvärdheten härav uttryckligen
framhållits av fullmäktige i riksgäldskontor, och helt visst torde kunna antagas,
att vederbörande ordförande och sekreterare i kommittéer gärna se, att
de bliva befriade från bestyr och ansvar i sådant avseende. Vidare hava nyssnämnda
fullmäktige erinrat, att i expeditionens tilltänkta lokal utrymme fortfarande
behöver beredas för särskilda korrekturläsare för riksdagens räkning.
Vid riksdagens tryckeriavdelning äro för närvarande anställda eu föreståndare,
6 korrekturläsare och 4 motläsare. Med den organisation jag nu föreslagit för
statens tryckeriexpedition kan något hinder ej möta för att nyssnämnda personal
inom expeditionen fortfarande fullgör sitt korrekturläsningsarbete, varemot
själva bestyret med tryckningsarbetets ordnande skulle övertagas av den nya
expeditionen.

Även i fråga om anordnandet av visst slag av blankettryck, nämligen det
ifrågasatta gemensamma blankettrycket för länsstyrelsernas räkning, bör den
nya tryckeriexpeditionens biträde med fördel kunna tagas i anspråk.

Den av mig föreslagna begränsningen av expeditionens personal medför givetvis
även en inskränkning i avseende å expeditionens befattning med inköp av
tryckpapper, avtal om häftning och inbindning samt förvaring och distribuering
av vissa tryckalster. Sistnämnda uppgift lärer expeditionen icke med de nu
föreslagna arbetskrafterna bliva i stånd att fylla, utan frågan härom bör anstå,
tills expeditionen eventuellt i samband med inrättandet av elt statstryckeri erhåller
förändrad organisation; och i fråga om inköp av papper samt om häftning
och inbindning torde, åtminstone beträffande annat tryck än riksdags- och
kommittétryck, expeditionens uppgift tills vidare få bliva allenast att på begäran
tillhandagå med råd och upplysningar.

Vad angår expeditionens personal synes denna böra anställas med viss uppsägningstid.
Föreståndaren och faktorn torde lämpligen böra förordnas av
Kungl. Maj:t samt skrivbiträdet antagas av föreståndaren. Såsom arvode åt föreståndaren
torde böra beräknas ett belopp av högst 9,000 kronor. Under vissa
förutsättningar kan måhända för befattningen förvärvas lämplig person mot
något lägre arvode, men för att i varje fall betrygga möjligheten att få befattningen
besatt med en i tryckeribranschen fullt förfaren person av framstående
duglighet, synes det mig klokast, att förbehåll göres om rätt att bestämma föreståndarens
arvode intill ett belopp av 9,000 kronor. Faktorns arvode torde
kunna lämpligen bestämmas till högst 5,000 kronor och skrivbiträdets till högst
1,600 kronor. Till expenser synas böra beräknas förslagsvis 500 kronor årligen.
Någon förändring i den för expeditionen avsedda lokalen torde, i betraktande
av den nu föreslagna begränsningen av expeditionens verksamhet, ej bliva
erforderlig, och för de inventarier, som kunna behöva anskaffas, såsom skrivoch
räknemaskiner m. in., lärer ett belopp av 3,500 kronor för en gång bliva
tillräckligt.

Om sålunda omkostnaderna för expeditionen på förhand lixeras, blir det
onödigt att, såsom föreslagits, upptaga viss per trycksida eller annan grund beräknad
avgift för det biträde expeditionen lämnar, utan man har endast att
tillse, att kostnaden varder efter någon lämplig fördelningsgrund ersatt av de
särskilda anslag eller medel, varifrån statens tryckningskostnader av vederbörande
myndigheter bestridas. Med hänsyn till den olika ställning inom statsförvaltningen,
som intages av de särskilda verk och inrättningar, tryckeriexpeditionen
skulle tillhandagå, anser jag det nämligen riktigast, att något anslag å
riksstaten icke uppföres lör ifrågavarande ändamål, utan att kostnaden drabbar
dessa verk och inrättningar i ungefärligt förhållande till det arbete expeditionen
för deras räkning uträttat; och torde därför utgifterna för expeditionen lämpligen
böra av statskontoret bestridas under förskottstitel, varefter expeditionen
lärer böra vid slutet av varje år till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till de
sålunda förskjutna kostnadernas fördelning på vederbörande myndigheter.

Om expeditionen skall, såsom det synes önskligt, träda i verksamhet den 1
oktober 1913, torde föreståndaren böra anställas en månad tidigare för att bliva
i tillfälle att på förhand taga kännedom om olika slag av förekommande statstryck
m. in.» I

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t i
förut nämnda nådiga proposition att riksdagen måtte medgiva,

att i riksdagens tryckeriavdelnings lokal finge från och med den 1 oktober
1913 inrättas en statens tryckeriexpedition med tills vidare den begränsade
uppgift och organisation, som departementschefen ifrågasatt;

att årliga arvoden måtte få utgå till expeditionens föreståndare med högst
9,000 kronor, till en faktor med högst 5,000 kronor och till elt skrivbiträde med
högst 1,600 kronor;

att till expenser för expeditionen måtte få användas förslagsvis 500 kro -

nor om året och till anskaffande av inventarier ett belopp för en gång av
högst 3,500 kronor;

att dessa kostnader årligen måtte, i enlighet med Kungl. Maj:ts bestämmande,
fördelas på de olika anslag eller medel, varifrån statens tryckningskostnader
bestriddes,

samt att expeditionens föreståndare måtte få anställas redan från och
med den 1 september 1913.

I avgivet utlåtande häröver yttrade statsutskottet följande:

»Utskottet har i likhet med Kungl. Maj:t funnit det synnerligen önskvärt,
om en sådan tryckeriexpedition som den nu föreslagna kunde komma
till stånd, varvid dock synts kunna ifrågasättas, huruvida med den begränsade
uppgift expeditionen enligt förslaget skulle erhålla, ett så högt arvode
till föreståndaren som 9,000 kronor kan vara av förhållandena motiverat.
Emellertid har utskottet, vid det förhållande att det i förevarande ärende
icke synes vara tillräckligt utrett, varken huruvida den föreslagna expeditionen
skulle kunna jämte en av 11 tjänstemän bestående korrekturavdelning
utan olägenhet inrymmas i riksdagens tryckeriexpeditions nuvarande
lokaler, eller om en expedition bestående av en föreståndare, en faktor och
ett skrivbiträde skulle kunna övertaga även den ingalunda obetydliga arbetsbörda,
som utöver korrekturläsningen åligger riksdagens tryckeriexpedition,
funnit erforderligt att härom åstadkommes närmare utredning.»

Med avseende å angivna förhållanden och då utskottet med hänsyn till
den långt framskridna tiden icke ansåg sig kunna verkställa den ytterligare
erforderliga utredningen samt lokalfrågans bestämmande jämväl syntes böra
göras beroende av frågan om utvidgning av lokalerna för riksdagens bibliotek,
hemställde utskottet, att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke måtte
av riksdagen bifallas.

Detta blev också riksdagens beslut.

Vid samma års riksdag väcktes inom andra kammaren av dels herr
N. E. Nordström och dels herr J. A. ingvarson m. 11. motioner med hemställan,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj t anhålla om verkställande
av utredning angående inrättande av ett statens tryckeri samt för
riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Den förre motiverade sitt förslag huvudsakligen därmed, att, därest ett
statstryckeri inrättades för utförande av såväl riksdagens som Kungl. Maj:ts
och därunder lydande ämbetsverks behov, skulle härigenom lättast vinnas
sådan ökad skyndsamhet i publicerandet av riksdagens kamrars protokoll,
som befunnits erforderlig. Därjämte förutsatte motionären, att statens tryck -

Statsulskottets
utlåtande
och riksdagens
beslut.

Motioner i
riksdagen angående
utredning
om inrättande
ovett
statstryckeri.

Motionen vid
1913 års riksdag.

ningskostnader skulle kunna avsevärt nedbringas genom inrättandet av ett
dylikt tryckeri, vilket huvudsakligen under den tid, då tryck för riksdagens
räkning icke förekom, skulle utföra blankett- och liknande småtryck för
ämbetsverken, post-, telegraf- och järnvägsstyrelserna, länsstyrelserna m. fl.,
varigenom tryckeriet borde kunna beredas lull sysselsättning året om.

I den av herr Ingvarson m. 11. framförda motionen åberopades 1911 års
förut omnämnda utredning angående expensanslagen för departementen,
varjämte framhölls, att statens tryckningskostnader beräknats uppgå till omkring
två miljoner kronor årligen och att den hastiga ökningen, som ägt
rum beträffande nämnda kostnader, åtminstone till viss del ansågs kunna
sättas i samband med den bristande enhetligbeten och planmässigheten vid
beställandet av tryck för statens räkning och vid tryckets fördelning på en
mängd enskilda tryckerier samt svårigheten för myndigheterna att kontrollera
tryckeriernas räkningar.

Såsom lämpligaste sättet att tillfredsställande ordna tryckningen av statens
tryckalster samt vinna nödig plan och överskådlighet i arbetet ävensom
att åstadkomma kontroll över tryckningskostnaderna ansågo motionärerna
vara, att staten inrättade eget tryckeri. Såsom ytterligare skäl härför anfördes
även, att, då riksdagstrycket ställde sig särskilt dyrt med hänsyn till
kravet, att riksdagens arbeten skulle av tryckerierna handläggas framför
andra, denna olägenhet skulle kunna avhjälpas, därest arbetet vid statstryckeriet
organiserades på sådant sätt, att tryckeriet under riksdagstiden
huvudsakligen disponerades för utförande av riksdagstryck och under den
övriga delen av året toges i anspråk för verkställande av annat tryck för
statens räkning. Ävenledes framhölls lämpligheten av att från ett statens
eget tryckeri utgåves lämpliga publikationer, motsvarande de nuvarande
Post- och Inrikes tidningar samt Tidning för leveranser till staten, samt att
å ett statstryckeri även borde kunna, åtminstone i viss utsträckning, utföras
kommunalt tryck och landstingstryck.

Vid motionernas behandling inom vederbörande utskott av andra kammaren
yrkade detta avslag å motionerna huvudsakligen på den grund, att
till riksdagens prövning förelåg Kungl. Maj:ts förut omförmälda proposition
om inrättande av en statens tryckeriexpedition och att man, enligt flertalets
inom utskottet mening, borde inhämta erfarenhet från denna ifrågasatta
expeditions verksamhet, innan man sloge in på vägen att genom inrättande
av ett statstryckeri söka nedbringa statens tryckningskostnader.

Motionerna blevo i enlighet härmed av kammaren avslagna med 87 röster
mot 83 för bifall.

Med hänsyn till den stora minoriteten vid frågans behandling i andra Motion vid
kammaren vid 1913 års riksdag och då det huvudsakliga skälet, som därvid1914d*”nks''
anförts mot det väckta förslaget om utredning angående inrättande av ett
statstryckeri, nämligen den till riksdagen avlåtna propositionen rörande
inrättande av en statens tryckeriexpedition, förfallit, sedan riksdagen, på sätt
i det föregående framhållits, avslagit propositionen ifråga, framfördes den
av herr Ingvarson m. fl. till 1913 års riksdag väckta motionen ånyo inom
andra kammaren vid 1914 års riksdag. Frågan hann likväl då icke att bliva
behandlad, varför motionen på nytt framfördes i nämnda kammare vid 1915
års riksdag.

Vid ärendets behandling inom vederbörande utskott av andra kammaren Motion vid
inhämtades från ett flertal ämbetsverk yttranden över motionen, varjämte Jfksda^
utlåtanden i frågan till utskottet inkommo från boktryckarekammaren (svenska
boktryckareföreningens aflärssektion) och från svenska typografförbundets
styrelse.

I sitt över motionen avgivna utlåtande framhöll utskottet bland annat,
att ämbetsverken i de avgivna yttrandena vitsordat, att onödiga utgifter tillskyndades
statsverket genom bristande sakkunskap inom tryckeribranschen
hos de statens tjänstemän, som hade att ombesörja beställningarna av statens
tryck. Ämbetsverken hade likväl i allmänhet ställt sig avvisande mot
tanken på inrättande av ett statstryckeri i den omfattning, som motionärerna
avsett. Särskilt hade sålunda framhållits, att arbetet å statstryckeriet
skulle i hög grad anhopas under riksdagstiden, då dels åtskilliga årsredogörelser
m. m. från ämbetsverken, som icke tålde uppskov, dels riksdagstrycket
skulle ställa mycket stora fordringar på tryckeriets p resta tionsföi--måga. Däremot skulle tryckeriet under den övriga delen av året få en betydligt
minskad arbetsbörda. Gentemot motionärernas uppfattning att arbetet
borde kunna jämnt fördelas på hela året, särskilt om blankettrycket
kunde utföras under tiden mellan riksdagarna, hade bland annat anförts,
att vid boktryck det är sättningen, som kräver den mesta tiden, då det
däremot vid blankettryck är själva tryckningen, som utgör huvudsakliga
arbetet. Under riksdagstiden skulle därför statstryckeriet hava behov av ett
betydligt antal sättare, vilka däremot icke skulle kunna beredas arbete under
övriga delar av året, så framt icke statstryckeriet även skulle mottaga beställningar
från enskilda. Därjämte hade erinrats om att det tryck, som
utfördes för statens räkning å tryckerier i landsorten, där arbetspriserna
vore ej oväsentligt billigare än i huvudstaden, skulle ställa sig avsevärt dyrare,
om det utfördes på ett stort statstryckeri förlagt till huvudstaden.

Ämbetsverken hade i stället hänvisat till det av Kungl. Maj:t till 1913
års riksdag väckta förslag om inrättande av en statens tryckeriexpedition,
för vilket redogjorts i det föregående. Enligt ämbetsverkens åsikt vore en
sådan anordning bättre än det framställda förslaget om statstryckeri ägnad
att nedbringa statsverkets tryckningskostnader. Vissa ämbetsverk hade dessutom
framkastat tanken på alt vid sidan av tryckeriexpeditionen måhända
kunde inrättas ett eller liera mindre tryckerier med viss begränsad uppgift
och att sedermera, om så befunnes ändamålsenligt, utvidgning kunde ifrågakomma.
Riksgäldsfullmäktige och generalpoststyrelsen hade särskilt framhållit
lämpligheten av att inrätta ett statstryckeri, där allt värdetryck för
statens räkning kunde utföras. Ävenledes omnämnde utskottet, att pensionsstyrelsen
framhållit, att vissa enskilda försäkringsanstalter funnit med
sin fördel förenligt att inrätta eget tryckeri, varigenom kostnaderna för deras
trycksaker kunnat nedbringas.

Då utskottet emellertid funnit det vara synnerligen önskvärt, att åtgärder
vidtoges för vinnande av besparingar i kostnaderna för statens tryck,
tillstyrkte utskottet för sin del, att en utredning komme till stånd rörande
lämpligaste sättet härför, men ansåg utskottet likväl, att även andra vägar
än de av motionärerna föreslagna borde prövas. I sådant avseende syntes
i första hand frågan om inrättande av en statens tryckeriexpedition böra
tagas under förnyat övervägande, varvid man dock ej finge förbise, att de
olika ämbetsverkens berättigade krav på utförandet av dess tryck bleve tillgodosedda.

Beträffande frågan om ett statstryckeri uttalade utskottet, att ett dylikt
med den omfattning motionärerna föreslagit skulle stöta på avsevärda praktiska
svårigheter och medföra vittgående ekonomiska konsekvenser. Utskottet
framhöll därför lämpligheten av att utredningen, förutom spörsmålet om
tryckeriexpeditionen, inriktades på frågan om inrättandet av ett eller flera
tryckerier av mindre omfattning samt att även andra åtgärder, som kunde
finnas ägnade att medföra besparing i statens tryckningskostnader, toges
under övervägande.

Utskottet tillstyrkte därför begäran hos Kungl. Maj:t om en utredning,
huru kostnaderna för statens tryck måtte kunna nedbringas genom inrättande
av en statens tryckeriexpedition, ett statstryckeri av lämplig omfattning
eller andra anordningar; och bifölls denna hemställan av andra kammaren.

När frågan kom till första kammaren, uttalade vederbörande utskott, som
behandlade frågan, bland annat, att utskottet helt och hållet anslöte sig till

det framkomna förslaget om inrättande av en statens tryckeriexpedition,
varigenom, enligt utskottets mening, kunde åstadkommas avsevärd besparing
i tryckningskostnaderna, och som för övrigt borde kunna upprättas utan
alltför stora engångskostnader. Vad däremot beträffade frågan om upprättandet
av ett statstryckeri, ställde sig utskottet synnerligen tveksamt, huruvida
ett inslående på denna väg kunde vara att förorda. De skäl, som anförts
häremot, fann utskottet synnerligen vägande, och utskottet hyste den uppfattningen,
att ett statens tryckeri i den omfattning motionärerna ifrågasatt,
skulle bliva en för staten föga vinstgivande affär, varjämte förslaget, därest det
skulle genomföras, förutsattes komma att slöta på avsevärda praktiska svårigheter.
Utskottet hade därför helst velat ur skrivelseförslaget utesluta begäran,
att utredningen skulle avse även förslaget om ett statstryckeri, men
med hänsyn till angelägenheten att söka nedbringa tryckningskostnaderna
och för vinnande av ett positivt resultat fann utskottet sig likväl icke böra
motsätta sig en utredning på sätt andra kammaren beslutat, och tillstyrkte
således även första kammarens utskott andra kammarens skrivelseförslag
oförändrat.

Vid frågans behandling i första kammaren syntes man även där vara
tämligen överens om lämpligheten av att inrätta en tryckeriexpedition, men
då riksdagen så sent som år 1913 förklarat det synnerligen önskvärt, att en
tryckeriexpedition, sådan som den då föreslagna, kunde komma till stånd, samt
påkallat regeringens uppmärksamhet å denna fråga genom alt begära viss
ytterligare utredning av densamma, ansågs det onödigt att ånyo upprepa
denna begäran. Av denna anledning och då kammaren därtill över huvud
ställde sig avvisande mot tanken på ett statstryckeri avslog första kammaren
utskottets förslag, varigenom någon skrivelse till Kungl. Maj:t då icke kom
till stånd.

Vid 1917 års riksdag upptogo motionärerna från de föregående åren
frågan på nytt. Under åberopande av de tidigare motionerna vid 1913,1914
och 1915 års riksdagar framhöllo motionärerna, hurusom något förnyat förslag
dittills icke avhörts från Kungl. Maj ds sida och att tryckningskostnaderna
under de senaste åren ytterligare avsevärt stegrats, på grund varav motionärerna
ansågo en utredning av frågan icke längre böra fördröjas.

Efter ärendets behandling i bägge kamrarna beslöt riksdagen den 23 maj
1917 till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse (nr 160) av följande innehåll:

Motion vid
1917 års
riksdag.

»Enskilda motionärer inom riksdagen hava giort framställning i syfte attI!)17 ärs riksåtgärder
måtte vidtagas för nedbringande av statens tryckningskostnader, i främsta da9sskrwelse.

rummet genom inrättande av ett statens eget tryckeri för utförande av i första
hand statens eget tryck.

Det torde vara uppenbart, att motionärernas syfte, att nedbringa statens
tryckningskostnader, är i högsta grad beaktansvärt. De alltjämt stegrade summor,
som statstrycket kostar, och den styrkta erfarenheten att bristen på organisation
på detta område vållar staten stora utgifter, synas höra föranleda
till att åtgärder vidtagas i syfte att så mycket som möjligt nedbringa statens
kostnader på detta område.

I sådant hänseende hava motionärerna i främsta rummet framhållit behovet
av ett statens eget tryckeri. Inrättandet av ett sådant tryckeri kan givetvis
föranledas av olika skäl. Så t. ex. kan detsamma — såsom ock lär vara förhållandet
på sina håll i utlandet — närmast hava till syfte att utgöra en slags
ledare och föregångare för boktryckerikonsten i landet. Avses emellertid uteslutande
— såsom i den föreliggande motionen torde vara fallet — att nedbringa
statens tryckningskostnader, äro olika meningar rådande därom, huruvida mycket
eller ens något på denna väg står att vinna. I en till riksdagens vederbörande
utskott ingiven och samma utskotts betänkande bilagd skrivelse från boktryckarkannnaren
såsom representant för boktryckerinäringen, anföras ett flertal skäl,
som tala emot inrättandet av ett statstryckeri. Åtskilligt, som däri anföres, är
visserligen överdrivet, och andra vägande skäl finnas otvivelaktigt för inrättandet
av åtminstone ett mindre tryckeri som skulle året om kunna sysselsättas.
Tanken på ett statstryckeri i någon form bör därför enligt riksdagens åsikt ej
definitivt avföras, men det föreligger å andra sidan ingen anledning att nu forcera
fram frågan, särskilt som vissa andra åtgärder, vilka kunna förväntas
sänka tryckningskostnaden, betydligt lättare och utan ekonomisk risk kunna
genomföras. Ett genomförande av dylika åtgärder kan också tjäna som medel
att i sinom tid närmare undersöka lämpligheten av och eventuellt förbereda
upprättandet av ett statstryckeri.

Riksdagen vill såsom lämpliga åtgärder i sådant syfte först omnämna det
goda uppslag, som generalpoststyrelsen givit genom upprättandet av ett specialtryckeri,
vilket numera förlagts till Stockholm och där nästan alla de formulär,
blanketter och övriga trycksaker, som postverket är i behov av, tryckas. Genom
tillkomsten av nämnda tryckeri har postverket beräknat sig hava gjort icke
oväsentliga besparingar.

Enligt riksdagens mening synas skäl föreligga för att även andra statens
verk förskaffa sig dylika specialtryckerier eller eventuellt använda sig av det,
som postverket redan upprättat, ifall detsamma har möjlighet till utvidgning.
Utredning i sådant hänseende torde därför snarast möjligt böra verkställas.

Den andra åtgärden, som riksdagen anser med det snaraste böra bliva föremål
för utredning, är inrättandet av en statens tryckeriexpedition. Denna fråga
har förut varit föremål för riksdagens prövning dels genom en till riksdagen år
1913 avlåten proposition, dels ock på grund av en år 1915 väckt motion, bägge
gångerna dock utan att föranleda någon åtgärd.

Av den sammanfattning, som inom riksdagens vederbörande utskott verkställts
över de utlåtanden, som på gjord framställning avgivits av ett flertal

ämbetsverk dels till grund för nyssnämnda proposition och dels i anledning
av motionen, framgår, att nästan fullständig enighet är rådande därom, att
ämbetsverken äro i behov av en sakkunnig myndighet, vilken kan tillhandagå
med råd och upplysningar, verkställa avtal om tryckning, kontrollera tryckningsräkningar
in. in. Ett enda ämbetsverk, nämligen telegrafstyrelsen, har varit
av annan mening och förordat, att uppgiften i fråga skulle anförtros åt eu enda
sakkunnig person.

Av eif visst intresse är ock, att boktryckarekammaren anser sig i det omnämnda
utlåtandet böra understryka behovet av att åtgärder vidtagas i syfte
att fördelningen av statens tryck och kontrollen å de enskilda tryckeriföretagen
ordnades på ett mera rationellt och praktiskt sätt än vad nu är fallet, samt
att statens tjänstemän sökte att i möjligaste mån inskränka kostnaden för statsverkets
tryck.

Riksdagens vederbörande utskott har i förevarande ärende jämväl inhämtat
yttrande från riksdagens tryckeriexpeditions föreståndare J. P. Velander, vilket
yttrande ger stöd för att en väsentlig besparing i statens tryckningskostnader
bör kunna vinnas genom inrättande av eu statens tryckeriexpedition.

Emellertid synes ett villkor för ett gott resultat vara att en dylik expedition
beklädes med viss befogenhet, bland annat i fråga om tryckets fördelning å
olika tryckerier för att förhindra det högst betydligt fördyrande natt- och söndagsarbetet,
vilket under nuvarande förhållanden ofta nödvändiggöres genom att ett
och samma tryckeri överhopas med tryckalster från olika håll. Vidare kan
ifrågasättas, att expeditionen även får avgörande inflytande i fråga om huruvida
tryckning av vissa alster hör ske i landsorten, där tarifferna i regel äro lägre
än i huvudstaden, samt beträffande format, uppställning m. in., i vilket avseende
jämväl besparingar kunna åstadkommas. Framför allt gäller detta kommittétrycket,
vilket ofta torde verkställas utan sakkunnig ledning och utan effektiv
kontroll, varigenom kostnaderna onödigtvis bringas i höjden. Om vidare expeditionen
bemyndigades att själv eller genom någon annan myndighet upphandla
papper och bestämma papperssorter för olika slags tryckalster, torde
en ytterligare besparing kunna ske.

Det är emellertid givet, att om hela denna stora och ansvarsfulla uppgift,
som sålunda skulle tilläggas statens tryckeriexpedition, inskränktes till den åtgärd,
som telegrafstyrelsen, såsom ovan antyddes, på sin tid föreslog, nämligen
att till vederbörande ämbetsverks förfogande ställdes en enda sakkunnig person
i och för lämnande av råd och upplysningar, skulle den ekonomiska vinsten
icke på långt när kunna bliva så stor, som om statens tryck ordnades genom
en tryckeriexpedition av ovan antydd befogenhet.

På grund av den utredning riksdagen åstadkommit i förevarande fråga, anser
riksdagen en utredning påkallad rörande inrättande dels av specialtryckerier
utav angiven beskaffenhet dels ock av en statens tryckeriexpedition. Då emellertid
även andra utvägar än de ovan antydda torde kunna leda till uppnående
av ovan uttalade önskemål, synes utredningen icke ovillkorligen böra begränsas
i nu angivna avseenden, utan eventuellt utsträckas till att omfatta jämväl övriga
åtgärder, som kunna befinnas ägnade att främja samma syfte.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning om i vad män kostnaderna för statens
tryck må kunna nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpedition
och specialtryckerier för vissa statens ämbetsverk eller genom vidtagande av
andra anordningar, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill en sådan
utredning kan föranleda.»

Av de sak- För att kunna bilda sig ett något så när tillförlitligt omdöme om arten
^sländaZk- och omfattningen av statsverkets tryck hava de sakkunniga låtit verkställa
redningar, närmare utredning härom, avseende perioden 1914—1917. Sålunda hava från
för åren ^1914 samt^ga statsmyndigheter med undantag av de s. k. kristidsmyndighelerna
—1917 röran- införskaffats uppgifter rörande de av resp. myndigheter för vartdera av åren
trycknings- 1914, 1915, 1916 och 1917 bestridda kostnaderna för verkställt tryck för statskostnader
verkets räkning, och har härvid, i den mån så kunnat ske, verkställts uppm''
delning på sådant sätt, alt särskilda uppgifter lämnats för blanketlryck, för
kommitté- och riksdagstryck samt för annat tryck (huvudsakligen texttryck)
med undantag av värdetryck (sedlar, frimärken, stämplar och dylikt). Ävenledes
hava, där tryck utförts å tryckerier utom Stockholm, särskilda uppgifter
meddelats angående den omfattning, vari detta ägt rum. De lämnade
uppgifterna avse i allmänhet samtliga kostnaderna för de utförda tryckningsarbetena.
Sålunda inbegripes i dessa jämväl kostnaden för papper och eventuellt
förekommande bokbinderiarbeten, som utförts i samband med tryckningen.
Givetvis skulle det vid en utredning, sådan som den föreliggande,
hava varit av särskilt intresse, därest kostnaderna kunnat uppdelas på egentliga
tryckningskostnader, å ena, och övriga kostnader (för papper och bokbinderiarbeten),
å andra sidan. Med hänsyn emellertid därtill att specifikation
av de olika kostnaderna på detta sätt i allmänhet icke ägt rum vid
leveranser av tryck till statsmyndigheterna, utan kostnaderna debiterats i
en summa, avseende såväl trycknings- som andra kostnader för resp. tryckalster,
och således specificerade uppgifter i ovan angivna avseenden icke
skulle kunnat erhållas annat än i rena undantagsfall, hava de insförskaffade
uppgifterna avsett samtliga kostnaderna för resp. tryckningsarbeten. I vissa
fall hava statsmyndigheterna själva anskaffat och tillhandahållit vederbörande
tryckerier erforderligt papper. Vid uppgifternas införskaffande hava myndigheterna
anmodats att i dylika fall, där så kunnat äga rum, även uppgiva
kostnaderna för det tillhandahållna papperet, och hava dessa kostnader
sammanförts med själva tryckningskostnaderna. I ett flertal fall hava lik -

väl uppgifter icke kunnat erhållas rörande kostnaderna för tillhandahållet
papper.

Beträffande uppgifterna från ämbetsverk och centralförvaltningar, vilka
anskaffa tryckalster och blanketter i särskilt stor omfattning, har vid upp
gifternas infordrande tillkännagivits, att, därest ett angivande av exakta siffror
för resp. tryckningskostnader skulle medföra allt för mycket arbete, det
vore tillfyllest med approximativa överslagsberäkningar.

Med hänsyn härtill kunna- således de här efteråt meddelade uppgifterna
angående statens sammanlagda tryckningskostnader med inbegripande av
papper och bokbinderiarbeten, som utförts i samband med tryckningen,
icke anses fullt exakta. De torde likväl kunna betraktas såsom något så när
fullständiga och riktiga, och siffrorna torde snarare kunna anses för låga
än för höga.

I ett flertal fall hava myndigheterna icke kunnat meddela särskilda uppgifter
beträffande blankettryck och annat tryck. I sådana fall hava kostnaderna
upptagits såsom annat tryck, och äro därför ej heller uppgifterna
i detta avseende fullt utslagsgivande, då nämligen de uppgivna kostnaderna
för blankettryck få anses vara något lägre men däremot uppgifterna för
annat tryck något högre än i verkligheten.

Såsom framgår av sammanställningen å sid. 30 och 31 utvisa statens tryckningskostnader
under åren 1915, 1916 och 1917, vid jämförelse med motsvarande
kostnader för år 1914, för vilket år kostnaderna torde kunna anses hava varit
normala och icke ännu rönt inverkan av genom världskriget föranledda förhållanden,
en ökning för resp. år med i runda tal 15 %, 24 % och 60 %. Denna
ökning torde i viss mån kunna anses utgöra en nödvändig följd av statens
år från år vidgade utgifter och verksamhetsområden, men för år 1916 och
i all synnerhet för år 1917 torde ökningen till större delen vara beroende
av de höjningar i tryckningskostnader, som tid efter annan inträtt på grund
av prisstegringar, vilka framkallats genom av världskriget föranledda förhållanden.

För år 1918 torde kostnaderna för statsverkets tryck hava än ytterligare
stegrats. Efter allt vad kan antagas torde ökningen för år 1918, vid jämförelse
med kostnaderna för år 1914, icke kunna skattas till lägre än 50 %
utöver den procentökning, som ifrågakommer för år 1917 vid jämförelse
med år 1914. Med denna beräkning skulle således kostnaderna för statens
tryck under år 1918, frånsett värdetrycket och trycket för de s. k. kristidskommissionerna,
hava uppgått till sammanlagt omkring 6,500,000 kronor.

SAMMAN utvisande

kostnaderna för under åren 1914—1917 verkställt

		År 19 1	4
						Ökn. i
						% vid
		Blankett-	Kommitté-	Annat	Summa	jämför.
		tryck	och riks-	tryck	Kronor	med år
			dagstryck			1914
		Kronor	Kronor	Kronor
A)	Tryck för myndigheter i
	Stockholm:
1)	utfört å tryckerier i Stockholm . .	690,000	568,000!	1,310,500	2,568,500	—
2)	» » »i landsorten:
	a) rikstelefonkatalogen ..................	—	—	136,500	136,500	—
	b) övrigt tryck.................................	205,000	—	—	205,000	—
	Summa2	895,000	568,000	1,447,000	2,910,000	—
B)	Tryck för myndigheter i lands-
	orten och utfört å tryckerier
	landsorten....................................	—	—	—	172,000	—
	Summa3	—	—	—	3,082,900	—
		Å	r 19 1	6
A)	Tryck för myndigheter i
	Stockholm:
1)	utfört å tryckerier i Stockholm ...	969,000	561,000*	1,662,000	3,192,000	_
2)	» » »i landsorten:
	a) rikstelefonkatalogen ..................	—	—	218,000	218,000	—
	b) övrigt tryck................................	219,000	—	—	219,000	—
	Summa2	1,188,000	561,000	1,880,000	3,629,000	24.7
B)	Tryck för myndigheter i lands-
	orten och utfört å tryckerier
	i landsorten.................................	—	—	—	183,000	6.4
	Summa8	—	—	—	3,812,000	23.7

1 Uppgift har icke meddelats rörande i vilken omfattning kommitté- och riksdagstryck verk3
I uppgifterna ingå icke tryckningskostnader för K. Vattenfallsstyrelsen. Enligt lämnade upp50,
000 kr. för vartdera av åren 1914—1917.

3 Av kostnaderna för det för myndigheter i landsorten utförda trycket synes omkring 1/, avse

STÄLLNING

ryck för statsverkets räkning (med undantag av värdetryck).

	År 19 1	5		Ökn. i
	Blankett- tryck Kronor	Kommitté- och riks-dagstryck Kronor	Annat tryck Kronor	Summa Kronor	% vid jämför, med år 191 i
A) Tryck för myndigheter i Stockholm: 1) utfört å tryckerier i Stockholm ... 2) » » »i landsorten: a) rikstelefonkatalogen .................. b) övrigt tryck ..............................	954.000 216.000	527,000''	1,480,600 164,400	2,961,600 164,400 216,000
Summa2	1,170,000	527,000	1,645,000	3,342,000	14.9
B) Tryck för myndigheter i lands-orten och utfört å tryckerier i landsorten.................................				196,000	14.0
Summa8	—	—	—	3,538,000	14.8
A) Tryck för myndigheter i Stockholm: 1) utfört å tryckerier i Stockholm ...	i 1,366,000	r 19 1 853,0001	7 1,867,700	4,086,700
1) » » »i landsorten: a) rikstelefonkatalogen ..................	_	_	406,300	406,300	—
b) övrigt tryck.................................	222,000	—	—	222,000	—
Summa2	1,588,000	853,000	2,274,000	4,715,000	62.0
B) Tryck för myndigheter i lands-orten och utfört å tryckerier i landsorten.................................				207,000	20.3
Summa3	—	—	_	4,922,000	59.7

ts å tryckerier utom Stockholm.

beräknas likväl kostnaden för Vattenfallsstyrelsens tryck, inkl. papper, icke hava överstigit

lankettryck och omkring Va annat tryck.

I avseende å verk och myndigheter i Stockholm med särskilt höga tryckningskostnader
lämnas nedanstående tablå.

Myndigheter		K o s t n	»der år		Ökn. resp. minskning under 1917 vid jämför, med 1914 %
1914 Kronor	1915 Kronor	1916 Kronor	1917 Kronor
Statens järnvägar............	488.300	582,500	568,000	865,800	+	77.3
Telegrafverket..................	320,600	394,000	562,000	819,800	+ 155.7
Riksgäldskontor............	458,300	370,400	434,500	634,200	+	38.4
Postverket........................	304,800	350,700	416,200	520,700	+	70.8
Statskontoret ..................	312,800	369,9n0	325,700	405,600	+	29.7
Arméförvaltningen .........	289,800	465,100	433,900	387,700	+	33.8
Marinförvaltningen .........	37,700	77,200	76,100	104,800	+ 178.0
Stat. centralbyrån............	29,800	38,600	53,900	97,400	+ 226.8
Lantförsvarsdep. kom-
inandoexpedition.........	45,300	82,600	72,800	80,900	+	78.5
Kommerskollegium.........	62,300	64,700	42,600	76,000	+	22.0
Patent- och registrerings-
verket...........................	84,800	74,700	74,800	73,500	—	13.3
Socialstyrelsen ...............	71,8< »0	57,300	59,600	66,000	—	8.1
Pensionsstyrelsen ............	76,400	59,400	47,300	32,800	—	57.1
Summa Utgörande i % av samt-liga tryckningskostna-der för myndigheter i Stockholm ..................	2,582,700	2,987,100	3,167,400	4,165,200	+	61.3
88.7	89.4	87.3	88.3

För vissa verk och myndigheter uppgå kostnaderna för blankettrycket
under åren 1914-1917 med belopp, som framgå av vidstående tablå.

De ojämförligt största kostnaderna för blankettrycket hänföra sig till
statens järnvägar och postverket, för vilka verk kostnaderna för dylikt
tryck under år 1917 för vartdera av verken uppgingo till i runt tal omkring
1/3 miljon kronor eller för dessa två verk tillsammans inemot */s av
samtliga kostnader för anskaffning av blanketter för myndigheter i huvudstaden.

Myndigheter		K o s t n	i d e r år		Ökning från 1914
1914 Kronor	1915 Kronor	1916 Kronor	1917 Kronor	till 1917 %
Statens järnvägar......	269,900	335,000	306,000	541,100	j 100.7
Postverket.........	232,600	269,300	328.000	452,900	94.7
Arméförvaltningen ........	89,600	155,700	130,200	145,200	62.i
Telegrafverket.........	79,500	123,400	123,600	106,400	33.8
Marinförvaltningen .	22,600	39,800	45,000	53,500	136.7
Lantförsvarsdep. kom-
mandoexpedition.......	24,800	58,600	29,300	39,400	58.9
Summa	719,000	981,800	962,100	1,338,500	86.2
Utgörande i % av samt-liga kostnader för an-skaffning av blanketter för myndigheter i Stock-
holm ...............	80.3	83.9	81.0	84.3	—•

Av andra myndigheter med nämnvärda kostnader för anskaffning av
blanketter må framhållas tullverket, domänstyrelsen, socialstyrelsen, pensionsstyrelsen,
statskontoret, statistiska centralbyrån, postsparbanken, riksgäldskontoret
och lantmäteristyrelsen.

För dessa myndigheter uppgingo kostnaderna under år 1917 för anskaffning
av blanketter till sammanlagt omkring 158,400 kronor.

De myndigheter i huvudstaden, vilka till nämnvärd del låtit utföra tryck
av blanketter å tryckerier utom Stockholm, äro statens järnvägar, postverket,
arméförvaltningen och telegrafverket.

Kostnaderna för det till dessa myndigheter å tryckerier i landsorten framställda
blankettrycket ställa sig sålunda:

Myndigheter

Kostnaden år

1914

Kronor

1915

Kronor

1916

Kronor

1917

Kronor

Statens järnvägar............

Postverket...............

Arméförvaltningen...............

Telegrafverket.........

112,200

44,600

23,300

11,200

118,000

43,800

41,400

7,200

104,800

56,900

36,100

12,250

117,900

35,950

40,450

20,650

Särskilt må framhållas, att järnvägsstyrelsen i huvudsak låtit utföra sitt
blankettryck i landsorten å ett enda tryckeri, nämligen i Södertälje å Södertälje
accidenstryckeri.

Beträffande de verk och myndigheter, för vilka kostnaderna för annat
tryck (ej blankett-, kommitté- och riksdagstryck) ställa sig särskilt höga, hänvisas
till efterföljande tablå:

Myndigheter		K o s t n	i d e r år		Ökn. resp. minskning under 1917
1914 Kronor	1915 Kronor	1916 Kronor	1917 Kronor	vid jämför, med 1914 %
Telegrafverket..................	241,200	270,600	438,400	713,400	+ 195.8
Statens järnvägar............	218,400	247,600	262,000	324,600	+ 48.6
Arméförvaltningen .........	196,200	303,300	296,600	227,500	+ 16.o
Statskontoret ..................	94,300	101,600	120,100	105,100	+ 11.6
Patent- och registrerings-verket ...........................	76,100	68,800	70,400	68,000	— 10.6
Postverket........................	72,200	81,300	88,200	67,800	— 6. i1
Kommerskollegium .........	56,700	61,400	37,300	73,200	+ 29.1
Stat. centralbyrån .........	19,200	38,100	34,900	79,500	+ 314.0
Socialstyrelsen..................	57,400	46,400	48,700	46,900	— 18.3
Civildepartementet .........	18,000	22,100	30,300	41,800	+ 132.2
Lantförsvarsdep. kom-mandoexpedition .........	20,500	24,000	43,500	41,500	+ 102.4
Marinförvaltningen .........	15,100	26,600	30,000	35,600	+ 135.7
Summa	1,085,300	1,291,800	1,500,400	1,824,900	+ 68.i
Utgör i % av annat tryck för myndigheter i Stock-holm ...........................	75.0	78.5	79.8	80.3
1 Minskningen föranledd av	försenat avlämnande av tryckeriräkninga	r under år 1917.

I avseende å kostnaderna för tryck för myndigheter i landsorten må
framhållas, att de huvudsakliga tryckningskostnaderna hänföra sig till länsstyrelserna.
Dessa kostnader belöpa sig för åren 1914—1917 till resp. kr.
156,000, 177,800, 166,300 och 178,800. Ökningen från 1914 till 1917 utgör således
ej mera än 14,o %.

Vad beträffar länsstyrelsernas tryckningskostnader avser i allmänhet omkring
två tredjedelar av beloppet tryckning av länsstyrelsernas kungörelser
och övriga delen utgör kostnader för blankettryck.

Inom samtliga län finnas avslutade kontrakt rörande tryckningen av länsstyrelsernas
kungörelser.

Övriga tryckningskostnader för landsorten falla huvudsakligen på universiteten,
folkskoleseminarierna och domkapitlen.

Inalles utvisa kostnaderna för tryck i landsorten en ökning från kr. 172,000
år 1914 till kr. 207,000 år 1917 eller med omkring 20,3 %.

I samband med införskaffandet av förut nämnda uppgifter rörande resp. ^de^upphs^
myndigheters tryckningskostnader hava de sakkunniga jämväl begärt upp- nin^ar angålysning,
i vilken omfattning och med vilka tryckerier kontrakt finnas av- tade kontrakt
slutade angående utförande av tryck för statsverkets räkning. rör. tryck för

I allmänhet synas myndigheterna och särskilt de av dessa, vilkas kost- ^nfng™1*"
nader för tryckeriarbeten uppgå till mera betydande belopp, hava med olika
tryckerier avslutat kontrakt om arbetenas utförande eller ock, efter infordrande
av anbud, i annan form träffat avtal härom.

I detta avseende må framhållas att arméförvaltningen och lantförsvarsdepartementets
kommandoexpedition avslutat kontrakt med P. A. Norstedt
& Söner och med Generalstabens litografiska anstalt angående tryckning av
bl. a. instruktions- och läroböcker för militärskolorna, inskrivningsböcker
och blanketter för rullföringen ävensom angående målskjutningsmaterial och
skjutböcker m. m. Kontraktet med Generalstabens litografiska anstalt, vars
verksamhet huvudsakligen avser tillverkning av kartor, vetenskapliga planscher
samt fotografiska reproduktioner, och till vilken Kungl. Maj:t och kronan
mot fastställd hyresersättning upplåtit de av anstalten använda lokalerna,
vilka tidigare utgjort boställe åt justitiestatsministern, innehåller bl. a. bestämmelser
om skyldighet för anstalten att under överinseende och kontroll
av vederbörande departementschefer huvudsakligast sysselsätta sig med uppdrag
för allmänna verk och inrättningar, att kostnadsfritt meddela undervisning
åt kommenderade officerare i vid anstalten förekommande arbeten
samt att vid fälttjänstövningar ställa behövlig personal till arméstyrelsens
disposition för skötandet av erforderligt antal fältpressar, ävensom att, i händelse
av krig, om Kungl. Maj:t så påfordrar, ställa hela anstalten till arméstyrelsens
förfogande.

Järnvägsstyrelsen har upprättat kontrakt med Beckmans tryckeri i Stockholm
angående leverans av diverse biljetter, vilka icke utföras å statens järnvägars
eget biljettryckeri, samt med tvenne andra tryckerier i Stockholm och
ett tryckeri i landsorten (Södertälje) angående leverans av formulärblankelter.

Telegrafstyrelsen har bl. a. avslutat kontrakt med tryckeri i Göteborg
om tryckning av rikstelefonkatalogen.

Riksgäldskontoret avslutar årligen med ett flertal tryckerier i Stockholm
kontrakt angående tryckningen av riksdagens kamrars protokoll med bihang.

I övrigt må framhållas att med P. A. Norstedt & Söner avslutats kontrakt
av justitiedepartementet angående tryckning och distribuering av Svensk
författningssamling, av statistiska centralbyrån om tryckning av byråns publikationer
samt av patent- och registreringsverket angående tryckning av patentbeskrivningar
och registreringstidning m. m.

De tryckerier i Stockholm, som i större omfattning utföra tryck för statens
räkning, äro, förutom förut nämnda A.-B. P. A. Norstedt & Söner
och K. L. Beckmans tryckeri, Boktryckeriaktiebolaget Isaac Marcus, A.-B.
Centraltryckeriet, A.-B. Palmqvists boktryckeri, A.-B. Hasse W. Tullberg och
A.-B. Ivar Hseggströms boktryckeri. Såsom i det föregående omnämnts må
även framhållas, att samtliga länsstyrelser med tryckerier i resp. residensstäder
avslutat kontrakt angående tryckning av länsstyrelsernas allmänna
kungörelser.

e) inhämtade Vidare har det synts de sakkunniga angeläget att erhålla närmare känneUPangäendeai
dom om arten och omfattningen av vissa i utlandet befintliga statstryckevissa
utlands-rjers verksamhet och hava de sakkunniga därför hänvänt sig till kungl. ut ka

statstryc- 0 o o

heder m. m. rikesdepartementet med anhållan, att departementet måtte genom vederbörande
beskickningar införskaffa dylika upplysningar rörande statstryckerierna i
Berlin, Wien, Paris och Washington ävensom statstryckeriförhållandena i
Bayern.

Med hänsyn därtill att boktryckarekammaren (svenska boktryckareföreningens
affärssektion) i ett under år 1915 till vederbörande utskott inom
riksdagens andra kammare ingivet utlåtande, i anledning av den i denna
kammare väckta motionen om utredning angående inrättande av ett statens
tryckeri, bl. a. framhållit, att i vissa länder, såsom Danmark, Norge och
Schweiz, där man tidigare väckt förslag om inrättande av statstryckeri för
att därigenom vinna ekonomisk fördel för staten, förebragt utredning givit
sådant resultat, att frågan fått förfalla, hava de sakkunniga hos utrikesdepartementet
jämväl hemställt, att genom vederbörande beskickningar måtte
införskaffas upplysningar i angivna hänseenden.

De sakkunniga hava mottagit begärda uppgifter angående statstryckerierna
i Berlin och Wien, rörande statstryckeriförhållandena i Bayern ävensom
upplysningar beträffande de utredningar, som tidigare verkställts i Danmark,
Norge och Schweiz med anledning av väckta förslag om inrättande av stats -

tryckerier i dessa länder, och lämnas här nedan sammanfattning av vad
som härutinnan inhämtats.

Jämväl beträffande statstryckeriet i Paris hava de sakkunniga mottagit
vissa handlingar, huvudsakligen förordningar angående personal och tjänstgöring
vid tryckeriet i fråga. För den verkställda utredningen hava dessa
handlingar likväl icke varit av något särskilt intresse. Vad slutligen angår
statstryckeriet i Washington hava några som helst uppgifter rörande detta
tryckeri icke erhållits.

Rikstryckeriet i Berlin räknar sin tillvaro från år 1879. Det har uppstått
genom sammanslagning av det tidigare förefintliga Preussiska statstryckeriet
med Geheimer Ober-Hofbuchdruckerei (R. v. Becker), vilket redan år 1877
övergått i tyska statens ägo. Det tidigare förefintliga Preussiska statstryckeriet
tillkom i början av 1850-talet.

Inrättandet av Preussiska statstryckeriet och sedermera rikstryckeriet har
ägt rum huvudsakligen för vinnande av säkerhet vid framställandet av värdetrycket
och med hänsyn till hemlighållandet vid tryckning av hemliga handlingar,
varemot synpunkten att genom eget tryckeri ernå en nedsättning i
statens tryckningskostnader därvid mindre har kommit i fråga.

För vederbörande myndigheter anses icke uppkomma någon väsentlig
kostnadsbesparing vid tryckning i rikstryckeriet. I allmänhet lägger nämligen
detta samma priser till grund vid sina prisberäkningar som andra
tryckerier. Med hänsyn till fastställda avlöningar och de förhandenvarande
goda arbetsvillkoren ävensom till välfärdsanordningarna för personalen kan
tryckeriet ej åstadkomma något i egentlig mening billigt arbete.

Priserna för utförda arbeten beräknas på sådant sätt, att efter självkostnadernas
täckande, med inbegripande av fastställd ränta för anläggnings- och
driftkapital, en skälig vinst säkerställes för anstaltens underhåll m. m. Härvid
tages även hänsyn till priserna i privat verksamhet för liknande arbeten.

Rikstryckeriet arbetar huvudsakligen för riksmyndigheter och tyska förbundsstatsmyndigheter
samt för stads- och andra myndigheter och korporationer.
För enskilda beställare mottager det sådana arheten, vilka i Tyskland
kunna utföras endast med detta tryckeris metoder och resurser; undantagsvis
även sådana arbeten, genom vilka konst och vetenskap väsentligen
främjas.

Allt slags tryck utföres genom rikstryckeriet.

Myndigheterna äro likväl ej förpliktade att låta utföra alla sina trycksaker
i rikstryckeriet. Icke ens allt värdetryck för tyska statsmyndigheterna

Rikstryckeriet
i Berlin.

utföres vid sagda tryckeri, utan vid sidan av detta finnas även andra tryckerier,
som erhållit särskilda bemyndiganden att utföra jämväl för statens
räkning erforderligt värdetryck. Accidenstryck utföres endast i ringa omfattning.

Rikstryckeriet har även till uppgift att inom den grafiska konstens område
intaga en ledande ställning.

^iTckeriétT Hov- och statstryckeriet i Wien synes i huvudsak arbeta under samma
Wien. förhållanden och efter samma grunder som rikstryckeriet i Berlin. Det
leder sitt ursprung från början av 1800-talet men är av ej fullt så stor omfattning
som det tyska. Med tryckeriet är även förenad en förlagsbokhandel
för försäljning och distribuering av statstryck.
statens^tnjc- j Bayern finnes icke inrättat statstryckeri i egentlig mening. Vid myntdeni
Bayern, verket linnés emellertid upprättat ett statens tryckeri, som tidigare i begränsad
omfattning utfört tryck av frimärken och statsstämplar m. m. F. n.
utföres likväl frimärkstrycket å enskilt tryckeri. Därjämte finnes sedan år
1892 inrättat ett tryckeri för krigsministeriet, varest framställas av krigsministeriet
eller av andra militära myndigheter med ministeriets tillstånd
utgivna tryckalster. Tryckeriet, som inrättats särskilt med hänsyn till att
vid mobiliseringstillfälle säkerställa hemlighållandet av militära trycksaker,
drives, förutom av ett begränsat antal fast anställda fackutbildade personer,
av militärpersoner i aktiv tjänst, vilka kommenderas såsom biträdespersonal
i tryckeriet.

Vackla för- Frågan om inrättande av ett statstryckeri i Danmark väcktes år 1911
”rättande ''av oc^ återupptogs sedermera år 1914 under förhandlingarna i folketinget om
statstryckerier finanslagförslaget för finansåret 1915—1916.

''Norge''och’ Under förhandlingarna restes icke några principiella invändningar mot

Schweiz, förslaget, men saken föranledde ej någon åtgärd, huvudsakligen på grund

a) i Danmark, av de vanskliga förhållanden, som världskriget medfört.

I Danmark utföres f. n. statens tryck huvudsakligen av två enskilda
tryckerier, och är man med hänsyn till arbetets utförande tillfredsställd med
denna anordning.

I avseende å de avslutade kontrakten må framhållas, alt regering och
riksdag med ett av dessa tryckerier träffat avtal därom, att tryckeriet skall
dels vara berättigat och förpliktat att utföra allt tryckeriarbete för riksdagen,
däri inbegripet riksdagstidningen med till denna hörande olika tillägg, statsrevisionens
betänkande samt allt extra arbete för riksdagen såväl under som
mellan dennas sammanträden och dels även ombesörja sättning och tryckning
av Lag- och ministerialtidningen, Isländska regeringstidningen även -

som av lagar och lagförslag, allmänna administrativa kungörelser (cirkulär
m. m.), såvida dessa bliva särskilt tryckta utom Lag- och ministerialtidningen,
men med användande av satsen till denna, samt av statsräkenskapen. Enligt
avtalet med det andra tryckeriet skall detta utföra tryckning för regeringen
i den omfattning, som är eller blir överenskommet.

I Danmark finnes emellertid en statens tryckeriverksamhet anordnad genom
fängelseväsendet, på det sättet att i Nyborgs och Horsens straffängelser
finnas inrättade statens tryckerier för visst slag av tryck, nämligen för
tryckning av blanketter. De därav vunna erfarenheterna äro sådana, att
man i Danmark kommit till den uppfattningen, att staten med mycket stor
fördel kan låta fångarna i straffängelserna verkställa tryckning av det stora
antal blanketter och dylikt, som de olika statsmyndigheterna hava behov av,
särskilt järnvägarna, post- och telegrafverken.

I Norge har frågan om inrättande av statstryckeri vid två olika tillfällen b i Norge,
varit föremål för utredning och prövning.

Första gången kom frågan på tal i stortinget år 1887. Vid detta tillfälle
framhölls särskilt, att utgifterna för tryckning för stortinget och för regeringspropositionerna
voro så stora, att besparingar sannolikt skulle kunna
göras genom inrättande av ett statstryckeri.

Efter verkställd utredning rörande omfattningen av och kostnaderna för
statsverkets tryckning tänkte man sig ett statstryckeri efter tvenne alternativ,
nämligen

1) att tryckeriet skulle utföra allt offentligt tryck, i vilket fall likväl svårigheter
ansågos skola uppstå med hänsyn därtill, att arbetet under tiden
december—juni, då tryckningsarbeten för stortinget och odelstinget komme
att verkställas, bleve av avsevärt större omfattning än under den övriga tiden
av året, eller

2) att tryckeriet inrättades med hänsyn till mindre men jämn drift, svarande
mot arbetsmängden under de 5 månaderna juli—november, i vilket
fall andra tryckerier finge träda emellan för det huvudsakliga utförandet av
stortingstrycket.

Det första alternativet ansågs komma att medföra, att stor arbetspersonal
måste engageras för den del av året, då stortingstrycket verkställdes, utan
att man under den andra delen av året hade sysselsättning för hela denna
personal, samt större anläggningskostnader för tryckeriet.

Enligt uppgjorda beräkningar skulle anläggningen och driften av ett statstryckeri,
antingen detta ordnades efter de större eller mindre dimensionerna,

icke kunna nedbringa statens tryckningskostnader, utan i stället beräknades
det medföra något högre utgifter.

Ehuru, enligt utredningen, det offentliga trycket vore av så stor omfattning,
att det skulle giva ett tryckeri av lämpliga dimensioner tillräcklig sysselsättning
året om och det således med hänsyn härtill icke förefunnes hinder
för inrättande av ett statstryckeri, ansågs emellertid, då någon ekonomisk
vinst för staten icke kunde ställas i utsikt, och då något annat skäl för ett
tryckeris inrättande ej heller kunde anföras, förslag härom icke kunna upptagas.

Härefter kom frågan ånyo upp år 1899 genom att stortinget på nytt anmodade
regeringen taga saken under övervägande, detta särskilt med hänsyn
till utgifternas ytterligare ökning, bl. a. genom en i Norge under år 1898
inträdd allmän prisstegring å tryckalster.

Regeringen uppdrog då åt en kommitté av trenne fackmän alt verkställa
utredning och uppgöra förslag rörande anläggning och drift av ett statstryckeri.

Kommittén uppgjorde förslag till inrättande av ett tryckeri, vilket huvudsakligen
skulle utföra stortingstrycket under de 9 månaderna septembermaj
och under den andra delen av året annat tryck, exempelvis post- och
telegrafblanketter.

Majoriteten inom kommittén kom emellertid till det resultatet, alt ett
statstryckeri i gynnsamt fall skulle såsom utbyte giva 5 7* % ränta å anläggningskapitalet,
men att man även måste taga med i räkningen ett flertal
vanskliga omständigheter. Så till exempel antogs skola komma att inträffa,
att tryckeriet, då anhopning av arbete ägde rum, bleve nödsakat att begära
hjälp från enskilda tryckerier. Möjligen skulle det bliva förenat med svårigheter
att erhålla bistånd från dessa, då nämligen statstryckeriet skulle
anses som en konkurrent till privattryckerierna, varför dessa skulle se sig
icke hava anledning att ställa sig välvilliga mot statstryckeriet. Om hjälpen
erhölles, så bleve det emellertid på bekostnad av det beräknade arbetet för
statstryckeriet och således ett minus i de beräknade inkomsterna för detta.

Majoriteten ansåg det därför osannolikt, att någon vinst skulle uppkomma
av rörelsen, och då den i övrigt fann statens tryckeriförhållanden tillfredsställande
ordnade, kunde den ej föreslå inrättandet av ett statstryckeri.

Minoriteten däremot, som genom i viss mån andra beräkningar kom till
ett gynnsammare resultat, ansåg det vara ofrånkomligt, att staten hade helt
andra förutsättningar för att med fördel kunna driva eget tryckeri än någon
som helst enskild person, då nämligen statens arbeten förefunnos i så stor

utsträckning, att de voro mer än tillräckliga för ett tryckeri av de dimensioner,
som ifrågasatts, och då staten icke skulle hava minsta besvär för
att anskaffa kunder. Med hänsyn härtill och då man i de länder, där statstryckerier
redan funnos inrättade, var väl tillfreds härmed och erhölle överskott
av rörelsen, ansåg sig minoriteten böra tillstyrka att statstryckeri inrättades.

I en särskild inlaga framställde styrelsen för norska boktryekarföreningen
ett flertal betänkligheter mot inrättande av statstryckeri.

Den framhöll bl. a. att, om staten själv övertoge tryckningen, skulle detta
leda därhän, att, då staten sedan möjligen ville använda sig även av privata
tryckerier, dessa väsentligt komme att höja priserna. Härav skulle staten
förlora mera på ena hållet än vad den vann på det andra. Då del såsom
motiv för inrättande av statstryckeri framhållits, att ett sådant, oavsett
den ekonomiska sidan av saken, skulle vara till fördel för staten utan att
likväl närmare angivits, vari fördelen skulle bestå, så ville boktryckareföreningen
hava framhållit, att, då det sagts, att vid tryckning av hemliga
handlingar det vore förmånligt att hava ett statstryckeri, hade det, såvitt
vore känt, aldrig i detta hänseende framförts några klagomål mot de privata
tryckerierna. Därjämte ifrågasattes om ett statstryckeri härvidlag kunde
erbjuda större garantier än de enskilda. Även faran för strejk vid enskilda
tryckerier hade anförts såsom motiv för inrättande av statstryckeri, men
ansåg boktryckarestyrelsen härvidlag, att faran i så fall vore större vid ett
statstryckeri än vid de privata. Man förutsatte nämligen, att vid allmän strejk
skulle denna företrädesvis komma att utgå från arbetarna i statstryckeriet,
enär från arbetarnas sida skulle göras gällande, att det lättare skulle gå att
genomföra kraven, då staten vore arbetsgivaren, bl. a. därför alt staten icke
kunde utsätta sig för att få arbetena avstannade under tiden för stortingets
sammanvaro.

Bleve statstryckeriet utsatt för lokal strejk, skulle det komma att stå
synnerligen maktlöst. Det skulle nämligen anses, att statstryckeriet stode i
opposition till de privata tryckerierna, och skulle det därför icke kunna påräkna
hjälp från dessa. Att då, såsom möjlighet funnes i Tyskland, inkalla
typografer, som stodo i arméns rullor, och genom dessa uppehålla rörelsen,
torde icke kunna tänkas komma till utförande i Norge.

Regeringen fann sig ej heller år 1900 föranledd att till stortinget inkomma
med förslag om inrättande av statstryckeri.

I Schweiz väcktes år 1888 förslag om inrättande av ett statstryckeri, men c) ; Schweiz
blev förslaget då avslaget. Man höll nämligen före, att statstryckeriet icke

skulle kunna beredas jämn sysselsättning samt att de priser staten betalade
för sitt tryck voro så låga, att de icke kunde bliva billigare, om staten skulle
anlägga eget tryckeri. Anläggningen skulle därjämte bli jämförelsevis dyrbar.
Det skäl, som i andra länder förefunnits för inrättande av statstryckeri,
nämligen hemlighållandet, hade icke någon betydelse för schweiziska förbundet.

Sedermera har frågan icke varit aktuell i Schweiz.

Olika synpunkter
och
förslag för
ordnandet av
statens tryck
och för åstadkommande
av
begränsning i
tryckningskostnaderna■ -

a) Upprättandeav
ett statstryckeri
av
sådan omfattning,
att detsamma
bleve
tillräckligt för
utförande av
för statsmyndigheterna

erforderligt
tryck.

De sakkunniga övergå härefter till att redogöra för de olika synpunkter,
som framkommit under frågans behandling, och de olika möjligheter, som
därvid skärskådats i syfte att söka på ett fullt lämpligt sätt ordna statens
tryck och åstadkomma begränsning och besparing i kostnaderna härför.

Såsom en åtgärd särskilt för sig i avsikt att vinna enhetlighet och planmässighet
beträffande statens tryck samt genomföra ekonomisering vid arbetenas
planläggning och utförande ävensom för utövande av kontroll över
tryckningskostnaderna hava de sakkunniga övervägt förslaget om inrättande
av en statens tryckeriexpedition och hava härvid kommit till den uppfattningen,
att, huru än i övrigt bestyret med statens tryck kan komma att
ordnas, en dylik tryckeriexpedition, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med det i propositionen till 1913 års riksdag framlagda förslaget, bör
lämpligen komma till stånd, på sätt nedan kommer att vidare utvecklas.

De anordningar, som de sakkunniga tagit under övervägande såsom olika
alternativ för framställandet av statens tryck, hava varit följande:

a) upprättande av ett statstryckeri av sådan omfattning, att detsamma
bleve tillräckligt för utförande av för statsmyndigheterna i huvudstaden erforderligt
tryck och sådant tryck för myndigheter i landsorten, som lämpligen
kunde dit överlämnas;

b) inrättande av särskilda specialtryckerier, tillhörande olika verk och
myndigheter, för framställande av tryck av viss bestämd art och omfattning;

c) att staten ingår såsom delägare i enskilda tryckerier samt slutligen

d) att staten träffar avtal med enskilda tryckerier eller tryckerisammanslutningar
om statstryckets verkställande mot ersättning enligt viss beräkringsgrund
för debitering av utförda arbeten.

För de i riksdagen framförda motionerna om inrättande av ett statens
eget tryckeri synes huvudmotivet hava varit, att man genom ett statstryckeris
inrättande trott sig erhålla ett verksamt medel för nedbringande av statens
tryckningskostnader, på samma gång som man åsyftat att vinna cen -

tralisering, likformighet och ordning i statstrycket. Särskilt har framhållits, att
riksdagstrycket ställer sig dyrt med hänsyn till kravet på att detta tryck skall
verkställas med största möjliga skyndsamhet och framför annat tryck. På
grund härav har det ansetts vara synnerligen angeläget, att staten i avseende
å detta slags tryck frigiorde sig från beroende av enskilda tryckerier.
Med hänsyn härtill har man också utgått ifrån, att ett statstryckeri borde
upprättas i en sådan omfattning, att detta bleve i stånd att under riksdagstiden
utföra allt tryck för riksdagen. För att tryckeriet skulle kunna erhålla
jämn sysselsättning året om, har man avsett, att arbetet vid statstryckeriet
ordnades på sådant sätt, att detta huvudsakligen under de delar
av året, då riksdagen icke vore samlad, skulle utföra tryck för statens olika
verk och myndigheter. Särskilt har man ansett, att det för vissa verk betydande
blankettrycket kunde utföras under tiden mellan riksdagarna.

Vidare har man framhållit, att, då statens tryck är av så stor omfattning
som ådagalagts genom de i det föregående meddelade statistiska uppgifterna,
samt då staten kunde på förhand beräkna tryckets omfattning och inrätta
tryckeriets storlek därefter, ett statstryckeri ovillkorligen måste bliva en för
staten lönande affär, och har man härvid även åberopat sig på förhållandena
i de länder, där statstryckerier finnas inrättade.

Av andra motiv, vilka anförts till stöd för förslaget om statstryckeri, må
nämnas möjligheten för staten att, i händelse av arbetskonflikter inom tryckerifacket,
kunna upprätthålla sin tryckeriverksamhet oberoende av dylika
konflikter, ävensom det framförda önskemålet att från ett statens eget tryckeri
kunde utgivas en särskild statstidning.

De sakkunniga, som i likhet med motionärerna funnit, att med de höga
kostnader, som statstrycket drager, det måste anses såsom ett viktigt statsintresse,
att åtgärder vidtagas i syfte att nedbringa och begränsa dessa kostnader,
hysa likväl, i motsats till motionärerna, den bestämda uppfattningen,
att statens tryckningskostnader icke skulle kunna förbilligas genom inrättande
av ett statstryckeri av sådan storlek och omfattning som av motionärerna
ifrågasatts.

Statens tryck är visserligen av sådan omfattning, att det skulle lämna
sysselsättning även åt ett tryckeri av betydlig storlek, men då det särskilt
med avseende å riksdagstrycket, som utgör en mycket betydande del av det
s. k. bok- eller texttrycket och som i stark foliering utföres under en jämförelsevis
kort tid av året, icke förefinnes möjlighet att erhålla en jämn fördelning
av statstrycket året om, något som är en nödvändig förutsättning
för att maskiner och annan material skola bliva fullt utnyttjade, kan ett dy -

likt företag icke ställa sig ekonomiskt, med mindre än att statstryckeriet
under viss del av året även toges i anspråk för utförande av tryck för allmänheten.
Att å ett för statens räkning särskilt inrättat tryckeri jämväl
utföra tryck för enskilda torde emellertid icke hava avsetts och ej heller
kunna anses lämpligt.

För att erhålla en jämn fördelning av statstrycket har, såsom i det föregående
framhållits, ifrågasatts, att arbetet vid statstryckeriet skulle ordnas
på sådant sätt, att detta under de delar av året, då riksdagen icke vore
samlad, huvudsakligen skulle sysselsättas med utförandet av tryck för statens
olika verk och myndigheter, och har man härvid särskilt framhållit,
att en dylik utjämning skulle kunna äga rum, därest det för statens myndigheter
erforderliga blankettrycket, vilket är av betydande omfattning, förlädes
till denna tid.

I avseende härå anse de sakkunniga sig böra göra samma erinringar

som tidigare giorts såväl av vissa statsmyndigheter, vilka haft att yttra sig

över förslaget, som även i riksdagen, då frågan varit under behandling

därstädes, nämligen dels att myndigheterna även under riksdagstiden med

nödvändighet måste få utfört en del av sitt tryck och dels att bok- eller
texttryck, å ena sidan, och blankettrycket, å andra sidan, äro två från varandra
ganska skilda slag av arbeten, för vilka krävas i viss mån olika anordningar.

Sålunda utgöres vid texttryck större delen av arbetet av sättningen, för
vilket erfordras tillgång på avsevärd stilmaterial och särskilt utbildad sättarpersonal,
då däremot i fråga om blankettryck det huvudsakliga arbetet utföres
av tryckpressarna med för tryckningen utbildade personer.

Ett större tryckeri måste därför, för att arbetet skall ställa sig ekonomiskt
fördelaktigt, antingen specialisera tillverkningen å olika avdelningar för texttryck
och blankettryck m. m. eller ock måste förutsättas en någorlunda lika
och jämn fördelning av arbeten inom de olika grenarna under hela tiden
av året. Medan det således, särskilt för utförandet av riksdagstrycket, erfordras
upprättande av ett betydande sätteri och anställande av en stor
sättarepersonal, skulle del icke bliva möjligt att under den övriga delen av
året, då huvudparten av arbetet komme att utgöras av blankettryck, ens
tillnärmelsevis utnyttja sätteriet och personalen i detta.

Härtill kommer, såsom ovan framhållits, att vissa myndigheter även under
riksdagstiden nödvändigtvis måste hava utfört en del tryckalster, och
torde det icke bliva möjligt för ett statstryckeri med uppgift bl. a. att utföra
riksdagstrycket att under den brådaste riksdagstiden jämväl kunna utföra

dylikt tryck för myndigheterna, vilket måste betraktas såsom en avsevärd
olägenhet.

Statstryckeriet skulle bliva nödsakat att under tiden mellan riksdagarna
antingen inskränka driften i ena eller andra avseendet eller ock anlita utvägen
att mottaga beställningar av tryck från allmänheten.

Med hänsyn till vad ovan anförts låter det sig således icke göra att inom
ett statstryckeri av nämnda storlek och omfattning genomföra eu sådan fördelning
av statens egna tryckningsarbeten som den av motionärerna föreslagna,
och härmed förfaller också möjligheten för att ett stort statstryckeri,
anlagt uteslutande för statens eget behov och med möjlighet att även under
den tid av året, då arbetet vore som mest brådskande, fullgöra allt statens
tryck, skall kunna drivas ekonomiskt fördelaktigt.

Större möjligheter till ekonomisk drift skulle onekligen föreligga, om statstryckeriet
tilltoges allenast i sådan storlek och omfattning, att det kunde tillgodose
blott en del av statens tryck, så beräknad, att tryckeriet kunde antagas
erhålla jämn drift under normala förhållanden. I dylikt fall skulle det emellertid
under vissa perioder, då arbetstillgången vore större än den normala, och
särskilt i avseende å riksdagstrycket, vilket under nuvarande förhållanden
utan tvivel ställer sig förhållandevis dyrast, bliva nödvändigt att åt enskilda
tryckerier överlämna utförandet av allt det tryck, som statstryckeriet icke
kunde medhinna.

Om ett statstryckeri inrättades i denna mindre storlek, skulle således
frågan om riksdagstrycket icke kunna bringas till avsedd lösning, varken i
avseende å -den ekonomiska sidan av saken eller med hänsyn till önskemålet
att staten i övrigt i avseende å riksdagstrycket gjordes oberoende av
de enskilda tryckerierna. Därjämte torde det vara tvivelaktigt, om staten
på detta sätt skulle kunna få sina behov nöjaktigt tillfredsställda, då nämligen
vederbörande enskilda tryckerier måhända icke gärna skulle befinnas
villiga att åsidosätta sina fasta kunder för att utföra ett tillfälligt arbete för
statens räkning. I varje fall torde staten för arbete av berörda slag få räkna
med en ytterligare prisfördyring.

Om nu ett statstryckeri skulle anläggas antingen av större omfattning för
utförande å detsamma av allt statens tryck eller i sådan begränsad storlek,
som kräves för tillgodoseende av allenast en del av statens tryckningsbehov,
kunna två alternativ för sakens ordnande tänkas ifrågakomma. Antingen
skulle staten, utan avseende å de inom landet för närvarande befintliga enskilda
tryckerierna, för vilka statstrycket nu ingår såsom ett led i deras
verksamhet, vidtaga åtgärder för nyanskaffning av för ett statstryckeri er -

forderliga tryckstilar och tryckmaskiner in. m., eller ock måste staten inköpa
vissa av de redan nu befintliga tryckerierna och vidtaga för ändamålet
erforderlig komplettering av dessa.

I händelse av nyanläggning finge staten därjämte, för så vitt den icke
disponerar över lämpliga lokaler, som skulle kunna tagas i anspråk för
ändamålet, vidtaga åtgärder för uppförande av erforderliga byggnader. Under
alla förhållanden skulle staten för företagets anläggning och drift nödgas
anskaffa ett betydande kapital. Detta kapital skulle i ena fallet användas
för ett nytt företag, avsett att övertaga utförandet av arbeten, som hittills
verkställts å enskilda verkstäder. Dessa komme då att bliva utan arbete,
varigenom resp. ägare skulle tillskyndas förluster, utan att staten därav skulle
draga någon fördel, och sannolikt utan att staten skulle kunna göra det
nedlagda kapitalet fullt fruktbärande. I andra fallet skulle kapitalet användas
för att utlösa sådant kapital, som för närvarande finnes placerat i enskilda
tryckerier, och för vilket då måste sökas andra verksamhetsområden. Därtill
kommer att, såväl i fråga om nyanläggning som i händelse av inköp av
redan befintliga tryckerier, man finge taga med i beräkning den genom dyrtiden
förorsakade allmänna prisfördyringen och värdestegringen, varigenom
anläggningskostnaderna för staten under nuvarande förhållanden komme
att ställa sig avsevärt dyrare och mindre förmånliga, än vad motsvarande
kostnader tidigare varit för de enskilda företagen. I händelse av nyanläggning
bleve därjämte nödvändigt att från utlandet anskaffa så gott som
hela den dyrbara uppsättningen av maskiner och tillbehör m. m., då nämligen
den inhemska industrien endast i mycket ringa omfattning har någon
tillverkning av för tryckerier erforderliga maskiner m. m.

Av det ovan anförda torde därför framgå, att det, rent nationalekonomiskt
sett, icke kan anses vara till fördel för landet att anlägga ett statstryckeri.
Härtill kommer olägenheten av att under nuvarande förhållanden
ytterligare öka statens upplåning, varjämte bör beaktas den fara för
fördyring av driften vid ett statstryckeri, som föranledes därav att detta
komme att arbeta utan konkurrens med andra tryckerier.

I fråga om det åberopade motivet, att staten, därest den dreve ett eget
tryckeri, skulle, i händelse av arbetskonllikter inom tryckerifacket, kunna
upprätthålla sin tryckeriverksamhet oberoende av dylika konflikter, hysa de
sakkunniga samma uppfattning som giort sig gällande i Norge, nämligen
att det torde vara ganska sannolikt, att en vid ett stort statstryckeri anställd
personal, vilken, efter vad de sakkunniga förutsatt, måste anställas i huvudsak
på samma sätt som personalen vid enskilda tryckerier, i händelse av

allmän arbetsnedläggelse komme att göra gemensam sak med personalen
vid de enskilda tryckerierna. Detta motiv för inrättande av ett statstryckeri
synes därför icke kunna tillmätas någon betydelse.

Ej heller möjligheten att från ett statstryckeri kunna utgiva en särskild
statstidning synes, enligt de sakkunnigas åsikt, kunna anföras såsom ett
verkligt skäl för ett statstryckeris inrättande, då nämligen en dylik tidning,
därest den anses erforderlig, lika väl kan utgivas från en enskild officin.

Med hänsyn därtill att man åberopat sig å statstryckerierna i utlandet
såsom stöd för att även här i landet ett statstryckeri borde inrättas och att
detta skulle bliva ekonomiskt fördelaktigt för staten, torde det vara tillräckligt
att hänvisa till de i det föregående intagna, av dessa tryckerier själva
lämnade nppgifterna, dels att tryckerierna, åtminstone vad beträffar statstryckerierna
i Berlin och Wien, inrättats huvudsakligen med avseende å
framställandet av statens värdetryck och med hänsyn till hemlighållandet
vid tryck av hemliga handlingar ävensom i syfte att intaga en ledande ställning
inom tryckeribranschen och dels även att arbetet å dessa statstrvckerier,
särskilt med hänsyn till personalens goda arbetsvillkor och dylikt, icke
anses ställa sig billigare för staten än att låta arbetena utföras inom enskilda
företag.

Då man i vissa främmande länder inrättat statstryckerier bland annat
med hänsyn till det s. k. hemliga trycket, hava de sakkunniga ansett sig
böra göra det uttalandet, att dylikt tryck i Sverige icke torde vara av
sådan omfattning,, att därav kan motiveras anläggandet av vare sig något
större eller mindre tryckeri för utförandet av sådant tryck.

De sakkunniga övergå härefter till spörsmålet om inrättande av specialtryckerier
för olika verk och myndigheter för framställande av tryck av
viss bestämd art och omfattning.

För närvarande finnas följande specialtryckerier för tillgodoseende av b) inrättande
statsverkets behov, nämligen riksbankens sedeltryckeri, postverkets blankett- av sarskll‘la
tryckeri samt statens järnvägars biljettryckeri, vilka samtliga tillhöra och rier tiiihirandrivas
av resp. verk, ävensom postverkets frimärkstryckeri, vilket senare <|)echol^yrl''d<jgk
tillhör och drives av enskilt bolag. heterförfram Riksbankens

sedeltryckeri, vilket är avsett för tryckning av bankens sed- tstäc^aDa^e
lar, har ända till förlidet år enligt kontrakt drivits genom arrendator (tryc- bestämd art
keriföreståndare). Denne, som erlagt viss bestämd hyra till riksbanken för och °mfatt''

lokaler och maskiner m. m., har av banken åtnjutit gottgörelse för sedeloch
blankettryck enligt särskilda prisbestämmelser. I den mån så kunnat
ske utan eftersättande av riksbankens tryck, har föreståndaren varit berättigad
att jämväl åtaga sig tryckning av värdepapper för utomstående. Bland
annat har sålunda å sedeltryckeriet enligt kontrakt med postverket tryckts
och tryckas fortfarande samtliga statsstämplar och stämpelpapper. Den vinst,
som uppstått å sedeltr37ckeriets rörelse, har delats mellan riksbanken och
tryckeriföreståndaren enligt i kontrakt närmare angivna bestämmelser.

Enligt av de sakkunniga inhämtad upplysning drives riksbankens sedeltryckeri
för närvarande efter förutvarande arrendatorns under förra året timade
frånfälle tills vidare direkt under ledning av fullmäktige i riksbanken.

Postverkets blankettryckeri, med vilket även är förenat ett bokbinderi,
har inrättats uteslutande med uppgift att tillverka de för postverkets behov
erforderliga blanketterna.

Statens järnvägars biljettryckeri avser framställandet av de för statsbanorna
erforderliga pappbiljetterna av den Edmonsonska typen. I viss utsträckning
tryckas å detta tryckeri även dylika biljetter för de enskilda järnvägarna.

Postverkets frimärkstryckeri, som tillhör aktiebolaget Jacob Bagges sedeltryckeri,
sysselsättes huvudsakligen med tillverkning av frankotecken för
postverkets räkning. Tillverkningen bedrives under särskild kontroll av postverket,
vilken bland annat är anordnad på sådant sätt, att det avslutande
arbetet äger rum inom postverkets lokaler.

Givetvis är del nödvändigt för vederbörande myndigheter alt utöva noggrann
kontroll över värdetrycket, och dettas tillverkning måste därför anses
vara intimt förbunden med resp. myndigheters verksamhet. Med hänsyn
härtill skulle även — såsom framhållits i den av herrar Södermark och
Ramström på sin tid avgivna, i förutnämnda till 1913 års riksdag avlåtna
nådiga proposition angående inrättande av en statens tryckeriexpedition omförmälda
promemorian med förslag rörande tryckeriexpeditionen ifråga —
vissa skäl kunna tala för att staten själv övertoge tillverkningen av allt värdetrycket
och för detta ändamål upprättade ett gemensamt staten tillhörigt
tryckeri motsvarande det nuvarande sedeltryckeriet och frimärkstryckeriet.
Därest ett gemensamt statens tryckeri skulle inrättas för värdetrycket, vore
det givetvis ändamålsenligt, om med detta tryckeri sammanfördes dels postverkets
blankettryckeri, vilket i sådant fall kunde i lämplig utsträckning utvidgas
för utförande av blankettryck även för andra statens verk och myndigheter,
och dels även statens järnvägars biljettryckeri. Samtliga statens
nuvarande specialtryckerier skulle i dylikt fall komma att inordnas under

en gemensam ledning, varigenom dels administrationskostnaderna otvivelaktigt
skulle komma att ställa sig lägre, än då tryckerierna i fråga, såsom
för närvarande, arbeta var för sig, och dels även önskvärd enhetlighet kunde
vinnas beträffande tryckeriernas skötsel.

Vid inrättande av ett specialtryckeri för utförande av statens värdetryck
måste emellertid detta tryckeri, för att driften skall komma att ställa sig
ekonomisk-, anpassas efter de normala behoven. Vid anhopning av arbeten
utöver vad som förekommer under normala förhållanden, komme att uppstå
svårigheter för ett dylikt begränsat tryckeri att inom erforderlig tid nöjaktigt
utföra arbetena, såvida icke driften bleve omlagd på sådant sätt, att
arbetena till stor del utfördes å övertid, varigenom likväl komme att uppstå
en avsevärd fördyring av arbetskostnaderna. Erfarenheten från de senare
åren, vilka bl. a. även föranlett en hastig och ingalunda oväsentlig ökning
i avseende å statens värdetryck, har jämväl givit vid handen, att det för
ovan angivna tryckerier, vilka framställa statens värdetryck, skulle hava varit
fördelaktigt, om tryckeriernas leveransförmåga kunnat ökas i samma mån
som arbetena tillväxt. En dylik ökning i leveransförmågan skulle hava varit
möjlig, därest utförandet av statens värdetryck gått hand i hand med sådant
tryck för enskilda, som framställts å enskilda tryckerier. Med hänsyn till
dessa förhållanden hava de sakkunniga ansett frågan om statens värdetryck
lämpligen böra lösas i samband med ordnandet av övrigt statstrvck, och
hava de sakkunniga för sin del kommit till den uppfattningen, att det,
under förutsättning av vederbörlig kontroll från resp. myndigheters sida,
skulle vara till fördel för staten, om även arbeten av angivna slag komme
att inbegripas i den anordning, som de sakkunniga i det efterföljande komma
att föreslå i avseende å statstryckets verkställande.

Vad beträffar de av postverket och statens järnvägar inrättade specialtryckerierna
för blanketter och biljetter torde förefinnas förutsättningar för
att dessa kunna drivas ändamålsenligt och med ekonomisk fördel. Styrkan
hos dessa tryckerier ligger givetvis däri, att de specialiserat sig för framställandet
av visst slag av tryck och att de kunnat anpassas efter de förefintliga
behoven.

Enligt i det föregående lämnade statistiska uppgifter angående kostnaderna
för resp. myndigheters tryck, synes det endast vara postverket och
statens järnvägar, vilkas blankettryck är av sådan omfattning, att det kan
sättas i fråga att för ändamålet med fördel driva särskilda tryckerier. Och
i avseende å annat slags tryck än beträffande värdetrycket, blankett- och
biljettrycket förefinnas, så vitt den verkställda utredningen givit vid handen,

icke några omständigheter, som tala för anordnande för statens vidkommande
av särskilda specialtryckerier.

I avseende å dylika specialtryckerier gäller emellertid, liksom beträffande
tryckerier i allmänhet, att de icke böra drivas i alltför liten skala, om tillverkningen
skall kunna ordnas ekonomiskt. En liten anstalt kan nämligen
icke på samma sätt som ett större företag hos sig anställa tillräckligt sakkunniga
krafter och har ej heller samma möjligheter att kunna ekonomisera
driften i det stora hela. Enligt de sakkunnigas åsikt skulle det därför, för
att kunna ordna rörelsen vid postverkets blankettryckeri så ekonomiskt som
möjligt, varit fördelaktigt om med detta tryckeri kunnat förenas även tryckningen
av blanketter för statens järnvägar, telegrafverket m. fl. Härigenom
skulle nämligen, såsom ovan framhållits, bland annat vinnas en enhetlig
behandling i större skala av blankettrycket på samma gång som möjlighet
även kunde ernås att använda förenklade arbetsmetoder och de modernaste
maskiner vid framställandet av blanketter i särskilt stora upplagor. För eu
rörelse i större skala skulle även kunna vinnas en bättre utjämning av
blankeltrycket och annat förekommande tryck. Dessa fördelar skulle likväl
i ännu högre grad komma att framträda, därest allt för statsverket erforderligt
blankettryck komme att utföras tillsammans med det övriga statstrycket,
på sätt de sakkunniga i det följande föreslå. Blankettrycket och särskilt
sådana blanketter, som utgå i stora upplagor, komme nämligen då att utgöra
en välbehövlig utjämningsprodukt till det övriga statstrycket och skulle
kunna utföras å lämpliga tider, då övrigt arbete är av mindre omfattning.

Enär i ovanberörda riksdagsskrivelse särskilt framhållits, att skäl syntes
föreligga för att även andra verk och inrättningar kunde använda sig av
postverkets blankettryckeri, därest möjlighet förefunnes för utvidgning av
detta, hava de sakkunniga hänvänt sig till generalpoststyrelsen med begäran
om upplysning härutinnan. Enligt nämnda styrelses meddelande förefinnes
inom del till sagda tryckeris disposition stående lokalutrymmet f. n.
icke möjlighet till sådan utvidgning som med nödvändighet kräves, därest åt
detta tryckeri skulle uppdragas att jämväl ombesörja blankettryck för andra
statens verk och myndigheter.

Med hänsyn härtill och till vad ovan framhållits i fråga om fördelen av
en koncentrering av statsverkets blankettryck hava de sakkunniga för sin
del ansett lämpligast, att det av postverket nu drivna blankeltryckeriet, vid
en sådan anordning av statsverkets tryck som de sakkunniga komma att
föreslå, inordnades under ledning av de tryckeriföretag, med vilka avtal
komme att träffas om utförandet av statsverkets tryck.

Med hänsyn därtill att de enskilda järnvägarnas biljetter till största delen
tillverkas genom enskilda tryckerier skulle även ur samma synpunkt vara
fördelaktigt, om statens järnvägars biljettryckeri inordnades under tryckeriföretagens
ledning på sätt ovan ifrågasatts beträffande postverkets blanketttryckeri.

Enligt de sakkunnigas åsikt förefmnas även vissa andra skäl, som tala
emot att staten genom anordnande av särskilda special tryckerier själv övertoge
bestyret med utförandet av vissa slag av statens tryckalster.

Härvid må särskilt framhållas den olägenhet, som vidlåder alla industriella
företag under statsdrift därutinnan att dylika företag sakna den sporre
till ekonomisk skötsel, som förefinnes i den fria konkurrensen och i det enskilda
förvärvsintresset. På grund härav händer det lätt att dylika statens
företag, även om de från början bliva rationellt och praktiskt igångsatta, icke
kunna följa med utvecklingen på samma sätt som de enskilda företagen,
varigenom de också i längden icke bliva lika bäriga och ekonomiska som
dessa senare. Därjämte bleve det, därest ett gemensamt tryckeri på. angivna
sätt skulle ordnas, nödvändigt att för ändamålet anskaffa särskilda lokaler
ävensom verkställa inköp av ytterligare maskiner m. m. utöver de av resp.
tryckerier nu innehavda, och kostnaderna härför skulle under nu rådande
förhållanden ställa sig jämförelsevis höga.

De sakkunniga hava därför för sin del funnit sig icke kunna tillstyrka,
att en dylik statens tryckeriverksamhet må under nuvarande förhållanden
komma till stånd, vare sig genom anläggandet av ett större tryckeri för
värdetryck och dylikt eller genom inrättandet av ytterligare specialtryckerier,
utan hava de sakkunniga i stället, såsom i det efterföljande omförmäles, ansett
sig böra framlägga ett annat förslag till enhetligt ordnande av allt statens
tryck.

Även den möjligheten, att staten och enskilda gemensamt bildade bolag c) staten och
för anordnande av tryckeriverksamhet, genom vilken bland annat skulle enskilda så
utföras statsverkets tryck, har varit föremål för de sakkunnigas prövning. tryckeriifoiaV
I dylikt fall, då staten tillsammans med den enskilde komme att njuta
vinst av företaget i förhållande till det insatta kapitalet, skulle, liksom för
den händelse staten upprättade eget tryckeri, tvenne alternativ kunna ifrågakomma
för sakens genomförande. Antingen skulle nämligen ett nytt
större tryckeri anläggas, vilket dock, såsom i det föregående framhållits,

av nationalekonomiska skäl icke kan anses lämpligt, eller ock måste inköp
verkställas av vissa förut befintliga tryckerier, varefter rörelsen skulle drivas
för gemensam räkning. Staten måste i bägge fallen upplåna kapital för att
insättas i rörelsen. Om det gällde inköp för ändamålet av redan befintliga
tryckerier, bleve, liksom för den händelse att staten inköpte tryckerier för
att själv driva tryckeri rörelse i form av statstryckeri, följden den, att det
enskilda kapitalet, som redan nu placerats i tryckeriföretagen, skulle till viss
del utlösas av staten, varefter det utlösta kapitalet finge göras räntebärande
på annat håll. I båda fallen finge man under nuvarande förhållanden
räkna med synnerligen höga anläggningskostnader. Vid nyanläggning komme
nämligen kostnaderna för byggnader och för inköp av maskiner och annan
erforderlig material samt för varulager att med nu gällande priser ställa sig
utomordentligt höga, och i händelse av inköp av redan befintliga tryckerier
hade man givetvis att räkna med en betydande övervärdering med hänsyn
till det rådande tidsläget ävensom en viss ersättning för de inköpta företagens
goodwill.

En anordning av detta slag hava de sakkunniga därför, lika litet som
förslaget om inrättandet av ett stort statstryckeri, funnit med statens fördel
förenlig.

lan staten och I stället hava de sakkunniga tänkt sig att en särskild överenskommelse
6 keriföretagC skulle kunna träffas mellan staten, å ena, och enskilda tryckeriföretag under
om statstryc-gemensam sammanslutning, å andra sidan, angående statstryckets verkställande^mtter-lande
mot ersättning enligt viss bestämd beräkningsgrund för debitering av
sättning enligt utförda arbeten i syfte att staten, som ju bleve en exceptionellt stor och säker
ninSsbrund kund, skulle få sitt tryck billigare debiterat än enskilda beställare.
för debitering Rörande sättet för åstadkommande av en dylik debitering, vilken i första
aIrbetenda hand skulle hänföra sig till en beräkning av självkostnaderna, men givetvis
därutöver innefatta skälig afFärsvinst, få de sakkunniga framhålla följande.

Under de senare åren har man inom industrien arbetat på att införa en
organisation, som möjliggör en översikt över samtliga kostnader, vilka drabba
ett under utförande varande arbete, efterhand som detta fortskrider, för att
vid arbetets fullbordande kunna fastställa, vad arbetet kostat i framställning
och vilket pris, som bör åsättas detsamma, eller ock, om arbetet på förhand
varit kostnadsberäknat, för att konstatera, om det gått med vinst eller förlust,
samt huru stor vinsten eller föxlusten varit.

Dessa kostnader, vilka således äro att anse såsom det producerande före -

tagets självkostnader för arbetet i fråga, hänföra sig i allmänhet till följande
grupper:

a) direkta arbetskostnader (arbetslöner);

b) indirekta kostnader (avlöningar till förmän, omkostnader och förbrukningsartiklar,
hyra för lokal, värme, belysning, kraft, emballage m. in., avskrivningar
å maskiner och övriga lösören enligt fastställd avskrivningsplan,
fastställd ränta å värdet av maskiner och övriga inventarier, expeditions- och
kontorskostnader, försäkringskostnader, pensioner och skatter m. in.);

c) administrativa kostnader (arvoden till verkställande direktör, styrelse
och revisorer) samt

d) försäljningskostnader (kostnader för resande, platsförsäljare och representanter,
av osäkra fordringar föranledda förluster o. dyl.).

Då staten själv driver en affärsverksamhet, torde de direkta och indirekta
kostnaderna i allmänhet icke bliva lägre än motsvarande kostnader vid enskild
drift av liknande rörelse.

Däremot torde administrationskostnaderna för staten otvivelaktigt ställa
sig något lägre än för den enskilde, med hänsyn till de högre avlöningar
som i allmänhet utbetalas till personer i chefsställning i enskild verksamhet.

Försäljningskostnaderna bortfalla helt och hållet för statens vidkommande.

Enligt de sakkunnigas åsikt skulle ett kostnadsuträkningssvstem av ovan
omförmält slag befinnas lämpligt såsom grundval för ett avtal mellan staten
och vissa tryckerier angående utförandet av statens tryckningsarbeten.

De tryckerier, med vilka avtal komrne att träffas, skulle äga skyldighet
och rättighet att utföra de för statens räkning i huvudstaden erforderliga
tryckningsarbeten med inbegrepp av sådana bokbinderiarbeten, som utföras
i samband med tryckningen, mot en ersättning, som i första hand avsåge
tryckeriernas direkta och indirekta, ovan under a) och b) angivna kostnader.
Därjämte skulle för statens tryck utgå ett visst belopp såsom ersättning för
administrationen och för skälig vinst å de utförda arbetena. Med avseende
å administrationskostnaderna synes mest ändamålsenligt, att dessa fastställas
att utgå med en viss avtalad procent av sammanlagda beloppet för ovan angivna
direkta och indirekta tillverkningskostnader och icke efter samma beräkningsgrund
som, enligt vad ovan angivits, skulle ifrågakomma för sistnämnda
kostnader. Om nämligen staten för sina utförda arbeten även skulle
bära den del av administrationskostnaderna, som med ifrågavarande beräkningssystem
komme att belöpa för de utförda arbetena, skulle leverantören

måhända kunna misstänkas för att under administrationskostnaderna söka
dölja vissa utgifter, som rätteligen icke äro dit hänförliga. Med hänsyn härtill
synes ett procentuellt utgående tillägg å de direkta och indirekta kostnaderna
vara att förorda såsom ersättning för administrationen. Samma förfaringssätt
synes även böra tillämpas vid beräknande av ersättningen till
tryckeriföretågen såsom skälig vinst å de utförda arbetena.

Det vinstpålägg, som anses böra ifrågakomma å arbeten för statens räkning,
bör givetvis sättas lägre än motsvarande vinstpålägg å arbeten för enskilda,
då det nämligen måste anses såsom en särskild fördel för de tryckeriföretag,
vilka bleve tillförsäkrade utförandet av statstrycket, att erhålla
staten med dess omfattande tryckeriarbeten av olika slag till fast och säker
kund. I avseende å beräknandet av ersättningen för förtjänst å de utförda
arbetena skulle även kunna tänkas, alt ersättningen fastställdes sålunda, att
staten förband sig att till företagen betala viss del av den vinstprocent, som
beräknas å andra av företagen utförda arbeten för enskilda, men då delta
skulle medföra en omständlig uträkning och lätt kunna föranleda till ovisshet,
synes det första alternativet vara att föredraga.

Någon ersättning för försäljningskostnaderna skulle icke ifrågakomma, dä
nämligen leverantören icke skulle hava att vidkännas några dylika kostnader
i avseende å statstrycket.

En överenskommelse, på sätt ovan nämnts, förutsätter givetvis utövandet
av särskild kontroll från statens sida i avseende å kostnadsuträkningarna,
och med hänsyn härtill lärer avtal höra träffas endast med ett begränsat
antal tryckerier med så stor prestationsförmåga, att de i regel kunna vara i
stånd att åtaga sig allt i huvudstaden förekommande tryck för statsverkets
räkning men dock med skyldighet och rättighet att i samråd med tryckeriexpeditionen
anlita även andra lämpliga tryckerier.

De sakkunniga hava för sin del tänkt sig, att en sådan överenskommelse
lämpligen skulle träffas med Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner och Aktiebolaget
Sveriges litografiska tryckerier, vilka tillsammans förfoga över officiner
i härför erforderlig omfattning.

Till dessa bägge bolag hava de sakkunniga jämväl under hand hänvänt
sig med förfrågan, huruvida de skulle befinnas villiga att på omförmälda
villkor med staten träffa avtal om statstryckets utförande, och hava bolagen
slällt sig tillmötesgående för eu anordning sådan som den ovan skisserade.
Under förutsättning att ett dylikt avtal angående utförandet av tryck för
statens räkning komme till stånd med nämnda båda företag, hava de sakkunniga
tänkt sig, att kontrollen över kostnadsuträkningarna lämpligen borde

utövas av tvenne av staten tillsatta och avlönade edsvurna revisorer, vilka
skulle samarbeta med den föreslagna statens tryckeriexpedition och med
hänsyn härtill närmast borde vara underställda föreståndaren för denna
expedition. För att ernå en fullständig kontroll över kostnadsuträkningarna
böra revisorerna emellertid hava tillgång till företagens samtliga kostnadsuträkningar,
således även sådana som avse arbeten för enskilda.

Avtalet med tryckeriföretagen synes lämpligen böra träffas för ett bestämt
antal år med viss tids uppsägning. I betraktande av den stora omfattning
avtalet komme att avse, torde detsamma lämpligen kunna slutas för en tid
av tio år och med två års uppsägningstid.

Med hänsyn därtill att avtalet mellan staten och tryckeriföretagen kunde
komma att upphöra efter skedd uppsägning, synas revisorerna böra av staten
förordnas blott för ett visst antal år i sänder och med viss bestämd uppsägningstid.

Enligt de sakkunnigas åsikt bör en överenskommelse mellan staten och
ovannämnda tryckeriföretag, på sätt i det föregående framhållits, lämpligen
omfatta allt för staten erforderligt tryck, som anses böra utföras i huvudstaden,
således även värdetryck, blankett- och biljettryck m. m. I dylikt fall
skulle statens nuvararande specialtryckerier med lokaler, maskiner och övrig
material enligt överenskommelser med'' vederbörande myndigheter ställas till
tryckeriföretagens disposition och under deras förvaltning mot erläggande
av skälig ersättning. I avseende å värdetrycket skulle företagen givetvis vara
förpliktade att ställa sig till efterrättelse de kontroll- och skyddsåtgärder,
som av vederbörande myndigheter kunna prövas erforderliga. Om det
emellertid efter särskild omprövning skulle befinnas lämpligt och önskvärt
att för framtiden eller tills vidare bibehålla statens nuvarande specialtrvckerier,
drivna på sätt för närvarande äger rum direkt under resp. myndigheters
ledning, bör avtalet med tryckeriföretagen inskränkas till att avse utförandet
av det övriga statstrycket i huvudstaden.

1 den mån statens myndigheter nu hava kontrakt om utförandet av tryck
för statens räkning avslutade med andra tryckerier än sådana, som tillhöra
de båda ovannämnda företagen, kunna emellertid resp. arbeten överlämnas
för utförande enligt överenskommelsen först sedan nu gällande kontrakt
uppsagts att upphöra. Dylik uppsägning synes böra äga rum genom resp.
myndigheters försorg så snart överenskommelsen träffats. Därest nu föreslagna
anordning i fråga om utförandet av statens tryckningsarbeten genom
föres, kan det måhända komma att inträffa, att ett eller annat tryckeri, vilket
för närvarande till mera betydande del sysselsättes med tryckningsarbele

Sammanfattning
angående
de fördelar,
som vinnas
genom
träffande av
avtal mellan
staten och enskilda
tryckeriföretag.

för statens räkning och vilket icke tillhör något av de båda nämnda företagen,
skulle drabbas av en alltför kännbar arbetsminskning. I dylikt fall
skulle emellertid, såsom förut antytts, kunna tänkas, att en uppgörelse kunde
träffas mellan ett sådant tryckeri och de företag, med vilka staten uppgjort
avtal, därom att vissa arbeten fortfarande under viss tid finge utföras å
nämnda tryckeri.

Enär kostnadsuträkningarna för utförandet av statens tryck genom oinförmälda
tryckeriföretag bland annat skulle baseras på värdet av de företagen
tillhöriga byggnader, maskiner och övrig material samt varulager, å
vilket värde skulle beräknas en viss ränta, förutsättes, att en värdering kommer
till stånd för fastställande av det värde, som vid avtalets ingående bör
åsättas företagens fastigheter och maskiner m. m. Å ena sidan synes nämligen
staten icke kunna utan vidare godtaga de av bolagen å resp. anläggningar
m. m. satta värden och å andra sidan synes icke heller rimligt, att
bolagen till grund för kostnadsuträkningen skulle nödgas lägga sina bokförda
värden, därest dessa i följd av hastigt verkställda avskrivningar äro
upptagna med alltför låga belopp. En värdering av angivna slag synes lämpligen
böra verkställas av en gemensam nämnd, i vilken såväl staten som
bolagen skulle utse lika antal representanter, varefter dessa i sin ordning
kunde utse ytterligare en medlem av värderingsnämnden.

I avtalet mellan staten och tryckeriföretagen synes även höra intagas bestämmelser
därom, att arbeten för statens räkning skola verkställas med all
möjlig skyndsamhet och, där så kräves, före annat arbete. Det närmare bestämmandet
i fråga om tid och sätt, på vilket resp. arbeten skola utföras,
synes böra överlämnas åt statens tryckeriexpedition.

En anordning sådan som den ovan ifrågasatta jämte inrättandet av eu
statens tryckeriexpedition, vartill de sakkunniga närmare återkomma i det
efterföljande, synes, enligt de sakkunnigas åsikt, för närvarande vara det
lämpligaste sättet för att åvägabringa ordning och enhetlighet i avseende å
statens tryckningsarbeten samt för åstadkommande av nedsättning och begränsning
i kostnaderna.

De fördelar, som ovan nämnda anordning, vid jämförelse med övriga ifrågakomna
förslag till frågans lösning, komme att medföra, kunna sammanfattas
sålunda,

alt betryggande garanti vin nes för att staten ej kan okontrollerat uppskörtas
i fråga om tryckningskostnad;

att tryckningskostnaderna för staten komme att ställa sig lägre än för
den enskilde, dels därigenom att inga försäljningskostnader komme att på -

föras statstrycket — något avdrag härför torde hittills i allmänhet icke hava
ifrågakomma för statstrycket — och dels därigenom att en lägre vinstprocent
komme att påläggas staten än de enskilda;

att detta i synnerhet torde vara av betydelse beträffande kostnaderna för
riksdagstrycket, vilket under nuvarande förhållanden, då boktryckarna vid
ingivande av anbud å dylikt tryck sinsemellan på förhand träffat överenskommelse
rörande fordrade priser, torde hava ställt sig särskilt dyrt för
statsverket;

att någon kapitalanskaffning för statens vidkommande icke behöver ifrågakomma,
vilket däremot nödvändigtvis måste ske, därest staten själv skulle
anordna tryckeriverksamhet, antingen genom anläggning av ett nytt företag
eller genom förvärvande av redan befintliga, eller ock, därest sfaten skulle
tillsammans med enskilda ingå såsom delägare i tryckeriföretag, i vilka fall
anläggningskostnaderna under nuvarande förhållanden skulle ställa sig synnerligen
höga, dels på grund av ytterligt uppdrivna byggnadskostnader och
inköpspriser för maskiner och annan material och dels på grund av det
övervärde, som staten måste erlägga vid inköp av eller inträde i befintliga
företag;

alt staten icke, såsom förhållandet skulle bliva vid anläggning av ett stort
statstryckeri, löper någon förlustrisk med hänsyn till ojämn tillgång på och
fördelning av arbeten samt

att staten kan tillgodogöra sig de enskilda företagens erfarenheter och
förbättrade arbetsmetoder, vilket ju icke skulle bliva fallet vid anläggning
av ett statens eget tryckeri.

De sakkunniga anse sig därför böra föreslå, att en sådan anordning kommer
till stånd genom träffande av avtal härom mellan staten, å ena, samt
Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner och Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier,
å andra sidan. Tidpunkten för ett dylikt avtals trädande i tillämpning
synes, under förutsättning att nådig proposition härom kommer att ingivas
till och godkännas av innevarande års riksdag, lämpligen kunna fastställas
till från och med ingången av år 1920.

De sakkunniga hava utgått ifrån att, därest ett avtal kommer till stånd
på sätt föreslagits, Ivungl. Maj:t skulle efter förhandling med vederbörande
tryckerier fastställa den tilläggsprocent, som utöver självkostnaden skulle
påföras utförda arbeten såsom ersättning för administration och såsom
affarsvinst.

Givetvis måste bestämmandet av denna tilläggsprocent bliva förenat med
viss svårighet. Att i frågans nuvarande skede härvidlag framlägga några

siffror kan icke låta sig göra, då ju dessa måste framgå såsom resultatet av
ingående underhandlingar mellan staten och tryckeriföretagen. Då emellerid
utgångspunkten vid procentens bestämmande givetvis är den, att tryckeriföretagen
på grund av ovan angiva förhållanden kunna nöja sig med en
mindre vinstprocent från staten än från sina övriga kunder, torde det ej
råda något tvivel därom att man skall lyckas åvägabringa ett för statsverket
gynnsamt resultat; och redan detta förhållande att staten skulle få sitt tryck
billigare än de enskilda, under det statsverket förut torde hava i en del fall
fått snarare vidkännas högre kostnader än de enskilda, torde ställa i utsikt
att avsevärda besparingar i kostnaden för statstrycket äro att av den tilltänkta
anordningen förvänta.

Men den besparing i tryckningskostnad, som är yttersta syftemålet för
de sakkunnigas utredning, torde även, och kanske i ännu högre grad, kunna
vinnas genom att den ovan föreslagna anordningen kombineras med inrättandet
av en statens tryckeriexpedition.

InlnttstatensV Såsom 1 det föregående framhållits hava nämligen de sakkunniga ansett,
tryckeriexpc- att, huru än best vret med utförandet av statens tryck kunde komma att
difion. ordnas, en statens tryckeriexpedition borde inrättas, anordnad i huvudsaklig
överensstämmelse med det i Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1913 års
riksdag framlagda förslaget.

Med hänsyn till den utförliga utredning, som förut verkställts i denna
fråga, varom närmare förmäles i det föregående, och då frågan genom den
framlagda propositionen tidigare varit föremål för riksdagens prövning, varvid
riksdagen icke haft något att i princip erinra mot förslaget utan uttalat,
att det syntes synnerligen önskvärt, om en sådan tryckeriexpedition som
den tidigare föreslagna kunde komma till stånd, hava de sakkunniga utgått
ifrån, att någon ytterligare utredning angående behovet av en dylik tryckeriexpedition
nu icke skulle anses behövlig. De förhållanden, som föranledde
ovan berörda framställning till 1913 års riksdag, föreligga alltjämt, och de
mer och mer ökade kostnaderna för statens tryck, exempelvis kommittétrycket,
mana fortfarande till åtgärder för planmässighet i beställningarna
samt kontroll över samtliga räkningar å statens tryckningskostnader.

De sakkunniga torde därför nu endast hava att angiva dels vilka uppgifter,
som enligt de sakkunnigas mening borde tillkomma den ifrågasatta
tryckeriexpeditionen vid ett sådant anordnande av statstrycket, som ovan
föreslagits, dels ock huru för dylikt ändamål expeditionen bör lämpligen
vara organiserad.

Tryckeriexpeditionens huvudsakliga uppgifter skulle bliva:

att på sätt, som kan finnas lämpligt, förmedla tryckeribeställningarna
mellan statsmyndigheterna i Stockholm och vederbörande tryckerier;

att granska för tryckning inlämnade manuskript och tillse, att dessa hlivit
väl förberedda och utarbetade, innan de överlämnas för sättning, samt
i motsatt fall meddela anvisning härom;

att tillhandagå myndigheterna med råd och anvisningar i avsikt att ekonomiskt
planlägga och ordna arbeten, som skola tryckas;

att tillse, att önskvärd likformighet och standardisering iakltages vid utförande
av tryck för statens räkning såväl i avseende å uppställning och
format som beträffande pappersslag;

att tillse, att för arbetenas utförande icke användes papper av högre
kvalitet än resp. arbetes art och vikt kräver;

att övervaka, att nödig begränsning iakttages vid arbetenas korrigering
för vinnande av nedsättning i korrigeringskostnaderna;

att efter överenskommelse med tryckeriföretagen å de olika tryckerierna
verkställa fördelning av förekommande tryckalster till undvikande av arbetenas
anhopning å särskilt tryckeri och därav föranledd fördyring i arbetskostnader
genom arbetenas utförande å övertid;

att äga bestämma, när arbeten av särskilt brådskande slag skola utföras
å s. k. övertid;

att äga befogenhet träffa avgöranden, huruvida arbeten i förekommande
fall böra utföras å tryckerier utom Stockholm;

att, i den mån så låter sig göra, verkställa gruppering av statens tryckningsarbeten
och tillse, att sådana arbeten, som icke nödvändigtvis behöva
verkställas å viss tid, beställas för utförande å sådan tid, då arbetet å tryckerierna
är mindre brådskande och av mindre omfattning;

att övervaka granskningen av tryckeriföretagens kostnadsuträkningar rörande
statens tryck, vilken granskning närmast skulle utövas av de av staten
härför utsedda revisorerna, varvid särskilt skall tillses, att tryckeriföretagens
bokföring och redovisning av kostnaderna verkställes med noggrannhet och
att de utställda räkningarna äro avgivna i enlighet med avtalets bestämmelser;

att från tryckeriföretagen mottaga räkningar å kostnaderna för statens
tryck samt efter räkningarnas prövning och annotering översända desamma
till vederbörande myndigheter;

att i övrigt genom samarbete med tryckeriföretagen verka för ett praktiskt
och ekonomiskt handhavande av statsverkets tryck samt

att handhava uppsikten och ledningen av den särskilda depå för statens
tryck, varom här nedan vidare förmäles.

I avsikt att kunna nedbringa de ofta nog synnerligen höga sättnings- och
korrigeringskostnaderna synes tryckeriexpeditionen därjämte lämpligen kunna
i förekommande fall, antingen själv eller genom förmedling av renskrivningsbyråer,
tillhandagå kommittéer m. 11. med maskinskrivningsarbete för renskrivning
av manuskript i liera exemplar, å vilka därefter den första korrigeringen
bör verkställas, innan arbetet överlämnas för sättning.

I avseende å arbetets ordnande å tryckeriexpeditionen hava de sakkunniga
tänkt sig, att samtliga tryckningsarbeten för statsmyndigheterna i Stockholm
skulle, såvida icke särskilda förhållanden kunna föranleda undantag
härutinnan, exempelvis i särskilt brådskande fall och dylikt, beställas genom
expeditionens försorg. Å tryckeriexpeditionen anses böra föras diarium
över inkomna beställningar. Till expeditionen inkomna manuskript böra
åsättas inkomstdatum och löpande nummer. Efter manuskriptens granskning
har tryckeriexpeditionen att omedelbart fördela beställningarna å vederbörande
tryckerier, vilka själva böra å expeditionen låta avhämta resp.
manuskript. Genom tryckeriexpeditionen böra myndigheterna erhålla underrättelse
rörande de tryckerier, som komma att utföra beställda arbeten.
För att undvika onödig omgång och dröjsmål i avseende å arbetenas utförande
synes korrektur böra av resp. tryckerier sändas direkt till vederbörande
myndighet. Samtidigt bör tryckeriexpeditionen av tryckeriet underrättas
om korrekturets expedierande. Med hänsyn därtill att en av tryckeriexpeditionens
viktigaste uppgifter kommer att bliva att verka för nedbringande
av kostnaderna för korrigeringar och ändringar böra korrekturen, då
de återsändas från myndigheterna, i allmänhet expedieras över tryckeriexpeditionen.
Endast härigenom kan nämligen expeditionen bliva i tillfälle
att på ett verksamt sätt fylla denna uppgift och utöva tillsyn över att myndigheterna
iakttaga nödig begränsning vid arbetenas korrigering och dylikt.
Till tryckeriexpeditionen synes även böra, samtidigt som leverans äger rum
till vederbörande myndighet, avlämnas exemplar av varje utfört arbete.

Såsom härav framgår, föreslå de sakkunniga nu, att tryckeriexpeditionens
åligganden skulle avsevärt utsträckas utöver vad som i 1913 års nådiga proposition
föreslogs beträffande den då tilltänkta expeditionen. Enligt det vid
nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet yttrade dåvarande chefen för
finansdepartementet, att besparingssynpunkten skulle fullständigast tillgodoses
genom en verklig centralisering av huvudmassan av statens tryck i huvudstaden,
men att det likväl på grund av vissa anförda skäl syntes klokt att
gå till väga med en viss varsamhet och till en början anordna expeditionen
i mindre skala.

Öl

Om den av de sakkunniga nu ifrågasatta anordningen med statstrycket
kommer till stånd, torde man emellertid bliva i tillfälle att återupptaga tanken
på en verklig centralisering av statstrycket i huvudstaden. Och den utvidgning
av tryckeriexpeditionens befogenhet, som de sakkunniga i sådant syfte
här ovan föreslagit, står också i full överensstämmelse med det uttalande
riksdagen i sin ovan intagna skrivelse den 23 maj 1917 gjort i fråga om de
uppgifter, som borde tillkomma en statens tryckeriexpedition.

I betraktande av ovan omförmälda utvidgning i tryckeriexpeditionens
verksamhet blir även nödvändigt att i viss mån öka expeditionens personal
utöver vad som föreslogs i nämnda 1913 års proposition. Enligt denna ansågs
tryckeriexpeditionens personal kunna begränsas till en föreståndare, eu faktor
och ett kvinnligt biträde.

Vid beräkning av de för nu föreslagna tryckeriexpedition erforderliga
arbetskrafterna hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att personalen
— förutom de bägge ovannämnda revisorerna, vilka borde anses
tillhöra expeditionen och vara underställda dess föreståndare — skulle kunna
utgöras av en föreståndare, en förste och en andre faktor samt två skrivbiträden.

Att angivna utsträckning i tryckeriexpeditionens verksamhet nu icke ansetts
behöva betinga större ökning av personal än som sålunda föreslagits,
beror i huvudsak därpå att enligt de sakkunnigas förslag allt tryck skulle
jämlikt ett på förhand uppgjort avtal utföras genom förenämnda bägge
tryckeriföretag, vadan några underhandlingar med olika tryckerier om priser
m. m. icke skulle behöva ifrågakomma, varjämte de sakkunniga tänkt sig,
att de båda revisorerna, därest deras arbetstid icke skulle bliva fullt utnyttjad
genom kostnadsberäkningarnas kontrollerande, kunde biträda med
arbete å själva tryckeriexpeditionen, därest så visade sig behövligt.

Åtminstone under expeditionens första verksamhetstid synes personalen
icke böra anställas på stat såsom ordinarie befattningshavare utan, i likhet
med vad ovan ifrågasatts beträffande revisorerna, förordnas för viss tid och
med viss uppsägningstid. Föreståndaren, revisorerna och faktorerna torde
lämpligen böra förordnas av Kungl. Maj:t samt skrivbiträdena antagas av
föreståndaren.

Föreståndaren synes lämpligen böra vara en tjänsteman med vana vid
handläggning av tryckeriangelägenheter och förmåga att förhandla med vederbörande
myndigheter om tryckalstrens utförande. De båda faktorerna
böra besitta speciell fackkunskap i tryckeribranschen.

För att kunna för dessa uppdrag förvärva och bibehålla väl kvalificerade

samt driftiga och dugliga personer synas arvodena till dem, liksom även
arvodena till revisorerna, vilkas arbete kommer att bliva särdeles ansvarsfullt
med hänsyn till statens intressen, icke böra sättas för låga utan anpassas
efter de avlöningar, som i allmänhet betalas vid motsvarande anställning
i enskild verksamhet.

Föreståndaren synes i avlöningshänseende böra jämställas med byråchef
och således erhålla ett arvode av 8,100 kronor för år jämte ett ålderstillägg
av 600 kronor efter 5 år. Såsom slutavlöning för de båda faktorerna föreslås
högst 6,000 kronor för förste och 4,000 kronor för andre faktorn för år,
till vilka belopp således deras avlöning efter hand skulle kunna höjas.

De båda revisorerna föreslås i tjänsteställning likställda med revisorerna
i kammarrätten. Arvodena till dem föreslås därför till 4,500 kronor jämte
tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 år.

Till vartdera av de båda skrivbiträdena föreslås arvoden av 1,600 kronor
för år jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor efter 5 och 10 år.

Å samtliga avlöningsbelopp böra utgå krigstidstillägg i enlighet med för
statstjänstemän i allmänhet gällande bestämmelser.

Till inköp av för expeditionen erforderliga inventarier m. m. beräknas
ett belopp av 10,000 kronor för en gång bliva tillräckligt.

Till bestridande av expensutgilter för expeditionen, däri inbegripet kostnaden
för uppassning, synes böra beräknas förslagsvis 4,000 kronor för år,
vartill i förekommande fall komma kostnader för lokal.

De årliga utgifterna för tryckeriexpeditionen — förutom eventuella kostnader
för lokal — beräknas således komma att begränsas till ett belopp av
sammanlagt omkring 34,300 kronor, vartill komma krigstidstillägg å avlöningsbeloppen
samt ovan angivna engångskostnader av högst 10,000 kronor för
anskaffande av erforderliga inventarier.

I 1913 års omförmälda nådiga proposition föreslogs, att utgifterna för tryckeriexpeditionen
skulle av statskontoret utbetalas under förskottstitel, varefter
expeditionen vid slutet av varje år borde till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till de förskjutna kostnadernas fördelning på resp. verk och myndigheter i
ungefärligt förhållande till det arbete expeditionen uträttat för vederbörande
myndigheter. Väl torde det särskilt ifråga om de s. k. affärsdrivande verken,
rent principiellt sett, vara riktigt, om vederbörande verk och myndigheter proportionsvis
bidroge till kostnaderna för tryckeriexpeditionen. Men då, med
hänsyn till dessa kostnaders i förhållande till samtliga kostnader för statstrycket
obetydliga belopp, detta önskemål knappast synes vara av den vikt,
att det nödvändigtvis bör föranleda till den tämligen vidlyftiga procedur, som

ovan angivna förskottsförfarande och kostnadsfördelning skulle förorsaka,
vilja de sakkunniga föreslå, att utgifterna för tryckeriexpeditionen i sin helhet
gäldas av sjunde huvudtitelns anslag till tryckningskostnader.

Vad angår lokalfrågan för tryckeriexpeditionen hava de sakkunniga ansett,
att denna lämpligen skulle kunna ordnas antingen på det sätt, som ifråga
satts i propositionen till 1913 års riksdag, däri föreslagits, att expeditionen skulle
inrymmas i den lägenhet i riksdagshuset, som disponeras av riksdagens
tryckeriavdelning, eller ock genom att de tryckeriföretag, med vilka, enligt
vad i det föregående föreslagits, staten skulle avsluta överenskommelse om
statstryckets utförande, lämnade erforderlig lokal för expeditionen ifråga.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat har arhetet vid riksdagens nuvarande
tryckeriavdelning på senare tid begränsats i sådan omfattning, att denna avdelning
numera, förutom beställandet av riksdagens tryckalster, i huvudsak
handhar allenast korrekturläsningen av motioner, riksdagsskrivelser och prolokollsutdrag,
distribueringen av riksdagstrycket och granskningen av tryckeriräkningarna,
varemot korrekturläsningen av riksdagens övriga tryckningsarheten
verkställes av vederbörande utskottspersonal.

Expeditionens föreståndare för därjämte en särskild liggare i ändamål
att kunna vid förfrågningar från ämbetsverk, myndigheter och enskilda lämna
upplysningar angående riksdagsärendenas gång.

Därest den korrekturläsning av riksdagstryck, som nu fortfarande utföres
av nämnda tiyckeriavdelning, hleve ordnad på samma sätt som ifråga om
det övriga riksdagstrycket, och om bestyret med distribueringen av riksdagstrycket
helt och hållet överlämnades åt riksdagens bibliotek, synas de
övriga bestyr, som tryckeriavdelningen handhar, kunna överlämnas åt den
föreslagna statens tryckeriexpedition.

Vad beträffar förandet av ovannämnda liggare till ledning vid meddelande
av upplysningar angående riksdagsärendenas gång vilja de sakkunniga
ifrågasätta, huruvida icke även detta bestyr, därest den nuvarande
riksdagens tryckeriexpedition bleve indragen, lämpligen kunde överlämnas
till riksdagens bibliotek. Enligt inhämtad upplysning skulle nämnda arbete
kunna å biblioteket handhavas av samma person, som ombestyr utarbetandet
av registret över riksdagens tryck. Med hänsyn därtill att riksdagens bibliotek
numera är att anse såsom ett centralt förvaltningsbibliotek, till vilket
överlämnas exemplar av allt officiellt tryck, har även ifrågasatts lämpligheten
av att nämnda bibliotek årligen upprättade och utgav eu bibliografi
över allt officiellt tryck, något som torde vara ett ganska viktigt önskemål att
realisera. Även detta bestyr torde, enligt vad de sakkunniga inhämtat,

kunna utföras av samma person, som verkställer registreringen av riksdagstrycket,
under förutsättning att denne bereddes stadigvarande anställning
året om.

Vid sådant förhållande torde den nuvarande riksdagens tryckeriavdelning
bliva överflödig genom inrättandet av den föreslagna tryckeriexpeditionen.
Den nuvarande tryckeriavdelningens lokaler torde därför kunna
tagas i anspråk för den blivande tryckeriexpeditionen, för så vitt desamma
icke behöva användas för annat riksdagens ändamål. Om emellertid så
skulle bliva förhållandet, kan lokalfrågan för tryckeriexpeditionen lämpligen
lösas enligt det andra alternativet genom att tryckeriföretagen ställa lokal
till förfogande. Enligt inhämtad upplysning möter ej heller från tryckeriföretagens
sida hinder för en sådan anordning. Detta är för övrigt rent
av att förorda med hänsyn därtill, att tryckeriexpeditionen i dylikt fall
komme i mera direkt beröring med tryckeriföretagen, varigenom möjliggjordes
ett mera intimt samarbete med dessa. Tryckeriexpeditionen bleve
då i tillfälle att lätt och bekvämt kunna rådgöra med tryckeriföretagen i
trycktekniska frågor.

Därest tryckeriföretagen skulle ställa lokal till tryckeriexpeditionens disposition,
synes hyresbeloppet för lokalen böra bestämmas på enahanda sätt
som ifråga om tryckningsarbetena eller mot beräknade självkostnader med
tillägg av viss procent såsom ersättning för administration m. m. I dylikt
fall bör bestämmelse härom intagas i det mellan staten och tryckeriföretagen
avslutade avtalet angående tryckningsarbetenas utförande.

Önskligt vore att tryckeriexpeditionen kunde ti''äda i verksamhet redan
någon tid, innan det föi''eslagna avtalet om statens tryck komme till stånd, och
hava de sakkunniga såsom lämplig tidpunkt för tryckeriexpeditionens igångsättande
ansett den 1 oktober innevarande år, i vilket fall föreståndaren
synes böla anställas redan en månad tidigare eller från och med den 1
september.

Gemensam Under fortgången av de sakkunnigas arbeten har även befunnits lämpligt
depå för sam- att upptaga frågan om inrättande av en gemensam depå för sammanförande
a^departe- av departementens och riksdagens förråd av trycksaker och om denna depås
mentens och ställande under statens ti-yckeriexpeditions ledning och förvaltning. I anledrförråde''av
ning därav hava de sakkunniga inhämtat närmare upplysningar angående
trycksaker. nu befintliga förråd av trycksaker av berörda slag samt huru dessa förvaras.

Vad föx-st beträffar departementens förråd av trycksaker äger förvaringen
i allmänhet rum å hyllor inom departementens egna lokaler, vanligen i
källare och å vindar. Civildepartementets förråd har huvudsakligen inrymts

i vissa lokaler i det s. k. kronprinsens stall, och större delen av ecklesiastikdepartementets
förråd förvaras i särskild avdelning inom vetenskapsakademiens
förutvarande lokaler.

I allmänhet torde den nuvarande förvaringen, som inom vissa departement
måst anordnas å flera olika ställen, kunna anses mindre tillfredsställande
och erbjuder icke önskvärd överskådlighet, varjämte de förefintliga lokalerna
äro alltför små. Därest de nuvarande förvaringslokalerna inom kronprinsens
stall och vetenskapsakademiens gamla byggnad skulle komma att tagas
i anspråk för något särskilt ändamål, bleve även nödvändigt att se sig om
efter andra lokaler för inrymmande av de därstädes f. n. förvarade förråden
av trycksaker. Ett önskemål synes därför vara att kunna till en gemensam
lokal sammanföra samtliga förråd av departementens trycksaker, där dessa
kunde bliva enhetligt och överskådligt ordnade och för framtiden förvarade.

Även riksdagens förråd av trycksaker tarvar åtgärder för erhållande av
bättre och ökade förvaringslokaler än de nu använda. Vissa av de lokaler
inom riksdagshuset, som tidigare använts för förvaring av trycksaker, hava
på senare tid måst tagas i anspråk för annat ändamål. För att erhålla
förvaringsutrymme för det inom angivna lokaler i riksdagshuset tidigare
härbärgerade riksdagstrycket, hava förhyrts vissa lokaler inom gamla rannsakningsfångelset
i Stockholm. Detta inrymmande av riksdagstrycket är
likväl att anse allenast såsom provisoriskt, och med hänsyn till väckt förslag,
att fängelsebyggnaden skulle tagas i anspråk för uppförande av ett särskilt
kanslihus för departementen, är frågan om anskaffande av lokaler för sagda
riksdagstryck allt fortfarande aktuell.

Enligt inhämtade upplysningar beräknas för förvaring av departementens
och riksdagens förråd av trycksaker sammanlagt omkring 1,800 m2 lokaler
med 2,1 meters fri höjd, därav omkring 800 in2 för departements- och
1,000 m2 för riksdagstrycket.

Givetvis måste det anses fördelaktigt, därest samtliga förråd av trycksaker
av berörda slag kunde sammanföras på ett ställe samt ställas under en och
samma ledning och förvaltning, och hava de sakkunniga ansett, att detta
bestyr lämpligen skulle kunna handhavas av den föreslagna statens tryckeriexpedition
med biträde av en tillsyningsman med lämpliga kvalifikationer,
och borde denna tillsyningsman vara bosatt inom eller i närheten av den
för depån upplåtna byggnaden.

Med hänsyn till rådande brist på lokaler för statens behov hava de sak
kunniga antagit, att staten för närvarande icke disponerar över någon oan -

6(5

vänd byggnad av lämplig storlek och beskaffenhet, vilken skalle kunna tagas
i anspråk för detta ändamål. För att bringa frågan till lösning hava de
sakkunniga därför tänkt sig, att saken lämpligen kunde ordnas på sådant
sätt, att staten, vid träffande av avtal, på sätt i det föregående föreslagits,
angående utförandet av statens tryck, med tryckeriföretagen jämväl träffade
överenskommelse om skyldighet för tryckeriföretagen att tillhandahålla erforderliga
lokaler för omförmälda förråd av statens tryck. Enligt inhämtad
upplysning möter framdeles vid lämplig tidpunkt från tryckeri företagens sida
icke hinder för cn sådan anordning, och synes i dylikt fall lämpligt, att
tryckeriföretagen även anställde den vid depåen erforderliga tillsyningsmannen.
Ersättningen för lokaler och tillsyningsmannen synes böra utgå
efter enahanda grunder som föreslagits i avseende å tryckningsarbetena eller
självkostnaderna med tillägg av vissa procent därå såsom ersättning för
administration m. m.

De sakkunni- Med stöd av det anförda hemställa de sakkunniga, att Kungl. Maj:t måtte
Jshulan'' 1 proposition föreslå riksdagen medgiva,

att mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt förutnämnda tryckeriföretag,
å andra sidan, må träffas sådant avtal om utförandet av statens
tryck som i betänkandet närmare angivits, gällande från och med år 1920,
ävensom i förekommande fall rörande tillhandahållande av lokaler, dels fölen
statens tryckeriexpedition, inrättad från och med den 1 oktober innevarande
år, och dels även till depå för förvaring av departementens och
riksdagens förråd av trycksaker från och med tid, som framdeles kan komma
att bestämmas;

att sagda statens tryckeriexpedition må inrättas från och med ovannämnda
1 oktober med den uppgift och organisation, som i betänkandet
föreslagits;

att årliga arvoden må få utgå till expeditionens föreståndare med 8,100
kronor och ett ålderstillägg av 000 kronor efter 5 år; till en förste faktor
med högst 6,000 kronor och till en andre faktor med högst 4,000 kronor;
till en var av tvenne revisorer med 4,500 kronor jämte tre ålderstillägg,
vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 år, samt till vartdera av två skrivbiträden
med 1,600 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor
efter 5 och 10 år;

att till expenser för expeditionen må få användas förslagsvis 4,000 kronor
om året och till anskaffande av inventarier ett belopp för en gång av högst
10,000 kronor;

att dessa kostnader ävensom i förekommande fall kostnaderna för lokaler

(57

till expeditionen och omförmälda depå för förvaring av statens förråd av
trycksaker må gäldas av det å sjunde huvudtiteln nppförda förslagsanslaget
till tryckningskostnader, samt

att tryckeriexpeditionens föreståndare må få anställas redan från och med
den 1 september 1919.