UTREDNING OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1917:2)

UTREDNING OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

ÅTGÄRDER TILL FRÄMJANDE AV

MANSKAPS REKRYTERINGEN

VID ARMÉN

SÄRSKILDA INOM

KUNGL. LANTFÖRSVARSDEPAETEMENTET
TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1917

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
170299

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Skrivelse till Statsrådet ock Chefen för Kungl. Lantförsvarsdepartemeutct...... vir

Betänkande.

I. Arméns nuvarande fast anställda manskapspersonal.

A. Uppgift och organisation.

Ändamål............................. 3

Olika slag av underbefäl...................... 3

Volontärinstitutionen........................ 4

B. Brister i organisationen.

Rekryteringssvårigheter....................... 6

Orsakerna till rekryteringssvårigheterna................ 7

C. Förslag till förbättringar.

Tidsperioden 1901—1913...................... 9

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1914 års senare riksdag ....... 10

1). Den nuvarande ställningen.

Vakansernas storlek........................ 11

Orsakerna............................ 12

Situationens innebörd........................ 13

II. Förslag till omorganisation av underbefälsinstitutionen och åtgärder till
förbättrande av rekryteringen.

A. Underbefälsinstitutionen i vissa främmande arméer........... 15

B. Grundprinciper för omorganisationen................ 17

C. Kckryteringssätt, redovisning och benämning.

Underbefälsgrader och utbildningsförhållanden.............. 19

Rekryteringssätt för olika kategorier.......... 20

Redovisning............................ 21

Benämning ............................ 22

Förslag . 22

1). Underbefälselever.

1. Antal och tjänstgöringstider.

Antalet beställningar enligt nuvarande stater och behovet av förändring. . 22

Antal enligt de sakkunnigas förslag................ 26

Sid.

Tjänstgöringstid för frivilliga underbefälselever........... 26

Tjänstgöringstid för uttagna underbefälselever............ 26

2. Inskrivning och uttagning.

Inskrivning av frivilliga underbefälselever.............. 27

Beräkningsgrunder för uttagningen av underbefälselever........ 29

Tillvägagångssättet vid uttagningen av underbefälselever........ 33

3. Förslag........................... gg

E. Fast anställda.

Furirerna............................. 37

Musiken........................... 3 g

Förslag............................. 33

F. Förmåner.

1. Allmänna synpunkter.

Betydelsen av förbättrade förmåner m. m. Nuvarande bestämmelser . . 38

Biktlinjer för en reform av löne- och andra förmåner........ 39

2. Underbefälselever.

Förmåner vid tjänstgöringens början................ 40

Förmåner under tjänstgöringstiden.............• 44

Förmåner vid utbildningens slut eller i samband med avgången .... 41

3. Furir er.

Förmåner i samband med anställningen.............. 42

Förmåner under tjänstgöringstiden................ 43

Förmåner i samband med avgången................ 44

Underofficersbefordran...................... 45

4. Musikpersonal......................... 4 g

5. Sammanfattning........................ 4g

G. Anskaffning av frivilliga.

Nuvarande anskaffningsmetoder .................... 47

Rekryteringskostnader och deras fördelning............... 50

Förslag till åtgärder för omläggning av anskaffningsväsendet....... 52

H. Civilanställning.

Allmänna synpunkter........................ 5 g

Hittills framkomna förslag eller vidtagna åtgärder............ 57

Civilanställningsfrågans nuvarande läge................ 60

Bestämmelser angående civilanställningens ordnande inom vissa främmande

arméer............................ g 1

Förslag till grundlinjer för civilanställningens ordnande.......... 62

I. Förslag till ändringar i viiriipllktslngeii

.1. Kostnadsberäkning.........

K. Förslag till övergångsbestämmelser.

Sid.
t; 4

Synpunkter .
Förslag . .

Bilagor.

1. Tabell, utvisande antalet vakanser i procent av styrkan enligt stat under perioden
1909—1916 samt medeltalet för denna period.

2. Grafisk tabell över rekryteringsförhållandena vid de särskilda truppslagen under
perioden 1909—1916.

3. Grafisk tabell över antalet volontärer i procent av styrkan enligt stat åren 1909—
1916 vid de olika arméfördelningarna.

a. I. och II. arméfördelningarna.

b. III. och IV. arméfördelningarna.

c. V. och VI. arméfördelningarna.

d. Bodens och Gottlands trupper.

4. Tabell, utvisande tillgången på instruktörer för soldatutbildningen under utbildningsåret
1916—1917 enligt ställningen den 15. dec. 1916.

5. Tabell utvisande kostnaderna för volontärinstitutionen.

6. Tabell, utvisande beräknade kostnader för underbefälsinstitutionen enligt de sakkunnigas
förslag.

7. Jämförande översikt av underbefälets avlöningsförmåner enligt nuvarande bestämmelser
och enligt de sakkunnigas förslag.

VII

Till

Statsrådet och Chefen för Kungl. Lantförsvarsäepartementet.

Enligt nådigt bemyndigande den 4. augusti 1916 har Statsrådet
anmodat undertecknade Fock, Mannerstedt och Genberg att såsom sakkunniga
verkställa utredning och avgiva förslag till åtgärder för främjande
av manskapsrekryteringen vid armén.

Arbetet, som tog sin början i slutet av november 1916, har fortgått
till denna dag, och få de sakkunniga härmed till Statsrådet vördsamt överlämna
sitt betänkande med därtill hörande bilagor.

Den undersökning av de rådande rekryteringsförhållandena, som de
sakkunniga verkställt, har utvisat dels, att vid flertalet truppförband rekryteringssvårigheter
förefinnas, vilka under de senare åren i avsevärd grad
ökats, samt att i anledning härav vakanserna i volontärbeställningarna tilltagit
i så betydande omfattning, att allvarlig fara för utbildningsarbetet
måste anses föreligga, dels även att utsikterna för de kommande åren tyda
på en ytterligare försämrad ställning. Då huvudorsakerna till berörda
förhållande visat sig vara av den art, att varaktig och betryggande förbättring
endast torde kunna åstadkommas genom åtgärder på lagstiftningens
väg, och det såsom en följd härav bliver nödvändigt ändra grunderna
för det nuvarande rekryteringssättet, hava de sakkunniga, i över -

VIII

ensstämmelse med av Statsrådet lämnat direktiv, utarbetat förslag i detta
syfte. Detta förslag är fotat på principen av frivilligt tjänsteåtagande
såsom egentligt rekry teringssätt, men därutöver lagstadgad rätt till uttagning
bland _ de värnpliktiga av det antal, som till fyllande av behovet icke kan
pa frivillighetens väg erhållas.

I ändamål att utröna, huruvida de sakkunnigas uppfattning såväl
av frågans läge som därav betingade reformer gillades av arméns högre
befälhavare, hava de sakkunniga den 2. sistlidne januari till chefen för
generalstaben, samtliga truppslagsinspektörer, inspektören för militärläroverken,
arméfördelningscheferna, chefen för fortifikationen, kommendanten
i Boden och militärbefälhavaren på Gottland översänt en P. M., innehållande
en kortfattad redogörelse för de sakkunnigas uppfattning av
läget och de allmänna principer, varpå de avsågo att grunda sitt förslag
samt anhållit om yttrande häröver. Denna P. M. har jämväl samtidigt
blivit till Statsrådet överlämnad.

Yttranden hava även avgivits av samtliga utom chefen för II. arméfördelningen,
och hava de sakkunniga vid det definitiva förslagets utarbetande
till dessa yttranden tagit behörig hänsyn.

Av de uttalanden, som i anledning av berörda P. M. eller andra
begärda yttranden kommit de sakkunniga till hända dels från inspektören
för kavalleriet, dels från truppförbandschefer vid kavalleriet, har framhållits,
att detta truppslags utbildning kräver ökad värnpliktstjänstgöring
och större manskapsstyrka. Då dessa frågor fallit utom ramen för de
sakkunnigas uppdrag, hava de icke ansett sig uti sitt betänkande böra
vidröra desamma.

Det gjorda förslaget upptager såsom ett oavvisligt villkor för underbefälsfrågans
lösning, att en ordnad och av staten garanterad civilanställning
kommer till stånd. Enligt de sakkunnigas uppfattning utgör detta
det betydelsefullaste medlet att förbättra den frivilliga rekryteringen. Då
det emellertid ansetts nödvändigt att först utarbeta de delar av förslaget,
som måste underställas Riksdagens prövning, för att denna prövning må
kunna ske redan vid innevarande års riksdag, har den jämförelsevis korta
tid, som stått de sakkunniga till buds, icke medgivit fullständig utredning
och detaljerat förslag rörande civilanställningens ordnande. Härför torde
även vara erforderligt påkalla biträde av personer tillhörande något eller
några av statens arbetsgivande verk eller socialstju-elsen. De sakkunniga
hava därför inskränkt sig till att verkställa en utredning av denna frågas
nuvarande läge och de grundlinjer, efter vilka dess lösning bör ske.

Då förslaget till omorganisation av underbefälsinstitutionen i händelse
av godkännande kan vinna tillämpning först med utbildningsåret 1918—

1919, hava do sakkunniga uppgjort särskilt förslag till åtgärder för underbefälsbristens
avhjälpande under utbildningsåret 1917—1918. Detta förslag
har sammanfattats uti ett till betänkandet fogat tillägg.

De statistiska uppgifter, som uti betänkandet förekomma, hava huvudsakligast
erhållits genom från vederbörliga truppförband med stöd av g.o.
n:r 1663/1916 infordrade upplysningar. De uppgifter rörande utländska
förhållanden, som förekomma, hava erhållits från generalstabens utrikesavdelning.
Förslaget åtföljande kostnadsberäkningar äro uppgjorda av
kaptenen vid intendenturkåren A. A. E. Palm, vilken jämlikt nådigt brev
den 20. januari 1917 förordnats biträda de sakkunniga.

Stockholm den 28. februari 1917.

CARL A. FOCK.

Överste.

V. Mannerstedt.

Kapten.

W. Genberg.

Kapten.

2—170299.

BETÄNKANDE.

I. Arméns nuvarande fast anställda manskapspersonal.

A. Uppgift och organisation.

Den fast anställda manskapspersonalen vid armén bär till huvudsakligt
ändamål att tillgodose det uti staterna upptagna behovet av underbefäl,
beställningsmän (sjukvårds-, gevärshantverkar-, hovslagar-, hantverksbeställningsmän)
och musikmanskap ävensom att rekrytera underofficerskåren.
Vid I. 1, I. 2 och I. 27 samt vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna
tillkommer därjämte ett annat ändamål nämligen att tillgodose
dessa truppförbands och truppslags ständiga behov av större antal
utbildad personal, vid 1. 1 och I. 2 i och för vakthållningen i huvudstaden,
vid I. 27 för att öka säkerhetsbesättningen å Gottland samt vid de angivna
specialtruppslagen i och för hästvård, hästdressyr eller annan särskild tjänst.

Man skiljer uti vår armé på tvenne slag av underbefäl, det fast anställda
och det värnpliktiga, det senare här nedan kallat reservunderbefäl.
Båda kategorierna skola i fält fylla samma uppgift, men i fred bliver deras
användning i viss mån olikartad. Instruktörstjänsten vid den militära utbildningen
tillkommer sålunda företrädesvis det fast anställda underbefälet,
medan reservunderbefälet härvid huvudsakligen har att leda redan utbildad
trupp vid de tillfällen, då dylik i större omfattning är i tjänstgöring,
vilket i regel endast förekommer under repetitionsövning (reservtruppövning
eller landstormsövning).

Denna olika användning ställer olika krav uti utbildningshänseende.
Soldatutbildningen omfattar huvuddelen av värnpliktstjänstgöringen och är
grundläggande för soldatens hela militära användbarhet. Uti densamma
ingår en mångfald av olika utbildningsgrenar, vilka kräva en omsorgsfull
och planmässig undervisning. Instruktörstjänsten nödvändiggör därför icke
blott personliga färdigheter och kunskaper utan även pedagogisk förmåga,
goda karaktärsegenskaper, rutin och befälsvana, varför det härför avsedda
underbefälet måste underkastas en omsorgsfull och omfattande utbildning.
En fullständig dylik utbildning kräver hos oss med nuvarande utbildningsbestämmelser
en tid av tre år. Den nära beröring med de värnpliktiga,

Ändamål.

Olika slag
av underbefäl.

varuti detta underbefäl från början kommer, och dess på grund härav ömtåliga
och ansvarsfulla uppgift gör det dessutom synnerligen betydelsefullt,
att detsamma rekryteras från goda samhällselement. Den långvariga utbildningstiden
har gjort, att man hos oss med vår jämförelsevis korta
värnpliktstjänstgöring hittills anskaffat detta underbefäl uteslutande på frivillighetens
väg genom den s. k. volontärinstitutionen.

På reservunderbefälet, som endast skall föra befäl över redan utbildad
trupp, kan uti utbiluningshänseende ställas mindre fordringar.
Detta kan bliva användbart för sin uppgift även med en jämförelsevis
kort utbildningstid, och i anledning härav rekryteras detsamma genom uttagning
bland de värnpliktiga, dels av dem som på grund av högre allmänbildning
eller eljest anses vara särskilt ägnade för befälsställning — studenter
och med dem likställda — dels till erforderligt antal av sådana, som under
värnpliktstjänstgöringen visat sig härför lämpliga. Utbildningen och tjänstgöringen
som befäl äger rum under den ordinarie värnpliktstjänstgöringen,
som i anledning härav i allmänhet är något längre än för övriga värnpliktiga.

Volontärin- Allt fast anställt manskap benämnes med ett gemensamt namn volon stitutionen.

fårer_ Volontärinstitutionen är av gammal datum, men erhöll genom 1901
års härordning sin nuvarande uppgift och huvudsakliga organisation. Den
grundar sig uteslutande på frivilligt åtagen krigstjänst, och anställning sker
medelst kontrakt på viss tid, vid första anställningen vanligen 3 år. För
att kunna antagas till volontär erfordras att under det kalenderår, tjänstgöringen
skall taga sin början, uppnå 18, men ej hava överskridit ''25 år
samt att i övrigt uppfylla vissa fordringar. De med anställningen förenade
förmånerna äro huvudsakligen av ekonomisk art och utgå dels i form av
kontant ersättning, dels in natura. Den förra utgöres dels av med själva
anställningen förenad ersättning, s. k. lega, som utgår med växlande belopp
vid olika truppförband, dels av under tjänstgöringen utgående lön
och dagavlöning, olika för olika grader. Dessutom förekomma under
vissa förhållanden s. k. anställnings- och avskedspremier, för vilkas ändamål
m. m. skall i det följande närmare redogöras. Anskaffningen av volontärer
ombesörjes av truppförbanden själva, och för härmed förenade kostnader
äro anvisade särskilda rekryteringsmedel. Anskaffningsväsendet
växlar vid olika truppförband. De flesta begagna sig av värvningsagenter
som förmedlare av anskaffningen, och åtnjuta dessa senare en viss ersättning,
s. k. värvningsdusör, för varje anskaffad volontär. Närmare redogörelse
för anskaffningsväsendet lämnas å sid. 47.

Antalet volontärer av olika kategorier, med undantag av musikvolontårer,
enligt nu gällande stater framgår av omstående tabell.

Tabell, angivande antalet volontärer enligt 1914 års härordning,

Truppslag.							V		O			0	n			ä			e		r.
Underbefäl.	Meniga.	Summa underbefäl och meniga.						u	C	S	t	ä	1	1	n	i	11	er o	s	in	ä	n.					Summa volontärer.
Sjukvårds- manskap.	Hovslagar- manskap.	Gevärsliantv.- manskap.	Hantverks- manskap.	Summa bcställ- nings- män.
Furi- rer.	Korpraler (Konstaplar).	Vice korpraler.	Summa.	Furi- rer.	Korpraler.	Vice korpraler. 1	Meniga.	Summa.	►acj 0 -t o J>£> gr	Korpraler.	Vice korpraler. \|	K O 2. & p	Summa.	fl ►1* O tf pr	Korpraler.	Vice korpraler. \|	lä ra 5. p	Summa.	Furi- rer.	Korpraler. \|	Vice korpraier. \|	Meniga. \|	Summa.	Underbefäl.	Meniga.	Summa.
H-* pr	pr	h-1 gr	gr	gr	tf gr
Infanteri	892	812	1232	1256	3 692	2 390	6082	_	56	56	56	56	224	_	_	28	_	28	28	28	28	28	112						_	280	84 364 \|	6446
Kavalleri .	49	192	288	—	529	2 288	2817	2	9	19	—	19	49	19	37	—	46	102	—	1		—	1	—	—	8	—	—	8 95	65 160	2977
Artilleri. .	150	307	370	—	827	1492	2319	—	16	25	—	28	69	10	35	—	38	83	—	—		-		—	10	17	—	28	55j\|ll3 l	94 207	2 526
Ingenjör-
trupper .	29	53	85	85	252	440	692	—	4	7	9	7	27	—	2	5	5	12	—	5	5	6	16	6	10	32	41	—	89	126	18 144	836
Trängtrup-
per . . .	24	48	84	78	234	126	360	—	—	—	—	—	—	—	6	6	—	12	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	12	—	12	372
Intendentnr-
trupper .	6	9	15	—	30	—	30																										80
Summa	C50	1421	207411419	5564	6 736	12 300	2	85	107	65	no	369	29	80	39	S9	237	28	34	33	34	\|\| 129j\| 6	20	57	41 28	152	1 1 l\| 626;261 S87\|; 13187

Rekr y tering
asvår
heter.

B. Brister i organisationen.

Det visade sig mycket snart, att volontärinstitutionen var behäftad
>g~ med vissa brister, vilka gjort, att den icke kunnat på avsett sätt fylla
sin uppgift. Det inträdde nämligen svårigheter dels att anskaffa det erforderliga
antalet volontärer, dels att erhålla för sin uppgift lämpliga sådana.
Olägenheterna gjorde sig särskilt gällande, i den mån indelningsverket
avvecklades, varigenom den av förhållandet ifråga alstrade befälsbristen
mera trädde i dagen.

Enligt 1901 års härordning utgjorde sammanlagda antalet volontärer
14,749. Med en medeltjänstetid av 3 år skulle alltså årligen behöva anställas
omkring 5,000 volontärer. Enligt omstående tablå utgör sammanlagda
antalet enligt 1914 års härordning 13,187 och årsbehovet sålunda
omkring 4,500. Av det årliga behovet har emellertid under tidsperioden
1909—1916 endast nedanstående antal blivit antagna:

år	1909 .......	......4,514	volontärer
»	1910.......	......3,578	»
»	1911.......	......3,477
»	1912.......	......3,700	»
»	1913.......	......3,341	»
»	1914 . ......	......4,041	»
»	1915.......	......3,295	»
»	1916.......	......1,366

Vakansernas antal vid de olika truppslagen under samma tidsperiod
åskådliggöres av bil. 1—3.

1 samma mån som rekryteringssvårigheterna ökats, hava truppförbandscheferna
sett sig nödsakade att sänka sina fordringar på volontärmaterialets
kvalitativa beskaffenhet för att icke behöva stå inför utsikten
av så stora vakanser, att tjänstens behöriga upprätthållande därigenom
skulle äventyras. Det är ju svårt att åstadkomma någon statistik i nu
berört hänseende, men förhållandet ifråga torde vara en allmänt känd sak.
1 någon mån kan detsamma belysas av nedanstående uppgifter från ett
truppförband, utvisande det procenttal av antagna volontärer under åren
1909—1916, som icke kunnat befordras eller användas som beställningsmän,
nämligen:

år	1909.....		%	av	60 an tågna
»	1910.....			»	127	»
»	1911.....		»	»	88	»
	1912.....	.....35-9	»	»	39	»
	1913.....		»	»	46	»
»	1914.....	.....26-6		»	45	»
»	1915.....	.....40''o	»	»	95	»
»	1916.....	.....38-7	»	»	44	»

Avgång på grund av sjukdom är häri inberäknad.

Orsakerna till rekryteringssvårigheterna voro till en början huvudsakligast
att söka uti organisationens egna brister, nämligen rekryteringens
beroende av konjunkturerna och volontäranställningens ringa framtidsutsikter.
Sedermera hava även andra förhållanden tillkommit.

Villkoret för att ett rekryteringssätt, som uteslutande är fotat på
frivilligt åtagande, skall bliva möjligast effektivt är, att anställningen medför
förmåner, som äro bättre eller åtminstone lika goda som dem, vilka på den
civila arbetsmarknaden kunna erbjudas. Dessa sistnämnda fluktuera emellertid
i mycket hög grad beroende på konjunkturernas växlingar, medan
däremot volontärernas ordinarie avlöningsförmåner av vissa skäl måste
vara något så när konstanta. Man har visserligen, då så visat sig nödvändigt,
genom extra rekryteringsmedel ökat de med själva anställningen
förenade förmånerna och därigenom till en viss grad anpassat förhållandena
efter konjunkturerna samt även förbättrat löneförmånerna, men dylik ökning
kan icke ske över en viss gräns, ty härigenom skulle kostnaderna för statsverket
bliva alltför stora, utan att det åsyftade målet därför på tillfredsställande
sätt ernås. Uti volontärernas avlöning måste även ingå naturaförmåner,
och, då dessa vanligen icke uppskattas till sitt fulla värde, bliver
jämförelsen med de civila arbetsförtjänsterna missvisande. Då härtill kominer,
att militärtjänsten i våra dagar på grund av därmed förenade fysiska
ansträngningar och av förhållandena betingade bundenhet i fråga om frihet
och självständighet av mången betraktas såsom mindre tilltalande, bliver
följden den, att uti tider med goda arbetskonjunkturer kommer armén efter
i konkurrensen.

Det torde gälla om nästan varje yrke, att benägenheten för att
välja detsamma är beroende icke blott av de förmåner, som till en början
erbjudas, utan kanske mest på de möjligheter, som för framtiden ställas i
utsikt. Ett yrke med ringa dylika möjligheter kan knappast åt sig förvärva
några dugligare element eller åtminstone icke för någon längre tid

3—170299.

Orsakerna
till rekryte
ringssvåriy
heterna.

behålla desamma. Anställningen får huvudsakligast karaktären av någonting
tillfälligt, som kanske tages i brist på annat och behålles endast, tills
något bättre yppar sig.

Före införandet av 1901 års härordning fanns uti armén ett slag
av volontärer, som på grund av sin stora duglighet bevarats i ett synnerligen
gynnsamt minne, nämligen de s. k. underofficersvolontärerna. Dessa
volontärer togo anställning antingen i tanke att vinna underofficersbefordran,
som på den tiden innebar en relativt god social ställning
med därav följande möjligheter jämväl till ekonomiskt fördelaktiga bisysslor
i det civila livet vid sidan av den då för tiden vid flertalet truppförband
kortvariga militärtjänsten, eller också för att tillgodogöra sig den
jämväl för civil verksamhet högt skattade undervisning, som ingick i den
tidens underbefälsskolor. Det var sålunda framtidsperspektivet, som utgjorde
sporren, och som även medförde, att dessa volontärer kunde rekryteras
från jämförelsevis bättre samhällselement.

Den nuvarande volontärinstitutionen har emellertid, vad framtidsutsikterna
beträffar, endast mycket små möjligheter att bjuda på. Blott ett
fåtal av dem, som taga volontäranställning, kunna räkna med att vinna
underofficersbefordran, och dessutom är underofficerens ekonomiska ställning
icke längre lika god som förr, beroende på ändrade tjänstgöringsförhållanden
och stegrade levnadskostnader. Den undervisning uti allmänbildande,
icke militära ämnen, som ingår i den nuvarande utbildningen
till underbefäl, uppskattas icke såsom någon betydelsefullare förberedelse
för civil verksamhet. Och möjlighet att genom statens garanti och försorg
efter slutad militärtjänst vinna civil anställning, i likhet med som sker
uti en del andra iänder, finnes endast i en relativt liten och tämligen
betydelselös omfattning.

Som ett bevis på, vilket inflytande framtidsutsikterna utöva på rekryteringen,
tjänar det faktum, att det ända till på sista tiden, då andra
i det följande närmare berörda faktorer tillkommit för att motverka rekryteringen,
vid vissa special truppslag och särskilt vid trängen varit och delvis
fortfarande är jämförelsevis lätt att erhålla volontärer och även goda
sådana. Anledningen härtill har varit, förutom den vid jämförelse med
infanteriet mindre ansträngande tjänstgöringen vid dessa truppslag, att
denna tjänstgöring skapat förutsättningar för att kunna erhålla jämförelsevis
goda befattningar i det civila livet.

Dessa ovan angivna förhållanden torde hava medfört, att flertalet av
dem, som tagit volontäranställning, gjort det icke i tanke att därvid välja
ett yrke, som tillförsäkrar dem en tryggad framtida existens, utan huvudsakligast
för att i brist på annat skaffa sig ett tillfälligt levebröd, sålunda i

regel en nödfallsutväg, som tillgripits, då inga andra arbetsmöjligheter stått
till buds. Det säger sig självt, att materialets beskaffenhet härav måste
i''öna ett mindre gynnsamt inflytande liksom även, att de på detta sätt använda
volontärernas intresse för sin uppgift härav mången gång ofördelaktigt
påverkats.

Av samma orsaker har det varit mycket svårt att förmå dem, som
en gång tagit volontäranställning, att någon längre tid kvarstå i tjänst,
och detta förhållande är icke minst betydelsefullt. Ty endast genom långvarig
tjänstgöring kan förvärvas den erfarenhet, rutin och befälsvana, som
utgör förutsättningen för en duglig underbefälskår.

En bidragande orsak till den dåliga rekryteringen, som särskilt inverkat
försämrande på volontärmaterialets kvalitativa beskaffenhet, har varit
det rådande anskaffningssättet, vilket närmare belyses i samband med förslaget
till omorganisation av anskaffningsväsendet sid. 47.

C. Förslag till förbättringar.

I ändamål att råda bot för rekryteringssvårigheterna hava under de
gångna åren åtskilliga förslag blivit gjorda, och vissa partiella förändringar
också i anledning härav vidtagna. Dylika förslag hava i samband med
andra omorganisation sförslag avgivits av cheferna för generalstaben och flottans
stab år 1906, av 1907 års generalskommission, av 1907 års försvarskommitté
och av de genom nådigt beslut den 1. december 1911 tillsatta försvarsberedningarna
(fjärde beredningen). Att ingå på någon närmare redogörelse
för alla dessa förslag synes överflödigt, då de samtliga gått ut på att inom
ramen av en i huvudsak oförändrad organisation åstadkomma ökad benägenhet
för volontäranställning genom förbättrade förmåner, och dessutom de
flesta av de synpunkter, som härvid framkommit, vunnit beaktande i förslaget
till 1914 års härordning, för vilket i nyssnämnda avseende här nedan en
redogörelse lämnas. Fjärde försvarsberedningen, som ägnade underbefälsfrågan
en mycket omfattande utredning och uti ett 1914 från trycket utkommet
förslag till yttrande sammanfattat sina synpunkter beträffande densamma,
har emellertid även föreslagit vissa åtgärder i ändamål att säkerställa truppförbandens
behov av instruktörer, för den händelse volontärrekryteringen
något år skulle slå fel. Sålunda föreslås, att därest vid ett truppförband
så stor brist på instruktörer något år skulle uppstå, att antalet understege
80 % av det å stat upptagna antalet underbefäl av manskapet, skulle av
den i tjänst varande värnpliktskontingenten uttagas erforderligt antal värnpliktiga
instruktörer för tjänstgöring vid nästa rekrytskola.

Tidsperioden
1901—
1919.

Kungl.
Maj:ts nådiga
proposition
till
1914 års se
nare riksdag.

Uti Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1914 års senare riksdag
framhålles den särskilt vid infanteriet rådande underbefälsbristen och de
rekryteringssvårigheter, som under de föregående åren varit rådande, men,
då dessa huvudsakligast ansågos bero på vissa ännu förefintliga brister uti
organisationen, förutsattes arméns behov av underbefäl och beställningsmän
fortfarande kunna tillgodoses genom volontärinst.itutionen, därest dessa
brister bleve avhjälpta. I anledning härav föreslogs följande åtgärder:
omläggning av grunderna för instruktörs- och befälstjänstgöringen, upprättandet
av högre underofficersskolor, införandet av avskeds- och anställningspremier,
införandet av tjänsteavtal på kortare tid än ett år, beredandet
av bättre befordringsutsikter samt beredande av förbättrade utsikter
att efter avslutad militärtjänst vinna civil anställning. I samband härmed
gjordes följande uttalande. »Det synes ej osannolikt, att med nu ifrågasatta
förbättringar i avseende på det fast anställda underbefälets avlöning,
utbildning och befordringsutsikter den för närvarande särskilt vid infanteriet
förefintliga instruktörsbristen skall på frivillighetens väg kunna fyllas.
Intill dess det visat sig, att sä ej blir förhållandet, synas några tvångsåtgärder
till bristens täckande ej böra tillgripas.»x

Av de föreslagna åtgärderna, vilka med några mindre ändringar
blevo av riksdagen godkända, hava de flesta blivit tillämpade.

Genom ändrade utbildningsförhållanden göras volontärerna tidigare
användbara för instruktörs- och befälstjänstgöring med därav följande tidigare
åtnjutande av med befälsställningen förenade förmåner.

Anställnings- och av skedspremier utgå enligt bestämmelserna i nådiga
breven den 22. januari 1915 och 20. januari 1917. Anställningspremie
— vid flertalet truppförband 100 kr. för ett års anställning och 300 kr. för
minst två års anställning samt vid vissa truppförband, där rekryteringsföi''-hållandena visat sig svårare, 120 kr. för ett års anställning och 400 kr. för
minst två års anställning — tilldelas värnpliktig, som, under det han
tjänstgör som värnpliktig, tager annan fast anställning än som musikvolontär,
och utbetalas premien oberoende av den lega, som kan tillkomma
den värnpliktige från de till rekryteringskostnader anvisade medel.

Avskedspremie tilldelas befordrad volontär (ej musikvolontär) som
efter ingången av år 1916 efter minst sex års väl vitsordad tjänstgöring
avgår från beställning på stat utan att samtidigt beredas civilanställning
i statens tjänst. Avskedspremie är av två slag, den lägre, som utgår efter
minst sex års tjänst och utgör vid olika truppförband 700, 600 och 400 1

1 Kursiveringen gjord av de sakkunniga.

kr., samt den högre, som utgår efter minst 9 års tjänst och utgör vid
motsvarande förband resp. 1,100, 1,000 och 700 kr.

Förnyat tjänsteavtal får ingås även på kortare tid än ett år jämlikt
därom senast utfärdade bestämmelser i nådiga brevet den 24. mars 1916,
detta särskilt i ändamål att härigenom bättre tillgodose behovet av underbefäl
vid soldatutbildningen.

Förbättrade befordring sutsikter hava åstadkommits genom ändrade
proportioner mellan antalet beställningar i de olika underbefälsgraderna
samt genom inrättandet av två löneklasser i furirsgraden med väsentligt
ökad lön för furir av 1. klassen.

Vad åter angår inrättandet av högre under oj''feersslcolor, så hava dylika
på grund av de genom kriget skapade särskilda förhållandena och därav
påkallat ökat behov av underbefäl vid truppförbanden blivit anbefallda
först innevarande år.

Civilanställningen har däremot endast i en mycket blygsam form
hittills vunnit tillämpning.

I vad mån de ovan relaterade, uti nådiga propositionen till 1914
års senare riksdag uttalade förhoppningarna angående rekryteringens förbättrande,
blivit besannade, skall uti det följande närmare belysas.

D. Den nuvarande ställningen.

Den tidsperiod, som förflutit sedan antagandet av 1914 års härord- Vakansernas
ning, är ju visserligen icke lång, och flera av de föreslagna åtgärderna för sorecrekryteringens
upphjälpande hava ännu icke uti sin fulla utsträckning
blivit tillämpade, men åtskilliga förhållanden, som därunder tratt i dagen,
giva dock tydliga hållpunkter för bedömandet, i vad mån det för närvarande
är och för framtiden synes möjligt, att — även under förutsättning av
ytterligare förbättringar uti volontärinstitutionen — enbart på frivillighetens
väg tillgodose arméns behov av erforderligt antal för sin uppgift
kvalificerade underbefäl och beställningsmän.

Av bil. 1—3 samt tabellen å sid. 6 framgår, att under åren 1915
och 1916 vakansernas antal vid de flesta truppslag ökats, samt antalet
anvärvda volontärer i påfallande hög grad nedgått. På grund av, vad
förut blivit sagt, kan som en konsekvens härav förutsättas, att jämväl
materialets beskaffenhet ytterligare försämrats. Särskilt anmärkningsvärt
är det förhållandet, att även vid specialtruppslagen rekryteringssvårigheter
av betydande omfattning inträtt, enär ju dessa förut haft jämförelsevis
lätt att tillgodose sitt behov av volontärer.

Orsakerna.

Den 1. november 1916 utgjorde sammanlagda antalet vakanser i
volontärbeställnin garna:

vid 4 truppförband

» 6 »

* 9 »

» 17 »

» 13 *

»4 »

3 »

» 1 »

0— 9 jé
10—19 »
20—29 »
30—39 »
40—49 »
50—59 »

60—69 » och
över 80 »

Samtidigt utgjorde antalet vakanser i enbart underbefälsgraderna:

vid 14 truppförband

» 9 »

»10 »

» 7 »

» 11 »

»4 »

» 1 »

0— 9 %
10—19 »
20—29 >
30—39 »
40—49 »
50—59 »

60—69 » och
70—79 >

Förutom de förut angivna bristerna i organisationen är en av orsakerna
till berörda förhållande den rådande högkonjunkturen med därav
följande avsevärt stegrade arbetsförtjänster. Men härtill kommer en annan
mycket betydelsefull faktor, som under de senare åren gjort sig i hög grad
gällande, nämligen den för sv ars fientlig a agitationen.

För denna agitations allmänna syften torde icke här behöva närmare
redogöras. Under klar insikt om underbefälsinstitutionens betydelse
för arméns bestånd arbetar den målmedvetet och tyvärr med mycken
framgång på dess undergrävande. Den tager sig uttryck uti ständiga
trakasserier mot underbefälet och dem, som taga volontäranställning, vanligen
i form av hån, förolämpningar eller personlig misshandel. De betraktas
och behandlas som en slags strej kbrytare, och det är tydligt, att
underbefälets i övrigt ofta svåra ställning härigenom bliver olidlig. Genom
departementschefsskrivelse den 22. januari 1915 har från arméns myndigheter
infordrats yttanden rörande berörda förhållanden, och desamma giva
ett talande vittnesbörd såväl om arten som omfattningen av denna agitation.
Särskilt riktar sig densamma mot de i tjänst varande värnpliktiga i ändamål

att förhindra dylika att taga volontäranställning, detta i medvetande om, att
bland dessa i regel de bästa underbefälsämnena äro tillfinnandes. Det är därför
också ytterst svårt att under värnpliktstjänstgöringen förmå värnpliktiga
till dylik anställning, vilket tydligt framgår av nedanstående tablå, detta
oaktat de avsevärda extra förmåner i form av anställningspremier, som
härför utgå enligt förut anförda bestämmelser. Men det är ju föga
underligt, då de härigenom utsätta sig för hån och förakt av sina kamrater
samt knappast gå säkra till liv och lem.

Antal i tjänstgöring yarande värnpliktiga, som tagit volontäranställning
under åren 1915—1916.

Truppslag	Antal
1915	1916 1	Summa
Infanteriet...........	173	66	239
Kavalleriet...........	3	6	9
Artilleriet...........	8	7	15
Ingenjörtrnpperna........	—	—	—
Trängen ............	1	—	1

Huru befälstillgången gestaltar sig för soldatutbildningen under Situationen»
innevarande utbildningsår framgår av bil. 4, utvisande ställningen den innel}ord15.
december 1916.

I januari 1917 har denna ställning ytterligare försämrats på grund
av kommendering av ett betydande antal furirer till underofficersskola.

Då, såsom förut blivit påvisat, antalet för innevarande utbildningsår
anvärvda rekryter är synnerligen litet, bliver ställningen för utbildningsåret
1917—18 ännu betydligt sämre.

Dessa förhållanden innebära emellertid den allra största fara för
arméns utbildning och för disciplinen inom densamma. Det säger sig
självt, att det icke kan vara möjligt åstadkomma någon värdefullare
utbildning med en befälstillgång av den i bil. 4 angivna, och det är även
tydligt, att disciplinen samt ordning och god ton i förläggning in. in. blir
omöjlig att under dylika förhållanden tillfredsställande upprätthålla. Utslag
härpå hava heller icke saknats. Den bristande tillsynen över de värnpliktiga,
som härav måste bliva en följd, torde även kunna komma att medföra

1 enligt ställningen i november 1916.

oordningar av allehanda slag med kanske föga angenäma följder för den
civila befolkningen å förläggningsorterna. Vid de beridna truppslagen
uppkomma därjämte allvarliga svårigheter att tillgodose vården av det
förefintliga hästmaterialet, och de i första tjänstgöring varande värnpliktigas
utbildning lider väsentligt avbräck genom, att desamma på grund av personalbristen
måste i större utsträckning än eljest tagas i anspråk för inre
tjänst av allehanda slag.

Då därtill kommer, att eu del av det underbefäl, som finnes, utgöres
av för sin uppgift undermåliga individer, ofta rekryterade från
mindre goda samhällselement, så bliver saken ännu mera betänklig. Det
kan icke vara lämpligt, att dylika skola sättas som lärare och förgångsmän
för den värnpliktiga ungdomen. Ur denna synpunkt innebär saken en
verklig nationalfara, och häri ligger därjämte en av de förnämsta orsakerna
till de utslag av omdömeslös behandling av värnpliktiga, som tid efter
annan förekommit, och den härav alstrade oviljan mot värnpliktstjänstgöringen,
som mer och mer kommer till synes.

Vore dessa ovan berörda förhållanden endast av tillfällig art och
rekryteringssvårigheterna endast föranledda av en uppskruvad högkonjunktur,
kunde man möjligen genom tillfälliga åtgärder råda bot för det onda.
Men så är icke fallet. Ty dels är det sannolikt, att högkonjunkturen kommer
att bliva långvarig, och ännu sannolikare, att den försvarsfientliga
agitationen kommer att fortsätta sitt underminerande arbete även, fast möjligen
under andra former, i händelse av skärpta lagbestämmelser häremot.
En fullt effektiv reform, som för alla eventualiteter säkerställer arméns behov
av icke blott erforderligt antal utan jämväl för sin uppgift fullt kvalificerade
underbefäl och beställning smän, är därför oavvisligen nödvändig.
Ty i annat fall kommer arméns utbildning och krig sduglighet att äventyras
och icke motsvara det arbete och de kostnader, som för närvarande härför
offras.

II. Förslag till omorganisation av imderbefälsinstitutionen och
åtgärder till förbättrande av rekryteringen.

A. Underbefälsinstitutionen i vissa främmande arméer.

Uti arméer med lång första värnpliktstjänstgöring — 2 år eller därutöver
— löses underbefälsfrågan jämförelsevis lätt. Tjänstgöringstidens längd
o-för det nämligen möjligt att under det första tjänsteåret bibringa häiför
lämpliga värnpliktiga sådan underbefälsutbildning, att de under återstoden
av tjänstgöringstiden bliva användbara för viss instruktörs- och
befälsjänst. Utöver det mindre rutinerade underbefäl, som härigenom
erhålles, söker man dock även genom särskilda åtgärder på frivillighetens
väg skaffa sig ett underbefäl med den vana och duglighet, som enbart den
längre utbildningen kan skapa.

Första värnpliktstjänstgöring: 3 år (vid kavalleriet och ridande artilleriet
4 år).

Underbefälet rekryteras bland de värnpliktiga. De härtill uttagna
o-enomo-å efter avslutad rekrytutbildning en underbefälsskola och tjänsto-öra
därefter såsom underbefäl under återstoden av sin värnpliktstjänstgöring.
Erforderligt antal av dessa uttagas på frivillighetens väg till underbefäl
med längre tjänstetid och erhåller ytterligare underbefälsutbildning.

Första värnpliktstjänstgöring: 2 år (vid kavalleriet och ridande artilleriet
3 år).

Underbefälet rekryteras dels genom frivilliga,_ som före värnpliktstjänstgöringens
början (åldern 17—20 år) ingå direkt i särskilt organiserade
underofficersskolor, dels genom uttagning bland de värnpliktiga, som etter
avslutad rekrytskola bibringas underbefälsutbildning och därefter tjänstgöra
som underbefäl under återstoden av sin värnpliktstjänstgöring, dels även
genom frivilliga av sistnämnda kategori, vilka genom kontrakt förbindas
till viss tjänstgöring och erhåller ytterligare underbefälsutbildning.

4—170209.

Ryssland.

Tyskland.

Första värnpliktstjänstgöring: 3 år vid samtliga truppslao-.
Underbefälet uttages på frivillighetens väg bland de värnpliktiga
och förbindas medelst kontrakt till viss tids tjänstgöring.

I dessa ovan angivna länder hava några svårigheter i allmänhet icke
forefunmts att rekrytera det underbefäl, som på frivillighetens vä<* måste
anskaffas, varför ej heller några tvångsåtgärder för detta ändamål behövt
ifrågakomma. Anledningen härtill torde vara att söka, dels uti de o-ynnsamma
förmåner, vid jämförelse med andra yrken, särskilt i form av
garanterad civilanställning, som härför erbjudits, dels möjligen däruti att
försvars fientlig agitation av den art, som i det föregående skildrats icke
förekommit eller icke tillåtits florera.

Uti arméer med kortare värnpliktstjänstgöring kan utbildning till
och tjänstgöring som underbefäl i regel icke medhinnas under tiden för den
ordinarie tjänstgöringen. Uttagning av värnpliktiga för detta ändamål
kan darfor endast förekomma under den förutsättningen, att de, som härtill
uttagas, få sin tjänstgöring i för ändamålet erforderlig grad förläno-d
Denna princip tillämpas i allmänhet för rekryteringen av det underbefäl''
som huvudsakligast är avsett att fylla mobiliseringsbehovet, så t. ex. i
iSorge, Holland och Schweiz, men det förekommer även att rekryteringen
av det övriga underbefälet sker på motsvarande sätt, exempelvis i Danmark.

Värnpliktstjänstgöringen omfattar i Danmark vid infanteriet en
sammanlagd tid av 7V2 månad.

Underbefälet är dels fast anställt> dels värnpliktigt. Det fast anställda
underbefälet utgöres av sergeanter, översergeanter och stabssergeanter.
Det värnpliktiga underbefälet omfattar underkorpraler, korpraler
och kornetter. Principen är, att var och en, som vill bliva fast anställt
underbefäl, måste först utbildas till och tjänstgöra som värnpliktigt
underbefäl. ^

Vid infanteriet uttages årligen det värnpliktiga underbefälet till ett
sammanlagt antal av 6 % av rekrytstyrkan vid rekrytskolans mitt. Av de
uttagna ingå omkring 3/4 i korpralskola och Vi i kornettskola. Den lagstadgade
tjänstgöringstiden för de till underbefälsutbildning uttagna värnpliktiga
utgör: 0

. 484 dagar
. 591 >

för korpralselev .
» kornettelev .

Vid rekrytskolans slut inträda korpralseleverna i korpralskola och
kornetteleverna i eu för hela truppslaget gemensam kornettskola.

Sedan korpralseleverna genomgått en (1V2 månaders korpralskola
utnämnas de därtill lämpliga till underkorpraler och förrätta såsom sådana
instruktörstjänst vid rekrytskola under dess 2 första månader. Därefter
utnämnas de till korpraler och hemsändas, såvida de icke åtaga. sig fort
satt frivillig tjänstgöring vid rekrytskolan som korpraler. Härtill plägar
ungefär hälften anmäla sig, och av dessa fortsätter sedan en del utbildning
till underofficerare på stat.

Av kornetteleverna utnämnas efter omkring 872 månaders utbildning
vid kornettskolan de därtill lämpliga till kornetter och fullgöra sa
som sådana instruktörstjänst under rekrytskolans 4 sista månader. Därefter
bliva de hemförlovade, såvida de icke åtaga sig fortsatt frivillig tjänst
som kornetter eller genomgå fortsatt utbildning.

Vid övriga truppslag äro förhållandena ungefär likartade.

Elev, som uttagits till en högre utbildning, men icke kan tillgodoföra
sif densamma utan överflyttas till en lägre, är underkastad lika lång
övningstid som de kamrater, vilka fullständigt genomgå den högre utbildningen.
, . , ». ,

Till underbefälsutbildning uttagas 1 första hand de, som frivilligt
anmält sig, men uppstår brist, uttagas med tvång de lämpligaste. Vissa
fordringar på allmänbildning äro uppställda, men i övrigt är endast
lämpligheten för militär utbildning avgörande för uttagningen, den frivilliga
såväl som den tvungna. _

De principer, varpå man sålunda i Danmark ordnat underbetäfsan
skaffningen, överensstämma i huvudsak med vad de sakkunniga i det följande
föreslagit. Den ökade värnpliktstjänstgöring, som till underbefäl
uttagna äro "underkastade, omfattar för korpralseleverna in er än dubbelt
och för kornetteleverna nära 3-dubbelt så lång tid som för värnpliktiga 1
allmänhet av samma truppslag.

B. Grundprinciper för omorganisationen.

Då man hos oss icke torde kunna räkna med möjligheten av den
ordinarie värnpliktstjänstgöringens utsträckande därhän, att underbefälsutbildningen
kan inramas inom densamma, och rekrytering uteslutande
o-enom uttagning bland de värnpliktiga ej vore att tillråda, torde ulan fortfarande
i första hand böra anlita frivilligheten som egentligt rekryteringssätt.
Detta enbart kan emellertid aldrig säkerställa armens behov vaie sig 1

kvantitativt, eller kvalitativt hänseende, och därför måste härmed förenas
rattm Ull uttagning bland de värnpliktiga. Endast därigenom skapas garanti
för, icke blott att det erforderliga antalet bliver fyllt, utan även, så lån«-t
TW är; att materialet bliver gott. Samtidigt härmed brytes jämväl
udden av den försvarsfientliga agitationen.

Med vår jämförelsevis korta utbildningstid måste emellertid den
utvägen tillgripas, att de, som uttagits till underbefäl, åläggas en väsentligt
förlängd värnpliktstjänstgöring, vilket gör åtgärden i fråga mindre tilltalande,
ty ur allmän social synpunkt innebär det onekligen en orättvisa,
att en del värnpliktiga skola betungas med längre värnpliktstjänstgöring
an andra,. Principen med olika tjänstgöringstider för olika kategorier
värnpliktiga är dock redan förut tillämpad i vår armé, och mot bak^run ?

uf ’ jatt .6n Sådan uttaonin&> varom här är fråga, under nuvarande
förhållanden är absolut nödvändig för arméns bestånd, måste varje betänklighet
i berört hänseende förfalla.

för att emellertid göra uttagningen mindre betungande bör densamma
endast förekomma såsom en nödfallsutväg, i den mån det erforderliga
antalet icke på frivillighetens väg kan erhållas. De sålunda uttagna
måste därjämte genom ekonomiska och andra fördelar av i det följande
närmare angiven art, så långt ske kan, gottgöras för sin ökade värnpliktstjänstgöring.
För att i möjligaste grad minska uttagningens storlek
bör man också samtidigt söka åstadkomma ökad benägenhet för frivilligt
åtagande. Det finnes stor sannolikhet för, att den försvarsfientliga agitationen,
i vad den riktar sig mot underbefälsinstitutionen, kommer att
örsvmna, därest rätten till uttagning finnes. Denna agitation bliver nämligen
härigenom meningslös, ty vartill skall det tjäna att söka förhindra
frivilligt . åtagande, om det felande antalet får uttagas? De frivilliga
komma ju faktiskt att göra dem en tjänst, som eljest skulle uttagits.
Härmed är en av de väsentligaste orsakerna, som för närvarande0 stå
hindrande i vägen för den frivilliga rekryteringen, undanröjd. Därjämte
bör dock även den andra huvudorsaken till rekryteringssvårigheterna nämligen
rekryteringens beroende av konjunkturerna, så långt ske kan, till sin
innebörd minskas, vilket endast torde kunna åstadkommas genom ökade
förmåner, särskilt i form av förbättrade framtidsutsikter.

Reformens grundprinciper böra sålunda bliva:

frivilligt åtagande som egentligt rekryteringssätt och tillämpat i sä
stor utsträckning, som de radande förhållande möjliggöra; samt

. ^a(j stadgad rätt till uttagning bland i första tjänstgöring varande värnpliktiga
av det antal, som icke på frivillighetens väg kunnat erhållas.

Då det sålunda enligt detta förslag kan ifrågakomma, att en del av
underbefälet rekryteras genom lagstadgad uttagning bland de värnpliktiga,
skulle det uppstå eu ur avlönings- och andra hänseenden mindre
lämplig dualism, om av eu kategori med samma uppgift, utbildnings- och
tjänstgöringsförhållanden en del vore värnpliktiga och andra fast anställda.
Att i\ter tillämpa det förfaringssättet att göra de uttagna till volontärer
vore icke lämpligt. Det skulle på sätt och vis innebära påtvingandet av
ett yrke, efter som de nuvarande volontärerna äro yrkesmilitärer, vilket,
om det också i sak icke hade så mycket att betyda, dock vore mindre
tilltalande. Det riktigaste synes därför vara, att jämväl de, vilka rekryteras
genom frivilligt åtagande, under den tid de undergå samma utbildning
och äro underkastade samma tjänstgöring som de uttagna, äro
värnpliktiga. Häri ligger intet oegentligt, tv vare sig de äro volontärer
eller ickej^ så fullgöres ju faktiskt under tjänstgöringstiden den ordinarie
värnplikten. Som en följd härav bör den nuvarande volontärinstitutionen
upphävas, och därmed benämningen volontärer försvinna, detta jämväl av
andra orsaker. Det torde nämligen kunna påstås, att denna institution är
till sin natur föråldrad. Den utgör en kvarleva från det gamla yrkessystemets
tid och torde icke, åtminstone ej i samma utsträckning som
hos oss, hava sin motsvarighet i någon annan värnpliktsarmé. Under
intrycket av den försvarsfientliga agitationen har därjämte på vissa håll
själva begreppet volontär blivit någonting förhatligt och föraktligt, vilket
bidrager till rekryteringens försvårande. Den föreslagna förändringen torde
därför enbart bliva till fördel.

C. Rekryteringssätt, redovisning och benämning.

Enligt 1914 års härordning utgöres arméns underbefäl av:

vid infanteriet, ingenjörtrupperna och tv ängen: furirer, korpraler och
vice korpraler;

vid kavalleriet och intendenturtrupperna:1 furirer och korpraler; samt

vid artilleriet: furirer och konstaplar.

För beställningsmännen finnas motsvarande underbefälsgrader.

Utbildningen till furir tager vid samtliga truppslag en tid av tre år,
nämligen under första året soldatutbildning och vid truppslag, där vicekorpralsbeställningar
finnas vicekorpralsutbildning, under andra året korp 1

Rekryteringen av underbefälsbeställningarna vid intendenturtrupperna förutsattes^ i
sakkunnigas förslag skola ske på motsvarande sätt som nu, d. v. s. genom överflyttning från
andra truppförband, varför förhållandena vid nämnda truppslag icke närmare beröras.

Underbefälsgrader

och utbildning
sförhållanden.

rals-(konstapels-)utbildning och under tredje året furirsutbildning. Jämsides
med denna utbildning tjänstgöra eleverna under andra och tredje
utbildningsåren som instruktörer vid soldatutbildningen. De, som avlagt
furirsexamen eller bland beställningsmännen motsvarande examen, representera.
sålunda det redan utbildade underbefälet och de övriga det under
utbildning varande underbefälet, vilket sistnämnda dock samtidigt ta^es i
anspråk för instruktörstjänst.

rinc/ssättför . . Enligt vad ovan föreslagits, skall rekryteringen ske dels genom friohkakate-
villigt åtagande, dels genom uttagning med ‘stöd av värnpliktslagen. Det
9 a gäller då först att avgöra, i vilka fall dessa olika rekryteringssätt skola
tillämpas.

De ovan angivna underbefälsbeställningarna äro avsedda för olika
befälsuppgifter, avpassade efter kunskaper och utbildning, och på grund
härav kan arméns behov endast bliva fullt tillgodosett genom, att samtliga
dessa beställningar äro besatta. Det vore sålunda önskvärt, att
lagbestämmelser kunde tillämpas för rekryteringen av samtliga underbefälsbeställningar,
men detta skulle dock, vad furirsgraden beträffar, förutsätta
en så väsentligt ökad värnpliktstjänstgöring för de härtill uttagna, att
något sådant icke bör ifrågasättas. Man torde därför vara nödsakad att
för rekryteringen av furirsgraden fortfarande anlita frivilligheten som enda
rekryteringssätt och genom ändamålsenliga bestämmelser, för vilka i det
följande skall närmare redogöras, söka motverka härmed förknippade olägenheter.

Vad däremot rekryteringen av övriga underbefälsgrader beträffar,
måste bägge rekryteringssätten kunna tillämpas. En uttagning till förlängd
värnpliktstjänstgöring av allenast den omfattning, som fjärde försvarsberedningen
uti sitt förut åberopade förslag ifrågasatt, d. v. s. till
tjänstgöring allenast under påföljande soldatutbildning kan blott på ett
mycket otillfredsställande sätt tillgodose behovet, ty dessa instruktörer
bleve , endast användbara för jämförelsevis små befälsuppgifter. Den befälsställning,
som tillkommer en korpral kan självfallet icke uppbäras av
den,. som endast genomgått vicekorpralsutbildning. Därför kan instruktörstjänsten
i fred — oavsett furirsgraden — icke tillfredsställande
fungera, med mindre erforderligt antal instruktörer finnas, som genomgått
fullständig korpralsutbildning. Att rekrytera korpralsgraden, vartill°utbildningen,
som förut nämnts, kräver en tid av två år, uteslutande på
frivillighetens väg bleve icke tillförlitligt på grund av arten av de orsaker
icke minst den försvarsfientliga agitationen — som hos oss motverka
den frivilliga rekryteringen. Därför kan arméns behov endast däri -

genom bliva fullt säkerställt, att uttagning får ske icke blott till 1-årig
underbefälsutbildning utan jämväl till förlängd dylik under ytterligare ett
år, och att följaktligen rekryteringen av vice korprals- och korpralsgraderna
må kunna ske såväl på frivillighetens väg som genom uttagning.

Det tinnes emellertid ytterligare en personalgrupp vid armén, som
rekryteras genom volontärinstitutionen, nämligen musikpersonalen. Densamma
intager dock uti flera hänseenden eu särställning, och de, som
söka dylik anställning, göra det huvudsakligast i ändamål att tillgodogöra
sig den musikaliska undervisningen. Någon svårighet att rekrytera de nuvarande
beställningarna har icke hittills visat sig. Det finnes därför ingen
anledning att vidtaga några väsentliga förändringar beträffade sättet för
denna personals rekrytering, utan bör detta fortfarande ske uteslutande
genom frivilligt åtagande.

Enligt vad förut blivit sagt, bör den personal, som enligt ovanstå-Redovisning.
ende förslag skall rekryteras såväl genom frivilligt åtagande som genom
uttagning (se sid. 19) redovisas som värnpliktiga, d. v. s. de skola vara
inskrivna som värnpliktiga med viss lagstadgad tjänstgöringstid.

Vad furirerna beträffar, så finnas inga motsvarande skäl för, att de
skulle förbliva värnpliktiga. Det skulle förutsätta, att de av inskrivningsmyndigheterna
på grund av frivilligt åtagande uttagas till en förlängd
värnpliktstjänstgöring, men ett dylikt tillvägagångssätt bleve invecklat och
tungt och vore dessutom föga överensstämmande med anställningens art.

Denna har nämligen huvudsakligast karaktären av ett yrkesval, ty de bliva
furirer i regel med ett visst framtidsmål i sikte, antingen att vinna underofficersbefordran
eller att med militärtjänsten som medel vinna civil anställning.
Det synes därför vara enklare och smidigare samt dessutom
riktigare, att furirerna bliva fast anställda och redovisas som sådana.

Några större olägenheter härav torde knappast uppkomma. Det kan
möjligen invändas, att agitationen uti dessa furirer fortfarande får ett objekt
att verka på. Den omständigheten, att de äro fast anställda, torde dock
härvidlag spela en underordnad roll, då de i alla fall rekryteras uteslutande
genom frivilligt åtagande. Furirerna hava för övrigt i allmänhet
nått den mognad uti militärt omdöme, att de äro mindre mottagliga för
agitationen, och är blott anställningen förenad med verkliga fördelar,
särskilt vad angår framtidsutsikterna, så bliver nog agitationen också
mindre verkningsfull. Med de bestämmelser, som i det följande föreslås
rörande uttagningen (se sid. 29), skulle dessutom ett större antal vakanser
i furirsgraden medföra ökat rekryteringsbehov och sålunda sannolikt ökad
uttagning, och detta förhållande torde vara ägnat att motverka agitationen.

Musikpersonalen bör på grund av anställningens art fortfarande redovisas
som fast anställda.

Benämning. Då enligt detta förslag benämningen volontärer skulle försvinna,

uppställer sig frågan, huru de enligt förslaget för underbefäls- eller motsvarande
utbildning avsedda böra benämnas. En lämplig gemensam benämning
torde vara underbefälselever, så länge de äro värnpliktiga.1
För menig musikpersonal bör införas benämningen musilcelever.

Förslag. I överensstämmelse med ovanstående föreslå de sakkunniga sålunda,

att personal, avsedd för utbildning till underbefäl och beställning smän
rekryteras antingen och i första hand genom frivilligt åtagande eller genom
uttagning med stöd av värnpliktslagen ävensom, att denna personal under
tiden för åtagen eller lagstadgad tjänstgöring redovisas såsom »värnpliktiga»
och benämnes »underbefälselever»;

att furirer och beställningsmän av furirs grad rekryteras uteslutande
genom frivilligt åtagande och redovisas såsom >>fast anställda-»; samt

att musikpersonal av manskaps grad rekryteras endast genom frivilligt
åtagande och redovisas - såsom »fast anställda» samt benämnas, så
länge de äro meniga, »musikelever».

D. Underbefälselever.

1. Antal och tjänstgöringstider.

Antalet be- Det antal volontärbeställningar av olika kategorier, som enligt de

enligt tuva-n varande staterna förefinnas vid arméns truppförband, framgår av tabellen
ranele stater å sid. 24—25.

Itffränd- Vad angår behovet av en förändring uti dessa staters sammansätt ring.

ning, så hava de sakkunniga icke ansett sig böra till prövning upptaga
denna fråga under annan förutsättning, än att dylik förändring skulle
vara ägnad att förbättra den frivilliga rekryteringen. Dessa stater hava
emellertid ganska nyligen undergått en revidering genom 1914 års härordning,
och något av ovanstående anledning betingat behov av förändring
titi antalet underbefäl och beställningsmän av olika grader synes icke förefinnas.
Endast beträffande vissa furirsbeställningar bland beställnings -

1 Det synes lämpligt att i samband, härmed ändra den nuvarande benämningen »underbefäl
och fackmän» till »reservunderbefäl och fackmän».

marinen föreslås i ändamål att påverka frivilligheten en löneförändring
på sätt å sid. 43 närmare angives.

Antalet meniga volontärbeställningar är beräknat efter det behov,
som rekryteringen av underbefälet och beställningsinännen betingar, utom
vid vissa truppförband och truppslag (1. 1, 1. 2 och I. 27 samt kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna), där ett större antal förefinnes. Detta
större antal är betingat därav, att vid dessa truppförband och truppslag
viss tjänstgöring nödvändiggör tillgång dels på större antal manskapspersonal,
än den årliga värnpliktskontmgenten utgör, dels på personal med
mera omfattande utbildning, än den nuvarande värnpliktstjänstgöringen
medgiver.

Vid 1. 1 och I. 2 är det den vid dessa truppförband i stor utsträckning
förekommande vakttjänstgöringen i huvudstaden, som kräver
ökad tillgång på manskapspersonal. Behovet härav gör sig särskilt gällande
under de båda vapenövningsuppehållen (juli—aug. samt okt.) ävensom
dels under tiden, tills de på hösten inryckande rekryterna erhållit den
utbildning, att de äro användbara för vakttjänst, d. v. s. ungefär från
soldatutbildningens början till kalenderårets slut, dels jämväl under tiden
för den särskilda vinterutbildningen, då övningarna i regel äro förlagda
till annan ort. Men dessutom förefinnes detta behov jämväl under andra
tider av utbildningsåret av den anledningen, att soldatutbildnirpien vid
dessa truppförband eljest skulle lida för mycket avbräck genom vakttjänst£ö
ringen.

O O #

Vid I. 27 har det större antalet voloritärer betingats av behovet att
ständigt hava viss säkerhetsbesättning å Gottland, vilket behov naturligtvis
allt fortfarande måste anses föreligga.

Vid de angivna specialtruppslagen är den årliga värnpliktskontingenten
fixerad och avpassad efter mobiliseringsbehovet. Vid exempelvis kavalleriet
utgör densamma f. n. 25 å 30 man per skvadron, men det för hästvård,
hästdressyr m. m. oundgängligen erforderliga manskapsbehovet har hittills
beräknats till omkring 90. Med nuvarande organisation utgöras sålunda 60
av volontärer med i regel minst 2-årig tjänstgöringstid. En ökad tilldelning
av värnpliktiga skulle icke utesluta behovet av dessa volontärer, ty
den nu föreskrivna värnpliktstjänstgöringen är för kort för att medgiva
den utbildning särskilt för remontridning in. in., som den kavalleristiska
utbildningen kräver. Dessutom vore en dylik ökad tilldelning ur mobiliseringssynpunkt
olämplig, enär härigenom ett allt för stort överskott av
värnpliktiga skulle uppkomma vid mobilisering.

Vill de övriga ovan angivna specialtruppslagen äro förhållandena
ungefär likartade.

5—170209.

rä ttvisande

volontärstyrkan vid arméns

I {	U n d
Truppförband.
	Furirer.
	1.	2.
	kl.	kl.
Infanteriet.	\| 1
! 3. 3.............	14	29
j 3. 1. och 3. 2........	28	5K
I 3. 19.............	14	29
! 3. 27.............	It	29
\| Tjugutre reg:ten — 3. 3. ...	322	667
Summa		812
Kavalleriet.
3C. 1.............	5	20
5C. 2., 3C. 3., 3C. 4., 3C. 7., 31. 8.
- cK. 1..........	2.7	100
3f. 5. och 3C. 6........	16	64
1 3C. 9. (Norrbottens kavallerikår)	3	8
Summa	49	192
Artilleriet.
d. 1.............	18	37
a. 2., a. 5.. a. 6. = a. i. . .	54	in
a. 3.............	21	44
a. 4.............	20	40
1 a. 7............	7	15
a. s.............	14	26
j a. 9.............	10	20
a. 10. (Karlsborgs artillerikår)	6	14
Summa	150	307
Ing.-trupperna.
clrvcf. 1............	6	11
2............	6	10
ofog. 3............	8	16
cJng. 4............	3	6
3ug. 5. (Norrlands ingenjörkål'')	tf	10
Summa	29	53
Trötta trupperna.
	4	8
2.—cT. 6. = 1......	20	40
Summa	24	48
Intend.-trupperna.		9
Summa summarum		1421

o w g B

c 2

■ö 3 Es

oq''

2 c

o B

B pj

“• CD

er?

p er

Sjukvårdsmanskap.

Furirer.

kl.

S o*
_ o

15(

288

a?''

44 131	<0	191			2	2	2
112	286	720	10 0	—		4	4	4
44	181	60	191	—	2	2	2	2
44	131	170	301	—	2	2	2	2
1012 3 013	1380	4 393	—	46	46	46	46
1	3 092	2	0082	—	56		50
—	55	228	285	—	1	2	—	2
_	275	1140	1 415		5	10		10
—	176	828	1004	2	2	6	_	0
	23	92	115	—	1	1	—	1
	529	2	2 817	2	9	19		19
	99	17(	275		2	3		3
	297		825	—	6	9	—	9
	117		325	—	2	3	_	4
	lOH	1	300	—	2	3	_	4
	44		132	—	i	2	_	2
	72	1.	201	—	1	2		3
	54		150	—	1	2	_	2
	30	08	104	—	1	1	—	1
—	827	1	2319	—	16	25	—
18	53	95	148		1	2	2	2
17	50	*	135	—	1	2	2	2
25	73	125	198	—	1	1	2	1
9	28		88	_	_	1	1	1
16	48	t	123	—	1	1	2	1
85	252		692	—	4	7		7
13	39	21	00					—!
65	195	105	300	—	—	-	—	1 1
78	234	120	364		—	—		—
—	80	—	8	-	—	—	—

18
17
21
10
16

14
70

2 074 1 419| 5 504 |o73o| 12 300 2| 8ä| 107 Oöj 11

Furirer 2. kl.

hell,

truppförband enligt 1914 år3 härordning.

atällningsm

Hovslagarmanskap.

Gevärshantv.-manskap.

10 20
6 12
1 1

19 87

1
3
2
1
1
1
1

— 1
19 35

15 —

Hantverksmanskap.

Summa beställningsmän.

														r-< 0			P	B
TT z>	fi	ce	0 2.	W	K o	K	Ul	Furirer.	w	o	K	ce	g	ce	ce	P B
■3 c	CD	g	cd		►3 <1	er»	B B p i				•a <	CD	g	CD	CD	B B a	So	W*
P o" ZL cd cd	cw* SO	B B 0	tö	P	g. 8 cd	era'' os	1.	2.	P.	E.8 CD	oT P	B p	er* CD	03* P		V
			E					kl.	kl.
i		i	i	l	1	i	4							10	3	13	22
2	_	2	2	2	2	2	8							20	6	26	48	1
1	_	i	1	1	1	i	4							10	3	13	22	221)
1	_	i	1	1	1	i	4							10	3	13	22	336
23	—	23	23	23	23	23	92	—	—	~	—	—	—	230	69	299	490	51
	—	28	28	28	28	28	112	-	—	—	—	—	—	280	84	364	604	7 ''
—	5	11	—	-	—	—	—		—	1	—	—	i	10	7	17	7	307
	25	55								5	_	_	5	50	35	85	35	1535
_	14	32	—	_	—	_		-	—	2	—	—	2	30	20	50	36	1
—	2	4	—	1	—	_	1		—	—	—	—	—	5	3	8	—	1
—	46	102	—	1	—		1	—	—	8	—	—	8	95	65	160	78	3055
	5	11			—				1	2		3	6	14	11	25	9	309
_	15	33	__	_	-	_	—		3	6	—	9	18	42	33	75	27	927
_	6	13	_	■ :_		_			1	2	_	4	7	15	14	29	10	364
_	6	12	_	_	_	_			1	2	—	4	7	14	14	28	9	337
_	1	8	_	_	_	___	—	—	1	1	—	2	4	7	5	12	5	149
_	1	3	___	__	_	_		__	1	2	_	3	6	8	7	15	10	233
_	3	6	_	_	_	__	_	_	1	1	—	2	4	8	7	15	6	171
—	1	2	—	—	—	—	—	—	1	1	—	1	3	5	3	8	—	112
—	38	83							10	17	—		55	118	94	207	76	2602
1	1	2		i	2	1	4	1	2	6	7		10	25	4	29	8	185
1	1	2	_	i	1	2	4	1	2	6	7	—	16	24	5	29	8	172
1	1	3	_	i	1	1	8	2	3	11	16	—	32	40	3	43	i 4	245
1	_	1	_	i	_	1	2,	1	2	5	6	—	14	18	2	20	i 7	115
1	2	4	—	i	1	1	3	1	1	4	5	—	11	1	4	23	! —	146
5	5	12	—	5	5	6	16	6	10	32	41	—	89		18	144	27	863
1		2												2		2	6	68
5	—	10	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	10	—	10	30	340
	_	12	—	—	—	—	—		—	—	—		—		—	12	36	408
																		30

237 28

34 129 G

57 41 28 152 626| 261 887 821 14008

Ad’tikkun- Antalet, underbefälselever enligt de sakkunnigas förslag måste på

niqan för- ^frund av ovanstående sa beräknas, att härigenom tillgodoses behovet dels
slag. av för underbefälets och beställdngsmännens rekrytering erforderlig personal,
dels jämväl vid en del truppförband av sådan personal, som för viss
ovan angiven tjänst vid desamma är erforderlig.

£™å%r • För frivilligt tjänsteåtagande böra framdeles såsom hittills sådana
frivilliga villkoi uppställas beträffande denna personals tjänstgöring att armén må
nnä^jäis- erhåHa full nytta av densamma. Dylikt åtagande bör" därför icke få
avse kortare tid än 3 ar, enär en fullständig underbefälsutbildninc kräver
denna tid.

£stid9%r • , Vad åter an°år tjänstgöringstiden för- de uttagna, så bör densamma
uttagna lc^e &öras längre, än som är oundgängligen nödvändigt. Det har förut
UBrfÄäiS'' bUvit sagt’. att denna tjänstgöring under vissa förhållanden karl behöva utsträckas
till två. år utöver den ordinarie värnpliktstjänstgöringen, men,
såsom i det följande skall närmare påvisas, torde detta endast för ett
jämförelsevis ringa antal behöva förekomma. På den grund bör uttao--ningen i första hand endast avse ett års förlängd tjänstgöring, som därefter
för erforderligt antal förlänges med ytterligare ett år. °

Förlängning av tjänstgöringstiden med kortare tid än ett år bör
icke förekomma för några kategorier. Det skulle endast kunna ifrågasättas
för den personal, som icke är direkt avsedd för underbefälsrekryteringen.
Vid I. 27 och specialtruppslagen utom trängen bleve emellertid
ändamålet härigenom fullständigt förfelat, enär anta''et i tjänstgöring
varande manskapspersonal under en tid av året bleve för litet.

Vad däremot 1. 1 och I. 2 beträffar, så skulle man kunna tänka
sig en annan utväg. Enär behovet av ifrågavarande personal vid dessa
regementen huvudsakligast gör sig gällande under de båda vapenövningsuppehållen
ävensom under soldatutbildningen intill tiden för den särskifda
vinter utbildningens avslutande, skulle detsamma kunna tillgodoses genom,
att av den årliga värnpliktskontingenten erforderligt antal kvarhölles i
tjänstgöring dels under bägge vapenövningsuppehållen, dels till omkring
den 1. april under påföljande utbildningsår. En dylik åtgärd skulle dock
medföra väsentliga olägenheter. Dels bleve det årliga rekryteringsbehovet
och däimed sannolikt även uttagningen större, enär endast en årsklass av
sådan personal härigenom koinme att vara i tjänstgöring under vapenövningsuppehållen.
Dels skulle utbildningsförhållandena försvåras, då man
bleve nödsakad ordna särskild utbildning för denna personal på grund av
dess kortare tjänstgöringstid i förhållande till underbefälselevernas. Denna

utbildning bleve mindre värdefull och därmed de uttagnas användbarhet
uti befälsställning vid mobilisering förminskad. Det bleve sannolikt svårt
att på frivillighetens väg rekrytera denna personal, som icke kunde beredas
samma utsikter i fråga om befordran, civilanställning in. in. som
underbefälseleverna, vilket skulle medföra ökad uttagning. Alla skäl tala
sålunda för, att denna personal rekryteras efter samma grunder, som föreslagits
beträffande underbefälseleverna och sålunda uttages till ett helt års
förlängd tjänstgöring i mån, som frivilligt åtagande ej bliver tillfyllest.

Den förlängda tjänstgöringen bör i varje fall omfatta ett helt utbildningsår
samt dessutom under det första utbildningsåret den tid utöver
den ordinarie tjänstgöringen, då enligt nu gällande utbildningsföreskrifter
vid vissa truppslag fast anställt manskaps första underbefälsutbildning
pågår eller med andra ord, att denna tjänstgöring förlänges till ett år.
Rörande det antal dagar den förlängda tjänstgöringen i varje fall skall omfatta,
hänvisas till i det följande föreslagna ändringar i värnpliktslagen.

2. Inskrivning och uttagning.

Då underbefälseleverna enligt detta förslag skola vara värnpliktiga, Inskrivning
måste de följaktligen vara inskrivna som sådana, och uti värnpliktslagen underbefalsinföras
bestämmelser rörande den tjänstgöring, som åligger dylik värnpliktig, elever.

Vad de frivilliga angår, synas formerna för denna åtgärd kunna,
göras synnerligen enkla, vilket även är nödvändigt av den orsaken, att
frivillig anmälan bör kunna ske när som helst under året. Vad underäriga
beträffar, måste inskrivning först verkställas. Då inskrivningen
grundar sig på frivillig och naturligtvis skriftligen avgiven begäran, har
själva inskrivriingsförrättningen huvudsakligast karaktären av eu rullföring,
och det torde därför icke vara nödvändigt att härför påkalla inskrivningsnämnds
eller inskrivningsrevisions medverkan, utan inskrivningen bör kunna
göras av inskrivningsbefälhavare. I annat fall bliver systemet för tungt
och skulle medföra åtskilliga svårigheter. Inskrivningsnämnden kan ju
vid nästinfallande inskrivningsförrättning stadfästa dessa inskrivningar, om
så skulle av juridiska skäl anses nödvändigt.

Sådana frivilliga böra uti inskrivningshänseende medgivas vissa förmåner.
Sålunda bör inskrivning till underbefälselev få ske vid en tidigare
ålder än beträffande övriga värnpliktiga. Minimiåldern för volontäranställning
utgör f. n. 18 år (jmfr sid. 4). Det torde emellertid vara obestridligt,
att inånga ynglingar redan vid 17 års ålder nått den fysiska utveckling,
att de äro fullt användbara för militärtjänsten, i all synnerhet vid de beridna

truppslagen. Det synes sålunda böra medgivas dylika ynglingar att få
inskrivas som underbefälselever redan vid sagda ålder, då de härigenom
vinna förmånen att tidigare få fullgöra huvuddelen av sin värnpliktstjänstgöring
och därmed eventuellt även tidigare komma i åtnjutande av med.
underbefälsutbildning förenade fördelar i form av civilanställning, under-*
officersbefordran in. m. Men dylikt medgivande bör dock vara undanta!?
och i varje särskilt fall beroende på vederbörande truppförbandschefs beprövande.

De sakkunniga föreslå sålunda, att som frivillig underbefälselev må
inskrivas yngling, som under det år inskrivningen äger rum uppnår minst
18 eller undantagsvis enligt vederbörande truppförbandschefs beprövande
17 års ålder.

Frivilligt åtagande bör vidare medföra förmånen av frihet i val av
truppslag och truppförband, såvida icke vederbörande redan påbörjat första
tjänstgöring, ty i dylikt fall bör åtagandet endast få avse det truppförband
han är tilldelad.

Uti fysiskt och andra hänseenden böra föreskrivas samma fordringar,
som nu gälla beträffande antagning till volontär.

Rekryteringen av underåriga bör vara avslutad vid utbildningsårets
början. Enligt nu gällande bestämmelser får rekrytering av volontärer
fortgå längre, men detta är av flera orsaker, särskilt ur utbildningssynpunkt,
icke lämpligt. Blotta medvetandet härom åstadkommer ofta, att
.vederbörande icke göra sig någon brådska med anställning, då de i alla
fall få räkna den före anställningen tilländagångna tiden av soldatutbildningen
sig till godo. Dessa, som skola bliva befäl, komma emellertid härigenom
från början efter uti utbildningshänseende och bliva därför ofta
sämre än de värnpliktiga, vilket i de sistnämndas ögon verkar nedsättande.
Bestämmelsen om rekryteringens tidigare avslutande behöver icke åstadkomma
någon avsevärdare minskning av antalet, tv när de sökande veta,
att möjligheterna äro uteslutna efter den angivna‘tidpunkten, komma de
nog att rätta sig därefter. Det kan visserligen finnas säsongarbetare, beträffande
vilka bestämmelsen skulle verka ofördelaktigt, men i betraktande
av de ovan angivna olägenheterna bör avseende härvid icke fästas. Den
riktigaste tiden för avslutande av ifrågavarande rekrytering vore därför
den 1. november. Då emellertid arbetsavtal i allmänhet utgår den 24.
oktober, kan det finnas skäl för att något utsträcka tiden, och de sakkunniga
föreslå därför i stället den 15. november.

Tillvägagångssättet för inskrivningen och därmed sammanhängande
åtgärder föreslås bliva följande. Den som önskar bliva underbefälselev.

2!)

<r<)r därom ansökan lins vederbörande truppförbandschef omedelbart eller
genom lokalbyråerna för rekrytering och oivilanställning (se sid.. o4)
med företeende av samma handlingar, som nu äro föreskrivna beträffande
volontiiranställiiing. Med hänsyn till framställningens art synes lämpligt
föreskriva, att sökandens och eventuellt även målsmans namnteckning
uti ansökningshandlingarna är behörigen bevittnad. Truppförbandschefon
insänder, därest han godkänner ynglingen ilråga, och handlingarna
äro i behörigt skick, dessa senare till befälhavaren för det inskrivningsområde,
där den sökande är kyrkobokförd, vilken inskriver honom som
»underbefälselev» och tilldelar honom vederbörligt truppförband. Meddelande
rörande inskrivningen lämnas vederbörande rullföringsbefälhavare.
Denne utfärdar inskrivningsbok, som tillställes den . inskrivne.
Inskrivningsbefälhavaren underrättar truppförbandschefen om inskrivningen,
varvid ansökningshandlingarna samtidigt återsändas. Inkallelse till
föreskriven tjänstgöring sker genom order från truppförbandschefen, varvid
värnpliktssedel rekvireras från vederbörligt rullföringsornråde. I övrigt
förfares på motsvarande sätt som beträffande övriga värnpliktiga.

Vad angår den frivilliga rekryteringen bland i tjänstgöring varande,
värnpliktiga, så bör denna fortgå under hela liden för soldatutbildningen,
men vara avslutad före underbefälsutbildningens början. Truppförbandschefen
översänder ansökningshandlingarna med bifogande av inskrivningsboken
till inskrivningsbefälhavaren, som verkställer behörig ändring av
vederbörandes värnpliktsförhållande. I övrigt förfares på motsvarande sätt,
som ovan angivits.

Maximian*alet underbefälselever, som på grund av frivilligt åtagande^u^le^/or
må antagas vid de olika truppförbanden, bör vara fixerat och motsvara uttagning™,
antalet nu förefintliga meniga volontärbeställningar (se.sid. 24 25). . aVfäUelever.

Uttagning bör endast förekomma i den män förefintliga vakanser icke
kunna fyllas genom frivilligt åtagande eller fast anställning i furirsgraden,
på sätt nedan angives, och endast avse det antal, som för detta ändamål
är oundgängligen nödvändigt. För den skull måste också detsamma årligen
beräknas och bestämmas inom av värnpliktslagen angivna gränser, vilket
bör ske enligt nedanstående allmänna beräkningsgrunder.

Man bör utgå ifrån, att sammanlagda antalet uti staterna upptagna
underbefäl och beställningsmän samt för särskild tjänst vid vissa i det
föregående angivna truppförband avsedd manskapspersonal ständigt. måste
förefinnas. Då emellertid furirsgraden uteslutande rekryteras. på frivillig
hetens väg, kunna uppstående vakanser uti denna grad icke fyllas genom
uttagning. Men det är tydligt, att ett större antal dylika vakanser skulle

vara ä^nat att väsentligt försvåra utbildningsarbetet, även om de övriga
underbefälsgraderna äro till uti staterna föreskrivet antal besatta. Det
synes därför nödvändigt att formulera bestämmelserna för uttagningen
sä, att följden av en dylik eventualitet i största möjliga grad till sin innebörd
reduceras. Detta synes kunna ske genom en föreskrift, att därest
vakanser uppkomma uti furirsgraden, som icke på frivillighetens väg kunna
fyllas, ett häremot svarande ökat antal i stället får uttagas till” underbefälsutbildning
eller till förlängd dylik, och sålunda de övriga underbefälsgraderna
härigenom ökas. För avlöningen av det sålunda °ökade antalet
skulle därvid tagas i anspråk de besparade furirslönerna.

För att närmare belysa sättet för uttagningens beräknande skall bär
nedan anföras några exempel.

Ex. 1.

Vid infanteriregementena i allmänhet skall enligt nuvarande stater
finnas följande fast anställd manskapspersonal (beställningsmännen inräknade,
men cj musikpersonalen), nämligen:

furirer................46

korpraler...............47

vicekorpraler.............48

meniga................63

Högsta antalet underbefälselever, som på frivillighetens väg få antagas,
utgör sålunda 63.

A ntag ande.

Vid tidpunkten för uttagningen finnas av frivilliga underbefälselever,
som undergå rekrytutbildning, 45 (75 % av högsta antalet).

Vicekorprals- och korpralsgraderna äro fulltaliga, och i vardera
graden finnas 36 frivilliga (75 % av antalet) och sålunda 12, resp. 11
uttagna.

Furirsgraden är fulltalig.

Vid utbildningsårets slut beräknas avgå 12 furirer (25 % av antalet),
samtliga uttagna korpraler (11) samt 9 av de frivilliga (25 % av antalet).
27 korpraler ämna sålunda söka fast anställning.

Beräkning av uttagningen.

De 12 uppkommande vakanserna i furirsgraden fyllas med 12 av
korpralerna. De återstående 15 korpralerna, som önska fast anställning,
befordras till furirer i regementet och bibehålla tillsvidare korpralsavlöningen.

I korpralsgraden uppkomma sålunda 32 vakanser, enär 15 nummer
äro besatta med fast anställda (furirer i regementet). Till fyllande härav

finnas 36 frivilliga vicekorpraler, vilka samtliga befordras, därav dock 4
endast till korpraler i regementet med bibehållande tillsvidare av vicekorpralsavlöningen.
Uti korpralsgraden bliver sålunda ingen vakans, vadan
någon uttagning till förlängd underbefälsutbildning icke behöver förekomma.

Sammanlagda antalet underbefälsbeställningar, som måste finnas, är
enligt ovanstående 46 -J- 47 -f- 48 = 141. Härav finnas, efter verkställda
befordringar 61 furirer (därav 15 i regementet), 36 korpraler (därav 4 i
regementet) samt 44 vicekorpraler (45 frivilliga) = 141. Någon uttagning
till underbefälsutbildning behöver sålunda icke äga rum.

1 detta fall, då man sålunda förutsätter en frivillig rekrytering och
fast anställning motsvarande 75 ’/ samt en avgång i furirsgraden av 25 %,
behöver någon uttagning icke förekomma vare sig till underbefälsutbildning
eller till förlängd dylik''. Härvid är dock att märka, att avgång på grund
av sjukdom, olämplighet till befordran eller andra anledningar icke medräknats.

Ex. 2.

Antagande.

Antal beställningar enligt ex. 1. Vid tidpunkten för uttagningen
är furirsgraden fulltalig. I korprals- och vicekorpralsgraderna äro 50 %
(24) frivilliga, och av meniga underbefälselever finnas frivilliga till ett
antal av 32 (50 % av högsta tillåtna antalet).

Vid utbildningsårets slut beräknas avgå 50 % av furirerna (23),
samtliga uttagna korpraler (23) och 50 % av de frivilliga (L2). Övriga
frivilliga (12) taga fast anställning.

Beräkning av uttagningen.

Efter verkställda befordringar uppkomma uti furirsgraden 11 och
i korpralsgraden 23 vakanser, tillsammans sålunda 34. Till fyllande härav
måste samtliga uttagna vicekorpraler (24) tagas i anspråk, vilka sålunda
uttagas till förlängd underbefälsutbildning, och det oaktat kvarstå 10
vakanser, som måste fyllas genom ökad uttagning till underbefälsutbildning.

Sammanlagda antalet underbefälsbeställningar utgör enligt ovan 141.
Härav finnas efter verkställd befordran 35 furirer, 48 korpraler (därav 1
korpral i regementet, avlönad från besparade furirsavlöningar) samt 32
vicekorpraler (frivilliga), tillsammans sålunda 115. Den erforderliga uttagningen
bliver alltså = 26.

I detta fall, då man förutsätter så ogynnsamma förhållanden som
50 % avgång bland furirerna, fast anställning motsvarande 25 i* av samtliga
korpraler samt en frivillig rekrytering av allenast 50 bliver uttag 6—170299.

ningen till underbefälsutbildning = 26 och till förlängd dylik = 24.
hela infanteriet gör detta resp. 728 och 672.1

Ex. 3.

För

Antagande.

Hela furirsgraden vakant. Ingen fast anställning eller frivillig rekrytering
har ägt ruin. Sålunda ogynnsammast tänkbara fall.

Beräkning av uttagningen.

Till förlängd underbefälsutbildning uttagas 48 förefintliga vicekorpraler.
Då 141 underbefälsbeställningar skola finnas måste till underbefälsutbildning
uttagas 93.

För hela infanteriet gör detta:

till underbefälsutbildning..... 2,604 och

» förlängd » .....1,3441 2

Ex. 4.

Vid ett mindre kavalleriregemente skall enligt nuvarande stater
finnas följande fast anställd manskapspersonal (beställningsmän inräknade,
men ej musikpersonal):

furirer...............28

korpraler..............37

meniga...............235

Antagande.

Vid tidpunkten för uttagningen äro furirs- och korpral sgraderna fulltaliga,
samtliga korpraler frivilliga. Av meniga finnas 50 % frivilliga (118).
De uttagna utgöra sålunda 117, därav 58 av yngre och 59 av äldre årsklass.

Vid utbildningsårets slut beräknas avgå 50 % av furirerna (14),
50 % av korpralerna (18), x/s av de frivilliga meniga (40) och samtliga
uttagna av äldre årsklassen.

Frivilliga underbefälselever hava för året antagits till ett antal av 40.

Beräkning av uttagningen.

De 14 uppkommande vakanserna i furirsgraden fyllas med 14 av
korpralerna. Återstående 5 korpraler befordras till furirer i regementet
och bibehålla tillsvidare korpralsavlöningen.

1 Vid I. 1, I. 2 och I. 27 förefintligt behov av större antal meniga underbefälselever
är häri icke i oberäknat.

2 Därest en del av vakanserna i furirsgraden uppkommit redan föregående år, och
på den grund en större uttagning ägt rum till korpralsutbildning, bliver uttagningen till den
förlängda underbefälsutbildningen ökad och till den 1-åriga minskad i motsvarande grad.

I korpralsgraden uppkomma sålunda 32 vakanser, enär 5 nummer
äro besatta med fast anställda (furirer i regementet). Till fyllande härav
tagas i anspråk 32 av de 78 kvarstående frivilliga meniga, varav alltså,
komma att återstå 46. Uttagning till förlängd underbefälsutbildning behöver
sålunda icke förekomma.

Sammanlagda antalet beställningar, som måste finnas, är enligt ovanstående
28 + 37 + 235 = 300. Härav finnas 33 furirer (därav 5 i regementet),
32 korpraler och 144 meniga (därav 86 frivilliga), tillsammans
sålunda 209, vadan behovet av ytterligare erforderliga underbefälselever
för det kommande året bliver 91.

Så ogynnsamma rekryteringsförhållanden, som de, varmed ovan räknats,
har dock hittills endast undantagsvis förekommit vid de beridna
truppslagen.

Av dessa nu anförda exempel framgår, att uttagning till förlängd underbefälsutbildning
endast under ogynsamma förhållanden behöver ifrågakomma,
samt att även uttagningen till den 1-åriga underbefälsutbildningen i
allmänhet icke behöver bliva synnerligen stor. Det är vidare tydligt, att
uttagningens storlek bliver direkt beroende av, dels i vad mån furirsgraden
kan hållas fulltalig, dels utfallet utav den frivilliga rekryteringen. Detta
bör vara ägnat att motverka en agitation, som har till syfte att förhindra
fast anställning eller frivilligt åtagande av underbefälsutbildning.

Tillvägagångssättet vid den uttagning av underbefälselever, som skall
ske, därest behovet icke täckes genom frivilligt åtagande, bliver av flera
anledningar jämförelsevis omständligt. Vad specialtruppslagen beträffar,
är den årliga värnpliktskontingent, som med nuvarande bestämmelser tilldelas
truppförbanden vid desamma, icke beräknad för eu dylik uttagning och
därför för liten härför. En ökad tilldelning måste därför äga rum, men
denna ökning bör å andra sidan icke göras större än som motsvarar behovet
av underbefälselever, tv den nuvarande värnpliktskontingenten är
beräknad med hänsyn till mobiliseringsbehovet, och en ökning av densamma
utöver underbefälsbehovet skulle medföra ett överskott av värnpliktiga
vid mobilisering, vilket icke vore lämpligt. Denna ökade tilldelning,
som för ifrågavarande ändamål skall göras, måste därför noga beräknas,
vilket nödvändiggör ett särskilt i det följande närmare angivet, tillvägagångssätt.

Uttagningen till underbefälselever bör av flera skäl, icke minst hänsynen
till de värnpliktiga själva och deras privata förhållanden, göras så
tidigt, som omständigheterna medgiva. Enligt vad förut blivit sagt, skall
emellertid uttagningens storlek beräknas med hänsyn dels till antalet fri -

Tillvägagångssättet

vid uttagningen

av underbefälselever.

villiga? dels till avgången i furirsgraden och antalet, som övergå till fast
anställning. Om intill undantager rekryteringen av underåriga, som skall
vara avslutad vid utbildningsårets början, så framträda övriga av nyssnämnda
synpunkter först mot slutet av utbildningsåret. Mangan naturligtvis
föreskriva, att anmälan om avgång uti furirsgraden skall göras, och
avtal om fast anställning träffas t. ex. ett hälft år före den tid, saken i vardera
fallet avser, men en dylik bestämmelse skulle innebära stor olägenhet
för dem, som därav beröras.

Uttagningens art gör det vidare nödvändigt, att densamma verkställes
av inskrivningsrevisionen. På den grund är det önskvärt, att hela uttagningen
sker på eu gång, ty det är icke lämpligt att allt för ofta sammankalla
inskrivningsrevisionen, bl. a. på grund av de kostnader, som
härav åsamkas. Bäst bliver därför också, om uttagningen kan göras vid
tillfälle, då revisionen av annan anledning skall sammanträda.

På grund av dessa ovan angivna omständigheter föreslå de sakkunniga
följande tillvägagångssätt för uttagningen.

Vad specialtruppslagen angår, bestämmes i kominandoväg (g. o. n:r
1), efter samma grunder som nu, det anlal, som från de olika inskrivningsområdena
skola vid inskrivningarna tilldelas vederbörliga truppförband,
men därutöver ett antal, som tilldelas infanteriet, men antecknas
i reserv att i händelse av behov framdeles överföras till förutnämnda
truppslag och truppförband. Vid inskrivningarna upprättas förteckningar
angivande den ordning, i vilken desamma anses böra för ändamålet
ifrågakomma. Dessa värnpliktiga äro sålunda härigenom underkunniga
om, att de eventuellt komma att på dylikt sätt överföras, och de äga möjlighet
att vid nästinfallande inskrivningsrevision anföra besvär rörande sitt
värnpliktsförhållande. Det antal, som på detta sätt skall uppföras, bör
motsvara truppförbandets htda behov för året av underbefälselever, oavsett
den frivilliga rekryteringen, och grunda sig på av truppförbandscheferna
häröver ingivna uppgifter.

En månad före första tjänstgöringens början insända truppförbandscheferna
uppgift å det då föreliggande resultatet av den frivilliga rekryteringen
jämte approximativ beräkning av det antal, densamma till den 15.
november kan tänkas ytterligare giva. Med ledning av dessa uppgifter
bestämmes i kominandoväg, huru många som till de olika truppförbanden
skola överföras från vederbörlig ovan angiven reserv. Denna överföring
göres av inskrivningsbefälhavaren. Att hänskjuta saken till inskrivningsrevisionen
synes överflödigt, då densamma endast har karaktären av en
expeditionsåtgärd, ty den ordning, i vilken överföringen skall äga rum, är
bestämd (se ovan), och dessa värnpliktige hava, såsom förut blivit sagt,

redan haft tillfälle att vid den inskrivningsrevision, som sammanträder på
våren, anföra besvär rörande sitt värnpliktsförhållande.

Enär uttagningen av underbefälselever vid specialtruppslagen alltid
måste komma att ske från en jämförelsevis liten värnpliktskontingent,
är det naturligtvis av vikt, att vid inskrivningarna särskild uppmärksamhet
ägnas åt, att dessa truppslag i tillräcklig omfattning tilldelas värnpliktiga,
som synas äga förutsättningar för underbefälsutbildning. Nödiga
föreskrifter i detta hänseende böra därför utfärdas.

Uttagningen till såväl 1-årig, som till förlängd underbefälsutbildning
föreslås äga rum beträffande samtliga truppslag utom trängen vid den inskrivningsrevision,
som äger rum i april månad efter inskrivningarna för året.1
Vid trängen bör uttagningen med hänsyn till underbefälsutbildningen uteslutande
ske från den värnpliktskontingent, som inrycker på hösten, men
då denna utrycker redan i april, kan uttagningen icke lämpligen ske vid
ovan angiven tidpunkt, utan bör i stället äga rum vid en inskrivningsrevision,
som sammanträder i december eller januari.

Den 15. mars insända truppförbandscheferna till lantförsvarsdeparteinentet
uppgifter innefattande:

antal furirer, som vid utbildningsårets slut beräknas avgå ur tjänst
eller vinna befordran till underofficerare;

antal av dem, som genomgå furirsutbildning, vilka beräknas komma
att taga fast anställning;

antal frivilliga och uttagna, som genomgå sitt 2. utbildningsår; samt

antal frivilliga, som genomgå sitt 1. utbildningsår.1 2

Med ledning av dessa uppgifter bestämmes i kommandoväg det antal,
som skall vid de olika truppförbanden uttagas, dels till 1-årig underbefälsutbildning,
dels till förlängd underbefälsutbildning under ytterligare
ett år.

Olika inryckningstider förekomma även vid en del andra truppförband
och truppslag än trängen, och bör vid dessa uttagningen uteslutande
ske från den värnpliktskontingent, som inrycker på hösten, men kan utan
olägenhet äga rum i april.

Självfallet måste de, som enligt ovan överföras från vederbörlig
reserv, tilldelas den värnpliktskontingent, som inrycker på hösten vid angivna
truppslag och truppförband. För att utjämna förhållandena bör

1 Det synes lämpligt, att den nu föreskrivna uttagningen av »underbefäl och fackmän»
vid vissa truppslag göres vid samma inskrivningsrevision, och ändrade bestämmelser på
den grund härför utfärdas.

2 Vid trängen insändas ifrågavarande uppgifter omkring 1 månad före inskrivningsrevisionens
sammanträde.

tagas under omprövning, i vad mån, i anledning av detta förslag, uttagning
av »underbefäl och fackmän» enligt nu gällande bestämmelser i stället
bör till större omfattning göras från den på våren inryckande värnpliktskontingenten.

Uttagningen tillgår på enahanda sätt och enligt fullkomligt motsvarande
bestämmelser, som gälla för uttagningen av underbefäl och fackmän
(I. F. § 37 och § 109).

Då det på grund av den tidiga uttagningen kan ifrågakomma, att
ett större antal uttagas än, som för behovets täckande längre fram visar
sig erforderligt, bör den bestämmelsen införas, att truppförbandschef skall
vid utbildningsårets slut hemförlova sålunda övertalig personal, därvid i
första hand dem, som på grund av s. k. familjeskäl härav styrka sig vara
i behov. Anmälan om dylik hemförlovning göres till inskrivningsbefälhavaren,
varefter vid nästinfallande inskrivningsrevision ändring av vederbörandes
värnpliktsförhållande äger rum.

3. Förslag.

I övensstämmelse med ovanstående föreslå de sakkunnig-a:
att antalet underbefäl selever och furirer skall motsvara antalet volontärbeställningar
enligt nuvarande stater, dock att, dd uttagning ifrågakommer,
det härför erforderliga antalet, på sätt ovan blivit angivet, i varje särskilt
fall beräknas;

att tjänstgöringstiden för frivilliga underbefälselever bestämmes till 3 år;
att tjänstgöringstiden för uttagna underbefälselever bestämmes i första
hand till två år, räknat frän första tjänstgöringens början, ävensom att
tjänstgöringstiden därefter kan förlängas med ytterligare ett år för det antal,
som härför behöva uttagas;

att frivilliga med vissa villkor må kunna inskrivas redan det år,
varunder de fylla 17 år;

att inskrivning av frivilliga (ändring av värnplikts för hållandet för
inskrivna) göres av inskrivningsbefälhavare;

att uttagning till såväl underbefälsutbildning som till förlängd dylik
göres av inskrivningsrevision; samt

att tillvägagångssättet vid inskrivning och uttagning bliver i överensstämmelse
med, vad ovan närmare angivits.

E. Fast anställda.

Det har i det föregående framhållits önskvärdheten av, att furirs- Furirerna.
graden hålles fulltalig på den grund, att densamma innefattar det dugligaste
och mest användbara underbefälet, och emedan den lagstadgade
uttagningens omfattning härigenom reduceras. Man bör naturligtvis
därför söka åstadkomma dels ökad benägenhet för furirsanställning, dels
att furirerna kvarstå i tjänst så länge, att man kan fullt tillgodogöra sig
deras större kunskaper och utbildning.

För de ekonomiska och andra förmåner, som de sakkunniga för
detta ändamål föreslå, skall i det följande närmare redogöras. Ett verksamt
medel torde emellertid även vara höjandet av furirernas ställning, och härför
spelar anställningssättet en viss roll.

Enligt nuvarande bestämmelser sker anställningen med kontrakt på viss
tid på motsvarande sätt, som gäller beträffande det övriga fast anställda manskapet.
Detta förhållande giver saken en viss karaktär av tillfällighet
och är icke ägnat att sammanhålla furirerna såsom en kår i likhet med
officerskåren och underofficerskåren. Det vore dock ur flera synpunkter
önskvärt, att furirerna på detta sätt bildade en särskild kår, i all synnerhet
som de enligt detta förslag i visst hänseende avskiljas från det övriga
underbefälet och komma ensamma att bilda arméns fast anställda underbefäl.
Inom en dylik kår med gemensamma intressen skapas nämligen
traditioner och kåranda, som kunna utöva ett välgörande inflytande på dess
verksamhet och utveckling.

För åstadkommande härav föreslå de sakkunniga, att man beträffande
furirerna återgår till det anställningssätt, som gällde för de forna underofficersvolontärerna,
d. v. s. anställning utan kontrakt och på obestämd tid,
det senare dock med vissa nedan angivna begränsningar.

Man måste naturligtvis skydda sig emot, att exempelvis ett större
antal furirer under pågående utbildning av någon tillfällig nyck avgår,
och därför böra införas vissa restriktiva bestämmelser med avseende på
avskeds beviljande. Sålunda bör avsked under de två första tjänsteåren
endast beviljas på grund av nedan angivna skäl. Likaså bör genomgående
av underofficersskola eller särskild förberedelse för civilanställning (se sid. 63)
förbinda till kvarstående i tjänst under ytterligare minst ett år. Vidare
bör avsked i regel endast beviljas vid utbildningsårets slut. 1 varje fall
må dock truppförbnndschef, oberoende av dessa ovan angivna bestämmelser,
efter eget beprövande bevilja avsked för »framtida väl» eller på grund av
s. k. familjeskäl.

Musiken.

Förslag.

Betydelsen
av förbättrade
förmåner
m. m.
Nuvarande
bestämmelser.

Beträffande det formella tillvägagångssättet för anställningen föreslås,
att den, som önskar dylik anställning, därom gör skriftlig ansökan
hos truppförbandschefen, vilken utfärdar förordnande å furirsbeställningen.

Den, som genomgått furirsutbildning, må även söka furirsanställning
vid annat truppförband av samma truppslag.

Av förut anförda skäl hava de sakkunniga icke föreslagit någon
förändring uti rekryteringssättet av den till musiken hörande manskapspersonalen
och anse icke heller några organisatoriska förändringar, sammanhängande
med manskapsrekryteringen, i övrigt nödvändiga med undantag
av de förändrade benämningar, som föreslagits (sid. 22). Anställningen
bör sålunda fortfarande ske medels kontrakt på viss tid enligt de bestämmelser
härför, som nu gälla.

De sakkunniga föreslå sålunda,

att anställning av furirer sker genom förordnande på obestämd tid;

att vissa ovan närmare angivna restriktiva bestämmelser införas beträffande
avskeds beviljande till furir; samt

att anställning av musikpersonal utav manskaps grad sker medels
kontrakt på viss tid i enlighet med nu gällande bestämmelser.

F. Förmåner.

1. Allmänna synpunkter.

Enligt vad i det föregående uttryckligen betonats, är grundprincipen
uti de sakkunnigas förslag den, att frivilligt åtagande skall utgöra det
egentliga rekryteringssättet, och uttagning endast ifrågakomma såsom en
nödfallsutväg. Det har även påvisats, att uttagningens storlek bliver direkt
beroende av den frivilliga rekrjderingens omfattning. För att denna ovan
angivna princip skall kunna vinna avsedd tillämpning måste man därför
söka åstadkomma benägenhet för frivilligt åtagande.

De förnämsta orsakerna till, att den nuvarande frivilliga rekryteringen
givit så dåligt resultat, hava i det föregående angivits vara dels den försvarslientliga
agitationen, dels den omständigheten, att volontäranställningen
icke medför sådana förmåner, att konkurrens med de civila arbetsmöjligheterna
kan med framgång upptagas. Vad agitationen angår, hysa de

sakkunniga den uppfattningen, att densamma, därest de föreslagna åtgärderna
vinna tillämpning, bör avtaga eller kanske fullständigt försvinna.
Härmed är tvivelsutan en mycket betydelsefull, frivilligheten motverkande
faktor undam-öjd. Det torde emellertid även vara synnerligen viktigt, att
jämväl den andra ovan angivna huvudorsaken till rekryteringssvårigheterna
i möjligaste grad bortelimineras, och villkoret härför utgör förbättrade
förmåner.

Att söka åstadkomma någon avsevärdarc höjning av de nuvarande
löneförmånerna i ändamål att överbjuda de civila arbetsförtjänsterna är
knappast att räkna med, enär en dylik åtgärd skulle under nuvarande,
sannolikt länge rådande förhållanden, åsamka statsverket högst betydande
kostnader. Och löneförmånerna kunna, såsom förut framhållits, icke anpassas
efter konjunkturernas växlingar. Vad man däremot torde kunna
göra, är dels att åstadkomma en reglering av avlöningssättet i särskilt
syfte att mera, än nu är fallet, stimulera lusten till frivilligt åtagande samt
verka för längre kvarstående i tjänst, dels att för samma ändamål åstadkomma
förbättrade framtidsutsikter för underbefälet.

En översikt av de löneförmåner, som enligt nuvarande bestämmelser
utså till volontärer av olika grader lämnas i bil. 5.

O o

Vid den reform av de nuvarande bestämmelserna rörande löne- och
andra förmåner, som enligt de sakkunnigas uppfattning är önskvärd, bör,
i överensstämmelse med ovan framhållna synpunkter, särskilt beaktas:

att fri villig heten, så långt det på denna väg är möjligt, uppmuntras
genom med själva åtagandet eller anställningen förenade särskilda förmåner; att

löneförmånerna under utbildningstiden bringas i överensstämmelse
med det förändrade förhållande, som inträtt genom att underbefälseleverna
bliva värnpliktiga;

att löneförmånerna ökas i de fall, då detta för därmed avsett ändamål
är önskvärt och utan alltför stora kostnader kan genomföras;

att de, som uttagas, beredas all den ersättning, som är möjlig, för
sin ökade värnpliktstjänstgöring;

att förmånerna äro så avvägda, att de föranleda kvarstående i tjänst
så länge, som av militära hänsyn är önskvärt; samt

att åtgärderna böra särskilt inriktas på att skapa en fulltalig och
dugande furirkår, vilket vinnes dels genom att göra furirsanställning eftersträvansvärd,
dels genom att förmå de dugligaste bland furirerna att jämförelsevis
länge kvarstå i tjänst.

Riktlinjer
för en reform
av
löne- och
andra
förmåner.

1—170299.

Förmåner
nid tjänstgöringens

början.

Förmåner

under

tjänst görings tiden.

2. Underbefälselever.

För att uppmuntra frivilligheten föreslå de sakkunniga särskild ersättning
i form av anställning spremier. Dylika utgå även nu dels i form av
den s. k. legan (se sid. 4 och 50), som numera huvudsakligen har karaktären
av en anställningspremie, dels även för viss personal enligt bestämmelserna
i nådiga breven den 22. januari 1915 och den 20. januari 1917 (se
sid. 10). Vad legan beträffar, så har beloppets storlek rönt en väsentlig
inverkan av det rådande anskaffningssystemet och rekryteringssvårigheterna
samt på grund härav blivit mycket växlande (se sid. 51). I allmänhet har
densamma icke kunnat göras så stor, att den utövat någon mera betydande
dragningskraft. Vad åter anställningspremierna enligt ovanberörda nådiga
brev beträffar, så är orsaken till, att desamma medfört så obetydligt
resultat, huvudsakligast att tillskriva den försvarsfientliga agitationen.
Det synes emellertid mycket sannolikt, att jämförelsevis höga anställningspremier
äro ägnade att verka i med desamma avsett syfte, ty en större
kontant summa på en gång innebär onekligen en viss lockelse för en
yngling i den ålder, varom här är fråga.

Vid bestämmandet av anställningspremiernas storlek torde hänsyn
böra tagas till rekryteringssvårigheterna vid olika truppförband, och dessa
kunna växla under olika år. På den grund böra endast minimibeloppen
en gång för alla fastställas, och därutöver, i den mån rekryteringsstatistiken
visar detta nödvändigt, särskilda bestämmelser gällande för visst eller vissa
år utfärdas. Som minimibelopp föreslå de sakkunniga 200 kr. Denna
premie kan synas hög, men den är dock relativt lägre än anställningspremierna
enligt nådiga brevet den 22. januari 1915, ty det är att märka,
att densamma skulle avse en tjänst av sammanlagt 3 år.

Då anställningspremiernas huvudsakliga ändamål är att uppmuntra
den frivilliga rekryteringen, skulle det vara inkonsekvent och dessutom
för saken olämpligt, öm jämväl de uttagna i samband med uttagningen
tilldelades en motsvarande anställningspremie. Det synes också sannolikt,
att den frivilliga rekryteringen bland de i tjänstgöring varande värnpliktiga
härigenom skulle motverkas. I stället föreslås, att dessa erhålla
en tjänstepremie om 50 kr. vid början av vardera andra och tredje
utbildningsåren. I

I anledning av det förhållandet, att underbefälseleverna enligt de
sakkunnigas förslag skola vara värnpliktiga, bör avlöningssättet bringas i
överensstämmelse härmed. På den grund bör den nuvarande dagavlöningen
ersättas med penningbidrag och penningtillskott till samma belopp, som

gälla för övriga värnpliktiga. Den per (lag utgående avlöningen skulle
sålunda bliva för menig underbefälselev 50 öre samt för vicekorpral och
korpral 75 öre (penningbidrag 50 öre och penningtillskott 25 öre) samt
under den 3. repctitionsövningen 1 kr. (penningbidrag 50 öre och penningtillskott
50 öre). Detta innebär eu höjning, ty enligt nuvarande stater
har en menig volontär 20 öre, en vicekorpral 30 öre och en korpral 40
öre. En dylik förhöjning är emellertid även av andra skäl motiverad.
Det måste anses innebära någonting oegentligt, att volontärerna, särskilt
underbefälet, i detta hänseende äro sämre ställda än de värnpliktiga, ett
förhållande som nog särskilt kommer till synes, då de samtidigt med
dessa utkvittera ifrågavarande lönemedel. Saken i fråga torde icke hava
varit ägnat att höja lusten till volontäranställning hos de värnpliktiga.

Under det första tjänstgöringsåret fullgöra underbefälseleverna faktiskt
endast sin ordinarie värnpliktstjänstgöring, som i intet fall bliver
av längre varaktighet än vissa kategorier värnpliktiga (studenter och likställda)
nu äro underkastade. Någon extra ersättning utöver penningbidraget,
motsvarande den nuvarande volontärlönen, synes därför under
denna tjänstgöring icke behövlig. De frivilliga hava dessutom redan tillgodosetts
genom anställningspremierna. Däremot böra under andra och
tredje utbildningsåren såväl till frivilliga som uttagna utgå särskilda arvoden.
T betraktande av den väsentliga höjning av dagavlöningen, som enligt ovan
föreslagits, synas dessa arvoden höra göras något mindre än de nuvarande
volontär-, vicekorprals- och korpralslönerna och föreslås på den grund följande
belopp:

för obefordrad underbefälselev under andra och tredje utbildningsåren
— 100 kr.;

för till vicekorpral befordrad underbefälselev —150 kr.; samt

för till korpral befordrad underbefälselev — 250 kr.

Det framgår av bil. 7, att detta förslag i alla fall innebär en icke
oväsentlig höjning av löneförmånerna vid jämförelse med de nuvarande. I

I ändamål att påverka resultatet av underbefälsutbildningen uti en ^utöiW gynnsam

riktning föreslå de sakkunniga införandet av examenspremier för ningens slut

avlagd korprals- eller furirsexamen (för beställningsmännen motsvarande el[er ,* sa™~
o r '' o band med

examen) utgörande: avgången.

för Icorpralsexamen:

med huvudbetyget »med beröm godkänd»...........20 kr.

med huvudbetyget »godkänd»................10 »

Förmåner
i sambatid
med anställningen.

Förmåner
under tjänst
göringstiden.

för furirsexamen\

med huvudbetyget »med beröm godkänd»...........40 kr.

med huvudbetyget »godkänd»................20 »

De, som fullgöra en så avsevärt lång värnpliktstjänstgöring som den
bär ifrågasatta, böra givetvis erhålla visst vederlag härför utöver den ersättning,
som under tjänstgöringstiden utgår. Detta bör ske i samband med avgången
antingen i form av civilanstäilning eller avskedspremier. På samma
gång som dylika förmåner böra verka uppmuntrande på frivilligbeten, så
synes det vara en bjudande plikt för staten att sörja för, att den, som
uttagits till dylik tjänst, icke vid slutet av densamma behöver stå arbetslös
eller utan några ekonomiska resurser. Ty avlöningen under tjänstgöringen
är icke och kan icke bliva sådan, att den lämnar möjlighet till
några avsevärda besparingar.1

De sakkunniga föreslå därför, att såväl frivilliga som uttagna underbefälselever
vid avgång efter 2- eller 3-årig, väl vitsordad tjänst tillförsäkras
civilanställning eller också erhålla en avskedspremie, som utgår efter
två års tjänst med 100 kr. och efter tre års tjänst med 200 kr. Den
civilanställning, som bjudes, bör givetvis medföra en begynnelselön, avpassad
efter konjunkturerna, men icke understigande de ekonomiska förmåner
vederbörande under det sista utbildningsåret åtnjutit. Beträffande
civilanställningen och dess ordnande hänvisas till sid. 56.

3. Furirer.

Då enligt ovanstående förslag avgång efter slutad underbefälsutbildning
skall medföra antingen civilanställning eller avskedspremie, är
tydligt, att man samtidigt måste införa vissa förmåner, som äro förenade
med själva övergången till fast anställning, och som verka fördelaktigare
än de förstnämnda. För detta ändamål föreslå de sakkunniga anställningspremier
om 300 kr., dock endast vid första anställningen som furir.

Furirslönerna anse de sakkunniga böra utgå med samma belopp som
enligt nu gällande stater. Någon höjning av desamma torde knappast
kunna ifrågasättas, då de nuvarande beloppen äro jämförelsevis höga.
Däremot synes en annan ändring uti staterna vara av behovet påkallad. 1

1 Frågan, huruvida obligatorisk insättning å sparbank av en del utav lönemedlen
fortfarande skall äga rum, hava de sakkunniga icke tagit under omprövning.

4:s

För vissa beställningsrnän förefinnes endast furirsbeställning av 2. klassen,
och detta måste ovillkorligen verka försvårande på rekryteringen av dessa
beställningar samt synes innebära eu viss orättvisa, förhållandet bör
ändras så, att innehavare av dylik beställning räknar tur inom furirsgraden
med övriga furirer och befordras i vanlig ordning till furir av 1. klassen.
Någon ändring uti det nuvarande antalet furirsbeställningar av bägge löneklasserna,
inberäknat beställningsmänncn, behöver härigenom icke förekomma.
. .

Vidare förordas inkvartering stildrag för gifta furirer enligt förslag

i årets statsverksproposition.

Vad furirernas dagavlönmg beträffar, föreslå de sakkunniga, att densamma
höjes till 1 kr. Enligt förestående förslag skulle korpraler och
vicekorpraler uti penningbidrag och penningtillskott erhålla vardera tillsammans
75 öre, och på grund härav bör ju även en ökning ske för
furirerna. En höjning till 1 kr. — sålunda hälften mot sergeantens dag
avlöning — synes skälig i betraktande av furirernas maktpåliggande tjänstgöring
samt torde säkert bidraga till rekryteringens förbättrande.

Ett medel att öka benägenheten för furirsanställning och verka för
längre kvarstående i tjänst torde även vara att för furirerna åstadkomma
vissa lättnader i tjänsten och medgiva dem större^ frihet och självständighet
uti vissa förhållanden utom tjänsten. I detta hänseende vilja de sakkunniga
icke avgiva något direkt förslag, utan endast framhålla några åtgärder,
som synas vara ägnade att verka i nu antydd riktning.

Under instruktörstjänsten vid soldatutbildningen är bärandet av gevär
icke alltid nödvändigt och många gånger endast till hinders. Det kan
därför ifrågasättas, om icke en inskränkning härutinnan vore lämplig. T
stället kunde uti furirernas utrustning införas något sla^s sidogevär, vilket
bures vid dylik tjänstgöring. Att borttaga geväret från furirernas utrustning
vore nog icke lämpligt, ty furirerna representera ju i allmänhet
kompaniets bästa skyttar, och deras skjututbildning bör naturligtvis fortfarande
på allt sätt befrämjas. Det kan emellertid ifrågasättas, om icke
detta gevär enligt erfarenheterna från kriget bör vara ett precisionsgevär.

Där de lokala förhållandena så medgiva, och tjänstens krav icke
härför lägga hinder i vägen, böra furirerna förläggas och utspisas i särskilda
lokaler, en åtgärd, som på åtskilliga håll redan är beaktad. Även
synes, i den utsträckning vederbörande truppförbandschefer finna lämpligt,
furirerna böra medgivas vissa lättnader beträffande permittering och övriga
förhållanden utom tjänsten. Slutligen kali ifrågasättas, om icke en uniformsförändring
i ändamål att mera, än nu är fallet, framhäva furirernas
gradbeteckning vore fördelaktig.

De sakkunniga hålla före, att dessa ovan antydda åtgärder skulle
vara ägnade att höja furirernas ställning såväl i egna som i de värnpliktigas
ögon och därigenom verka uti angivet syfte.

Förmåner
i samband
med avgången.

Enligt nuvarande bestämmelser få furirer icke kvarstå i tjänst längre
än till fyllda 34 år, och det synes lämpligt att fortfarande bibehålla denna
åldersgräns, dels på grund av de fysiska krav, som tjänstgöringen ställer
på furirerna, dels av den orsaken, att de, som icke bliva underofficerare
eljest bliva väl gamla för att börja en ny levnadsbana. Av förut angivna
skäl är det emellertid önskvärt att inom nyss angivna gränser kvarhålla
de dugliga furirerna så länge som möjligt. Ett dylikt kvarhållande uti
en tjänst, som endast för ett fåtal kan bliva ett levnadsyrke, är emellertid
knappast möjligt, åtminstone icke vad de dugligare elementen beträffar,
med mindre denna tjänst på annat sätt kan bliva till verklig nytta för
framtiden eller med andra ord ett medel till vinnande av framtida utkomst.
Detta kan åstadkommas genom en ordnad civilanställning med fördelaktiga
platser. Därest vederbörande emellertid icke kan begagna sig av erbjuden
civilanställning eller andra skäl tala härför, bör dock även medgivas annan
ersättning, utgående antingen såsom en avskedspremie en gång för alla
eller såsom en pensio?i vid viss levnadsålder.

Det gäller då först att avgöra, när rätten till dylik förmån bör inträda.
Enligt nuvarande bestämmelser utgå avskedspremier efter 6 eller
9 års fast anställning, vilket i regel motsvarar 3, resp. 6 års tjänst som
furir. I betraktande av, att särskilda anställningsprernier enligt de sakkunnigas
förslag tillkommit, synes någon förlängning av denna tid, vad
angår den lägre avskedspremien, böra ske. På den grund föreslås, att förmåner,
varom här är fråga, skola tillkomma furir (ej musikfurir) efter 4 eller
6 års fast anställning. Den civilanställning, som härvid erbjudes, bör medföra
en begynnelselön icke understigande de förmåner, vederbörande vid
avskedet innehade, samt innebära en relativt god social ställning med gynnsamma
framtidsutsikter. Självfallet böra bättre platser erbjudas dem, som
tjänat den längre tiden.

Vad avskedspremierna beträffar, så böra de för att verka i angivet
syfte vara jämförelsevis stora. De som f. n. utgå enligt nådiga brevet den
22. januari 1915 äro tilltagna med olika belopp vid olika truppförband. De
sakkunniga finna icke anledning föreslå någon dylik skillnad, utan anse,
att de böra utgå med lika belopp vid samtliga truppförband, för såframt
icke rekryteringsstatistiken framdeles skulle påvisa behovet av en ändring
härutinnan. De nuvarande avskedspremierna utgå endast i det fall, att
eivilanställning icke erhålles, och detta är naturligtvis den riktiga prin -

cipen. Det utesluter dock icke, och många, skid tala härför, att deri, som
erhåller dylik anställning, även tillerkännes ett mindre kontant bidrag,
avsett som ekiperingshjälp. Vad avskedspreiniernas storlek beträffar, böra
desamma emellertid icke så tilltagas, att de verka mera lockande ån civilanställningen,
ty den sistnämnda bliver billigare och fördelaktigare för
staten och bör utgöra den egentliga ersättningen. Ett ungefärligt medeltal
av de i nådiga brevet den 22. januari 1915 fastställda beloppen synes

lämpligt. .

I överensstämmelse med ovanstående föreslå de sakkunniga följande
förmåner vid avgång från furirsbeställning (ej musikfurirsbeställning), da
dylik avgång icke medför underofficersbefordran:

vid avgång efter minst 4 års fast anställning civilanställning

jämte en ekiperingshjälp av 100 kr. eller, om civilanstållning icke erhålles,
en avskedspremie av 500 kr., lika vid samtliga truppförband; .

vid avgång efter minst 6 års fast anställning civilanställning

jämte eu ekiperingshjälp av 200 kr. eller, om civilanställning icke erhålles,
efter vederbörandes eget val antingen en avskedspremie av 1,000 kr. eller
en årlig pension av 200 kr. utgående fr. o. in. det 50. levnadsåret, allt
lika vid samtliga truppförband. 1

De dugligaste bland furirerna vill man naturligtvis förvärva till
underofficerskåren, och på grund härav sammanhänger fragan om denna befordran.
kårs sociala och ekonomiska ställning i mycket hög grad med underbefälsfrågan.
Det har förut blivit sagt, att denna ställning försämrats under
intrycket av de stigande levnadskostnaderna, och det torde därför vara
synnerligen viktigt att härutinnan åstadkomma en ändring. Visserligen
hava hittills några egentliga svårigheter att tillfredsställande rekrytera underofficerskåren
icke kommit till synes, men detta förhållande kan komma att
ändras. Att undersöka i vad mån åtgärder för höjande av underofficerskårens
ställning eller för en eventuell omorganisation av densamma, kunna
eller böra vidtagas, anse de sakkunniga falla utom ramen för deras uppdrag.
För själva underofficersrekryteringen är emellertid av särskild vikt,
att°den som befordras till underofficer, tillerkännes en ekiperingshjälp,
som föreslås till 800 kr.

1 Enligt från Kungl. Pensionsstyrelson under hand erhållen uppgift skulle en premieinbetalning
vid ungefär 27 års ålder av omkring 1,000 kr. medgiva utbetalande av en pension
till ovan föreslaget belopp vid omkring 50 års ålder.

4. Musikpersonal.

Beträffande avlöningsförmånerna för musikkårernas manskapspersonal
föreslå de sakkunniga ingen förändring uti nu gällande bestämmelser.

5. Sammanfattning.

I överensstämmelse med, vad ovan anförts, föreslå de sakkunniga följande
förmåner:

för und erbefälselever:

anställningspremier —- 200 kr. — till frivilliga i samband med
åtagandet;

tjänstepremier -50 kr. — till uttagna vid början av 2. eller 3.
tjänsteåren;

penningbidrag och penningtillskott — 50 resp. 25 öre — under tjänstgöringen
;

arvoden — 100 kr. till obefordrad underbefälselev under 2. och 3.
tjänsteåren, 150 kr. till vicekorpral och 250 kr. till korpral — under
tjänstgöringstiden;

examenspremier — 10, 20 eller 40 kr. — för avlagd korprals- eller
furirsexainen;

av skedspremier — 100 kr. efter två års tjänst och 200 kr. efter tre
års tjänst — eller civilanställning vid avgång efter 2 eller 3 års väl vitsordad
tjänst.

för furirer:

anställning spremier — 300 kr. — vid första anställningen;

lön — 360 kr. till furir av 2. klassen och 600 kr. till furir av 1.
klassen;

dagavlöning — 1 kr.;

inkvartering sbidrag för gifta furirer — enligt förslag i årets statsverksproposition; av

skedspremier — 500 eller 1,000 kr. — vid avgång efter 4 resp.
6 års fast anställning eller

civilanställning jämte ekipering shjälp — 100 eller 200 kr. — vid
avgång efter 4 resp. 6 års fast anställning eller

pension 200 kr. pr år, utgående fr. o. m. 50. levnadsåret — vid
avgång efter 6 års fast anställning;

ekipering shjälp — 300 kr. vid befordran till underofficer.

för rnusikpersonal av manskaps grad:

lön och dagavlöning — enligt nu gällande bestämmelser.

G. Anskaffning av frivilliga.

I enlighet med grundtanken i här föreliggande förslag till lösning
av arméns underbefälsfråga, nämligen att i första hand och så långt möjligt
utnyttja det frivilliga tjänsteåtagandet och att allenast i den mån, som
detta visade sig otillräckligt, tillgripa lagstadgad uttagning bland värnpliktiga,
bliver det givetvis en angelägenhet av vikt att åstadkomma en
organisation av anskaffningsväsendet, som befriad från hittills vidlådande
brister, kan i största möjliga utsträckning tillgodogöra sig detta frivilliga
åtagande.

Det ringa tilloppet av sökande till volontärbeställningar och särskilt
av sådana sökande, som utan påverkan självmant anmäla sig vid truppförbanden,
har nämligen med tillräcklig tydlighet ådagalagt nödvändigheten
av särskilda åtgärder i ändamål att stimulera villigheten att taga volontäranställning.
Givetvis har den försvarsfientliga agitationen enligt sakkunnigas
förut uttalade åsikt härvid i hög grad inverkat. Likaså kan
den bristande kännedomen bland folkets breda lager om den nuvarande
fasta anställningen och den bland dessa folklager på sina håll från gångna
tider kvarlevande mindre gynnsamma uppfattningen om det värvade manskapet
även sägas härtill hava bidragit. Om också man kan hoppas, att,
genom underbefälsinstitutionens nu föreslagna omläggning, den försvarsfientliga
agitationens inverkan på rekryteringen skall i större eller mindre
omfattning neutraliseras, och att såväl genom underbefälselevernas förändrade
ställning som genom ökad upplysningsverksamhet — en verksamhet
som för övrigt just bör tillkomma denna anskaffningsorganisation
— något står att vinna, så återstår dock nödvändigheten av en ändamålsenlig
och verkningsfull organisation i detta avseende.

Redan i det föregående hava sakkunniga berört den för närvarande
tillämpade organisationen av volontäranskaffningen under framhållande av
dess brister såsom medverkande orsaker till den otillfredsställande manskapsrekryteringen
särskilt i kvalitativt avseende. För närvarande åligger
volontäranskaffningen varje särskilt regemente (»motsvarande truppförband)
och inom detsamma närmast den personal, som regementschefen beordrar
att för regementet i sin helhet handlägga rekryteringsärendena samt att
under chefen förvalta rekryteringsmedlen — regementets rekrytering skom,mission.
Förutom vad angår rekryteringsmedlens storlek och i viss män deras

8—170299.

Nuvarande

anskaff ningsmeto der.

användning, äro för organisationen av anställningsväsendet i övrigt allmängiltiga
bestämmelser endast så till vida gällande, att Kungl. Maj:t genom
nådiga brev av den 30. maj 1913 och den 3. sept. 1915 anbefallt, att den
offentliga arbetsförmedlingen skulle i största möjliga utsträckning anlitas
för rekryteringen, på det att omkostnaderna för densamma måtte nedbringas,
och rekryteringsmedlen därigenom i största möjliga utsträckning komma
manskapet till godo i form av ökad lega, samt att uppgifterna angående
vakanserna vid truppförbanden skulle från dessa insändas till socialstyrelsen
enligt anvisningar från densamma. I övrigt växlar tillvägagångssättet vid
de olika truppförbanden, och anskaffningen sker antingen direkt vid regementet
eller genom mellanhänder d. v. s. genom den offentliga arbetsförmedlingen
eller genom s. k. värvning sagenter.

Den direkta anskaffningen vid regementena utan användning av
mellanhänder liksom ledningen av anskaffningsväsendet i övrigt åligger
numera den nyss nämnda rekryteringskommissionen. Genom införande av
denna kommission hava sålunda olägenheterna med den förut på sina håll
inom samma regemente rådande bristen på enhet avhjälpts, och likformighet
vid truppförbandet ernåtts i fråga om ersättningsbelopp och tillvägagångssätt.

Med den direkta anskaffningen vid regementena sammanhänger nära
anskaffningen genom den offentliga arbetsförmedlingen, vilken numera
enligt gällande bestämmelser skall i största möjliga utsträckning anlitas,
en åtgärd, som måste betraktas såsom ett steg i den rätta riktningen.
Den offentliga arbetsförmedlingen kan på ett för de frivilliga fullt betryggande
sätt förmedla anmälan till truppförbandet, därest den från
vederbörande militära myndigheter erhåller erforderliga uppgifter om förefintligt
behov av manskap och förses med de särskilda handlingar, som
erfordras för detta slag av förmedling. Den kan vidare medverka till att
de frivilliga försedda med erforderliga betyg m. m. inställa sig å resp.
truppförbands expedition för besiktning o. d. I nära förbindelse, som
den står med arbetssökande av alla slag, bör den offentliga arbetsförmedlingen
äga stora förutsättningar för att kunna verka för frivilligt tjänsteåtagande
vid armén. Själva förmedlingsverksamheten ombesörjes utan
särskild kostnad för statsverket, varigenom till andra mellanhänder eljest
utgående medel i stället kunna öka den frivilliges ersättning. För förmedlingsverksamheten
i övrigt erforderliga kostnader såsom annonsering,
resor, läkarundersökningar o. d. åligga däremot vederbörliga regementen.

Ovan nämnda anskaffningsmetoder hava visserligen efter deras anbefallande
så kort tid varit i verksamhet, att allenast efter det hittills
vunna resultatet bestämda slutsatser knappast kunna dragas. Som emel -

lertid, i fråga om regementenas rekryteringskommission, samma eller ungefär
motsvarande organisation vid flertalet truppförband sedan länge förelegat,
torde dock erfarenheten därom kunna anses tillräckligt grundad.
Man finner sålunda, att vid vissa truppförband, exempelvis trängkårerna,
under gynnsamma rekryteringsförhållanden, denna anskaffningsverksamhet
givit ett ganska tillfredsställande resultat, och att mellanhänder där icke
alls eller allenast i mindre omfattning behövt komma till användning,
under det att vid mindre gynnsamma rekryteringsförhållanden och vid det
stora flertalet truppförband, särskilt vid infanteriet, mellanhänder i mycket
stor utsträckning måst anlitas. Vad åter den offentliga arbetsförmedlingens
verksamhet för manskapsrekryteringen angår, så har någon motsvarighet
härtill ej tidigare förelegat, varför någon avgörande uppfattning om
dess förmåga att tillgodose arméns rekryteringsbehov ännu ej kunnat vinnas.
Hittills har den offentliga arbetsförmedlingen icke kunnat i avsevärdare
mån bidraga till manskapsrekryteringen. I man av vidgad erfarenhet inom
denna gren av dess förmedlingsverksamhet och genom närmare samverkan
med arméns myndigheter torde dock förbättrat resultat kunna vara att förvänta.
Under alla förhållanden måste det vara principiellt riktigt och fördelaktigt
för armén att vid främjandet av det frivilliga tjänsteåtagandet
stå i förbindelse och samverkan med statens offentliga arbetsförmedling.

Det otillräckliga resultatet med ovannämnda båda anskaffningsmetoder
har därför nödvändiggjort en vidsträckt användning av avlönade mellanhänder
eller värvningsagenter, oaktat därmed förenade ofta mindre
tilltalande sidor. Värvningsagenten erhåller viss kontant ersättning för
varje anskaffad volontär, s. k. värvningsdusör, vars storlek växlar beroende
på truppförbandets tillgång på rekryteringsmedel och sättet för deras användning.
Visserligen är anbefallt, att av rekryteringsmedlen största möjliga
del skall komma volontären till godo, men i tillämpningen visar det
sig dock, såsom av tablån å sid. 51 framgår, att mycket betydande belopp
måste tillerkännas värvningsagenterna.

Det nuvarande värvningssystemets brister ligga så i öppen dag, att
de knappast torde behöva påpekas. Hänsynen till den ekonomiska förtjänsten
och icke det truppförbands intresse, som han närmast företräder,
bliver i flertalet fall för värvningsagenten den avgörande faktorn vid anskaffningen,
ett förhållande som givetvis i hög grad menligt kommer att
inverka på rekrytmaterialets beskaffenhet. Särskilt bliver detta fallet under
tider som nu med svåra rekryteringsförhållanden, då truppförbandscheferna
mången gång se sig nödsakade att såsom volontärer godtaga individer, vilka
eljest skulle lämnats utom räkningen. Falska förespeglingar, missvisande
uppgifter och på annat sätt mindre tilltalande former vid värvning hava nog

icke heller från värvarnas sida varit uteslutna. Omöjligheten att enbart
inom eget inskrivningsområde (område, från vilket värnpliktiga tilldelas
truppförbandet) tillgodose behovet av volontärer har vid de flesta truppförband
nödvändiggjort rekryteringens utsträckning över snart sagt hela
landet. Följden härav har blivit, att å vissa orter — särskilt uti de större
städerna — finnas värvningsagenter från ett flertal truppförband. Sålunda
kan anföras, att 14 av arméns 28 infanteriregementen hava värvningsagenter
anställda i Stockholm och 17 hava dylika anställda i Göteborg.
Då emellertid som ovan blivit nämnt truppförbanden kunna erbjuda olika
belopp såväl till värvaren som till karlen, uppkommer härigenom en skadlig
och motbjudande konkurrens och därmed följande köpslående om rekryterna,
som icke är ägnat att höja volontärinstitutionens ansende och icke
heller kan anses vara armén värdigt.

Bekryte- En annan av värvningssystemets avigsidor är den nyss berörda otill Aeri)ch!deras

frcdsställande användning av rekryteringsmedlen, som det nuvarande systemet
fördelning, med avlönade värvningsagenter medför. Rekryteringsmedlen utgå för närvarande
dels i form av ordinarie rekrytering skostnader jämlikt föreskrifterna i
nådiga breven den 14. mars 1902 och 20. maj 1904 med 16,66 (50/3) kr.
per år för varje i staterna uppfört manskapsnummer, dels i form av ytterligare
rekryteringskostnader, beräknade till 200,000 kr. per år och med fördelning,
som i nådiga brevet den 4. aug. 1916 närmare angives. Enligt
sistnämnda nådiga brev utgå dessa ytterligare rekryteringskostnader med
10 kr. för varje vakant volontärnummer, med 20 kr. för varje nyantagen
volontär, samt med 20 kr. för varje rekapitulant på 2 år och med 10 kr.
för varje rekapitulant på ett år. Sammanlagda beloppet rekryteringsmedel
per rekryt eller rekapilutant framgår av nedanstående tabell:

	Ordina-rie re-kryte-rings-kostna-der.	Ytter-ligare rekryt e-rings-kostna-der.	Summa.	Anteckningar.
	Kr.	Kr.	Kr.
För rekryt på 2 år.............	33,33	30,00	63,33	Till karlen personligen
> > » 3 ».............	50,00	30,00	SO,00	högst 90,00 kr.
> -i » 4 ».............	66,66	30,00	96,66
» rekapitulant på 1 år..........	16,66	20,00	36,66
j> > » 2 > . . . .......	33,33	30,oo	63,33	1

Utöver ovannämnda rckryteringskostnader hava vid vissa truppförband,
där rekryteringsförhållandena ställa sig i särskilt hög grad ogynnsamma,
medel dessutom tillfälligtvis anvisats, varigenom ersättning till volontär
kan uppgå intill 135 kr. Slutligen har genom nådigt brev den 1.
dec. 1916 medel blivit anvisade för att tillfälligtvis under nu rådande
nödläge förmå f. d. fast anställt underbefäl att återinträda i tjänst, utgående
med 200 å 300 kr. för ett och 500 å 700 kr. för två års anställning.
I tabellen å föregående sida angivna rekrvteringsmedel äro beräknade
per år. Vid kortare anställning än ett år — där sådan finnes medgiven
— beräknas rekryteringsmedlen per månad av anställningstiden med
V12 av det per år utgående beloppet.

Till belysande av nyssnämnda påstående om rekryteringsmedlens
otillfredsställande användning såsom en följd av rådande värvningsmetoder
må nedanstående sammanställning av rekryteringskostnaderna inom en
arméfördelning (IV.) för år 1916 anföras.

Trupp- förband.	Under året anställda rekryter.	I Rekryteringskostnad för årets rekryter
	i %.			i %.	Summa kT.
Utan mellan- hand.	Genom arbets- förmed- lingen.	Genom värvare.	Antal.	Till volon- tärerna.	Till värvare.	För andra omkost- nader.
3. 1	16,67	5,65	77,78	54	50,7	35,6	13,7	5,317,85
3. 2	5,97	4,48	89,55	67	46,47	41,23	12,3	5,966,87
3. 3	91,0	—	9,0	111	63,0	2,5	34,5	1,163,00
3. 10	58,0	—	42,0	12	78,0	13,0	9,0	2,336,28s
3. 26	52,94	—	47,06	17	53,70	27,60	18,70	1,243,21
31. 1	27,27	3,03	67,7	66	47,25	32,06	20,69	5,486,19
1 a. i	20,0	—	80.0	20	32,8	38,9	28,3	1,644,62
a. 9	19,46	—	80,55	36	54,5	38,2	7,3	3,039,27
i J 3**<j. 1	43,5	10,8	45,7	46	56,0	13,6	30,4	3,680.0
1 3»g. 3	82,0	8,0	10,0	50	69,0	2,0	29,0	5,124,18
s-. 1	84,7	—	15,3	13	95,5	4,5	—	1,090,0

Anteckningar.

1 Därav 5 värnpliktiga
med
anställningspremier.

2 Därav 900 kr.
anställningspremier.

Av denna sammanställning framgår sålunda icke blott, att en allt för
stor del av rekryteringskostnaderna komma värvaren och icke volontären
till godo, utan även i vilken vidsträckt omfattning värvningsagenter inom

denna arméfördelning, den ur rekryteringssynpunkt gynnsammast ställda,
kommer till användning. Detta sakförhållande tyder givetvis på, att armén
vid manskapsrekryteringen på frivillighetens väg är i behov av mellanhänder,
som genom ekonomisk ersättning i en eller annan form finner det
med sin fördel förenligt att i största möjliga utsträckning medverka vid
rekryteringsbehovets tillgodoseende.

En sammanfattning av nu berörda förhållanden ifråga om anskaffningen
av frivilliga giver vid handen:

att resultatet av verksamheten är såväl till kvalitet som framför allt
till kvantitet fullständigt otillfredsställande;

att av nu tillämpade anskaffningsmetoder systemet med avlönade
mellanhänder (värvare) är det verksammaste fast ur flera synpunkter med
sin nuvarande läggning mindre tilltalande;

att direkt anskaffning genom truppförbandens egen försorg utan användning
av mellanhänder är vid flertalet truppförband och truppslag i
regeln jämförelsevis litet givande;

att den nyligen åvägabragta samverkan med den offentliga arbetsförmedlingen
visserligen hittills varit föga givande, men att densamma
dock torde kunna innebära goda utvecklingsmöjligheter; samt

att nu tillämpade växlande förfaringssätt och bristande enhet i anskaffningsverksainheten
icke äro till fördel för en gynnsam proportion
mellan kostnad och resultat vid rekryteringen.

förslag till. Vad det nuvarande till kvalitet och kvantitet otillfredsställande re''oZggninq
sultatet angår, så bör givetvis i överensstämmelse med principen om frias
anshatf- villigt tjänsteåtagande såsom den egentliga rekryteringsgrunden och lagmngsvasm-
stadgad uttagning såsom en reserv- eller säkerhetsåtgärd, fordran på en
kvantitativt tillfredsställande anskaffning av frivilliga med alla lämpliga
medel tillgodoses. Men då vid organisationen av nämnda anskaffning armén
å ena sidan icke kan vara betjänt med att såsom underbefäl och förgångsmän
erhålla undermåliga individer, och den å andra sidan med stöd
av rättighet till lagstadgad uttagning icke behöver nöja sig med underhaltigt
materiel, så följer härav, att genom en ändamålsenlig anskaffningsorganisation
i samband med omläggningen av manskapsrekryteringen
vinst i kvantitativt avseende är möjlig och sannolik samt i kvalitativt avseende
säker.

Att vid organiserandet av anskaffningsväsendet utesluta användningen
av avlönade mellanhänder kan näppeligen vara riktigt, utan torde
tvärtom denna anskaffningsmetod, med borteliminerande av hittills vidlådande
brister, såsom den verksammaste också böra bliva den grundlag -

gande. För avhjälpande av bristerna kunna följande olika förfaringssätt
komma till användning:

a. Fastställande av en bestämd proportion vid samtliga truppförband
mellan förmedlarens arvode och den frivillige tillkommande ersättning.

b. Begränsning av de särskilda truppförbandens rekrytering till visst
för varje truppförband avgivet rekryteringsområde.

c. Fn mera centralt ordnad, anskaffning sverksamhet.

Att fastställa en bestämd proportion vid samtliga truppförband mellan
förmedlarens arvode och den frivillige tillkommande ersättning vore givetvis
den minst omstörtande åtgärden, eu åtgärd, som ej skulle behöva
utgöra något hinder för, att vid truppförband, där frivilligt tjänsteåtagande
i ringa utsträckning förekom, rekryteringskostnaderna skulle kunna utgå
enligt högre beräkning än vid andra, i nyssnämnda avseende mera gynnsamt
ställda. Fullt verksam skulle dock en sådan bestämmelse angående
rekryteringsmedlens användning knappast bliva. De olika truppförbanden
skulle sannolikt allt fortfarande genom anställande av mellanhänder i mera
givande rekryteringscentra fortsätta med konkurrensen och köpslåendet om
de frivilliga i en eller annan form alltjämt fortleva. Denna utväg bör
sålunda ej komma till användning.

Begränsning av de särskilda truppförbandens rekrytering till visst
för varje truppförband angivet rekryteringsområde skulle visserligen för
flertalet infanteriregementen sannolikt utan större svårigheter låta sig
genomföras, genom att låta vederbörligt inskrivningsområde samtidigt
bilda regementets rekryteringsområde — Stockholms inskrivningsområde
uppdelat på de trenne därifrån rekryterade infanteriregementena —,
men även härmed skulle vissa olägenheter vara förenade. Sålunda
torde det knappast kunna anses lämpligt, att vid regementen, vars
värnpliktiga huvudsakligen tillhöra storstädernas befolkning, uteslutande
därifrån rekrytera underbefälet. Likaledes torde för vissa norrländska
infanteriregementen och I. 27 med den begränsade tillgången inom
resp. inskrivningsområden på för sin uppgift väl kvalificerade underbefälsämnen,
svårigheter för den frivilliga rekryteringen allenast inom
inskrivningsområdet uppkomma. Fn särskild uppdelning av landet i
rekryteringsområden skulle sålunda även för infanteriregementena bliva
erforderlig. Att för specialtruppslagen bestämma vissa rekryteringsområden
skulle givetvis även vara utförbart, men sannolikt ej utan förfång
såväl för rekryternas lämplighet, särskilt vid kavalleriet, som även för
deras antal, enär de frivilligas val av truppförband vid tjänsteåtagandet
härigenom skulle över hövan kringskäras. Det låter även tänka sig, att
inom vissa orter en tradition utvecklats ifråga om inträde vid visst

truppförband, en tradition, som kan hava sina fördelar, men som måhända
vid indelningen i rekryteringsområden icke skulle kunna uppehållas. Olägenheterna
med särskilda rekryteringsområden synas sålunda överväga
därmed förenade fördelar, och därför icke heller detta förfaringssätt böra
läggas till grund för anskaffningen av frivilliga.

Det förefaller därför som skulle den mera centralt ordnade anskaffningsverksambeten
vara att föredraga. Genom en sådan organisation,
vars detaljer nedan angivas, skulle sålunda avsevärda fördelar vara att
vinna ej blott ur rekryteringssynpunkt utan även i ekonomiska och andra
avseenden samtidigt som med ovan nämnda anskaffningsmetoder förenade
olägenheter undvikas. Häremot kan invändas, att inflytandet på själva
anskaffningsverksamheten undandrages regementschefen, utom vad angår
den omedelbara anmälan utan mellanhänder vid truppförbandet. Detta
må vara en nackdel, men då det väsentliga i avseende på regementschefens
befogenhet härutinnan, nämligen beslutanderätten vid antagningen, fortfarande
är orubbat, torde denna olägenhet ej få tillmätas avgörande betydelse.
Då därtill, såsom i det följande skall framhållas, en rationellt
genomförd organisation av civilanställningen kräver sina särskilda organ,
anse de sakkunniga, att dessa båda verksamhetsgrenar lämpligen kunna och
böra förenas under gemensam ledning och utövning. Med hänsyn härtill
hava de sakkunniga föreslagit nedanstående grunder för organisationen av
verksamheten för förmedling av frivilligt tjänsteåtagande och civilanställning.

Ledningen utövas under Kungl. Maj:t av »arméns rekryterings- och
civilanställning skommission^>. Kommissionen skulle förslagsvis bestå av en
chef, regementsofficer samt därutöver tvenne officerare och tvenne underofficerare,
samtliga tillhörande arméns reserv, jämte erforderligt antal
skrivbiträden samt arbeta på tvenne byråer, rekryteringsbyrån och civilanställning
sbyrån. Kommissionen bör ingå såsom en avdelning av lantförsvarsdepartementets
kommandoexpedition och erhålla en mot denna expeditions
olika »detaljer» svarande ställning.

För att i erforderlig grad säkerställa arméfördelningschefernas inflytande
på denna verksamhet inom underlydande arméfördelning samt för
att under arméfördelningschefen inom respektive arméfördelningsområde
utöva ledningen och tillsynen av nyssnämnda verksamhet bör vid varje
arméfördelningsstab organiseras en avdelning för rekrytering och civilanställning
under ledning av officer, tillhörande arméns reserv med biträde
av en underofficer tillhörande arméns reserv.

Omedelbart under arméfördelningscheferna sortera i avseende på
denna verksamhet lokalbyråerna för rekrytering och civilanställning. Dessa
byråer organiseras lämpligen i anslutning till inskrivningsområdenas ruff -

5.5

föringsexpeditioner, eventuellt land stormsområdesexpeditioner, och handhaves
dess verksamhet av rullföringsbefälhavaren (landstormsområdesbefälhavaren)
med biträde av därtill lämplig underofficer eller å större rekrytera
gscentra tvenne sådana underofficerare tillhörande arméns reserv.

ö , f

Vid regementsstab organiseras på motsvarande sätt som vid armefördelningsstab
en avdelning för rekrgtering och civilanställning under
ledning av den officer, som regementschefen därtill förordnar.

Inom ovannämnda organisationer skulle verksamheten, vad rekryteringen
angår, i huvudsak ordnas på sätt nedan angives.

Arméns rekryterings- och civilanställningskommission skulle ifråga
om rekryteringen i huvudsak hava följande åligganden:

att leda och övervaka rekryteringsverksamheten samt uppgöra förslag
till fördelning av rekryteringsmedlen;

att utöva den allmänna upplysningsverksamhet, som kan erfordras
för att vid lämpliga tidpunkter fästa arbetssökandes uppmärksamhet
på vid armén genom frivilligt tjänsteåtagande förefintliga anställningsmöjligheter; att

vid överskott eller brist på frivillig anmälan vid ena eller andra
truppförbandet utjämna dessa förhållanden, i den mån som de frivilliga
ej fordra anställning vid visst angivet truppförband;

att vid annonsering vare sig för allmän upplysningsverksamhet eller
särskilt rekryteringsbehov ombesörja denna och sålunda genom dess bedrivande
i större skala kunna ordna den med billigare kostnad, än vad
som nu är fallet; samt

att stå i omedelbar förbindelse med den offentliga arbetsförmedlingens
centralmyndighet och till densamma regelbundet lämna meddelanden
rörande behovet vid olika truppförband, på det att arbetsförmedlingsanstalten
alltid måtte förfoga över erforderliga upplysningar till ledning
för denna sin förmedlingsverksamhet.

Avdelningen för rekrytering och civilanställning vid arméfördelningsstab
skulle ifråga om rekrjdieringen i huvudsak hava följande åligganden:

att i överensstämmelse med från den centrala kommissionen erhållna
anvisningar eller arméfördelningschefens befallningar utöva ledningen och
kontrollen av rekryteringsverksamheten inom arméfördelningen;

att, i den mån verksamheten vid lokalbyråerna behöver underlättas
och utvidgas, föreslå åtgärder i sådant syfte; samt

att inom arméfördelningen fullgöra motsvarande åligganden som den
centrala kommissionen för armén i sin helhet.

De lokala byråerna för rekrytering och civilanställning skulle i avseende
på rekryteringen hava i huvudsak följande åligganden nämligen:

9—170299.

Allmänna

synpunkter.

att inom rullföringsområdet (annat område) verka bland härför
lämpliga ynglingar för frivilligt tjänsteåtagande;

att mottaga de frivilligas anmälan och till truppförbandscheferna
översända sådana anmälningar;

att träda i nära förbindelse och samverkan med på platsen varande
avdelning av den offentliga arbetsförmedlingen;

O O o 7

att tillhandagå såväl med upplysningar och råd i allt, vad med
frivilligt tjänsteåtagande sammanhänger som med biträde vid upprättande
av ansökningshandlingar ro. in. d.; samt

att genom rapporter hålla vederbörande underkunniga om resultatet
av verksamheten.

Avdelningen för rekrytering och civilanställning vid regementsstab
skulle i avseende på rekryteringen huvudsakligen hava följande åligganden:

att under regementschefen handhava rekryteringsärendena vid regementet; att

inom regementet verka för frivilligt tjänsteåtagande bland redan
i tjänstgöring varande värnpliktiga;

att inom regementet verka för fast anställning av till furirer lämpliga
underbefälselever; samt

att handhava rekryteringsmedlen.

Vad själva antagningen angår bör den givetvis framdeles såsom
hittills tillkomma truppförbandschefen. Den tjänstesökande skall sålunda,
i den mån truppförbandschefen så påfordrar, persoidigen inställa sig i
vederbörande expedition, och fria resor för sådant fall tillerkännas honom.

Ovan föreslagen organisation av rckryteringsverksamheten utesluter
icke direkt frivillig anmälan utan mellanhänder vid truppförbanden.
Angående kostnadsberäkning för denna organisation se sid. 71.

H. Civilanställning''.

I det föregående har framhållits, att de med volontärsanställningen
förenade förmånerna och särskilt dess framtidsmöjligheter såväl i fråga om
militäryrket som vid övergång till annan verksamhet icke äro av beskaffenhet
att kunna konkurrera med, vad som härutinnan bjudes på den civila
arbetsmarknaden, och a;t därför detta förhållande är en av de mest vägande
orsakerna till underbefälsfrågans nuvarande nödläge såväl i kvalitativt
som kvantitativt hänseende, botemedlet skulle sålunda bland andra
vara att Unna uti förbättrade förmåner och framför allt i förbättrade framtidsutsikter.
Att förbättra de med anställningen förenade förmånerna i

sådan "råd, att de i och för si" själva kunna med framgång upptaga konkurrensen
med den civila arbetsmarknadens avlönings- och andra förmåner
skulle såsom förut blivit sagt, medföra en sådan kostnadsökning, att enbart
detta förfaringssätt måste vara uteslutet. Att förbättra framtidsutsikterna
allenast på den militära banan låter sig heller icke göra, enär i
sådant fall ett nyskapande av beställningar inom underofficers- eller andra
grader skulle bliva i sådan omfattning erforderligt, att varje tanke härpå
måste förfalla. För närvarande hava nämligen endast omkring 2.5 % av de
enligt stat årligen inkommande volontärerna utsikt att nå underofficersbefordran.
Återstår sålunda att med underbefälstjänstgöringen förena sådana
framtidsutsikter inom civila verksamhetsområden, att de, som icke
kunna eller icke vilja fortsätta med krigstjänsten såsom levnadsyrke, och
som visat sig därav förtjänta, kunna beräkna att vid avgången från militärtjänsten
vara tillförsäkrade en viss och i förhållande till duglighet och
användbarhet avpassad utkomst, civilanställning.

Civilanställningen är sålunda för staten ett billigt medel för att öka
tilloppet av underbefälsämnen och därmed att höja underbefälet i kvantitativt
och genom ökat urval även i kvalitativt avseende. Såväl ur denna
synpunkt som i ändamål att för det allmänna kunna tillgodogöra sig den
skolade och disciplinerade arbetskraft, som militärtjänsten skapar, måste
en ordnad civilanställning vara ett statsintresse av stor betydelse. Förståten
torde det dessutom föreligga eu skyldighet, att på ett eller annat
sätt taga sig an de underbefäl, vilka efter att ett visst antal år hava tjänat
densamma, avgå från militärtjänsten och då vid sin avgång i vissa avseenden
befinna sig i efterhand i förhållande till sina jämlikar och jämnåriga
vid konkurrensen på arbetsmarknaden. Kan denna skyldighet sägas föreligga
för närvarande, då det fast anställda underbefälet rekryteras uteslutande
på frivillighetens väg, så måste den i än högre grad anses inträda,
i den mån som lagstadgad uttagning till underbefälstjänst vinner tillämpning.
Klar ligger dä statens oavvisliga skyldighet å ena sidan att genom
möjligheterna till förmånlig civilanställning, sä långt ske kan, öka antalet
frivilliga och därmed nedbringa behovet av uttagningen, ä andra sidan att
genom tillfälle till förmånlig sådan anställning bereda dem, som uttagits,
full ersättning för av dem frän statens sida avfordrade tjänster.

Uppfattningen om civilanställningens betydelse har föranlett stats- Hittats
makterna att gång efter annan genom varjehanda åtgärder söka befrämja
anställandet i civil tjänst av avskedat underbefäl. Sålunda stadgades uti vidtagna åtden
12. juni 1874 till arméförvaltningen avlåtet nådigt brev, att manskapet garder.
vid värvade garnisonsregementen, som med välförhållande tjänat minst nio

år, borde vid avskedet beredas företrädesrätt framför andra till passande
beställningar inom järnvägs-, telegraf-, fångvårds-, post- och tullstaterna
samt städernas poliskårer, såvitt eljest manskapet besutto de för befattningarnas
utövande erforderliga insikterna och egenskaperna. Då emellertid
innehållet i detta brev aldrig delgavs några av de civila myndigheter, som
skulle hava att tillsätta befattningarna ifråga, blevo det nådiga brevets
föreskrifter endast i ringa omfattning efterföljda. Därtill kom, att tilllämpningen
av stadgandet om företrädesrätt till befattningar i städarnas
poliskårer, för vilka i deras egenskap av kommunala institutioner brevet
ej kunde vara bindande, var beroende uteslutande på vederbörande kommunala
myndigheters goda vilja.

Ett ytterligare steg på den inslagna vägen togs genom utfärdande
av nåd. kungörelsen den 27. maj 1887, i vilken förordnades, att icke någon
skulle kunna antagas till vaktmästare i lantförsvarsdepartementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
arméförvaltningen samt under nämnda departement lydande staber, skolor,
förråd eller andra allmänna inrättningar, med mindre han fullgjort de för
kompetens till korprals- eller andrekonstapelsbefattning föreskrivna villkor.

Med anledning vidare av eu av chefen för IV. arméfördelningen den
21. februari 1896 gjord framställning om utfärdandet av förnyade bestämmelser
i fråga om beredandet av civilanställning åt volontärer med viss
längre tjänstetid föreskrev Kungl. Maj:t den 27. maj 1898, att distinktionskorpraler
eller korpraler vid värvade truppförband, som i sådan egenskap
tjänat i minst 2 år, skulle efter en väl vitsordad tjänstetid av minst
5 år under de i nådiga brevet den 12. juni 1874 angivna förutsättningar
vid avskedet beredas dem företrädesrätt till beställningar inom järnvägs-,
telegraf-, fångvårds-, post- och tullstaterna, varom i samma nådiga brev
stadgats.

Sedan år 1899 finnes för IV. arméfördelningen i verksamhet under
arméfördelningschefens inseende en kommission, vilken ombesörjer förbindelsen
mellan militära och civila myndigheter i ifrågavarande avseende.

På grundvalen av nyss anförda bestämmelser försiggick då även anställning
av f. d. volontärer i civil statstjänst i jämförelsevis stor utsträckning.
Men som förhållandena i detta avseende icke desto mindre voro
otillfredsställande tillsattes för utredning av frågan om beredande av civilanställning
för avskedat underbefäl av Kungl. Maj:t en särskild kommitté,
den s. k. civilanställningskommittén, den 8. dec. 1904. I sitt den 8. mars
1906 avgivna betänkande föreslog kommittén, att envar, som i egenskap av
fast anställd eller värnpliktig tjänstgjort såsom krigsman under tid ej
understigande fem år, därav minst tre år såsom underbefäl samt under

denna sin tjänstetid uppnått minst tjugusex levnadsår och såväl i som
utom tjänsten sig redligen och väl skickat, skulle äga dels att framför
annan ifrågakomma till sådan å stat uppförd eller eljest ined ständig
avlöning förenad civil befattning i statens tjänst, soin av Kungl. Maj:t
förklarats skola åt underbefäl särskilt förbehållas, dels ock, att för erhållande
av civil befattning i statens tjänst, av beskaffenhet att, ehuru icke
åt underbefäl särskilt förbehållen, likväl kunna åt underbefäl upplåtas,
framför annan antagas till tjänstgöring inom verk eller inrättning, varunder
dylik befattning hörde, och efter ett års väl vitsordad tjänstgöring
därstädes få tillgodoräkna sig tredjedelen, dock i intet fall mer än tre år
av den militära tjänstetiden såsom tjänstetid inom verket eller inrättningen.

I syfte att för underbefälet underlätta övergången till civil tjänst
föreslog kommittén, att underbefäl, som uppfyllde villkoren för erhållande
av civilanställning, måtte, med bibehållande av sina avlöningsförmåner vid
krigsmakten, kunna under tjänstetiden vid krigsmakten erhålla sammanlagt
tre månaders tjänstledighet för fullgörande av den övnings- och provtjänstgöring,
som för vinnande av civil anställning i statens verk och
inrättningar kunde erfordras, varjämte kommittén förutsatte, att i krigstjänst
kvarstående underbefäl, som sålunda vunnit anställning såsom extra
eller reservbetjänte i statens verk och inrättningar, skulle kunna permitteras
för fullgörande av civil tjänstgöring utan annan begränsning än den,
som kunde betingas av den militära tjänstens krav.

Vidare föreslog kommittén inrättandet av dels för hela landet gemensam
civilanställningskommission, dels ock förinedlingskommissioner en för
varje inskrivningsområde, vilka kommissioner skulle ombesörja de verkstäilighetsåtgärder,
som från statens sida påkallades, för att åt civilanställningsberättigade
bereda civilanställning.

Kommittén berörde även frågan om civilanställning för underofficerare.
För ändamålet fordrades givetvis, att de befattningar, som stode
till buds, vore såväl till arbetets natur som med hänsyn till avlöningen
minst lika förmånliga som underofficersbeställningarna. Då emellertid för
civila befattningar av ifrågavarande slag så gott som utan undantag erfordrades
ett högre kunskapsmått, än som i allmänhet innehaves av underofficerare,
ansåg sig kommittén icke kunna, utöver vad enligt nyss nämnts
i allmänhet skulle gälla, föreslå särskilda åtgärder för civilanställning
för underofficerare. Kommittén förordade dock en närmare utredning av
frågan.

Civilanställningskommitténs ifrågavarande förslag föranledde emellertid
icke till någon åtgärd från statsmakternas sida.

Denna uppfattning angående civilanställningens oumbärlighet för
främjandet av manskapsrekryteringen delades till fullo av 1907’ ars försvarskommitté
under framhållande av, att »det kraftigaste medlet att underhjälpa
rekryteringen och därmed höja hela volontärinstitutionen såväl i
kvalitativt som kvantitativt hänseende vore säkerligen en ändamålsenligt
ordnad civilanställning för det uttjänta fast anställda underbefälet».

De av Kungl. Maj:t den 1. dec. 1911 tillsatta försvarsberedningarna
(tjärde beredningen) hava likaledes ägnat civilanställningen stor uppmärksamhet
och åt densamma i sitt förslag till yttrande verkställt en omfattande
utredning, varur föregående framställning till vissa delar är hämtad,
f järde . beredningen föreslår sålunda civilanställningens utsträckning icke
blott till statens verk och inrättningar utan även till kommunala och
enskilda arbetsgivare, vilket givetvis skulle för en lycklig lösning av civilanställningsfrågan
vara synnerligen önskvärt. För ordnande och förmedlande
av civilanställningen, föreslog beredningen, inrättandet av ett för
hela armén gemensamt organ, vilket samtidigt med denna uppgift även
skulle kunna, pa sätt som förut framhållits, verka för volontäranskaffningen.

aiVnin*im~ . 1 .det . ^ende har framhållits att »beredande av förbättrade ut frågam

nu- sikter till civilanställning efter avslutad militärtjänst» visserligen ingick
yrande såsom ett. led i av Kungl. Magt, för 1914 års senare riksdag föreslagna
åtgärder lör upphjälpande av den fast anställda manskapspersonalens rekrytering,
men att civilanställningen hittills endast i en mycket blygsam
form vunnit tillämpning. Genom nådigt brev den 19. februari 1915 hava
bestämmelser utfärdats angående beredande av anställning i postverket
för. viss personal vid armén, vars huvudsakliga innehåll är "följande. Till
aspiranter vid postverket antager generalpoststyrelsen årligen erforderligt,
antal, efter därom genom cheferna för vederbörliga truppförband gjorda
ansökningar, volontärer, som med goda vitsord hava tjänstgjort vid armén
i minst fyra år och innehava anställning för ytterligare ett år. 1 tjänstgöringstiden
inräknas även värnpliktstjänstgöring, vapenövningsuppehåll
och tjänstledighet. De sålunda antagna aspiranterna äga att, för fullgörande
av övnings- och provtjänstgöring ävensom självständig tjänstgöring
vid postverket, under sista anställningsåret på stat erhålla högst
fem månaders tjänstledighet. Av denna ledighet får icke mer än högst
två månader förläggas under tiden från och med den 1. april till anställningstidens
slut, därest icke undantagsvis vederbörande militärmyndighet
lämnar tillstånd till längre ledighet. Tjänstledighet för ifrågavarande
ändamål får icke åtnjutas under tid, då regementsövningar pågå. Volontär,

<)1

som erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- och provtjänstgöring
vid postverket, äger att, utan hinder av bestämmelserna i vederbörliga
avlönings- och förvaltningsreglementen, under ledigheten uppbära de med
hans beställning på stat förenade avlönings- och naturaförmåner utom s. k.
livpersedlar, eller där vissa naturaförmåner ej lämpligen kunna utgå, kontant
ersättning för mistad sådan förmån. Volontär, som etter slutad anställning
på stat vid vederbörligt truppförband konstituerats till extra
postiljon utan fast placering vid postverket och såsom underbefäl vunnit
inträde i truppförbandets reserv, må under första anställningsåret i reserven
tjänstgöra vid truppförband av armén under de tider, då han ej tages

i anspråk för tjänstgöring hos postverket. _

För beredande av anställning vid statens järnvägar för viss personal
vid armén hava bestämmelser utfärdats genom nådig kungöre se en
]. december sistlidet år, men hava föreskrifterna härutinnan, da detta
skrives, ännu icke blivit tillgängliga.

1 Norae synas ej några åtgärder av större betydelse i fråga om civil- Bestfimmelanställningen
vara vidtagna. Förklaringen härtill ligger sannolikt uti <
fast avlönade manskapspersonalens jämförelsevis ringa styrka och de tor ni„gen!, ordstora
flertalet av såväl underbefäl som underofficerare synnerligen lindriga
tjänstgöringsförhållandena, Blott en ringa del av befälet är garnisonerat mande
eller ständigt tjänstgörande, medan återstoden är i s. k. distnktstjanst arm ermellan
de kortvariga årliga vapenövningarna.

I Danmark hava korpraler (kornetter), vilka gjort tjänst såsom sadana
i minst ett år, företrädesrätt till vissa särskilda beställningar, som
enli°t, gällande bestämmelser äro för dem reserverade.

° I Ryssland tilldelas underbefälet efter fem års tjänst utöver ordinarie
värnpliktstjänstgöringen ett rekommendationsbrev till erhållande av
civilanställning, varjämte vissa platser vid järnvägarna in. in. synas vara
reserverade för f. d. underbefäl i överårig tjänst. .

I Tyskland erhåller efter tolv års tjänst en var, om ej särskilt skål
däremot föreligger, en »Zivilversorgungsschein», berättigande till viss statsoch
kommunaltjänst. 1 stället för detta civilanställningspass kunna, om
vederbörande så önskar, erhållas antingen 3,000 mark på en gång eller 20

mark i månaden. , .

I Frankrike tilldelas underofficerare (underbefäl) och manskap med minst
4-årig tjänstetid ett begränsat antal lägre platser i statens tjänst, underofficerare
med minst 10 års tjänstetid alla övriga åt sådana f. d. undeiofficerare
förbehållna platser. Platsernas fördelning på de sökande bestämmes
av en prövningskommission. Bland de franska bestämmelserna

;ir dessutom särskilt att märka, att även privatföretag av olika slag äro
skyldiga att inom vissa gränser mottaga f. d. militärer i civilanställnin°\
Intet privatföretag erhåller nämligen monopol eller understöd i någon form

av stat*- eller kommunala medel, utan att ett visst antal platser reserveras
för civuanställning.

^rundfinjer . De} oupplöslig sammanhanget mellan civilanställningens ordnande
för civilan a ena sidan samt rekryteringens och underbefälsfrågans rationella lösning
0ardZ7denS tf™ a“dra viIia de sakkunniga för sin del på det kraftigaste hava framalnt.
De se i en ändamålsenligt ordnad och lämpligt avvägd civilanställning
en sådan . länk i kedjan av åtgärder för förbättrande av manskapsrekryteringen
vid armén, att densamma av intet annat kan eller bör ersättas,
en statens oavvisliga rättighet såväl som skyldighet, vars tillämpning
icke längre får undanskjutas. De sakkunniga tillåta sig att upprepa,
att staten måste äga och äger rättigheten att kunna begagna si''»- av det
medel till kostnadernas nedbringande vid underbefälsrekryteringen, som
civilanställningen medför,. och att staten måste, särskilt när underbefälsfrågan
baseras såväl på frivilligt tjänsteätagande som på lagstadgad uttagning,
anses äga skyldighet att, genom förmånlig civilanställning efter avslutad
militärtjänst, så mycket som möjligt öka tilloppet av frivilliga och
därigenom i motsvarande grad minska antalet uttagna, som ock att därigenom
bereda de till underbefälselever på lagstiftningens väg uttagna en
berättigad ersättning för den särskilda tjänst, som av dem sålunda utkräves.

. samma g$ng som de sakkunniga till fullo inse önskvärdheten av,
att civilanställningsfrågan samtidigt med ordnandet av arméns underbefälsrekrytering
vinner sin fullständiga lösning, anse de dock frågan vara
en sadan omfattning och dess allsidiga och grundliga utredning av
sådan betydelse för dess lyckliga genomförande, att de med till buds°stående.
tid och arbetskrafter ej funnit sig nu kunna eller böra avgiva nå°-ot
detaljerat förslag i detta avseende. " °

} id sådant förhållande hava de sakkunniga för närvarande inskränkt

sig till att allenast föreslå:

dels att principen om fullt effektiv civilanställning betryggas samtidigt
med underbefälsfrågans lösning,

dels att följande grundlinjer vid ordnandet av denna civilanställninomåtte
beaktas. ö

• ^v''fanstäJföingen bör, utan att det allmännas eller enskildas berättigade
fordringar på. tillräckligt kvalificerad arbetskraft inom vederbör}jeneHpr
befattningar, och utan att andra statstjänares eller arbetssökandes
berättigade ställning inom den allmänna förvaltningen eller vid

enskilda företag in. in. trades för nära, ordnas i sådan omfattning, att
envar, som genom förlängd militärtjänstgöring gjort det allmänna särskild
tjänst, och som därav visat sig förtjänt, skall vara berättigad till fast anställning
i allmän eller viss enskild tjänst efter avslutande av den militära
tjänstgöringen.

Med civilanställningen förenade förmåner böra, förutom efter vederbörandes
duglighet, lämpas efter den längre eller kortare tids militärtjänstgöring,
varunder den till civilanställning berättigade tjänat det allmänna;
i varje fall böra dock bestämt påräkneliga och till sin storlek fixerade
förmåner kunna erbjudas.

För att erhålla tillräckliga möjligheter för beredande av civilanställning,
och för att icke inom vissa statens arbetsområden otillbörligen utestänga
övriga arbetssökande, bör civilanställning beredas icke blott inom
statens verk och inrättningar m. m. utan även vid enskilda företag, över
vilka staten genom koncessionsvillkor, monopol, understöd eller på annat sätt
kan utöva inflytande, samt vid kommunala eller andra enskilda företag, i
den mån nu gällande eller kommande lagstiftningsbestämmelser därtill skapa
möjlighet, eller vederbörande företag, verk och inrättningar frivilligt så
medgiva.

Vid sådana ovannämnda offentliga eller enskilda företag, som för
ändamålet särskilt äro lämpade, bör viss tids underbefälstjänstgöring fastställas
såsom kompetensvillkor för vinnande av inträde.

Vid beredande av civilanställning måste beaktas, att sådana befattningar
inom civila yrken, som vid krigstillfälle medför befrielse från
mobilisering, icke i sådan omfattning tagas i anspråk för civilanställningen,
att arméns mobiliseringsbehov av underbefäl äventyras.

I ändamål att tillgodose fordran från vederbörliga verks och inrättningars
sida på tillräckligt kvalificerad arbetskraft, bör i den mån, som
den militära tjänstens krav det medgiva, förberedande utbildning, inriktad
på den verksamhet, som den blivande civilanställningen avser, ävensom
provtjänstgöring under tiden för militärtjänsten kunna anordnas.

Den, som på grund av fullgjord militärtjänst, är berättigad till viss
civilanställning, men som ej anser sig kunna begagna sig därav, bör i
händelse av ansökning till annan befattning vid verk eller inrättning av
förut angivet slag vid jämförelse med honom i övrigt lika kvalificerade
sökande före dem ifrågakomma vid befattningens tillsättande.

För handhavandet av civilanställningen bör, såsom förut i samband
med anskaffningsväsendet angivits, och i samband med detta en särskild
organisation träda i verksamhet.

10—170299.

Tidigare, it
skrivning
kan medgivas.

Personlig
inställelse
och mottagande
av
inskrivningsbok.

Insknvningsnämntls
ålig
ganden.

I. Förslag till ändringar i värnpliktslagen.

§ 6.

1. Yngling — — — — för utbildning till reservunderbefäl eller

fackman —--— sig.

2. Yngling — —--värnpliktsåldern.

3. Annan —.----— vapenför.

4. Yngling må, på sätt i denna lag stadgas och Konungen närmare
förordnar, redan det år, då han fyller 17 år, anmäla sig till inskrivning
som underbefälselev vid hären.

5. För en var enligt mom. 1, 2, 3 eller 4 inskriven räknas den i
§ 3 mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då
han fyllde tjugu år.

6. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga
delar för de enligt denna § inskrivna, även innan de i värnpliktsåldern
inträtt.

§ 14.

1. Vid — —--— — -— yrke.

Inskrivning som underbefälselev vid hären jämlikt § 19 mom. 4
må jämväl, på sätt Konungen närmare förordnar, ske utan personlig
inställelse.

2. Efter — — — -— — — — krigsmakten.

3. Överstiger —-------■ — förrättning.

§ 19.

1. Inskrivningsnämnd — — — — åligger:

a) att — — — — värnpliktiga;

b) att — —--uppskov;

c) att — — — — fullgörande;

d) att----— för utbildning till reservunderbefäl eller fackmän

— — — — tjänstgöring;

e) att — — — — tjänst;

f) att — —---antecknat;

g) att--— — landstormen; samt

h) att pröva och stadfästa inskrivningsbefälhavares beslut rörande
inskrivning av underbefälselev jämlikt mom. 4.

över — — — — underskrivas.

2. Inskrivningsnämnd — — — — föreskrivet.

3. Under — —— — prövat.

4. Inskrivning av underbefälselev vid hären ävensom ändring av
värnpliktsförhållande för inskriven värnpliktig, som önskar bliva underbefälselev
vid hären, verkställes av inskrivningsbefälhavare enligt de närmare
föreskrifter Konungen meddelar.

Beslut rörande dylik inskrivning skall gälla, till dess detsamma
blivit av inskrivningsnämnden prövat.

5. Sjörullföringsbefälhavare må, även under den del av året, som
infaller emellan inskrivningsrevisions sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter
beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, som med laga
förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus.

Beslut, som av honom i sådant fall meddelas, skall gälla till dess
detsamma blivit av inskrivningsnämnden prövat.

§ 22.

Inskrivningsrevision----åligger:

a) att--— — beslut;

b) att----— § 19 mom. 1 c);

c) att — — — — underställt;

d) att -----för utbildning till reservunderbefäl eller fackmän
--— — olägenheter;

e) att, på förslag av vederbörande militärbefäl, enligt de närmare
föreskrifter Konungen meddelar, verkställa uttagning av värnpliktiga till
underbefälselever vid hären, varvid iakttages att vid lika lämplighet i första
rummet uttagas de, vilka därtill anmält sig, samt att härtill icke uttagas
sådana värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda
dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter;

f) att, på förslag av vederbörande militärbefäl, enligt de närmare
föreskrifter Konungen meddelar, verkställa uttagning av underbefålselever
vid hären till förlängd tjänstgöring, varvid iakttages, att vid lika lämplighet
i första rummet utttagas de, vilka därtill anmält sig, samt att härtill
icke uttagas sådana värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande
skulle bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga
svårigheter eller olägenheter; samt

Inskrivningsrevisions
åligganden.

g) att utöver vad ovan sägs, i de fall Konungen bestämmer, verkställa
tilldelning av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst eller
befattning, med iakttagande av, att vid lika lämplighet i första rummet
uttagas de, vilka därtill anmält sig.

Inskrivningsrevisions beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt Konungen bestämmer.

§ 26.

Värnpliktiga----bestämma.

Av — —--utbildning till reservunderbefäl eller fackmän.

Av —---utbildning till reservunderbefäl eller fackmän.

Vid samtliga truppslag uttagas av dem tilldelade vapenföra värnpå
sätt Konungen närmare förordnar, till underbefälselever vid
la™t ™lder- hären och till underbefälselever med förlängd tjänstgöring högst det antal,
ef a se ever. gom utöver insprivna underbefälselever erfordras till täckandet av beräknade
vakanser bland uti vederbörliga truppförbands stater upptagna manskapsbeställningar.

Har på detta sätt större antal uttagits, än som vid början av närmast
påföljande utbildningsår visar sig erforderligt, skall det överskjutande
antalet, på sått Konungen närmare förordnar, hemförlovas.

1.
2.
3.

reservunder- 4.

befäl eller ,,.
fackmän pliktiga,

för utbildning
till

§ 27.

1. Vapenför värnpliktigs utbildningstid.

Vämplik- A. Vapenför---— nämligen:

tigs utbild- a) vid —--—- för utbildning till reservunderbefäl eller fack mm.

man--— — aren;

b) vid----åren;

c) vid — — — — åren;

d) vid — — — — åren;

e) vid----åren;

f) vid — — — — för utbildning till reservunderbefäl eller fackmän
— — — — året;

g) vid----året.

B. Vapenför — — — — året.

C. Vapenför----- under B.

D. Idkar----skäligt.

E. Vapenför värnpliktig, som inskrivits till underbefälselev vid hären,
är skyldig att under fredstid tjänstgöra sammanlagt ett tusen nittiofem
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras i en följd med början under första året.

F. Vapenför värnpliktig, som uttagits till underbefälselev vid hären
är skyldig att tjänstgöra:

a) vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt sjuhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om sjuhundratrettio dagar i en följd,
som tager sin början under första året, samt

med en i’epetitionsövning om trettio dagar under tredje året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet och positionsartilleriet i sammanlagt
sjuhundrasjuttiotva dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om sjuhundratrettio dagar i en följd,
som tager sin början under första året, samt

med en repetitionsövning om fyrtiotvå dagar under tredje året;

c) vid fästning sartilleriet, fältingenjör-, fästning singenjör- och. fälttelegraftrupperna
i sammanlagt sjuhundrasextiofem (lagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om sjuhundratrettio dagar i en följd,
som tager sin början under första året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året.

G. Underbefälselev vid hären, som uttagits till förlängd tjänstgöring,
är skyldig att under fredstid, på sätt Konungen närmare förordnar, tjänstgöra
utöver ovan under F angiven första tjänstgöring under ytterligare
trehundrasextiofem dagar i en följd.

H. Under A avsedd värnpliktig, som tillhör fotfolket, rytteriet,
fåltartilleriet, positionsartilleriet, fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna,
äger, sedan han påbörjat honom åliggande första tjänstgöring, på därom
gjord framställning kvarstanna i tjänstgöring intill slutet av första värnpliktstj
änstgör ingen.

Vapenför värnpliktig, som för utbildning vid Norrbottens regemente
eller Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes
inskrivningsområde, må, på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra
honom åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre repetitionsövningar
i en följd med början under första eller andra året.

Vapenför värnpliktig, som tilldelats Karlskrona eller Vaxholms
grenadjärregemente, fästningsartilleriet eller fästningsingenjörtrupperna, må,

pa sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under
första eller andra året.

Vapenför värnpliktig, som för utbildning vid Norrbottens kavallerikår
uttagits från annat än Norrbottens regementes inskrivningsområde, må,
på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring samt repetitionsövningar i en följd.

I. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att
för särskilda fall annorlunda förordna, äga ruin

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och
med den 11 juli till och med den 31 augusti, samt

vid övriga fotfolksregementen under tiden från och med den 11
juli till och med den 9 september.

§ 34.

Värnpliktig, 1. Värnpliktig — — — — reserv eller såsom underbefälselev vid

T&rens etterhären tjänstgjort under sammanlagt----anställning eller tjänst marinens

göring, så länge —---reserv eller som underbefälselev vid hären

,----repetitionsövningar.

eller in skri- 2. I —---reserv eller tjänstgöringen som underbefälselev

underbefäls-^ären omfattat----reserv eller såsom underbefälselev vid

elev vid hären undergått — — — — anställd eller underbefälselev vid hären under
hären «. «.----Konungen.

Värnpliktig —--— beväringen.

Den----värnpliktstid.

§ 35.

Under — — — — bestämmelser.

Under--— — sådan tjänstgöring, underbefälselev vid hären

även annan ersättning, allt enligt särskilda bestämmelser.

Till — — — — stadgat.

Förmåner
under ~*

tjänstgöring

m. m. dessutom
3.

J. Kostnadsberäkning.

En beräkning av de kostnader, som förslagets genomförande skulle
medföra, lämnas i bil. 6. Vid uppgörandet av beräkningen hava de nuvarande
staterna legat till grund, varjämte beträffande nedan angivna poster
följande beräkningsgrunder kommit till användning.

6‘J

. Anställningspremier

a. Fmlerbeflilselcver.

Vid infanteriet utom I. 1, I. 2 och I. 27 beräknas den årliga
anställningen av frivilliga bliva lika med 75 % av de meniga
underbefälselevernas sammanlagda antal, vilket gör:

1575 X 75
100

anställningspremier..............st. 1,181

Vid I. 1, I. 2 och I. 27, kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna
beräknas årliga anställningen av frivilliga vara lika
med 75 % av samtliga underbefälselever, delat med 3, vilket gör:

6681 X 75

300

anställningspremier

Vid trängen beräknas årliga anställningen av frivilliga vara

lika med antalet meniga underbefälselever

1,670

126

Summa anställningspremier 2,977

X _200

Kronor 595,400

b. Furirer.

Anställningspremier beräknas komma att utbetalas till 25 %
av samtliga furirer, vilket gör:

2241

anställningspremier

st.

560

300

Kronor 168,000

2. Tjänste- och examenspremier (för underbefålselever).

Antalet, som årligen komma i åtnjutande av tjänstepreinier,
beräknas:

Vid infanteriet utom I. 1, I. 2 och I. 27 till 25 i» av de
meniga underbefälselevernas sammanlagda antal, vilket gör:

1575 X 25

100

tjänstepreinier

st. 393

Vid I. 1, I. 2 och I. 27, kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna
till 25 % av samtliga underbefälselever, delat med 3,
vilket gör:

6681 X 25

-gOQ-= tjänstepremier......... . ......st. 556

Summa tjänstepremier 949
X 50
Kronor 47,450

Medel till examenspremier beräknas även kunna utgå från ovanstående
belopp (examenspremier vid trängen häri inräknade).

3. Avskedspremier.

a. Underbefälselever.

Antalet avgående = sammanlagda antalet anställnings- och
tjänstepremier för underbefälselever, minskat med antalet furirsanställningspremier,
varvid dock antages, att 50 % erhålla civilanställning,
vilket gör:

3926 — 560

ö = avskedspremier..............st. 1,683

Av dessa beräknas 75 % utgå med det lägre beloppet, vilket
gör:

1683 X 75

j00 — 1260 X 100 ..............kronor 126,000

samt 25 % utgå med det högre beloppet, vilket gör:

1683 X 25

2oo — 423 X 200 ............ . . kronor 84,600

Summa kronor 200,600

b. Furirer.

Antalet avgående, berättigade till lägre avskedspremie,
beräknas bliva 10 % av sammanlagda antalet furirer, varvid dock
förutsättes, att 50 % erhålla civilanställning, vilket gör:

2241 X 10
200

— avskedspremier

st.

112

500

Kronor 56,000

Antalet avgående, berättigade till högre avskedspremie beräknas
bliva 10 •/• av sammanlagda antalet furirer, varvid dock
förutsattes, att 50 % taga civilanställning, vilket gör:

2241 X 10
200

= avskedspremier

. . . st. 112
XJU00O
Kronor 112,000

I ovanstående belopp beräknas även ingå ekiperingshjälp,
då dylikt ifrågakommer.

4. lnkvarteringsbidrag.

Inkvarteringsbidrag till gifta furirer har beräknats utgå
efter de grunder och till det belopp, som föreslagits i statsverkspropositionen
till 1917 års riksdag, under benämningen »lönetillägg
åt vissa furirer»...............kronor 40,000

5. Ekiperingshjälp till underofficerare.

Ekiperingshjälp beräknas årligen utgå till ett antal, motsvarande
5 ''/• av arméns samtliga underofficerare, vilket i runt
tal gör:

2000 X 5

------— = 100 X 300 ...............kronor 30,000

6. Arvoden till obefordrade underbefälselever under andra och tredje

tjänsteåren.

Antalet beräknas till 50 / av antalet meniga underbefälselever
vid I. 1, I. 2, I. 27, kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna,
vilket gör:

5296 X 100

“ 2

kronor 264,800

7. Rekryteringskostnader.

Anslaget beräknas utgå med 30 kronor för varje frivillig
underbefälselev, varav 10 kronor avses till förmedlaren av an 11—170299.

Synpunkter.

Förslag.

skaffningen (lokalbyråerna för rekrytering) samt övriga 20 kronor
till kostnader för annonsering, resor m. in. samt arvoden till
personal vid den centrala rekryteringsbyrån och vid arméfördelningsstaberna.

Antalet frivilliga nnderbefälselever per år beräknas till
75 % av sammanlagda antalet, delat med 3, vilket utgör:

10946 X 75

300 .......................

st. 2,737
X 30

Kronor 82,110

K. Förslag till övergångsbestämmelser.

Då det är av synnerlig vikt att snarast råda bot för de förefintliga
missförhållandena uti rekryteringshänseende, bör detta förslag i händelse
av godkännande, så snart ske kan, vinna tillämpning. Dels på grund av
den förändring uti staterna och de ökade kostnader detsamma förutsätter,
dels även av andra orsaker, bliver emellertid en dylik tillämpning icke
möjlig förrän med ingången av år 1918. Då därjämte någon tilldelning
av »reserv» (se sid. 34) till specialtruppslagen icke kunnat ske vid innevarande
års inskrivningsförrättningar, kan uttagningen vid dessa truppslag
under år 1918 endast ske från den ordinarie värnpliktskontingenten och
på den grund icke omfatta det antal, som möjligen bliver erforderligt.
Särskilda åtgärder för att motverka härav uppkommande olägenheter bliva
därför nödvändiga, och torde härvid den enda möjligheten vara att söka
åstadkomma ökad volontäranställning och rekapitulation under år 1917.

På grund av ovanstående föreslå de sakkunniga:
att bestämmelser i enlighet med detta förslag utfärdas att gälla
fr. o. m. den 1. januari 1918;

att följaktligen anställning eller rekapitulation av volontärer efter
nämnda tidpunkt icke får äga rum;

att efter den 1. januari 1918 i tjänst varande volontärer kunna, efter
därom på föreskrivet sätt gjord ansökan, inskrivas som underbefälselever
eller vinna anställning som furirer, gällande härvid att i förra fallet
tjänstgöringstiden skall omfatta tre år, räknat från första utbildningsårets
början, och att i senare fallet avsked under de två närmaste utbildningsåren
endast undantagsvis och på föreskrivna skäl må beviljas;

att volontär, som enligt ovan låter sig inskrivas som underbefälselev
eller erhåller förordnande som furir kommer i åtnjutande av samtliga

enligt förslaget härmed förenade förmåner med undantag av anställningspremien; att

volontär, som icke på sätt ovan sägs, låter sig inskrivas som
underbefälselev eller söker förordnande som furir, till kontraktstidens slut
avlönas enligt de bestämmelser, som gällde vid kontraktets ingående;

att vid specialtruppslagen rekrytering av frivilliga, icke i tjänst
varande, må pågå så länge under 1918, som på förslag av vederbörande
truppförbandschefer i kommandoväg bestämmes, ävensom att under sagda
år må såsom underbefälselever vid dessa truppslag inskrivas, förutom
underåriga, även förut inskrivna värnpliktiga, vilka icke äro i tjänstgöring
under utbildningsåret 1917—18.

Beträffande åtgärder till åstadkommande av ökad volontäranställning
och rekapitulation under år 1917 hänvisas till uti särskilt tillägg till detta
betänkande avgivet förslag.

BILÅGOR.

Bil. t.

Tabell

utvisande antalet vakanser i procent av styrkan enligt stat under perioden
1900—1916 samt medeltalet för denna period.

Vakansernas storlek

Truppförband	1909	1910 ;	I 1911 ]	1 1912 1	1913 1	1914 i	1 1915	1916	Medeltal för 1909 —1916
3. 1.......	7-2	8-9	2-3	0''8	3-t ;	0*G j	9-3	\| 34-9 ;	8''4
	5-9 1	8-7 \|	0-0	1''4	8''5	0''0	18-1	41''7	10'' G
3.3.......	24-2 \|	26-9	40-0	42-1	50-5 1	22''8	23-9	40''4	33''9
3.4.......	8-9 \|	14-9	31-3	29''4	28''9	0''0	7''7	15‘7	17''1
3.5.......	16-7 i	27-3	37*2	35''9	37''5	20''9	13''7	35-2	29''2
	45-2	41-7	46-5	48''G	49-8	40''9	48''4	59''3 :	47’5
i ■ ■	29-1	39o	51''7	45''5	40''7	30''8	11''9	49''5	37-3
3.8.......	7-3	11-2	33-5	26''2	25''8	15''1	30''7	35''4	23-2
3. 9.......	34-9	38-9	38-1	46''0	36*8	19-5	26''7	47''7	36-1
1 3. 10......	13-2	27-7	58-7	64''3	57''1	41''7	46''9	60''4	46-3
3. 11 ......	161	22-1	38-8	32''1	39''2	19''6	24''2	36*5	28''6
\| 3. 12......	26-L	43-9	59-9	49''8	43''0	27''9	ä6*4	49-5	40''8
3. 13......	38-9	372	31-7	35''(i	45''8	47''4	59''3	80-4	47''0
\| 3. 14......	56''2	22-2	32-1	55''4	65''9	47''G	27''G	42''3	47''2
	18-2	15-9	23-3	29-4	37''9	30''0	53-2	44-4	31''5
\| 3. 16......	11-2	455	54-5	52-1	34''8	20''9	30-3	38-1	35''9
3. 17......	40-4	371	33-9	32-2	37-6	25''5	22''5	40''G	33*7
3. 18......	17-2	24-3	38-0	38-3	54''1	46-G	28''5	42-5	36-2
\| 3. 19 ......	21-7	27-7	58''1	72-9	75''2	64''5	\| 27''9	49-2	49-7
3. 20......	27-2	6-2	290	26-4	40''8	37''2	36*7	46''ö	31-2
I 3. 21 ......	24-6	25''8	47-6	62''9	55''G	40''4	36*7	36-9	41''3
3.22......	515	37''7	38-4	50-6	48''2	31''4	41-8	56'' G	44'' 5
3.23......	43-2	32-6	49-6	68''1	68''4	57-3	56''3	63''7	54''9
3. 24......	12-0	I 34-5	44-2	45''9	48-8	27-1	22-1	29''4	33-0
3. 25......	37-6	28-2	48-6	52-2	53*9	10''3	13''3	34-2	34''8
3.26......	12-3	17-1	47-6	61''5	51-9	291	25-8	51''8	371
i 3. 27 ......	42-7	44-1	51-3	51''3	59''9	44''G	36* 6	48''4	47''4
3. 28......	40-1	\| 39-7	58''4	53-6	62*5	61-7	\| 60''7	63-2	54-9

Truppförband			Y a	(anse	r n a s	stoi	1 c k
1909 i	1910 .	1911	1912	i 1913	\| 1914	1915	1 1916	\| Medeltal för 1909! —1916 i
df. 1.......	104	0-o	2-1	I 1-0	! i 2-4	4*4	5-1	\| 19-o	i j 5*8
dt. 2.......	0-0	0-4	0-0	2-8	! 1-7	2-4	5-8	25-0	4-8 1
dC. 3.......	0-0	3-5	l-o	2-1	5-5	2-4	0-0	17-1	! 4-0 \|
de. 4.......	0-4	17*5	15-8	18-9	15-0	12-7	6*5	31-3	14-8
de. 5.......	10	4-8	4-9	6-2	10-9	6-7	6*5	23-2	8-0 j
de. 6.......	10-0	7-4	12-9	22-3	17-4	10-2	2-0	32-0	14-4
de.:.......	9-5	TO	0-7	0-7	2-7	2-0	0-0	15-8	4-1 \|
de. s.......	45	17-8	12-3	13-7	17*1	4-4	23-4	69*8	16-6
a. i.......	7-8	4-3	7-3	11-5	13-4	2-0	9-9	34-6	11-4 :
a. 2.......	8-1	Ilo	20-1	20-2	14-2	8-2	14-5	18-5	14-4 ;
a. 3.......	4*6	2-6	6-2	1*5	8-2	0-8	5*7	16-9	o*6 !
i a. 4.......	15* tf	36*0	32-1	27-9	46-2	48-0	36-2	35-9	34-7 j
; a. 5.......	121	10-0	23-7	19-2	19-3	230	30-9	49-0	23-4 j
: a. 6.......	20-2	18-7	25-«	28-5	35-9	30-6	30-9	35-9	28-3 !
: a. 7.......	0''0	22-4	6-9	13-0	14-3	0-0	20-5	9-7	10-9
; a. 8.......	10*o	17-2	33o	30-0	33-7	40-7	30-2	59-6	31-9 1
a. it.......	0-7	9-6	7-8	ISO	12-2	0-0	25-3	28-9	12-4 !
i dog. 1......	3*4	12-0	6*7	20-2	17-2	11-3	19-2	22-9	14-2 :
i 2......	2-9	10-9	17-2	1T8	22-7	11-3	13-4	27-3	14-7 \|
\| O......	5*3	11-3	1’3	11-3	15-3	11-0 j	11-3	290 ^	12-1 :
! 4......	o o	11-2	39-1	36*4	37-1	55*9 !	55-9	55-0 i	37-0
ii.......1	0-o j	o-o	1-4	4-1	2-7	0-0	6-0 j	29-0 ]	5*4
! g...... 1	0-o	0-0	o-o	1-4	o-o	O-o	1-5	4-8	TO
! ö. 3.......i	4-1 i	6-8	8-2	17-8	19-2	O-o \|	1(5-9	37-1 \|	13-8 !
5. 4.......1	2-7	1-4 i	2-7	1-4 !	O-o	O-o 1	3-0 \|	3-2	T8 1
5.......1	0-0 !	2-7 f	2*7	6-8	5-5	6-1	40-o \|	33-9 !	12*2 1
s-. 6.......i	0-0 1	1-4 1	0-0 1	o-o j	O-o	0-0	O-o	O-o i	0-2 \|

Amu. Uppgifterna utvisa för samtliga år ställningen (len 1. november.

BiL2,

GRAFISK TABELL

ÖVER

REKRYTERINGSFÖRHÅLLANDENA VIO DE SÄRSKILDA TRUPPSLAGEN
UNDER PERIODEN
1909 - 1916

ANGIVANDE ANTALET BEFINTLIGA VOLONTÄRER I PROCENT AV STYRKAN ENLIGT STAT

--—_ ------		—~rr____—		—7^____	p^._____
+ -V*~		■»-^ - (__^
t-+ + + + t + +++++			*• ± 04-#.		---------
	......			. M+*	T + + + 44* T"+ ^ + +
			* + + + + + + + + ♦++


			-		+ +	+ inJbaiteriet
_					----7uzvcdierCet " + “ + artillerist
i L. . .					— • — • — i/tg. tr\ippc/Tt_a. '' — Crängerv ----------- _ 1..

100

70
60
SO
40
SO

1916

	Imf.	Kav.
1909:	75,9	95,5
1910:	71,1	93,5
1911:	SS, 8	93,8
1912:	56,8	91,5
1913:	54,9	90,9
191*1:	68,9	94,3
1915:	69,0	958
1916:	54,5	74,6

Art.	Insr.tr.	Trång:
91.1-	95,8	98,9
85,4	88,5	97,9
81,9	83,9	97,5
81,4	80,1	94,7
78,0	76,9	95,4
84,0	77,5	99,0
77,4	75,0	8Z,o
68,1	66,4	82,0

ENLIGT STÄLLNINGEN OEN I. NOV. RESP. ÄR.

170 299

GEN. STAB. r.IT.AHST.

Kil 7.»

GRAFISK TABELL ÖVER ANTALET VOLONTÄRER I PROCENT AV STYRKAN ENLIGT STAT AREN 1909 -1916 VID 1. A R M E FÖ R D ELN I N G E N

Infanteri (IT,10X16X2^X25)

A rf ! 11 e ri A 7,

Tr.i ;i t1 [■ u p per (T. hl

Kavalleri

GRAFISK TABELL ÖVER ANTALET VOLONTÄRER I PROCENT AV STYRKAN ENLIGT STAT ÅREN 1909 -1916 VID K. A R M E FÖ R D E LN i N G E N

tfiriö:

Infanteri 11.4.15,112,1.21)

Kavalleri (K. 4)

Artilleri (A6)

Trängtrupper (T.6)

170 299

Hil 3 I)

GRAFISK TABELL ÖVER

ANTALET VOLONTARER

PROCENT AV STYRKAN

ENLIGT STAT AREN

1909

1916 VID in. ARMÉFÖRDELNINGEN

| £ $

(K 51 |

tngenjörtrupper (Ing.2)

Trärgtrupper (T 2)

Artilleri (A.2tA-8)

Infanteri (L6J.9.I.lö,Ln)

Kavalleri

GRAFISK TABELL ÖVER ANTALET VOLONTARER * PROCENT AV STYRKAN ENLIGT STAT ÅREN 1909

1916 VID TV.ARMEFÖRDELNINGEN

»jeiijörti-upper (1iTg.lTn^S3| Tränstruppcr (T.l)

n ränteri (LL, 1.2,1.3,110,126)

Artilleri (AljA-9)

Kavat! eri

no 299

Bil. 3. c

GRAFISK TABELL 0 VER ANTALET VO LONTÄR E R I PROCENT AV STYRKAN ENLIGT STAT AREN 1909-1916 VID V. A R M E FÖ R D ELN I N G E N

- |J ! f

g’

Artilleri (A.5)| Trän|kupper (T.5)

Infanteri I8.L13.U8.IZ2

Kavalleri (K 21

GRAFISK TABELL ÖVER ANTALET VOLONTÄRER I PROCENT AV STYRKAN ENLIGT STAT AREN 1909-1916 VI D"VI.AR MEFORDELN INGEN

rm±

Infanteri aHt,L20,L25,LZ8) | Kavalleri (K.8)

Trångtrupper (T.3)

Artilleri (Ak)

G EN. 5''

no 299

TAB.

msT.

Bil. 3d.

GRAFISK TABELL ÖVER ANTALET VOLONTÅRER I PROCENT AV STYRKAN ENLIGT STAT VID

BODENS TRUPPER GOTTLANDS TRUPPER

170199

GEN.STAB. L1T.ANST.

Bil. 4.

Tabell

utvisande tillgången på instruktörer för soldatutbildningen under utbildningsåret
1010—1917 enligt ställningen den 15. dec. 1916.

Truppförband	Antal	Antal för soldatntbildningcn disponibelt, ä aktiv stat varande befäl i medeltal pr komp. (skv. hatt.)	Antal re-kryter pr instruktör
i medel-tal pr komp. skv. el. batteri	Offi- cerare (utom komp.- cller motsv. chef)	U nder-ofiicerare (utom komp.-eller motsv. adjutant)	Furirer	Korpra-ler (kon-staplar)	Vice- korpraler	licfälsut- bildade, obeford- rade meniga	Summa under-befäl och befälsut-bildadc obefordr. meniga
3.	1.....	60	1	1	1-5	3-5	3-5	0	8-Ö	7
3.	2	67	0-8	O-.t	0-9	3-8	2-1	7*o	14-	4ä5
3.	3.....	124	1*5	1-5	4	5	4	2	15	8 ä 9
3.	4.....	68	O-Il	0-5	2-1	2-8	2-8	0-9	8-fi	8
3.	5.....	74	0''8	0''8	2-4	2-2	2-fi	0	7-2	10 ä 11
3.	6.....	79	0''ö	O-fi	1-8	1-8	1-8	0	4-9	16
3.	7.....	86	1	0-5	2	3	0-5	0	5’5	15 ä 16
3.	8.....	79	1	0-5	2-4	2.8	2-2	0	7-4	10 ä 11
3.	9.....	73	o-fi	1-2	2-7	2	1-7	0-4	6-8	lOäll
3.	10.....	120	To	2	3-8	1-5	1*5	0	6-8	17 ä 18
3.	11.....	73	0-7	0-8	0-8	4	04	2	7-2	10
3.	12.....	79	1	1	2	2	1	0	5	16
3.	13.....	58	1	Of)	1-5	Oö	0	0	2	29
3.	14.....	68	0-8	0-4	1-8	1-fi	1-9	0	5*3	13
3.	15.....	84	0''7	0-8	2	1*5	2	0	5’5	15 ä 16
3.	16.....	75	1	0-5	2	1*5	.2	0	5*5	13 ä 14
3.	17.....	90	07	o-»	2-3	2-2	1-8	0-5	6-8	13 a 14
3.	18.....	77	1	0-5	2-2	2-5	1-9	0	6*6	11 ä 12
3.	19.....	98	0.4	1-2	3-2	2	1	0	6-2	15 ä 16
3.	20.....	70	o-fi	0-4	2	1-8	2	0-4	5-7	12 ä 13
3.	21.....	66	0-8	0-4	1-9	2-4	1-6	0-6	6*5	10 ä 11
3.	22.....	71	07	0-6	1-7	2-1	1-2	o-l	Öl	14
3.	23.....	77	1	o-fi	2	1	1	0	4	19
3.	24.....	62	0-8	0-8	2-8	2-4	2-4	0	7-c	8 ä 9
3.	25.....	66	0-8	0-9	1-5	O O	3	0	7-5	9
3.	26.....	79	0*5	0-5	2	4-5	0	0	6*5	12
3.	27.....	46	i	0	2	2	5	0	9	5
3.	28.....	94	07	Oo	1-7	1*5	1	0	4-2	22ä23

■ ./ :

12—170299.

Truppförband	Antal \| rekryter i medel-tal pr komp. skv. cl. batteri	Antal för soldatutbildningen disponibelt, å aktiv stat varande befäl i medeltal pr komp. (skv. hatt.)	Antal re-kryter pr instruktör \|
Offi- cerare (utom koinp.- cller motsv. chef)	Under-officerare (utom ! komp.- \| eller motsv. : adjutant)	Furirer 1	Korpra-ler (kon-staplar)	Vice- korpraler	Befälsut- bildade, obeford- rade meniga	Summa under-befäl och befälsut-bildade obefordr. meniga
3{. 1.....	44	0''6	1-2	2-4	IT.	0	0	4	11
3C. 2.....	36	1	0-8	1	1-8	0-4	3	6-2	6
cK. 3.....	40		0	4	1	1	0	6	6 ä 7
3f. 4.....	35	1	1	2	2	2	0	6	5 a 6 [
3C..5.....	31	1	1	1-8	2	0-ö	0-Ö	4-8	6ä7
i 3f. 6 .....	28	1-	Ost	13	0-0	0-2	0-6	2-7	10 ä 11
! 3C. 7.....	36	1	1	3	4	0	0	7	5
CO H	33	1	1	2	1	0	0	3	11
a. i.....	35	1	1	1	2	0	0	3	11 ä 12 i
! a. 2.....	37	0-7	1	2-7	3	0	0	5*7	6 ä 7
j a. 3.....	36	O-Ö	1	2-ö	3*5	0	4	10	3 ä 4
a. 4.....	36	1	1	2	o O	0	0	5	7
a. 5.....	33	1	1	2	2	0	0	4	8
a. e.....	32	O-Ö	1-5	3	4	0	0	7	4 ä 5
a. 7.....	30	1	1	i	2	0	0	3	10
a. s k.....	43	O-Ö	1	2	3*8	0	0	5-8	7 ä 8
a. 8 b.....	34	1	2	2	3	0	0	5	7
i a. 9.....	62	1	2	2	4	0	0	6	10 ä 11
1 3ng. 1.....	58	1	1	2	3	2	0	7	8 ä 9
i 3ng. 2 .... .	59	1	1	2	2	3	0	7	8 å 9
3ng. 3.....	49	0-6	04	i	2-1	\| 0-(!	0	3-7	13 ä 14
3ng. 4.....	29	0-8	0*5	2	0-ö	1	0	3ö	8 ä 9
5) 1......	18	1	2	1	5	0	0	6	6
3. 2......	17	1	1	1	0	0	0	1	17
3......	13	0-7	0-7	07	0	0	0	0-7	18
3. 4......	20	1	1	1	0	0	0	1	20
\| 3.5......	13	1-7	1-3	1	1-7	0-3	0	3	4
! 3. 6......	18	1	1	2	0	0	0	2	9

Anm. Vid 3. 3 och 3. 10 försiggär utbildningen pä allenast 6 kompanier.

T a -

utvisande kostnaderna

		Enke''	skostnad
		Dag	avlöning	Summa	Antal
	Kronor	Kronor per dag	i dagar	Kronor	enhets- kostnad
1. Fast anställt manskap (utom musiken.)
Furirer l:a klass...........	600	0-50	365	182-50	782-50	658
» 2:a > ...........	360	0*50	365	182-50	542-50	1,583
Korpraler (konstaplar)........	300	0-40	365	146-00	44600	2,352
Vicekorpraler.............	240	0-30	365	109-50	349*50	1,597
Beställningsmän (meniga).......	180	0-30	365	109-50	289-50	261
Volontärer..............	180	0-20	365	73-00	25300	6,736
Lönetillägg åt vissa furirer1......	—	—	—	—	—	—
II. Musiken.
Musikfurirer av 2. klass.......	360	0*50	365	182-50	542-50	55
» » 2. » .......	360	0-Ö0	278	139-00	499-00	88
liusikkorpraler (konstaplar)......	300	0''40	365	146-00	446-00	65
> ........	300	0''40	278	111-20	411-20	88
Musikvieekorpraler..........	240	0*30	365	109-50	349-50	68
> ........	240	0*80	278	83-40	323-40	88
Trumslagare e. d............	180	0-30	365	109-50	289*50	293
> ....	180	0-30	278	83-40	263-40	176
Kostnader för musikelever vid infanteriet	—	—	_	—	—	—
Ordinarie rekrytering skostnader (utom för musikvolontärer)........	—	—	—	—	—	_
D:o för musikvolontärer.......	—	—	—	—	—	—
Ytterligare rekryteringskostnader ■ . A nställningspremier:	—	—	—	—	—	—
till värnpliktiga..........	—	—	—	—	—	—
» f. d. stamanställda.......	—	—	—	—	—	—
Avskedspremier...........	—	—	—		-	—
	—	—	—	-	—	—

1 Se Kungl. Maj:ts proposition till 1917 års riksdag, IV huvudtiteln, p. 11.
1 Från anslaget till extra utgifter K. Br. den ’/u 1916.

hell,

för volontärinstitutionon.

Ilil. 5.

Löu j Kronor	Dagavlöning 1	, Samma lön och dagavlöning	Rckryteringskostnador	Anställnings- och avskeds-\| premier	.Summa Kronor
\| ordinarie j	ytterligare j	Anstalta ings-premier	Avskeds-premier \|	1
394,800	120,085-00	514,885-00
569,880	288,897-50	858,777-50
705,600	343,392*00	1,048,992-00
383,280	174,871-50	558,151 50
46,980	28,579-50	75,559-50
1,212.480	491,728-00	1,704,208-00	_	—	—	—	4,760,573-50 j
40,000		_	—	—	■		40,000 - !
19,800	10,037-50	29,837-50					!
31,680	12,232-00	43,912 00
19,500	9,490-00	28,990-00
26,400	9,785-00	36,185-60
16,320	7,446-00	23,766-00
1 21,120	7,339-20	28,459-20
52.740	32,083*50	84,823-50
31,680	14,678-40	46,358-40	—	—	—	—	322,332-20
8,800	—	~~	—	—		—	8,800-00
_	—		214,633-83
—	—		13,683*34	—		—	1 228,316-07
—			—	200,000-00	—	__	: 200,000oo
				_	96,600
	_	_	—	—	»100,000	—	196,600-00
	_	__	—	—	1 -	278,800	\| 278,800-00
3,581,060	j 1,550,645 70	_ 1	228,316-67	200,000-00	196,600	\| 278,800	\| 6,035,42237

T a utvisande

beräknade kostnader för underbefäls -

		E n	het	skos	t n	i d		1
			Daga	v 1 ö n	i n g			An-	Lön

	Lön						Samma	tal	Kronor
	Kronor	Penning-bidrag per dag	Penning-tillskott per dag	Dag-avlöning per dag	i (lagar	Kro- nor	enhets- kostnad
		Kr.	Kr.	Kr.
Furirer 1. klassen......	600		_	1	365	365 —	965 —	658	394 800
> 2. > ......	360	—	—	1	365	365 —	725*—	1583	569880
Korpraler (konstaplar) ....	250	0-50	0*25	—	365	273*75	523*75	2 352	588000
Vicekorpraler........	150	0*50	0*25	—	365	273*75	423*75	1597	239 550
Meniga ...........		0*50	—	—	365	182*50	182*50	6 997	—
Musiken...........			—	—	—		—	—	i
Arvoden till meniga underbe-fälselever under 2. och 3. tjän-steåren ..........									1 264 800
Anställningsåremier ....	—	—	—	—	—	—		—	—
Tjänste- och examens premier	—	—	—	—	—	—		—	—
Avskedsp remier.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Lönetillägg till gifta furirer .	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Ekiperingshjälp till underoffi-cerare ...........	—	_	_	_	_	_	_	_	_
ilekryteringskostnader . . .	—	—	—	—	—	—	—	—	_
			—			—	_		2057 030

Bil. 6.

hell

institutionen enligt de sakkunnigas förslag.

Dag- avlöning Kronor	Summa lön och dag-avlöning Kronor		P r	e in i	e r		In- kvar- te- rings- ersätt- ning Kr.	Eki- pe- rings- hjälp (un- der- offi- cerare) Kr.	Re- kryte- rings- kost- nader Kr.	Kost-nader för musiken Kr.	Summa Kronor
Anställ- nings-, tjänste- examens- premier (nnder- heials- elcver) Kr.	An- ställ- nings- premier furirer) Kr.	Avskeds- premicr (under- hefäls- elever) Kr.	Av- skeds- premier 1''nrirer) Kr.	Kronor
240170''—	. 634 970 —
577 795-—	1147 675 —
643 860 —	1 231860 —
\| 437 178-75	676 728-75
1276 952-50	1 276 952-50		_	—	—	—			-	—	4 968186-25
	—			—		—				322 332-20	322 332-20
1							_				264 800-—
—	—	595 400	168 000	—	—	763 400
'' -	—	47 450	—	—	—	47 450
—	—	—	—	200600	168 000	368 600			—		! 1179 450 —
—	—	—	—		—	—	40000	—	—		\| 40 000-—
-	_	_			—	—	—	30 000	—		30 000—
	—	—		1 -	—		—		82110	—	82 110—
3175956-25		\| 642 850	168000 200600	168000	—	70000	\| 30 000	82110	322332 20	6 8S6 878-45

{''

Bil. 7.

Jämförande översikt

av underbefälets avlöningsförmåner enligt nuvarande bestämmelser och enligt

de sakkunnigas förslag.

Avlöning enligt nuvarande bestämmelser	Avlöning enligt de sakkunnigas förslag
.	Lön •	Dag- av- löning	Summa		Lön (arvode)	Dag- av- löning	Summa
	Kr.	Kr.	Kr.		K,	Kr.	Kr.
Furir 1. klassen ....	600-—	182-50	782-50	Furir 1. klassen ....	600*—	365-—	965 —
* 2. » ....	360-	182-50	542-50	»2. > ....	360-—	365-—	725-—
Korpral (konstapel) . . .	300-—	146- —	446--	Korpral (konstapel) . .	250-—	273-75	1523"76
Vicekorpral.......	240-—	109-50	349*50	Vicekorpral......	150-—	273-75	*423-75
Beställningsman (menig) .	180''—	109-50	289-50	Menig 2. året.....	100-—	182-50	*282-50
Menig .........	iso-—	73-—	253-—	> 1. » .....	—	182-50	2182-50

1 Härtill kommer för uttagna underbefälselever 50 kr. i tjänstepremie.
a Härtill kommer för frivilliga underbefälselever 200 kr. i anställningspremie.

Till ovanstående lönebelopp komma dessutom lega, anställnings- och avskedspremier
m. m. Till belysande av. vilka kontanta belopp manskapet under
vissa år kunna komma i åtnjutande av, skall här nedan anföras några exempel.

Ex. 1.

En korpral, som avgår efter tre års tjänst, har därunder i allmänhet

uppburit:

Enligt nuvarande bestämmelser:

Kronor.

1. årets avlöniDg (menig) .... 253''—

2. > » (vicekorpral) . . 34950

3. > * (korpral). . . . 446''— 1048-50

Rekrytera gsmedel.......... 60''—

Anställningspremie (om han tagit anställning
som värnpliktig)........ 300''—

Kronor 1408-50

13—170299.

Enligt sakkunnigas förslag:

Kronor.

1. årets avlöning (menig) .... 182-50

2. f » (vicekorpral) . . 423''75

3. » > (korpral). . . . 523-75 | igg-_

Anställningspremie (om han är frivillig) . 200-—

Examenspremie............ 20''—

Avskedspremie............ 200-—

Kronor 1550''—

Ex. 2.

En furir av 1. klassen, som avgår efter 7 års tjänst, har i allmänhet
nppbnrit:

Enligt nuvarande bestämmelser: \ Enligt sakkunnigas förslag:

Kronor.

1. årets avlöning (menig) . . . 253''—

2. > > (v. korpral) . 349''50

3. * » (korpral) . . . 446''—

4. o. 5. årets avlöning (furir 2. kl.) 1085''—

6. o. 7. > » (furir 1. kl.) 1565''— 3 698-50

Rekryteringsmedel vid 1. anställningen

(3 år)............... 60''—

Rekryteringsmedel vid 2. anställningen
(2 år)............... 73-32

Rekryteringsmedel vid 3. anställningen
(2 år)............... 73-32

Anställningspremie (om han tagit anställning
som värnpliktig)........ 300"— j

Avskedspremie (högst).........1 700''— |

Kronor.

1. årets avlöning....... 182-50

2. » » (v. korpral). . 423''75

3. » > (korpral) . . . 523"75

4. o. 5. årets avlöning (furir 2. kl.) 1 450''—

6. 0. 7. > > (furir 1. kl.) 1 930-— 4 540-

Anställningspremie som underbefälselev . 200’—

> » furir..... 300"—

Examenspremie som korpral...... 20-—

» » furir ........ 40-—

Avskedspremie............ 500''—

Kronor 4 905-14 j

1 Vid vissa truppförband endast 400 eller 600 kronor.

Kronor 5 570''—