UTREDNING OCH FÖRSLAG (Statens offentliga utredningar 1907:1)

UTREDNING OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

BEHOFVET AF YTTERLIGARE KAVALLERI I NORRLAND

UTARBETADE

INOM

KUNGL. LANDTFÖRSVARSDEPARTEMENTET

DÄRTILL GENOM NÅDIG GENERALORDER DEN 30. SEPTEMBER 1904,
N:b 1339, BEORDRADE PERSONER.

STOCKHOLM

KUNOE. BOKTRYCKS BIET. P. A. NORSTEDT A BÖNER

1905

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kung! Landtförsvarsdepartementet.

Genom nådig generalorder den 30. september 1904, n:r 1339, befallde
Kungl. Maj:t, att generalintendenten, generalmajoren K. G. Bildt,
öfversten och chefen för Kungl. Södermanlands regemente A. O. F. von
Arbin, öfversten och chefen för Kungl. Norrbottens regemente L. H.
Tingsten samt öfversten i armén, öfverstelöjtnanten vid Generalstaben grefve
E. C. G. Oxenstierna skulle från och med den 10. därpå följande oktober
och tills vidare stå till Herr Statsrådets och Chefens för Kungl. Landtförsvarsdepartementet
förfogande för att verkställa utredning angående behofvet
af ytterligare kavalleri i Norrland och sättet för fyllande af detta
behof.

I öfverensstämmelse med nämnda generalorder började undertecknade,
för fullgörande af det sålunda gifna uppdraget, sitt arbete den 10.
oktober 1904. Förhandlingarna hafva ledts af undertecknad Bildt, i egenskap
af den till tjänsterangen främste officeren, och sekreterareänsten
har bestridts af kaptenen vid Generalstaben grefve C. C. A. Wachtmeister,
som genom nådig generalorder, den 4. oktober 1904, n:r 1353, beordrats
att biträda vid verkställandet af den anbefallda utredningen m. m.

Sedan det. oss gifna uppdraget med denna dag blifvit tillgjordt, få
vi vördsamt härmed öfverlämna: ■»Utredning och förslag angående behof vet
af ytterligare kavalleri i Norrland».

Särskild mening af undertecknad von Arbin bifogas vördsamt.

Stockholm den 31. januari 1905.

K. G. BILDT.

Axel von Arbin.

Lars Tingsten.

E. Oxenstierna.

Carl Fr:son Wachtmeister.

Utredning och förslag angående behofvet af
ytterligare kavalleri i Norrland.

I. Utredning angående behofvet af ytterligare kavalleri

i Norrland.

1. I allmänhet.

Deri förläggning i fredstid, som de svenska kavalleriregementena —
med tillsammans 45 skvadroner i södra och mellersta Sverige, däraf 25
skvadroner i Skåne, samt. med allenast. 5 skvadroner i Norrland — för
närvarande innehafva, synes i och för sig icke motsvara vårt lands nuvarande
strategiska förhållanden, dess militära läge och sannolika krigsskådeplatser.

Om man bortser från Jämtlands hästjägarkårs för några år sedan
— i samband med Norrlands dragonregementes organisation — verkställda
förflyttning till Västerbotten (Umeå) samt några mindre, i stort sedt föga
inverkande jämkningar af vissa andra kavalleritruppförbands förläggningseller
garnisonsorter, kan vårt kavalleris nuvarande fördelning inom olika
delar af landet betraktas såsom nära nog sekelgammal. Någon ändring af
mera genomgripande art uti kavalleriets förläggning kunde naturligen icke
ske, så länge den större delen af detsamma uppsattes genom indelningsverket.
Anda till år 1893 rekryterades endast 10 skvadroner genom värfning,
under det att återstoden eller 37 skvadroner rekryterades genom
rusthålls- och rotehållsinrättningen. På grund af 1892 års urtima riksdags
beslut vakanssattes 22 indelta skvadroner, nämligen Skånska husar- och
dragonregementena samt Jämtlands hästjägarkår, och genom 1901 års
härordning kommer indelningsverket att försvinna äfven vid Lifregementets
dragoner och husarer samt Smålands husarregemente, hvilka rege -

menten skola erhålla en organisation, byggd på enahanda grunder som
öfriga kavalleritruppförbands.

Men förutom att det sålunda, intill allra senaste tider, legat uti
våra railitärorganisativa förhållandens säregna natur, att kavalleriet i Norrland
icke kunnat blifva föremål för någon annan ökning än den, som skedde
år 1892, har det först varit den nuvarande generationen förbehållet att
ägna en allt större uppmärksamhet åt försvarsförbållandena i våra nordligaste
landskap. Under 1890-talet förvandlades infanterikårerna inom de
fyra nordligaste länen till regementen, och under samma tid fick Norrland
sitt eget fältartilleriregemente. Med genomförandet af 1901 års härordning
skola särskilda artilleri- och ingenjörtruppförband förläggas till Norrbotten.
Om det sålunda å ena sidan låter väl förklara sig, att frågan om ytterligare
ökning af det norrländska kavalleriet, äfven under de senaste årens
arbeten för försvarets stärkande, kommit att stå liksom i bakgrunden, är
det å andra sidan äfven förklarligt, att denna fråga numera trängt sig
fram på dagordningen. Dess betydelse har nämligen vuxit, i samma
mån som man studerat och vunnit ökad insikt uti försvarsförhållandena
i norr.

Tanken på behofvet af kavalleri i Norrbotten är dock ganska gammal.
Den leder sitt ursprung från år 1820, då Kungl. Maj:t, i en generalorder
den 21. februari nämnda år, n:r 99, uttalade sig om nödvändigheten
att i Norrbotten organisera en kavalleri trupp, som kunde tjäna till vedetter,
patruller och ordonnanser, samt för fyllande af detta behof anbefallde vidtagandet
af vissa förberedande åtgärder. Af orsaker, på hvilka det i detta
sammanhang synes obehöfligt att ingå, ledde dessa åtgärder icke till afsedt
resultat, utan i sinom tid till bildandet af Norrbottens hästjägarskvadrons
fond. Hvad mellersta Norrland angår, har därstädes, såsom bekant, sedan
lång tid tillbaka och ända till slutet af 1800-talet funnits ett särskildt
kavalleritruppförband, nämligen Jämtlands hästjägarkår.

Numera torde icke finnas fog för den åsikten, att Norrlands landamären
i allmänhet samt särskildt öfre Norrland — hvartill torde böra hänföras i
främsta rummet Norrbotten, men äfven Västerbotten — och mellersta Norrland,
Västernorrland-Jämtland, skulle utgöra mindre sannolika krigsskådeplatser
än öfriga delar af vårt land. Krigsskådeplatsen i Norrbotten kan sägas
äga en med öfriga sannolika krigsskådeplatser åtminstone jämbördig betydelse.
I visst fall kan den blifva den viktigaste. Under sådana omständigheter
framträder gifvetvis behofvet af kavalleri därstädes i ungefär enahanda
grad som i sydligare landsändar, förutsatt dock att förhållandena uti de
bygder, som här afses, icke omöjliggöra eller så godt som utesluta an -

vändningen af kavalleristyrkor, som kunna räknas i skvadroner och regementen.

2. Terrängförhållandena i Norrland.

Om man med hänsyn till kavalleriets användning tager i betraktande
Norrbotten och det därined i inånga afseende:! jämförliga Västerbotten,
är det visserligen sant, att terrängen uti våra båda nordligaste län är en
helt annan än den, som Skånes, Östergötlands och Västergötlands slättbygder
erbjuda. Äfvenledes företer den ett annat skaplynne än den i mellersta
Sverige vanligast förekommande. Men däraf bör icke dragas den
slutsatsen, att markförhållandena uti Norrbotten eller Västerbotten skulle
vara af den beskaffenhet eller för kavalleriets uppträdande lägga sådana
hinder i vägen, att detta truppslag till den styrka, som här kan ifrågasättas
och i det följande kommer att föreslås, icke skulle i tillfredsställande
grad finna användning för både strategiska och taktiska ändamål. På sättet
för kavalleriets användning kommer dock terrängen i fråga att utöfva
ett afsevärdt inflytande.

Då man i berörda afseende uppdrager jämförelse mellan Norrbotten
samt södra eller mellersta Sverige, är det två faktorer, som företrädesvis
böra uppmärksammas, nämligen: vägnätet och terrängen på sidan om
väg förbindelserna.

Hvad först vägnätet angår, är detsamma, om två lika stora områden,
det ena företrädande Norrbottens terräng och det andra terräng i
mellersta Sverige, jämföras med hvarandra, ännu så länge i regeln mindre
förgrenadt i Norrbotten än i sydligare landsdelar. Men om man ser på
förhållandena i stort, sådana dessa skulle gestalta sig vid eventuella krigsoperationer,
erbjuder den norrbottniska krigsskådeplatsen ett med krigsskådeplatser
i mellersta Sverige jämförligt antal hufvudriktningar för spaningen.
Med hänsyn till det verksamhetsfält, som, såväl för utförandet af
spaningen och för ordnandet af underrättelseväsendet som äfven för tryggandet
af viktiga punkter och förbindelseleder, finnes under krigsoperationer
i Norrbotten för ett därstädes uppträdande kavalleri, har detta sig förelagdt
uppgifter, som uti omfattning och betydelse icke torde stå tillbaka för
motsvarande uppgifter på sydligare breddgrader.

Att märka är ock, att vägnätet i Norrbotten är stadt uti rask utveckling.
Med hvarje år, som går, utvidgas detsamma, till följd hvaraf
dels efter hand antalet genomgående vägförbindelser från gränsen inåt
landet kommer att ökas, dels nya tvärförbindelser upptagas. Redan nu
lämnar emellertid det befintliga nätet af större vägar tillfälle att använda

ganska afsevärda kavalleristyrkor. T framtiden kommer vägnätets utveckling
säkerligen att fortgå.

Terrängen pa sidan om väg förbindelserna är oframkomlig uti de
trakter, där vägarna leda öfver sänka myrmarker, men i de trakter åter,
där vägarna passera hedmarker eller odlade bygder, är framkomligheten
ganska stor. Man kan, utan fara att begå någon öfverdrift, säga, att uti
åtskilliga skogsmarker, som utgöras af sandmoar eller s. k. högt land, är
framkomligheten större än t. ex uti en del af den uppländska eller västmanländska
skogsterrängen.

Under vintern får det norrbottniska landskapet en helt annan karaktär
än under sommaren. Alfvar, sjöar, vikar och myrar tillfrysa, och framkomligheten
ökas dels därigenom, att terrängen i allmänhet — intill den
tidpunkt, då snö fallit i större mängd — blifver mera gångbar än förut,
dels genom tillkomsten af de s. k. vintervägarna, som leda öfver de tillfrusna
myrarna och vattendragen. Under själfva högvintern ligger emellertid
snön under vanliga förhållanden så djup, att det är endast med
största svårighet och endast för mycket korta sträckor, som den enskilde
fotgängaren eller ryttaren kan taga sig fram genom terrängen. Då blifver
kavalleriets verksamhet inskränkt så godt som uteslutande till vägarna.
Men i stället har, såsom nyss antydts, genom vintervägarna antalet vägförbindelser
ökats i väsentlig grad. Området för kavalleriets verksamhet
vidgas emellertid under vintern äfven uti ett annat afseende. Under
det att kavalleriets spaning och företag under sommaren företrädesvis
kunna riktas mot landgränsen, måste de vintertiden, i vida högre grad
än sommartiden, äfven omfatta kusten, utanför hvilken hafvet är fruset,
och längs hvilken vägar af befolkningen upptagas och begagnas. Det torde
emellertid här icke böra lämnas oanmärkt, att, särskilt i kusttrakterna, icke
alla högvintrar äro så snörika, att framkomligheten är inskränkt endast till de
under vintern använda vägförbindelserna. Det finnes exempel, visserligen
enstaka, på vintrar, under hvilka snömängden varit jämförelsevis obetydlig.

Vid bedömandet af frågan angående kavalleriets användning i Norrbotten
synas emellertid två särskilda omständigheter icke böra lämnas ur
räkningen — omständigheter, som äro ägnade att belysa de i det föregående
gjorda uttalandena.

Sålunda torde böra framhållas, att det firines goda grunder för det
antagandet, att vid ett under vintern utfördt krig i de trakter, hvarom
här är fråga, framkomligheten ökas till följd af i samband med krigsoperationerna
skeende förflyttningar och transporter. Den i snön uppkörda
vägbanans bredd kommer nämligen då att utvidgas samt nya vägförbindelser
sannolikt att upptagas.

Äfvenledes torde uppmärksamheten böra fästas därpå, att man gent
emot det stundom hörda påståendet, att kavalleri vintertid icke skulle
vara behöfligt i Norrbotten, med fog synes kunna göra den erinran, att
under vinterfälttåg kavalleriet torde finna större användning i Norrbotten
än i mellersta Sverige, mot hvilken del af landet större landstigningsföretag
under vintern kunna anses så godt som uteslutna.

Af hvad som nu blifvit sagdt torde framgå, att kavalleri redan under
nuvarande förhållanden sommartid såväl som vintertid finner vidsträckt
användning i Norrbotten. Odlingens utbredning och kommunikationernas
utveckling i vårt nordligaste län komma emellertid, såsom i det föregående
framhållits, att framgent skapa vidgade områden och nya riktningar för
kavalleriets verksamhet.

I fråga om framkomligheten för kavalleriet är terrängen i Västerbotten
i det stora hela jämförlig med den uti Norrbotten, under det
att terrängen i mellersta Norrland företer större likheter med den uti
mellersta Sverige.

I samband med den nu berörda frågan, huruvida terrängförhållandena
i Norrland skulle omöjliggöra eller så godt som utesluta användningen
af kavalleri därstädes — hvilken fråga funnits böra besvaras nekande
— torde, om ock i största korthet, ett annat spörsmål böra upptagas
till besvarande, nämligen det, om icke uti öfre Norrland kavalleriet
skulle kunna ersättas, under sommaren af hjulryttartrupper och under
vintern af skidlöpartrupper.

Äfven detta spörsmål synes böra besvaras nekande redan af den
anledningen, att enligt erfarenheten ett truppslag icke kan på ett tillfredsställande
sätt ersättas af ett annat. Kavalleristen och hjulryttaren eller
kavalleristen och. skidlöparen kunna under förrättandet af sin tjänst lämna
hvarandra en mycket värdefull hjälp och genom samverkan komma till
goda resultat, men de kunna icke träda i stället för hvarandra.

Hvad särskildt hjulryttartrupper angår, torde sådana trupper —
om man öfver hufvud skulle finna det ändamålsenligt att organisera dem
i särskilda truppförband — vara minst lika behöfliga i det södra Sverige
som i det norra. I fråga härom torde icke böra förbises, att en del af
vägarna i Norrbotten icke äro så särdeles fördelaktiga för velociped åkning.
Hvad åter beträffar skidlöpartruppen, tager sig skidlöparen fram i djup
snö, där ryttaren icke förmår bana sig väg. Vid sådant förhållande böra
spanings-, bevaknings- och därmed sammanhängande uppgifter vintertid

Utredning ang. behofvet af ytterligare kavalleri i Norrland. 2

lösas genom samverkan af kavalleri och skidlöparafdelningar. Först därigenom
kan i detta afseende ett möjligast fruktbringande resultat ernås.

I detta sammanhang torde äfven böra fästas uppmärksamheten därpå,
att det under viss tid af våren äfvensom under en del af hösten icke är
möjligt att i Norrbotten med någon fördel använda vare sig skidor eller
velocipeder.

3. Särskilda synpunkter.

Om det sålunda må anses ådagalagdt, att kavalleri är af behofvet påkalladt
under krigsoperationer i öfre Norrland och särskildt i Norrbotten såväl
sommar- som vintertid, och att detta truppslag därstädes finner ett vidsträckt
fält för sin verksamhet, äfvensom att detsamma icke kan på ett
tillfredsställande sätt ersättas af vare sig hjulryttartrupper eller skidlöpartrupper,
synes det ligga närmast till hands att taga i öfvervägande, huruvida
icke vid krigstillfälle Norrlands dragonregemente skulle vara för ändamålet
tillräckligt, samt, i motsatt fall, huruvida icke det ytterligare behofvet
af kavalleri skulle kunna fyllas genom transport å järnväg från södra eller
mellersta Sverige.

Tager man i betraktande de stora områden, hvaröfver ett i Norrbotten
uppträdande kavalleri måste fördela sin verksamhet och följaktligen
äfven sina krafter, den vidsträckta front, hvars åtminstone viktigare
tillgångar det måste iakttaga och om möjligt trygga, de många riktningar,
i hvilka spaningstjänsten måste bedrifvas och underrättelseväsendet ordnas,
samt de betydande afstånd, som krigsskådeplatserna därstädes erbjuda,
kommer man helt visst till det resultat, att Norrlands dragonregemente
icke är eller kan anses tillräckligt för de kavalleristiska uppgifter, som det
skulle åligga detta regemente att ombesörja. Därtill kommer, att förhållandena
vid krigstillfälle kunna blifva sådana, att krigsledningen
finner sig föranlåten att kvarlämna Norrlands dragonregemente i Västerbotten.

Att vid krigsutbrott från södra eller mellersta Sverige transportera kavalleri
till mellersta och öfre Norrland är en åtgärd, som genast måste tillgripas,
därest man icke redan i fredstid sörjt för tillgodoseendet af det behof i
fråga om detta truppslag, som under alla förhållanden förefinnes därstädes
från och med mobiliseringens första dag eller till och med redan vid fara
för krig. Men denna åtgärd, som redan i och för sig eller, hvad själfva
transporten vidkommer, är eller kan vara förenad med afsevärda vanskligheter
och allvarsamma olägenheter, torde näppeligen leda till det resultat,
som därmed egentligen afses. Detta gäller naturligen i främsta

rummet Norrbotten. Genom att först vid krigsutbrott transportera kavalleri
till en så aflägset belägen krigsskådeplats som vårt nordligaste län, löper
man fara, att kavalleriet kommer för sent, samt att detsamma kan komma
fram uti ett sådant tillstånd, att det torde behöfva någon tid för att återhämta
sina krafter, innan det kan anses operationsdugligt och redo att begynna
en verksamhet, som redan borde hafva tagit sin början. Därtill är
att märka, att det sålunda transporterade kavalleriet kommer att träda
inför helt och hållet främmande förhållanden i geografiskt, topografiskt och
klimatiskt afseende, förhållanden, med hvilka det alldeles icke är förtroget,
samt att det icke äger någon bekantskap med eller kännedom om den
krigsskådeplats, hvarpå detsamma skall uppträda. Åtgärden i fråga kan
sålunda förfela och kommer med all sannolikhet att förfela sitt syfte.

Det behof af ytterligare kavalleri, som vid krigsutbrott gör sig gällande
i Norrland, torde icke kunna ses till godo på ett tillfredsställande
sätt. med mindre än att en såsom erforderlig befunnen kavalleristyrka
förlägges dit redan i fredstid samt därstädes utbildas och öfvas. Huru
stor denna styrka bör tillmätas, för att densamma må kunna anses fylla
sitt ändamål, till denna viktiga fråga blifver det tillfälle att framdeles
återkomma. I detta sammanhang åter torde det vara lämpligt att,
om än i korthet, något yttermera framhålla och utveckla de redan antydda
skäl, som ur utbildningens synpunkt tala för att den styrka, hvarmed
det norrländska kavalleriet finnes böra förstärkas, redan i fredstid
förlägges till Norrland, i främsta rummet till Norrbotten.

Såsom allmänt torde vara kändt, äro de topografiska och klimatiska
förhållandena i öfre Norrland i flerahanda afseenden väsentligen skiljaktiga
från motsvarande förhållanden i mellersta och södra Sverige. Vägnätet
och dess växlande beskaffenhet sommar- och vintertid äro redan omnämnda.
Likaledes äro de säregna förhållanden, som inträda under vintrar med normal
snömängd, i det föregående berörda. Öfverväger man dessa och dit hörande
omständigheter, kan man icke komma till annat resultat än det, att
en kavalleritrupp, som är afsedd att, vid krigstillfallé eller vid fara för
krig, snarast möjligt träda i verksamhet, bör hafva erhållit sin utbildning
uti sådan terräng, som den, i hvilken verksamheten kommer att utöfvas, då
nämligen denna terräng är af den natur som terrängen i öfre Norrland — en
terräng, som eljest skulle bjuda på många nya och opröfvade förhållanden,
som icke skulle kunna behärskas, mänga svårigheter, som icke skulle kunna
öfvervinnas, och många lagen, i hvilka man icke skulle finna utväg dill
lösning af den förelagda uppgiften.

Förutsättningen för att ett i öfre Norrland uppträdande kavalleri
skall vara fullt vuxet de åligganden, som äro förbundna med kavalleriets

verksamhet inom dessa vidsträckta bygder, kan sålunda med fullt fog
sägas vara, att det därstädes är förlagdt och där erhåller utbildning.
Detta är nödvändigt, för att kavalleriet må kunna vänja sig vid terrängen,
lära sig använda densamma på bästa sätt och öfvervinna mötande hinder
samt finna sig till rätta i olika lägen och under olika omständigheter.
Särskildt är af vikt, att kavalleriet blifver förtroget med vinterförhållandena,
som bereda stora svårigheter, och med hvilka det måste vara förtroget,
om icke dess tjänstbarhet skall äfventyras. I detta afseende framställa
sig många problem, till hvilkas lösning kavalleriet icke kan med framgång
skrida utan förvärfvad praktisk erfarenhet.

Det måste naturligen vara af stor betydelse, att ett kavalleri, som
skall uppträda uti en gränsbygd, ej blott känner dennas natur och förhållanden
i allmänhet utan äfven genom i fredstid utförda öfningar förvärfvat
sig en på ort och ställe vunnen terrängkännedom. Ett sådant
kavalleri har stora fördelar på sin sida, och att detsamma med vida större
säkerhet och vida mindre svårigheter än i motsatt fall skall gå till fullgörandet
af sina tjänsteförrättningar, lärer ligga i öppen dag.

Slutligen torde man icke höra bortse från den omständigheten, att
då uti Norrbotten äro förlagda eller skola dit förläggas flera truppslag,
såsom infanteri, artilleri och ingenjörtrupper, det ur många synpunkter
skulle vara önskvärdt att tillsammans med dem äfven hafva kavalleri,
hvarigenom, bland annat, samöfningarna skulle vinna i mångsidighet och
intresse samt varda mera fruktbringande, än om man i fredstid vore i
saknad af detta truppslag. Det torde ock böra tilläggas, att ett fästningsområde
af den omfattning som Bodens väl kan vara i behof af någon kavalleristyrka.

Till eu ändamålsenlig lösning af den norrländska kavallerifrågan
synes sålunda höra, att det i Norrland, nu befintliga kavalleriet redan i
fredstid ökas, och att denna ökning i främsta rummet kommer Norrbotten
till godo. Såsom längre fram skall visas, tala starka skäl för att kavalleri
må varda förlagdt äfven till mellersta Norrland.

4. Rekryteringsförliållanden.

Det finnes emellertid vissa förhållanden eller faktorer, som i större
eller mindre grad inverka på truppförbands organisation och förläggning,
och* åt hvilka fördenskull behörig uppmärksamhet måste ägnas. Dessa
faktorer äro: möjligheten att rekrytera officerskadern, underbefälskadern
och den öfriga fast anställda (den meniga) personalen, samt tillgången på
värnpliktige.

Man förnimmer stundom uttalanden, som gå ut på, att det skulle
vara med stora svårigheter förenadt att rekrytera officerskårerna vid de
norrländska regementena, att dessa svårigheter skulle växa, ju längre norr
ut man kommer, och att desamma särskilt skulle komma att göra sig
gällande vid ett kavalleri truppförband, förlagdt i Norrbotten. I hvad mån
dylika farhågor äro grundade eller ej, därom synes man icke med någon
bestämdhet kunna yttra sig, alldenstund man ännu icke har tillräcklig
erfarenhet att bygga på för afgifvande af ett sådant yttrande. Under det
senaste årtiondet hafva officerskårerna vid Jämtlands fältjägarregemente
samt vid Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands regementen ungefär
fördubblats, Jämtlands hästjägarkår om två skvadroner förvandlats
till Norrlands dragonregemente om fem skvadroner, Norrlands artilleriregemente
till större delen och Norrlands trängkår i sin helhet nyuppsatts.
Man kan knappast säga, att officersvakanserna vid de norrländska trupperna
gifva anledning till några större farhågor i fråga om officerskårernas
rekrytering.

Huruvida förhållandena i detta afseende skulle blifva mindre gynnsamma
med åtskilliga truppförbands förläggning till Boden, det kan man
icke med någon visshet förutsäga. På rekryteringen af officerskårerna
inverka nämligen åtskilliga förhållanden, såsom utsikterna att snarast
möjligt komma i åtnjutande af lön på stat, utsikterna för kommande
befordringar inom subaltern- och kaptensgraderna, förläggnings- och tjänstgöringsorterna
o. d. För de unga män, som eftersträfva att blifva officerare,
äro fördenskull motiven vid val af regemente af mycket växlande
art. Den ene bestämmes af ett skäl, den andre af ett annat. Visserligen är
det sant, att klimatet i öfre Norrland är hårdare än uti mellersta eller
södra Sverige, men föreställningarna därom äro merendels öfverdrifna.
Äfven är det sant, att Norrbotten har ett förhållandevis aflägset läge, men
det är att antaga, att kommunikationerna dit skola ytterligare förbättras,
så att afståndet icke torde böra tillmätas en alltför stor roll i nu berörda
hänseende. Man torde ock hafva skäl för det antagandet, att i mån
af odlingens och industriens fortskridande utveckling i Norrbotten de folkklasser
komma att ökas, ur hvilka därstädes förlagda officerskårer kunna
rekryteras. I korthet sagdt, förhållandena synas icke vara sådana, att man
med anledning af eller i samband med kavalleriets stärkande i öfre Norrland,
skulle hafva skäl att befara alltför stora svårigheter beträffande
rekryteringen af nämnda kårer.

Rekryteringen af de norrländska regementenas underofficer skår er har
hittills icke mött några svårigheter. I kvalitativt afseende torde denna
rekrytering i väsentlig mån vara beroende af, huru rekryteringen af man -

skapspersonalen, korpralsgraden såväl som den meniga personalen, kommer
att utfalla. Ej heller i detta afseende finnes ett tillförlitligt material att
bygga på, om man skall bedöma utsikterna för anskaffning af manskapspersonal
vid till Norrland ytterligare förlagda kavalleri truppförband. VoIontäranskaffningsförhållandena,
särskildt vid infanteriet och kavalleriet, hafva
under de senaste åren icke befunnit sig i det normala tillstånd, att man
däraf kan för framtiden draga några resultat med anspråk på giltighet.

Enligt Skånska husarregementets stat för år 1903 skulle det finnas 444
s. k. öfriga volontärer (meniga volontärer). Däraf voro den 1. juli samma
år 8 vakanta. Men med staten för år 1904 ökades antalet volontärer med
181 eller till 625. Antalet vakanser utgjorde den 1. juli sistnämnda år
240, och voro sålunda 385 nummer effektiva. Vid genomförd härordning
skall regementet räkna 390 meniga volontärer (39 vid hvarje skvadron).

Motsvarande förhållanden vid Skånska, dragonregementet hafva gestaltat
sig sålunda. Staten för år 1903 upptog 453 meniga volontärnummer,
hvilka alla voro besatta den 1. juli samma år. Staten för år 1904
innebar en ökning af 107 nummer eller till 560. Den 1. juli sistnämnda
år voro däraf 170 vakanta och 390 effektiva. Liksom vid Skånska husarregementet
skall vid Skånska dragonregementet antalet meniga volontärer
utgöra 390 (39 vid hvarje skvadron).

Vid Norrlands dragonregemente upptog 1903 års stat 307 meniga volontärer,
däraf 72 voro vakanta den 1. juli samma år. Enligt 1904 års stat var
volontärantalet ökadt till 313, men den 1. juli sistnämnda år hade vakanserna
nedgått till 62, och voro sålunda 251 nummer effektiva. Antalet meniga
volontärer vid genomförd härordning skall utgöra 195 (39 vid hvarje skvadron).

Ur dessa siffror kan man icke draga den slutsatsen, att det skulle
blifva omöjligt eller förenadt med större svårigheter än på många andra
orter i vårt land att anskaffa manskapspersonal för de ökade kavalleristyrkor,
som det kan ifrågakomma att redan under fredstid förlägga i
Norrland. Kavalleriet har — om man bortser från fyllandet af det nyss
anförda, högst väsentligt stegrade antalet meniga volontärer vid Skånska
husar- och dragonregementena — hittills varit det truppslag, hvars manskapspersonal
visat sig lättast att rekrytera. Den 1. juli 1904 fanns det vid
Lifgardet till häst af 394 meniga volontärnummer endast 8 vakanta,
under det att vid Kronprinsens husarregemente de meniga volontärernas
antal samtidigt utgjorde likaledes 394, men vakanserna 42- Vid hvart och
ett af dessa båda regementen är antalet meniga volontärer vid genomförd
härordning 195 eller lika stort som vid öfriga fem-skvadronsregementen.

I anslutning till hvad som nu anförts torde emellertid böra förutskickas
den anmärkningen, att, huru önskvärdt det ur vissa synpunkter än

kunde vara, det ur andra ej lämpligen torde böra ifrågasättas, att de för
stärkande af kavalleriet i Norrland erforderliga organisationerna skulle
uti sin helhet med ens träda i kraft. Dessa böra fastmer efter hand genomföras,
och vid sådant förhållande komma anspråken ifråga om volontärrekrytering,
liksom ock beträffande uttagning af värnpliktige för det nya
kavalleriet i Norrland, att endast småningom stegras.

Hvad beträffar tillgängen å värnpliktige inom det VI. arméfördelningsområdet
eller de fem norrländska länen, är såsom bekant folkmängdens
tillväxt inom desamma jämförelsevis stor. Detta framgår af nedanstående
tabell (jfr Bil. n:r 1), som utvisar folkmängdens storlek inom
nämnda län vid årsskiftena 1892—1893 och 1902—1903, den totala folkmängdsökningen
under tioårsperioden 1893—1903 och ökningen i procent
af folkmängden år 1893.

Län.

Folkmängd
den 31. de-cember
1892.

Folkmängd
den 31. de-cember
1902.

Folkmängds-ökning under
tioårsperioden
1893—1903.

Ökning i
procent af
folkmängden
år 1893.

Gäfleborgs ................

Västernorrlands..............

Jämtlands.................

Västerbottens ...............

Norrbottens................

Summa

210.574

212,028

101,171

127,292

108.406

242,652

236,537

113,166

147,899

141,542

32,078

24,509

11,995

20,607

33,136

15 %

12 %

12 *

16 *

31 %

759,471 881,796

122,325

—

Antalet lefvande födde mankön inom ifrågavarande län under tjuguårsperioden
1881—1901 — för de senaste åren föreligga ännu icke statistiska
uppgifter — torde i sin mån vara belysande för frågan om en
blifvande värnpliktstillgång. Detta antal visar äfven en beaktansvärd ökning,
såsom nedanstående tabell (jfr Bil. n:r 2) utvisar.

Län.	Lefvande födda mankön.	Ökning från år 1881 till år 1901.	Ökning i procent från år 1881 till år 1901.
År 1881.	År 1901.
Gäfleborgs.................	2,998	3,842	844	28 %
Västernorrlands...............	3,247	3,905	658	20 %
Jämtlands...........	1,389	1,702	313	23 %
Västerbottens..............	1,895	2,513	618	33 %
Norrbottens.................	1,732	2,850	1,118	65 %
Summa	11,261	14,812	3,551	—

Särskildt upplysande i fråga om utsikterna för stegringen af värnpliktstillgången
inom VI. arméfördelningsområdet synes en redogörelse

vara för förhållandet med antalet inskrifning sskyldig a under perioden
1894—1904. De inskrifningsskyldiga, inberäknadt de underåriga, som inskrifvas,
utgöras af: a) 21-åriga värnpliktige; b) öfveråriga; c) underåriga;
och d) fast anställda. Inom hela arméfördelningsområdet uppgick åren
1894 och 1904 antalet inskrifningsskyldiga till följande antal:

	År 1894.	År 1904.
21-åriga värnpliktige . . .	......5,496	7,101
Öfveråriga » . . .	......1,283	1,822
Underåriga » . . .	...... 82	352
Fast anställda » . . .	...... 142	408
	Samma 7,003	9,683

Det torde icke sakna sitt intresse att se, huru förhållandet i detta
afseende gestaltat sig inom hvarje särskildt inskrifningsområde, och härför
lämnas en redogörelse i nedanstående tabell (jfr Bil. n:r 3). Därvid må
emellertid för utskickas den anmärkningen, att numera (från och med år
1902) Gäfleborgs och Jämtlands inskrifningsområden icke, såsom före
nämnda tidpunkt var händelsen, sammanfalla med motsvarande län. I
Jämtlands inskrifningsområde ingår nämligen norra delen af Gäfleborgs
län. Till följd häraf äro siffrorna för hvart och ett af dessa inskrifningsområden
icke med hvarandra fullt jämförbara, men väl summorna för
dem båda.

Inskrifningsområde.		I	n s k	r i f	n i n	g s s	k y 1	d i g	a.	—
År 1 8 9 4.		Å	r 1 9 0 4.
21-årin- gar.	Öfver- åriga.	Under- åriga.	Fast an-ställda.	Summa.	21-årin- gar.	Öfver- åriga.	Under- åriga.	Fast an-ställda.	Summa.
Gäfleborgs.....	1,438	291	23	22	1,774	1,390	396	49	52	1,887
		1,752					1,835
Jämtlands.....	673	122	19	59	873	1,387	310	80	120	1,897
		SF					1,777
Västernorrlands . .	1,549	384	21	4	1,958	1,987	510	76	43	2,616
		1,954					2,573
Västerbottens . . .	922	204	11	34	1,171	1,261	260	41	126	1,688
		l,i37					1,562
Norrbottens ....	914	282	8	23	1,227	1,076	346	106	67	1,595
	1 1,204 \|			1 1,528 \|
Summa	5,496	1,283	82	142	7,003	7,101	1,822	352	408	9,683
		6,861				9,275

De nu anförda uppgifterna beträffande folkmängdstillväxten inom
VI. arméfördelningsområdet under tioårsperioden 1893—1903, beträffande
ökningen af lefvande födda mankön från år 1881 till år 1901 samt beträffande
antalet inskrifningsskyldiga under hvart och ett af åren 1894
och 1904 synas ställa utsikterna rörande den framtida tillgången på värnpliktige
inom nämnda område uti en icke alltför ogynnsam dager.

Men det oaktadt afser, såsom redan antydts, det förslag till stärkande
af norrländska kavalleriet, som i det följande kommer att göras,
endast att efter hand öka den för detta ändamål erforderliga uttagningen
af värnpliktige. Det skulle emellertid vara möjligt att inom VI. arméfördelningsområdet
genast uttaga värnpliktige till två fem-skvadronsregementen,
dvs. tillsammans 300 man, utan att i någon afsevärd mån
minska uttagningen för öfriga specialtruppslag och utan att minska infanteriregementenas
värnpliktskontingenter förutom vid Västernorrlands regemente,
som för närvarande i jämförelse med de öfriga infanteriregementena
kan sägas hafva ett till ungefär 100 man uppgående värnpliktsöfverskott.

Enligt bestämmelserna för år 1904 uttogos nämligen inom VI. arméfördelningsområdet
1,128 beväringsmän till härens specialtruppslag samt ur
Gäfleborgs inskrifningsområde, bland andra, 100 beväringsmän till fästningstjänst
vid flottan. Då det lärer kunna antagas, att dessa 100 värnpliktige
skulle kunna anskaffas från andra arméfördelningsområden än det
VI., och då, såsom nyss framhölls, för specialtruppslagens behof ytterligare
100 värnpliktige skulle kunna påräknas ur Västernorrlands inskrifningsområde,
erhållas 200 man att uttagas till kavalleriet. Dessutom torde man
i framtiden uti Norrbotten och Västerbotten icke behöfva uttaga de 25
beväringsmän, som nu uttagas till egentlig trängtjänst, enär i stället
äldre, vid kavalleriet utbildade värnpliktsklasser skulle kunna tagas i anspråk.
Därigenom stiger siffran till 225 man. Då nu, allt fortfarande
enligt bestämmelserna för år 1904, 75 beväringsmän skulle uttagas till
Norrlands dragonregemente, skulle sålunda de nu antydda åtgärderna leda
till önskadt resultat, dvs. att 300 värnpliktige koinme att stå till kavalleriets
förfogande.

Huru, med tillämpning af dessa anordningar, uttagningen i stort
sedt eller i allmänna drag skulle ställa sig för specialtruppslagen vid
VI. arméfördelningen, framgår af efterföljande tabellutkast, som endast
afser att åskådliggöra hvad som ofvan blifvit sagdt angående möjligheten
att, under vissa angifna förutsättningar, inom VI. arméfördelningsområdet
uttaga värnpliktige till två fem-skvadronsregementen.

Utredning ang. behofvet af ytterligare kavalleri i Norrland.

Inskrifningsområde.	Två ka-valleri-regien.	Norr-lands ar-tilleri-reg:te.	Boden-Karls-borgs ar-tilleri-reg:te.	Bodens ingenjör- kår.	Norrlands trängkår.	Summa.
Egentlig träng- tjänst.	Egentlig sjuk- vårds- tjänst.	Sjuk- bärar- tjänst.
Gäfleborgs........	—	90	25	_	50	7	10	182
Jämtlands........	75	120	15	—	SO	5	20	265
Västernorrinnda......	75	40	45	40	55	12	38	305
Västerbottens.......	rrr- 75	65	45	60	—	5	—	250
Norrbottens........	75	70	no	60	—	3		318
Summa	300	385	240	160	135	32	68	1,320

Den utredning, som nu blifvit gjord, rörande möjligheten att rekrytera
personalen, den fast anställda såväl som den värnpliktiga, vid ytterligare
till Norrland förlagda kavalleritruppförband, synes icke böra
verka afrådande i fråga om stärkandet af det norrländska kavalleriet och
därmed förenade organisationsåtgärder, då nämligen dessa i öfrigt torde få
betraktas såsom i militäriskt afseende väl grundade och för försvaret
gagneliga.

Hvad remonteringen angår, lämnar Norrland för närvarande så godt
som ingen tillgång på kavalleriremonter, men så är ju förhållandet med
åtskilliga andra delar af vårt land. Anskaffandet af erforderliga remonter
för ytterligare kavalleri i Norrland måste således ske på samma sätt som
för Norrlands dragonregemente, dvs. remonterna måste uppköpas i söder ut
belägna, remontuppfödande trakter för att i sinom tid transporteras till
vederbörlig bestämmelseort. I hvad mån en förbättrad hästafvel i Norrland
kan komma att underlätta remonteringen i stort sedt, sålunda med hänsyn
äfven till andra truppslag än kavalleriet och till behofvet af utskrifna
hästar för sistnämnda vapen, är en fråga, om hvilken man för närvarande
icke torde med bestämdhet kunna yttra sig, och som sålunda undandrager
sig ett tillförlitligt bedömande.

5. Erforderlig ökning af kavalleriet i Norrland.

Tidpunkten synes nu vara inne för besvarande af den viktiga frågan
med hvilken styrka kavalleriet i Norrland bör i fredstid ökas, för att
behofvet därstädes af detta truppslag må på ett efter förhållandena till -

fred sställande sätt varda tillgodosedt. Denna fråga sönderfaller, strängt
taget, uti två frågor: den ena afseende Norrbotten, den andra afseende
mellersta Norrland.

Det ligger i sakens natur, att till grund för de svar, som komma
att gifvas på dessa och dylika frågor, måste till hufvudsaklig del ligga
sådana öfverväganden, som icke lämpligen böra öfverlämnas åt offentligheten,
och sådana utredningar, som icke böra finna plats uti ett officiellt
betänkande. Häraf följer, att svaren måste blifva möjligast kortfattade och
i det stora hela inskränka sig allenast till resultatet af den behandling,
som kommit ifrågavarande spörsmål till del, en behandling, under hvars
fortgång insikten om önskvärdheten, för att icke säga nödvändigheten att
stärka kavalleriet i Norrland framstått allt klarare.

Vid de utredningar och öfverväganden, som sålunda blifvit gjorda,
har det emellertid icke varit fråga om — detta må sägas till förebyggande
af missförstånd — att bilda något slags bevakningskedja långs kust
eller gräns med kavalleriet deladt på en mängd olika ställen, utan de
bestämmande synpunkterna hafva varit de kraf, som framställa sig, då det
gäller att från krigets första dag lösa de uppgifter, som då tillkomma
kavalleriet för att trygga öfriga truppers mobilisering och uppmarsch, utföra
spaning i utaf förhållandena betingade riktningar, skydda eller medverka
vid skyddandet af viktiga förbindelseleder, ordna underrättelseväsendet
m. m. d. samt för att under ett senare skede af kriget omedelbart
samverka med de trupper, som äro afdelade eller kunna komma att afdelas
till krigsskådeplatsen i fråga.

Hvad först Norrbotten angår, skulle man redan ur de beräkningar,
som kunna uppställas i fråga om den fientliga kavalleristyrkans sannolika
storlek, kunna hämta grundade skäl för det uttalandet, att till vårt nordligaste
landskap bär förläggas i fredstid ett hav aller itr upp förband, motsvarande
ett fem-skvadronsregemente. Därvid torde dock icke böra förbises,
att om till följd af förhållandena Norrlands dragonregemente icke skulle
kunna påräknas för operationerna i Norrbotten, det för denna senare landsdel
afsedda kavalleritruppförbandet synes jämförelsevis svagt. Det har
dock, under förutsättning af nyssnämnda eventualitet, ansetts vara så pass
stort, att de öfriga truppslagen skulle kunna i åtminstone någorlunda tillfredsställande
män få af detsamma nödig hjälp i fråga om spaning, underrättelseväsende
in. m. Tager man dessutom i betraktande den norrbottniska
krigsskådeplatsens storlek, antalet af de riktningar, i hvilka spaning
bör utföras och underrättelseväsendet ordnas, mångfalden af de uppgifter
för kavalleriet, som härflyta ur dessa omständigheter, och de kraf, som
verkliga krigsoperationer skulle komma att framställa, kan man vid be -

dömandet af behofvet af kavalleri i Norrbotten icke sätta styrkan lägre
än den, som nyss blifvit angifven.

I mellersta Norrland kan behofvet af kavalleri icke anses vara så
angeläget som i Norrbotten, men i betraktande af det läge, som denna del af
Norrland har, och med hänsyn till betydelsen för försvaret i dess helhet af
att hindra en fiende att vinna tillträde till den därigenom ledande norra
stambanan samt att fatta fast fot på och framtränga uti de från kusten
mot det inre af landet förande operationsriktningarna, framträder detta
behof ganska starkt och med anspråk på att blifva tillgodosedt. De uppgifter,
som vid krigstillfälle sålunda skulle tillkomma kavalleriet inom
mellersta Norrlands operationsområde, måste tillmätas stor vikt. I betraktande
häraf och med fäst afseende på områdets utsträckning synes
kavalleristyrkan böra motsvara ett fem-skvadronsregemente.

Resultatet af den uti det föregående lämnade utredningen blifver
sålunda:

att kavalleriet i Norrland bör redan i fredstid förstärkas, och att
sålunda ytterligare kavalleri bör förläggas till denna landsdel;

att ökningen bör för Norrbotten utgöras af ett truppförband, motsvarande
fem skvadroner, och för mellersta Norrland åt ett lika stort
truppförband; samt

att Norrbottens behof af kavalleri bör i främsta rummet och snarast
möjligt fyllas.

II. Förslag angående fyllande af behofvet af kavalleri

i Norrland.

1. I allmänhet.

Den uti det föregående lämnade utredningen har bland annat gifvit
till resultat, att för tillgodoseende af behofvet af kavalleri i Norrland bör
ett truppförband, motsvarande fem skvadroner, i främsta rummet och snarast
möjligt förläggas till Norrbotten, samt att i andra hand borde följa
fyllandet af mellersta Norrlands behof af ifrågavarande truppslag, beräknadt
till likaledes fem skvadroner.

Visserligen kan det vid törsta påseende tyckas, som om stärkandet
af det norrländska kavalleriet enklast skulle kunna åvägabringas genom att
nyuppsätta de såsom erforderliga befunna kavalleritruppförbanden. Denna
utväg leder emellertid till väsentligen ökade kostnader för statsverket. Då
det dessutom näppeligen torde kunna sägas, att en ökning af det svenska
kavalleriet i dess helhet är att räkna bland de försvarsangelägenheter, som
i första rummet böra tillgodoses, synes lösningen af frågan böra sökas uti
annan riktning.

Utaf de öfriga sätt, som kunna tänkas komma i fråga för fyllande af
Norrlands behof af kavalleri, torde man i främsta rummet böra taga i öfvervägande
det, som afser en omreglering af kavalleriets nuvarande förläggning.
Vid sådant förhållande framställer'' sig emellertid till besvarande ett
annat viktigt spörsmål, nämligen det, huruvida en sådan omreglering ur
försvarets synpunkt medför större fördelar än den fördelning af våra
kavalleriregementen inom olika landsändar, som nu är rådande.

Därvid torde böra förutskickas den anmärkningen, att det för den
nu antydda omregleringen svårligen skulle vara ändamålsenligt att taga i
anspråk ett eller två af de nuvarande sex fördelningskavalleriregementena
(fem-skvadronsregementena), enär dessa regementen äro organiskt förenade

med vederbörliga arméfördelningar, i Indika förband kavalleri nödvändigtvis
bör ingå för att göra dem till operativa eller strategiska enheter.

Då sålunda detta sätt att lösa frågan icke kan vara att förorda, torde
stärkandet af det norrländska kavalleriet böra åvägabringas genom att
redan i fredstid förflytta viss styrka af de uti Skåne förlagda tio-skvadronsregementena
till Norrland. Huruledes detta i organisativt, afseende
lämpligen bör ske, och hvilka anordningar som för ändamålet böra vidtagas,
kommer att längre fram blifva föremål för behandling. I detta
sammanhang åter torde den ofvan framställda frågan angående fördelarna
och olägenheterna af en dylik omreglering böra upplagas till pröfning.

Det måste ju ur vissa synpunkter anses såsom en olägenhet att
mer eller mindre genomgripande rubba de traditionella förhållanden, med
hvilka regementen äro lästa vid den provins, som de under en lång följd
af år tillhört. Så har dock skett under föregående försvarsorganisationer,
såväl år 1892 som år 1901, då truppförband med ärorika minnen och
djupa traditioner, i försvarets intresse och för dess stärkande, ansetts
kunna utplånas ur förteckningen på svenska arméns regementen och kårer.
Här är emellertid icke fråga om att utplåna vare sig det Skånska husarregementet
eller det Skånska dragonregementet — de äro afsedda att fortlefva
— utan frågan gäller att förflytta en del af dem till på kavalleri
vanlottade, men i militäriskt afseende viktiga landsändar för att i farans
stund kunna draga större gagn af det sålunda förflyttade kavalleriets
verksamhet, än hvad nu med fog kan tänkas blifva fallet.

Häremot kan göras och kommer sannolikt att göras den invändningen,
att omregleringen kommer att medföra en splittring af den kavallerifördelning,
som man afsett att bilda af de båda tio-skvadronsregementena
i Skåne. Här är visserligen icke platsen att ingå uti enskildheter rörande
kavallerifördelningens uppgifter och verksamhet. Det torde emellertid böra
framhållas, att till dessa uppgifter synes äfven och framför allt böra höra,
att ur ifrågavarande truppförband bör fyllas det behof af kavalleri, som
å ena eller andra krigsskådeplatsen kan komma att yppas samt af strategiska
eller taktiska skäl bör tillgodoses, men som fördelningskavalleriregementena
icke förmå att af egna krafter fylla. Inför verklighetens hårda
lag torde denna uppgift komma att framställa sig med så bjudande kraft,
att åtgärder måste vidtagas för att bringa densamma till lösning. Vid
sådant förhållande finnes ju, för stärkande af kavalleriet i Norrland vid
krigstillfälle, egentligen ingen annan utväg än att ditsända kavalleri från
Skåne. Men anlitandet af denna utväg skulle ju i själfva verket icke innebära
något annat än en splittring af ifrågavarande tio-skvadronsregementen
redan vid krigets början. Utvägen medför för öfrigt, såsom i det föregående

framhållits, så stora olägenheter, att det med densamma afsedda ändamålet
sannolikt varder förfeladt. Den därigenom åvägabragta förstärkningen kan
nämligen komma för sent, och, om den skulle inträffa i tid, är den icke
vuxen de många nya och opröfvade förhållanden, som då möta densamma.

I detta sammanhang torde icke böra lämnas oanmärkt, att då hären
alltjämt räknar sex arméfördelningar, men tio kavalleribataljoner, fyra af
dessa kunna, alltefter krigets fordringar, antingen förstärka arméfördelningarnas
kavalleri eller bilda eu kavallerifördelning.

Genom omreglering af de kavalleriregementens förläggning, om
hvilka här är fråga, komma visserligen deras särskilda bataljoner, motsvarande
fem-skvadronsregementen, att under fredstid ligga aflägset från
hvarandra. Men i stället tjänar denna förläggning försvarets intressen i
vida högre grad än den nuvarande. Liksom i taktiskt afseende en delning
af krafterna kan vara mera skenbar än verklig, enär från den spridda
grupperingen de olika underafdelningarna kunna förenas till gemensamt
uppträdande mot ett och samma mål, så kunna äfven i strategiskt afseende
trupper sammandragas till afsedt uppmarsch- eller koncentreringsområde
ofta nog lättare från en delad än från en samlad förläggning i fredstid.
Att härigenom ett eller båda tio-skvadronsregeinentena komma att uppdelas
i två hälfter, enhvar motsvarande ett vanligt kavalleriregemente, kan
ur taktisk synpunkt icke betraktas såsom en olägenhet, då kavalleriets
verksamhet äfven i striden snarare torde komma att utöfvas bataljonsvis
än brigadvis. I sammanhang härmed kan erinras därom, att krigsledningen,
äfven om kavallerifördelningens krafter skulle komma att vara delade å
olika krigsskådeplatser, icke saknar utvägar att för tillfälliga ändamål sammanföra
två eller flera kavalleritruppförband under gemensam ledning, eu
anordning, för hvilken ock gällande fälttjänstreglemente lämnar anvisningar.

Utan att underskatta de olägenheter, som ur vissa synpunkter — innan
de erforderliga organisationsåtgärderna blifvit fullt genomförda — kunna
vara förenade med en omreglering af de skånska tio-skvadronsregementenas
förläggning i syfte att stärka kavalleriet i Norrland, torde man dock med
fog kunna våga det uttalandet, att de fördelar, som därigenom stå att
vinna, äro vida öfvervägande samt under vissa eventualiteter af sådan
betydelse, att desamma måste skattas synnerligen högt.

Innan emellertid här framställes förslag rörande de organisationsåtgärder,
som äro erforderliga för att på ofvan angifven väg, dvs. genom
att förflytta viss styrka af de i Skåne förlagda tio-skvadronsregementena
till Norrland, tillgodose denna laudsdels behof af kavalleri, torde, om oek

i korthet, böra beröras vissa andra förslag, som blifvit gjorda i syfte att
stärka kavalleriet därstädes.

Man har sålunda ifrågasatt att till Norrbotten förlägga mindre styrka
än ett vanligt kavalleriregemente, och synes man därvid i allmänhet hafva
afsett två skvadroner. Detta skulle ske genom att med motsvarande eller
erforderlig styrka minska Skånska husarregementet eller Skånska dragonregementet
eller båda dessa regementen. Eller ock skulle det bildas en
kavalleriskola eller s. k. skolskvadroner, till hvilka personal skulle beordras
antingen allenast från nyssnämnda regementen eller från kavalleriet i
dess helhet.

Då den föregående utredningen angående behofvet af kavalleri i
Norrland gifvit till resultat, att, hvad Norrbotten angår, ett truppförband,
motsvarande ett fem-skvadronsregemente, bör dit förläggas, skulle ändamålet
icke vinnas med att bestämma styrkan till två skvadroner. Redan
af denna anledning kan det icke finnas fog för att förorda förslag i sådan
riktning, hvilka dock under utredningens gång blifvit tagna under grundligt
öfvervägande, men som icke befunnits utgöra en verklig lösning
af den norrländska kavallerifrågan. Men äfven ur organisativ-teknisk
synpunkt kunna tungt vägande skäl anföras mot åtgärder af nu antydd
art.

Hvad först angår förslaget att förflytta två skvadroner från de
skånska tio-skvadronsregementena (två från ettdera eller en från hvardera
regementet) till Norrbotten, rubbar en sådan åtgärd redan bestående truppförbands
utbildnings- och mobiliseringsförhållanden, därigenom att en eller
två bataljoner komma att minskas i anseende till sin styrka och ändras i
anseende till sin sammansättning. Förflyttningen af fem skvadroner åstadkommer
visserligen en rubbning uti den bestående kavalleri organisationen,
men den ingriper icke uti eller söndersliter bataljonsförbandet (regementsförbandet
om fem skvadroner), som för kavalleriet torde böra anses synnerligen
viktigt. Mindre trupporganisationer såsom ett förband om två skvadroner,
lida af den olägenheten, att de äro för små för att inom dem må
kunna utvecklas ett ur utbildningssynpunkt verkligt fruktbringande lif.
Erfarenheten från andra arméer talar ock mot sådana trupporganisationer
som den nu berörda. De på 1890-talet inom tyska armén upprättade halfbataljonerna
slogo icke väl ut, utan måste snart sammanslås och ombildas
till regementen, och de under senaste åren inom samma armé uppsatta
hästjägardetachementen äro nu föreslagna skola upphöra för att sammansättas
till eller uppgå uti vanliga kavalleriregementen.

En organisationsåtgärd af sådan art som den att till Norrbotten
förlägga mindre kavalleristyrka, än som motsvarar ett fem-skvadronsrege -

mente, synes följaktligen äfven af organisativ-tekniska skäl icke kunna
förordas. Såsom en länk uti öfvergången till ordnandet af det för Norrbotten
afsedda kavalleritruppförbandet kan den däremot komma till användning,
såsom framgår af det förslag till stärkande af det norrländska
kavalleriet, som i det följande kommer att framläggas. Men det ligger i
sakens natur, att dylika öfvergångsformer icke böra bibehållas längre än
som är oundgängligen nödigt, öfvergången till den slutliga organisationen
bör nämligen göras så kort, som därmed i samband stående förhållanden
medgifva.

Hvad beträffar frågan om anordnandet af en kavalleriskola eller
s. k. skolskvadroner i Norrbotten, har — för åvägabringandet af en möjligast
allsidig utredning — förslag till en sådan skola ansetts böra utarbetas
och vidfogas detta utlåtande (Bil. n:r 4). Skolan skulle blifva
en korpralskola om två skvadroner samt räkna, förutom erforderligt antal
befäl, spel och beställningsmån, 200 öfriga volontärer såsom elever och
250 stamhästar. Eleverna skulle vid sin kommendering till skolan således
hafva undergått fullständig rekrytutbildning samt, liksom hästarna, uttagas
ur kavalleriet i dess helhet. Då detta räknar 10 bataljoner (50 skvadroner),
skulle följaktligen antalet skolelever, i medeltal räknadt, utgöra 20 för
hvarje bataljon (4 för hvarje skvadron), under det att antalet till skolan
beordrade hästar skulle i medeltal för bataljon och skvadron uppgå till
respektive 25 och 5.

Skulle skolan sammandragas endast ur de båda i Skåne förlagda
tio-skvadronsregementena, Skånska husar- och dragonregementena, komme
antalet skolelever att utgöra 50 för hvarje bataljon (10 för hvarje skvadron)
samt antalet hästar 62—63 för hvarje bataljon (12—13 för hvarje
skvadron). Genom en så stor bortkommendering af personal och hästar
skulle — oafsedt åtskilliga andra olägenheter — icke någon korpralskolutbildning
kunna anordnas vid ifrågavarande regementen.

Den egentliga fördelen med anordnandet af en kavalleriskola i Norrbotten
skulle bestå dels däri, att det därstädes komme att finnas en ständigt
krigsberedd kavalleristyrka, dels däri, att inom kavalleriet skulle spridas
kännedom om norrländska förhållanden. Men denna styrka är, såsom i
det föregående framhållits, för sitt ändamål otillräcklig. Därtill kommer,
att den till skolan kommenderade elevpersonalen icke kan sägas vara i tillfredsställande
grad förtrogen med förhållandena inom den landsdel, där den
är afsedd att uppträda, förrän vid slutet af fullgjord kommendering. Skulle
skolan rycka i fält t. ex. vid vinterns början, således en jämförelsevis kort
tid efter skolans sammandragning, känner själfva truppen icke tillräckligt
vinterförhållandena, och skulle den för krigsoperationer tagas i anspråk vid

Utredning ang. behofvtt af ytterligare kavalleri i Norrland. 4

Sfi

sommarens inträde, är den obekant med terrängen, sådan denna gestaltar
sig under sistnämnda årstid. Man torde för öfrigt med fullt skäl kunna
säga, att under alla förhållanden kan en trupp, hvars hufvuddel årligen
omsättes, uti nu berörda afseende samt hvad vidkommer studiet af krigsskådeplatsen
och den därpå grundade kännedomen om densamma icke mäta
sig med ett uti Norrbotten ständigt förlagdt kavalleritruppförband, som
helt visst kommer att fatta sin uppgift på ett sätt, som vida mera motsvarar
verklighetens kraf, än hvad fallet skulle blifva vid en skola, hvars
personal med kommenderingens slut anser sig hafva fullgjort sin uppgift
i fråga om Norrbottens försvar.

En från samtliga kavalleriregementen sammandragen skola, hvars
personal och hästar icke skulle vara att påräkna vid deras mobilisering,
medför ur denna synpunkt beaktansvärda olägenheter. Särskildt inverkar
hästarnas bortkommendering menligt på möjligheten att mobilisera
den eljest afsedda styrkan. Hvad de särskilda kavalleriregementenas
utbildning angår, torde den gemensamma korpralskolan i Norrbotten komma
att utöfva ett ofördelaktigt inflytande på ordnandet af och utbildningen
vid de särskilda truppförbandens korpralskolor, enär antalet elever blifver
så minskadt, att möjligheten att anordna korpralskolutbildning skvadronsvis
äfventyras.

Hvad den ifrågavarande kavalleriskolans sättande på krigsfot angår,
kan den icke uppsätta egen depå, till följd hvaraf den i fält skeende afgången
af personal och hästar icke kan i vanlig ordning ersättas. Då,
såsom redan framhållits, ordnandet af en sådan skola icke utgör någon
verklig eller slutlig lösning af frågan angående stärkandet af kavalleriet i
Norrland, synas åtgärder i sådan riktning icke böra tillgripas.

Därtill kommer, att sammandragandet eller upprättandet af en kavalleriskola
i Norrbotten kommer att medföra särskilda och afsevärda kostnader
såväl med hänsyn till befälets aflöning som ock med hänsyn till erforderliga
kasernbyggnader. Hvad de senare vidkommer, måste man nämligen
uppföra ett nytt skoletablissemang — som enligt verkställd beräkning
skulle medföra en utgift af 730,000 kronor —, under det att kavalleritruppförbandens
etablissemang, sådana de hittills varit afsedda att uppföras,
skulle förblifva oförändrade.

Hvad mellersta Norrland angår, har veterligen icke något förslag
framställts att där förlägga mindre styrka, än som motsvarar ett femskvadronsregemente.
Det ligger emellertid i sakens natur, att samma skäl,

som kunna anföras mot att till Norrbotten förlägga endast två skvadroner
eller att därstädes anordna en kavalleriskola, äga giltighet äfven i
fråga om sättet för att tillgodose mellersta Norrlands behof af kavalleri.

2. Norrbotten.

I)å, uppå i det föregående angifna skäl, en sådan lösning af den
norrländska kavallerifrågan ansetts böra förordas, att erforderlig styrka af
de uti Skåne förlagda tio-skvadronsregementena skulle förläggas till Norrland
— ett truppförband, motsvarande fem skvadroner, till hvartdera Noitbotten
och mellersta Norrland —, och då vidare Norrbottens behof af kavalleri
funnits böra i främsta rummet och snarast möjligt ses till godo, framställer
sig det spörsmålet, hvilketdera af nyssnämnda båda regementen bör
för detta senare ändamål tagas i anspråk. Svaret på detta spörsmål torde
bestämmas af det läge, hvaruti frågan om dessa regementens kasernbyggnader
för närvarande befinner sig. Då ännu icke några nya sådana byggnader
blifvit nådigst beslutade för Skånska husarregementet, som endast
förfogar öfver Kronprinsens husarregementes förutvarande, i Hälsingborg
belägna kasernetablissemang, men då å andra sidan af Skånska dragonregementets
nya etablissemang i Ystad den större delen är färdigbyggd, torde
häraf följa, att svaret måste blifva: Skånska husarregementet.

Ur rent militär synpunkt vore det helt visst önskvärd!, att den för
Norrbotten beräknade kavalleristyrkan utan tidsutdräkt komme att dit förflyttas,
och att sålunda kavalleriorganisationen uti denna landsända kunde
i sin helhet träda i kraft, så snart beslut därom vore fattadt. En sådan
öfverflyttning af en hel kavalleribataljon, dvs. fem skvadroner med bataljonsstab,
kan dock icke omedelbarligen verkställas, enär en af de viktigaste
förutsättningarna för densamma, nämligen behöfliga kasernbyggnader, för
närvarande saknas. Mot en så med ens vidtagen organisationsåtgärd —
huru eftersträfvansvärd den i och för sig kan synas vara — tala dessutom
andra skäl, som redan uti det föregående blifvit berörda, och
som, i korthet sagdt, afse, att anspråken såväl på rekryteringen af den
för kavalleriet i Norrbotten erforderliga volontärpersonalen som ock på
uttagningen af det nödiga antalet värnpliktige endast efter hand böra
stegras.

Vid öfvervägandet af nu berörda förhållanden, hvilka torde få betraktas
såsom måttgifvande i fråga om öfvergångstiden för förläggandet åt
en kavalleribataljon till Norrbotten, har det befunnits lämpligt, att denna
tid, som beräknats till sex år, bör indelas uti tre perioder, eller,

måhända, rättare uttryckt, att öfverflyttningen af den till nämnda styrka
hörande personalen och hästarna bör ske uti tre omgångar.

Innan emellertid en redogörelse lämnas för enskildheterna af denna
öfverflyttning, torde här böra meddelas, att vid afvägandet. af de sätt,
hvarpå denna åtgärd lämpligen kunde äga ruin, grundligt tagits under
ompröfning, huruvida icke behofvet af kavalleri i Norrbotten skulle kunna
fyllas uti blott två omgångar sålunda, att först tre och sedermera två
skvadroner komme att förflyttas från Skåne till sin nya förläggningsort.
För ett dylikt tillvägagångssätt tala åtskilliga skäl, men hafva dessa ansetts
böra vika för hänsynen att kunna åstadkomma en nöjaktig inkvartering åt
den uti första omgången öfverflyttade styrkan, hvarför öfverflyttningen
lämpligen synes böra ske uti tre omgångar, med två skvadroner i första
omgången, en uti den andra och två uti den tredje.

Uti inkvarteringsafseende yppa sig nämligen under de första öfvergångsåren
vissa svårigheter, hvilka naturligen varda större, om kasernutrymme
kräfves för tre skvadroner, än om styrkan bestämmes något
mindre eller till blott två skvadroner. Då af helt naturliga skäl det icke
låter sig göra att omedelbart efter fattande af beslut i ämnet hafva
kasernbyggnader färdiga för den först öfverflyttade styrkan, måste provisoriska
förläggningsanordningar tillgripas, då det måste betraktas såsom
önskvärdt, att öfverflyttningen oförtöfvadt begynner. Möjlighet härtill torde
erbjuda sig genom att under ett eller annat år taga utrymme i anspråk
dels inom Norrlands artilleriregementes kasern i Boden (för både
personal och hästar), dels eventuellt inom Norrbottens regementes kasern
inom samma ort (endast för persontd). Det utrymme, som uti den förstnämnda
af dessa båda kaserner tillfälligtvis kan påräknas, torde böra beräknas
till hvad som afses för två batterier, och motsvarar detsamma inkvartering
för 8 underofficerare och 140 volontärer, däri inräknadt underbefäl
af manskapet, samt stallutrymme för 84 hästar. Stallutrymmet är sålunda
icke ens tillräckligt för en skvadrons häststyrka, och är det med hänsyn
härtill nödvändigt att snarast möjligt, sedan beslut att förlägga kavalleri
till Norrbotten fattats, gå i författning om uppförandet af erforderliga
stallar för det antal hästar, som skola öfverflyttas i första omgången.

1 öfverensstämmelse med hvad nu i korthet blifvit anfördt, har det,
i fråga om enskildheterna af öfverflyttningen, i den mån dessa nu kunna
öfverskådas, beräknats och befunnits ändamålsenligt, att desamma borde
gestalta sig på hufvudsakligen följande sätt, under förutsättning att erforderliga
förberedelser i fråga om inkvartering o. d. vidtagas omedelbarligen
efter det att beslut i ämnet blifvit fattadt. Såsom första öfvergångsår
bär antagits år 1907.

Första omgången (perioden).

1. Första omgången eller perioden omfattar en tid af tre år: första,
andra och tredje öfvergångsåren.

2. På våren under första öfvergångsåret öfverflyttas af Skånska
husarregementet:

a) af staben:

1 regementsofficer,

1 regementsadjutant,

1 bataljonslåkare,

1 bataljons veter inär,

3 sjukvårdsbeställningsmän,

5 hofslagarbeställningsmän och

1 gevärshandtverkare;

b) af skvadronsstaten:

2 ryttmästare,

5 löjtnanter,

2 underlöjtnanter,

2 fanjunkare,

4 sergeanter,

132 korpraler och volontärer,

2 musiksergeanter och
4 trumpetare; samt

c) af hästar:

det antal kronan tillhöriga hästar, som belöper sig på två skvadroner.

3. Enligt 1901 års härordning skall, vid genomförd organisation, å
»skvadronsstaten» för hvarje skvadron finnas 55 korpraler och öfriga volontärer,
således för två skvadroner 110. Dels med hänsyn till den omständigheten,
att volontärstyrkan vid Skånska husarregementet för närvarande
icke är oväsentligen större än 55 man per skvadron, dels med hänsyn till
önskvärdheten att den först öfverflyttade manskapsstyrkan göres så stor
som inkvarteringsförhållandena medgifva, har denna ansetts böra bestämmas
till 132 korpraler och volontärer eller 66 per skvadron. Vid den skvadron,
som öfverflyttas i andrå omgången, bör i förhållande härtill antalet korpraler
och volontärer minskas

4. Under hvart och ett af första, andra och tredje öfvergångsåren
uttagas och utbildas 60 värnpliktige.

5. Omedelbart efter fattandet af beslut i ämnet, således under det
år, som föregår första öfvergångsåret, påbörjas uppförandet af ett kasernetablissemang
för en kavalleribataljon (fem skvadroner), och bör arbetet så
bedrifvas, att vid slutet af tredje öfvergångsåret finnes kasernutrymme för
tre skvadroner och stallutrymme för motsvarande antal hästar.

6. Hästar, som vid de öfverflyttade skvadronerna kasseras, ersättas
under första perioden med dresserade hästar från regementets öfriga
skvadroner, hvadan under denna tid icke någon annan remontutbildning
äger rum än den, som under första året möjligen erfordras för att färdigdressera
hästar, hvilkas dressyr icke blifvit afslutad.

Andra omgången (perioden).

1. Andra omgången eller perioden omfattar en tid af två år:
fjärde och femte öfvergångsåren.

2. Med slutet af tredje eller början af fjärde öfvergångsåret öfverflyttas
af Skånska husarregementet:

a) af staben:

1 sjukvårdsbeställningsman och

2 hofslagarbeställningsmän;

b) af skvadronsstaten:

2 ryttmästare,

2 löjtnanter,

1 underlöjtnant,

1 fanjunkare,

2 sergeanter,

33 korpraler och volontärer,

1 musiksergeant och

2 trumpetare; samt

c) af hästar:

det antal kronan tillhöriga hästar, som belöper sig på en skvadron.

3. Antalet korpraler och volontärer utjämnas mellan de tre öfverflyttade
skvadronerna.

4. Under hvart och ett af fjärde och femte öfvergångsåren uttagas
och utbildas 90 värnpliktige.

5. Det för en bataljon (fem skvadroner) afsedda kasernetablissemanget
färdigbygges.

6. Med det fjärde öfvergångsåret äger utbildning af remonter rum
vid de tre öfverflyttade skvadronerna.

Tredje omgången (perioden).

1. Tredje omgången eller perioden utgöres af blott ett år: sjätte
öfvergångsåret.

2. Med slutet af femte eller början af sjätte öfvergångsåret öfverflyttas
af Skånska husarregementet:

a) af staben:

1 regementsofficer,

1 regementsadjutant,

2 sjukvårdsbeställningsmän och

4 hofslagarbeställningsmän;

b) af skvadronsstaten:

2 ryttmästare,

5 löjtnanter,

2 underlöjtnanter,

2 fanjunkare,

4 sergeanter,

110 korpraler och volontärer,

6 officersvolontärer,

2 musiksergeanter och
4 trumpetare; samt

c) af hästar:

det antal kronan tillhöriga hästar, som belöper sig på två skvadroner.

3. Under sjätte öfvergångsåret ökas uttagningen och utbildningen
af värnpliktige till det antal, som uttages och utbildas vid ett vanligt femskvadronsregemente.

Den till Norrbotten öfverflyttade kavalleristyrkan synes under tiden
härför och tills vidare böra räknas till och sålunda tillhöra Skånska husar -

regementet, men vara från regementet detacherad. Den regementsofficer,
som förrättar tjänsten såsom detachementschef, äfvensom den regementsadjutant,
hvilken vid detachementsexpeditionen kan betraktas såsom regementskvartermästare,
torde böra tillerkännas lämpligt arfvode. Regementspastors-
och auditörstjänsterna vid detachementet torde kunna upprätthållas
mot arfvode af därtill kompetenta personer. Däremot bör särskild intendenturtjänsteman
anställas vid detsamma.

När tidpunkten synes inne, dvs. när den nya organisationen erhållit
nödig stadga, bör såväl återstoden af Skånska husarregementet som den
för Norrbotten afsedda och därstädes förlagda kavalleristyrkan erhålla en
organisation, alldeles motsvarande öfriga fem-skvadronsregementen.

3. Mellersta Norrland.

I öfverensstämmelse med den uti det föregående lämnade utredningen
och därvid framställda skäl skulle mellersta Norrlands behof af
kavalleri — hvilket behof, i likhet med Norrbottens, beräknats till ett
truppförband, motsvarande fem skvadroner — tillgodoses äfven genom
ornreglering af kavalleriets nuvarande förläggning, dvs. genom att till
ifrågavarande landsdel förflytta erforderlig styrka af de uti Skåne förlagda
tio-skvadronsregementena.

I fråga härom skulle det måhända synas, som om det läge närmast
till hands att föreslå, att — sedan fem skvadroner af Skånska husarregementet
ansetts böra förflyttas till Norrbotten — återstoden af samma
regemente förlädes till mellersta Norrland. Mot ett sådant förslag kunde
emellertid göras den erinran, att genom dess förverkligande skulle Skånska
husarregementet komma att alldeles försvinna, åtminstone såsom ett truppförband
förlagdt uti den provins, efter hvilken det bär sitt namn. Men då
frågan angående förläggning af kavalleri till mellersta Norrland torde kunna
lösas äfven på det sätt, att erforderlig styrka af Slcänska dragonregementet
förlägges till ifrågavarande landsdel, vill det synas som om man, beträffande
dessa båda vägar för fyllandet af mellersta Norrlands behof af kavalleri, bör
välja den senare. Genom att för ändamålet taga i anspråk Skånska dragonregementet
komma nämligen — under förutsättning att detsamma kommer
att delas på samma sätt som Skånska husarregementet — samtliga
kavalleritruppförband inom svenska armén att erhålla en med hvarandra
öfverensstämmande organisation och sammansättning, hvartill kommer, att
man bevarar Skånska husar- och dragonregementena såsom inom deras

ursprungliga förläggningsområde bestående truppförband. Därjämte vinnes
en annan fördel. Genom att till förstärkande af kavalleriet i Norrland
använda en bataljon af hvartdera Skånska husar- och Skånska dragonregementet
skulle de till Norrbotten och mellersta Norrland öfverflyttade
truppförbanden, intill dess de vuxit in uti den nya organisationen, kunna,
om så skulle visa sig erforderligt, påräkna stöd af de uti Skåne kvarvarande
delarna af samma regementen.

Hvad beträffar den tidpunkt, då för tillgodoseende af mellersta Norrlands
behof af kavalleri omregleringen af Skånska dragonregementets förläggning
ändamålsenligen skulle begynna, har uti det föregående gjorts
det uttalandet, att i förhållande till fyllandet af motsvarande behof i
Norrbotten borde mellersta Norrland komma i andra rummet. Därjämte
har det framhållits, att anspråken i fråga om volontärrekrytering och
värnpliktsuttagning för stärkandet af det norrländska kavalleriet endast
efter hand borde göras gällande. Med hänsyn härtill har det ansetts
lämpligt, att öfverflyttningen af personal och hästar från Skånska dragonregementet
till mellersta Norrland skulle taga sin början först året
näst efter det, under hvilket det för Norrbotten afsedda kavalleritruppförbandet,
i sin helhet blifvit förlagdt därstädes, dvs. under det sjunde
öfvergångsåret. Vid denna tidpunkt synes man kunna påräkna, att tillgången
på värnpliktige skulle medgifva uttagning äfven för kavalleriet i
mellersta Norrland, utan att därigenom skulle uppstå någon olägenhet
för öfriga truppslag.

Hvad öfverflyttningen i öfrigt angår, torde den böra ske uti två
omgångar: med tre skvadroner uti första omgången, det sjunde öfvergångsåret,
och två skvadroner uti den andra, det tionde öfvergångsåret. I
betraktande häraf bör uppförandet af det för kavalleriet i mellersta Norrland
erforderliga kasernetablissemanget begynna så tidigt, att utrymme
finnes för tre skvadroner det sjunde öfvergångsåret och för återstoden det
tionde.

Det ligger i sakens natur, att då de åtgärder, hvarom här är
fråga, icke skola sättas i verket förrän efter förloppet af åtskilliga år,
endast hufvuddragen af desamma nu kunnat angifvas, alldenstund därtill
hörande enskildheter nu icke kunna så öfverskådas, att det vore skäl att
definitivt framställa dem. Inför ett så långt tidsskede som det föreliggande
måste man vara beredd på af omständigheterna påkallade ändringar
och jämkningar uti organisationens genomförande.

Utredning ang. behof vet af ytterligare kavalleri i Norrland.

4. Kostnader.

Hvad först de med stärkandet af kavalleriet i Norrland — på sätt
uti det föregående föreslagits — förenade utgifter för en gång angår, utgöras
dessa i främsta rummet af kostnaderna för erforderliga kasernetablissemang
i Norrbotten och i mellersta Norrland.

Enligt »Approximativ kostnadsuppgift för ett kasernetablissemang
jämte officersbostäder för ett kavalleriregemente i Boden» (Bil. n:r 5) skulle
ett sådant etablissemang för kavalleritrupp förbandet i Norrbotten kosta

1.730.000 kronor, däraf 1,478,000 kronor för själfva etablissemanget och

252.000 kronor för officersbostäderna.

För kavalleritruppförbandet i mellersta Norrland skulle ett motsvarande
etablissemang, men utan officersbostäder, kosta 1,345,000 kronor
(Bil. n:r 6).

Den sammanlagda kostnaden för dessa båda kasernetablissemang skulle
sålunda utgöra 1,730,000-f-l,345,000—3,075,000 kronor.

Då det gäller att taga i öfvervägande denna kostnadsfråga, torde
följande omständigheter böra beaktas, såsom utöfvande inflytande på frågans
bedömande.

År 1902 beviljade Riksdagen till kasernbyggnader för Skånska husarregementet
1,347,000 kronor, däraf 295,000 kronor voro beräknade för utvidgning
af det nuvarande kasernetablissemanget i Hälsingborg och 1,052,000
kronor för uppförandet af ett nytt fullständigt kasernetablissemang för fem
skvadroner. Dessa medel äro ännu icke tagna i anspråk för det med dem
afsedda ändamålet.

Genom förhandlingar med Hälsingborgs stad har nämligen frågan
angående ordnandet af Skånska husarregementets förläggning och inkvartering
kommit uti ett nytt läge. Resultatet af dessa förhandlingar föreligger
dels i nådiga brefvet angående Riksdagens skrifvelse i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition om öfverlåtande till staden Hälsingborg af Skånska
husarregementets nuvarande kasernområde m. m. (Bil. n:r 7), dels uti ett
aftal mellan Kungl. Maj:t och Kronan samt Hälsingborgs stad angående
upplåtelse af mark för Kungl. Skånska husarregementets nya kasernetablissemang
(Bil. n:r 8).

Detta aftal är träffadt under den förutsättningen, att ett för Skånska
husarregementet i dess helhet afsedt etablissemang blefve förlagdt till
Hälsingborgs stad, och enligt detsamma skulle helt och hållet nya kasernbyggnader
uppföras för nämnda truppförband å annan plats än å det nuvarande,
i 1902 års statsverksproposition under fjärde hufvudtiteln ifråga -

satta kasernområdet. I aftalet ingick, bland andra villkor, det, att staden
skulle till statsverket kontant uti tre omgångar betala sammanlagdt 900,000
kronor, med rätt att å beloppet åtnjuta afdrag med den summa, hvarmed
kostnaden för uppförandet af det nya kasernetablissemanget kunde komma
att understiga 2,247,000 kronor. I gengäld skulle Kronan till Hälsingborgs
stad öfverlämna det nuvarande etablissemanget med dess tomt samt exercisfältet
och skjutbanan.

Utanför området för denna utredning torde ligga den frågan, huru
— under förutsättning att Skånska husarregementet med hälften af sin
styrka eller i sin helhet kommer att förflyttas från Hälsingborg — den i
sådant fall erforderliga uppgörelsen med denna stad ändamålsenligen bör
ordnas. Under antagande emellertid att detta kan ske på ett för båda
parterna tillfredsställande sätt, synes det förefinnas möjlighet för att nyssnämnda
belopp, 900,000 kronor, skulle kunna beräknas såsom bidrag till
bestridande af de kostnader, som äro förenade med uppförandet af
nya kavallerietablissemang i Norrbotten och mellersta Norrland. Till
grund för en sådan möjlighet ligger dock den förutsättningen, att annat
truppförband skulle i Skånska husarregementets ställe komma att förläggas till
Hälsingborg, samt att detta regemente — då, såsom i det föregående föreslagits,
endast fem skvadroner böra tagas i anspråk för stärkande af kavalleriet
i Norrland, medan de andra fem skvadronerna skulle lämnas af Skånska
dragonregementet — skulle förläggas till Ystad, där tillräckligt inkvarteringsutrymme
finnes, sedan nämligen de för mellersta Norrland afsedda,
Skånska dragonregementet tillhörande fem skvadronerna förflyttats till
denna landsdel. I sådant fall skulle för kasernbyggnaderna i Norrland
kunna blifva disponibla äfven de 295,000 kronor, som beräknats för utvidgning
af det nuvarande kasernetablissemanget i Hälsingborg.

Om man emellertid fattar i sikte endast förflyttningen af fem
skvadroner från Skånska husarregementet till Norrbotten, bör, under
förutsättning att eu sådan förflyttning varder beslutad, det belopp,

1,052,000 kronor, som enligt 1902 års riksdagsbeslut i kasernfrågan afsåga
för uppförandet af ett nytt fullständigt kasernetablissemang för nämnda
regementes halfva styrka, kunna tagas i anspråk för ett dylikt etablissemang
uti Norrbotten. I betraktande häraf skulle man under de första
öfvergångsåren icke behöfva äska något anslag för detta ändamål. Nyssnämnda
belopp, 1,052,000 kronor, är nämligen i det allra närmaste tillräckligt
— skillnaden är endast 28,000 kronor — för att bestrida kostnaden
för ett med tillhörande officersbostäder uppfördt kasernetablissemang
för tre skvadroner, afsedt att utvidgas till ett sådant etablissemang för
fem skvadroner. Kostnaden för ifrågavarande etablissemang för tre skva -

clroner, hvilket enligt den i det föregående upptagna planen för öfverflyttningen
skulle uppföras under de tre första öfvergångsåren, är beräknad
till 1,080,000 kronor (Bil. n:r 9).

Det finnes dock en annan omständighet, som äfven torde böra beaktas,
när det gäller att bedöma frågan angående de kostnader, som de
ifrågavarande kasernetablissemangen i Norrbotten och mellersta Norrland
skulle kräfva. Man torde nämligen icke böra förbise, att hvilken utväg
man än väljer för att stärka kavalleriet i Norrland, kommer den att medföra
utgifter för nya kasernbyggnader därstädes. Sålunda skulle, såsom
förut framhållits, uppförandet af ett etablissemang för en kavalleriskola
om två skvadroner draga en till 730,000 kronor beräknad kostnad, under
det att utgifterna för de öfriga kavallerietablissemangen icke komma att
undergå någon minskning. Genom att fullständigt lösa den norrländska
kavallerifrågan inbesparas kostnaden för att bygga ett särskildt skoletablissemang.

Den fullständiga lösningen af frågan angående stärkandet af kavalleriet
i Norrland, sådan den uti denna utredning föreslagits, kommer —
det ligger i sakens natur — att under alla förhållanden för uppförandet
af erforderliga kasernbyggnader medföra ökade utgifter, större eller mindre
alltefter det sätt, hvarpå därmed sammanhängande frågor lösas. I förhållande
till de fördelar, som försvaret erhåller genom den ifrågasatta omregleringen
af kavalleriets förläggning, torde emellertid utgifterna icke
kunna betraktas såsom alltför stora. Under ofvan gjorda förutsättningar
skulle nämligen de för kasernbyggnader i Hälsingborg nu disponibla medlen,
tillsammans 2,247,000 kronor, kunna påräknas för de till en kostnad
af 3,075,000 kronor beräknade kasernbyggnaderna i Norrbotten och mellersta
Norrland, hvadan de senare skulle kräfva ett tillskott af 828,000
kronor. Då uppförandet af ett särskildt skoletablissemang beräknas kosta

730,000 kronor, blefve skillnaden — för frågans fullständiga lösning —
allenast 98,000 kronor.

Kostnaden för förflyttningen af fem skvadroner från Skånska husarregementet
till Norrbotten — hvilken förflyttning skulle ske i tre omgångar
— är beräknad till omkring 26,000 kronor. För motsvarande förflyttning
till mellersta Norrland ställer sig naturligen kostnaden väsentligen
lägre.

De särskilda kostnader för arfvoden åt viss personal, som under
öfver gäng stiden skäligen skulle kunna erfordras, hafva beräknats sålunda:
detachementschefen 1,500 kronor, adjutanten hos detachementschefen 1,000

kronor, en regementspastor 400 kronor, en auditör 400 kronor, en redogörare
1,460 kronor (4 kronor om dagen), tillsammans 4,760 kronor.
Därtill böra läggas expensmedel 1,500 kronor.

Såsom i det föregående framhållits, skulle de till Norrbotten och
mellersta Norrland förflyttade truppförbanden i sinom tid, dvs. när de
nya organisationerna vunnit nödig stadga, erhålla en sammansättning, som
motsvarar de öfriga fem-skvadronsregementena. Den årliga kostnadsökning
å aflöning sanslag et, som härigenom kommer att uppstå, uppgår för hvardera
truppförbandet till 28,599 kronor 50 öre (Bil. n:r 10). Vid det för
Norrbotten afsedda regementet skulle däremot, genom uppförandet af
officersbostäder, besparing kunna ske å anslaget till inkvarteringskosinader
(jfr Bil. n:r 11).

Hvad angår de för truppernas natur aunderhåll, sjukvård, öfningar
och materiel äfvensom för remontering och skoning afsedda anslagen, hafva
dessa hittills icke beräknats särskildt för Norrland, utan de hafva utgått
efter för landet i dess helhet gjorda medeltalsberäkningar. Det finnes
således icke någon anledning att i detta afseende göra undantag särskildt
för de kavalleritruppförband, som enligt denna utredning äro afsedda att
efter hand förläggas till Norrbotten och mellersta Norrland. Transporten
af remonter till dessa landsdelar blifver gifvetvis dyrare än motsvarande
för de för Skånska husar- och dragonregementena erforderliga remonttransporterna.
Huruvida de förra transporterna kunna utföras inom ramen
af de grunder, som nu tillämpas beträffande beräkningen af anslaget till
remontering och hästlega, låter sig för närvarande icke med bestämdhet
öfverskådas, men kan anses sannolikt.

I detta sammanhang synes uppmärksamheten böra fästas på befintligheten
af den redan omnämnda Norrbottens hästjägarskvadrons fond, hvars
afkastning åtminstone till en viss del torde kunna beräknas för de kostnader,
som äro förbundna med stärkandet af kavalleriet i Norrland, såsom
transportkostnader, vissa nyuppsättningskostnader o. d.

5. Inkvarteringsåtgärder under öfvergångstiden.

Det ligger i sakens natur, att intill dess kasernetablissemang för de
till Norrbotten och mellersta Norrland förflyttade truppförbanden blifva
färdiga, vissa svårigheter komma att yppas för att under tiden för öfver -

flyttningen bereda erforderligt kasern- och stallutrymme för Skånska husarregementet.

Det nuvarande kasernetablissemanget i Hälsingborg (Bil. n:r 12) har
bostäder för 12 underofficerare och logement för en manskapsstyrka om
280 man samt stallar för 448 hästar, däraf 130 uti två provisoriska
stallar. Man torde kunna beräkna, att detta stallutrymme är tillräckligt
för fyra skvadroner, samt att, med användning af tillfälliga anordningar,
personalen vid samma antal skvadroner kan förläggas uti detta etablissemang.
För att inkvartera den del af Skånska husarregementet, som icke
kan inrymmas uti detsamma, dvs. fyra skvadroner, sedan nämligen två
skvadroner uti första omgången öfverflyttats till Norrbotten, synes lämpligast
att taga i anspråk redan befintliga kaserner, som inom den närmaste
tiden blifva lediga eller eljest torde kunna komma till användning för
ifrågavarande ändamål. Dessa kaserner torde vara:

Skånska trängkårens nuvarande kasernetablissemang i Landskrona,
rymmande 9 underofficerare och en manskapsstyrka om 357 man samt 153
hästar, däraf i sommarstall 65 hästar (Bil. n:r 13);

Lifgardets till häst gamla kasern i Stockholm, rymmande 19 underofficerare
och en manskapsstyrka om 416 man samt 417 hästar (Bil.
n:r 14).

I Skånska trängkårens nuvarande kasern — hvilken kår inom den
närmaste tiden kommer att förflyttas till Hässleholm — kunna, om ytterligare
erforderligt stallutrymme anordnas provisoriskt, förläggas två skvadroner.
De båda återstående skvadronerna torde kunna få plats i Lifgardets till
häst gamla kasern.

I denna sistnämnda kasern äro nu förlagda Vaxholms grenadjärregemente,
som dock under nästa år torde komma att förflyttas till sitt nyaetablissemang
å R-indön, samt det under uppsättning varande Positionsartilleriregementet.
Då detta senare regemente för närvarande har endast 22
stamhästar och omkring 80 under viss tid lejda hästar, torde utan svårighet
stallutrymme för två skvadroners hästar kunna beredas i Lifgardets till häst
gamla kasern. Äfven torde det — utom under tiden för Positionsartilleriregementets
beväringsrekrytskola — icke möta något hinder att därstädes
förlägga manskapsstyrkan vid ifrågavarande båda skvadroner. Under nämnda
beväringsrekrytskola torde denna förläggningsfråga dock kunna så ordnas,
att den del af Positionsartilleriregementets manskap, som icke får rum i
Lifgardets till häst gamla kasern, förlägges till andra i Stockholm befintliga
kasernbyggnader.

I öfverensstämmelse med hvad som nu blifvit sagdt skulle af den
för Norrbotten afsedda bataljonen af Skånska husarregementet två skva -

droner snarast möjligt förflyttas till Boden, medan af de tre öfriga en
kvarblifver i Hälsingborg och två förläggas till Stockholm, intill dess det
nya kasernetablissemanget i Norrbotten kan inrymma äfven dem. Af den
andra bataljonen skalle tre skvadroner kvarstanna i Hälsingborg och två
blifva förlagda till Landskrona intill den tidpunkt, då de kunna förläggas
till Ystad, i den mån de för mellersta Norrland afsedda skvadronerna af
Skånska dragonregementet kunna förflyttas till sin nya förläggningsort.

Med hänsyn till det läge, i hvilket Skånska husarregementets kasernfråga
för närvarande befinner sig, torde det under alla förhållanden blifva
nödvändigt att tillgripa provisoriska förläggningsanordningar för att inkvartera
regementets manskap och hästar. Därigenom att två skadroner
enligt det nu framställda förslaget skulle snarast möjligt förflyttas till
Norrbotten, blifva dessa anordningar af mindre omfattning, än hvad eljest
synes skola blifva händelsen.

Särskild mening.

I fråga om den styrka, med hvilken kavalleriet i Norrland bör i
fredstid ökas, har jag tillåtit mig framhålla följande såsom min skiljaktiga
mening.

Då kavalleri utan större svårighet kan vid krigsutbrott transporteras
från annan del af landet till mellersta Norrland, synes behofvet af därstädes
i fredstid förlagdt kavalleri ej vara så angeläget, att det måste
tillgodoses. Den ofvan föreslagna förläggningen i fredstid af ett truppförband
om fem skvadroner till nämnda landsdel synes mig därför ej
nödvändig.

Stockholm den 31. januari 1905.

Axel von Arbin.

BILAGOR.

Utredning ang. behofvet af ytterligare kavalleri i Norrland.

Tabell

r—^
• «s»

c£

°ct

''Ö

£>

''OJ

:SÖ

«8

.©

''C

•S

"•*«.

''Ö

-M

Spis ji § fl u^rrt •s ° o m	O Ö o <M £ hö©	in	Oi	CM	ep		1
5 S" 0-5 .°° •° rf Q CO	t-H	rH	rH	t-H	CO	1
T3 •	i-i cm	co	05	in		©	i©
* ^ aÄ • C° O d ej RCO ö \| 05 Sflfl flrS^^ m ej M S ^ © o	(-- o cm CO	äl -tf <M	05 Oi T—t	O ep 0~ CM	CO r-^ co'' co	8 a
a:0rö	co « t—< HD						^H
		Oi	f''-	ep	05	(M	8
	cm	in	CO	ep	05	rH
	ep	in	rH	CO	in	L—
		CM	ep	CO		rH
			co	T—t	-tf	-tf
		CM	CM	T—H	rH	rH
		O	CO	rH	i—«	©	§
		Oi	ep	ep	ep	CO
	8	T-	Oi		05	©
		-tf''	CM”	in	cd	e©
		-tf	CO	i—H		co	i''-
		CM	CM	1—♦	rH	rH	00
					in	©	3
	8			05	co	©
	O	»	CO		t''-	©1
	©	ce	CM		co	3
	t-H	ce	CO	T-1	-tf
		CM	<M	i-H	T-H	T-H
		ce		CM	O	CM	co
	oi Oi	-tf		05	CO	in	Of
	co	©„	-tf	00	co	»o.
	00			o*	rH	Oi
! ccö			CM	rH	”tf	CM
		CM	CM	rH	t-H	T-H
		-tf	Oi	-tf	in	l>	g
	ce 05		-tf	CM	05	00
Hd	CD	O	-tf.	T-H	-tf	00
	CO	O		05	CD	in
bo	t-H		CM	O	''tf	<M
	CM	CM	rH	rH	rH	So
a	Oi	CO (M -tf	§ ep	ep in ep	rH ep O	t-H CO	e» g
	CO		CO	n	CO	rH	l''r
	T—1		CM	o	CO	CM	T-H
		CM	(M	t-H	rH	rH	00
B				CO	CO	<M	ett
	ce Oi ce	-tf	m	in
M	t-H CM~	in ©~	Oi »n''	© ep''	■tf, ce	T"H^
		CM	CM	o	co	rH
>~t		(M	CM	rH	T-H	t-H
		-tf	O	Oi	CD		©
	in Oi	CD		i.O	co		t-
	00	Ci		CO		rH
fe	CO	co	t-r''	ö	cd co	in	s
		<M	Oi	t-H	t-H	rH	l''-
			8 ep	CO	in	©	r-
	-tf	ep	O t—	-tf ©	&	8
	00		-tf	CM	©	cm''	»©
				O	co	rH	i-
		(M	CM	rH	t-H	t-H	l»
		(M		rH	r-	CO	ep
	cd	3	ep ep.	co CM,	rH ep	© T-H	3
	CO		Oi	rH	CO	©	t
		T—1	T—t	O	CM	T-H
		CM	CM	rH	T-H		It-
			ce	rH	<M	©	tH
	t cm			l-	©	©	a -
	in	o	T-H	CM,	-tf	-tf
	00	o	CM		i''-	ce''	©
			»—t	O		©	i©
	1	CM	CM	rH	r-H	rH	I--
							ce
							a
			Oi				a
			"0				B
c			B		a	ro a> -H» o	in
:CC		09 So o	in M O B	03 ''O B c«	ja r> O -a
		<D	3	^3	<S5	tO
			■•n	a		•-
			:cS		:oi
		&	>	*-5	É>	''A

Tabell, utvisande antalet lefvande födde mankön inom

Län.								L e f v	a n	d. e	f ö	d d e
1881.	1882.	1883.	1884.	1885.	1886.	1887.	1888.	1889.	1890.	1891.	1892.	1893.
Gäfleborgs . . .	2,998	3,088	3,174	3,295	3,308	3,509	3,510	3,350	3,340	3,353	3,476	3,238	3,438
Västernorr lands .	3,247	3,290	3,316	3,579	3,429	3,684	3,737	3,768	3,766	3,846	4,101	3,698	3,780
Jämtlands . . .	1,389	1,450	1,518	1,629	1,609	1,667	1,641	1,758	1,577	1,634	1,676	1,521	1,577
Västerbottens . .	1,895	1,922	1,899	2,084	2,012	2,136	2,109	2,093	2,103	2,171	2,371	2,231	2,323
Norrbottens . . .	1,732	1.650	1,741	1,806	1,880	1,891	2,118	1,843	1,992	1,963	2.078	1,917	2,085
Samma	11,261	11.400	11,648	12,393	12,238	12,887	13,115	12,812	12,778	12,967	13,702	12,605	13,203

Bil. n:r 2.

de fem norrländska länen åren 1881—1901.

m a n k ö	n är					Ökning från år 1881 till år 1891.	Ökning i procent från år 1881 till år 1891.	Ökning (minskning) från år 1891 till år 1901.	Ökning (minskning) i procent från år 1891 till år 1901.	Ökning från år 1881 till år 1901.	Ökning i procent från år 1881 till år 1901.
1894.	1895.	1896.	1897.	1898.	1899.	1900.	1901.
3,290	3,467	3,478	3,439	3,654	3,639	3,647	3,842	+ 478	+ 16	+ 366	+ 11	+ 844	+ 28
3,565	3,857	3,611	3,735	3,820	3,794	3,827	3,905	+ 854	+ 26	— 196	— 5	+ 658	+ 20 \|
1,571	1,602	1,601	1,652	1,715	1,641	1,610	1,702	+ 287	j + 21	+ 26	+ 2	+ 313	+ 23
2,282	2,346	2,425	2,304	2,389	2,358	2,561	2,513	+ 476	+ 25	+ 142	+ 6	+ 618	+ 33
2,180	2,311	2,305	2,262	2,499	2,587	2,699	2,850	+ 346	i + 20	+ 772	+ 37	+ 1,118	+ 65
12,888	13,583	13,420	13,392	14,077	14,019	14,344	14,812	+ 2,441	_	+ 1,110	_	+ 3,551	_

Tabell, utvisande antalet inskrifningsskyldiga

Inskrifningsområde.		1894.	1895.	1898.
Gräffieborgs (Helsinge regementes 1894—1901):
21-åriga.....................		1.488		1.564		1.742
Öfveråriga....................		291		390		343
Underåriga....................		23	1,752	32	1.986	32	2,1
Fast anställda...................		—	22	—	34	—
	Summa	—	1,774	—	2,020	—	2,148
Jämtlands (Jemtlands fältjägareregementes 1894—1901):
21-åriga.....................		673		790		777
Öfveråriga....................		122		167		163
Underåriga....................		19	814	34	991	16	958
Fast anställda ..................		—	59	—	116	. —	147
	Summa	—	878	—	1,107	—	1,103
Västernorrlands (Vesternorrlands regementes 1894—1901)
21-åriga.....................		1,549		1,687		1,787
Öfveråriga....................		384		424		388
Underåriga....................		21	1,954	18	2,129	28	2,203
Fast anställda...................		—	4	—	2	—	38
	Summa	—	1958	—	2,131	—	2,241
Västerbottens (Vesterbottens regementes 1894—1901):
21-åriga.....................		922		1,203		1.281
Öfveråriga....................		204		289		164
Underåriga....................		11	1,137	11	1,503	16	1,461
Fast anställda...................		—	34	—	42	—	56
	Summa	—	1,171	—	1,545	—	1,517
Norrbottens (Norrbottens regementes 1894—1901):
21-åriga .....................		914		1.048		1.067
Öfveråriga....................		282		277		316
Underåriga....................		8	1,204	3	1,328	6	1,389
Fast anställda ..................		—	23	—	36	—	3
	Summa	—	1,227	—	1,384	—
Summa summarum	—	7,003	—	8,187	—	8,

21-åriga . .
Öfveråriga .
Underåriga .
Fast anställda

Samma

5,496	Sammandrag 6.292 6,654
1,283	1,547	1,374
82	98	98
142	230	303
7,003	8,167	8,429

Alun. 1. Från och med år 1902 öfverflyttades norra delen af Hälsingland (af Västra Hälsinglands fögderi: L
valls stad) från Helsinge regementes till Jämtlands inskrifningsområde.

2. Antalet underåriga år 1901 är Bärskildt stort — säkerligen på grund af den då väntade ökningen

inom VI. arméfördel ningsoiurådet åren 1894—1904.

Bil. n:r 3.

1897.	1898.	1899.	1900.	1901.	1902.	1903.	1904.
1,806		2,011		2,004		2,263		1,996		1,543		1,406		1,390
343		416		432		498		545		376		373		396
48	2,197	48	2,475	50	2.486	91	2,852	no	2,651	84	2,003	72	1,851	49	1,835
—	38	—	39	—	48	—	37	—	43	—	36	—	38	—	52
—	2,235		2,514	—	2,534	—	2.889	—	2,694		2,039	—	1,889	—	1,887
870		823		853		939		870		1,329		1,297		1,387
169		213		214		237		239		407		347		310
22	1,061	21	1,057	31	1,098	72	1,248	280	1,389	168	1,904	77	1,721	80	1,777
—	139	—	128	—	115	—	139	—	122	—	157	—	142	—	120
—	1,200	—	1,185	—	1,213	—	1,387	—	1,511	—	2.081	—	1.863	—	1,897
1,775		1,839		2.019		2,096		1,988		1,903		1,917		1,987
347		454		563		559		532		475		544		510
26	2,148	22	2,315	21	2,603	44	2,699	201	2,721	118	2,496	71	2,532	76	2,573
—	60	—	53	—	38	--	36	—	22	—	23	—	20	—	43
—	2,208	—	2,368		2,641	—	2,735	—	2,743	—	2,519	—	2,552	—	2,616
1,206		1,253		1,284		1,272		1,186		1,196		1,247		1,261
177		148		174		205		199		172		168		260
22	1,405	18	1,419	19	1,477	48	1,525	121	1,506	43	1.411	33	1,448	41	1,562
—	45	—	63	—	49	—	47	—	56	—	92	-	112	—	126
—	1,450	—	1,482	—	1,526	—	1,572	—	1,562	—	1,503	—	1,560	—	1,688
1,082		1,104		1,177		1,449		1,118		984		932		1,076
353		414		394		450		372		439		829		346
13	1,448	15	1,533	15	1,586	67	1.966	314	1,804	129	1,552	57	1,318	106	1,528
—	29	—	70	—	41	—■	47	-	33	—	16	—	45	—	67
—	1,477	—	1,603	—	1,627	—	2,013	—	1,837	—	1,568	—	1,863	—	1,595
—	8,570	—	9,152	-	9,541	—	10,596	—	10,347	—	9,690	—	9.227	—	9.688

arméfördelningsområdet.

6,739

1,389

131

311

7,030

1,645

124

353

7,337

1,777

136

291

8,019

1,949

322

306

7,158

1,887

1,026

276

6,955

1,869

542

324

6,799

1,761

310

357

7,101 |

1,822 1
352

408

8,570

9,152

9,541

10,596

10,347

9,690

9,227 | 9,683

s tingslag och Järfsö socken, af Norra Hälsinglands fögderi: Delsbo, Bergsjö och Forsa tingslag samt Hudiksjänstgöringstid
—, hvilkct förhållande medfört en minskning i antalet 21-åriga under de närmast följande åren

Bil. n:r 4.

Förslag till organisation af en kavalleriskola om 2 skvadroner i Norrbotten.

I. Skolans personal och hästar.

Staben.

1 öfverstelöjtnant eller major, chef,

1 löjtnant, adjutant,

1 sergeant, väbel och tillika förrådsförvaltare,

1 sergeant, köksföreståndare,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsryttare,

1 hofslagarkorpral,

1 hofslagarvicekorpral och

2 hofslagarryttare.

Skvadronerna.

2 ryttmästare,

8 löjtnanter,

4 sergeanter (däraf 2 tjänstgörande såsom fanjunkare),

10 distinktionskorpraler,

20 korpraler,

200 öfriga volontärer,

1 musiksergeant och

5 trumpetare.

Civilmilitär personal.

1 regementspastor,

1 auditör,

1 extra läkare,

1 redogörare och
1 extra veterinär.

Hästar.

24 egna tjänstehästar och
250 stamhästar.

II. Grunderna för skolans sammansättning.

1. Förutom erforderlig stab synes hefälspersonalen vid skolan böra
beräknas till något mera än den enligt exercisreglementet för kavalleriet
för två skvadroner erforderliga. Vid öfvervägande häraf har det ansetts:

a) att antalet subalternofficerare bör bestämmas till 4 per
skvadron, för att utbildningen må kunna bedrifvas med önskvärd kraft;

b) att sergeanter böra kommenderas att tjänstgöra såsom
fanjunkare vid skolans skvadroner, för att ej kavalleriregementenas
skvadroner skola få sina fanjunkare bortkommenderade; samt

c) att vicekorpraler endast undantagsvis böra beordras till
skolan, då det måste anses önskvärdt, att äldre underbefäl tjänstgör
vid densamma.

2. Då skolan bör bilda två fältstarka skvadroner, har det befunnits,
att antalet elever bör uppgå till minst 100 meniga volontärer per skvadron.
Vid sådant förhållande kommer antalet elever vid skolan att utgöra i
medeltal 4 per skvadron af hela kavalleriet.

3. Hvad den civilmilitära personalen vid skolan angår, torde regementspastors-
och auditörstjänsterna mot skälig ersättning kunna bestridas
af regementspastor, respektive auditör, vid något i Norrbotten förlagdt
truppförband. Däremot synes såväl extra läkare som extra veterinär böra
beordras till skolan. Den vid densamma erforderliga redogörare^] änsten
torde, mot arfvode, kunna upprätthållas efter därom med lämplig person
träffadt aftal.

Nödigt gevärshandtverkarebiträde torde, mot ersättning enligt gällande
taxa, kunna erhållas från något annat truppförband.

Utredning ang. behof vet af ytterligare kavalleri i Norrland. 7

4. Icke vapenföra värnpliktige uttagna till fackmän, såsom skrift
biträden, hofslagare, sadelmakare, skräddare, skomakare och militärarbetare,
synas böra i och för fredstjänstgöringen i erforderligt antal kommenderas
till skolan.

5. Till skolan beordrade officerare medföra fastställdt antal egna
tjänstehästar.

Antalet stamhästar bör med hänsyn till styrkan af den personal,
som vid skolan bör göras beriden å sådana hästar, utgöra 250. Därigenom
skulle i medeltal 5 hästar per skvadron af hela kavalleriet behöfva uttagas.

III. Kommendering till skolan och tid för densamma.

1. I fråga om befälets beordrande till skolan göra tvenne synpunkter
sig gällande, nämligen å ena sidan önskvärdheten dels att under längsta
möjliga tid hålla detsamma kvar i Norrbotten för att därigenom öka dess
kännedom om nämnda gränstrakt, dels att bereda kavalleriets befäl tillfälle
att lära känna öfre Norrland, samt å andra sidan nödvändigheten att genom
befälets längre kvarstannande och aflösande i omgångar bibehålla kontinuiteten
vid skolan. För att tillfredsställa dessa olika fordringar torde
lämpligast vara, att en del af den för skolans stab afsedda personalen,
nämligen chefen, adjutanten och väbeln, tillika tjänstgörande såsom förrådsförvaltare,
beordras för längre, helst obestämd tid, öfriga officerare för två
år med ombyte af två, respektive tre vid hvardera skvadronen hvarje år
samt all öfrig personal för ett år.

2. De till skolan beordrade eleverna böra hafva afslutat sin
rekrytutbildning vid vederbörliga regementen, innan de beordras till skolan,
och sålunda utgöras antingen af senast approberade rekryter eller af äldre
manskap. I förra fallet skulle skolan blifva en korpralskola, i senare fallet
en underofficersskola. Det förra torde vara att föredraga. Att vid
skolan anordna både korpralsutbildning och underofficersutbildning, skulle
nödvändiggöra elevernas vistelse vid densamma under två hela år, samt
dessutom föranleda anordnandet af underofficersskolor såväl vid vederbörliga
regementen som vid skolan i Norrbotten. Af dessa skäl torde det gifvetvis
vara fördelaktigast att göra skolan uteslutande till en korpralskola.

Skolan synes lämpligen böra taga sin början vid samma tid som
regementenas korpralskolor, dvs. under förra hälften af oktober, samt fortgå
under ett helt år. En kommendering vid skolan bör ej från densamma
afgå, förrän den nya kommenderingen inträffat därstädes.

Öl

IV. Hästarnas anskaffning.

1. I frå^a om stamhästarnas anskaffning kunna tre olika sätt tänkas
komma till användning, nämligen:

a) att medföra hästar till hvarje kommendering;

b) att till skolan en gång för alla från regementena öfverlämna

det erforderliga antalet hästar; och

c) att å skolans stat uppföra samma antal hästar.

Det sistnämnda sättet torde, till följd af därmed förenade kostnader,
ej böra ifrågasättas, ehuru det eljest har sina fördelar. Ej heller torde
det förstnämnda sättet böra tillämpas, enär transportkostnaderna blifva
afsevärda. Såväl för att minska dessa som för hästarnas acklimatisering
i Norrbotten synes det vara lämpligast att från regementena till skolan
öfverlämna det erforderliga hästantalet.

2. Bland hästarna böra ej ingå remonter. De hästar, som beordras
till skolan, böra vara fullt utvecklade samt sålunda efter erhållen remontdressyr
kvarstanna vid vederbörliga regementen ett eller två år, innan
de afsändas till skolan för att ersätta afgången därstädes.

3. Omsättningen bland hästarna är beräknad till 30 stycken per år.

V. Utrustning.

1. I afseende å utrustningen af personal och hästar vid skolan torde
i detta sammanhang endast böra fästas uppmärksamheten därpå, att en del
persedlar för vinterbehofvet bör anskaffas för skolan samt att vissa persedlar,
såsom hästutredningspersedlar, äfvensom reglementerade fordon ändamålsenligen
synas en gång för alla böra tilldelas densamma.

VI. Kostnader.

1. För skolans förläggning erfordras ett kasernetablissemang för två
skvadroner jämte officersbostäder. Kostnaden härför är enligt å nästa sida
stående approximativa kostnadsuppgift beräknad till 730,000 kronor.

Approximativ kostnadsuppgift för ett kasemetablissemang jämte offlcersbostäder

för en kavalleriskola om 2 skvadroner i Boden.

Kronor

Kasernbyggnad med arrester och nnderoffieersbostäder....... 200,000

Kokinrättning, af trä, med kök af sten.............. 40,000

Sjukpaviljong.......................... 30,000

Stall, för 2 skvadroner, af trä.................. 140,000

Ridhus, af trä......................... 70,000

Exercishus, af trä........................ 45,000

Skosmedja........................... 10,000

Sjukstall............................ 15,000

Vagnbod, af trä......................... 6,000

Afträden, af trä........................ 4,000

Gödselstäder.......................... 1,500

Rörledningar, planering och arbetsledning............. 55,000

Kronor 616,500

Oförutsedda utgifter............... 23,500

Summa kronor 640,000

Offlcersbostäder................ 90,000

Summa kronor 730,000

Kungl. Fortifikationens kasernbyggnadsafdelning den 30. november 1904.

Carl Lundquist,

t. f. afdelningschef.

2. Förutom kostnaden för erforderligt kasern etablissemang kräfvas
vissa utgifter en gång för alla, nämligen organisations- och nyuppsättningsIcostnader
för diverse persedlar och fordon samt för den första transporten
till skolan. Dessa kostnader utgöra enligt å nästa sida stående beräkning

23,000 kronor.

Organisations- och nyuppsättningskostnader för kavalleriskolan i Norrbotten.

Kronor

Traktamente för officerare, underofficerare, extra läkare och veterinär .			237:	50
Kostnad för transporten af personalen................			3,832:	97
Kostnad för transporten af hästarna................			7,224:	—
Dagaflöning och portionsersättning för hästskötarna.........			26:	66
Kostnad för anskaffning af till vinterutrustningen hörande persedlar:
241 par yllevantar ä kr. 1.................	.... 241:	—
241 par ytterhandskar ä kr. 2: 50..............	.... 602:	50
241 par filtsockor ä kr. 2: 15...............	.... 518:	15
241 st. lösa pälsfoder ä kr. 20..............	.... 4,820:	—	6,181	65
Kostnad för anskaffning af 5 st. trängfordon å kr. 700 ........			3,500	—
Kostnad för anskaffning af tillbehör till fordon m. m.........			1,300	—
Kostnad för transport af fordonen från Stockholm till Boden.....			433	20
Oförutsedda kostnader.......................			264	02
	Summa kronor	23,000	—

Om emellertid det här nedan upptagna årliga anslaget för skolan
beviljas i sin helhet äfven för det år, då skolan skall begynna sin verksamhet,
torde, alldenstund skolan är afsedd att sammandragas först i
oktober månad, icke några särskilda organisations- och nyuppsättningskostnader
behöfva beräknas — förutsatt dock att dessa kostnader få bestridas
ur årsanslaget.

3. Det årligen erforderliga anslaget omfattar dagtraktamente för
officerare och underofficerare jämlikt aflöningsreglementet § 103, arfvoden
till viss personal, de efter skolans trädande i verksamhet återkommande
färd- och transportkostnaderna, expensmedel m. in. d. Årsanslaget utgör
enligt nedanstående beräkning 39,000 kronor.

Årliga kostnader för kavalleriskolan i Norrbotten.

Aflöning: Kronor

1 chef, dagtraktamente i 365 dagar å kr. 5 ................. 1,825:

2 ryttmästare, dagtraktamente i 365 dagar ä kr. 4 .............. 2,920:

9 subalternofficerare, dagtraktamente i 365 dagar ä kr. 3 ........... 9,855: —

3 sergeanter (tjänstgörande såsom väbel och fanjunkare), dagtraktamente i 365

dagar å kr. 2: 50 .......................... 2,737: 50

3 sergeanter, dagtraktamente i 365 dagar å kr. 2...............2,190: —__

Transport 19,527: 50 — —

Transport 19,527: 50 Kronor

1 mnsiksergeant, dagtraktamente i 365 dagar ä kr. 2 ............. 730: —

1 regementspastor, arfvode ........................ 200: —

1 auditör, > 200: —

1 redogörare, * 730: —

1 extra läkare, dagtraktamente i 365 dagar ä kr. 7 .............. 2,555: —

1 > veterinär, > > > > å kr. 4: 50 ............ 1,642: 50

12 hästskötare, dagaflöning > > » ä kr. 0: 10 ............ 438: —

12 > , portionsersättning i 365 dagar ä kr. 0: 52 .... •...... 2,277: 60 28,300- 60

Färdkostnader.

Kostnad för transport från Boden af personal................. 3,604: 03

> » » till > » > 3,604: 03

> > i från » af hästar................. 588: 60

> > > till > » > 1,279: 80

Dagaflöning och portionsersättning åt hästskötarna under resorna....... 21: 08

Traktamente för officerare, underofficerare, extra läkare och veterinär..... 271: —

Va af kostnaden för färd för chef, adjutant och sergeant till och från Boden . . 143: 05

Va af kostnaden för transport af 2 hästskötare och 4 hästar till och från Boden

samt dagaflöning och portionsersättning åt hästskötarna........ 121: 02 9 639. gl

Expensmedel..................................... 750: —

Oförutsedda utgifter................................. 316: 79

Samma kronor 39,000

Innan det nya, för kavalleriskolan i Norrbotten erforderliga kasernetablissemanget
blifver färdigt, skulle med användande af provisorisk förläggning,
på sätt som framhållits i fråga om öfverflyttningen af de båda
första skvadronerna från Skånska husarregementet till Norrbotten (sid.
28 uti detta betänkande), skolan kunna tidigare träda i verksamhet,
men då med en i förhållande till inkvarteringsutrymmet minskad styrka
af personal och hästar.

Bil. n:r 5.

Approximativ kostnadsuppgift för ett kasernetablissemang jämte officersbo städer

för ett kavalleriregemente om 5 skvadroner i Boden.

	Kronor.
Kanslikasernbyggnad med arrester och nnderofficersbostäder...........	570,000	_
Kokinrättning, af trä, med kök af sten....................	60,000	—
Sjukpaviljong................................	50,000	- i
Stall, för 5 skvadroner, af trä,........................	350,000	—
Bidhus, af trä................................	70,000	—
1 > » >................................	70,000	—
Varmbadhns och tvättinrättning........................	45,000	—
Exercishus, af trä..............................	45,000	—
Skosmedja.................................	18,000	—
Sjnkstall..................................	22,000	—
Vagnbod, af trä...............................	10,000	—
Afträden, af trä...............................	6,000	—
Gödselstäder................................	3,000	—
Börledningar, planering och arbetsledning...................	100,000	—
Kronor	1419,000	—
Oförutsedda utgifter.............................	59,000	—
Summa kronor	1,478,00)	—
Officersbostäder...............................	252,000	—
Samma kronor	1,730,000	-

Kung]. Fortifikationens kasernbyggnadsafdelning den 30. november 1904.

Carl Lundquist,

t. f. afdelningschef.

Bil. n:r 6.

Approximativ kostnadsuppgift för ett kasernetablissemang för ett kavalleri,

regemente om 5 skvadroner i mellersta Norrland.

	Kronor.
Kanslikasernbyggnad med arrester och nnderofficersbostäder...........	510,000	—
Kokinrättning, af trä, med kök af sten....................	55,000	—
Sjukpaviljong................................	45,000	—
Stall, för 5 skvadroner, af trä........................	325,000	—
Ridhus, af trä................................	60,000	—
1 > > .................................	60,000	—
\| Vannbadhus och tvättinrättning.......................	40,000	—
Exercishus, af trä..............................	40,000	—
Skosmedja.................................	17,000	—
Sjukstall..................................	20,000	—
Vagnbod, af trä...............................	9,000	—
Afträden, af trä...............................	6,000	—
Gödselstäder.................................	3,000	—
Rörledningar, planering och arbetsledning...................	100,000	—
Kronor	1,290,000
Oförutsedda utgifter.............................	55,000	—
Samma kronor	1,340,000	—

Häri ingå inga officersbostäder.

Kungl. Fortifikationens kasernbyggnadsafdelning den 16. december

1904.

Carl Lundquist,

t. f. afdelningschef.

Afskrift. Bil. n:r 7.

OSCAR etc. Vår ynnest etc. Sedan VI genom nådig proposition
den 31. mars innevarande år föreslagit Riksdagen medgifva, att ej mindre
det kronan tillhöriga område 885,000 kvadratfot, omfattande kvarteren
Achilles, Morpheus, Cybele, Isis, Perseus och Aeolus med däremellan befintlig
och enligt uppgjord stadsplan för gator afsedd mark samt därå
uppförda kasernbyggnader inom Hälsingborgs stad, än äfven Skånska husarregementets
nuvarande exercisfält och skjutbaneområde eller hemmansdelen
25/128 mantal N:r 6 Raus i Luggude härad om tillhopa 50 hektar 6 ar 10 kvadratmeter
finge på de af Hälsingborgs stadsfullmäktige enligt beslut den 3.
sistlidne mars erbjudna villkor till staden öfverlåtas, så snart nytt kasernetablissemang
för nämnda regemente blifvit uppfördt och till regementet
öfverlämnadt samt det nuvarande kasernetablissemanget blifvit fullständigt
utrymdt,

har Riksdagen uti skrifvelse den 20. nästlidne maj anmält, att Riksdagen
bifallit Vår ifrågavarande framställning.

Detta hafve VI i nåder låtit OSS föredragas; och hafve VI, med
godkännande af stadsfullmäktiges enligt beslut den 3. sistlidne mars gjorda
erbjudande, velat härigenom bemyndiga Eder att i enlighet med det uppgjorda
förslagskontraktet sluta aftal med stadsfullmäktige; hvarjämte VI
funnit godt i nåder föreskrifva, att den genom berörda aftal kronan tillkommande
egendom skall ställas under vård och förvaltning af Eder, sona
jämväl i öfrigt hafveri att iakttaga och bevaka kronans på aftalet grundade
rått. Hvithet VI Eder till kännedom och underdånig efterrättelse härigenom
i nåder meddele. Stockholms slott den 17. juni 1903.

OSCAR.

/ Louis Palander.

Till Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, angående Riksdagens skrifvelse
i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om öfverlåtande till staden Hälsingborg af Skånska
husarregementets nuvarande kasernområde m. m.

Afskriftens likhet med originalet intygas af

Carl Fr:son Wachtmeister,
kapten vid Generalstaben.

Utredning ang. behof vet af ytterligare kavalleri i Norrland.

Afskrift.

Bil. n:r 8.

Aftal

mellan Kung!. Maj:t och Kronan samt Hälsingborgs stad angående upplåtelse
af mark för Kungl. Skånska husarregementets nya kasernetablissemang m. m.

Sedan Kungl. Maj:t genom härvid i afskrift bifogade nådiga bref
den 17. juni 1903 — med godkännande af ett utaf Hälsingborgs stadsfullmäktige,
enligt beslut den 3. mars samma år, under förutsättning att
ett för Kungl. Skånska husarregementet i dess helhet afsedt etablissemang
blefve till Hälsingborgs stad förlagdt, gjordt erbjudande om upplåtelse af
mark m. m. för samma etablissemang, jämte skjutbana och öfningsfält —
bemyndigat Kungl. Arméförvaltningen å Fortifikationsdepartementet att
i enlighet med uppgjordt förslagskontrakt sluta aftal med stadsfullmäktige,
har mellan Kung!. Arméförvaltningen, å ena sidan, samt Hälsinborgs stad
genom dess stadsfullmäktige, å andra sidan, träffats följande öfverenskommelse: l:o.

Hälsingborgs stad upplåter med full äganderätt, gravations- och
kostnadsfritt till Kronan det å bifogade karta med röd linje omslutna
området, innehållande i areal omkring 174 hektar. Den del af detta område,
som skall användas till tomt för kasernetablissemanget, samt så stort
område invid Gyhults anhaltstation å västkustbanan, som erfordras till
aflastnings- och upplagsplats för byggnadsmaterialier, äfvensom mark för
anläggning af väg från anhaltstationen till byggnadsplatsen skall till Kronan
afträdas, då sådant erfordras. Den återstående delen af marken skall, fri
från byggnader, afträdas den 14. mars 1905; dock skall densamma senast
under år 1904 genom stadens försorg och på dess bekostnad igensås med
gräs för att vid afträdandet vara lämplig till exercisplats.

2:o.

Den å kartan med fulldragen blå linje omslutna marken, till hvilken
staden eller dess rättsinnehafvare bibehåller ägande- och brukningsrätten,

skall på det sätt få af Kronan disponeras att, då sådant af vederbörande
militära myndigheter anses erforderligt, densamma skall helt och hållet
utrymmas, på det att regementets skjutöfningar må kunna i riktning mot
detta område obehindrat äga rum. De byggnader, som äro belägna därinom,
skall staden vara skyldig att borttaga, så snart detta påfordras. A
de tider af året, då markens beträdande icke förorsakar skada å där växande
gröda, skall området stå till regementets förfogande för äfven andra öfningar.

3:o.

Staden medgifver, att den emellan det i mom. 1 omförmälda exercisfältets
östra gräns och den s. k. Bergavägen belägna, 25 meter breda
jordremsan icke må bebyggas utan endast användas till vägens utvidgning.

Till säkerhet för denna servitutsrätt äfvensom för beståndet af den
Kronan tillförsäkrade rätt öfver det i mom. 2 omförmälda området, förbinder
sig staden att uti ifrågavarande jordområden förskaffa Kronan inteckning,
gällande framför alla andra områdena möjligen vidhäftande gravationer.

4:o.

Regementets kallbadhus får förblifva på dess nuvarande plats med
fritt tillträde till detsamma, intill dess staden kan anskaffa annan plats
för dylikt badhus, närmare det blifvande kasernetablissemanget.

5:o.

Staden skall ett år efter därom framställd begäran hafva kostnadsfritt
för Kronan till etablissemangets gräns framdragit ledningar för vatten,
aflopp och gasbelysning samt vara skyldig att tillhandahålla regementet
vatten och gas till pris i enlighet med stadens för förbrukning
däraf gällande taxa.

6:o.

Staden förbehålles rätt att å det område, som af staden upplåtes till
Kronan, framdraga underjordiska ledningar för vatten, aflopp och belysning;
dock att sådana arbeten må ske endast på sådant sätt och å sådana
tider, som med hänsyn till undvikande af hinder och olägenheter för
regementet och dess öfningar kunna med Kronan öfverenskommas.

7:o.

Staden förbinder sig att till Kronan kontant betala:
inom utgången af år 1903 ett belopp af tvåhundratusen kronor;
inom utgången af år 1904 ytterligare trehundratusen kronor; samt
inom utgången af år 1905 ytterligare fyrahundratusen kronor;
dock att hvad beträffar sistnämnda utbetalning staden må vara berättigad
dels att innehålla beloppet intill dess staden aftalsenligt fått emottaga
den fasta egendom, som Kronan, enligt hvad i nästföljande punkt
bestämmes, skall till staden upplåta, om detta icke skett före utgången
af år 1905,

dels ock afl å beloppet åtnjuta afdrag med den summa, hvarmed
kostnaden för uppförandet af det nya kasernetablissemanget kan komma
att understiga 2,247,000 kronor, därvid emellertid staden förbinder sig
att godkänna den kostnadsuppgift, som af Kungl. Arméförvaltningen lämnas.

Så snart det nya kasernetablissemanget blifvit fullt färdigt och regementet
dit inflyttat, samt det nuvarande kasernetablissemanget hunnit
fullständigt utrymmas, öfverlåter Kronan kostnadsfritt till Hälsingborgs
stad detta senare etablissemang jämte kaserntomten samt det nuvarande
exercisfältet och skjutbanan, allt med full äganderätt och fritt från inteckningar.

9:o.

Därest staden ej genom godvillig öfverenskommelse med vederbörande
jordägare kan förvärfva den mark, som skall till Kronan med
full äganderätt öfverlämnas, utan detta område till större eller mindre del
måste af Kronan exproprieras, skall staden godtgöra Kronan alla kostnader
såväl för markens inlösande som för expropriationsmålets utförande.

10:o.

Nödiga åtkomsthandlingar för vinnande af lagfart skola af staden
tillhandahållas Kronan, i hvad angår den under mom. l:o här ofvan omförmälda
mark, samt af Kronan öfverlämnas till staden, beträffande den
under mom. 8:o angifna fasta egendom.

Kostnaderna för lagfarts vinnande bestridas af den, som marken
äger. Staden åligger att bestrida kostnaderna för erhållande af de under
mom. 3:o omförmälda inteckningar.

Af denna upplåtelsehandling äro två exemplar upprättade, af hvilka
Kungl. Arméförvaltningen samt Hälsingborgs stad erhållit hvar sitt.
Stockholm den 30. september 1903.

G. C:SON BERGMAN.

Ludv. W:son Munthe. X

X Axel Göransson.

Hälsingborg den 22. september 1903.

På stadsfullmäktiges i Hälsingborg vägnar:

N. PERSSON.

X K. E. Norrsell.

Vice ordförandens för stadsfullmäktige i Hälsingborg, herr konsuln
och kommendören N. Perssons egenhändiga namnteckning bevittnas

Frans Olsson. A. Gren.

Afskriftenä likhet med originalet intygas af

Carl Fr:son Wachtmeister,
kapten vid Generalstaben

Bil. n:r 9.

Approximativ kostnadsuppgift för ett kasernetablissemang för ett detachement
om 3 skvadroner i Boden, afsedt att utvidgas till ett etablissemang
för ett kavalleriregemente om 5 skvadroner.

	Kronor.
Kanslibyggnad med arrester.........................	120,000
Kasernbyggnad med nnderofflcerBbostäder...................	230,000	—
Kokinrättning, af trä, med kök af sten....................	60,000	—
Sjnkpaviljong................................	50,000	—
Stall, för 3 skvadroner, af trä........................	210,000	—
Bidhus, af trä...............................	70,000	—
Exercishus, af trä..............................	45,000	—
Skosmedja..................................	18,000	—
Sjnkstall..................................	22,000	—
Vagnbod, af trä...............................	10,000
Afträden, af trä ...............................	6,000
Gödselstäder.................................	3,000	—
Börledningar, planering och arbetsledning...................	70,000	—
Kronor	914,000	—
Oförutsedda utgifter.............................	36.000	- \|
Summa kronor	950,000
Officersbostäder...............................	130,000
Samma kronor	1,080,000	—

Kung]. Fortifikationens kasernbyggnadsafdelning den 30. november 1904.

Carl Lundquist,

t. f. afdelningschef.

Bil. n:r 10.

Beräkning af de ökade kostnaderna genom Skånska husar-(dragon-)regeraen
tets delning i två regementen om 5 skvadroner.

	Kronor.		Summa kronor.
Vederbörliga stater ökas med:
1 öfverste och chef, lön...................	6,000	—
dagaflöning a 6 kronor i 365 dagar ..........	2,190	—
lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor......	800	—
furageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst . .	730	—
inkvarteringshidrag ä.................	900	—	10,620	_
1 ryttmästare af 2. klassen (regementskvartermästare), lön . . .	2,400	—
dagaflöning ä 4 kronor i 365 dagar..........	1,460	—
lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor.......	800	—
furageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst . .	730	—
inkvarteringshidrag ä.................	400	—	5,790	_ .
1 1 regementspastor, arfvode..................	—	—	1,000	—
1 auditör, arfvode......................	—	—	800	—
1 regementsläkare, lön...................	3,400	—
dagaflöning ä 5 kronor i 365 dagar...........	1,825	—
inkvarteringshidrag ä.................	600	—	5,825	_
1 intendent af 1. klassen, lön................	3,400	—
dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar ..........	1,460	—
inkvarteringshidrag ä.................	400	•-	5,260	_
j 1 förvaltare, lön......................	1,200	—
dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagar ..........	730	—
Bervishidrag ä....................	12	—
300
ålderstillägg -g- kronor................	150	—	2,092	_
1 regementsveterinär, lön..................	2,400	—
dagaflöning ä 4 kronor i 365 dagar..........	1,460	—		1
lönetillägg för 1 tjänstehäst ä 400 kronor.......	400	—
furageersättning ä 1 krona om dagen..........	365	—
inkvarteringshidrag ä.................	400	—	5,025	—
1 fanjunkare (regementsväbel), lön..............	1,200	—
dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagar...........	730	—
servisbidrag å....................	12	—	1,942	—
Transport kronor	-	■ _	38,354	-

	Kronor.	Summa kronor.
Transport kronor		_	38,354
1 hofslagarvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön.....	180	—
dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar..........	109	50	289	50
1 musikfanjunkare, lön...................	1,200	—
dagaflöning ä 2 kronor i 365 dagär..........	730	—
servisbidrag ä ....................	12	—	1,942	—
Summa kronor	—	—	40,585	50
Vederbörliga stater minskas med:
1 major, lön........................	4,000	—
dagaflöning ä 5 kronor i 365 dagar ..........	1,825	—
lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor.......	800	—
furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst . .	730	—
inkvarteringsbidrag ä.................	600	—	7,955	_
1 underlöjtnant (tredje regementsadjntant), lön........	720	—	!
dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar...........	1,095	—
lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor......	800	—
furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst . .	730	—
inkvarteringsbidrag å.................	300	—	3,645	_
1 hofslagarkorpral, jämte underhåll in natura, lön.......	240	—
dagaflöning ä 0,40 krona i 365 dagar..........	146	—	386	—
Summa kronor	—	—	11,986	—

Den ökade kostnaden blir alltså 40,585.50 — 11,986.00 = 28,599.50 kr.
Dessutom bör tillkomma expensmedel för hvartdera truppförbandet 1,500
kr., minskadt med 300 kr., hvarmed nämnda kavalleriregementens expensmedel
öfverstiga öfriga kavalleriregementens, eller 1,200 kr.

Bil. n:r 11.

Beräkning ai* inkvarteringskostnaderna för inkvarteringsbidrag vid ett
kavalleriregemente om 5 skvadroner.

			Kronor.
1 öfverste................	........å 870	— kionor	870	.
1 öfverstelöjtnant (major).........	........>570	— >	570	—
5 ryttmästare af 1. klassen.........	........>370	— >	1,850	—
2 > >2. > ........	........>370	— >	740	—
7 löjtnanter >1. > ........	........>276	— >	1,932	—
6 » > 2. > ........	........>276	— >	1,656	—
5 underlöjtnanter ............	........>276	— >	1,380	—
1 regementsläkare.............	........>570	— >	570	—
1 bataljonsläkare..............	........>323	— >	323	—
1 regementsveterinär............	........>370	— »	370	—
1 bataljonsveterinär............	........ > 276	- >	276	—
1 intendent...............	........>370	— >	370	—
	Samma kronor	10,907	—

Anm. Ofvanstående beräkning gäller för förläggning i landsort, atom Göteborg.

Utredning ang. behofvet af ytterligare kavalleri • Norrland

Bil. n:r 12.

Uppgift å befintlig! utrymme uti Skånska husarregementets kasernetablissemang
i Hälsingborg.

	Antal	Antal	Antal hästar.
Byggnader.	under- office- rare.	ram.	man- skap.	loge- ment.
Störa kasern. Bottenvåningen..................	1	3	92	8	- 1
Våningen 1 tr. upp................	1	3	92	8
> 9 » » ................	5	7	—	—
Lilla kasern.
Bottenvåningen..................	2	6	48	4	—
j Våningen 1 tr. upp................	3	4	48	4	—
J Stallar.
j 1 stall ......................	—	—	—	—	106
1 • ......................	—	—	—	—	106
1 . ......................	—	—	—	-	106
Summa	12	23	280	24	318

Dessutom:

1 provisoriskt stall för antal hästar .......................... 78

1 > » » ► » .......................... 52

Tillsammans 448

Anm. Enligt chefens för Skånska husarregementet underdåniga skrifvelse den 16. december
1904, n:r 771, med anmälan om behof af ökadt utrymme för regementets personal och hästar i november
månad 1905, kan med en trängre förläggning beredas utrymme i etablissemanget för omkring
380 man.

Bil. n:r 13.

Uppgift å befintligt utrymme uti Skinska trängkårens kasernetablissemang

i Landskrona.

	Antal	Antal	Antal hästar.
Byggnader.	under- office- rare	ruin.	man- skap.	loge- ment.
En större kasernbyggnad.
Bottenvåningen..........	2	8	45	5	_
Våningen 1 tr. npp................	1	4	72	8	—
> 2 > > .......	—	—	140	12	—
Vindsvåningen ..................			100	5	—
En mindre kasernbyggnad.1
Bottenvåningen..................	2	6	_	_	_
Våningen 1 tr. npp................	4	11	—	—	—
Stallar.
1 vinterstall....................		—	_	_	88
1 sommarstall...................	—	—	—	—	65
Samma	9	29	357	SO	153

1 Byggnaden innehåller dessutom 4 lägenheter för ogifta sergeanter in. in

Bil. n:r 14.

Uppgift å befintligt utrymme uti Lifgardets till häst gamla kasern

i Stockholm.

		Antal	Antal	Antal hästar. 1 1
	Byggnader.	under- office- rare.	ram.	man- skap.	loge- ment.
Bottenvåningen	Kasernbyggnaden.	2	6	205	11	1
Våningen 1 tr.	OPP................	10	14	200	10	—
> 2 >	> ................	7	11	11	2	_
4 stallar .	Stallar.					417
	Summa	19	81	416	28	417

INNEHÅLL.

Sid.

I. Utredning angående behofvet af ytterligare kavalleri i Norrland ... 5.

1. I allmänhet...........................5.

2. Terrängförhållandena i Norrland................. 7.

3. Särskilda synpunkter.......................10.

4. Rekryteringsförhållanden.....................12.

5. Erforderlig ökning af kavalleriet i Norrland............18.

II. Förslag angående fyllande af behofvet af kavalleri i Norrland .... 21.

1. I allmänhet...........................21.

2. Norrbotten............................27.

3. Mellersta Norrland........................32.

4. Kostnader............................34.

5. Inkvarteringsåtgärder under öfvergångstiden............37.

Särskild mening............ .............40.

Bilagor.

N:r 1. Tabell, utvisande folkmängden inom de fem norrländska länen den 31.

december åren 1892—1902 ..................... 43.

> 2. Tabell, utvisande antalet lefvande födde mankön inom de fem norrländska
länen åren 1881—1901 ................... 44.

» 3. Tabell, utvisande antalet inskrifning sskyldig a inom Yl. arméfördelnings området

åren 1894—1904 ..................... 46.

» 4. Förslag till organisation af en kavalleriskola om 2 skvadroner i Norrbotten
..............................48.

>, 5. Approximativ kostnadsuppgift för ett kasernetablissemang jämte officers bostäder

för ett kavalleriregemente om 5 skvadroner i Boden .... 55.

» 6. Approximativ kostnadsuppgift för ett kasernetablissemang för ett

kavalleriregemente om 5 skvadroner i mellersta Norrland......56.

Std

N:r 7. Afskrift af nådiga brefvet den 17. juni 1903 till Arméförvaltningen
å fortifikation sdepartementet, angående Riksdagens skrifvelse i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition om öfverlåtande till staden Hälsingborg
af Skånska husarregementets nuvarande kasernområde m. m. 57.

> 8. Afskrift af Aftal mellan Kungl: Maj:t och Kronan samt Hälsing borgs

stad angående upplåtelse af mark för Kungl. Skånska husarregementets
nya kasernetablissemang m. m.............58.

» 9. Approximativ kostnadsuppgift för ett kasernetablissemang för ett

detachement om 3 skvadroner i Boden, afsedt att utvidgas till ett
etablissemang för ett kavalleriregemente om 5 skvadroner.....62.

» 10. Beräkning af de ökade kostnaderna genom Skånska husar-(dragon-)

regementets delning i två regementen om 5 skvadroner......63.

» 11. Beräkning af inkvarteringskostnaderna för inkvarteringsbidrag vid

ett kavalleriregemente om 5 skvadroner..............65.

» 12. Uppgift å befintligt utrymme uti Skånska husarregementets kasernetablissemang
i Hälsingborg...................66.

» 13. Uppgift å befintligt utrymme uti Skånska trängkårens kasernetablissemang
i Landskrona.......................67.

» 14. Uppgift å befintligt utrymme uti Lifgardets till häst gamla kasern i

Stockholm............................68.