utredning angående fiskeribefolkningens i Göteborgsoch Bohus län bostadsförhållanden (Statens offentliga utredningar 1899:1)

Handlingar

rörande

utredning angående fiskeribefolkningens i Göteborgs
och Bohus län bostadsförhållanden.

-»► -

Stockholm,

K. L. Beckmans Boktryckeri,
1898.

Reg ister.

Sill.

Riksdagens skrifvelse den 11 Maj 1896........................................................................ 1 4.

Den af Kongl. Majtts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län tillsatta komiténs

utlåtande den 21 Januari 1898 ........................................................................... 5—28.

Sammandrag af den utaf komitén verkstälda utredning rörande fiskeribefolkningens i

Göteborgs och Bohus län bostadsförhållanden år 1897......................................... 29—41.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Göteborgs och Bohus län utlåtande den 5 April

1898................................................................................................................. 42—48.

Protokoll, hållna vid komiténs sammanträden.

Uti en inom Riksdagen väckt motion har hemstälts, att Riksdagen
ville dels besluta att i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anhålla om
utredning, huru på lämpligaste sätt fiskeribefolkningen i Göteborgs och

Bohus län kunde beredas tillfälle till förvärfvande af eganderätt till de
tomter, på hvilka densammas bostäder och andra för fiskets bedrifvande
nödiga byggnader äro uppförda, och att Eders Kongl. Maj:t
derefter täcktes till Riksdagen aflåta de förslag, hvartill den verkställa
utredningen kunde föranleda, dels ock för vinnande af nämnda utredning,
som lämpligen syntes kunna ske genom tillsättandet af en komité,
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 5,000
kronor.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna, med förmälan att
fiskarena i Göteborgs och Bohus län i allmänhet endast med ett tyst
medgifvande af jordegarne nedslagit sina bopålar å för fisket lämpliga
strandplatser och följaktligen kunde af jordegarne tvingas att antingen
erlägga en oskäligt hög tomtafgift eller nedrifva sina hus och afflytta,
vidare anfört, bland annat, följande.

Äfven om i vissa fall skriftliga överenskommelser träffats med
jordegarne om nyttjanderätt till tomterna, hade aftalen dock sällan
juridiskt bindande form. Undantag härifrån erbjöde visserligen de till
ett antal af 13 fiskelägen, som tillhörde den så kallade Kongl. och
Ilvitfeldtska stipendii-inrättningen. Nämnda institution, som egde icke
mindre än 2 säterier om hvartdera 3 mantal och omkring 130 hela
hemman inom länet, hade å nämnda fiskelägen upplåtit icke mindre än
omkring 1,250 tomtplatser på lifstid åt fiskare mot en tomtlega, som
hvart tjugonde år faststäldes af Kongl. Maj:t. Någon eganderätt till
den grund, hvarå husen vore uppförda, egde fiskarena dock icke i något
af ofvan anmärkta fall. Husen stode följaktligen på ofri grund, hvaraf
följde, att de juridiskt betraktades såsom lös egendom och icke kunde
i fall af behof intecknas. En fiskare, som under storm förlorat sina
fångstredskap, med hvilka han skulle försörja sig och de sina, vore
endast af nämnda orsak mången gång beröfvad möjligheten att ånyo
komma till ekonomiskt oberoende, och folie måhända slutligen fattigvården
till last.

Vidare hafva motionärerna påpekat, hurusom vid fiskelägenas bebyggande
icke följdes någon ordnad byggnadsplan, hvarigenom till
främjande af sundhet och förminskande af eldfara nödigt utrymme lemnades
åt hvarje tomt, äfvensom framhållit, att de bohuslänska fiskarena
utgjorde betydligt mera än en tredjedel af landets samtliga fiskare och
befunne sig i stark tillväxt samt att hafsfisket för hvarje år blifvit af
allt större betydelse för vår handel och industri.

De lagstiftningsåtgärder, som motionärerna ansåge nödiga och
nyttiga för åstadkommande af bättre vilkor för ifrågavarande fiskare -

befolkning, skulle afse dels utvägar att åt densamma bereda möjlighet
att förvärfva eganderätt till den grund, hvarpå husen äro uppförda,
dels ock att bättre ordna fiskelägenas framtida bebyggande.

För beredande åt de bohuslänska fiskarena af eganderätt till de
tomter, som de bebyggde, syntes — yttra motionärerna — endast två
utvägar förefinnas, nemligen: frivillig öfverenskommelse med jordegarne
eller statens exproprierande af tomtplatserna för fiskarenas räkning.
Ehuru den förra utvägen med ömsesidig god vilja kunde anlitas, då
tomtegarne vore enskilda jordegare eller skifteslag, som ofta hade
fiskelägenas områden såsom samfälligheter, ansåge motionärerna, att
expropriation vore den enda möjligheten att tillgripa i fråga om sådana
fiskelägen, som läge å mark, tillhörig den Hvitfeldtska stiftelsen, enär
den sistnämnda knappast vore berättigad att afhända sig områden, som
till densamma donerats.

Då af hvad till Riksdagens kännedom kommit obestridligt synes
framgå, att menliga rubbningar lätt kunna föranledas i den bohuslänska
fiskeribefolkningens fäderneärfda näringsfång, på grund af osäkerheten
i dess bostadsförhållanden, hvilken osäkerhet jemväl i öfrigt för densamma
medför afsevärda olägenheter, har det, med hänsyn till det
bohuslänska fiskets stora betydelse, synts Riksdagen vara en statsmagternas
uppmärksamhet väl värd angelägenhet att söka afhjelpa förevarande
missförhållanden, så vidt detta utan att skada andra berättigade
intressen kan låta sig göra. Riksdagen har emellertid icke varit i tillfälle
att skaffa sig en tillräcklig kännedom om de faktiska förhållandena
i förevarande hänseenden, och då en sådan kännedom är första vilkoret
för att ett förslag till frågans lösning skall kunna framställas, har
Riksdagen icke heller ansett sig nu kunna förorda ett förslag af den
omfattning, motionen angifver.

Men på det att icke samma hinder för frågans rätta bedömande
alltjemt måtte förefinnas, har Riksdagen trott sig med anledning af
motionen böra hos Eders Kongl. Maj:t anhålla om fullständig utredning
angående den bohuslänska fiskeribefolkningens nuvarande bostadsförhållanden.
Om en sådan utredning blefve för Riksdagen framlagd,
skulle Riksdagen kunna vinna en säker insigt om arten och vidden af
det förefintliga behofvet samt äfven erhålla en tillförlitlig grundval för
bedömandet af de förslag, som framställas till behofvets lindrande eller
afhjelpande.

För den händelse särskilda kostnader för en sådan utredning skulle
visa sig erforderliga, lära dessa kunna på Eders Kongl. Maj:ts befallning
af statskontoret förskotteras, då förskotten sedermera kunna af

Riksdagen ersättas. Beviljandet af anslag för ändamålet synes derför
nu icke vara nödvändigt.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen härigenom anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta verkställa och till Riksdagens
kännedom meddela utredning angående fiskeribefolkningens i Göteborgs
och Bohus län nuvarande bostadsförhållanden.

Stockholm den 11 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad:

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre, Robert De la Gardie,

n. y. talman. n. v. talman.

Utlåtande angående flskeribetolkningens i Göteborgs och
Bohus län bostadsförhållanden.

Uti en vid 1896 års riksdag inom Andra Kammaren af J. A. Johansson
i Bastholmen m. fl. väckt motion hemstäldes, att Riksdagen ville
besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utredning huru på
lämpligaste sätt fiskeribefolkningen i Göteborgs och Bohus län kunde
beredas tillfälle till förvärfvande af eganderätt till de tomter, på hvilka
densammas bostäder och andra för fiskets bedrifvande nödiga byggnader
vore uppförda, och att Kongl. Maj:t derefter täcktes till Riksdagen
aflåta de förslag, hvartill den verkstälda utredningen kunde föranleda.

Under förmälan att fiskarena i länet i allmänhet endast med ett
tyst medgifvande af jordegarne nedslagit sina bopålar å för fisket lämpliga
strandplatser och följaktligen kunde af jordegarne tvingas att antingen
erlägga en oskäligt hög tomtafgift eller nedrifva sina hus och
afflytta, anförde motionärerne vidare till stöd för sitt förslag, att, äfven
om i vissa fall skriftliga öfverenskommelser träffats, dessa dock sällan
egde juridiskt bindande form; att undantag härifrån väl erbjöde de å
Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens hemman varande fiskelägen,
å hvilka åt fiskare upplåtits tomtplatser på lifstid emot tomtlega,
som hvart tjugonde år faststäldes af Kongl. Maj:t; att då fiskarenas hus
å dessa tomter således stode på ofri grund, desamma icke kunde i fall
af behof intecknas; samt att fiskare, som under storm förlorat sina
fångstredskap, med hvilka han skulle försörja sig och de sina, vore
endast af nämnda orsak mången gång beröfvad möjligheten att ånyo
komma till ekonomiskt oberoende och folie måhända slutligen fattigvården
till last.

Motionärerne påpekade vidare, hurusom vid fiskelägenas bebyggande
icke följdes någon ordnad byggnadsplan, hvarigenom, till främjande af
sundhet och förminskande af eldfara, nödigt utrymme lemnades åt hvarje

tomt, äfvensom framhöllo, att de bohuslänska fiskarena utgjorde betydligt
mera än en tredjedel af landets samtlige fiskare och befunno
sig i stark tillväxt samt att hafsfisket för hvarje år blifvit af allt större
betydelse för landets handel och industri.

De lagstiftningsåtgärder, som motionärerne ansågo nödiga och
nyttiga för åstadkommande af bättre vilkor för ifrågavarande fiskeribefolkning,
skulle afse dels utvägar att åt densamma bereda möjlighet
att förvärfva eganderätt till den grund, hvarpå husen vore uppförda,
dels ock att bättre ordna fiskelägenas framtida bebyggande.

För beredande åt de bohuslänska fiskarena af eganderätt till de
tomter, de bebyggde, förmenade motionärerna att endast två utvägar
förefunnes, nemligen: frivillig öfverenskommelse med jordegarne eller
statens exproprierande af tomtplatserna för fiskarenas räkning; hvarjemte
motionärerna ansågo, att, ehuru den förra utvägen med ömsesidig
god vilja kunde anlitas, då tomtegarne vore enskilde jordegare
eller skifteslag, som ofta hade fiskelägenas områden såsom samfälligheter,
expropriation vore den enda möjligheten att tillgripa i fråga om
sådana fiskelägen, som läge å mark, tillhörig den Hvitfeldtska stiftelsen,
enär denna knappast vore berättigad att afhända sig områden, som till
densamma donerats.

Efter pröfning af berörda motion aflät Riksdagen till Kongl. Maj:t
skrifvelse den 11 maj 1896, hvari anfördes, att då af hvad till Riksdagens
kännedom kommit obestridligt syntes framgå, att menliga rubbningar
lätt kunde föranledas i den bohuslänska fiskeribefolkningens
fäderneärfda näringsfång på grund af osäkerheten i dess bostadsförhållanden,
hvilken osäkerhet jämväl i öfrigt för densamma medförde
afsevärda olägenheter, det, med hänsyn till det bohuslänska fiskets stora
betydelse, syntes Riksdagen vara en statsmakternas uppmärksamhet väl
värd angelägenhet att söka afhjelpa förevarande missförhållanden, så
vidt detta utan att skada andra berättigade intressen kunde låta sig
göra; att Riksdagen icke varit i tillfälle att skaffa sig en tillräcklig
kännedom om de faktiska förhållandena i förevarande hänseenden, hvithet
vore första vilkoret för att ett förslag till frågans lösning skulle
kunna framställas; och att, om en fullständig utredning angående den
bohusländska fiskeribefolkningens nuvarande bostadsförhållanden blefve
för Riksdagen framlagd, Riksdagen skulle kunna vinna en säker insigt om
arten och vidden af det förefintliga behofvet samt äfven erhålla en tillförlitlig
grundval för bedömandet af de förslag, som framstäldes till
behofvets lindrande eller afhjelpande. På grund häraf anhöll Riksdagen,
att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa och till Riksdagens känna -

dom meddela utredning angående fiskeribefolkningens i Göteborgs och
Bohus län nuvarande bostadsförhållanden.

Sedan Kongl. Maj:t med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse
anbefallt Konungens befallningshafvande i länet att, efter verkstäld
utredning, inkomma med underdånigt förslag i ärendet, samt bemyndigat
Konungens befallningshafvande att tillkalla tre sakkunnige
män för biträdande vid utredningen, uppdrog Konungens befallningshafvande,
dels åt undertecknade Pontén och Kleberg att deltaga i utredningen
för hela länet, dels att deri biträda, i Göteborgs fögderi åt
undertecknad Hessle, i Inlands fögderi åt godsegaren och riddaren G.
Kilman, i Orusts och Tjörns fögderi åt förre sjökaptenen C. J. ödman,
i Sunnervikens fögderi åt förre riksdagsmannen J. A. Johansson i
Bastholmen och i Norrvikens fögderi åt riksdagsmannen Hans Holmlin,
dels ock åt undertecknad Hessle såsom ordförande samt undertecknade
Pontén och Kleberg såsom ledamöter i en komité att afsluta utredningen
och upprätta förslag i ärendet.

För åstadkommande af ifrågavarande utredning besökte under sistlidna
års sommar nämnde för hvarje fögderi utsedde personer de inom
detsamma befintliga fiskelägen, dervid fördes vid detta utlåtande fogade
protokoll, hvarefter undertecknade upprättat jemväl bilagda sammandrag
öfver en del af de i protokollen antecknade förhållanden.

Af nämnde sammandrag inhemtas, att den fiskeribefolkning i länet,
som sammandraget afser, utgöres af 26,924 personer, hvilka hafva åt
sig uppförda 5,609 boningshus samt 1,986 sjöbodar, magasiner och
salterier, dessa senare här nedan upptagne med gemensam benämning
sjöbodar; att häraf äro belägna å fri och egen grund 1,453 boningshus
och 430 sjöbodar, å kronojord 726 boningshus och 251 sjöbodar, å
Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens hemman eller lägenheter
1,197 boningshus och 630 sjöbodar samt å ofri grund, som tillhör enskilde,
2,233 boningshus och 675 sjöbodar, och att af desse sistnämnde
byggnader endast med 317 boningshus och 128 sjöbodar är förenad inteeknad
nyttjanderätt till grunden; hvaremot för öfriga 1,916 boningshus
och 547 sjöbodar icke finnes betryggad besittningsrätt till grunden.

A. Fiskelägen å kronans jord.

Såsom af komiténs protokoll framgår, äro åtskilligo fiskelägen helt
och hållet eller delvis belägna å kronojord, nemligen Kalfsund, Knipplan
och Rörö i Göteborgs fögderi, Brunskär, Korseberget och Motsten i

Inlands fögeri, Klädesholmen, Kärringön och Gullholmen i Orusts och
Tjörns fögderi, Skalhamn i Sunnervikens fögderi samt Grebbestad och
Saltebro i Norrvikens fögderi. Till tjenst för ifrågavarande utredning
synas de lämpligen kunna indelas på följande sätt:

l;o. Fiskelägen å sådana kronan tillhöriga hafsstränder samt i saltsjön
belägna skär eller holmar, som icke till något hemman höra eller under
särskilda vilkor innehafvas.

Hit torde Grebbestad, Gullholmen, Knipplan och Brunskär böra
hänföras.

Grebbestad fanns första gången upptaget i 1697 års jordebok och
var der antecknadt såsom kronostrand med sex dalers grundlega af
hvarje strandsittare. I 1825 års jordebok återfinnes Grebbestads strand
under rubriken »Kronostränder» med jordeboksränta af 3 rdr och 36 sk.
och såsom indeladt till båtsmanshåll på roten n:o 234 Snabb.

Efter det egarne till angränsande hemmanet Greby instämt anspråk
på eganderätt till Grebbestads strand, afgjordes tvisten genom
Kongl. Maj:ts och Rikets Göta hofrätts laga kraftvunna dom den 13
december 1849 så att stranden bestämdes vara af krononatur.

Sedan Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium genom beslut
den 13 juli 1888 förklarat »Kronolägenheten» Grebbestad vara af beskaffenhet
att kunna till skatte lösas och faststält köpeskillingen, har
beredts möjlighet för vederbörande att framdeles i behörig ordning
skatteköpa lägenheten.

Strandsittarne hafva emellertid ännu icke genom laga kraft egande
beslut inrymts i åbo- och besittningsrätten, hvarföre Grebbestad ännu
torde böra hänföras till denna grupp af fiskelägen. Ansökning om sådant
inrymmande har visserligen gjorts och är beroende på Kongl.
Kammarkollegii pröfning, men då tvistigheter yppats om rågångarnes
rätta sträckning, lärer ärendet icke kunna afgöras, förrän i laga ordning
bestämts kronolägenhetens område, läge och gränser, äfvensom hvilka
tomter derå äro belägna. Af strandsittarne begärd sådan rågångsutstakning
mot angränsande hemman är börjad och på landtmätares åtgärd
beroende.

Å den kronan tillhöriga delen af Grebbestads samhälle äro uppförda
100 boningshus och 13 sjöbodar. Någon ytterligare plats för bebyggande
torde knappast återstå.

Gullholmen, som är ett af de större fiskelägena i bohusländska skärgården,
har nära 700 invånare samt 123 boningshus och 89 sjöbodar,
hvarjemte här finnes eu större fabrik för anjovisberedning. Utrymmet

är på den ifrågavarande holmen så härd! anlitadt, att knappast någon
mark återstår för bebyggande.

I anledning af ett utaf egare till Lilla Hermanö i ansökningsväg
framstäldt anspråk på Grullholmen har Konungens befallningshafvande
genom resolution den 22 mars 1870, som af Kongl. Maj:t den 18 augusti
1871 faststälts, yttrat, att som Gullholmen i 1825 års och föregående
årens jordeböcker för länet funnes införd under kronotitel och
handlingarna i målet icke kunde anses innefatta laga bevisning derför,
att ön i egenskap af skattelägenhet vore sökandenas tillhörighet, samt
tvister om bättre rätt till jordegendom tillhörde domstols handläggning,
ansökningen icke kunde till någon åtgärd föranleda. Enligt hvad upplyst
blifvit, lärer något förnyadt anspråk på holmen icke hafva framställts.

Fiskeläget Knipplan, en ö i Ockerö socken, bebos af 320 personer,
som der ega 62 boningshus med 10 sjöbodar. Till ytterligare bebyggande
torde endast obetydlig mark återstå.

Enligt jordeboken är »Källö eller Knippla» en utjord af krononatur.
Egarne till hemmanet Koppel hafva gjort anspråk på Knipplan såsom
en deras tillhörighet, hvilket påstående vunnit bifall hos Konungens
befallningshafvande, som genom utslag den 10 juni 1895 förklarat, att
Knipplan bör såsom en hemmanet Höppel tillhörig utjord ur jordeboken
afföras. Emellertid äro besvär öfver berörda utslag anförda och
på Kongl. kammarkollegii pröfning beroende.

Såväl bemälte hemmansegare som de å Knipplan bosatte fiskare
hafva anhållit att få skatteköpa ifrågavarande ö, hvilken ansökning
dock icke lärer föranleda till någon åtgärd, förrän förenämnda ärende
slutligen afgjorts. Innan tvisten om rätt till ön uppkom eller för omkring
åtta år sedan, erlade hvarje härvarande husegare årlig afgäld
med en krona till hemmanet Koppel.

Om fiskeläget Brunskära en kronoholme i Torsby socken, är genom
Kongl. kammarkollegii bref den 19 januari 1763 uttryckligen förklarad!,
att densamma bör vara till »allmänt nyttjande för dem som idka fiskerier».
Dock affordras här boende fiskare, enligt hvad upplyst blifvit,
årlig afgäld för mulbetet, såvidt de det begagna, utaf hemmansegare å
fastlandet, som i sin ordning arrenderat betesrättigheten af Torsby
kommun. Det finnes till och med ett laga kraftvunnet utslag af häradsrätten
i orten, hvarigenom några fiskare, som utan lof af vederbörande
»arrendatorer» låtit sina får beta å skäret, ådömts böter såsom för
åverkan.

Enligt anteckning i jordeboken var denna holme förr skattlagd,
men på grund af Kongl. kammarkollegii bref af den 8 augusti 1763 är
räntan utesluten.

2:o. Fiskelägen på sådan kronojord, som tagits i anspråk för lotsverkets
behof.

Sådana äro Kalfsund och Rörö i Göteborgs fögderi samt Klädesholmens
och Käringöns fiskelägen i Orusts och Tjörns fögderi.

Kalfsund, som har en folkmängd af 181 personer med 45 boningshus
och 6 sjöbodar är en vigtig plats för fisket i denna skärgård.
Platsen är belägen å östra delen af kronolägenheten och lotsplatsen
Kalfven, som genom Vestra Hisings häradsrätts utslag den 11 maj
1829 tillerkändes Kongl. Maj:t och kronan, hvarefter lägenheten öfverlemnades
till lotsarnes disposition mot det att årliga räntan 8 sk. 6 rst.
till kronan utgjordes.

Kongl. lotsstyrelsen har, efter lotsförmannens å platsen hörande
och samtycke, afslutit kontrakt med sex eller sju fiskeriidkare om upplåtelse
af vissa tomtområden. I dessa kontrakt, som förklarats gälla
endast »tillsvidare», har föreskrifvits bland annat, att den årliga afgälden,
som tillfölle lotsförmannen, skulle utgå med belopp, vexlande efter
tomtens belägenhet och storlek, mellan 5 och 50 kronor; att kontraktet
icke utan särskildt tillstånd finge å annan öfverlåtas och att, derest
det upplåtna området funnes för kronan behöfligt, eller de i kontraktet
stadgade vilkor icke uppfylldes, vederbörande ålåge att inom slutet af
det år, då kontraktet af sådan anledning blifvit före den 1 juli af
Kongl. styrelsen uppsagdt, på egen bekostnad borttaga byggnader och
öfriga anstalter, som der befunnes.

För öfriga af fiskare nyttjade tomtplatser å Kalfsund har någon
afgäld icke utgått. Vill någon erhålla upplåtelse af tomt, låter lotskaptenen
i distriktet, efter anmälan, utsyna lämpligt till läge och gränser
bestämdt område.

På vederbörande lotskaptens föranstaltande och på lotsförmannens
kostnad är tomtindelning och regleringsplan helt nyligen af landtmätare
uppgjord under lotskaptenens öfverinseende.

Rörö utgöres af V* mantal, hvaraf ''/g mantal är krono. Vid jordransakning
den 19 april 1850 anmärktes, att innehafvarne af 18 mantal
krono Rörö borde förse sig med åborättsbref, i anledning hvaraf kronofogden
anbefaldes förständiga åboarna att visa, med hvad rätt de innehade
jorden och, i händelse de icke blifvit i åborätten lagligen inrymde,

derom i behörig ordning väcka anspråk, vid äfventyr att hemmanet
eljest för åboledigt förklarades.

Dervarande lotsar anmälde, sedan berörda beslut dem delgifvits,
att de till lika delar brukade jorden samt alltifrån lotstjenstens mottagande
besuttit densamma, som ansetts såsom boställe åtfölja tjensten,
så att vid afsked derifrån eller dödstillfälle jorden utan någon afgift
eller ersättning öfvergått till dem, som i stället utsetts att lotstjensten
bestrida, hvithet förhållande de åberopade såsom stöd för sin besittningsrätt,
men, för den händelse jorden icke vidare finge af dem såsom
boställe innehafvas, hemstälde de, huruvida icke de under samma
vilkor, som för kronoåbor vore gällande, kunde blifva i åborätt till
samma jord inrymde.

Uti skrifvelse den 11 juli 1857 till Konungens befallningshafvande
tillkännagaf lotsdistriktschefen, att någon sådan handling, som utvisade
lotsverkets rätt till V8 mantal Rörö visserligen icke kunnat erhållas,
men att då 100-årig häfd derför funnes samt det vore af oundgänglig
nödvändighet för lotsverket att hemmansdelen tillhörde verket, lotsdistriktschefen
icke blott protesterade mot enhvar enskild vare sig lots’
eller annan persons inhysande; utan äfven påstode, att lotsverket måtte
sättas i full besittning af hemmansdelen för att, när någon af lotsbetjeningen
finge afsked eller aflede, kunna den efterträdande lotsen
derstädes inhysa.

Sedan Konungens befallningshafvande i utslag den 31 juli 1858
förklarat, att sökande lotsarne icke kunde i åbo- och besittningsrätten
inrymmas och att lotsverkets yrkande på oinskränkt dispositionsrätt till
hemmansdelen för att såsom boställe åt lotsarne upplåtas afsåge en
fråga, som i den ordning den väckts, icke kunde pröfvas, meddelade
Kongl. kammarkollegium den 22 oktober 1860 det utslag, att upplåtande,
på sätt ifrågasatt blifvit, af Vs mantal krono Rörö under åborätt
som vanligt kronohemman icke kunde egde rum, hvaremot och då
förbudet för åbo å lotshemman af krono natur att derjemte åtnjuta
kronolön vore att såsom upplhifdt anse, samt lotsarne å Rörö icke
borde betagas förmånen att under tjensten, på sätt som dittills egt
rum, hemmansdelen såsom lotshemman eller boningsplats innehafva,
derest de eljest vore dertill lämplige eller berättigade, men det tillkomme
Konungens befallningshafvande att derom efter lotsdistriktschefens
hörande, i första rummet sig yttra, Kongl. kollegium, med
undanrödjande af Konungens befallningshafvandes utslag, återförvisade
målet. I anledning af sistnämnda utslag är, såvidt Konungens befallningshafvandes
minnesböeker utvisa, intet åtgjord!.

För närvarande äro sex lotsar bosatta å ifrågavarande hemmansdel,
hvars jord är delad dem emellan i lika lotter, och tio fiskare hafva
byggt å området. Några af desse fiskare anhöllo hos Konungens
befallningshafvande att, mot årlig afgäld, vara bibehållna vid innehafvet
af de utaf dem å utmarken till ifrågavarande Vs mantal upptagna och
bebyggda tomtplatser, men denna anhållan afslogs genom resolution
den 11 oktober 1887, som fastställdes af Kongl. kammarkollegium.

Klädesholmens fiskeläge utgöres af två intill hvarandra belägna och
med bro förenade mindre öar, nemligen Klädesholmen och Koholmen,
som med några mindre holmar bilda Klädesholmens kapellförsamling
och äro enligt jordeboken den förra en skattlagd och den senare
en icke skattlagd kronolägenhet. Båda holmarne äro i lotsjordeboken
för länet införde. A holmarne finnas 180 boningshus och 55
sjöbodar.

I Kongl. kammarkollegii skrifvelse till Konungens befallningshafvande
i länet den 4 mars 1828 förekommer det yttrande om Klädesholmen
att, hvad vidkomme det å lotsverkets sida väckta och genom besvär
fullföljda anspråket på uteslutande rätt till lägenheten Klädesholmen
utan intrång af derstädes bosatta fiskare, Kongl. kollegium, som inhemta!,
att Kongl. Maj:t genom nådig resolution den 1 maj 1794 beviljat
bemälde fiskare tillstånd att åt sig bygga kyrka, hålla prest och
utgöra en särskild kapellförsamling, ansåge nyssnämnda holme vid slikt
förhållande icke annorledes kunna af lotsarne få begagnas än att de
derstädes jemväl finge ega boningsplatser och nyttja det bete, som
derå kunde vara att tillgå, emot skyldighet att efter fördelning med
de å holmen bosatte öfriga personer, utgöra den ränta, hvartill denna
holme vore skattlagd.

Under årens lopp har Klädesholmen blifvit bebyggd hufvudsakligen
af fiskeriidkare. Några ytterligare tomtplatser torde knappast
återstå och någon afgäld för de å Klädesholmen bebyggda tomter förekommer
icke.

Beträffande ön Koholmen anhöll uti eu till lotsstyrelsen ställd, af
Konungens befallningshafvande till bifall förordad skrift Klädesholmens
kapellförsamling, att samma ö måtte upplåtas för beredande af byggnadsplatser
åt befolkningen å Klädesholmen på angifna vilkor. Sedan
af lotsstyrelsen uppgjorts förslag till bestämmelser angående den ifrågasatta
upplåtelsen, samt dessa bestämmelser jemkats i öfverensstämmelse
med ändringsförslag, som framställts af sökanden och af vederbörande
lotskapten, underställde lotsstyrelsen den väckta frågan Kongl. Maj:ts

pröfning med hemställan, att i händelse af nådigt bifall till framställningen,
kontrakt med vederbörande måtte få af lotsstyrelsen i enlighet
med de föreslagna bestämmelserna afslutas. Kongl. Maj:t biföll den
14 juni 1888 framställningen och bemyndigade lotsstyrelsen att afsluta
kontraktet rörande upplåtelsen.

På grund häraf blef den 26 juli 1888 mellan lotsstyrelsen å Kongl.
Maj:ts och Kronans vägnar, å ena, samt Klädesholmens kapellförsamling,
å andra sidan, afslutadt ett kontrakt, hvarigenom ön Koholmen,
med undantag af angifvet område såsom för lotsverket behöflig!,, upplåts
att af Klädesholmens kapellförsamling disponeras och bebyggas
under vilkor bland annat, att byggnader å upplåtna delen af ön finge
endast å dertill utstakade och utlagda tomter uppföras; att brandordning
skulle i vederbörlig ordning uppgöras och fastställas; att de å
Klädesholmen med hänsyn till allmän ordning och sundhet gällande
föreskrifter skulle jemväl tillämpas å Koholmen; att vid Klädesholmens
lotsplats anställde lotsar skulle vara berättigade att lika med andra
personer å Klädesholmen och under samma vilkor och skyldigheter
som dessa å Koholmen uppföra hus och byggnader; att för upplåtelsen
af Koholmen skulle till lotsförmannen vid Klädesholmens lotsplats för
dervarande lotsars räkning erläggas en årlig afgift af 112 kronor 50
öre, utskylderna till stat och kommun deri inberäknade, för hvilken
afgifts ordentliga erläggande hvarje år såväl Stenkyrka socken som
Klädesholmens och Rönnängs kapell förbunde sig att ansvara; att
Konungens befallningshafvande i länet skulle hafva vård deröfver att
de för öfverlemnande! bestämda vilkor uppfylldes, hvarjemte den ofvannämnda
brandordningen skulle af Konungens befallningshafvande pröfvas
och till efterrättelse fastställas; samt att uttagning och utstakning af
tomterna för byggnaderna skulle verkställas af dertill vederbörligen
förordnad landtmätare i närvaro af ombud såväl för kapellförsamlingen
som lotsverket samt öfver tomtregleringen upprättas karta på församlingens
bekostnad.

Tomtindelningen å Koholmen afslutades den 9 september 1888 af
landtmätare, utvisande, bland annat, att 136 boningstomtor, 30 salteritomter,
torg och gator utstakats samt att mark undantagits för framtida
behof.

Käringöns fiskläge, beläget å ön med samma namn, har 155 boningshus
och 70 sjöbodar samt 548 innevånare och utgör en särskild kapellförsamling.

Ön, som i jordeboken är upptagen under skattlagda lägenheter, har
varit köpt till skatte på vissa år af den så kallade fiskerisocieteten, men

enligt landshöfdingeembetets order den 18 september 1797 blot'' Käritigön
i jordeboken återförd till krono och lotsplats.

Sedan lotsarne vid Käringön sökt att få skatte mannarätt till ön samt
andra dervarande åbor samtidigt yrkat att gemensamt med lotsarne erhålla
sådan rätt, meddelade Kong], Magt den 11 december 1777 det
beslut, att då ön ansåges nödvändig för lotsverkets behof, hvarken
fiskerisocieteten, som på vissa år skatteköpt ön, eller lotsarne eller de
öfrige åbor kunde derå tillerkännas någon skattemannarätt, men att då
det befunnits, att utrymmet på ön vore tillräckligt både för lotsarne
och fiskerihandteringen tillätes i anseende till den betydande vinning,
riket af fiskerinäringen tillflöte, så väl fiskerisocieteten som lotsarne att
på ön qvarblifva, enär kronolotsningen icke desto mindre kunde ega
bestånd, hvadan Kong! Magt i bref till Konungens befallningshafvande
befallde att hvarderas rättigheter å ön skulle noga utstakas och Konungens
befallningshafvande, sedan sådant skett, deröfver inkomma med berättelse
för att vidtagna åtgärder måtte granskas och, om de funnes lämpliga,
fastställas. •

I anledning häraf verkstälde vederbörande kronofogde, biträdd af
en länsman och en nämndeman, den 23 september 1778 fördelning af
ön mellan fiskerisocieteten samt der boende lotsar och fiskare äfvensom
utstakning af hustomterna till ytvidd och belägenhet.

Vid denna förrättning tilldelades fiskerisocieteten ett afskildt område
samt lotsar och fiskare särskildt utmärkte tomtplatser, hvarjemte föreskrefs,
att ingen ny åbo finge på ön bygga ej heller någon gammal
åbo nybyggnad förrätta, innan platsen dertill blifvit af fogden eller
kronolänsmannen i grannarnes närvaro synt och dertill utstakad. Derjemte
egde åborna, på anhållan att till sin säkerhet blifva af fogden
försedde med behörige upplåtelsebref, eller så kallade »tagesedlar» på
sina tomter.

Genom skrifvelse den 12 november 1778 insände Konungens befallningshafvande
fogdens förrättningsinstrument till Kongl. Maj:t för
fastställelse. Emot den verkstälda fördelningen erinrade Kong], amiralitets-
och kammarkollegierna, att en ganska liten del af ön, som likväl
hel och hållen borde tillhöra lotsverket, kommit lotsarne till nytta. I
anledning deraf företog kronofogden ny fördelning af ön mellan fiskerisocieteten,
fiskarena och lotsarne, på det de sistnämndes rätt bättre
skulle tillgodoses. Huruvida denna fördelning slutligen faststäldes bar
komitén icke kunnat utröna.

I sammanhang med lotsreglering i länet meddelade i fråga om
dispositionen af Käringön Konungens befallningshafvande vissa här

nedan anförda bestämmelser, som den 25 oktober 1831 till efterrättelse
faststäldes af Kongl. kammarkollegium. Boställstomter åt lotsarne upplätos
från den del af ön, som fiskerisocieteten fordom innehaft och som
låg öster om Skeppershamn, dit lotsarne egde flytta sina hus och opåtalt
b}7gga och bo, med rättighet för de lotsar, som redan hade egna
hus bland fiskares, att dem obehindradt behålla och för blifvande lotsar
att bygga å Käringön hvarhelst de åstundade, såvidt annan bättre rätt
icke deraf förnärmades; hvarjemte lotsarne tilldelades allt mulbetet å
ön liksom rättighet att gemensamt med fiskare begagna Skeppersholmen
till fisktorkningsställe och Skeppershamn för sina båtar. Kapellförsamlingen
tillförsäkrades oförkränkt besittning af de tomter och det utrymme
kyrkan, kyrkogården och presthusen innehade, så att icke någon
inom ett område af minst 200 alnar derifrån finge uppföra byggnad.
Vidare tillätos församlingens innevånare att, med undantag af hvad
lotsarne såsom boställen tillagts, disponera hela öfriga delen af Käringön
och, till undvikande af en kostsam rubbning, oförändradt begagna do
af dem nyttjade tomter till in- och uthus med förbehåll att, der nybyggnad
komme ifråga och i laga ordning blefve beviljad medelst utagesedel»,
afståndet till närmaste byggnad borde utgöra minst 100 alnar.

3:o. Fiskelägen ä boställsjord.

Sådana äro lägenheterna Skalhamn i Lyse socken och Saltebro i
Svenneby socken, af livilka den senare, som lyder under komministerbostället
ett mantal krono Högslätt, är utan betydelse.

Af lägenheten Skalhamns 33 boningshus äro 10 uppförde å mark,
tillhörig kronolänsmansbostället % mantal öfre Lyse, utgörande den
årliga afgälden för 7 boningstomter med tillhörande för jordbruk afsedd
mark 45 å 90 kronor jemte 10 å 15 dagsverken och öfrige tre utan
jordbruk 10 kronor. Nuvarande boställsinnehafvare lärer icke upplåta
några nya tomter till begagnande.

Såvidt upplyst blifvit, har icke någon af ifrågavarande jordupplåtelser
skett i enlighet med de föreskrifter, som gälla för afsöndring
på viss tid eller lifstid af jord från boställen, utan endast på grund af
boställsinneliafvarens löfte.

4:o. Fiskelägen å till statsverket indragna boställen.

Hit äro att hänföra lägenheterna Korseberget och Metsten, livilka
båda äro belägna vid Nordre Elfs utlopp i Saltsjön.

Korseberget lyder under indragna sergeantsbostället Kroken, om ett
mantal krono, som är för statsverkets räkning utarrenderadt. Sju fiskare

bo härstädes mot afgäld till arrendator]!, utgörande för hustomt med
tillhörande markstycke omkring 50 kronor årligen.

Å Metsten bo tre fiskare på indragna korporalsbostället Näreby, om
ett mantal krono, likaledes för kronans räkning utarrenderadt, hvilka
för hustomt och markstycke betala 55 till 60 kronor årligen.

Några af upplåtelserna äro stadfästade af Kongl. Domänstyrelsen
vid hemmanens senaste utarrendering, då den årliga afgäld en till stamhemmanet
faststälts.

Efter denna redogörelse för de faktiska förhållanden vid de särskilda
fiskelägen å kronojord, torde det vara lämpligt och för den föreliggande
frågan belysande att här omnämna, hurusom för fiskelägena
Bovallsstrands och Hunnebo strands behof från kronodomäner afsöndringar
egt rum för det förra vid försäljning af indragna länsmansbostället V2
mantal Fintorp n:o 1, derå en del af fiskeläget är beläget, och för
Hunnebostrand vid senaste utarrenderingen af indragna löjtnantsbostället
ett mantal Hunnebo n:o 1, hvarå sistnämnda fiskläge till en del är beläget.

I fråga om det å Fintorp belägna Bovallsstrand hafva Kongl. Maj:t
och Riksdagen enligt Kongl. bref den 17 maj 1895 bestämt bland annat:

att vid försäljning af ifrågavarande hemman ett å särskild karta
utmärkt område skulle från hemmanet i vederbörlig ordning afsöndras;

att de å berörda område befintliga bebyggda lägenheter, sådana de
vid fastställandet af tomtindelning för området kunde varda till sina
gränser bestämda och i den mån hinder icke kunde anses föreligga i
de vid förrättadt laga skifte meddelade bestämmelser angående afsättande
af mark för skifteslagets gemensamma begagnande, finge innehafvarne
till inlösen hembjudas mot de försäljningsvärden, som vid å
tomterna i vederbörlig ordning verkstäld uppskattning kunde blifva dem
åsatte, samt med skyldighet för tomtinnehafvare att vara underkastade
de föreskrifter, hvilka såväl i fråga om skyldighet för tomtinnehafvare
att utan ersättning bortflytta byggnader, som af honom innehades å
mark, afsedd för fiskeläget Bovallsstrands gemensamma behof eller till
upplåtande af nya tomter, som ock i öfrigt kunde vid tomtindelningens
fastställande varda meddelade;

att der hembud af dylik tomt ej inom tid, som Konungens befallningshafvande
egde bestämma, antoges eller för köpeskillingens erläggande
stäldes föreskrifven säkerhet, tomten skulle å offentlig auktion
till den högstbjudande försäljas;

att hvad af omförmälda område i öfrigt befunnes lämpligt till byggnadsplatser
för enskilde finge fördelas i tomter samt tomterna hvar för
sig, der de, efter uppskattning i vederbörlig ordning, icke kunnat genom

utbjudande under hand till åsatt saluvärde afyttras, å offentlig auktion
till den högstbjudande försäljas; samt

att med köp af tomt jemväl skulle följa rätt till andel i den mark,
som vid tomtindelningens fastställande kunde komma att afsättas till
vägar eller i öfrigt för gemensamt begagnande af tomtinnehafvaren och
egaren af hufvudgården Fintorp såsom innehafvare af det till lastageoch
bryggeplats för hufvudgården afsedda utrymme.

I samma nådiga bref har Kongl. Maj:t godkänt en genom Konungens
befallningshafvandes försorg uppgjord plan för fiskeläget Bo vallsstrands
indelning i tomter enligt karta med beskrifning, som af vederbörande
landtmätare upprättats.

Beträffande Hunnebostrand föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen att vid
förestående utarrendering från den 14 mars 1897 af indragna löjtnantsbostället
Hunnebo n:o 1 ett å upprättad karta utmärkt område, derå
fiskeläget Hunnebostrand vore beläget, skulle från hemmanet afsöndras
på angifna vilkor. Sedan riksdagen bifallit propositionen, utfärdade
Kongl. Maj:t om områdets upplåtande bref i ärendet den 20 maj 1896,
innehållande hufvudsakligen samma bestämmelser som beträffande Bovallsstrand,
dock att tomter, som afsåges till fiskelägets utvidgning och
framtida bebyggande, skulle i mån af efterfrågan efter uppskattning i
vederbörlig ordning under hand utbjudas eller, der de icke på detta
sätt kunde afyttras, å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas.

Enligt handlingar, som förvaras å landskontoret i länet, har sedermera
vid Bovallsstrand af dervarande 99 boningstomter och 35 sjöbodtomter
försålts alla 31 bebyggda tomter och alla sjöbodtomter samt
dessutom 30 obebyggda, allt för ett belopp tillhopa 29,223 kronor, samt
vid Hunnebostrand af dervarande 136 boningstomter och 56 sjöbodtomter
afyttrats 112 boningstomter och alla sjöbodtomter för ett belopp
tillhopa 25,700 kronor.

Sjelfva hufvudgården Fintorp har af Kronan försålts för 13,000
kronor.

Komitén har nu att yttra sig, huruvida någon förändring i de bestående
förhållandena å ifrågavarande på kronojord belägne fiskelägen
anses behöflig och i sådant fall, hvilka åtgärder från statsmagternas
sida borde vigtagas.

Hvad beträffar de under mom. l:o beskrifna fiskelägen, hafva deras
bebyggare så tillvida en af lag skyddad besittningsrätt, att enligt § 21
första punkten af lagen om rätt till fiske den 27 juni 1896 fiskeriidkare
äro berättigade att å dylika kronans stränder, skär och holmar, i mån
af tillgång, utan afgift erhålla upplåtelse af mark för uppförande af

boningshus, bodar och beredningshus, byggnad af fartyg samt förfärdigande
af kärl och redskap, i hvilket afseende Konungens befallningshafvande
eger anvisa nödigt område.

Med införande af nämnda lag utgick motsvarande äldre stadgande
ur 1852 års fiskeristadga, hvarest det återfanns i 44 §, andra punkten.

I motiven till lagen om rätt till fiske angifves, att som berörda
stadgande ansågs medföra en ovilkorlig rätt för fiskeriidkare att, i mån
af tillgång och behof, komma i åtnjutande af de förmåner, stadgandet
afsåge, blef detsamma infördt i den allmänna lagen.

Såsom nämnts, uppdrager detta stadgande åt Konungens befallningshafvande
att för deri afsedda ändamål upplåta mark å kronolägenheter
af ifrågavarande slag.

Det har icke veterligen inträffat, att Konungens befallningshafvandes
embetsåtgärd påkallats för anvisande af nödigt område eller att
samma myndighet gifvit några föreskrifter derom, utan har omedelbart
och godtyckligt besittningstagande utan undantag egt rum. Utan tvifvel
skulle det dock i hög grad bidragit till fiskelägenas ändamålsenliga bebyggande,
derest, med stöd af de berörda lagstadgandena, viss ordning
för tomtupplåtelsen iakttagits. Såväl Grebbestad som Gullholmen,
hvilka båda äro planlöst och med tätt hopade hus till nästan sista tomt
bebyggda, skulle säkerligen då erbjudit ett annat utseende.

Hvad angår de under mom. 2:o upptagna fiskelägen, så torde af
redogörelsen inhemtas, att Koholmen på ett betryggande sätt upplåtits
för all framtid till fiskares nyttjande, dock mot afgäld, samt att, af
gammalt, fiskare å Käringön och Klädesholmen ansetts berättigade att
lika med lotsarne nyttja dessa öar för sitt behof af boningshus och
bodar. De å Kalfsund och Rörö bosatte fiskare hafva deremot icke
någon betryggad besittningsrätt till innehafda tomter. Likasom å Kalfsund
torde å kronojorden på Rörö i anledning af dess läge snart kunna
bildas ett betydande fiskeläge, blott marken frigåfves till bebyggande.

Af de under mom. 3:o och 4:o beskrifna fiskelägena är väl endast
Skalhamn af den betydelse, att afseende i denna framställning vid dem
kan fästas, men gäller om dem ännu mera än vid de nästförut behandlade
platser, att någon framtida trygghet för jordens besittning icke
för deras innevånare förefinnes.

Ehuru sålunda de nu behandlade grupper af fiskelägen hafva sinsemellan
att framte olikartade förhållanden, är dock för dem gemensamt,
att kronan med eganderätt råder öfver grunden, hvilket innebär, att,
derest jordens bibehållande icke pröfvas för visst statsändamål oundgängligen
erforderligt, kronan kan nu eller framdeles med dem vidtaga

sådan författning, att fiskeribefolkningen må förvärfva eganderätt till
den grund, hvarå densamma uppfört sina boningshus och andra för
fisket nödiga byggnader eller anstalter; och då det beaktansvärda syltet
med den komitén anbefallda utredning angifvits vara beredandet af
möjlighet för fiskare att förvärfva egen grund, samt de många fördelar,
som deraf kunna för den vigtiga fiskerinäringen vinnas, äro alltför
öfvervägande, tvekar komitén icke att förorda, att alla de tomter,
som nu äro bebyggda och af fiskare innehafvas å kronojord, måtte, så
snart ske kan, med eganderätt öfverlåtas till innehafvarne, dervid löseskillingen
för de tomter, som hittills afgiftsfritt nyttjats, torde bestämmas
till ett deraf betingadt- lågt belopp.

Dessutom synes det vara välbetänkt att utvidga området för de å
kronojord belägna fiskelägen, så att tillgång på obebyggda tomter
komme att finnas till försäljning åt fiskare för att åt dem bebyggas.

Dock anser komitén, att, innan någon försäljning må medgifvas,
ej blott det till omedelbar försäljning afsedda, utan jemväl det tilläfventyrs
för framtida behof afsätta område af ett fiskeläge bör genom
kronans försorg kartläggas, indelas i tomter och qvarter samt fullständigt
regleras, dervid brygge- och lastningsplatser samt andra för fiskelägets
gemensamma behof nödiga områden afsättas.

I fråga om sättet för försäljningen af tomter och vilkoren derför
torde en hänvisning till hvad beträffande tomtförsäljningar a Bovallsstrand
och Hunnebostrand föreskrifvits vara tillfyllest. Dock synes det
komitén, som redan beträffande vissa tomter uttalat sig för låg lösesumma,
att i allmänhet vid dylika tomtförsäljningar mindre afseende
borde fästas vid köpeskillingens belopp än det beaktansvärda syfte eller
fiskerinäringens förkofran, som dermed främjades.

Hvilken ekonomisk lyftning dylika billiga jordafång komme att
gifva åt fiskeribefolkningen torde framgå deraf, att 726 boningshus och
251 sjöbodar äro enligt komiténs utredning belägna å kronojord.
Derigenom att byggnaderna ötverginge från lös till fast egendom,
komme deras värde att betydligt stiga och hundratals familjer finge
egna hem utan att åtgärden behöfde medföra någon förlust för kronan,
då den inkomst, kronan uppbär för jord af ifrågavarande beskaffenhet,
härigenom icke komme att minskas utan snarare att ökas.

På grund af hvad sålunda i denna del anförts får komitén föreslå:

att i fiskeläge å kronojord vid saltsjön, der jorden kan
afhändas kronan, verkställes på statens bekostnad tomtindelning
och reglering af redan bebyggdt område och lämpligt

utrymme derutöfver samt derefter dels bebyggda tomter hembjudas
innehafvarne till inlösen för ett efter förhållandena å
platsen lämpadt pris och dels obebyggda tomter, i mån af
efterfrågan, försäljas för bebyggande, allt i den ordning, som
för hvarje fiskeläge varder stadgadt.

B. Fiskelägen å Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-inrättningens hemman.

Angående de å Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens fastigheter
belägna fiskelägen inhemtas af Kongl. instruktionen för förvaltningen
af inrättningen den 2 juni 1876 samt äldre och andra författningar
följande:

I testamente den 22 januari 1664, hvilket blifvit i nåder fastäldt,
förordnade Thomas Dyres enka Margareta Hvitfeldt, att sätesgårdarne
Sundby och Åby jemte allt till desamma lydande gods vid hennes död
skulle tillfalla gymnasiet i Göteborg.

Styrelsen öfver denna stiftelse utgjordes af landshöfdingen öfver
Göteborgs och Bohus län, biskopen öfver Göteborgs stift och justitieborgmästaren
i Göteborg, hvilka egde antaga och förordna vissa tjenstemän,
deribland en ombudsman. Sätesgårdarne Sundby och Åby utarrenderades
på viss tid, men inrättningens hemman och skattlagda
torp upplätes på lifstidsstädja till åbor, hvilkas arfvingar och anförvandter
i viss ordning hade företräde till åborätten, som jemväl kunde
öfverlåtas, dervid lösningsrätt tillkomme öfverlåtarens arfvingar och
anförvandter. 1 åbobrefven bestämdes, att »åbon icke egde dispositionsrätt
öfver de ifrån hemmanets utmark; afskilda, särskildt upplåtna eller
till fiskelägen anslagna områden».

I nämnda instruktion stadgades i § 21:

»Eganderätt till hus, som blifvit med vederbörligt tillstånd uppfördt,
å skärgårdstomt, medför dispositionsrätt till tomten mot skyldighet att
utgöra derför bestämd grundlega och öfriga afgifter, dock bör anmälan
om öfverlåtelse af sådant hus ske hos ombudsmannen af den, som
eganderätten förvärfvat.

Den kuratorerna tillkommande rättighet att upplåta öde skärgårdstomter
eller strandsittareplatser ega kuratorerna, när de för godt finna,
uppdraga åt ombudsmannen;»

och i § 22:

»Besittningsrätten till de i § 21 omförmälde lägenheter jemte de
derå befintlige byggnader kan tagas i mät och exekutivt försäljas.»

Genom den af kuratorerna för ombudsmannen den 15 december
1877 utfärdade instruktion är nyssnämnda uppdrag lemnadt åt denne
med rätt för honom att utfärda upplåtelsebref å lägenheterna.

Ursprungligen ålåg det strandsittare, hvilka fått åt sig upplåtne
byggnadsplatser, att efter ordning utgöra sina skyldigheter med skjutsfärder
(båtfärder) till städerna för arrendatorernas af sätesgårdarne
behof, men genom Kongl. Maj:ts bref den 8 mars 1815 bestämdes för
en tid af trettio år, att strandsittarne i stället för skjutsfärder skulle
. till stipendii-inrättningen erlägga en afgift af en riksdaler 16 skilling
med förklaring likväl, att för enkor och sjuklige skulle afkortas hälften;
och förnyades denna bestämmelse år 1845 för tiden till midfastan 1875.

Genom Kongl. Maj:ts skrifvelse den 2 juni 1876 fastställdes, att
under tjugo år från midfastan samma år strandsittarnes afgift för skjutsfärdsbefrielsen
skulle fortfarande utgå med två kronor för hvarje plats,
hvilket belopp finge nedsättas till hälften för enkor och sjukliga; dock
med rättighet för kuratorerna att efter föregången på föreskrifvet sätt
verkställd undersökning höja afgifterna. Någon sådan höjning lärer
dock icke förekommit.

1 underdånig ansökning den 12 november 1895 anhöllo kuratorerna,
att Kongl. Maj:t måtte i nåder förordna, att under tjugo år från midfastan
1896 strandsittarnes afgift för skjutsfärdsbefrielsen skulle utgå
med fyra kronor för hvarje byggnadstomt eller byggnadsplats af vanlig
storlek och i förhållande derefter för större område, hvilket belopp
finge nedsättas till hälften för enkor och sjuklige, med kuratorerna
medgifven rätt att höja afgiften antingen för alla tomter inom samma
fiskeläge eller ock för särskilda tomter eller platser inom eller utom
fiskeläge, under vilkor att genom en föregången undersökning, som
verkställdes af två gode män, valde den ene af kuratorerna samt den
andre af tomtinnehafvarne eller, derest desse ej begagnade dem gifvet
tillfälle att utse god man, jemväl af kuratorerna, ådagalades, att en
förhöjd afgift kunde utan den skattskyldiges''betungande utgöras; hvarjemte
hemställan gjordes om användande af berörde afgifter till genomförande
af ordnade byggnadsplaner för fiskelägena å stipendiihemmanen,
till utvidgande af deras byggnadsområden och förbättring af hamnförhållanden
jemte andra åtgärder i den mån fiskelägena icke kunde med
kostnaderna derför betungas eller medel dertill på annat sätt ej kunde
anskaffas.

Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets kammarkollegium öfver ansökningen
afgifvit yttrande och innehafvarne af skärgårdstomter å stipendiihemmanen
blifvit hörde i ärendet, är detsamma ännu beroende på prof -

ning af Kongl Maj:t, hvaremellertid genom Kongl. Majrts bref förklarats,
att omförmälda afgifter skulle utgöras efter förut gällande grunder
intill den 14 mars 1898.

Utom omförmälde afgifter har hvarje strandsittare till stipendieinrättningen
erlagt en grundlega, som, enligt hvad äldre handlingar utvisa,
ursprungligen utgjort sex marker silfvermynt årligen, men sedermera
omsatts till 75 öre, hvarmed den alltjemt derefter utgått utom
vid ett fiskeläge Södra Grundsund, der den bestämts till endast 56 öre.

Dessutom hafva kuratorerna ingifvit ansökningar dels till Kongl. ,
Maj:t om utvidgande af fiskelägena Fiskebäckskil, Södra Grundsund och
Skärhamn och dels till Konungens befallningshafvande med begäran
att ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer
måtte i tillämpliga delar blifva gällande för fiskelägena Smögen,
Tången, Björholmen och Herrön, hvilka ansökningsärenden ännu äro på
pröfning beroende.

Eganderätt till hus, som blifvit med vederbörligt tillstånd uppfördt å
en stipendii-inrättningens skärgårdstomt, medför, såsom här ofvan nämnts,
jemväl dispositionsrätt till tomten. Hvarje sådan husegare har således
till tomten ständig och oinskränkt besittningsrätt; och med hänsigt till
det sätt och den ordning, afgift för tomten bestämmes, kan han för all
framtid vara viss på, att någon oskäligt hög sådan icke kommer att
utkräfvas. Hans ställning med afseende på trygghet till hus och
hem torde sålunda vara i det närmaste lika god som han vore egare
af tomten.

För honom brister dock den förmånen att kunna genom inteckning
i hans byggnader bereda säkerhet för medel, som han för utöfvande af
sin näring eller eljest kan behöfva upplåna. Att, såsom det föreslagits,
för vinnande af detta ändamål vidtaga en lagförändring, hvarigenom
tomterna kunde exproprieras för fiskarenas räkning, torde icke
något skäl förefinnas. Men då föreningen emellan rätten till en på
berörda sätt upplåten tomt och den derå uppförda byggnaden är fullt
jemförlig med hvad som är föreskrifvet i afseende å sådan byggnad å
ofri tomt i stad, som enligt lagen den 24 maj 1895 skall såsom fäst
egendom anses, synes det kunna ifrågasättas, om icke samma lag borde
kunna utsträckas derhän, att den blefve tillämplig på byggnad af ifrågavarande
beskaffenhet. Härigenom skulle en sådan byggnad, sedan derå
lagfart meddelats, kunna för gäld intecknas. Någon skada för stipendiiinrättningen
kunde icke uppstå häraf, då densamma enligt 17 kap. 6
§ handelsbalken hade förmånsrätt i byggnaden för afgäld för tomten.

Omnämnda förfarande synes dock icke böra medgifvas i afseende

på andra byggnader å ofri grund på landet, än de, som äro belägna å
ställen, der byggnadsstadgan för rikets städer är gällande och inom
området för en i behörig ordning upprättad och faststäld byggnadsplan
eller med andra ord, der sådan tomtindelning finnes, som i 9 § af
kongl. förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16
juni 1875 omförmäles.

På grund af hvad sålunda i denna del anförts, får komitén för
förbättrande af nyssnämnda fiskeribefolknings bostadsförhållanden föreslå:

att lagen angående hvad till fast egendom är att hänföra
den 24 maj 1895 ändras så, att såsom fast egendom jemväl
må anses: byggnad å ofri tomt i köping, så ock i fiskeläge
eller annat ställe med större sammanträngd befolkning å landet,
der sådan tomtindelning, som omförmäles i 9 § af kongl.
förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16
juni 1875, finnes, derest med byggnaden är förenad sådan rätt
till tomten, att den ej må af egaren återtagas utan att lösen
för byggnaden gifves.

C. Fiskelägen å enskild ofri grund.

Hvad vidare angår den fiskeribefolkning, som har sina hus belägna
å enskild ofri grund, så torde om den del deraf, hvars hus äro förenade
med intecknad nyttjanderätt till tomterna, så länge sådan gäller,
icke vara något särskilt att omförmäla.

Den befolkning, för hvars hus ej någon betryggande säkerhet finnes,
kan, med afseende å förhållandet mellan antalet af sådana boningshus
eller 1,916 och hela antalet boningshus 5,609, antagas utgöra omkring
en tredjedel af hela fiskeribefolkningen.

Några anmärkningsvärda stridigheter emellan ifrågavarande husegare
och jordegarne förefinnas för närvarande allenast å några platser.
För tomterna till 209 boningshus och 275 sjöbodar erlägges ingen afgäld,
och de afgifter, hvilka utgå för besittning af tomterna till öfriga
boningshus och sjöbodar, kunna i allmänhet icke anses oskäligt höga.

På flere ställen äro husegarne och jordegarne beroende af hvarandra
i så måtto, att de gemensamt idka fiske, äro med hvarandra indelade
i fiskelag samt hafva gemensamma båtar och fiskeredskap.

Men den för denna befolkning varande osäkerhet till hus och horn
samt till dess förnämsta egendom torde kunna för densamma blifva

ödesdiger och åstadkomma en afsevärd rubbning i den för hela riket
vigtiga fiskerinäringen; och det beklagansvärda förhållande, som redan
råder å ställen, der stridigheter emellan husegare och jordegare förefinnas,
kan lätt sprida sig till andra platser.

Tillkomsten af berörda osäkerhetstillstånd har nog föranledts dels
deraf att i många, kanske i de flesta fall, husegaren icke förstått eller
ens haft anledning tänka på vigten af att förskaffa sig betryggande rätt
till tomterna och dels möjligen å en och annan plats äfven af den origtiga
föreställningen, att jordegarne icke egt rätt hindra fiskare att disponera
öfver de platser, som af desse bebyggts. Mångenstädes hade antagligen
för husegaren funnits tillfälle att genom godvillig öfverenskommelse
få friköpa tomterna för ett pris, som de förmått betala, och
detta står troligen ännu öppet för många.

Det kommer dock alltid att återstå en stor mängd husegare, för
hvilka det icke blir möjligt att på frivillighetens väg förvärfva eganderätten
till tomterna eller på annat sätt förskaffa sig en betryggad besittning
af dem.

För att afhjelpa förevarande missförhållande har ifrågasatts en lagstiftning,
hvarigenom tomterna skulle för husegarnes räkning kunna
blifva föremål för expropriation i den ordning, som angående jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof är föreskrifvet. Der frivillig
öfverenskommelse ej kan åstadkommas, är väl för vinnande af målet
expropriation den enda utvägen; men utom det att dylik lagstiftning
strede mot den allt hittills följda rigtiga principen, att endast för behof,
som i någon mån kan anses såsom allmänt, tillåta expropriation, torde
med fullt skäl kunna sägas, att den komme att obehörigen ingripa i
andra lika berättigade intressen. Såsom exempel härpå må anföras, att
jordegande fiskares hemmansdel stundom är till arealen så ringa, att
den gifver utrymme endast till bostad för honom sjelf och, såsom ofta
inträffar, till upplåtelse af boningsplatser för hans barn. I dylikt fäll
vore det hårdt, om eu oskyld person skulle kunna tilltvinga sig rätt
att lösa till sig tomtplats å en sådan hemmansdel. Dessutom synes
det olämpligt att stifta en undantagslag för att för ifrågavarande fiskeribefolkning
afhjelpa missförhållanden, som ega rum å flera andra fiskelägen
och mångfaldiga ställen inuti landet.

Ej heller synes, såsom jemväl föreslagits, ett lagstadgande, hvarigenom
en i viss ordning utsedd nämnd skulle eg a bestämma den tomtlega,
husegare skulle betala till jordegaren, vara att tillråda, då detsamma
äfven hlefve såväl ett ingrepp i den enskilda eganderätten som

en olämplig undantagslag, samt dessutom derigenom föga vunnes för
en betryggad besittningsrätt till tomten.

Staten torde dock böra ingripa för afhjelpande af förevarande missförhållande,
så vidt sådant utan skada för andra berättigade intressen
kan låta sig göra. Ett sätt i sådant syfte synes komitén vara, att
staten bidrager med ett billigt lån för att derigenom hjelpa ifrågavarande
husegare att efter frivillig uppgörelse friköpa tomterna. För
erhållande af säkerhet för återbetalning af sådant lån, torde detsamma
kunna beviljas blott under förutsättning, att fiskeläge, der nyssnämnda
åtgärd skulle vidtagas, utgör antingen sjelfständig kommun eller eljest
ett i afseende å dess ordnings- och hushållningsangelägenheter särskildt
samhälle, samt att lånet lemnas till fiskeläget; hvarjemte nödiga föreskrifter
torde böra meddelas om sättet och vilkoren för användandet
af lånet.

För åtskilliga af ifrågavarande husegare blir det nog icke möjligt
att på berörda sätt få saken ordnad. Undersökningen i skärgården har
nemligen gifvit stöd åt det antagande, att många jordegare motsätta
sig all jordafsöndring för alltid från sina hemmansdelar, och att flere,
som icke äro ovilliga att afhända sig upplåtna tomter, fordra så hög
löseskilling, att fiskaren icke förmår erlägga densamma.

Vid icke få fiskelägen är det derjemte förhållandet, att de äro helt
och hållet eller delvis belägna å samfälligheter, vid laga skiften afsätta
för gemensamt behof, och härvid kan antagas, att den erforderliga
enigheten emellan delegarne för försäljning af derstädes befintliga tomter
sällan, om ens någonsin, kan uppnås.

Dessutom saknas icke exempel, att jordegaren brukar sin eganderätt
till att af husegaien, hvars skyldigheter såsom tomtinnehafvare
vanligen icke genom aftal begränsats mot upplåtaren, än mindre mot
efterföljande egare, framställa ökade fordringar vid äfventyr af vräkning.

För att en husegare i ofvan om förmälda belägenhet skall kunna
vinna trygghet i afseende å hus och hem, torde för honom icke någon
annan utväg finnas än att å annat ställe söka förvärfva tomtplats och
dit förflytta sina hus. Men då en sådan afflyttning måste vara förenad
med en för en fiskare allt för betydande kostnad, torde det kunna
ifrågasättas, om ej staten jemväl härvid borde ingripa; och föreställer
sig komitén att, om sådant anses lämpligt, detta bör ske på det sätt,
att staten såsom gåfva lemmar bidrag till kostnaden för flyttningen af
sjelfva husen med två tredjedelar af samma kostnad, dock icke i något
fall mera än 200 kronor för hvarje husegare.

För erhållande af sådant bidrag torde husegaren böra visa, att
hinder mött för honom att mot skäligt pris inköpa den af honom använda
tomten och att han antingen i samma fiskeläge eller annan plats
i skärgården förskaffat sig till annan tomt antingen eganderätt eller
sådan rätt, som i afseende å tomter på stipendii-inrättningens fastigheter
här ofvan omförmälts.

Om en bestämmelse i berörda syfte komme till stånd, må kunna
antagas, att jordegaren blefve mera villig att låta husegaren friköpa
af denne innehafd tomt, enär jordegaren eljest kunde riskera att icke
erhålla någon ersättning för mistning af tomtlegan.

På grund af hvad sålunda i denna del anförts, får komitén
föreslå:

l:o) att staten beviljar anslag för att efter ansökan till
sådant å enskild jordegares grund beläget fiskeläge i Göteborgs
och Bohus län, som utgör antingen egen kommun eller eljest
ett i afseende å dess ordnings- och hushållningsangelägenheter
särskildt samhälle, lemna billig försträckning för att dermed
inköpa dervarande tomter som antingen af fiskare, hvilkas hus
äro belägna å ofri grund, innehafvas eller kunna vara lämpliga
att i mån af efterfrågan till fiskare för bebyggande försäljas;
samt att såsom vilkor för lånet stadgas, dels att detsamma
skall återbetalas genom amortering under viss längre tid, dels
att fiskare skola ega att tillösa sig af dem nyttjade och på
berörda sätt inköpta tomter för hvad fiskeläget erlagt för dem,
dels att priset för de inköpta tomter som för bebyggande till
fiskare försäljas, ej må öfverstiga hvad de kostat fiskeläget, och
dels att, derest nyssnämnda bestämmelser öfverskridas, statslånet
anses till betalning förfallet;

2:o) att anslag beviljas af staten för att till fiskare vid
saltsjön i Göteborgs och Bohus län, hvars hus äro belägna å
ofri, enskild jordegare tillhörig grund och som visat såväl att
hinder mött för honom att för skäligt pris inköpa grunden
till husen som att han till annan tomt i samma fiskeläge eller
å annan lämplig plats i skärgården förvärfvat antingen eganderätt
eller sådan rätt, som om uppåtelseaf skärgårdstomter åKongl.
och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens fastigheter finnes stadgad,
samt derstädes påbörjat husens uppförande, lemna bidrag
till husflyttningen med två tredjedelar af den enligt behörig
tjenstemans uppskattning derför uppgående kostnad, dock icke
i något fall med högre belopp än 200 kronor.

D. Fiskelägens framtida bebyggande.

Beträffande slutligen den af motionärerna vidrörda frågan angående
ett bättre ordnande af fiskelägenas framtida bebyggande, så iakttogs
vid besöken på stället att, under det å åtskilliga platser byggnaderna
lågo temligen glest och i likhet med hvad i skiftade byar i allmänhet
egde rum, i en mängd andra fiskelägen deremot byggnaderna voro
planlöst och tätt intill hvarandra uppförda, till följd hvaraf å dessa
senare ställen rådde ett i sanitärt hänseende menligt förhållande samt
byggnadernas försäkrande mot eldskada medförde allt för höga kostnader.

Vid de förra platserna torde, då man får antaga, att de för framtiden
komma att bebyggas såsom hittills, några särskilda åtgärder ej
vara erforderliga, men vid de öfrige, i allmänhet de största fiskelägena,
är behöfligt, att ett bättre och ordnadt förhållande införes.

I ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets
städer äfvensom helsovårdsstadgan i hvad den afser stad är bestämdt,
att hvad i samma förordningar är föreskrifvet för stad gälle i tillämpliga
delar äfven för fiskeläge, då Konungens befallningshafvande efter
vederbörandes hörande sådant förordnar genom beslut, som skall underställas
Kongl. Maj:ts pröfning. Härigenom är tillfälle beredt, att vid
hvarje fiskeläge, der sådant finnes behöfligt, få olägenheter i nyssberörde
hänseenden afhjelpte, och om någon stadga delvis skulle anses
för svår att genomföra å någon plats, kan, på sätt tillförene egt rum,
vid meddelande af beslut om densammas tillämpning för platsen af
Kongl. Maj:t medgifvas tillstånd till inskränkningar, såsom, beträffande
byggnadsstadgan, om gatubredd, om tomtgränser m. m.

Omförmälde författningar gälla enligt särskilda beslut endast för
fiskelägena Grebbestad och Klädesholmen med dertill hörande Koholmen,
ordningsstadgan och helsovårdsstadgan för Skärhamn samt helsovårdsstadgan
för Ellös, Fiskebäckskil, Södra Grundsund, Gullholmen, Käringön,
Mollösund, Stora och Lilla Tjörnekalf, Astol och Hälleviksstrand; hvarjemte
kuratorerna för Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen ingifvit
ansökningar till Konungens befallningshafvande med begäran, att
ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan måtte blifva gällande
för fiskelägena Smögen, Tången, Björliolmen och Herrön, hvilka
ansökningar ännu äro på pröfning beroende.

För genomförande af den vigtigaste stadgan, byggnadsstadgan, erfordras
dock dels uppgörande af byggnadsplaner och dels inlösen af jord

till gator och öppna platser, hvilket allt medför så dryga kostnader,
att saken antagligen till följd deraf å flertalet af fiskelägena måste
öfvergifvas.

Då denna angelägenhet är i sanitärt hänseende af stor vigt för en
talrik befolkning, som idkar en för hela landet afsevärd och nyttig
näring, torde det kunna ifrågasättas, om ej staten, der befolkningen ej
förmår bekosta hvad härför erfordras, bör lemna bidrag dertill genom
anslag eller under någon tid räntefritt lån.

Dessutom torde fiskeläge, i händelse öfverenskommelse med jordegaren
ej kan träffas om upplåtelse af mark till gata och torg, icke
med nu varande lagstiftning kunna undfå Kongl. Maj:ts tillstånd att
expropriera jord dertill, då Kongl. förordningen angående jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof den 14 apiil 1866 icke nämner
något härom.

På grund af hvad sålunda i denna del anförts får komitén
föreslå:

att sedan byggnadsstadgan för rikets städer i behörig
ordning förklarats skola gälla i tillämpliga delar för ett fiskeläge
vid saltsjön och efter undersökning befunnits, att befolkningen
derstädes icke förmår anskaffa medel för uppgörande
af byggnadsplan eller för inlösen af mark till gator och torg,
möjlighet beredes fiskeläget att dertill af statsmedel erhålla
anslag eller för någon tid räntefritt lån; samt

att Kongl. förordningen angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof den 14 april 1866 ändras så, att
på de ställen å landet, för hvilka byggnadsstadgan för rikets
städer i tillämplige delar gäller, till torg och gata behöflig
mark kan exproprieras.

Göteborg den 21 januari 1898.

C HR. L. 1IESSLE.

FERD. PONTÉN.

JOHN KLEBERG.

Sammandrag

verkstäld utredning rörande fiskeribefolkningens i Göteborgs och
Bohus län bostadsförhållanden år 1897.

Sammandrag af verkstäld utredning rörande fiskeribefolkningens

		Hela antalet	Antal			Ant	al h	u s	i of	r i g r u n (
		hus å egen	som 1 kro		som tillhör Kongl. och	som	tillhör enskild och	innchafves
Socken.	Plats.	hus	grund	nan	Hvitfeldtska stipendii- inrättningen	med intocknad säkerhet	utan betryggande säkerhet	Summa
		bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar in. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.
1 l 2 Göteborgs fögderi.	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	16
Styrsö.............	Styrsö Tången........	76	8	66	8	—	—	—	—	—	—	io	—	10	—
	Hallsvik.................	12	5	12	5
	Asperö..................	48	2	48	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Yrångö ..................	46	6	46	6
	Donsö....................	95	16	90	16	—	—	—	—	—	—	5	—	5	—
Y. Frölunda ....	Fiskebäck...............	60	—	40	—	—	—	—	—	—	—	20	•—	20	—
	Onnered.................	20	1	20	1									—	—
Öckerö............	Kalfsund................	45	6	—	—	45	6	—	—	—	—	—	—	—	—
	Öckerö Sorg..........	60	3	52	3	—	—	—	—	—	—	8	—	8	—
	» N ordg......... Björkö Bånge- och	60	1	59	1	—	—	—	—	i	—	—	—	1	—
	Yesterg..............	64	12	25	—	—	—	—	—	—	—	39	12	39	12
	Björkö Sörg...........	21	—	16	—	-	—	—	—	—	—	5	—	5	—
	Knipplan................	62	10	—	—	62	10	—	—	—	—	—	-	—	—
	Höppel...................	22	6	22	6
	Hällsö....................	52	3	23	3	—	—	—	—	—	—	29	—	29	—
	Fogdö.................... Klofvan med Hönö	31	6	10	—	—	—	—	—	—■	—	21	6	21	6
	Hult....................	90	25	50	25	—	—	—	—	—	—	40	—	40	—
	Hönö (utom d:o)......	91	2	80	2	—	—	—	—	—	—	11	—	11	—
	Rörö......................	62	4	24	4	16	—	—	—	—	—	22	—	22	—
	Summa	1,017	116	683	82	123	16		—	i		210	18	211	18

i Göteborgs och Bohus län bostadsförhållanden år 1897.

			Antal hus å	ofri tomt,	som	tillhör enskild	och
																	Summa fastig-	All
för					för hvilka afgäld årligen utgår med						upp- skattad inkomst
Indika															Folk-	hets-	Anmärk-

afgärd	1 kr.	Öfver	Öfver	öfver	öfver	öfver	Öfver	mängd.	taxe-	af	ningar.
erlägges	derunder	1—2,50 kr.	2,50-	5 kr.	5-9 kr.	9-15 kr.	15-50 kr.	50	kr.		rings- värde.	kapital och
bo-	sjö-	bo-	sjö-	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- hodar		arbete.
nings-	bodar	nings-	bodar	nings-	nings-	nings-	nings-	nings-	nings-
hus.	m. m.	hus.	m. m.	hus.	hus.	hus.	hus.	hus.	hus.
17	18	19	20	21	22	28	24	25	2G	27	28	29	SO	81	32	33	34	35
9										i						350	G2.800	27,450
								—								G0	34,500	2,000
																233	43,600	33,430
																284	70,200	44,616
5																523	178,500	103,725
10	—	—	—	10	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	__	282	9G,300	11,050
																114	5G,600	3,600
																181	94,700	26,945
3	—	—	—	—	—	4	—	—	—	i	—	—	—	—	—	323	110,700	61,900
1											—					275	87,700	33,150
_	_	_	—	—	12	—	—	39	_	—	—	—	—	—	_	327	155,800	53,286
3	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	148	83,400	37,210	( Tvist om rätt
—																320	81,100	41,700	1 till jorden är I beroende på
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	121	31,100	21,000	^profning.
13		—	—	—	—	IG	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2G1	87,800	43,200
21	G															1G1	40,200	23,450
						40										386	147,300	66,967
11																511	199,300	69,436
21	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	349	84,700	60,416
97	6	—	—	10	12	61	—	411 -	2	_		—	—		5,209 1,74G,300	764,531

Socken.	Plats.	Hela antalet hus	Antal hus å egen grund			Antal hus å	ofri grund
som tillhör kronan	som tillhör Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen	som	tillhör enskild och	innehafves
med intecknad säkerhet	utan betryggande säkerhet	Summa
bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	16
Inlands fögderi.
		13	2	i	i				_	_	_	12	i	12	i
	Långön..................	6	6	6	6
		12	3									12	3	12	3
	Fjällsholmen...........	6		6
	Brunskär................	17	7	—	—	17	7	—	—	—	—	—	—	—	—
Harestad ........	Korseberg..............	7	—	—	—	7	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Metsten ................	8	—	—	—	3	—	—	—	—	—	5	—	5	—
		27	6	10	4	_	_	_	—	12	2	5	—	17	2
	Löfön ....................	12	1	4	1	—		—	—	5	—	3	—	8	—
	Rörtången..............	7	4	—	—	—	—	—	—	2	2	5	2	7	4
	Stenungsund ..........	37	3									37	3	37	3
	Summa	152	32	27	12	27	7	—	—	19	4	79	9	98	13
Orusts och Tjörns fögderi.
Skatta ............	Fiskebäckskil..........	175	82	—	—	—	—	175	82	—	—	—	—	—	—
	Ostersidan..............	53	20									53	20	53	20
	Stockevik ...............	22	2	—	—	—	—	—	—	—	—	22	2	22	2
	Rågårdsvik.............	36	12	1	—	—	—	—	—	—	—	35	12	35	12
	Gåsö......................	34	22	34	22
	Grundsund..............	220	94	—	—	—	—	220	94	—	—	—	—	—	—
Morian da .......	Ellös......................	57	2	2	—	—	—	—	—	5	—	50	2	55	2
	Stocken..................	50	16	—	—	—	—	—	—	—	—	50	16	50	16
	Råön .....................	19	8					—				19	8	19	8
	Hälleviksstrand.......	119	60	2	—	—	—	—	—	5	—	112	60	117	60
	Edsbultshall............	49	21	11	11	—	—	—	—	—	—	38	10	38	10
	Gullholmen ............	137	97	11	8	123	89	-	—	—	—	3	—	3	—
	Käringön ..............	155	70		—	155	70
	Mollösund..............	200	105	48	30	—	—	—	—	6	6	146	69	152	75

Antal hus å ofri tomt, som tillhör enskild och

		Summa fastig-	All
för				för hvilka afgäld årligen utgår med						upp- skattad
hvilka															Folk-	hets- taxe-	inkomst af	Anmärk-
ingen	1 kr.	Öfver	Öfver	öfver	öfver	öfver	öfver	mängd.	ningar.
afgäld erlägges	eller derunder	1—2,	50 kr.	2,50-	-5 kr.	5—9 kr.	9-15 kr.	15—50 kr.	50 kr.		rings- värde.	kapital och
bo- nings-	sjö- bodar	bo- nings-	sjö- bodar	bo- nings-	sjö- bodar	bo- nings-	sjö- bodar	bo- nings-	sjö- bodar	bo- nings-	sjö- bodar	bo- nings-	sjö- bodar	bo- nings-	sjö- bodar		arbete.
hus.	m. m.	hus.	m. m.	hus.	hus.	hus.	hus.	hus.		hus.
17	18	19	20	21	22	23	24	25	2G	27	28	29	SO	31	32	33	34	35	7 st. af de i kol. 13 upp-
_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	12	—	—	—	—	i	82	13,G00	5,281	tagne husen äro belägna å
																33	9,000	4,849	ett prestenke-
12	2															51	G,200	1,000	sate.
																35	6,500	5,250	A ett indra-
												_	_	_	_	95	7,300	1,250	get militiebo-
																19	4,000	500	ställe.
3	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	—	40	3,100	500	De 3 i kol.
						i	2	13	_	_	_	3	—	—	—	134	29,000	9,800	7 upptagna hu-
1	■__															86	17,600	4,350	sen belägna å ett dito.
2	4	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	3	—	—	—	27	4,300	1,500
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	37	2	—	i	158	74,400	16,767
18	G	—	—	—	—	i	3	13	—	21	—	45	2	—	2	760	175,000	51,047
																6G4	146,600	98,850
_	15	__	_	22	5	30	—	—	—	1	—	—	—	—	—	217	29,900	32,600
_	1	_	_	15	_	4	1	3	—	—		—	—	—	—	90	3,800	2,575	10 st. af
—	f»	9	G	18	—	7	—	1	-	—	—	—	—	—	—	126	8,300	12,950	dessa hus be-lägna å mark,
_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	116	48,500	20,325	upplåten till
																1,020	117,400	113,797	hemmans åbo,
																mot 5—9 kr.
1	—	1	—	—	—	13	—	19	—	IG	2	5	—	—	—	270	12,500	16,700	afgäld.
	IG			40	_	10	_	_	_	_	—	—	—	—	—	221	5,000	19,000	''I Dessa begge
_	8	—	—	19	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	94	1,900	6,000	ffiskelägen äro belägna å etl
	3	10	35	74	15	19	4	2	i	10	—	2	2	—	—	483	61,900	53,662	af Anders Falk
_				38	10		—	—	—	—	—	—	—	—	—	204	22,800	19,700	till Morlanda socken done-
								3	_	_	_	_	—	—	—	71G	111,100	101,769	radt hemman
			_		__	_	___		_	—	—	—	—	—	—	5G8	94,700	72,176	Tofta.
72	5f	4	3	1 31	—	35	9	2	—	8	5		3		—	891	139,(i00	128,702

.		Hela antalet	Antal			Antal hus	\ ofri grund
Socken.	Plats.	hus å egen	som tillhör	som tillhör Kongl. och	som	tillhör enskild och	innohafves
hus	grund	kronan	Hvitfeldtska stipendii- inrättningon	med intecknad säkerhet	utan betryggande säkerhet	Summa
		bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar in. m.
1	2	3	4	5	G	7	8	9	10	11	12	13	14	15	IG
j Klöfvedal........	Björholmen............	21	2	_				21	2
	Angevik.................	9	3		—	—	—	—	—	—	—	9	3	9	3
	Limhall..................	9	8	—	—	—	•—	5	4	4	4	—	—	4	4
	Kyrkesund .............	38	9	—	—	—	—	38	9	—	—	_	___	_	_
	Sumpen .................	27	2	—	—	—	—	—	—	14	2	13	_	27	2
1	Staffansholmen........	9	4	—	—	—	—	—	—	—	—	9	4	9	4
i Stenkyrke ......	Skärhamn...............	117	49	—	—	—	—	42	22	2	—	73	27	75	27
	Flatholmen.............	21	12	—	—	—	—	—	—	• -	—	21	12	21	12
	Bleket....................	4G	8	3	—	—	—	—	—	9	4	34	4	43	8
	Stockevik...............	IG	5	9	3	—	—	—	—	_	_	7	2	7	2
	Klädesholmen .........	180	55	—	—	180	55	—	—	—	_	_	_	_
	Lilla Kalfven..........	17	7	—	—	—	—	—	—	—	_	17	7	17	7
	Stora Kalfven.........	50	19	36	19	—	—	—	—	—	—	14	_	14	_
	Staasvik .................	20	4	2	—	—	—	—	—	—	—	24	4	24	4
	Astol.....................	70	5	—	—	—	—	—	—	—	—	70	5	70	5
	Störa Dyrön..........	46	9	30	5	—	—	—	—	15	4	1	_	16	4
	Hättan...................	17	4	3	—	—	—	—	—	2	—	12	4	14	4
{ Valla..............	Höviksnäs..............	15	2	—	—	—	—	15	2	—	—	—	—	_	_
Snnnervi	Summa kens fögderi.	2,060	818	192	98	458	214	516	215	62	20	832	271	894	291
} Tossene .........	Bovallsstrand .........	115	44	40	16		—	—	—	2	_	73	28	75	28
	Ulebergshamn.........	37	4	1	1	—	—	—	—	—	—	36	O O	36	3
	Hunnebostrand.......	140	73	96	59	—	—	—	—	2	—	42	14	44	14
	Ellene stenhuggeri...	66	1	2	—	—	—	—	—	5	—	59	1	64	1
Kungshamn ....	Smögen................	212	134	-	—	—	—	212	134	—	—	—	_	_	_
	Grafvame...............	160	100	—	—	—	—	160	100	—	—	_	_	_	__
	Backe vik................	65	20	—	—	—	—	65	20		—	--	—	—	—

			Antal hus å	ofri tomt,	som	tillhör enskild och
																	Summa	All

för					för livilka afgäld årligen utgår mod						fastig-	upp- skattad inkomst
h vilt a															Folk-	hets-	Anmärk-

afgäld erlägges	1 kr. oller derunder	öfver 1—2,50kr.	öfver 2,50—5 kr.	öfver 5—9 kr.	öfver 9-15 kr.	öfver 15—50 kr.	öfver 50 kr.	mängd.	taxe- rings-	af kapital och	ningar.
	sjö-	bo-	sjö-	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- bodar	bo-	sjö- bodar	bo-			värde.	arbete.
nings-	bodar	nings-	bodar	nings-	nings-	nings-	nings-	nings-	nings-	bodar
hus.	m. m.	hus.	m. m.	hus.	hus.	hus	hus.	hus.	hus.
17	18	19	20	21	22	23	24	25	26	27	28	20	so	31	32	33	34	35
																119	9,300	6,050
—	—	—	—	9	—	—	3	—	—	—	—	—	—	—	—	40	4,100	1,000
—	4	—	—	—	—	4	—	—	—	—	—	—	—	—	—	42	2,800	3,750
																226	26,500	9,150	15 st. af de
_	_	—	—	—	—	26	2	i								93	9,000	2,100	i kol. 9 upp-
—	4	—	—	9	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	29	4,500	500	tagna bonings-husen äro, mot
_	_	—	—	—	—	72	22	—	3	2	2	1	—	—	—	541	78,600	48.200	3 kr. afgäld för
—	—	—	—	21	12	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	80	13,700	24,800	hvarje, upp-förda på till
_	_	_	_	5	—	27	8	8	—	3	—	—	—	—	—	181	22,900	28,525	åbo upplåtet
_	—	—	—	—	2	7										60	10,900	14,350	hemman.
																734	102.300	70,109
—	—	—	7	17												84	9,600	8,600
—	—	—	_	14	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	207	24,600	15,700
—	—	—	4	8		16	—	—	—	—	—	~	—	—	—	114	7,700	8,800
—	—	—	—	70	5											308	33,100	36,650
—	4	—	—	—	—	16	—	—	—	—	—	—	—	—	—	222	33,900	22,330
—	4	—	—	—		14	—	—	—	—	—	—	—	—	—	62	6,000	11,733
																68	4,100	1,500
73	120	24	55	410	49	300	49	39	4	40	9	8	5	—	—	8,890	1,207,600	1,012,653	i
						1	18	15	1	57	9	2	_		_	530	136,600	68,750
—	2	—	—		—	—	1	36	—	—	—	—	—	—	—	210	24,700	7,850
—	—	—	2	—	—	13	4	18	6	9	2	4	—	—	—	730	166,300	58,850
—	—	—	—	—	—	14	1	28	—	18	—	4	—	—	—	350	38,800	17,650
																1,057	209,200	121,193
																740	146,500	78,025
																340	63,100	29,050

				Antal			Antal hus å	ofri grund.
		antalet	hus å egen		som tillhör Kongl. och	som	tillhör enskild och	innohafvos
Socken.	Plats.	hus	grund	kronan	Hvitfeldtska stipcndii- inrättningen	med intecknad säkerhet	utan betryggande säkerhet	Summa
		bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. in.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15	16
	Hasselösund...........	39	25	_	_			39	25
	Tången...................	65	53	—	—	—	—	65	53	—	—	—	—	—	—
Askum ...........	Vejern ...................	47	15	—	—	—	—	47	15	—	—	—	—	—	—
	Näset.....................	74	55	—	—	—	—	74	55	—	—	—	—	—	—
	Malmön .................	140	62	2	—	—	—	—	—	19	16	119	46	138	62
Lyse...............	Störa Kornö...........	28	12	28	12	—	—	—	—	—	—	—	•—	—	—
	Lilla Kornö............	34	13									34	13	34	13
	Norra Grundsund ...	15	3	—	2	—	—	3	—	— ''	—	12	1	12	1
	Spjösvik................;	8	—	—	—	—	—	2	—	—	—	6	—	6	—
	Skalhamn...............	33	1	1		10				2		20	1	22	1
NoiTvik	Summa ens fögderi.	1,278	615	170	90	10		667	402	30	16	401	107	431	123
Tjernö............	Sydkoster...............	60	16	59	16	—	—	—	—	1	—	—	—	1	—
	Nordkoster.............	32	12	30	12	—	—	—	—	1	—	1	—	2	—
	Saltö.....................	10	—	6	—	—	—	—	—	1	—	3	—	4	—
	Råssö ....................	46	12	27	7	—	—	—	—	14	5	5	—	19	5
	Långö...............''_____	10	7	8	7	—	—	—	—	1	—	1	—	2	—
	Ramsö....................	10	4	10	4
	ftundö ...................	9	6	9	6
Högdal...........	Saltbacken..............	6	—	5	—	—	—	—	—	—	—	1	—	'' 1	—
	Lunnevik................	13	3	8	2	—	—	—	—	1	—	4	1	5	1
	Lervik....................	16	9	5	1	—	—	—	—	8	8	3	—	11	8
Lur................	Resö......................	60	20	26	2	—	—	—	—	34	18	—	—	34	18
Tanum............	Sannäs...................	55	8									55	8	55	8

			Antal hus å	ofri tomt,	som	tillhör enskild och					Summa fastig- hets- taxe- rings- värde.	All
för hvilka				för hvilka afgäld årligen	utgår med					Folk-	upp- skattad inkomst af kapital och	Anmärk-
ingen afgäld erlägges	1 kr. eller derunder	öfver 1—2,50 kr.	öfver 2,50—5 kr.	öfver 5—9 kr.	öfvor 9-15 kr.	öfver 15-50 kr.	öfver 50 kr.	mängd.	ningar.
bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar		arbete.
17	18	19	20	21	22	23	24	25	26	27	28	29	SO	31	32	33	34	35
																170	30,800	18,425
																315	51,800	34,125
																215	24,200	14,900
																335	70,000	35,650
4	—	—	48	13	14	105	—	—	—	16	—	—	—	—	—	614	110,400	68,075
—	—	—	—	—												140	36,500	14,550	De i kol. 9
—	—	—	13	—	—	16	—	3	—	15	—	—	—	—	—	127	18,400	15,350	upptagna hu-
—	—	—	—	—	—	—	—	12	i	-	—	—	—	—	—	70	10,500	8,530	sen äro beläg-na a mark upp-
						3		3								34	5,000	5,200	låten till åbo. ( De i kol. 7 1 upptagna hu-
—	—	—	—	—	1	—	—	20	—	—	—	2	—	—	—	125	10.100	13,450	/sen äro beläg-I naålänsmans-1 boställe.
4	2	—	63	13	15	152	24	135	8	115	n	12	—	—	—	6,102	1,152,900	609,623
										1						420	129,600	15,686
1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	i	—	150	31,500	12,070
_	—	—	—	—	—	—	—	~	—	3	—	1	—	—	—	53	18,200	—
3	5	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	14	—	—	—	440	75,200	5,055
1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	144	42,300	1,000
																73	9,500	—
																63	15,100	—
															—	35	2,700	1,050
—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	3	—	—	—	60	2,000
—	8	—	—	—	—	—	—	—	—	10	—	1	—	—	—	75	4,400	—
—	—	—	—	r—	•—	10	—	—	9	24	5	—	2	—	2	332	92,200	5,000
—	6	—	—	—	—	30	—	10	2	12	—	3	—	—	—	280	55,000	11,490

Socken.	Plats.	Hela antalet hus	Antal hus å egen grund			Antal hus å of	r i grund
som tillhör kronan	som tillhör Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrattningcn	som	tillhör enskild och	innehafves
med intccknad säkerhet	utan betryggande säkerhet	Summa
bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.
1	2	3	4	5	G	7	8	9	10	11	12	13	14	15	IG
	Vestbacken.............	12	3	i	i					2		9	2	n	2
	Nolsundet ..............	6''	5	—	—	—	—	—	—	1	i	5	4	6	5
	Hafstenssund..........	19	10	2	2	—	—	—	—	16	8	1	—	17	8
	Grebbestad.............	179	21	33	1	100	13	—	—	45	3	1	4	46	7
	Gullbringa..............	9	7	—	—	—	—	—	—	—	—	9	7	9	7
	Grönemad...............	19	12	4	4	—-	—	—	—	13	8	2	—	15	8
	Krossekärr..............	15	9	9	7	—	—	—	—	—	—	6	2	6	2
	Sävall....................	5	8	—	—	—	—	—	—	5	8	—	—	5	8
	Källarholmen..........	4	4	4	4			—
	Pindö ....................	3	4	3	4									-—	—
	Kämpersvik............	14	13	—	—	—	—	14	13	—	—	-	—	—	—
	Långesjö................	5	8	—	—	—	—	—	—	3	—	2	8	5	8
Qville.............	Fjellbacka...............	150	57	12	7	—	—	—	—	10	10	128	40	138	50
	Sälvik....................	14	11	1	1	—	—	—	—	1	1	12	9	13	10
	Mörhult ................	33	9	—	—	—	—	—	—	—	—	33	9	33	9
	Hvalön ..................	7	7	7	7	—	—	—	—-	—	—	—	—	—	—
	Kalfön...................	7	7	7	7	—	—	—
	Iforsön...................	4	4	1	1	—	—	—	—	3	3	—	—	3	3
	Gåsön....................	4	2	4	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Fläskön..................	8	6	8	6
	Dyngön..................	12	8	9	5	—	—	—	—	—	—	3	3	3	3
	Hökebacken med
	Klofvan ..............	13	6	3	1	—	—	—	—	1	—	9	5	10	5
	Strandbacken ........	17	2	—	1	—	—	—	—	10	1	7	—	17	1
	Tullboden...............	14	3	0	2	—	—	—	—	6	1	2	—	8	1
.	Yändtegen..............	4	1	3	1	—	—	—	—	—	—	1	—	1	—
	Hamnen.................	14	6	9	—	—	—	—	—	1	1	4	5	5	6
	Taskan...................	17	10	3	3	—	—	—	—	—	—	14	7	14	7

Antal hus å ofri tomt, som tillhör enskild och

för

hvilka

för hvilka afgäld årligen utgår med

ingen afgäld erlägges	1 kr. oller dorundor	öfver 1—2,50 kr.	öfver 2,50-5 kr.	öfver 5-9 kr.	öfvor 9—15 kr.	öfver 15-50 kr.	öfver 50 kr.
bo-	sjö-	bo-	sjö-	bo-		bo-		bo-	sjö- bodar	bo-		bo-		bo-	sjö- bodar
nings- hus.	bodar m. m.	nings- hus.	bodar m. m.	tings- hus.	SJO- bodar	nings- hus.	sjö- bodar	nings- hus.	nings- hns.	SJO- bodar	nings- hus.	SJO- bodar	nings- hus.
17	18	19	20	21	22	23	24	25	2G	27	28	29	30	31	32
—	—	—	—	—	—	10	2	—	_	i	—	—	—	__	_
—	5	—	—	—	—	—	—	-	—	G	—	—	—	-	—
—	8	—	—	—	—	—	—	—	—	17	—-	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	9	—	19	5	18	2	—	—
—	7	—	—	—	—	—	—	—	—	9	—	—	—	—	—
—	8	—	—	—	—	—	—	11	—	3	—	1	—	—	—
—	2	—	—	—	-	—	—	G	—	—	—	—	—	—	—
	7							5			1	~
	3					2	5	2		1
G	25	—	—	15	12	25	5	2G	2	35	3	29	3	2	—
—	10	—	—	—	—	4	—	5	—	4	—	—	—	—	—
1	9	—	—	1	—	18	—	5	—	8	—	—	—	—	—
—	3	—	—	—	—	3	—	—	—	—	—	-	—	—	—
—	3	—	—	—	—	3	—	—	—	—	—	-	—	—	—
—	—	—	_	_	_	10	_	_	5	_	__	__	_	_	_
-	—	—	—	—	—	13	1	4	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	1	7	....	1	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	2	—	4	5	—	—	—	—	—	—	—
1	7	—	—	—	—	—	—	13	—	—	—	—	--	—	—

	Summa	All
	fastig-	upp- skattad
Folk-	hets-	inkomst	Anmärk-
nängd.	taxe- rings-	af kapital	ningar.
	och
	värde.	arbete.
33	34	35
45	9,900
30	4,200	3,500
124	36,500	6,509
1,056	444,100	100,871
40	5,700	—
91	15,100	1,500
G0	20,600	—
20	10,000	—
24	7,200 9,800	500
30	4,300	upptagna hu
G0	22,300	1.600	/sen äro beläg
30	4,900	550	na å mark upp-låten af åbo.
795	164,800	70,693
57	5,300	4,350
145	24,300	9,100
33	15,400	2,350
50	8,000	6,600
14	G,800	2,450
17	4,500	1,700
33	8,500	2,150
80	16,600	10,176
50	6,800	2,000	’
70	11,500	2,000
45	11,600	4,200
15	2,700	3,900
70	12,000	4,500
65	7.300	2,000

				Antal			Antal hus å	ofri grund
		neia antalet	hus å egen grund	som tillhör kronan	som tillhör Kongl. och	som	tillhör enskild och	innehafvos
Socken.	Plats.	hus	Hvitfeldtska stipendii- inrättningen	med intecknad säkerhet	utan betryggande säkerhet	Summa
		bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.
1	2	3	4	5	G	7	8	9	10	11	12	13	14	15	IG
	Berga..................... Sandviken och Öde-	6	—	4	—	—	—	—	—	—	—	2	—	2	—
	gårdarne..............	13	6	5	4	—	—	—	—	i	—	7	2	8	2
	Rödsholmen ...........	4	4	1	1	—	—	—	—	—	—	3	3	O O	3
	Udden ................... Slottet med Långe-	31	8	10	4	—	—	—	—	4	2	17	2	21	4
	strand ................	26	16	4	2	—	—	—	—	2	1	20	13	22	14
Svenneby .......	Kiddön ..................	4	3	3	3	—	—	—	—	—	—	1	—	1	—
	Köpmansbacken......	6	4	3	—	—	—	—	—	1	1	2	3	3	4
	Tegelstrand............ Heestrand,Kjellviken	13	5	6	3			"		3	2	4	“	7	2
	och Eödalen........ "V assviken, Tångarne, Grönlid ochHornö-	22	8	1	1					10	4	11	3	21	7
	sund.................. Skutebacken och	10	5	10	3	—	—	—	—	—	2	—			2
	Spån slätt............ Långekärr, Skredsvik	11	1	3	—	—	. —	—	—	6	—	2	1	8	1
	och Brevik..........	13	4	9	3	—	—	—	—	—	—	4	1	4	1
	Saltebro.................	8	1	—	—	8	i	—	—	_	—	—	—	—	—
Samma	Summa ndrag.	1,102	405	381	148	108	14	14	13	205	88	394	142	599	230
Göteborgs fögderi ........................	1.017	116	683	82	123	16	—	—	1	—	210	18	211	18
Inlands >		152	32	27	12	27	7	—	—	19	4	79	9	98	13
Ornsts och Tjörns fögderi ............	2.060	818	192	98	458	214	516	215	62	20	832	271	894	291
Sunnervikens fögderi....................	1.278	615	170	90	10	—	G67	402	30 10	401	107	431	123
Norrvikens	> ....................	1,102	405	381	148	108	14	14	13	205	88	394	142	1 599	230
	Summa	5,609	1,986	1,453	430	726	251	1,197	630	317	128	1,916	547\|\| 2,233	675

Göteborg den 21 januari 1898.

CHR. L. HE8SLE.

FERD. PONTÉN.

			Antal hus å	ofri	tomt,	som	tillhör enskild	och				Folk- mängd.	Summa fastig- hets- taxe- rings- värde.	All upp- skattad inkomst af kapital och arbete	Anmärk- ningar.
för hvilka ingen afgäld erlägges	för hvilka afgäld årligen utgår med
1 kr. eller derunder	öfver 1—2,50kr.	öfver 2,50—5 kr	öfver 5-9 kr.	Öfver 9-15 kr.	öfver 15-50 kr.	öfver 50 kr.
bo- nings- hus.	sjö- bodai m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar m. m.	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar	bo- nings- hus.	sjö- bodar
17	IS	19	20	21	22	23	24	25	26	27	28	29	30	31	32	33	34	35
—	—	—	—	—		O	—	—	—	—	—	—	—	—	—	30	3,500	1,000
—	2	....	—	—	—	i	—	6	—	i	—	—	—	_	_	40	2,900
—	3															15	1,700	—
i	4			—	—	9	—	5	—	3	—	3	—	—	—	100	15,400	2,831
—	ii	—	—	—	—	3	3	11	—	5	—	3	—	—	—	100	13,400	4,100
																14	7,600	1,500
—	—	—	—	—	2	—	2	1	—	—	—	2	—	—	—	30	2,300	600
3	2	—		—	—	1	—	—	—	2	—	1	—	—	—	70	8,300	—
—	—	—	—	—	—	11	7	—	—	7	—	3	—	—	—	100	9,100	1.900
—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	2	—	—	50	11,500	—
—	1	—	—	—	—	2	—	—	—	6	—	—	—	—	—	50	5,400	—
—	1	—	—	_	_	4	_	_								60	7,400		j Dessa hus äro
																			1 belägna å kom-
				—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	30	6,600	—	\| ministerbo-
17	141	—	—	16	17	173	29	125	18	183	14	82	9	3	2	5,963	1.469,200	310,781	Iställc.
97	6	—	_	10	12	61	_	41		2						5,209	1,746,300	764,531
18	G	—	—	—	—	1	3	13	—	21	—	45	2	—	2	760	175,000	51,047
73	120	24	55	410	49	300	49	39	4	40	9	8	5	—		8,890	1,207,600	1,012,653
4	2	—	G3	13	15	152	24	135	8	115	11	12	—	—	__	6.102	1.152.900	609,623
17	141	—		IG	17	173\|	29	125	18	183	14	82	9	3	2	5,963 1,469,200	310,781
209	275	241 118	449	93	687	105	353	30	361	34	147	16	3	4	26,924 5,751, OCK) 2,748,635

JOHN KLEBERG.

Till K ouungen.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1896 anhallit, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa och till Riksdagens kännedom meddela
utredning angående fiskeribefolkningens i länet nuvarande bostads -

förhållanden, och Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Riksdagens
berörda skrifvelse, anbefallt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
att efter verkstäld utredning inkomma med underdånigt förslag i ärendet
samt bemyndigat Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande att tillkalla
tre sakkunniga män för biträdande vid utredningen, på grund
hvaraf Eders Kongl. Majrts befallningshafvande uppdragit dels åt extra
länsnotarien, vice häradshöfdingen Ferdinand Ponton och t. f. häradsskrifvaren
i Göteborgs fögderi, landskontoristen John Kleberg att deltaga
i utredningen för hela länet dels att deri biträda, i Göteborgs fögderi
åt häradshöfdingen i Göteborgs domsaga f. d. hofrättsassessoren
in. m. Chr. L. Hessle, i Inlands fögderi åt godsegaren m. m. G. Kilman,
i Orusts och Tjörns fögderi åt förre riksdagsmannen sjökaptenen
C. J. Odman, i Sunnervikens fögderi åt förre riksdagsmannen J. A.
Johansson i Bastholmen, och i Norrvikens fögderi åt riksdagsmannen
Hans Holmlin, de båda sistnämnde motionärer i ämnet, dels ock åt
häradshöfdingen Hessle såsom ordförande samt Pontén och Kleberg
såsom ledamöter i en komité att utsluta utredningen och upprätta förslag
i ärendet, hafva bemälde Hessle, Pontén och Kleberg till Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat utlåtande beträffande
fiskeribefolkningens bostadsförhållanden jemte dertill hörande protokoll
och sammandrag, hvilka härhos underdånigst öfverlemnas, och får
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifva följande underdåniga
utlåtande i ärendet.

Ändamålet med ifrågavarande utredning har angifvits i främsta
rummet vara att bereda fiskeribefolkningen i detta län utvägar att förvärfva
eganderätt till den grund, hvarå dess boningshus och andra för
fiskets bedrifvande nödige byggnader finnas uppförda, men äfven att
bättre ordna fiskelägenas framtida bebyggande; och bär utredningen
alltså haft till föremål att vinna en säker insigt om arten och vidden
af det förefintliga behofvet äfvensom en tillförlitlig grundval för bedömandet
af de förslag, som ifrågakomma till behofvets lindrande eller afhjelpande.

Den afslutade utredningen, som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
finner hafva omfattat såväl de mera betydande fiskelägena som
de fleste andra till fiskaresamhällen hänförliga platser inom länet, bestyrker
riktigheten af motionärernas uppgift, att en stor del af den bohuslänska
fiskeribefolkningen har osäkra bostadsförhållanden. Af do i
undersökningsprotokollen upptagne 5,609 boningshus och 1,986 sjöbodar
äro ej flere än 1,453 boningshus och 430 sjöbodar belägna å fri
och egen grund, medan ej mindre än 2,233 boningshus oah 675 sjöbodar
ligga å ofri grund, som tillhör enskilde, samt öfriga byggnader

å Eders Kongl. Maj:ts och Kronans eller Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens
mark. För de båda sistnämnde kategorierna af
husegare förefinnes en jemförelsevis säker besittningsrätt, men beträffande
alla dem, som bygga och bo på enskilda jordegares grund, råder
ett anmärkningsvärdt osäkerhetstillstånd, i det endast med 317 boningshus
och 128 sjöbodar är förenad intecknad nyttjanderätt till grunden.
Af de fiskaresamhällen, 131 till antalet, som utredningen omfattar,
finnas 94 platser, å hvilka byggnaderna helt och hållet eller delvis hvila
å ofri, enskild jordegare tillhörig grund, hvaraf på 20 med alla och å
ytterligare 40 platser med mera än två tredjedelar af dervarande byggnader,
hvartill kommer, att bland dem befinna sig de mera betydande
fiskelägena, såsom Fjellbacka, Malmön, Helleviksstrand, Skärhamn, Mollösund
och Bovallsstrand med hvardera mera än 100 boningshus å dylik
ofri grund samt med mera än 50 boningshus fiskelägena Grebbestad,
Hunnebostrand, Ellös, Östersidan, Åstol, Bleket, Sannäs, Ellene stenhuggeri,
Lilla Kornö, Björkö, Stocken och Resö.

Det befintliga osäkerhetstillståndet torde så småningom hafva uppkommit,
om än på senare tid i tilltagande grad. Eu vigtigt bidragande
orsak tror Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande kunna sökas i en
del fiskelägens natur af samfälliga till hemman hörande strandplatser. Omkring
en femtedel af de i undersökningsprotokollen beskrifne fiskelägen
innehålla, mera eller mindre, sådan samfällig jord. Jemte svårigheten
att uppnå enighet mellan flere delegare i ett skifteslag och taga deras
underskrifter å upplåtelsehandlingen blifver det förenadt med större
hinder att sedermera inför domstolen styrka alla dessa delegares åtkomst
än vanligen plär vara fallet vid jordupplåtelser. Derigenom möta också
förmodligen ej sällan hinder att lagfara eller inteckna tilläfventyrs utfärdade
upplåtelsehandliugar. Såsom exempel på huru fördelad eganderätten
till strandplatserna kan vara, må anföras, att vid Sannäs fiskeläge
finnes en strandremsa, derå icke är utrymme för mera än redan uppförde
10 byggnader, hvilken såsom samfällighet tillhör hemman och hemmansdelar
om tillhopa 21 Vs mantal.

Beträffande de tomtplatser, som togos i besittning före den nu pågående
sillfiskeperioden, då efterfrågan icke var stor, torde endast i
undantagsfall skriftliga upplåtelsehandlingar ens hafva ifrågasatts, utan
egde omedelbart besittningstagande rum under jordegarens tysta medgifvande
ibland med, men ofta utan afgift. Men i samma mån som
byggnadstomterna stego i värde och särdeles å de större fiskelägena
hafva egarne funnit sig kunna skärpa sina fordringar på tomtafgifternas
utgörande; och något bättre medel för jordegare att tilltvinga sig höga

avgifter af fiskeribefolkningen torde icke stå till buds än att undanhålla
densamma ömsesidigt bindande kontrakt, i öfverensstämmelse
hvarmed åtminstone en del jordegare bestämdt vägra utfärdandet af
skriftliga afhandlingar eller ock ställa dem på viss kort eller obestämd
tid samt med intaget förbud mot inteckningsrätt.

Då. det i alla de fall, der skriftliga afhandlingar saknas eller äro
bristfälliga, står för jordegaren öppet att påkalla tillämpning mot tomtinnehafvaren
af 157 eller 158 §§, utsökningslagen, kan det antagas att
nära en tredjedel af länets idoga fiskeribefolkning står inför möjligheten
att handräckningsvis varda afhyst, flertalet ens utan åtnjutande af
laga fardag. Utredningen har sålunda fullständigt ådagalagt, huru angeläget
och befogadt det må vara, att statsmakterna ingripa till ett
bättre ordnande af den bohuslänska fiskeribefolkningens bostadsförhållanden.

I fråga om de förslag, som framställts till befrämjande af det med
ifiredningen afsedda ändamål, så hafva motionärerna förordat lagstiftningsåtgärder
till fiskarenas skydd mot jordegareintr^sset och af utredningsmännen
hafva riksdagsmannen Holmlin samt förre riksdagsmännen
J. A. Johansson i Bastholmen och C. J. Ödman, sedan samtlige
fögderiombuden lemnats tillfälle att yttra sig i ärendet, ifrågasatt
en lagstiftning, hvarigenom tomterna skulle för fiskarenas räkning
kunna göras till föremål för expropriation i den ordning, som angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgas. Ur
synpunkten af fiskeribefolkningens anspråk på säkerhet till hus och
hem leder nämnda förslag säkert till målet och är så till vida förtjent
af beaktande. Expropriationsrätten skulle bereda en utväg för
den husegande fiskaren att omedelbart och utan motstånd förvärfva
eganderätt till det stycke mark han för sin bostad och sin närings
bedrifvande oundgängligen behöfde, vare sig marken befunne sig
i Eders Kongl. Maj:ts och Kronans, Kongl. och Hvitfeldtska stipendiiinrättningens
eller enskildes ego. Lösepenningen kunde heller icke
sättas så högt. Men expropriationsrättens grund är, såsom målsmännen
för berörda förslag jemväl antydt, tillgodoseendet af ett allmänt behof,
som derförutan icke kan afhjelpas; och förrän visadt blifvit, att nu
ifrågavarande behof är till sådant allmänt behof, som berättigar expropriation
sförfarande, hänförligt, torde det anmärkta förslaget icke hafva
utsigt att vinna statsmakternas bifall. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
förmenar för sin del att rätten till hus och tomt, som är lika
oumbärlig för alla medborgare, dock alltid måste betraktas ur det enskilda
intressets synpunkt; och då inskränkningar i enskild eganderätt

principielt icke böra åt lagen påbjudas till förmån lör andra endast enskilda
intressen, saknas för den ifrågasatta tvångsafstaelsen den förutsättning,
hvarpå hithörande lagstiftning ytterst hvilar. Riksdagen har
oek redan i sin skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t funnit sig böra uttala,
att det väl vore en statsmakternas uppgift att afhjelpa de öfverklagade
missförhållandena, men att det i allt fall icke borde ske på bekostnad
af andra berättigade intressen. Att ingå på en undantagslagsstiftning
inom privaträttens område till förmån för ondast en del af ett landskaps
befolkning eller en särskild klass af näringsidkare kan ej hellei af
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkas, huru mycket Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande än må ifra för den bohuslänske
fiskarens bästa. På grund af hvad sålunda anförts anser Edeis Kongl.
Maj:ts befallningshafvande det icke böra i lagen inrymmas rätt för
fiskarena att till deras behof af tomtplatser anlita expropriationsförfarandet,
som deremot lämpligen kan förordas för tillgodoseendet af
fiskelägenas allmänna behof af mark till torg, gata eller dylika för gemensamt
begagnande afsedd^ platser, såsom det under vissa vilkor af
komiterade förslagits.

Komiterade hafva framställt olika förslag till frågans lösning allt
efter som fiskelägena finnas å Eders Kongl. Maj:ts och Kronans, Kongl.
och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens eller enskildes mark.

Hvad först angår de å kronojord varande fiskelägen har Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande desto större skäl att ansluta sig till
hvad komiterade derutinnan föreslagit som det är Eders Kongl. Maj:t.s
befallningshafvandes åsigt att den af fiskeribefolkningen nyttjade mark
af ifrågavarande beskaffenhet i allmänhet icke kan bättre användas än
till upplåtande åt fiskerinäringens behof, enär densamma eger ringa
jordvärdo och endast undantagsvis torde vara för särskilda statsändamål
erforderlig, hvarjemte det förtjenar framhållas, att genom eganderättens
öfvergång på enskilda statens inkomst af skattskyldig jord
komme att ökas.

Beträffande derefter Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens
skär gårdstomter, som redan nu utgöra ett afsevärdt antal och troligen
alltjemt komma att ökas, finner Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
den af komiterade ifrågasatta lagändringen vara en g oa utväg,
hvarigenom byggnad å sådan tomt komme att till fast egendom hänföras.

Hvad slutligen beträffar ofria tomter under enskild eganderätt lära
här de största svårigheterna yppa sig för genomförande af en förändring
till det bättre, alldenstund med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
ofvan uttalade uppfattning jordegaren icke synes kunna ge -

nom lagbud tvingas att afstå sin eganderätt. Men äfven om det ligger
i sakens natur att på det fria aftalets väg ett fullständigt upphäfvande
af osäkerhetstillståndet icke åstadkommes, kunna dock väsentliga förbättringar
genomföras. Och i sådant afseende synas komiterade hafva
lemnat förslag, som föra till frågans lösning på det under för handen
varande omständigheter lämpligaste sättet. Det kan nemligen icke vara
för statsintresset främmande att med penningeunderstöd bistå en näringsgren
i trångmål. Säkerligen sakna de flesta fiskelägen egna medel
eller möjlighet att hos penningeinrättningar uppbringa lån till förvärf af
fiskelägenas jord, men derför behöfver statsverket icke utsättas för förlust,
ty det för rättigheten att erhålla lån för ändamålet stadgade vilkor
eller att fiskeläget måste bilda egen kommun eller ett med afseende å
dess egna ordnings- eller hushållningsangelägenheter särskildt samhälle
erbjuder en ganska betryggande säkerhet för lånets rigtiga inbetalning.
För närvarande finnas bland nu afsedda fiskelägen endast två, som äro
egna kommuner nemligen Mollösund och Gullholmen, samt likaledes
endast två, som utgöra sådana särskilda samhällen, som ofvan nämnts,
nämligen Grebbestad och Skärhamn, hvilka efter nådigt beslut om tilllämpning
der af ordningsstadgan för rikets städer och i Grebbestad
jemväl af byggnads- och brandstadgan fått egen förvaltning för ifrågavarande
angelägenheters handhafvande. Emellertid äro åtskilliga andra
fiskelägen i den bohuslänska skärgården stadda i den utveckling, att
flere sådana municipalsamhällen torde inom den närmaste tiden bildas.
Och att Eders Kongl. Maj:t tillförene tillerkänt dylikt samhälle rättighet
att för åtskilliga samhällsändamål upptaga lån kan inhemtas af Eders
Kong!. Maj:ts nådiga bref den 26 november 1897, hvarigenom hinder
förklarats icke möta för strandlägenheten Grebbestad att upptaga ett
tjuguårigt amorteringslån för inköp, bland annat, af ett jordområde.
Det må väl vara sannt att genom att framgå på det fria aftalets vägen
fullständig och alla fiskelägen omfattande lösning af frågan sannolikt
icke blifver möjlig, men enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
åsigt kan mycket dock vinnas genom de af komiterade föreslagna
åtgärder, hvarför det ock synes Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
böra vara för statsmakterna angeläget att, då verksammare
medel icke kunna föreslås, åtminstone genom penningeunderstöd underlätta
ordnandet af denna vigtiga fråga.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande skall låta sig angeläget
vara att, såvidt, på Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande beror, ingripa
till befrämjandet af överenskommelser emellan jordägare och
fiskare för att å de senare öfverflytta eganderätten till deras innehaf -

vande tomter, i hvilket afseende förberedande mått och steg redan
tagits beträffande några fiskelägen, hvilkas befolkning antages gemenligen
hafva sådan ekonomisk ställning, att utsigter förefinnas att med
dess egen hjelp inlösa dervarande ofria tomter.

I fråga om fiskelägenas framtida bebyggande, derom komiterade jemväl
yttrat sig, kan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande icke underlåta
att framhålla hurusom de bohuslänska fiskelägena utmärka sig för
en kännbar brist på ordnadt byggnads- och brandväsende samt sundhetsfrämjande
anstalter; beroende detta missförhållande dels på bristande
sjelfstyrelse och dels på fiskeribefolkningens benägenhet att tätt
sammantränga sig å de för fisket väl belägna strandplatser. Det får
emellertid antagas, att en reglering af de tätast bebygda fiskelägena
numera icke kan åstadkommas utan statsbidrag, hvarförutom hinder
torde möta för en regleringsplans genomförande med mindre den i
sådant afseende af komiterade föreslagna expropriationsrätt medgifves.

På grund af hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande sålunda
tillåtit sig anföra får Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som i
öfrigt hänvisar till komiterades motivering, underdånigst instämma uti
samtlige af komiterade till frågans lösning afgifna förslag.

Göteborg å landskansliet den 5 april 1898.

Underdånigst
GU ST. LAGERBRING.

Henr. Westin.

Protokoll

vid den af Konungens Befallningshafvande i Göteborgs och Bohns
län för utredning af fiskeribefolkningens bostadsförhållanden i
Göteborgs fögderi tillsatta komiténs sammanträden
följande dagar och ställen,

{

folio ef o 1*3

I ehntö•:»o$«öjio}3 Is flat) l)iv
;''k,; Mn^OU SuOgiUfi:;’lo’l''.>(i'' /jM,'' i.r gm&Ctfif Uti flr
wk" ’. i ]; s ..<: nm i in null'', m < ■ i m Ua ii ii hob^oi 3 yiode 1 ilo
.rrallitfn dof •]«$!» atof/öl

Den 29 Juli 1897.

Ä fiskeläget Styrsö Tången i Styrsö socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komitcns uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 350 personer;

att här finnas 76 boningshus, 8 sjöbodar;

b b » 7 fiskesmackar (för rödspottfiske, 5 å 6 mans be sättning)

;

bb b 3 drifgarnsbåtar med 20 st. drif garn till hvarje;

B b hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 2
sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus och sjöbodar utgör

62,800 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och, arbete belöper sig
till 27,450 kronor;

att här drifves hufvudsakligen uppköp af fisk å danska kusten samt
rödspotte- och sillfiske; derjemte jordbruk;

att gemensamma strand- och lastageplatser finnas, belägna å Styrsö
Sorg. och å Styrsö Tången;

att hamnen är god, djup och rymlig, skyddad för alla vindar.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å skattehemmanet 1 mtl. Styrsö Sörgården,
dels å d:o '' 2 mtl. Styrsö Tången, Indika båda hemman undergått laga
skifte, dels å en på Styrsö Sorg. undantagen allmänning (5 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

66 boningshus och 8 sjöbodar äro uppförde på egen grund, dels i
mantal satt och dels för alltid afsöndrad jord.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt■ bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

10 boningshus deraf 5 å Styrsö Sörgårds allmänning.

Afgäld erlägges endast för en tomt med 10 kr. De öfriga tomterna
fria från tomtafgift.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandyäsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna ligga delvis tätt sammanträngda.

2:o Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Do flesta ha sina hus och lösören oförsäkrade.

Länsbolaget mottager byggnader till försäkring.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.
Tvenne ledamöter af kommunalnämnden inspektera årligen.

Den 29 Juli 1897.

Å Hallsvik i Styrsö socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit några platsboar.

§ 2-

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skidle här
antecknas:

att folkmängden utgör 60 personer;

att här finnas 12 boningshus och 5 sjöbodar;

» » » 2 sill -garnbåtar med 6 st. drif-garn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
34,500 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,000 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sjöfart (med 2 galeaser och 2 jakter)
samt jordbruk, om vintern sillfiske;

att gemensam hamnplats finnes;

att badhus är uppfördt och att husen uthyras om sommaren till
badgäster.

§ 4.

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å skattehemmanet 1 mtl. Styrsö Sörgården.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

12 boningshus och 5 sjöbodar äro uppförde på i mantal satt jord. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhetsförhäl landen

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna ligga spridda, så att några särskilda bestämmelser
om platsens bebyggande ej erfordras.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

I allmänhet äro hus och lösören försäkrade i länsbolaget.

3:o. Sundhetsförhållandena goda.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 29 Juli 1897.

Å ön Asperö i Styrsö socken.

§ i.

r T i''“V Härvid

hade tillstädeskommit några fiskare från platsen.

§ 2-

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 233 personer;

att här finnas 48 boningshus och 2 sjöbodar;

»b b 13 fiskesmackar (för skäddefiske etc.);

bb b 2 sillgarnsbätar med 5 å 8 st. drif garn till hvarje;

b b hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 1 stor
och 1 liten sillvad och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
43,600 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 33,430 kr.;

att här drifves hufvudsakligen skäddegarnsfiske af 13 st. fiskelag
(i allmänhet 3 man i hvarje) samt uppköp af fisk för försäljning i
Göteborg äfvensom jordbruk.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande;

Ön utgör 1 mtl skatte, och har hemmanet icke undergått laga
skifte.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning:

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

Alla boningshus och begge sjöbodarne äro uppförde på egen grund.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro tätt hopträngda.

. fi: :> .. '' I

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd finnes icke.

Några fiskare hafva försäkrat hus och lösöre i länsbolaget, men
de fleste icke.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas

ej här.

Den 30 Juli 1897.

Å ön Vrångö i Styrsö socken.

§ i Härvid

hade tillstäd eskommit några platsboar.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

UnlH O .ii v'' ■'' \ i‘< ..

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 284 personer;

att här finnas 46 boningshus och 6 sjöbodar;

» » » 5 stor sjöfiskebåtar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
70,200 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 44,616 kr.;

att här drifves hufvudsakligen backefiske med 5 stora båtar (6 å
7 mans besättning) i Skagerack och Nordsjön äfvensom hummerfiske
och jordbruk, livilket sistnämnda oftast får skötas af qvinliga befolkningen,
som äfven brukar torka och ordna fiskredskapen;

att hamnen är god och tillräckligt djup (6 å 7 fot) samt skyddad
för vestanvinden, sedan vågbrytare uppförts på statens bekostnad
(4,800 kr.);

att här finnes tull- (5 betjente) och lotsstation (10 lotsar).

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Ön utgöres af frälsehemmanet 1 mantal Vrångö Vestergården och
skattehemmanet 1 mtl. Vrångö östergården, båda lotshemman.

Hemmanen äro oskiftade och husen äro uppförde på utmarken vid
öns vestra sida i en bugt af hafvet.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

Alla boningshus och sjöbodar äro uppförde på egen hemmansdel. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej och ansågs ej heller behöflig för platsen.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning> af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Nästan alla fiskare och andra platsboar hafva sina hus och lösören
assurerade i länsbolaget.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 30 Juli 1897.

Å ön Donsö i Styrsö socken

§ 1-

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs upRidväg och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas;

att folkmängden utgör 528 personer;

att här finnas 95 boningshus, 14 sjöbodar och 2 magasin eller salterier;
» » » 17 storsjöfiskebåtar (7 mans besättning);

» » )) deraf 3 drifgarnsbåtar med 15 å 20 st. drif garn

till hvarje;

» » hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 1 stor

och 1 liten sillvad och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 178,500 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 103,725 kr.;

att här drifves hufvudsakligen storsjöfiske i Nordsjön och Kat tegat
samt sjöfart (1 skonert, 2 galeaser och 2 jakter) och jordbruk, mestadels
skött af för de bråda tiderna legdt folk från andra orter;
att hamnen är god och skyddad;
att gemensam hamn- och lastageplats finnes; och
att stora bryggan tillhör ångbåtsbolag i Göteborg, hvars båtar
anlöpa.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

ön utgöres af skattehemmanen 1 mtl. Donsö Faggegården och 1 mtl.
Nedergården, hvilka båda undergått laga skifte.

Husen ligga samlade tvärs öfver midten af ön, mest å vestra delen
vid hamnen.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

90 boningshus, 14 sjöbodar och 2 magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund.

2:o. Ej inteeknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren oftast föräldrar, äro uppförde:
5 boningshus.

Afgäld: ingen. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhctsförhållan den

och öfriga orduingsfrägor.

i.**''''.V1'', •'' ’ A-F-.V A ‘ .. '' V jö. . - •> , . V • • • .. ;Vv

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga temligen glest.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad här.

Brandordning af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Allmänt försäkras hus och lösöre; 5 hus i Allra, brandförsäkringsverket
för byggnader å landet, annars i länsbolaget.

Ej eldsvåda i mannaminne.

3: o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tilllärnpas ej.
Kommunalnämnden inspekterar årligen.

UOgöfJ .ililt i I» -.tomt : Ilil l »v.ibh '' : . •

Deri 30 Juli 1897.

Å Fiskebäck i Vestra Frölunda socken.

§ i Härvid

både tillstädes^mmit en del fiskare.

§ 2. V, '' o

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och f uga del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 282 personer;
att här finnas 60 boningshus;

)) » » 20 drifgarnsbätar med 20 å 30 st. drif garn till hvarje;

» y> hemmahörande vadlag är o 4 till antalet; egande vadlagen 1
stor och 1 liten sillvad och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus utgör 96,300 kronor;
att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 11,050 kr.;

att här drifves hufvudsakligen jordbruk och fiske, nämligen makrillfiske
om sommaren, sillgarnsfiske om hösten, derjemte backefiske af 9
båtlag, och att hamnen är dålig och grund, tillfryser lätt.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

3 olika hemman Fiskebäck finnas, alla af skattenatur, nämligen:

1 mantal Fiskebäck Lilla,

Va » » Mellang. och

1 » » Störa.

Husen ligga å dessa hemman samt å skattehemmanet 1 mtl. Högen.

§ 5.

Med ledning af. alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

40 boningshus äro uppförde på egen grund, dels egna hemmansdelar
(25 st. hus) dels å friköpt mark (15 st. hus).

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

20 boningshus, (7 å Fiskebäck Mellang., 3 å Storeg,, 6 å Lilleg.
och 2 å Högen).

Afgälden utgör 2 kr. för tomt, ofta ingenting. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhet stör bal la liden
och öfriga ordningsfrägor.

l:o Bebyggande.

Byggnadstadgan för rikets städer ej. tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Byggnaderna äro spridda och behof af särskilda bestämmelser för
vidare bebyggande förefinnes ej.

2: o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De fleste ha försäkrat hus och lösöre i Frölunda och Askims
socknars enskilda brandstodsbolag.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 30 Juli 1897. *

Å Önnered i Vestra Frölunda socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare. (Platsen besökt blott
af undertecknad Pontén.)

§ 2-

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del
af de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 114 personer;

att här finnes 20 boningshus och 1 sjöbod;

® » » 6 drif gar nsb åtar med 25 å 30 st. drif garn till hvarje;

» )) hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 1 stor

och 1 liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbod utgör 56,600
kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sia
till 3,600 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske med drifgarn (utanför Vinga)
samt makrillfiske (med dörj);

att hamnen är grund men skyddad;

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen utgöres af skattehemmanen 1 mantal Stora och */2 mtl.
Lilla Önnered.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

20 boningshus och 1 sjöbod är o uppförde på egen hemman sdel.

IT. Beträffande platsens bebyggande, bondväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro glest belägna. : f , . '' '' "i

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd finnes ej.

De fleste ha försäkrat sina hus i Frölunda och Askims socknars
enskilda brandstodsbolag.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 2 Augusti 1897.

Å Öckerö Sörgården i Öckerö socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del äf
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 323 personer;

att här finnas 60 boningshus och 3 sjöbodar;

x> j> i närheten 1 fabrik för tillverkning af guano (Aktie bolaget

Nitria);

j> j> »5 fiskekuttrar eller qvassar (för rödspottefiske vid
Danmark);

» » hemmahörande vadlag äro 3 till antalet; egande vadlagen 2

stora och 1 liten sillvad och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
67,100 kronor; samt å jordbruksfastighet 43,600 kr.;
att taxeringsvärdet å fabrikerna utgör 100,000 kr.;
att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 61,900 kronor;

att här drifves hufvudsakligen jordbruk samt fiske och sillhandel (11
jakter finnas för sillforsling); och

att hamnen (Skutskär) är god och djup, men tillfryser om vintern,
då en uthamn (Rödsund) användes, dock oskyddad för vestanvinden.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Hemmanet 1 mantal Öckerö Sörgården är af skatte natur och har
undergått laga skifte, dervid till gemensam strandplats undantagits ett
särskildt område, kalladt Brätten.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
ko. Äganderätt

52 boningshus och 3 sjöbodar äro uppförde på egen grund, deraf 35
hus å egen hemmansdel.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförda:

8 boningshus.

Afgälden: 3 å 5 kr. för hvar af några tomter, 15 kr. för en (handelsplats);
för några betalas icke någon afgift.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållauden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro temligen glest belägna från hvarandra.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

I allmänhet hafva åborna här sina hus försäkrade (i häradsbolaget).
ilo. Sundhetsförhållandena goda.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 2 Augusti 1897.

Ä Öckerö Norgården i Öckerö socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 275 personer;

att här finnas 60 boningshus och 1 sjöbod;

» » » 1 fiskeqvass (för rödspottefiske);

» » hemmahörande vadlag är o 2 till antalet; egande vadlagen 2

störa sillvadar och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbod utgör 45,200
kronor; samt å jordbruksfastighet 42,500 kr.;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 33,150 kr.;

att här drifves hufvudsakligen fiske och jordbruk;
att hamnen är god och djup, väl skyddad för alla vindar;
att boningshusen, som ligga inne på ön och ej nere vid hamnen,
i allmänhet uthyras om sommaren till badgäster.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Hemmanet 1 mtl. Öckerö Norgården är af skatte natur.

Vid undergånget laga skifte har undantagits såsom samfällighet
plats för boningshus och andra byggnader, kallad »tomteringen».

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

59 boningshus och 1 sjöbod äro uppförde på egen grund, deraf ungefär
35 å egen hemmansdel.

Köpeskillingen för sålda tomter har i allmänhet beräknats till
100 kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförda:

1 boningshus.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Byggnaderna äro spridda temligen glest från hvarandra.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Allmänt brandförsäkras (i häradsbolaget).

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 2 Augusti 1897.

Å lägenheten Kalfsund i Öckerö socken.

§ !•

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 181 personer;

att här finnas 45 boningshus, 4 sjöbodar och 2 magasin eller salterier;

» » » i närheten 1 fabrik för tillverkning af tunnor;

» » )) 4 drifgarnsbåtar med 30 å 35 st. drif garn till hvarje;

» » » 5 sill -garnbåtar med 15 å 16 st. drif-garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen,

det ena 3, det andra 2 sillvadar och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 94,700 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 26,945 kr;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske (med garn och vad) samt något
hummer- och skäddegarnsfiske;

att hamnen är djup och god, dock utsatt för nordliga och sydliga
vindar;

att plats för förtöjning af båtarne snart saknas, sedan åt främlingar
och ångbåtsbolag stor plats upplåtits, hvaröfver nu klagan fördes;

att här finnes lots-, tull- och poststation;

» » »en mindre badanstalt.

§ 4-

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å östra sidan af kronolägenheten och lotsplatsen
Kalfven, som innehafves af lotsarne härstädes (enligt jordeboken).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Samtlige 45 boningshus, 4 sjöbodar och 2 magasin äro uppförda
på tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund af
löfte eller ofullständigt kontrakt.

7 husägare hafva kontrakt med lotsverket angående rätten till sina
tomter, hvilka upplåtits »så länge lotsstyrelsen ej sjelf behöfver platsen».
För dem utgör afgälden 50, 30 samt 5 å 10 kr. hvar. Öfrige betala
icke någon afgäld.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsforhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer är icke tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
faststäld, finnes icke.

Vederbörande lotskapten, som upplåter tomter, tillser, att husen ej
komma att ligga för tätt (på 30 fots afstånd eller mera).

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

I allmänhet försäkras i häradsbolaget.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Kommunalnämnden inspekterar vid kallelse. Spillningen hemtas
af landtbor, kastas eljest i sjön.

Den 3 Augusti 1897.

Å fiskeiäget Knipplan i Öckerö socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en mängd fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 320 personer;

att här finnas 62 boningshus och 10 sjöbodar;

» » » 12 storsjöfiskebåtar, som jemväl användas såsom drif garnsbåtar

med 70 å 80 st. drif garn och med
ungefär 30 st. sillsättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 5 till antalet; egande vadlagen

hvardera 2 stora (och 1 liten) sillvadar och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus och sjöbodar utgör
81,100 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 41,700 kr.;

att här drifves hufvudsakligen makrillfiske (om sommaren), backefiske
(om hösten) och sillfiske (om vintern), dervid till betjening af
vadarne folk från andra orter får användas;

att två hamnar finnas, en liten å vestra sidan af ön för de små
båtarne, en annan »östra hamnen» för de större båtarne; samt
att plats ännu finnes för uppförande af hus.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Enligt jordeboken är »Källö eller Knippla» en utjord af krono
natur. Egarne af hemmanet (ön) Höppel göra anspråk på Knippla
såsom en deras tillhörighet, eu uppfattning, som delats af Konungens
Befallningshafvande i länet i dess utslag den 10 juni 1895, hvarigenom
förklarats, att Knippla bör såsom en hemmanet Höppel tillhörig utjord
ur jordeboken afföras; öfver hvilket utslag hos Kong!. Kammarkollegium
anförts besvär, som ännu äro oafgjorda.

Både Knippelboarne och fiskarena å Knippla hafva anhållit att få
skatteköpa holmen, eu fråga, som ej kunnat slutligt pröfvas, förrän
Konungens Befallningshafvandes förenämnda utslag fastställts eller
upphäfts.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Tillförene lära egarne af hemmanet Höppel gifvit tillåtelse till
uppförande af hus och sjöbodar. Kontrakt hafva ej utfärdats. Ända
till för ungefär 8 år sedan, då skatteköpefrågan väcktes, hade afgäld
för hvarje tomt betalts till egarne af Höppel med 1 krona för år.
Numera erlägges ingen afgift, likasom ingen heller lär fordrats, sedan
tvisten om rätten till ön uppstått. e

IT. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförbållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro mycket tätt och planlöst uppförda, och ordnad
byggnadsplan behöflig.

Ön är dock redan till största delen bebyggd.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.
Brandordning, af Konungens Befallningshafvande
fastställd, finnes ej.

Allmänt försäkras i häradsbolaget.

behörig ordning

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 3 Augusti i 8.97.

Å hemmanen Björkö Bångegård och Björkö Vestergård
i Öckerö socken.

§ i Härvid

hade tillstäd eskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fi.ngo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 327 personer;

att här finnas 64 boningshus och 12 sjöbodar;

y> j) j> i närheten 1 fabrik för tillverkning af guano (Aktie bolaget

Delfin);

» )) » 1 fiskeqvass (för rödspottefiske);

att här finnas 20 drifgarnsbåtar med 80 å 90 st. drif garn för makrill-
och 30 eko för sillfiske till hvarje;
i> » hemmahörande vadlag äro 6 till antalet; egande vadlagen hvardera
2 stora och 1 liten sillvad och smärre andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
91,600 kronor; samt å jordbruksfastighet 64,200 kr.;
att taxeringsvärdet å fabrikerna utgör 80,000 kronor;
att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 53,286 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske samt jordbruk;
att hamnen är liten och grund, men skyddad;
att här finnes en mindre badanstalt och att husen om sommaren
uthyres till badgäster, hvarpå förtjena^ ej obetydligt;

att brygga och lastageplats finnes vid hamnen i Skarvik, som underhålles
af fiskare och jordegare gemensamt; samt
att här finnes ångbåtsstation.

§ 4.

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Hemmanet Björkö Bångeg. om Va mtl. är af skatte natur.

Hemmanet Björkö Vesterg. om 1 mtl. är till större delen skatte,
nämligen 279/32o mtl.; återstoden I. 1l/32o mtl. är krono och kan till skatte
försäljas.

Hemmanen hafva undergått laga skifte, dervid hamnplatsen Skarvik
afsatts såsom gemensamhet.

§ 5-

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.
l:o. Äganderätt.

25 boningshus äro uppförde på egen hemmansdel i Bångeg. eller
Vesterg.

Dessa jordegare äro jemväl fiskare.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

39 boningshus och 12 sjöbodar.

A) Af boningshusen äro 20 uppförda å allmänningen Skarvik.
Kontrakt å obestämd tid, »så länge skatten betalas och ingenting företages
till jordegarnes förfång», utfärdas men underskrifves i allmänhet
blott af 3 eller 4 jordegare, som lära hafva uppdrag af de öfrige att
utskrifva kontrakten å samtliges vägnar. Friköp af tomterna medgifves
icke, blott Badhusaktiebolaget har fått köpa sin tomt. Afgäld: 6 kr.
för boningshus, 2 kr. för sjöbod.

B) Ökriga boningshus ligga å enskilda hemmansegares jord (å
Bångeg. och Vesterg.).

Det skulle antecknas, att fiskarena få särskildt betala för plats, der
båtar upptagas för rengöring, särskild för garnräcken (2 kr.) och särskildt
för vadräcken (5 kr. om året).

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförh&llanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro i allmänhet temligen glest belägna.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Allmänt försäkras i Häradsbolaget.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 3 Augusti 1897.

Å Björkö Sörgården i Öckerö socken.

§ 1.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 148 personer;

att här finnas 21 boningshus;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus utgör 44,300 kronor;
samt å jord 39,100 kr.;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 37,210 kr.;

att här drifves hufvudsakligen jordbruk och fiske (makrill och
sillfiske);

att till hamn- och lastageplats får användas den hemmanen Bångeoch
Vestergårdarne tillhöriga samfälligheten Skarvik mot deltagande i
bryggors underhåll, hvaremot egen och gemensam hamnplats icke finnes
till detta hemman annat än ett litet strandområde i södra ändan af ön
(vid Skäret);

att husen uthyras om sommaren till badgäster.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Hemmanet 1 mtl. Björkö Sörgården är af skatte natur; har undergått
laga skifte.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

1. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

10 boningshus äro uppförde på egen grund, deraf 15 å egen hemul
ansd el.

För friköpt tomt med trädgårdstäppa har betalts 400 kronor.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

5 boningshus.

Afgälden utgör för tomt 6 å 8 kronor för år; för några tomter
ingenting. II

II Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhällanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Byggnaderna belägna enstaka från hvarandra såsom vanligen i eu
laga skiftad by.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer icke tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Allmänt försäkras i häradsbolaget.

3:o. Sundhetsförhällanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 3 Augusti 1897.

Å ön Höppel i Öckerö socken.

§ i Härvid

både tillsädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 121 personer;

att här finnas 22 boningshus och 6 sjöbodar;

» » » 6 storsjöjiskebätar (6 å 7 mans besättning), användas

äfven såsom drif g ar nsb åtar med 70 st. drif garn
och 30 st. sillgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet, egande vadlagen

hvardera 1 stor och 1 liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
17,200 kronor; samt å jordbruksfastighet 13,900 kr.;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 21,000 kr.;

att här drifves hufvudsakligen backefiske, makrill- och sillfiske samt
något hummerfiske äfvensom jordbruk; samt

att hamnen är rymlig och tillräckligt djup, men skyddad endast
för vestanvinden.

§ 4.

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:
On Höppel utgör Va mantal skatte.

Hemmanet har undergått laga skifte, dervid undantagits en strandremsa
för gemensam hamnplats.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

22 boningshus och 6 sjöbodar äro uppförde på egen grund.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro temligen glest belägna.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Allmänt försäkras i häradsbolaget.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ep

Den 3 Augusti 1897.

Å ön Hällsö i Öckerö socken.

♦

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 261 personer;

att här finnas 52 boningshus, 2 sjöbodar och 1 magasin;

5> » » 11 drif g ar nsb åtar med 80 st. drif garn till hvarje;

)) » » 11 sill -garnbåtar med 35 st. drif-garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag är o 4 till antalet; eg ande vadlagen h vart dera

2 stora sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
utgör 68,700 kronor, samt å jordbruksfastighet 19,100 kr.;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 43,200 kronor;

att här drifves hufvudsakligen fiske och jordbruk;

att hamnen är god, djup och rymlig, störd endast af nordosten;

att ett mindre båtbyggeri finnes på platsen;

att väg anlagts tvärs genom den bebyggda delen af ön för en
kostnad af ungefär 1,000 kr., deri deltagit både jordegare och fiskare
in. fl.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Ön Hällsö (eller Hällesö) utgör V2 mtl. skatte.

Hemmanet har undergått laga skifte, dervid såsom samfäld mark
undantagits ett för tomter (till såväl jordegares som fiskares hus) afsedt
område. Härpå ligga 42 hus.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

23 boningshus 2 sjöbodar och 1 magasin är o uppförde på egen grund
(egen hemmansdel 11 st.; eljest å slägtingars mark).

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

29 boningshus.

Dessa ligga samtliga på samfällda marken; 4 husegare hafva kontrakt
på sin lifstid, ehuru ofullständiga.

Afgälden för tomt: 3 kr. för år; åtskilliga betala ingen afgift och
hafva hittills icke affordrats sådan.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro glest belägna.

2: o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Allmänt försäkras i häradsbolaget; ett eller ett par hus äro försäkrade
i bolaget Skandia.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 4 Augusti 1897.

Å ön Hönö (utom Hönö Hult och Klofvan) i Öckerö socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag ocIl fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 511 personer;

att här finnas 91 boningshus och 2 sjöbodar;

» » » 8 storsjöfiskebåtar, som äfven användas såsom drif garnsbätar; -

att här hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen hvartdera
1 stor sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbStiar utgör 71,900
kronor; samt å jordbruksfastighet 127,400 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sia
till 69,436 kr.; *

att här drifves hufvudsakligen fiske och jordbruk.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Ön Hönö utom Hönö Hult utgöres af:

Va mantal Hedan, skatte (28 hus);

1 » Hönö Bergsg., skatte | , ,.A , .

1 )) » Vesterg., » j kaIlade »Garda)) (40 hus);

% » Röd » (23 hus). *

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt

80 boningshus och 2 sjöbodar äro uppförde på egen grund, deraf 48
hus å egen hemmansdel; de öfrige å friköpta tomter.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

11 boninghus.

Afgäld: ingen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhällanden
och öfriga ordningsfrägor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad. ''mv ,t

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro uppförda med tillräckliga afstånd från hvarandra.

• ( 1 ~ i 4

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

3:o. Sundhetsförhällanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 4 Augusti 1891.

Å ön Foto (Fogde) i Öckerö socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2- *

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 161 personer;

att här finnas 31 boningshus och 6 sjöbodar.

b ® b 6 storsjöfiskebåtar, deraf 3 st. jemväl användas så som

drifgarnsbåtar med 30 st. drif garn till hvarje;

* » » 3 sill -garnbåtar med 18 st. sättgarn till hvarje;

» b hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 1
stor sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
35,500 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sia
till 23,450 kr.;

att här drifves hufvudsakligen fiske och jordbruk;

att hamnen är grund och kan anses god för små, men oskyddad
för större båtar.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

On Fogdö, i dagligt tal kallad Fotö, utgör »/« mantal skatte.

On har undergått laga skifte, och har dervid för gemensamt behof
afsätta strandplats.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

10 boningshus är o uppförde på egen grund.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

21 boningshus och 6 sjöbodar.

Husen ligga å enskilde jordegares mark; intet å samfällda strandplatsen.

Afgäld: ingen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetstorhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro till största delen belägna tätt intill hvarandra.
2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Ej alla hafva försäkrat sina hus.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 4 Augusti 1897.

k ön Rörö i Öckerö socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 349 personer;

att här finnas 62 boningshus och 4 sjöbodar;

» » » 7 fiskebåtar (för fångst af torsk och kolja), som

äfven användas såsom drifgarnsbåtar med 60 å 70 st. drif garn till
hvarje och såsom sillgarnbåtar med 30 drif garn till hvarje;

att här hemmahörande vadlag äro 3 till antalet; egande vadlagen
hvardera 1 stor sillvad.; de 2 vadlagen ha derjemte 1 vad gemensamt;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
46,900 kronor; samt å jordbruksfastighet 37,800 kr., deraf 13,400 å
kr onoj orden;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 60,416 kr.;

att här drifves hufvudsakligen fiske (jemväl hummerfiske) samt
jordbruk;

att här finnas 2:ne hamnar: en i södra ändan af ön (»Sörkring»),
god och djup; den andra (Apelvik) mindre och ej så väl skyddad.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

On Rörö utgör Va mantal, deraf 3/g mtl. skatte och V8 mth, som
innehafves af lotsarne å härvarande lotsstation, krono.

Hemmanet har undergått laga skifte, dervid såsom samfällig mark
afsätta ett område å öns södra del.

ov„ §»5;

Med. ledning af alla de upplysningar som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

T. Beträffande rätten till lins och tomt.

Ro. Med afseende å de å kronojorden belägna hus:

Härå ligga 10 hus, tillhöriga fiskare, utan rättighet och utan afgäld,
samt 6 hus, tillhörige lotsar.

2:o. Med afseende å de under enskild eganderätt lydande
tomter.

a) Äganderätt:

24 boningshus och 4 sjöbodar på egen grund, deraf 21 hus å egen
hemmansdel, och 3 å friköpta tomter.

b) Pa tomt, utan äganderätt och utan juridiskt bindande aftal:

22 hus. Afgäld ingen, med undantag för en tomt, derför betalas
5 kr. årligen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o, Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer icke tillämpad här.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd finnes ej.

Blott en del af husen äro försäkrade (i häradsbolaget).

3:o. Sundlietsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 4 Augusti 1897.

Ä fiskeläget Klofvan med Homo Hult i Öckerö socken.

§ i Härvid

hade tillstådeskommit eu del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 386 personer;

att här finnas 90 boningshus, 22 sjöbodar och 3 magasin eller salterier;
» » » 20 stor sjö fiskebåtar, hvaraf 14 st. äfven användas så som

drifgarnsbåtar med 30 st. drif garn till hvarje;
» » » 14 sill -garnbåtar med 20 st. drif-garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen hvar dera

1 stor sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 105,300 kronor, samt å jordbruksfastighet 42,000 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 66,967 kr.;

att här drifves hufvudsakligen fiske å Klofvan samt fiske och jordbruk
å Hönö Hult;

att hamnen är grund och utsatt för sydvestvinden.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Hemmanet Hult ellex-, som det oftast benämnes, Hönö Hult, utgör
1 mantal och är af skatte natur.

Det har undergått laga skifte, dervid såsom samfäld mark undantagits
ett större strandområde vid hamnen, kalladt »Klofva».

§ 5-

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

50 boningshus och 25 sjöbodar äro uppförde på egen grund, deraf 40
hus å egen hemmansdel och 10 å friköpta tomter.

Intet af dessa står å samfälligheten Klofva.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

40 boningshus.

Utaf dessa äro 27 uppförda å samfälligheten (Klofva).

En del husegare har fått samtlige jordegares löfte att bygga, andra
hafva medgifvande af endast ett flertal utaf dem.

Afgäld: 3 kr. för enkel hustomt; 4 kr. för större. Handlande få
betala 5 kr. för tomt.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro skilda från hvarandra med lämpliga afstånd.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig'''' ordning
fastställd, finnes ej.

Allmänt försäkras i häradsbolaget.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.
Någon tillsyn i helsovårdsafseende utöfvas icke, och ansågo de närvarande
önskligt, att bättre ordning härutinnan erhölles.

Den 1 November 1897

justerade undertecknade de vid utredning angående fiskeribefolkningens
bostadsförhållanden å nitton fiskelägen inom Göteborgs och Bohus län
förda vidfogade nitton protokoll, dervid antecknades, att å samtlige
fiskelägena under förrättningarne på tillfrågan upplystes, att jordegarne
i allmänhet jemväl vore fiskare och utöfvade samma näring gemensamt
med de å hvarje fiskeläge boende icke jordegande fiskare, att några
stridigheter rörande de af de senare innehafda tomtplatser emellan tomtinnehafvarne
och jordegarne icke för närvarande förefunnos med undantag
af hvad som i protokollet om fiskeläget Knipplan omnämndes,
samt att jordegarne i allmänhet icke vore villiga att för alltid sälja
tomtplatser.

Som ofvan

Chr. L. Hessle.

Ferd. Pontén. Jolin Urberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri. 1898.

Protokoll

vid den af Konungens Befallningshafvande i Göteborgs och Bohns
län för utredning af fiskeri!)efolkningens bostadsförhållanden i
Inlands fögderi tillsatta komiténs sammanträden
följande dagar och ställen.

■. •< <r>

, f,

Den 6 September 1897.

Å Klöfverön, en ö i Lycke socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 82 personer;

» här finnas 13 boningshus som tillhöra fiskare, 1 sjöbod och 1

magasin eller salteri;

» » » en lastningsplats för färsksillexport;

» )) » 2 drifgarnsbätar med 30 st. drif garn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 13,600 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 5,281 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske samt jordbruk
och någon fraktfart (1 jakt).

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å prestenkesätet 1 mtl. skatte Klöfverö
Norgl. (7 hus) och dels å ’/., mtl. skatte Klöfverö Mellangl. (6 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som hunnat inherntas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

A. Under enskild äganderätt.
l:o. Äganderätt.

1 boningshus och 1 sjöbod äro uppförde på egen hemmansdel.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som inneliafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde: *

Icke något boningshus ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot ny ttj under ättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt äro
uppförde:

5 boningshus och 1 magasin eller salteri:

Afgälden för boningstomter hade utgått med 10 å 12 kronor, för
magasinstomt och bryggplats med 200 kr., allt årligen.

B. Å Prestenkesätet

ligga 7 boningshus, hvarför årliga afgälden utgör 10 å 12 kronor.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, snndhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga spridda.

2:o. Brandväsendet.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i lielsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 6 September 1897.

Å Långön, eu ö i Lycke socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen shdle här
antecknas:

att folkmängden utgör 33 personer;

att här finnas 6 boningshus och 6 sjöbodar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör 9,000
kronor;

att den bevillninqstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sia
till 4,849 kr.;

att här drifves hufvudsakligen hummerfiske, hvarjemte innevånarne
försörja sig med jordbruk och sjöfart samt hemfiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Långön är eu sjelfständig skattelägenhet, delad i 6 lika stora
delar.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

6 boningshus och 6 sjöbodar är o uppförde på egen grund. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundbetsförbållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l.o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

3:o. Sundhetsförhållandena.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 7 September 1897.

Å lägenheten Hallerna eller Kovikshamn i Torsby socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komitms uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 51 personer;

att här finnas 12 boningshus och 3 sjöbodar;

» » )> 6 drifgarnsbåtar;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 1

stor och 1 liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
6,200 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,000 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske och annat fiske samt någon
fraktfart (med en jakt); samt att hamnen är liten och trång.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å skattehemmanen 1 mtl. Sör Sjöhåla Va mtl.
Vester Sjöhåla och 1 •< mtl. Mellangl. tillhörig, oskiftad mark vid sjön.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier äro
uppförde på egen grund.

2:o. Inteeknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat inteckna*, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.
o:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till- nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

12 boningshus, 3 sjöbodar.

Afgäld fordras icke; dock att för en sjöbodtomt, belägen å enskild
persons mark betalas 5 kr. för år.

IT. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Samtlige husen äro brandförsäkrade.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Ben 1 September 1897.

Å Fjällshoimen i Torsby socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 35 personer;
att här finnas 6 boningshus;

» » »3 drif gar nsb åtar med 15 st. drif garn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och å jorden utgör
6,500 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 5,250 kr.;

att här finnas 4 rederier för galeaser.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Fjällsholmen är i mantal satt och utgör V« mtl., som äges af sju
delägare.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus ocli tomt.
Äganderätt.

6 boningshus äro uppförde på egen hemmansdel. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro brandförsäkrade i häradsbolaget.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 7 September 1897.

Å Brunskär, en ö, i Torsby socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 95 personer;

att här finnas 17 boningshus och 7 sjöbodar;

» » » 3 drif g ar nsb åtar med 30 å 40 st. drif garn till hvarje;

» » » 7 mindre däckade fiskebåtar;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 1

stor och 1 liten sillvad;

att sammanlöda taxerinqsvärdet å boninqshus och sjöbodar utqör ■
7,300 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,250 kronor;

att här drifves hvarjehanda fiske (äfven hummer-) samt någon fraktfart
(med 1 galeas);

att hamnen är god, djup och skyddad utom för nordostvind;

att här finnes god plats för vadräcken in. m.;

att fem ordentliga bryggor finnas.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Brunskär är enligt Kgl. Kammar-Kollegii skrifvelse den 19 Januari

1763 en kronoholme, som bör »vara till allmänt nyttjande för dem,
som idka fiskerier».

Dock har Torsby sockens kommunalnämnd så tillvida tagit holmen
i besittning, att nämnden bortarrenderar mulbetet till hemmansegare från
fastlandet, till hvilka härvarande fiskare nu måste erlägga betalning för
mulbete till eget behof.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Ej intecknad nyttjanderätt.

Samtlige 17 boningshus och 7 sjöbodar äro uppförde å Kongl.
Maj:ts och Kronans jord men med oinskränkt rätt till tomten utan afgift. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

God plats för framtida bebyggande.

För cirka 20 år sedan funnos här blott ett par hus.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Samtlige hafva brandförsäkra!

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 7 September 1897.

Å lägenheten Korseberg i Harestads socken.

§ i.

Härvid både tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skidle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 30 personer;

att här finnas 7 boningshus;

» » » 4 mindre garnbåtar med 16 st. sättgarn till hvarje;

» » »4 små vadar;

)) sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus utgör 4,000 kronor;

att den bevillningstaxeraäe inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 500 kr.;

att här drifves hufvudsakligen laxfiske samt jordbruk (af laxfångsten
skola jordägarne hafva Va samt 5 % af försäljningssumman).

§ 4.

i fråga om jordnaturen utröntes följande:

Korseberg är beläget å indragna militiebostället Kroken om 1 mtl.,
som är af Kongl. Domänstyrelseu bortarrenderadt.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

I medeltal erlägges för hus och jord eu årlig afgäld af 55 kronor
till arrendator. af Kroken.

Några kontrakt äro stadfästade af Kongl. Domänstyrelsen, de öfrige
uppgöras med arrendatorn och gälla hans arrendetid.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga mycket spridda.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 7 September 1897.

Å lägenheten Metsten i Harestads socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit några fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 40 personer;
att här finnas 8 boningshus;

» )) »4 små vadar;

» sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus utgör 3,100 kronor;
att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sia
till 500 kr.;

att här drifves hufvudsakligen laxfiske, hvarjemte jordbruk idkas.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å indragna militiebostället 1 mtl. Näreby
Ostra, dels å 1 mtl. sk. Näreby Vestra och dels å V2 mtl. sk. Sjöhed
(3 hus).

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

A. Under enskild äganderätt.

Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

5 boningshus.

Afgälden utgör årligen för hus med jord under skattehemmanet
Vestra Näreby 36 å 50 kronor. För hustomt under Sjöhed fordras
icke någon afgäld.

B. Å indragna militiebostäilet

finnas 3 boningshus, för hvilka jemte markstycke betalas 55 å 60 kr.
årligen. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 8 September 1897.

Å Brattön, en ö i Solberga socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 134 personer;

att här finnas 27 boningshus, 5 sjöbodar och 1 magasin eller salteri;

» » » 2 drifgarnsbåtar med 75 st. makrd\-drifgarn till hvarje;

» » »20 mindre garnbätar med 12 å 15 st. sättgarn till

hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 1

stor och 1 liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 29,000 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper siq

till 9,800 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske, samt någon fraktfart
(med 2 jakter);

att tvenne hamnplatser finnas, »Ostra» och »Vestra» hamnen, den
förre grund i sin innersta del, den senare djupare.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Brattön är af skatte natur och utgör lA mantal, "/e* mtl. eges af
4 hemmansegare på fastlandet och */64 mtl. af 8 på ön boende husägare.

Der eu del af fiskeläget upptagits finnes oskiftad mark, tillhörig
delegare i ungefär halfva ön (östra delen, kallad »Österön»).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

T. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

10 boningshus och 4 sjöbodar äro uppförde på egen grund, dels på
tillhörande hemmansdel och dels på för alltid afsöndrad jord (2 tomter).

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

12 boningshus, 1 sjöbod och 1 magasin eller salteri.

Legotiden: Obestämd med vilkoret »så länge skatten betalas» eller
tomtinnehafvarens lifstid.

Afgälden: Lägst 5, högst 22: 50 årligen. I medeltal 7 kronor.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

5 boningshus.

Afgälden årligen c:a 7 kronor.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, snndhetsförhällanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej. Tomter utses efter behag.

Husen finnas samlade å tvenne platser, å Östra sidan (»Österom»)
med 19 hus och å Vestra sidan (»Vesterön») med 8 hus.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De fleste hafva brandförsäkra!

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.
Godt drickesvatten ur eu gräfd brunn, som aldrig tryter.

Den 8 September 1897.

Å Löfön i Solberga socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 86 personer;

att här finnas 12 boningshus och 1 magasin eller salteri.

» » » ■ 2 drifgarnsbåtar med 50 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 1

sillvad och 1 annan vad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och magasin eller
salterier utgör 17,600 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sia
till 4,350 kr.;

att här drifves hufvudsakligen drifgarns- och vadfiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Löfön utgör Va mantal skatte med 4 delegare.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

4 boningshus och 1 magasin eller salteri äro uppförde på egen hemmansdel.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

5 boningshus.

Legotiden: Eu tomt är bortförpantad på grund af ett gammalt
kontrakt, de öfrige fyra innehafvas på lifstid.

Afgälden: Icke någon för den pantförskrifna jorden, 15 kr. för
öfrige tomterna med åkerjord.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

3 boningshus.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsemle, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Samtlige hafva brandförsäkra!.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 8 September 1897.

Ä lägenheten Rörtången i Solhetta socken.

§ i.

Härvid både tillstäd eslcommit fiskare från platsen.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 27 personer;

att här finnas 7 boningshus, 2 sjöbodar och 2 magasin eller salterier;

» » » 2 garnbåtar med 12 å 24 st. garn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 4,300 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,500 kr.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på skattehemmanen Ödsmåls utmark.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

] :o. Äganderätt.

Icke något boningshus, sjöbodar och magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund.

■2:o. Inteeknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

2 boningshus, 1 sjöbod och 1 magasin eller salteri.

Legotiden: Obestämd.

Afguderi: 10 och 20 kronor årligen, då åkerjord medföljer.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

5 boningshus, 1 sjöbod och 1 magasin eller salteri.

Afgälden hade årligen utgått med 12 å 30 kr., inbegripet åkerjord,
2 hus fria från afgäld.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2a£ Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

do. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad. tillämpas ej.

''I Illa ;•

Hen 8 September 1897. i!*''■ >l

Ä Stenungsund i Norums socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit eu del platsbor.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 158 personer;

att här finnas 37 boningshus och 3 magasin eller salterier;

» ''» » några mindre garnbåtar;

)) )) hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget en

grund vad;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus och magasin eller
salterier utgör 74,400 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sia
till 16,767 kr.;

att här drifves hufvudsakligen handel med fisk, men äfven något
torsk- och backefiske samt fraktfart med 1 jakt;

att 2:ne båtar finnas, hvarmed öfvas fisk- och silltransport;

att indelt. väg leder ned till stora bryggan, hvilken eges af byalaget; att

om sommaren rum uthyras till badgäster (badanstalten på midt
emot liggande ön Stenungsön).

§ 4-

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å skattehemmanen 4 mantal Stenung tillhörig,
oskiftad utmark (30 delegare) och dels å Josef Abrahamssons
egande Va mtl. Stelning Vestergård (25 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Ej intecknad nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot ny ttj ander ättens intecknande, är o uppförde:

25 boningshus och 3 magasin eller salterier, belägna alla å Josef
Abrahamssons V: mtl. Stenung Vestergl.

Legotiden: 49 år till allmänhet.

Afgälden: utgör årligen 25 å 45 kronor för hvarje tomt och för
magasinstomterna ända till 100 kr.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

12 boningshus, belägna å samfälligheten, dervid dels icke kontrakt
utlemnas, dels dessa äro ofullständiga. Fyra delegare i samfälligheten
hafva byggt här, men betala skatt som andra.

Afgälden är årligen 25 å 35 kronor.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

ko. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Platsen är framåtgående och redan nu betydande, hvadan byggnadsplan
torde böra genomföras, enär hus uppföras utan ordning efter
godtycke.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De flesta hafva brandförsäkra! (i länets brandstodsbolag).

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i hälsovårdsstadgan för riket, är stadgadt om stad tillämpas ej.
Tre personer tillsatta att öfva tillsyn.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Ordningsstadgan för rikets städer önskades blifva införd.

§ 6.

Det klagades allmänt öfver de höga grundlegorna och huru dessa
höjts från måttliga belopp till de nuvarande höga. Såsom exempel på
jordägares förfarande anfördes, att en enka, som tillförsäkrats en stor
tomt mot 10 kr. årlig grundlega, fråntagits ett stycke jord efter annat,
så att deraf nu afsöndrats två tomter ytterligare och jordägaren tager
100 kr. i inkomst deraf årligen.

De närvarande voro villiga att betala ända till 300 kr. för en
tomtplats, blott det medgåfves dem att köpa. Tolftusen kr. skulle de
kunna betala för de nu ofria tomterna.

Utvecklingen hämmades af nuvarande tillståndet.

Den 9 September 1897

sammanträdde komiterade i Ljungskile för undersökning om härvarande
bostadsförhållanden, men som det befanns, att platsen ej bebos af fiskare,
skulle vidare om besöket här icke antecknas.

Den 26 Oktober 1897

sammanträdde komiterade i Göteborg för att justera de vid komiténs
sammanträden i Inlands fögderi förda protokoll:

§ I Godsegaren

m. m. Kilman åberopade såsom yttrande beträffande
förslag till lösning af den åt komiténs utredning öfverlemnade frågan
härvid fogade handling:

Anförande till protokollet vid »Komiténs för utredning af fiskarebefolkningens
i Bohuslän bostadsförhållanden» sammanträde i Göteborg
den 26 Oktober 1897.

Det har af ombuden från länets tre nordligaste fögderier blifvit
ifrågasatt, att de stora olägenheter, som otvifvelaktigt redan yppats och
framdeles sannolikt äro att i ökad grad motse deraf, att befolkningen
å Bohusläns fiskelägen till större delen saknar eganderätt till de tomter,
hvarå dess bonings- och ekonomihus finnas uppförde, lämpligast skulle
kunna undanrödjas genom en ändring af nu gällande expropriationslag.
Förslagställarne synas dervid till och med vilja ifrågasätta en undantagslagstiftning
till förmån för Bohusläns fiskarebefolkning.

Instämmande med förslagställarne i hvad de säga om behöfligheten
af tomternas friköpande, om rent af nödvändigheten för skärgårdsbefolkningen
att under ekonomiskt svåra tider ha sina hus å egen grund
och sålunda användbara såsom hypotek, kan jag dock icke biträda
deras förslag, då det synes mig som om rätt till expropiation i allmänhet
icke bör medgifvas annat än för allmänna ändamål, och dit
kan svårligen enskildes förvärfvande af eganderätt till annans grund
räknas. Ån mindre kan jag biträda förslaget om eu undantagslagstiftning
för en särskild klass af näringsidkare, och aldra minst, som här,
inom en enda provins.

Det enda sätt hvarpå, enligt min mening, Staten i detta särskilda
fall, utan orätt mot andra orter eller andra klasser inom samhället, kan,
och jag vågar till och med säga bör, träda emellan vore såsom långifvare
för möjliggörande af köp på det fria aftalets väg af de områden,
hvarå ett stort antal fiskelägen äro uppförda. I många fall —
kanske i de aldra flesta — der grunden tillhör enskilde och kan säljas,
torde sådane köp kunna bringas till stånd på skäliga vilkor, om köparen
är i tillfälle betala kontant och köpen afse större områden. Köpare,
borde, enligt min mening, vaiai fiskelägena sjelfva, förut ordnade
till särskilda samhällen med egen samhällstyrelse (detta torde kunna
ske, utan att de derföre behöfva bilda egna kommuner) och Staten långifvare
mot mycket låg ränta och på lång amorteringstid. Bäst torde
vara om köpen förmedlades genom Konungens Befallningshafvande med
rätt och skyldighet för denne att pröfva och yttra sig öfver låneansölcningar
och ifrågasatta priser. Ett sådant samhälles gemensamma borgen
torde få betraktas som säkerhet nog för Statens försträckning.

Såsom vilkor för denna försträckning torde för tomter inom sålunda
inköpta områden, vid försäljning eller uthyrning till enskilde, vissa
maximipriser vara på förhand stipulerade.

På denna väg kan, enligt min mening, Staten verkligen verksamt
bispringa Bohusläns skärgårdsbefolkning.

Göteborg som ofvan.

Gustaf Kilman.

Af Konungens Befallningshafvande
forordnadt ombud från Inlands fögderi.

§ 2-

Protokollen från samtlige sammanträdena lästes, granskades och
godkändes, hvarefter desamma skulle här efter förses med underskrift
att för samtlige gälla.

Göteborg den 26 Oktober 1897.

Ferd. Ponton.

John Kleberg. Gustaf Kilman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1898.

Protokoll

vid den af Konungens Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län för utredning af fiskeriefolkningens bostadsförhållanden i
Orusts och Tjörns fögderi tillsatta komiténs sammanträden
följande dagar och ställen,

fioMojoi*!

•r?J; iivC:'' '' 0''jjitöm;

uaMoO ?ir- ^ Mv

i ; &A\;■:''. ji*.k;&od • 8H9’*a;. te ^hferterfte -''in

iu • , j> gr,.,vi.T:,;x.''-sil?-äiii!j I ilo» hs&nh

.rfeitete'' rf •''• döfifrtf

Den 9 Augusti 1897.

A Fiskebäckskils fiskläge, Fiskebäckskils kommun och Skaftö socken.

''V,i ''

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

i i?V* # itojäV* I

M-; ■ § 2. , .

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§3-

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 664 personer;

att här finnas 175 boningshus, 74 sjöbodar och 8 magasin eller salterier;
» » » 16 rederier* för större fartyg;

» » » 30 jakter, som forsla sill om vintern;

)) » hemmahörande , vadlag äro 4 till antalet; egande vadlagen

hvartdera 2 sillvadar och en del små vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 146,600 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 98,850 kr;

att här drifves hufvudsakligen sill- och hummerfiske samt sjöfart;
att fiskeläget bildar egen kommun, men tillhör i ecklesiastikt hänseende
Skaftö socken; samt att hamnen är af yppersta beskaffenhet.
Hit leder byggdeväg.

Badanstalt finnes, och förtjena platsborna på rumsuthyrning och
segling (det senare isynnerhet i Lysekil).

§ 4.

I fråga om jordnaturen m. in. utröntes följande:

Platsen är belägen å Kong], ocli Hvitfeldtska Stipendii-Inrättningen
tillhöriga lägenhbten Fiskebäckskil, som af gammalt aftagits till fiske -

läge, men nu är ifrågasatt till utvidgning å det angränsande gymnasiiheinmanet
Fiskebäck, som med åborätt innehafves.

Några hus (4) äro uppförda å det kyrkan anslagna område.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

Bebyggarne erhålla s. k. tagesedlar på sin tomt af Gymnasii-Ombudsmannen
och betala 2: 75 årligen till Stipendii-Inrättningen. (Se
för öfrigt protokollet rörande Smögen i Sunnervikens fögderi.)

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsfbrhållan den

och öfriga ordningsfrågor.

1:6. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här.''

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej. Karta af 1895 finnes med tomtindelning. Kuratorerna,
som låtit uppgöra denna karta, på grundvalen af eu äldre af
1869, hafva låtit tillägga ett område af hemmanet Fiskebäck, hvaremot
åborna protesterat och inledt process med dervarande bebyggare för
att få rättsfrågan afgjord.

Här är tätt bebyggdt och byggnadsplan tarfvas.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Brandordning af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej. Hvarken i länets bolag eller häradets brandstodsförening
mottagas byggnader till försäkring. Några gamla brandsprutor
finnas.

Flere hafva brandförsäkrat i bolagen Skandia, Skåne m. fl. (mot 9
kronor pro mille) och eu del i allmänna Brandförsäkringsverket för
byggnader å landet.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad skall tilllämpas
enligt Kongl. Bref den 29 Januari 1886, hvarförutan gälla

af Konungens Befallningshafvande fastställda föreskrifter om renhållningen.

§ 6.

De närvarande uttalade önskvärdheten deraf att hela fiskelägets
jord, inberäknadt det å 1895 års karta tillagda området, finge emot en
skälig afgift friköpas.

Den 10 Augusti 1897.

A fiskeläget Östersidan med Klubban i Skafto socken.

§ l.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

t . ''v/''-.<* N'' s*''. . ''g , /. } ‘ ’•«

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 217 personer;

att här finnas 53 boningshus, 16 sjöbodar och 3 magasin eller salter ier.

(deraf å östersidan 39 b 13 b b 4 b » » )

att här finnas i närheten 1 fabrik för tillverkning af guano;

» » » inga storsjöfiskebätar;

» » B 10 sillforslingsåntar med 2 å 3 mans besättning;

b B hemmahörande vadlag äro 3 till antalet; egande hvarje vadlag
1 stor och 1 liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 29,900 kronor;

att taxeringsvärdet d fabriken utgör 40,000 kr.;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 32,600 kr.; att här drifves hufvudsakligen vadfiske och hummerfångst,
hvarjämte idkas handel med sill och fraktfart; om sommaren sysselsättning
af segling med badgäster;

att hamnen är god och rymlig;

att indelt väg till platsen saknas, men vore behöflig;

att gemensam lastageplats finnes uttagen för hemmanens räkning,
men att sådan plats saknades för strandsittarne.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på prestänkesätet V2 mtl Krono Vägeröds och
skattehemmanet V4 mtl Efvensås’ samfällda utmark, som vid 1855 förrättadt
laga skifte afsatts för hemmanens gemensamma begagnande.

Mark å änkesätets område lär vara reserverad för framtida bebyggande.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

.. , • , • \ :• \-'' ••• ■'' \ ''V >.:>.• , '' • tv . \ ■■

1 :o. Äganderätt.

Icke något boningshus eller sjöbodar och magasin eller salterier äro
uppförda på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförda:

Icke något boningshus eller sjöbodar och magasin eller salterier.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförda:

Icke något boningshus eller sjöbodar och magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund

af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförda: ■ \ V . t.. , , v ’-.-ö -^ i./.

53 boningshus, 16 sjöbodar och 4 magasin eller salterier.

Afgälden, som erlägges till arrendator!! af änkesätet och till hemmansegarne
i Efvensås genom gemensam uppbörd, utgör, enligt förening
den 29 januari 1879 mellan de förenämnda och fiskarena, 2 öre
qvadratalnen för en boningstomt, ej öfverstigande 100 qv.-alnar och för
öfverskjutande 1 öre qv.-alnen; för 22 boningstomter betalas en afgäld
af 1 kr.—2: 50; för 30 st. öfver 2: 50—5 kr.; för 1 st. 10 kr.

För då redan uppförde sjöbodar och magasin, omkring 15 till antalet,
skulle ingen afgift erläggas, men för derefter blifvande betalas 1
öre qv.-alnen för hvad tomten öfverstiger 300 qv.-fot. För tomt till
källare, vedbod och dylika uthus betalas 1 öre qvadratfoten.

De som upptaga båtar på land för rengöring affordras en afgift af
1 kr., då båten håller mera än 12 fot i kölen.

''fV>:X -.r U V

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej. Utrymmet vid stranden är upptaget å Östersidan; å
Klubban finnes sådant ännu.

Här syntes föreligga behof af en ordnad byggnadsplan. Husen
uppföras tätt intill hvarandra utan ordning; numera dock mera isär.

.■'' X Vt»; '' ■ V v i ‘ Vt.vV*1 ''

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Byggnaderna äro till största delen icke brandförsäkrade, beroende
derpå att hvarken häradets brandstodsförening, länsbolaget, eller allmänna
brandförsäkringsverket för byggnader å landet mottaga risker härifrån
och försäkringsaktiebolagen fordra i årlig premie 8 pro mille.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas
ej här.

Kommunalnämnden låter genom sina utsedde hafva uppsigt öfver
sundheten.

§ 6.

•• i }\''i! ■'' .■ \ iy '' , i ; .» m y ■*; i* ii;;

Fiskarena önskade friköpa sina tomter, hvaremot arrendatorn af
Vägeröd och närvarande hemmansegare i Efvensås förmälde sig icke
hafva något att erinra. Innan en försäljning kunde ske, syntes nödigt
att skifta utmarken så, att skattehemmanet Efvensås emot vederlag erhälle
fiskelägets område, enär prestänkesätet Vägeröd väl icke egde afhända
sig jord.

■ : S/.r* v -j\• r-v; i titt ut r -''* • ». i;«-,;fl ■*• « / . j''l.:i-!».;''/!

‘ujj.1'' Tj o'',/- ■) .dt . l .vrr "t • ii ; f ■. v i-■i, ''»(; • i;

■»‘»''vi ..t idf r-i-iiti T- .U.. ■ o:*- ;i i

Deri 11 Augusti 1897.

Å fiskeläget Stockevik i Skaftö socken.

§ 1-

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2. /.V-, % ''y

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ S. .\v";

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 90 personer;

att här finnas 22 boningshus, 1 sjöbod och 1 magasin eller salteri;

» » » > : 3 jakter för sillforsling.

» » hemmahörande vadlag är o 3 till antalet; egande hvarje vadlag

2 sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salteriei'' utgör 3,800 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,575 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske med fraktfart; samt
att platsen har ett gynnsamt läge för sillfiske med vad, men att
hamnen är af sämre beskaffenhet.

■ i~< jX’ .rf *!ö ■drA 1 •*.sV:!

nifBn,. R 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å samfällig mark, (14 hus) tillhörig hemmanen
1 mtl sk. Stora Grönskhult, Vi mtl sk. Lilla Grönskhult och 1
mtl sk. Berg och dels å mark, tillhörig Vie mtl sk. Berg (8 hus).

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhémtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

rJyia

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus ej heller sjöbodar och magasin eller salterier
äro uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat inteckna,s, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus ej heller sjöbodar och magasin eller salterier.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, sjöbodar och magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

22 boningshus, 1 sjöbod och 1 magasin eller salteri.

Afgälden för tomterna å samfälligheten utgår med 1V3 öre qv.-alnen för tomter om 100 qv.-alnar och derunder samt med 1 öre qv.-alnen för öfverstigande ytvidd, så att årliga afgälderna vexla mellan

1 kr. och 5 kr. 80 öre; (7 st. öfver 1 kr.—2 kr. 50 öre; 4 st. öfver

2 kr. 50 iöre—5 kr.; 3 st. öfver 5 kr.); för sjöbodtomten ingen afgift;
för magasinstomten 5 kr. för år. Afgälden för hustomterna å Vis mil
Berg utgör 1 kr. 50 öre å 2 kr. för år.

Utsigt att få friköpa tomterna lärer förefinnas, enär jordägarne icke
skulle vara ovillige att sälja.

\ r., .v \ •'' .< vYvY\\.;\V : - ‘C1''1 1 V ’’ \

ii|. / v*’:u ; o: - / " • it* ?■ ^hukI i- * i

II Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhetsförhåBanden
och ötriga ordningsfrägor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Godt utrymme finnes för framtida bebyggande.

• i _ . •• . ... .. V . ..\ \ '' « , , . ,\

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

De flesta hafva brandförsäkrat sina byggnader i häradets brandstodsförening.

•''v. >■;!•!;.-?■'' jo _■ \-.\>( .''■••■.■ •'' ■■Å A

3:o. Sundhetsförhållandena äro goda.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 11 Augusti 1897.

Å fiskeläget Grundsund i Grundsunds kommun och Skaftö socken.

■ .''wvfÖ''.v.. V..U v.-,* V,.v. ,>v, ,''A . •''V ;.■'' ... i:Ad Åjii’A

Hämd hade tillstädeskommit fiskeriidkare från platsen.

;.f r ...c.p De

närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

8 3.

:''[i >1 ! > ■: - ■■ I ■; . •’ ;>:>•, 1.1/,

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 1,020 personer;

» här finnas 220 boningshus, 85 sjöbodar och 9 magasin eller salterier;

)) » » 1 fabrik för tillverkning af anjovis och 1 sillröken;

» )) » 11 stor sjöfiskebåtar (fiskekuttrar);

» )) » 3 drif gar nsb åtar med lO å 12 st. drif garn till hvarje;

» » » 25 sillförarebåtar;

)) » hemmahörande vadlag äro 11 till antalet; eg ande hvarje vadlag

2 stora (och 1 liten) sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 117,400 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 113,797 kr.;

att här drifves hufvudsakligen storsjöfiske och sillvadfiske;

att hamnen på senare tider uppgrundats, så att uppmuddring ifrågasatts
för en kostnad af 56,600 kr.;

att byggdeväg leder hit;

att fiskeläget bildar egen kommun; samt

att området för läget från början tilltagits så knappt, att det nu
råder brist på utrymme både för allmänna bryggplatser och bonings -

§ 4.

I fråga om jordnaturen in. m. utröntes följande;

Af gammalt har Grundsunds fiskeläge, som ligger å Kong], och
Hvitfeldtska Stipendii-Inrättningens mark, aftagits från åbohemmanen
Stora Backa och Löndahl, samt ställts under Kuratorernas omedelbara
vårdnad, så att skärgårdstomter upplåtits emot s. k. tagesedlar. Emellertid
lär någon bestämd gräns mellan fiskeläget och de angränsande
gymasiehemmanen icke funnits, hvarför det är omtvistadt dels huruvida
Kuratorerna eller nämnda hemmans åbor äga upplåta och taga afgäld
för vissa tomter och dels huruvida den del af fiskeläget, som upptagits
å det omtvistade området, skall räknas till Skäfte kommun, derinom
Stora Backa och Löndahl äro belägna, eller till Grundsunds kommun,
deri den senare ser en fara för samma kommuns bestånd, då ''A-del af
dess uppskattade inkomst kunde öfverflyttas till Skaftö.

För närvarande är beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, huruvida
Kuratorernas å en af R. T. C. Dusch år 1868 upprättad karta upptagna
pretentionslinier för fiskeläget skola godkännas.

§ 5.

Med ledning af alla de upp lysning av, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

a) Å det egentliga fiskeläget uppgåfvos 200 boningshus vara belägna,
för hvilka, enligt Gymnasieombudsmannens upplåtelsebref, på
bebyggarens och efter honom hans hustrus lifstid så länge hon enka
sitter, till kuratelet erlägges 2: 56 i årlig »taga», då jämväl sjöbod får
iippföras. För större sjöbodtomter betalas afgift (2: 56).

b) De, som fått tomter upplåtna af gymnasieåborna på deras oomtvistade
område, äro 10 till antalet och erlägga 5—9 kr. i årlig
grundlega.

c) De som byggt å sådan mark, dertill både kuratelet och åborna
påstå omedelbar rätt, äro 10 till antalet och betala några till Kuratorerna
2: 56 årligen och andra till gymnasieåborna.

Det klagades deröfver att gemensamma landnings- och bryggplatser
saknades, och att de som funnits kommit att försvinna derigenom
att planen upplåtits till sjöbodtomter.

Kuratorerna hafva beslutat att till lägets utvidgande inköpa ett
inego-område från hemmanet Backa och är frågan beroende på Kongl.
Maj:ts pröfning och godkännande.

" b)'';.''- i''l’; T ? i, >1 ''u ■ il • ] i : ■'' '''' S\i ii-;'' ■;'' ’

<•r \VK G;-TI. ''/ "4 ■'' IL ■.> - ''A > • k- ••

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o., Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Detta fiskeläge är ett af de tätast bebyggda i skärgåden och tarfvade,
synes det, ’én omreglering till det bättre. Kuratorerna för Stipen -

diestiftelsen torde här böra genomföra en byggnadsplan, hvilken ock
lärer vara färdig.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De fleste hafva icke brandförsäkra^ emedan icke något bolag vill
åtaga sig risker utan till visst lägre ansvarsbelopp och emot en premie
af 8 kr. pro mille.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsot:årdsstadgan för riket är stadgadt om stad skall tillämpas
här enligt Kongl. Bref den 29 Januari 1886.

Brist på dricksvatten är delvis rådande.

}n j; f''t % t

§ 6-

De här närvarande önskade få förvärfva äganderätten till sina
tomter, om det läte sig göra, och motiverade sin framställning dermed
att deras byggnader voro alltför dyrbara för att ligga på ofri grund.

Den 11 Augusti 1897.

Å Gåsö i Skaftö socken, s v , u

§ 1. '' ,

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2;

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del aj
de ärendet rörande handlingar.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 116 personer;

att här finnas 34 boningshus, 17 sjöbodar och 5 magasin eller salterier;

» » » 6 drifgarnsbdtar med 10 å 12 st. drifgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 1

stor och 1 liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å 29 boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 36,000 kronor; samt å 44 hemmansdelar 12,500 kr.;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 20,325 kr.;

1 . • ; I , Jr i i ) '' ''■ i 7 •*

att här drifves hufvudsakligen garn sillfiske samt hummerfiske, äfvensom
fraktfart (1 skonert och 5 jakter); samt

att hamnen är djup och rymlig och försedd med 3 tilläggsbryggor.

I fråga om jordnäturen utröntes följande:

Gåsö är en i mantal satt ö af skatte natur. Hela ön utgör V*
mantal och är delad i icke mindre än 44 hemmansdelar. För byggnadsplatser
finnes afsatt gemensam mark vid sjön och äro 29 hus derå
uppförde, hvaremot endast 5 hus äro uppförde å tillhörande hemmansdel.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.
l:o. Äganderätt.

"• • . ‘ Av ■ • \) s* • . • > jkj ,j v \1

34 boningshus, 17 sjöbodar och 5 magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund dock att marken, derå 29 af boningshusen och samtlige
sjöbodar och magasin uppförts, tillhörer samtlige hemmansegarne, hvilka
emellertid icke kräfva skatt af hvarandra, utan betrakta hvar sin hustomt
såsom tillhörande hemmansdelen med de andres uteslutande.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållånden
och öfriga ordningsfrågor.

J : • I :.jV) > :i“''i -<i;lO

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej och får ej anses erforderlig,
då husen ej ligga särdeles sammanträngda. s v .

2:o. Brandväsendet.

i behörig ordning

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande
fastställd, finnes ej,

De fleste hafva brandförsäkrat sina byggnader dels i häradets brandstodsförening
och dels i allmänna brandförsäkringsverket för byggnader
å landet.

3:o. Sundhetsförhållandena äro goda.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

.. ‘.vV1 Va »v.rv=bJ . *r.bv»; i\ V

Deri 12 Augusti 1897. $ ^

.. •! . bil ; r-1 j/''! ?:« • ;i it ann •«;•> .•♦«*■ •?:* v>;

Å Fiskeläget Rågårdsvik i Skaftö socken.

. • '' i; • ''• ''■ ••••'' •• •" § !•''

‘ V , 1 . \ \ , . (b» ‘ ''* v. > v S\"; * ''

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2-

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

'' i j(mkt-;; a, i :t

§ 3.

Till upplysning om, platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 126 personer;

att här finnas 36 boningshus, 12 sjöbodar;

» » » i närheten 1 fabrik för tillverkning af guano (Malö

olje- och guanofabrik);

» » »1 stor sjöfiskebåt;

» » »2 sillförarebåtar.

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande hvarje vadlag,

2 sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 8,300 kronor;

att taxeringsvärdet å guano-fabriken utgör 47,000 kr.;
att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 12,950 kr.;

att här drifves hufvudsakligen vad- och storsjöfiske;
att allmän väg leder till platsen äfvensom att här finnes lastageplats
med brygga, som underhålles af vägkassan och fördenskull är i
utmärkt skick; samt

att hamnen är djup och rymlig, men utan skydd för sydliga och
sydvestliga vindar.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på hemmanet Vi m:tl frälse Kossa tillhörig
gemensam mark, hvarjämte ett hus är uppfördt på hemmansdel i Fossa.

. I ''K ? 0 J ’ - till C f ''

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning,

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

1 boningshus. är uppfördt på egen grund, friköpt från egen hemmansdel
i Fossa. .*-•.»> ö.• .,u»v v «v

2:o. Inteeknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådgn skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus, sjöbodar och magasin eller salterier.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot ny ttjunder ättens intecknande, är o uppförde:

Icke något boningshus, sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

35 boningshus och 12 sjöbodar.

Afgälden utgör: för 9 boningstomter 1 kr. eller derunder, för 18
st. öfver 1 kr.—2:50; för 7 st. öfver 2:50—5 kr.; för en tomt 6 kr.

För sjöbodtomterna betalas 1 kr. eller derunder, 6 st. fria från
afgäld.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Godt utrymme för ytterligare bebyggande finnes och husen äro icke
alltför sammanträngda.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd finnes. Endast 2 boningshus äro brandförsäkrade.

Hvarken länets brandstodsbolag eller häradets brandstodsförening
mottaga risker.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Här finnes i allmänhet icke några afträdeshus.

Godt och rikligt drickesvatten finnes.

§ 6.

Det vitsordades, att förhållandet mellan fiskarena och jordägarne,
som nästan alla deltaga i fisket, är det bästa.

Den 12 Augusti 1897.

Å fiskeläget Ellös i Morlande socken.

§i. v''''

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs upprag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 270 personer;

att här finnas 57 boningshus, ingå sjöbodar och 2 magasin eller salterier;

» 3> »4 sillförarebåtar;

» » hemmahörande vadlag äro 5 till antalet; egande hvarje vadlag

2 sillvadar och 1 makrillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet a 13 boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 12,500 kronor;

att taxeringsvärdet å öfriga byggnader icke kunnat utrönas;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 16,700 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske;

att hamnen är djup, rymlig och skyddad; samt

att väghållningsdistriktet underhåller lastageplats och bryggor vid
hamnen, dit allmän väg leder.

§4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Ellös är beläget hufvudsakligen å hemmanet 1 mtl sk. Glimsås’
skiftade ägor, men äfven å V2 mtl frälse V. Slätthult och å oskiftad
mark, tillhörig Glimsås.

§ 5.

'' r f?,i y~* * • \ ''H» • J ''! ■ ? *» '' • -1 . *'' ■ ■. t i t

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

wJsaWs, V- * - Yv.''Ci-■ V . .''YV: tV / /’ \ V- „Vy, • V Jk. 3. | v'' : v

l:o. Äganderätt.

2 boningshus äro uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund af
sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant ej
skett, äro uppförde:

5 boningshus.

Legotiden: Tomtinnehafvarens lifstid eller bestämd tid af 49 år.
Afgälden: För 2 boningstomter öfver 5—9 kr. årligen.

» b 3 » » 9—15 » »

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

38 boningshus och 2 magasin eller salterier.

Legotiden: I allmänhet tomtinnehafvarens lifstid eller 50 år.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

12 boningshus, sjöbodar och magasin eller salterier.

Afgälderna, som höjts på sista tiden, utgöra:
för 1 boningstomt ingen afgäld;

»1 » 1 kr. i årlig afgäld;

» 13 boningstomter öfver 2: 50—5 kr. afgäld;

»17 » » 5—9 » »

» 13 » » 9—15» »

» 5 » » 15—50» »

För 2 magasinstomter betalas 9 — 15 kr. årligen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadstadgan för rikets. städer gäller ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga ganska åtskillda och fritt utrymme för bebyggande
finnes.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De flesta hafva brandförsäkrat sina hus i länsbolaget.

, »t •''. f. . -''t , | •''

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad skall tillämpas
härstädes enligt Kongl. Maj:ts Bref den 30 November 1893, men
någon sådan tillämpning har emellertid icke kommit till stånd.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Ordningsstadgan för rikets städer är ej tillämpad, enär gjord framställning
om tillämpandet af slagits.

§ 6.

Det upplystes, att jordägame icke vilja medgifva afsöndring för
alltid af tomter äfvensom att någon plats vid hafsstranden icke upplätes
ens med nyttjanderätt för sjöbodar.

Den 13 Augusti 1897.

Å fiskeläget Gullholmen i Morlande socken.

§ 1.

Härvid hade tillstädeskommit flere fiskare och andra platsinnevånare.

§2. ■ ‘

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del
af de ärendet rörande handlingar.

... ti • . . • \ -j <\) y, '' t •'' ■ - ''■ - *• , • it i*,« i h i •''«'' i f >1> it .>f> * YQ

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 716 personer;

att här finnes 137 boningshus, 81 sjöbodar och 16 magasin eller salterier.

» » » 1 fabrik för tillverkning af anjovis;

)) » » i närheten 1 fabrik för tillverkning af guano (Kroks holms

fabrik);

» » )) 7 stor sjöfiskebåtar och 6 fiskekuttrar;

» » » 30 sill-garnsbåtar med 15 st. sill-garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 5 till antalet; egande hvarje vadlag

1 stor och 1 liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 111,100 kronor:

att taxeringsvärdet å fabrikerna utgör 47,000 kronor;
att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 101,769 kr.;

att här drifves alla slags fiske äfvensom fraktfart (2 galeaser och
5 jakter);

att Gullholmen med Stora och Lilla Hermanö bildar egen kommun;
att här är tull- och lotsstation;

att hamnen, den inre, är grund och trång samt i behof af upp -

muddring, rörande hvilket arbete kostnadsförslag upprättats, slutande å
39,000 kronor och afseende fördjupning till 3 meter; samt

att gemensam brygg- och lastageplats finnes å Lilla Hermanö, men
deremot ej å Kronholmen.

:.r u,/ § 4- .v'' :

I fråga om jordnaturen m. m. utröntes följande:

Det egentliga fiskeläget ligger å kronoholmen Gullholmen, som helt
och hållet bebyggts utom möjligen några tomter, men dessutom äro 14
hus jämte kyrka, prestgård och skolhus uppförde å den medelst en bro
med Gullholmen förenade skattejordlägenheten Lilla Hermanö och den
del deraf, som är mellan öns ägare ännu oskiftad.

Anhållan att få skatteköpa holmen afslogs af Kongl. Maj:t den 26
Juli 1871.

Som vidare utrymme för fiskelägets utvidgande ej erbjuder sig,
framställdes såsom önskemål, att Kongl. Maj:t och Kronan ville till begagnande
upplåta närliggande kronoholmarne Stora Risholmen och Korsholmarne,
anslagne åt lotsverket.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

a) A Gullholmen:

Icke något boningshus eller sjöbodar och magasin eller salterier
äro uppförde på egen grund, alldenstund jorden är Kongl. Maj:ts och
Kronans,

men de som byggt å Gullholmen erlägga icke någon grundlega
och få fritt disponera sina innehafvande tomter.

Å sjelfva Gullholmen äro uppförde 123 boningshus, 73 sjöbodar
och 16 magasin.

b) A Lilla Hermanö:

11 boningshus, 8 sjöbodar, här uppförde, äro att anse såsom belägne
å egen grund, enär delegare i ön byggt å den oskiftade mark,
som afsatts till gemensamt begagnande för boningsplatser.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt,
äro uppförde:

3 boningshus å Lilla Hermanö.

Afgälden, beräknad till V2 öre per qvadratfot för manhustomt och
till V* öre per qvadratfot för sjöbodtomt, utgör ungefär 6 kronor årligen
och erlägges till ägarne af Lilla Hermanö gemensamt.

Kontrakt afslutas ej.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej. ,

Byggnadsnämnd, utsedd å kommunalstämma och bestående af 3
personer, utdelar tomter och bestämmer ordningen vid nybyggnader.
Gullholmen är så tätt bebyggd!, att der knappast är vidare utrymme
för byggnader.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De fleste hafva icke brandförsäkra!, emedan risker ej mottagas.
I allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet är försäkradt
för 110,000 kronor, deribland kyrkan; och några hafva anlitat de stora
försäkringsbolagen.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas
här enligt Kongl. Bref den 29 Januari 1886.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Ordningsstadgan för rikets städer ansågs böra införas till tillämpning.

Den 13 Augusti 1897.

• ’ '' ! ‘ t •. * V ‘ it '' ’ ■ ‘ ) i i i 1''

Å Käringöns fiskeläge i Morlande socken.

§ 1-

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från ön.

§ 2.

De närvarande underrättades -om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 548 personer;

att här finnas 155 boningshus, 70 sjöbodar och magasin eller salterier;

»» » 9 stor sjö fiskebåtar och 1 fiskekutter;

» .» » 20 drif gar nsbåtar med 12 å 16 st. drifgarn;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 1

makrillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 94,700 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 72,176 kr.;

att här drifves hufvudsakligen storsjöfiske;

att här äro 5 rederier för jakter;

att ön bildar egen kommun tillsammans med närliggande öarne
Vallerön, Vedholmen och Tornö;

att hamnen är liten, men djup, utan skydd för nordliga vindar,
hvarför en vågbrytare ansågs behöflig;

att här finnes tull- och lotsstation; samt

» » » badanstalt, och hafva invånare inkomst af rums uthyrning.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Käringön är eu kronoholme, derå lotsstation finnes inrättad.

Dervarande fiskare ega enligt myndigheters beslut att opåtaldt
nyttja hela ön med undantag af ett mindre till lotsarnes eget bruk afsatt
område. Mulbetet är lotsarne anslaget. Vidare utredning skulle i
förevarande hänseende förebringas och i utlåtandet omnämnas.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Grundlega betalas icke till Kongl. Maj:t och Kronan. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Godt utrymme finnes för framtida bebyggande.

2:o. Brandväsendet.''

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

22 hus lära vara försäkrade i Allmänna brand försäkringsverket för
byggnader å landet.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas här
enligt Kongl. Maj:ts Bref den 29 Januari 1886.

Den 16 Augusti 1897.

Å fiskeläget Stocken i Morlanda socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 3.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas :

att folkmängden utgör 221 personer;

att här finnas 50 boningshus, 16 sjöbodar och magasin eller salterier;

» » » 8 storsjöfiskebätar (egas af fiskare från Stocken och

Råön gemensamt);

y> » » många mindre garnbåtar med 4 å 5 st. sättgarn till

hvarje;

att saminanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 5,000 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 19,000 kr.;

att här drifves hufvudsakligen storsjöfiske, vinterfiske i Skagerack
samt sillfiske med garn (det klagades öfver att engelska ångbåtar med
sina trawlar toge fiskarenas både hackor och fisk);

att hamnen är stor och god, men grund (ett par undervattensgrund,
som spärrade en gen utfartsväg, tarfvade sprängning);

att väg anlagts till och igenom läget på bekostnad af jordegare
och fiskare gemensamt; samt

att gemensam brygg- och lastageplats saknas.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å frälsehemmanet Tofta, som tillhör »Falkska
donationen», hvilken stiftats år 1853 af salteribokhållaren Anders Falk
med ändamål att understödja behöfvande inom socknen, hvilka ej åtnjuta
full försörjning af fattigvården.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

Arrendator!! till förenämnda hemman äger rätt upplåta tomterna
emot afgäld, som till honom erlägges med 1 krona 50 öre för enhvar
af 40 och 3 kronor för hvar af 10 tomter; för sjöbodar ingen afgäld.

Samtlige 50 hus och 16 sjöbodar äro uppförda å tomt, som nyttjas
utan juridiskt bindande aftal.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Fiskeläget är trångt och illa bebyggdt; godt utrymme finnes för
framtida bebyggande.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd finnes ej.

En enda fiskare har brandförsäkra!, men de öfrige icke.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillävipas
ej här.

Kommunalnämnden utser två här boende att öfva tillsyn öfver
sundheten.

Den 16 Augusti 1897.

Å fiskeläget Råön i Morlande socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 94 personer;

att här finnas 19 boningshus, 8 sjöbodar och magasin eller salterier\

» » » storsjöfiskebätar (se Stocken);

» )) » några mindre garnbåtar med 4 å 5 st. sättgarn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 1,900 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper siq
till 6,000 kr.;

att här drif ees hufvudsakligen storsjöfiske;

att hamnen är tillräckligt djup, skyddad för vestlig», men utsatt
för nordliga vindar; samt

att ordentlig brygga och gemensam landningsplats saknas.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Råön tillhör frälsehemmanet Tofta, som äges af Falkska donationsfonden.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Arrendatorn till hemmanet äger upplåta tomter, hvarför betingas
en årlig afgäld af 1 krona 50 öre.

Samtlige 19 hus och 8 sjöbodar äro uppförda å tomter med
dylik rätt.

För sjöbodar ingen afgift. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga ej tätt tillsammans.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Icke något hus är brandförsäkradt.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 17 Augusti 1897.

Å fiskeläget Hälleviksstrand i Morlande socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 483 personer;

att här finnas 119 boningshus, 47 sjöbodar och 13 magasin eller salterier;
y> » » i närheten 2 fabriker för tillverkning af silltunnor;

» » » 6 storsjöfiskebåtar;

» y> » 6 vinterbåtar för fiske i Skagerack;

» » » 40 sillgarnsbåtar med 12 å 18 st. sättgarn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
samt fabrikerna utgör 61,900 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 53,662 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske, storsjöfiske och hummerfiske;

att här finnas 6 rederier för skonertar, 2 för engelska fiskekuttrar
och 3 för sillförarebåtar;

att hamnen är rymlig, men uppgrundas mera för hvart år samt är
utsatt för sydvestlig vind, hvadan tarfvades uppmuddring och en vågbry
tare;

att byggdeväg leder till hamnen, der den gamla lastageplatsen
finnes, hvarest emellertid nu båtar icke kunna lägga till i följd af uppgrundningen; -

att en af ångbåtsbolagen underhållen brygga begagnas af fiskeläget
utan ersättning; samt

att här är en liflig handelsplats.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Under fiskeläget Hälleviksstrand inbegripes dels det område, som
vid hemmanen Hällevik Nedergården, om ett mantal skatte, och Hällevik
Mellangård, likaledes om ett mantal skatte, år 1825 ågånget storskifte
enligt G. Wetterströms karta afsatts af oskiftad mark såsom båda hemmanens
gemensamma tillhörighet (härå finnas nu 95 hus, 42 sjöbodar
och 12 salterier), dels bebyggda tomtplatser af nämnde hemmans skiftade
ägor (16 hus), dels ett mellan delegare i ett fjerdedel mantal
Hällevik Nedergården oskiftadt område (3 hus), dels tomtplatser å en
samfällighet under ett hälft mantal skatte Hällevik Vestergården (3 hus,
5 sjöbodar, 1 magasin), och dels tomter å en hemmausdel i sistnämnda
Hällevik Vestergården (2 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

2 boningshus äro uppförde på egen grund, det ena å tillhörande
liemmansdel och det andra å jord, som för alltid afsöndrats.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund af
sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant ej
skett, äro uppförde:

5 boningshus.

Legotiden gäller dels bestämd tid 40 å 50 år, och dels tomtinnehafvarens
lifstid.

Afgälden utgör för en tomt 6 kronor, för tre 10 kronor och för
en 50 kronor, då trädgård åtföljer.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot ny ttjander ättens intecknande, äro uppförde:

4 boningshus.

Legotiden: Tomtinnehafvarens lifstid.

Afgälden: 10 kronor årligen, högst 12: 50.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ojullständigt kontrakt, äro
uppförde:

108 boningshus, 47 sjöbodar och 13 magasin eller salterier.

Afgälden för år utgör i sammandrag för de under 2:o) och 3:o)
upptagne hus:

för 10 boningstomter och 35 sjöbodtomter 1 kr. eller derunder.

»74 » »15 » öfver 1 kr.—2 kr. 50 öre.

»19 » »4 » » 2: 50—5 kr.

»2 » »1 » »5 kr.—9 kr.

» 10 » » 9 kr.—15 kr.

»2 » »2 » »15 kr.—50 kr.

3 sjöbodtomter äro fria från afgäld.

För ungefär 30 år sedan betaltes i allmänhet 1 krona för hustomt
och 50 öre för sjöbodtomt. Kontrakt å tomter på stora samfälligheten
lemnas ej, och uppgafs det att qvitton å erlagd tomtafgift icke pläga
utgifvas.

De närvarande uttalade enhälligt såsom ett önskningsmål att få
förvärfva äganderätten till sina tomter och att fiskeläget i öfrigt försåges
med ordnade förhållanden. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här.

Den stora samfälligheten är tätt bebyggd i mellersta delen, men
i norra och södra delen finnes ännu utrymme. Jordägarne anvisa plats
för byggnaderna, men anvisningen följes ej alltid. Sjöbodarna ligga
alldeles invid och med taken utöfver hvarandra. Plats för nya finnes
knappast utan å Hällesvik Vestergård. Ordnad byggnadsplan hade för
längesedan tarfvats.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här, men önskas blifva
införd.

Endast några fiskare hafva brandförsäkra!. I de stora försäkringsbolagen
mottagas risker mot en premie af sju kronor pro mille. De
som bo utanför den oftanämnda stora samfälligheten få försäkra mot
billigare vilkor och mottagas till och med i häradets brandstodsförening.
Ingen brandredskap finnes.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas här
enligt Kongl. Brefvet den 29 Juni 1886, dock endast beträffande det
område, som vid 1825 års storskifte lemnades oskiftadt och är å C.
Wetterströms karta utmärkt. En norr om läget inskjutande lång, grund
vik är genom en stenmurad vall stängd från hafvet och afsedd att
torrläggas.

Flere ladugårdar ligga inne uti läget.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Ordningsstadgan för rikets städer önskades genomförd, bland annat
derför att i saknad af särskild samhällsstyrelse de allmänna angelägenheterna
icke blefve tillgodosedda.

Den 18 Augusti 1897.

§ I Jordägarne

hade till denna dag kallats att närvara, dervid personer
kommo tillstädes representerande tre fjerdedelar af de hemman, derunder
fiskeläget lyder.

§ 2.

Efter öfverläggning förklarade sig de närvarande villige, i hvad
på dem berodde, att för 12,000 kronor försälja den stora samfälligheten,
derå 95 hus, 42 sjöbodar och 12 salterier äro belägna, dock med vilkor
att spillningen skulle allt framgent, tillfalla jordägarne.

Den 18 Augusti 1897.

Å fiskeläget Edshultshall i Niohanda socken.

§ i.

Härvid hade tillstäd eskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 204 personer;
att här finnas 49 boningshus, 21 sjöbodar;

» )) )) 3 storsjöfiskebåtar:

» » » 17 &\\\-g ar ubåtar med 10 å 12 st. sättgarn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 19,500 kronor och å jorden 3,300 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 19,700 kr.;

att här drifves hufvudsakligen storsjöfiske, sillfiske och hummerfångst;
att här finnas 2 rederier för jakter och 7 för sillförarebåtar;
att platsen hastigt tillväxer;

att hamnen är djup och rymlig, men utan skydd för alla vindar
från sydost ända till nord; samt
att väg ej leder ned till läget.

35 .

§ 4.

I fråga om jordnaturen m. ro. utröntes följande:

Fiskeläget är beläget dels å en från hemmanet 1 mantal frälse
Edslmlt för alltid afsöndrad lägenhet, benämnd Edshultshall, hvilken år
1889 undergick laga skifte mellan delegarne, som nu äro 11 till antalet,
och dels å samfällig utmark till hemmanet Barrevik.

Vid skiftet af Edshultshall afsattes till gemensamt begagnande:
dels ett område för bebyggande,
dels en plats vid stranden för fisktorkning,
dels en gemensam landnings- och bryggplats, och
dels plats för torg.

Såväl å samfällda området som å de enskildes ägor finnes godt
utrymme för framtida bebyggande.

. , ;S

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat in hem tas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

11 boningshus och 11 sjöbodar äro uppförde på egen grund, bestående
af viss qvotdel i lägenheten.

Samtlige lägenhetsägarne äro sjelfva fiskare och afstå mark till de
andres nyttjande mot billiga vilkor, men kontrakt hafva icke ens ifrågasatts;
eljest förklarade ägarne sig villiga lemna sådana.

2:o. Annan nyttjanderätt.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

38 boningshus, 10 sjöbodar.

Den årliga afgälden utgör lägst 1: 25, högst 2: 50 kr. för boningstomter
eller 3V2 öre qvadratmetern. För sjöbodtomter betalas 3 öre
qvadratmetern, vexlande afgifterna mellan 1: 25 och 2: 50 kr.

Öfverenskommelse om nämnda beräkning har af slutats för 10 år.

. 36

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, snndhetsförbållanden

och öfriga ordningsfrägor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Enligt förenämnda laga skifte och deröfver upprättad karta har
uppgjorts eu ordnad plan, som nog följes (ehuru ingen kan tvingas att
efterkomma densamma).

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Endast några få hus äro brandförsäkrade, ändå att både brandstodsbolaget
för länet och häradets brandstodsförening mottaga risker.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej
här, men torde vara af nöden att så sker.

Tre uppsyningsman äro af kommunalnämnden utsedde att hålla
tillsyn öfver sundheten.

Hen 19 och 20 Augusti 1897.

Å fiskeläget EVIollösund i Mollösunds kommun och Morlanda socken.

Den 19 Augusti.

§ 1.

Härvid hade tillstädeskommit de fleste fiskare eller fiskeriidkare på
platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas :

att folkmängden utgör 891 personer;

att här finnas 200 boningshus, 65 sjöbodar och 40 magasin eller salterier;

» » » en fabrik för tillverkning af silltunnor;

» » » 15 stor sjöfiskebåtar, deraf 2 fiskekuttrar af modern typ;

» » » 60 sillgarnsbåtar med 12 å 16 st. drifgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet, egande vadlaget en

stor och en liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 128,400 kronor och å jorden, ett fjerdedels mantal
Tången med Mollön (33 delar), 11,200 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 128,702 kronor;

att här drifves hufvudsakligen storsjöfiske; samt

att hamnen är god, djup och rymlig, men i saknad af annan allmän
lastage- och bryggplats än ångbåtsbryggan, som äges af enskilde
samt mot afgift och underhåll nyttjas af Märstrands ångbåtsaktiebolag.

Allmän väg till detta betydande fiskeläge saknas, ehuru i hög grad
behöflig.

Här finnes tullstation och båtskjutsan stalt.

Fiskeläget med ett fjerdedels mantal Tången och Mollön med flere
hemman bildar egen kommun.

§ 4.

I fråga om jordnaturen m. in. utröntes följande:

Genom Kongl. Bref den 14 Juni 1586 donerade danske kungen
Fredrik II till sina »undersåtar vid Mollösund» *A mantal Tången med
Mollön för deras »fädrift och till mulbete» att nyttja och bebo på behaglig
tid och tills dess han kunde annorlunda besluta.

I 1662 års jordebok förekommer om »Mållöö kronohemman ''A»
följande anteckning: »Detta är allenast en liten kringfluten öö, ähr

ingen åker eller äng och brukas af strandsittare i Mollösund för boskapsbete
och de betala denna ränta.» Enligt 1748 års jordebok heter
det: »''A mantal Tången obesuten och brukas af Mollösunds strand sittare.

*A mantal Mollön brukas af d:o — — — — —. Mollösund

hörer under hemmanet Tången med Mollön, köptes till skatte den 23
Juli 1752 af 33 strandsittare för 33 rdr 12 sk. 6 runnst.»

Åren 1838—1840 förrättades laga skifte å alla ägorna till hemmanet
V* mantal Tången med Mollön, men fiskeläget Mollösund blef
oskiftadt. Några tomtafgifter utkräfdes hvarken före eller närmaste
tiden efter skiftet hos dem, som byggde å Mollösund.

På ansökan af en delegare i Tången blef området för fiskeläget
år 1864 deladt mellan hemmanets ägare, hvilken förrättning af Egodelningsrätten
fastställdes den 25 Augusti 1865.

Ännu några år fordrades icke någon grundlega, men sedermera
gjordes anspråk derpå.

På senare tider hafva förts rättegångar om tomtskatt och afhysning
mellan jordägarne, som stödja sig å lagfartshandlingar och skifteskartor,
samt fiskarena, som förmena, att Mollösund är till deras bruk
anslaget, hvilka processer alstrat bitterhet. En del fiskare bygga utan
lof. Många jordägare kräfva ej skatt, andra hafva höjt afgifterna, som
fiskare underlåtit alldeles att betala i många år.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysning ar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

48 boningshus, 20 sjöbodar och 10 magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund, deraf 17 hus och några sjöbodar ligga å för alltid
afsöndrad jord, men de öfriga byggnaderna tillhöra dem, som äga del
i 7« mantal Tången med Mollön.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppiförde:

6 boningshus, 4 sjöbodar och 2 magasin eller salterier;

Legotiden: 10 år i allmänhet.

Afgälden: 5 å 10 kronor årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot ny ttj anderättens intecknande, är o uppförde:

Icke något boningshus, sjöbodar och magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt äro
uppförde:

146 boningshus, 41 sjöbodar och 28 magasin eller salterier:

För boningstomter betalas lägst 1: 50 och högst 10 kronor årlig
lega, men många hafva icke affordrats någon skatt alls. I medeltal
har betalts 4 kronor. Flere hus (12 å 15 stycken) ligga å tomter, hvari
två jordägare och i några fall tre eller fyra hafva del.

Afgälderna i sammandrag för de under 2:o) och 3:o) upptagne
byggnader utgöra:

72 boningshus och 55 magasin eller bodar stå utan afgift;
för 4 » »3 bodar erlägges högst 1 krona;

» 31 » » öfver 1 kr.—2:50;

» 35 » »9 » » » 2:50—5 kr.;

» 2 » » » 5 kr.—9 kr.;

»8 » » 5 » » »9 kr. -15 kr.;

d 3 » » » 15 kr.—50 kr.

För sjöbods- och salteritomter hafva afgifterna, väl i följd af det
trånga utrymmet höjts, så att de, som förut betalat 2 kronor affordrats
25 å 50 kronor. I medeltal erlägges 5 kronor för hvarje tomt De
fleste sjöbodarna ligga å en liten holme, i hamnen. I en rättegång
om utfående af tomtskatt för bodar å denna holme hafva jordägarnes
anspråk underkänts, emedan de ej ansågos hafva styrkt sin äganderätt
till holmen. Nu bygges allmänt å holmen, som efter rättegångens slut
kallats »Friholmen».

Det förekommer, att vederbörande jordägare af den, som begär
tillstånd att få bygga, fordrar en-rund summa 30 å 75 kronor, innan
huset uppföres och derefter tager vanlig grundlega utan att kontrakt
upprättas.

Flere vräkningsdomar hafva fallit, men jordägarne hafva icke befordrat
dem till verkställighet hittills.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här, men är behöflig.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd finnes ej.

Platsens bebyggande hade för länge sedan bort ordnas. Jordägarne
hafva icke heller tillsett, att byggnadsplan följts.

Både kyrka, skolhus och prestgårdsbyggnad äfvensom begrafningsplatsen
ligga å ofri grund.

2:o Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Brandredskap finnas.

Endast, några få hafva brandförsäkrat, derför möter hinder i följd
af de tätt hopade byggnaderna.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad skall tillämpas
här enligt Kongl. Brefvet den 29 Januari 1886, men syntes detta påbud
vara nästan obekant. Dock upplystes, att. viten för försummad
renhållning åläggas och uttagas.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Ordniugsstadgan för rikets städer syntes böra införas.

§ 6.

Enhälligt framhölle de närvarande angelägenheten af att fiskarena
fingo förvärfva egen jord och derigenom befrias från beroendet af jordägarnes
godtycke. Det ansågs att en hvar kunde betala 50 kronor för
sin tomt. Och såsom lösesumma för Tången med Mollön nämndes
18,000 kronor.

§ 7.

Slutligen skulle här intagas följande handling:

D Till Landshöfding en öfver Göteborgs och Bohus län.

Resolution.

Öfverlemnas till den af Konungens Befallningshafvande tillsatta
Kommitéen för utredning af fiskeribefolkningens i länet bostadsförhållanden.

, Göteborg, å Landskansliet, den 14 Maj 1897.

G. SNOILSKY.

Hem. Westin.

Med anledning deraf, att Riksdagen börjat ömma för skärgårdsbefolkningens
sorgliga bostadsförhållanden i allmänhet och i skrifvelse
till Regeringen begärt utredning i denna sak, och Regeringen å sin sida
uppdragit åt Eder Hr Landshöfding, att tillsammans med andra af Eder
valda personer lemna en sådan utredning, tager undertecknade, boende
å Mollösunds fiskeläge, sig friheten att lämna upplysningar, rörande
förhållandena inom detta fiskeläge, som i afseende på sina bostadsförhållanden
på visst sätt äro de sämst lottade af alla Bohus läns fiskelägen,
som af det följande skall visas.

Såsom följande gåfvobref utvisar skänkte Danske Konungen
Fredrik II år 1586 Tången och Mollön med Mollösund till fiskarena i
Mollösund att nyttja och bebo på’behaglig tid eller till han kunde besluta
på annat sätt. Men för att nu få full äganderätt till Mollön och
Tången, uppå hvilken senare Mollösund är belägen, köpte 33 personer
det af svenska Kronan år 1752 för 99 Daler S:mt. Nu sutto fiskare

trygga på sin strand och hoppades så få sitta der allt framdeles för
barn och efterkommande.

Men så skedde icke. För några år sedan begärdes af de s. k.
jordägare tomtskatt för våra sjöbodar och vi blefvo instämda till Häradsrätten
och der blef dömdt att våra sjöbodar skall vara fria för tomtskatt.
Kort derefter fick de s. k. jordägare lagfartsbevis på Mollösunds
fiskeläge utan några åtkomsthandlingar och efter en obehörig mätning.
Efter det de både fått dessa sina lagfartsbevis har tomtskatten blifvit
svårare för hvarje år. Den är nu så svår att vi knappt kan betala den
hvarför det blir svårt för oss fattiga fiskare som natt och dag måste
vara på det fasligt hafvet och våga vårt lif. Till slut kunna våra hus
och sjöbodar blifva jordägarnes tillhörighet, ty för få år sedan instämdes
vi till Häradsrätten för det vi ej vill betala så hög tomtskatt som
de vill hafva och då dömdes der att om vi ej vill betala skola husen
nedrifvas. Ifrån Häradsrätten gick vi till Hofrätten och der kunde de
ej styrka sin äganderätt så att der vann vi fiskare. Derifrån har de
s. k. jordägare gått till Högsta domstolen hvilket ännu ej har blifvit
afdömt. I 1825 års jordabok äro endast strandsittare skrifna för Mollosunds
fiskeläge och ingen för Tången och Mollön. För flera år tillbaka
var här 2 gånger Landmätare och de kunde ej mäta fiskeläget
ty de s. k. jordägare hade ej något visa som ägare. Eu orimlighet är
ock det att en hel kommun, bestående af nära 1,000 innevånare skall
bero af någras nåde, att vårt ve och väl skall bero af några få personer,
som kunna störta oss i elände, när de vilja. Vi hafva byggt
både kyrka och prestgård, men hvad hindrar jordägarne att få en dom
som lyder på nedrifning. En annan svår olägenhet af nuvarande förhållande
är äfven det, att fiskeläget Mollösunds innevånare äro delade
i två fiendtliga partier, jordägarne och icke jordägarne, mellan hvilka
städse ett bittert hat varit rådande. En annan olägenhet är äfven den,
att ordnade förhållanden icke här kan eg a rum, som med byggnadsförhållanden
o. s. v., utan allt beror af jordägarne, för hvilka det är
en vinst ju mer hopgyttradt husen bygges. Hvad detta komme att betyda,
det skulle man få se, om t. ex. läget — det Gud förbjude, blefve
utsatt för en eldsolycka. Då jordägarne redan låtit intrång ske uti
deras äganderätt till jorden här, då de tillåtit, att en kommun uppvuxit
på deras marker, synes det oss, som om denna deras äganderätt
kunde ännu mer inskränkas utan att dermed något obilligt skedde dem.

Vi skulle fördenskull vara nöjda, om Hr Landshöfdingen ville
tänka på oss fattiga fiskare och hjelpa oss från detta förtryck hvari

vi nu äro stadda, så att våra boningshus och våra små sjöbodar finge
stå på dessa nakna klippor utan någon tomtskatt.

Mollösund den 8 Maj 1897.

Sam. Hansson.

Carl Samuelsson.
Carl Hilmer Jakobsson.
Axel Sandberg.
Johan Alfred Samuelsson.
Hilmer A. Helgeson.
Olof Berntsson.
Bernhard Ohlson.
Oscar Berntsson.
Martin Nilsson.

Axel Malm.

Niklas Olsson.
Anton Nilsson.

C. S. Rodéhn.

Anders

P. Peterson.

G. A. Hagberg.
Olof Nicklasson.
Edvardt Jakobsson.

C. A. Nicklasson.

J. A. Rodéhn.
Oscar Olsson.
Oscar Bergström.
Joakim Johansson.
Johan Sandberg.
Johan Isaksson.
Joll. Aug. Berg.
Johan Theodor Sandin.
Arvid Johansson.
Isaksson.))

Den 20 Augusti 1897.

§ 1-

Till denna dag hade komiterade utlyst sammanträde med ägarne
till Tången med Mollön för att utröna, huruvida de vore villige att sälja
tomter.

§ 2.

Dervid tillstädeskommo de fleste af jordägarne, sjelfve eller genom
ombud.

Från en af de större jordägarne inlemmades en så lydande skrift:

»Till kommittén för utrönande af tomtförhållandena i Bohuslänska
skärgården får undertecknad i hvad som rör fiskeläget Mollösund lemna
följande upplysningar.

Att fiskeläget Mollösund är beläget på kronoskattehemmanet Tångens
utmark hvilket hemman undergick laga skifte 1839, men att dåvarande
ägare undantogo för gemensam räkning den del af utmarken hvarpå
boningshusen, sjöbodar och bryggor äro belägna, men år 1864 öfverenskommo
jordägare att äfven genom laga skifte dela den gemensamma
från 1839 års skifte undantagna samsplanen och hvilket skifte af ägodelningsrätten
fastställdes den 25 Augusti 1865.

Att den tomtskatt som min aflidne far, Kapt. M. Österberg bestämde
till ett öre per qvadrataln icke blifvit förhöjd för någon af
dem som inneha tomter från den tiden, men oaktadt denna billiga skatt
som belöper sig från 1 till högst 5 kronor för ett boningshus, finnes
dock personer som sedan 1888 icke betalt sin, till 2 kronor belöpande
skatt, och att ingen på de 3 sista åren betalt den förfallna tomtskatten.

Att vi visserligen under de sednare åren fordrat något högre tomtskatt
af personer, som önskat uppföra större boningshus eller salterier,
men ha dessa priser ej öfverstigit 10 kronor, och huruvida detta kan
anses obilligt öfverlemnar jag åt kommittén att bestämma.

Att flera personer under de sednaste 4 åren utan ägares hörande,
och mot förbud, uppfört salterier m. m. kan nog af flera personer på
stället intygas, att sådant kommer att leda till processer och obehag
faller af sig sjelft, men kan skulden härför svårligen läggas jordägare
till last.

Till sist får jag meddela att jag för min del ej har något emot om
husägare mot skäligt pris ville köpa sina tomter, eller med mig uppgöra
kontrakt på 49 år som finge intecknas i hemmanet.

Stenungsön i Augusti 1897.

M. S. ÖSTERBERG.»

§ 3.

Förutom M. S. Österberg förklarade endast två jordägare sig benägne
att sälja jord till husägarne.

De öfrige motsatte sig på det bestämdaste att för något pris afhända
sig jorden.

Det upplystes emellertid, att de fleste ägde endast helt små lotter,
ofta icke mera än vanliga tomtplatser, samt att M. österbergs arfvingar
ägde halfva området för fiskeläget.

De närvarande beklagade, att många fiskare byggde utan tillstånd
hus och sjöbodar samt att tomtafgifter, som förut ingått, icke på många
år erlagts. _

Den 20 Augusti 1897.

Å fiskeläget Björholmen i Klöfvedals socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit "en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3. •

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 119 personer;

att här finnas 21 boningshus och 2 sjöbodar;

» » » 2 storsjöfiskebåtar;

» » » 4 drifgarnsbätar med 16 st. drif garn till hvarje;

» » )) 8 sill -garnbåtar med 16 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet, egande vadlaget 2

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet''å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 9,300 kronor;

att den bevil Iningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 6,050 kr.;

att här drifves hufvudsakligen storsjö- och sillfiske samt hummerfångst;

att hamnen är god och rymlig, men grund och i behof af uppmuddring;
samt

att allmän lastage- och bryggeplats saknas.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Björholmen är Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-Inrättningen anslagen
och innehafves med åborätt.

Husen äro belägna dels å nordöstra delen af ön (14 st. deraf 4
tillhöra åbor), dels å sydliga delen (»Bo Klofva» med 7 hus, deraf 3
tillhöra åhor).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus ocli tomt.

a) 7 hus och 1 sjöbod äro uppförda å jord, som innehafvas med
åborätt; åborna deltaga i fisket.

b) 14 hus och 1 sjöbod äro uppförda å ett för fiskelägets behof
genom Stipendii-Inrättningens försorg afskildt område, hvarest tomter
upplåtas af Kuratorerna genom deras Ombudsman emot en årlig afgift
af 2: 75 för boningstomt; men för sjöbodstomt har ingen afgäld affordrats.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsplan är på Stipendii-Inrättningens föranstaltande uppgjord
och är kartan beroende på fastställelse. Icke mindre än 132 hustomter
äro uttagna å området och kartlagda.

Hittills har ingen ordnad plan följts.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Endast 2 hus äro brandförsäkrade.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.
En gång om året inspekterar kommunalnämnden.

Den 20 Augusti 1897.

Å fiskeläget Ängevik i Klöfvedals socken.

§ i.

Härvid hade tillsädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 40 personer;

att här finnas 9 boningshus och 3 sjöbodar;

b b b 5 mindre garnbåtar med 10 å 16 st. sättgarn till hvarje;

b sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 4,100 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,000 kr.;

att här drifves hufvudsakligen garn sillfiske, hummerfiske och backefiske; .

att hamnen är god, rymlig och tillräckligt djup;

att väg till platsen underhålles af bönderna; samt

att allmän brygga saknas.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Fiskeläget är beläget på dels oskiftad utmark, tillhörig flere hemman,
nämligen 2/3 mantal frälse Bo Vesterg., 1 mantal frälse Bo Uppeg.
och 1 mantal frälse Bo Östergård, som med undantag af Va mantal Bo
Vestergård äges af Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-Inrättningen och
äro med åbor försedde, och dels å enskilde jordägares mark (4 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

1. Beträffande rätten till hus och tomt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

9 boninghus och 3 sjöbodar.

Afgälden har alltid utgått med 2 kronor för hvarje boningstomt
och lika för alla. För sjöbodstomterna betalas 3 kronor.

Stipendii-Inrättningen uppbär ingen del af afgälden.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej och torde icke heller vara
erforderlig.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Endast 2 hus äro brandförsäkrade.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.
Dåligt drickesvatten.

Den 20 Augusti 1897.

Å fiskeläget Kyrkesund (Herrön) i Klöfvedals socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 226 personer;

att här finnas 38 boningshus och 9 sjöbodar;

» » » 2 stor sjöfiskebåtar;

)> » )) 5 siW-garnsbdtar med 12 st. sätt-^ara till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 26,500 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 9,150 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske, backfiske och hummerfiske;

att här finnas 5 rederier för jakter; samt

att hamnen är god och rymlig, men uppgrundas.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Kyrkesund är beläget å Herrön, som tillhörer Kongl. och Hvitfeldtska
Stipendii-Inrättningen och innehafves af fem åboer.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemta*, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Härvarande fiskare sortera direkt under Stipendii-Inrättningen och
betala alla 2: 75 i årlig grundlega för sina tomter.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsforhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnadsplan följes enligt eu genom Stipendii-Inrättningens försorg
upprättad tomtkarta.

Ännu finnes utrymme för framtida bebyggande.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej bär.

De fleste hafva icke försäkrat sina byggnader mot eldskada.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.
Kommunalnämnden inspekterar en gång årligen.

Drickesvatten godt, men klen tillgång.

Den 20 Augusti 1897.

Å fiskeläget Limhall i Klöfvedals socken.

§ i.

Komitén sammanträffade med fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar,

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 42 personer;

att här finnas 9 boningshus och 8 sjöbodar;

» )) »4 drif''garnsbåtar;

» » »2 »logementsbåtar» för sillfiske;

)) sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 2,800 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 3,750 kr.; samt

att här drifves hufvudsakligen sillfiske och hummerfiske.

§ 4.

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å mark, tillhörig hemmanet Sunna och dels
å det Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-Inrättningen tillhöriga hemmanet
Viks ödegärde.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemta*, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus, sjöbodar och magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

4 boningshus och 4 sjöbodar.

Legotiden: 10 år.

Afgälden: 2 å 4 kronor för boningstomter.

3:o. Annan nyttjanderätt.

De å Viks Ödegärde uppförda byggnader äro upplåtne af Kuratorerna
för Stipendii-Inrättningen genom särskilda »tagebref», som utfärdas
af Inrättningens Ombudsman.

Särskild! område är från åbohemmanet afskildt för fiskelägets behof.

Med dylik besittningsrätt innehafvas bär 5 tomter med derå uppförde
5 boningshus och 4 sjöbodar.

Årliga afgälden är 2: 75. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, bondväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrägor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej bär.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 20 Augusti 1897.

Å fiskeläget Sumpen i Klöfvedals socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2-

De närvarande underrättades om Jcomiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 93 personer;

att här finnas 27 boningshus och 2 sjöbodar;

d » » 4 drifgarnsbätar med 12 å 16 st. drif garn till hvarje;

» sammanlöda taxeringsvärde ä boningshus och sjöbodar utgör
9,000 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,100 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske, hummerfiske och backefiske;

att till allmän lastage- och bryggeplats användes en af enskildt
ångbåtsbolag uppförd brygga;

samt att hamnen är god, djup och rymlig.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å utmarken till hemmanet två tredjedels mantal
Sunna, som är af skatte natur.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

Icke några boningshus eller sjöbodar äro uppförde på egen grund.

2:o. Inteeknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

14 boningshus, 2 sjöbodar.

Leg otiden: 10 år.

Afgälden: för 13 boningshus 2 å 4 kronor årligen samt för sjöbodtomterna
detsamma, 1 boningstomt 9 kronor.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjande!''ättens intecknande, äro uppförde:

13 boningshus.

Legotiden: 10 år.

Afgälden: 2: 50 å 4 kronor årligen. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållandeu
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Jordägarne bestämma platsen der husen skola uppföras, och ligga
dessa i en viss ordning längs den genom läget ledande byggde vägen.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Endast tre hus äro brand försäkrade.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 20 Augusti 1897.

Å Staffansholmen, en holme i Klöfvedals socken.

§ i.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 29 personer;

att här finnas 9 boningshus, 3 sjöbodar och 1 magasin eller salteri;

» » »1 storsjöfiskebåt;

» » »3 garnbåtar med 12 st. sättgarn;

» sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 2,000 kronor och å jorden 2,500 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 500 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och storsjöfiske samt hummerfiske
; och

att hamnen är god.

§ 2.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Staffansholmen är enligt jordeboken en sjelfständig skatteliolme
under Sunna N:o 1 om Va mantal skatte.

§ 3.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

9 boningshus, 3 sjöbodar och 1 magasin eller salteri.

Afgäld: 2 kronor för manshustomt; sjöbodtomterna fria.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga glest.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 25 Augusti 1897.

A fiskeläget Flatholmen i Stenkyrke socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit några fiskare från platsen.

I 2-

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 80 personer;

att här finnas 21 boningshus, 12 sjöbodar;

» » » 2 stor sjö fiskebåtar (deraf 1 fiskekutter);

» » » några mindre garnbåtar med 8 å 10 st. sättgarn;

» » hemmahörande vadlag äro 2 antalet; egande hvarje vadlag

2 sillvadar utom 1 mindre vad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
13,700 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 24,800 kr.;

att här drifves hufvudsakligen storsjöfiske, sillfiske och hummerfiske;

att här är båtbyggeri;

att hämnen är djup på vestra sidan af ön, men besväras af sugningen
från sjögången; samt

att detta fiskeläge har tillväxt ganska raskt efter sillfiskets början
(då 7 hus).

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Flatholmens fiskeläge ligger å mark, tillhörig hemmanet V2 mantal
Rösseldalen, som är af skatte natur, hvarjämte 1 hus uppförts å jord
under hemmanet 3 mantal skatte Bo.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus eller sjöbodar äro uppförde på egen grund.
2:o. Inteoknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad, nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus eller sjöbodar.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus eller sjöbod.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af. löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

21 boningshus och 12 sjöbodar.

Afgälden hade utgjort 2 kronor för manhustomt och 1: 50 för sjöbodstomt.

Kontrakt utfärdas ej.

, s;.b, . {■} J , ''■ '' r j

Fiskarena önskade få friköpa sina tomter.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller.

12 hus ligga å vestra delen af ön, kallad »Utevik» och 9 i östra
delen, kallad »Framme)).

De uppföras utan ordning på bergen (ej på backarna, hvilka användas
till fårbete).

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här:!

De fleste hafva försäkrat sina byggnader mot eldskada å »Framme»,
å »Utevik» i allmänhet ej. ■''

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.
Afträden finnas allmänt; spillningen hemtas af bönder från Orust.
Drickesvatten, ganska godt, finnes i riklig mängd.

! 1 >,

av*

■ y, r
• v /l. ife/ft fyi.fi

■ • - £ • -

Deri 25 Augusti 1897.

; 11: r

>oa;

ni/s;/ 1^!;*. ’-v;lk. i ^Pjahihitipii av>.?

Å Skärhamns fiskeläge i Stenkyrke socken.

M " r-;.• J

fiU-u''!'' rÄ’i i ? VrflJj ■ a • t ''ii • i - - i h&>< * ii r'' ‘WtliivH tJdo

i )il;.} i

r t •

§ 1.

j.‘ , c . . . >

Härvid hade tillstädeskommit fiskare och några jordägare.

I8i nii)-tv:ru dans -

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

.,y.„ . *.• \ - ,,v. . ■ vV -a- r , vy,.;-,'' ; ,v.

§ 3. ■ ■. A.v,V ■, "V,v . v.1. ■>

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 541 personer;

att här finnas 117 boningshus, 5 sjöbodar och 44 magasin eller salterier;

» » » i närheten 4 fabriker för tillverkning af fisk le

vertran ;

» » » 3 tunnfabriker;

» » » 40 storsjöfiskebåtar;

» » » 40 sillgarnsbåtar med 25 å 30 st. garn till hvarje;

» hemmahörande vadlag är o 3 till antalet; egande vadlagen 2 å 3
sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 78,600 kronor, deraf för fastigheter å Tubberöd
57,200 kronor, och för fastigheter å Nöt.säter 21,400 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 48,200 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske och storsjöfiske samt fiskhandel
och fiskberedning; samt

att fiskeläget har hastigt tillväxt på de senare åren.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Under Skärhamns fiskeläge inbegripes dels ett vid laga skifte år
1832 å 1 mantal skatte Tubberöd afsatt område af oskiftad mark såsom
hemmanets gemensamma tillhörighet (härå äro uppförda 62 hus
och 27 Batterier och Tubberöd har omkring 11 ägare) dels å Bernt
Olssons enskildt ägande 3/ie mantal Tubberöd (13 hus) dels å det Kongl.
och Hvitfeldtska Stipendii-Inrättningen tillhöriga hemmanet ''U mantal
frälse Nötsäter, som med åbörda innehafves (15 hus) och dels å ett
område af sistnämnda hemman, som af Stipendii-Inrättningen afskillts
och fiskeläget tillagts för att brukas af skärgårdssittare mot vanlig afgift
till Inrättningen (återstående byggnader).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

A. Å Enskildes gods.

l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus ej heller sjöbodar och magasin eller salterier
äro uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

2 boningshus.

Legotiden: För den ene tomtinnehafvaren 30 år och för den andre

hans och hans hustrus lifstid.

Afgälden: För en boningstomt 9—15 kronor årligen.

» » » 15—50 ''» < »

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus eller sjöbodar och magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande ajtal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

73 boningshus och 27 magasin eller salterier.

Afgälden för 72 boningstomter och 22 magasinstomter 2: 50—5 kr.
årligen.

» 3 magasin 5—9 kr. årligen.

» 1 boningstomt och 2 magasin 9 —15 kr. årligen.

B. Å Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-lnrättningens jord.

a) På tomt som upplåtes af Kuratorerna för Stipendii-lnrättningens
genom Ombudsmannens tomtebref »på bebyggarens lifstids och hans
hustrus efter honom, så länge hon enka förblifver», äro uppförde:

27 boningshus och 17 salterier emot en afgäld för tomt af hvardera
slaget af 2: 75 årligen samt 5 sjöbodar.

b) På tomt, som upplåtits af gymnasieåbor från V* mantal Nötsäter:

15 boningshus emot en årlig afgäld af 3 kronor.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer är ej förklarad tillämplig härstädes,
men är behöflig.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej. Deremot fastställdes af Konungens Befallningshafvande
uppå särskild ansökan genom utslag den 25 Juli 1893 vissa ordningsföreskrifter
för Skärhamns fiskeläge, deri äfven stadgas viss ordning
vid platsens bebyggande, men då byggnadsstadgan för rikets städer
icke i laga ordning förklarats gällande härstädes, äro nämnde föreskrifter
derutinnan utan verkan. Byggnadsplan tarfvas.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej, men i samma ordningsföreskrifter har stadgats om
brandväsendet, och gäller detsamma i afseende å giltigheten, som här
otvan nämnts. Här finnes frivillig brandkår men ingen brandredskap.
Ungefär hälften af byggnaderna äro brandförsäkrade.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad skall tilllämpas
här enligt Kongl. Maj:ts Bref den 18 Februari 1888.

Några föreskrifter om sundhet och hvad innevånarne derutinnan
åligger hafva ej utgifvits af helsovårdsnämnden.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Ordningsstadgan för rikets städer skall här tillämpas enligt Kongl.
Bref den 17 Februari 1893. Från och med 1894 utses eu samhällsstyrelse,
bestående af en utaf Konungens Befallningshafvande förordnad
ordningsman och 4 af fiskaresamhället utsedda ledamöter.

■y- ”KM .ro.,;-*

§6.

De närvarande framhöllo lifligt nödvändigheten af att fiskeläget
åtkomme jorden med äganderätt, framhållande osäkerheten i deras bostadsförhållanden
och det riöga värde husen hade för dem å den ofria
grunden, hvarjämte betonades det beroende fiskarebefolkningen härstädes
kände af jordägarne.

Eu summa af 8,000 kronor nämndes såsom möjlig att anskaffa, om
jorden derför kunde köpas.

: '' '' § 7.

Slutligen skulle här intagas följande vid sammanträdet framlemnade
skrift:

»Till Högresp. Herrar Kommitterade för undersökning af de vilkor
på hvilka skärgårdsbefolkningen i Bohus län bebygga och innehafva
sina hustomter vid stränderna.

Att jordägarne väl allestädes nu fordra långt högre tomteskatter
af sina strandsittare än hvad billigt är och hvad desse merendels på

nakna för jordbrukaren alldeles onyttiga klippor äro värda är kändt,
dock torde det uti sådant afseende vara för oss vid Skärhamn under
Tubberöd boende personer. Detta är likväl icke så illa som den osäkerhet
på hvilken strandsittaren bygger och bor.

När en yngling, i synnerhet af fiskarebefolkningen, upphunnit myndighetsåldern
vill han gerna hafva en egen bostad, och för att vid behof
ej sakna sådan söker han att af sina första besparingar skaffa sig
ett hus. i''".

Gerna får han jordägarens löfte att bebygga någon bergklint, men
någon kontrakt får han ej. Då han frågar hvad han årligen skall betala
för tomten svaras vanligen: »Bygg! vi bli väl ense om skatten, den

skall bli billig ty det blir eu kostbar tomtplanering m. in., kanske den
tomten kan lemnas för två å tre kronor om året.»

Nå väl! Nu börjar han att spränga berg, planera och tomta samt
slutligen att bygga. Under denna tiden är allt godt och väl och han
slipper kanske 1, 2 å 3 år med den billige skatten, men sedan ökas
den gång efter annan, så att den inom några år blir, för att ej nyttja
hårdare uttryck, högst obillig.

Det har ock inträffat att personer blifvit anvisade tomter utom
Tubberödsåboernes äganderätt. Så har åtminstone en person blifvit anvisad
boningstomt så nära angränsande hemmans ägor att han ej kan
komma in eller ut genom sin dörr utan att stiga derpå samt salteritomt
och planar så nära angränsande att efter uppkommen tvist och af
Landtmätare utstakad rågång, endast 14 fot af det stora salteriet står
på Tubberöds egor. För denna lilla del får han nu årligen utan säkerhet
för att det kommer att stanna dervid, betala 10 (säger-Tio) kronor,
ehuruväl endast 3 kronors skatt var begärd för hela magasinet med planar,
då det ''för några år sedan byggdes. Husägaren vore nu nödd och tvungen
om vederbörande så fordrade skatta till tvenne hemman eller flytta.

Särskild! får man vanligtvis betala för brunnar, för att få taga en
farkost på land i någon sand- eller småstensvik eller torka fisk på
torraste, renaste och mossfriaste klippor och skär som kunna uppsökas.

Svårt är ock att lyda under så mångas herravälde, vore det blott
en skulle han möjligtvis kunna tillfredsställas, men nu är det många
som fordra att vi skola gå hvar och ens enskilda önskningar till mötes
och om vi tillfredsställer en blir en annan missnöjd. Följden blir vanligtvis
hot att flytta eller någon extra utgift.

Går händelsevis någon på gamla från forntiden trampade stigar på
jordägarens berg eller områden blir det ej nog om vi plikta efter lag.
Nej, ack nej! vi skola vara redo, såsom de säga, »att taga våra stockar

och flytta». Detta är dock svårare för en fiskare än för en annan
person. Han kan ej riktigt drifva sitt yrke på eu okänd kust och
merendels äro flere förenade uti gemensamma lag, som tillsammans äga
fiskredskap och båtar och det är ej en lätt sak att hvar som helst
blifva intagen i ett sådant lag.

Vi skulle visserligen hafva mycket mer att beklaga oss'' öfver men
af fruktan för vräkning eller odrägligare skatter än vi redan hafva,
våga vi ej att nämna något vidare, knappt att underteckna det sagda.

Väl finnes här några få personer som hafva från längre tider tillbaka
haft kontrakt på sina tomter hvilka de med vissa ändringar lyckats
med stora kostnader få förnyade, men de äro af sådan beskaffenhet
att de af jordägarne lätt kunna upphäfvas.

Vi tilltro oss visserligen ej att kunna råda bot för detta missförhållande,
ty efter nu .gällande expropriationslag är det väl omöjligt att
få lägenheten skild från hemmanet, hvilket vore, om priset blefve aldrig
så dyrt dock det bästa. Möjligare vore det kanske om Landtmätare
förordnades att med biträde af tvenne gode män, ett å jordägarnes och
en å strandsittarnes vägnar värderad tomterna, båtupptags- och fisktorkningsplatserna
m. m. samt derå bestämma en viss årlig skatt, enligt
kontrakt gällande för all framtid, om ändring i tomtskatten efter vissa
års förlopp af någondera parten skulle kunna få sökas.

Emellertid blifva vi glade och tacksamme om något, på hvad sätt
det sker, kan göras till betryggande af vår besittningsrätt till våra
tomter.

Skärhamn den 25 Augusti 1897.

Skärhamnsboarne.

Den 26 Augusti 1897.

Å fiskeläget Bleket i Stenkyrke socken.

■'' v''.:'', ;..''!''. ''

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 181 personer;

att här finnas 46 boningshus och 3 sjöbodar och 5 magasin;

» » b 3 stor sjöfiskebåtar;

bb B 1 drifgarnsbåt med 80 st. drif garn;
b b hemmahörande vadlag äro 6 till antalet; egande hvarje vadlag
2 större sillvadar och 1 mindre;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
utgör 22,900 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 28,525 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske och storsjöfiske;

att en bättre brygga vid sjön uppförts på gemensam bekostnad;

att hamnen är grund och i behof af uppmuddring, rymlig och
skyddad utom mot nordvestvinden; samt

att läget går raskt framåt.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Fiskeläget ligger dels å samfällig utmark till hemmanet 1 mantal
skatte Aröd (6 hus), dels å olika delägares i nämnda hemman jord
(37 hus) och dels å skattehemmanet 1 mantal Rönnäng (3 hus).

'' 5. ‘ * /"

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

• ko. Äganderätt.

3 boningshus uppförde på egen grund (i mantal satt jord).

* \ \ , V - • , ■ • . »

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat inteckna*, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

9 boningshus och 4 magasin eller salterier.

Legotiden: 49 år.

Afgälden: För 8 boningstomter 6—9 kronor, för en 10 kronor, för
salteritomterna 4 kronor årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

34 boningshus, 3 sjöbodar och 1 magasin eller salteri.

Afgälden hade förut varit 2—5 kronor årligen, men på senare
tider hade densamma höjts af några jordägare till 10 kronor och utgör
nu: för 5 boningstomter 2 kronor, 27 boningstomter 3—5 kronor och d:o
för 4 bodar, för 2 boningstomter 10—15 kronor, allt årligen.

Samtliga jordägare lemna icke under några förhållanden kontrakt
på upplåtelserna och än mindre medgifves försäljning,

Här önskade fiskarebefolkningen att få friköpa sina tomter.

II. Beträffande platsens bebyggande, bondväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga glest, godt utrymme för framtida bebyggande.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

De fleste hafva brandförsäkra! sina hus i Tjörns härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej,
men torde vara af behofvet påkalladt. Midt inne i fiskeläget ligger
Klädesholmens begrafningsplats, och som densamma snart är använd,
har en ny uttagits å en äng inne i läget. Det synes både osundt och
hämmande för lägets utveckling. Böndernas kor och hästar få gå lösa
omkring i sjelfva läget.

Enligt l:ste provinsialläkarens embetsberättelse för 1896 »är ännu
intet åtgjordt för ordnande af renhållningen».

{ ; '':v

Den 26 Augusti 1897.

Å lägenheten Stockevik i Stenkyrke socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskömmit några fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 60 personer;

att här finnas 16 boningshus, 4 sjöbodar och 1 magasin eller salteri;

att här hemmahörande vadlag är o 3 till antalet; egande hvarje vadlag
3 sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 10,900 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 14,350 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske, samt någon fraktfart (2 jakter);

att byggdeväg leder till platsen med lastageplats vid hamnen; samt

att hamnen är trång och i innersta delen grund.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Hemmanet Stockevik utgör V2 mantal skatte.

§ 5. .

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

1 :o. Äganderätt.

9 hus äro uppförde på egen grund och 3 bodar, hvaraf 2:ne i samfällighet
vid sjön, hvaruti bodarnes ägare hafva del.

2:o. Annan nyttjanderätt.

Pa tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

7 boningshus, 2 sjöbodar (7 hus och 2 bodar äro uppförde å tomt,
som innehafves utan juridiskt bindande aftal).

Afgälden vexlar mellan 3 och 5 kronor.

Jordägarne hafva icke velat medgifva friköp af tomterna.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Bvqqnadsstadqan för rikets städer gäller ej här.

Husen ligga glest. v

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

De fleste hafva brandförsäkrat sina hus.

. '' * r r i. .. 4 ’i

Sto. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 26 Augusti 1897.

Å fiskeläget Lilla Kalfven i Stenkyrke socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit några fiskare.

§ 2-

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fxngo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 84 personer;

att här finnas 17 boningshus och 7 sjöbodar;

» » finnes 1 storsjöfiskebåt;

»» B 1 sill-garnbät med 12 st. sättgarn;

» B hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 3
sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 9,600 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sia
till 8,600 kr.;

att här drifves hufvudsakligen hummerfiske samt storsjö- och sillfiske;

a.tt hamnen är djup och skyddad för alla vindar utom nordlig; samt.

att ingen allmän brygga finnes.

J.''f O • (»Tf Tv T i- '' {; *

§ 4.

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å skattejorden ön Tjörnekalfs samfälliga mark.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

1:6. Äganderätt.

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar äro uppförde på egen
grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

Få tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus ej heller sjöbodar.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot ny ttjander ättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus ej heller sjöbodar.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

17 boningshus, 7 sjöbodar.

Afgälden utgör för boningstomt 2 å 2: 50 årligen.
b sb sjöbodstomt 1 kr. b

b bb källaretomt 0: 50 b

b bb rätt att å Skinteskär hafva vadräcken 5 kronor,

hvilken senare afgift går till lotsande å Klädesholmen.

För rätt att upptaga båtar på Ångholmen, som tillhör Aröds hemmansegare,
betalas hvarje gång 10 kronor. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförliållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Jordägare hafva utsynat tomter der husen finge byggas.

Husen ligga tätt intill hvarandra, men godt utrymme för bebyggande
finnes.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Tre hus äro brandförsäkrade i länets brandstodsbolag. Häradets
brandstodsförening åtager sig icke försäkringar härifrån.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad skall tillämpas
här enligt Kongl. Maj:ts Bref den 29 Januari 1886. Utgör tillsammans
med Stora Tjörnekalf ett helsovårdssamhälle.

Den 26 Augusti 1897.

Å fiskeläget Stora Kalfven i Stenkyrke socken.

§ 1.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 207 personer;

att här finnas 50 boningshus, 16 sjöbodar och 3 magasin eller salterier;

» » » 6 storsjöfiskebätar ;

» )) » mindre garnbåtar med 10 å 12 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag är o 2 till antalet; egande hvarje vadlag

2 stora och 1 liten sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 24,600 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 15,700 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och storsjöfiske, hummerfiske
samt någon fraktfart (3 jakter):

att hamnen är god, djup och rymlig samt skyddad för alla vindar
utom nordvestlig; samt

att ingen gemensam landnings- eller bryggeplats finnes.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande;

Platsen är belägen å skattejordén Tjörnekalfs till tomter undan -

tagna oskiftade område (tomteringen), derå såväl de fleste delägarne i
jorden som andra uppfört sina hus; erläggande jämväl nämnde delägare
tomtskatt sinsemellan.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som. kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

T. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

Dels 11 boningshus och 4 sjöbodar äro uppförde på egen grund, nämligen
7 å egna delar af lägenheten och 4 å friköpt tomt;

dels 25 hus, 12 sjöbodar och 3 magasin, tillhöriga jordägare, äro
uppförda å samfälligheten och få betraktas såsom uppförda å fri grund.

2:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppi för de:

14 boningshus.

Den årliga afgälden utgör 1: 50 å 2 kronor för hvarje tomt.

11. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsforhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Godt utrymme för framtida bebyggande.

Husen finnas sammanförda å 3 olika ställen, benämnde »Tjörnekalf»,
»Törnekullen» och »Salteriet».

2:o. Brandväsendet.

Brand stad g an för rikets städer gäller ej här.

De flesta hafva icke brandförsäkra!.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas här
enligt Kongl. Brefvet den 29 Januari 1886.

Bildar med Lilla Tjörnekalf ett helsovårdsamhälle.

Den 26 Augusti 1897.

Å fiskeläget Stensvik i Stenkyrke socken och Rönnängs

kapellförsamling.

§ i.

Härvid både tillstädeskommit några fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och finqo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 114 personer;

att här finnas 26 boningshus och 4 sjöbodar;

)) » » 2 stor sjö fiskebåtar;

» » » några mindre garnbåtar;

» » hemmahörande vadlag äro 3 till antalet; elände hvarje vadlag

3 silivadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 7,700 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 8,800 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och st.orsjöfiske;

att hamnen är rymlig, men i sin innersta del grund;
att väg leder hit; samt

att gemensam brygga finnes, underhållen af fiskare och jordägare
gemensamt.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å hemmanet 1 mantal sk. Rönnäng.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

2 boningshus äro uppförde på egen grund (i mantal satt jord).

2:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

24 boningshus, 4 sjöbodar.

Afgälderna hade årligen utgått med 2 kronor för 8 manhustomter
och 4 kronor för 16 d:o och 1 krona för sjöbodtomter.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetslörhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga glest.

Godt utrymme för framtida bebyggande.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer
Brandordning, af Konungens
fastställd finnes ej.

De fleste hafva icke

gäller

ej -

Befallningshafvande i behörig ordning

brandförsäkra!

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 26 Augusti 1897.

Å Klädesholmens fiskeläge i Stenkyrke socken och Klädesholmens

kapellförsamling.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas;

att folkmängden utgör 734 personer;

att här finnas 180 boningshus, 17 sjöbodar och 38 magasin eller salter ier;
» » » 6 stor sjöfiskebåtar;

»■n » 30 rederier för sillförarebåtar;

)) » » 30 sillgarnbåtar med 10 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande hvarje vadlag

2 sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 102,300 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 70,109 kronor;

att här drifves hvarjehanda fiske, fiskberedning och stor handel med
fisk; samt

att hamnen är af allra bästa beskaffenhet.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Klädesholmens fiskeläge ntgöres af öarna Klädesholmen ock Koholmen,
två kronoholmar, som enligt jordeboken innehafvas af lotsarne
vid Klädesholmens lotsstation.

Numera hafva lotsarne alldeles frånsagt sig afkomst af ön Klädesholmen,
men disponera Koholmen såtillvida, att de deraf taga grundlega
eller arrende. (Se nedan.)

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning: I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Klädesholmens fiskaresamhälle betalar till lotsarne, enligt kontrakt
med Kong! Lotsstyrelsen, 112 kronor 50 öre för dispositionen af Koholmen,
hvarest särskildt område dock är för lotsarnes behof undantaget.
För ön Klädesholmens nyttjande utgår numera icke någon
tomtlega.

Genom samhällsstyrelsen utdebiteras årligen på hvarje husägare ett
belopp af 1:50 å 2 kronor, såväl å dem, hvilka byggt å Klädesholinon
(109 st.), som å Koholmen (11 st.) samt 15 öre per ländmeter för sjöbodar
och magasin, hvarmed gäldas dels förenämnda belopp af 112: 50
för Klädesholmens nyttjande och dels nödvändiga utgifter för samhällets
behof, såsom brandväsende, helsovård och ordningens vidmakthållande.
Hela utdebiterade beloppet belöper sig icke till 400 kronor
årligen enligt uppgift.

Några andra allmänna utgifter upptagas icke, om ej särskilda ända -

mål det fordra. Sålunda har på samhällets bekostnad byggts en tidsenlig
jernbro mellan holmarna och för dess inlösen och underhåll debiteras
årligen 50 öre på hvarje mansperson i samhället.

För en konstgjord brunn upptages hvart femte år likaledes 50 öre
af hvarje mansperson.

Platsen är indelad i fyra rotar.

Å Klädesholmen finnas högst 10 tomter ännu obebyggda, men å
Koholmen är godt utrymme för framtiden och enligt byggnadsplanen
äro der undantagne gemensam lastage- och bryggplats, torg och allmänna
platser.

Samhället har anlagt vägar och gator å båda holmarna.

Alla dessa för samhället synnerligen gagnande åtgärder lära med
ringa kostnad vara åstadkomna.

II. Beträffande platsens bebyggande, braudväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller i tillämpliga delar för fiskeläget
enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 7 Mars 1890.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes sedan den 20 September 1892; och följes vid ön Klädesholmens
ytterligare bebyggande en af Kommissionslandtmätaren B.
Hansson år 1876 upprättad karta med tomtindelning samt vid ön Koholmens
bebyggande en af Kommissionslandtmätaren A. A. Rönnbäck
år 1888 uppgjord byggnadsplan. Derigenom att grunden tillhör Kongl.
Maj:t och kronan möter intet hinder för byggnadsplanernas genomförande.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller i tillämpliga delar enligt Kongl.
Bref den 7 Mars 1890.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes sedan den 20 September 1892.

Brandspruta af god beskaffenhet är anskaffad.

De å Koholmen uppförde byggnader mottagas till försäkring i
länets brandstodsbolag, men ej så byggnaderna å Klädesholmen.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas här
enligt Kongl. Brefvet den 29 Januari 1886; och har mycket gjorts för
sundhetens främjande. Brunnar hafva gräfts på samhällets bekostnad
och dyrbara fyllnadsarbeten vid hafsstranden äro utförde.

I l:ste provinsialläkarens embetsberättelse för 1896 heter det att
»i allmänhet renhållningen visade en erkännansvärd omsorg från myndigheternas
sida».

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Genom Kongl. Bref den 17 April 1891 förordnades, att ordningsstadgan
för rikets städer här skulle tillämpas.

Uppå ansökning af ortens riksdagsman d:r A. V. Ljungman och
länsmannen i orten fastställde Konungens Befallningshafvande den 29
Augusti 1892 Ordningsföreskrifter för Klädesholmens fiskeläge, deri
sammanförts de skyldigheter, som åligga samhällets styrelse och andra
myndigheter för förenämnde stadgars tillämpning.

Genom klok tillämpning af hvad sålunda stadgats har fiskeläget
blifvit det bäst ordnade i den Bohuslänska skärgården och kan tjena
såsom ett mönster för de öfrige, hvilka tyvärr i allmänhet visa en motsatt
bild.

Till en sådan utveckling har, förutom några mäns trägna arbete,
väl ock bidragit att jorden varit Kongl. Maj:ts oah Kronans och förty
kunnat fritt disponeras.

§ 6.

Det skulle slutligen antecknas, att bland de närvarande förspordes
en önskan att kunna få friköpa sina tomter.

Den 27 Augusti 1897.

A fiskeläget Astol i Stenkyrke socken och Rönnängs kapellförsamling.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit några fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 308 personer;

att här finnas 70 boningshus och 5 sjöbodar;

» » » 5 storsjöfiskebåtar;

» » » några mindre garnbåtar;

» hemmahörande vadlag är o 4 till antalet; eg ande hvarje vadlad 2
å 3 sillvadar;

att samvianlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 33,100 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 36,650 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och storsjöfiske samt hummerfiske
äfvensom någon fraktfart (1 galeas); samt

att hamnen är god, djup och skyddad.

§ 4.

I fråga om jordnaturen •utröntes följande:

Fiskeläget är beläget på ön Åstol, som lyder under skattehemmanet
ett åttondedels mantal Stora Dyrön och är mellan delägarne
oskiftadt.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

70 boningshus och 5 sjöbodar.

Afgälden hade utgått med 1:50 å 2:50 årligen; för sjöbodar 1
krona 50 öre.

För rätt att upptaga båt å stranden erlägges 8 kronor.

Försäljning af ön eller af tomtplatser lärer icke medgifvas.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

God plats finnes å bergen för framtida bebyggande.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De fleste hafva icke brandförsäkra!.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas här

enligt Kongl. Brefvet den 29 Januari 188G.

Den 27 Augusti 1897.

Å fiskeläget Stora Dyrön i Stenkyrke socken och Rönnängs

kapellförsamling.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit några fiskare och jordägare.

§2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 222 personer;

att här finnas 46 boningshus och 9 sjöbodar;

» » » 4 storsjöfiskebätar;

d T) hemmahörande vadlag äro 4 till antalet; egande hvarje vadlag
2 å 3 sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 14,000 kronor, och hemmansdelarne till 19,900 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 22,330 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och storsjöfiske; samt

att hamn ej finnes, ej heller brygga och lastageplats (vid storm
läggas båtarne å annat ställe).

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å södra delen af skattehemmanet V8 mantal
Stora Dyrön.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysning ar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

30 boningshus och 5 sjöbodar är o uppförde på i mantal satt jord.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad, nyttjanderätt eller på grund af
sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant ej
skett, äro uppförde:

15 boningshus och 4 sjöbodar.

Legotiden: 10 år eller tomtinnehafvarens lifstid.

Afgälden: 2: 50 å 3 kronor årligen.

För sjöbodar ingen afgäld.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

1 boningshus beläget å fem hemmansägare tillhörig samfällighet.

Afgälden 2: 50 årligen. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsför håll anden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Tomter åt fiskare utsynas af jordägare. Boningshusen ligga spridda.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.
Brandordning, af Konungens Befallningshafvande
fastställd, finnes ej.

De flesta hafva brandförsäkra!.

behörig ordning

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.
Renhållningen är oordnad.

Den 27 Augusti 1897.

Å tullstationen Hättan i Stenkyrke socken och Rönnängs

kapellförsamling.

§ l.

Härvid hade tillstädeskommit en del platsbor.

§ 2.

De närvarande underrättades om kommiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 62 personer;

att här finnas 17 boningshus, 2 sjöbodar och 2 magasin eller salterier;

» » » 1 drifgarnsbåt med 80 st. drifgarn; och

» » » 1 mindre garnbåt med 13 st. sättgarn;

)) » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 2

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 6,000 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 11,733 kr.; samt

att här finnes tull- och lotsstation.

§ 4''

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Enligt jordeboken är Hättan en skattelägenhet benämnd »Dyrön
lilla N:o 2 med Hättan».

Lägenheten eges af 3 delegare, mellan hvilka sju af tomtplatserna
äro oskiftade.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

1 :o. Äganderätt.

3 boningshus äro uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

2 boningshus.

Legotiden: Tomtinnehafvarens lifstid.

Afgälden: 5 kronor årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

12 boningshus, 2 sjöbodar och 2 magasin eller salterier.

5 kronor årligen i afgäld.

För sjöbods- eller magasinstomter ingen afgäld.

II. Beträffande platsens bebyggande, bondväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad här. ,

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga på lämpligt afstånd från hvarandra.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De fleste hafva brandförsäkra!.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i lielsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 27 Augusti 1897.

Å fiskeläget Höviksnäs i Valla socken.

§ i.

Kommittén gjorde sig underrättad om förhållandena på platsen.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas :

att folkmängden utgör 68 personer;

att här finnas 15 boningshus och 2 magasin eller salterier;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen

hvardera 1 stor sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 4,100 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,500 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske samt strandfiske och fraktsegling,
om sommaren badgästsegling å badorten Stenungsön; samt

att Höviksnäs är ett mycket gammalt fiskeläge, det enda på östra
sidan af Tjörn, och förr varit särdeles fattigt men på senare åren förkofrat
sig ej så litet.

§ 3.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Detta fiskeläge är beläget å Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-Inrättningen
tillhöriga frälsehemmanet Hövik i Valla socken.

§ i Med

ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Hänvisas till protokollet för Smögen i Sunnervikens fögderi. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundbetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande, i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 26 Oktober 1897

sammanträdde komiterade i Göteborg för att justera de vid komiténs
sammanträden i Orusts och Tjörns fögderi förda protokoll:

§ 1.

Kaptenen Ödman åberopade såsom eget yttrande beträffande förslag
till lösning af den åt komiténs utredning öfverlemnade frågan
det härvid fogade utlåtande:

Särskildt utlåtande till »Tomtkomiténs» betänkande.

Då vi, representanter för de trenne nordligaste fögderierna uti
Bohuslän (Norrviken, Sunnerviken samt Oroust och Tjörn) såsom medlemmar
i »Komitén för utredning af fiskarebefolkningens bostadsförhållande
i Bohuslän», blifvit anmodade att särskildt yttra våra åsigter
och inkomma med förslag till förbättring härutinnan, anse vi oss kunna
afgifva ett gemensamt yttrande, emedan förhållandena inom dessa
Bohusläns trenne förnämsta fiskerifögderier äro i hufvudsaklig del likartade.
I dessa fögderier bedrifves det största fisket, hvarför ock de
ojemförligt flesta fiskerisamhällena äro belägna inom dessa fögderier.

Som Sverige är en fiskeriidkande nation, synnerligast genom Bohuslän,
inom hvithet län »Hafvets skatter» upphemtas och sedan spridas
till rikets alla provinser och deras befolkning, måste denna näringseller
förvärfsgren vara värd statsmakternas synnerliga intresse och omvårdnad,
emedan härigenom en i hög grad billig, sund och helsosam
föda sprides till olika delar af landet.

Det periodiskt återkommande ymniga sillfisket vid detta läns kuster
har under de två senaste årtiondena ej blott gifvit anledning till den
färska sillens spridning i landet samt sillsaltning i stor skala, utan ock
åstadkommit export af färsk sill, såväl till in- som utlandet och derjemte
lemnat råvara till ej mindre än 23 inom länet anlagda Olje- och
Guanofabriker.

genom detta fiske och de olika beredningssätten gifves
tillfälle till en god och lönande arbetsförtjenst för den kringboende
landtbefolkningen under den tid af året, då deras arbetskrafter mycket
väl kunna undvaras för landtbruket.

År således denna näringsgren af så stor betydelse, så följer ock
häraf, att fiskarebefolkningen är värd all möjlig omtanka från det allmänna
; ty på deras handlingskraft, duglighet och mod beror till väsentlig
del näringens skötsel och utveckling.

En bofast, kunnig och idog fiskarebefolkning bör således vara en
nksangelägenhet väl värd att beakta, isynnerhet som dessa »Hafvets
arbetare» genom sin sjövana utgör en god och värdefull tillökning för
bemannandet af var örlogsflotta, hvilket förhållande äfven kan hafva
sin stora betydelse.

I anledning af detta sillfiske har äfven fiskarebefolkningens ekonomiska
ställning betydligt förbättrats, men denna deras förbättrade ställning
har ock lagt^i dagen behofvet af bättre ordnade tomtförhållanden,
enäi dels de små, gamla och oftast bristfälliga bostäderna ombyggas
till större och värdefullare och dels genom den ökade arbetsförtjensten
nya inflyttningar till skärgården sker, hvilket i båda fallen ger anledning
till ökadt behof af tomtutrymme och dermed förenad utvidgning
af samhällena. &

Tidpunkten är således nu inne för ett skyndsamt ordnande af
denna, lör den Bohuslänska fiskarebefolkningen så vigtiga fråga, att
kunna bygga och bo på egen grund; ty när fiskaren nu fått ökade’förtjenster,
hafva tomtegarne i många fall äfven i samma mån ökat tomtskatten,
på många ställen utöfver rimliga gränser; ty exempel finnes
att tomtskatten ökats från 1 å 2 kronor till och med 20 å 25 kronor
för en liten fiskarstuga.

Kommer så härtill, som på många ställen är fallet, särskilda afgifter
för sjöbod, plats att torka fisk och fiskredskap på samt för landtagnmg
af båtar, så måste erkännas att fiskare ha skäl att önska bättre
och säkrare tomtförhållanden.

Eu del fiskare, låtom oss kalla dem »fiskebönder», hafva en utmärkt
god ställning, nemligen sådana, som ega mindre hemmanslotter;
de hafva egna hus, egen grund och jord, på hvilken de föda 1 å 2
kor, hösta rag och potatis m. m. till husbehof, kontanter taga de ur
hafvet, deras ekonomi är god, de gripas icke af åtrå att hamna på
andra sidan Atlanten, för dem predikas fåfängt socialistiska och kommun
nistiska läror, utan äro de ett arbetsamt, förnöjsamt och laglydigt

Dessa fiskare bo antingen på öarne eller på fastlandet närmast och
längs hafvet.

Närmast dessa stå sådana, som bygga och bo å fisklägen, antingen
på friköpta tomter eller på kronojord.

Dessa tvenne slags fiskare visa praktiskt att egna-hems frågan är
af stor vigt och betydelse, ty vissheten att ha eget hem på egen grund
skapar förnöjsamhet och kärlek till fädernetorfvan.

En tredje klass af strandsittare äro de som bygga och bo på
Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-inrättningens mark, och som dessa
strandsittare äro ganska talrika, enär de tillsammans omfatta omkring
1,200 hus med en befolkning af mellan 5 å 6,000 personer, torde särskild
uppmärksamhet böra fästas vid deras säregna ställning.

De sägas sitta med stadgad åborätt men äro dock underkastade
skadereglering omkring hvart 20:de år, och förslag föreligger att höja
tomtafgiften från kr. 2,75 till 4,75. Dessutom synas för öfrigt vilkoren
för dessa strandsittare visa tendens att försämras, som framgår af s. k.
tagebref från olika tidskeden. Det synes nemligen i tagebref af år
1802 att strandsittare deruti varit berättigad, att utom tomt för boningshus
äfven ega rätt iill plats för nödiga uthus, samt i tagebref af
år 1811 att utom hustomt äfven upplåtits plats för sjöbod och landtagning
af båtar, då deremot i tagebref af år 1870 endast omnämnes
plats för boningshus. I de tvenne sistnämnda tagebrefven, eller de af
år 1811 och 1870 är enka efter tomtinnehafvare berättigad, att å tomten
qvarsitta för sin lifstid, »med befrielse af halfva tomtskatten, så
länge hon enka sitter».

Äfvenså är tomtegaren försäkrad en orubbad besittning af tomten,
så länge den i tagebrefvet utsatta tomtafgiften betalas och öfriga vilkor
fullgöras.

Granskar man deremot tagebref af år 1896, finner man att vilkoren
för tomtinnehafvaren deruti betydligt försämrats; så t. ex. är tagebrefvet
utfärdadt för tomtinnehafvaren och enka efter honom, men vilkoret
om befrielse af halfva tomtskatten för den sistnämnda, så länge
hon enka sitter, har indragits; dertill kommer att någon bestämd tomtafgift
icke i tagebrefvet blifvit utfästad och att den för tomtinnehafvaren
särdeles ofördelaktiga bestämmelsen införts, att erlägga tomtafgift
»i enlighet med hvad nu är eller framdeles kan varda bestämdt»; samt
att nytt tagebref mot en kostnad af kr. 2,50 vid hvarje ombyte af egare
till boningshus å sådan tomt numera måste utlösas, då deremot det
förut brukats, att det gamla tagebrefvet af Ombudsmannen transporterats
på den nye egaren utan lösen.

Men andra fiskare finnas — och deras antal är ledsamt nog mycket
stort — som uppfört sina hus på enskilda personers mark eller på
allmänningar mot muntligt aftal eller ointeckningsbara kontrakt.

Dessa hafva det mindre väl stäldt med sina bostadsförhållanden,
men glädjande nog bör det icke förtigas, att ännu råder på månget
ställe ett godt och vänligt förhållande emellan jord- och husegare, och
detta vittnar godt för billighetskänslan hos jordegaren, att de synas
endast långsamt och med tvekan slå in på annan väg och att icke
tomtskatten allmänt urartat till det hänsynslösa prejeri, hvartill förhållandena
innebära en ständig frestelse. Man får dock ej lita på att
denna återhållsamhet skall fortfara; ty när somliga börjat höja tomtskatten,
följa andra snart exemplet.

Den har således böjelse att växa och när husegaren beklagar sig,
får han kanske till svar: »Vill du ej betala det jag begär, så kan du
taga ditt hus och gå din väg!»

Följden har också blifvit, att, som utredningsprotokollen närmare
utvisa, skatten på många ställen mångdubblats.

Men utom sjelfva skattefrågan, finnes det andra missförhållanden som
äro minst lika vigtiga. Då t. ex. en sådan strandsittare eller sterbhus
efter honom vill försälja sitt hus, händer det ej så sällan, att jordegaren
föreskrifver det vikoret, att den som köper huset får rifva och
bortföra detsamma från tomten. På sådana vilkor förlorar huset sitt
värde och endast jordegaren kan — om han så finner för godt — göra
en god affär derpå. Dessutom föreligger en ständig fara för dem, som
sålunda bygga och bo på annans mark, äfven deruti att vid en händelsevis
blifvande exekutiv försäljning af en sådan hemmansdel, hvarå
strandsittare tillåtits uppföra hus, dessa hus äfven kunna ingå i sådan
försäljning och strandsittaren följaktligen riskerar att i en handvändning
förlora sin egendom.

Men huru råda bot härför?

Oss synes endast tvenne utvägar finnas för frågans lösning, nemligen:
den frivilliga öfverenskommelsens eller expropriationens.

Den verkstälda utredningen visar emellertid, att den förra utvägen,
som naturligtvis är att föredraga, på många ställen ej skulle leda till
målet.

Med allt skäl värnar svensk lag mot intrång i enskild mans
egendom.

Expropriationslagen visar dock, att den lagstiftande makten funnit
det nödvändigt, att i vissa fall göra undantag och att med lagens makt
förvärfva enskild egendom mot full och riklig ersättning, då det gäller

att värna ett viktigt samhällsintresse; ty annars skulle framåtskridande
och utveckling kunna hindras af enskild person.

År nu gränsen för denna expropriationslag för trång, bör den väl
kunna, med nödig försigtighet mot missbruk, något vidgas. Då det är
Konungen, som pröfvar och meddelar expropriationsrätt, kan man väl
med skäl antaga, att den ej komme att missbrukas.

Som det nu är stridt, kan ett stort fiskläge med t. ex. 1,000 invånare
ligga på ofri grund och vara maktlöst att härför på något sätt
råda bot.

Det kan få rätt att expropriera mark för anläggande af väg till
samhället, och det kan medelst lagens makt skaffa sig mark för anläggande
af begrafningsplats, men att friköpa den mark, på hvilken
hela samhället ligger, dertill saknar det makt; lagen behandlar således
i vissa fall de döda mildare än de lefvande.

Ett dylikt lagstadgande angående rätt för större fiskläge att, efter
Konungens profvande, kunna förvärfva nödigt område, skulle säkerligen
på månget ställe ha till följd en lättare öfverenskommelse i godo.

Har nu emellertid ett fiskläge, detta må vara beläget antingen på
kronojord, Kongl. och Hvitfeldtska Stipendii-inrättningens mark, allmänningar
eller på enskild persons område, vare sig genom öfverenskommelse
eller expropriation, förvärfvat sig rätt till den mark hvarpå
samhället är beläget, så torde det vara behöflig!, att Staten här träder
hjelpande emellan vid lösesummans erläggande, antingen med anslag
eller mot lån på billiga vilkor, med skyldighet för sådant samhälle, att
till husegare och nybyggare försälja nödig tomt till pris i proportion
af inköpssumman för hela området.

De husegare i sådant samhälle, som af en eller annan anledning
icke vilja eller kunna begagna sig af denna fördel, böra betala lämplig
tomtskatt till samhället, öfvervakande af såväl friköp som bestämmandet
af tomtskatten i detta hänseende, torde kunna uppdragas åt Konungens
Befallningshafvande i länet.

Hvad åter beträffar förhållandet mellan jordegare och sådana fiskerisamhällen,
eller enskilda strandsittare, som af någon anledning ej kunna
begagna sig af ofvannämnda utväg, torde något sätt kunna uttänkas,
hvarigenom husegaren ej behöfde stå alldeles rättslös. Naturligtvis är
den frivilliga öfverenskommelsen äfven här att förorda, men der sådan
ej kan ske, skulle saken — nemligen tomtskattens bestämmande —
möjligen kunna afgöras af en »förlikningsnämnd», hvilken torde för
undvikande af allt för stora kostnader kunna bestå af endast trenne

personer, en utsedd af Konungens Befallningshafvande, en af jordegaren
och en af husegaren.

Denna nämnd kunde bemyndigas att bestämma tomtskatten för en
tid af högst 50 år. Den af Konungens Befallningshafvande utsedde
torde böra ersättas på allmän bekostnad, de båda öfriga deremot —
en af hvardera parten.

Äfven en dylik bestämmelse torde underlätta en uppgörelse i godo.

Hvad som talar för såväl expropriation som den föreslagna nämnden
för bestämmande af tomtskatterna i de fall, der godvillig öfverenskommelse
icke kunnat åstadkommas, är den omständighet, attnärjordegare
tillåtit en strandsittare att bygga och bo på hans grund, är den
underförstådda meningen härvid hos båda parterna, att ett sådant löfte
skall ega bestånd icke i 5 å 10 år utan för all framtid, äfven om skriftlig
öfverenskommelse härom icke affattats.

Hvad vi derföre nu föreslagit är således icke att tillegna sig mark
mot jordegares vilja; ty denna mark är redan med hans samtycke upplåten,
utan endast att förekomma en oskälig uppdrifning af tomtskatten,
enär i båda fallen jordegare få full ersättning för sin upplåtna mark.
Hvad åter eganderätten beträffar och skydd för denna, så bör man icke
lemna ur sigte, att äfven strandsittare för sitt hus, ofta uppgående i
värde af 3 å 4,000 kr., kan ha orsak att fordra skydd i lag för denna
sin egendom, såväl som jordegare för den tomt, hvarå ett sådant hus
kan vara uppfördt och som i vanliga fall ej kan uppgå i värde mera
än till omkring 100 kronor.

Här står således eganderätt mot eganderätt.

Slutligen skulle det vara särdeles önskligt, om sådana husegare
eller strandsittare, med icke friköpta tomter, kunde beredas tillfälle, att
med stöd af lag få sina hus betraktade som fastighet och således vid
behof kunna begagna sig af inteckningsrätt i desamma, hvilket för
strandsittare skulle vara af mycket stor betydelse, då han t. ex. vid
inköp af båtar och fiskredskap, antingen i början af sin verksamhet
eller vid, dess värre, ofta inträffade förluster af desamma, är i saknad
af kontanta medel och oftast har svårt att anskaffa antaglig borgen,
och då han kunde begagna en sådan inteckning för stärkandet af sin
kredit och således åter komma i verksamhet och arbetsförtjenst, hvilket
annars ofta kan ha sina störa svårigheter och hvarpå en strandsittares
hela existens beror.

Göteborg den 26 Oktober 1897.

./. A. Johansson, Carl J. ödman, Hans Holmlin,

fiir Sunnorvikon. för Oroust och Tjörn. för Norrviken.

§ 2.

Protokollen från samtlige sammanträdena lästes, granskades och
godkändes, hvarefter desamma skulle här efter förses med underskrift
att för samtlige gälla.

Göteborg den 26 Oktober 1897.

Ferd. Ponton.

John Kleherg. Carl J. ödman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1898.

Protokoll

vid den af Konungens Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län för utredning af fiskeribefolkningens bostadsförhållanden i
Sunnervikens fögderi tillsatta komiténs sammanträden
följande dagar och ställen,

Den 6 Juli 1807.

Å fiskeläget Bovallsstrand i Tossene socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit de fleste fiskare på platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades, om komiténs uppdrag och fingo del aj
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 530 personer;

att här finnas 115 boningshus och 44 sjöbodar eller salterier;

» )> » i närheten 1 fabrik för tillverkning af guano (Aktie bolaget

Soten å Heljeröd);

• v )) » 10 drifgarnsbåtar med 60 st. drif garn till hvarje;

)> » » 50 mindre garnbåtar med 15 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag är o 10 till antalet; eg ande vadlagen 3

stora, samt 1 mindre sillvadar till hvarje och åtskilliga andra vädur
deribland 1 stor makrillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar eller salterier
utgör 136,600 kronor;

att taxeringsvärdet ä fabriken utgör 25,000 kr.;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 68,750 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske (med både vad och garn)
samt makrillfiske äfvensom fraktfart; samt

att bär finnas 2 bolag för bedrifvande af färsksillexportaffär (Bovallsstrands
fiskeriförening och Bovallsstrands fiskexport).

§ 3.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Bovallsstrand är beläget:

dels å ett från indragna länsmansbostället V2 mtl Fintorp vid dess
försäljning af statsverket undantaget, till bostads- och sjöbodtomter indeladt
område om 8,796a hektar (karta och beskrifning af 1. Hedén år
1890);

dels å Emanuel Henrikssons V4 mtl skatte Fintorp;

dels å gymnasiehemmanet 1 mtl Klefs och hemmanen Fintorps
egande oskiftade strandremsa; varande hela förenämnda kronoområde afsedt
för fiskelägets behof med undantag af

l:o) lastage- och bryggeplats vid Mickelskär, hvilken reserverats
för det försålda kronohemmanet Fintorps enskilda räkning och

2:o) lastage- och bryggeplats, kallad Ostra sjöbryggorna, som undantagits
för båda hemmanen Fintorps och hemmanet Klefs gemensamma
behof.

Vägar och allmänna platser äro gemensamma för fiskeläget och
för kronohemmanet Fintorp.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemta», åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.
l:o. Äganderätt.

40 boningshus och 16 sjöbodar eller salterier äro uppförde på egen
grund, friköpt från det till tomter afsöndrade området af f. länsmansbostället
Fintorp, hvilken friköpning blifvit på grund af Kongl. brefvet
den 17 Maj 1895 medgifven, dervid bl. a. föreskrifvits, att de redan
bebyggda tomterna skulle hembjudas innehafvarne till inlösen mot vid
verkställd uppskattning åsätta saluvärden och de obebyggda afyttras
under hand till åsätta värden, men eljest å offentlig auktion till den
högstbjudande försäljas. Vid åsättande af saluvärden har afseende fästats
vid tomternas läge och lätthet att bebygga, beträffande sjöbodtomterna
jemväl vid strandens beskaffenhet; och varierade värdena för

manhustomter mellan 30 och SO öre per qv.-m., uppgående till mellan
100 och 350 kr., samt för sjöbodtomter mellan 10 och 20 öre per
meter utmed gata, uppgående till 120 å 420 kr., vid auktion ändå
högre. Summan af de uppskattade tomternas saluvärden utgör 26,530
kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som inneliafves med intecknad, nyttjanderätt eller pa grund af
sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant ej
skett, äro uppförde:

2 boningshus.

Legotiden: »så länge skatten betalas».

Afgälden: 12 kr. för det ena, 22 kr. för det andra med hage.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

3 boningshus.

Legotiden: tills vidare »så länge skatten betalas».

Afgälden: 8 kr. för det ena, 10 kr. för det andra och 30 kr. för
det tredje, om handel der drifves, eljest 18 kr.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

Öfriga boningshus, sjöbodar eller salterier.

Afgälden utgör: för boningshusen 8 å 12 kr.; för ett betalas 4 kr.,
för ett annat 15 kr.;

för sjöbodar: 3 å 5 kr. i allmänhet, för större sådana 10 kr. och
för magasin 15 kr. 11

11. lie träffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhetsförhällanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

åbyggnad sstadgan för rikets städer är här oj tillämpad.
Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej; men det från f. länsmansbostället afsöndrade tomtområdet
är å karta lagdt och för regelbundet bebyggande indeldt.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande, i behörig ordning
fastställd, finnes ej; ingen gemensam brandredskap finnes, men till hvarje
hus höra brandhakar och stegar.

I allmänhet försäkras i Sotenäs härads brandstodsbolag, som dock
emottager försäkringar till sammanlagdt belopp för hela läget af högst
20,000 kr. Under bildning är ett brandstodsbolag, afsedt för fiskelägena
inom Sotenäs härad (premie 3 kr. pro mille).

3:o. Sundhetsförhållandena rätt goda, enär husen ligga någorlunda
glest.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej
här; lärande kommunalnämnden öfva tillsyn å läget 3 gånger om sommaren
och efterses, att spillning o. d. samlas i täta lådor för att sedermera
uppläggas i större högar.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Polis finnes ej.

Den 7 Juli 1897.

A fiskeläget ölebergshamn i Tossene socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle bär
antecknas:

att folkmängden utgör 210 personer;

att här finnas 37 boningshus, 2 sjöbodar och 2 magasin eller salterier;

» » )) 2 mindre garnbåtar med 18 st. sättgarn;

)) » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen till sammans

7 sillvadar och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 24,700 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 7,850 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske och fraktfart (med 5 jakter)
samt stenhuggning vid ett å platsen befintligt större stenhuggeri
(V. E. Molléns); (ett par sådana finnas i närheten);

att hamnen är rymlig, djup och lugn; samt

att god plats finnes för framtida bebyggande.

§ 4.

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å C. A. Mattson tillhöriga Vs mtl skatte
Uleberg Nedre (36 hus) och dels å Aron Hanssons Va mtl skatte Uleberg
Öfre (1 hus); strandremsan vid Saltsjön ligger å hemmanen Ulebergs
samfälda mark.

§ 5.

Med, ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena ned,anstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.
l:o. Äganderätt.

1 boningshus och 1 magasin eller salteri äro uppförde på egen grund,
friköpt från ''A mtl Uleberg Nedre.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot ny ttj anderättens intecknande, är o uppförde:

10 boningshus.

Legotiden: 25 å 30, högst 40 år, för en del på lifstid.

Af gäld en: 8 kronor för hustomt; 30 å 40 kronor för hustomt med
potatishage.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
tipp för de:

26 boningshus, 2 sjöbodar och 1 magasin eller salteri.

Afgälden: 8 kronor för hustomt; 30 å 40 kronor, om potatishage
derjemte erhålles.

För en sjöbodtomt betalas 5 kronor, två sjöbodtomter fria från
afgäld.

IT. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Ingen ordnad plan för bebyggandet. Husen ligga temligen glest.
2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Försäkring tages mest i Häradsbolaget.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 8 Juli 1897.

A fiskeläget Hunnebostrand i Tossene socken.

§ i Härvid

hade tillstäd eskommit en stor del af fiskarebefolkningen på
platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas :

att folkmängden utgör 730 personer;

att här finnas 140 boningshus, 68 sjöbodar och 5 magasin eller salterier-,

» » » 1 storsjöfiskebät (med 8 mans besättning);

» ® >'' 11 drifgar nsb åtar med 70''å80 st. drif garn till hvarje;

» » » 40 mindre garnbåtar med 25 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag är o 7 till antalet; egande vadlagen 3

stora (och 1 mindre) sillvadar till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
ellv.r salterier utgör 166,300 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 58,850 klätt
här drifves hufvudsakligen fiske men äfven stenhuggeri (hos
Carl V. Mattson och Anders Kristensson å Hunnebo med 100 man;
se vidare Ellene stenhuggeri) samt fraktfart (med 25 å 30 jakter);

att hamnen är tämligen god, endast besvärad af nordveststormar
och i sin södra del (vid Kronostranden) i behof af uppmuddring;

att allmän väg icke leder hit, endast en förfallen byväg, till stort
hinder såväl för fiskeribefolkningen vid hemtande af läkare och prest,

vid tingsresor etc., som för landtborna att nedförsel sina produkter och
inköpa fisk o. d.; samt

att allmän brygge- och lastageplats saknas, med undantag af några
mindre bryggor på kronostranden; varande bristen i dessa tvenne afseenden
högeligen kännbar och nu starkt framhållen.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Större delen af Hunnebostrand är belägen å till statsverket indragna
militiebostället 1 mtl Hunnebo, på det område deraf, som vid
hemmanets senaste utarrendering blifvit jemlikt Kongl. Bref den 20
Maj 1896 undantaget för beredande af egna tomter åt fiskelägets på
kronoområdet uppförda manhus och sjöbodar m. fl. byggnader samt
för lägets utvidgning, hvilket hela område, såväl det förut bebyggda
som det för framtida bebyggande afsedda, enligt A. A. Rönnbäcks år
1894 upprättade karta med beskrifning utgör 250,544 qvadratmeter
eller 2,842,179 qv.-fot, Fiskholmarne och S:t Görans ö (Jönsö) inberäknade;
varande från detta område för egendomen Hunnebos uteslutande
behof undantagen brygge- och lastageplats med väg dit samt
till enahanda platser för samtliga strandsittares gemensamma behof
reserverade alla de bryggor med till dem ledande vägar, som, anlagda
af enskilde, dock ej äro afsedda för vissa sjöbodar, eller 9 st., äfvensom
en del andra allmänna platser; öfriga delen af fiskeläget ligger
dels å skattehemmanen 1 mtl Nedre och 1 mtl Öfre Ellenes samfälda
utmark, dels å 7« mtl Öfre Ellenes delegares gemensamma utegor.
Sökt delning af den å Ellene belägna delen af fiskeläget har inställts,
och får skifte ej ega rum under 25 år från den 28 Februari 1884 på
grund af ingången förening.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o Äganderätt.

96 boningshus, 54 sjöbodar och 5 magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund, friköpt från ofvannämnda, till tomter afsöndrade

området af kronohemmanet Hunnebo enligt samma bestämmelser för
försäljningen som meddelats beträffande Bovallsstrands tomter. De
åsätta saluvärdena å de redan bebyggda tomterna vexla: för manhus
med kringliggande tillökade område mellan 45 öre och 2 kr. pr qv.-meter, uppgående till 60 å 230 kr. (med trädgård ända till 700 kr.)
och för sjöbodar eller magasin mellan 60 öre och 2 kr., uppgående
till lägst 20 kr. och högst 1,000 kr. (å Fiskholmen). Samma saluvärde
å de bebyggda tomterna utgör 27,780 kr. (deraf skoltomt 600
kr.). Saluvärdet å det ännu obebyggda, men till tomter indelade området,
hvilket delvis utgöres af berg, rullstensfält och ljungmarker samt
mindre väl lämpar sig till bebyggande, är satt i medeltal till 80 öre
pr qv.-meter, men är specifikt värde för de särskilda tomterna ännu
icke i vederbörlig ordning åsatt. Då sådant skett, (först sedan den
uppgjorda kartan blifvit fastställd), skola tomterna hvar för sig till
åsatt värde under hand utbjudas eller på auktion försäljas.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund af
sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant ej
skett, äro uppförde:

2 boningshus.

Legotiden: »så länge skatten för tomten betalas».

Afgälden: 6 kronor för det ena och 8 kronor för det andra.

Dessa hus ligga på lU mtl Öfre Ellenes gemensamma utegor.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

42 boningshus och 14 sjöbodar eller salterier.

Af dessa ligga å Ellene stora samfällighet:

23 hus och 11 sjöbodar.

För hustomterna, å 19 af hvilka utfärdats kontrakt (ehuru ofullständiga)
på 20 å 25 års tid, betalas årligen utgifter vexlande emellan
4 kr. och 18 kr. (3 å 4 kr., 1 å 4: 50, 2 å 6: —, 4 å 8: —, 3 å 10: —,
1 å 12:—, 4 å 15:—, 1 å 18:—, 1 (handelsplats) å 50 kr. och 1
(egentligen 2 tomter) å 30 kr.)

För sjöbodtomterna, deraf två ha kontrakt på 20 år, betalas
följande årliga afgift för 1: 2 kr., för 2: 3—5 kr., för 6: 6—9 kr.,
för 2: 9—15 kr.

Å V* mtl öfre Ellenes gemensamma utägor ligga 18 hus och 3
bodar. Ofullständiga kontrakt på i allmänhet 20 å 25 år ha afslutats
å 8 hustomter och 1 sjöbodtomt; utan kontrakt 10 manhus- och 2
sjöbodtomter. För manhustorpterna betalas mellan 4 kr. och 10 kr.
(6 å 4 kr., 1 å 5: —, 8 ä 6: —, 2 å 8: —, 1 å 10: —); för 2 sjöbodtomter
betalas 1 kr., för den tredje 2 kr.

Afgiften för flere tomter har på senare åren betydligt höjts; så
t. ex. betalas för 5 manhustomter, derför förut erlagts 4 kronors afgift,
nu en tomtskatt af resp. 6, 8, 8, 10 och 18 kr.; två tomtafgiftsbelopp
å 3 kr. ha höjts till 6 kr., en å 5: — höjd till 6 kr., en å 6: — höjd
till 8: —.

Ett manhus ligger å Hunnebo, derför tomtafgiften ännu ej bestämts.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och ötriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej; men då hittills obebyggda tomter å från kronohemmanet
afsöndrade området komma att bebyggas i enlighet med
förenämnda, på statsverkets bekostnad uppgjorda karta öfver lägets
kronoområde, varder det framtida bebyggandet beträffande detta område
planmessigt ordnadt.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Två större sprutor för handkraft (6 man) äro inköpta (på 10 års
afbetalning) och debiteras kostnaden efter de belopp, hvarför byggnaderna
assurerats. Häradsbolaget lemnar försäkringar till högst 20,000
kr. för hela läget. Handlande försäkra i köpmännens å landet enskilda
assuransbolag (å 5 kr. pro mille).

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas
ej här.

Kommunalnämnden inspekterar ett par gånger om året.

Godt drickesvatten finnes, särskildt i 2:ne källor å kronoområdet.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Polis finnes ej, ehuru af behofvot påkallad.

Den 8 Juli 1897.

Å Ellene stenhuggeri i Tossene socken.

§ i.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2. ''

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 350 personer;

att här finnas 66 boningshus och 1 sjöbod;

» » hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 2

sillvad ar och 1 mindre vad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbod utgör 38,800
kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 17,650 kr.; samt

att här drif ees hufvudsakligen stenhuggerirörelse vid J. & A. Nielsens
härvarande stenhuggeri och til] omvexling dermed sillfiske om
vintern.

§ 3.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å skattehemmanen 1 mtl Nedre och 1 mtl Öfre
Ellenes skiftade utmark.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

2 boningshus är o uppförde på egen grund, friköpt från förenämnda
hemman.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund, af
sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant ej
skett, äro uppförde:

5 boningshus.

Legotiden: 20 år för två, 30 år för andra två, det ena med för längningsrätt,

och 49 år för det femte.

Afgälden: 3 kr. för en, 10 kr. för hvardera af tre tomter, 12 kr.
för den femte.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot ny ttj under ättens intecknande, äro uppförde:

7 boningshus.

Legotiden: 20 å 25 år.

Afgälden: för 2 boningstomter 3 kr., för 2 tomter 6 kr., för 3
tomter 10 kr.; för utarrenderade hagar (4 st.) 10, 20 å 30 kr.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

52 boningshus och 1 sjöbod.

Afgälden: för 2 tomter betalas 3 kronor,

b 5 b b 4 b

b 2 b »5 b
b 20 » » 6 b

b 6 b b 8 b

» 3 b » 10 »

» 1 » » 11 ))

b 1 b b 12 b

b 6 b b 15 B

b 3 b b 16 B

B 1 B B 26 B

B 1 sjöbod B 5 B

För flere är afgälden på senare tiden böjd, t. ex. från 3 till 6 kr.,
från 4 till 15 kr., från 10 till 15 kr., från 11 till 26 kr. Några husägare
ha haft kontrakt, som kunnat intecknas, hvilket. försummats;
andra ha försökt få kontrakt, men nekats; ett par ha kontrakt med
arrendator af jord.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhctsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Hus, aflägset belägna från sjön, ligga på stora afstånd, närmare
sjön tätare; alla utan ordnad plan.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Se i öfrigt Hunnebostrand.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Kommunalnämnden inspekterar ett par gånger om året.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Polis finnes ej, ehuru af behofvet påkallad.

Den 13 Juli 1897.

Å fiskeläget Smögen i Kungshamns socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare och fiskeriidkare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fnqo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 1,057 personer;

att här finnas 212 boningshus, 118 sjöbodar och 16 magasin eller salterier;

)) )) » 1 stor sjöfiskebåt;

» » » 2 fiskeqvasar för rödspottfiske med snörrevad;

)» » » 40 drifgarnsbåtar med 100 st. drif garn till hvarje;

)) » » 35 mindre garnbåtar med 24 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 9 till antalet; egande vadlagen 3

stora och 1 mindre sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 209,200 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 121,193 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske samt färskfiskexportaffar
(af 5 större firmor) äfvensom fraktfart (6 jakter och 2 större
fartyg);

att å platsen utvecklas en liflig verksamhet, hufvudsakligen tillkommen
på grund af exportörernas företagsamhet;

att läget är stadt i rask utveckling, såsom exempel hvarpå anföres,
att på 25 senaste åren uppförts 142 hus och många stora salterier (för
60 år sedan funnos här blott 10 hus);

att hamnen är god (anses för den bästa i skärgården), ehuru något
för liten och trång; samt

att eu större brygga uppförts på platsboarnes bekostnad, till fritt
begagnande utom af främlingar, hvilka erlägga afgift till kassa (»bryggpenningarne»).

§ 4

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Smögen är en ö, som tillhör Kongl. och Hvitfeldtska stipendiiinrättningen
och enligt jordeboken lyder under stipendii-inrättningen
tillhöriga frälsehemmanen V2 mtl Vägga Sör och V2 mtl Vägga Norr i
Askums socken, ehuru den icke af dess åbor disponeras.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Som detta och flere andra i orten befintliga fiskelägen ligga å Kgl.
och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens af Margaretha Hvitfeldt genom
testamente år 1664 donerade jord, kunna tomterna enligt nu gällande
bestämmelser icke till vederbörande bebyggare med äganderätt försäljas,
utan förfares så, att de varda af stipendii-inrättningen genom dess ombudsman
enligt utfärdade tomtebref (tagesedlar) upptagna på bebyggarens
lifstid och hans hustrus efter honom, så länge hon enka förblifver,
med skyldighet för vederbörande att inom 2 år efter tomtebrefvets utfärdande
hafva bebyggt tomten, vid äfventyr att eljest hafva förverkat
upplåtelserätten, samt att årligen på bestämd tid erlägga belöpande
tomtafgift och med rättighet för honom att njuta tre frihetsår för afgiftens
erläggande samt att utan särskild afgift till inrättningen åt sig
uppföra nödiga uthus, hvartill räknats sjöbodar för eget behof.

Tomtafgiften för boningshus utgör 2 kr. 75 öre, lika för alla; dock
att för enkor och sjukliga hälften deraf afkortas.

Af nyssnämnda belopp, 2 kr. 75 öre, utgör den egentliga tomtafgiften
(grundlegan, grundräntan) blott 75 öre; återstående 2 kr. utgöra
skjutsfärdsbefrielseafgift.

Härvid må i korthet erinras, att strandsittarne å gymnasiehemmanens
jord fordom och ända till år 1815 skulle i stället för dagsverken
utgöra »efter ordning och förra vanligheten» sjöresor (skjutsfärder) till
städerna eller annorstädes med de produkter, som arrendatorerna af
hufvudgårdarne, säterierna Åby och Sundsby, kunde hafva att afyttra,
och det på eget underhåll med egna båtar och redskap. Denna skyldighet
utbyttes år 1815 af Kongl. Maj:t emot en bestämd afgift, som
sattes till det ganska låga beloppet af 1 riksdaler 16 sk. banko (2 kr.)
för hvarje lägenhet och dervid bibehållits till innevarande tid. Ifrågasatt
förslag om dess höjning till 4 kr. är ännu ej af Kongl. Maj:t
afgjordt.

Tomtafgift för sjöbodar erlägges ej, som ofvan är nämndt, då de
användas till förvarande af egna redskap eller förädlande af sill eller
annan fisk, som af egaren sjelf fångats. Användas de för sillsaltning
i större skala o. d. eller är egaren bosatt å annan ort, erlägges tomtskatt
som för boningshus, samt för större magasin eller salteri, upptagande
2 tomter, dubbel afgift, och åtnjuter dervid icke frihetsår.

Garn- och vadräcken (resp. 42 och 8 st.) äro på närliggande berghällar
fritt upplåtna; väckt förslag om dessas indelande till tomter för
magasin och sjöbodar har framkallat bekymmer, enär dylika räcken vore
för fiskedriftens utöfvande ett nödvändigt vilkor.

Hela lägets friköpning till billigt pris uttalades som ett önskningsmål. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer är ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej; varande på gymnasi-inrättningens föranstaltande
läget å karta lagdt och det obebygda området till tomter indeladt, hvilken
tomtindelning vid bebyggandet nu och framdeles följes. Byggnadsnämnd,
tillsatt å kommunalstämma, finnes, dock med ringa befogenhet.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad här.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

I de störa assuransbolagen mottagas försäkringar till premie af 8
kr. pro mille för boningshus och 12 kr. för magasin. Häradets enskilda
brandstodsförening lemnar försäkringar för tillsammans högst 20,000 kr.

Ett nytt brandförsäkringsbolag, afsedt för fiskelägen i Sotenäs
härad, är under bildande.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Afträden finnas inrättade med täta kärl för uppsamlande af spillningen,
som tömmes i hafvet på minst 6 fots djup. Affall vid sillberedning
hemtas af landtbor. Brist å godt dricksvatten råder; hafvande
verkställd diamantborrning i berget (44 in. djupt) lemnat vatten,
men af salthaltig beskaffenhet.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Polis finnes, till hvilkens aflöning bidrag erhålles af statsmedel.

Den 14 Juli 1897.

Å fiskeläget Grafvarne i Kungshamns socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 740 personer;

att här finnas 160 boningshus, 100 sjöbodar använda till magasin eller

salterier;

» )> » 40 drif g ar nsb åtar med 80 st. drif garn till hvarje;

» » )) 40 sill-garnbåtar med 25 å 30 st. sätt garn till hvarje;

» sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 146,500 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 78,025 kr.;

att här drifves hufvudsakligen fiske med drifgarn efter makrill och
(såväl i södra delen af länets skärgård med s. k. »sörgarn» som i hemorten)
efter sill samt saltning af sill äfvensom fraktfart (med 10 å 12
jakter);

att hamnen är god, djup och rymlig (Kungshamn);
att allmän brygg- och lastageplats saknas, ehuru af behofvet påkallad;
samt

att allmän väg från denna å fasta landet belägna, af flera stora
fisklägen omgifna plats upp till häradsväg (vid Åmborseröd) saknas,
men vore högeligen af nöden.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Grafvarne är ett Kgl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen tillhörigt
fiskläge, enligt jordeboken tydande under inrättningen tillhöriga
frälsehemmanen Nord och Sör Vägg a i Askums socken, ehuru ej med
dispositionsrätt.

Två små holmar i hamnen, Rösholmen och Fiskeskär, räknas hit,
och äro sjöbodar der uppförda.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

Hänvisas till protokollet om mötet å Smögen den 13 Juli, enär
förhållandena härutinnan äro lika här och å Smögen.

Rörande lägets friköpning voro meningarne därom delade, ity att en

del äldre personer ansågo bäst vara såsom förhållandena nu äro, medan
andra funno friköpning till billigt pris vara bästa och verksammaste
medlet till lägets utveckling och framåtskridande.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhålJanden

och öfriga ordningsfrägor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej, men är platsen kartlagd och det obebyggda området
till planmessigt ordnade tomter indeladt. Byggnadsnämnd finnes, dock
utan egentlig befogenhet. Det äldre läget är mycket tätt bebyggdt.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad här.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej; två stora sprutor äro anskaffade. Blott ungefär 7ii
af husen äro brandförsäkrade, en del i häradsbolaget (för tillsammans
högst 20,000 kr.), andra i de stora bolagen mot en premie af 8 kr. pro
mille. Af dessa senare mottaga icke alla försäkring här.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej här.

Helsovårdsnämnd för hela Kungshamn finnes. Sopor och slask
skola föras ut i sjön, men läggas äfven i berget. 5 å 6 ladugårdar
finnas här, men skola bortföras till lägets utkanter vid egarens bortgång.

4:o. Öfriga ordningsfrägor.

Polis har funnits anställd, men ansetts vara för betungande (600
kr. i lön), ehuru statsbidrag erhållits.

Tre ordningsmän finnas utom en fiskeriordningsman.

Den 14 Juli 1897.

Ä fiskeläget Bäckevik i Kungshamns socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 340 personer;

att här finnas 65 boningshus och 20 sjöbodar eller magasin;

» )) )) 5 drifgarnsbätar med 75 å 80 st. drif garn till hvarje;

» » » 5 sillgarnbätar med 25 å 30 st. sötigarn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
utgör 63,100 kronor (inberäknas lag. Sandbogen, blir värdet = 66,100
kronor.);

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 29,050 kr.;

att här drifves hufvudsakligen drifgarnsfiske och saltning af den
utaf befolkningen själf fångade sillen;

att allmän lastageplats vid hamnen samt väg inåt landet saknas
här likasom å Grafvarne, i hvars omedelbara närhet Bäckevik ligger,
så att de båda lägena lämpligen kunna betraktas som ett enda; hamnen
är sålunda också gemensam (se Grafvarne);

att här finnes post- och telefonstation samt apotek; samt

att ångbåtsstation för Grafvarne och Bäckevik finnes å Sandbogen.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Bäckevik tillhör Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen och
lyder enligt jordeboken under frälsehemmanen Norr och Sör Vagga i
Askums socken, dock att dessas åbor icke hafva någon dispositionsrätt
till läget.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt
hänvisas till protokollet från mötet å Smögen den 13 Juli.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej här tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej; men en af stipendii-inrättningen ombesörjd tomtindelningsplan
följes nu vid bebyggandet. Husen ligga här mindre
tätt än på Gräfvande.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

De flesta husen äro försäkrade, mestadels i häradsbolaget. De
stora bolagen taga en premie af 7 kronor pro mille.

2 bättre sprutor finnas.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas
ej här.

5 å 6 ladugårdar finnas på detta läge.
Se i öfrigt Grafvarne.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Se Grafvarne.

Den 15 Juli 1897.

Å fiskeläget Hasselösund (med Grindholmen) i Kungshamns socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit några fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skidle här
antecknas:

att folkmängden utgör 170 personer;

att här finnas 39 boningshus, 25 sjöbodar eller magasin;

» » » 6 drifgarnsbåtar med 80 st. drif garn till hvarje;

)> » » 5 sillgarnbåtar med 20 å 25 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 3

sillvadar hvartdera (en makrill vad finnes);

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
utgör 30,800 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 18,425 kr.;

att här drifves hufvudsakligen garn- och vadfiske samt någon fraktfart
(3 jakter och 1 skepp), men. ingen sillsaltning, utan säljes sillen
färsk till uppköpare å Smögen eller Sandbogen;

att yttre hamnen (Kungshamn) är god och rymlig, men den inre
grund och i behof af uppmuddring, hvilket är fallet med allmänna farleden
genom »Hasselösund»; samt

att plats för nya sjöbodar börjar tryta, men kunde beredas genom
uppmuddring utmed stranden.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Hasselö med fiskeläget Hasselösund tillhör Kongl. och Hvitfeldtska
stipendii-inrättningen och lyder enligt jordeboken under frälsehemmanen
Norr och Sör Vägga i Askums socken, inrättningen tillhöriga, dock att
desses åbor icke hafva dispositionsrätt till läget.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt

hänvisas till förhållandena å Smögen; se protokollet för mötet der den
13 juli.

Allmänna önskan uppgafs vara att, läget Unge till billigt pris friköpas,
hvarigenom dels bereddes fria och egna tomter åt de enskilde
husegarne och dels vunnes större utvecklingsmöjlighet för hela fiskeläget.

IT. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, snndhetsförhållanden
och iiiViga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallning skafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej; men ordnad tomtindelning lärer vara uppgjord på
stipendii-inrättningens bekostnad och tjäna till efterrättelse vid bebyggaridet.
Byggnadsnämnd finnes, men utan befogenhet.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke; en bättre spruta (1,000 kr.) har anskaffats.

Ungefår hälften af husen äro försäkrade, mest i häradsbolaget.

Eldsvåda har ej förekommit i mannaminne.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej
här, men helsovårdsnämnd (för hela Kungshamn) finnes.

Afträden med täta kärl för spillningen, som tillvaratages för småhagarnes
behof.

Godt dricksvatten finnes.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.
Ingenting att anmärka.

»Till komitén för undersökning af Bohus läns fiskares bostadsförhållande
i afseende på tomterna, f. d. Riksdagsman in. in.
J. A. Johansson, Bastholmen, med flera. I

I anseende till härvarande bosatta personers bortovaro vid tomtkomiténs
personliga vistelse här på platsen den 15 dennes, får undertecknad
på allmänhetens begäran, vid i lördags hållet sammanträde
underrätta komiten att vår önskan är, om möjlighet hos vederbörande
kan åstadkommas, vill hvar och en köpa tomten för all framtid, (det
vill säga hvar för sig). Ty såsom vi nu har det i förhållande till
tomterna, ehuru lagom dräglig tomtskatt, synes vi vara på en alldeles
lös grund eller ståndpunkt, om sillfisket skulle upphöra (såsom föregående
perioder tillkännagifvit) och vi blefve nödsakade att förskaffa
oss andra båtar och fångstredskap för vårt uppehälle af annan fiskerinäring.
Då vi ej äro egare af tomten ha vi inget värde att utsätta
såsom säkerhet för hjelp till nyttiga redskap, huru mycket man sträfvadt
och arbetat för att få starka och täta bostäder som är af så stort behof
på vestkustens klippiga öar.

Vi hoppas nu då undersökningen är så långt framskriden, på öfverhetens
välvillighet för sina undersåter, och rättänkande riksdagsmäns
sträfvan, att prisen på dessa klippiga tomter kommer att blifva så drägliga
att hvar för sig finge köpa den tomt han bebyggt eller tänker att
bebygga, ty om priset blir högt taget blefve vi allt för svaga att sjelfva
köpa, huru gerna man än önskade.

Till de förra "uppgifter lian läggas, att inga utsigter finnes på
platsen för stenhuggeri ty till källarmurar måste sten anskaffas från
andra holmar.

Hasselösund i Kungshamns församling den 20 Juli 1897.

Tecknar med största högaktning
Ilasselösundsbor
genom Severin Samuelsson.''»

Den 15 Juli 1897.

Ä fiskeläget Vejern i Askums socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del af platsens fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 215 personer;

att här finnas 47 boningshus, 15 sjöbodar eller magasin;

» » » ingå storsjöfiskebätar (för 10 år sedan funnos 2 st.);

» » » 9 drifgarnsbåtar med 80 st. drif garn till hvarje;

» » » 8 mindre garnbåtar med ungefär 20 st. sättgarn till

hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boninghus, sjöbodar eller magasin
utgör 24,200 kronor (för 8 år sedan funnos 23 hus, med tax. värde af

6,800 kr.).

att deri bevillningstaxerade inkomsten af kapital "och arbete belöper sig

till 14,900 kr.;

att här drifves hufvudsakligen garnfiske: om sommaren efter makrill
och om vintern efter sill; två båtar fara om hösten till södra Bohus
län att fiska sill med drifgarn; mesta sillen och makrillen säljes färsk
i Smögen, men mycken sill saltas af fiskarena sjelfva; en del idkar
uppköp och försäljning af sill;

att hamnen är grund och dålig, utan skydd för vestanvinden, hvadan
både uppmuddring och vågbrytare äro behöfliga;

att plats saknas för flere sjöbodar; nya sådana uppföras å närliggande
Gräsholmen; samt

att stenhuggeri bedrifves alldeles i närheten (å Vassholmen och
Stocken under Långevik).

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Fiskeläget Vejern ligger å Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens
mark och lyder enligt jordeboken under inrättningen tillhörige
frälsehemmanen 1 mtl. Vester och 1 mtl. Öster Rörvik i Askums
socken. (Obs. finnes äfven upptaget i jordeboken bland oskattlagde torp
och backstugor under frälsehemmanet Va mtl. Långevik i nämnda socken.)

Stipendii-inrättningen sjelf disponerar öfver läget.

§ 5-

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Hänvisas till protokollet från mötet å Smögen den 13 Juli.

'' t ■ - VU''- '' !*

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer är ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej; men genom stipendii-inrättningens försorg har läget
blifvit uppmätt och det obebyggda området till tomter indeladt, hvilken
indelning skall för framtida bebyggandet följas.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke. •

Knappast hälften af husen äro assurerade; mestadels försäkras i
Häradsbolaget.

Ingen brandspruta finnes (blott stegar och hakar).

Ej eldsvåda i mannaminne.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad, tillämpas ej här.

A afträdena äro anordnade täta uppsamlingskärl. Spillningen
kastas i hafvet eller föres till hagarna i närheten.

Den 16 Juli 1897.

A fiskeläget Tången (Fisketången) i Kungshamns socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komitcns uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 315 personer;

att här finnas 65 boningshus, 53 sjöbodar eller magasin;

» » » 16 drif gar nsbåtar med 80 å 90 st. drif garn till hvarje;

» » b 20 såA-g ar ubåtar med 24 st. sättgarn till hvarje;

» sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar eller magasin
utgör 51,800 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 34,125 kr.;

att här drifves hufvudsakligen garnfiske och dörjfiske (makrillen
säljes mest färsk till uppköpare; sillen saltas af fiskarena sjelfva);
att på platsen finnes endast en uppköpare af sill etc.;
att lägets inre hamn är trång, smal och grund samt i stort behof
af uppmuddring; yttre hamnen är deremot rymlig och utmärkt;

att gemensam brygge- och lastageplats saknas, men är behöflig;
att gator och vägar å läget äro af sämsta beskaffenhet (väg till
kyrkan i Grafvarne byggd till hälften af platsboarne);

att väg inåt landet saknas, men är af behofvet påkallad;
att nya sjöbodar uppföras å Hampholmarne m. fl., enär plats saknas
vid lägets strand; samt

att post- och allmän telefonstation saknas (ångbåtar stoppa för båt).

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen
tillhöriga frälsehemmanen Sör och Norr Väggas område, ehuru af
stipendii-inrättningen sjelf disponerad.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus ocli tomt.

Hänvisas till protokollet från mötet den 13 Juli å Smögen, dermed
förhållandena äro lika.

IT. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsforhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej; men af stipendii-inrättningen ombesörjd tomtindelning
beträffande det obebyggda området kommer att för framtiden följas.

Byggnadsnämnd finnes men utan befogenhet.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej här.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej. En stor spruta (å 1,000 kr.) finnes. Mest försäkras
i Häradsbolaget; ej hos de stora bolagen.

Eldsvåda har ej yppats här på 40 år.

3:o. Sundhetsforhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Några ladugårdar finnas inne i läget; lära komma att flyttas till
utkanterna. Afträdena hafva täta kärl för uppsamlande af spillningen.
Denna samt afskräden slås i sjön på minst 0 fots djup.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Intet att anmärka

Den 16 Juli 1897.

A fiskeläget Näset (Hofvenäs näs) i Askums socken.

§ i.

Härvid ha,de tillstå'',deskommit en stor del af platsens fiskare.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas;

att folkmängden utgör 335 personer;

att här finnas 74 boningshus, 55 sjöbodar eller magasin;

» » y> 21 drifgarnsbåtar med 80 å 90 st. drif garn till hvarje;

» » » 20 sillgarnbåtar med, 18 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 2

stora (och 1 liten) sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar eller magasin
utgör 70,000 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 35,650 kr.;

att här drifves hufvudsakligen garnfiske efter makrill och sill,
dörjfiske och sillsaltning (endast en fisk- och silluppköpare); (4 fraktjakter
finnas);

att gemensam brygg- och lastageplats saknas, likaså allmän väg
till platsen, men båda delarne af behofvet påkallade;

att hamnen är utmärkt, djup och lugn; yttre hamnen äfven god
och skyddad;

att nya sjöbodar uppföras österut från läget (Kryssnäs) af brist på
utrymme inne vid hamnen, der bodar helst uppföras;

att stenhuggeri förut drifvits här, men genom stipendii-inrättningens
försorg afskaffats; samt

att här finnes hvarken post- eller telefon- eller ångbåtsstation. 1

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Detta fiskeläge ligger på Kong! och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen
tillhöriga frälsehemmanet Hofvenäs’ område, ehuru dess åbor
icke hafva dispositionsrätt dertill.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

T. Beträffande rätten till hus och tomt

hänvisas till protokollet från mötet på Smögen, dermed förhållandena
äro lika.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej, men genom stipendii-inrättningens försorg upprättad
tomtindelningsplan skall vid framtida bebyggandet följas.

Byggnadsnämnd finnes, dock saknande befogenhet.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Ungefär ''A af husen äro försäkrade; i allmänhet blott till halfva
värdet. Försäkringar tagas mest i häradsbolaget; af ingen i de stora
bolagen, enär premien är för hög.

Ej eldsvåda på platsen yppad på 16 år.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas
ej här.

Föreskrift finnes att täta kärl skola användas för spillningens uppsamlande,
men efterlefves i allmänhet ej. Spillningen kastas mestadels
i sjön, enär jordbrukare i närheten ej vilja hemta den.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Intet att anmärka.

Den 20 och 21 Juli 1897.

Å Malmöns fiskeläge i Askums socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit flertalet fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle
här antecknas:

att folkmängden utgör 614 personer;

att här finnas 140 boningshus, 58 sjöbodar och 4 magasin eller

salte rier;

» » » 1 fabrik för tillverkning af anjovis (Olofsholm);

» » » 16 drifgarnsbåtar med 90 å 100 st. drifgarn till hvarje;

» » » 16 sillgarnsbåtar med 25 å 30 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 7 till antalet; egande vadlagen 2

störa (och 1 liten) sillvadar och 2 andra vadar (makrillvadar) till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 110,400 kronor;

att taxeringsvärdet å fabriken ingår häri;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper
sig till 68,075 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske samt hummerfiske
äfvensom någon fraktfart (2 galeaser och 4 jakter), hvarjemte
många fiskare isynnerhet på ledigheten emellan fiskena eller, såsom i
vintras, om sillfisket slår fel, arbeta vid det på ön sedan länge befintliga
stenhuggeri, som numera bedrifves af Granitaktiebolaget C. A.
Kullgrens Enka i Uddevalla på bergområdena i omedelbar närhet af
sjelfva fiskeläget (det äldre stenhuggeriet med polerverk m. m. är förlagdt
till vestra sidan af ön);

att 3 gemensamma lastage- och bryggeplatser finnas, underhållna
af fiskarena;

att Bolaget har under anläggande eu brygga och upplagsplats af
betydande dimensioner; och

att hamnen är naturligen god, dock utsatt för östliga stormar.

§ 4.

I fråga om jordnaturen m. m. utrönes följande:

Ön Malmön utgjorde vid tiden för Bohus läns införlifvande med
Sverige ett helt mantal af krono natur, som emellertid år 1685 »afskattat
städslan och allt i mantalet» och således förvandlats till kronolägenhet.
Denna blef genom Kongl. Kammarkollegii skatteköpebref
den 14 April 1720 försåld till Amiralen m. m. O. Strömstierna »under
skattemannabörd och rättighet» med skyldighet för vederbörande att,
om ön skulle komma att försäljas till person »utom börd», först hembjuda
densamma till återköp af kronan, vid äfventyr att skatteköpet
eljest förverkades.

Hela Malmön eges nu af Granitaktiebolaget C. A. Kullgrens Enka,
hvars styrelse har sitt säte i Uddevalla.

§ 5-

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus ocli tomt.
l:o. Äganderätt.

2 boningshus äro af aktiebolaget uppförde inom det egentliga fiskeläget
att af hyresgästerna, mot afbetalningar, med tiden såsom egna
förvärfvas. (För det ena uppgafs årsafgiften utgöra 25 kr., deraf 10
kr. beräknade såsom tomtskatt och 15 kr. såsom hyra och afbetalning.)

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

19 boningshus.

Afhandlingarne, som i allmänhet äro af äldre datum, gälla för
strand sittarens lifstid samt enkans efter honom, så länge hon enka sitter.

Afgälden utgör för år:

för 13 st. af ifrågavarande tomter 2 kronor 50 öre;

» 5 » » » » 5 » ;

» 1 » » » »10 » .

Till 14 af dessa hus höra sjöbodar, till ett hus ända till tre, så att

tillsammans 16 sjöbodtomter torde innehafvas med intecknad nyttjanderätt
på strand sittarens lifstid.

Afgälden för sjöbodtomterna utgör 1 kr. för år, utom för två, derför
erlägges tomtafgift med 2 kr. för år.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförda:

16 boningshus.

Legotiden är: för tre tomter strandsittarens lifstid och för 13 tomter
10 år (hufvudsakligen på senare år bebyggda tomter).

Afgälden utgör: för de 3 förstnämnda tomterna 5 kr. för år; för
de 13 senare tomterna 10 kr. för år.

Flertalet kontrakt voro undertecknade för aktiebolaget af dess förman
och förty icke juridiskt bindande emot bolaget.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på
grund af löfte eller tyst medgifvande af ägaren äro uppförde:

103 boningshus, 42 sjöbodar och 4 magasin eller salterier.

Afgälden utgör för boningshusen: 5 kr. för 97 st., 10 kr. för 2,
(4 fria från afgäld) och för sjöbodtomterna i allmänhet 1 kr., för de på
senare åren uppförde, 12 till antalet, 2 kr.; för 2:ne magasin 2 kr.

En emellan öns forne egare och husegarne å ön träffad öfverenskommelse
om tomtlegornas belopp skulle här intagas, så lydande:

»Mellan egare af ön Malmön och husegare derstädes, är följande
öfverenskommelse träffad.

Som ön Malmön är lagligt skild från Askums kommun ehvad
skolan beträffar, men jordegare af ön är skyldig att för sin fastighet
bidraga till skolans hus och underhåll m. m. utan att derför draga
någon nytta eller fördel, så varder jordegare frikända ifrån att till
Malmöns innevånare under åtta år, räknadt från den lista nästa januari,
betala några skatter af hvad namn det vara må, utan varda till alla
delar fri från några skatters utbetalande till öns invånare mot det att

37.

innevånarne under samma åtta år frikännes från att betala högre tomtlegor
än som nu en tid skett; eller 5 kronor för hvarje manhustomt
och 1 krona för hvarje sjöbod, per år; för större sjöbodar får betalas
för i mån som de intaga större areal och i sammanhang med denna
förening är öfverenskommet att oguldna skatter från jordegare, är till
alla delar qvittat af strandsittare.

Sålunda öfverens och afslutadt på Malmön den 28 September 1891.

A. C. Göranson. C. Vallentin.

Jordegare. Jordegare.

Anders Larsson. J. Hansson. Hans Kristensson. J. H. Johansson.

A. Henriksson. S. L. Vallin. Olof Henrik Börjesson. H. J. Börjesson.

Handlingens erkännande och underskrifvande intygas af oss, på
eu gång närvarande

Joh. Ant. Niklasson. Oscar Hansson.

Smögen.

Vidimd^as af Joh. Ant. Niklasson, Innestad.

Vidimeras Ferd. Ponton.''»

Tillika skulle i protokollet intagas afskrift af fett utaf bolaget på
senare tiden utfärdadt tomtekontrakt, så lydande:

»Kontrakt.

§ 1. Granitaktiebolaget C. A. Kullgrens enka upplåter härmed på
10 år från d. ''/i 1897 till d. Vi 1907 åt Martin Andersson

A en tomtplats N:o 48 vid Storemyr å ön Malmön.

B åker för utsäde af 1 tunna potatis.

§ 2. Tomtplatsen och åkern anvisas arrendatorn af granitaktiebolaget.
Å den förra eger arrendatorn att uppföra ett boningshus
jemte nödigt uthus.

§ 3. Arrendet för donna tomtplan och åker är under de tio
arrendeåren bestämd till 20 kr. årligen att erläggas hvarje år d. */i.
Första arrendet erlägges den 2 Jan. 1898. Efter utgången af nämnda
10 år eger granitaktiebolaget att ånyo bestämma angående arrendevillkor
och arrendebelopp.

§ 4. Granitaktiebolaget tillförsäkras af arrendatorn rättighet att
under arrendetiden afgiftsfritt använda den å lägenheten befintliga ladan.

§ 5. Skulle under arrendetiden någon del af arrenderade åkern
blifva behöflig för granitaktiebolaget är arrendatorn skyldig att aflemna
denna del emot ett afdrag å arrendet, som motsvarar den afträdda
arealen.

§ 6. Å det genom detta kontrakt upplåtna område får ej handel
af något slag idkas. Arrendatorn får ej heller upplåta plats åt
gårdfarihandlande, som icke erlägga den af granitaktiebolaget bestämda
afgiften.

§ 7. Arrendatorn eger ovilkorlig skyldighet att iakttaga snygghet
och renlighet omkring sin bostad och dess närhet, Köksspillning och
annan orenlighet får icke utslås, utan skall dertill särskild kompost
användas och i öfrigt åligger arrendatorn att noga rätta sig efter de
föreskrifter, som i detta hänseende kunna utfärdas.

§ 8. Om detta kontrakt icke af arrendatorn till alla delar uppfylles,
är det å hans sida förverkadt och arrendatorn skyldig att från
platsen genast afflytta. Dock åligger arrendatorn att betala det genom
detta kontrakt bestämda arrendet.

§ 9. Arrendatorn förpliktar sig att icke utan granitajjtiebolagets
medgifvande intaga hyresgäster eller annat löst folk.

§ 10. Detta kontrakt får icke intecknas och icke på annan person
öfverlåtas utan granitaktiebolagets medgifvande.

Uddevalla d. 2/j 1897.

Vidimeras.

(Underskrift.)

Ferd. PontérU) II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsforhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer är ej här tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig
ordning fastställd, finnes icke.

Byggnaderna äro uppförda vid en bugt utmed sjön med sjöbodar
och garnräcken m. m. kantande stranden. Tomter till nya hus anvisaB
af bolaget, men någon tomtindelning af det obebyggda området är ej
uppgjord.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Ingen annan brandredskap finnes än stegar och hakar; ej eldsvåda
i mannaminne.

Försäkring tages mest i Sotenäs härads enskilda bolag, som dock
mottager försäkringar å detta läge för tillsammans högst 20,000 kr.
Några assurera i de stora bolagen mot premie af 8 kr. pro mille.
Ungefär hälften af byggnaderna äro oförsäkrade.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i lielsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas
icke, men förklarades af de närvarande vara behöfligt.

Afträden saknas i allmänhet. Orenlighet låtes å höjderna ofvan
läget eller mellan husen eller i hafvet vid sjelfva stranden, hvaraf vid
lågt vattenstånd en vidrig lukt från den lösa botten uppstode, liksom
äfven af der förruttnande tång.

De stora stenupplagen förmenades utgöra hinder för vattnet från
högre belägna trakter samt för nedflytande spillning och dylikt att afrinna
i sjön.

Vattnet i de flesta brunnarne (källor finnas ej) är grumligt och dåligt
samt kännes stundom såsom ruttet. I torra somrar derjemte klen
tillgång derpå. Pumpen till en brunn är bekostad af bolaget och
brunnen iordningsatt af strandsittarne; vattnet der är rikligt och rätt
godt, blott något bräckt.

Epidemiska sjukdomar lära ofta vara gängse här; så härjade nervfeber
i fjol af den omfattning, att särskilt förordnad läkare på statens
bekostnad liitsändes till epidemiens hämmande, och vid komiténs besök
hemsöktes platsen af messling.

Enligt Förste Provinsialläkarens årsberättelse för 1896 är »en genomgripande
förändring i platsens renhållningsväsende oundgängligen
nödvändig».

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Tillförene hade i § 45 af fiskeristadgan omförmälto ordningsmän
genom Konungens Befallningshafvandes försorg utsetts, men numera
finnes polis anställd, aflönad af bolaget med bidrag af statsmedel.

Tvenne i bolagets tjenst anställde personer, bosatta vid äldre stenhuggeriet
å öns motsatta sida, både till polismän förordnats.

De närvarande ansågo till ordningens verksamma upprätthållande
nödigt, att ordningsstadgan för rikets städer här blefve förklarad tilllämpad,
enär åtskilliga för hela samhällets trefnad störande missförhållanden,
dem polisen nu ej egde makt att stäfja, hade efter stenhuggeriets
hitförflyttande yppats, såsom exempel hvarpå bl. a. anfördes
följande:

a) Bolagets vid stenforslingen använda hästar med åkdon bruka
uppställas på den smala vägen emellan läget och hafsstranden till den
mängd att hinder uppstode för trafiken och obehag för de närboende.

b) Bergsprängning och stenkilning bedrifves i fiskeläget, stundom
alldeles inpå husknutarne, så att fara finnes för menniskor och egendom,
såsom exempel hvarpå anfördes, att fönsterrutor krossats såväl
af lufttrycket som af nedfallande stenar, takpannor sönderslagits (vid
ett tillfälle ända till 57 stycken på samma tak), dörrar inne i husen af
lufttrycket öppnats; stenskärfvor och större stenar slungats långt utöfver
tak eller öppna platser, till båtar i hamnen och ibland in i rum
och kök; att stockar, som användas vid pålastningen öfver skottet,
hafva kastats med brak emot husväggarne. Af fruktan för de nedfallande
stenmassornas eventuelt förödande verkan på båtar i hamnen
vid der pågående sprängning hafva fiskare måst förflytta sina båtar ur
hamnområdet ut på fjorden, tills skjutningen upphört.

c) Nere vid hamnen i närheten af bolagets under arbete varande
stora brygge- och lastageplats upptornas stora förråd af huggen sten,
som der förblir liggande, till dess den ombordföres å ångare för export,
men under tiden åstadkommer dels hinder för trafiken, dels annan
olägenhet, såsom att närbelägna hus »sjunka» och deras murar spricka
och »inredningen faller sönder», utom flet att vattnet hindras afrinna i
sjön och i stället nerflyter i källare, hvilkas förråd stundom deraf
förstörts.

d) För vinnande af ökadt utrymme vid hamnen dels för anordnande
af förenämnda stora brygga, dels för upplagsplatsens förstorande har
bolaget gått i författning om undanskaffande af fiskares båtförtöjningspålar
(vragar) och deras garn- eller vadräcken samt om borttagande
mot egarnes bestridande af i vägen stående byggnader. Det omtalades,
att eu sjöbod af bolagets folk afsågats på midten, och att virket af
den rifna delen undankastats och förstörts; att en ladugård, trots lifstidskontrakt
å tomten, nedrefs, hvarvid virket vräktes undan och i ladugården
förvarade kreatur »räddades» af egaren, bäst han kunde.

é) Bolaget har för forsling'' från de högst belägna stenbrotten ned
till hamnen af såväl den huggna stenen som större block anlagt en
rälsväg genom fiskeläget, och gå tungt lastade vagnar med stark fart,
dock med bromsning, alldeles förbi åtskilliga hus och så nära, att ibland
husknutarne deraf erhålla stötar, hvarjemte sådan skakning uppstått,
att t. ex. dörrar lyftats af sina krokar och vägguren stannat.

/) Röken från en bolaget tillhörig, i läget uppförd ångkran drifver
vid påliggande vind in i husen, spridande en obehaglig lukt, hvarjemte
hela anordningen ansågs vara af eldfarlig beskaffenhet.

g) Då bolaget för nya stenbrotts upptagande önskar åtkomma på
auktion utarrenderade hagar, tvingas vederbörande emot sin vilja att
bortföra derå uppförda ladugårdar eller boningshus, eller ock inköpas
dessa af bolaget för ett lägre pris än de anses vara värda. Vid ett
tillfälle lät bolaget, arrendatorn oåtspord, föra en bortarrenderad hage
med jord och växande potatis ned i utfyllningen vid hamnen, derför
dock ersättning lemnades med uppgifvet belopp, ehuru skörden ansågs
värd dubbla beloppet.

h) Stode hus i vägen för bergens begagnande, hade händt, att bolagets
arbetare, för att söka förmå egarne att godvilligt flytta husen,
börjat arbeta under dessa med gräfning och framdragning af sten och
jord o. s. v. i trots af husegarens protest.

i) De här anställde främmande stenhuggarne föra ofta ett supigt
och oordentligt lefnadssätt med skrän och buller både inom och utom
hus, vandrande stundom ute i läget nätterna igenom, störande frid och
nattro.

Tillika yttrades missbelåtenhet öfver bolagets försök att tvinga
fiskarena att emottaga stenhuggare såsom hyresgäster i fiskarenas lägenheter,
särskildt öfver hotelsen åt de »tredskande» husegarne med »en
särskild afgift» vid framdeles skeende tomtskattuppgörelse; och skulle
bolagets till fiskarebefolkningen ställda meddelande i denna sak här i
sin helhet intagas, så lydande:

»Meddelande N:o 2 från Styrelsen för Bolaget Kullgrens enka till
Malmöns fiskläge.

Uppbörd för erläggande af 1894 års utskylder för manhus, hagar,
bodar, bete m. m. enligt auktions-protokoll af den 28 September 1891
hålles å Malmöns fiskläge

Torsdagen den 31 Januari detta år.

• 6c

Uppbörden emottages å fiskläget från klockan 10 förmiddagen och
uppmanas en hvar att punktligt erlägga det honom åliggande arrendet,
då detsamma i motsatt fall kommer att lagligen indrifvas.

Sedan bolaget Kullgrens enka under sistförlidna år genom köp
öfvertagit ön Malmön, är det styrelsens afsigt att mest möjligt uppdrifva
stenhuggning en å ön så väl inom det gamla området som vid fiskläget
och öfriga lämpliga platser.

Då bolaget å sin sida gerna önskar förblifva i ett godt förhållande
till fisklägets invånare och främja detsammas utveckling i alla afseende^
antager Styrelsen att det äfven är fisklägets önskan att på allt
sätt understödja bolagets verksamhet. Styrelsen uppmanar för den skull
invånarne pa fiskläget att till förhyrning upplåta lämpliga rum åt de stenhuggare
som komma att antagas i bolagets arbete.

Då det är bolagets afsigt att endast anställa nyktra och ordentliga
arbetare och då genom hyresafgifterna en ej obetydlig inkomst erhålles,
framgår häraf att det äfven är i fisklägets invånares eget intresse att i
detta afseende visa tillmötesgående mot bolagets synnerligen billiga
önskan.

Skulle emot förmodan någon härvidlag ej vara sinnad att uppfylla
bolagets berättigade förväntan, utan af tredska eller annat skäl vägra
uthyra rum åt ordentliga stenhuggare och på så sätt försöka att motarbeta
bolaget, kommer bolaget att dervid fästa synnerligt afseende och
vid nästa fastställande af afgifterna för tomter m. m. bestämma en särskild
afgift för dem, som nu tilläfventyrs icke vilja mottaga stenhuggare
som hyresgäster.

Under hänvisning till ofvanstående uppmanar bolagets styrelse
härmed samtliga husegare å fiskläget att samtidigt med uppbördens
erläggande till bolagets ombud förmannen Carlqvist uppgifva det antal
stenhuggare, åt hvilka hvar och en kan bereda husrum.

Uddevalla den 12 Januari 1895.

Granitaktiebolaget C. A. Kullgrens enka.

På styrelsens uppdrag
Bernh. Berggren.»

Enligt nu företedde tidningsannonser hade bolaget ock tillkännagifvit:
»Å Malmön finnas uppförde öfver 150 boningshus, i hvilka husrum
beredes genom förmannens försorg. Bostäderna äro belägna omedelbart
invid de platser, der gatstenen hugges».

Det upplystes, att flere husegare upplåtit rum åt stenhuggare utan
att obehag deraf förnummits, under det att andra, som uthyrt rum,
hatt deraf sådan otrefnad och lidit sådana förluster genom obetalda
hyror och dylikt, att de icke vidare komme att upplåta sina hem åt
hyresgäster af detta slag. Det uppgafs såsom ej ovanligt, att stenhuggare
afflyttade från ön utan att hafva betalt sin hyra eller inackorderingsafgift.
Äfven skulle bolagets förman hafva garanterat
hyrans riktiga erläggande, utan att hyran dock alltid utbekommits.

I följd af dylika missförhållanden, hvaröfver de närvarande allmänt
klagade, hade hos härvarande fiskarebefolkning den tanken uppstått att
flytta husen och fiskaresamhället till någon närbelägen plats å fastlandet.

§ 6.

Som icke någon af bolagsstyrelsens ledamöter kunde anträffas på
platsen, blef komitén icke i tillfälle att inhemta jordegarens yttrande,
huruvida försäljning af tomterna kunde på frivillighetens väg komma
till stånd.

Den 26 Oktober 1897

vid justeriiigssamman träde i Göteborg.

§ I Ordföranden

tillkännagaf, att han från bolaget hade skriftligen
begärt yttrande, huruvida bolaget vore villigt att försälja eller åtminstone
på betryggande kontrakt upplåta den jord, der fiskeläget uppförts,
men att svar å denna förfrågan hade uteblifvit.

§ 2.

Derjemte anmäldes, att bolagets styrelse uti en ingifven skrift
anhållit, att med anledning af en del tidningsartiklar, som skulle på

ett vilseledande sätt återgifvit de vid komiténs besök inhemtade uppgifter
om förhållanden på Malmön, styrelsen måtte beredas tillfälle att
sammanträda med komitén, helst å Malmön, för bemötande af hvad
vid sammanträdet enligt berörde tidningsartiklar upplysts; men som
komitén för dylikt ändamål icke egde ånyo sammanträda, kunde berörda
anhållan icke till någon åtgärd föranleda; dock, på det bolaget
skulle erhålla en säker kännedom om hvad vid sammanträdena den 20
och 21 sistlidne Juli förekommit och hvad dervarande fiskare, varnade
för oriktiga uppgifter, samstämmigt meddelat, beslutade komitén att
tillställa bolagets styrelse utdrag af protokollet.

Den 22 Juli 1897.

& fiskeläget Stora Kornö i Lyse socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit ett flertal fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 140 personer;

att här finnas 28 boningshus och 12 sjöbodar;

» ); » 1 stor sjöfiskekutter (om 53 tons, 10 mans besättning,

engelsk modell);

» )> » 4 sillgarnsbåtar med 5 å 6 st. drif garn till hvarje;

» » hemmanhörande vadlag är o 2 till antalet; egande vadlagen;

det ena 3 sillvadar och det andra 2 vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör

19,800 kronor och tillhörande jord 16,700;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 14,550 kr.;

att här drifves hufvudsakligen hummer- och storsjöfiske, sillfiske
samt i allmänhet äfven litet jordbruk, enär nästan alla husägare hafva
del i öns jord, äfvensom någon fraktfart (3 jakter);

att hamnen är god och djup, besvärad endast af nordlig vind;

samt

att gemensam brygge- och lastageplats underhålles af fiskarena.

§ 4- •

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Stora Kornö är en själfständig lägenhet (ö) af skatte natur, hvilken
undergått laga skifte, dervid till byggnadstomter undantagits en plats
(tomteringen) vid östra sidan af ön.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

28 boningshus och 12 sjöbodar äro uppförde på egen grund, antingen
å samfällda marken (tomteringen) nere vid hamnen eller på resp. andelar
af ön. II.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga ganska tätt.

God plats finnes för uppförande af både hus och sjöbodar.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke. Gemensam spruta är anskaffad.

Blott skolhuset är försäkradt i häradsbolaget, som finner läget för
tätt bebyggdt för att här emottaga försäkring. Nästan alla hus äro
assurerade i länsbolaget.

3:o Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan jör riket är stadgadt om stad tillämpas

ej här.

Två ledamöter i helsovårdsnämnden i socknen inspektera emellanåt.
Sundt och friskt.

Godt dricksvatten finnes.

Den 23 Juli 1897.

Å fiskeläget Lilla Kornö i Lyse socken.

§ i.

Härvid hade tillstädes^mrnit en del af platsens fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 127 personer;

att här finnas 34 boningshus, 11 sjöbodar och 2 magasin eller salterier

(å Svensholmen);

» )> » 2 stor sjö fiskebåtar (med 10 mans besättning);

» » hemmahörande vadlag är o 3 till antalet; eg ande vadlagen

2 stora (och 1 mindre) sillvadar och inga andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 18,400 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 15,350 kr.;

att här drifves hufvudsakligen hummer- och storsjöfiske samt sillfiske
och någon fraktfart (6 jakter); samt

att hamnen är god, djup och rymlig.

§ 4-

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Lilla Kornö är en ö, belägen alldeles norr om Stora Kornö, och
hörer såsom samfällighet till skattehemmanet 1 mtl. Djupedal i Lyse
socken.

§ 5. v .... .

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

Samtlige 34 boningshus, 11 sjöbodar och 2 magasin eller salterier.

Jordegame lära ej vilja afsluta kontrakt om tomtupplåtelse och ej
heller sälja tomter.

Afgälden för tomt till boningshus vexlar mellan 5 och 10 kronor,
beroende på utrymmets storlek (16 betala 5 kr., 3 resp. 7: 30, 8: —
och 9: —, öfrige 10 kr.); afgift för småliagarne vid husen utgår äfven
och är häri inberäknad.

Fordom betaltes 2 kr. per tomt, lika för alla.

För sjöbodar erlägges en årlig tomtafgift af 1 krona.

II. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhetsförhållaudeu

och öfriga ordningsfrägor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej, och husen äro uppförda utan ordning.

Ett nyuppfördt boningshus är inklämdt alldeles inne emellan tvenne
andra, stängande utsigten för det ena. Läget ligger vid en bugt å
nordöstra sidan af ön.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Intet enda hus är brandförsäkradt; ej heller lösöret.

Eldsvåda ej i mannaminne.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad, tillämpas ej.

Afträden finnas i allmänhet ej.

Godt och rikligt drickesvatten finnes.

Den 23 Juli 1897.

Å fiskeläget Norra Grundsund i Lyse socken.

§ l Härvid

hade tillstäd

• >

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ s.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 70 personer;

att här finnas 15 boningshus, 1 sjöbod och 2 magasin eller salterier

d » » i närheten 1 fabrik för tillverkning af guano (N.

Grundsunds olje- och guanofabrik);

t> hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 1 stor
och 1 liten sillvad till hvarje samt 1 makrillvad till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 10,500 kronor;

att taxeringsvärdet å fabriken utgör 87,600 kr.;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 8,530 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske samt någon fraktfart
(2 jakter); samt

att hamnarne (norra hamnen och södra hamnen) äro goda, djupa
och rymliga, förenade af ett grundt och trångt sund kalladt Grundsund.

§ 4.

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Detta fiskeläge ligger dels å Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens
V2 mtl. frälse öfre Berga (3 hus), dels å skattehemmanet V* mtl.
öfre Berga (4 hus) och dels å skattehemmanet 3U mtl. Berga och Gåsehagen
(8 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

A. Under enskild äganderätt.
l:o. Äganderätt.

2 magasin eller salterier äro uppförde på egen grund, friköpt det ena
från hemmanet Berga och Gåsehagen, det andra från skattehemmanet
öfre Berga. Köpeskillingen har utgjort 175 å 200 kr.

Guanofabriken ligger å friköpt tomt.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

a) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

12 boningshus och 1 sjöbod.

Afgälden utgör 6 kr. för tomt per år (förr 3 å 4 kr.)

b) På stipendii-inrättningens jord finnas 3 hus, hvarför erlägges tomtafgift
till vederbörande åbo med 2 kr. för de tvenne och 12 kr. för det
tredje.

Stipendiikassan uppbär ingen afgift för de tvenne tomterna och
för den tredje 12 kr. (således äro afgifterna tillsammans för denna 24
kr. om året).

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga temligen glest.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas icke.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

Alla husen äro brandförsäkrade (i Häradsbolaget).

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 23 Juli 1897.

Å lägenheten Spjösvik i Lyse socken.

§ 1.

Komitén sammanträffade med ett par fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 34 personer;

att här finnas 8 boningshus;

)) » » i närheten 1 fabrik för tillverknig af guano (Nordvall

& Pettersons);

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus utgör 5,000 kronor;

att taxeringsvärdet å fabrikerna utgör 87,600 kr.; •

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 5,200 kr.;

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens
Vs mtl. frälse Berga Öfre (2 hus), dels å skattehemmanet V2
mtl. Berga Öfre (6 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Ej intecknad nyttjanderätt.

a) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

6 boningshus.

Afgälden utgör 5—7 kr. om året.

b) För de 2 husen å stipendii-inrättningens jord betalas till åbon
en årlig afgift af 2 kr. (ingenting till stipendiikassan).

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes icke.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 26 Juli 1897.

Å lägenheten Skalhamn i Lyse socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit eu del fiskare.

§ 2-

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 125 personer;

att här finnas 33 boningshus och 1 sjöbod;

d t> » 2 sill -garnbåtar med 10 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 2

stora sillvadar hvartdera;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus och sjöbod utgör 10,100
kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 13,450 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske om vintern och stenhuggeri
öfriga delen af året (å V. É. Malléns i Göteborg och L. Nilssons i
Helsingborg stenhuggerier å Slättene); samt

att hamnen är trång och obetydlig, men djup och skyddad för alla
vindar utom nordvesten.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å kronolänsmansbostället */* mtl. Öfre Lyse
(10 hus, lägenheten Blöta deri ingående), dels å skattehemmanet V2 mtl.

Slättene (14 hus), dels å skattehemmanet 3/4 mtl. Nedre Lyse (5 hus),
dels å skattehemmanet ''/« mtl. Slättene Ödegården (1 hus) och dels å
skattehemmanet Va mtl. Sandåker (3 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

A. Å enskild jord.

l:o. Äganderätt.

1 boningshus uppfördt på egen grund, friköpt från V« mtl. Slättene
Ödegården.

Köpeskillingen har utgjort 600 kr., inberäknadt värdet för tillhörande
jord.

2:o.-’ Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

2 boningshus (mindre jordbruk tillhörande).

Legotiden: 35 år.

Afgälden: 50 kr. och 5 dagsverken om året.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

20 boningshus och 1 sjöbod.

Afgäld: öfver 5—6 kr. om året för tomter utan tillhörande jordbruk;
50 kr. om året jemte dagsverken för tomter med jordbruk (7 st.);
för sjöboden 2: 50 kr. årligen.

Egaren af ''U mtl. Slättene lär ej vara ovillig utfärda kontrakt;
öfriga jordegare vägra.

B. Å kronolänsmansbostället:

10 boningshus, utgörande afgälden:

för 3 st. tomter utan tillhörande jordbruk 10 kr. om året;

b 7 b b med b b (födande 1 å 2 kor) 45

å 90 kr. om året utom 10 å 15 dagsverken.

Nuvarande boställsinnehafvaren upplåter ej nya tomter.

Skulle bostället komma att indragas, torde vid blifvande utarrendering
eller försäljning fiskarenas tomter lämpligen böra undantagas
och dem mot lösen tillhandahållas.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer ej här tillämpad.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen ligga mycket glest, omgifna af trädgårdar, de flesta med
tillhörande mindre jordbruk.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer ej tillämpad.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Försäkringar tagas i härad sbolaget.

3:o. Sundhetsförhållandena goda.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Intet att anmärka.

Den 26 Oktober 1897

sammanträdde komiterade i Göteborg för att justera de vid komiténs
sammanträden i Sunnervikens fögderi förda protokoll.

§ i.

Ingeniören Johansson åberopade såsom eget yttrande beträffande
förslag till lösning af den åt komiténs utredning öfverlemnade frågan
det vid protokollet för Orusts och Tjörns fögderi fogade utlåtande.

§ 2-

Protokollen från samtliga sammanträdena lästes, granskades och
godkändes, hvarefter desamma skulle härefter förses med underskrift
att för samtlige gälla.

Göteborg den 26 Oktober 1897.

Ferd. Pontén.

John Kleberg. J. A. Johansson.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1898.

Protokoll

vid den af Konungens Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län för utredning af fiskeribefolkningens bostadsförhållanden i
Norrvikens fögderi tillsatta komiténs sammanträden
följande dagar och ställen,

j i

• { ■ !

it •• nb

Den 10 Juni 1897.

Å ön Sydkoster i Tjernö socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit några fiskare från ön.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 420 personer;

att här finnas 60 boningshus, 15 sjöbodar och 1 salteri;

» » » 20 drifgarnsbåtar med 45 å 50 st. drif garn;

» » » 20 mindre garnbåtar med 15 st. sättgarn;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och salterier
utgör 15,800 kronor och för jord med tillhörande lins 113,800 kr.;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 15,686 kr.;

att här drifves hufvudsakligen hummerfiske, för hvars bedrifvande
finnas två s. k. hummerkvasar med ett värde af resp. 7- och 10,000
kronor; dessutom garn- och dörjefiske.

Härvarande fiskarebefolkning drifver samtidigt åkerbruk, så att
nästan hvarje fiskare sitter på egen hemmansdel.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Syd-Koster utgöres af 4 mantal kronoskatte Nedre och öfre Kihle
m. fl. hemman, som egas af fiskare nästan uteslutande.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

59 boningshus, 15 sjöbodar och 1 salteri äro uppförde på egen grund.

Två tomtegare hafva friköpt jorden från hemmanet Öfre Kihle för
en köpeskilling af 300 kronor. De öfrige 57 husegarne hafva byggt
på egna hemmansdelar, som i allmänhet icke äro större än att derå
födas några fäkreatur.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus.

Legotiden: 50 år.

Afgälden: Tio kronor om året och två mansdagsverken.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke några boningshus eller sjöbodar eller magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt äro
uppförde:

Icke något boningshus eller sjöbodar eller magasin eller salterier.

En fiskare eger hvarken hus eller tomt utan bor inhyses.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här och är icke heller
behöflig, då husen ligga afskilda från hvarandra rundt hela ön.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Husen äro försäkrade i Wette härads brandstodsförening, som debiterar
afgifter vid inträffande eldsvåda att fördelas på samtlige medlemmarne
i föreningen, hvarjemte i inskrifniugsafgift erlägges 5 kr.
pro mille för både fast och lös egendom.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej
här och kan sådant ej heller ifrågasättas, då husen ligga fritt och utrymmet
är godt, hvartill kommer öns friska belägenhet.

Den 10 Juni 1897.

Å ön Nordkoster i Tjernö socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit några af öns fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och frngo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 150 personer;

att här finnas 32 boningshus och 12 sjöbodar;
b » b 10 st. drifgarnsbåtar med 50 st. drif garn till hvarje;

» » b 10 b mindre garnbåtar med 15 st. sättgarn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
10,700 kronor och för jord med tillhörande hus 20,800 kr.;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 12,070 kronor;

att här drifves hufvudsakligen hummerfiske, men äfven garnfiske
och dörjfiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Ön är af skattenatur och utgör ''A mantal.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

30 boningshus och 12 sjöbodar är o uppförde på egen grund, deraf
sex husegare friköpt tomten för en köpeskilling mellan 250 och 400
kronor och en kronas årlig afgäld till stamhemmanet, och de öfrige bo
på egen hemmansdel.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat inteckna*, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus.

Leg otiden: Innehaf varens lifstid.

Afgälden: 55 kronor om året.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot nyttjanderättens intecknande, är o uppförde:

Icke några boningshus eller sjöbodar eller magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, är o
uppförde:

1 boningshus, hvars ägare icke betalar någon tomtskatt, emedan
tomten af gammalt betraktas såsom »kr ono tomt».

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförbällanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej bär.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Ehuru byggnaderna äro hopade på den ena sidan af ön, synes
dock något behof af nämnda stadgas tillämpning ej finnas.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej här.

Byggnaderna äro brandförsäkrade i Wette härads brandstodsförening
(se protokollet rörande Sydkoster).

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas
ej här.

Sundhetsförhållandena goda.

Den 11 Juni 1897.

Å strandlägenheten Krokstrand i Skee socken.

§ i.

Kommitterade sammanträffade med åtskilliga personer för att efterhöra
fiskarenas bostadsförhållanden längs Idefjorden, särskildt i Krokstrand,
Boråsgården och Hälle.

§ 2.

Som det dervid utröntes, att här icke idkas hafsfiske i egentlig
mening, utan att de vid Idefjorden boende sysselsätta sig med
stenhuggeri eller jordbruk och befatta sig med fiske endast såsom
binäring,

fann komitén det icke vara skäligt ingå i närmare undersökning
om härvarande bostadsförhållanden, i följd hvaraf intet vidare
var att anteckna.

Den 12 Juni 1897.

Å strandlägenheten Saltbacken i Högdals socken.

§ l Härvid

hade tillstädeskommit en del af platsens fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om. komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas :

att folkmängden utgör omkring 35 personer;
att här finnas 6 boningshus;

» » » ingå stor sjöfiskebåtar;

» i> )) )) drifgarnsbåtar;

» » »2 mindre garnbåtar;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus utgör 2,700 kronor;
att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,050 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske, då sillen går till, men eljest
backefiske utanför Kosteröarne och i Singlefjorden.

§ 4.

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:

Saltbacken är belägen vid Svinesund på hemmanet Nordby Nederg.,
som är af frälse natur, om 1 mantal.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

1 :o. Äganderätt.

5 boningshus äro uppförde på egen grund, deraf ett å tillhörande
hemmansdel i Nordby och de öfrige å jord, som för alltid afsöndrate
från hemmanet. Köpeskillingen för de friköpta tomterna med planteringsland
har utgjort från 500 till 750 kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar och magasin eller salterier.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot ny ttj ander ättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar och magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

1 boningshus.

Afgälden hade utgått med 10 kronor om året.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här och torde icke
heller blifva behöflig.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Byggnaderna äro brandförsäkrade i Wette härads brandstodsförening
med ömsesidig ansvarighet.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tilUärnpas ej.
Sundhetsförhållandena goda.

Den 12 Juni 1897.

Å lägenheten Lunnevik i Högdals socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 60 personer;

att här finnas 13 boningshus, 1 sjöbod och 2 magasin eller salterier;
i) )) )) 2 drifgarnsbåtar med 10 st. drif garn till hvarje;

»» b 4 mindre garnbåtar;

b b hemmahörande vadlag äro 4 till antalet;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 2,000 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske, när sillstimmen gå till, men
eljest backefiske utanför Kosteröarne och i Singlefjorden.

§ 4-

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Lägenheten hörer under skattehemmanen 1 mtl. Hjelmsberg och
Va mtl. Hustyft.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning:

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

8 boningshus, 1 sjöbod och 1 magasin eller salteri äro uppförde på
egen grund, deraf fyra å tomt, friköpt från hemmanet Hjelmberg, och
de öfrige å tillhörande hemmansdel i Hjelmberg.

För de friköpta tomterna hade betingats en köpeskilling, vexlande
mellan 100 och 300 kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus under Hjelmberg.

Legotiden: Tomtinnehafvarens lifstid.

Afgälden: Femton dagsverken årligen med rätt för tomtinnehafvaren
att erhålla fri vedbrand.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

4 boningshus och 1 magasin eller salteri.

Afgälden hade utgått för 2 tomter med 10 kr. och för 2 med 25
kronor om året.

Dessa tomter äro belägna å hemmanet Hustyft, hvars egare uppgåfvos
icke vilja afhända sig eganderätten till tomterna.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer är ej tillämplig och torde ej heller
erfordras.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer är ej här gällande.

Byggnaderna äro i allmänhet brandförsäkrade i Wette härads brandstodsförening
med ömsesidig ansvarighet.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 12 Juni 1897.

Å fiskeläget Lervik i Högdals socken.

§ i Härvid

både tillstädeskommit större delen af härvarande fiskare.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och f ngo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 75 personer;

att här finnas 16 boningshus, 3 sjöbodar och 6 magasin eller salterier;

» » » 3 drifgarnsbåtar med 10 å 12 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 4 till antalet; egande vadlagen 4

sillvadar och 15 andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 4,400 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske, då sillen går till, men eljest
backefiske utanför Kosteröarne och i Singlefjorden, hvarjemte en del
fiskare utöfver egen fångst uppköpa fisk för försäljning i Fredrikshald.

§ 4.

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å mark af frälsehemmanet 1 mtl. Nordby Uppeg.
och skattehemmanet 3/* mtl. Medby.

Ehuru fiskare sade sig hafva bjudit ända till 300 kronor för en
boningstomt, skulle vederbörande hemmansegäre i Nordby hafva vägrat
samtycke till försäljning.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus ocli tomt.
l:o. Äganderätt.

5 boningshus och 1 magasin eller salteri äro uppförde pa egen grund,
deraf 2 boningshus å tillhörande, i mantal satt jord och de öfrige å
tomtplatser, för alltid afsöndrade från ''/4s mantal Medby för eu köpeskilling
af 300 kronor för hvarje.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund af
sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant ej
skett, äro uppförde:

8 boningshus och 8 sjöbodar.

Legotiden: 4 kontrakt lyda på 50 år, 3 på obestämd tid med den
bestämmelsen att tomterna få nyttjas, så länge tomtskatten ordentligen
betalas och 1 kontrakt gäller »så länge det å tomten uppförda hus kan
underhållas och repareras».

Afgälden: Vexlar mellan 10 och 12 kronor, men i ett fall betalas
20 kronor.

I allmänhet hafva fiskarne förstått att inteckna sina kontrakt.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttj ander ättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund,
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

3 boningshus, deraf det ena uppförts å tomt, som utan jordegarens
medgifvande upplåtits från jord, afsöndrad på viss tid.

Afgälden hade utgått med 10 kronor årligen.

TI. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållanden
och iilriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadstadgan för rikets städer är ej här gällande och torde ej
blifva erforderlig.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer är ej här gällande.

Byggnaderna mottagas till försäkring i häradets brandstodsförening.
De fleste hafva försäkrat sina hus.

Sundhetsförhållandena äro göda.

§ 6.

Härvarande fiskare, som i allmänhet voro välburgna och hade uppbyggt
boningshus till ett värde af 1,500 å 2,000 kr. för hvarje, uttryckte
såsom sin önskan att få friköpa tomterna, blott vederbörande
egare ville det tillåta.

Den 14 Juni 1897.

Å ön Saltö i Tjernö socken.

§ i.

Härvid både tillstädeskommit några fiskare från ön.

§ 2.

De närvarande underrättades om fcomiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 53 personer;
att här finnas 10 boningshus;

» » » 1 drifgarnsbåt med 10 å 12 st. drif garn;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus utgör 18,200 kronor;
att här drifves hufvudsakligen hummer- och sillfiske.

§ 4-

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Saltö är en i mantal satt ö af skatte natur (om Va mtl.).

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inliemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

T. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

6 boningshus äro uppförde på egen grund, deraf 5 å i mantal satt
jord och 1 å jord, för alltid afsöndrad.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro upy>förde:

1 boningshus.

Leg otiden: 50 år.

Afgälden: 15 kronor och 4 dagsverken, allt årligen; dock; åtnjutes

derför äfven fri vedbrand.

Tomten utgör 200 qvadratfamnar.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling, dock
under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke några boningshus.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

3 boningshus.

Afgälden är årligen 20 kronor jemte 5 dagsverken, 15 kronor och
för den tredje tomten 7 dagsverken.

En af dessa tomter var upplåten på innehafvarens lifstid, men
kontraktet var bristfälligt i formellt hänseende.

Till tomterna höra små hagar.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Husen ligga spridda på ön.

2:o. Brandväsendet.

Brandförsäkring sker utan förhöjda premier.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 14 Juni 1897.

Å Råssö (med undantag af Långö) i Tjernö socken.

§ i.

Härvid hade tillstädesJcommit en del af öns fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del
af de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 440 personer;

att här finnes 46 boningshus, 3 sjöbodar och 9 magasin eller salterier;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 75,200 kronor (värdet å jorden inberäknadt);

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 5,055 kr.

§ 4.

/ fråga om jordnaturen och öns bebyggande utröntes följande:

Råssö är en i mantal satt ö af kronoskatte natur (Råssö Inneg.,
Uppeg. och Österg., hvardera ''!■> mtl.).

Hela ön är i enskildes eg o.

Vid Långesand och Båsen, båda platserna belägna vid hafsstranden,
hafva byggnaderna samlats mera tillhopa, så att å hvardera stället ligga
tolf boningshus jemte sjöbodar och magasin, men de öfriga husen äro
spridda på ön, som har ett ganska betydande omfång.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inlierntas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

27 boningshus med 7 sjöbodar eller magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund.

18 boningshus tillhöra hemmansegare, som mer eller mindre sysselsätta
sig med fiske vid sidan om jordbruket.

De öfrige 9 husen ligga å jord, som för alltid afsöndrats, dervid
köpeskillingarne varit lägst 150 kronor och högst 375 kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

14 boningshus med 5 sjöbodar och magasin eller salterier.

Legotiden: Viss tid, i allmänhet 50 år.

Afgälden: Öfver 15—20 kr. årligen för manhus- och sjöbodstomt.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot ny ttjänder ättens intecknande, äro uppförde:

Icke några boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

5 boningshus.

10 kronor hade betingats årligen, men för 3 erlades icke någon
afgift alls.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej och erfordras icke för
det närvarande.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Brandförsäkringsafgifterna äro kr. 1: 50 pro mille för fast och lös
egendom.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 14 Juni 1897.

Å Långö i Tjernö socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit några fiskare.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 144 personer;

att här finnas 10 boningshus, 2 sjöbodar och 5 magasin eller salterier;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 42,300 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af
till 1,000 kr.;

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Långö är en i mantal satt halfö, förenad med Råssö, och af skatte
natur (om 1 mtl.).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inliemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

kapital och arbete belöper sig

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

8 boningshus, 2 sjöbodar och 5 magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund.

Af husegarne bo sju på egna hemmansdelar och en på tomtplats,
som för alltid afsöndrats.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus.

Legotiden: 50 år.

Afgälden: 10 kr. årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot nyttjanderättens intecknande, är o uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, är o
uppförde:

1 boningshus utan afgift.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Husen ligga spridda.

2:o. Brandväsendet.

Brandförsäkring kan ske mot samma afgifter som gälla i fråga om
hus på landet i allmänhet.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

§ 6.

Härvarande fiskare idka jemväl åkerbruk.

Den 14 Juni 1897.

Å Ramsö, en ö i Tjernö socken.

§ i.

Komiterade sammanträffade med några fiskare från angränsande öar.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 73 personer;

att här finnas 10 boningshus, 3 sjöbodar och 1 magasin eller salteri;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salteri utgör 9,500 kronor;

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Ramsö är en i mantal satt ö af frälse natur (om V2 mtl.).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

10 boningshus, 3 sjöbodar och 1 magasin eller salteri är o uppförde
på egen grund.

Af husegarne bo sju på egen hemmansdel och de öfrige å för
alltid afsöndrade tomter.

IT. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Husen ligga spridda på ön.

2:o. Brandväsendet.

Byggnaderna försäkras mot eldskada på samma vilkor som hus å
landsbygden i allmänhet.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

• VA..'' §6.

Härvarande fiskare idkade jemväl jordbruk.

Den 14 Juni 1897.

A Runda i Tjernö socken.

§ l.

Komitén sammanträffade med några fiskare från angränsande öar.

''.V • -‘‘sV''-.f>. • V-u .V- 1 r. ''

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 63 personer;

att här finnas 9 boningshus, 1 sjöbod och 5 magasin eller salterier;
att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 15,100 kronor;
att här drifves sillfiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Rundö är i mantal satt jord af skatte natur (om V« mtl.)

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

9 boningshus, 1 sjöbod och 5 magasin eller salterier äro uppförde på
egen grund.

Af husegarne bo sex på egen hemmansdel och de öfrige på för
alltid afsöndrade tomtplatser.

II. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhetsförliållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Husen ligga spridda på ön.

2:o. Brandväsendet.

Byggnaderna försäkras mot eldskada på samma vilkor som byggnader
å landet i allmänhet.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

§ 6.

Härvarande fiskare idkade jemväl åkerbruk.

Den 15 Juni 1897.

Å ön Reson (med Vattenholmen och Lökskär) i Lurs socken.

§ ''•

Härvid hade tillstädeskommit eu del af öns fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och. fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 332 personer;

att här finnas 60 boningshus, 6 sjöbodar och 14 magasin eller salterier;

» » » 1 storsjöfiskebät för fiske utanför Färöarne;

» » hemmahörande .vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen

10 sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 29,800 kronor och för jord med tillhörande hus
62,400 kr.;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 5,000 kr.;

att här drifves hvarjehanda slags fiske, såsom af hummer, ostron,
sill in. in.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Reson innehåller 2 Va mantal skatte jord (Mellang., Nederg., Norg.,
Uppeg. och österg. hvardera om Va mtl.)

§ 5.

h''■ t'' .• j i v _ ?*}*)•* l-iiJ J *Mi, ;>fi Åj / l

Med ledning af alla de upplysningar, stim kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

'' J {»Ijp-VV*(» ö''... • i J

1. Beträffande rätten till lins och tomt.

l:o. Äganderätt.

26 boningshus och 2 magasin eller salterier är o uppförde på egen
grund.

Sex fiskare hafva uppfört sina byggnader å jord, som för alltid
afsöndrats från hemmansdelar på ön, medan de öfrige 20 af förenämnde
boningshus tillhöra hemmansegare på ön, hvilka nästan samtlige syssla
med fiske.

För de friköpta tomtplatserna har gemenligen betalats 300 kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund,
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

34 boningshus, 6 sjöbodar och 12 magasin eller salterier.

Legotiden: är i allmänhet 50 år.

Afgälden: vexlar mellan 5, 10 och 15 kronor om året för boningstomter,
mellan 6 och 35 kr. för salteritomter. Men salteriidkare från
annan ort få betala ända till 75 kronor för salteritomt.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling, dock
under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, sunt nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrägor.

l:o. Bebyggande.

Husen ligga spridda på ön, som eger stor utsträckning.

2:o. Brandväsendet.

För brandförsäkring erlägges
fast och lös egendom.

Flere hafva ingått i häradets

en premie af 2 kronor pro mille för
brandstodsförening.

8:0. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 16 Juni 1897.

Å strandlägenheten Sannäs i Tanums socken.

§ 1.

Härvid hade tillstädeskommit de fleste fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 280 personer;

att här finnas 55 boningshus och 8 magasin eller salterier;

d )) » 3 drifigarnsbätar med 8 st. drif garn till hvarje;

» )) hemmahörande vadlag äro 4 till antalet; egande hvarje vadlag

2 sillvadar och 1 grundvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 55,000 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 11,490 kr.;

att här drifves hvarjehanda slags fiske.

Af ofvan upptagna hus egas endast 23 af fiskare och de öfrige åt
stenhuggare, sjömän och handlande, hvaraf framgår, att platsen icke är
uteslutande fiskeläge.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

I äldre jordeböcker fanns antecknadt, att Sannäs beboddes af 14
st. åbor och upptogs såsom krono. Genom Kammar-Kollegii utslag den
15 Nov. 1858, af Kongl. Maj:t faststäldt den 9 Nov. 1860, förklarades
emellertid, att Sannäs strand icke vore bland sådana lägenheter, som
kunde af Konungens Befallningshafvande med åbor förses. I 1881 års
jordebok upptages lägenheten dels såsom krono, dels såsom skatte.

En mindre del af Sannäs, som går till hafsstranden och användes
till lastageplats, men äfven till boningstomter, tillhör såsom samfäld
mark Tanums Lilla Hamnelag, bestående af hemmanen 3 mtl. Öfre
Knäm, 2 mtl. Nedre Knäm, 1 mtl. Håkeby, 1 mtl. Lilla Arendal, 5 mtl.
Stora Arendal, 2 mtl. Säm, mtl. Prestesäm, 1 mtl. Hvitevall, 1 mtl.
Hval, 1 mtl. Tofva, 1 mtl. ödbyn, 2 mtl. Utby och 1 mtl. Ryland.

I öfrigt ligger Sannäs på en samfällighet, tillhörig samtlige Arendalshemmanen
(deribland mensalhemman).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
bo. Äganderätt.

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier äro
uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförda:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller Batterier.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller Batterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförda:

Alla härvarande boningshus, magasin eller salterier.

Med hemmansegare i hamnelaget äro upprättade kontrakt, som
dock endast af några delegare blifva undertecknade och i följd deraf
icke kunna intecknas, deremot förbud dessutom vanligen stadgas i
kontrakten.

För delegarne i den dol af Sannäs, som ligger å Arendalshemmanen,
plägar hvarje år utses ombud, som å egna och »de öfriges vägnar»
uppbär tomtlega och utfärdar kontrakt, dock utan behörig fullmakt,
hvarföre äfven dessa kontrakt sakna juridisk verkan. Men äfven om
samtlige delegare underteckna ett kontrakt, kan detsamma icke intecknas,
då i hemmanen ingår boställsjord.

Afgälderna vexla mellan 3, 5, 7: 50 och 18 kronor för boningstomter;
för 6 sjöbodstomter ingen afgift, för 2 d:o 6—9 kronor.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhåUanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Till följd af platsens storlek och då för framtiden husen torde alltmera
trängas samman, vore det af behofvet påkalladt att genomföra en
ordnad byggnadsplan, som strandsi tiar ne dock antagligen icke kunna
bekosta.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Hvarken i häradets brandstodsförening eller i länets brandstodsbolag
mottagas härvarande hus till försäkring. De byggnader, som tillförene
brandförsäkrats i Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader
på landet — som ej vidare medgifver försäkringar här — hafva fått
vidkännas en årlig premie af 4 kr. pro mille. Aktiebolagen debitera 7
kr. pro mille.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovärdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej
här, ehuru det kan ifrågasättas, om så ej borde ske. Dock äro många
bus omgifna af trädgårdstäppor, men nere vid hafsstranden samlas
orenlighet.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

För ordningens upprätthållande förefanns behof af polismans anställande,
uppgåfvo de närvarande enhälligt.

Den 17 Juni 1897.

Å strandlägenheten Westbacken i Tanums socken.

§ i -

Härvid hade tillstädeskommit en del af platsens fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fmgo del
af de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 45 personer;

att här finnes 12 boningshus och 3 magasin eller salterier;
d » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 3
sillvadar och 2 botten- samt 1 makrillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 9,900 kronor;

att bär drifves hufvudsakligen sillfiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Strandlägenheten liörer under en hemmansdel i Klätta, som är af
skatte natur.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffawlerätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

1 boningshus och 1 magasin eller salteri äro uppförde på egen grund,
friköpt från hemmanet Klätta.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

2 boningshus.

Legotiden: 50 år.

Afgälden: 5 och 10 kronor årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling, dock
under förhud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke några boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

9 boningshus och 2 magasin eller salterier.

I årlig afgäld hade betingats 5 kronor, särskildt för boningstomt
och särskildt för magasinstomt.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförkållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej och torde icke blifva
behöflig, då utrymmet är godt.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnaderna äro i allmänhet försäkrade i Tanums härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 17 Juni 1897.

Å strandlägenheten Nolsundet i Tanums socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit några af strandsittarne.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 30 personer;

att här finnas 6 boningshus, 4 sjöbodar och 1 magasin eller salteri;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 4,200 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 3,500 kronor;

att här drifves hufvudsakligen fiske af hummer, sill och makrill.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Nolsundet ligger på skattehemmanet Fårabys mark.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier äro
uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppi för de:

1 boninghus och 1 sjöbod.

Leg otiden: 50 år.

Afgälden: 10 kronor årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling, dock
under förhud mot nyttj ander ättens intecknande, äro uppförde:

5 boningshus, 3 sjöbodar och 1 magasin eller salteri.

Legotiden: 50 år eller »så länge kontrahenterna lefva och arrendet
ordentligen betalas».

Afgälden: 10 kronor årligen för manhustomt; för sjöbodstomt
ingen afgift.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

Icke något boningshus eller sjöbod, magasin eller salteri.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

För platsens framtida bebyggande synes en ordnad byggnadsplan
erforderlig.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ep

Byggnaderna äro försäkrade i Tanums härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 17 Juni 1897.

Å fiskeläget Hafstenssund i Tanums socken.

§ i.

Härvid hade tillstädesJcommit en del fiskare på platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 124 personer;

att här finnas 19 boningshus, 8 sjöbodar och 2 magasin eller salterier;

)) )) hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen,

3 sillvadar och 3 andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 36,500 kronor och för enbart jorden 1,200 kr.

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 6,509 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill-, hummer- och ostronfiske.

§ 4.

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Lägenheten Hafstenssund utgöres af ett från skattehemmanet 1
mtl. Fåraby för alltid afsöndradt område. Nyuppförda hus ligga utanför
gränsen af detta område på från nämnda hemman upplåtna tomter.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

l:o. Äganderätt.

2 boningshus och 2 magasin eller salterier är o uppförde på egen grund,
för alltid afsöndrad från hemmanet Fåraby.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund af
sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant ej
skett, äro uppförde:

16 boningshus och 8 sjöbodar.

Legotiden: 20 eller 5Ö år.

Afgälden: 10 kronor årligen för boningstomt, men för sjöbodarne

utkräfves icke afgift.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

1 boningshus.

Afgälden hade utgått med 10 kronor.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Hafstcnssund är ett af de mest regelbundet bebyggda fiskelägena.
Till- hvarje tomtplats har afsätta en yta af 400 qv.-alnar, och husen

ligga i nästan raka linier. Önskligt vore, att för framtiden en af lag
skyddad byggnadsplan här följdes, då måhända blifvande egare till
jorden icke vilja vidhålla samma plan och ordning som nuvarande egare.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Husen mottagas till försäkring i Tanums härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 18 och 10 Juni 1807.

Ä strandlägenheten Grebbestad i Tanums socken.

§ i.

Komitén hade utlyst sammanträde med platsens innevånare, som
fåtaligt infunno sig.

§ 2.

För de närvarande upplästes de ärendet rörande handlingar, hvarjemte
redogjordes för ändamålet med undersökningen.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse skulle här antecknas:

att folkmängden utgör 1,056 personer;

att här finnas k79 boningshus, 12 sjöbodar och 9 salterier eller
magasin;

att i närheten finnas 2 fabriker för tillverkning af guano och på
platsen 1 anjovis-fabrik;

att här finnas 30 drifgarnsbåtar, en del fraktjakter och ett flertal
mindre garnbåtar;

att här hemmahörande vadlag äro okända till antalet;
att Grebbestad är en liflig lastage- och handelsplats;
att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 444,100 kronor, samt

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper
sig till 100,871 kronor.

§ 4.

Om platsens belägenhet och kamerala natur utröntes följande.
Denna strandlägenhet fanns första gången upptagen i jordebok år
1697, då Grebbestads strand antecknats såsom kronostrand med sex
dalers grundlega af hvarje strandsittare.

I 1825 års jordebok återfinnes Grebbestads strand under rubriken
»Kronostränder» med jordeboksränta af 3 Rdr 36 sk. och indelad till
båtsmanshåll på roten N:o 234 Snabb.

Genom Kongl. Göta Hofrätts utslag den 13 December 1849 har
förklarats, att Grebbestads strand är af krono natur. Egarne till hemmanen
Greby, inom hvars område stranden är belägen, både instämt
anspråk på eganderätt dertill.

Enligt Kongl. Kammarkollegii beslut den 13 Juli 1888 är kronolägenheten
Grebbestad af beskaffenhet att kunna till skatte lösas, och
fastställdes dervid skatteköpeskillingen till 56 kronor 25 öre.

För några år sedan anhöllo strandsittarne gemensamt att, hvar
efter innehafvande tomt, inrymmas i åbo- och besittningsrätten till
kronostranden. Ansökningen bifölls af Konungens Befallningshafvande,
hvars den 22 December 1893 meddelade utslag emellertid öfverklagats
bos Kongl. Kammarkollegium, som ännu icke afgjort besvären, men
inhemtat yttrande i målet af Kongl. Landtmäteristyrelsen, hvarefter
föredraganden, kammarrådet Nordberg, i afgifvet utlåtande hemställt
till Kongl. Kammarkollegium, att, då Grebbestads strands rågångar
icke syntes vara fastställda emot hemmanen Greby, samt i målet vore
underkastadt tvifvel, huruvida en del tomter vore belägna å stranden
eller angränsande hemman, målet måtte återförvisas till Konungens
Befallningshafvande för ny laglikmätig behandling, sedan genom laga
landtmäteriförrättning bestämts kronolägenhetens område, läge och gränser,
äfvensom hvilka tomter derå vore belägna.

Sådan rågångsförrättning har innevarande år begärts af strandsittarne
och är nu pågående.

Emellertid hafva tvistigheterna om rågångarnes rätta sträckning
förorsakat många rättegångar mellan strandsittarne och angränsande
hemmans egare, hvilka rättegångar utfallit gynnsamt för de sistnämnde,
som kunnat åberopa skifteshandlingar och äfven kontrakt till stöd för
sina anspråk på tomtlega.

Den s. k. kronostranden har visat sig icke vara tillräcklig för
samhällets utveckling. Utvidgningen har skett åt hemmanen Greby
Norg. och Greby Sorg., hvilka skatteköptes åren 1793, 1794 och 1790,
äfvensom åt det angränsande hemmanet Rörvik, som till en del innehåller
kronojord, men hufvudsakligen är löst till skatte.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
nedanstående utredning.

I. Med afseende å besittningsrätten till de å kronolägenheten
(kronostranden) N:o 1 Grebbestad ostridigt belägna tomter.

Här äro uppförde:

100 boningshus, 8 salterier eller magasin, 5 sjöbodar och 1 anjovisfabrik.

Innehafvarne af dessa tomter erlägga icke någon grundlega till
egaren, som är Kongl. Maj:t och Kronan. Såsom ofvan nämnts kunna
de inrymmas i åbo- och besittningsrätten i laga ordning.

II. Med afseende å rätten till tomt och byggnader, som lyda
under enskild eganderätt, nämligen något af ofvannämnde hemman
Greby Norg. och Sorg. samt Rörvik.

l:o. Äganderätt.

33 boningshus och 1 magasin eller salteri äro uppförde på egen
grund, som i två fall utgör i mantal satt, men i öfrigt för alltid afsöndrad
jord.

Köpeskillingen hade utgjort från 150 till 600 kronor, hvarjemte
köparen af afsöndrad jord förbundit, sig och efterkommande att till
stamhemmanen utgöra årlig afgäld, som vexlar allt efter köpeskillingarne,
så att lägre köpeskilling betingar högre afgäld och tvärtom. Afgälden
har bestämts till 5, 10, vanligen 15 kronor, men äfven högre, ja ända
till 70 kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

45 boningshus och 3 sjöbodar.

Afgälderna äro minst 6 och högst 50 kronor om året. Medelafgiften
är 15 kronor.

Kontrakten lyda mestadels på 50 år, några på tomtinnehafvarens
lifstid och några på obestämd tid med bestämmelsen »så länge tointlegan
ordentligen betalas».

I allmänhet har man förstått att inteckna kontrakterna.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling, dock
under förhud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

3 salterier eller magasin.

Legotiden 50 år.

Afgälden lika som under 2:o.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, men på grund
af egarens tysta medgifvande:

1 boningshus och 1 sjöbod.

Afgälden 15 kr. för båda tomterna.

§ 6.

Beträffande platsens bebyggande m. m. utröntes:
bo. Bebyggande.

Ehuru Grebbestad sedan länge varit tätt bebyggdt och på senare
tid gått raskt framåt i utveckling, har samhället länge varit i saknad
af ordningsföreskrifter. År 1890 den 30 Maj blef genom Kongl.
Bref förklaradt, att byggnadsstadgan och brandstagdan för rikets städer
skulle här tillämpas, och genom Kongl. Bref den 5 September 1890
att hvad i helsovårdsstadgan föreskrifves om stad skulle här gälla.

Ordningsstadgan för rikets städer skall jemväl tillämpas enligt Kongl.
Bref den 23 Augusti 1895. Konungens Befallningshafvande utfärdade
ordningsföreskrifter för samhället den 31 December 1895 samt
byggnads- och brandordningar den 15 Augusti 1896. Men fortfarande
är samhället i saknad af en byggnadsplan, som är första förutsättningen
för att ordning i byggnadsväsendet skall kunna införas. För
det närvarande, då stranden ännu är i Kronans eg o, synes en byggnadsplan
(stadsplan) utan dyrbar jordlösen kunna genomföras, men så snart
vederbörande blifvit i åbo- och besittningsrätten inrymde, torde svårigheterna
blifva större. Det syntes derför vara desto större skäl, att
med snaraste en dylik byggnadsplan uppgjordes, som platsen är på
grund af det för hvarje tomt knappt tillmätta utrymmet, bristen på
öppna platser och oregelbundenheten i byggnadernas läge både utsatt
för stor eldfara och illa lottad i sundhetshänseende. Byggnadsnämnd
fungerar, men kan knappast något uträtta i brist på byggnadsplan.

2:o. Brandväsendet.

Samtidigt med byggnadsstadgan blef såsom nämnts brandstadgan
för rikets städer införd till efterlefnad. Och sedan Konugens Befallningshafvande
utfärdat brandordning, uppsattes en frivillig brandkår
om 200 man, hvarjemte 3 brand sprutor och äfven annan brandredskap
anskaffats, äfvensom en större brunn för vattenhemtning vid eldsolyckor.

I allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet äro en
del härvarande byggnader försäkrade för ett belopp intill 100,000 kronor,
hvarutöfver icke derstädes lärer mottagas någon vidare försäkring från
denna plats. Afgifterna hade årligen varit 6 kronor pro mille för
fast och löst.

Brandförsäkringsaktiebolagen mottaga försäkring mot en årlig premie
af 8 kronor pro mille. Trots dessa höga premier, lära dock de
fleste hafva byggnaderna brand försäkrade.

I brandstodsföreningar med ömsesidig ansvarighet mottages icke
härvarande egendom till försäkring.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas
här, och kontrollen deröfver utöfvas af en helsovårdsnämnd, som vidtagit
lämpliga åtgärder för sundhetens främjande.

4:o. Öfriga ordningsfrågor.

Sedan ett år tillbaka aflönar samhället en polisman till ordningens
upprätthållande.

En stor del af hamnområdet besittes af Grebbestads badhusbolag,
som för bryggors och lastageplatsers begagnande uppbär afgifter enligt
en af Konugens Befallningshafvande fastställd taxa.

Handhafvandet af samhällets särskilda angelägenheter — Grebbestad
är i kommunalt hänseende förenadt med Tanums socken — tillkommer
en samhällsstyrelse, bestående af en utaf Konugens Befallningshafvande
förordnad ordningsman såsom ordförande och af ledamöter,
valde inom samhället af dess vid allmänt sammanträde röstberättigade
innevånare. Denna samhällsstyrelse har trädt i verksamhet
i sammanhang dermed, att Kongl. Maj:t år 1896 förordnade om tilllämpning
å området af ordningsstadgan för rikets städer.

De närvarande uttalade sin tillfredsställelse med förenämnde stadgars
införande, hvari de funno en kraftig häfstång för Grebbestads
omdanande till ett ordnadt samhälle, äfven om början dermed för
länge sedan bort vara gjord.

§ 7.

De närvarande jordegarne förklarade sig på derom gjord framställning
villige att,'' der så påfordrades, afhända sig eganderätten till
de af dem nu med nyttjanderätt upplåtna tomter äfvensom att för
framtiden tillåta afsöndring för alltid eller egostyckning från deras
hemman emot vilkor, beträffande redan upplåtna tomter, att den årliga
afgälden kapitaliserades efter en räntefot af fem för liuudra.

§ 8.

De närvarande strandsittarne angåfvo såsom ett önskemål att vederbörande
blefve i åbo- och besittningsrätten inrymde.

Den 21 Juni 1897.

Å fiskeläget Gullbringa (eller Skönhamn) i Tanums socken.

§ i.

Härvid hade tillstädesJcommit platsens fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 40 personer;

att här finnas 9 boningshus och 7 sjöbodar;

» )) » 4 mindre garnbåtar med 12 st. sättgarn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 3 till antalet; egande vadlagen 2

sillvadar och 2 andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör 5,700
kronor;

att här drifves hufvudsakliqen sillfiske samt makrill- och hummerfiske; att

hamnen är särdeles trång och dålig, så att båtarne till skydd
mot storm och till förekommande af trängsel ofta få dragas upp på land.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Fiskeläget hörer under frälsehemmanet V2 mtl. Röd; dock att sjöbodarna
ligga å samfälld mark, tillhörig hemmanet Fåraby, som har
strandeganderätten.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar äro uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling, dock
under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

6 boningshus och 6 sjöbodar.

Legotiden: 20 år.

Afgälden: 10 kronor för hvarje tomt, som utgör 400 qv.-alnar.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

3 boningshus och 1 sjöbod.

Afgälden hade utgått med 10 kronor årligen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Husen ligga ganska tätt intill hvarandra och utrymmet vid båthamnen
är trångt.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnaderna äro brandförsäkrade i Tanums härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

§ 6.

Fiskarena förklarade sig gerna önska friköpa sina tomter, helst.
om de tillförsäkrades fri tillgång till hamnen, hvaröfver rådde annat,
hemmans egare än som ägde tomtplatserna.

Egaren till hemmanet Röd var icke benägen att försälja tomtplatserna
ifråga.

Den 21 Juni 1897.

Å lägenheten Grönemad med Ulmekärrssand i Tanums socken.

§ i Härvid

hade tillstädes^ mmit några platsens fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3-

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 91 personer;

att här finnas 19 boningshus, 11 sjöbodar och 1 salteri;

» » » 5 mindre garnbåtar med 10 å 12 st. sätt garn till hvarje;

j) )> hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen
hvardera 2 sillvadar och 1 annan vad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och salterier
utgör 15,100 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,500 kr.;

att här clrifves hufvudsakligen sillfiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Å hemmanen Östra och Vestra Kuseröd, hvardera om Va mantal,
af skatte natur, äro ifrågavarande platser belägna.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt. *

4 boningshus och 4 sjöbodar äro uppförde på egen grund, deraf 3 å
mark, friköpt från förenämnde hemman, och återstående på egen tillhörande
hemmansdel.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

13 boningshus, 7 sjöbodar och 1 salteri.

Legotiden: 50 år i allmänhet.

Afgälden: 5, 8, 10 och i ett fall 20 kronor om året.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

2 boningshus.

Afgälden hade utgått med 8 å 10 kronor årligen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Husen ligga spridda.

2:o. Brandväsendet.

Husen mottagas till brandförsäkring såsom andra byggnader å
landet utan förhöjda premier.

3:o. Sundhetsförhållandena uro göda.-

, Den 21 Juni 1897.

Å strandlägenheten Krossekärr i Tanums socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 60 personer;

att här finnas 15 boningshus, 8 sjöbodar och 1 salteri;

» » » 1 fabrik för tillverkning af guano;

» » » 5 mindre garnbåtar med 12 å 15 st. sättgarn till

hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 2

sillvadar och 2 makrill-mdar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och salterier
utgör 20,600 kronor (deraf 19,300 för hemmansdelar);
att taxeringsvärdet å fabriken utgör 30,000 kr.;
att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Strandlägenheten ligger på skattehemmanet y4 mtl. Krossekärrs
utegor.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

T. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

9 boningshus, 6 sjöbodar och 1 salteri äro uppförde på egen grund,

som är i mantal satt jord.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus, sjöbodar eller salteri.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling, dock
under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar eller salteri.

b) På tomt, som nyttjas .utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

6 boningshus och 2 sjöbodar.

Afgäld: 8 å 9 kronor.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnaderna ligga på ganska långt afstånd från hvarandra.

2:o. Brandväsendet.

Se under l:o.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 21 Juni 1897.

Å strandlägenheten Sövall i Tanums socken.

§ i De

närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fint)o del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 20 personer;

att här finnas 5 boningshus, 7 sjöbodar och 1 magasin eller salteri;

» » »5 mindre garnbåtar med 10 å 12 st. sättgarn till hvarje;

» )) hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 1

sillvad.

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 10,000 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske.

§ 3.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Strandlägenheten ligger å skattehemmanet V« mtl. Krossekärrs utegor.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstad koms

angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier äro
uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

5 boningshus, 7 sjöbodar och 1 magasin eller salteri.

Leg otiden: 50 år.

Afgälden: För boningstomter 8 å 9 kronor för år;

» 1 salteritomt 10 »

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttj ander ättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magsin eller salterier.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliål landen
och öfriga ordningsfrågor.

Bebyggande.

Husen äro uppförda på godt afstånd från hvarandra.

Den 21 Juni 1827.

Å Källarholmen, en holme i Tanums socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare.

§ 2-

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 24 personer;

att här finnas 4 boningshus och 4 sjöbodar;

» y> » i närheten 1 fabrik för tillverkning af guano (Edsviks
fabrik);

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus och sjöbodar utgör
7,200 kronor;

att taxeringsvärdet å fabriken utgör 40,000 kr.;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 500 kr.;

att här drifves hufvudsakligen fiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Källarholmen är en sjelfständig lägenhet (ö) af skatte natur.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstad koms

angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

4 boningshus och 4 sjöbodar är o uppförde pa egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållandcn
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer tillämpas ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

Den 21 Juni 1897.

Å Pindö, en ö i Tanums socken.

§ i De

närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring BO personer;

att här finnas 3 boningshus och 4 sjöbodar;

att sammanlöda taxerinqsvärdet å boninqshus och sjöbodar utqör
9,800 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 4,300 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske.

§ 3.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Pindö utgör en i mantal (Vs) satt ö af skatte natur.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

3 boningshus och 4 sjöbodar äro uppförde på egen grund.

Den 22 Juni 1897.

Å fiskeläget Kämpersvik i Tanums socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen, äfvensom gymnasieåbon
Aug. Johansson.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 60 personer;

att här finnas 14 boningshus och 13 magasin eller salterier;

» » » 20 drif g ar nsb åtar med 10 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 3 till antalet; egande vadlagen 5

sillvadar och 6 andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och magasin eller salterier
utgör 22,300 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,600 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske;

att fiskeläget har det gynsammaste läge för sillfångst med vad samt

att hamnen är särdeles god.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Fiskeläget ligger å V8 mtl. af gymnasie-(frälse-)hemmanet V* mtl.
Kämperöd, som innehafves med åborätt af Aug. Johansson.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Af här uppförde byggnader innehafves endast ett boningshus med
ett större magasin på grund af icke endast åbons upplåtelse, utan jemväl
medgifvande af kuratorerna för Kongl. och Hvitfeldtska stipendiestiftelsen
mot en skatt årligen till Inrättningen af 15 kronor och till
åbon af 40 kronor.

Öfrige här ofvan upptagna byggnader äro uppförde å tomtplatser,
som åbon genom mestadels skriftliga kontrakt på obestämd tid upplåtit
emot en årlig tomtskatt, särskildt för boningstomter och särskildt
för magasinstomter nere vid sjön; utgörande afgälden för de förre 20,
15, 14, 12 och i ett fall 10 kronor samt för de senare 15 kronor (hvarje
magasinstomt håller ungefär 10 sträckmäter vid sjöstranden).

Härvarande fiskare uttryckte såsom sin önskan, dels att dem måtte
beredas större trygghet i besittningen af sina tomter med derå uppförde
dyrbara byggnader, och dels att afgäldema åtminstone icke måtte
ytterligare höjas.

Såsom skäl för underlåtenheten att af kuratorerna begära fastställelse
å upplåtelserna anfördes, att derigenom komme tomt.skatten
ytterligare att höjas, enär då Stipendieinrättningen förbehölle sig en
särskild densamma tillfallande afgift.

Det beräknades, att åbon årligen uppbär i tomtlegor för fiskeläget,
som upptager platsen vid sjön, 400 kronor.

II. Beträffande platsens behyggamle, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrägor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller icke här.

Husen äro uppförde i någorlunda god ordning. Nere vid hafsstranden
ligga magasinen tätt invid hvarandra, beroende väl på det
knappa utrymmet.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller icke.

Byggnaderna äro försäkrade i Tanurns härads brandstodsförening
3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 22 Juni 1897.

Å fiskeläget Långesjö i Tanums socken.

§ i-.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och f uga del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2-

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle bär
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 30 personer;

att här finnas 5 boningshus, 5 sjöbodar och 3 magasin eller salterier;
» » »4 drifgarnsbåtar med 12 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 2

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 4,900 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 550 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske.

§ 3.

I fråga, om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å det V* mtl. af skattehemmanet V2 mtl. Åseröd,
som nu eges af J. Johannesson.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inliemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier äro
uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som inneliafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

3 boningshus.

Leg otiden: 50 år.

Afgälden: 5 eller 10 kronor årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttj under ättens intecknande, äro uppförde:

1 boningshus.

Legotiden: 10 år.

Afgälden: 10 kronor. (Detta kontrakt var det senast utfärdade.)

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

l boningshus, 5 sjöbodar och 3 magasin eller salterier.

Afgälden hade utgått årligen med 5 kr. för boningstomten och med
3 kr. för sjöbodar eller magasin; dock hade för 3 af bodarne icke någon
afgäld fordrats.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsforhållandcn
och öfriga ordningsfrågor.

1 :o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej och torde ej erfordras.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnaderna mottagas till brandförsäkring i Tanums liärads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

§ 5.

Fiskarena tillkännagåfvo sin önskan att få friköpa tomterna, hvartill
dock jordegaren icke skulle vara villig.

Den 23 och, 24 Juni 1897.

Å strandlägenheten Fjellbacka i Qville socken.

§ i.

Härvid hade tillstäd eskommit flertalet fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 795 personer;

att här finnas 150 boningshus, 47 sjöbodar och 10 magasin eller salterier.
» » hemmahörande vadlag äro 10 till antalet; egande vadlagen

4 sillvadar till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 164,800 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 70,693 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

12 boningshus, 6 sjöbodar och 1 magasin eller salteri är o uppförde
på egen grund.

1 boningshus är uppfördt af egaren till den i mantal satta jorden,
de öfrige å för alltid afsöndrade tomtplatser för en köpeskilling, vexlande
mellan 200 å 400 kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat inteckna*, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

10 boningshus, 8 sjöbodar och 2 magasin eller salterier.

Legotiden: Dels 50 år och dels tomtinnehafvarens lifstid eller hans
och hustruns lifstid.

Afgälden: I medeltal 10 kronor årligen och har särskild afgift ej
stadgats för rätt att uppföra sjöbod.

För magasinstomter betalas 35 kronor årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot ny ttj under ättens intecknande, äro uppförde:

18 boningshus, 5 sjöbodar och 2 magasin eller salterier.

Legotiden: än bestämd tid, än tomtinnehafvarens lifstid.

Afgälden: lägst 12, högst 35 kr. för bonings- och sjöbodstomt
samt 20 och 80 kr. för magasinstomt.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

110 boningshus, 28 sjöbodar och 5 magasin eller salterier.

I sammandrag för samtlige under 2:o och 3:o upptagne byggnader
äro afgälderna, som fordom i allmänhet utgjorde tillhopa 4 kr. för husoch
sjöbodtomt, numera:

för 15 boningstomter öfver 1 kr.—2: 50;

»	25	»	»	2: 50-	-5 kr.
»	26	»		5—9	kr.;
»	35	»		9—15	kr.;
»	29	»	»	15—50	kr.;
»	2	»		50 kr.;
»	6	»	utgår	ingen	afgäld

För 25 sjöbodstomter beräknas ej särskild afgäld, utan medföljer
sådan tomt boningsplatsen.

För 12 sjöbodstomter erlägges i årlig afgäld öfver 1 kr.—2: 50,
för 5 öfver 2: 50—5 kr., för 2 öfver 5—9 kr., för 3 öfver 9—15 kr.
och för 3 öfver 15—50 kr

11. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

En ordnad plan för platsens bebyggande tarfvas
Nuvarande byggnader äro tätt sammanträngda.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

Brandförsäkring medgifves icke utan oskäligt höga premier.

3:o. Sundhetsförhållanden.

Hvad i helsovårdsstadgan för riket är stadgadt om stad tillämpas ej.

§ 5.

I (ifrigt, skulle här antecknas följande:

Fjellbacka är beläget på egorna till 2 mtl. Lersten Uppeg. och
Nederg., 3/4 mtl. Ödsmål Nordgård, V2 mtl. Ödsmål Innegård samt V2
mtl. Ödsmål Sorg., allt af skatte natur.

En gammal portföljkarta öfver Bohus län af år 1687 upptager
fiskelägena Fjellbacka och Mörhult samt skattehemmanen Lersten och
Ödsmål, dervid de som bodde å Fjellbacka betecknades »strandsittare
utan mantal».

Å en karta öfver Ödsmål af 1694 är utmärkt, att 3 stugor af Fjellbacka
lågo på den utmark, som enligt kartans visning borde tillhöra
Ödsmål gemensamt med flere byar.

I öfverensstämmelse med sistnämnda karta visar en år 1705 öfver
Lersten författad karta att af Fjellbacka 3 stugor ligga på Ödsmåls
egor. De öfrige, 18 till antalet, syntes ligga på Lerstens mark. Det
beter i kartebeskrifningen under mom. 8: »Flere lägenheter finnas intet
till desse 2:ne gårdar (Lersten) utan det fiske som kan brukas i saltsjön
med allehanda slags fiskredskap, jemväl är denna Byn merendels
rådandes om Fjellbacka strand som är belägen på dess egor så när
som 3:ne bus Ödsmål tillkommer; dem androm tager denna Byn Grundleija
af och mera finnes intet.»

År 1853 skedde laga skifte af Lersten, dervid upprättades eu karta
öfver hemmanets utmark. Den del af Fjellbacka, som antogs ligga inom
Lerstens område, blef här tydligt på kartan afrösad och påskrifven
»Fjellbacka» såsom en i skiftet icke ingående lägenhet, afsatt till hemmansegarnes
gemensamma begagnande. I beskrifningen är utan vidare
redogörelse Fjellbacka afskildt bland »allmänna platser», der det heter:
»Fjellbacka strandlägenhet 8 tunnland, 11 kappland»; och hafva hemmansegarne
del i grundlegan efter hemmantalet. 1853 års laga skifte
är af Egodelningsrätten fastställdt.

Å en af kommissionslandtmätaren R. T. C. Busch öfver Fjellbacka
upprättad karta betecknas nämnda Lerstens andel af Fjellbacka med
kitt. A, hvaremot det område, som å kartan synes under Litt. B, nfsöndrats
från A. Carolussons enskildt egande V4 mtl. Lersten.

ödsmål Norr- och Innegård hafva undergått gemensamt laga skifte,
dervid dessa hemmans område af Fjellbacka strandlägenhet blifvit särskildt
aftaget, såsom synes af Buschs karta under Litt. E, och taga
delegarnc andel i grundlegan efter hemmantalet, men åtskillige del -

egare hafva vid samma skifte erhållit till sina hemmansdelar hörande
tomtplatser, hvilka särskildt äro å Buschs karta utmärkta under Litt.
F—J och ej ingått i beräkningen med de gemensamma tomterna till
Ödsmål Norr- och Innegård.

Ödsmål Sörgårds andel af Fjellbacka är delad mellan åborna derstädes
Magnus Hanssons arfvingar, egare till 5/ie mth, och Gustaf Andersson,
egare till 3,i6 mth, hvilka uppbära afgälderna hvar inom sitt
område, de förre under Litt. C, den senare under Litt. D å Buschs
karta.

Fjellbacka, som ej infördes i jordeboken förrän 1801, är af gammalt
särskildt båtsmansroteradt och jemte andra »stränder» samt hemmanen
Vj mth Ödsmål Innegård, V* mtl. Hee och Vs mtl. Läse indeladt
i roten under N:o 235 Hök. Och hafva rotehållarne den 18 Maj 1855
öfverenskommit att Fjellbacka skulle deltaga i roteringen såsom för ls/s
mtl. Deraf att Fjellbacka sålunda vore särskildt roteradt, hafva strandsittarne
förmenat att Fjellbacka är en sjelfständig, af hemmanen oberoende
lägenhet. Sedan strandsittarne sökt undandraga sig roteringen
och såsom skäl derför hufvudsakligen anfört, att, då hemmansegarne
togo grundlega af Fjellbacka, de ock måtte vidkännas roteringstungan,
yttrade Konungens Befallningshafvande i utslag den 10 Maj 1858, att,
då enligt de öfver båtsmanshållet inom länet upprättade roteringslängder,
Fjellbacka jemte annan jord vore indelad i en rote, i följd hvaraf
innehafvarne af berörda strand vore förbundne att utgöra den densamma
åliggande roteringsskyldighet, samt oafgjordt vore i hvad mån
bättre rätt till dispositionen af Fjellbacka strand för egarne af Lerstens
och Ödsmåls hemmanen finge ega rum, fann Konungens Befallningshafvande
strandsittarne icke kunna från deltagande i båtsmannens aflönande
befrias. Utslaget fastställdes.

§ 6.

För komiterade tillkännagafs, att det länge varit ett öfverklagadt
missförhållande å denna betydande plats, att grunden egdes af hemmansegare,
som tagit dryga afgälder af strandsittarne, bland hvilka många
ansåge Fjellbacka vara deras på grund deraf, att strandsittarne från urminnes
tid besuttit stranden. Under de rättegångar om tomtskatt och
afhysning, som under senare tider förts, har det alltid gått strandsittarne
emot, emedan domstolarne ansett, att Fjellbacka strand tillhörde
de ofvannämnde hemmanen.

Förmedelst införande af köpingsrättigheter förmenade man sig kunna
tvinga egarne att mot lösen afstå jorden. Ansökning om köpingsrättigheter
gjordes på 1880-talet, och fann Kongl. Maj:t hinder icke
möta för Fjellbacka att blifva köping, men föreskref, att jorden, innan
köpingsrättigheten finge åtnjutas, skulle för alltid från hemmanen afsöndras
i enlighet med Kongl. Förordningen om jordafsöndring den 6
Aug. 1881. Sedan strandsittare sökt tillösa sig jorden, men den fordrade
köpeskillingen 70,000 kronor ansågs oantaglig, anhölls hos Kongl.
Maj:t, att, då hinder för jordens lösande förefunnes, Kongl. Maj:t måtte
tillåta jordens exproprierande för erhållande af köpingsprivilegier, hvilken
hemställan emellertid lemnades utan afseende.

Hos Kongl. Maj:t hafva strandsittarne på senare åren begärt utredning
beträffande lägenheten Fjellbacka strands rätta natur och öfrige
förhållanden, ur hvilka en friare dispositionsrätt till lägenheten kunde
för sökandena härledas. Kongl. Kammarkollegium och Kongl. Landtmäteristyrelsen
hafva hörts och inkommit med utredningar, som delgifvits
sökandena.

Sedan derefter Fjellbacka innevånare begärt, att Kongl. Maj:t och
Kronan måtte söka tillvinna sig lägenheten Fjellbacka strand, förklarade
Kongl. Maj:t genom Bref den 5 Juni 1896 ansökningen icke kunna till
någon åtgärd föranleda.

De talrikt samlade strandsittarne framhöllo för komitén, hurusom
samhällets utveckling redan hämmats deraf, att hemmansegarne besutte
grunden, hvarföre jordens friköpande vore ett lifsvilkor för samhällets
framåtgående.

Den 24 Juni 1897.

Komiterade hade denna dag särskildt sammanträde med jordegarno,
dervid tillstädeskommo de fleste hemmansegarne i Lersten, till hvilka
63 strandsittare erlägga grundlega, egarne till Odsmål Sörgårdcn, af
hvilka G. Andersson upplåtit jord till 12 och Magnus Hanssons arfvingar
till 19, samt egarne till Odsmål Innegård och Nordgård, hvilka
upplåtit jord till 56 strandsittare.

Sedan de tillstädeskomno tillfrågats, om do mcdgåfvo frivillig försäljning,
förklarade hemmansegarne i Lersten sig villige att sälja sin

andel i Fjellbacka för 12,000 kr., Gustaf Andersson sin andel för 3,500
kr. samt egarne till Ödsmål Nordgård och Innegård sina andelar för
12,000 kr., men Magnus Hanssons arfvingar kunde icke förmås att till
någon som helst försäljning samtycka.

Den 25 Juni 1897.

Å fiskeläget Sölvik i Qville socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit åtskillige platsens fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 57 personer;

att här finnas 14 boningshus, 9 sjöbodar och 2 magasin eller salterier;

» » » 5 mindre garnbåtar med 12 st. sättgarn till hvarje;

x> )> hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 2 sillvadar
och en del andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 5,300 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 4,350 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Fiskeläget ligger dels å hemmanen 1 mantal skatte Lersten Nedergårds
och 1 mantal skatte Lersten Uppegårds samfällda utmark, dels
å Olle Andreassons V* mtl. Lersten Uppeg. och Carl Eliassons V« mtl.
Lersten Uppeg. och dels å jord, för alltid afsöndrad från Vs mtl.
skatte Flyg.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inliemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

1 boningshus och 1 magasin äro uppförde på egen grund, afsöndrad
för alltid från V2 mtl. Flyg.

Köpeskillingen hade utgjort 1,400 kronor, innefattande afsöndringen
jemväl åkerjord.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus och 1 sjöbod.

Leg otiden: 25 år.

Afgälden: 6 kronor för boningstomt,.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot ny ttjand er ättens intecknande, äro upg>förde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

12 boningshus, 7 sjöbodar och 2 magasin eller salterier.

Afgälden både årligen utgått för 4 boningstorater med öfver 2: 50
—5 kr., för 4 öfver 5—9 kr., för 4 öfver 9—15 kr.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o, Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej och torde ej behöfvas.
2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Både hus och lösören mottagas till försäkring i häradets brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 25 Juni 1897.

Å fiskeläget Mörhult i Qville socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

(59

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 145 personer;

att här finnas 33 boningshus och 9 sjöbodar;

)) )) » 2 drifgarnsbåtar med 40 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 3 till antalet; agande vadlagen 5

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
24,300 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 9,100 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske;

att hamnen är god och rymlig, men tillfryser fort, hvadan fisket
försvåras af islägg och båtarne få förläggas i Fjell backa hamn.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å skattehemmanet 1 mantal B räckes samfällda
utmark, dels å skattehemmanen Vs mtl. Odsmål Innegårdens och
3U mtl. Odsmål Norgårdens samfällda mark och dels å afsöndradt område
från Odsmål Norgården (2 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.
l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar äro uppförde på egen
grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som inneliafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

3:o. Annan nyttjanderätt,

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling, dock
under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

33 boningshus och 9 sjöbodar eller samt-lige härvarande byggnader.

Årliga afgälden:

1 boningstomt utan afgift och 9 bodar;

1 » för kr. 1: 50;

18 » öfver 2: 50—5 kr.;

5 » öfver 5—9 kr.;

8 » öfver 9—15 kr.

De fleste husen ligga å samfällighetcr.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållauden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

En ordnad byggnadsplan borde här genomföras.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Hus och lösegendom äro i allmänhet försäkrade mot eldskada i
Qville härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 26 Juni 1897.

Å Hvalön i Qville socken.

§ i.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 33 personer;

att här finnas 7 boningshus och 7 magasin eller salterier;
att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och magasin eller salterier
utgör 15,400 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig

till 2,350 kr.

§ 3.

I fråga om jordnatur en utröntes följande:

Hvalön utgör V* mantal skatte.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins ocli tomt.

Äganderätt.

7 boningshus och 7 magasin eller salterier äro uppförde på egen grund
utgörande i mantal satt jord.

Den 26 Juni 1897.

A Kalfön i Oville socken.

§ i.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skidle här
antecknas:

att folkmängden utgör 50 personer;

att här finnas 7 boningshus och 7 magasin eller salterier;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus och magasin eller salterier
utgör 8,000 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 6,600 kr.

§ 3.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Kalfön utgör V* mantal skatte.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inliemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

7 boningshus och 7 magasin eller salterier är o uppförde på egen grund,
utgörande i mantal satt jord.

Den 2G Juni 1897.

Å Korsön i Qvitta socken.

§ i.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingQ del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 14 personer;

att här finnas 4 boningshus och 4 sjöbodar;

» » »1 fabrik för tillverkning af guano;

)) sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus och sjöbodar utgör
6,800 kronor;

att taxeringsvärdet å fabriken utgör 20,000 kr.;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,450 kr.

§ 3.

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

On upptages i 1825 års jordebok såsom hörande under ön Hjerterön,
7« mtl. skatte.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

loa

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

1 boningshus och 1 sjöbod äro uppförde på egen grund.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat, inteckna,s, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

3 boningshus, 3 sjöbodar och 1 guanofabrik.

Afgälden: 3 kronor.

Den 26 Juni 1897.

Ä Gåsön i Qvitta socken.

§ !•

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 17 personer;

att här finnas 4 boningshus och 2 sjöbodar;

att, sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
4,500 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,700 kr.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Gråsön är en i mantal satt ö af skatte natur (om Vs mtl.)

§ 4-

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

4 boningshus och 2 sjöbodar äro uppförde pa egen grund.

Den 26 Juni 1897.

Ä Fiaskon i Qville socken.

§ i.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör 33 personer;

att här finnas 8 boningshus och 6 sjöbodar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
8,500 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,150 kr.

§ 3.

T fråga om jordnaturen utröntes följande:

Fläskön är en själ!''ständig lägenhet (ö), dock ej omnämnd i 1881
års jordebok.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

Beträffande rätten till hus och tomt.

Äganderätt.

8 boningshus och 6 sjöbodar äro uppförde på egen grund, utgörande
delar af jordlägenheten.

Dpn 26 Juni 1897.

Å Dyngön i Qvilie socken.

§ i De

närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 2-

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas :

att folkmängden utgör 80 personer;

att här finnas 12 boningshus med 8 sjöbodar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
16,600 kronor (jordvärdet inberäknadt);

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig

till 10,176 kredit
här är lotsstation.

§ 3.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Dyngön utgör V4 mtl. skatte.

§ 4.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. t

Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

9 boningshus med 5 sjöbodar äro uppförde på egen grund, utgörande
i mantal satt jord.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

3 boningshus med 3 sjöbodar.

Afgäldeu för boningstomterna 3 å 4 kr.

Den 26 Juni 1667.

Å lägenheten Hökebacken med Klofvan i Qville socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 50 personer;

att här finnas 13 boningshus, 2 sjöbodar och 4 magasin eller salterier;
® » » 3 sill-g ar ubåtar med 44 st. sill-garn till hvarje;

)> sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 6,800 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,000 kredit
här drifves hufvudsakligen sillfiske och någon fraktfart (2 jakter);

samt

att hamnen, som utgöres af nordligaste delen af det inemot V* mil
långa sundet emellan Qville fastland och ön Ilamborgön, kalladt Hamburgssund,
är trång och grund samt i behof af uppmuddring.

§ 4.

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å frälsehemmanet V-. mtl. Norr Ejgdes utmark
vid Hamburgssund.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsjörhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

3 boningshus och 1 sjöbod äro uppförde på egen grund, friköpt från
förenämnda hemman.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus.

Legotiden: Kontraktet gäller »så länge tomtinnehafvaren och hans
hustru erlägga tomtskatten».

Afgälden: 5 kronor årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

8 boningshus, 1 sjöbod och 4 magasin eller salterier.

Legotiden: Viss tid, i allmänhet 20 år.

Afgälden: 5 kr. för hustomt och 6 kr. för magasinstomt, årligen.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

1 boningshus.

Afgälden hade utgått med 5 kronor.

TT. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundlietsforbällanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Byggnadsplan torde ej här vara behöflig, då husen ligga ganska
spridda.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Hus och lösören äro i allmänhet försäkrade i Qvillo härads brandstodsförening.

3:o.

Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 26 Juni 1897.

K strandlägenheten Strandbacken i Qville socken.

§ i Härvid

hade tillstådeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 70 personer;

att här finnas 17 boningshus och 2 magasin eller salter ier;

» » » 3 drifgarnsbåtar med 12 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 2

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och magasin eller salterier
utgör 11,500 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,000 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske äfvensom fraktfart (3 jakter);

att hamnen (i nordliga ändan af Hamburgssund) är god och lugn,
men trång och grund samt i behof af uppmuddring; uttalande fiskarena
sin förhoppning om snart verkställande deraf på statens bekostnad, då
farleden vore af vigt för allmänna samfärdseln.

§ 4.

I fråga om jord naturen utröntes följande:

Platsen är belägen på frälsehemmanet * 2 mtl. Sör Ejgdes utmark.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

l:o. Äganderätt.

Icke något boningshus eller * sjöbodar äro uppförde på egen grund,
men bär finnes ett magasin, tillhörigt en af hemmansegarne.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

10 boningshus och 1 magasin eller salteri.

Legotiden: Tomterna få nyttjas »så länge skatten erlägges».

Afgälden: År för 4 boningstomter 4 kr. och

»6 » 5 » årligen.

» magasinstomter 5 »

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud, mot ny ttj under ättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund,
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

7 boningshus.

Afgälden: för 3 tomter 5 kr. årligen.

» 4 » öfver 5—9 kr. årligen.

IT. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhetsiörliållanden
ocli öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

.Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej och torde ej tarfvas.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandförsäkring af hus och lösören har skett i häradets brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 26 Juni 1897.

Ä lägenheten Tullboden i Qville socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit en del fiskare på platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 45 personer;

att här finnas 14 boningshus och 3 sjöbodar.

» b b 2 drifgarnsbåtar med 22 st. drif garn till hvarje;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
11,600 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 4,200 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske om vintern; och att sommartiden
idkas fraktfart på Norge med 3 jakter och 1 galeas.

Beträffande hamnen: se 8 tran dbacken.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på skattehemmanet 1 mantal Nordgårds egor
vid Hamburgerön.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

ko. Äganderätt.

6 boningshus och 2 sjöbodar äro uppförde på egen grund, antingen
utgörande hemmansdel eller för alltid afsöndrad jord af Nordgård.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafees med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

6 boningshus och 1 sjöbod.

Legotiden: Tomterna få innehafvas »så länge skatten betalas».

Afgälden: 5 kronor årligen för hvarje tomt utom för eu, derför
erlägges 8 kronor, men 10 kronor, om sjöbod jemväl uppföres.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke några boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande af tal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt äro
uppförde:

2 boningshus.

Afgälden både utgått med 5 kronor årligen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsendo, snndhetstorhällanden
och öltiga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej och torde ej tarfvas.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandförsäkring har skett i Qville härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 26 Juni 1897.

Å lägenheten Vändtegen i Qville socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskornmit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 15 personer;
att här finnas 4 boningshus och 1 sjöbod;

»))''» 1 drifgarnsbåt med 20 st. drifgarn;

att sammanlagda taxeringsvärdet ci boningshus och sjöbodar utgör
2,700 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 3,900 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske;

att platsen är belägen midt, emot lägenheten Hökebacken, på vestra
sidan af Hamburgssunds nordligaste del; hamnförhållandena äro lika
som å sistnämnda lägenhet (se denna).

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på skattehemmanet 1 mantal Nordgårds egor å
Hamburgerön.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

l:o. Äganderätt.

3 boningshus och 1 sjöbod äro uppförde på egen grund, friköpt från
förenämnda hemman.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

Icke något boningshus, eller sjöbodar, magasin eller salterier.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot ny ttj under ättens intecknande, äro uppförde:

1 boningshus.

Leg otiden: Obestämd tid.

Afgälden: 4 kronor årligen.

b) På tomt, som nyttjas ritan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

Icke några boningshus eller sjöbodar, magasin eller salterier.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Brandförsäkring har skett i Qville härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 26 Juni 1897.

Å fiskeläget Hamnen (Lässgårdshamn) i Qville socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 70 personer;

afl här finnas 14 boningshus och 6 sjöbodar;

» » » 8 drifgarnsbåtar mecl 24 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 2

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
12,000 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 4,500 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske, äfvensom någon
fraktfart (4 jakter); samt

att hamnen är rätt god, men utrymmet för upplag och dylikt temligen
begränsad^

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å frälsehemmanet V2 mtl. Lässgård och
dels å frälsehemmanet V2 mtl. Södra Röd å Hamburgerön (2 hus).

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

T. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

9 boningshus äro uppförde på egen grund, friköpt från förenämnda
hemman.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som inneliafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus och 1 sjöbod..

Afgälden: 9 kr. årligen för hustomt och 2 kr. för sjöbodtomt.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot ny ttjanderättens intecknande, är o uppförde:

Icke något boningshus ej keller sjöbodar.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

4 boningshus och 5 sjöbodar.

Den årliga afgälden för bustomterna både utgått med öfver 5 —C
kronor och för 4 sjöbodstomter 4 kronor samt för en 2 kronor.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Här finnes godt utrymme för boningstomter på en jemn plan.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Husen äro utom ett, som är oassureradt, försäkrade mot eldskada
i Qville härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 2G Juni 1897.

Å fiskeläget Taskan i Qville socken.

§ i Härvid

hade tillstå deskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om Tcomiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 65 personer;

att här finnas 17 boningshus och 10 sjöbodar.

» )) » 6 drifgarnsbåtar med 12 st. drif garn till hvarje;

att här hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 1
sillvad;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
7,300 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,000 kr.

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske äfvensom någon
fraktfart (5 jakter);

att hamnen är ganska god.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen å frälsehemmanet V* mtl. Lässgårds oskiftade
utmark.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
omgående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande riitten till lins oeli tomt.

1 :o. Äganderätt.

3 boningshus och 3 sjöbodar äro uppförde på egen grund, friköpt
från förenämnda hemman.

lä(j

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förhud mot nyttj and er ättens intecknande, är o uppförde:

Icke några boningshus eller sjöbodar, magasin eller salterier;

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

14 boningshus och 7 sjöbodar.

Afgälden hade utgått med 6 kr. 50 öre årligen sedan gammalt;
för sjöbodarne ingen afgift.

För en tomt hade icke erlagts eller fordrats någon afgäld.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller icke.

Emellertid äro byggnaderna tätt hopade om hvarandra på en trång
plan mellan bergen.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller icke här.

Husen äro alla försäkrade mot eldskada i Qville härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena kunde vara bättre.

Platsen ligger vid foten af höga berg ned till hafvet med alltför
många byggnader, för att läget kan kallas friskt.

Den 26 Juni 1897.

Å Berga, strandplats vid Hamburgssund, i Qville socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och Jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 30 personer;

att här finnas 6 boningshus (sjöbodar äro uppförde å fiskeläget
Hamnen);

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
3,500 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,000 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sillfiske med båthamn i Lässgårdshamn.
,

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på 3/n natt. Berga.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

4 boningshus äro uppförde på egen hemmansdel.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

2 boningshus.

Afgäld: 3 å 5 kronor.

Den 26 Juni 1897.

Ä Sandviken och Ödegårdarne, strandplatser i Qville socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 40 personer;
att här finnas 13 boningshus och 6 sjöbodar;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus och sjöbodar utgör
2,900 kronor.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platserna äro belägna å skattehemmanet 1 mtl. Norgårds område.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena, nedanstående utredning.

Beträffande rätten till hus och tomt,
l:o. Äganderätt.

5 boningshus och 4 sjöbodar äro uppförde på egen grund, dels friköpt
och dels i mantal satt jord.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus.

Legotiden: Obestämd tid.

Afgälden: 5 kronor.

3:o. Annan nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

7 boningshus och 2 sjöbodar.

Afgälden: 6 kr. årligen, för en tomt 12 kr.

Den 26 Juni 1897.

Å Rödsholmen, holme i Qville socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 15 personer;
att här finnas 4 boningshus och 4 sjöbodar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
1,700 kronor;

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen hör till frälsehemmanet V2 mtl. Södra Röd.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inliemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

1 boningshus, 1 sjöbod äro uppförde på egen grund.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

3 boningshus och 3 sjöbodar.

Afgälden utgör 2: 50 å, 5 kr. för boningstomterna.

Den 26 Juni 1897.

Å strandlägenheten Udden i Qville socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och ftngo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 100 personer;

att här finnas 31 boningshus och 8 magasin eller salterieer;

» » » 11 sill-garnsbätar med 124 st. sättgarn;

» » hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 2

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och magasin eller salterier
utgör 15,400 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 2,831 kr.;

att bär drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske äfvensom fraktfart
(4 jakter);

att här jemväl bedrifves stenhuggerirörelse dels af norska firman
Sundt & Beer (med 20 arbetare) och dels af Carl Petterson (»Granitverken»
med ung. 20 arbetare);

att hamnen är god men trång och svårligen kan besökas af större
fartyg, förrän upprensning skett i norra ändan af Hamburgssund.

§ 4.

I fråga om jordnatur en utröntes följande:

Udden utgöres dels af en från frälsehemmanet V2 mtl. Sör Ejgde
afsöndrad sjelfständig lägenhet, derå de fleste husen uppförts, men
äfven af mark från skattehemmanet Rörvik om 1 mtl.

§ 5.

Med ledning af alla de utlysning ar, so:n kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

l:o. Äganderätt.

10 boningshus och 4 magasin eller salterier är o uppförde på egen
grund, friköpt från lägenheten Udden eller hemmanet Rörvik.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

4 boningshus och 2 magasin eller salterier.

Legotiden: En har nyttjanderätt på sin, hustruns och deras barns
lifstid, en på upplåtarens lifstid och 2 på viss tid.

Afgälden: Lägst 4, högst 6 kr. årligen.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

10 boningshus och 2 magasin eller salterier.

Legotiden: Viss tid eller så länge tomtskatten betalas.

Afgälden: 4 kr. för 3, 5 kr. för 1, 10 kr. för 2, 12 kr. för 1, 20
kr. för 1 ock 25 kr. för 2 tomter.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

7 boningshus.

Afgälden hade utgått för 2 hus med 4, för 1 med 6, för 3 med
8 kr. årligen och för ett hade ingen afgift krafts.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållanden

och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Platsen är framåtgående och tarfvade nog reglerad byggnadsplan,
men utrymmet för byggnadstomter är för närvarande godt.

2:o. Brandgås endet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Hus och lösören äro brandförsäkrade i häradets brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro goda.

Den 26 Juni 1897.

Å Kiddön i Svenneby socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

13d

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle bär
antecknas:

att folkmängden utgör 14 personer;

att bär finnas 4 boningshus, 1 sjöbod och 2 magasin eller salterier;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 7,600 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,500 kr.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Kiddön är en sjelfständig lägenhet, dock ej omnämnd i 1881 års
jordebok.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

Beträffande rätt till hus och tomt.
ko. Äganderätt.

3 boningshus och 1 sjöbod och 2 magasin eller salterier äro uppförde
på egen grund. Två tomter äro friköpta. Ägaren till ön har det tredje
boningshuset och 1 magasin.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

1 boningshus, hvarför betalas 3 kronor i afgäld.

Den 27 Juni 1897.

Å strandlägenheten Slottet med Långestrand i Qville
och Svenneby socknar.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och jingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skidle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 100 personer;

att här finnas 26 boningshus, 11 sjöbodar och 5 magasin eller salterier;
y> » » 5 sill-garnsbåtar med 20 st. ånt-garn till hvarje;

» )) hemmahörande vadlag äro 2 till antalet; egande vadlagen 3

sillvadar och ingå andra vadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 13,400 kronor:

attt den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 4,100 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske samt någon
fraktfart (5 jakter);

att hamnen är djup och rymlig men temligen oskyddad emot sydvestlig
storm.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen dels å skattehemmanet 1 mtl. Hamn i Qville
socken och dels å skattehemmanet 1 mtl. Norr Kärraby i Svenneby
socken.

100

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

4 boningshus, 1 sjöbod och 1 magasin eller salteri äro uppförde på
egen grund, utgörande dels hemmansdelar af Hamn och dels från samma
hemman afsöndrad jord.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

2 boningshus och 1 sjöbod.

Leg otiden: Kontraktets giltighet är beroende deraf att skatten ordentligen
betalas.

Afgälden: För ena tomten (sjöbodstomt), derå uppförts hus och
sjöbod, 17 kronor och för den andra, hvartill finnes en mindre hage,
40 kronor.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

20 boningshus, 9 sjöbodar och 4 magasin eller salterier.

Afgälden hade utgått årligen:

för 1 boningstomt med 3 kronor,

» 2 boningstomter » 4 ))

» 1 boningstomt »6 »

» 10 boningstomter »8 »

» 1 boningstomt »10 »

101

för 2 boningstomter med 12 kronor,

» 1 boningstomt »15 »

» 2 boningstomter »16 »

» 10 sjöbodstomter ingen afgäld.

»3 » 5 kr. årligen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brand väsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningstrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

En ordnad byggnadsplan för platsen skulle vara behöflig.

; '' j ''Al \ il ■ • j v : • < "-V.1: ■'' • •''* * \ '''' ; v>

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Hus och lösören äro allmänt försäkrade mot eldskada i Qville härads
brandstodsförening.

3:o. Sundbetsförhållandena äro göda.

Den 27 Juni 1897.

Å strandlägenheten Köpmansbacken i Svenneby socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskormnit några fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

102

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 30 personer;
att här finnes 6 boningshus och 4 sjöbodar;

)) » »2 sill -garnsbåtar med 16 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag äro 1 till antalet; egande vadlaget 2

sillvadar och 1 annan vad;

att sammanlaqda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
2,300 kronor;

att den bevillningstaxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig

till 600 kr.;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske samt någon fraktfart
(2 jakter);

att hamnen är god och djup men besvärad af sydvestliga vindar.

§ 4.

1 fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på hemmanet 1 mtl. Norr Kärraby, som är af
skatte natur.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning. I.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

3 boningshus äro uppförde på egen grund, friköpt från hemmansdel
i Norr Kärraby.

Köpeskillingen hade utgjort 600 kr. för tomt och hus samt 200
kr. för tomt och en mindre hage.

103

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 boningshus och 1 sjöbod.

Legotiden: Obestämd tid och »så länge skatten betalas».

Afgälden: 15 kr. och 3 dagsverken årligen för boningstomt med

tillhörande hage och 3 kr. årligen för sjöbodstomten.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar, magasin eller salterier.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af egaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

2 boningshus och 3 sjöbodar.

Afgälden för ena boningstomten hade utgjort 8 kr. och för den
andra 24 kr. I båda fallen medföljde ett mindre jordstycke för odling.
För sjöbodtomterna erlades 2 till 4 kr.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Husen äro i allmänhet brandförsäkrade i häradets brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

104

Den 27 Juni 1897.

Å strandlägenheten Tegelstrand i Svenneby socken.

§ i -

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 70 personer;

att här finnas 13 boningshus och 5 sjöbodar;

» » » 4 sill -garnbåtar med 16 st. drif garn till hvarje;

» » hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 2

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
8,300 kronor;

att här drifves hufvudsakligen sill- och makrillfiske samt fraktfart
(med 1 jakt).

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på hemmanet 1 mtl. Kärraby af skatte natur.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

105

I. Beträffande rätten till lins och tomt.

l:o. Äganderätt.

6 boningshus och 3 sjöbodar äro uppförde på egen grund, friköpt
från nämnda hemman.

Köpeskillingen hade för tomt och hage utgjort 500 å 1,000 kronor.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehajves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

3 boningshus och 2 sjöbodar.

Legotiden: För ene tomtinnehafvaren hans lifstid och för de två
andra obestämd tid, men så länge tomtskatten erlades.

Afgälden: För lifstidsbesittaren 40 kr., inbegripet då eu mindre
hage, och 10 kr. för hvardera af de öfrige.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

4 boningshus.

Afgälden hade utgått med 4 kronor för en tomtinnehafvare; de
öfrige; som byggt på sin faders jord, hade ej erlagt skatt.

IT- Beträffande platsens bebyggande, bondväsende, sund li etsfö r h ål lan d eu
och öfriga ordningsfrågor.

l:o. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej.

Ilusen ligga vidt spridda.

14(1

106

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Husen äro allmänt brandförsäkrade i häradets brandstodsförening.
3:o. Sundhetsförhållandena äro goda.

Den 27 Juni 1897.

Å lägenheterna Wassviken, Tångarne, Grönlid och Hornösund

i Svenneby socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit en del fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 50 personer;

att här finnas 10 boningshus, 4 sjöbodar och 1 magasin eller salteri;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus, sjöbodar och magasin
eller salteri utgör 11,500 kronor;

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande;

Lägenheterna äro belägna å hemmanet V2 mtl. Kanebo, som är af
frälse natur.

107

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemta^, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

Beträffande rätten till lins och tomt.
l:o. Äganderätt.

10 boningshus och 3 sjöbodar är o uppförde på egen grund, friköpt
från förenämnda hemman.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

1 sjöbod och 1 magasin eller salteri.

Afgälden: 25 kronor.

Den 28 Juni 1897.

Å strandlägenheten Heestrand (incl. Kjellviken och Rödalen)

i Svenneby socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

108

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen, skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 100 personer;

att här finnas 22 fiskare tillhörige boningshus, 7 sjöbodar och 1 magasin
eller salteri;

» » b 7 drifgarnsbåtar med 16 st. drif garn till hvarje;

)> » hemmahörande vadlag är 1 till antalet; egande vadlaget 2

sillvadar;

att sammanlagda taxeringsvärdet ä boningshus, sjöbodar och magasin
eller salterier utgör 9,100 kronor;

att den bevillning staxerade inkomsten af kapital och arbete belöper sig
till 1,900 kr. (utom inkomsten af stenhuggerirörelse 4,000 kr.);

att här drifves hufvudsakligen sillfiske.

Dessutom sysselsätta härvarande fiskare sig med stenhuggeri, som
drifves i stor omfattning.

Förutom förenämnde 22 boningshus finnas å Kjellviken 13 hus,
tillhörige industriidkare.

Hamnen i Heestrand är god och djup, ehuru ej synnerligen rymlig.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platserna äro belägna å hemmanen Ytterby och Hee, det förra om
1 mtl. skatte, det senare V2, mtl. frälse.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

1 boningshus och 1 magasin eller salteri äro uppförde på egen grund,
friköpt från hemmanet Hee.

109

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som innehafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat intecknas, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

10 boningshus och 4 sjöbodar.

Legotiden:. Obestämd, men »så länge tomtskatten betalas».

Afgälden: För boningstomter 5, 10, 12, 16 och 19 kr. om året,

för sjöbodstomterna 4 kr. om året.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot ny ttj ander ättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus, ej heller sjöbodar.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af eg ar en eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

11 boningshus och 3 sjöbodar.

Afgälden hade utgått med 3, 5 och 10 kr. årligen.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväseude, sundketsförliållanden
och öfriga ordningsfrågor.

ko. Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller icke här.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej.

Allmänt äro husen brandförsäkrade i Q ville härads brandstodsförening.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

Den 28 Juni 1897.

A strandlägenheterna Skutebacken och Spånslätt i Svenneby socken.

§ i Härvid

hade tillstädeskommit några fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 50 personer;
att här finnas 11 boningshus och 1 sjöbod;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör
5,400 kronor;

§ 4.

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:

Lägenheterna ligga å hemmanet Svenneby Storegård, som är af

krono natur till ................................................................................... V48 mantal

och af skatte natur till .................................................................... 47As »

= 1 mantal

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

3 boningshus äro uppförde på egen grund, friköpt från förenämnde
hemman.

2:o. Intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som inneliafves med intecknad nyttjanderätt eller på grund
af sådan skriftlig afhandling, som lagligen kunnat inteckna*, ehuru sådant
ej skett, äro uppförde:

6 boningshus.

Legotiden: »Så länge tomtskatten betalas.»

Afgälden: 10 å 12 kr. årligen för tomt och hage.

3:o. Annan nyttjanderätt.

a) På tomt, som till nyttjande upplåtits genom skriftlig afhandling,
dock under förbud mot nyttjanderättens intecknande, äro uppförde:

Icke något boningshus.

b) På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

2 boningshus och 1 sjöbod och erlägges 4 kronor årligen för boningstomterna.

TT. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförhållanden
och öfriga ordningsfrågor.

Bebyggande.

Husen ligga afskilda från hvarandra.

112

Den 28 Juni 1897.

Å strandplatserna Långekärr, Skredsvik och Brevik i

Svenneby socken.

§ i.

Härvid hade tillstäd eskommit fiskare.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 60 personer;
att här finnas 13 boningshus och 4 sjöbodar;

att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och sjöbodar utgör ''
7,400 kronor;

§ 4.

/ fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platserna höra under hemmanet 1 mtl. Svenneby Norgård, som är
af skatte natur.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhcmtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

113

Beträffande rätten till hus och tomt.
l:o. Äganderätt.

9 boningshus och 3 sjöbodar äro uppförde på egen grund, friköpt
från förenämnda hemman.

2:o. Ej intecknad nyttjanderätt.

På tomt, som nyttjas utan juridiskt bindande aftal, såsom på grund
af löfte eller tyst medgifvande af ägaren eller ofullständigt kontrakt, äro
uppförde:

4 boningshus och 1 sjöbod och erlägges 2: 50 å 5 kronor för boningstomterna
i årlig afgäld.

Den 28 Juni 1897.

Å strandlägenheten Saltebro i Svenneby socken.

§ i.

Härvid hade tillstädeskommit fiskare från platsen.

§ 2.

De närvarande underrättades om komiténs uppdrag och fingo del af
de ärendet rörande handlingar.

§ 3.

Till upplysning om platsens betydelse för fiskerinäringen skulle här
antecknas:

att folkmängden utgör omkring 30 personer;

15d

114

att här finnas 8 boningshus och 1 magasin eller salteri;
att sammanlagda taxeringsvärdet å boningshus och magasin eller salterier
utgör 6,600 kronor.

Fiskeläget är utan betydenhet.

§ 4.

I fråga om jordnaturen utröntes följande:

Platsen är belägen på komministersbostället Hagslätt, 1 mtl. krono.

§ 5.

Med ledning af alla de upplysningar, som kunnat inhemtas, åstadkoms
angående bostadsförhållandena nedanstående utredning.

I. Beträffande rätten till hus och tomt.

A komministersbostället äro utan betryggande kontrakt uppförde 8
boningshus.

Afgälden utgör 10, 15, 20 och 50 kr. för 4 tomtinnehafvare. De
öfrige betala ingen tomtskatt.

II. Beträffande platsens bebyggande, brandväsende, sundhetsförliållanden
och öfriga ordningsfrågor.

l:o Bebyggande.

Byggnadsstadgan för rikets städer gäller ej här.

Byggnadsordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

2:o. Brandväsendet.

Brandstadgan för rikets städer gäller ej här.

Brandordning, af Konungens Befallningshafvande i behörig ordning
fastställd, finnes ej.

3:o. Sundhetsförhållandena äro göda.

115

Den 26 Oktober 1897

sammanträdde komiterade i Göteborg för att justera de vid komiténs
sammanträden i Norrvikens fögderi förda protokoll.

§ 1.

Riksdagsmannen Holmlin åberopade såsom eget yttrande beträffande
förslag till lösning af den åt komiténs utredning öfverlemnade frågan
det vid protokollet för Orusts och Tjörns fögderi fogade utlåtande.

§ 2.

Protokollen från samtlige sammanträdena lästes, granskades och
godkändes, hvarefter desamma skulle här efter förses med underskrift
att för samtlige gälla.

Göteborg den 26 Oktober 1897.

Ferd. Pontén.

John Kleberg.

Hans Holmlin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1898.