UTLÅTANDE OCH FÖRSLAG

Statens offentliga utredningar 1922:3

BETRÄFFANDE

INFÖRANDE AV POSTCHECK

RÖRELSE

AVGIVET AV KOMMITTERADE,
TILLSATTA ENLIGT KUNGL. MALTS BESLUT
DEN 9 OKTOBER 1917

STOCKHOLM 1919
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

4 *

III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Skrivelse till Konungen

Sid.

Förslag till Kung). Förordning angående postcheckrörelsen ............................

Förslag till Kungl. Förordning om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 11) juni 1917
om vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften

Utlåtande och förslag beträffande införande av postchcckrörelse........................

Kap. I. Postverket såsom iörmedlare av betalningsrörelsen

Kap. It Postcheckrörelsen i dess allmänna drag, dess ändamål och fördelar .........

Postcheckkonto ..................................

Inbetalning ................................

Grundplåt.....................................

Utbetalning ..........................................

Gillring..............................................

Kontant utbetalning vid posteheckkontor.....................................

Utbetalning genom postanstalt ......................................

Exempel på betalningar genom postcheckrörelsen ..............................

PostcheckröreIsens inflytande på bankernas rörelse...................................

Nationalekonomiska synpunkter...............................

Postcheckrörelsens ekonomiska resultat ......................................

Kap. III. Förutsättningarna för postcheckrörelsens införande i värt land

Det ekonomiska livets behov av nya betalningsmedel....................................

Postverket......................................................

Nationalekonomiska synpunkter.............................

Kap. IV. Specialmotivering........................................

Öppnande av postcheckkonto ...........................

Posteheckkontor ...........................................

Postanstalters och lantbrevbärares medverkan i postcheckrörelsen

Grundplåt...............................................

Inbetalningars verkställande........................................

Telegrafisk inbetalning................................;................

Andra sätt att verkställa inbetalningar ..............................

Postchecken ................................

Girocheck ..............................................

Telegrafisk girering ...............................................

Namncheck ..................................

Telegrafisk utbetalning............................................

Debiteringsbesked ............................

Kassacheck ................................

16
17
22
25
33
37
40
40
45
49

54
54

59
61
62
62

64
64

Avgifter!!;»................................................................................................

Ränta.......................................................................................................

Stämpelfrihet ..........................................................................................

Portofrihet................................................................................................

Kontoinnehavares skiljande från rörelsen....................................................

Förtegenhet angående kontoinnehavares mellanhavande med postverket .........

Postverkets ansvarighet gentemot kontoinnehavare .......................................

Förvaltningen av i postcheckrörelsen innestående medel ..............................

Ändring av bestämmelserna i förordningen...................................................

Postcheckrörelse med utlandet ..............................................................

Postcheckstadga .......................................................................................

Kap. V. Postclieckrörelsens organisation

Postanstalternas medverkan i postcheckrörelsen ..........................................

Postclieckkontoren ..............................................................................

Antal postcheckkontor .............................................................................

Postcheckkontorens personal ...................................................................

Postcheckkontorens ställning i administrativt hänseende ..............................

Checkbyrå i generalpoststyrelsen ..............................................................

Av postcheckrörelsen föranledda utgifter.....................................................

Reservation..................................................................................................................

Redogörelse över postcheckrörelsen i vissa främmande länder .......................................

Österrike: Historik och organisation:..........................................................................

Statistiska uppgifter ................................................................................

Om rörelsen...........................................................................................

Scliweis: Historik...................................................................................................

Nuvarande organisation..............................................................................

Statistiska uppgifter .................................................................................

Om rörelsen.............................................................................................

Tyskland: Historik och organisation...........................................................................

Statistiska uppgifter .................................................................................

Om rörelsen ............................................................................................

Frankrike: Organisation.............................................................................................

Statistiska uppgifter .................................................................................

Om rörelsen...........................................................................................

Bil. 1. (Diagr.) Beloppet av inrikes postanvisningar och assurerade försändelser

Bil. 2. (Diagr.) Beloppet av postclieckkundernas i vissa länder tillgodohavanden

Bil. 3. (Diagr.) Antal kontoinnehavare, totala omsättningen och totala antalet transaktioner
i Österrike, Schweiz och Tyskland

Bil 4. (Diagr.) Jämförelse mellan avgifterna för försändande av penningbelopp genom
postanvisningar och värdebrev samt genom postcheckrörelsen ...............

100

101

104

106

108

112

113

115

118

119

125

127

129

131

Till KONUNGEN.

Genom nådigt beslut den 9 oktober 1917 har Eders Kung!. Maj:
uppdragit åt undertecknade att såsom kommitté verkställa utredning be
träffande införande i vårt land av så kallad postcheckrörelse.

Omedelbart efter kommitténs tillsättande företog undertecknad
Juhlin, åtföljd av notarien hos generalpoststyrelsen Gunnar Lager, vilken
fungerat som kommitténs sekreterare, en resa till Österrike, Schweiz
och Tyskland i och för studier av postcheckrörelsen i dessa länder. 1
avsikt att vid uppgörande av förslag till rörelsens införande i Sverige
i möjligaste mån äga tillgång till de beträffande postcheckrörelsen i
främmande länder gjorda erfarenheter, har kommittén jämväl sedermera
under kommittéarbetets fortgång underhållit förbindelser med de för
postcheckrörelsen i dessa liksom i andra länder ansvariga myndigheter.

Redan vid kommittéarbetets början uppdrog kommittén åt de postala
ledamöterna att verkställa erforderliga detaljutredningar samt att utarbeta
och kommitténs prövning underställa preliminära förslag till de författningar,
som ansetts böra reglera postcheckrörelsen. Genom denna anordning
har antalet sammanträden, i vilka kommittén i sin helhet deltagit,
kunnat avsevärt begränsas.

Dessa postala ledamöter hava liärförutom förberedelsevis behandlat
de reglementariska föreskrifter beträffande själva posttjänsten, vilka i
och med postcheckrörelsens införande torde bliva erforderliga.

Kommitterade hava jämväl utarbetat förslag till postcheckstadga,
vilken vore avsedd att innehålla närmare bestämmelser angående postcheckrörelsen.
Detta förslag har av kommittén samtidigt härmed överlämnats
till generalpoststyrelsen.

En av undertecknad Grönwall avgiven reservation bifogas.

Stockholm den 20 oktober 1919.

Underdånigst

JULIUS JUHLIN.

FRED!!. GRÖNWALL.
WALTER PHILIPSON.

EDVARD LITHANDER.
THORE WENNQVIST.

Gunnar Lager.

VII

Förslag

till

Kungl. Förordning angående postchcckrörelsen.

§ 1.

Postcheckrörelsens ändamål är att genom postverket förenkla och
underlätta betalningsrörelsen och därvid befrämja sådana betalningsmetoder,
som äro ägnade att minska användandet av kontanta penningar.

§ ä.

För varje deltagare i rörelsen öppnas räkning hos postverket (postcheckkonto).

Räkningarna föras vid särskilda kontor (postcheckkontor), som inrättas
å orter, vilka Konungen bestämmer.

Rörelsen förmedlas av de fasta postanstalterna i riket samt, i viss
utsträckning, av lantbrevbärare.

§ 3-

På varje konto skall alltid innestå en viss summa (grundplåt),
varöver kontoinnehavaren icke äger förfoga, förrän kontot upphör.

Grundplåtens storlek bestämmes av Konungen.

§ 4.

A postcheckkonto kan såväl kontoinnehavaren själv som envar
annan verkställa inbetalningar.

§ 5. ''

Av det å postcheckkonto innestående tillgodohavande kan belopp,
enligt kontoinnehavarens förfogande, överföras till annat konto (girering)
eller utbetalas genom postcheckkontor eller postanstalt.

Kontoinnehavare förfogar över sitt tillgodohavande medelst postcheck.

A postchecken äger gällande checklag icke tillämpning.

VIII

§ 6.

I postcheckrörelsen utgå följande avgifter:

1) för varje inbetalning

för belopp av högst 50 kronor ..........* 10 öre,

» y> överstigande 50 kronor .................................... 20 » ;

2) för varje utbetalning

en grundavgift av 5 öre samt

en tilläggsavgift av 2 öre för varje påbörjat hundratal kronor
av det belopp, som skall utbetalas.

För girering utgår ingen avgift.

Inbetalningsavgiften redovisas med frimärken. Utbetalningsavgiften
debiteras det konto, från vilket beloppet avföres.

Inbetalningsavgift utgår icke för belopp, som med posten försänts
till kontoinnehavaren för att kontant utbetalas till honom av postanstalt,
men som, på hans begäran, gottskrives hans postcheckkonto. Dylik
avgift utgår ej heller för belopp, som kontoinnehavare medelst av annan
kontoinnehavare utställd postcheck inbetalar å kontot.

§ 7.

Å medel, som innestå å postcheckkonto, gottgöres kontoinnehavare
ränta enligt bestämmelser, som Konungen utfärdar.

Ränta utgår dock icke å medel, som innestå å konto tillhörande statsinstitution,
såvida icke Konungen i särskilda fall annorlunda bestämmer.

§ 8-

Brev från kontoinnehavare till posteheckkontor är portofritt, då för
ändamålet användes särskilt, genom postverkets försorg tillverkat kuvert.

Användes annat kuvert erlägges vanligt brevporto.

§ 9-

Kontoinnehavare, som utställer postcheck på högre belopp än det,
vartill hans tillgodohavande lämnar tillgång, eller som i övrigt använder
sitt konto på ett för postcheckrörelsen menligt sätt, kan''av postverket
skiljas från rörelsen.

§ io.

Meddelande angående kontoinnehavares mellanhavande med postverket
må icke i oträngt mål lämnas.

§ 11.

Postverket svarar gentemot kontoinneliavare för utförandet i enlighet
med gällande bestämmelser av do till postelieekkontor ingångna uppdrag.

Ersättning lör skada eller förlust, förorsakad genom försenad expedition,
utgår icke.

§ 12.

I postcheckrörelsen innestående medel förvaltas av generalpoststyrelsen.

De medel, å vilka enligt § 7 ränta gottgöres kontoinnehavare,
skola, i den mån de icke omedelbart behöva tagas i anspråk för utbetalningar,
placeras

1) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade
av svenska staten,

2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks eller konungariket Sveriges
stadshypotekskassas obligationer,

3) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller
garanterade av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande
erhållit Konungens tillstånd,

4) i skuldförbindelser, för vilka säkerheten utgöres av inteckning
i last egendom inom femtio procent av senast fastställt taxeringsvärde
eller inom sextio procent av sådant värde, som efter särskild värdering
fastställes,

5) i skuldförbindelser, utfärdade av centralkassa för jordbrukskredit,
vilken i enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, vunnitgodkännande
från det allmännas sida,

6) i sådana andra värdehandlingar, vilka Konungen i särskilda
fall efter framställning prövar erbjuda fullgod säkerhet,

7) å depositions- eller annan räkning hos enskild bankinrättning,
vars bolagsordning blivit av Konungen fastställd samt vars grund- och
reservfonder uppgå till ett sammanlagt belopp av minst tio miljoner
ki-onor.

Frågor rörande placering av dessa medel avgöras av särskilda
fullmäktige, bestående av

generalpostdirektören eller vid förfall för honom hans ställföreträdare
såsom ordförande,

chefen för den byrå inom generalpoststyrelsen, som har att handlägga
ärenden angående postcheckrörelsen,

en av Konungen, särskilt förordnad ledamot samt
Pofttcheckkommitteradc. 2

en av fullmäktige i riksbanken och en av fullmäktige i riksgäldskontor,
vilka båda sistnämnda ledamöter bankofullmäktige respektive
riksgäldsfullmäktige var för sig utse.

Närmare bestämmelser rörande handläggning hos ovannämnda
särskilda fullmäktige av frågor rörande placering av medel utfärdas av
Konungen.

§ 13.

Ändras bestämmelserna i denna förordning, gälla de nja bestämmelserna
även för de vid dessas ikraftträdande bestående konton.

§ 14.

Bestämmelser angående postverkets deltagande i postcheckrörelsen
med främmande länder utfärdas av Konungen.

§ 15-

Fostcheckstadga, innehållande närmare föreskrifter angående postcheckrörelsen,
utfärdas av generalpoststyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den — —

Fö r s 1 a g

till

kung!. Förordning om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den
19 juni 1917 om vissa ändringar i förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 8 § i förordningen den 19 juni 1917 om
vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften
skall erhålla följande ändrade lydelse:

höljande — — — — — — — — — — — — — — stadgas.

Depositionsråkning, — — — — — — — — — — — ____

— — — — — — — — belopp.

Vad sålunda är stadgat — — — —----— — innestå

och icke heller å medel, som innestå å postcheckkonto.

Sökes betalning — — — — — — — — — — — _ sökes.

UTLÅTANDE OCH FÖRSLAG
BETRÄFFANDE INFÖRANDE AV
POSTCHECKRÖRELSE

KAPITEL I.

Postverket såsom förmedlare av betalningsrörelsen.

Allt ifrån den tid, då ett ordnat postväsen inrättades, liar postens
viktigaste uppgift varit att befordra brev och annan korrespondens
människorna emellan. Till denna uppgift var postverkets verksamhet
också under äldre tider begränsad. Redan tidigt framträdde emellertid
behovet att taga postinrättningen i anspråk för andra, för postverkets
ursprungliga uppgift främmande verksamhetsgrenar. Kravet på bättre
anordningar för varuutbytet medförde sålunda inrättandet av postpaketrörelsen
och genom mottagande av abonnemang ä tidningar ökade postverket
ytterligare sitt verksamhetsfält. Handelns utveckling medförde
kravet på postens medverkan i betalningsrörelsen.

Till en början försiggick postverkets medverkan för verkställande
av likvider utan att öva egentlig inverkan å postverkets egen kassarörelse,
i det att postverket härutinnan inskränkte sig till att lämna allmänheten
tillfälle att under betryggande former och på postverkets ansvar befordra
penningar. Genom möjligheten att rekommendera och assurera försändelser
kunde sålunda likvid i kontanta penningar utan risk för avsändare eller
adressat med posten försändas från en ort till en annan. Ansvarigheten
för i postförsändelser inneslutna penningar åtog sig postverket mot en
viss mindre försäkringsavgift.

I och med utvecklingen av bankväsendet följde en allmän förenkling
och förbättring av betalningsväsendet, i det att vid likvider mellan olika
orter försändandet av reda penningar från gäldenär till fordringsägare
alltmer inskränktes. Gäldenären uppdrog i stället åt en bank'' å sin ort
att anvisa penningar till utbetalning till fordringsägaren å dennes ort.

Detta anvisande av medel genom förmedling av bank har i olika
länder försiggått på olika sätt alltefter de speciella förhållanden, som
varit rådande i varje särskilt land.

Denna metod att verkställa likvider från en ort till en annan

genom dylika betalningsuppdrag medförde betydande fördelar framför
försändandet av penningar i brev. Den gjorde betalningen bekvämare
för gäldenären, och, då den för ändamålet begagnade anvisningen —
check, postremissväxel e. d. — har värde endast i betalningsmottagarens
hand, medförde den mindre risk för postverket under befordringen.
Framför allt innebar denna betalningsmetod den förmånen
att de penningar, som remitterades, icke blevo undandragna den allmänna
rörelsen.

De fördelar, detta betalningssätt erbjöd, voro emellertid självfallet
icke tillgängliga för alla. De, som bodde å orter utan bankinrättning,
eller som i övrigt saknade bankförbindelse, voro fortfarande för verkställandet
av likvider till andra orter hänvisade till försändande av
penningar i brev. Härtill kom att likvider å smärre belopp voro mindre
lämpliga för förmedling genom bank. Med de ekonomiska förbindelsernas
utvidgning till allt vidare kretsar följde kravet på en allmännare utbredning,
en demokratisering, av betalningen genom anvisning. För att
o-öra denna betalningsmetod användbar jämväl för orter, som saknade
bank och inom befolkningslager, som väl hade likvider att verkställa,
men som saknade bankförbindelse, öppnade postverket jämväl möjlighet
till betalningar genom anvisning. Under det att vid betalning genom
försändande av penningar i värdebrev postverkets medverkan inskränker
sig till endast eu befordran av försändelserna — enligt vad smil framhållits
utan egentlig inverkan å sin egen kassarörelse —■ ställde sig
postverket i och med postanvisningens införande mera direkt i betalningsrörelsens
tjänst med anlitande därvid av sina egna kassaförlag. Under
det femtiotal år postanvisningen varit införd i svensk posttjänst, har
den utvecklats till en synnerligen betydelsefull faktor i det ekonomiska
livet.

De här ovan berörda, med anvisningsbetalning i allmänhet förenade
fördelar gälla jämväl i fråga om postanvisningen. De av postanvisningens
avsändare å en postanstalt inbetalade penningarna försändas icke till
adressaten utan anvisas till honom för utbetalning genom hans postanstalt.
Själva penningarna stanna vid den postanstalt, där de inbetalats,
och användas för utbetalning av ankommande postanvisningar m. m. I
den mån de icke erfordras för postverkets egen kassarörelse insättas de i
bank. Beträffande de olika postanstalternas befogenhet i fråga om postanvisningsutväxlingen
är emellertid att märka, att endast de fullständiga
postanstalterna, d. v. s. postkontoren, direkt utväxla postanvisningar med
varandra, under det att poststationernas befogenhet i detta avseende är
begränsad. Penningar, som skola medelst postanvisning försändas från en

poststation, översändas av denna till dess överordnade postkontor, som
vidaresänder anvisningen till adresspostanstalten, om denna är ett postkontor.
Om anvisningen är adresserad till en poststation däremot, sändes
den till poststationens överordnade postkontor, som översänder den jämte
medel till poststationen. Vid verkställande av likvider genom postanvisning
kan sålunda försändande av reda penningar icke helt undvikas,
nämligen då likviden berör ort, å Adlken väl poststation men däremot
icke postkontor inrättats.

I anslutning till postanvisningsrörelsen bär postverket genom
postförskotts- och inkassering srör elsen berett allmänheten möjlighet att
genom postens förmedling utkräva fordringar. Vid avsändandet av en
postförsändelse kan avsändaren begära, att försändelsen utlämnas till
adressaten endast mot erläggande av en viss lösesumma. Då denna
lösesumma — postförskottsbeloppet — av adressaten erlagts, sändes
densamma till avsändaren medelst en särskild anvisning. Förfaringssättet
vid inkassering är i huvudsak detsamma som vid postförskott.
Den viktigaste skillnaden ligger däri, att adressaten till en postförskottsförsändelse
icke före försändelsens utlösande äger taga kännedom om
innehållet, under det att vid inkassering den handling, på vilken kravet
grundar sig, företes för gäldenären, som mot erläggande av inkasseringsbeloppet
utbekommer densamma.

Såsom förmedlare av den allmänna betalningsrörelsen medverkar
postverket sålunda i närvarande stund dels indirekt genom befordran av
värdehandlingar och penningar under rekommendation och assurans dels
ock mera direkt genom postanvisnings-, postförskotts- och inkasseringsrörelsen.

Jämsides med sin medverkan i den allmänna betalningsrörelsen
har postverket under senare år kommit att med ytterligare utvidgning
av sin kassarörelse utöva eu betydelsefull verksamhet såsom organ för
betalningar mellan staten och dess institutioner å ena sidan samt den
enskilde å andra sidan.

Sålunda kom den från 1884 års början nyinrättade postsparbanken
att ålägga postverket och dess organ en omfattande in- och utbetalningav
de till denna institution hörande medlen. Till denna verksamhet
återkomma kommitterade här nedan.

I och med ikraftträdandet den 1 januari 1915 av kungl. förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelväsendet överflyttades
pa postverket hela det bestyr med stämpelförsäljningen, som förut ålegat
statskontoret. I samband med ändring från samma tidpunkt av förfaringssättet
vid stämpling av aktiebrev, obligationer och andra dylika
Postcheclehommitteraile. 3

handlingar överläts åt generalpost styrelsen att fastställa stämpelavgiften
för dessa handlingar samt att verkställa stämplingen av desamma.
Samma styrelse handhar jämväl distribution och redovisning av stämplar,
som utlämnas till de ämbetsmän, vilka hava att i tjänsten stämpelbelägga
handlingar.

Postverkets övertagande av stämpelväsendet har självlallet medtört
betydande fördelar för "såväl staten som den enskilde. Under det att
förut stämplar tillhandahöllos allmänheten endast genom särskilt antagna
stämpelförsäljare, eu anordning, som förorsakade staten avsevärda kostnader,
kunde nu för detta bestyr redan bestående organ, postanstalterna,
tagas i anspråk till väsentligt mindre kostnad, hör allmänheten bni
stämpelförsäljningen genom postverket mecitört den fördelen, att stämpiar
numera kunna erhållas vid samtliga postanstalter i riket. Medan allmänheten
förut vid behov av stämplar hade att hänvända sig till stämpelförsäljarna,
vilkas antal givetvis måste vara rätt begränsat, har den nu
möjlighet att förskaffa sig stämplar utan väsentligen större omgång och
besvär än som är förenat med inköp av frimärken.

Samtidigt med fögderiförvaltningons omorganisation följde postverkets
övertagande av kronoskatteuppbörden för landsbygden, däri jämväl
inbegripet städer under landsrätt. Samma synpunkter, som varit bestämmande
för statsmakterna vid överlåtandet å postverket av bestyiet
med stämpelväsendet, torde hava varit avgörande vid beslutet om postverkets
övertagande av kronouppbörden. Genom denna anordning
erfordrades icke längre särskilda tjänstemän för uppbörden, utan denna
har enligt numera vunnen erfarenhet kunnat mera effektivt och med
betydligt minskade kostnader för statsverket verkställas genom postanstalterna,
I synnerhet för skattebetalaren innebär den nya metoden
för skattebetalningen påtagliga fördelar. Denne behöver ej längre på
viss dag besöka eu ofta nog avlägset belägen ort för att erlägga sm
skatt utan kan fullgöra sin skattebetalning på vilken postanstalt som
helst i hela riket. På grund av det stora antalet postanstaltei, föi
närvarande uppgående till inemot 3,600, kan han i regel utan större
besvär och tidsspillan fullgöra sin skattebetalning, särskilt som uppbördsterminen
på grund av den nya metoden för uppbörden kunnat
utsträckas över ett större antal dagar. Detta nya sätt för skattebetalningen
tillämpades första gången beträffande 1918 års kronoskatt
och torde, trots under uppbördsterminen rådande för postverket besvärliga
personalförhållanden, hava visat sig för alla vidkommande parter i

stort sett mycket tillfredsställande.

Under" det att vid övertagandet av bestyret med stämpellörsäljningen
och kronoskatteuppbörden för landsbygden postverket trött i

stallet för andra statsorgan, hava postanstalterna av vissa statsinstitutioner
redan från början anlitats såsom förmedlare av deras betalningsroreise.
De betalningar, s un genom postanstalternas förmedling verkställas
mellan statsinstitutioner och enskilda, äro av synnerligen mångskiftande
art och utföras i stor utsträckning i samverkan med den postverket
närstående postsparbanken. Förutom sitt arbete för den egentliga
postsparbanksrörelsen - vilket består i att mottaga insätta!riggar och
uppsägningar samt verkställa utbetalningar av postsparbanksmedel, försälja
sparmarken och ficksparbössor ävensom för motboksngares räkning
förmedla inköp av statsobligation''r — verkställa posian-talterna utbetafnmgar
och emottaga inlietalningar avseende den allmänna olycksfallsförsäkringen,
de utbetala pensioner och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring, de emottaga inbetalningar till den på frivilliga
avgifter grundade pensionsförsäkringen, de utbetala ersättning i anledningav
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring samt verkställa utbe°
tärning av pensioner från civilstatens änke- och pupillkassa samt vissa
andra pensionsutbetalningar.

Slutligen må framhållas, att postverket under åren 1918 och 1919
medverkat vid försäljning av statens premieobligationer av år 1918, vilka
funnits att tillgå vid samtliga postanstalter i riket. Genom postanstalterna
hava därvid intill medio av augusti 1919, vid andra försäljnings^r''0 försålts obligationer till ett värde av icke mindre än
4^,949,750 kronor eller omkring 46 procent av den dittills placerade
delen av laner. r

Postverkets förmedling av betalningar mellan statsinstitutioner och
enskilda är, såsom av det nu anförda torde framgå, utomordentligt omfattande.
Anledningen till att postverket i sådan utsträckning tagits i
anspråk for dylikt ändamål ligger naturligen å ena sidan däri, att det
vant for staten ur ekonomisk synpunkt förmånligt att för sin betalningslöreise
använda sig av postanstalterna, varig, nom man kunnat indraga
redan bestående^ och undvika skapandet av nya organ för statens skilda
ver vsamhetsområden, och a andra sidan däri, att ingen vare sig statens
eller enskild institution är för dylik verksamhet så lämplig som postverket,
vilket med sitt vitt utgrenade nät av postanstalter och lantbrevbarare
kan komma i intim beröring med folket i alla landsändar, även
i de mest avlägsna bygder.

Till ledning vid bedömandet av den betalningsrörelse, varmed
postverket i fråga om å nästföljande sida angivna rörelsegrenar hittills
tagit befattning, må anföras siffror beträffande den inrikes trafiken under
aren 1900, 1910 och 1918.

Antalet inlämnade	År 1900	År 1910	År 1918
rekommenderade försändelser.............................	3,738,135	4,753,704	10,959,675
assurerade försändelser......................................	1,773,788	3,755,983	4,856,363
postanvisningar (utom portofria skattepostanvis-ningar) ......................................................	2,444,570	7,304,614	16,977,896
portofria skattepostanvisningar ...........................	_	—	1,502,557

Belopp

: assurerade försändelser....................................

I postanvisningar (utom portofria skattepostanvis

ningar) ......................................................

I portofria skattepostanvisningar ..........................

stämpelavgift för stämplade handlingar av olika

slag.........................................................

försålda stämplar .......................................

i insättningar i postsparbanken.....................

uttagningar i » ........................

; pensionsutbetalning^’....................................

| inbetalade premier i riksförsäkringsanstalten ...
utbetalningar från riksförsäkringsanstalten.....

År 1900 Kronor	År 1910 Kronor	År 1918 Kronor
1,188,285,846	1,455,867,373	3,931,778,382
69,657,775	252,759,433	1,174,272,563
—	—	128,804,089
_	_	16,711,442
	—	57,128,343
13,601,291	12,872,277	27,957,723
19,043,635	13,553,319	20,679,725
_	—	16,992,175
_	—	5,657,350
—	—	1,255,658
1,290,588,547	1,735,052,402	5,381,237,450

Av diagrammet (bil. 1) framgår närmare, huru beloppet av inrikes
postanvisningar och assurerade försändelser tillväxt under åren 1890

19 anförda siffrorna torde bära otvetydigt vittnesbörd därom, att
postverket redan i närvarande stund utövar en synnerligen omfattande
verksamhet såsom förmedlare såväl av den allmänna betalningsrörelsen
som ock av betalningar mellan staten och den enskilde, ett förhållande,
som kommitterade funnit böra inledningsvis framhållas såsom bevis tor
att då här nedan kommer att föreslås ett än mera aktivt deltagande
från postverkets sida i den allmänna betalningsrörelsen, en sådan verksamhet
ingalunda är för postverket främmande eller oförenlig med dess
övriga uppgifter.

KAPITEL II.

Postcheckrörelsen i dess allmänna drag, dess ändamål

och fördelar.

På sätt av det ovan anförda framgår har svenska postverket, från
att vara endast en förmedlare av korrespondenser, steg för steg och
jämsides med utvecklingen av de ekonomiska förbindelserna och samhällslivet
fått åtaga sig direkta uppgifter i betaluingsrörelsens tjänst.
En likartad utveckling har försiggått i de flesta andra kulturländer.
Vid sidan av postanvisningsrörelsen och andra postala anordningar i
betaluingsrörelsens tjänst har emellertid i vissa främmande länder under
benämning postcheckrörelse resp. postgirorörelse iuförts en ny, av utvecklingen
betingad, förenklad metod att verkställa betalningar genom posten.

Postcheckrörelse finnes införd i Österrike (1883), Ungern (1890),
Schweiz (1906), Tyskland (1909), Belgien (såsom helt fristående rörelse
1913), Nederländerna (1918) samt Frankrike (1 juli 1918) m. fl. länder. I
Danmark skall rörelsen införas med ingången av år 1920.

I stort sett är rörelsen likartad i samtliga dessa länder, varför i
detta sammanhang en detaljerad beskrivning av rörelsen i vart och ett
av dessa länder icke torde vara erforderlig. I en vid detta utlåtande
fogad, av kommitténs sekreterare utarbetad, särskild redogörelse lämnas
översikter över postcheckrörelsen i Österrike — det land, där rörelsen
först infördes — samt i Schweiz, Tyskland och Frankrike, vilka länders
postcheckrörelse i fråga om vissa mera betydande detaljer förete sinsemellan
olika organisationsformer. Här nedan skall lämnas en framställning
av postcheckrörelsen i dess allmänna drag, utan hänsyn till
de olikheter rörelsen företer i skilda länder, samt i samband därmed
redogöras för rörelsens ändamål och de fördelar, densamma erbjuder.

Postcheckrörelsen innebär i korthet, att postverket från allmänheten
emottager penningmedel för insättning å särskilda för ändamålet

Postchcck konte.

Inbetalning.

inrättade konton — postcheckkonton — samt, efter anmodan av dessa
kontous innehavare, från desamma verkställer likvider antingen genom
belopps överförande till annat postcheckkonto eller genom dess kontanta
utbetalning till vederbörande. I anslutning härtill beredes vederbörande
kontoinnehavare alltså genom postverkets förmedling möjlighet, å ena
sidan, att få fordringar inkasserade genom gäldenärens inbetalningar å
kontot och, å andra sidan, att genom förfogande över å kontot innestående
medel verkställa för egen del nödiga utbetalningar.

Vem som helst, enskild person, firma, bolag, förening eller annan
sammanslutning, kan deltaga i postcheckrörelsen. För varje deltagare
i rörelsen öppnas särskilt postcheckkonto. I ett land — Holland —
föras dessa räkningar vid varje särskilt postkontor, en anordning, som
emellertid, enligt vad kommitterade inhämtat, icke visat sig lämplig. 1
andra länder äro däremot för ändamålet inrättade särskilda centrala avräknings-
och bokföringsanstalter, s. k. postcheckkontor. I regel anordnas
i varje land flera dylika kontor, varvid varje kontor har att närmast
betjäna kontoinneliavarna i den del av landet, där det är beläget. Under
det att sålunda själva bokföringen är rner eller mindre centraliserad,
deltaga samtliga postanstalter och i viss mån lantbrevbärarna såsom
förmedlare av in- och utbetalningar för rörelsen.

Å postcheckkonto kan såväl kontoinnehavaren själv som envar
annan verkställa inbetalningar. Dessa verkställas medelst särskilda anvisningar
— inbetalningskort — som äro adresserade till det konto, å
vilket inbetalning skall ske och som avlämnas till postcheckkontor, till
postanstalt eller till lantbrevbärare. Vid inbetalningskortet är fogad en
kupong, å vilken betalaren kart skriva meddelanden till emottagaren. Sedan
det mbetalade beloppet gottskrivits det å kortet angivna kontot, översänder
postcheckkontoret denna kupong till kontoinnehavaren. Ehuru
sålunda den av avsändaren ifyllda anvisningen icke befordras till betalningsmottagaren,
utan till dennes konto, erhåller han de meddelanden,
som avsändaren kan hava skrivit till honom.

Förfaringssättet vid inbetalning å postcheckkonto torde närmare
framgå av följande exempel. En köpman, som har postcheckkonto, anmodar
vid utsändande av räkningar sina kunder att inbetala räkningarnas
belopp å hans postcheckkonto. Gäldenären har att för detta ändamål
ifylla en blankett till inbetalningskort och avlämna detsamma till
en postanstalt eller till en lantbrevbärare. Å den till inbetalningskortet
hörande kupongen kan han skriva meddelande till fordringsägaren.

För att förebygga misstag vid blankettens ifyllande kan fordrings -

ägaren lämpligen själv ifylla blanketten och sända den med räkningen
till gäldenären.

Då inbetalningskort avlämnas för postbefordran, erhåller den, som
verkställer inbetalningen, inlämningsbevis från postverket. Inbetalningskortet
sändes därefter genom postverkets försorg till det postcheckkontor,
där fordringsägarens konto föres. Sedan beloppet här gottskrivits
kontot, översändes kupongen till kontoinnehavaren, som sålunda erhåller
de meddelanden, den betalningsskyldige skrivit å densamma.

Detta synnerligen enkla förfaringssätt vid verkställande av likvider
erbjuder såväl betalaren som betalningsmottagaren stora fördelar vid
jämförelse med de andra betalningsmetoder, varav de kunna använda sig
vid likvider mellan olika orter. Sådana kunna verkställas med kontanta
penningar, som försändas i assurerat eller rekommenderat brev, medelst
bankanvisning — postremissväxel eller bankcheck — eller med postanvisning.

På grund av de fordringar, som av postverket måste uppställas
beträffande inslagning och försegling av en försändelse, som skall befordras
under assurans eller rekommendation, och de föreskrifter i fråga
om dylik försändelses utkvitterande, som vid utlämnandet till adressaten
måste följas, är försändande av penningar i assurerade eller rekommenderade
brev förenat med stort besvär och omgång för såväl betalaren
som betalningsmottagaren och torde därför numera icke i större utsträckning
förekomma i de fall, då möjlighet finnes att på annat sätt verkställa
likviden. Om det belopp, som skall försändas, överstiger det för
postanvisning fastställda maximibelopp, eller om endera av de orter,
mellan vilka likviden sker, saknar bekväm tillgång till bank, torde
emellertid försändandet av kontanta penningar för närvarande vara det
mest använda betalningssättet.

Om gäldenären bor å ort med bankkontor, kan han, därest så
jämväl för fordringsägaren är fördelaktigt, verkställa likvid genom postremissväxel.
Då emellertid postremissväxeln måste inköpas i bank påkallar
detta förfaringssätt besök i banken av honom själv eller genom
ombud.

Postremissväxeln måste därefter försändas i brev till betalningsmottagaren,
vilken för att utbekomma valuta i sin tur är nödsakad att
hänvända sig till bankinrättning. Vid postremissväxelns översändande
från betalaren till betalningsmottagaren torde jämväl i regel brev eller
annat meddelande angående betalningen bifogas postremissväxeln. Om
brevet försändes under rekommendation erfordras för avsändandet dessutom
besök å postanstalt. Vid användandet för likvid av bankcheck

är betalare)! visserligen icke hänvisad att för ändamålet besöka bank,
men förfaringssättet vid denna form av likvidering är i övrigt likartat
med det beträffande postremissväxeln nyss angivna.

Försändande av penningar medelst postanvisning medför för avsändaren
ungefär samma arbete som verkställande av likvid genom inbetalning
å fordringsägarens postcheckkonto. I båda fallen har han att
utskriva en anvisning och jämte medel avlämna densamma till posten.

Från betalningsmottagarens synpunkt sett är det ojämförligt fördelaktigare
att få ingångna likvider direkt insatta på postcheckkonto
än att erhålla likviderna genom bank- eller postanvisning. Han befrias
från besväret att avgiva kvitto å och avhämta försändelser samt att
själv eller genom ombud besöka bank eller postanstalt för avhämtande
av kontanta penningar. Den risk för stöld, förlust och felräkning, som
alltid är förenad med förvaring och försändande av kontanta penningar,
är vid denna inbetalningsmetod helt utesluten. Utan något som helst
åtgörande från hans sida och till och med utan avgivande av kvitto
insättas de ingångna beloppen å hans postcheckkonto. Varje dag inbetalningar
verkställts på hans konto, erhåller han från postcheckkontoret
med posten de kuponger, å vilka betalaren skrivit sina meddelanden
till honom angående betalningen. Om kontots ställning erhåller
han tid efter annan — i vissa länder dagligen — underrättelse från
postch eckkontoret.

Vid jämförelse med postanvisningsrörelsen erbjuder detta betalningssätt
för postverket den fördelen, att de på denna väg likviderade
belopp icke omedelbart förekomma till utbetalning. Den för betalningsmottagaren
väsentligaste förmånen vid emottagande av likvid genom
fordringsbeloppens insättning å postcheckkonto — nämligen den att
icke bel)öva utkvittera och avhämta en mängd småbelopp — är även
för postverket av stor betydelse. De influtna beloppen stå givetvis
alltid till kontoinnehavarens förfogande, och han kan, om han så vill,
dagligen taga ut influtna belopp från postverket och insätta dem i bank
eller använda dem för andra ändamål. Detta torde visserligen icke
komma att ske i större utsträckning i betraktande av de möjligheter
postcheckrörelsen erbjuder kontoinnehavaren att på ett billigt och bekvämt
sätt använda å kontot innestående belopp för verkställande av
likvider. Men även om dylika, dagliga uttagningar å kontot verkligen
skulle förekomma, är det för postverket förenat med mindre arbete och
mindre risk att verkställa ett mindre antal utbetalningar å jämförelsevis
stora belopp än att styckevis utbetala ett större antal postanvisningar
å mindre belopp.

I de flesta länder, där postcheckrörelse nu är införd, äro avgifterna
för inbetalningar å postcheckkonto förhållandevis låga och betydligt
understigande postanvisuingsavgifterna, varför en gäldenär föredrager
att inbetala skuldbeloppet å fordringsägarens konto framför försändande
av penningar medelst postanvisning. Men även om han av en eller
annan anledning skulle använda sig av postanvisning, kan det belopp,
vara denna lyder, icke desto mindre insättas på fordringsägarens postcheckkonto.
Deu, som ansluter sig till postcheckrörelsen, kan nämligen
en gång för alla begära, att till honom ankommande postanvisningar
och anvisningar, som avse utlösta, av honom avsända postförskott och
inkasseringshandlingar, icke skola kontant utbetalas tdl honom, utan i stället
gottskrivas hans postcheckkonto. De anvisningar, som under hans adress
ankomma till den postanstalt, där han har sina postförbindelser, bliva
lör sådant ändamål insända till det postcheckkontor, vid vilket hans
konto föres. De till anvisningarna hörande kupongerna översändas däremot
direkt till honom, varigenom han får del av avsändarnas meddelanden
angående betalningen. Genom denna anordning ernås största
möjliga enhetlighet i kontoinnehavarens penningförbindelser med postverket.
Alla medel, som inbetalas till posten för att tillställas honom,
bliva sålunda insatta på hans postcheckkonto.

Som här ovan anförts, stå de å konto inbetalda medel ständigt
till kontoinnehavarens förfogande. I detta avseende gäller dock en
mindre inskränkning. Då ett pestcheckkonto öppnas, skall å detsamma
inbetalas en mindre garantisumma, vilken kontoinnehavaren förbinder
sig att alltid hava innestående, och som återbetalas till honom först, då
han upphör att innehava postcheckkonto. Denna garantisumma eller
grundplåt, som i Tyskland utgör 25 Mark, i Frankrike 50 och i Schweiz
100 francs, avser i främsta rummet att utgöra säkerhet för betalning
av blanketter, som utlämnas till kontoinnehavare för användning i postcheckrörelsen.

Med nu nämnda begränsning kan kontoinnehavaren alltid disponera
över sitt tillgodohavande för verkställande av egna betalningar.
Dessa kunna efter kontoinnehavarens bestämmande utföras antingen
genom överföring av belopp från hans konto till ett annat konto eller
ock genom kontant utbetalning av belopp vid postcheckkontor eller
postanstalt. Kontoinnehavaren meddelar postcheckkontoret sina uppdrag
genom en särskild anvisning, postcheck, vilken i vissa stycken överensPostcheckkommitterade.
4

Grundplåt.

Utbetalning.

stämmer med den vanliga checken, medan den i andra avseenden avviker
från denna.

Liksom checkrörelsen i allmänhet avser postcheckrörelsen att bereda
allmänheten ett bekvämt betalningsmedel med minsta möjliga användning
av reda penningar. Om sålunda dessa tva slag av betalningsrörelse
till sitt syfte äro likartade, förete desamma avsevärda skiljaktigheter
i fråga om de medel, som användas för detta syftes ernående. I
den allmänna, av bankerna bedrivna checkrörelsen användes checken för
huvudsakligen två ändamål, nämligen dels för uttagning av medel från
ett konto, dels såsom direkt betalningsmedel mellan tvenne parter. Den,
som erhållit en check i likvid, har möjlighet att i sin tur med samma
handling verkställa likvid till annan person, i det att han genom endossering
ikläder sig ansvaret för checkbelopp^t. Den slutliga innehavaren
av checken kan tillgodogöra sig beloppet antingen genom att förete
checken för inlösen i den bank, å vilken den är dragen, eller ock, därest
han tilläventyrs icke själv har konto i samma bank, genom förmedling
av den bank, med vilken han själv har sina förbindelser.

I sistnämnda fallet äger eu samverkan i betalningsrörelsen rum
de båda bankerna emellan, och erhålla därvid dessa banker fordringar
gent emot varandra. Reglering av dessa, av betalningsrörelsen härrörande
ömsesidiga fordi-ingar bankerna inbördes, sker därefter genom förmedling
av clearinginstitut, där vederbörande banker få sina mellanhavanden
i största möjliga utsträckning utjämnade, en anordning, genom
vilken kontanta likvider även emellan bankerna kan helt undvikas eller
i varje fall i hög grad inskränkas på samma sätt som checken såsom
betalningsinstrument är ägnad att minska användandet av kontanta penningar
vid likvider mellan bankernas kunder.

Dessa för den allmänna checkrörelsen utmärkande drag — checkbetalningen
och clearingförfarandet — återfinnas jämväl i postcheckrörclsen,
ehuru desamma, på grund av de förhållanden, under vilka postcheckrörelsen
arbetar, där blivit på ett annat sätt utformade. Därjämte
erbjuder postcheckrörelsen såsom en postverkets institution, i
vilken de allmänna postala inrättningarna medverka, jämväl andra
möjligheter att verkställa betalningar än checkrörelsen i allmänhet.

I den genom postens förmedling bedrivna chockrörelsen kan visserligen
en kontoinnehavare verkställa likvid direkt till annan person medelst
postcheck, och den, som erhållit likvid på detta sätt, kan i sin
ordning använda den emottagna postchecken för verkställande av likvid.
Likaså kan innehavare av postcheck gottgöra sig dess belopp genom

att förete den för kontant inlösen vid det postcheckkontor, å vilket den
nr dragen, eller, om lian själv har postcheckkonto, genom att låta gottskriva
detta konto postcheckens belopp. Då emellertid i regel möjlighet
att genom eudossering överlåta posteheek icke förefinnes, har postciieeken
såsom direkt betalningsmedel mellan tvenne parter icke kommit att bliva
av större betydelse. Man har i postcheckrörelsen mera inriktat sig på
åtgärder för att bereda allmänheten tillfälle att reglera sina mellanhavanden
genom betalningsutjämuing. I postcheckrörelsen har sålunda
den princip, som ligger till grund för clearingförfarandet i allmänhet,
vunnit tillämpning. Under det att emellertid genom clearingförfarandet
i allmänhet endast banker och liknande institutioner få sina ömsesidiga
fordringar utjämnade, kunna i postgirorörelsen — såsom den genom
postcheckrörelsen förmedlade clearing gemenligen kallas — deltaga alla
de, som innehava postcheckkonto, i det att postverket, hos vilket de
olika postcheckkontona föras, därvid fungerar såsom en enda hela landet
omfattande bank.

Förfaringssättet vid girering är i korthet följande. Å härför avsedd
blankett — postcheck eller liknande handling — uppdrager kontoinnehavaren
åt det postcheckkontor, vid vilket hans konto föres, att till
ett annat konto överföra visst belopp. Handlingen insändes till nämnda
postcheckkontor, som omedelbart debiterar uppdragsgivarens konto det
belopp, som skall gireras, och, därest betalningsmottagarens konto föres
vid samma postcheckkontor, gottskriver detta konto samma belopp. Om
sistnämnda konto däremot föres vid ett annat postcheckkontor, översändes
handlingen efter verkställd debitering till detta postcheckkontor
för beloppets gottskrivande å betalningsmottagarens konto. Vid den
handling, som ligger till grund för gireringen, är fogad en kupong, å
vilken uppdragsgivaren kan skriva meddelande till betalningsmottagaren.
Sedan beloppet krediterats emottagarens konto, översändes kupongen till
denne, som på detta sätt erhåller de för honom avsedda meddelanden
från betalaren.

Om kontoinnehavaren har att samtidigt verkställa likvid till flera
betalningsmottagare, kan han med en och samma handling uppdraga
åt postcheckkontoret att verkställa betalningarna. I detta fall bifogar
han en förteckning på de konton, till vilka girering skall ske. Å särskilda
kuponger kan han skriva meddelanden till betalningsmottagarna,
vilka erhålla dessa från respektive postcheckkontor, sedan deras konton
gottskrivits de för dem avsedda belopp.

Vid girering verkställas sålunda betalningar genom én enkel bok -

Girering.

föringsåtgärd. Det belopp, som skall betalas, debiteras gäldenärens och
krediteras fordringsägarens konto.

På sätt i det följande skall närmare utvecklas, är betalning genom
girering för såväl betalaren och betalningsmottagaren som för postverket
den i alla avseenden bästa betalningsmetoden. För att en girering
över huvud skall kunna verställas är det självfallet ett oundgängligt
villkor, att såväl betalare som betalningsmottagare innehava postcheckkonto.
Då det emellertid icke kan förutsättas, att alla de personer
och firmor, med vilka en kontoinnehavare står i förbindelse, innehava
postcheckkonto — vilket icke ens med en mycket stor anslutning till
rörelsen kan vara fallet — erbjuder postcheckrörelsen även andra utvägar
att verkställa betalningar.

Kontant utbe- Kontoinnekavare har sålunda möjlighet att verkställa likvid med

poltckfckkit användande av postcheck såsom direkt betalningsmedel till annan person
tor-. liksom han givetvis själv kan uttaga medel från sitt konto. Postchecken
kan sålunda användas på i huvudsak samma sätt som den vanliga bankchecken.
En avsevärd skillnad förefinnes emellertid mellan dessa två
slag av checker i fråga om sättet för deras infriande. 1 detta avseende
gäller nämligen, att en postcheck icke infrias, förrän checkutställarens
konto debiterats det belopp, varå postchecken lyder. På grund av denna
bestämmelse kan en postcheck bliva omedelbart infriad endast då den
företes vid det postcheckkontor, där utställarens konto iores. Om däremot
en postcheck skulle kunna vid uppvisandet infrias vid vilket postcheckkontor
eller vilken postanstalt som helst, funnes ingen garanti för att kontoinnehavaren
å sitt konto verkligen ägde ett tillgodohavande till belopp
motsvarande checkbeloppet, en garanti, vilken postverket, såsom ansvarigt
för de åt postcheckrörelsen anförtrodda medel, oundgängligen måste kräva.
I den av bankerna bedrivna checkrörelsen torde i stor utsträckning förekomma,
att checker infrias utan att underrättelse i förväg inhämtats
rörande checkutställarens tillgodohavande, beroende på det förtroende,
som den inlösande banken anser sig kunna skänka åt den som företer
checken till inlösen, antingen detta är checkens utställare eller en senare
innehavare av checken.

Enär postchecken kan bliva omedelbart infriad endast då den uppvisas
vid det postcheckkontor, å vilket den är dragen, kan densamma med
större fördel användas såsom direkt betalningsmedel mellan tvenne parter
endast i det fall, att betalningsmottagaren bor å den ort, där nämnda
postcheckkontor är beläget. På grund av postcheckens relativt ringa
användbarhet för detta ändamål har man därför i de länder, där post -

clieckrörelsen nu är införd, såsom förut nämnts, mera inriktat sig på
att vinna största möjliga användning för giroförfarandet än att åstadkomma
en vidsträcktare utbredning av checkbetalning i egentlig mening.
Endast i Schweiz har postchecken erhållit en användning, som mera
överensstämmer med den vanliga bankcheckens, i det att här beretts
möjlighet att överlåta postchecken genom endossering. För en närmare
kännedom om postcheckrörelsen i detta land hänvisas till bilagda redogörelse
för rörelsen i vissa främmande länder.

Av vida större praktisk betydelse än användandet av postcheck
såsom direkt betalningsmedel och densammas infriande vid postcheckkontor
är inom postcheckrörelsen den möjlighet rörelsen erbjuder kontoinnehavaren
att få belopp, som innestår å hans konto, utbetalt till betalningsmottagaren
genom vilken postanstalt som helst. Åven vid detta
betalningssätt verkställes betalningen på grund af postcheck, som av
kontoinnehavaren utställts. Denna postcheck innehåller, liksom den
postcheck, som användes såsom direkt betalningsmedel, en anmodan från
kontoinnehavaren till postcheckkontoret att av hans tillgodohavande betala
ett belopp. Under det att emellertid, vid checkbetalning i egentligmening,
checken av kontoinnehavaren överlämnas till betalningsmottagaren,
vilken har att själv på ett eller annat sätt söka få checken infriad,
är det, då belopp skall utbetalas genom postanstalt, kontoinnehavaren,
som vidtager åtgärder för att det belopp, varå postchecken lyder,
kommer betalningsmottagaren tillhanda. Betalningen verkställes genom
postcheckkontorets försorg. Ä postchecken angiver kontoinnehavaren
för sådant ändamål den persons namn och postadress, till vilken betalningen
skall ske, och insänder postchecken till det postcheckkontor, där
hans konto föres. Sedan postchecken inkommit till postcheckkont''»ret
och kontoinnehavarens konto debiterats postcheckens belopp, förvandlas här
postchecken till en anvisning från postcheckkontoret till betalningsmottagaren
under dennes postadress. Åven då betalning verkställes på
detta sätt, beredes kontoinnehavaren tillfälle att sända meddelande till
betalningsmottagaren. I regel är nämligen härvid så ordnat, att vid
den postcheck, som för ändamålet ifylles av kontoinnehavaren, är fogad
en kupong, å vilken han kan skriva meddelande till betalningsmottagaren.
Då anvisningen — eller utbetalningskortet, som anvisningen här
kallas — utlämnas till betalningsmottagaren, har denne att frånskilja
nyssnämnda kupong. Genom denna kombination av postcheck och utbetalningskort
vinnes den dubbla fördelen, att postcheckkontoret befrias
från besväret att utställa utbetalningskortet, och, då kontoinnehavaren

Utbetalning
genom postanitalt.

kan skriva meddelande till betalningsmottagaren å den vid blanketten
fogade kupongen, besparas lian besväret att skriva särskilt brev till denne.

Om kontoinnehavaren bar att på en gång verkställa flera likvider,
kan han med en och samma postcheck uppdraga åt postcheckkontoret
att för hans räkning verkställa likviderna. I sådant fall upprättar ban
en förteckning å dem, till vilka betalning skall ske, och insänder denna
jämte postchecken till postcheckkontoret. Postchecken blir i detta fall
endast använd för att debitera hans konto det sammanlagda belopp, som
skall utbetalas, varefter de olika betalningarna utföras med ledning av
den medsända förteckningen. Då postchecken sålunda i detta fall icke
kommer att förvandlas till utbetalningslcort, kan kontoinnehavaren icke,
såsom förhållandet är vid utbetalning till en enda betalningsmottagare,
använda den vid postchecken fogade kupongen för meddelanden. Han
kan emellertid beredas möjlighet att själv ifylla och till postcheckkontoret
medsända blanketter till utbetalningskort, varigenom han får tillfälle
att nedskriva meddelanden till betalningsmottagarna å de vid dessa
utbetalningskort fogade kupouger. I vissa länder föreligger skyldighet
för kontoinnehavaren att i sådana fall själv ifylla utbetalningskorten, en
skyldighet, som kontoinnehavaren, efter vad erfarenheten visat, gärna
ikläder sig på grund av de fördelar, detta förfaringssätt erbjuder honom.

I samband med redogörelse för förfaringssättet vid inbetalning å
postcheckkonto har här ovan påvisats de fördelar, som verkställandet av
likvider medelst beloppens inbetalning å fordringsägarens postcheckkonto
vid jämförelse med övriga betalningssätt erbjuder såväl betalaren som
ock den kontoinnehavare, som på detta sätt emottager betalningar. Här
skola något beröras de fördelar, postcheckrörelsen erbjuder såväl betalaren-kontoinnehavaren
som betalningsmottagaren vid girering och utbetalning
av belopp genom postanstalt.

Vare sig kontoinnehavaren verkställer betalningen genom girering
eller låter utbetala belopp genom postanstalt, befrias han från det besvär
och den risk, som förvaring av kontauta penningar alltid medför. Med
den utveckling, bankväsendet i våra dagar nått, behöver han visserligen
icke, därest han bor å ort med bankkontor, under längre tid förvara
penningar i sin bostad eller å sitt kontor, men, då en likvid skall verkställas,
måste han, om beloppet skall kontant utbetalas till fordringsägaren,
å banken avhämta kontanta penningar. Jämväl å orter, där
allmänheten har möjlighet att insätta penningar i bank, torde det dock
i mycket stor utsträckning förekomma, att betydande belopp under längre
eller kortare tid förvaras i kassaskåp eller plånböcker lör att hållas i
beredskap för utbetalningar, som vederbörande hava att verkställa. Om

beloppet skall remitteras genom en postremissväxel eller bankcheck,
erfordras hven i regel besök å banken för ordnandet av denna angelägenhet,
varefter den försändelse, vari denna växel resp. check inneslutes,
skall överlämnas till postverket för att befordras till adressorten.
Då betalningen fullgöres medelst postanvisning, har betalaren att själv
eller genom bud överlämna anvisningen jämte de medel, vara densamma
lyder, till en postanstalt. Den, som innehar postcheckkonto och låter
de till honom ingående betalningar gottskrivas detta konto eller eventuellt
verkställer inbetalningar å sitt konto för att vid förefallande behov
hava det belopp innestående, som han anser sig behöva för egna utbetalningar,
har i motsats härtill vid likviders fullgörande redan i postverkets
vård det belopp, som skall betalas. Han har endast att ifylla
en postcheck och avlämna densamma å eller insända den till det postcheckkontor,
där hans konto föres. Under det att vid andra sätt att
verkställa likvider till annan ort betalaren i de flesta fall torde skriva
särskilt brev till emottagare!! angående betalningen, kan kontoinnehavaren
vid likvidens fullgörande genom postcheckrörelsen utan särskild
kostnad skriva meddelande till betalningsmottagaren å den härför avsedda
kupong, som medföljer postchecken.

För den, som bor å ort utan bankkontor, och som ofta nog är
hänvisad till att förvara kontanta penningar i sin bostad för att kunna
möta de utbetalningar, han har att verkställa, är det självfallet av ovärderlig
nytta att i stället kunna hava dessa penningar innestående i postverkets
vård, till dess de behöva tagas i anspråk för utbetalningar.

Då postcheckkontorens antal är rätt begränsat och kontoinnehavaren
på grund härav i allmänhet icke kan personligen besöka det postcheckkontor,
där hans konto föres, har han att i brev meddela postcheekkontoren
sina betalningsuppdrag. Kontoinnehavare å plats, som saknar
post checkkontor, blir givetvis för sin betalningsrörelse ofördelaktigare
stöld än den kontoinneliavare, som kan å ort och ställe meddela postcheckkontoret
sina uppdrag. En viss ojämnhet kan därför härvidlag icke
undvikas. Sålunda kan sistnämnde kontoinnehavare omedelbart uttaga
penningar vid postcheckkontorets kassa, under det att den, som bor å
annan ort, först måste insända sin postcheck till postcheckkontoret och,
sedan postchecken blivit behandlad därstädes, lyfta beloppet å sin postanstalt.
För att i någon mån göra kontoinnehavarna å alla orter likställda
vid användandet av postcheckrörelsen såsom förmedlare av betalningar
hava i vissa länder kontoinnehavarna tillerkänts portofrihet för
insändande till postcheckkontor av postchecker och andra handlingar i
postcheckrörelsen.

Frånsett redan tidigare berörda fördelar i fråga om förenklade
betalningsmetoder erbjuder även postcheckrörelsen, såsom nedanstående
tabell och särskilt diagram (bil. 4) visa, förmånen av förhållandevis låga
avgifter.

Avgifter för försändande av belopp inom landet genom postanvisningar och
värdebrev samt, enligt kommitterades förslag, genom postcheckrörelsen.

Belopp,
som skall
försändas

Genom postverket medelst

Genom postcheckrörelsen medelst

post-

anvisning

assurera^ brev

rekommenderat
brev (med eller
utan postremiss-växel)

girering
(från ett
postclieck-konto till ett
annat)

inbetalning
(å ett post-checkkonto)

utbetalning
(från ett post-checkkonto)

lokalt

annat

lokalt j annat

kr.

öre

45 öre

öre i 50 öre

avgiftsfri

öre

7 öre

■»

45 »

> ] 30 »

7 »

100

45 »

» j 30 »

7 »

250

45 »

» 30 »

11 »

500

45 »

» 30 >

15 »

750

65 »

» 1 30 >

21 »

1,000

65 »

» ; 30 »

25 *

2,000

‘)150

85 >

»i 30 . »

45 *

3,000

'')225

100

105 »

» 30 »

65 »

4,000

‘)300

120

125 »

» 30 »

85 »

5,000

*)375

140

145 »

> ! 30 »

105 »

10,000

'')750

240

245 »

» i 30 »

205 »

i) Medelst två eller flera postanvisningar å 1,000 kronor.

Vad då först beträffar betalning genom girering av belopp till
betalningsmottagarens konto är avgilten för denna transaktion högst
obetydlig. I vissa länder, t. ex. Schweiz och Tyskland, är gireringen
till och med fullständigt avgiftsfri. 1 Österrike utgår härför en avgift
av allenast 4 Heller, oberoende av beloppets storlek, samt i Frankrike
en dylik avgift av 10 centimes, likaledes utan hänsyn till beloppet.
Kontoinnehavare i de två första länderna kunna sålunda genom postcheckrörelsen
verkställa likvider till andra kontoinnehavaie. utan någon
som helst kostnad och, vad beträffar övriga länder, är avgiften för girering
så låg, att densamma betraktad såsom en utgift för kontoinnehavaren
är av mycket ringa betydelse och sedd från postverkets syn -

punkt icke innebår någon väsentlig inkomst. I)ä giro förfärandet gjorts
så utomordentligt fördelaktigt för kontoinnehavaren, har avsikten härmed
självfallet varit att söka förmå honom till att använda detta betalningssätt,
genom vilket likvider kunna verkställas utan att kontanta
penningar tagas i anspråk.

Avgifterna för utbetalning genom postanstalt äro i allmänhet icke
heller betydande. I alla länder äro de lägre än de avgifter, som utgå
i postanvisningsrörelsen. Härtill kommer, att, medan det belopp, som
kan försändas medelst postanvisning, är rätt snävt tillmätt — i allmänhet
1,000 francs eller ekvivalenten till detta belopp i respektive länders
myntslag — genom postcheckrörelsen kunna utbetalas väsentligt högre
belopp, även om icke heller vid detta betalningssätt vissa inskränkningar
i fråga om beloppets storlek kunna undvikas, särskilt då utbetalning
skall verkställas genom mindre postanstalter.

Jämväl för betalningsmottagaren är det förmånligt att emottaga
likvid på ovan angivna sätt, i synnerhet om denne själv har postcheckkonto.
I sådant fall torde den betalningsskyldige så gott som undantagslöst
verkställa likviden genom gillring, enär detta betalningssätt
är för honom det förmånligaste. Då så sker, erhåller betalningsmottagaren
beloppet insatt pa sitt konto och får från postcheckkontoret
underrättelse om beloppets gottskrivande å hans konto jämte det meddelande,
betalaren skrivit till honom. Om betalningsmottagaren icke kar
postcheckkonto och belopp sålunda skall utbetalas genom postanstalt,
erhåller betalningsmottagaren likviden på i huvudsak samma sätt som
genom en postanvisning.

I främsta rummet är det kontoinnehavaren själv, som vid såväl
inbetalningar till postcheckkonto som utbetalningar från dylikt konto
åtnjuter de mera påtagliga fördelarna av postcheckrörelsen.

Även för postverket erbjuder emellertid likvidens verkställande
genom utbetalning å postanstalt av belopp, som innestå å postcheckkonto,
betydande fördelar i jämförelse med betalning förmedelst postanvisning.
Postverkets kontanta penningrörelse kan nämligen härigenom
minskas. Under det att vid betalning genom postanvisning det belopp,
som skall remitteras, inbetalas å postanstalt, varvid inbetalningen
i det stora flertalet fall verkställes i reda penningar och postanvisningen
sedermera å adressorten utbetalas likaledes i kontanta penningar, förekomma
vid likvidens verkställande genom postcheck, vars belopp utbetalas
genom postanstalt, kontanta penningar allenast vid utbetalningen,
enär det belopp, som skall betalas, redan befinner sig i postverkets
vård. Det torde ligga i öppen dag, att postanstalternas ansvar för
Postchedtkommitterade. 5

Exempel på
betalningar
genom postcheckrörelsen
.

kontanta penningar vid utbetalningar genom postcheckrörelsen på grund
härav är väsentligt mindre än då betalningar verkställas genom postanvisningar.

Förfaringssättet vid verkställande av likvider genom postcheckrörelsen
är, såsom här påvisats, synnerligen enkelt. På grund härav
lämpar sig postcheckrörelsen också för många olika slag av betalningar.

De, som med största fördel kunna använda sig av postcheckrörelsen
såsom förmedlare av betalningar, äro sådana personer och institutioner,
som hava att emottaga eller själva verkställa många betalningar, var och
eu med jämförelsevis obetydligt belopp. Här må endast antöras några
fall, då i utlandet betalning genom postcheckrörelsen särskilt olta förekommer.

Försäkringsbolag kunna, då de avisera sina försäkringstagare om premiernas
förfallodag, bifoga ifyllda blanketter till inbetalningskort. Dessa
avlämnas av försäkringstagarna därefter jämte medel till en postanstalt
eller till en lantbrevbärare. Inbetalningskorten försändas nu till det postcheckkontor,
där bolaget har sitt konto. Sedan de å dessa kort augivna
belopp krediterats bolagets konto, översändas till bolaget dagligen kupongerna
till inbetalningskorten, och bolaget får av dessa kännedom om,
vilka försäkringstagare som fullgjort sin betalningsskyldighet, och får
del av dessas meddelanden angående betalningen. Det sålunda å postcheckkontoret
bildade tillgodohavandet kan av bolaget uttagas och insättas
i bank eller, om bolaget har att i sin ordning verkställa likvider,
användas för sådant ändamål. Om exempelvis skadeersättningar eller
pensioner skola utbetalas, kan bolaget uppdraga åt sitt postcheckkontor
att för dess räkning verkställa likviderna. Om betalningsmottagarna
själva hava postcheckkonto sker betalningen bekvämast och billigast
genom girering till dessas konton, i vilket fall ingen avgift eller i
varje fall eu högst obetydlig sådan — uttages. Om betalningsmottagarna
icke hava postcheckkonton eller eljest vilja få beloppen kontant utbetalade,
lämnar bolaget sitt postcheckkontor uppdrag att postledes verkställa
utbetalningarna. Åven för kontant utbetalning är avgiften låg,
särskilt om mindre belopp förekomma till utbetalning. Vare sig likviderna
skola fullgöras genom girering eller i kontanta penningar, erfordras
för kontoinnehavaren icke besök å bank eller postanstalt. Det till postoheckkontoret
riktade betalningsuppdraget — postchecken med eventuella
bilagor — insändes såsom vanligt brev och kan sålunda nedläggas
i brevlåda. Konvolut till dylika försändelser, i förväg åtryckta postcheckkontorets
namn, tillhandahållas av postcheckkontoret.

Förutom liv försäkringsbolag och dylika institutioner kan postcheckrörelsen
med största fördel användas av alla sådana föreningar och
va mm anslut ning ar, som hava att regelbundet emottaga eller verkställa
betalningar, såsom sjuk- och under stödskassor, fackföreningar, ekonomiska
och kulturella sammanslutningar och andra.

Likaså kunna statens och kommunens institutioner i sin uppbördsvorksamhet
hava betydande nytta av postcheckrörelsen. Vid uppbörd
exempelvis av avgifter för telefonabonnemang tillgår — utan postcheckrörelsens
anlitande — i regel så, att inkassering av avgifterna verkställes
av särskilda personer, som för ändamålet med jämna mellanrum
besöka abonnenterna och uppbära beloppen. I vissa länder med postcheckrörelse
har däremot överenskommelse träffats mellan telegrafverket
— eller annan institution, som handhar telefonväsendet — postcheckinstitutionen
och abonnenterna, att avgifterna omedelbart debiteras abonnenternas
postcheckkonton. Då avgifterna förfalla till betalning, överlämnas
telefonräkningarna direkt från telegrafverket till postcheckkontoren,
där beloppen debiteras abonnenternas postcheckkonton, varefter
räkningarna tillställas kontoinnehavarna tillsammans med övriga handlingar,
som tjäna som verifikationer för rörelserna å kontot. Samtidigt
med debitering av beloppen å abonnenternas konton verkställes kreditering
å telegrafverkets postcheck konto.

Vidare användes postcheckrörelsen i stor utsträckning för inkassering
av de regelbundet återkommande avgifterna för förbrukad gas,
vatten och elektricitet. Härvid kan tillgå på sådant sätt, att vederbörande
verk vid utsändande av räkningar bifogar ifyllda blanketter till inbetalningskort,
vilka abonnenterna endast hava att jämte medel inlämna på närmaste
postanstalt, varefter beloppet genom postverkets försorg gottskrives
verkets pnstcheckkonto. Från postcheckkontoret överlämnas dagligen
till verket de vid dessa kort fogade kuponger, av vilka framgår, vilka
abonnenter, som fullgjort sin betalning, nummer å mätare och andra
dylika uppgifter, som verket för sin bokföring behöver. Detta förfaringssätt
tillämpas emellertid i regel endast, då abonnenterna icke själva hava
postcheckkonto. Med de abonnenter, som hava po*tcheckkonto, kan
verket träffa överenskommelse om räkningarnas omedelbara debitering
å vederbörandes konton i ungefärlig överensstämmelse med vad nvss
angivits beträffande telefonavgifter. Föreningar och sammanslutningar
av alla slag kunna på liknande sätt inkassera sina avgifter. Förfaringssättet
innebär för alla, som använda sig härav, en betydande
besparing av arbete, risk och kostnader.

Med den utomordentliga utveckling försäkringsrörelsen och för -

eningslivet numera ernått och med den mångfald olika betalningar, som
den enskilde regelbundet har att fullgöra till olika statliga och kommunala
verk och inrättningar, utgöra de betalningar, å vilka exempel
här ovan anförts, en högst betydande del av postcheckrörelsens omsättning
i främmande länder. Det är emellertid icke endast på nu berörda
områden postcheckrörelsen har en uppgift att fylla. Köpmän och industriidkare
kunna för sin betalningsrörelse i allmänhet hava betydande
nytta av postcheckrörelsen. Sålunda förekommer utomlands i stor utsträckning,
att köpmän vid utsändande av räkningar bifoga ifyllda, till
deras postcheckkonton ställda inbetalningskort, vilka kunderna endast
hava att jämte medel inlämna å närmaste postanstalt. Erfarenheten har
visat, att,'' då avgifterna för inbetalning å postcheckkonto äro mindre än
exempelvis för postanvisning, kunderna hellre verkställa sina likvider
genom inbetalning å köpmännens postcheckkonton samt att likviderna
på detta sätt ingå fortare och i större antal än om denna möjlighet att
fullgöra betalningarna icke bereddes kunderna. Då en köpman, som har
postcheckkonto, själv har att fullgöra eu betalning och hans affärsvän
likaledes har postcheckkonto, verkställer han likviden helst medelst
girering, emedan detta betalningssätt är det för honom i alla avseenden
förmånligaste. Då hans postcheckkonto på grund av verkställda inbetalningar
utvisar ett större tillgodohavande än han anser sig behöva för
mötande av utbetalningar, kan han uppdraga åt postcheckkontoret att
till den bank, där han har sina affärer, utbetala belopp för att gottskrivas
hans konto i banken. Därest banken har postcheckkonto, kan
beloppet lämpligen gireras till detta konto.

På samma sätt kan postcheckrörelsen med fördel användas av alla,
som hava att emottaga och fullgöra betalningar, såsom tidning sutgivare,
bokförläggare, industriidkare, hantverkare och även privatpersoner. De
uppgifter i detta avseende, som finnas tillgängliga från främmande länder,
utvisa, att bland kontoinnehavarna finnas representerade snart sagt alla
yrken och stånd. Ur eu dylik uppgift från Schweiz torde följande exempel
få anföras angående deltagarnas i postcheckrörelsen yrken. Man finner
här offentliga myndigheter — bland vilka märkas kyrkliga myndigheter, järnvägs
förvaltningar, telegrafverket, tullverket, militära institutioner och skatteuppbördsmyndi
glitter — banker, sparkassor, försäkringsbolag och agenturei
hos dylika," stiftelser och föreningar, kraft- och belysningsanläggningar, kommunikationsanstalter,
olika slag av fabriker och handelsbolag, bryggerier, tidningsutgivare,
boktryckare, köpmän, byggmästare, apotekare, advokater in. fl.

Det torde redan av denna uppräkning framgå, att postcheckrörelsen
av vitt skilda institutioner och enskilda befunnits lämplig såsom för -

medlare av betalningsrörelsen. Detta framgår ytterligare av de siffror,
som utvisa antalet kontoinnehavare och omsättningen inom postcheckrörelsen
i vissa främmande länder. Postcheckrörelse infördes i Schweiz
med ingången av år 1906. Redan vid slutet av det första verksamhetsåret
uppgick kontoinnehavarnas antal till över 3,000, ett antal, som
under de följande åren utvisar en stark och jämn ökning. Vid utgången
av år 1918 hade antalet kontoinnehavare stigit till över 27,000. Totala
omsättningen i postcheckrörelsen i detta land uppgick redan under det
första verksamhetsåret till över 450 miljoner francs. Motsvarande siffra
var år 1918 c:a 15''U miljarder francs. Postcheckrörelsen i Tyskland
har erfarit en lika storslagen utveckling. Redan vid slutet av det första
verksamhetsåret (1909) räknade postcheckrörelsen i sistnämnda land över
■i>6,000 kontoinnehavare med en total omsättning av inemot 10 miljarder
Mark. År 1918 uppvisade rörelsen omkring 257,000 och vid utgången
av sistlidna juli månad omkring 326,000 kontoinnehavare, och uppgick
omsättningen år 1918 till 131 miljarder Mark. I övriga länder, där rörelsen
blivit införd, har utvecklingen varit i stort sett lika gynnsam.
Av omstående tabell framgår närmare antalet kontoinnehavare, totala
omsättningen samt antalet transaktioner i Österrike, Schweiz och Tyskland
under de år, postcheckrörelsen varit i verksamhet i dessa länder.

Särskilda diagram utvisa beträffande postcheckrörelsen i nämnda
länder dels beloppen av de under årens lopp innestående medlen (bil. 2)
dels ock antalet kontoinnehavare, totala omsättningen samt totala antalet
transaktioner (bil. 3).

De anförda siffrorna torde till fullo ådagalägga, med vilket förtroende
rörelsen emottagits av allmänheten. De törele också visa, att postcheckrörelsen
blivit av utomordentligt stor betydelse för betalningsrörelsen
i dessa länder. Enligt vad kommitterade inhämtat, har också
i utlandet postcheckrörelsen rönt sådant mottagande från handelns och
näringarnas sida att — särskilt i Schweiz — ledande institutioner
inom affärslivet nedlagt ett i högsta grad intresserat och fruktbärande
arbete å postcheckrörelsens utveckling. Rörelsens egna institutioner
hava alltså härutinnan haft förmånen av det kraftigaste stöd i sina
strävanden.

Med hänsyn till de betydande belopp, som blivit omsatta i postcheckrörelsen
i nu nämnda länder, kunde det låta tänka sig, att postverket
såsom förmedlare av betalningar blivit en besvärlig konkurrent
till bankerna, vilka i anslutning till sina övriga verksamhetsgrenar befatta
sig med en liknande verksamhet.

Poslcheckrörelsens
inflytande
på
bankernas
rörelse.

År	Antalet kontoinnehavare vid utgången av året	Totala	omsättningen i miljoner	Totala antalet transaktioner i miljoner
Österrike!	Schweiz	Tyskland	Österrike j Krönen J	Schweiz Francs j	Tyskland Rmlc	Österrike \|	1 Schweiz \| Tyskland
1884	1 2,520 j	—	—	175 I	_ 1	—	0.:! 1	—	—
1885	6,877 !	— i	—	1,033	— i	—	1.8 \|	—	—
1886	10,555 j		—	1,891	- ! !	—	3.7 !	—	—
1887	12,981 \|	— ''	—	2,440 -	—	—	4.0 j	— \|	—
1888	14,296 j	■ —	—	2,576		—	5.5 j	— i	—
1889	16,046 :	—	—	3,012		—	6.3	—	—
1890	17,808	—	—	3,518	- i	—	7.7	- s	—
1891	19,391	—	—	4,000	- \|	—	9.1	— 1	—
1892	21,365	__	—	4,475	—	—	10.2	— !	—
1893	23,471	—	— ■	5,011	i	—	11.4	—	—
1894	25,834	—	—	5,462	—	—	12.2	—	—
1895	28,363		—	5,940	''	—	13.7		—
1806	30,837		—	6,620	—	—	15.8	—	—
1897	34,209	_		7,541	—	—	16.5		—
1898	37,489	—	-	8,805	—	—	18.2	—	—
1899	40,271	—	~~	9,541	-	—	19.0		—
1900	42,658	—		10,413		—	21.7	—	—
1901	46,345	—	-	11,370		—	23.0		—
1902	51,853			12,438	—		2G.s	—	—
1903 ■	57,038			13,562 !		30.7	1	—
1904	62,329			14,861	r		34.2		—
1905	67,801	—	—	16,226	j —	-	37.8	—
1906	73,313	3,190	—	18,373	451	—	41.8	1.7
1907	79,711	4,066		21,588	746	—	45.8	2.8	—
1908	86,560	5,301	1 —	23,4S7	1,287		50. o	i 4.1	—
1909	94,621	7,295	36,427	24,841	2,400	9,820	56.1	5.8	24.0
1910	102,574	9,509	49,853	27,370	3,298	18,452	62.5	7.7	54.5
1911	110,074	11,541	62,446	29.706	4,091	25,117	66.»	9.7 i	80.7
1912	116,904	13,947	75.203	32,917	4,940	\| 30,347	72.8	11.5	100.8
1913	122,870	i 15,812	86,400	38,658	5,397	1 35,906	77.2	13.1	120.1
1914	126,624	'' 17,370	103,068	36,076	5,455	38,009	72.9	13.4	124.S
1915	131,144	18,577	\| 111,931	58,746	! 6,136	47,806	68.s	14.5	128.6
1916	139,099	j 20,833	\| 148,918	78,944	i 8,126	63,482	71.4	las	139.3
1917	150,240	23,980	1 189,432	102,085	11,163	97,159	69.1	19.5	153. s
1918	1 _ 1 Uppgift	j 27,604 saknas.	: 257,813	1__	15,499	131,200	1__	21.s	171.3

Kommitterade hava ägnat sin synnerliga uppmärksamhet åt de
erfarenheter, man i andra länder gjort angående postcheckrörelsens
inflytande på bankernas rörelse. Det har härvid konstaterats, att bankerna
i mycket stor utsträckning själva använda sig av postcheckrörelsen
för vissa betalningar, samt att bankerna, med full insikt om botvdelsen
av en begränsning i användandet av de kontanta betalningsmedlen,
träffat överenskommelse med postcheckrörelsen i syfte att i möjligaste
mån befordra betalning genom girering. Till kommitterades förfogande
hava dessutom ställts uttalanden från ledande banker i utlandet angående
deras erfarenheter i detta avseende. Av de från tyskt håll härrörande
omdömen återgivas här nedan utdrag ur några av dessa uttalanden
(nov. 1917): (Kursiveringarna äro verkställda av kommittén.)

Reichsbank-Direktorium.

»Der Postscheckverkehr dient in gleicher Weise wie der Giroverkehr der
Reichsbank der Förderung des bargeldlosen Zahlungsverkehrs. Während der Reichsbankgiroverkehr
in der Plauptsache fur den Grossverkehr zugeschnitten ist, bezweckte
die Einfuhrung des Postscheckverkehrs in erster Linie die Einbiirgerung bargeldloser
Zalilungswcisen im Mittel- und Kleinverkehr. Diese gleichgerichteten Bestrebungen
auf getrennten, allerdings ineinander ubergehenden Gebieten liessen von vornherein
ein möglichst enges Zusammenarbeiten der beiden wichtigsten Träger des bargeldlosen
Zahlungsverkehrs als wunschenswert erscheinen.

Sogleich mit der Erölfnung des Postscheckverkehrs wurden die Reichsliauptbank
und die am Sitze eines der 12 Postscheckämter befindlichen Reichsbankanstalten
an den Postscheckverkehr angeschlossen; aber auch die ribrigen Bankanstalten, die
kein eigenes Postscheckkonto besassen, konnten sowohl för eigene Rechnung als
auch för Rechnung ihrer Girokunden indirekt, d. h. durch Vermittlung der Bankanstalten,
fur die ein Postscheckkonto gefiihrt wurde, am Postscheckverkehr teilnehmen.»

—--— »wurde eine engere Verbindung zwischen Reichsbankgiro- und Post iiberweisungsverkehr

dadurch herbeigefuhrt, dass die Reichsbank vom 1. Juli 1916
ab sämtliclie Reichsbankhauptstellen und Reichsbankstellen direkt an den Postscheckverkehr
anschloss. Die Reichsbanknebenstellen blieben, wie bisher, nur indirekt
durch ihre iibergeordnete Bankanstalt mit den Postscheckverkehr verbunden.» —--

»Die gunstige Einwirkung beider Massnahmen auf den Postscheckverkehr der
Reichsbank ist aus der beträchtlichen Steigerung der Umsätze der Reichsbank im
Postscheckverkehr während des Jahres 1916 zu ersehen. Die Umsätze stellten sich
sei t dem Jahre 1911 wie folgt:

Stuck Behag in Mill. M.

1911 ................i 95 489 2 687.5

1912 ..............1102 909 2 866.8

1913 ................j 107 689 3 126.!

1914 ................i 111 532 3 113.»

1915 ............... 175 668 3 546.7

1916 ................ 289 267 5 796.9

Dags durch diese erwähnten beiden Massnahmen in der Tat eine engere Verbindung
zwischen Postscheckverkelir und Reichsbank geschäften wurde, geht daraus
hervor, dass die Umsätze des Postscheckverkehrs der Reichsbank im vergangenen
Jahr in stärkerer Progression gestiegen sind als die Gesamtumsätze des Postscheckverkehrs,
so dass der Anteil der Reichsbank an den Gesamtumsätzen des Postscheckverkehrs
eine beträchtliche Steigerung erfahren konnte.» — — — —

»Zweifellos wurde der Zahlungsmittelbedarf und der Notenumlauf der Reichsbank
ohne die Entlastung durch den Postscheckverkelir noeh bedeutend grösser
gewesen sein. Wie viel Umlaufsmittel hierdurch erspart worden sind, lässt sich
naturlicli nicht sägen; soviel ist jedoch gewiss, dass die bedeutenden Umsätze im
Postscheckverkelir — im Jahre 1916 sind nicht weniger als 42. 4 Milliarden M.
= 66.7 4 % des Gesamtumsatzes bargeldlos beglichen worden — mit dazu beigetragen
koben, der Reichsbank die während des Krieges iiberaus schivierige Aufgube
der Regelung des Geldumlaufs im gesamten Reichsgebiet und der Förderung des
ZaMungsausgleichs zu erleichtern.» — — — —

Direktorium der Preussischen Central-Genossensehaftskasse:

t Der Postscheckverkelir hot in hervorragender Weise dazu beigetragen, den
bargeldlosen Zahlungsamgleich mit dem der Preussischen Central-Genossenschaf IsKasse
angeschlossenen genossmschaftlichen und sonstigen Kundenkreise auszugestalten.
Er äussert seinen Einfluss besonders in der Richtung derjenigen Kreise, die nock ihren
Einrichtungen und Verhältnissen von einem Unmittelbaren Anschluss an den Reichsbankgiroverkehr
ferngehalten werden, und förderf in immer steigendem Mosse die
diesem innewohnenden Bestrebungen durch seme mittelbaren Beziehungen zu ihm.
Eine ganz erhebliche Verminderung der Bargeldbewegung wird zunächst schon durcli
die Möglichkeit der Ubertragung von Konto zu Konto bewirkt. Weiter aber bietet
er wesentliche Erleichterungen nuck in den Fållen von Bär sendungen.» — — — —-

Königliche Seehandlung (Preussische Staatsbank);

»Wenn man von dem allgemeinen volkswirtschaftlichen Interesse, das die
Banken an einer Yeredelung des Zahlungsverkehrs liaben miissen, absieht, so Högt
die Bedeutung des Postscheckverkehrs för die Banken nomentlieh in seiner Wirksamkeit
als Vermittler des Geldfernverkehrs• Da der Giroverkehr der Reichsbank
seiner ganzen Struktur nach sich nur auf einen beschränkten Kreis von Teilnehmern
erstrecken konnte, so mussten vor Einrichtung des Postscheckverkehrs häufig grosse
Summen Geldes dem Verkehr entzogen und durch Geldbriefe versandt werden, nämlich
stets dann, wenn Absender oder Empfänger soldier Beträge in kleinen Orten ohne
Reichsbank oder Privatbank ansässig waren, oder wenn solche, obgleich in grösseren
Orten lebend, keine Bankverbindung besassen. Der Anhäufung unnöttig hoher Geldbestände
in abgelegenen Bezirken und deren Thesaurierung bei geschäftlich ungewandten
Personen ist dadurch Yorschub geleistet worden. Selbst wenn jetzt ein
Geldabsender oder Empfänger kein eigenes Postscheckkonto unterhält, so wird durcli
die Ausnutzung des Postscheckkontos einer Bank doch Bargeld erspart. Durch

21»

Beispiel oder direkte Einwirkung können aber viele Geldempfänger oder Absender
veranlasst werden, sicli selbst ein Postscheckkonto einzurichten. Die nächste oft
beobacbtete Folge ist dana eine völlige Aussclialtung des Barverkehrs zwischen der
Bank und den betreffenden Kunden bezw. Kontrahenten.» — — — —

»Dagegen koben die mede igen Oebiihren im Pustscheckverkehr anziehend gewirkt.
För die Zahlkarte gilt dies in bohem Masse, obgleich sämtliche Banken eine Zusatzgebiihr
erheben und hierdurch immerhin die giinstige Entwickelung vielleicht etwas
gemindert sein karm. Dagegen soll die Benutzung des Postschecks als Zahlungsmittel
an Nichtkontoinhaber bei den Banken nock immer nicht allgemein eingebitrgert
sein.

Die Königliche Seehandlung hat den Postscheckverkelir vom orsten Tage
seines Bestehens im Sinne der vorstehenden Ausfiihrungen ausgenutzt und giinstige
Erfahrungen, damit erzielt.» — — —• —

»Im Verfolg diesel- Grundsätze Hessen sicli im innern Betriebe der Bank
Vereinfachungen und Ersparungen durchfiihren. Der Postscheckverkelir wird, getrennt
von dem ohnehin stark belasteten Kassenverkehr, entsprechend seinem geldlosen
Charakter rein buchungsmässig erledigt. Die daraus gewonnenen Erfahrungen waren
recht befriedigend.

Unter diesel! Umständen stellt sich die Ausnutzung des Postscheckverkehrs
der Seehandlung zifiermässig ausserordentlicli gunstig dar.

Der Eingang umfasst

1909

10 925 Posten (Uberweisungen und Zahlkarten zusammen) im Gesamt betrage

von.................................................................................... M. 44 788 971

1916

82 916 Posten (Uberweisungen lind Zahlkarten zusammen) im Gesamt betrage

von............................................................................ M. 196 105 432

(Steigerung 659 % der Stuckzahl naeh)

( » 338 % » Sumrae » ).

För Ausgänge ist die Steigerung
von 17 286 Stuck — M. 44 882 582 — im Jahre 1909 auf
62 099 » —M. 201 884 734 — » » 1916

mit 259 % (nach der Stuckzahl)

350 % ( » » » Summe)

nicht so hocli, da nicht wie beim Eingange die langsame Gewöhnung der Kundschaft
nöti g war.» — — — —

Kontor der Reichshauptbank för Wertpapiere in Berlin:

----»erwidern wir ergebenst, dass die Einfiihrung des Postscheckverkehrs

auf die Abwickelung unseres Zablungsdienstes einen giinstigen Einfluss ausgmbt hat. Bei
uns als Verwalter sehr vieler grosser lind kleiner Vermögen kommt der Postscheckverkehr
in der Hauptsache im Auszahlungsverkehr, nämlich bei Auszahlung der jeweils fälligen
Zinsen an dieNiederleger der Wertpapiere zur Anwendung. Die Besitzer der grösseren
Vermögen stehen allerdings meistens in Verbindung mit einer Bank und lassen auf
PostcheckJeommitterade. <;

deren Girokonto die eingegangenen Zinsen uberweisen; nicht so jedocli die Besitzer
der kleinen Vermögen. Diese, so weit sie in Berlin und in Vororten ansässig sind,
hoben bis zur Einfuhrung des Postscheckverkehrs ihre Zinsen an unserer Kasse ab,
und den auswärtigen Niederlegern, die nicht am Sitze einer Bankanstalt wohnen,
wurden die Zinsbeträge durch die Post im Wertbrief oder durch Postanweisung
ubersandt. Mit Einfuhrung des Postscheckverkehrs änderte sich dies Bild sehr schnell.
Die ortsansässigen Niederleger erkannten båld, dass es för sie nicht nur bequemer
ist, sich das Geld durch Postscheck unmittelbar in ihre Wohnung schicken zu lassen,
sondern bei den mässigen Gebuhrensätzen des Postscheckverkehrs auch billiger als
das bis dahin geubte Abhebungsverfaliren. Aber aucli die an Bankplätzen wohnenden
Niederleger ziehen jetzt vielfach diese Art der Ubermittelung vor, vred sie dadurcli
des Weges zum dortigen Bankgebäude enthoben werden.

Fiir lins selbst bedeutet der
tung: An den Zinsauszahlungskassen hat sich der besonders an den Quartalsterminen
starke Andrang des Publikums zuseliends verringert und. die Absendung der Barbeträge
durch die Post ist vereinfacht, vred nicht mehr för jeden einzelnen Empfänger
Postanweisungen ausgeschrieben oder för die 800. — — Mark ubersteigenden
Beträge Wertbriefe gebiidet werden mussen, vielmehr von der Einrichtung des
Sammelschecks Gebrauch gemaclit werden kann. Fur diejenigen unserer Deponenten.
die selbst ein Postscheckkonto haben oder die ihre Zinsen dem Postscheckkonto
einer Sparkasse oder eines anderen Konto-Inhabers guthringen lassen wollen, erfolgtUberweisung
auf dieses Konto, wodurch uberdies die Auszahlung in harem Gelde
vermieden wird.

Unser Einzalilungsverkehr reicht im allgemeinen nicht im entferntesten an
den Auszahlungsverkehr heran, lediglicli seit Kriegsausbruch hat er infolge der
Einzahlungen auf gezeichnete Kriegsanleihen einen bedeutenden Umfang angenommen.
Die kleinen Zeichner ohne Bankkonto sowohl wie auch die Zeichner, die ein
Postscheckkonto besitzen. haben von dem Postscheckverkehr regen Gebrauch gemacht:
der Postscheckverkehr hat somit auch hier zur Yereinfachung des Zalilungsverkehrs
beigetragen.

Es kann nach alledem gesagt werden, dass sich der Postscheckverkehr als eine
uertvolle Ergänzung des Giroverlcehrs heransgebildet und sich namentlich in jetzigcr
Kriegszeit (tafs Beste bewährt hat.» — — — •—

Direktion der Diseonto-Gesellsehaft:

— — _ — »beehren wir uns, Ihnen mitzuteilen, dass die Einfuhrung des
Postscheckverkehrs in Deutschland fiir alle Zweige des Geschäftslebens bedeutende
Vorteile gebraclit hat.» — — — —

»Um ein Bild der grossen Umwälzung zu geben, welche der Postscheckverkehr
bei den Banken herbeigefuhrt hat, gestatten wir uns, darauf hinzuweisen, dass die
Anzahl der jährlich durch unser Institut verrechneten Posten auf uber 300 000
Stuck mit einem Gesamtbetrage von weit uber 600 Millionen Mark zu schätzen ist.
in frulieren Zeiten gingen die Geldbeträge aus der Provinz. die nicht durch Postanweisung
(Höchstgrenze M. 800. —) oder durch Reichsbank-Giro-Uberweisung von
den Absendern erledigt werden konnten, in Gestalt von Wertbriefen mit Bargeldinhalt
bei uns ein. Es gehörte also eine Reihe von Beamten dazu, den Empfang der

VVertstucke zu quittieren, die Sond lingon zu ölfnen, den Inlialt zu pröfen und das
Geld an die Kasse abzufiihren. Dementsprechend war för die Hinaussendung solcher
Sendungen von uns eine Keilie von Beamten erforderlich, die das Geld aus der Kasse
zu tibernehmen, zu verpacken, zu siegeln und gegen Quittung bei der Post aufzuliefern
hatten. VVenn man diesem Verfahren die heutige Abwicklung durch Postscheckverkehr
gegeniiberstellt, so istleichtzuermessen, welclie Vereinfachung, Arbeitsersparnis und vor
nlUm tvelche Siclierung gegen Versehen und Unterschlagungen durch diesc Emrichtung
er Ad t ^vorden ist. Die bei uns eingehenden Postscheck-Uberweisungen oder Postscheckzahlungen
werden uns nämlicli durch Sammel-Listen vom Postscheckamt
aufgegeben, während wir umgekelirt die von uns hinausgelienden Uberweisungen
und Zahlungen durch Sammel-Listen dem Postscheckamt ubertragen. Hierbei sei
auf die einfache Art der Abwicklung hingewiesen, welclie darin liegt, dass eine
Quittierung der vom Postscheckamt bei uns eingehenden Listen oder der von uns
dem Postscheckamt iibergebenen Listen nicht stattfindet, sondern dass lediglich die
Gutschrift oder Lastschrift auf dem Postsclieck-Konto erfolgt. Die Abstimmung
dieses Kontos erfolgt täglich durch Aufgabe des Postscheckamts an nns.

Zum Schlusse möchten wir nock bemerken, dass wir infolge der in jiingster
Zeit erfolgten Bewegung zur Hedning des bargeldlosen Verkehrs eine stetig forUchreitende
Ausbreitung des Postscheckverkehr s beobachten konnten und dass irgendwelche
organisa!''orischen Mangel in der Einrichtung des Postscheckverkehrs nicht zu unser er
Kenntnis gelangt sind.» — — — —

Bank fur Handel und Industrie:

— — — — »erwidern wir ergebenst, dass sich die Einfuhrung des Postscheckverkehrs
för unsere Bank als sehr vorteilhaft erwiesen hat.» — — — — »För
vide Abteilungen unserer Bank bedeutet die Benutzung des Postscheckkontos eine
sehr willkommene Vereinfachung und Erleichterung der Arbeit und ermöglicht uns
gleichzeitig, die Verwendung von Bargeldmitteln einzuschränken. Zusammenfassend
möchten wir wiederholen, dass clio Erfahrungen, die wir bei Benutzung unseres
Postscheckkontos gemacht håken, die allerbesten sind.» — — — —

Dresdner Bank (Berlin).

—-----»Der Postscheckverkehr gewinnt in unserer Kundschaft von Monat zu

Monat an Ausdehnung. Hauptsächlich wird das Postsclieckkonto von demjenigen Teile
unseres Kundenkreises in Anspruch genommen, der kein Girokonto bei der Reichsbank
unterhält.

Es ist bei uns wohl zu bemerken, dass der Postscheckverkehr auf die Minderang
des Bargeldumlaufs gunstig eimvirkt.»

Commerzs und Discouto-Bauk:

—-------»Kadi unseren Erfahrungen hat sich der Postscheckverkehr im Grossau

und Gämsen gut bewährt und bedeutet vin en gewaltigen Fortschritt gegen das fräken■■

Verfahren, bei welchem sämtliche Verrechnungen mit Personen, welcbe kein Bankkonto
besassen, oder von denen man nicht wusste, ob sie ein solehes hatten, durch
die Post in harem Gelde erfolgen nmssten.» —---

»Neben den obenerwähnten Yorteilen bei der Auszahlung von Geldern gewährt
auch der Eingang von Beträgen auf Postscheckkonto gewisse Vorztige: Das lästige
Nachzählen der von Geldbriefträger iiberbrachten Beträge wird erspart, und femer
wird die Quittungsleistung bei jeder einzelnen Postanweisung durch zwei Bevollmächtigte
der Bank, welche geraume Zeit in Anspruch nimmt, uberflussig.»---

Nationalbank för Deutscliland:

— — »dass sich nach unseren Erfahrungen der Postscheclcverkehr
sowohl in Bezug auf Ubertragungen von Konto zu Konto als auch im Auszahlungsverkehr
an Nichtkontoinhaber als sehr niitzliche Einrichtung bewährt hat.» — — —

Mitteldeutsche Creditbank:

_ _ _ _ »dass der Postscheclcverkehr nach unseren Wahrnehm ungen auf
die Ahwickelung des Zahlungsdienstes im allgemeinen einen sehr giinstigen Einfluss
gehabt hat, und dass die ständige. Zunahme der Postscheck- Kon toinhåker von der
besten Wirkung fur die Förderung des bargeldlosen Zuhlungsverkehrs ist.» — — —

Dessa banker hava sålunda kraftigt framhållit de med post checkrör
elsen förenade fördelarna, varemot från ingen enda av dem försports,
att postcheckröreisen i något avseende menligt inverkat på deras rörelse.
Postcheckrörelsen anses dessutom hava fyllt en synnerligen viktig uppgift,
i det att den bidragit till att minska användandet av kontanta penningar.

Från Österrike föreligga liknande av ledande bankinstitut avgivna
uttalanden.

Om sålunda postcheckrörelsen icke haft någon ogynnsam inverkan
på affärsbankernas rörelse, kan någon sådan lika litet förmärkas i fråga
om sparbankernas rörelse.

I vissa länder förekommer visserligen, att kontoinnehavare åtnjutaränta
å de medel, som innestå i postcheckrörelsen. Då postcheckrörelsen
emellertid ingalunda avser att tjäna såsom sparinstitut utan är ämnad
att vara eu förmedlare av betalningar, komma givetvis de belopp, som
innestå å postcheckkonto, att vara underkastade täta och otta rätt betydande
fluktuationer, vilket i synnerhet gäller de konton, som innehavas
av personer eller firmor med större rörelse. På grund härav kan
den ränta, som betalas å medel, som innestå i postcheckrörelsen, icke
utgå efter den räntefot, som i allmänhet tillämpas å sparmedel, vilka i
regel innestå under längre tid. 1 de länder, där ränta gottgöres kontoinnehavarna,
håller sig räntefoten i regel under ej blott den, som till -

liimpas av sparbankerna och av affärsbankerna ä sparkasse- och dylika
räkningar utan jämväl något under den ranta, som tillämpas beträffande
medel, vilka vid anfordran stå till insättarnas förfogande, d. v. s. räntan
för å giro- och liknande räkningar innestående medel.

1 fråga om ränteberäkningen gäller även som regel, att medel
måste hava innestått under viss kortare tid för att ränta överhuvud taget
skall utgå. Genom denna bestämmelse ernås, att en kontoinnehavare
med färre omsättningar på sitt konto erhåller relativt högre räntegottgörelse
iin den kontoinnehavare, vilkens tillgodohavande dagligen företer
betydande växlingar. Ett dylikt beräkningssätt är förmånligt jämväl ur
postcheckrörelsens synpunkt, enär det ligger i rörelsens intresse, att
tillgodohavandena i postcheckrörelsen hållas så jämna som möjligt. Det
beräkningssätt, som i allmänhet härvid tillämpas, är även så förenklat,
att arbetet med ränteberäkningen blir av ringa omfattning.

Den ränta, som sålunda kan erhållas å medel, som innestå å postcheckkonto,
utövar självfallet eu avsevärd dragningskraft särskilt för
dem, som icke bedriva någon större affärsrörelse och anses i höggrad
bidraga till att öka antalet deltagare i postcheckrörelsen. De medel,
som härigenom komma att dragas till postcheckrörelsen, kunna emellertid,
enligt de erfarenheter, man gjort i främmande länder, icke anses
vara så att säga undandragna affärs- eller sparbanker, utan härröra från
kassaskåp och plånböcker, där de hittills legat räutelösa i avvaktan på
kommande utbetalningar och sålunda undandraga den allmänna penningrörelsen.

Enligt de undersökningar, kormnitterade verkställt rörande erfarenheterna
från främmande länder har postcheckrörelsen sålunda icke haft
någon som helst ogynnsam inverkan på vare sig affärs- eller sparbankers
rörelse utan tvärtom varit dessa penninginstitut till nytta såväl för
deras egen betalningsrörelse som ock vid deras bemödanden att i nationalekonomiskt
intresse begränsa användandet av kontanta penningar vid
verkställandet av likvider. Nödvändigheten att minska den kontanta
penningomsättningen har också varit en av de viktigaste orsakerna till
postcheckrörelsens införande i främmande länder.

Den ofantliga utvecklingen av handel, industri och övriga näringar,
som kännetecknade det nittonde århundradet, medförde i alla länder och
särskilt i länder med ett högt utvecklat och väl organiserat ekonomiskt
liv, en stegrad efterfrågan på för affärslivets behov erforderliga omloppsmedel,
en efterfrågan som de kontanta betalningsmedlen —metalliskt
mynt och sedlar — hade svårt att tillgodose. Man blev på grund

Nationaleko nomiska synpunkter.

härav hänvisad till att alltmer tillvarataga förhandenvarande möjligheter
att vid verkställande av likvider anlita betalningsmetoder, vid vilka reda
penningar icke alls eller i begränsad omfattning tagas i anspråk. För
England, Amerika och andra länder med anglosaxisk kultur blev övergången
till dylika penningbesparande betalningsmetoder synnerligen lätt,
enär i dessa länder checken redan länge intagit en framstående plats
som betalningsmedel. Men även i andra länder, där de sociala, rättsliga
och ekonomiska förhållanden, som möjliggjort checkens utbredning i
England, icke voro tillfinnandes, framtvingade det ekonomiska livets utveckling
eu allmän förbättring och förädling av betalningsrörelsen i
riktning mot penningbesparande metoder. I alla länder har det självfallet
i första rummet varit bankerna, som i samband med övriga verksamhetsgrenar
ägnat sig åt eu dylik förbättring av betalningsrörelsen.
Härvid "har man efter Englands föredöme inriktat sina ansträngningar
på en vidsträcktare utbredning av checkbetalning och i samband därmed
vidtagit åtgärder för att underlätta verkställandet av likvider medelst
överföring av belopp från konto till konto (girorörelse). Huru storslagna
resultaten av bankernas verksamhet på detta område än ma hava varit,
kunna de penningbesparande betalningsmetoderna i andra länder än de
anglosaxiska icke anses hava trängt igenom i den utsträckning, som
ur nationalekonomisk synpunkt varit önskvärd.

Eu anledning till att den egentliga checkbetalningen icke vunnit
önskad omfattning, torde hava varit en viss motvilja att utbyta de gamla
och beprövade betalningsmedlen, guld och sedlar, vilkas värde — åtminstone
vad guldet beträffar — icke hittills dragits i tvivelsmål, mot
checken, vars värde för betalningsmottagaren i vissa fall kan vara
tvivelaktigd. För Sveriges vidkommande har även det för vårt land
säregna betalningsmedel, som postremissväxeln utgör, vunnit sa stor
utbredning, att checken enbart av denna anledning icke haft så tacksamt
fält som inom vissa andra länder. Ett hinder för eu allmännare
användning av checken som betalningsmedel torde jämväl vara att söka
däri, att lagstiftningen först ganska sent kommit att befatta sig med
åtgärder för att åt checkförfarandet bereda nödigt rättsskydd. En synnerligen
viktig orsak till de penningbesparande betalningsmetodernas
relativt ringa användning ligger jämväl däri, att dessa betalningsmetoder
icke varit tillgängliga för de bredare samhällslagren. Trots den
stora utbredning, bankverksamheten numera vunnit, kunna bankerna
naturligen icke vara representerade å alla orter.

Genom inrättandet av postcheckrörelsen har man sökt att särskilt

:ir,

för det mindre högt utvecklade affärslivet öka möjligheterna att verkställa
likvider genom penning-besparande betalningsmetoder och såmedelst
ernå en minskning i den kontanta penningomsättningen.

Såsom kommitterade tidigare påvisat, var det behovet av en allmännare
användning av anvisningsförfärandet vid verkställandet av
likvider mellan olika orter, som på sin tid påkallade postens medverkan
i denna, ditintills endast av bankerna bedrivna verksamhet, och som
nödvändiggjorde införandet av postanvisningsrörelsen. Då det sedermera
blivit nödvändigt att i ännu större utsträckning begränsa det kontanta
penningomloppet, har postinrättningen jämväl tagits i anspråk för en
allmännare användning, en demokratisering av de penning-besparande
betalningsmetoderna. Utvecklingen från den av bankerna bedrivna
check- och girorörelsen till en av postverket förmedlad sådan rörelse
har sålunda varit analog- med den, som gjort sig gällande i fråga om
anvisnings förfarandet.

Av de nu nämnda penningbesparande betalningsmetoderna —
check och giro — är det, såsom förut berörts, i huvudsak girorörelsen,
som ur synpunkten av penningbesparing- är den för postcheckrörelsen
viktigaste. Utan några som helst kontanta penningtransaktioner kunna
likvider verkställas mellan skilda kontoinnehavare i rörelsen medelst en
onkel bokföringsåtgärd, i det att det belopp, som skall betalas, debiteras
gäldenärens och krediteras fordringsägarens konto. Erfarenheten från
irämmande länder har visat, att denna betalningsmetod blivit i utomordentligt
stor utsträckning använd, och att det syfte, man genom denna
anordning velat ernå, sålunda vunnits.

Förutsättningen för att betalning genom girering överhuvud skall
vara möjlig är givetvis, att såväl betalare som betalningsmottagare hava
postcheckkonto. En livligare girorörelse är därför möjlig först sedan
postcheckrörelsen vunnit större tillslutning. I främmande länder har
det också kunnat konstateras, att beloppet av de genom girering verkställda
likviderna under de första verksamhetsåren utgjort en jämförelsevis
obetydlig procent av den totala omsättningen i postcheckrörelsen
men att procenttalet angivande gireringar efter hand ökats, och detta i
betydligt starkare grad än den samtidiga ökningen av rörelsen i sin helhet.
I Schweiz utgjorde sålunda under rörelsens första verksamhetsår (1906) omsättningen
i girorörelsen 20 procent af den totala omsättningen i postcheckrörelsen.
År 1918 kom på girorörelsen icke mindre än 72 procent avlida
årsomsättningen. Av omstående diagram framgår närmare ökningen
i giroomsättningen i procent av hela omsättningen i postcheckrörelsen
i Schweiz.

/ynTWm.

<3nxsa.tV -air>g -

boy.

3i.rO omsitt'' ru-n-g -

''no mi

na. nu

iqit> H11

Ett lika gott resultat av giro förfarandet har postcheckrörelsen även
i andra länder att uppvisa. I Tyskland uppgick sålunda år 1918 omsättningen
i girorörelsen till 74 procent av hela årsomsättningen.

De belopp, som likviderats i giroväg i dessa länder, äro högst
betydande. Under är 1918 verkställdes genom postcheckrörelsen i
Schweiz betalningar till ett sammanlagt belopp av över 5,500 miljoner
francs genom överföring från konto till konto. I Tyskland utgjorde
motsvarande belopp c:a 48,000 miljoner Mark. Åven om någon beräkning
av den verkliga besparing av kontanta penningar, som genom
girorörelsen möjliggjorts, icke kan med större tillförlitlighet verkställas,
torde man av nu anförda siffror vara berättigad att draga den slutsatsen,
att postcheckrörelsen genom de möjligheter, den erbjuder allmänheten
att verkställa likvider utan anlitande av kontanta penningar, utövat eu
synnerligen gynnsam inverkan på sedelomloppet i dessa länder. Att
så är förhållandet har jämväl vitsordats av ett stort antal ekonomiska
författare, ledande bankmän, affärsmän och industriidkare.

På grund av de stora fördelar i nationalekonomiskt hänseende,
postcheckrörelsen medför, har man, i avsikt att uppnå bästa möjliga
resultat av girorörelsen, sökt göra giroförfarandet sä fördelaktigt som
möjligt för kontoinnehavarna. På sätt ovan berörts har sålunda girobetalningen
i vissa länder gjorts fullständigt avgiftsfri, varjämte ett
energiskt arbete bedrivits för att bland allmänheten sprida kännedom
såväl om* girobetalningens fördelar för kontoinnehavarna som om
dess betydelse ur allmänt ekonomisk synpunkt. Då emellertid möjligheten
att verkställa likvider genom girering är beroende av antalet deltagare
i postcheckrörelsen, har det i härovan angivna syfte bedrivna
arbetet vuxit ut till en propagandaverksamhet för anslutning överhuvudtaget
till postcheckrörelsen.

I denna upplysningsverksamhet, hava deltagit banker, nationalekonomer,
handelskamrar och andra sammanslutningar av affärsmän och
industriidkare, pressen samt de postala myndigheter, som handhava
postcheckrörelsen i respektive länder. Det livliga intresse, varmed denna
verksamhet från skilda hall bedrivits, torde bättre än något annat bevisa,
vilken betydelse postcheckrörelsen ur nu berörda synpunkter ansetts
böra tillmätas.

L)å bär ovan framhållits den vinst, som ur allmänt ekonomisk
synpunkt kan medelst postcheckrörelsen ernås, liksom ock de fördelar,
rörelsen erbjuder kontoinnehavaren i form av billiga avgifter och till
och med avgiftsfrihet i vissa fall, portofrihet för försändelser till posteheckkontor
och dylikt, skulle möjligen därav kunna dragas den slutsatsen,
att dessa fördelar icke kunde utvinnas utan ekonomisk uppoffring
från postverkets sida, och att rörelsen sålunda vore eu ur statsverkets
synpunkt ekonomiskt ofördelaktig verksamhet. Så är emellertid ingalunda
fallet. 1 de länder, där rörelsen varit införd under sådan tid,''att
resultatet av densamma kan överskådas, har det tvärtom visat sig, att
det ekonomiska utbytet varit gynnsamt. Härvid är jämväl att märka,
att rörelsen ingenstädes från början varit avsedd att tillföra statsverket
större inkomster. Avgifterna för olika transaktioner hava i regel blivit
så tillmätta, att desamma jämte den övriga inkomst, som kan av rörelsen
erhållas, skola kunna täcka utgifterna för rörelsen. Därest sedermera
större vinst av rörelsen uppstått, har man företagit en sänkning av
avgifterna eller andra därmed jämförliga åtgärder i syfte att göra densamma
än mera lämpad för sina viktiga uppgifter.

Utgifterna för rörelsen äro i stort sett likartade med de utgifter,
postverket har att vidkännas för sm övriga verksamhet såsom för personal,
lokaler, inventarier o. s. v. För de lokala postanstalterna, vilka liksom
postcheckkontoren förmedla in- och utbetalningar i postcheckrörelsen,
medför rörelsen ingen väsentlig ökning i arbete eller kostnader, enär
arbetet med postanvisningsrörelsen i och med införandet av postcheekrörelsen
minskas eller i varje fall icke företer den ökning, som densamma
eljest skulle hava att uppvisa. Den utgiftsökning, postcheckrörelsen förorsakar,
hänför sig huvudsakligen till postcheckkontoren, vilka hava sig
ålagt att föra kontoinnehavarnas konton etc. samt att emottaga inbetalningar
från och verkställa utbetalningar till de kontoinnehavare, som
bo å den ort, där postcheckkoutoret är beläget, eller som eljest direkt
anlita detta för sina transaktioner i rörelsen. Med det betydande antal
kontoinnehavare, som i främmande länder anslutit sig till postcheckPosicheckkonimitteraäe.
7

Postcheekriirelaen»
ekonomiska

resultat

rörelsen, och nitid ds olika möjligheter varje kontoinnehavare dur att pa
olika sätt förfoga över sitt tillgodohavande, blir den postcheckkontoren
åliggande arbetsbördan självfallet högst betydande. Det å postcheckkontoren
vilande arbetet är närmast, jämförligt med det arbete, som
bankkontor hava att utföra för giro- och liknande räkningar. Jämfört
med sistnämnda arbete förorsakar emellertid, efter vad erfarenheten
visat, arbetet, å ett postcheckkontor förhållandevis ringa kostnader. Anledningen
härtill ligger i främsta rummet däri, att de till ett bankkontor
ingående uppdragen av ifrågavarande art kräva eu mera individuell
behandling än de, som ingå till ett postcheckkontor. Under det att
bankens kunder i regel torde själva eller genom ombud infinna sig å
banken och personligen meddela sina uppdrag-, utgöra vid postcheckkontoren
dylika besök ett relativt tåtal i förhållande till totalantalet
transaktioner. Det störa flertalet kontoinnehavare torde nämligen icke
vara bosatta å den ort, där postcheckkontoret är beläget, utan äro hänvisade
till att med posten insända sina uppdrag. Dä dessa inkomma
till postcheckkontoret i större antal samtidigt och ofta i endast eu eller
två större poster för varje dag, kan vid uppdragens bokföring och övriga
behandling eu längre gående arbetsfördelning-tillämpas, än då uppdragen
ingå styckevis och skola behandlas vart och ett för sig. fxenom användning
därjämte i största möjliga utsträckning a\ lör dylikt aibete
lämpade tekniska och mekaniska hjälpmedel kan ifrågavarande arbete
utföras med jämförelsevis låga kostnader. Vid rörelsens början och innan
varje postcheckkontor erhållit det antal konton, som möjliggör eu konsekvent
genomförd arbetsfördelning, bliva omkostnaderna självfallet relativ t
högre än med större anslutning till rörelsen.

De inkomster, varmed omkostnaderna för rörelseu skola bestridas,
äro av två slag, avgifter och räntor å sådana i postcheckrörelsen innestående
medel, som kunna placeras räntebärande.

På sätt ovan framhållits utgå i postcheckrörelsen avgifter för block
utbetalningar samt i vissa länder jämväl för gireringar. Dessa
avgifter äro fastställda till sådant belopp, att det såväl för allmänheten
som för kontoinnehavarna är fördelaktigare att verkställa likvider genom
postcheckrörelsen än med användande av postanvisning. Ehuruväl avgiften
för varje särskild in- och utbetalning till följd härav blir rätt obetydlig,
komma avgifterna, på grund av den mångfald in- och utbetalningar,
som i postcheckrörelsen ''förekomma, att sammanlagt uppgå till rätt betydande
summor. Med de låga avgiftssatser, som i allmänhet härvid
tillämpas, torde emellertid icke avgifterna enbart kunna täcka omkostnaderna
för rörelsen. Av mycket stor betydelse för rörelsens ekonomi

iii däiiör den ränteinkomst, som — åtminstone sedan rörelsen vunnit
större anslutning — kan erhållas vid placering av medel, som innestå
i rörelsen.

De medel, som inbetalas å postcbeckkonto för att hållas i beredskap
för kommande utbetalningar, bliva alltid under längre eller kortare tid
innestående i rörelsen. Då inbetalning verkställes vid eu postanstalt,
åtgår naturligen någon tid, innan beloppet blir gottskrivet betalningsmottagarens
konto och kan av kontoinnehavaren användas för egna
betalningar. Da belopp skall lör lians räkning kontant utbetalas vid
postanstalt, tager jämväl postbefordringen av betalningsuppdraget eu
viss tid i anspråk, varjämte det kan förekomma, att den, till vilken
beloppet skall utbetalas, icke omedelbart från postverket utkvitterar
beloppet. I samma mån som betalning genom girering på grund av
okad anslutning till rörelsen vinner större utbredning, komma de medel,
som av allmänheten anförtros åt postcheekrörelsen, att bliva innestående
under längre tid, enär vid likvid medlen ej uttagas ur rörelsen utan allenast
bokföras. Till viss del behöva dessa i postcheekrörelsen innestående
medel icke hållas i beredskap för mötande av utbetalningar utan kunna
användas lör andra ändamål. Erfarenheten har givit vid handen, att
trots de stora och ständiga växlingar, varje särskilt konto kan förete,
det sammanlagda beloppet av kontoinnehavarnas tillgodohavanden är
tämligen konstant. 1 varje lull bär detsamma sällan att. uppvisa någon
större förskjutning nedåt. Då så är förhållandet, kan en rätt avsevärd
del av ifrågavarande medel givas en placering, som tillförsäkrar rörelsen
ränteinkomst, utan att, kontoinnehavares rätt att förfoga över sitt. tillgodohavande
pa något sätt äventyras. Den ränteinkomst, som postverket
sålunda kan erhålla, jämte de för olika transaktioner i rörelsen utgående
avgifter hava visat sig väl uppväga de med rörelsen förenade omkosta
åder.

Vad nu anförts i fråga om posteheckrörelsens ekonomiska resultat
är grundat på erfarenheter från Österrike, Schweiz och Tyskland. I
dessa länder äro avgifterna så avvägda, att desamma jämte förenämnda
ränteinkomst giva postverket en skälig ersättning för det arbete postcheckrörelsen
förorsakar. 1 Frankrike, där rörelsen infördes den 1 juli
1918, hava avgifterna fastställts till jämförelsevis höga belopp, varemot
någon placering av de i rörelsen innestående medel i syfte att å desamma
erhålla ränteinkomst icke torde vara avsedd. Avsikten torde
här fastmera vara, att enbart avgifterna skola giva rörelsen nödig
inkomst. Då rörelsen så nyligen blivit införd i detta land, föreligga
hittills inga tillförlitliga erfarenheter beträffande dess ekonomiska resultat.

Det ekonomiska,
livets behov
av nya
betalningsmedel.

KAPITEL IIL

Förutsättningarna för postcheckrörelsens införande i vårt land.

Orsakerna till postcheckrörelses införande i främmande länder
Lava huvudsakligen varit det ekonomiska livets behov av förbättrade
anordningar för verkställandet av likvider, nödvändigheten av eu förenkling
och centralisering av den genom postens förmedling bedrivna
betalningsrörelsen samt angelägenheten av en allmännare utbredning av
de penningbesparande betalningsmetoderna.

Vid prövning av frågan om rörelsens införande i vårt land torde
förutsättningarna härför alltså böra skärskådas ur nu angivna synpunkter
och eu granskning sålunda företagas, huruvida i Sverige det ekonomiska
livet är i behov av andra anordningar för verkställandet av likvider än
dem. som för närvarande stå till förfogande, vidare huruvida rörelsen för
postverkets vidkommande kan anses innebära fördelar, samt slutligen
huruvida rörelsen i nationalekonomiskt avseende har en uppgift att fylla.

I förstnämnda hänseende må till eu början framhållas, att det
självfallet icke är möjligt att noggrant precisera de minimifordringar, de
för betalningsrörelsen träffade anordningar måste uppfylla, för att förefintliga
behov på detta område skola anses fullt tillgodosedda. Da
emellertid varje förbättring av betalningsrörelsen för affärslivet i allmänhet
innebär besparing av tid, arbete och kostnader och därmed ökade
vinstmöjligheter, måste varje åtgärd i syfte att förenkla och förbättra
betalningsrörelsen hälsas med tillfredsställelse, även om några mera
påtaliga brister i betalniugsrörelsens nuvarande organisation icke skulle
kunna uppvisas.

Vad beträffar de större orterna och den större rörelsen inom handel,
industri och övriga näringsgrenar, torde behovet av bekväma anordningar
för verkställandet av likvider vara väl tillgodosett. Den, som bor
a ort med bankkontor, tiar möjlighet att genom förmedling av bank

fullgöra sina betalningar antingen genom check eller, företrädesvis då
betalningen verkställes till annan ort, medelst check eller postremissvuxel.
Av dessa betalningsmedel har särskilt postremissväxeln förvärvat sig en
mycket stor användning.

Förutsättningen för att eu likvid skall kunna med fördel fullgöras
medelst check eller postremissviixel är emellertid att såväl gäldenär som
fordringsägare hava bekväm tillgång till bank, en förutsättning, som
naturligen icke alltid kan vara för handen. 1 och med de kommersiella
förbindelsernas utgrening till allt vidare kretsar indragas i betalningsrörelsen
personer, för vilka de genom bankerna vidtagna anordningarna
för verkställandet av likvider icke äro tillgängliga. Ä ena, sidan måste
nämligen en ort hava nått en viss betydelse i affärshänseende, innan
den erhåller bankkontor, och å andra sidan måste eu person hava vunnit
en viss grad av skolning eller åtminstone erfarenhet på det kommersiella
området, innan han förskaffar sig bankförbindelse.

För dem, som av den ena eller andra anledningen icke kunna begagna
sig av de anordningar för fullgörandet av betalningar, som genom
bankerna nu stå till förfogande, är det postcheckrörelsen i främsta
rummet är avsedd.

De anordningar, postcheckrörelsen erbjuder allmänheten för verkställandet
av likvider, äro lätt tillgängliga för alla. Genom postan.
stalterna når postverket väsentligt längre än andra institutioner, som
befatta sig med betalningsrörelse, såväl utåt till bygder, som ligga fjärran
från de stora vägarna för samfärdseln, som nedåt till samhällsklasser,
som intaga en i ekonomiskt hänseende blygsam plats i samhället.

Den mindre rörelsen ävensom orter, som sakna bank, äro för närvarande
hänvisade till att vid verkställande av likvider anlita de möjligheter,
som postverket i detta avseende erbjuder, d. v. s. antingen att
försända penningar i brev eller — då smärre belopp skola betalas —
att fullgöra betalning genom postanvisning. Försändande av penningar
i brev medför för såväl betalaren som betalningsmottagaren ett betvdande
arbete, risk och kostnader, varjämte detta betalningssätt — med hänsyn
till önskvärdheten av att inbespara kontanta betalningsmedel — ur nationalekonomisk
synpunkt iir det minst fördelaktiga. Postanvisningsrörelsens
betydelse skall i annat sammanhang här nedan beröras.

Såsom nyss framhållits, är det för de personer, som sakna bauktörbindelse,
som postcheckrörelsen i främsta rummet är avsedd. Men
icke heller å orter, som äga bekväm tillgång till bank, torde checken
och postremissväxeln göra postcheckrörelsen överflödig. Smärre likvider
torde icke med fördel för vare sig fordringsägaren, gäldenären eller den

bank, aom tjänstgör som förmedlare av betalning, kunna fullgöras med
dessa betalningsmedel. 1 nästföregående kapitel har på tal om posteheckrörelsens
användbarhet för olika slag av betalningar framhållits,
att en högst väsentlig del av de i rörelsen förekommande betalningsuppdragen
avse likvider å förhållandevis ringa belopp från och till statsinstitutioner,
föreningar, sjuk- och understödskassor, kommunala och
andra verk för distribution av gas, vatten och elektricitet och dylikt.
Det kan förutsättas, att vid sådana betalningar check och postremissväxel
hava en jämförelsevis ringa användning, även om betalningen
verkställes å ort med bank och av person, som eljest är väl förtrogen
med dessa betalningsmedel och använder desamma vid likvider a större
belopp.

På sätt i det föregående framhållits, torde postcheckrörelsen i främmande
länder icke hava i något avseende inverkat ofördelaktigt på
bankernas rörelse, varav även synes framgå, att postcheckrörelsen åtminstone
i huvudsak använts för sådana betalningar, med vilka bankerna
icke kunnat eller icke velat taga befattning. Postcheckrörelsen bär sålunda
icke uppträtt såsom konkurrerande med den av bankerna bedrivna
betalningsrörelsen utan såsom supplerande denna.

I sistnämnda hänseende skulle möjligen den invändningen kunna
göras, att, då postremissväxeln är ett för Sverige egenartat institut, som
icke bär sin motsvarighet i främmande länder, eller åtminstone icke i deländer.
där postcheckrörelsen nu är införd, förhållandena i Sverige pa
betalningsrörelsens område icke äro jämförliga med dem, som rada i
andra länder. Då emellertid i länder med så högt utvecklad bankorganisation
som exempelvis Tyskland och Schweiz aftärslivet givetvis
bär möjlighet att på ett enkelt och billigt sätt genom bankernas förmedling
verkställa likvider, även om en fullständig motsvarighet till den
svenska postremissväxeln icke skulle kunna påvisas, torde en dylik invändning
icke förtjäna avseende.

Förfaringssättet vid verkställandet av likvider genom postcheckrörelsen
är jämväl så enkelt, att det icke erbjuder några svårigheter ens
för sådana personer, som sakna skolning på det kommersiella området.
För den, som verkställer en likvid genom insättning på annans postoheckkonto,
innebär förfaringssättet icke mera eller annorlunda beskaffat
arbete än som är förenat med avsändande av en postanvisning. För
den, som innebar postcheckkonto och får ingående likvider gottskrivna
detta konto, är emottagande! av betalningar genom postcheckrörelsen
enklare än något annat sätt att erhålla likvider. Han befrias sålunda
från allt besvär med att avgiva kvitto, att avhämta värdeförsändelser från

4:*.

postanstalt, att uppräkna null förvara penningar. Med posten erhåller
han i brev uppgift från postcheckbontoret angående de belopp, som
gottskrivits hans konto, samt såsom verifikationer till denna uppgift
kupongerna till de av betalarna utskrivna handlingar, som ligga till
grund för bred i teringarna å hans konto.

Dä kontoinnehavaren vill förfoga över sitt tillgodohavande för
egna utbetalningar, påkallar detta icke besök å bank eller postanstalt
såsom fallet är, dä likviden verkställes genom postremissväxel eller postanvisning.
Betalningsuppdraget försändes i vanligt brev, som kan avkontoinnehavaren
nedläggas i brevlåda eller, om han bor å landsbygden,
överlämnas till eu lan t brevbärare. Alla blanketter, som erfordras för
hans transaktioner i posteheckrörelsen, tillhandahållas honom av postverket,
varigenom utskrivandet av betalningsuppdragen kan utan svårighet
verkställas, pa samma gång som postverkets arbete vid uppdragens
bokföring och övriga behandling härigenom väsentligen underlättas.

De anordningar, posteheckrörelsen erbjuder för verkställande av
likvider, äro sålunda lätt tillgängliga och enkla och äro på grund härav
särskilt lämpade att tillgodose affärslivets behov på detta område.

Angelägenheten av att i och för emottagande och verkställande av
likvider komma i bekväm förbindelse med personer i särskilda landsändar
och av skilda samhällsklasser framträder emellertid icke allenast
för den enskilde affärsmannen. 1 eu mångfald funktioner har jämväl
staten att emottaga betalningar från och verkställa sådana till enskilda
medborgare.! Vid utövandet av denna betalningsrörelse är det självfallet
för staten av vikt att kunna nä samtliga medborgare, oberoende av den
ort, där de äro bosatta, och av den sociala eller ekonomiska ställning
de intaga. Angelägenheten härav torde även, såsom bär ovan i inledningskapitlet
framhållits, hava varit av avgörande betydelse för statsmakternas
beslut om förmedling genom postverket av dessa betalningar
i den omfattning, dylik betalningsförmedling nu äger rum. Kommitterade
hålla före, att genom införande av postcheckrörelse postverket skall
bliva än mera lämpat lör dylik betalningsförmedling, och att postcheckrörelsen
skall bliva i tillfälle att åtaga sig ej mindre i viss omfattning
den betalningsrörelse, som sålunda redan nu försiggår genom postverket,
än även en avsevärd del av de övriga betalningar, statsinstitutioner hava
att emottaga från eller verkställa till enskilda.

Den mest betydande betalningsförmedling mellan staten och enskilda,
som för närvarande utföres genom postverket, är kronouppbörden
för landsbygden. Förfaringssättet vid kronouppbörden är i korthet följande.
Den betalningsskyldige erhåller från vederbörande skattemyndig -

het debetsedeln järnte en vid denna fogad särskild anvisning. Under
den fastställda uppbördsterminen har den skattskyldige att å en postanstalt
inlämna den honom tillställda blanketten och därvid inbetala
skattebeloppet. Sedan beloppet inbetalts, frånskiljes den vid debetsedeln
fo kvitterat skick. Denna anvisning är ställd till länsstyrelsen i det län,
där betalaren är skattskyldig, och sändes till postkontor i länsstaden.
vilket redovisar beloppet till länsstyrelsen. Under perioden för skatteinbetalningen
kommer naturligen ett betydande arbete att åvila dessa
postkontor, vilka under ifrågavarande tid måste förses med ökat antal
tjänstemän och för arbetets utförande erforderlig teknisk utrustning.

Eldigt vad kommitterade inhämtat föreligger förslag om uppbörd
genom postverket jämväl av kronoskatten för städerna. Därest postverket
skall komma att befatta sig även med denna uppbörd, torde förfaringssättet
härvid komma att bliva i stort sett likartat med det, som
nu tillämpas i fråga om kronouppbörden för landsbygden.

Det synes kommitterade som om redovisningen av genom postaustalterna
uppburen kronoskatt, vare sig denna avser landsbygden eller
städerna, kunde verkställas genom postcheckkontoren, vilka i högre grad
än de lokala postanstalterna komme att förfoga över för dylikt arbete
lämplig personal och de mekaniska hjälpmedel, som för en så omfattande
verksamhet äro nödvändiga.

Av skäl, som i det följande skola närmare angivas, hava kommitterade
funnit sig böra föreslå inrättande av allenast fyra postcheck -kontor, ett antal, som dock enligt kommitterades mening torde framdeles
böra utökas. Med ett så ringa antal postcheckkontor, som det nu föreslagna,
torde postcheckrörelsen icke lämpligen kunna åtaga sig arbetet
med kronouppbörden. Därest antalet postcheckkontor framdeles väsentligen
utökas, torde emellertid de för verkställande av likvider genom
postcheckrörelsen vidtagna anordningar kunna komma till användning
jämväl för nu ifrågavarande betalningar, och torde det ankomma på
generalpoststyrelsen att i sinom tid härom avgiva förslag.

I motsats till vad förhållandet är i fråga om kronouppbörden torde
redan från tidpunkten för postcheckrörelsens införande vissa andra betalningar
från och till statsinstitutioner med fördel kunna verkställas
genom denna rörelsegren. I regel torde statsinstitutionerna numera vid
större betalningar använda sig av riksbankscheck, varemot smärre likvider
fortfarande torde i rätt avsevärd omfattning verkställas med kontanta
penningar. Därest samtliga statsinstitutioner med någon mera betydande
betalningsrörelse åt sig öppnade postcheckkonton, å vilka de hade

innestående de medel, som icke omedelbart erfordrades för utbetalningar,
och medelst postcheckrörelsen fullgjorde de likvider, som icke lämpligen
kunna verkställas med riksbankscheck, skulle otvivelaktigt rätt avsevärda
belopp, som nu hållas i beredskap för mötande av dylika smärre utbetalningar,
åter kunna komma den allmänna rörelsen till godo.

i främmande länder har postcheckrörelsen fyllt eu synnerligen
viktig uppgift såsom förmedlare av betalningar mellan statsinstitutioner
och enskilda. Med stöd av under hand inhämtade upplysningar från
statsinstitutioner med större betalningsrörelse anse sig kommitterade
hava grundad anledning antaga, att postcheckrörelsen jämväl i Sverige
skulle bliva till stort gagn för staten och dess iustitutioner såsom direkt
förmedlare av deras betalningar.

Av vad här ovan anförts rörande det ekonomiska livets behov av
andra anordningar för betalningsrörelsen än dem, som nu stå till förfogande,
torde framgå att, enligt kommitterades uppfattning, anordningarna
för betalningsrörelsen näppeligen kunna anses hava hållit jämna
steg med utvecklingen av de ekonomiska förbindelserna, samt att postcheckrörelsen
därför såväl för affärslivet som ock för staten skulle innebära
en betydande förbättring och förenkling vid jämförelse med nuvarande
anordningar för betalningsrörelsen.

De möjligheter att verkställa likvider, postverket för närvarande
erbjuder allmänheten, hava, såsom redan berörts, i utomordentligt stor
omfattning tagits i anspråk. Särskilt är detta fallet i fråga om postanvisningsrörelsen.
Anledningen härtill ligger självfallet i det här förut
omnämnda förhållandet, att postverket genom sina organ når längre än
någon annan institution, som befattar sig med betalningsrörelse, samt
att denna utväg att verkställa likvider väl lämpar sig för den stora
massan av befolkningen, vilken icke är förtrogen med eller eljest icke
har möjlighet att använda de anordningar för fullgörandet av betalningar,
som bankerna erbjuda.

Utvecklingen av postanvisningsrörelsen framgår tydligt av här
förut meddelade siffror, angivande antalet och beloppet av inlämnade
inrikes postanvisningar. År 1900 uppgick detta antal till cirka 2 >/„
miljoner, år 1910 till över 7 miljoner och är 1918 till inemot 17 miljoner.
Beloppet av inlämnade, inrikes postanvisningar, som år 1900 utgjorde
allenast cirka 691/2 miljoner kronor, hade år 1910 ökats till inemot
253 miljoner kronor för att under år 1918 överstiga 1,174 miljoner
kronor.

Postanvisningsrörelsens utomordentligt starka utveckling har avsePostcheckkommitterade
8

Postverket.

värt bidragit till att hämma försändandet av reda penningar i brev.
Detta framgår bland annat därav, att det angivna värdebeloppet å assurerade
försändelser, vilket år 1900 utgjorde 1,188 miljoner, till år 1918
allenast tredubblats — detsamma utgjorde sistnämnda år 3,932 miljoner
— under det att beloppet av inlämnade postanvisningar år 1918 var
mer än sjutton gånger så stort som motsvarande belopp år 1900.

Om också postanvisningsrörelsen måste anses innebära avgjorda
fördelar framför försändandet av reda penningar i brev, kräver emellertid
även verkställandet av likvider genom postanvisningsrörelsen nödvändigtvis
kontanta penningar vid såväl in- som utbetalning.

Vid jämförelse med postanvisningsrörelsen innebär postelieekrörelsen
den betydande fördelen, att vid likviders verkställande genom sistnämnda
rörelse den kontanta penningomsättningen vid postanstalterna
kan nedbringas. Visserligen förekomma även i postcheckrörelsen kontanta
penningtransaktioner, särskilt från rörelsens början och intill
dess densamma vunnit sådan anslutning, att betalning genom gillring
kan i större omfattning verkställas. Men även då kontanta
penningtransaktioner förekomma i postcheckrörelsen, medföra dessa för
postanstalterna mindre arbete och mindre ansvar än då likvider verkställas
genom postanvisning. En kontoinnehavare, som låter med posten
ingående likvider gottskrivas sitt postcheekkonto, kommer naturligen
icke att från sitt konto uttaga desamma omedelbart sedan de inkommit,
utan låter först sitt, tillgodohavande stiga i ill ett mera avsevärt belopp,
innan detsamma blir föremål för uttagning. Då han själv liar att verkställa
likvider, lianer det likaledes i hans intresse att, därest han icke
har tillräckligt stort tillgodohavande innestående å sitt konto, insätta
ett belopp, som är tillräckligt stort för att kunna användas för flera
likvider. Ett annat förfaringssätt vore från kontoinnehavarens sida synnerligen
opraktiskt. Härigenom komma, såsom jämväl förut framhållits,
de kontanta penningtransaktionerna vid postanstalterna att till antalet
minskas, under det att de belopp, soro förekomma till in- och utbetalning,
åtminstone från rörelsens början kunna bliva rätt avsevärda. För
postanstalterna innebär emellertid utbetalning av ett större antal småbelopp
större risk än ett, färre antal större belopp.

Härvid är jämväl att märka, att medan det vid postan visningsrörelsen
är vid postanstalterna, som all utbetalning försiggår, vid postcheckrörelsen
en betydande del av postanstalternas arbeten i dylikt hänseende
kommer att överflyttas till postcheckkontoren, vilkas personal
bleve särskilt utbildad för handläggning av dylika mera bankmässiga
göromål, under det att deri vid postanstalterna tjänstgörande personalen

AV i T_ —

ia.rd.KV

''JmctrK

I detta sammanhang

har att handlägga samtliga de
göromål, som betingas av postverkets
många olika rörelsegrenar.

Genom införande av postcheckrörelse
skulle den genom
postverket bedrivna betalningsrörelsen
bliva i avsevärd omfattning
centraliserad till postcheckkontoren,
varigenom större reda
och enhetlighet skulle vinnas vid
handläggning av de med postverkets
betalningsförmedling förenade
göromål. Med den utomordentligt
kraftiga utvecklingen av postanvisningsrörelsen
— vilken långt
ifrån att visa tendenser till minskning
i stället år för år företer eu
betydande ökning — blir det, enligt
kommitterades mening, ofrånkomligen
nödvändigt att för postverkets
betalningsförmedling skapa
nva och förbättrade anordningar
med härför erforderliga särskilda
organ. Såsom här ovan påvisats
avser posteheckrörelsen icke heller
att införa en i egentlig: mening O

O o

ny rörelsegren, utan snarare en
av förhållandena betingad förbättrad
och förenklad form för den
betalningsförmedling, som redan
nu bedrives av postverket. Av
vidstående diagram framgår, huru
i Tyskland postanvisningsbeloppen
i och med posteheckrörelsens införande
visat stadig nedgång samtidigt
med att de kontanta inbetalningarna
i posteheckrörelsen visa
fortgående, stark stegring,
torde böra beröras frågan, huruvida post -

verket kan anses lämpat för att åtaga sig det arbete och ansvar, som

postcheekrörelsen kan förväntas medföra. I det föregående har visats,
att postverket redan nu i betydande utsträckning befattar sig med betalningsförmedling
såväl för enskildas som för statens räkning, och att
ett dylikt arbete sålunda icke är något för postverket främmande. För
postanstalternas vidkommande skulle postcheekrörelsen innebära — utom
befordran av brev från och till postcheckkontor — in- och utbetalning
av penningar på grund av vissa anvisningar, som äro adresserade till
eller ankomna från postcheckkontor, d. v. s. ett arbete, som är fullkomligt
likartat med det, som för närvarande åligger postanstalterna i
fråga om postanvisningsrörelsen. Postanstalternas arbete med och ansvar
för in- och utbetalningar — i form av postanvisningar etc. —
kan jämväl beräknas komma att minskas dels på grund av de möjligheter,
postcheekrörelsen erbjuder till verkställande av likvider medels
penningbesparande betalningsmetoder, dels genom överflyttning å postoheckkontoren
av en del göromål, som nu åligga postanstalterna.

Vad postcheckkontoren beträffar komma dessa att handlägga enbart
sådana göromål, som härröra av postcheekrörelsen. Den eventuella
ökning i arbete och risk, som det postcheckkontoren åliggande arbetet
kan anses innebära vid jämförelse med handläggning av övriga postverket
för närvarande åliggande göromål, torde mer än väl uppvägas
av den specialisering på eu enda rörelsegren, som härmed åvägabringas,
och den garanti, som ligger däri, att arbetet därstädes kommer att utföras
av för ändamålet särskilt kvalificerad personal.

1 fråga om postverkets lämplighet för nu ifrågavarande arbete
torde jämväl böra framhållas, att då eu ny rörelsegren tillagts postverket
— vilket tid efter annan skett — anledningen härtill varit tidsförhållandenas
krav på postens medverkan för utförande av ett visst
arbete, varefter det ankommit på postverket att inrätta sig för att tillgodose
dessa krav. Ehuruväl, enligt kommitterades uppfattning, postcheck
rörelsen icke skulle komma att medföra några som helst svårigheter
för postverket, bör det, därest statsmakterna fatta beslut om rörelsens
införande, dock i förekommande fall ankomma på generalpoststyrelsen
att vidtaga de särskilda åtgärder, som i ett eller annat avseendekunna
bliva erforderliga för att allmänhetens intressen i fråga om posicheckrörelsen
bliva på bästa sätt tillgodosedda.

Det torde även böra påpekas, att postverket från att ursprungligen
hava varit uteslutande eu transportanstalt, genom att upptaga den ena
stora gruppen av penningtransaktioner efter den andra, utvecklat sig
till att vid sidan om de rena transportbestyren omfatta eu mycket betydande
kassarörelse. Med hänsyn härtill torde det efterhand och i

mån av poströrelsens tillväxt-, bliva nödvändigt att vidtaga ytterligare
förändringar i postverkets organisation, i syfte att de mångahanda kassagöromålen,
vilka äro förenade med helt annat ansvar och risk än transportarbetet,
tillförsäkras en enhetlig och på detta område speciellt sakkunnig
ledning.

I och med överlämnandet till postverket av den nu föreslagna
postcheckrörelsen skulle postverket komma att tillföras ett arbete, betydande
i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende. Kommitterade
hava nämligen all anledning förvänta, att postcheckrörelsen även inom
vårt land skall vinna en stark anslutning såsom förhållandet varit i de
främmande länder, i vilka densamma hittills införts. 1 mån av postcheckrörelsens
utveckling torde då även nu antydda organisatoriska förändringar
bliva särskilt av behovet påkallade.

Vad här ovan i annat sammanhang anförts i fråga om checkbetalningens
relativt ringa utbredning i andra länder än de anglosaxiska
äger giltighet även för Sveriges vidkommande. I Sverige har det sedan
länge varit banksedeln, som intagit den främsta platsen som betalningsmedel,
varemot de penningbesparande betalningsmetoderna ännu äro
föga använda. Behovet av en reform i de hävdvunna betalningsmetoderna
har länge varit starkt framträdande, och bästa sättet att tillgodose
detta behov har varit föremål för livligt meningsutbyte. Liksom i vissa
främmande länder har man härvid i första rummet ägnat uppmärksamhet
åt spörsmålet om en allmännare användning av checken, vilken
givit sin prägel åt betalningsrörelsen i såväl England som Amerika.
De ansträngningar, som i Sverige gjorts för att vinna mera beaktande
åt checkbetalningen, hava emellertid icke hittills krönts med större
framgång.

I avsikt att utröna den proportion, i vilken de olika betalningsmedlen
äro representerade i betalningsrörelsen, har man i vissa främmande
länder företagit räkningar av samtliga betalningsmedel, som
under vissa dagar förekommit i bankernas omsättning. Vid räkningar,
som i detta syfte verkställts i engelska och amerikanska banker, har
konstaterats, att checker ingått med ända till 99 procent av hela omsättningen,
under det att metalliskt mynt och sedlar representerat en
synnerligen obetydlig andel av omsättningen. Vid en i svenska banker
år 1916 företagen dylik räkning visade sig, att under de två dagar,
räkningen verkställdes, vid rikets samtliga banker checkerna utgjorde i
genomsnitt allenast 27 procent av hela omsättningen. Återstoden utgjordes
av sedlar, med 38 procent, och postremissväxlar, med 35 procent.

National ekonomiska synpunkter.

Den här uppvisade proportionen mellan checker och övriga betalningsmedel
bestyrker sålunda ytterligare det från den dagliga erfarenheten
kända faktum, att checken i Sverige intager en rätt blygsam plats
som betalningsmedel, samt att banksedeln allt fortfarande intager eu
framträdande ställning såsom betalningsmedel. En ändring av betalningsmetoderna
i Sverige, innebärande en allmän övergång från banksedel
till check som betalningsmedel, torde icke inom överskådlig tid
kunna åvägabringas.

Såsom ovan påvisats, har postcheckrörelsen icke heller uppställt
en allmännare användning av checkbetalning i egentlig mening såsom
sitt förnämsta mål. Det är i främsta rummet genom att öppna möjligheter
för verkställande av likvider medelst girosvstemet, som postcheckrörelsen
i främmande länder kommit att utöva ett så utomordentligt
gynnsamt inflytande på den kontanta penningomsättningen.

Ehuruväl erfarenheterna från andra länder naturligen icke utan
vidare kunna läggas till grund för bedömandet av det inflytande, postcheckrörelsen
på ifrågavarande område skulle kunna utöva i Sverige,
torde man dock kunna förutsätta, att postcheckrörelsen jämte de fördelar,
densamma erbjuder allmänheten i form av eu lätt tillgänglig och
enkel anordning för verkställande av likvider, även ur nationalekonomisk
synpunkt skall bliva till avsevärd nytta.

1 det stora flertalet kulturländer, där behov av eu förenkling och
demokratisering av betalningsrörelsen varit av nöden, har postcheckrörelse
numera införts. Från vissa länder föreligger jämväl förslag att
på detta område med svenska postverket etablera ett samarbete, som
på andra pqstala verks am hetsområden nu äger rum mellan länderna.

Tvivelsutan måste det för vårt lands vidkommande anses* vara av
synnerligen stor betydelse att genom postcheckrörelsens införande även
vinna de fördelar, vilka äro förenade med det internationella samarbete,
som härutinnan ställts i utsikt. Det torde nämligen vara av största
vikt, att vårt land på detta område, liksom på andra ekonomiska och
postala fält huller jämna steg med utvecklingen i övriga kulturländer.

Postcheckrörelsen har visat sig fylla ett flertal särskilt beaktansvärda
uppgifter:

För affärslivet medför densamma i hög grad förenkling och reda
i betalningsrörelsen, väsentlig lättnad i bokföringen och förmånen av
relativt låga avgifter.

Beträffande postverket har postcheckrörelsen visat sig på ett synnerligen
lyckligt sätt kunna i stor utsträckning avlösa det mera tung -

hanterliga och omständliga postan v is n i ugsföri uran det, något, som vid
postanvisningsrörelsens fortgående och allt starkare stegring förr eller
senare måste anses synnerligen önskvärt.

!'']• nationalekonomisk synpunkt må framförallt betonas den kraftiga
inbesparing av kontanta penningmedel, posteheckrörelsen visat sig mäktig
att genomföra.

Med hänsyn till cad här ovan anförts angående de fördelar, posteheckrörelsen
i olika avseenden innebär, hava kommitterade, efter noggrann
prövning av samtliga på frågan inverkande omständigheter, funnit sig böra
för sin del förorda införande i vårt land av post checkrör vise.

KAPITEL IV.

Specialmotivering.

Postcheckrörelsen bör, enligt kommitterades uppfattning, i författningshänsecnde
regleras dels av bestämmelser i frågor av grundläggande
betydelse, vilka bestämmelser givetvis böra beslutas av Kungl. Maj:t
och Riksdagen, och vilka lämpligen böra sammanföras i en Kungl. Förordning
angående postcheckrörelse, dels av mera detaljerade bestämmelser
angående rörelsen, som av generalpoststyrelsen utlärdas i form av en
postcheckstadga. Härförutom bör det självfallet ankomma på generalpoststyrelsen
att utfärda de reglementariska föreskrifter, som för den
praktiska posttjänsten betingas av denna nya rörelsegren.

Vid övervägande av frågan om de bestämmelser, som böra reglera
denna nya rörelsegren, hava kommitterade utgått från den förutsättningen,
att, då postcheckrörelsen för att kunna bliva till avsett gagn måste
skötas affärsmässigt och i enlighet med de krav på förbättrade anordningar,
som otvivelaktigt tid efter annan komma att uppställas på densamma,
rörelsen icke från början bör insnöras i alltför betungande
detaljbestämmelser, vilka allenast efter tyngande omgång kunna ändras
allt efter förhållandenas krav. För att ett gott resultat av rörelsen skall
kunna ernås synes det tvärtom angeläget, att bestämmelserna så avfattas,
att rörelsen utan svårighet kan snabbt anpassas efter nyinträdande
omständigheter.

Angelägenheten härav har jämväl beaktats i andra länder, där
postcheckrörelse linnes införd. Där postcheckrörelsens eller postverkets
verksamhet över huvud taget regleras av särskild lag, hava endast bestämmelser
av särdeles viktig principiell natur intagits i denna lag,
varemot övriga bestämmelser utfärdats i administrativ väg.

I anslutning till kommitterades uppfattning i detta avseende bär
i det till detta utlåtande fogade förslag till Kungl. Förordning inrymts
förutom sådana bestämmelser, vilka grundlagsenligt skola av Kungl.

r»3

Maj:t och Riksdagen beslutas, allenast de bestämmelser, vilka ansetts
vara av grundläggande betydelse för rörelsen. Däremot bär i det av
kommitterade utarbetade och till generalpoststyrelsen samtidigt härmed
överlämnade förslag till postcheckstadga intagits samtliga de bestämmelser,
som ansetts böra reglera postverkets och allmänhetens inbördes förhållanden
i fråga om postcheckrörelsen. Här nedan skall i sammanhang
med motivering till de olika bestämmelserna i förslaget till Kungl. Förordning
redogörelse lämnas för kommitterades uppfattning i de stvcken,
i vilka postcheckstadgan är avsedd att innehålla bestämmelser.

Postcheckkonto skull kunna öppnas för envar, som därom gör Öppnande ™
framställning, såvida icke uppenbara skäl för avslag av dylik fram- Pipställning
föreligga. För att största möjliga enhetlighet i behandlingen k?*to av

framställningar om öppnande av postcheckkonton skall kunna vinnas, ^ 2 ^

torde åtminstone vid rörelsens början samtliga dylika framställningar
höra prövas av generalpoststyrelsen. Kommitterade hålla dock före, att
denna prövning sedermera bör kunna anförtros åt postcheckkontoren.

Postcheckkonto kan öppnas jämväl för s. k. juridiska personer
såsom myndigheter, institutioner, bolag, firmor, föreningar, sällskap och
andra sammanslutningar. Framställning om öppnande av konto för
dylik s. k. juridisk person skall åtföljas av erforderliga behörighetshandlingar,
noggrant angivande, bland annat, rätt att teckna firma etc.

För en och samma kontoinnehavare kunna öppnas flera konton.

Fn firma kan sålunda erhålla olika konton för olika grenar av sin
verksamhet, ett försäkringsbolag skilda konton för skilda agenturer,
avdelningskontor eller dylikt,

På sätt i det föregående omnämnts, torde kontoinnehavarnas betalningsuppdrag
komma att till övervägande del ingå postledes. För
att möjliggöra en prövning av uppdragsgivarens behörighet att förfoga
över kontot skulle postcheckkontoret förvara kontoinnehavarnas namnteckningar.
Innan ett till postcheckkontor ingånget uppdrag utföres,
jämföres uppdragsgivarens underskrift med den å postcheckkontoret
förvarade namnteckningen. Därest vid denna granskning sådan skiljaktighet
iakttages, att anledning föreligger till misstanke, att obehörig
sökt förfoga över kontot, utföres icke uppdraget, förrän upplysning
rörande denna skiljaktighet vunnits, varjämte postcheckkontoret ''naturligen
vidtager de åtgärder, som av förhållandena påkallas.

De namnteckningar, som skola ligga till grund för granskning av
uppdragsgivarens underskrift, skola insändas till postcheckkontoret antingen
i samband med ansökan om postcheckkonto eller senast, då kontoPostchecTikommittcrade.
<,

Postcheck kontor.

(K. F. § 2.)

Postanstalt ers
och lantb revbär
aret medverkan
i postcheckrörelsen.

(K. F. § •->.)

innehavaren erhållit underrättelse, att hans framställning om öppnande
av sådant bifallits.

Därest kontoinnehavaren vill bemyndiga annan person att underskriva
handling, varigenom lian iörlogar över kontot, skall fullmakt
ingivas till postcheckkontoret och åtföljas av den befnllmåktigades
namnteckning.

Angående det antal posteheckkontor, som enligt kommitterades
mening bör inrättas i Sverige, ävensom beträffande de övriga förändringar
i postverkets organisation, som av postcheckrörelsen påkallas, få kommitterade
hänvisa till nästföljande kapitel.

Medan det väsentliga och för postcheckrörelsen karakteristiska
arbetet — bokföringen — centraliseras till de särskilda för ändamålet
inrättade posteheckkontoren, deltaga postanstalterna och i viss utsträeknine:
lantbrevbärarua såsom förmedlare av in- och utbetalningar lör
rörelsen.

Då det kan förutsättas, att det stora flertalet kontomnehavare
kommer att för sina in- och utbetalningar i rörelsen bliva hänvisade
till postanstalternas förmedling och endast ett relativt obetydligt antal
kontoinnehavare kan direkt till postcheckkontoret meddela sina uppdrag,
bör de lokala postanstalternas befogenhet att emottaga inbetalningar
och verkställa utbetalningar vara rätt vidsträckt, Någon begränsning
av de belopp, som må "till in- eller utbetalning förekomma vid postanstalterna,
synes därför böra företagas endast i det fall, att sådan begränsning
nödvändlggöres av hänsyn till postanstalternas möjlighetei
att förfoga över de för utbetalningar erforderliga medel eller, i förekommande
fall, till nödig säkerhet" i fråga om penningmedlens handha
vande.

För inbetalningar, som verkställas vid last postanstalt, hava kornmitterade
på grund härav icke för sin del ansett sig böra ifrågasätta
något maximibelopp. Det torde härvid böra framhållas, att de inbetalade
beloppen icke komma att ligga inne i postanstalternas kassor, vilket
givetvis skulle innebära eu mycket stor risk och dessutom från den
allmänna rörelsen undandraga betydande belopp. Pa samma sätt som
i fråga om de medel, vilka postanstalterna handhava såsom förmedlare
av postanvisniugsrörelsen och postens övriga rörelsegrenar, skulle de
vid postaustalterna för postcheckrörelsen inflytande medel, i den mån de
icke behöva tagas i bruk för utbetalningar, insättas i riksbanken a
orter, diir riksbankskoutor tinnes att tillgå, samt å andra orter genom

förmedling av annan bank tillföras riksbanken. Vid en mindre postanstalt
— poststation — inbetalade belopp skulle, såsom jämväl nu är
taJict, insändas till det postkontor, som handhar poststationens redovisning.

De möjligheter, postcheekrörelsen erbjuder kontoinnehavaren att
verkställa hkvider medelst överföring från eget till fordringsägarens
konto, ett betalningssätt, som är det ur alla synpunkter för samtid»-;)
vidkommande parter förmånligaste, torde medföra, att åtminstone sedan
rörelsen vunnit större anslutning, större likvider mera sällan verkställas
genom kontant utbetalning vid postanstalt. Däremot torde kontoinnehavaren
själv komma att från sitt konto uttaga rätt avsevärda belopp.
Da han låter ingående betalningar gottskrivas sitt postcheckkonto, kominer
han naturligen, såsom oek tidigare framhållits, att låta det ä postcheckkonto
innestående belopp växa till eu mera betydande summa
innan han genom uttagning tillgodogör sig de influtna beloppen.

På grund härav bör postanstalternas befogenhet att för postcheckrörelsen
verkställa utbetalningar icke så begränsas, att kontoinnehavares
rätt att utbekomma sitt tillgodohavande eller del därav träde® för nära.
i motsats till vad fallet är i fråga om inbetalningar blir emellertid i
fråga om utbetalningar en viss begränsning nödvändig av hänsyn till
postanstalternas möjligheter att omedelbart kunna förfoga över de för
utbetalningarnas verkställande ertorderliga penningar.

att

\ ad postkontoren beträfiar hava dessa för närvarande möjlighet
i riksbanken eller å orter, där riksbankskontor icke finnes, i annan
bank assignera medel intill ett visst belopp för viss tidsperiod. Poststation
erhåller erforderliga medel från sitt överordnade postkontor.
I ostanstalternas penningförhållanden äro sålunda redan nu ordnade på
ett sätt, som utesluter en onödig och skadlig anhopning av kontanter i
postanstalternas kassor.

Då särskilt postkontoren sålunda utan större tidsspillan kunna
komplettera sina kassaförlag, torde den för postanstalternas utbetalningar
erforderliga maximigränsen icke heller ur denna synpunkt behöva alltför
snavt tillmätas. Erfarenheten torde jämväl snart ådagalägga, vilka
belopp som genom postanstalterna kunna och böra på en gång för posteheckrörelsens
räkning utbetalas. För närvarande synes maximibeloppet
för varje utbetalning genom postanstalt böra fixeras till 5,000 kronor.

Enligt det bär framlagda förslaget skulle sålunda iiven mindre
postanstalter understundom komma att handhava rätt avsevärda belopp.
Det skulle då kunna befaras, att såväl postverket som vederbörande
postanstalters föreståndare härigenom skulle tillskyndas en mera avsevärd

Grundplåt.
(K. F. § ‘å.

risk. I detta avseende skulle sålunda kunna framhållas att man beträffande
postanvisningarna genom tastställande av ett lörhallandevis så lågt
maximibelopp som 1,000 kronor velat begränsa ifrågavarande risk.

Då emellertid för den, som önskar avsända större belopp medelst
postanvisning, möjlighet alltid linnes att utfärda flera postanvisningar
ä högsta medgiva belopp, kunna, trots förenämnda bestämmelse om
postanvisnings maximibelopp, redan nu avsevärda belopp förekomma
till utbetalning eller bliva inbetalade även vid mindre postanstalter.
Härtill kommer, att i assurerade brev obegränsade belopp kunna försändas
även till och från mindre postanstalter.

De in- och utbetalningar, som kunna förekomma vid postanstalterna
i och för postcheckrörelsen, torde, vad beträffar de mindre postanstalterna,
i regel icke komma att lyda å större belopp. Om sadant undantagsvis
skulle förekomma, torde detta icke behöva påkalla särskilda
inskränkande bestämmelser, vilka sannolikt endast skulle åsamka vedei -börande större besvär med att utställa flera handlingar å det maximibelopp,
som kunde bliva fastställt.

Därest emellertid erfarenheten skulle visa, att inskränkande bestämmelser
i något avseende skulle vara erforderliga, torde generalpoststyrelsen
icke underlåta att vidtaga de åtgärder, som av förhållandena

påkallas. ,

Vad åter angår in- och utbetalningar genom lantbrevbärare, torde

snävare gränser böra uppdragas. Då lantbrevbäraren ofta hava att
färdas genom föga bebodda och jämförelsevis osäkra bygder, kan det
såväl för dem själva som för postverket vara förenat med mia, att
större belopp i kontanta penningar av dem handhavas. 1 fråga om
postanvisningsrörelsen är lantbrevbärares befogenhet nu pregel begränsad
till emottagande av postanvisningar, som lyda a högst 500 kronoi samt
utbetalning av postanvisningar å högst 100 kronor, en begränsning, som
åtminstone tills vidare torde vara lämplig jämväl för in- och utbetalningar
i postcheckrörelsen.

Kontoinnehavares rätt att förfoga över sitt tillgodohavande är
alltid begränsad till det å hans konto innestående tillgodohavande.
Någon som helst form av kreditgivning från postverkets sida får sålunda
icke under några förhållanden förekomma. Då, såsom här ovan framhållits,
i samtliga utländska postchecksystem en bestämmelse om eu
viss grundplåt eller garantisumma förekommer, innebär icke detta, att.
postcheckrörelsen genom fordran på eu garantisumma skulle skydda sig
för möjligen uppkommande förluster genom sådan kreditgivning. Att

så icke nr förhållandet torde jämväl framgå av det obetydliga belopp,
vartill denna garantisumma i regel är fastställd.

Det lig ger uppenbarligen i postcheckrörelsens intresse att vinna
största möjliga antal deltagare. Däremot ligger det ingalunda i rörelsens
intresse att till rörelsen ansluta sig personer, som icke hava för
avsikt att begagna sig av sitt konto. Därest deltagande i rörelsen
skulle utan vidare stå öppet för vem som helst, skulle möjligen en del
personer av mindre befogad anledning låta åt sig öppna ett postcheckkonto.
Varje ny kontoinnehavare medför därjämte eu viss utgift för
rörelsen. Värjo kontoinnehavare erhåller sålunda i viss utsträckning gratis
de blanketter — av vilka eu del komma att i förväg åtryckas hans kontonummer
och namn — han för olika transaktioner i rörelsen behöver.

Grundplåten eller garantisumman har sålunda även som syfte
att från rörelsen utestänga icke önskvärda element. För detta
ändamål är givetvis icke något högre belopp erforderligt. Kommitterade
Unna för sin del ett belopp av 25 kronor vara lämpligt. Grundplåten
bör inbetalas snarast möjligt efter det kontoinnehavaren erhållit underrättelse,
att hans framställning om postcheckkonto bifallits. Om inbetalning
av grundplåten icke verkställes inom eu månad, sedan dylik
underrättelse ingått, anses framställningen om öppnande av konto hava
återtagits. Grundplåtens belopp skall alltid innestå å kontot, och återbetalas
detsamma till vederbörande först dä kontot upphör.

Förfaringssättet vid verkställande av inbetalningar torde böra göras
i stort sett likartat med det vid inbetalning av en postanvisning nu
tillämpade och sålunda verkställas medelst en anvisning eller inbetalningskort,
som denna anvisning lämpligen bör benämnas. Inbetalning
a postcheckkonto skall kunna verkstililas såväl av kontoinnehavaren
själv som av vem som helst annan vid såväl postcheckkontor som
postanstalt och — i ovan antydd utsträckning — till lantbrevbärare.

För vinnande av största möjliga enhetlighet vid behandling å
postcheckkontor av samtliga inbetalningar bör även kontoinnehavaren
själv verkställa inbetalningar å eget konto medelst inbetalningskort,
jämväl då inbetalningen verkställes vid det postcheckkontor, där hans
konto föres.

Blanketter till inbetalningskort tillhandahållas å postcheckkontoren
samt å postanstalterna. Någon avgift för dessa blanketter torde icke
höra upptagas, åtminstone icke då de rekvireras i mindre antal och delkan
förutsättas, att de komma att användas för avsett ändamål.. För
att förebygga missbruk och slöseri med blanketterna torde det bliva

Inbetala lingar»
verkställande.

(K. F. § 4.)

nödvändigt att, då större antal blanketter rekvireras, för blanketterna
utkräva betalning på samma sätt som nu sker beträffande postanvisnings-
och vissa andra postverkets blanketter.

I vissa främmande länder erlägges betalning för de blanketter,
som av postverket tillhandahållas allmänheten, och i enlighet därmed
jämväl för blanketter, som äro avsedda att användas i posteheckrörelsen.
Med nyss angivna begränsning erhåller i Sverige allmänheten postverkets
blanketter avgiftsfritt. Kommitterade hava ansett, att även de
blanketter, som äro avsedda att användas i posteheckrörelsen, i allmänhet
höra i enahanda utsträckning tillhandahållas såväl kontoinnehavare
som andra utan avgift.

Då det för personer och firmor med större betalningsrörelse kan
vara önskvärt att förse inbetalningskorten med tryckt text, böra på
enskild väg anskaffade blanketter till dylika få användas, dock under
förutsättning att de i allt väsentligt överensstämma med de blanketter,
som av postverket för ändamålet tillhandahållas.

Inbetalningskort skall vid inlämnandet vara frankerat till belopp
motsvarande inbetalningsavgiften. A verkställd inbetalning erhåller inbetalaren
utan avgift inlämningsbevis.

TtMoJnin Då det understundom kan vara av vikt att å postanstalt inbetalt belopp

tillföres betalningsmottagarens konto skyndsammare än inbetalningskortets
försändande med post medgiver, bör den postanstalt, där
belopp inbetalas, kunna telegrafiskt anmoda postcheckkontoret att omedelbart
gottskriva beloppet å angivet konto. Dylik telegrafisk inbetalning
kan emellertid icke ske vid annan postanstalt än sådan, som äger tillgång
till telegrafstation. Rätt att emottaga dylika telegrafiska inbetalningar
torde därför lämpligen böra förbehållas sådana postanstalter, som
deltaga i utväxlingen av telegrampostanvisningar.

På sätt bär ovan omnämnts, hava kommitterade icke ansett det
vara nödvändigt att för inbetalning i allmänhet visst maximibelopp
fäst-ställes. Med hänsyn till den större risk, som den telegrafiska inbetalningen
kan medföra, synes emellertid beloppet för sådan inbetalningböra
begränsas, och torde ett belopp av 3,000 kronor i detta fall vara
en lämplig gräns.

Andra mtt att Det bär ovan skisserade förfaringssätt för verkställande av

talningar, som av kommitterade befunnits lämpligt för posteheckrörelsen
i Sverige vid direkta kontanta inbetalpingar å konto, och som i huvudsak
överensstämmer med det i främmande länder på detta område till -

r»o

lämpade system, utesluter givetvis icke inbetalningars verkställande även
pa annat sätt.

För eu icke kontoinnehavare, sorn liar att till eu innehavare av
postcheck konto verkställa en likvid och ämnar fullgöra densamma genom
posten, är inbetalning medelst inbetalningskort å fordringsägarens konto
den lämpligaste formen och är vid jämförelse med andra förfaringssätt
därjämte, med här nedan föreslagna avgifter, den billigaste. Men även
dä fordringsägaren bär konto och betalningen sålunda skulle kunna fullgöras
genom inbetalningskort, torde det ofta förekomma, att gnideri
ären icke bär kännedom om denna möjlighet att verkställa betalningen
och av denna eller annan anledning fullgör likviden genom postanvisning.
På liknande sätt kunna även till personer eller firmor med postebeckkonto
inkomma sådana särskilda anvisningar, som avse utlösta
postförskott och inkasseringshandlingar. För att befrias från besväret
att utkvittera dylika anvisningar av ena eller andra slaget och eventuellt
från postanstalt avhämta de belopp, varå de lyda, kan kontoinnehavaren
efter begäran en gång för alla få så ordnat, att dylika anvisningar
skola gottskrivas hans postcheckkonto. Där så skett, tillställes
kontoinnehavaren de till anvisningarna hörande kuponger, varemot beloppen
insättas på hans konto.

I sammanhang med redogörelse för de olika sätt att förfoga över
sitt tillgodohavande, som stå kontoinnehavaren till buds, kommer här
nedan att omnämnas en särskild typ av postcheck för de uttagningar
från kontot, som kontoinnehavaren verkställer vid postcheckkontor.

Förutom genom de härför särskilt avsedda inbetalningskorten
kunna sålunda inbetalningar å postcheckkonto verkställas med nyssnämnda
anvisningar samt jämväl med av annan kontoinnehavare utställd
postcheck.

Kontoinnehavare skall, enligt föreliggande förslag, meddela posteheckkontoret
sina betalningsuppdrag genom en särskild handling, postcheck.

Betalningsuppdragen kunna avse överföring av belopp till annat
konto (gireriug) eller utbetalning av belopp genom postanstalt. Dessutom
kan postcheck av kontoinnehavare användas för uttagning vid eget
postcheckkontor.

Då postchecken sålunda skall kunna användas för trenue sinsemellan
rätt olika transaktioner, bör postchecken, för att största enkelhet
och reda vid dess behandling skall kunna ernås, enligt kommitterades
mening givas en i viss mån olika uppställning allt efter beskaffen -

Postchecken.

(K. F. § 5.)

heten av det uppdrag, som genom densamma meddelas, och i enlighet
härmed benämnas gir ocheck, då den innehåller uppdrag att till annat
konto överföra belopp, namncheck, då uppdraget avser utbetalning av
belopp genom postanstalt samt kassacheck, då belopp är avsett att lyftas
vid postcheckkontor.

Blanketter till postchecker skola av postverket tillhandahållas kontoinnehavaren
kostnadsfritt. Aven för att underlätta arbetet med postcheckernas
behandling vid postcheckkontor skola blanketterna, innan
de utlämnas till kontoinnehavaren, åtryckas dennes namn och kontonummer.
Andra blanketter än de av postverket för ändamålet tillhandahållna
kunna av praktiska skäl icke få användas.

Utställda giro- och namnchecker böra insändas till det postcheckkontor,
å vilket de äro dragna. Ur kontrollsynpunkt är det för postcheekkontoret
av vikt, att utställda postchecker så vitt möjligt inkomma
i nummerföljd, och är det därför önskvärt, att checkerna insändas omedelbart
efter utställandet. Med hänsyn till de långa avstånden i vårt land
och postcheckkontorens åtminstone från början ringa antal hava kommitterade
ansett, att den tid, inom vilken postcheck skall hava inkommit
till postcheckkontor, bör fastställas till tio dagar efter den dag, då den
utställts. Därest postcheck inkommer senare, bör givetvis icke detta
förhållande i och för sig medföra, att det genom postchecken meddelade
uppdrag icke utföres. Det torde böra ankomma på postcheckkontorets
prövning i varje särskilt fall, huruvida dylikt för sent inkommet uppdrag
skall utföras.

Ehuruväl ordet check ingar i benämningen på den handling, genom
vilken en kontoinnehavare förfogar över sitt å postcheckkonto innestående
tillgodohavande, kommer, såsom här ovan framhållits, postchecken
att i regel användas för andra ändamål än den vanliga checken. Postcheckens
huvudsakliga uppgift är sålunda att meddela postcheckkoutoret
uppdrag att verkställa girering eller utbetalning genom postanstalt. 1
denna sin användning kommer postchecken icke att överlämnas till betalningsmottagaren,
utan av utställaren direkt insändas till postcheckkontoret,
vilket ombesörjer uppdragets utförande. Då checken har formen
av kasaacheck låter det visserligen tänka sig, att utställaren icke själv
vid postcheckkoutoret lyfter beloppet, utan åt annan uppdrager att förfoga
över detsamma, i vilket fall kassachecken sålunda kan anses vara
överlämnad som betalningsmedel. Men då någon betalningsmottagare
icke angives på kassachecken, så skiljer sig postchecken även härvidlag
från den vanliga bankchecken, vartill kommer, att någon möjlighet icke

Öl

föreligger att genom endossering överlåta kassachecken, vilken i stället
sålunda endast får karaktären av ett rent så kallat inneliavarepapper.

Då sålunda postchecken icke kan i samma mening som den allmänna
checken användas som direkt betalningsmedel och icke genom
endossering överlåtas, kan det vid det allmänna checklorlärandet uppstående
rättsförhållandet mellan utställaren och senare innehavare av
check icke ifrågakomma vid användandet av postcheck. I följd härav
torde icke heller den lag, som reglerar det allmänna checkförfarandet
— checklagen — böra hava tillämpning på postchecken, utan bör i
postcheckrörelsen rättsförhållandet mellan samtliga olika parter regleras
efter gällande allmänna civilrättsliga grunder, oberoende av checklägens
bestämmelser.

Beträffande förfaringssättet för verkställande av de transaktioner,
för vilka postchecken sålunda är avsedd, hava kommitterade tänkt sig
detsamma anordnat på i huvudsak följande sätt.

m Då kontoinnehavaren vill från eget till annans konto överföra ett

belopp, bär han att ifylla och till postcheckkontoret insända den för
sådant ändamål avsedda girochecken. Vid denna är fogad en kupong,
ä vilken han kan skriva meddelande till betalningsmottagaren, till vilken
kupongen översändes, sedan beloppet gottskrivits vederbörligt konto.

Vid utställandet av girocheck kan kontoinnehavaren begära, atr
postcheckkontoret, sedan beloppet debiterats hans konto, genom telegram
underrättar betalningsmottagaren härom. Härigenom beredes denne tillfälle
att disponera över det å hans konto gottskrivna beloppet tidigare
än eljest skulle vara fallet. De för dylikt telegram utgående avgifter
debiteras utställarens konto.

Kontoinnehavaren kan med en och samma girocheck föranstalta om
girering av belopp till flera konton. För sådant ändamål upprättar han eu
särskild förteckning å samtliga de konton, till vilka girering skall ske.
och angiver å densamma de belopp, som skola gottskrivas varje särskilt
konto. A det sammanlagda beloppet utskrives en girocheck, vilken jämte
nämnda förteckning insändes till postcheckkontoret.

Då girochecken i sistnämnda fall kommer att ligga till grund
endast för beloppets debitering å kontoinnehavarens konto, kan girocheckens
kupong icke i detta fall användas för meddelanden till betalningsmottagaren.
Kontoinnehavaren beredes i stället möjlighet att för
ändamålet medsända lösa kuponger, vilka tillställas betalningsmottagarna
från vederbörande postcheckkontor.

Post checkk ommitt erade. 10

(Hr ocheck.

Telegrafi*!;-

grrtrbuf.

Namnet* exil.

♦>2

Enär vid girering ingen som helst kontant penningtransaktion
förekommer, i det att betalningen verkställes genom en enkel bokföringsrttgärd,
torde det icke vara erforderligt, att fastställa något belopp, vara
dylikt uppdrag högst må lyda. Någon maximigräns förekommer icke
heller i detta avseende i de utländska postchecksystemen.

Enligt nu angivet förfaringssätt vid verkställande av girering skall
sålunda det postcheckkontor, som för utställarens konto, debitera utställarens
konto det belopp, vara uppdraget lyder. Därefter krediteras
omedelbart emottagarens konto samma belopp, i det fall att denne senare»
konto föres vid samma postcheckkontor.

Om däremot betalningsmottagarens konto föres vid armat post''•keckkontor,
översändes girouppdraget till detta postcheckkontor för kreditering.
Om större skyndsamhet är av nöden, kan utställaren då begära,
att girouppdraget telegrafiskt översändes från det förra till det senare
postcheckkontoret, och har han i sådant fall att vidkännas do härav
uppkommande kostnader. På utställarens begäran kan även i detta fall
betalningsmottagaren erhålla telegrafisk underrättelse om gireringen. *

Vid dylik telegrafisk girering torde av säkerhetshänsyn icke obegränsade
belopp böra förekomma, utan torde maximigränsen för telegrafisk
girering liksom vid telegrafisk inbetalning lämpligen kunna sättas
vid 3.000 kronor.

För utbetalning av belopp genom postanstalt förfogar kontoinnehavaren
över sitt tillgodohavande medelst namncheck. Denna torde av
praktiska skäl böra anordnas så, att deri kan ligga till grund såväl för
beloppets debitering å utställarens konto som för den därpå följande
utbetalningen vid betalningsmottagarens postanstalt. A namnchecken
skall kontoinnehavaren därför angiva det belopp, som skall betalas samt
betalningsmottagarens namn och postadress. Den ifyllda och underskrivna
namnchecken insändes därefter till postcheckkontoret, vilket
debiterar utställarens konto det å namnchecken angivna beloppet och
därefter vidaresänder densamma i form av eu anvisning — utbetalningskort
—- till adresspostanstalten. Vid namnchecken är liksom vid girochecken
fogad eu kupong, vilken kan av betalaren användas för meddelanden
till betalningsmottagaren. Vid beloppets utkvitterande har
denne senare att frånskilja och behålla kupongen.

Kontoinnehavare, som bor å annan ort än den, där hans postcheckkontor
är beläget, har att för egna uttagningar använda sig av namncheck.
Han har att för sådant ändamål å namnchecken såsom betalningsmottagare
angiva sig själv jämte sin postadress.

6::

Dä kontoinnehavaren liar att samtidigt verkställa liera likvider,
kan lian med eu och samma postcheck debitera sitt konto det sammanlagda
belopp, som skall utbetalas. Då namnchecken i dylikt fall icke
kali ligga til) grund jämväl för de utbetalningar, som skola verkställas,
har kontoinnehavaren att till postclieckkontoret medsända särskilda för
de olika bctalningsmottagarna avsedda vtbdahnngskort, vartill blanketter
tillhandahållas honom av postverket. Å vid utbetaluiugskortet fogad
kupong kan lian skriva meddelanden till betalningsmottagaren. Samtliga
utbetalningskort böra, i förekommande fall, då de inkomma till
postoLeokkontoret vara uppförda ä särskild förteckning, vars slutsumma
skall överensstämma med namncheckens belopp.

hftcr ankomsten från postclieckkontoret till vederbörande adresspostanstalt
behandlas utbetalningskorten på i stort sett enahanda säl t
som en vanlig postanvisning.

A de orter, där utbetalning av postanvisningsmedel tiger rum
genom brevbärare, skulle sålunda på enahanda sätt utbetalas belopp,
vara ntbetalningskort lyder. I det fall att detta belopp överstiger det
för postanvisning fastställda maximibelopp — 1,000 kronor — torde
detsamma emellertid böra avhämtas ä adresspostanstalten.

Då till utbetalning kunna förekomma rätt avsevärda belopp, torde
det bliva nödvändigt att, såsom sker i fråga om ankommande postanvisningar
och värdeförsändelser, uppställa jämförelsevis stränga fordringar
på legitimation vid utbetalningens verkställande.

Giltighetstiden för ntbetalningskort torde lämpligen fastställas till
samma tid, som gäller för postanvisning, d. v. s. 30 dagar, i fråga om
ntbetalningskort räknat, från den dag, då detsamma blivit bokfört vid
postcheckkontor.

Kontoinnehavare skall även, enligt kommitterades förslag, äga möjlighet
att {rån sitt konto få belopp utbetalt genom postanstalt i utlandet.
Namncheckens belopp översändes i sådant fall från postclieckkontoret
genom postanvisning eller i förekommande fall i assurerat brev, varvid
de avgifter, som därmed äro förenade, skola gäldas av kontoinnehavaren
själv, i förekommande fall genom debitering å hans konto. T och med
den svenska postcheckrörelsens eventuella anslutning till internationell
postcheckrörelse komma givetvis andra och förmånligare anordningar
än de nu berörda att träffas i fråga om likvider i postcheckrörelsen till
och från utlandet.

Liksom inbetalning och gillring är även utbetalning av belopp
genom postanstalt avsedd att kunna verkställas på telegrafisk väg. An -

Telegrafisk

utbetalning.

Le.bUerings besked.

Kassachef k.

hållan om telegrafisk utbetalning har kontoinnehavaren att teckna å
namnchecken. Möjligheten att verkställa telegrafisk utbetalning är självfallet
beroende av, huruvida adresspostanstalten har tillgång till telegrafstation
eller icke. På grund härav torde telegrafisk utbetalning av belopp
från postcheckkonto kunna förekomma endast vid de postanstalter, som
deltaga i utväxlingen av telegrampostanvisningar. Högsta beloppet för
telegrafisk utbetalning har av säkerhetshänsyn ansetts böra sättas till

3,000 kronor.

Då värdeförsändelse eller postanvisning avlämnas till posten för
befordran, erhåller avsändaren ett inlämningsbevis, innehållande ett erkännande
från postverkets sida, att försändelsen emottagits. Från den
tidpunkt, då inlämningsbeviset utfärdats, intill den, då postverket erhållitkvitto
från adressaten angående emottagandet, är postverket ansvarsskyPligt
för försändelsen. Vid eventuell reklamation har avsändaren
att förete inlämningsbevis för att styrka, att försändelsen avlämnats till
postbefordran.

Beträffande transaktionerna i postcheck rörelsen erhåller kontoinnehavaren,
så ofta hans å postcheckkonto innestående tillgodohavande
undergår förändring, underrättelse härom från postcheckkontoret, varigenom
eventuell reklamation kan omedelbart företagas, därest förhållandena
skulle giva anledning därtill. Ur denna synpunkt är det sålunda
icke erforderligt, att kontoinnehavaren rörande insända betalningsuppdrag
erhåller något slags motsvarighet till det bevis, som postverket meddelar
å inlämnade värdeförsändelser och postanvisningar. Då det emellertid
för kontoinnehavaren i och för hans egen bokföring kan vara av
vikt att äga ett specificerat besked angående ett inlämnat betalningsuppdrag,
bör sådant besked — debiteringsbesked — på anfordran meddelas
av postcheckkontoret. Blankett till dylikt besked skall ifyllas av
kontoinnehavaren och insändas jämte den handling — girocheek eller
namncheck — detsamma avser. Efter beloppets debitering å vederbörligt
konto återställes beskedet till kontoinnehavaren försett med postcheckkontorets
intyg om vidtagen åtgärd. Dä betalningsuppdraget avser
flera betalningar, kan dylikt besked erhållas ä den här ovan nämnda
förteckning, vilken i så fall skall åtfölja giro- respektive namnchecken, och
vilken för detta ändamål till postcheckkontoret insändes i två exemplar.

Under det att kontoinnehavare boende a annan ort än den, där
hans postcheckkontor är beläget, erhåller det belopp, som han för egen
räkning uttager från sitt konto, genom förmedling av postanstalt, torde

deri kontoinnehavare, som bor a ort med posteheekkontor, komma att
i regel verkställa uttagningar direkt vid postcheckkontoret. För sådan
direkt uttagning skulle användas kassaoheck, vilken, såsom förut berörts,
erhåller karaktär av ett rent innehavarepapper. Å kassacheck skulle
således icke betalningsmottagares namn angivas, utan postcheckkontoret
skulle utbetala beloppet till den, som uppvisade kassacheeken för inlösen,
utan att ingå i närmare prövning av dennes behörighet att utbekomma
beloppet.

Vid behandling av frågan om förfaringssättet vid kontoinneliavares
egna uttagningar vid posteheekkontor — eu fråga, som givetvis
är av mycket stor betydelse såväl för kontoinnehavaren som för
postverket — hava kommitterade jämväl övervägt ett förslag om tilllämpning
av i huvudsak samma princip, som ligger till grund för utbetalning
av belopp genom postanstalt. I enlighet med detta förslag
skulle kontoinnehavaren vid egna uttagningar avgiva kvitto å beloppet
samt, då belopp avhämtades av annan än kontoinnehavaren, sådant kvitto
avgivas av dennes befullmäktigade ombud eller den som av kontoinnehavaren
erhållit checken i likvid. Genom fordran på avgivande av
kvitto skulle postverket naturligen ikläda sig ansvarighet för beloppets
utbetalning till kontoinnehavaren eller den, som erhållit kontoinnehavarens
rätt att uppbära beloppet. Fn sådan ansvarighet ikläder sig postverket
visserligen vid utlämning av värdeförsändelser och utbetalning av postanvisningsbelopp.
Möjligheterna att utöva kontroll däröver, att obehörig
icke kommer i besittning av värdeförsändelse eller penningar, äro emellertid
i dessa fall helt olika.

Då exempelvis en värdeförsändelse ankommer till en postanstalt,
underrättas adressaten genom avis om försändelsens ankomst, diir icke,
såsom förhållandet är i vissa städer, försändelsen beställes genom brevbärare.
Då adressaten efter avgivande av kvitto å avisen gör anspråk
på att utbekomma försändelsen, ligger redan i själva innehavet av denna
avis en viss säkerhet för att den, som företer densamma vid adresspostans
tal ten, jämväl är berättigad att utbekomma försändelsen. Därest
adressaten icke är känd å postanstalten eller, då lian avhämtar försändelser
genom ombud, erfordras emellertid dessutom vittnesintyg eller annan
legitimation. Postanstalten kan härigenom i regel förvissa sig om att
försändelsen kommer rätt person till hända. Då värdeförsändelse av
brevbärare beställes i adressatens bostad, förekommer det självfallet
ytterst sällan, att försändelse utlämnas till obehörig. Vid utlämning
från postanstalt av värdeförsändelse eller postanvisningsbelopp kan postverkets
krav på säkerhet sålunda jämförelsevis lätt tillgodoses.

I fråga om uttagningar av belopp vid postcheckkontor skulle de
fordringar, som postverket måste gentemot kontoinnehavaren uppställa
angående legitimation, icke utan största svårighet kunna uppfyllas.
Medan varje postanstalt har att betjäna ett relativt obetydligt område,
varigenom eu rätt god kännedom kan av postanstalten förvärvas angående
korrespondenterna, skulle det område, varje postcheckkontor
både att betjäna, bliva betydligt större — så torde exempelvis Stockholm
icke under överskådlig tid komma att erhålla mera än ett postcheckkontor
— varigenom en närmare kännedom om kontoinnehavarna och
deras ombud för postcheckkontoret försvårades, särskilt som det väl
låter tänka sig, att även å andra orter boende kontoinnehavare understundom
skulle direkt liänvända sig till postcheckkontoret för att uttaga
medel, som där innestå.

Därest de av postverket uppställda fordringarna på legitimation
till synes vore uppfyllda, men det därefter konstaterades, att utbetalningverkställts
till obehörig, vore postverket självfallet ansvarsskyldig^ geniemot
kontoinnehavaren för den felaktigt verkställda utbetalningen. Ett
dylikt ansvar torde postverket icke höra eller kunna ikläda sig»

Icke heller lör kontoinnehavaren skulle det nu nämnda förfaringssättet
vara tillfredsställande. För kontoinnehavaren är det av största
vikt att kunna utfå belopp skyndsamt och utan onödig omgång. Han
skulle också säkerligen anse sig mindre väl betjänad av eu anordning,
som tvingade honom att - för varje uttagning förete vittnesintyg eller
annan legitimation för att styrka hans identitet, särskilt som någon
sådan fordran icke torde uppställas beträffande hans mellanhavande
med déu bank. där han tilläventyrs hade checkräkning.

Det av kommitterade föreslagna sättet för kontoinnehavarens uttagningar
vid postcheckkontor påkallar emellertid från hans sida försiktighet
vid kassacheckens användning. I sitt eget intresse liar han
att övervaka, att ingen obehörig beredes möjlighet att förfoga över eu
av honom utställd kassacheck eller innehavda checkblanketter. Angelägenheten
härav bör naturligen på lämpligt sätt inskärpas.

Kommitterade hava sålunda kommit till den uppfattningen, att,
då kassacheck företes vid postcheckkontor, densamma bör infrias utan
prövning av innehavarens behörighet att uppbära beloppet, och att uttrycklig
bestämmelse härom bör intagas i postcheckstadgan. Trots denna
bestämmelse, genom vilken postverket sålunda indirekt frånsäger sig
ansvaret för eventuell utbetalning till obehörig, kommer det självfallet
att ligga i postcheckkontorets intresse att i all den mån så är möjligt
övervaka, att utbetalning till obehörig icke kommer att verkställas.

«7

l>efc bär föreslagna förfaringssättet stål- i överensstämmelse med
det, som i detta avseende tillämpas i Österrike, Schweiz, och Tyskland,
billigt vad kommitterade inhämtat, har detsamma i dessa länder varit
till fördel för såväl postcheckrörelsen som för kontoinnehavarna.

I iråga om det belopp, som må mod eu och samma kassacheck
uttagas vid postcheckkontor, hava kommitterade ansett, att detsamma
åtminstone tills vidare bör begränsas till 10,000 kronor, ett belopp,
som under normala kursförhållanden väsentligen understiger det, som i
nyssnämnda länder utbetalas på motsvarande handling. 1 Österrike är
sålunda detta belopp 20,000 Krönen, i Schweiz obegränsat oeli i Tyskland
20,000 Mark. I Danmark skall a en med den svenska kassaehecken
likartad handling kunna utbetalas belopp upp till 20,000 kronor.

1 främmande länder bär, på sätt förut omnämnts, den förbättring
och förenkling av betalningsrörelsen, som postcheckrörelsen medfört,
ävensom de allmänt ekonomiska fördelar, som genom densamma åvägabringats,
ansetts vara av så avsevärd betydelse för det allmänna, att
det icke ansetts nödvändigt att söka av postcheckrörelsen ernå eu direkt
ekonomisk vinst för staten. I enlighet med denna synpunkt hava avgifterna
i regel blivit så tillmätta, att desamma jämte den övriga inkomst,
som kan av rörelsen utvinnas, motsvarat de med rörelsen förenade
omkostnader.

Vid övervägande av frågan, vilka, avgifter som i Sverige böra
utgå för olika transaktioner i postcheckrörelsen, hava kommitterade
jämväl förutsatt, att inkomsterna för rörelsen skola täcka utgifterna,
men atg då vare sig do förra eller de senare självfallet icke låta sig
exakt i förväg fastställa, vid uppgörande av'' en approximativ inkomstoeh
utgiftsberäkning för rörelsen eu viss säkerhetsmarginal bör beräknas.

Såväl inkomster som utgifter äro i första hand beroende av an-,
talet kontoinnehavare samt antalet postcheckkontor. Med stöd av erfarenheterna
från utländska postchecksystein och med hänsyn till de speciellt
svenska förhallanden, som härvid höra tagas i beräkning, torde det
kunna antagas, att antalet kontoinnehavare rätt snart efter rörelsens
införande kommer att uppgå till omkring 5,000, ett antal som även
tagits såsom utgångspunkt för i detta avseende verkställda beräkningar.
Enligt den i nästföljande kapitel framlagda organisationsplan skulle
under rörelsens första verksamhetsår fyra postcheckkontor vara inrättade.
Med sålunda beräknat antal kontoinnehavare cell föreslaget antal postoheckkontor
skulle utgifterna för rörelsen — avlöningar till personal,
lokalhyror, beräknad årskostnad lör erforderliga möbler och inventarier,
blankettryck in. in. — uppgå till ett årligt belopp av omkring 565,000

Avgifterna.
(K. V. § 6.>

kronor. Härvid torde emellertid böra framhållas, att vid jämförelse med
inkomsterna den årliga utgiftssumman för rörelsen kan förutsättas bliva
förhållandevis väsentligt lägre, sedan rörelsen vunnit större anslutning,
än vad fallet är under rörelsens första verksamhetsår.

På sätt i nästföregående kapitel omnämnts har man i vissa främmande
länder — Österrike, Schweiz och Tyskland — utgått från två
olika inkomstkällor, dels avgifter, dels räntor å sådana i postcheckrörelscn
innestående medel, som kunna placeras räntebärande. Genom att i den
utsträckning så är möjligt göra ifrågavarande medel räntebärande, hava
avgifterna kunnat sättas förhållandevis lågt, vilket varit till stor fördel
såväl för allmänheten som ock för postverket.

Vid sina beräkningar av inkomster för rörelsen hava kommitterade
utgått från enahanda förutsättning. Med stöd av erfarenheterna från
nämnda länder i avseende a antalet postcheckkonton och omfattningen
av å dessa konton mera stadigvarande innestående medel har beräknats
att, redan under rörelsens tidigare skede, ett belopp av 10 miljoner
kronor skulle kunna placeras på sådant sätt att de avkasta ränta. Denna
ränta bär, efter avdrag av den räntegottgörelse, som enligt kommitterades
förslag skulle under vissa förutsättningar utgå till kontoinnehavare,
beräknats uppgå till ett årligt belopp av 250,000 kronor. Med avgifter
skulle sålunda i första hand täckas skillnaden mellan den beräknade
utgiftssumman och sistnämnda belopp eller 315,000 kronor, varjämte
avgifterna skulle giva den säkerhetsmarginal, som ansetts önskvärd.

^ Med den i förslaget till Kungl. Förordning ifrågasatta avgiftsskalan
och med det antal transaktioner på varje konto, som kommitterade
ansett sig kunna förutsätta, skulle inkomsten av avgifter belöpa sig till

408.000 kronor. En vinst å rörelsen av 03,000 kronor skulle därvid erhållas,
då dock ej hänsyn tagits till visst å postanstalterna utfört arbete i

postcheckrörelsen. .

Därest postcheckrörelsen skall vinna önskad användning vid verkställandet
av likvider, är det önskvärt, att avgifterna hållas så låga som
det med hänsyn till rörelsens bärighet är möjligt. De avgifter, som
skola gäldas direkt av allmänheten — inbetalningsavgifterna — höra
därjämte vara i möjligaste mån enkla med hänsyn till beräkningssättet.
1 enlighet härmed hava kommitterade föreslagit avgifterna till väsentligt
lägre belopp än postanvisningsavgifterna samt i fråga om inbetalmngsavgiften
förutsatt allenast två olika avgiftsbelopp, varvid gränsen mellan
dessa belopp med hänsyn även till postanvisningsavgifterna blivit satt
vid 50 kronor. I stort sett har här tillämpats samma princip som ligger
till grund för motsvarande avgifter i tyska postcheckrörelsen. En med
den tyska likartad avgiftsskala är ock avsedd att tillämpas i Danmark.

Avgifter för in- och utbetalningar.

Inbetalningar:

Belopp i resp. länders myntslag (Krönen, Kink etc.)	! Österrike	Tyskland Pfonnig	Schweiz	Danmark	frankrike Centimes	Sverige Öre
Heller	Rappen	Öre	Kontoinne- havarens inbetalning	Annans inbetalning
5	4	5	5	5	10	10	10
10	4	5	5	5	10	15	10
20	4	5	5	5	10	25	10
50	4	10	10	10	10	35	10
100	4	10	10	LO	10	(JO	20
300	4	10	20	10	10	85	20
500	4	10	30	10	10	no	20 i
1,000	4	10	55	10	10	145	20
2,000	1	10	105	10	10	195	20
3,000	4	10	155	10	10	245	20
4.000	4	10	205	10	10	295	20
5,000	4	10	255	10	10	345	20
10,000 ;	4 Om inbetal-ningskortets kupong an-vändes för skriftligt meddelande, tillkommer 5 Heller.	10 '' -	505	10	10	595	20

Utbetalningar:

Belopp i resp. länders myntslag (Krönen, Rmk etc.)	Österrike Heller	Tyskland Pfennig	Schweiz Rappen	Danmark Öre	Frankrike Centimes	Sverige Öre
Vid post check- kontor	Genom postan- stalt	Vid giro-kontoret	Genom postan- stalt	Till kon-toinne-havaren	Till annan
5	5	6	5	15	6	11	10	10	7
10	5	«	5	15	(i	11	10	15	7
20	5	6	5	15	6	11	10	25	7
50	(i	6	5	15	0	11	10	35	7
100	7	(i	5	15	0	11	10	60	7
300	12	8	10	20	8	13	10	85	11
500	17	10	10	20	10	15	10	no	15
1,000	29	15	10	20	15	20	10	145	25
2,000	54	25	15	25	25	30	10	195	45
3,000	79	35	20	so	35	40	10	245	65
4,000	104	45	25	35	45	50	10	295	85
5,000	129	55	30	40	55	60	10	345	105
10,000	204	105	OO	65	105	no	10	595	205

PostcheckkommMera de.

Å de på föregående sida intagna tabeller angivas avgifterna för inoch
utbetalningar i postcheekrörelsen i vissa främmande länder för vissa
belopp i respektive länders myntslag. 1 fråga om inbetalningsavgifterna
framgår, att de av kommittén ifrågasatta äro högre än de, som utgå i
de länder, vilka tillämpat systemet med allenast två avgiftsbelopp. Kommitterade
hava emellertid funnit det lämpdgt, att avgifterna icke från
rörelsens början fastställas till så låga belopp, att en höjning möjligen
inom eu snar framtid påkallas av hänsyn till rörelsens ekon''-miska resultat.

Avgifterna för utbetalningar hava kommitterade ansett böra ställas
i förhållande till storleken av det belopp, som skall utbetalas. Dessa
avgifter hava i eldighet härmed föreslagits att utgå med — förutom eu
fast grundavgift för varje utbetalning — en tilläggsavgift lör varje
påbörjat hundratal kronor av det belopp, som skall utbetalas. En likartad
beräkningsgrund tillämpas i Österrike och Tyskland samt avses lör
Danmark. Jämväl i Schweiz utgå avgifterna efter i huvudsak samma grunder,
ehuru avgifterna för utbetalningar i detta land äro väsentligt lägre än
de som utgå i andra länder, under det att inbetalningsavgifterna äro
anmärkningsvärt höga. I Frankrike utgå saväl inbetalnings- som utbetalningsavgifter
enligt eu skala, som beträffande de belopp, som kunna
försändas mod postanvisning, med 10 centimes understiga postanvisnmgsavgifterna.
Härvid är dock att märka, att kontoinnehavaiens egna
insättningar vid postaustalt å egen boningsort ävensom uttagningar
belagts med eu avgift av allenast 10 centimes.

Av tabellen, utvisande utbetalningsavgifterna, framgår, att jämväl
dessa avgifter, enligt kommitterades förslag, äro högre än de, som utgå
i andra länder med undantag av Frankrike. Då de itrågasatta avgifterna
emellertid beträffande de belopp, som kunna försändas med postanvisning,
äro avsevärt lägre än postanvisningsavgifterna, hava kommitterade
på grund härav och jämväl med hänsyn till rörelsens ekonomi ansett
desamma åtminstone från rörelsens början vara lämpligt avvägda.

Den föreslagna beräkningsgrunden för fastställande av utbetalningsavgiften
medför visserligen något mera arbete än beräkningen av inbetalningsavgiften.
Det är emellertid härvid att märka, att da mbetalningsavgiften
skall erläggas av7 den, som verkställer inbetalningen och ledovisas
medelst å inbetalningskortet anbringade frimärken — utbetalningsavgiften
beräknas av postcheckkontoret, soin debiterar uppdiagsgivarens
konto avgiftsbeloppet.

Såsom av avgiftstabellerna framgår, beräknas i Schweiz och Danmark
olika avgifter, då utbetalningen verkställes vid postcheckkoutor,
och då densamma äger rum genom postanstalt.

1 Frankrike gälla, såsom förut nämnts, särskilda avgifter för
kontoinnehavarens egna insättningar och uttagningar, vilka belagts med
en avgift av allenast 10 centimes för varje transaktion, under det att
in- och utbetalningar till och från annan draga jämförelsevis höga
avgifter.

Ehuruväl båda dessa system kunna anses äga ett visst berättigande,
torde desamma icke medföra så avsevärda fördelar vare sig för
kontoinnehavaren eller för postverket, att de kunna anses uppväga
därmed förenade olägenheter. Genom beräkning av andra avgifter för
utbetalningar vid posteheckkontor än dem, som skulle uppbäras vid postanstalt,
skulle nämligen den kontoinnehavare, som vore bosatt å ort
utan posteheckkontor, och som därför bleve hänvisad att få sina utbetalningar
förmedlade av postanstalt, i fråga om avgifter bliva väsentligen
sämre ställd än den kontoinnehavare, som bodde å ort med postcheckkontor.
. En dylik ojämnhet torde så vitt möjligt böra undvikas.

Vad vidare angår det i Frankrike tillämpade systemet, torde detsamma
i praktiken ställa sig besvärligt för kontoinnehavaren, som vid
varje genom postanstalt förmedlad in- och utbetalning skulle hava att
legitimera sig såsom kontoinnehavare, vilket från postverkets sida skulle
nödvändiggöra en tyngande kontroll, som endast kunde utövas med
ledning av särskild förteckning vid varje postanstalt å de kontoinnehavare,
som vore bosatta inom postanstaltens område. Med de höga
avgifter, som i Frankrike beräknas för in- och utbetalningar från och
till annan än kontoinnehavaren, kan kontoinnehavarens undantagsställning
i detta avseende väl förklaras. Kommitterade hava emellertid
funnit upptagandet av enhetliga och jämförelsevis låga avgifter för
samtliga in- och utbetalningar i postcheckrörelsen vara enklast och mest
ändamålsenligt.

Då eu allmännare användning av penningbesparande metoder vid
verkställandet av likvider är ett av postcheckrörelsens huvudsakliga
ändamål, böra anordningarna härför givetvis göras så bekväma och
billiga som möjligt. Såsom i det föregående berörts är i vissa främmande
länder såsom i Tyskland och Schweiz girering helt avgiftsfri.
Icke heller i Danmark kommer avgift för girering att utgå.

Med. hänsyn till angelägenheten av att göra detta betalningssätt
för kontoinnehavaren fördelaktigare än andra, som genom postcheckrörelsen
äro möjliga, hava kommitterade ansett, att denna transaktion
bör göras avgiftsfri.

Inbetalningsavgift har icke ansetts böra utgå för belopp, vilka

Ränta.
(K. F. § 7.

med posten försänts till kontoinnehavaren för att kontant utbetalas till
honom men vilka på hans begäran skola gottskrivas hans konto.

Förutom postanvisniugar kunna dylika belopp avse utlösta, av
kontoinnehavaren avsända postförskott och inkasseringshandlingar. Då
för dessa försändelser redan utgjorts porto, som därjämte är högre än
den avgift, som skulle hava utgått, därest för inbetalningen anväuts
inbetalningskort, torde särskild avgift för dylika inbetalningar icke böra
beräknas. I det fall, att en kontoinnehavare förordnat om utbetalningav
belopp genom postanstalt till en annan kontoinnehavare, men denne
önskar få även sådana belopp insatta på sitt konto, har utbetalningsavgift
redan debiterats uppdragsgivarens konto, varför särskild avgift
icke ansetts böra utgå för beloppets gottskrivande å betalningsmottagarens
konto. Av samma anledning har inbetalningsavgift icke ansetts
höra erläggas för belopp, som en kontoinnehavare medelst av annan
kontoinnehavare utställd postcheck inbetalar a sitt konto. Sistnämnda
transaktion är till sin natur en girering, ehuru härvid icke använts den
för sådant ändamål avsedda blankett.

Kommitterades flertal har ansett, att vederbörande kontoinneha)
vare bör tillgodogöras ränta för de å konto innestående medlem.

Genom sin postcheckrörelse skulle postverket, såsom kommitterade
jämväl i annat sammanhang framhållit, komma att i viss mån fungera
såsom en bankinrättning. Red^n av denna anledning synes det vara
billigt, att postverket bör lämna kontoinnehavarna ränta å i rörelsen
innestående medel.

Härtill komma emellertid ytterligare följande skäl för en dylik
anordning.

Stora delar av postcheckrörelsens avsedda kundkrets skulle helt
säkert känna stor tveksamhet, i många fall även ren obenägenhet, att
ansluta sig till rörelsen, därest, de icke, såsom förhållandet är i fråga
om enskild bankinrättning, tillerkändes en om ock rätt låg ränta å de
innestående medlen.

Åven om postcheckrörelsen utan en dylik räntegottgörelse kan
förväntas vinna framgång, är det sålunda givet, att eu starkare utveckling
blir i hög grad beroende av huruvida dylik räntegottgörelse utgår
efler icke.

Särskilt är det att förvänta, hurusom frånvaron av räntegottgörelse
i hög grad skulle komma att menligt inverka å postcheckrörelsens tillförande
av sådana penningmedel, vilka för närvarande i stor omfattning

ligga förvarade i kontanter hos vederbörande ägare. En av postcheckrörelsens
förnämsta uppgifter ur rent nationalekonomisk synpunkt är
emellertid, som ock i annat sammanhang betonats, att just i avseende
a dylika medel, verka inbesparande av det kontanta penningomloppet.
Denna postcheckrörelsens uppgift kan komma att i hög grad förlelas,
därest icke rörelsen förmår att till sig draga även dessa medel.

Om det sålunda är all anledning befara, att frånvaron av
räntegottgörelse kommer att inverka ofördelaktigt å anslutning till postcheckrörelsen
och därmed också beträffande omfattningen av de i postcheckrörelsen
innestående medlen, så är därmed också givet, att den
till vinstgivande placering avsedda delen av postcheckrörelsens medel
kommer att i förhållande härtill minskas och därmed även postverkets
inkomster härav.

Därest således postverket visserligen genom räntegottgörelse till
kontoinnehavarna får vidkännas en viss utgift, så torde, å andra sidan,
detta mer än väl uppvägas av den ökade inkomst, som beredes genom
ökad kapitalplacering för postcheckrörelsens eget vidkommande.

De enkla former, som av kommitterades flertal här nedan ifrågasatts
beträffande räntans uträknande och tillgodoförande, kräva ock förhållandevis
så ringa arbete från postverkets sida, att därmed förbundet
arbete kräver så ringa kostnader, att desamma icke äro av betydelse
för frågans bedömande.

Med hänsyn till rörelsens bärighet föreligga sålunda enligt flertalet
kommitterades åsikt icke skäl mot dylik räntegottgörelse åt kontoinnehavarna.

Mot den föreslagna räntegottgörelsen skulle möjligen kunna anföras
det skäl, att det med eu statens inlåningsrörelse skulle vara oförenligt
att giva ränta å innestående medel. Framhållas kan då, att
postsparbanken — även den en statsinstitution — alltsedan sitt inrättande
och allt fortfarande lämnar ränta å insatta medel.

Kommitterades flertal har alltså funnit en räntegottgörelse å de i
postcheckrörelsen innestående medel vara i hög grad ägnad att befordra
rörelsens utveckling och icke heller ansett de mot en dylik anordning
anförda skälen vara i något avseende vägande.

På sätt förut nämnts kunna statsinstitutioner beräknas komma att i
viss . omfattning ansluta sig till postcheckrörelsen. Beträffande dessa
föreligga emellertid icke de skäl, som här ovan anförts för räntegottgörelse.
En bestämmelse, varigenom statsinstitutioner skulle tillerkännas
ränta å medel, som innestå å postcheckkonto, torde icke heller stå i

överensstämmelse med grundsatsen, att dylika institutioner i allmänhet
skola i riksbanken — utan räntegottgörelse — insätta de medel, som
icke erfordras för mötande av utbetalningar. Därest emellertid särskilda
skäl kunna anses föreligga för räntegottgörelse åt viss statsinstitution,
synes det böra ankomma på Kungl. Maj: t att efter prövning
i varje särskilt fall bestämma, att ränta skall utgå till sådan institution.

Då såväl den räntefot, enligt vilken ränta skall utgå, som ock bestämmelserna
angående sättet för ränteberäkningen böra utan tidsutdräkt.
kunna anpassas efter tidsförhållandena, hava kommitterade ansett, att
avgörandet i dessa avseenden bör tillkomma Kungl. Maj:t.

De medel, »om komma att innestå å postcheckkonto, komma i enlighet
med sakens natur att vara underkastade täta och betydande växlingar.
På grund bärav synes den ränta, som skall gottgöras kontoinnehavare
för dylika medel, böra utgå efter i huvudsak samma räntefot,
som i allmänhet tillämpas å sådana i bank jnnestående medel, som
alltid stå till kontoinnehavarens förfogande. Å dylika medel torde i
Sverige ränteri en i regel hålla sig omkring 2 procent. I vissa länder,
där ränta å de i postcheckrörelsen innestående medel utgår, har man
av tekniska skäl och i avsikt att förenkla arbetet med ränteberäkningen
bestämt räntefoten till 1.8 procent. Av samma anledning hava kommitterade
för sin del ansett, att räntan åtminstone tills vidare lämpligen
bör utgå efter sistnämnda räntefot. Beträffande ränteberäkningen hava
kommitterade i övrigt förutsatt, att denna bör göras så enkel som möjligt,
och att ränta därför skulle beräknas för varje period av eu halv
kalendermånad (första till och med femtonde respektive sextonde till
och med sista månadsdagen) å det belopp, som under hela perioden
innestått å kontot. Därjämte skulle det belopp, vara ränta beräknas,
för ränteberäkningen i förekommande fall avrundas till närmast lägre
tiotal kronor. Upplupen ränta torde böra tillföras tillgodohavandet vid
kalenderårets slut eller, då kontoinnehavare under årens lopp utträder
ur rörelsen, vid tidpunkten för kontots upphörande.

Ehuruväl några mera avsevärda belopp i regel icke torde komma
att innestå å varje särskilt postcheckkonto, kan det möjligen inträffa att
av viss anledning större kapital komma att insättas. I vissa länder
har man i avsikt att förebygga en alltför stark kapitalanhopning å
postcheckkonto föreskrivit, att belopp, som överstiga en viss maximisumma,
icke förräntas. En dylik begränsning torde jämväl för Sveriges
vidkommande kunna ifrågasättas. Kommitterade hava för sin del ansett,

att det belopp, varmed tillgodohavande överstiger 100,000 kronor, icke
bör förräntas.

Kommitterade anse sig i detta sammanhang böra särskilt betona,
att, därest postcheckrörelsen i ekonomiskt hänseende kommer att visa
sådant resultat, att det, jämväl med hänsyn till övriga på frågan inverkande
förhållanden, blir möjligt att medgiva postcheckrörelsens deltagare
ytterligare fördelar, dylik fördel bör medgivas i form av nedsatta avgifter
för de i rörelsen förekommande transaktionerna, men att däremot
höjning av räntegottgörelsen till kontoinnehavarna icke av denna anledning
torde böra ifrågakomma.

Jämlikt 8 § av förordningen den 19 juni 1917 om vissa ändringar
i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften skall
med stämpel förses, bland annat, räntebesked, räntekupong, kvittens
eller annan anteckning, varigenom insättare tillgodoföres eller erkänner
sig hava mottagit ränta å vissa i denna paragraf närmare angivna
räkningar.

Ehuruväl förorordningen förutsätter, att dessa räkningar skola
föras hos bank, annan kreditinrättning eller bankir, och de medel, som
innestå å postcheckkonto, till följd härav med eu strikt tillämpning av
förordningens ordalydelse näppeligen torde kunna inordnas under de i
förordningen avsedda medel, hava kommitterade dock ansett sig böra
ifrågasätta sådan ändring av nämnda förordning, att i densamma uttryckligen
undantagas de medel, som innestå å postcheckkonto.

I förordningen har etter stadgandet i fråga om stämpel för ränta
intagits en bestämmelse därom, att detta stadgande icke äger tillämpning
i avseende å medel, som äro insatta för statsförvaltningen tillhörande
allmänt verk eller styrelse samt riksdagens verk, så länge dessa
medel för sådant verk eller styrelsen innestå. Enligt kommitterades
här bilagda förslag till ändring av meranämnda förordning skulle, i omedelbar
anslutning till sistnämnda bestämmelse, tillföras orden: »och icke
heller å medel, som innestå å postcheckkonto».

Kommitterades uppfattning att stämpel icke bör beräknas för ränta
å medel, som innestå å postcheckkonto, nr betingad uteslutande av praktiska
skäl. Det kan nämligen förutsättas, att räntebeloppet å dylik räkning
endast i undantagsfall kommer att uppgå till det belopp, som i
förordningen förutsatts såsom minimum för att stämpel därå skall beräknas.
En approximativ uppskattning av den stämpelavgift, som med tillämpning
av de i förordningen meddelade bestämmelser skulle* kunna utvinnas
av räntor å de å postcheckkonton innestående medel, har även givit

Stämpelfrihet.

Portofrihet.
(K. F. § 8.)

skalig anledning antaga, att kostnaderna för beräkning av stämpelavgiften
skulle överstiga den inkomst, densamma skulle inbringa åt statsverket.

På sätt förut berörts, kan det förutsättas, att flertalet kontoinnehavare
komma att vara bosatta å annan ort än den, där deras postcheckkontor
är beläget. Dessa kontoinnehavare bliva hänvisade till att
med posten insända sina betalningsuppdrag. Därest de för insändandet
av sina postchecker och andra handlingar i postcheckrörelsen skulle
hava att erlägga brevporto, skulle för dem verkställandet av likvider
genom postcheckrörelsen bliva förenat med avsevärda kostnader. Trots
de låga avgifter, som här föreslagits för varje särskild transaktion, skulle,
därest brevporto utginge för brev innehållande betalningsuppdrag, betalning
genom postcheckrörelsen i fråga om vissa belopp bliva för kontoinnehavaren
förenad med större kostnader än betalning genom postanvisning.
I anledning härav och med hänsyn till önskvärdheten att
samtliga kontoinnehavare så vitt möjligt bliva likställda i fråga om de
fördelar postcheckrörelsen erbjuder, hava kommitterade ansett sig böra
föreslå, att brev från kontoinnehavare till postcheckkontor skall vara
portofritt.

För att kontoinnehavare skall få åtnjuta förmånen av portnfrihet
för försändelser till postcheckkontor, torde han emellertid böra använda
de kuvert, som av postverket skulle för ändamålet tillhandahålhis. Dessa
kuvert skulle givas en särskild utstyrsel, varigenom postbehandlingen
av de för postcheckkontoren avsedda försändelser bleve betydligt underlättad.
Med det stora antal försändelser, som kan beräknas inkomma
till postcheckkontoren, skulle det för såväl de förmedlande postanstalterna
som för postcheckkontoren vara en avgjord fördel, därest de försändelser,
som vore adresserade till ett visst postcheckkontor, redan
genom färgen å omslaget, form och utseende i övrigt skilde sig såväl
från vanliga brev som ock från brev, avsedda för annat postcheckkontor.
Därest medgivande av portofrihet för dylika försändelser göres beroende
av skyldighet för kontoinnehavarna att använda sådana särskilda kuvert,
skulle sålunda postverkets arbete med dessa försändelser bliva väsentligt
mindre än arbetet med övriga postförsändelser. Det torde härvid även
böra framhållas, att de till postcheckkontor adresserade försändelser icke
skulle beställas genom brevbärare eller i flertalet fall ens beröra postanstalten
å den ort, där postcheckkontoret är beläget. Postverkets kostnader
för befordringen av brev till postcheckkontor skulle under här
angivna förutsättningar bliva förhållandevis ringa.

Därest kontoinneliavare för brev till postcheckkontor använder
annat kuvert än det för sådant ändamål avsedda, kräves från postverkets
sida mera arbete för försändelsers postbefordran, varför förmånen
av portofrihet i sådant fall icke ansetts böra tillkomma kontoinnehavaren.

De av postverket tillhandahållna kuvert skulle givetvis, innan de
utlämnades, åtryckas postcheckkontorets namn och postadress, varigenom
de icke kunde användas till andra försändelser än sådana, för vilka de
vore avsedda. Om sålunda något missbruk av dessa kuvert icke kan förekomma,
torde emellertid desamma med hänsyn till nuvarande höga priser
och för att kontoinnehavaren skall iakttaga sparsamhet vid desammas
användning böra utlämnas endast mot betalning. Priset skulle i sådant
fall så nära som möjligt ansluta sig till postverkets kostnader för desammas
framställande.

Vad här ovan anförts i fråga om portofrihet för kontoinnehavares
brev till postcheckkontor samt om villkoren för åtnjutande av denna
förmån, äger sin motsvarighet i de flesta länder, där postcheckrörelse
nu är införd.

Enär, såsom här ovan framhållits, inom postcheckrörelsen intet
betalningsuppdrag utföres, förrän det belopp, detsamma avser, blivit
debiterat uppdragsgivarens konto, kan utställandet av postchecker å högre
belopp än det, vartill knntoinnehavares tillgodohavande lämnar tillgång,
icke medföra ekonomisk förlust för postverket. Självfallet måste det
emellertid ligga i postcheckrörelsens intresse att jämväl försök till ett
dylikt förfaringssätt i möjligaste mån förhindras. I det fall, att kontoinnehavare
med uppsåt eller av grov vårdslöshet utfärdar postchecker å
högre belopp än han äger att för sådant ändamål disponera, bör postverket
alltså kunna skilja honom från rörelsen. Enahanda rätt bör tillkomma
postverket för den händelse att kontoinnehavare skulle i övrigt
använda sitt konto på ett för rörelsen menligt sätt.

Kontoinnehavare skall naturligen äga frihet att när som helst utträda
ur postcheckrörelsen. Anmälan om utträde ur rörelsen torde dock
böra göras någon kortare tid före den dag, då kontot skall upphöra,
för att postcheckkontoret skall beredas tid att avsluta vederbörande konto.
Vid kontos upphörande skall givetvis till kontoinnehavaren eller dennes
rättsinnehavare återbetalas det då innestående tillgodohavande inklusive
grundplåten jämte eventuellt upplupen ränta.

Kontoinnehavares
skil.
jande från
rörelsen.

(K. F. § 9.)

Postcheckkommitierade.

Förtegenhet
angående
kontoinnehavares
mellanhavande
med
postverket.

(K. F. § 10.)

Postverkets

ansvarighet

gentemot

kontoinne havare.

(K. F. § 11.)

I och med postcheckrörelsen kommer postverket att gentemot kontoinnehavaren
intaga i viss mån samma ställning som en bank gentemot
en kund. I fråga om dennes förhållanden till banken är genom lag
stadgat, att desamma icke må i oträngt mål yppas.

Jämväl för kontoinnehavare torde det vara av vikt, att hans mellanhavande
med postverket icke bringas till allmänhetens kännedom. I
all möjlig mån och så långt gällande laga bestämmelser det medgiva,
bör därför kontoinnehavares mellanhavande med postverket undanhållas
offentligheten.

Enligt kommitterades förslag skall postverket gentemot kontoinnehavare
ansvara för utförandet i enlighet med gällande bestämmelser av
de till postcheckkontor ingångna uppdrag. Då dylikt uppdrag, såsom
ovan påvisats, kan avse girering till annat konto eller utbetalning av
belopp genom postcheckkontor eller postanstalt, kommer detta stadgande
att innebära ansvarighet och eventuell ersättningsskyldighet för postverket
såväl då annat än det av uppdragsgivaren angivna belopp gireras
eller utbetalas som då girering eller utbetalning verkställes till
annan än den, som av kontoinnehavaren angivits såsom betalningsmottagare.

För att postverket skall ikläda sig sådan ansvarighet, måste postverket
givetvis å sin sida uppställa fordran på ett så tydligt angivande
av belopp och betalningsmottagare, att vid uppdragets utförande betalningsuppdragets
avfattning icke kan giva anledniug till missförstånd.
Postverket måste likaledes påfordra, att kontoinnehavare på ett betryggande
sätt förvarar till honom utlämnade blanketter till postchecker. Om
kontoinnehavare uppenbarligen åsidosatt av postverket härom utfärdade
bestämmelser, och utbetalning — trots de försiktighetsmått, som
av postcheckkontoren i såväl postverkets som kontoinnehavarens intresse
härutinnan vidtagits — verkställes till obehörig, bör kontoinnehavaren
siälv hava att ansvara för de följder, som härigenom kunna uppstå.

Ett villkor för postverkets ansvarighet är även, att postcheckkontoren
erhålla kännedom om sådana möjligen inträdande förändringar i
kontoinnehavarnas rättsliga förhållanden, som kunna vara av betydelse
för deras mellanhavande med postcheckrörelsen. Anmälan i dylikt hänseende
bör därför ofördröjligen göras till vederbörande postcheckkontor.

Därest kontoinnehavare förmenar sig hava skäl för ersättningskrav
mot postverket, bör sådant krav skriftligen anmälas hos generalpoststyrelsen.
För att ernå överensstämmelse med vad i detta avseende är
stadgat i fråga om postanvisningsrörelsen, hava kommitterade ansett,

att anmälan rörande sådant ersättningskrav, varom nu är fråga, bör vara
till nämnda styrelse inkommen före utgången av året närmast efter det,
under vilket det uppdrag, som föranlett kravet, inkommit till postcheckkontor.

I fråga om belopp, som inbetalas medelst inbetalningskort, torde
i dylikt avseende böra gälla samma bestämmelser, som i detta avseende
tillämpas i fråga om postanvisningsbelopp.

Ehuruväl det måste ligga i postverkets intresse att så ordna det
av postcheckrörelsen föranledda arbetet att kontoinnehavares betalningsuppdrag
bliva skyndsamt expedierade, kan det givetvis inträffa, att på
grund av en oförutsedd anhopning av göromål eller av annan anledning
betalningsuppdrag icke blir behandlat med den skyndsamhet, som ansetts
önskvärd. Understundom kan kontoinnehavare på grund av dylik försening
förorsakas skada eller förlust. För sådan skada eller förlust torde
emellertid postverket varken böra eller kunna ikläda sig ersättningsskyldighet.

Då postcheckrörelsen är avsedd att anslutas till postverket såsom
en postal rörelsegren, bör självfallet förvaltningen av de i rörelsen innestående
medel åligga generalpoststyrelsen.

På sätt i det föregående berörts kan det förutsättas, att i postcheckrörelsen
komma att- innestå rätt avsevärda belopp, vilka till viss
del kunna placeras räntebärande och såmedelst bereda rörelsen ränteinkomst.
Detta framgår även av särskilt diagram (bil. 2), utvisande
konti»innehavarnas tillgodohavanden i Tyskland, Österrike och Schweiz
vid utgången av de olika verksamhetsåren (uttryckt i miljoner Mark,
Krönen resp. francs). Vid behandling av frågan om avgiftsbeloppen
hava kommitterade här ovan jämväl förutsatt, att ränteinkomsten skulle
utgöra eu betydande del av den beräknade sammanlagda inkomstsumman.

Vad först beträffar frågan om vilka medel, som ansetts kunna
ifrågakomma till placering, böra naturligen härifrån undantagas i första
rummet de medel, som kunna beräknas omedelbart behöva tagas i anspråk
för utbetalningar. De medel, som innestå å konto tillhörande
statsinstitution, torde icke heller lämpligen böra förekomma till placering.
Såsom kommitterade i annat sammanhang haft anledning framhålla,
skulle från postverkets sida ränta icke i allmänhet gottgöras statsinstitution
för medel, som innestå å postcheckkonto. I anledning härav har
i föreliggande förslag angående placering av postcheckmedlen rättigheten
att för erhållande av ränteinkomst placera medel ställts i sammanhang
med skyldigheten att gottgöra kontoinnehavare ränta för dylika medel.

Förvaltningen
av i postchcckrörclsen
innestående
medel.

(K. F. § 12.)

Med nu nämnda inskränkningar anses de i postcheckrörelsen innestående
medel kunna givas en mera stadigvarande placering. Givetvis
måste placeringen ske på ett fullt betryggande sätt, varjämte det för
postverket är angeläget att placerade medel lämna så hög avkastning
som är förenlig med god säkerhet. För att dessa synpunkter skola
bliva på bästa sätt tillgodosedda, hava kommitterade ansett, att frågor
angående placering av meranäinnda medel lämpligen borde avgöras av
särskilda fullmäktige, vilka skulle bestå såväl av representanter för
postverket som ock av ledamöter med särskild förfarenhet och skicklighet
på det rent finansiella området.

Kommitterades förslag, i vad detsamma avser placeringen av dessa
medel, ansluter sig i huvudsak till bestämmelserna rörande placering av
de i postsparbanken innestående medel ävensom till bestämmelserna
angående förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden samt den i 19 §
av lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete omförmälda
fond.

Förenämnda placering av i postcheckrörelsen innestående medel
skulle i stort sett även följa de regler, som i dylikt avseende redan
äro fastställda för medel i postsparbanken. Den i frågor rörande sistnämnda
medels placering beslutande myndigheten, postsparbanksstyrelsen,
är sammansatt bland annat av generalpostdirektören samt en riksgäldsfullmäktig
och en riksbanksfullmäktig, utsedda var för sig av vederbörande
fullmäktige. Kommitterade anse det vara lämpligt, att riksbanksfullmäktige
och riksgäldsfullmäktige — under förutsättning av
bifall till kommitterades förslag i denna del — till fullmäktige för
placering av postcheckrörelsens medel utse samma personer, som äro
utsedda till ledamöter av postsparbanksstyrelsen.

De närmare bestämmelserna angående handläggning hos dessa
fullmäktige av de frågor, som skulle av dem avgöras, torde böra utfärdas
av Kungl. Maj:t.

Ändring av För att samtliga kontoinnehavare i mellanhavandet med postcheck serna^Tför

rörelseifi oberoende av tidpunkten för deras anslutning till rörelsen,
Se F. g 13.) ordningen angående postcheckrörelse, som framdeles kunna komma att
vidtagas, böra utan vidare tillämpas även på samtliga de postcheckkonton,
som redan bestå vid ändringarnas ikraftträdande.

På sätt i det föregående anförts är postcheckrörelse numera införd PoMkeeki
ett stort antal länder. Liksom andra postala rörelsegrenar har post- * utlandet.
checkrörelsen redan erhållit en i viss mån internationell karaktär. Mellan (K. f. § 14.)
de länder, i vilka postcheckrörelse varit införd under längre tid — såsom
Österrike, Schweiz, Belgien och Tyskland — hava träffats överenskommelser,
som genom de härför i och med postcheckrörelsen träffade anordningar
möjliggöra betalningar mellan kontoinnehavare i olika länder.

Sedan postcheckrörelse blivit införd i Sverige, bör svenska postverket
naturligen beredas möjlighet att på detta område samarbeta med postförvaltningarna
i andra länder. Bestämmelser i detta avseende torde —
såsom fallet är i fråga om andra postala rörelsegrenar i vad angår förbindelserna
med utlandet — böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

I fråga om utfärdandet av de närmare föreskrifter, som äro erfor- Postcheckderliga
för postcheckrörelsen, torde kommitterade få hänvisa till vad i _ stad9a■
inledningen till detta kapitel i sådant avseende redan anförts. F‘ § 15^

Postanstalternas
medverkan
i postcheckrörelsen.

KAPITEL V.

Postcheckrörelsens organisation.

Postcheckrörelsen skulle enligt kommitterades förslag utgöra en
i viss mån självständig rörelsegren inom postverket.

Gentemot allmänheten skulle postanstalterna i stor utsträckning
tjäna såsom organ för postcheckrörelsen. I främsta rummet skulle de
fasta postanstalterna och i viss utsträckning även lantbrevbärare från
korrespondenter mottaga penningmedel för insättning å postcheckkonto
ävensom till korrespondenter utbetala medel, som anvisats till utbetalning
från postcheckkonto. Formerna för denna in- och utbetalning
hava, såsom i det föregående närmare utvecklats, i stort sett anpassats
efter de för postanvisningsrörelsen redan gällande. De tnrde på grund
härav i tillämpningen icke komma att innebära svårigheter för postanstalternas
personal lika litet som för den korresponderande allmänheten.

Särskilda kvalifikationer utöver de redan förefintliga torde alltså,
för utförandet av de med postcheckrörelsen förbundna göromålen, icke
krävas av personalen vid de lokala postanstalterna.

I den omfattning postanvisningsrörelsen kan komma att ersättas
av postcheckrörelsen, skulle sistnämnda rörelsegren icke medföra ökmng
i postanstalternas arbete. Såtillvida bör postcheckrörelsen icke heller
kräva ökning i de lokala postanstalternas personal överhuvudtaget. Det
kan emellertid förväntas, att denna postverkets nya verksamhet skall
komma att tillväxa i en grad, ej blott motsvarande en samtidig minskning
i postanvisningsrörelsen utan även därutöver. Givetvis kan då
en dylik starkare utveckling av postcheckrörelsen liksom varje annan
gren av postverket efter hand kräva personalförstärkning.

Kommitterade hava för sin del icke funnit sig böra ifrågasätta
ändring i de lokala postanstalternas organisation eller ökning i desammas
personal.

Det av postcheckrörelsen föranledda bokföringsarbete, som kan
anses vara för postverket nytt och oprövat, skulle utföras vid för ändamålet
nyinrättade kontor, postcheckkontor. På sätt ovan framhållits,
skulle vid dessa postcheckkontor föras kontoinnehavarnas konton. Under
det att de lokala postanstalterna skulle — utom befordran av brev till
och lian postcheckkontor — för postcheckrörelsens räkning emottaga
inbetalningar och verkställa utbetalningar, skulle vid postcheckkontoren
utföras allt det av rörelsen föranledda bokföringsarbetet — avseende
in- och utbetalning, debitering av avgifter, kreditering av räntor etc. —-varjämte postcheckkontoren skulle mottaga inbetalningar från och verkställa
utbetalningar till sådana kontoinnehavare och andra korrespondenter,
som direkt hänvände sig till postcheckkontoren i dylikt hänseende.

Då sålunda tyngdpunkten i det av postcheckrörelsen föranledda
arbetet komme att vila å postcheckkontoren, är det därmed givet, att
postcheckrörelsens lyckliga utveckling måste bliva i hög grad beroende
av det sätt, på vilket dessa kontor organiseras och utföra dem tillkommande
åligganden.

I de främmande länder, där postcheckrörelse är införd, har man i
fråga om antalet postcheckkontor tillämpat olika organisationsprinciper.

I Österrike har rörelsen allt ifrån dess införande år 1883 varit
centraliserad till ett enda postcheckkontor, vilket varit förlagt till Wien.
Denna centralisering sammanhänger med den omständigheten, att postcheckrörelsen
i detta land utövat sin verksamhet i anslutning till den
år 1882 inrättade postsparbanken. Då i Östenike postsparbankens bokföring
liksom i andra länder är centraliserad till ett enda huvudkontor,
har postcheckrörelsen redan från början inordnats i denna organisationsform,
vilken sedermera endast med största svårighet skulle hava kunnat
ändras, ehuru önskemål i sådan riktning hava förefunnits.

1 Schweiz inrättades redan från rörelsens införande 11 postcheckkontor,
ett antal, som efter hand ökats så att detsamma för närvarande
uppgår till 24. Detta för ett land med förhållandevis så ringa folkmängd
och obetydliga ytinnehåll mycket stora antal postcheckkontor
torde åtminstone delvis vara betingat av de för Schweiz säregna administrativa
och språkpolitiska förhållandena.

I Tyska riket handhaves postcheckrörelsen av 14 postcheckkontor,
av vilka endast ett inrättats under senare år. De övriga 13 postcheckkontoren
hava varit i verksamhet allt ifrån postcheckrörelsens införande
i Tyskland år 1909.

Antalet postcheckkontor i Frankrike uppgår för närvarande till 11.

Pottcheck kontoren.

Antal postcheckkontor.

I Danmark slutligen, där rörelsen skall införas från och med år
1920, har man tänkt sig att åtminstone från början inrätta allenast ett
postcheckkontor med förläggning i Köpenhamn.

Postcheckrörelsens centralisering till ett enda kontor kan, sett enbart
ur postverkets synpunkt, i vissa avseenden vara fördelaktigt. Densamma
kan sålunda möjliggöra den mest genomförda arbetsfördelning,
varigenom driftkostnaderna för rörelsen torde kunna hållas inom snävare
gränser än vad fallet är med ett större antal postcheckkontor. För
kontoinnehavarna åter torde detta system i regel icke anses tillfredsställande.
Då alla betalningsuppdrag måste, innan de utföras, behandlas
vid postcheckkontor, ligger det självfallet i kontoinnehavarens intresse,
att avståndet till postcheckkontoret är det minsta möjliga, för att eu
skyndsam behandling av dessa uppdrag skall kunna ernås. Endast i
fråga om ett slag av transaktioner — nämligen girering — kan det i
vissa fall även för kontoinnehavarna vara förmånligt, om alla postcheckkonton
föras vid ett och samma postcheckkontor. Då kontoinnehavare
uppdrager åt sitt postcheckkontor att till annans, konto girera belopp,
blir uppdraget givetvis skyndsammare behandlat, om även betalningsmottagarens
konto föres vid samma postcheckkontor. Därest flera postcheckkoutor
förefinnas, måste ju ett dylikt uppdrag ofta nog behandlas
vid två skilda postcheckkontor — nämligen i de fall då betalarens och
betalningsmottagarens konton föras vid olika postcheckkontor — vilket
i vissa fall kan förorsaka en längre tidsutdräkt. Vid det stora flertalet
tranksaktioner är det emellertid för kontoinnehavarna betydligt förmånligare,
att postcheckkontorens antal är större.

Dä det sålunda för kontoinnehavarna i regel är fördelaktigare att
äga bekväm tillgång till postcheckkontor, komma kontoinnehavare å ort
med postcheckkontor att i detta avseende intaga en förmånligare ställning
än den kontoinnehavare, som är bosatt å annan ort. De å platsen
boende kontoinnehavarna äro nämligen, såsom tidigare framhållits, i
tillfälle att direkt vid själva postcheckkontoret verkställa in- och utbetalningar.
Denna ojämnhet torde emellertid, såsom ovan påvisats, icke
kunna helt undvikas. Med ett jämförelsevis stort antal postcheckkontor
bliva emellertid dessa olägenheter mindre framträdande och kännbara.

För Sveriges vidkommande skulle, enligt kommitterades mening,
postcheckrörelsen icke kunna med utsikt till gott resultat centraliseras
till ett enda postcheckkontor. På grund av landets stora utsträckning
skulle rörelsen för stora delar av landet bliva praktiskt taget omöjlig att
använda. Om rörelsen skall vinna önskad anslutning och infria de förväntningar,
som med stöd av erfarenheterna från utlandet kunna upp -

ställas å densamma, torde det vara oundgängligen erforderligt, att ett
gröfre antal posteheekkontor inrättas. Jämväl i ekonomiskt hänseende
t pr de ett flertal posteheekkontor vara förmånligare iin en centralisering
idl ett enda sådant kontor. Det kan nämligen förutsättas, att, därest
postcheckrörelsen för stora delar av landet göres obekväm eller oanvändbar,
anslutningen till rörelsen kommer att bliva så obetydlig, att
Ue med rörelsen förenade kostnader bliva förhållandevis högre än med
ett större antal kontor och en därav föranledd större anslutning till
rörelsen.

Dn alltför långt gående decentralisation skulle å andra sidan icke
ma ändamålsenlig. Härigenom skulle möjligen varje posteheekkontor
(''hålla ett sa obetydligt antal konton, att vid dessa kontor eu rationell
arbetsfördelning icke skulle kunna genomföras och såväl härigenom som
ock pa grund av rörelsens relativt ringa omfattning det ekonomiska
resultatet icke bliva i önskvärd mån tillfredsställande.

Enligt kommitterades mening böra därför posteheekkontor inrättas
till ett antal, som å ena sidan gör rörelsen lätt tillgänglig för alla delar
av landet, men som å andra sidan tillförsäkrar varje dylikt kontor ett
större antal konton. Denna synpunkt torde jämväl hava varit avgörande
'' ^ inrättandet av posteheekkontor i Tyskland och Frankrike.

Då emellertid postcheckrörelsen är en för vårt land ny och oprövad
institution, torde det vara lämpligt att från rörelsens början begränsa
antalet posteheekkontor till det, som för rörelsens igångsättande kan
anses oundgängligen erforderligt. Även med beaktande av den framgång
rörelsen vunnit i främmande länder och med de efter kommitter^des
mening bästa utsikter för ett gott resultat av rörelsen jämväl i
Sverige, torde försiktigheten bjuda, att icke från rörelsens början träffas
alltför vittomfattande anordningar. Med hänsyn härtill hava kommitterade
ansett, att postcheckkontorens antal under den första tiden lämpligen
bör begränsas till fyra.

Postcheckkontoren böra givetvis förläggas till sådana orter, att
desamma kunna påräkna en avsevärd lokal omsättning, varjämte de
höra vara lämpligt belägna för att kunna tjäna som centralpunkter för
postcheckrörelsen i övriga delar av landet. Med hänsyn härtill torde
ce nu föreslagna fyra postcheckkontoren lämpligen höra förläggas till
Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

I fråga om personals tjänsteställning och dylikt torde postcheckkontoren
böra i tillämpliga delar organiseras i likhet med postkontoren.

1''ostcheckkammitterade. i q

Postcheckkontorens
personal.

Därvid må dock betonas, hurusom det, med hänsyn till de viktiga
och ansvarsfulla göromål, som skola tillkomma vederbörande befattnings
havare, måste framstå såsom synnerligen angeläget att besätta de lodande
befattningarna vid dessa kontor med för ändamålet fullt skickade personer.
Enligt kommitterades uppfattning måste alltså vederbörande
kunna erbjudas förhållandevis goda lönevillkor, och vid tjänstebefattningarnas
tillsättande avgörande betydelse tillerkännas vederbörandes
särskilda personliga och övriga lämplighet för ifrågakommande befattningar.

Enligt en approximativ beräkning skulle under rörelsens tidigare
skede för de fyra föreslagna postcheckkontoren erfordras nedan angivna
antal tjänstemän av olika tjänstegrader.

Postclieckkontoret i Stockholm:

1 postmästare av klass 1,

1 kontrollör,

4 förste postexpeditörer,

4 postexpeditörer, •

10 kansli- eller kontorsbiträden,

2 expeditionsvakter.

Postclieckkontoret i Göteborg:

1 postmästare av klass 1,

1 kontrollör,

4 förste postexpeditörer,

4 postexpeditörer,

ti kansli- eller kontorsbiträden,

1 expeditionsvakt.

Postclieckkontoret i Malmö:

1 postmästare av klass 1,

1 kontrollör,

4 förste postexpeditörer,

4 postexpeditörer,

4 kansli- eller kontorsbiträden,

1 expeditionsvakt.

Postclieckkontoret i Sundsvall:

1 postmästare av klass 2,

1 kontrollör,

2 förste postexpeditörer,

2 postexpeditörer,

2 kansli- eller kontorsbiträden,

1 expeditionsvakt.

Såsom förut nämnts hava kommitterade vid beräkning av postcheckrörelseus
ekonomiska resultat utgått från den förutsättningen, att
kontoinnehavarnas antal rätt snart etter rörelsens införande skulle uppgå
till omkring 5,000. Under denna förutsättning och med beräkning av
lyra postcheckkontor skulle för utförandet av det postcheckkontoren
åliggande arbetet erfordras sammanlagt 63 tjänstemän.

Av de till en början föreslagna fyra postcheckkontoren böra sålunda
de i Stockholm, Göteborg och Malmö, enligt kommitterades
mening, till föreståndare erhålla postmästare av klass 1 och postcheckkontoret
i Sundsvall postmästare av klass 2, allt enligt den från och med
den 1 juli 1920 vid postverket gällande lönestaten.

Postmästaren skulle såsom postcheckkontorets föreståndare leda
dess arbete samt företräda detsamma i förhållande till kontoinnehavare
och andra korrespondenter ävensom i övrigt beträffande postcheckkontoret
i tillämpliga delar intaga enahanda tjänsteställning som en motsvarande
postmästare beträffande sitt postkontor.

På vederbörande föreståndare skulle särskilt ankomma att inom
postcheckkontorets verksamhetsområde — såväl inom vederbörande förläggningsort
som ock inom den del av landet, där postcheckkontorets
kontoinnehavare i övrigt huvudsakligen vore bosatta — verka för postcheckrörelsens
utveckling. Därvid skulle vederbörande genom att träda
i direkt förbindelse med personer inom affärs- och industrivärlden etc.
söka utbreda kännedom om postcheckrörelsen och i möjligaste mån
söka tillgodose kontoinnehavarnas och övriga korrespondenters berättigade
intressen.

Såsom postmästarens närmaste man skulle vid samtliga ifrågavarande
fyra postcheckkontor anställas eu kontrollör.

Denne skulle biträda postmästaren vid kontorets skötsel samt under
denne vara chef för därstädes anställd personal.

Kontrollören skulle även hava den omedelbara uppsikten över
arbetets behöriga utförande vid postcheckkontoret. Därjämte skulle
kontrollören vara ansvarig redogörare beträffande kontorets räkenskapsoch
kassaförhållanden. I övrigt skulle kontrollören, efter överordnad
myndighets bestämmande, utföra jämväl andra förekommande göromål.

Att bestrida i övrigt vid postcheckkontoret förekommande viktigare
arbeten, såsom utövandet av förmanskap inom särskild avdelning av
kontoret samt handhavandet av särskilt maktpåliggande räkenskaps- och
kassagöromål skulle anställas förste postexpeditörer till ett antal av fyra
vid kontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö samt till ett antal av
två vid kontoret i Sundsvall.

I övrigt skulle personalen utgöras av postexpcdi törel: vid vissa
kassa-, räkenskaps- och övriga expeditionsgöromål samt för utförande
av enklare bokförings- och skrivarbeten jämväl kvinnliga kansli- resp.
kontorsbiträden.

För vissa uppassningsgöromål samt andra sysslor skulle även

anställas expeditions vakter. .

Enligt det nu framlagda förslaget skulle till en början antalet
tjänster i förste postexpeditörs- och högre grad bliva jämförelsevis högt
i'' förhållande till tjänst er na i lägre grad. Ivommitterades förslag härutinnan
har varit grundat därå, att postcheckrörelsen vid själva igångsättandet
och under den första tiden kommer att kräva förhållandevis
större antal särskilt kvalificerade funktionärer än under senare del av
sin utveckling, då rörelsen hunnit över organisationsstadiet och i följd
därav arbetet på de flesta håll blir mindre krävande och i stol re utsträck
ning kan utföras med mindre kvalificerade arbetskrafter.

° Eu av postcheckrörelsens utveckling påkallad ökning i postcheckkontorens
arbete torde ock i främsta rummet komma att avse det mindre
kvalificerade arbetet vid postclieckkontoret.

I den mån rörelsen utvecklas och kräver större personalstyrka, bör
därför givetvis personalökning i första hand ifrågakomma inom de lägre
graderna, postexpeditörer och kansli- eller kontorsbiträden. Möjligen kunna
även expeditionsvakterna efter hand tagas i anspråk för enklare expeditionsgöromål,
såsom vissa skrivgöromål, sortering av olika blanketter o. d.

Beträffande det antal tjänstemän, som enligt förestående approximativa
uppskattning skulle vara erforderligt för postcheckkontoren, torde
slutligen böra framhållas, att biträdande tjänstemän självfallet böra
anställas endast successivt och i mån av behov. Liksom i fråga om de
egentliga postanstalterna bör det självfallet ankomma på överordnad
myndighet att jämväl beträffande postcheckkontoren övervaka, att personalens
antal blir lämpligt avvägt.

Postcheckkun- 1 administrativt hänseende torde postcheckkontoren, i likhet med

törens ställ- pOStkontoren, böra förläggas under postdirektionerna inom vederbörande
nislrativthän- distrikt och gentemot dessa intaga i stort sett samma stallning som
seende. postkontoren. Postdirektionerna skulle alltså — dock efter närmare
anvisningar från generalpoststyrelsen — i fråga om personalens anställning,
tjänstgöringsförhållanden, ledigheter, förordnanden och dylikt äga
samma åligganden och befogenheter som beträffande personalen vid
distriktets postkontor. Avenså skulle på samma sätt postcheckkontoren
rörande ärenden av kameral natur, såsom beträffande lokaler, inventarier,

avlöning-al-, expenser etc. habdläggas av postdirektionerna i samma utsträckning
som i fråga om distriktets postkontor.

Postkontorens räkenskaps väsende med därtill hörande kontroll och
revision äro för närvarande i stort sett icke föremål för postdirektionernas
verksamhet. 1 det hela inskränker sig postdirektionernas befattning
med hithörande ärenden vid postkontoren därtill, att postdirektör
eller överkontrollör skall minst en gång årligen och i övrigt så ofta
omständigheterna kunna därtill föranleda, verkställa inspektion och inventering
av underlydande postkontor.

Vad eu dylik regelbundet återkommande kontrollering av postcheckkontorets
räkenskaps- och kassaförhållanden beträffar, torde det.
med hänsyn såväl till den för postverket mera säregna arten av deri
rörelse, som skall kontrolleras, som ock till det intima .sambandet med
de till förläggning hos generalpoststyrelsen avsedda hithörande ärenden,
vara ur liera synpunkter fördelaktigt, att densamma förrättas av lämplig
tjänsteman å den avdelning hos styrelsen, som hår att handlägga
ärenden rörande postcheckrörelsen.

Åven torde inspektion av postcheckkontoret i övrigt tid efter annan
höra verkställas av funktionär från generalpoststyrelsen. Då vederbörande
postdirektioner i allt fall — såsom nyss anförts — skulle i
administrativt hänseende vara postcheckkontorens närmaste överordnade
myndighet, följer dock därav, att även postdirektionerna skola vara
skyldiga att genom inspektioner å ort och ställe taga kännedom om
kontorets arbetsförhållanden m. m.

Någon ändring i fråga om organisationen av postverkets distriktsförvaltningar
synes emellertid icke för närvarande påkallad av postcheekrörelsens
införande.

Vad däremot beträffar generalpoststyrelsen, torde den ifrågasatta
nya postala verksamheten med nödvändighet kräva särskilda förändrade
anordningar.

Ingen av de fyra byråer, på vilka arbetet inom generalpoststyrelsen
för närvarande är uppdelat, kan tänkas övertaga det starka tillskott i
centralförvaltningens arbete, som torde bliva en följd av postcheckrörelseus
införande. Icke ens efter eventuell tudelning av styrelsens
första byrå, varom förslag förelegat, skulle en dylik möjlighet föreligga.

Därtill kommer även, att centralförvaltningens befattning med poslcheckrörelsen
blir av mera speciell beskaffenhet och från iivriga där
förekommande göromål rätt fristående art. Omfattningen cell beskaf -

(Jkeekbyrå i
gtneralpost,-HyreUen.

fenheten av dessa göromål kräver ock en särskilt härför utbildad och
lämpad personal, rörande vars kvalifikationer och tillsättande i tillämpliga
delar gäller vad kommitterade redan anfört rörande de högre befattningarna
vid postcheckkontoren.

Nödvändigheten av att postcheckrörelsen från central förvaltningens
sida ledes med oavlåtlig uppmärksamhet, vakenhet och ständigt aktivt
ingripande kräver ock, att härför avsedd personal, med uteslutande av
andra därmed icke sammanhängande göromål, ägnar sig mera odelat åt
postcheckrörelsens ledning och utvecklande.

Kommitterade vilja i anslutning härtill uttala sig för inrättande i
generalpoststvrelsen av ytterligare en byrå, avsedd för handläggning
allenast av till postcheckrörelsen hörande ärenden.

Dessa ärenden skulle inom generalpoststyrelsen i formellt hänseende
handläggas på samma sätt som övriga ärenden därstädes.
Närmare föreskrifter härom finnas meddelade i den av Kung!. Magt
utfärdade instruktionen för generalpoststyrelsen.

Såsom chef för den sålunda föreslagna checkbyrån i generalpoststyrelsen
och såsom föredragande i styrelsen av hithörande ärenden
skulle — i anslutning till det redan anförda — tillsättas en byråchef,
vilken i likhet med övriga byråchefer i generalpoststvrelsen skulle ingå
såsom ledamot i styrelsen.

Byråchefen skulle, i den utsträckning general postdirektören så
bestämmer, beträffande postcheckrörelsen företräda generalpoststyrelsen
i hithörande ärenden gent emot de underordnade postcheckkontoren och
postanstalterna ävensom gentemot de offentliga och enskilda institutioner
samt den korresponderande allmänhet, med vilka postcheckrörelsens
centralledning skulle träda i förbindelse. Från byråchefens sida måste
även riktas oavlåtlig uppmärksamhet åt de ekonomiska förhållanden,
vilka äro av natur att inverka å postcheckrörelsen eller påkalla intresse
från dess sida. I fråga om postverkets organ för postcheckrörelsens
handhavande — checkbyrån i generalpoststyrelsen, postcheckkontoren
och i sin mån även de lokala postanstalterna — ävensom i fråga om
postcheckrörelsens verksamhetsområde i övrigt skulle byråchefen, i förekommande
fall genom ofta återkommande iakttagelser å ort och ställe,
på det noggrannaste övervaka, att för postverkets del alla nödiga åtgärder
vidtoges för att tillförsäkra postcheckrörelsen och dess kundkrets
de största fördelar av rörelsen.

Med hänsyn härtill vore det ock nödvändigt, att chefen för postcheckbyrån
icke i större omfattning bindes av detaljgöromål eller löpande
expedition, utan att han, genom att vara förhållandevis oberoende av

dylika, beredes tid och tillfälle att framförallt ägna nig åt de i posteheckr
öreisen säkerligen uppstående spörsmålen av mera vittgående och
krävande natur. Givet är också, att vederbörande byråchef under den
första tiden, innan organisationsformerna vunnit tillbörlig stadga och
de på förhand skapade bestämmelserna kunnat visa sin lämplighet i
praktiken, måste stå i så gott som oavbruten förbindelse med rörelsens
olika organ och arbetsfält samt genom nödiga åtgärder söka åvägabringa
''■nhetlighet, reda och lämpliga anordningar i det med postcheckrörelsens
handhavande förenade arbete. Men även sedan den nya organisationen
blivit genomförd och hunnit prövas, blir det vederbörandes uppgift att
alltjämt vidmakthålla och förbättra de för rörelsens bedrivande träffade
anordningarna.

För checkbyrån torde i övrigt till en början följande personal vara
erforderlig: å kansliavdelningen en sekreterare, en notarie, en kontrollör,
eu förste postexpeditör och ett kanslibiträde; å revisionsavdeluingen en
revisor, en förste postexpeditör, två postexpeditörer, två kansli- eller
kontorsbiträden samt eu expeditions vakt.

Sekreteraren skulle såsom byråchefens närmaste man svara för
själva byråarbetets behöriga fortgång. Därjämte bör honom åläggas en
rätt krävande och vidsträckt föredragningsskyldighet. Som nyss antytts
torde det nämligen icke vara lämpligt att i alltför stor utsträckningpålägga
byråchefen dylik skyldighet. Skriftväxling av mera betydelsefull
art torde jämväl komma att åvila sekreteraren. Slutligen torde
sekreteraren även komma att, liksom byråchefen, genom resor i skilda
delar av landet göra iakttagelser beträffande postchecktjänstens utförande
och dess förhållande till kontoinnehavarna och allmänheten.

Såväl byråchefen som även sekreteraren skulle, i förhållandevis
stor omfattning och efter generalpostdirektörens närmare bestämmande,
äga att utan föredragning självständigt fatta beslut inom vissa grupper
av ärenden — eu anordning som redan i viss utsträckning vunnit tilllämpning
i fråga om nuvarande byråchefer och sekreterare i generalpoststyrelsen.

Såsom bitx-ädande tjänstemän vid kansliarbetet å posto beck byrån
skulle därjämte enligt ovan framlagda förslag anställas en notarie, en
kontrollör och eu förste postexpeditör, vilka skulle verkställa erforderliga
utredningar och i övrigt deltaga i byråns skriftväxling samt utföra
löpande kansliarbete och andra byrågöromål.

I den mån det så visar sig nödigt och lämpligt, skulle ock särskilt
notarien och kontrollören åläggas att fördraga vissa slag av ärenden,
i synnerhet sådana av ofta återkommande och enklare art.

Av poaichec1:-rörelsen föranledda
utgifter.

Postexpeditörerna skulle biträda vid byrågöromål av olika slag.

Såsom biträde vid annotationer, enklare expeditions- och räknearbeten,
utredningar o. d. skulle å byrån tills vidare anställas ett kanslibiträde.

Till checkbyrån skulle även, av rent praktiska skäl, förläggas
revisionen av de till postcheckrörelsen hörande räkenskaperna.

Ur räkenskaps synpunkt torde det nämligen vara ändamålsenligt
att förlägga denna revision särskilt för sig och att vid densamma kunna
använda för ändamålet i postcheckrörelsen särskilt utbildad personal. I
mån av postcheckrörelsens tillväxt torde detta revisionsarbete jämväl
komma att bliva av betydande omfattning.

Av den för postcheckrevisionen föreslagna personal skulle revisorn
vara chef för revisionsavdelningen, utföra viss till avdelningen hörande
skriftväxling, handlägga uppkommande viktigare revisionsmål o. d.
Revisorn skulle därvid biträdas av förste postexpeditören, som jämté de
båda postexpeditörerna skulle under den förstnämndes överinseende införa
mera ansvarsfullt gransknings- och revisionsarbete.

Vid det enklare revisionsarbetet skulle biträda två kvinnliga kansiieller
kontorsbiträden, vilka därjämte skulle utföra vissa expeditions- och''
skrivgöromål.

Nödigt vaktmästarebiträde skulle beredas genom anställande å
byrån av en expeditionsvakt.

Den här ovan angivna för checkbyrån i generalpoststyrelsen och
för postcheckkontoren såsom erforderlig ansedda personal skulle — med
beräkning av arvoden enligt de grunder, som skola tillämpas från och
med den 1 juli 1920, och under förutsättning av med de under nuvarande
år i stort sett likartade dyrtidsförhållanden — komma att för
arvoden och dvrtidstillägg medföra en utgift av i runt tal 465,000
kronor. Då emellertid den övervägande delen av ifrågavarande personal,
skulle, såsom ovan framhållits, anställas allenast i mån av rörelsens
utveckling och då en mångfald olika omständigheter kunna inverka på
ifrågavarande utgiftspost, kan det nämnda beloppet naturligen icke gorå
anspråk på exakt tillförlitlighet.

Vad angår hyror för lokaler torde för checkbyrån kunna anordnas
utrymme i anslutning till generalpoststyrelsens nuvarande lokaler, varför
eu direkt utgift för iokalhyra i detta fall icke torde behöva förekomma.
Postcheckkontoren vore avsedda att, där så är möjligt, erhålla lokaler
i byggnader, som redan nu disponeras eller inom den närmaste framti
deri komma att disponeras av postverket. Ehuruväl genom en sådan

anordning några direkta utgifter icke skulle åsamkas postverket, kar
emellertid i beräkningen angående postcheckrörelsens bärighet under
första tiden av sin verksamhet för hyror av lokaler samt för belysning,
uppvärmning och städning av desamma upptagits ett belopp av 30,000
kronor, vilket belopp med nuvarande höga prislägen dock torde kunna
komma att i viss mån överskridas. I nyssnämnda beräkning har jämväl
för blanketter, skrivmaterialier m. in. beräknats 40,000 kronor, varjämte
årskostnaden för möbler och inventarier m. in. uppskattats till

20.000 kronor.

I det föregående hava kommitterade föreslagit eu fullmäktigeinstitution
för avgörande av frågor beträffande placering av vissa i
postcheckrörelsen innestående medel. Till envar av de fullmäktige, som
icke tillhöra generalpoststyrelsen, torde böra utgå ett årligt arvode av

2.000 kronor.

Inom fullmäktige skulle enligt föreliggande förslag generalpostdirektören
fungera såsom ordförande.

Såväl detta uppdrag som den allmänna tillsynen över postcheckrörelsen
kommer givetvis att — särskilt vid tiden för rörelsens igångsättande
och under de första verksamhetsåren — i ansenlig grad öka
det gener alpo stdirektören åliggande arbete och ansvar. Med hänsyn
härtill har i kostnadsförslaget, beräknats, att generalpostdirektören skulle
från och med tidpunkten för rörelsens införande tillerkännas ett särskilt
arvode av 4,000 kronor för år.

De av postcheckrörelsen föranledda direkta utgifterna komma
sålunda enligt den här ovan verkställda beräkningen att uppgå till i
runt tal 565,000 kronor.

I enlighet med den här ovan i annat sammanhang verkställda
beräkning skulle inkomsterna komma att uppgå till omkring 658,000
kronor, varvid sålunda ett överskott av omkring 93,000 kronor skulle
erhållas, då dock, såsom tidigare framhållits, hänsyn ej tagits till visst
å postanstalterna nu utfört arbete i postcheckrörelsen.

Postcheckkommitteraile.

R e s e r v n t i«11

mot förslaget om ränteberäkning. (K. F. § 7.)

Frågan huruvida medel innestående å postcheckräkning skola vara
räntebärande eller icke har besvarats olika i olika länder. I Tyskland
och Frankrike gottgöres icke ränta, medan däremot i Österrike och
Schweiz ränta beräknas efter 2 resp. 1.8 procent, därvid dock bör anmärkas,
att åtminstone i Schweiz ränteberäkningens införande skedde mera på
försök och under stor tvekan, huruvida verkligen detta skulle vara lämpligt,
samt endast under förutsättning, att ränta skulle framdeles kunna
upphöra.

För min del har jag svårt att inse nödvändigheten eller lämpligheten
av att staten skall förbinda sig att till enskilda betala ränta å
postcheckmedlen. Att postcheckrörelsens framgång icke är beroende
av ränteberäkningen, ådagalägges av det förhållandet, att denna rörelse
kunnat taga ett så storartat uppsving i Tyskland, trots att där icke
gottgöres ränta. Enahanda är förhållandet i Frankrike, där rörelsen,
under den korta tid den varit införd, kunnat uppnå en mycket vacker
utveckling ävenledes utan någon räntegottgörelse för insatta medel.

För att räntegottgörelsen skall verkligen kunna utgöra eu lockelse
till att begagna sig av postcheckrörelsen, måste räntan, efter min åsikt,
sättas åtskilligt högre än den här föreslagna av 1.8 procent, vilken med
det förfaringssätt som här skulle tillämpas icke på långt när ger ens
denna procentsats i effektiv ränta.

Vad åter beträffar lämpligheten av eu räntegottgörelse i förevarande
fall synes mig denna fråga böra skärskådas dels med hänsyn till postverkets
intresse och dels från allmänt nationalekonomisk synpunkt. För
postverket kommer ränteberäkningen att medföra ett, efter min mening,
onödigt fördyrande av själva postcheckrörelsen, först och främst genom
räntegottgörelsen i och för sig, men därjämte även därigenom att uträknandet
av alla dessa räntebelopp måste kräva en hel del arbete, för

\’ilket särskilda arbetskrafter skola anlitas, dragande kostnader, vilka
måste ytterligare betunga rörelsen. [Jr nationalekonomisk synpunkt bölden
förevarande frågan sammanställas med spörsmålet om statens inlåning
i allmänhet. Men vilken ställning man än intager till detta spörsmål,
torde man få medgiva att det skulle i hög grad förrycka postverkets
fullgörande av sina hittillsvarande uppgifter, om detsamma skulle
komma att anlitas för eu i större skala anlagd inlåningsrörelse för statens
räkning.

På grund av vad ovan anförts, har jag icke kunnat instämma i
kommitterades förslag om räntegottgörelse för postgiromedlen.

Stockholm i oktober 1919.

Fredr. Grönwall.

»OSTGHECKRÖRELSEN I VISSA

FRÄMMANDE LÄNDER

Österrike*.

Genom lag av deri 28 maj 1882 inrättades en postsparbank i Österrike.
Denna hade frän början i huvudsak samma uppgift som liknande institutioner i
andra länder d. v. s. att för särskilt de mindre bemedlade samhällsklasserna bereda
möjlighet att placera sparade medel på ett betryggande sätt och under statens
garanti och därigenom väcka befolkningens intresse för sparsamhet. Anslutningen
till postsparbanken var emellertid från början rätt obetydlig. I syfte att vinna
anslutning även från handelsidkare och yrkesutövare vidtog man redan påföljande
år åtgärder för att underlätta sparmedlens användning i betalningsändamål. I sådant
hänseende medgavs sådan delägare i postsparbanken, som hade ett kapital av minst
100 Gulden innestående därstädes, rättighet att draga checker å sitt tillgodohavande.
Samtidigt härmed infördes portofrihet för delägares korrespondens med
postsparbanken, varjämte delägare tillerkändes rätt att å baksidan av en utställd
check meddela föreskrift om checkbeloppets gottskrivande å annan delägares räkning.
Härmed var grunden lagd såväl till postcheckrörelsen i egentlig mening som ock
särskilt till den i anslutning härtill bedrivna girorörelsen eller clearingrörelsen, som
i Österrike denna verksamhet allt ifrån denna tid kallats.

På grund av sin anslutning till postsparbanken har posteheckrörelseus bokföring
städse varit centraliserad till ett kontor med förläggning i Wien.

Några år efter postsparbankens införande blev postcheckrörelsen i bokföringsoch
1‘äkenskapshänseende skild från den egentliga postsparbanksverksamheten, under
det att emellertid ledningen av postcheckrörelsen fortfarande handhades av chefen
för postsparbanken.

Trots de olägenheter, som en dylik centralisering oundgängligen måste i vissa
avseenden medföra, har den österrikiska postsparbanken genom de sålunda vidtagna
åtgärderna för sparmedlens användning i betalningsändamål — d v. s. i och med
postcheckrörelsen — kommit att utöva sin verksamhet efter mera bankmässiga
metoder än liknande institutioner i andra länder, ett förhållande, som även möjliggjort
ett gagneligt och fruktbärande samarbete mellan postsparbanken och andra bankinstitut.
Så hava genom överenskommelser med skilda banker postsparbankens
kunder beretts tillfälle att till konto i annan bank överföra belopp, liksom räkningshavare
hos amian bank kunnat verkställa likvider genom gillring till postsparbankskonto.
Vidare har postsparbanken utövat en betydelsefull verksamhet i och med
rediskontering av växlar, varigenom densamma i viss mån förskaffat sig karaktären
av centralbank. I detta hänseende må jämväl framhållas, att postsparbanken presiderat
i det alla ledande banker omfattande syndikat, som såväl före som under
kriget emitterat de österrikiska statslånen.

Historik och
organisation.

100

Statistiska

uppgifter.

Detta samarbete mellan postsparbanken och övriga banker har — särskilt i
vad detsamma avsett giiwörelsen — utövat ett synnerligen gynnsamt inflytande på
den kontanta penningomsättningen.

Den av postsparbanken bedrivna postcheckrörelsen bär liksom den egentliga
postsparbanksverksamheten att uppvisa en storartad utveckling. Antalet kontoinnehavare
i postcheckrörelsen utgjorde vid slutet av

år 1883........................................... 167

» 1890 ............................... 17,808

» 1900 ...................................... 42,658

» 1910 ......................................... 102,574 samt

» 1917 .......................... 150,240.

Under sistnämnda år uppgick den totala omsättningen till över 102 miljarder
Krönen. Kontoinnehavarnas sammanlagda tillgodohavande belöpte sig samma år
till cirka 2,000 miljoner Krönen, motsvarande ett tillgodohavande av över 13,000
Krönen på varje konto.

Antalet transaktioner på varje konto är också högst betydande. Under år
1916 förekom sålunda på varje konto i medeltal
379 inbetalningar
137 utbetalningar samt
32 gireringar.

Medelbeloppet för varje transaktion var
för inbetalning 750 Krönen
» utbetalning 2,065 »

» girering 5,000 »

De anmärkningsvärt höga beloppen för varje särskild transaktion torde till
stor del vara beroende av penningvärdets fall under krigsåren. Att så är förhållandet
torde framgå bl. a. därav, att under år 1914 medelbeloppet för inbetalning och
girering utgjorde allenast respektive 320 och 1,700 Krönen.

I annat sammanhang intagna tabeller och diagram innehålla mera fullständiga
statistiska data angående postcheckrörelsens utveckling i Österrike.

Det ekonomiska resultatet av postcheckrörelsen har varit synnerligen gott.
Den viktigaste inkomstkällan är ränta å sådana i postcheckrörelsen innestående
medel, som givits en räntebärande placering. Inkomsten härav uppgick år 1916 —
efter avdrag av de räntor, som gottgjorts kontoinnehavare — till över 24 miljoner
Krönen. I avgifter för olika transaktioner, för försålda blanketter m. m. inflöto
inemot 8 miljoner Krönen. Rörelsen redovisade under året en nettovinst av 23
miljoner Krönen.

Här nedan meddelas en översikt över de viktigaste bestämmelserna i de för
postcheckrörelsen i Österrike utfärdade författningar. Dessa bestämmelser äro till
huvudsaklig del sammanförda i ett av postsparbanken utfärdat checkreglemente.

Postcheckkonto kan öppnas för såväl privatpersoner som firmor, myndigheter,
föreningar och andra slag av sammanslutningar. Postsparbanken har emellertid rätt
att utan motivering avslå framställning om öppnande av dylikt konto.

101

Därest framställning om öppnande av postcheckkouto bitalies, skall sökanden,
sedan lian från postsparbanken erhållit underrättelse härom, inom en månad å sitt
konto inbetala en garantisumma av 100 Krönen. Om beloppet icke inbetalas inom
nämnda tid, stänges kontot.

A särskild blankett skall sökanden till postsparbanken ingiva uppgift ä de
personel’, som skola vara berättigade att utställa checker å lians tillgodohavande.

Dessa personer skola även jämte kontoinnehavaren å denna blankett anbringa sina
namnteckningar.

Inbetalninyar kunna verkställas medelst inbetalningskort och postanvisningar,
varjämte konto gottskrives belopp, som annan kontoinnehavare girerar till detsamma,
ävensom vissa belopp, som kontoinnehavare särskilt anhåller fä gottskrivna detsamma.

Inbetalningskortet består av tro delar, vilka samtliga skola ifyllas av inbetalaren.
Då inbetalning verkställes, återställes en del av inbetalningskortet till inbetalaren
såsom inlämningsbevis. En annan del är avsedd för inbetalarens meddelanden
till kontoinnehavaren och översändes till denne, sedan beloppet gottskrivits
hans konto. Den tredje delen kvarstannar vid räkenskapsavdelningen såsom verifikation.

Inbetalningskort, i förväg »tryckt kontots nummer, utlämnas till kontoinnehavaren
mot en avgift av 2 Heller per styck. På enskild väg anskaffade inbetalningskort
få icke användas. Avgiften för inbetalningskort debiteras kontoinnehavarens
konto.

Medelst inbetalningskort kunna vid postanstalt inbetalas obegränsade belopp.

Dylika kort, som avlämnas till lantbrevbärare, må lyda å högst 1,000 Krönen. För
varje till lantbrevbärare överlämnat dylikt kort skall i förväg erläggas en särskild
avgift av 0 Heller.

A den här ovan omnämnda för meddelanden till kontoinnehavaren avsedda
del av inbetalningskortet får endast göras en kortfattad anteckning om betalningens
natur, räknings datum eller dylikt. Användes denna kupong för ett mera personligt,
meddelande, skall en särskild avgift av 5 Heller utgöras medelst frimärke, som
åsättes kupongens baksida.

Förutom det bär nämnda för inbetalningar i allmänhet avsedda inbetalningskortet
användas andra liknande kort för särskilda ändamål såsom vid skattebetalningar
och andra betalningar till vissa statsinstitutioner. Vid dylika för vissa
myndigheter avsedda inbetalningar gäller i allmänhet det av posten meddelade inlämningsbevis
såsom kvitto från vederbörande myndighet.

Kontoinnehavare kan hos den postanstalt, genom vilken han erhåller sina Om rörelsen.
postförsändelser, en gång för alla begära, att till honom ankommande postanvisningar
skola gottskrivas hans posteheckkonto. Postanstalten verkställer i sådant fall ''insättning
av dylika belopp å kontoinnehavarens konto medelst inbetalningskort, varemot
postanvisningarnas kuponger översändas från postanstalten direkt till kontoinnehavaren.
Blanketter till för sådant ändamål erforderliga inbetalningskort har
kontoinnehavaren att tillhandahålla postanstalten.

1 övrigt kan vilken kontoinnehavare som helst, utan att hava en gäng för
alla bundit sig för ovannämnda förfaringsätt, när helst han så önskar, direkt till
}Jostchecl''l~ommif terade. 15

102

postsparbanken insända ankommande postanvisningar för gottskrivande på eget eller
annans postcheckkonto.

.Jämväl belopp, som avse utlösta postförskott och inkasseringshandlingar,
kunna på kontoinnehavares begäran gottskrivas hans eller annans postcheckkonto.
Anhållan härom skrives å vederbörande försändelse. Den postanstalt, som utlämnat
dylik fårsändelse och uppburit postförskottsbelopp respektive inkasserat belopp,
översänder den med anledning härav utställda anvisning till postsparbanken med
angivande av det konto, dylikt belopp skall gottskrivas.

För gottskrivande å konto av postanvisningsbelopp beräknar postsparbanken
en avgift av 2 Heller för varje postanvisning, vilken avgift debiteras kontot.

Belopp, som från annat konto gireras till ett konto, kreditera* sistnämnda
konto på sätt i det följande angives.

Postcheckkonto kan jämväl krediteras vissa slags belopp, som kontoinnehavare
särskilt anhållit få gottskrivnä kontot, såsom valutor för hos postsparbanken diskonterade
eller belånade värdehandlingar o. d.

Kontoinnehavare kan när som helst förfoga över tillgodohavandet i vad detsamma
överstiger den fastställda garantisumman. För ändamålet användes check.
För utställande av checker få endast användas de av postsparbanken tillhandahållna
blanketter. Innan dessa blanketter utlämnas, ätryckas de genom postsparbankens
försorg kontots nummer och kontoinnehavarens namn.

Checkblanketterna tillhandahållas i häften om 50 stycken till ett pris av 3
Krönen för varje häfte. I detta pris är emellertid inräknad en stämpelavgift av 4
Heller för varje check. De myndigheter, som äro befriade från utgörande av dylik
avgift, erhålla ifrågavarande häften till ett pris av 1 Krone för varje häfte.

Endast kontoinnehavaren själv eller den, som av honom bemyndigats att förfoga
över hans tillgodahavande, äger rätt att från postsparbanken rekvirera checkblanketter.
Kontoinnehavaren har skyldighet att omsorgsfullt förvara sina checkblanketter
och har att själv ansvara för de följder, som kunna uppstå, därest obehörig
beredes möjlighet att förfoga över kontot.

Check får icke utställas på högre belopp än det, som står till förfogande å
kontot. Det högsta belopp, varå check i övrigt må lyda, är — med visst här nedan
angivet undantag - fastställt till 20,000 Krönen. Check, som utställes på högre
belopp än maximibeloppet eller på belopp överstigande tillgodohavandet, inlöses icke.
Om kontoinnehavare upprepade gånger utställer checker på högre belopp, kan postsparbanken
stänga kontot.

Förutom datumbeteckning skall checken innehålla uppgift om det belopp, som
skall betalas, ävensom utställarens underskrift. Denna underskrift granskas hos
postsparbanken.

För kontrolländamål är vid checkens högra kant uppställda sifferkolumner,
från vilka utställaren bortklipper erforderligt antal siffror på sådant sätt, att kvarlämnade
siffror uttrycka checkbeloppet.

Utställd check skall för inlösen företes vid postsparbanken inom 14 dagar
efter utställningsdagen. Om check inkommer senare, äger postsparbanken rätt att
vägra inlösen av densamma.

Check utstiillcs såsom

Med kasmchecb avses en check, å vilken särskild betalningsmottagare ej angivits.
Dylik check kan av vilken som helst för inlösen företes vid postsparbankens
kassa, varvid checkbeloppet utbetalas till innehavaren, självfallet under förutsättning
att det å kontot innestående tillgodohavande täcker checkbeloppet..

Innehavare av kassacheck kan påfordra, att checkbeloppet postledes översändes
till honom eller, därest han själv har postcheckkonto, att beloppet gottskrives
detta konto. Begäran härom skrives å checkens baksida, varefter checken insändes
till postsparbanken. Uppdraget fullgöres härefter på sätt bär nedan angives beträffande
namncheck.

Kassacheck, som medelst endossering överlåtits ä viss person, inlöses icke.

Namncheck kallas en check, å vilken utställaren angivit viss betalningsmottagare.
Såsom betalningsmottagare kan utställaren angiva sig själv eller vem som
helst annan.

Namncheck skall omedelbart efter utställandet insändas till postsparbanken.

Det genom namnchecken meddelade betalningsuppdrag kan utföras medelst
överföring till betalningsmottagarens konto (clearing) eller medelst kontant utbetalning
av checkbeloppet.

Förstnämnda betalningssätt tillämpas i det fall, att betalningsmottagaren
annan än utställaren — har konto och å checken icke uttryckligen föreskrivits, att
beloppet skall utbetalas kontant. Därest checkbeloppet skall överföras till annat
konto, är checkutställaren icke bunden av det här ovan omnämnda maximibelopp
av 20,000 Krönen. Girering kan verkställas icke blott till konto hos postsparbanken
utan även till konto, som föres hos annan institution, med vilken postsparbanken
samarbetar på betalningsrörelsens område. Postsparbanken underhåller dylika förbindelser
icke blott med banker inom landet, utan även med postcheckrörelsen i
Tyskland, Schweiz och andra länder samt med bankinstitut i olika länder.

Då checkbelopp skall utbetalas kontant, utfärdar postsparbanken, därest betalningen
skall fullgöras inom landet, en anvisning (utbetalningskort) till den å
checken angivna betalningsmottagaren, vilken sedermera erhåller beloppet på i
huvudsak samma sätt som en vanlig postanvisning. Om beloppet skall utbetalas i
annat land, översändes detsamma av postsparbanken, i förekommande fall, genom
postanvisning eller i assurerat brev.

Kontoinnehavare med större rörelse och som har att samtidigt verkställa ett
större antal likvider kan på begäran tillerkännas rätt att med en och samma check
debitera sitt konto det sammanlagda belopp, som skall utbetalas. Checken skall i
sådant fall åtföljas av en förteckning å betalningsmottagarna. Varje särskilt betalningsuppdrag
får icke lyda å högre belopp än 6,000 Krönen. Blanketter till nämnda
förteckningar utlämnas mot ett pris av 5 Krönen för 50 blanketter.

Kontoinnehavares korrespondens med postsparbanken är, såsom redan angivits,
portofri. Så vitt möjligt bör kontoinnehavare vid insändande av checker använda
de för sådant ändamål av postsparbanken tillhandahållna kuvert, vilka betinga ett
pris av 60 Heller för 50 stycken.

En till postsparbanken insänd namncheck kan genom brev eller telegram
återtagas, så länge utbetalningskoi’t icke blivit avsänt från postsparbanken eller
c heckbeloppet icke blivit gottskrivet betalningsmottagarens konto.

Under vissa förhållanden — såsom vid skattebetalning — kan check användas

104

Historik.

såsom likvid vid inbetalning medelst inbetalningskort, vilket i detta fall jämte checken
insändes till postsparbanken.

Kontoinnehavare, som har att regelbundet verkställa likvider å ett bestämt
belopp och på bestämd månadsdag, kan medelst en enda check uppdraga åt postsparbanken
att för hans räkning verkställa ett flertal dylika på varandra följande
likvider. Betalningarna fullgöras därefter intill dess kontoinnehavaren annorlunda
bestämmer.

Kontoinnehavare gottgöres ränta efter 2 procent för år. ilänteberäkningen
börjar med den på beloppets gottskrivande närmast följande första eller sextonde
månadsdagen, och upphör med den sista eller femtonde månadsdagen, som går
närmast före den dag, då beloppet avföres från kontot. Upplupen ränta lägges
råd kalenderårs slut till det då beiintliga tillgodohavandet.

Förutom den här förut omnämnda stämpelavgift av 4 Heller för varje check,
utgå i postcheckrörelsen följande avgifter:

en bokföringsavgift av 4 Heller för varje transaktion (insättning, debitering,
kreditering),

en provision för varje debitering, utgörande V4 pro mille för belopp å högst
Ö,000 Krönen samt Vs Pr0 mille för den del av beloppet, som överstiger 6,000 Krönen.

Avgifterna debiteras kontot.

Provision beräknas emellertid icke för belopp, som debiteras konto för att
gottskrivas annat konto hos postsparbanken (clearingrörelse), och icke heller för
vissa belopp, som debiteras konto i samband med inköp av statsobligationer etc.

Kontoinnehavare kan när som helst utträda ur checkrörelsen. Inom 15 dagar
efter det kontoinnehavaren hos postsparbanken skriftligen anhållit om kontots upphörande
återbetalas till honom tillgodohavandet inklusive garantisumman. Vid
kontos upphörande skola samtliga till kontoinnehavaren utlämnade blanketter återställas.
På begäran återbetalas härvid stämpelavgiften för obegagnade checkblanketter.

Samtliga handlingar i postcheckrörelsen förvaras under en tid av 3 är.
Eventuella ersättningsanspråk skola, för att kunna vinna beaktande, vara till postsparbanken
anmälda inom nämnda tid. Beträffande reklamationer, som hava avseende
å med posten försänt uppdrag (utbetalningskort, postanvisning och dylikt) tilllämpas
samma bestämmelser, som gälla för vanliga postförsändelser.

Schweiz.

Förslag angående införande i Schweiz av postcheckrörelse framställdes redan
är 1900 i en inom naitonalrädet väckt motion. Sedan frågan på nationalrådets
föranstaltande varit föremål för utredning, blev postcheckrörelse införd genom eu
lag av den 16 juni 1905, vilken trädde i kraft frän och med ingången av år 1906.

För att giva denna nya rörelsegren största mått av rörelsefrihet och smi -

105

Vighet intogs i denna lag endast principiella bestämmelser om rörelsens införande
och organisation, varemot åt förbundsrådet förbehölls rätt att å administrativ väg
tills vidare utlärda alla de för rörelsens införande i övrigt erforderliga bestämmelser.

Enligt den vid rörelsens införande år 1900 gällande förordning var bokföringen
i postcheckrörelsen decentraliserad till 11 kontor, med förläggning å de orter, där
postverkets distriktsförvaltningar hade sitt säte. Den centrala ledningen av postcheckrörelsen
handhades av poststyrelsen, där för ändamålet en särskild byrå inrättades.

Av särskild vikt voro i övrigt följande bestämmelser.

Garantisumman fastställdes till 100 francs.

Inbetalningar skulle verkställas medelst särskilda genom postverkets försorg
i illverkade inbetalningskort, vilka, då de utlämnades styckevis, skulle tillhandahållas
gratis eller, då de utlämnades i häften, till postverkets självkostnadspris härför. Inbetalningar
kunde vidare verkställas medelst postanvisning. Kontot skulle vidare
gottskrivas belopp, som från annat konto girerades till kontot, ävensom belopp, som
uttagits genom postförskott, och inkassering.

Kontoinnehavare skulle förfoga över sitt tillgodohavande medelst postcheck.
Beloppet å denna kunde utbetalas vid postclieckkontor till checkinnehavaren, anvisas
till utbetalning genom postanstalt, eller gireras till annat konto.

A konto skulle, enligt förenämnda förordning, kunna innestå obegränsat belopp.
Däremot bestämdes att det belopp, varmed tillgodohavande översteg 100,000 francs
icke skulle förräntas. Det belopp, som på en gång inbetalades, skulle icke få överstiga
10,000 francs.

I fråga om utbetalningar bestämdes, att kontoinnehavare finge på en och
samma dag förordna om utbetalning av högst 10,000 francs. Om högre belopp skulle
utbetalas, hade kontoinnehavaren att härom meddela besked två dagar i förväg.

A tillgodohavande skulle kontoinnehavare gottgöras ränta efter 1.8 procent
för år.

Vid insändande av check eller annan handling i postcheckrörelsen hade kontoinnehavaren
att frankera försändelse, vari sådan handling inneslutits. Portofrihet
har icke heller senare tillerkänts kontoinnehavare för hans försändelser till postcheckkontor.

Enligt postchecklagen var det icke avsett, att rörelsen skulle medföra vinst
för postverket. Avgifterna skulle så anpassas, att desamma jämte ränteinkomsten
för placerade medel skulle täcka driftkostnaderna.

Förordningen föreskrev följande avgifter:
för inbetalning

5 centimes för varje belopp av 100 francs eller del därav,
för kontant utbetalning

vid postcheckkontors kassa 5 centimes för varje belopp av 400 francs eller
del därav,

vid postanstalt, nyssnämnda avgift jämte en tilläggsavgift av 5 centimes för
varje utbetalning,

106

Nuvarande

organisation.

Stat ist lika
uppgifter.

för girering

10 centimes, oberoende av beloppets storlek.

Samtliga avgifter skulle debiteras kontot.

I fråga om placeringen av i postcheckrörelsen innestående medel bestämdes,
att av de medel, som icke erfordrades såsom rörelsekapital, Va skulle placeras i
inländska statspapper — obligationer, utgivna av förbundet, av dess järnvägar, av
kantoner och kommuner — samt s/3 placeras å depositionsräkning i bank. Medlen
skulle förvaltas av poststyrelsen och frågor om placering av medel avgöras av
denna styrelse efter samråd med finansdepartementet.

Den förut nämnda postchecklagen av år 1905 upphävdes med utgången av
år 1910. I stället- infördes särskilda bestämmelser angående postcheckrörelsen i
postlagen av den 5 april 1910, vilken trädde i kraft från och med år 1911. Med
stöd av erfarenheterna under de år rörelsen varit i verksamhet kunde i den nya
lagen intagas bestämmelser rörande vissa förhållanden, vilka tidigare reglerats av
i administrativ väg utfärdade förordningar.

På sätt förut nämnts inrättades från rörelsens böjan 11 poslcheckkontor, ett
antal, som tillmättes med hänsyn till möjligheten för postcheckkontoren att förfoga
över erforderliga kontanta medel. Då distriktsförvaltningarna lågo inne med jämförelsevis
stora kassaförlag, hade därför postcheckkontoren förlagts till de orter, där
distriktsförvaltning förefunnes att tillgå. Sedan den schweiziska nationalbanken
inrättats, och densamma öppnat filialkontor å de mera betydande platserna i landet,
kunde även antalet postcheekkontor betydligt utökas. Redan är 1908 öppnades
ytterligare 5 postcheekkontor, och efter denna tidpunkt hava efterhand ytterligare
kontor tillkommit, så att antalet postcheekkontor numera uppgå till 25. Detta
antal är icke begränsat genom postlagen, utan kunna nya dylika kontor inrättas av
regeringen. ,

Det stora antalet postcheekkontor har givetvis, medfört, att särskilt vissa
kontor erhållit ett relativt obetydligt antal kontoinnehavare. Under år 1916 hade
sålunda endast 6 kontor att uppvisa mer än 1,000 kontoinnehavare. Icke mindre
än 9 kontor hade ett antal kontoinnehavare, som understeg 500.

Sammanlagda antalet konto innehavare utgjorde vid slutet av år

1906 .................................... 3,190

1910 ...................................... 9,509

1915 ...................................... 18,577 samt

1918 ....................................... 27,604.

Den totala omsättningen uppgick under år

1906 till 451 miljoner francs

1910 » 3,298 » »

1915 » 6,136 » » samt

1918 » 15,499 » » .

Vid slutet av sistnämnda år uppgick kontoinnehavarnas i postcheckrörelsen
innestående tillgodohavanden till sammanlagt 122 miljoner francs, motsvarande ett
tillgodohavande av omkring 4,400 francs i medeltal på varje konto.

107

I medeltal har år 1918 på varje konto förekommit följande antal transaktioner
534 inbetalningar

115 utbetalningar (varav 17 vid postcheckkontor och 98 vid postanstalt) samt
98 gireringar.

Medelbeloppet för varje transaktion var

för inbetalning ........................................................... 158 francs

» utbetalning vid postcheckkontor........................ 3,135 »

» » » postanstalt................................ 303 »

x gillring ................................................................ 2,215 »

1 fråga om rörelsens utveckling i övrigt hänvisas till de i annat sammanhang
intagna tabeller och diagram.

Förut omnämnda i den ursprungliga postchecklagen intagna bestämmelse av
innehall, att postverket icke skulle äga att beräkna vinst å postcheckrörelsen, har
icke erhållit någon motsvarighet i den nya postlagen.

Det inbördes förhållandet mellan rörelsens båda inkomstkällor — avgifter
och räntor å placerade medel — framgår av följande sammanställning. I rörelsen
inflöt under år

1900 i avgifter 194,000 francs, i räntor 160,000 francs

1910 » x 551,000 » x » 617,000 » samt

1915 » » 1,257,000 x » x 1,430,000 x .

Vinsten utgjorde år

1906 .......................................................... 76,000 francs

1910 ........................................»................... 372,000 » samt

1915 ............................................................ 1,207,000 x .

Trots förenämnda bestämmelse angående postcheckrörelsens ekonomiska
resultat, uppvisade rörelsen sålunda redan under de första verksamhetsåren någon
vinst. I detta avseende framhölls emellertid i de över rörelsen avgivna berättelser,
att i utgifterna för rörelsen ingen kostnad beräknats för det arbete, som utförts av
sådan i poststyrelsen samt vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställd personal,
som icke vore uteslutande sysselsatt för postcheckrörelsens räkning, varför någon
verklig nettovinst näppeligen kunde anses hava uppstått av rörelsen.

De vid postcheckrörelsens införande gällande bestämmelser om placering av
postcheckmedlen hava flera gånger ändrats. Dessa medel kunna numera placeras
ej endast i inländska utan även i utländska statspapper, varjämte — sedan år 1914
— en avsevärd del av ifrågavarande medel mot ränta ställts till finansdepartementets
förfogande. De vid 1918 års slut i postcheckrörelsen innestående medel
voro placerade på följande sätt

i diverse in- och utländska obligationer .... 23 miljoner francs

tillgodohavande hos finansdepartementet ... 63 x »

tillgodohavande hos nationalbanken, såsom

kassaförlag in. m. ................................. 36 > »

Summa 122 miljoner francs.

108

Om rör then. Tillträde till postcheckrörelsen står öppet för envar, som därom gör an mälan

och som råder över sig och sin egendom. Framställning om öppnande av
konto skall ingivas till distriktsförvaltning eller till postanstalt, vilken vidaresänder
framställningen till poststyrelsen.

Varje kontoinnehavare skall å sitt postcheckkonto hava ständigt innestående
ett belopp av 100 francs, vilket belopp återbetalas först då kontot upphör. Denna
garantisumma skall inbetalas inom en månad efter det framställning om öppnande
av konto bifallits.

Inbetalningar kunna verkställas medelst inbetalningskort, medelst postanvisning
eller sådan anvisning, som avser utlöst postförskott eller inkasseringshandling,
varjämte postcheckkonto gottskrives belopp, som annan kontoinnehavare girerar
till kontot.

Blanketter till inbetalningskort utlämnas avgiftsfritt, då de rekvireras i mindre
antal. Då kontoinnehavare på en gång rekvirerar mer än 100 blanketter, skola
blanketterna betalas efter ett pris av 40 centimes för 100 stycken. Inbetalningskortet
är delat i tre delar, varav en del återställes till inbetalaren såsom inlämningsbevis,
en annan användes för meddelanden till kontoinnehavaren och den tredje
delen stannar vid postcheckkontoret.

På enskild väg anskaffade blanketter få användas.

Den förut omnämnda maximigränsen för belopp, vard inbetalning må lyda,
är i och med ikraftträdandet av den nya postlagen avskaffad. Numera kunna sålunda
huru höga belopp som helst inbetalas medelst inbetalningskort. Härvid gäller
emellertid den begränsning, att de minsta postanstalterna icke äro skyldiga att från
en och samma avsändare emottaga inbetalning på högre belopp än 10,000 francs,
därest postanstalten måste till en följande dag förvara de inbetalade medlen.

Då kontoinnehavare anhållit, att belopp av till honom ankommande postanvisningar
skola gottskrivas hans konto, översändas dessa anvisningar av kontoinnehavarens
postanstalt till postcheckkontoret, varemot de till anvisningarna hörande
kuponger direkt tillställas kontoinnehavaren. Gottskrivande å konto av postanvisningsbelopp
liksom av belopp, som avse utlösta postförskott och inkasseringshandlingar,
sker avgiftsfritt.

Kontoinnehvaren förfogar över sitt tillgodohavande medelst check. Till utställande
av postchecker få endast användas de av postverket tillhandahållna blanketter,
vilka före utlämnandet till kontoinnehavaren åtryckas kontoinnehavarens
namn och kontots nummer.

Postchecken kan användas för uttagning och såsom betalningsmedel, varjämte
kontoinnehavaren jämväl medelst postcheck meddelar postcheckkontoret uppdrag
att verkställa utbetalning genom postanstalt till viss betalningsmottagare eller
girering till annat konto.

Postchecken innehåller oå framsidan endast en anmodan till postcheckkontoret
att betala ett visst belopp. A baksidan är tryckt formulär för uppdrag till girering
eller utbetalning genom postanstalt.

Förfaringssättet vid verkställandet av olika postchecktransaktioner är i
korthet följande.

109

Dä kontoinnehavaren vill frän sitt konto uttaga belopp, ifyller lian ondast,
postcheckens framsida. Belopp å sådan postcheck, vilken liar karaktären av ett rent
innehavarepapper, utbetalas till den, som vid postcheckkontoret företer densamma
för inlösen utan prövning av innehavarens rätt att utbekomma beloppet.

På grund härav kan postchecken sålunda redan i sin förenämnda form fä
användning som betalningsmedel,. Dess användning för ifrågavarande ändamål underlättas
emellertid genom möjligheten att överlåta postchecken genom endossera».
Såväl utställaren som vilken innehavare som helst kan sålunda endossera postchecken
och därigenom stärka dess värde såsom betalningsmedel. Från postcheckrörelsens
början var endossering av postchecken icke medgiven. I anledning av från särskilt
affärsvärlden framställda krav på möjlighet till endossering av postcheck, blevo
bestämmelserna härom sedermera ändrade därhän, att endossering av postchecken
medgavs. Den slutliga innehavaren av postchecken kan få beloppet utbetalt vid
det postclieckkontor, å vilket postchecken är dragen, eller — efter checkens insändande
till postcheckkontoret — vid vilken postanstalt som helst. Flan kan
vidare få beloppet gottskrivet sitt eget eller annans postcheckkonto.

Den schweiziska postchecken kan sålunda användas på i huvudsak samma
sätt som den vanliga bankchecken. Liksom denna kan postchecken genomdragas
(korsas). Genom denna åtgärd förebygges kontant utbetalning av cheekbeloppet,
vilket i stället gottskrives ett postcheckkonto.

Då kontoinnehavare önskar få belopp utbetalt genom postanstalt skall han ä
posteheckens baksida ifylla betalningsmottagarens namn och postadress och därefter
insända postchecken till sitt postcheckkontor. Sedan beloppet bär debiterats uppdragsgivarens
konto, översändes detsamma medelst en särskild anvisning (utbetainingskort)
till betalningsmottagaren, vilken erhåller beloppet på i huvudsak samma
sätt som ett postanvisningsbelopp.

Aven kunna flera utbetalningar verkställas på grund av en och samma postcheck.
Kontoinnehavaren har att för sådant ändamål å checkens baksida angiva
samtliga betalningsmottagare ävensom de belopp, som skola utbetalas. Vid dylika
utbetalningar kan postverket påfordra, att kontoinnehavaren själv utskriver de betalningskort,
som skola ligga till grund för utbetalningarna. Kontoinnehavaren beredes
härigenom tillfälle att å de till dessa utbetalningskort hörande kuponger skriva
meddelanden till betalningsmottagarna.

Då kontoinnehavaren vill till annat konto gir er a belopp, skall han å checkens
baksida ifylla numret å det konto, till vilket beloppet skall gireras, ävensom betalningsmottagarens
namn. Postchecken inlämnas därefter å eller insändes till det
postcheckkontor, å vilket den är dragen. Sedan uppdraget utförts, erhålla såväl
uppdragsgivaren som betalningsmottagaren medelst särskilda kuponger underrättelse
härom från respektive postcheckkontor.

Då kontoinnehavaren sålunda erhåller meddelande om såväl debiteringar som
krediteringar å hans postcheckkonto, kan han med ledning av dessa meddelanden
föra fullständiga anteckningar rörande förändringarna å kontot. Flan erhåller emellertid
dessutom den femtonde och sista dagen i varje månad från postcheckkontoret
besked angående det tillgodohavande, som då innestår å kontot. Förutom dessa
halvmånadsbesked, som erhållas avgiftsfritt, kan kontoinnehavaren på begäran erhålla
besked om sitt tillgodohavande för varje vecka eller varje dag. För sistnämnda
besked har han emellertid att erlägga en viss mindre avgift, vilken debiteras kontot.

Posteheckkommitierade. 10

Det äldre kravet å underrättelse i förväg vid lyftning eller utbetalning av
högre belopp än 10,000 francs är numera upphävt. Något maximibelopp för postcheck
är sålunda icke fastställt.

Å sitt tillgodohavande gottgöres kontoinnehavare ränta. Den räntefot, efter
vilken ränta beräknas, har under den tid, rörelsen varit införd, icke undergått någon
förändring, utan utgör fortfarande 1.8 procent för år.

Ränteberäkningen försiggår på samma sätt som här ovan angivits i fråga om
postcheckrörelsen i Österrike.

De här förut nämnda från rörelsens början bestämda avgifter hava flera
gånger undergått förändring. Nu gällande avgifter fastställdes i december 1914 och
utgå med följande belopp
för inbetalningar:

för belopp av högst 20 francs 5 centimes

» » överstigande 20 men ej 100 francs 10 »

» » » 100 » » 200 » 15 »

och därefter ytterligare 5 centimes för varje belopp av 100 francs eller del därav;
för utbetalningar:
vid postcheckkontor

för belopp av högst 100 francs 5 centimes

» » överstigande 100 men ej 1,000 francs 10 >

» » » 1,000 » » 2,000 » 15 »

och därefter ytterligare 5 centimes för varje belopp av 1.000 francs eller del därav;
genom postanstalt

samma avgifter som för utbetalning vid postcheckkontor och därutöver 10
centimes för varje utbetalning.

Samtliga avgifter debiteras vederbörande konton.

För girering utgår ingen avgift.

I motsats till vad förhållandet är i de flesta andra länder med postcheckrörelse
åtnjuter kontoinnehavare i den schweiziska postcheckrörelsen icke portofrihet
för brev till postcheckkontor.

Konto upphör i allmänhet efter 14 dagars uppsägning. Postverket kan
emellertid bestämma om omedelbar stängning av konto, därest kontoinnehavaren
utställer postchecker på högre belopp än han har till sitt förfogande å kontot.

Postverket ikläder sig full ansvarighet för checkbelopp, som icke blivit utbetalt
till behörig person eller gottskrivet uppgivet konto. Därest utbetalning eller
kreditering av belopp blivit försenad mer än 24 timmar, utbetalar postverket en
ersättning av 15 francs.

Efter denna översikt över de för postcheckrörelsen gällande författningsbestämmelser
torde här böra omnämnas vissa särskilda ändamål, för vilka i Schweiz
de i och med postcheckrörelsen träffade anordningar användas.

I detta avseende må framhållas, hurusom i behörig ordning utställda post<•,
1 meker i vissa fall kunna användas såsom betalningsmedel gentemot, postanstalterna,
t. ex. vid inköp av större partier frankotecken, vid inlösen av postförskott och
inkasseringshandlingar, för erläggande av avgifter för tidningsabonnemang m. in.
Däremot mottages icke postcheck såsom likvid för inbetalning av postanvisning, enär
kontoinnehavaren i sådant fall har möjlighet att låta från sitt konto utanordna
belopp, vilket tillställes betalningsmottagaren i form av utbetalningskort.

På grund av överenskommelse med telegraf- och telefonförvaltningen kan
numera inkassering no telegraf- och telefonavgifter med kontoinnehavares samtycki''
verkställas på sådant sätt att avgifterna debiteras dennes postcheckkonto och krediteras
förvaltningens konto. Vederbörande telegrafstation meddelar månadsvis postcheckkontoren
uppgift å de avgifter av förenämnda slag, som skola av kontoinnehavare
gäldas, varjämte eu liknande uppgift tillställes abonnenten. Sedan räkningens
belopp debiterats vederbörligt konto, översändes underrättelse härom till kontoinnehavaren
i form av ett debiteringsbesked, vilket för kontoinnehavaren gäller som
kvitto ä erlagda avgifter.

Postcheckrörelsen i Schweiz har jämväl tagits i anspråk såsom förmedlare
av insättningar i de kantonala bankerna.

Genom en överenskommelse mellan postförvaltningen och de kantonala bankernas
förening har möjlighet beretts dessa bankers delägare att verkställa insättningar
å sina bankkonton vid vilken postanstalt som helst. Ifrågavarande banker
hava för detta ändamål låtit åt sig öppna postcheckkonton, å vilka insättarna kunna
fullgöra inbetalningar utan att motbok behöver företes vid själva inbetalningen,
vilken verkställes medelst särskilt inbetalningskort. Denna åtgärd har givetvis varit
av mycket stor betydelse för nämnda banker, vilka härigenom kunnat draga till
sig penningar, vilka eljest skulle hava varit undandragna deras rörelse.

I avsikt att underlätta betalningsrörelsen jämväl för den större rörelsen hava
postförvaltningen och styrelsen för schweiziska nationalbanken träffat en överenskommelse,
varigenom varje kontoinnehavare i postcheckrörelsen kan verkställa
girering till något av nationalbankens olika postcheckkonton. A andra sidan kan
varje innehavare av girokonto hos nationalbanken verkställa girering från sitt bankkonto
till ett postcheckkonto. Varken postverket eller nationalbanken beräknar
någon som helst avgift för dylika transaktioner.

Aven i andra avseenden har det schweiziska postverket strävat att göra de
i och med postcheckrörelsen träffade anordningar på bästa sätt lämpade för näringslivets
krav. Att postförvaltningen även lyckats i denna sin strävan, framgår av
den stora popularitet postcheckrörelsen åtnjuter inom landets affärsliv. Intresset
för postcheckrörelsens utbredning till allt vidare kretsar är inom affärsvärlden så
stort, att postförvaltningen haft relativt ringa besvär med att sprida kännedom om
rörelsen. Handelskamrama i Schweiz — särskilt handelskammaren i Zurich —
hava sålunda genom spridning av broschyrer och på annat sätt bedrivit en energisk
propagandaverksamhet för anslutning till postcheckrörelsen.

112

Historik och
organisation.

Tyskland.

I avsikt att förenkla och förbättra betalningsrörelsen i Tyskland och med
särskild hänsyn till nödvändigheten att vinna större användning för penningbesparande
betalningsmetoder framlade tyska riksregeringen redan år 1898 för riksdagen
ett förslag om införande av postcheckrörelse. Vid frågans behandling i riksdagen
år 1899 erkändes visserligen, att betalningsrörelsen i Tyskland vore i behov av
förbättrade anordningar samt att införandet av postcheckrörelse skulle erbjuda särskilt
den medelstora och mindre rörelsen de fördelar, som checkbetalning i allmänhet
medförde. Enligt det framlagda förslaget skulle kontoinnehavare i postcheckrörelsen
gottgöras ränta efter 1.2 procent för år. Särskilt detta förslag väckte emellertid
inom riksdagen farhågor, att postcheckrörelsen skulle komma att skada sparbankerna
och de på kooperativ grund inrättade kreditanstaltema, varjämte postcheckrörelsen
ansågs kunna komma att utveckla sig till en postsparbank, vilket ansågs
böra undvikas. Riksdagen ansåg därför, att tillgodohavandena icke skulle förräntas.
Genom att borttaga skyldigheten för postverket att gottgöra kontoinneliavama ränta
fann sig riksdagen kunna medgiva full avgiftsfrihet för alla transaktioner i postcheckrörelsen.
För att emellertid kunna förebygga ett alltför livligt utnyttjande av
denna avgiftsfrihet, ansågs det påkallat att av kontoinnehavare, som hade mer än
500 transaktioner per år, utkräva en större garantisumma än det belopp av 100
Mark, som eljest skulle av kontoinnehavare hållas ständigt innestående å kontot. I
enlighet härmed medgav riksdagen postcheckrörelsens införande på i huvudsak följande
vilkor.

Ingen ränta skulle gottgöras kontoinneliavama för de i postcheckrörelsen
innestående medel.

Ingen avgift skulle upptagas för vare sig in- eller utbetalningar. Däremot
borde garantisumman höjas för sådana kontoinnehavare, som hade mer än 500 bokförda
poster per år å sina konton.

För uttagning från postcheckkonto skulle användas check efter ett enhetligt
formulär, lydande å viss person eller innehavaren.

De medel, som komme att innestå i postcheckrörelsen, skulle, i den mån de
icke erfordrades såsom kassaförlag, ställas till riksbankens förfogande. Denna skulle
gottgöra postverket ränta på dessa medel efter en räntefot, som vore 3 procent
under gällande växeldiskonto, dock lägst 1 1/2 och högst 3 procent.

Det riksregeringen av riksdagen lämnade här ovan angivna bemyndigandet
att införa postcheckrörelse föranledde ingen omedelbar åtgärd från regeringens
sida. Man ansåg sig nämligen hava goda skäl för det antagande, att, därest
postcheckrörelse infördes efter nyss angivna linjer, postverket skulle tillföras
en ofantlig arbetsbörda utan att erhålla en ersättning, som ens tillnärmelsevis uppvägde
de med rörelsens införande förenade direkta kostnaderna. Genom att göra
in- och utbetalningarna i postcheckrörelsen fullständigt avgiftsfria befarade man
jämväl, att den kontanta penningomsättningen skulle i avsevärd grad ökas, vilket
stode i uppenbar motsättning mot postcheckrörelsens förnämsta ändamål, nämligen

11:''.

att åvägabringa eu minskning av behovet av kontanta penningar och i stället åstadkomma
en utveckling av de penningbesparande betalningsmetoderna.

Tanken pa införande av postcheckrörelse i Tyskland hölls emellertid allt
fortfarande vid liv, och från såväl pressens som näringslivets sida framställdes upprepade
gånger krav i denna riktning. • Det svåra läge, vari Tysklands penningförhållanden
befunno sig år 1907, bidrog till att ytterligare skärpa behovet av postcheckrörelsens
införande. År 1908 framlade även riksregeringen ett nytt förslag
till lag angående postcheck- och postgirorörelse. Detta lagförslag blev av riksdagen
samma år antaget.

Lagen innehöll emellertid endast eu principiell bestämmelse därom att denna
rörelse skulle införas, varemot de närmare bestämmelserna angående rörelsen skulle
a administrativ väg utfärdas i form av en av rikskanslern utfärdad förordning.
Såväl här ovan nämnda lag som ock förordningen trädde i kraft med ingången av
är 1909. Vid samma tidpunkt infördes postcheck- och postgirorörelse i Bayern
och Wurtemberg, vilka stater jämväl i fråga om postverkets verksamhet i övrigt
intaga en särställning i förhållande till rikspostområdet.

Genast vid rörelsens början inrättades i tyska rikspostområdet nio postcheckkontor
(med förläggning i Berlin, Breslau, Cöln, Danzig, Frankfurt ant Main, Hamburg,
Hannover, Karlsrulie och Leipzig), i Bayern tre dylika kontor (i Ludwigshafen,
Miinchen och Nurnberg) samt i Wurtemberg ett sådant kontor (i Stuttgart).
Under år 1916 inrättades ytterligare ett postcheckkontor i rikspostområdet (i Königsberg),
så att antalet dylika kontor i hela riket dä uppgick till 14.

På sätt förut nämnts, voro de vid rörelsens införande gällande bestämmelser
i huvudsak utfärdade i administrativ väg. På grundval av de erfarenheter, som i
fråga om rörelsen gjordes under de första verksamhetsåren, utarbetades, efter förhandlingar
mellan postförvaltningen och representanter för handel, industri och
jordbruk, under år 1912 ett förslag till postchecklag (Postschech/esetz), vilket med
smärre ändringar av riksdagen antogs. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 1914.

Jämväl denna lag innehåller endast de grundläggande bestämmelserna för
rörelsen (om förutsättningarna för öppnande av konto, om garantisumma, om avgifter,
portobestämmelser m. m.). I en jämväl från och med den 1 juli 1914 gällande
stadga (Postscheckordnung) meddelas de närmare bestämmelserna angående postverkets
och kontoinnehavarnas ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i fråga om postcheckrörelsen.

Sammanlagda antalet kontoinnehavare utgjorde vid slutet av år

1909........................................ 36,427,

1914........................................ 103,068 och

1918 ........................................ 257,813 samt

vid utgången av juli månad

1919 ........................................ 326,004.

Den totala omsättningen uppgick under år

1909 till............ 9,820 miljoner riksmark

1914 » ............ 38,009 » »

1918 » ............ 131,200 » »

Statistiska

uppgifts?-.

114

Vid slutet av första verksamhetsåret (1909) hade kontoinnehavarna i postcheckrörelsen
innestående ett tillgodohavande av sammanlagt 64 miljoner riksmark,
motsvarande i medeltal omkring 1,750 riksmark på varje konto. Tillgodohavandena
tillväxte emellertid hastigt och utgjorde vid utgången av år 1917 sammanlagt 726
miljoner riksmark, motsvarande i medeltal omkring 3,800 riksmark på varje konto.
I medeltal hava år 1917 på varje konto förekommit följande antal transaktioner:
517 inbetalningar, 161 utbetalningar (varav 5 vid postcheckkontor och 156
vid postanstalt) såmt
113 gireringar.

Medelbeloppet för varje transaktion var

för inbetalning ............................................

» utbetalning vid postcheckkontor........

» » » postanstalt ................

» girering .....................................•’.........

227 Kink.

1,736 »

387 » samt

1,488 »

Under december månad år 1917 uppgick postcheckkundernas tillgodohavande
till i genomsnitt omkring 695 miljoner riksmark. Dessa medel voro placerade sålunda:

12 olika statslån mot 3—5 procent ....................................

lån till järnväg » 3 Va * ...................................

» » bolag ..........................................................................

krigslån mot 4 x/2—5 procent ...............................................

kortsiktiga riksskatteanvisningar ..........................................

lån till rikshuvudkassan mot 3 procent................................

i reserv och till förstärkning av kassorna vid postanstalterna
och postcheckkontoren...............................................

284.741,388 Rank
1,446,680 »

5,000,000 >

80,079,485 *

3,011,464 »

286,741,935 >

34,030,812 *

Summa 695,051,764 Rmk.

Tillgodohavandena i den tyska postcheckrörelsen hava således i mycket stor
utsträckning placerats i statslån.

Det inbördes förhållandet mellan rörelsens båda inkomstkällor framgår av
nedanstående sammanställning. I rörelsen inflöt under år

1910 i avgifter 5,406,150 Rmk samt i räntor 2,748,453 Rmk,

1913 » » 12,072,347 » » » » 5,793,784 » samt

1917 » » 11,267,114 » » » > 22,109,200 » .

Sedan de direkta omkostnaderna för postcheckrörelsen fråndragits, har uppstått
ett överskott uppgående

år 1910 till.......................................................................... 3,660,737 Rmk samt

» 1913 » .......................................................................... 9,185,798 » .

Från dessa sistnämnda summor böra emellertid avdragas de beräknade kostnaderna
för in- och utbetalningar vid postanstalterna. Sker så, kan den verkliga
vinsten beräknas hava uppgått

år 1910 till omkring ........................................................ 800,000 Rmk samt

» 1913 » » 3,000,000 » .

För år 1909 och åren 1914—1918 hava motsvarande uppgifter icke kunnat
erhållas ur det material, som stått kommitterade till buds.

1 in

Att den tyska postcheckrörelsen rönt en sä hastig och .stark utveckling, kan
till stor del tillskrivas den agitation för rörelsen, som gjorts såväl av postverket
som av tidningarna och enskilda sammanslutningar t. ex. handelskamrarna.

Genom en råd uttalanden från näringslivets representanter, från försäkringsbolag,
större firmor och andra har samstämmigt förklarats, att postcheckrörelsen,
icke minst under kriget, fyllt ett verkligt behov och högst väsentligt bidragit till
att minska användningen av de kontanta betalningsmedlen. 1 förestående kapitel 11
hava ock återgivits en hel del uttalanden från ledande tyska banker, vilka iiven
starkt betona de med postcheckrörelsens införande vunna fördelarna.

I fråga om rörelsens utveckling i övrigt hänvisas till de i annat sammanhang
intagna tabeller och diagram.

Postcheckkonto kan öppnas för fysiska och juridiska personer, offentliga myndig- heter, handelsbolag, föreningar och anstalter, även om de icke äro att hänföra till
juridiska personer.

Framställning om öppnande av postcheckkonto skall ingivas till postcheck -kontor eller till postanstalt. Varje postcheckkontor innehar en förteckning över
kontoinnehavarna, varjämte en dylik förteckning, avseende hela rikspostoinrådet,
med vissa mellanrum utgives av postförvaltningen och tillhandahålles allmänheten.

Å postcheckkonto skall innestå eu garantisumma, vilken tidigare utgjort
ständigt 100 Mark, men som därefter sänkts till 50 och slutligen till 25 Mark.

Så ofta det å postcheckkonto innestående tillgodohavande undergår förändring,
underrättas kontoinnehavaren härom genom kontoutdrag, vilket tillställes honom
från det postcheckkontor, där hans konto föres.

Det å postcheckkonto innestående tillgodohavandet är icke underkastat begränsning
i fråga om beloppets storlek. Å tillgodohavandet gottgöres icke ränta.

Postcheckkonto gottskrives de belopp, som å detsamma inbetalas medelst
inbetalningskort, ävensom belopp, som från annat konto överföres till detsamma.

Medelst inbetalningskort kunna inbetalas obegränsade belopp. Blanketter till
inbetalningskort utlämnas vid postanstalterna styckevis utan avgift. För större
antal dylika blanketter erlägges betalning efter ett pris av 5 pf. för 10 blanketter.
Förutom de av postverket tillhandahållna kunna på enskild väg anskaffade blanketter
få användas, därest de äro fullt lika de av postverket framställda korten.

Det tyska inbetalningskortet är liksom motsvarande österrikiska och schweiziska
blankett, delad i tre delar, vilka samtliga skola ifyllas av inbetalaren. Av
dessa delar återställes en till inbetalaren såsom inlämningsbevis, eu användes för
meddelanden till den kontoinnehavare, å vilkens konto beloppet inbetalas. Den
tredje delen ligger till grund för bokföringen vid vederbörande postcheckkontor.

Inbetalningskort, som avlämnas till lanibr enbär are, får icke lyda å högre
belopp än 800 Mark. Jämväl för inbetalningskort, som inlämnas å vissa mindre
postanstalter, är ett liknande maximibelopp fastställt.

På avsändarens begäran kan belopp, varå utbetalningskort lyder, telegrafiskt
översändas till det postcheckkontor, där betalningsmottagarens konto föres. Högsta

116

beloppet för dylik telegrafisk inbetalning är 3,000 Mark. Inbetalningspostanstalten
kan även på anhållan av inbetalaren telegrafiskt underrätta betalningsmottagaren
om verkställd telegrafisk inbetalning. De härför belöpande avgifter erläggas av
inbetalaren.

Kontoinnehavare kan vid deri postanstalt, genom vilken han erhåller sina
postförsändelser, en gång för alla begära, att belopp, som avse till honom ankommande
postanvisningar, icke skola kontant utbetalas till honom utan i stället gottskrivas
hans postcheckkonto. Denna postanstalt utfärdar därefter dagligen ett inbetalningskort
å det sammanlagda beloppet av ankommande postanvisningar. Detta
inbetalningskort insändes till vederbörande postcheckkontor, varemot de till postanvisningarna
hörande kuponger direkt tillställas kontoinnehavaren. Förutom postanvisningsbelopp
kunna även belopp, som avse utlösta, av kontoinnehavaren avsända
postförskott och inkasseringshandlingar, gottskrivas dennes postcheckkonto.

Kontoinnehavaren förfogar över sitt tillgodohavande dels genom girering till
annat konto dels genom order om kontant utbetalning vid postcheckkontor eller
postanstalt. I terra fallet använder han sig av giroanvisning (Uberweisung), i
senare fallet av postcheck.

Till utställande av giroanvisningar och postelieeker fä endast användas de
genom postverkets försorg tillverkade blanketter, vilka efter rekvisition tillhandahållas
kontoinnehavaren från vederbörande postcheckkontor. Kontoinnehavaren är
skyldig att på ett betryggande sätt förvara de till honom utlämnade blanketter
av ifrågavarande slag och har att själv svara för den förlust eller skada, som kan
drabba honom, därest dessa blanketter råka i händerna på obehörig. Förlust av
dylika blanketter skall ofördröjligen anmälas till postcheckkontoret.

Till postcheckkontoret skall vid kontos öppnande insändas prov på såväl
kontoinnehavarens egen som ock de personers namnteckningar, vilka, utom kontoinnehavaren
själv, skola vara berättigade att förfoga över tillgodohavandet å kontot.

Beträffande de medelst giroanvisning eller postcheck ingångna uppdrag erhåller
kontoinnehavaren på begäran särskilt bevis från postcheckkontoret. Blankett
till dylikt bevis — debitering sbesked — har kontoinnehavaren att själv ifylla och
insända till postcheckkontoret samtidigt med den handling detsamma avser. Blanketter
till sådana bevis tillhandahållas i block om 100 st. till ett pris av 20 pf.

Blanketter till giroanvisningar tillställas kontoinnehavare kostnadsfritt och
äro försedda med kupong avsedd för meddelanden till den person, som skall gottskrivas
anvisningsbeloppet.

För giroanvisning finnes intet maximibelopp lästställt.

Med en och samma giroanvisning kunna samtidigt belopp överföras till olika
postcheckkonton. För detta ändamål användes en s. k. »Sammeluberweisung». I
sfi fall upptagas å en bilagd förteckning de olika mottagarna och beloppen. Avgiften
beräknas efter varje särskilt å förteckningen upptaget belopp. Vid dessa
anvisningar kunna fogas särskilda meddelanden (Gutschriftzettel). Blanketter härtill
tillhandahållas i block om 100 st. till ett pris av 15 pf.

Utställaren av en giroanvisning kan begära, att det postcheckkontor, vid
vilket hans konto föres, omedelbart underrättar mottagaren om gireringen. Detta
sker genom telegram, därest såväl betalarens som betalningsmottagarens konton föras

vid samma postcheckkontor men i annat fall antingen genom telegram, vari å anvisningskupongen
skrivna meddelanden intagas, eller ock genom brev, i vilket även
anvisningskupongen översändes. Avgift för sådant telegram ( vanlig telegrambefordringsavgift)
eller brev (20 pf.) debiteras utställarens konto.

Kontoinnehavaren kan återtaga giroanvisning så länge beloppet icke hunnit
gottskrivas mottagarens konto.

Giroanvisning å högst 3,000 Mark kan på utställarens begäran telegrafiskt
överföras till ett konto, som föres å annat postcheckkontor. I detta fall debiteras
utställaren telegramavgift för gireringstelegrammet samt i förekommande fall —
då mottagaren skall underrättas medelst brev — 20 pf. och medelst telegram
telegramavgift.

Blanketter till postcheck utlämnas i häften om 50 st. mot en avgift av 50 pf.

Maximibeloppet för en postcheck är 20,000 Mark.

Å blanketten till postcheck finnas anbringade under varandra tryckta belopp
å varje tusental från 20,000 ned till 1,000 och därunder 500 och 300. Till förhindrande
av att beloppet å postcheck ändras efter dess utskrivande har utställaren
att överstryka samtliga de tal i denna rad, som äro högre än det, varå
checken lyder.

Postcheck kan på liknande sätt som här förut angivits beträffande giroanvisning
avse flera betalningsmottagare.

Inlösningstiden för postcheck är högst 10 dagar efter utställandet. Efter
utgången av denna tid ankommer det å postcheckkontoret att avgöra, huruvida
checken må inlösas. Endosserad check inlöses icke.

Därest å postchecken angivits viss mottagare, har postcheckkontoret att.
antingen genom betalningskort anmoda vederbörande postanstalt att utbetala beloppet,
eller ock, då mottagaren har eget postcheckkonto och då så begärts, att låta kreditera
detta konto postcheckens belopp.

Mottagare av utbetalningskort, som icke själv avhämtar sin post, erhåller,
om han är bosatt inom lokalbr enbär ingsområde och kortet lyder å högst 3,000
Mark, beloppet hemburet. År han bosatt inom lantbrevbäringsområde, är maximibeloppet
för hembäring 800 Mark.

Checkbelopp intill 3,000 Mark kunna tillställas mottagaren genom telegrafisk
utbetalning. Om mottagaren begärt, att beloppet skall sändas telegrafiskt, avdrages
telegramavgiften från checkbeloppet. 1 annat fall debiteras avsändarens konto
denna avgift ock telegramanvisning utfärdas å hela checkbeloppet.

Mot viss avgift kan checkbelopp tillställas mottagaren genom särskilt
expressbud.

Innehavaren av en postcheck, å vilken icke angivits viss betalningsmottagare,
kan antingen få checken infriad vid det postcheckkontor där checkutställarens
konto föres, eller ock föranstalta, att beloppet gottskrives ett postcheckkonto eller
utbetalas genom en postanstalt.

Postchecker äro befriade från stämpelavgift.

I postcheckrörelsen utgå följande avgifter:

för inbetalning medelst inbetalningskort av belopp intill 25 mark 5 pf.,

och för högre belopp ....................................................................... 10 pf. samt

för varje utbetalning en fäst avgift av 5 pf. jämte Vioooo av beloppet.

Gillring, som tidigare dragit en avgift av 3 pf., är numera avgiftsfri.

Postchekknmmitterade. It

118

Organisation.

Sådana brev från köntoinnehavare till posteheckkontor, till vilka använts
särskilda kuvert, befordras portofritt.

Kontoinnehavare kan utträda ur postcheckrörelsen när helst han önskar.

Postverket är kontoinnehavare ansvarigt för verkställandet av till postcheckkontor
inkomna uppdrag enligt gällande borgerliga rättsliga bestämmelser.
Dock ansvarar postverket icke för att de lämnade uppdragen verkställas
i rätt tid.

Innehavaren av ett postcheckkonto, som vill verkställa inbetalning å ett riksbanksgirokonto,
kan låta överföra beloppet från sitt postcheckkonto till vederbörande
riksbankkontors postcheckkonto.

Sådan överföring handlägges å posteheckkontor med största skyndsamhet.
Belopp, som girerats till ett riksbankens postcheckkonto för att gottskrivas visst
girokonto i riksbanken, överföres till detta konto efter avdrag av en avgift av 1/10
pro mille, dock minst 30 pf.

Ett annat sätt att tillföra eget riksbanksgirokonto ett belopp består däri,
att kontoinnehavare utställer en postcheck till sig själv och hos vederbörande postanstalt
anhåller, att till honom ingående betalningskort skola överföras till hans
riksbanksgirokonto.

Kontoinnehavare, som är bosatt å ort, där posteheckkontor finnes inrättat,
kan i antydda fall påskynda överförandet av belopp från postcheckkonto genom att
utställa en postcheck, å vilken angivits det riksbanksgirokonto, som skall gottskrivas.
Han erhåller då av postcheekkontoret i utbyte en s. k. röd riksbanksrheck.
vilken han genast kan överlämna till riksbanken för krediteringens verkställande.
Sådan postcheck kan lyda å obegränsat belopp.

Innehavare av riksbankskonto, som även har postcheckkonto, kan genom
användande av röd riksbankscheck erhålla tillgodohavande i riksbanken överfört till
eget postcheckkonto. Sådan girering är avgiftsfri.

Anhållan om överförande av belopp från riksbanksgirokonto till annans
postcheckkonto sker även genom röd riksbankscheck, som dock skall givas en
viss föreskriven avfattning. Avgiften för sådan girering är !/r, Pro mille, dock
minst 50 pf.

Frankrike.

Postcheckrörelse infördes i Frankrike genom lag av den 7 januari 1918 och
trädde i tillämpning fr. o. m. den 1 juli samma år.

Såsom i övriga länder, där postcheckrörelse är införd, innehåller lagen endast
bestämmelser av grundläggande betydelse såsom:

att rörelsen införes och lyder under poststyrelsen,
att dess särskilda organ skola utgöras av checkkontor,

att ''postcheckkonto kan efter poststyrelsens prövning öppnas för enskild person,
bolag, affärsföretag samt alla slags sammanslutningar,

att å postchecken icke tillämpas de lagar eller föreskrifter, som avse vanliga
checker,

ävensom vissa bestämmelser rörande postverkets ansvarighet, olika slag av
postchecker och avgifter.

119

I övrigt regleras rörelsen av i administrativ väg utfärdade förordningar.
Postclieckkontona föras vid särskilda clceckkontor, inrättade å de viktigaste
handelsplatserna. För närvarande finnas 11 sådana kontor, nämligen i Paris, Lyon.
Marseille, Bordeaux, Nantes och Clermont-Ferrarid (sedan den 1 juli 1918) samt
Dijon, Lille, Nancy, Bouen, Toulouse(sedan den 1 oktober 1918). (''heckkontor kommer
dessutom att öppnas i Algeriet.

Postcheckrörelsen i Frankrike har varit i verksamhet under alltför kort tid
för att någon tillförlitlig erfarenhet kunnat vinnas om rörelsens utveckling m. m.
Emellertid kunna följande uppgifter meddelas:

Under tiden 1 juli—31 december 1918, eller under första halvåret av rörelsens
verksamhet, utgjorde antalet transaktioner 662,692 st. och omsättningen
1,736,807,594 francs.

Antalet kontoinnehavare vid utgången av är 1918 uppgick till 9,012 med ett
sammanlagt tillgodohavande av 187,644,095 francs, motsvarande i medeltal 20,821
francs pr konto.

Banque de France, de förnämsta kreditanstalterna och de större enskilda
bankerna äro innehavare av postcheckkonton. ej endast i fråga om huvudkontoren
utan även beträffande filialkontoren.

A postcheckkonto bokföres:

i kredit kontoinnehavares personliga insättningar samt för hans räkning av
andra verkställda inbetalningar, vare sig de ske kontant på postanstalterna eller
genom girering från andra postcheckkonton,

i debet uttagningar, som verkställas direkt av kontoinnehavaren, betalningar,
som på uppdrag av honom verkställas till andra antingen i kontanter eller genom
girering till deras postcheckkonton, ävensom avgifter, som skola gäldas av kontoinnehavaren.

A kontot skall innestå en garantisumma av minst 50 francs.

Ränta gottgöres icke på postcheckkonto innestående medel.

Avgifterna för olika transaktioner i postcheckrörelsen äro fastställda på
följande sätt:

Inbetalningar.

Inbetalningar, som verkställas av kontoinnehavaren själv på eget konto å
hemortens postanstalt, draga en avgift av 10 centimes, oberoende av beloppets storlek.
Denna avgift debiteras kontot.

Kontant inbetalning, verkställd av andra, drager vanlig postanvisningsavgift.
minskad med utbäringsavgift. Dessa inbetalningsavgifter äro i anslutning härtill:
för belopp av högst 5 francs 10 centimes

15 »

o—10
10 15

15—20
20-50
50—100

Statistiska

uppgifter.

Om rörelsen.

120

för belopp av 100 — 300 francs 85 centimes

» » 300—500 » 1 franc 10 centimes

» » 500''—1,000 » 1 » 45 »

och därefter ytterligare 25 centimes för varje belopp av 500 francs eller del därav.

Avgifterna debiteras kontot.

Uttagniugur.

Uttagning verkställd av kontoinnehavaren för egen räkning medelst uttagningscheck:
10 centimes, oberoende av beloppets storlek.

Kontant utbetalning till andra personer i Frankrike eller i Algeriet: avgiften
för postanvisning, minskad med utbäringsavgift (jämför ovan angivna inbetalningsa
vgifter).

Kontant utbetalning till utlandet: vanlig avgift för postanvisning till resp.
adressland.

Avgifter för utbetalningar debiteras kontoinnehavarens konto.

Girering.

För varje girering upptages en fast avgift av 10 centimes, oberoende av
beloppets storlek. Avgiften debiteras det konto, från vilket beloppet avföres. "V id
girering till flera konton på grund av en och samma check debiteras denna avgift
för en var girering, som är upptagen på den checken åtföljande girolistan.

Kontoinnehavare får av postclieckkontoren mot en mindre avgift inköpa
blanketter till här nedan nämnda checker och inbetalningskort, å vilka kontoinnehavarens
namn och adress, kontots nummer och den ort, där kontot föres, äro
åtryckta blanketterna. Kostnaderna för levererade sådana blanketter debiteras kontot.
Övriga blanketter tillhandahållas i regel kostnadsfritt.

Därest blanketter förkomma, har kontoinnehavare att själv svara för följderna,
såvida han icke i god tid till checkkontoret anmält förhållandet.

Inbetalning verkställes medelst inbetalningskort. Det belopp, vara dylikt
kort må lyda, är icke underkastat annan begränsning än att inbetalningar, som
verkställas vid poststation, icke få överstiga 300 francs.

Å inbetalningskortets kupong kan inbetalaren skriva meddelanden till mottagaren.

Kontoinnehavare kan skriftligen eu gång för alla hos det postkontor, genom
vilket lian erhåller sina postförsändelser, begära, att alla till honom ankommande
postanvisningar skola insändas till postcheckkontoret för att gottskrivas hans konto.
Han kan dessutom låta å sitt konto gottskriva beloppet av vissa andra anvisningar.
Dessa anvisningar har han i så fall att okvitterade insända till postcheckkontoret

med påskrift: »att gottskrivas konto n:r .....». Sådan gottskrivning sker utan

kostnad för kontoinnehavaren. Kontoinnehavaren kan också, om han så önskar,
för gottskrivning å postcheckkonto inlämna dylika anvisningar kvitterade å en postanstalt,
åtföljda av ett inbetalningskort lydande å anvisningarnas sammanlagda
belopp.

Postchecken — vid utbetalning frän konto — kan användas för tre slags
transaktioner och benämnes allt efter dess användning:

Uttagning scheck (cheque nominatif), då den utställes av kontoinnehavaren för
uttagning för egen räkning.

Anvisning scheck (cheque d’assignation), dä beloppet skall kontant utbetalas
till en eller flera andra personer.

Girocheck (cheque de virement), då beloppet skall krediteras ett eller liera
andra postclieckkonton.

Uttagning»- och anvisningschecker må lyda ä högst 100,000 francs. För
girocheck finnes maximibelopp ej fastställt.

Två olika formulär utlämnas till kontoinnehavarna, det ena är avsett för
uttagnings- eller anvisningschecker, d. v. s. för kontanta utbetalningar, och det
andra användes uteslutande för gireringar.

Medelst en och samma betalnings- eller girocheck kan kontoinnehavaren låta
verkställa betalningar eller gireringar till flera personer.

Check får ej lyda på högre belopp än det, vartill tillgodohavandet — minskat
med garantisumman — lämnar tillgång. Postverket förbehåller sig rätt att stänga
konto, då anledning till anmärkning i förevarande hänseende förekommer.

Postcheck, som av en eller annan anledning icke godkännes, föranleder icke
protest utan återställes till utställaren med erforderliga förklaringar.

Postcheckens giltighetstid är 10 dagar. I denna tid inräknas såväl den dag,
då checken utställts, som den dag, då den inkommer till postcheckkontoret. Check,
vars giltighetstid är tilländagången, återställes till kontoinnehavaren.

Checkutställaren är själv ansvarig för sådan felaktig utbetalning, som föranletts
av oriktig eller ofullständig anteckning å checken.

Uttagnings- och anvisningschecker må lyda å högst 100,000 francs.

Betalningscheck består av tre delar, stammen, vilken behålles av kontoinnehavaren,
kupongen, å vilken särskilda meddelanden må skrivas och vilken överlämnas
till betalningsmottagaren samtidigt med att utbetalningen verkställes, samt
checken i egentlig mening, innehållande å framsidan uppgift å det belopp, som skall
betalas, och å baksidan betalningsmottagarens namn och adress.

Betalningscheckerna förändras å postcheckkontoret alltid till anvisningar,
vilka bliva giltiga först sedan de blivit försedda med postcheckkontorets särskilda
stämpel. -

Om kontoinnehavare önskar med en enda check verkställa betalningar till
flera personer på samma eller skilda orter, angiver han å checkens framsida det
sammanlagda belopp, som skall utbetalas, och skriver å baksidan »enligt bilagda
anvisningar och förteckning». Icke heller dylik check må lvda å högre belopp än

100,000 francs.

Försändelse innehållande checker till checkkontoret befordras portofritt.

Den till anvisning förvandlade checken utbetalas i regel till betalningsmottagaren
i hans bostad. Om emellertid betalningsmottagaren bor utanför postanstalts

122

område eller i en landskommun, är högsta anvisningsbelopp, som utbetalas i bostaden,
1,000 francs.

Om checkutställaren önskar att belopp skall utbetalas genom telegramanvisning,
skriver han å checkens framsida »telegrambetalning». Telegramavgiften
debiteras hans konto.

Kontoinnehavaren kan hos föreståndaren för postcheckkontor skriftligen begära,
att, då hans tillgodohavande uppgår till ett visst belopp, överskottet skall
''gireras till annat konto, t. ex. till en banks. Han angiver då samtidigt det minimibelopp,
som i så fäll skall gireras.

Efter expeditionstidens slut varje dag, som belopp krediterats eller debiterats
konto, översänder postclieckkontoret till kontoinnehavaren ett kortfattat sammandrag
över verkställda transaktioner, åtföljt av verifikationer. Han erhåller även
efter utgången av varje halv månad besked angående nettotillgodohavandet. Därest
kontoinnehavare så önskar, kan han mot en mindre avgift oftare erhålla uppgift
om sitt nettotillgodohavande.

Postverket är ansvarigt för de belopp, som mottagits för att krediteras postcheckkonto,
men däremot icke för de förseningar, som kunna uppstå vid fullgörandet
av de med rörelsen förenade göromål.

Reklamationer angående transaktioner, som ligga mer än tre år tillbaka i
tiden, upptagas icke till’ behandling.

Om kontoinnehavares civila eller rättsliga ställning förändras, bör underrättelse
härom omedelbart meddelas postcheckkontoret.

BILAGOR

■ ■ ■

Bil. 1

125

—iH o

Beloppet ao inrikes postanvisningar och assurerade försändelser.

kronär.

Postcheckkotmnitteracle -

127

Bil. 2.

Miljoner

'' Zoi%

2ooo

i?ao

.1^0

l^ifO

öe/oypet av ysostc/iecAAurv/eraas / v/y$a /artc/rr ér''//ao<&ÄrAtvärtak/?
uttryckt / mt/yoner av re syo. 4zn

lyn/s/ay.

) ■*• 3

Antal kontoinnehai/<*re. 7öta/a. omsci//a/ngreh. 7ofa/a cm ta/e t fransa/boner.

Wl jondi''* M.ijoAer ____

i _i‘.»

4- Kl

SfZstl I l 3 ^ 5 t 7 ä J lo II 11 13 ytZi-ct i Z 3 h 5 c, 1 2 9 <° II li ''3 W^rct

131

Bil. 4..

cusgiffenna, fö/- fXr^anc/oc/it/e

Oycyo genom jOos/ocni/isn/nnar- ocA t/arc/eé>/~eis san?/" ge -

|ooo 2.000 3ooo 4ogo 5ooo lOoookr.

Gjirenngavgiftsfri.