UPPRÄTTANDE AV NYA HANDELSGYMNASIER (Statens offentliga utredningar 1914:5)

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

UPPRÄTTANDE AV NYA HANDELSGYMNASIER

AVGIVET

ENLIGT NÅDIGT BESLUT DEN 29 AUGUSTI 1913 TILLKALLADE

KOMMITTERADE

UPPSALA

EDV. BERLINGS BOKTRYCKERI
1913.

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Sedan Kungl. Maj:t på därom gjord framställning funnit gott bemyndiga
Chefen för Kungl. Finansdepartementet att tillkalla högst fyra personer med uppdrag
att inom nämnda departement,

dels under given förutsättning att utöver det antal handelsgymnasier, för vilkas
uppehållande innevarande års Riksdag uppfört anslag å ordinarie stat, ytterligare
två dylika läroanstalter här i riket med statsunderstöd av enahanda slag upprättas
från 1915 års ingång, verkställa utredning, vilka orter med hänsyn närmast
till graden av föreliggande behov av en ordnad handelsundervisning och det intresse
för frågans lösning, som må förefmnas å särskilda orter, i främsta rummet
böra tjäna som förläggningsorter för ifrågavarande handelsgymnasier,

dels ock i övrigt biträda med utredning av frågan om den lägre handelsundervisningens
ordnande,

har Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet den 29 augusti
1913 behagat uppdraga åt undertecknade Vennersten, Nordfelt och Fischier att med
iakttagande av de av Kungl. Maj:t i nu förevarande avseende meddelade bestämmelser
biträda vid ifrågavarande utredning ävensom anmoda undertecknad Vennersten
att såsom ordförande närmast leda kommitterades arbeten.

Kommitterade ha arbetat dels tillsammans, dels var och en för sig från och
med den 10 september 1913 samt ha utsett undertecknad Nordfelt att tillsvidare
tjänstgöra såsom sekreterare.

Till kommitterade ha för att tagas i övervägande vid fullgörande av deras
uppdrag, överlämnats:

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 samt. Bilaga.

l:o) Riksförbundets av affärsanställda underdåniga framställning angående
beredande av statsanslag till den lägre handelsundervisningen.

2:o) Sundsvalls köpmannaförenings underdåniga framställning angående förläggande
till Sundsvalls stad av en handelsskola m. m.

3:o) Handels- och industrikammarens för Örebro och Västmanlands län underdåniga
framställning angående upprättande av ett högre handelsinstitut i Örebro.

4:o) Styrelsens för Hälsingbqrgs handelsgymnasium underdåniga framställning
angående statsunderstöd för år 1915 till nämnda läroanstalt.

Beträffande planläggningen i övrigt av kommitterades arbete få kommitterade
framhålla följande.

Såsom av ärendets föregående behandling framgår, har frågan om den lägre
handelsundervisningens anknytning och förhållande i övrigt till folkskolan visat sig
utgöra ett av de viktigaste och tillika mest svårlösta spörsmålen i handelsundervisningsfrågan.
Härtill kommer, att nämnda spörsmål nära sammanhänger med
frågan om våra folkskolors blivande gestaltning, och att kommitterade under hand
inhämtat, att det förslag till ny undervisningsplan för folkskolorna, som folkundervisningskommittén
för närvarande är sysselsatt med att utarbeta, icke är att förvänta
förrän i början av år 1914. Då på grund härav utredning av frågan om
den lägre handelsundervisningen icke kan medhinnas så tidigt, att densamma skulle
kunna av 1914 års Riksdag behandlas, ha kommitterade funnit ändamålsenligt att
huvudsakligen ägna sig åt frågan om de ifrågasatta två nya handelsgymnasiernas
förläggning, vilken synes böra förekomma till avgörande redan vid nämnda Riksdag.
Under sådana förhållanden har det ansetts lämpligt att överlämna utredningen
häröver såsom en särskild första del av betänkandet.

Av samma skäl ha kommitterade funnit lämpligt att icke nu ingå på frågan
om eventuell förbindelse mellan vissa handelsgymnasier å ena sidan samt lägre
handelsskolor å den andra.

Så snart kommitterade emellertid blivit i tillfälle att taga kännedom om sagda
förslag till undervisningsplan för folkskolorna, skola kommitterade övergå till närmare
behandling av frågan om den lägre handelsundervisningens ordnande.

Slutligen få kommitterade redogöra för de förberedande åtgärder, som vidtagits
för utredning av frågan om förläggningsorter för de två nya handelsgymnasierna.

Då det gällt att undersöka, vilka orter i främsta rummet böra komma i åtanke
vid upprättandet; av nämnda läroanstalter, ha kommitterade ansett angeläget att
bereda de samhällen, där man vore eller kunde bliva betänkt på att grunda dylika
skolor, tillfälle till öppen tävlan.

På grund härav ha kommitterade i Post- och Inrikes tidningar samt i vissa
allmänna tidningar låtit införa ett tillkännagivande, vari vederbörande å de orter,
där upprättande av statsunderstött handelsgymnasium vore påtänkt, anmodats att
härom till kommitterade inkomma med ett förberedande meddelande.

Sådana meddelanden ha inkommit från styrelsen för Hälsingborgs handelsgymnasium,
drätselkammaren i Kalmar, stadsfullmäktige i Linköping, stadsfullmäktiges
beredningsutskott i Norrköping och föreningen till grundande och understödjande
av Örebros högre handelsinstitut eller handelsgymnasium, varjämte styrelsen
för Gävle borgarskola och högre handelsinstitut låtit meddela, att styrelsen tänkt
sig, att handelsinstitutet därstädes framdeles skulle kunna komma i åtanke till statsunderstöd.

För att därefter så omsorgsfullt som möjligt söka utröna de fem förstnämnda
städernas förutsättningar såsom förläggningsorter för de nya handelsgymnasierna,
ha kommitterade därifrån begärt svar på åtskilliga frågor, som finnas återgivna i
bil. A till detta betänkande. Sådana svar ha ingått från Hälsingborg, Kalmar, Norrköping
och Örebro, varemot från Linköping meddelats, att vederbörande därstädes
för närvarande icke komma att vidtaga några ytterligare åtgärder för upprättande
av ett statsunderstött handelsgymnasium i nämnda stad. På grund av den betydelse,
som vid frågans bedömande bör fästas vid dessa svar, har det ansetts lämpligt
att låta dem i sin helhet inflyta i en särskild bilaga (bil. B).

Stockholm den 22 december 1913.

Axel Vennersten.

A. Nordfelt.

P. E. M. Fischier.

Innan kommitterade övergå till sin egentliga uppgift, nämligen att verkställa
utredning angående de orter, som i främsta rummet böra tjäna som förläggningsorter
för två nya handelsgymnasier, torde vara lämpligt, att något redogöra för
handelsundervisningsfrågans behandling vid 1913 års Riksdag.

På grund av den utredning, som förebragts av 1908—1910 års handelsundervisningskommitté
i dess betänkande av den 20 december 1910 och med stöd
särskilt av kommerskollegiets däröver avgivna utlåtande, föreslog Kungl. Maj:t i
därom till Riksdagen avgiven proposition, införd i Bilaga till 1913 års statsverksproposition,
sjunde huvudtiteln, punkt 27:

att, med gillande i huvudsak av de i propositionen anförda grunder för handelsundervisningens
ordnande,

dels från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel under rubrik handelsundervisningsanstcilter
uppföra:

till handelsgymnasier ett förslagsanslag högst .... kronor 110,000: —

till handelsskolor ett förslagsanslag högst..... » 40,000: —

till handelsaftonskolor ett förslagsanslag högst ... » 50,000: —

samt till handelsundervisningsinspektionen ett förslagsanslag
högst.............. » 3,000:—;

dels besluta, att nämnda anslag skulle utgå för kalenderår

till handelsgymnasium med högst........ » 40,000: —

till handelsskola med högst.......... » 10,000: —

samt till handelsaftonskola med högst....... » 5,000: —,

med skyldighet för kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjöte statsunderstöd,
att själv eller genom enskilda donatorer årligen lämna ett bidrag, motsvarande
minst en fjärdedel av statsunderstödet, samt på de villkor i övrigt, som
Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma; skolande dock till handelsgymnasium,
utöver sagda belopp å kronor 40,000, kunna utgå ett årligt bidrag av staten å
kronor 500 för varje fast anställd lärare enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare
bestämmelser.

Handelsundervisningsfrågan
vid
1913 års
Riksdag.

Dessutom föreslogs, i punkt 28, bland annat:

att på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag å kronor 3,000 till understöd
åt Hälsingborgs handelsgymnasium, med skyldighet för kommunen att själv eller
genom enskilda donatorer till läroanstalten lämna understöd till minst samma belopp,
som hittills utgått från kommunen, samt på de villkor i övrigt, som Kungl.
Maj:t kunde finna skäligt bestämma.

Riksdagen ansåg emellertid, såsom framgår av dess skrivelse n:r 7 angående
regleringen av utgifterna under sjunde huvudtiteln, att försiktigast vore att i denna
fråga gå fram stegvis och att man närmast borde begränsa sig till vidtagande av
verksamma åtgärder för att befrämja utvecklingen av det slag av undervisningsanstalter,
som då åtnjöte statsunderstöd. På grund härav avslog Riksdagen tills vidare
den kungl. propositionen i vad den angick handelsskolor och handelsaftonskolor,
under uttalande av att frågan om den lägre handelsundervisningen borde
komma under ny omprövning, men biföll propositionen i fråga om handelsgymnasierna,
ehuru med följande ändringar:

1) förslaget om bidrag från statsverket med 500 kronor till varje fast anställd
lärares avlöning avslogs;

2) det från kommunen eller enskilda utgående bidraget skulle uppgå till ett
belopp, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet;

3) förslaget om 15,000 kronors anslag till ett väntat nytt handelsgymnasium
avslogs tills vidare.

I sistnämnda fråga framhöll Riksdagen, att Riksdagen fann sig böra avslå
förslaget under förväntan, att Kungl. Majd skulle sätta Riksdagen i tillfälle att i
sammanhang med prövningen av förslag om anslag till ett eller eventuellt två nya
handelsgymnasier även få uttala sig rörande dessa gymnasiers förläggningsorter.
Därjämte ansåg Riksdagen, att såsom villkor för statsunderstödets åtnjutande borde
särskilt stadgas, att antalet lärjungar i varje avdelning icke finge understiga 15.

Såsom en följd därav, att de statsunderstödda handelsundervisningsanstalterna
skulle bli färre, än vad Kungl. Maj:t föreslagit, begränsades det för inspektionen avsedda
anslaget till 1,500 kronor.

I fråga om handelsgymnasiet i Hälsingborg hemställdes av enskilda motionärer,
i huvudsaklig överensstämmelse med kommerskollegiets förslag i dess ovan
omförmälda utlåtande, att med 10,000 kronor på extra stat för år 1914 understödja
nämnda läroanstalt, men blevo dessa motioner av statsutskottet, i dess utlåtande n:r 47,
under hänvisning till den kungl. propositionen avstyrkta och av Riksdagen avslagna.

Riksdagens beslut i handelsundervisningsfrågan, i vad det avsåg tiden efter
1913 års utgång, fick följande lydelse:

»På grund av vad Riksdagen sålunda anfört, har Riksdagen under antagande
i huvudsak av ovan angivna grunder för handelsundervisningens ordnande

dels från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel under rubrik handelsundervisningsanstalter
uppfört till handelsgymnasier ett förslagsanslag å högst

85,000 kronor och till handelsundervisningsinspehtionen ett förslagsanslag å högst
1,500 kronor

dels och beslutat, att av förstnämnda anslag skola för kalenderår till Göteborgs
handelsgymnasium utgå högst 40,000 kronor, till Stockholms handelsgymnasium
högst 30,000 kronor och till Malmö handelsgymnasium högst 15,000 kronor
med skyldighet för kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,
att själv eller genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga lokaler för
undervisningen samt årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel
av statsunderstödet, samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma.»

Därjämte beslöt Riksdagen att »på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag
å 3,000 kronor till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium, med skyldighet
för kommunen att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten lämna
understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen, samt på de
villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.»

De grunder, som sålunda blivit i huvudsak av Riksdagen antagna, ha i det
förslag till närmare bestämmelser angående handelsgymnasierna, som sedermera
avgivits av kommerskollegium, fått nedanstående formulering.

Kollegium hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna:

1) att handelsgymnasium skall omfatta en tvåårig normalkurs, byggd på j
huvudsak genomgången sexårig kurs vid allmänt läroverk eller motsvarande kunskapsmått,
och vid statsunderstödets beviljande äga minst 15 lärjungar i vardera av
de två årsklasserna;

2) att undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om året, påskoch
pingstlov samt tillfälliga lovdagar däri inräknade;

3) att handelsgymnasium skall till sitt förfogande hava tjänliga undervisningslokaler
och erforderlig undervisningsmateriel;

4) att handelsgymnasierna skola vara skyldiga att senast från och med höstterminen
1914 anställa: handelsgymnasiet i Stockholm minst 2, handelsgymnasiet i
Göteborg minst 4 och handelsgymnasiet i Malmö minst 1 ordinarie lärare, vilka
skola tillsättas av läroanstalternas styrelser;

5) att de ordinarie lärarna skola avlönas med minst samma belopp, som för
adjunkter vid rikets allmänna läroverk äro stadgade — nämligen i fem lönegrader å
1) 3,000 kr., 2) 3,500 kr., 3) 4,000 kr., 4) 4,500 kr., 5) 5,000 kr. — eller kunna varda
stadgade, samt att rektor skall förutom löneförmåner som lärare åtnjuta ett särskilt
arvode å minst 2,000 kronor;

6) att i avseende på ordinarie lärares uppflyttning i högre lönegrad skall
iakttagas:

att lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring
såsom ordinarie lärare vid statsunderstött handelsgymnasium eller vid under stats -

Närmare bestämmelser

ang. grunderna
för
statsunderstödet.

inspektion stående handelsundervisningsanstalt — i senare fallet försåvitt den varit
förlagd till klasser, jämförliga med handelsgymnasiernas — ävensom vid allmänt
läroverk eller läroanstalt, som i fråga om lönetur för läroverkslärare blivit likställd
med allmänt läroverk; skolande tjänstgöring före läsåret 1914-1915 vid under
statsinspektion stående handelsundervisningsanstalt jämväl tillgodoräknas, oavsett om
anställningen betraktats såsom ordinarie eller icke;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad prövas av kommorskollegium;

7) att statsunderstöd må kunna utgå för kalenderår med högst 40,000 kronor
till handelsgymnasiet i Göteborg, med högst 30,000 kr. till handelsgymnasiet i Stockholm
och med högst 15,000 kr. till handelsgymnasiet i Malmö;

8) att kommun, där gymnasium åtnjuter statsunderstöd, skall själv eller genom
enskilda donatorer tillhandahålla för undervisningen erforderliga lokaler samt
till läroanstaltens uppehållande årligen lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst
en tredjedel av statsunderstödet;

9) att terminsavgifterna i den tvååriga normalkursen skola uppgå till högst
150 kronor för år, samt att läroanstalten skall vara skyldig att åt lärjungar i nämnda
kurs bevilja befrielse eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifter
till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som härigenom uppkommer,
utgör minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna skolat
uppgå, därest samtliga lärjungar i den tvååriga kursen erlagt fulla avgifter; samt

10) att handelsgymnasium skall stå under inseende av kommerskollegium och
vara underkastat den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t kan
finna för gott att föreskriva.

Vidare föreslår kommerskollegium, att Kungl. Maj:t beträffande statsunderstöd
till ifrågavarande handelsgymnasier behagade föreskriva;

att understöden skola tilldelas läroanstalterna för perioder av tre år, därest
icke i särskilda fall omständigheterna giva anledning till bestämmande av kortare
tid;

att vederbörande styrelse, som önskar att för tidsperioden 1914—1916 eller
viss del därav erhålla understöd från ifrågavarande anslag, äger att före den. 15
februari 1914 till kommerskollegium inkomma med till Kungl. Maj:t ställd underdånig
ansökning därom jämte uppgift å det belopp, som sökes; börande för senare
period, därest icke annorlunda föreskrives, ansökningen ingivas under första året av
den ifrågavarande perioden före den 1 februari.

I ansökningen böra meddelas upplysningar i fråga om:

a) läroanstaltens ägare och styrelse;

1 Det uteslutna innehåller en del detaljbestämmelser om uppflyttningen i högre lönegrad.

b) läroanstaltens organisation samt lärjungarnas uppdelning på klasser och
paralella vdelningar;

c) huruvida och i så fall i vilken utsträckning två eller flera avdelningar
undervisas tillsammans;

d) lärjungeantalet i de särskilda avdelningarna under var och en av de senaste
tre höstterminerna;

e) undervisningsämnen för varje klass ävensom antalet timmar i veckan för
varje ämne, börande tillika upplysas, huruvida alla ämnen äro obligatoriska eller
om ett eller flera ämnen äro valfria;

f) fordringarna för inträde i läroanstaltens tvååriga normal kurs och övriga
kurser, därest sådana finnas, ävensom de särskilda klassernas lärokurser i varje ämne;

g) antalet läsveckor under senast förflutna läsår med redogörelse för de längre
eller kortare lov, som därunder givits lärjungarna;

h) arbetsordning för senaste hösttermin;

i) den läroanstalten tillhöriga undervisningsmaterielen i kortfattad redogörelse;

j) vid läroanstalten under senaste hösttermin tjänstgörande rektor och lärare
med uppgift angående omfattningen av deras tjänstgöring samt angående den
utbildning de erhållit för sitt kall;

k) belopp av den till rektor och en var av lärarna under senast förflutna
läsår utbetalade avlöning;

l) de åtgärder, som må vara vidtagna för de ordinarie lärarnas pensionering;

m) beloppet av lärjungarnas avgifter under senast förflutna läsår, varvid upplysning
särskilt meddelas angående befrielser från eller nedsättningar i nämnda avgifter
ävensom angående beslutade eller påtänkta ändringar i fråga om terminsavgifterna;
samt

n) inkomster och utgifter för senast förflutna räkenskapsår ävensom tillgångar
och skulder vid nämnda års slut.

Därjämte borde föreskrivas, att ansökning skulle åtföljas av handlingar, som
visade, att kommun eller enskilda donatorer under den tid, för vilken statsunderstöd
söktes, åtagit sig de i punkt 8 omförmälda förpliktelser.

Slutligen hemställer kommerskollegium, att Kungl. Maj:t i sammanhang med
prövning av ansökningarna behagade besluta angående sättet för utbetalningen av
statsunderstöden och om den kontroll över läroanstalternas verksamhet samt om de
övriga villkor för understöds utbetalning och åtnjutande, som Kungl. Maj:t kunde
finna skäligt föreskriva -

Kommitterades
allmänna

ståndpunkt.

Av hittills gjorda utredningar i handelsundervisningsfrågan har med all önskvärd
tydlighet framgått, att de högre handelsskolorna i vårt land äro få och, i det hela
sett, av jämförelsevis ringa omfattning. Särskilt äro senaste handelsundervisningskommittés
utredningar (betänkandet sid. 132 — 133 och 260—323) i detta avseende belysande.
Här må vara tillräckligt att framhålla, att ännu under höstterminen 1913
sammanlagda antalet lärjungar vid de fyra statsunderstödda handelsgymnasierna i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg inskränkte sig till 442 eller ungefär
det antal, som i genomsnitt förekommer vid vart och ett av våra medelstora högre
allmänna läroverk, samt att, såsom framgår av bilaga D till detta betänkande, vårt
största handelsgymnasium, i Göteborg, hittills icke kunnat mottaga fullt 200 lärjungar
om året.

Visserligen ha genom statsmakternas åtgärder vid 1913 års riksdag de förut
allt för höga terminsavgifterna vid handelsgymnasierna, vilka vid vissa skolor uppgingo
till 300 kronor om året eller därutöver, kunnat sänkas till 150 kronor för
år, varigenom det svåraste hindret för det högre handelsundervisningsväsendets
utveckling torde kunna anses undanröjt. Men andra, mera djupliggande och därför
mera svåråtkomliga hinder återstå att undanröja, och bland dessa bör särskilt
framhållas föräldrarnas som det synes nedärfda obenägenhet att sätta sina barn i
handelsskolor och däremot svarande benägenhet att med all makt söka att så länge
som möjligt och helst ända upp till studentexamen hålla dem kvar vid de allmänna
läroverken.

Denna i vårt folklynne grundade benägenhet att uppskjuta de ungas utträde
i livet i sammanhang med mer eller mindre bestämda förhoppningar om deras slutliga
inträdande på ämbets- och tjänstemannabanan äro enligt kommitterades mening
den förnämsta orsaken till handelsundervisningens jämförelsevis sena och ringa utveckling
i Sverige, liksom den även i andra viktiga avseenden är att betrakta som
en verklig olycka för vårt land.

Kort sagt, är situationen i fråga om de högre handelsläroanstalterna sådan,
att det gäller icke blott att tillhandahålla skolor åt kunskapssökande — såsom förhållandet
brukar vara inom andra områden — utan även, och kanske framför allt,
att söka förmå lärjungar att anlita skolorna.

Kommitterade ha ansett sig böra betona dessa förhållanden för att kunna
klargöra, att den uppgiften att på förhand angiva, till vilka orter de nya handelsgymnasierna
böra förläggas, för att bland annat uppfylla villkoret om ett tillräckligt
lärjungeantal, är synnerligen vansklig, och att resultatet även av den noggrannaste
undersökning alltid måste bliva osäkert. Också yttrar kommerskollegiikommittén i
sitt betänkande II, avgivet den 5 juli 1913 (sid. 110), i denna fråga följande: »Sålunda
torde redan själva bedömandet och avgörandet av den lämpligaste förläggningen
av de statsunderstödda anstalterna enligt olika typer bliva en fråga av ej
sällan ganska ömtålig beskaffenhet.»

Givetvis bör, under sådana förhållanden, nämnda undersökning först och sist
gå ut på den frågan, vilka orter som ha de största förutsättningarna för att dit
förlagda handelsgymnasier må kunna påräkna ett lärjungeantal av minst 15 i vardera
av de två årsklasserna, varefter övriga förutsättningar, huru viktiga de i ock för
sig än må vara, böra komma i andra rummet.

Därvid bör den erfarenhet, man kan hämta av hittillsvarande förläggningsorter
för sådana läroanstalter, tjäna till utgångspunkt och användas som lämplig
vägledning även vid den fortsatta undersökningen.

Nämnda erfarenhet ger, såsom på förhand var att vänta, vid handen, att i
så stora och i övrigt betydande städer som Stockholm och Göteborg givetvis måste
framträda behov av och intresse för högre köpmannautbildning. Förhållandena i
dessa två städer äro emellertid i övrigt icke belysande i fråga om ansenligt mindre
orter och kunna därför tills vidare lämnas ur räkningen.

Beträffande åter övriga städer synes det vara åtskilliga och icke lätt åtkomliga
faktorer, som inverka på förevarande fråga.

Hvad särskilt Malmö angår, är det påfallande, att i denna stad, trots dess jämförelsevis
stora invånareantal, som vid slutet av år 1912 uppgick till 92,338, dess omfattande
affärsverksamhet och dess starka framåtgående, icke förr än år 1904 upprättats
en högre handelsskola, och att denna icke förr än efter två år, efter det
den fullständigt kommit i verksamhet, lyckats förvärva det av Riksdagen nu önskade
lärjungeantalet (se bil. D).

I jämförelse härmed är det anmärkningsvärt, att i Hälsingborg, oaktat invånareantalet
icke är hälften så stort — 33,863 — kunnat samtidigt upprättas en
likadan läroanstalt, som trots närheten till Malmö haft ungefär enahanda utveckling
som läroanstalten därstädes. Härvid bör erinras därom, att undervisningen och
skötseln i övrigt av dessa skolor, enligt inspektörens för de statsunderstödda handelsgymnasierna
meddelande, å båda orterna kunnat anses såsom fullgoda. .

Ännu lärorikare är måhända att taga i betraktande de mera betydande samhällen
och områden, där hittills en högre handelsundervisning icke förekommit i
nämnvärd omfattning, för så vitt man med nämnda undervisning avser en på 5 å 6
års föregående utbildning vid allmänt läroverk grundad och en tid av 2 år omfattande
lärokurs.

Dit höra i främsta rummet Norrköping med 46,674 invånare och hela övre
Norrland.

Vad sistnämnda område beträffar, anse kommitterade möjligt, att den norrländska
handelns egenart hittills gjort behovet av handelsgymnasier eller motsvarande
undervisningsanstalter mindre kännbart. Norrlands handel utgöres, som bekant,
i mycket hög grad av råvaruexport, och de firmor, som förmedla den övervägande
delen därav och som delvis utöva ledningen av affärerna från platser utanför
Norrland, torde för de viktigare befattningarna närmast ha behov av handels -

Hittills
vunnen erfarenhet
om
högre handelsskolor.

högskolebildade eller med likvärdig utbildning utrustade personer. Däremot framkallar
en export av detta slag icke i särskild grad behov av en talrik, i handelsgymnasier
mera allmänt utbildad köpmansklass.

Å andra sidan frambringar Norrland ännu icke i närmelsevis samma omfattning
som de mellersta och södra delarna av landet högt förädlade produkter.
Vid dessas avsättning har man att räkna med konkurrens från världens främsta
industri- och handelsnationer, och handeln med desamma kräver därför större ansträngningar
och mångsidigare utbildning hos köpmanskåren i allmänhet.

Att emellertid även Norrlands kommersiella utveckling i mån av förädlingsindustriens
tillväxt kommer att kräva inrättande av högre handelsundervisningsanstalter,
får icke förbises.

Kommitterade finna i varje fall dessa omständigheter värda beaktande, även
om de icke utgöra enda orsaken till att ingen norrländsk stad anmält sig vilja
ifrågakomma som förläggningsort för något av de nu ifrågasatta nya handelsgymnasierna.

Angående särskilt Gäfle, vars invånareantal uppgår till 35,838, är att märka,
att staden sedan 1890 äger en s. k. borgarskola, som grundats och i huvudsak
underhålles med avkastningen av enskilda donationer. Genom kungl. resolution
den 13 aug. 1909 blev denna läroanstalt uppdelad i två avdelningar, nämligen dels
en fyraårig borgarskola, som leder till realskolexamen, dels ett tvåårigt högre
handelsinstitut av samma typ som de statsunderstödda handelsgyinnasierna.

Först med höstterminen 1912 trädde det högre handelsinstitutet i verksamhet.
Lärjungeantalet i den då upprättade första årskursen uppgick emellertid endast till
9 och utgjorde under höstterminen 1913 i första årskursen 4 och i den andra 5.

Av vikt för frågans bedömande synes även vara att tillse, i huru hög grad
de nu befintliga handelsgyinnasierna anlitas av lärjungar från andra orter än dem,
i vilka skolorna äro belägna. Av de tabeller, som i detta syfte meddelats i bil. E,
framgår emellertid, att vart och ett av de nu befintliga handelsgyinnasierna huvudsakligen
rekryteras dels, och i allmänhet till övervägande del, från den stad,
dit detsamma är förlagt, dels från länet och angränsande län. Dessutom anlitas
handelsgymnasierna i Göteborg och Stockholm av ett antal lärjungar från mellersta
Sverige, varjämte ett fåtal lärjungar från Norrland söka sin utbildning i Stockholm Detta

förhållande anse kommitterade kunna delvis förklaras därigenom, att
inackorderingskostnaden tillsammans med de höga terminsavgifterna och resekostnaderna
m. m. utgjort alltför dryga utgifter för på längre håll bosatta föräldrar.

Skulle någon annan slutsats av betydelse kunna dragas av tabellerna, så vore
det, att mellersta Sverige är i behov av ökad möjlighet till högre handelsutbildning.

En annan omständighet att taga i betraktande är enligt kommitterades
mening följande. Vid genomförande av nu gällande organisation för de allmänna
läroverken ombildades det lägre skolstadiet till eu sexårig kurs med en avgångs -

examen, kallad realskolexamen och närmast avsedd för de praktiska yrkenas behov.
Det var helt naturligt, att åtskilliga av dem, som avlagt realskolexamen, skulle
ägna sig åt handelsundervisning, och det visade sig också ganska snart, att lärjungarna
i handelsgymnasiernas första årskurs, såsom ock av bil. F framgår, oaktat
fordringarna för inträde endast voro bestämda till femte klassens kurs, till övervägande
del kommo att bestå av realskolexaminerade.

Kommitterade anse därför, att en ganska god ledning för bedömande af frågan
om handelsgymnasiernas förläggning är att söka i den omständigheten, huruvida
ifrågavarande orter ha att uppvisa ett större eller mindre antal blivande realskolexaminander,
och ha på grund därav upprättat en tabell över antalet lärjungar i
sjätte realskoleklassen vid de högre läroverken under femårsperioden höstterminen
1909—hd. 1913 (bil. G). Av denna framgår bland annat, att lärjungeantalet i sjätte
klassen vid högre allmänna läroverket i Hälsingborg uppvisar den i medeltal högsta
siffran av alla, under det att klassen vid högre allmänna läroverket i Malmö blivit
betydligt mindre anlitad, vilket styrker kommitterade i deras uppfattning av ett
ganska nära sammanhang mellan lärjungeantalet i nämnda klass och i de högre
handelsskolorna.

Detta sammanhang bekräftas av uppgifterna i Sveriges officiella statistik
(Undervisningsväsendet, för läsåret 1909 —1910) i så måtto, att bland dem, som avlagt
realskolexamen, ett betydligt större antal övergår till handelsskolor och handel
än till någon annan bana.

Däremot anse kommitterade den rent geografiska synpunkten — enligt vilken
handelsgymnasierna borde ungefär jämnt fördelas över landet — icke spela den roll,
som man i allmänhet synes böjd att antaga. I detta avseende har inspektören för
de statsunderstödda handelsgymnasierna gjort följande uttalande (se 1913 års kungl.
proposition i handelsundervisningsfrågan, sid. 154), i vilket även de övriga kommitterade
anse sig kunna i huvudsak instämma:

»Behovet av undervisningsanstalter av det ena eller andra slaget på en ort
kunde, såsom ock erfarenheten gåve vid handen, icke bedömas enbart eller ens
företrädesvis efter ortens geografiska läge, utan vore jämväl beroende av åtskilliga
andra omständigheter, som framkallade eller ökade betingelserna för skolors upprättande.
Såsom exempel på sådana omständigheter kunde, bland annat, nämnas
folktätheten och den ekonomiska välmågan på de olika orterna och trakterna däromkring.

Vad särskilt handelsundervisningsanstalter beträffade, stode givetvis behovet
därav i närmaste samband med den allmänna affärsverksamhetens koncentrerande
på den ena eller andra orten. Det vore denna faktor och icke ortens geografiska
läge, som borde bliva den bestämmande. Om, med andra ord, handelsmöjligheterna
på en ort, trots dess närhet till ett annat handelscentrum, vore starka nog att framkalla
en betydande affärsverksamhet, så berättigade de också till upprättande av en
handelsundervisningsanstalt.»

Den rent
geografiska
synpunkten.

De privata
lägre handelsskolorna,
.

Skulle detta omdöme icke vara riktigt, vore det nämligen oförklarligt, huru
två handelsgymnasier kunnat uppstå och med avsevärda ekonomiska uppoffringar
upprätthållas i nära varandra belägna orter i Skåne, under det att för vidsträckta
områden i vårt land antingen ännu icke framträtt eller först nu visat sig behov
av högre handelsundervisning.

För att anföra ett belysande exempel så är det visserligen sant, att det per järnväg
är mer än dubbelt så långt mellan Stockholm och Gäfle som mellan Malmö och Hälsingborg,
men denna omständighet förlorar nästan all betydelse för nu föreliggande
frågors bedömande, när man betänker, att folktätheten på den senare sträckan är
mer än dubbelt så stor som på den förra.

I sammanhang härmed står det förhållandet, att, med undantag av Stockholms
stad samt Göteborgs och Bohus län, intet län har att uppvisa ens en tillnärmelsevis
så hög summa för uppskattad inkomst av handelsrörelse som Malmöhus län. I detta
avseende angiva nämligen siffrorna — för att taga några exempel från orter, som
beröras av handelsundervisningsfrågan — i avrundade belopp för Stockholms stad
över 23 millioner, Göteborgs och Bohus län över 12 millioner, Malmöhus län nära
12 millioner, Östergötlands län nära 4 V» millioner, Gäfleborgs län nära 3 Vs millioner,
Älfsborgs län nära 3 millioner, Kalmar län nära 2 Va millioner, Örebro län nära 2 Vs
millioner, Jönköpings län omkring 2 millioner o. s. v. (Sveriges officiella statistik,
Handel, för år 1911).

En särskild anledning till den höga siffran för Malmöhus län torde ligga däruti,
att detsamma inom sitt område äger ett par av våra viktigaste exporthamnar.

Mot ovannämnda geografiska synpunkt kan i varje fall med fog invändas, att
när våra handelscentra icke fördela sig ungefär jämnt över landet, så är det ej
heller att begära, att handelsskolorna skola göra det.

Kommitterade anse icke heller förekomsten av privata lägre handelsskolor på
de olika orterna spela någon avsevärd roll, vare sig i den ena eller andra riktningen,
för bedömande av nu föreliggande fråga. Såsom av handelsundervisningskommitténs
betänkande (sid. 51—127) framgår, uppgå de icke statsunderstödda
handelsskolorna till ett 60-tal, spridda över hela landet och ofta förlagda till
mycket små samhällen. Med undantag av Gäfle handelsinstitut och en nyupprättad
kurs vid bröderna Påhlmans handelsinstitut i Stockholm är ingen av dem att jämföra
med den tvååriga organisationen vid de statsunderstödda handelsgymnasierna,
utan avse dessa skolor i regeln en mindre omfattande utbildning.

Den talrika förekomsten av nämnda skolor, på vilkas förhållanden kommitterade
icke anse nödigt att i denna del av sitt betänkande närmare ingå, bevisar dock,
att trots allt ett ganska starkt behov av handelsundervisning gjort sig gällande i
landet och oaktat bristen på understöd tvingat sig fram, om ock under anspråkslösa
och ibland mycket otillfredsställande former. Att förvägra en ort statsunderstöd
till ett handelsgymnasium därför, att privata lägre handelsskolor i större eller mindre

utsträckning där förekomma, eller överhuvud taget anse sagda omständighet som
ett skäl emot beviljande av sådant understöd, finna kommitterade emellertid obefogat.
Snarare torde denna omständighet, om hänsyn skall till densamma tagas, visa,
att förutsättningar för meddelande av en högre handelsundervisning äro förhanden.

En allmän slutsats, som kan dragas av ovanstående, torde vara, att vårt
handelsundervisningsväsen i åtskilliga anmärkningsvärda fall icke utvecklats i överensstämmelse
med de yttre förutsättningar, som på de olika orterna förelegat.

Kommitterade anse detta förhållande till stor del bero på det större eller
mindre intresse för högre handelsundervisning, som å orterna gjort sig gällande, och
finna ett sådant intresse, näst efter det verkliga behovet av dylik undervisning,
vara den förnämsta drivfjädern för de högre skolornas uppkomst och utveckling.

Emellertid är det icke nog med att behov av och intresse för högre handelsundervisning
leda till upprättande av handelsgymnasier. Därefter gäller att tillse,
huruvida ifrågavarande orter äro villiga och äga förmåga att ekonomiskt och pedagogiskt
understödja läroanstalten och hålla den uppe å vederbörlig nivå. Härför
erfordras bland annat, att lokalerna och undervisningsmaterielen äro ändamålsenliga,
att lärarpersonalens avlöning är tillräcklig för att till läroanstalten draga
dugande krafter, samt att lärarna, som anställas, äga kompetens för högre handelsundervisning.

Slutligen må som en synnerligen viktig faktor, ehuruväl den kan anses innesluten
i ovannämnda intresse å orten för handelsundervisning, särskilt framhållas
den omständigheten, att ett betydelsefullt villkor för en högre handelsskolas framgång
i längden är, att köpmännen själva visa den sitt förtroende genom att med
därifrån avgångna lärjungar besätta ledigblivna platser i sina affärer.

På grund av vad sålunda blivit framhållet anse kommitterade följande synpunkter
i huvudsak böra tagas i betraktande vid bedömande av frågan om en stads
lämplighet såsom förläggningsort för ett handelsgymnasium:

1) folkmängden i staden och trakten däromkring;

2) stadens egenskap att vara säte och medelpunkt för en livlig affärsverksamhet;

3) intresset å orten för högre handelsundervisning;

4) ekonomiska förutsättningar i fråga om lokaler, undervisningsmateriel och
lärarepersonalens avlöning m. m.;

5) pedagogiska förutsättningar i fråga om lärarepersonalens kompetens och
läroanstaltens skötsel i övrigt;

6) utsikterna för läroanstalten att på grund av ovanstående förvärva ett tillräckligt
lärjungeantal.

Innan kommitterade övergå till att granska ifrågavarande städers lämplighet
som förläggningsorter för nya handelsgymnasier ur ovan anförda grundläggande
synpunkter, anse emellertid kommitterade sig böra klargöra sin allmänna ställning
till frågan om Hälsingborgs handelsgymnasium.

Allmänna

slutsatser.

Grunder för
förläggnings/rågans
bedömande.

Förlägg ningsorter.

Hälsingborgs
särställning.

Örebro.

Kommitterade finna det icke vara tvivel underkastat, att Hälsingborg med
hänsyn till dess folkmängd, livliga affärsverksamhet och yttre förutsättningar i övrigt
samt framför allt på grund av det faktum, att staden redan äger ett sedan flera år
i full verksamhet statt handelsgymnasium med tillräckligt lärjungeantal borde, om
frågan ses från nämnda synpunkter, i främsta rummet komma i fråga som förläggningsort
för ett av de nya handelsgymnasierna. Åven om inrättandet av ett handelsgymnasium
i nämnda stad på grund av närheten till det redan befintliga handelsgymnasiet
i Malmö skulle förefalla olämpligt för dem, som fästa större betydelse
vid ovannämnda rent geografiska synpunkt, anse kommitterade det kunna
sättas i fråga, huruvida det likväl icke är bättre att stödja och uppmuntra den
handelsundervisning, som redan finnes, än att anslå medel åt skolor annorstädes,
angående vilkas blivande lärjungeantal man måste sväva i ganska stor ovisshet.

Då emellertid båda statsmakterna vid senaste Riksdag med sådan bestämdhet
till och med visat ifrån sig tanken på att förskaffa Hälsingborgs handelsgymnasium
en föreslagen mellanställning med ett statsunderstöd på extra stat å 10,000 kr. och
inskränkt detta understöd till förut utgående 3,000 kr., anse kommitterade för närvarande
utsiktslöst att framkomma med ett för läroanstalten ännu fördelaktigare
förslag. Däremot finna sig kommitterade oförhindrade att här nedan (sid. 14) återupptaga
förstnämnda förslag, för vilket ytterligare skäl numera kunna andragas.

I fråga om övriga städer, som kunna ifrågakomma som förläggningsorter,
finna kommitterade Örebro vara den i det hela sett mest förtjänta.

Visserligen äger Örebro, vars invånareantal uppgår till 32,075, en avsevärt
mindre folkmängd än Norrköping, liksom ock folktätheten i Örebro län är mindre
än i Östergötlands län — omfattande 25 invånare per kvadratkilometer i det förra
mot 30 i det senare — och huruvida den ena stadens affärsverksamhet är av
den art, att den i jämförelsevis större eller mindre omfattning än den andras
kräver allsidig högre handelsutbildning, tilltro sig kommitterade icke att avgöra. Sistnämnda
förhållande låter sig för övrigt icke med siffror beräkna och bör därför
endast i påtagliga fall åberopas. Men det stora intresse, som i Örebro visats för
att få till stånd en högre handelsskola, synes kommitterade böra tillmätas en betydelse,
som är avgörande för dess företräde framför Norrköping.

I detta avseende få kommitterade erinra om följande. År 1909 ingick handelskammaren
i Örebro till stadsfullmäktige därstädes med anhållan om ekonomiskt
understöd till upprättande av ett högre handelsläroverk i denna stad. Stadsfullmäktige
tillsatte för frågans närmare utredning en kommitté, som våren 1912 häröver
avgav sitt betänkande. Sedan detta betänkande, vari behovet och lämpligheten
av en högre handelsundervisningsanstalt i Örebro ytterligare betonades, remitterats
för yttrande till handelskammaren och därifrån till stadsfullmäktiges beredningsavdelningar,
upptogs ärendet till behandling i stadsfullmäktige i början av år 1913.
Stadsfullmäktige beslöto då bland annat att, under förutsättning att statsunderstöd

kunde erhållas för upprättande i Örebro av ett högre handelsinstitut, bevilja ett
anslag å 5,000 kronor för vart och ett av de tre första läsåren.

Innan emellertid detta beslut i stadsfullmäktige fattades, hade handelskammaren
genom en särskild kommitté vidtagit förberedande åtgärder till bildandet av
en förening för grundande och understödjande av ett högre handelsinstitut eller
handelsgymnasium i Örebro. Denna kommittés arbete resulterade också däruti,
att en grundareförening konstituerades, hvars medlemmar tecknade en garantisumma av
18,450 kronor. Därjämte har Örebro enskilda handelsförening beslutat att lämna
ett räntefritt lån å 9,000 kronor, med återbetalningsskyldighet efter tio år, för så vitt
skolans ekonomi det tilläte, att användas till undervisningslokalernas inredning och
anskaffande av undervisningsmateriel m. m. Slutligen har Örebro sparbank som
gåva till handelsinstitutet överlämnat ett belopp av 3,000 kronor.

Sedan föreningen, till vilken såväl stadsfullmäktige som handelskammaren
uppdragit att vidtaga erforderliga åtgärder för skolans grundande, funnit intresset
för densamma så stort, att skolan i avvaktan på eventuellt statsunderstöd borde
börja sin verksamhet, ingick föreningen till stadsfullmäktige med framställning om
beviljande av anslaget utan villkor av statsanslag. Denna framställning blev av
stadsfullmäktige genom beslut i september 1913 enhälligt bifallen.

Härtill kommer, att de av kommitterade formulerade frågor, som tillställts
vederbörande i Örebro, blivit besvarade på ett sätt, som synes kommitterade innebära
största möjliga garanti för framgången av ett i staden upprättat handelsgymnasium
(bil. B1), samt att Örebro redan av 1908 —1910 års kommitté blivit i främsta
rummet ifrågasatt som förläggningsort för ett nytt handelsgymnasium.

Åven den geografiska synpunkten blir genom upprättande av ett handelsgymnasium
i Örebro synnerligen väl tillgodosedd, enär orten intager ett i hög grad
fristående läge i förhållande till redan befintliga statsunderstödda handelsgymnasier.

Tilläggas må, att sjätte realskoleklassen, från vilken handelsgymnasiet har att
vänta en avsevärd del av sina lärjungar, varit på ett tillfredsställande sätt besökt
vid högre allmänna läroverket i Örebro, som för övrigt i fråga om totalantalet lärjungar
endast överträffas av vissa läroverk i Stockholm och Göteborg.

Vad därefter Norrköping beträffar, framgår redan av det ovan sagda, att Norrköping.
denna stad bör näst efter Örebro ifrågakomma till erhållande av ett statsunderstött
handelsgymnasium. De avgivna svaren på kommitterades frågeformulär, av vilka
bland annat framgår, att staden redan vidtagit en del åtgärder för en utvidgad
handelsundervisning, torde böra anses som-tillfredsställande (se bil. B2). Vid stadens
högre allmänna läroverk är sjätte realskoleklassen besökt av ett jämförelsevis stort
antal lärjungar (se bil. F).

Kommitterade ha ock inhämtat, att om, såsom avsikten torde vara, en nu
i Norrköping befintlig enskild handelsskola kommer att ombildas till statsunderstött

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. Bilaga.

Kalmar.

Gäfle.

Hälsing borg.

handelsgymnasium, vederbörande därstädes äro beredda att sörja för att lärare anställas,
som äga erforderlig kompetens.

I detta sammanhang anse sig kommitterade böra såsom sin mening framhålla,
att det synes uppenbart, att även om Riksdagen utser en stad såsom förläggningsort
för ett handelsgymnasium och anvisar medel därtill, staden likväl icke
kan komma i åtnjutande av dessa medel, om Kungl. Maj:t efter prövning genom
vederbörande myndigheter icke finner det blivande gymnasiet fylla de på en sådan
läroanstalt ställda fordringarna. I så fall böra givetvis medlen tills vidare besparas
eller åtgärder vidtagas för deras användande till understöd åt handelsundervisningen
på annat sätt.

Angående planerna på att upprätta ett handelsgymnasium i Kalmar synas
de, att döma av svaren på kommitterades frågeformulär (bil. B3), hittills icke hava
antagit så fasta former, att de kunnat leda till några särskilda åtgärder. Ifråga om
lokaler för en eventuell läroanstalt synes dock staden vara fullt beredd.

I varje fall anse emellertid kommitterade, att Kalmar på grund jäv svagare
förutsättningar i det hela — invånareantalet inskränker sig till 15,796 och folktätheten
i länet till 21 invånare per kvadratkilometer — bör få stå tillbaka för Örebro
och Norrköping. Detta hindrar givetvis icke, att det intresse för handelsundervisning,
som från detta håll givit sig tillkänna, är förtjänt av uppmuntran och med tiden
kan leda till upprättande av ett statsunderstött handelsgymnasium eller annan handelsundervisningsanstalt.

Vad till sist Gäfle beträffar, uppehållas dess borgarskola och handelsinstitut
i huvudsak medelst enskilda donationer med en kapitaltillgång å omkring en million
kronor. Den för läroäntaltens direkta utgifter disponibla avkastningen härav uppgick
under år 1912 till omkring 40,000 kronor. Dessutom har kommunen för år 1913,
sedan utgifterna genom den senaste omorganisationen avsevärt ökats, beviljat ett
belopp, som beräknas kunna något överstiga 2,000 kronor. I övrigt hänvisa kommitterade
till ovan (sid. 8) lämnade uppgifter.

Då skolan under mer än tjugu år kunnat bedriva sin verksamhet utan understöd
av stat eller kommun, finna kommitterade, i likhet med vad méningen inom läroanstaltens
styrelse synes vara, icke skäl för närvarande att föreslå någon åtgärd för
att med statsmedel understödja dess handelsgymnasium, men anse läroanstalten vid
en kommande utvidgning av vårt högre handelsundervisningsväsen väl värd att, därest
så befinnes nödigt, komma i åtanke till statsunderstöd.

Under åberopande av sina ovan gjorda allmänna uttalanden angående handelsgymnasiet
i Hälsingborg (sid. It—12) återkomma kommitterade till frågan om
nämnda läroanstalts ställning.

Till kommitterade har remitterats bland annat, för att tagas i övervägande
vid fullgörande av deras uppdrag, en framställning från styrelsen för Hälsingborgs
handelsgymnasium angående förhöjt statsunderstöd.

1 framställningen framhålles bland annat, att då Hälsingborgs handelsgvmnasium
i likhet med de övriga läroanstalterna av detta slag måste sänka sina terminsavgifter,
kommer härigenom att uppstå en direkt förlust å 2,000 å 3,000 kronor
(se närmare bil H); att läroanstalten enligt intyg av statens inspektör arbetar väl
och förtjänstfullt; att densamma under sex läsår å rad, åren 1908—1914, haft en lärjungefrekvens
överstigande den, som Riksdagen ansett erforderlig för statsunderstöds
utgående; samt att det intresse, som varit stort nog att åstadkomma och vidmakthålla
nämnda läroanstalt, borde vara förtjänt av att verksamt stödjas av staten.

I anledning av denna framställning har kommerskollegium i sitt däröver avgivna
utlåtande föreslagit, att i avvaktan på resultatet av kommitterades utredning
ett statsunderstöd å 6,000 kr. på extra stat borde beredas läroanstalten för år 1915

Kommitterade få till en början om han delsgymnasiet i Hälsingborg lämna
följande upplysningar. Läroanstalten upprättades år 1904 och åtnjuter förutom
förmånen av fria lokaler ett årligt understöd å 4,000 kronor från kommunen,
varjämte enskilda vid olika tillfällen lämnat bidrag till dess uppehållande. Den
står under statsinspektion sedan år 1906 och har i allo betraktats såsom jämnställd
med de övriga handelsgymnasierna. Lärjungeantalet har, såsom närmare framgår
av bil. D, i medeltal uppgått till 32 eller, räknat från den tid anstalten var färdigbildad,
34. På grund av Riksdagens beslut år 1912 beviljades läroanstalten för
första gången statsunderstöd för läsåret 1912—1913 med högst 3,000 kronor. Härav
uppbars ett belopp å 2,950 kronor. För höstterminen 1913 erhåller handelsgymnasiet
understöd enligt samma grunder, och på grund av 1913 års Riksdags beslut
utgår för kalenderåret 1914 ett understöd å 3,000 kronor.

Då ett anslag å 3,000 kronor bestämdes av 1912 års Riksdag, voro handelsgymnasierna
oförhindrade att i terminsavgifter upptaga de belopp, som de funno
lämpliga, och uppgingo dessa vid läroanstalten i Hälsingborg till 250 kronor om
året. På grund av beslut av 1913 års Riksdag att vid de övriga läroanstalterna av
samma slag såsom villkor för statsunderstödet bestämma terminsavgifterna till högst
150 kronor om året blir emellertid handelsgymnasiet i Hälsingborg nödsakat att,
därest det vill behålla sina lärjungar, sänka sina avgifter i motsvarande grad.

Enligt infordrade närmare upplysningar från läroanstalten (bil. H) kan den
härigenom åsamkade förlusten uppskattas till i runt tal 2,700 kronor årligen.

Då det icke kan vara rättvist och billigt och icke heller med Riksdagens
senaste beslut avsett, att läroanstaltens ställning på detta sätt skulle försämras,
föreställa sig även kommitterade, att åtgärder först och främst böra vidtagas för beredande
av skälig ersättning.

Men redan i det föregående ha framhållits skäl, som tala för att förskaffa Hälsingborgs
handelsgymnasium en ställning så vitt möjligt likartad med de övriga
statsunderstödda handelsgymnasiernas, under det att invändningarna mot en sådan
tanke blivit utförligt bemötta (sid. 9—12).

Nämnda skäl kunna i korthet sammanfattas på följande sätt: handelsgymnasiet
i Hälsingborg har framvuxit ur ett på orten förefintligt behov av högre han.
delsundervisning, vilket behov förklaras av ortens och länets starka förutsättningar
i kommersiellt avseende; läroanstalten har uppburits av ett livligt intresse inom
samhället, vilket bland annat bevisas av de för densamma gjorda ekonomiska uppoffringar
från kommunens och enskildas sida; undervisningen har hållits uppe på
en nivå, jämnställd med våra bästa läroanstalters av detta slag; läroanstalten har
sedan sex år kunnat uppvisa det av Riksdagen fordrade lärjungeantalet, och dess
behövlighet kan anses även officiellt erkänd genom det år 1912 beviljade statsunderstödet;
dess tillvaro har icke hindrat uppkomsten och fortvaron i samma län av
ännu ett handelsgymnasium.

På grund härav och med hänsyn till omsorgen om handelsundervisningsväsendets
rationella utveckling i vårt land anse sig kommitterade icke kunna underlåta
att föreslå åtgärder, varigenom en av våra få i full verksamhet stadda högre
handelsskolor må kunna erhålla en jämväl i ekonomiskt avseende tryggad ställning,
och finna därför ett tilläggsbelopp utöver nämnda ersättning böra föreslås för handelsgymnasiet
i Hälsingborg.

Såsom framgår av bil. B4, jämförd med bil. H och J, den sistnämnda innehållande
av kommitterade infordrade närmare uppgifter, kräves, för att läroanstalten
skall få sina utgifter i det närmaste betäckta, inalles ett belopp icke understigande
det, som av kommerskollegium föreslogs i dess utlåtande den 30 september 1912
över handelsundervisningskommitténs betänkande, eller 10,000 kronor för år.

Kommitterade komma sålunda att föreslå, att för ändamålet må begäras ett
anslag å 10,000 kronor, vilken summa i överensstämmelse med sagda kommerskollegii
förslag bör uppföras å extra stat, och hålla kommitterade före, att genom
det mindre beloppet och dess mera provisoriska beskaffenhet all möjlig hänsyn är
tagen till den tvekan, som tilläventyrs ännu kan förefinnas rörande lämpligheten att
i högre grad än för närvarande understödja handelsgymnasiet i Hälsingborg.

Stats- Angående storleken av de anslag, som böra uppföras för de två nya handels °storlek

* gymnas*erna> ha kommitterade först och främst granskat de beräkningar, som gjorts
av vederbörande själva i de av dem uppställda staterna (bil. B1 och B2). Därvid
har det visserligen befunnits, att en och annan post enligt kommitterades mening
beräknats för högt eller för lågt. Så t. ex. torde det vara för optimistiskt att redan
under de första åren räkna med 40 lärjungar i Örebro, och den summa för bränsle
och lyse, 500 kronor om året, som beräknats i Norrköping, lärer icke komma att
visa sig tillräcklig o. s. v. Men den slutsumma av utgifter, vartill man kommit,

stämmer icke desto mindre ganska väl med de beräkningar, som kommitterade med
hänsyn till hittills vunna erfarenheter vid de mindre handelsgymnasierna låtit uppgöra
(bil. K), och som visa, att de nödvändigaste utgifterna för handelsgymnasier
av här ifrågavarande omfattning uppgå till omkring 23,000 kronor i medeltal under
vart och ett av de första åren efter läroanstalternas färdigbildande.

Om nu inkomsten av terminsavgifterna kan beräknas till något öfver 3,000
kronor, så återstår en brist å omkring 20,000 kronor, som lämpligen täckes med
15,000 kronors understöd av staten och 5,000 kronors bidrag av kommunen, motsvarande
en tredjedel av statsanslaget.

Intet skäl finnes således att i fråga om de nya handelsgymnasierna frångå det
av 1913 års Riksdag för handelsgymnasiet i Malmö beviljade anslagsbeloppet eller
högst 15,000 kronor för år. Det är att märka, att det verkligen utgående beloppet
bestämmes av Kungl. Maj:t först längre fram och efter förnyad prövning på grund av
ett flertal infordrade uppgifter (se sid. 4—5), vadan någon eventuell risk för att anslaget
skulle tilltagas för rikligt icke föreligger.

Då emellertid av svaren på frågoformuläret framgår, att ingen av de blivande
nya läroanstalterna under vårterminen 1915 kommer att ha mer än den första årskursen
i verksamhet, bör understödet för första halvåret av 1915 utgå med endast
3,750 kronor för vardera och för båda terminerna under kalenderåret 1915 med
3,750 + 7,500 kronor eller 11,250 för vardera och för båda tillsammans med 22,500
kronor.

För följande år bör anslaget höjas till dess fulla belopp eller inalles 30,000 kr.

Därtill kommer för Hälsingborgs handelsgymnasium under år 1915 ett anslag
å extra stat av 10,000 kronor. Enligt kommitterades mening bör med hänsyn till
anslagets beskaffenhet och begränsade belopp nämnda läroanstalt icke åläggas enahanda
skyldighet som de övriga handelsgymnasierna i fråga om anställande av
ordinarie lärare utan i detta avseende behålla samma frihet som hittills.

Vad inspektionen angår kommer givetvis inspektörens arbete att ökas genom
tillkomsten av två nya handelsgymnasier, särskilt under de första åren. Men då
enligt kommitterades mening den hittills gällande föreskriften, att han minst en gång
i terminen skall besöka varje läroanstalt, kan och bör ändras därhän, att besöken
icke behöva äga rum fullt så ofta, finna kommitterade för närvarande icke skäl att
föreslå någon ändring i det av 1913 års Riksdag bestämda anslaget å högst 1,500
kronor.

Kommitterade, som äro av den meningen, att utvecklandet av vår handels- Lärjungeundervisning
är ett av våra mest trängande behov, därest vi på allvar vilja arbeta Underl*verför
höjandet av vårt näringsliv, ha emellertid i det föregående icke velat dölja, att gångstiden.
den högre handelsundervisningens största svårighet ligger däruti, att den icke är

tillräckligt uppskattad och eftersökt av vårt folk och att det icke låter sig göra att
i ett slag undanröja de fördomar, som resa sig mot densamma.

Under sådana förhållanden synes det kommitterade välbetänkt att även taga
hänsyn till den eventualiteten, att de blivande gymnasierna icke genast vid början
av sin verksamhet kunna uppvisa ett lärjungeantal av 15 i varje avdelning. Erfarenheten
från våra mindre handelsgymnasier samt från handelsinstitutet i Gäfle gör
det till en bjudande nödvändighet att räkna med nämnda möjlighet.

Men då det icke kan vara med klok beräkning förenligt att kväva utvecklingen
därför, att den i början visar sig svag, anse kommitterade, att uppfyllandet
av meranämnda fordran bör så till vida uppskjutas, att ett något mindre lärjungeantal
må kunna göra tillfyllest under den första treårsperioden.

Kommitterade hålla före, att det fordrade minimiantalet i varje årskurs bör
kunna under nämnda övergångsperiod sänkas till 10. En viss frihet i detta avseende
är så mycket mer önskvärd som det kan inträffa, att en läroanstalt under
vårterminen 1915, då endast första årskursen är i verksamhet, har 15 lärjungar i
denna men måhända icke får 15 i vardera årskursen under höstterminen eller senare
terminer. Härvid må icke förglömmas, att nämnda begränsade lärjungeantal från
pedagogisk synpunkt icke innebär någon olägenhet utan tvärtom, i all synnerhet när
det gäller fackundervisning, som i flera ämnen kräver, att läraren mera individuellt
sysselsätter sig med var och en av lärjungarna. Kommitterade få slutligen i detta
avseende hänvisa därtill, att bland villkoren för erhållande av statsunderstöd till
högre flickskolor och enskilda mellanskolor är föreskrivet, att skolan i fyra årsklasser
skall under de senaste tre åren hava haft i medeltal sammanlagt minst 32
lärjungar (se kungl. kung. den 29 oktober 1909 angående avlöning av lärarinnorna
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående understöd åt dessa läroanstalter
m. m.).

Skulle emellertid lärjungeantalet vid något handelsgymnasium efter dessa
tre övergångsår icke visa sig kunna uppgå till 15 i varje årskurs, finna kommitterade
ur ekonomisk synpunkt i sin ordning, att statsunderstöd icke vidare utgår i
den omfattning, som nu ifrågasättes.

På grund av vad ovan blivit anfört få kommitterade hemställa:
att ett statsunderstött handelsgymnasium av den tvååriga normaltypen må
förläggas till var och en av städerna Örebro och Norrköping;

att statsunderstödet må tillsvidare utgå med ett belopp, beräknat efter 15,000
kronor om året för färdigbildat handelsgymnasium, och kunna åtnjutas från och
med kalenderåret 1915;

att var och en av nämnda städer skall ha skyldighet att själv eller genom
enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen samt årligen
lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet;

att nämnda två handelsgymnasier skola vara underkastade enahanda grunder
i övrigt, som gälla för de statsunderstödda handelsgymnasierna i Göteborg,
Stockholm och Malmö, samt de ytterligare villkor, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma;

att handelsgymnasiet i Hälsingborg må för år 1915 erhålla ett statsunderstöd
å 10,000 kronor med skyldighet för kommunen att till läroanstalten lämna understöd
till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen, samt på de villkor i
i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma; samt
att på grund härav erforderliga åtgärder må vidtagas

dels för att det under riksstatens sjunde huvudtitel till handelsgymnasier
uppförda förslagsanslaget må för beredande av statsunderstöd åt handelsgymnasierna
i Örebro och Norrköping höjas för år 1915 med 22,500 kronor eller från högst
85,000 kronor till högst 107,500 kronor och för år 1916 med ytterligare 7,500 kronor
eller från högst 107,500 kronor till högst 115,000 kronor,

dels för att på extra stat för år 1915 må beviljas ett anslag å 10,000 kronor
till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium.

V?-,. .)

t; *:

./• : ii*

Bilagor.

Bil. A.

Kommitterades frågeformulär till de orter, från vilka meddelande ingått
om ifrågasatt upprättande av statsunderstött handelsgymnasium.

l:o) Vem eller vilka komma att upprätta handelsgymnasiet?

2:o) Har behovet av en sådan läroanstalt och intresse för dess upprättande
gjort sig gällande å orten?

Anm. Här bör även meddelas, huruvida någon privat handelsundervisningsanstalt
finnes å orten.

3:o) Hur stort lärjungeantal anser Ni vara att påräkna i vardera av de två
årsklasserna ?

4:o) Anser Ni kommunen eller enskilda villiga att bidraga med ett belopp
motsvarande en tredjedel av statsunderstödet samt att tillhandahålla erforderliga
lokaler?

Anm. Statsunderstödet torde komma att uppgå till högst 15,000 kr. under vart
och ett av de närmaste åren.

5:o) Därest i läroanstaltens budget skulle uppkomma brist, t. ex. genom de
fast anställda lärarnas ålderstillägg och därigenom att lärjungar i större utsträckning
erhålla befrielse från eller nedsättning i terminsavgiften, på vad sätt har Ni
tänkt Eder täckandet av denna brist?

Anm. 1. Angående lärarnas ålderstillägg se fråga 8, anm.

Anm. 2. Enligt de grunder, som riksdagen i huvudsak gillat, skulle terminsavgifterna
utgå med högst 150 kr. för år. — Enligt Kommerskollegii
förslag skulle läroanstalten vara skyldig att bevilja så stor befrielse
från eller nedsättning (t. ex. till 75 kr.) i terminsavgifterna, att den
minskning i avgifter, som härigenom uppkommer, utgör minst 15 procent
av det belopp, vartill terminsavgifterna skolat uppgå, om samtliga
lärjungar erlagt fulla avgifter. På grund bland annat av den
stora utsträckning, i vilken befrielse eller nedsättning hittills beviljats
vid de nu statsunderstödda handelsgymnasierna, torde i verkligheten en
avsevärt högre befrielse- och nedsättningssumma böra beräknas.

6:o) Hur stora terminsavgifter för år har Ni för avsikt att upptaga?

7:o) Hur många ordinarie lärare ämnar Ni anställa och hur många lärare
i övrigt?

Anm. Av riksdagens uttalanden framgår, att anställande av ett visst antal ordinarie
lärare kan komma att föreskrivas såsom villkor för statsunderstöds
erhållande.

S:o) Vilken avlöning har Ni tillämnat lärarepersonalen (rektor samt ordinarie
och extra ordinarie lärare)?

Anm. Kungl. Maja hade i proposition till 1913 års riksdag utgått därifrån, att
de ordinarie lärarna skulle (av läroanstalten) avlönas med samma belopp
som de för läroverksadjunkterna nu eller framdeles bestämda, nämligen
f. n. 3,000 kr. med 4 ålderstillägg efter 5, 10, 15 och 20 år å 500
kronor vartdera, samt föreslagit, att denna avlöning skulle i alla lönegrader
ökas med 500 kr. av statsmedel. Sistnämnda förslag bifölls
emellertid icke av riksdagen. Följden härav kan bliva, att handelsgymnasierna,
för att draga till sig dugande lärare, själva nödgas lämna ett
tillskott utöver de för adjunkter stadgade beloppen. I varje fall ha handelsgymnasierna
att räkna med den möjligheten, att läroverksadjunkternas
aflöning inom en snar framtid kommer att höjas. — Rektorernas arvode
utöver avlöningen som lärare skulle enligt Kommerskollegii förslag i ett
fall som det förevarande uppgå till 2,000 kronor
9:o) Har Ni några meddelanden att göra angående den blivande lärarepersonalens
kvalifikationer?

10:o) Har Ni tänkt Eder några större avvikelser i undervisningsplanen, sådan
denna föreslagits av 1908—1910 års handelsundervisningskommitté (betänkandet
sid. 141—154)?

ll:o) Har Ni för avsikt att jämte den tvååriga normalkursen upprätta någon
annan kurs (t. ex. studentavdelning eller ettårig kurs, byggd på II:dra realringen)?

12:o) Från och med vilken termin skulle läroanstalten börja sin undervisning,
och hur många årsklasser beräknas vara i verksamhet vid ingången av vårterminen
1915?

13:o) Vilka lokaler äro avsedda att komma till användning för läroanstalten?

Anm. Beskriv husets läge, rummens antal och dimensioner m. m.

14:o) Vilken inkomst- och utgiftsstat beräknar Ni för läroanstalten.

Anm. Posterna böra något specificeras, t. ex. i fråga om inkomsterna i anslag
av staten, anslag av kommunen, bidrag av enskilda, terminsavgifter, räntor
o. s. v., i fråga om utgifterna t. ex. i avlöning åt rektor, åt ord.
lärare, åt e. o. lärare, undervisningsmateriel, uppvärmning och belysning,
amorteringar och räntor, diverse o. s. v.

Bil. B1.

Svar från Örebro på kommitterades i bil. A intagna frågeformulär.

Med anledning av Eder cirkulärskrifvelse till Föreningen till grundande och
understödjande av Örebro högre handelsinstitut eller handelsgymnasium, får Föreningen
till besvarande av de däri begärda upplysningarna vördsamt meddela följande.

l:o) Handelsgymnasiet kommer att upprättas av Föreningen till grundande
och understödjande av Örebro högre handelsinstitut eller handelsgymnasium, därtill
uppdrag lämnats dels av stadsfullmäktige i Örebro, dels av Handels- och Industrikammaren
för Örebro och Västmanlands län.

2:o) På grund av den i Örebro och omnejd livligt blomstrande handeln och
industrien har behovet av en bättre ordnad handelsundervisning därstädes länge
gjort sig starkt gällande.

Genom sitt centrala läge torde Örebro synnerligen väl lämpa sig som förläggningsort
för en modern handelsundervisningsanstalt. Om det på platsen rådande
intresset för ett handelsgymnasiums upprättande vittna de åtgärder, som där vidtagits
för läroverkets tillkomst, och de pekuniära garantier, som såväl staden som
enskilda iklätt sig.

Sålunda tillsatte Örebro stadsfullmäktige efter hemställan av Handelskammaren
på sin tid för frågans behandling en kommitté, som på våren 1912 inkom med ett
utförligt betänkande, utmynnade i ett förslag, att staden måtte på vissa villkor förbinda
sig att under tre år lämna ett årligt anslag om 5,000 kr. till ett högre handelsinstitut.
Stadsfullmäktige beslöto också vid sammanträde i febr. 1913 enhälligt
och utan votering i överensstämmelse med kommitterades yrkande. Sedermera hava
stadsfullmäktige den 24 sept. innevarande år likaledes enhälligt beviljat ovannämnda
anslag utan villkor om statsunderstöd.

Dessutom beslöts vid sammanträde i Handels- och Industrikammaren för
Örebro och Västmanlands län i nov. 1912 att initiativet skulle tagas till bildandet
av en Förening till grundande och understödjande av Örebro högre handelsinstitut
eller handelsgymnasium. En kommitté, som bland sina medlemmar räknade landshöfding
Karl J. Bergström, borgmästaren Victor Schneider och större affärsmän,
tillsattes för frågans framdrivande. Genom denna kommittés åtgöranden hade redan
i febr. 1913 en garantisumma af 18,450 kr. hopbragts. Dessutom har Örebro enskilda
handelsförening beviljat ett räntefritt lån å 9,000 kr., samt Örebro sparbank
som gåva åt det blivande handelsgymnasiet överlämnat 3,000 kr.

Åt läroverksadjunkten och läraren vid Malmö handelsgymnasium H. Hill har
Föreningens styrelse lämnat i uppdrag att före oktober månads utgång till styrelsen
inkomma med utarbetad läro- och kursplan för handelsläroverket samt att gå styrelsen
tillhanda med pedagogiska och organisatoriska upplysningar.

I Örebro finnes en privat handelsundervisningsanstalt, kallad »Örebro praktiska
språk- och handelsskola». Denna skola, som väl fyller sitt ändamål, kan dock
ej i ringaste mån ersätta eller konkurrera med ett handelsgymnasium. Undervisningsanstalten
har till mål dels att utbilda kontorsbiträden, dels att meddela undervisning
i blott något eller några särskilda ämnen.

3:o) För erhållande af jämförelsepunkter vid denna frågas besvarande må
anföras, att vid andra läsårets början voro vid de högre handelsinstituten i Malmö
och Hälsingborg i båda klasserna inskrivne sammanlagt respektive 27 och 25, tredje
året 22 och 15, fjärde året 35 och 19, femte året 48 och 33 elever.

Då det emellertid visat sig, att intresset för denna art af undervisning är
synnerligen livligt i Örebro, och då de sänkta terminsavgifterna — förslagsvis 100 kr.
— få antagas komma att bidraga till ökad elevfrekvens, torde det ej vara alltför
sangvinisk att hoppas, att Örebro handelsgymnasium vid andra läsårets början
skulle hava minst 40 elever. I all synnerhet som ett handelsgymnasium i Örebro,
på grund af stadens förmånliga läge, kommer att upptaga elever från vidsträcktare
områden än de båda handelsskolorna i Malmö och Hälsingborg.

4:o) Denna fråga anser sig Föreningen kunna besvara med enbart — ja.

5:o) De i svaren på frågan 2 omnämnda garantimedlen äro bland annat avsedda
att täcka sådan brist, som eventuellt kan uppstå under läroverkets verksamhet.

Efter garantitidens slut torde det på orten befintliga livliga intresset för en
dylik skola räcka till för fyllandet af eventuella behov även i ifrågavarande hänseende.

6:o) I enlighet med Kommerskollegii och Kung!. Maj:ts förslag samt Riksdagens
i frågan gjorda uttalanden komma avgifterna vid handelsgymnasiet att bestämmas
till högst 150 kronor pr läsår.

Grundareföreningen är emellertid betänkt på att söka nedbringa terminsavgifterna
till 100 kronor, och har på grundvalen däraf uppsatts den budget, som
återfinnes under 14.

7ro) Vid skolans grundande anställes en ordinarie lärare, som samtidigt förordnas
att bestrida rektorsbefattningen.

På grund av svårigheten att erhålla fackutbildad lärare i de kommersiella
ämnena, torde utsikten vara störst att från början erhålla lämplig lärare i de språkliga
ämnena. Den första ordinarie tjänsten kommer därför att tillsättas inom denna
ämnesgrupp. Undervisningen i de rent fackliga ämnena kommer att under första
året bestridas av extra lärare, men från andra läsårets ingång, då full tjänstgöring
kan beredas tvenne fasta lärare, insättes en ny ordinarie befattning inom den merkantila
ämnesgruppen.

Till upprätthållande av övrig tjänstgöring i såväl läro- som övningsänmen
komma lämpliga och kompetenta timlärare i tillräcklig utsträckning att engageras.
Dessas antal kan för närvarande ej fixeras, utan blir beroende på det antal vecko -

timmar, som tilldelas varje enskild timlärare, samt läroverkets utveckling och därmed
följande behov av lärarekrafter.

Därjämte får föreningen framhålla, att tillgång till skickliga extra lärare är
att påräkna från såväl Tekniska som Karolinska skolan härstädes.

Därest för erhållande av statsunderstöd fästes särskilda bestämmelser rörande
lärare, är Föreningen naturligen villig uppfylla desamma.

8:o) Fast anställda lärare skola tillerkännas samma lönetursrätt och minst
samma löneförmåner, som adjunkterna vid de allmänna läroverken nu åtnjuta eller
framdeles kunna erhålla. Skulle en höjning av dessa sålunda bestämda arvoden visa sig
nödvändig för att åt handelsgymnasiet förvärva särskildt väl kvalificerad lärare, är
Föreningen beredd att härtill lämna erfoderligt extra tillskott. Om till fast lärare
vid handelsgymnasiet antages lärare med ordinarie anställning i statens tjänst, får
denne bibehålla redan förvärvad lönetursrätt.

Extra lärare med full tjänstgöring skall åtnjuta en lön av minst 8,000 kr. pr år.

Åt föreståndaren beviljas ett rektorsarvode om 2,000 kronor.

Timlärarnes avlöning skall beräknas lägst efter 125 kr. pr lektionstimme.

9:o) För närvarande anser sig Föreningen ej kunna besvara denna fråga
närmare, än att Föreningen skall söka erhålla lärare med de bästa kvalifikationer,
så att de med gedigna kunskaper förena god undervisningsskicklighet och ordning,
varvid särskilt avseende kommer att fästas vid, att lärarna äro lämpade för de
ämnen, vari de skola undervisa.

10:o) Undervisningsplanen ligger under utarbetande. Den kommer att utarbetas
i huvudsaklig överensstämmelse med Handelsundervisningskommitténs förslag.

Innan denna undervisningsplan emellertid fastställes, kommer föreningen att
för granskning och godkännande underställa densamma Herr Inspektörens för de
statsunderstödda handelsskolorna prövning.

ll:o) Frågan om upprättandet av specialkurser liksom frågan om införandet
av valfria ämnen på gymnasiets läroplan kommer att anstå, till dess läroverket någon
tid arbetat och vunnit en viss grad av utveckling.

12:n) Alla förberedande åtgärder vidtagas, för att undervisningen vid gymnasiet
må kunna taga sin början höstterminen 1914. Vid ingången af vårterminen
1915 skulle således en årsklass vara i verksamhet, medan från och med höstterminen
1915 två årsklasser skulle förefinnas vid skolan.

13:o) Lokaler för skolan äro ännu ej förhyrda, men underhandlingar därom pågå.

Föreningen skall sträva efter att åt skolan anskaffa bästa möjliga, väl belägna
och lämpliga lokaler.

Följande lokaler har Föreningen tänkt sig som oundgängligen nödvändiga:
minst två lektionssalar med en golvyta av 50 kvm. (minimum), ett samlingsrum för
eleverna, ett kollegie- eller lärarerum, ett expeditionsrum, ett museum och laborationsrum,
ett mindre rum för förvaring av undervisningsmateriel m. m. jämte even -

tuellt en stor sal, som dels kunde användas till samlings- eller högtidssal, dels till
skrivsal för två klasser samtidigt (för inbesparande av vaktarvode).

14:o) Då organisationsplanen ej ännu föreligger färdig, har endast en preliminär
inkomst- och utgiftsstat kunnat uppgöras, vilken här för de två första läsåren
återgives.

Första året.

Inkomster. Elevavgifter: 20 elever å 100 kr. . .	2,000		Utgifter. Rektor.......• . . Lärare..........	6,000 3,500
avgår 25 °/o fria . . .	. 500	1,500	Tre vakttimmar å 125 ....	375
Stadens bidrag.....		3,500	Lyse, värme o. d.......	1,500
Statens bidrag ....		10,500	Vaktmästare och städning . . .	1,000
			Annonser, telefon, post, broschyr- och tryckkostnader..... Inventarier o. d....... Oförutsedda utgifter.....	1,800 800 525
Summa kr.	15,500	Summa kr.	15,500

Andra året.

Inkomster.

Elevavgifter:

40 elever å 100 kr. 4,000

afgår 25 °/o fria . 1,000 . • • 3,000

Stadens bidrag.......4,000

Statens bidrag..... . 12,000

Summa kr. 19,000

Örebro den 15 oktober 1913.

Föreningen till grundande
tut eller Handelsgymnasium.

Utgifter.

Rektor..........6,000

Lärare..........3,500

Timlärare.........3,750

Fyra vakttimmar å 125 .... 500

Lyse, värme o. d.......1,500

Vaktmästare och städning . . . 1,000

Annonser, telefon, post, och tryckkostnader
.........1,500

Inventarier o. d....... 800

Oförutsedda utgifter..... 450

Summa kr. 19,000

av Örebro Högre Handelsinsti -

och understödjande

(Namnunderskrifter).

Bil. IP.

Svar från Norrköping på kommitterades i bil. A intagna frågeformulär.

Sedan Stadsfullmäktiges i Norrköping Beredningsutskott, i anledning av till
Eder gjord anmälan, att upprättande av ett statsunderstött handelsgynmasium vore
inom Stadsfullmäktige härstädes påtänkt, erhållit för besvarande ett frågeformulär,
får Utskottet härmed å detsamma avlämna svar under motsvarande nummerföljd,
som frågorna upptagits i cirkuläret.

l:o) Handelsföreningen härstädes eller annan för ändamålet bildad förening.

2:o) Att här föreligger ett verkligt behov av ett handelsgynmasium kan man
sluta därav, att det nu i staden befintliga, av staden genom Handelsföreningen understödda
och kontrollerade handelsinstitutet sedan tre år tillbaka, eller från den
tid det upprättade sina årskurser, varit besökt av resp. 10—19 och 23 årselever.
Dessa årskurser skilja sig från de tvååriga i landets högre handelsinstitut endast
därigenom, att ämnena franska språket och varukunskap ej upptagits i läsplanen.
Tilläggas kan, att under sin elvaåriga tillvaro har institutet i sina kortare kurser
(3—6 mån.) varit besökt av följande antal elever:

1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912

58 st. 102 st. 110 st. 111st. 126 st. 149 st. 135 st. 173 st. 205 st. 210 st. 226 st.

Flertalet av dessa elever hava naturligtvis varit från Norrköpings stad och
de övriga mestadels från Östergötland och Småland.

I anslutning härtill vidfogas bilagor I & II, innefattande redogörelse över Norrköpings
Högre Handelsinstituts verksamhet under dess sista arbetsår 1912 ~ Va 1913.

3:o) Om man vågar göra en beräkning efter förhållandena uti Malmö och
Hälsingborg och efter vad erfarenheten här i staden utvisar, torde man kunna påräkna
det första året omkring 15 elever i första årsklassen och 5 elever i studentklassen
och det andra året likaså 15 nya elever i första årsklassen, då således gymnasiet
under det andrå året skulle vara besökt av 35 betalande elever. Efter detta
elevantal är också finansplanen i punkt 14 beräknad.

4:o) Ja! Med det stora intresse för ett handelsgynmasium, som här förefinnes,
måste man förutsätta, att en tredjedel av eventuellt statsanslag eller 5,000
kronor per år av Stadsfullmäktige beviljas, samt att staden upplåter erforderliga
lokaler.

5:o) Den erfarenhet, som vårt nuvarande, sedan tre år tillbaka av staden
understödda Handelsinstitut under sin mera än tioåriga tillvaro lämnat, ger vid
handen, att den ‘utgifts- och inkomststat, som frågan 14 framkallat, måste anses
tillförlitlig, och att ingen brist i läroanstaltens budget bör kunna ifrågakomma.
Fri- eller halvbetalande elever äro ej ens inberäknade vid besvarande av frågan 3.
Finansplanen vid frågan 14 medgiver befrielse från årsavgifter, motsvarande minst

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. Bilaga.

15 % av det belopp, vartill terminsavgifterna skulle uppgå, om samtliga elever erlade
full avgift.

6:o) Årsavgifterna skulle i överensstämmelse med kommitténs förslag utgå
med högst 150 kronor.

7:o) Handelsgymnasiets verksamhet skall kunna upprätthållas med följande
lärarekrafter. En rektor, en (ev. två) ordinarie lärare (lektor, adjunkt), 1 extralärare
i nationalekonomi och statskunskap, 1 i varukunskap, 1 i geografi, 1 i svenska
språket, 1 i tyska, 1 i engelska, 1 i franska språket, 1 i vardera av de 2 frivilliga
ämnena ryska och spanska språken. Summa 10 eventuellt 11 lärare.

8:o) Avlöningarna till gymnasiets lärare skulle bli: rektor 5,500 kronor, lektor
(adjunkt) 3,000 kronor, vardera med 4 ålderstillägg å 500 kronor vart 5:te åri
samt extralärare 3 till 5 kronor per timme (se finansplanen punkt 14).

9:o) Såvitt möjligt är, böra samtliga lärare vara teoretiskt bildade personer
med affärs- och undervisningsvana. Detta gäller särskilt rektor, som skall övervaka
det hela, och de lärare, som undervisa i rent merkantila ämnen. I främmande
språk äro utländingar, teoretiskt och praktiskt utbildade, att föredraga. Det nuvarande
handelsinstitutet använder sig delvis av lärarekrafter från Högre Allmänna
Läroverket, och kunna sådana alltid vara att påräkna.

10:o) I det närmaste skulle den undervisningsplan, som föreslås i kommittébetänkandet,
komma att följas.

Tablå över lärarnas undervisning sskyldighet per vecka och per dag och ämne
/ i samtliga 3 klasser.

Bokföring m. m.........	18 timmar	per vecka
Räkning..........	12	d:o	»
Handelsrätt.........	4	d:0
Handelslära och handelsbruk . . .	3	d:o
Stenografi..........	5	d:o	»
Välskrivning, maskinskrivning, räkne-maskin .........	6	d:0

48 d:o för rektor och adjunkt =

8 timmar per dag tillsammans.

Varukunskap. .	. 4 timmar per vecka	= s/s timme per dag
Geografi . . .	. 6	d:o	»	= 1 » »
Statskunskap. .	. 2	d:o		= Vs » »
Nationalekonomi	. 2	d:o		= 1/s » »
Svenska . . .	. 6	d:o		= 1 *
Tyska ....	. 16	d:o	»	= 2*/s » »
Engelska . . .	. 12	d:o	per vecka	= 2 timmar per dag
Franska . . .	. 9	d:o	»	= l1/» »

57 d:o

Inträdesfordringarna till första klassen av den 2-åriga kursen äro avsedda att
bliva för manliga elever: realskolexamen med godkända betyg i räkning, geografi,
svenska, tyska och engelska språken, och för kvinnliga elever: examen från 8-klassigt
läroverk med godkända betyg i nyssnämnda ämnen, eller i båda fallen med
motsvarande kunskaper efter prövning av gymnasiets lärare.

Fullständig plan över Handelsgymnasiet vidfogas i bilaga III.

ll:o) Jämte den tvååriga normalkursen skall anordnas en studentavdelning
med ettårig kurs.

12:o) Lokalfrågan försvårar besvarandet av frågan i denna punkt. Men om
det nuvarande handelsinstitutets lokal, 5 lärorum, tillökad med 2 å 3 sådana, blir
använd, till dess staden hunnit anskaffa lämplig lokal, så kunde den första klassen
i tvååriga kursen och studentklassen börja höstterminen 1914.

13:o) Denna fråga besvaras med hänvisning till föregående punkt. Då denna
sak blir klar, torde lokalen komma att bestå av följande rum: expeditionsrum (på
samma gång bibliotek och rektorsrum), 1 kollegierum, 1 rum för varukunskap, 1
rum för maskinskrivning, 1 rum för gemensamma föreläsningar och högtidssal, 2
rum för undervisningen i språk, geografi och nationalekonomi, 2 rum för bokföring
och övriga merkantila ämnen samt 1 rum och kök för vaktmästare. Summa 10
rum av tillräckligt rymliga dimensioner.

14:o) Inkomst- och utgiftsstat, beräknad för de två första åren:

l:sta året:

Inkomster:

Elevavgifter:

15 elever i klass 1...........å 150: — 2,250: —

5 d:o i » 3 (student-).......» 150: — 750: —

Utgifter:

Bränsle och lyse................ 500: —

Annonser.................. 1,200: _

Trycksaker, som prospekt, redogörelser, betyg, schema m. m. 240: —
Inköp av inventarier, undervisningsmaterial, litteratur m. m. 6,000: —

Diverse småutgifter............... 150: —

Avlöning till rektor...... 5,500: —

D:o » lektor (adjunkt)........... 3,000: —

D:o » vaktmästaren............ 750: —

D:o » läkare........ JOO: _

Extra lärares avlöning:

Tyska............ 440 timmar å 3 kr. 1,320: —

Engelska.......... 320 » » 3 » 960: -

Franska....... 240 » » 3 » 720: —

Transport 20,440: —

3,000: -

3,000: —

Transport 20,440: — 3,000: —

Svenska...........160 timmar å 3 kr. 480: —

Nationalekonomi . 40 » » 5 » 200: —

Statskunskap.........40 » » 5 » 200: —

Geografi...........160 » »3» 480:

Varukunskap ......... 80 » » 5 » 400: — 22,200:

Brist att täckas genom eventuellt bidrag av stat och kommun Kronor 19,200: —

2:dra året:

Inkomster:

Elevavgifter:

15 elever i klass 1..........å 150: — 2,250:

15 d:o i » 2..........» ISO: — 2,2o0:

5 d:o i » 3 (student-).......»150: — 750: — 5,250: —

Utgifter:

Bränsle och lyse................ 500: -

Annonser............ 1,200:

Trycksaker.................. 200: —

Inköp och underhåll av inventarier, undervisningsmaterial,

litteratur m. ................ 3,000:

Diverse utgifter................ 150:

Avlöning till rektor...... 5,500: —

D:o » 1 lektor och 1 adjunkt......... 6,000: —

Extr alärare:

Tyska......... 640 timmar å 3 kr. 1,920: —

Engelska........... 480 » » 3 » 1,440:

Franska........... 360 » » 3 » 1,080:

Svenska........... 240 » » 3 » 720: —

Nationalekonomi........80 » » 5 » 400: —

Statskunskap.........40 » » 5 » 200: —

Geografi......... : . 240 » » 3 » 720: —

Varukunskap ........80 » » 5 » 400:

Vaktmästaren................ 750: —

Läkare............ 100: 24,280: —

Brist att täckas genom eventuellt bidrag av stat och kommun Kronor 19,030: —
De valfria ämnena ryska och spanska språken äro ej upptagna i staten, då
deltagandet i dessa ämnen sannolikt ej blir så stort, att kostnaden härför nämnvärt
kan inverka på finansplanen.

Norrköping den 28 oktober 1913.

På Beredningsutskottets vägnar.

(Namnunderskrifter).

Bil. B\

Svar från Kalmar på kommitterades i bil. A intagna frågeformulär.

Under åberopande av ordförandens i Drätselkammaren i Kalmar skrivelse
till Eder få vi härmed avgiva följande svar å de begärda upplysningarna, därvid
svaren försetts med samma nummerföljd som frågorna.

l:o) Sannolikt Kalmar stad, eventuel! konsortium.

2:o) Ja.

Privat enklare handelsundervisnjngsanstalt finnes.

3:o) Torde kunna beräknas till c:a 20 i vardera årsklassen.

4:o) Ja.

5:o) Bidrag av Kalmar stad.

6:o) Kronor 150: —.

7:o) Tre ordinarie, av vilka en rektor, samt 6 extralärare.

8:o) Rektor Kronor 5,500: —, ordinarie lärare Kronor 3,500: —, 6 extra
lärare tillsammans Kronor 6,500: —.

9:o) Endast att bästa möjliga lärarekrafter skola förvärvas.

10:o) Nej.

1 l:o) Ja, ettårig kurs byggd på II:dra realringen.

12:o) Höstterminen 1914, och beräknas vid ingången av vårterminen 1915
möjligen två årsklasser i verksamhet.

13:o) Lokalen, som t. o. m. innevarande år användes till Navigationsskola.

Rummens antal och storlek framgår av bilagda skiss.

14:o) Förslag till stat vidfogas.

Kalmar den 8 november 1913.

På uppdrag av Drätselkammaren i Kalmar.

(N amnunderskrifter).

Inkomster.

Statsanslag......................

Stadens bidrag..... ..............

20 elever i I å 150: —............. 3,000: —

Avgår för befrielse från och nedsättning i terminsavgifter 25 °/o 750: —

20 elever i II å 150: —............. 3,000: —

Avgår för befrielse från och nedsättning i terminsavgifter 25 °/o 750: —

Kronor

15,000: —
5,000: —

2,250: —
22,250: —

2,250: -24,500: -

Utgifter.

Rektor....................... 5,500: —

2 ordinarie lärare å 3,500: —............... 7,000: —

6 extra lärare..................... 6,500: —

Uppvärmning.................. 300: —

Belysning...................200: — 500; —

Annonser och skri vmaterial ................ 1,200: —

Vaktmästare ..................... 1,200: —

Underhåll och inköp av material.......... 1,500: —

Anslag till böcker, kartor etc................ 300: —

Diverse.................. 800: —

Kronor 24,500: —

Bil. B1.

Svar från Hälsingborg på kommitterades i bil. A intagna frågor.

På förfrågningarna i ett från handelsundervisningskommittén oss den 30 oktober
tillsänt formulär få vi härmed lämna följande svar:

l:o. Hälsingborgs handelsgymnasium har redan varit i verksamhet sedan
hösten 1904. I december 1901 tillsatte Hälsingborgs handelsförening en kommitté
för att utreda frågan om upprättandet av ett högre handelsinstitut i Hälsingborg,
och på grund av förebragt utredning ingick handelsföreningen i december 1903 till
stadsfullmäktige med anhållan, att staden måtte upplåta fria lokaler åt det blivande
handelsinstitutet. Denna anhållan bifölls av stadsfullmäktige i februari 1904 och
Institutet började sin första hösttermin den 1 september 1904.

2:o. Behovet av det högre handelsläroverket i Hälsingborg har praktiskt
ådagalagts genom den lärjungefrekvens, som det haft sedan flera år tillbaka. Läsåret
1908—1909 hade det 33 lärjungar, 1909—1910 40, 1910—1911 43, 1911 — 1912
46, 1912—1913 47 och har innevarande termin 36, eller i medeltal för år över 40
lärjungar.

Av dessa ha de allra flesta varit bosatta i Hälsingborg eller så nära Hälsingborg,
att de kunnat bo i sina hem under terminerna. Sålunda voro läsåret 1908
— 1909 25 av samtliga lärjungar boende i hemmet, 1909—1910 32, 1910—1911 34,
1911 — 1912 33, 1912—1913 37, och innevarande termin bo 27 i sitt hem. I medeltal
ha alltså av lärjungarna över 30 pr år kunnat bo i sitt hem.

För hela det trettiotal familjer, vilkas barn årligen studera vid Hälsingborgs
handelsgymnasium och under sina studier kunna bo i hemmet, skulle kostnaderna
för barnens uppehälle och utbildning bliva betydligt större, om de nödgades hålla
dem på annan ort. Det vore för dessa familjer ur kostnadssynpunkt fullkomligt
likgiltigt, om de vore i tillfälle att sända barnen till en så närbelägen ort sam Malmö
eller till en avlägsnare ort som Göteborg. Kunde föräldrarna icke behålla barnen
i hemmet under deras studietid, skulle helt säkert de flesta av dessa ynglingar och
flickor aldrig bliva i tillfälle att erhålla högre handelsutbildning. Och till den ekonomiska
fördelen kommer även den stora moraliska fördelen av att 15—19 års
gossar och flickor bo i hemmet under sina föräldrars omedelbara vård.

I Hälsingborg finnes utom Hälsingborgs handelsgymnasium ingen annan handelsskola
än en lägre privat, Kroks handelsinstitut, för vilken redogöres i handelskommittébetänkandet
den 20 december 1910 sid. 79.

3:o. På grund av lärjungefrekvensen under de sista läsåren anse vi ett lärjungeantal
av 20—25 vara att påräkna i vardera årsklassen.

4-:o. Kommunen lämnar redan under nuvarande förhållanden ett bidrag av
kronor 4,000: — pr år samt tillhandahåller kostnadsfria lokaler. Den skulle helt
säkert åtaga sig att allt framgent hålla lokaler samt också att bidraga med en tredjedel
av statsunderstödet.

5:o. För den brist, som eventuellt kan komma att uppstå under läsåren
1913—1916, hava redan ett 60-tal personer tecknat garanti till ett sammanlagt belopp
av kronor 15,000: —.

6:o. Styrelsen har redan bes.tämt, att från och med vårterminen 1914 högsta
terminsavgiften skall vara 75 kronor i termin. Nedsättning i avgiften per termin
ämna vi bevilja till 50 kronor, 25 kronor och fullständig befrielse.

7:o. Så snart handelsgymnasiet i Hälsingborg blir understött av staten efter
samma grunder som handelsgymnasierna i Göteborg, Stockholm och Malmö, ämna
vi anställa en ordinarie lärare. Som denne torde göra tre av de nuvarande 14
lärarna överflödiga, skulle utom honom finnas 11 lärare.

8:o. Vi beräkna rektorsarvodet i enlighet med kommerskollegii förslag till
2,000 kronor utöver avlöningen samt den ordinarie lärarens avlöning i enlighet med
Kungl. Maj:ts proposition till 1913 års riksdag till 3,000 kronor. För extra ordinarie
lärare beräkna vi en avlöning av 3 kronor och 50 öre per timme för akadedemiskt
eller högskolebildad lärare och 3 kronor per timme för annan lärare jämte
skälig ersättning för lärarens arbete med rättandet av skriftliga arbeten.

9:o. Som kompetens för den ordinarie läraren komma vi att fordra filosofisk
ämbetsexamen eller examen vid handelshögskolan i Stockholm eller annan
högre teoretisk utbildning samt utom den teoretiska utbildningen föregående praktisk
verksamhet på kontor och föregående verksamhet som lärare.

Dessutom komma vi att liksom för närvarande som lärare använda lektorer
och adjunkter vid det högre allmänna läroverket i Hälsingborg, en jurist, teoretiskt
och praktiskt utbildade affärsmän samt en infödd engelsman och en infödd tysk
(se årsredogörelsen och arbetsordningen).

10:o. Nej. Vi önska endast, att undervisningsplanen icke må bliva i detalj
strängt bestämd, utan att större rörelsefrihet må lämnas handelsgymnasiernas styrelser
att själva ordna enskildheterna i enlighet med vad på grund av ortsförhållandena
synes dem bäst lämpa sig för varje särskilt läroverk. Vi anföra som exempel,
att språkundervisningen kan på olika orter önskas bedriven efter olika principer,
beroende på olika tillgång till lämpliga utländska lärarekrafter; att bestämmandet
av vilka ämnen skola vara obligatoriska och vilka valfria kan ses från olika synpunkter
på olika håll, så att man t. ex. på ett håll kan önska de praktiska kontorsämnena
maskinskrivning och stenografi obligatoriska, för att de utexaminerade eleverna
skola i största utsträckning kunna befinnas direkt användbara i kontorstjänst,
och däremot t. ex. kemi, fysik och varukunskap valfria, under det en motsatt synpunkt
kan göra sig gällande på annat håll; att man kan i vissa fall anse den före

inträdet i handelsgymnasiet inhämtade kursen i kemi och fysik tillräcklig och därför
föredraga att ägna mer tid åt varukunskap i egentlig mening, än detta ämne
eljest skulle få, om dessutom en speciell kemi- och fysikkurs skulle genomgås o. s. v.

I detta sammanhang hänvisa vi även till den fråga, som beröres i nästa
moment ll:o.

ll:o. Vi ha för avsikt att som hittills mottaga elever till genomgående av
ettårig kurs, byggd på lägst II:dra gymnasialringen från allmänna läroverken och
8:de klassen med betyget AB i tyska, engelska, franska och matematik från de
högre flickskolorna. Möjligen kunde för den förra kategorien fordringarna höjas
till IILdje ringen. Eleverna i denna ettåriga kurs ha vi undervisat gemensamt med
tvååriga kursens andra årsklass, vilket kunnat ske därigenom, att vi i början av
varje läsår beredt dem särskild ökad undervisning i synnerhet i bokföring och handelsräkning,
varjämte de på grund av högre föregående skolutbildning före inträdet i
handelsgymnasiet varit i stånd att genom eget arbete tämligen snart taga upp sina
kamrater i den tvååriga kursen. Då vi av erfarenhet veta, att inga särskilda olägenheter
äro förbundna härmed, och då det visat sig, att den ettåriga kursens
elever ofta äro bland dem, som trots den kortare utbildningstiden nå de bättre
slutresultaten, önska vi fortsätta med denna anordning.

12:o. Som nämnt har härvarande handelsläroverk varit i verksamhet alltsedan
hösten 1904. Vid ingången av 1915 komma att som nu finnas två årsklasser.

13:o. Desamma, som nu användas i gamla läroverkshuset: 1 bokföringsoch
skrifsal med gymnasiets varumuseum (längd 10,s m , bredd 9,cs m., höjd 3,4 in.),
två läsrum (vardera längd 8,8 in., bredd 5,8 m., höjd 3,56 m.), ett maskinskrivningsrum,
vilket även användes som läsrum för en avdelning vid undervisningen i franska,
som är delad på tre avdelningar (längd 5,65 m., bredd 5,2 in., höjd 3,4 m.), ett
lärarerum med gymnasiets bibliotek (längd 5,6 m., bredd 5,25 m., höjd 3,7s), ett
rektors skrivrum (längd 4,35 m., bredd 2,6 m., höjd 3,?s m.), ett flickornas privatrum
(längd 7,7 in., bredd 4,8 m., höjd 3,4 m.), ett elevernas frukostrum (längd 5,92 m.,
bredd 3,35 m., höjd 3,4 m.), vaktmästarebostad, korridorer (sammanlagd golvyta
870 kvm.), klosetter, skrubbar, tvättstuga. En större läroverksgård hör till huset.

I händelse av behov finnes ett ytterligare rum i den del av huset, som upplåtits
åt handelsgymnasiet av staden.

14:o. Beräknad stat för handelsgymnasiet år 1915.

(Beräkningen är grundad på de faktiska siffrorna för läsåret 1912—1913,
med hänsyn tagen till minskad inkomst genom sänkning av terminsavgifter och
växling i förhållandet mellan helbetalande, halvbetalande och frielever samt till de
under momenten 7 och 8 anförda förhållandena. Den ordinarie lärarens veckotjänstgöring
har beräknats till 22 timmar. Då sammanlagda timantalet per vecka
för närvarande utgör 81, återstå alltså 59 extra ordinarie timmar per vecka att

betala. Av dessa beräknas 45 betalda med kronor 3: 50 per timme och 14 med
kronor 3: — per timme. Den extra ordinarie undervisningen kommer då att kosta
omkring 200 kronor per vecka eller med 36 veckors läsår 7,200 kronor per år.)

Inkomster:

16 hela årsavgifter å 150 kr,
4 nedsatta » å 100 »

12 nedsatta » a 50 s

10 frielever......

Anslag av Hälsingborgs stad
Anslag av staten ....

Kr. 2,400: —

» 400: —

» 600: -

» 4,225: -

» 12,675: — Kr. 20,300: —

U t gifter:

Rektors arvode utöver avlöningen.....Kr. 2,000: —

I ordinarie lärares avlöning.......» 3,000: —

Extra ordinarie lärares avlöning......» 7,200: —

Ersättning för rättandet av skriftliga arbeten . » 700: —

Vaktmästarens avlöning.........» 900: —

Annonsering.............. 800: —

Bränsle och belysning..........» 900: —

Undervisningsmaterial..........» 500: —

Räntor...............» 300:

Allmänna omkostnader.........» 600: —

Avskrivning på inventarier (bokförda till 10,000kr.) » 600: —

Amortering med 10% av ett räntefritt lån av

handelsföreningen å 8,000: — kronor . . » 800: —

Avsättning till ordinarie lärares pensionsfond . » 2,000: — Kr.

20,300: —

En redogörelse för läsåret 1912—1913 och en arbetsordning för innevarande
läsår bifogas.

Hälsingborg den 7 november 1913.

(Styrelsens namnunderskrifter).

Bil. C.

Uppgift å statsunderstöd åt handelsgymnasiema under tolvårsperioden
1902—1913.

Utdelat ar.	Göteborg. Kronor.	Stockholm. Kronor.	Malmö. Kronor.	Hälsingborg. Kronor.	Hela beloppet
1902..........	13,760	14,240	__	_	28,000
1903 ..........	15,960	12,040	—	—	28,000
1904 ..........	16,620	11,380	—	—	28,000
1905 ..........	13,820	14,180	—	—	28,000
1906 ..........	15,933	12,067	—	—	28,000
1907 ..........	20,214	14,786	—	-	35,000
1908 ..........	20,480	14,520	—	—	35,000
1909 ..........	20,846	14,553	2,601	—	38,000
1910..........	23,388	15,612	3,000	—	42,000
1911..........	24,201	14,799	3,000	—	42,000
1912..........	22,700	16,300	3,000	—	42,000
1913..........	21,500	14,600	2,950	2,950	42,000
Medeltal1	19,119	14,090	2,910	2,950

Bil. D.

Uppgift å lärjunge antalet vidjhandelsgymnasierna under tolvårsperioden
höstterminen 1902-höstterminen 1913.

Höstterminen.	Göteborg.	Stockholm.	Malmö.	Hälsingborg.	Hela antalet
1902 .........	176	112 * *	_	_	288
1903 .........	179	130	—	—	309
1904 .........	144	142	15	20	321
1905 .........	164''	153	27	25	369
1906 .........	181*	140	21	15	357
1907 .........	188	147	35	19	389
1908 .........	191	161	47	32	431
1909 .........	185	153	48	40	426
1910.........	181	138	40	43	402
1911.........	185	153	38	45	421
1912.........	192	152	44	47	435
1913.........	194	160	52	36	442
Medeltal2	180	145	37	32

1 Häri äro ej inräknade lärjungarna i den sedermera upphörda fortsättningskursen.

* Medeltalen äro angivna i närmaste hela tal.

Bil. E\

Antal lärjungar i den tvååriga kursen vid handelsgymnasiet i Göteborg
under treårsperioden höstterminen 1911- höstterminen 1913,
fördelade efter hemort.

Hemort	H.-T.	1911	Summa	H.-T.	1912	Summa	H.-T.	1913	Summa
Manliga	Kvinnliga	K » 6^ p	Kvinnliga 1	Manliga	Kvinnliga
Göteborgs stad.......	64	16	80	65	16	81	62	19	81
Göteborgs och Bohus län . . .	21	2	23	12	1	13	11	2	13
Stockholms stad......	—	—	—	—	—	—	1	—	1
Östergötlands län . . . . . ■ .	1	1	2	1	—	1	2	—	2
Jönköpings län.......	4	2	6	8	2	10	11	1	12
Kalmar län........	—	—	—	1	—	1	1	—	1
Malmöhus län.......	1	—	1	1	2	3	1	1	2
Hallands län........	9	2	11	8	2	10	4	1	5
Älvsborgs län.......	14	2	16	15	1	16	11	1	12
Skaraborgs län.......	9	1	10	10	1	11	7	1	8
Värmlands län.......	7	1	8	7	3	10	3	4	7
Örebro län........	1	—	1	1	—	1	2	—	2
Västmanlands län......	—	—	—	1	—	1	—	—	—
Stora Kopparbergs län ... .	2	—	2	4	-	4	6	—	6
Jämtlands län.......	1 .	—	1	1	—	1	—	—	—
Norrbottens län.......		—	—	—	—	—	1	—	1
London ..........	—	—	—	1	—	1	1	—	1
Summa	134	27	161	136	28	164	124	30	154

Bil. E*.

Antal lärjungar i den tvååriga kursen vid handelsgymnasiet i Stockholm
under treårsperioden höstterminen 1911—höstterminen 1913, fördelade

efter hemort.

Hemort	H.-T.	1911	Summa	H.-T.	1912	Summa	H.-T.	1913	Summa
Manliga	Kvinnliga	Manliga	Kvinnliga	Manliga	Kvinnliga
Stockholms stad.......	49	11	60	46	9	55	53	8	61
Stockholms län.......	4	1	5	6	—	6	7	2	9
Uppsala län........	—	1	1	4	—	4	4	—	4
Södermanlands län......	5	—	5	4	—	4	6	—	6
Östergötlands län......	2	-	2	3	1	4	4	1	5
Jönköpings län.......	2	—	2	1	—	1	—	—	—
Kalmar län........	1	—	1	—	—	—	—	—	—
Gottlands län. . . . . . . .	2	1	3	3	—	3	1	—	1
Blekinge län........	2	—	2	—	—	—	1	—	1
		-■ -	__		_	_	1		1
Skaraborgs län .......	I	—	1	1	—	1	1	—	1
Värmlands län.......	2	—	2	—	—	—	—	—	—
Örebro län........	4	—	4	5	1	6	4	1	5
Västmanlands län......	2	—	2	1	1	2	2	1	3
Kopparbergs län......	6	—	6	4	—	4	3	—	3
Gäfleborgs län.......	3	~	3	3	—	3	2	—	2
Västernorrlands län.....	4	—	4	3	—	3	1	—	1
Jämtlands län.......	1	—	1	2	—	2	1	—	1
Västerbottens län......	—	—	—	2	—	2	1	—	1
Norrbottens län.......	1	—	1	—	—	—	2	—	2
Summa	91	14	105	88	12	100	94	13	107

Bil. E\

Antal lärjungar 1 den tvååriga kursen vid handelsgymnasiet i Malmö
under treårsperioden höstterminen 1911—höstterminen 1913, fördelade

efter hemort.

Hemort	H.-T.	1911	Summa	H.-T.	1912	Summa	H.-T.	1913	U1 £ B B p
Manliga	Kvinnliga	Manliga	Kvinnliga	£ P OQ* P	Kvinnliga

Malmö stad........	15	2	17	13	4	17	15	3	18
Malmöhus län.......	11	4	15	13	4	17	18	3	21
Jönköpings län.......	—	1	i	—	—	—	—	—	—
Kronobergs län.......	—	—	—	1	1	2	3	—	3
Kalmar län........	1	—	i	2	—	2	2	—	2
Blekinge län........	2	—	2	3	—	3	4	—	4
Kristianstads län......	—	—	—	1	—	1	—	—	—
Hallands län........	—	—	—	1	—	1	1	,-	1
Västernorrlands län.....	—	—	—	—	1	1	—	1	1
Summa	29	7	36	34	10	44	43	7	50

Bil. E\

Antal lärjungar i den tvååriga kursen vid handelsgymnasiet i
Hälsingborg under treårsperioden höstterminen 1911—höstterminen
1913, fördelade efter hemort.

Hemort	H.-T.	1911	Summa	H.-T.	1912	Summa	H.-T.	1913	Summa
Manliga	1 Kvinnliga	Manliga	Kvinnliga	Manliga	Kvinnliga
Hälsingborgs stad.....	23	1	24	23	6	29	12	9	21
Malmöhus län.......	10	—	10	5	—	5	3	—	3
Kronobergs län.......	1	—	1	—	—	—	—	—	—
Kalmar län........	1	—	1	1	—	1	—	—	—
Blekinge län.......•	—	1	1	—	-	—	—	—	—
Kristianstads län.....''	2	—	2	5	—	5	4	—	4
Hallands län........	1	—	1	-	—	—	—	—	—
Östergötlands län......	1	-	1	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs län ......	2	—	2	1	—	1	—	-	—
Älfsborgs län.......	—	—	—	1	—	1	1	-	1
Jämtlands län.......	—	—	—	—	—	—	1	—	1
Västernorrlands län.....	—	—	—	—	—	—	1	—	1
Summa	41	2	43	36	6	42	22	9	31

Bil, F.

Antal lärjungar i den tvååriga kursen vid handelsgymnasierna under
treårsperioden höstterminen 1911—höstterminen 1913,
fördelade efter föregående utbildning.

Handelsgymnasier	H.-T. 1911	H.-T. 1912	H.-T. 1913
Avlagt realskolexamen	Genomgått 8-klassig flickskola	Annan förbildn.	Summa	Avlagt realskolexamen	Genomgått 8-klassig flickskola	Annan förbildn.	Summa	Avlagt realskolexamen	Genomgått 8-klassig flickskola	Annan förbildn.	Summa
högre	lägre	högre	lägre	högre	lägre
Göteborg......	124	9	3	25	161	114	10	6	34	164	95	16	9	34	154
Stockholm.....	82	4	2	16	104	76	2	1	19	98	84	1	2	19	106
Malmö......	20	2	3	7	32	22	5	6	8	41	26	3	9	8	46
Hälsingborg.....	34	2	3	5	44	29	1	3	9	42	17	3	—	10	30
Summa	260	17	11	53	341	241	18	16	70	345	222	23	20	71	336

Anm. Ett fätal ha uteslutits på grund af svårigheten att utröna föreg. utbildning.

Bil. G.

Antal lärjungar i 6:te realskoleklassen vid de högre allm. läroverken
under femårsperioden höstterminen 1909—höstterminen 1913.

							Antal
						Medel-	i hela
Läroverk	H.-T. 1909	H.-T. 1910	H.-T. 1911	H.-T. 1912	H.-T. 1913	tal i öde	läro- verket
						klass	H.-T.
							1913
Borås.........	19	16	12	16	10	15	392	Anm. Anledningen
Falun.........	44	37	12	18	11	24	401	till att uppgifter meddelats blott för
Gäfle..........	14	11	5	13	6	10	442	de högre läroverken är, att endast stä-
Göteborgs latinläroverk . . .	27	21	13	17	10	18	591	der med s&dana läro-
» realläroverk . . .	29	32	21	24	25	26	713	kunna komma i
Halmstad........	18	15	16	13	13	15	406	fråga till erhållande av statsunderstöd
Hudiksvall........	10	7	8	6	1	6	183	åt handclsgymna-sier.
Hälsingborg.......	30	38	38	23	19	30	603
Härnösand........	9	6	6	4	10	7	321	•
Jönköping........	18	16	18	17	15	17	516
Kalmar.........	4	9	11	12	9	9	411
Karlskrona........	4	8	8	7	13	8	307
Karlstad........	25	19	14	9	14	16	469
Kristianstad.......	21	9	10	8	8	11	381
Linköping........	21	30	20	17	19	21	676
Luleå.........	15	13	15	10	5	12	302
Lund..........	8	5	4	4	5	5	459
Malmö.........	25	7	16	10	12	14	638
Norrköping........	28	15	28	26	22	24	640
Nyköping........	3	11	7	9	7	7	198
Skara .........	10	8	5	3	3	6	398
Stockholm: h. latinlärov. å Norr	17	18	8	12	17	14	760
» h. a. lärov. å Söder	23	18	15	23	21	20	705
» h. reallärov. å Norr	23	12	17	15	15	16	661
» h. > å Österm.	14	11	18	16	15	15	692
Strängnäs........	6	2	6	1	4	4	138
Sundsvall........	13	18	11	13	15	14	459
Umeå.........	4	3	6	9	1	5	285
Uppsala.........	11	12	11	7	6	9	667
Visby.........	4	7	4	6	4	5	232
Vänersborg.......	9	4	5	3	1	4	208
Västervik........	4	5	6	7	7	6	171
Västerås........	4	10	5	11	11	8	418
Växjö.........	6	14	15	8	4	9	406
Ystad.........	17	12	8	11	6	11	240
Örebro.........	21	23	19	14	14	18	699
Östersund........	11	15	20	13	24	17	385

Bil H.

Beräkning av den’årliga förlust, som vid Hälsingborgs handelsgymnasium
kommer att uppstå genom terminsavgifternas sänkning
till högst 150 kronor för år.

Av Handelsgymnasiets elever höstterminen 1910 betalade:

1 hel avgift 1-årig kurs å 150: — kr. = 150: — kr.

19 » » 2-årig » å 125:— » = 2,375:— »

Summa helbetalande = 2,525: — kr.

1 halv avgift 1-årig kurs å 75: — kr. = 75: — kr.

14 » » 2-årig » å 62:50 » = 875: — »

Summa halvbetalande = 950: — kr.

Om terminsavgifterna hade varit hel avgift 75 kr., halv avgift 40 kr., skulle
hava influtit:

20x75 = 1,500 kr.

15x40 = 600 »

Minskningen för de helbetalande 2,525: — kr. - 1,500: — kr. = 1,025: — kr.

» » » halvbetalande 950: — » — 600: — » = 350: — >

Per termin summa förlust = 1,375: — »
Summa förlust pr läsår = 2 x 1,375: — kr. = 2,750: — kr.

Av Handelsgymnasiets elever höstterminen 1911 betalade:

2 hel avgift 1-årig kurs å 150: — kr. = 300: — kr.

23 » » 2-årig » å 125: — » = 2,875: — »

Summa helbetalande = 3,175: — kr.

15 halv avgift 2-årig kurs å 62: 50 kr. = 937: 50 kr.

Summa halvbetalande = 937: 50 kr.

Med sänkta terminsavgifter skulle hava influtit:

25x75 = 1,875: — kr.

15 x 40 = 600:— »

Minskningen för de helbetalande 3,175: — kr. — 1,875:— kr. = 1,300:— kr.

» » » halvbetalande 937:50 » — 600: — » = 337:50 »

Pr termin summa förlust = 1,637:50 kr.
Summa förlust pr läsår = 2x 1,637:50 kr. = 3,275: — kr.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. Bilaga.

Av Handelsgymnasiets elever höstterminen 1912 betalade:
1 hel avgift 1-årig kurs å 150: — kr. = 150:

19 »

3 halv

13 >

2-årig » ä 125: —

1- årig kurs å

2- årig » å

75: -62: 50

Med sänkta terminsavgifter skulle hava influtit:
20x75 = 1,500: — kr.

16 x 40 = 640:— »

Minskningen för de helbetalande = 2,525: — kr. —
» » » halvbetalande = 1,037:50 » -

= 150	—	kr.
= 2,375	—	»
= 2,525	—	kr.
= 225	—	kr.
II GO ts	50	»
= 1,037	50	kr.
,500: —	kr.	= 1,025: — kr.
640: —	»	= 397:50 »

Per termin summa förlust = 1,422: 50 kr.
Summa förlust pr läsår: 2x1,422:50 = 2,845:— kr.

Av Handelsgymnasiets elever höstterminen 1913 betala:

13 hel avgift 2-årig kurs å 125: —

2 halv avgift 1 -årig kurs å
9 » » 2-årig » ä

62:50 »

= 1,625	— kr.
= 1,625	—	kr.
= 150	—	kr.
= 562	50	»
t—1 !>• u	50	kr.
975: —	kr.	= 650: - kr
440: -	»	= 272: 50 »

Med sänkta terminsavgifter skulle hava influtit:

13x75 = 975:— kr.

11 x 40 = 440: — »

Minskningen för de helbetalande = 1,625: — k

» » » halvbetalande = 712:50 _

Per termin summa förlust = 922:50 kr.
Summa förlust per läsår: 2x922: 50 kr. = 1,845: — kr.

Den förlust, som uppstår genom terminsavgifternas sänkning, kan alltså beräknas
till i medeltal pr år:

2,750: — kr. + 3,275: — kr. + 2,845: — kr. + 1,845: — kr. _ ^ gyg. 75 kr

Beräkning efter antalet helbetalande och halvbetalande elever.
Antalet helbetalande elever under de 4 sista höstterminerna:
höstterminen 1910: 20

* 1911: 25

» 1912: 20

» 1913: 13

Medeltal: 20

Antalet halvbetalande elever under de å sista höstterminerna:
höstterminen 1910: 15

» 1911: 15

» 1912: 16

» 1913: 11

Medeltal: 14

Om minskningen i årsavgifter genom dessas sänkning blir 100 kr. per helbetalande
elev och 45 kr. per halvbetalande elev per år och för gymnasiet antagas
20 helbetalande och 15 halvbetalande elever, blir alltså minskningen i inkomster
per år, förorsakat av terminsavgifternas sänkning:

20 x 100 = 2,000: - kr.

15.x 45 = 675: — >

Summa 2,675: — kr.

Sänkning till 75 kr. högsta avgift i termin är redan bestämd för vårterminen
1914.

De lägre avgifternas belopp äro dock ännu icke bestämda.

(Namnunderskrift).

Bil. J.

Beräkning av det minsta statsunderstöd, som behöves för uppehållande
av verksamheten vid Hälsingborgs handelsgymnasium.

Förra verksamhetsåret 1 juli 1912 till och med 30 juni 1913.

Inkomster:

Ars- och terminsavgifter.........Kr. 6,787: 50

Anslag av Hälsingborgs stad.......» 4,000: —

Vinst- och förlustkonto (förlust)......» 1,953: 24 Kr. 12,740: 74

Annonser . ...

Avlöningar . . . .

Bränsle och belysning
Allmänna omkostnader
Räntor......

Utgifter:

.... Kr. 746: 07
10,175: 06

. . . . » 820: 60

. . . . » 750: 76

• • • • » 248: 25 Kr. 12,740: 74

Förlusten alltså = kronor 1,953: 24.

Ytterligare förlust, som skulle vållats detta läsår genom terminsavgifternas
sänkning (se bil. H) = kronor 2,845: —.

Inkomster genom års- och terminsavgifter växla naturligtvis olika år, beroende
på variation dels i elevantalet, dels i elevernas förmögenhetsförhållanden. Innevarande
hösttermin (36 elever) t. ex. utgöra elevernas avgifter sammanlagt kronor 2,337: 50,
vilket pr år, om avgifterna icke sänkas, bleve kronor 4,675: —, alltså kronor 2,112: 50
mindre än läsåret 1912—1913.

Till innevarande hösttermin 1913, då handelsgymnasiet har 11 kvinnliga
elever, har ett särskilt rum inretts åt dessa. Bränsle- och belysningskontot får därför
beräknas något högre än förra läsåret, t. ex. 75 kronor högre.

Undervisningsmaterial och inventarier äro bokförda tillsamman med kronor
9,914: 78, utan att någon avskrivning skett, sedan institutet startades år 1904. Eu
avskrivning av kronor 600: — pr år torde få anses nödvändig för en ordnad ekonomi.

Lärarna betalas numera: icke akademiskt utbildade med kronor 2: 50 per
timme (endast en har 3 kronor per timme), akademiskt utbildade med 3 kronor
per timme. Dessutom betalas 50 öre per rättad svensk uppsats och 25 öre per
rättat skriptum i främmande språk, skrivet på skolan. Lärarna hava ofta framhållit

otillräckligheten av dessa avlöningar med påpekande av det betydande extra arbete
utom lektionerna, som är för dem i de flesta fall förenat med deras undervisning
vid ett handelsgymnasium, såsom genom förberedelse för undervisningen, granskning
av lärjungarnas arbeten och utarbetandet av uppgifter. Vid intet av de övriga
handelsgymnasierna torde heller lärarna åtnöja sig med så låg betalning. På grund
av Hälsingborgs handelsgymnasiums dåliga ekonomiska ställning har dock ingen
förhöjning i lön kunnat beviljas lärarna, men detta måste dock snart ske under
icke provisoriska förhållanden. Läsåret 1912—1913 uppgingo rektors och lärares
löner till kronor 9,475: 06 (= kronor 10,175: 06 minus vaktmästarens lön kronor
700: —). Handelsundervisningskommittén beräknade rektors och lärares löner vid
Hälsingborgs handelsgymnasium (antaget elevantal 40, fördelade på 2 avdelningar)
till kronor 13,620: —. En förhöjning av nuvarande löner med 25 °/o torde bli erforderlig,
alltså med kronor 2,370: —.

Vaktmästarens lön är för närvarande kronor 700: —. På grund av skolans
dåliga ekonomi har han icke kunnat betalas bättre. I handelsundervisningskommitténs
betänkande är hans lön upptagen till 1,200: — kronor. En förhöjning på
denna post av kronor 200: — torde få anses skälig.

Det erforderliga statsunderstödet, om affärerna skola beräknas gå ihop,
är alltså:

Kr. 1,953: —
> 2,845: —''

» 2,112: —

» 75: —

» 600: —

» 2,370: —

, » 200: -

Summa Kr. 10,155: —

Härvid är icke hänsyn tagen till ett råntefritt lån å 8,000: — kronor, som
handelsföreningen i Hälsingborg beviljade handelsinstitutet vid dess startande och
som ännu är obetalt.

Direktör och fru Sommelii donation å 9,000 kronor med 3,000 kronor om
året under 3 år gällde åren 1909—1911.

(Namnunderskrift).

Bil. K.

Kommitterades beräkning1 av kostnaden för ett nyupprättat handelsgymnasium
(förutom utgift för lokaler).

Avlöningar och arvoden: rektors arvode......	Kr.	2,000: —
en ordinarie lärares avlöning	»	3,500: —
extra ordinarie lärares arvoden
(omkring 66 veckotimmar å 4
kr. under minst 36 veckor) . .		9,800: —
vaktmästarens avlöning . . .		1,000: — 16,300: —
Inventarier och materiel............		3,300: -
Bränsle och lyse ..............	»	1,000: —
Räntor..................	»	600: -
Diverse utgifter (annonsering, tryck, porto, telefon m. m.)	»	1,700: -
Avsättning till ordinarie lärares pensionsfond . . . .	»	1,000:— 7,600: —

S:a kronor 23,900: —

Anm. 1. Beräkningen avser att utröna, huru stort statsanslag kräves för ett
nyupprättat handelsgymnasium under vart och ett av de tre första kalenderåren.
I detta syfte antages läroanstalten färdigbildad vid treårsperiodens början, och utgifterna
under hela perioden fördelas jämnt på de tre åren. Av det härigenom erhållna
medeltalet avdrages emellertid under det första året en fjärdedel av statsunderstödet,
enär läroanstalten faktiskt endast har en klass i verksamhet under det första
halvåret. Då inkomsterna av terminsavgifterna icke torde kunna beräknas högre än
till omkring 3,300 kr. (30 x 150 kr. f= 4,500 kr. med avdrag av omkring 25 °/o),
återstår således en brist å omkring 20,000 kr. att täcka, varav 15,000 kr. genom
statsunderstöd och 5,000 kr. genom kommunens eller enskildas bidrag. Det beräknade
statsunderstödet för år efter färdigbildandet blir sålunda 15,000 kronor och
under första året 11,250 kronor.

Att beräkna de faktiska utgifterna under vart och ett av kalenderåren
1915—1917 låter sig däremot icke göra utan vissa olägenheter. Särskilt kan
utgiften för inventarier och materiel redan under första året uppgå till nästan hela
den för nyanskaffning avsedda summan å 10,000 kr. (jämfr. Anm 2), och dess fördelning
på de olika åren torde i varje fäll växla så betydligt, att någon pålitlig
norm för statsunderstödets storlek svårligen kan vinnas. Ovanstående tablå är emellertid
att jämföra med andra året i de från Örebro och Norrköping inkomna staterna.

Anm. 2. En summa af inalles omkring 10,000 kr. anses böra utgå till ny.-anskaffning av inventarier och materiel, vadan detta belopp fördelats med 3,300 kr.
på varje år. Givetvis minskas denna post sedermera, medan andra däremot ökas,
särskilt om parallellavdelningar upprättas och i varje fall genom ordinarie lärares
uppflyttning i högre lönegrad.

Anm. 3. Beträffande de särskilda posterna i övrigt märkes följande.

Ordinarie lärares avlöning. Flera skäl tala för sannolikheten av att den ordinarie
lärarens lön kommer att utgå med högre belopp än den nu för läroverksadjunkter
stadgade begynnelselönen å 3,000 kr. Så t. ex. är det mycket möjligt, att den utnämnde
läraren vid tillträdet redan intjänat ett eller annat ålderstillägg (se för övrigt
bil. A, punkt 8, anm.).

E. o. lärares avlöning. De lärartimmar, som äro för ett handelsgymnasium
av här ifrågavarande omfattning behövliga, kunna beräknas till något över 80 i
veckan. Om då rektors tjänstgöring upptages till 15 timmar i veckan, återstå omkring
66. Då emellertid läsåret vid handelsgymnasierna hittills omfattat 36 å 40
veckor, torde beloppet icke kunnat sättas under 9,800 kronor.

Räntor. För att kunna vid treårsperiodens början betala större delen av
den för nyanskaffning av inventarier och materiel avsedda summan torde bli nödvändigt
att upptaga ett lån; räntan å detta jämte den ränteutgift, som uppstår
därigenom, att statsunderstödet uppbäres senare, än avlöningar m. m. utbetalas,
torde kunna upptagas till omkring 600 kronor.

Avsättning till pensionsfond. Av hittills förda förhandlingar i handelsundervisningsfrågan
framgår, att handelsgymnasierna måste i tid göra sig beredda på att
lämna bidrag till de ordinarie lärarnas framtida pensionering.

Anm. å. Anledningen till den avsevärda skillnaden i de av vederbörande
själva beräknade utgifterna vid de blifvande handelsgymnasierna i Örebro och Norrköping
(se bil. B1 och B*) ligger dels däruti, att för det förra gymnasiet icke upptagits
något belopp för nyanskaffning av inventarier och materiel, dels däruti, att
beräkningen i fråga om det senare även omfattar en särskild studentklass.

Förteckning på bilagorna.

Bil. A. Kommitterades frågeformulär till de orter, från vilka meddelande

ingått om ifrågasatt upprättande av statsunderstödt handelsgymnasium sid. 23

Bil. B.1 Svar från Örebro på kommitterades i bil. A intagna frågeformulär . » 25

Bil. B.3 Svar från Norrköping på kommitterades i bil. A intagna frågeformulär » 29

Bil. B.3 Svar från Kalmar på kommitterades i bil. A intagna frågeformulär . » 33

Bil. B.x Svar från Hälsingborg på kommitterades i bil. A intagna frågeformulär » 35

Bil. C. Uppgift å statsunderstöd åt handelsgymnasierna under tolvårsperioden

1902—1913 ...................» 39

Bil. D. Uppgift å lärjungeantalet vid handelsgymnasierna under tolvårsperioden

höstterminen 1902—höstterminen 1913..........»39

Bil. E.1-E.i Antal lärjungar i den tvååriga kursen under treårsperioden höstterminen
1911—höstterminen 1913, fördelade efter hemort .... »40

Bil. F. Antal lärjungar i den tvååriga kursen under treårsperioden höstterminen
1911—höstterminen 1913, fördelade efter föregående utbildning » 43

Bil. G. Antal lärjungar i 6:te realskoleklassen vid de högre allm. läroverken

under femårsperioden höstterminen 1909—höstterminen 1913. . . » 44

Bil. H. Beräkning av den årliga förlust, som vid Hälsingborgs handelsgymnasium
kommer att uppstå genom terminsavgifternas sänkning till

högst 150 kronor för år...............»45

Bil. J. Beräkning av det minsta statsunderstöd, som behöves för uppehållande

av verksamheten vid Hälsingborgs handelsgymnasium......»48

Bil. K. Kommitterades beräkning av kostnaden för ett nyupprättadt handelsgymnasium
...................»50

Upsala, Edv. Berling» boktryckeri, 1918.